Mats BrusmanCentrum för kommunstrategiska studierLinköpings universitet

• 2012 kultursamverkansmodellen• Ökade krav på dialog med kommunerna• Frågor om gränsytan mellan regionala och lokala

kulturangelägenheter – ex kulturarv, kulturturism mm • Formerna och ramar för samverkan regionalt/kommunalt • Samordning av regionala respektive lokala resurser och

förväntningar • Vilka ska involveras i dialogprocesserna? Vilka frågor är

relevanta?

Dialogprocess kommunerna 2013

• K2• Kunskapsseminarier• Dialogmöten

1) kulturen som kostsam men nödvändig för den mänskliga karaktären och bildningen

2) kulturen som handelsvara på en massmarknad

3) kulturen som kommunikativt redskap i en komplex värld – ”Kultur 3.0” (P L Sacco)

Kulturens betydelser i samhällsutvecklingen

• näringsnisch (ekonomi)• attraktion (livskvalitet och estetik) • identitet/beteende (tradition, språk, tillhörighet…)

Kulturen som motor i samhällsutvecklingen: en kommunikationsprocess

Kultur som resurs för • bildning/kunskap• kreativitet• gemenskap• identitet• mobilisering för samhällspåverkan

• Avskild samhällssektor

• Näringsgrenkreativa näringar – mätbart?

• Perspektiv på samhällsutvecklingeninformella ekonomin och civilsamhället

Retoriken kring kulturens samhällsbetydelse:

från kulturutbud och estetiska värden (kulturinstitutioner, kulturella näringar)

till hur människor använder och tillägnar sig kultur i alla former, det vill säga hur kultur kommuniceras och socialiserar människan.

Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.

För att uppnå målen ska kulturpolitiken:• främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till

att utveckla sina skapande förmågor,• främja kvalitet och konstnärlig förnyelse,• främja ett levande kulturarv som bevaras, används och

utvecklas,• främja internationellt och interkulturellt utbyte och

samverkan,• särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.

SOU 2010:11:

…de regionala utvecklingsstrategierna och programmen i stort uppmärksammar kulturens roll och potential, men ofta saknar koppling till konkreta handlingsprogram.

Ur den östgötska RUPen:

…den lokala kulturen en faktor som stärker ortens betydelse genom att skapa enkänsla för platsen, vilket har betydelse när människor väljer den plats där man ska leva och bo.

”lokal kultur […] borde vara, en tydligare del av ett bredare regionalt perspektiv. […]Engagemang finns för många av kulturområdets frågor, särskilt för satsningar som är riktade till barn och unga, kreativa och kulturella näringar, folkhälsoperspektivet, det mångkulturella samhället och frågor som på olika sätt handlar om delaktighet och det aktiva medborgarskapet.”

”Konst är inte en spegel som man håller upp mot verkligheten, utan en hammare med vilken man formar den.”

Brecht

Och vad gör kultur?

• Tillväxt• Livskvalitet/hälsa• Integration/delaktighet/demokrati

Helhetsbild: Kultur som kulturellt hållbar utveckling…

KONST

GÖR ÄR

KULTUR

Konstens egenvärdeKonstnärens autonomi

Hållbart samhälle Öar av definitioner

Hälsoaspekter mm

Meningslös bredd

Ofruktbar insnävning

Kulturdialogen 2013

• tillväxtperspektivet • livskvalitetsperspektivet

• Identitet, tillhörighet, aktivt medborgarskap

Cultural Planning

• Verktyg för att komma vidare?• Metod: kartläggning av kulturella resurser

– Cultural mapping• Perspektiv på samhällsplaneringen

Resurser – flödenstrukturer för samband, utbyten och förädling av de kulturella uttrycken

kulturell infrastruktur – kulturellt distrikt

Det som definierar det kulturella distriktet är att kulturens olika flöden – ekonomi, utbud, människor, idéer, uttryck – tillgodoses av en fungerande infrastruktur.

Bottom-up: Kulturella resurser identifieras och inlemmas i den strategiska planeringen –definieras inte av specifik aktör.

Top-down: Kulturplanering med utgångspunkt i specifika mål. På institutionell nivå, utan inblandning av kulturella aktörer på lokal nivå.

Regionen som systemövergripande kulturellt distrikt

• Medvetenhet om hur bottom-up och top-down samverkar (syntesen av planerade och självgenererade komponenter)

• Diskussion om vilka aktörer som bör delta i dialogen

• Förståelse för kulturbegreppets diversitet

• Reflektion kring vad kultur förväntas göra

• Analys av de komplexa sambanden mellan kulturkonsumtion och kulturproduktion

• Offentliga rum som kulturarenor

Konst/kultur som…

• artefakter/metoder- för konsumtion (attraktivitet, tillväxt)- för produktion (arbete, kreativitet)- som komplement (mervärde, utveckling)- för förkovran/intellektuell utveckling och demokratisk fostran

• explicita uttryck av mening och kommunikation som en grund för samhällets utveckling och vägval