OM.MAGASIN.1.2015

TÄNK OM VILD KUNSKAPVI PRATAR OM HR-STRATEGIER

AKTUELLT OM MIKAEL SJÖBERGOM ATT HANTERA BIG DATAOMSTART UT I DET OKÄNDA

OM ARBETSLIV OCH OMSTÄLLNING FRÅN TRR TRYGGHETSRÅDET

Optimism

Nyfikenhet

Aktivitet

Passion

Hjärnforskaren

Katarina Gospic

om hur vi

fattar beslut

TIPS OM BRA OCH SNABB

REKRYTERING

5

WWWV

2 OM.MAGASIN

16TA DET LUGNT I TIDMER OM Stress är bra i lagom mängd och om det finns tid för återhämtning. Den håller oss alerta, på tårna och ger välbefinnande men när det blir för mycket och allt bara rullar över en och det inte finns någon utväg – då ger inte stressen längre välbehag utan obehag. I dag ska vi vara så mycket förutom att vara duktiga på jobbet , men det är inte längre så fint att jobba över. Hinner vi inte med så blir vi istället stressade i smyg. Det är farligt. Här får du bra tips från planeringsexperten Helén Vedlé och stressforskaren Dan Hasson om hur du undviker att det blir för mycket, hanterar stressen om det ändå blir så och lär dig sätta gränser.

WWWV

3APRIL 2015

8

5

22

10

32 38GD:N SOM KNACKAR PÅ

SKAFFA VILD KUNSKAP

MISSION & PASSION

HÅRD ELLER MJUK HR?

BIG DATA ÄR BIG BUSINESS

INSPIRERANDE OMSTARTARE

AKTUELLT OM Mikael Sjöberg har varit general- direktör för Arbetsförmedlingen i ett år. Han har lyssnat och analyserat. Nu är det dags att skrida till verket: förändringen kan börja. Bättre matchning, mer kontakt med arbetsgivarna och mer fokus på dem som nyligen blivit arbetslösa.

OM Hjärnforskaren Katarina Gospic är passionerad, ambi-tiös, nyfiken och en optimistisk hurtbulle. Men alla har sina ryggsäckar och hanterar dem olika. Katarina Gospic analyserar, accepterar och går vidare. Hon handlar istället för att tänka för mycket, då är det lättare att ta nästa steg.

VI PRATAR OM Det skulle bli en duell mellan två synsätt. Det blev en intressant diskussion mellan två erfarna HR-chefer: Martina Smedman från tjäns-teföretaget Eniro och Johan Mildner från industrijätten Sandvik.

Den uppmaningen kommer från forskaren och författaren Kjell A Nordström. Hans analys av omvärlden är att vi går mot ökad globalisering, urbanisering och digitalisering. Därtill kommer Urbanistas, kvinnorna i storstäderna, att ta över. Följ med på en spännan-de resa utan gränser.

OM ATT Nästan allt vi gör lämnar digitala fotspår – vi handlar på kort, söker och köper saker och tjänster på nätet, vi hänger i sociala medier, bloggar och lägger ut bilder. 98 procent av all infor-mation är digital. Rätt analyse-rad är Big Data en guldgruva för företagen.

7 TIO SAKER ATT HÅLLA KOLL PÅ Kvinnor följer reglerna och söker bara jobb de är kvalificierade för. De borde chansa mer.

42 OM KUNDEN Mediaföretaget Promedia ställer om för nya digitala villkor i branschen. Omställningen byggde på frivillighet.

46 5 TIPS OM Att rekrytera snabbt, enkelt och utan kostnad. Går det? Ja, ring TRR Rekryte-ring så får du hjälp.

48 TRR EXPERTEN Tiina Peeters, rådgivare i Göteborg, berättar om chefsomställning, hur det går till och varför det behövs.

49 SNABBA SIFFROR OM TRR Branscherna som anställer, vad hände efter Astra Zeneca och fler hittar jobba via internet.

BAKOM Helena Sifon-tes stannade kvar i samma bransch trots att tanken var att prova något nytt. Det var en bra chef som fick henne att tänka om. Eija-Liisa Pekkola vågade ta ett språng ut i det okända och Roberto Gatti satsar på gastronomi istället för kemi.

4 OM.MAGASIN

OM ARBETSLIV OCH OMSTÄLLNING FRÅN TRR TRYGGHETSRÅDET

Adress TRR Trygghetsrådet, Box 162 91 103 25 StockholmTelefon 020-877 877Webb www.trr.seNyhetsbrev Prenumerera på TRRs nyhetsbrev. Anmäl dig på www.trr.se under Om TRR och fliken för nyhetsbrev.Adressändringar ommagasin@trr.se Ange den gamla och nya adressen, företagets organisationsnummer samt adresskoden.Ansvarig utgivare Stefan Eklund, marknadschef, TRRRedaktör Gunilla Mild Nygren, gunilla@kungpartners.seRedaktion Jonas Björkman, Stefan Eklund, Heléne Palm, och Erica SundbergFormgivning Katrin Uddströmer, Kung & PartnersTryck och repro Sörmlands Grafiska Upplaga 53 000 exemplarISSN 2001– 9440Omslagsfoto Magnus Bergström

Adresskälla för OM Magasin är PAR för VD, personal- ansvariga med flera i anslutna företag samt arbetsgivar- och fackförbund för anställda och förtroendevalda inom respektive förbund.

OM.MAGASIN1.2015

jag vill gratulera de drygt 600 000 tjänstemän som genom åren har fått stöd av TRR att komma vidare i sina yrkesliv efter en uppsägning på grund av övertalighet. Det vore lätt för oss parter att klappa oss på bröstet och vara stolta. Men förtjänsten är framför allt TRRs medarbeta-res som ständigt har utvecklat verksamheten och i mötet med uppsagda tjänstemän fortsatt att finslipa sina metoder. Utveckling är viktigt, inte minst för att vara i takt med tiden.

På arbetsmarknaden i dag ser vi en omfattande strukturomvandling – vi går mot en högre automatisering och digitalisering. Jag vill påstå att det är den enskilt starkaste kraft som påverkar arbetsmarknaden och vår vardag i arbetslivet. Här bredvid kan vi läsa forskaren Kjell A Nord-ströms analys av det som sker och längre bak i tidningen en artikel om det stålbad som mediabranschen genomgår. Och utvecklingen går allt snabbare. Och snabbare. Och snabbare. Ekonomisk forskning siar om att strax under hälften av alla jobb ligger i riskzonen att försvinna på grund av automatisering inom ett par decennier. Men finns risk för arbetslös-het? Ja, kanske i ett kort perspektiv, men samtidigt utvecklas andra delar av samhället vilket gör att våra konsumtionsmönster förändras och det i sin tur skapar nya jobb.

utvecklingen gör att kompetensbehoven förändras i företagen. Det stäl-ler högre krav på den enskildes egen kompetensutveckling. Inom PTK är vi övertygade om att vi behöver ett omställningsavtal som kan motsvara de kraven. En av de viktigaste frågorna i förhandlingarna om ett nytt omställningsavtal, som vi jobbar vidare med, är hur vi ska lösa behovet av kompetensutveckling? Hur ska vi kunna bygga på vår utbildning, byta yrke och utvecklas för att hålla längre i arbetslivet? Vi tror att det som behövs är vägledning och finansiering. Vägledning för att hitta rätt väg i utbildningsdjungeln och finansiering för att kunna hoppa av ett lönearbete för att studera sent i livet.

Nu måste vi vara kloka parter och hitta rätt tillfälle för att komma överens om ett utvecklat omställnings-avtal. Det behövs för att hänga med i tiden. II

Utveckling i takt med tidenEn strukturomvandling på arbetsmarknaden mot automatisering och ro-botar som tar över många tjänstemannajobb, det kräver även ett utveck-lat omställningsavtal. Det anser Niklas Hjert, vice ordförande i TRR och ordförande i PTKs förhandlingschefsgrupp.

NÅGOT LIVET LÄRT MIG... är att sådan lärdom sällan låter sig formu- leras i en mening.

NIKLAS HJERTordförande i PTKs förhandlingschefsgrupp.

ALEX GIACO

MIN

I

5APRIL 2015

TEXT / JANE AF SANDEBERG FOTO / JOHAN HELLSTRÖM

Högskoleexamina är nödvändiga, men inte tillräckliga. Odla din originalitet för

att lyckas är Kjell A Nordströms råd.

Globalisering, urbanise-ring och digitalisering parat med jakten på originalitet och den vilda kunskapen. Lägg ihop detta med att kvin-norna, ”Urbanistorna”, tar över och du får en aktuell omvärldsanalys.

kjell a nordström, forskare, förfat-tare och föreläsare är en av författar-na till boken Urban Express och

menar att överlevnad kräver att du vågar gå utanför ditt vanliga nätverk och även ta dig tid för reflektion.

– Jag menar, vad ger det mig att samtala med tio ekonomer? Inte mycket. Men en konstnär som Ernst Billgren kan tillföra något nytt, liksom att träffa och samtala med unga musiker och resonera om den digitala utvecklingen.

Kjell A Nordström är gränsöverskridande. Han är ingenjören som läste ekonomi och doktorerade på Handelshögskolan i Stock-holm, myntade begreppet funky business och blev en av våra mest anlitade föreläsare. I höstas kom boken Urban Express, skriven tillsammans med Per Schlingmann, tidigare partisekreterare för Moderaterna. Det är inte en trendspaning utan författarnas bild av vår omvärld av i dag. Och den är snabbt föränderlig.

Skaffa dig vild kunskap

URBANISERING

Flashiga sajter i all ära, men enkelhet är en dygd. Till exempel på sajter som bara har ett enda

syfte. Ta en mikropaus med donothingfor2minutes.com

och se till att inte missa veckans fredag på

isitfriday.org.

ETT ENDA SYFTE

omstart

OM.MAGASIN6

de konstaterar att det, som alltid, gäller att göra rätt saker även när de är jobbiga. Det är till exempel lätt att helst skjuta undan personer som är annorlunda och lite besvärliga:

– Med stigande ålder och mindre tid strävar vi efter att vara så effektiva som möjligt och då blir det en slags praktisk eftergift att undvika dem som är annor-lunda. Dilemmat är bara att vi behöver originalen, konstaterar Kjell A Nordström.

Han beskriver det faktum att blandade grupper lyckas bättre, de är helt enkelt mer påhittiga än de homogena grupper-na. Men det är ofta bråkigt i de blandade grupperna. Att orka med mångfald och olikhet varje dag blir ett arbete i sig, men är en förutsättning om du vill ha ett ökat utfall av insatt arbete.

i boken myntar författarna begreppet vild kunskap. ”Sökandet efter sådant

man inte kan lära sig i skolan blir allt mer intensivt”, skriver de. Det här är en följd av att allt fler har högsko-leutbildning och parallellt med att alla har tillgång till all kunskap på

nätet har universiteten och professo-rerna förlorat sin monopolställning på

kunskapsmarknaden. – Högskoleexamina förlorar i värde,

men de behövs som en bas, de är nödvän-diga men inte tillräckliga.

Så över till kvinnorna, i boken kallade Urbanistas, och hur de

framför allt i de urbana områ-dena tar över. Det är en stark kraft, författarna kallar det en revolution: ”utan Kalasjnikov

men med en Samsung i högsta hugg”. Lyssnar män på er när ni talar om

detta?– Jodå, men jag får en hel del skäll-

mejl från arga män. Men, men, det är ju inte bara vi som ser detta.

Vilket förhållningssätt till kvinnor behöver manliga ledare ha idag?

– Män i allmänhet står inför att ”manus-et” för vad det innebär att vara man skrivs om. Att förstå och bejaka kvinnors

behov och önskningar i samhället och i företagen blir närmast ett överlevnads-krav. I dag lärde jag mig till exempel att 95 procent av alla färdigutbildade optiker är kvinnor. Att skapa attraktiva miljöer för dem i mindre städer som Ludvika och Gävle blir krävande men nödvändigt.

nordström tror att vi får söka efter nya lösningar och infallsvinklar på hur service och infrastruktur ska fungera för att även få med landsbygden.

– Vi behöver flexibla lösningar, men glöm heller inte bort att mobiltelefoni utvecklades i våra länder, i Norden. Stora länder och liten befolkning kräver en teknik där man inte vill dra koppartråd till varje liten bosättning. På likartat sätt kommer vi att få se innovationer som

förser landsbygd och glesbygd med det nödvändiga.

Han har också en känsla av att samhällen utvecklas mot något han kallar ”attraction game”:

– Det handlar om att göra sin verksamhet och/eller plats så attraktiv att den kan leva under dessa nya förutsättningar. Ishotellet i Jukkasjärvi verkar ju ha

fått till det... II

Så hittar du vildkunskapDet är lättast i en urban miljö med samtal och umgänge. Gör så här:

Samla erfarenhetSamla all erfaren-het du kan om ditt område och varva ”praktikperioder” med reflektion.

Lär av de bästa Närma dig de allra bästa inom området och lär av dem, ”Relatio-ner är viktigare än transaktioner”.

Dansa!Dans och musik förbättrar våra möjligheter till lärande.

Var originellUtgå ifrån dig själv när du söker vild kunskap, det går inte att kopi-era någon annan. Det är ju just originaliteten som är en bristvara.

»Med stigande ålder och min-dre tid strävar vi efter att vara effektiva och då blir det en slags praktisk eftergift att undvika det som är annorlunda. Dilemmat är bara att vi behöver originalen.«

MICHELE HO

WE

Satsa på att skapa blandade arbetsgrupper.

De är bråkigare men utfallet blir bättre.

7APRIL 2015

1.Skratt är alltid kulVi skrattar i genomsnitt 5,1 gånger om dagen på jobbet. Det visar Glädjerapporten 2014 som Adecco tagit fram tillsammans med Novus. Enligt forskningen blir lönsamheten och arbetsklimatet bättre och sjukdagarna färre ju roligare vi har på jobbet.

6. Nyttig nordisk dietNordisk diet är den nya medel-havskosten . Äpplen, rapsolja, rotfrukter och viltkött sänker farliga blodfetter och är ett billigare och enklare alternativ till den även så nyttiga med-elhavskosten. Forskning från Lunds universitet visar att bra nordisk kost ger god effekt. Satsa på närodlat istället för importerat!

2. Bekämpa fattigdom

De 80 rikaste personerna i världen har de senaste fem åren fördubblat sina tillgångar. Deras samlade förmögenhet är lika stor som tillgångarna för hela den fattigare halvan av jor-dens befolkning. Och det går åt fel håll… Rapporten kommer från hjälporgani-sationen Oxfam som vill skapa uppmärksamhet kring den ojämlika fördel-ningen av jordens resurser och påverka beslutsfattare och ledare världen över. Vad kan du göra?

3. Vem ska du äta med?Att äta hemma hos någon istället för på restaurang har blivit allt vanligare. På en hemmarestaurang söker vi det mer personliga, genuina och är kanske lite, lite nyfikna? Fenomenet finns över hela världen och på sajten eatwith.com hittar du privatpersoner som erbjuder sig att ta emot middagsgäster i sitt eget hem eller så kan du erbjuda ditt eget kök till andra. Prova!

9. Stockholm!Vår huvudstad är världens näst bästa miljö för entreprenörer, trots betydligt mindre riskkapital än ettan, Silicon Valley, där startup-företagen har 25 gånger mer kapital att röra sig med. Blomstrande, är ordet. Skypegrundaren Niklas Zennströms företag Atomico, har gjort undersökningen.

8. Var olydiga kvinnor!Kvinnor söker bara jobb de är 100 procent kvalificerade för, men det beror inte på bristande självförtro-ende utan för att de är för lydiga och följer reglerna.

4. Lagom slö räckerRes dig från soffan, det är unge-fär allt som behövs enligt en studie presenterad i American Journal of Clinical Nutrition. Studien, som pågått i tolv år vid Cambridgeuniversitet, visar att det räcker med bara 20 minuters promenad varje dag för att mins-ka risken att dö en för tidig död med 20-30 procent.

THINKSTO

CK

HARVARD

BENO

ÎT DERRIER

RACHEL CARTER

FOTO

AKUTEN

GARM

IN

7. Robotbin tar överBin pollinerar nära en tredjedel av all mat vi

äter, försvinner bina är vi illa ute. Faktum är att bina blir allt färre, bland annat på

grund av mystisk sjukdom. Men nu kommer robotbin. Det är forskare

vid Harvard som har utvecklat ett robotbi. Det är inte en per-

manent lösning, vi måste job-ba för att lösa gåtan varför

levande bin dör ut, säger forskarna.

6. Snygg aktivitetDet var årets julklapp: aktivitets- armbandet. Kul, men inte snyggt. Hittills. Nu kommer tjusig are vari-anter än de gängse i färgat gummi. Swarovski har varit med och desig- nat ett gnistrande för Misfit och ledande Garmin har nya modeller som mer liknar klockarmband.

Tio saker du borde ha koll på

10. GräsrotsfinansieringHar du en idé, men inga pengar? Via olika sajter kan entreprenörer eller kulturprojekt hitta sina ”fans” redan innan de har startat. Allt bygger på engagemang. De som väljer att satsa pengar tror ju på idén och/eller människan bakom. Världsbanken räknar med att investeringsvolymen via crowd fun-ding är värd drygt 90 miljarder dollar 2025.

1 cm

KROPPEN DIGITALT JOBBET

S

JÄLEN

8 OM.MAGASIN

AKTUELLT

Mikael Sjöberg har suttit ett år på jobbet som generaldirektör för Arbetsförmed-lingen och efterträder en stormig Angeles Bermudez Svankvist. Själv ger han intryck av att vara en eftertänksam person. Inga yviga gester och rubrikskapande uttalan-den, mer strävsamt och långsiktigt. Träffa en generaldirektör som vill förändra, men göra det långsamt.

när han tillträdde konstaterade han att en omdaning av Arbetsförmedlingen tar sju år. Många höjde på ögonbrynen: sju år är en lång tid och nära två mandatperioder. Under alliansens första år vid makten skruvades Arbetsförmedlingens uppdrag till att prioritera dem som står långt ifrån arbetsmarknaden – utsatta grupper som ex-empelvis nyanlända invandrare, funktions-nedsatta och långtidsarbetslösa. Den skara som också utgör den allra största delen av de inskrivna på Arbetsförmedlingen.

Men redan något år före senaste valet tänkte alliansen om: Det skulle satsas mer på nyarbetslösa och kontrollfunktionen tonas ner, ingen ska tvingas söka jobb de inte är kvalificerade för. Och på den vägen fortsätter den nya regeringen och arbets-marknadsminister Ylva Johansson (S) med Mikael Sjöberg vid rodret. Ytterligare ett mål är att fler arbetsgivare ska använda Arbetsförmedlingen för att hitta personal:

– Vi vet att Arbetsförmedlingen inte är det första valet för många företag när de söker nya medarbetare. Det vill jag ändra på. Arbetsförmedlingen ska bli mer utåtrik-tad och en naturlig kontakt för företagarna, säger Mikael Sjöberg.

Han började sitt arbete med att under ett års tid prata med så många som möjligt av de 13 000 medarbetarna. Lyssna och försöka hitta var det gick fel och analysera hur man kommer till det läge där man motsvarar

förväntningarna hos både arbetsgivare och arbetssökande.

– Verksamhetslogiken måste ställas om. Det handlar om attityder och att berika varandra. Det är ju ingen kamp, vi ska samarbeta istället.

I februari var samtalen och analysen klar. Nu börjar arbetet med att formulera strate-giska beslut som ska leda fram till konkreta åtgärder. De sju åren av förändring har nu krympt till fem, kanske sex år, enligt Mikael Sjöbergs förändringsagenda.

– Det måste få ta tid annars blir det inte bra. Vi måste börja agera utifrån det vi säger. Det är lätt att säga att det ska vara högt i tak. Men vågar inte medarbetarna säga vad de tycker, då är det faktiskt inte högt i tak.

Och om inte små- och medelstora före-tag, där de flesta nya jobben finns, tycker det är naturligt att knacka på hos Arbetsför-medlingen då måste Arbetsförmedlingen knacka på hos dem, enligt Mikael Sjöberg. Men det tarvar resurser i form av medarbe-tare som är därute och knackar på.

– Ja, vi kommer att effektivisera verk-samheten genom att utöka e-tjänsterna en hel del och det frigör personal till andra uppgifter, till exempel för att möta de arbetsgivare som kan behöva vår hjälp.

han pratar mycket om att skapa moderna och tekniskt avancerade tjänster. Arbets-förmedlingen ska hottas upp. Det kräver att medarbetarna hänger med på resan: Från tjänstemannahåll riktas ofta kritik mot att arbetsförmedlarna inte förstår tjänstemäns behov och arbetsmarknad. Hur ska den förståelsen bli bättre?

– Om vi ökar dialogen med företagen får vi en större bredd, fler typer av jobb och företag blir synliga för våra medarbetare. Ett ökat samarbete ger kompetensutveckling

i vardagen för våra medarbetare. Det kräver också att vi blir bättre på att fråga arbets- givarna vad de vill ha och behöver från oss.

Målet, när de fem, sex förändringsåren har passerat, är att skapa en Arbetsför-medling som är en strategisk partner till företagen, en expertmyndighet och en stark matchningsaktör på arbetsmarknaden. Det är en rejäl utmaning som Mikael Sjöberg har antagit:

– Ja, och en utmaning med två sidor. Vi har dels alla människor i vår organisation som är otåliga och vill se snabba föränd-ringar, dels politiken som har att förhålla sig till en föränderlig arbetsmarknad – det går upp och det går ner, världsläget för-ändras och annat vi inte kan påverka. Min utmaning i detta är att hålla huvudet kallt, ta ut kursen och inte springa på alla bollar.

han konstaterar att bra omställning på ar-betsmarknaden, en rörlighet som fungerar, är avgörande för Sveriges utveckling.

– Att ha en idé om hur vi vill hantera situationen när någon, några eller många förlorar sitt arbete, det är viktigt och det ingår i den svenska modellen. Det handlar om alltifrån möjligheten att studera sent i livet och byta karriär till ett fungerande omställningsavtal. Men hur det ska se ut är upp till parterna.

Trygghetsorganisationer, exempelvis TRR, som arbetar med omställning ser Mikael Sjöberg som viktiga samarbets-partners till Arbetsförmedlingen. Med sin nya inriktning närmar sig Arbetsförmed-lingen deras uppdrag med att stötta även nyarbetslösa. Här krävs mer dialog och en tillåtande attityd. Kanske kan man öka samarbetet ännu mer, se över relationer och samverkansformer, funderar han – en försiktig generaldirektör med en långsiktig agenda.II

»Vi ska knacka på hos företagen«MIKAEL SJÖBERG, EN FÖRSIKTIG GENERAL FÖR ARBETSFÖRMEDLINGEN

TEXT / GUNILLA MILD NYGREN ILLUSTRATION / JENS MAGNUSSON

PERSONLIGT OM MIKAEL SJÖBERGGör Generaldirektör för Arbetsförmedlingen Bakgrund Från tvåårig fordonslinje på gymnasiet till klubb-ordförande i Metall på Whirlpool i Norrköping, vidare som politiskt sakkunnig på Regeringskansliet och olika poster som statsekreterare på bland annat Arbetsmarknadsdepartementet och som generaldirektör för Arbetslivsinstitutet och Arbetsmiljöverket. Drömjobbet Det diplomatiska svaret blir ”det jobbet har jag”, men på riktigt är det att få framtidsspana om tekniska innovationer. Otippad talang En omtalat skicklig tippare av valresultat. Bara någon enstaka tiondel har diffat i hans prognoser de senaste årens val.

Säkertippare.

9APRIL 2015

HAN HOTTAR UPP ARBETSFÖRMEDLINGEN.

GD Mikael Sjöberg har startat en förändringsresa.

10 OM.MAGASIN10 OM.MAGASIN

VI PRATAR OM HR

SMEDMAN & MILDNERMartina

Är inte processerna på plats då kan inte HR göra ett bra

jobb, anser Martina Smedman, HR-chef på Eniro.

11APRIL 2015 11

Hur ska HR-arbetet drivas bäst?Behövs det beteendevetare eller lönestrateger?

& MILDNERJohan

Viktigt att vi inte glömmer det mänskliga i HR-arbetet, tyck-er Johan Mildner, HR-chef på Sandvik Sverige.

12 OM.MAGASIN

JOHAN MILDNER har arbetat länge i Sandvikkoncer-nen. Det är tung industri, stål, gruvor, avancerade ma-skiner och verktyg för anläggningsindustrin. Sandvik är en av Sveriges största och mest anrika industrikon-

cerner med 48 000 medarbetare över hela världen. Finanskrisen 2008/2009 drabbade svensk exportindustri hårt, så även Sandvik. Den startade en process som innebar omfattande organisationsför-ändringar med omställningar och nedskärningar som följd. Och utmaningar för HR-avdelningen. Kanske är det allt det hårda runt omkring som skapar kontraster och gör att någon tipsar om Johan Mildner som en ”mjuk” HR-person. Men det visar sig att han självklart har fler sidor.

– Jag håller med om att det finns två skolor inom HR. De senaste åren har handlat mycket om processer och it-stöd. Internt har vi till och med haft diskussioner om H:et i HR (Human Resources) börjar försvinna. Finns risken att man glömmer det HR står för, de mänskliga resurserna? Lite slagsida på det tekniska har det varit, säger Johan Mildner.

I ANDRA RINGHÖRNAN står Martina Smedman från Eniro. Ett tjänsteföretag med söktjänster som kopplar ihop personer och som har utvecklat sina tjänster från telefonkataloger, i begynnelsen redan under slutet av 1800-talet, till digitala lösningar i flera olika kanaler. Eniro har drygt 3 000 medarbetare i fem länder och som i de flesta tjänsteföretag är 80 procent av kostnaderna personalre-laterade. Då gäller det att räkna rätt och ha koll på lönestrukturen. Martina Smedman är en engagerad förespråkare för att få fram fler sifferintresserade HR-människor. Hon är en ”hårding” i HR-värl-den, men tycker inte det behöver finnas någon motsättning mellan hårt och mjukt:

– Jag håller med Johan om att det har varit fokus på processer inom HR de senaste åren, men det beror på att HR har varit ett tek-niskt eftersatt område jämfört med andra funktioner. Det har varit för mycket administration och den har vi varit tvungna att hantera.

Gör nu HR-chef för Sandvik i Sverige.Gjort tidigare Ett antal HR-befattningar inom Sandvikkoncernen

och projektledare inom Sandviks HR transformation.Drömjobb Det har jag inte kommit på ännu.HRs viktigaste uppgift är Att säkra chefsförsörjningen i företaget.

DET VAR TÄNKT SOM EN DUELL, en tuff diskussion om olika synsätt på HR och behovet av hård och mjuk HR. En batalj mellan räknenissar och beteendevetare. Det blev ingen regelrätt batalj, men väl en intressant diskussion mellan de två erfarna HR-cheferna, Johan Mildner och Martina Smedman.

MILDNERJohan

VI PRATAR OM HR

13APRIL 2015

Gör nu Personaldirektör i Eniro AB med ansvar för hela HR- området med tonvikt på långsiktiga HR-strategier. En operativ HR-funktion finns i varje land.

Gjort tidigare Säljare, säljchef och affärsutvecklingschef i olika bolag. Personalspecialist och HR Business Partner, de senaste åren i ledande befattningar inom HR.

Drömjobb Personaldirektör – så jag har förmånen att få arbeta med det jag tycker är roligast.

HRs viktigaste uppgift är Att säkerställa en optimal användning av humankapitalet, coachning till cheferna och specialistkunskap inom HR. Att stödja verksamheten i förändringsledning och att se utmaningar och möjligheter ur ett HR perspektiv.

SMEDMANMartina

Den senaste tiden har varit tuff för Eniro. I september polisanmäl-des den tidigare VD:n för bokföringsbrott och börskursen har rasat.

– Det blir en extrem situation, framför allt för HR. Vår kompetens ställs på sin spets – vi ska hjälpa människor i kris så klart. Men sam-tidigt – har vi inte våra processer på plats så fungerar inte det stödet heller. HR ska inte vara kuratorer, säger Martina Smedman.

BÅDE HON OCH Johan Mildner är överens om att HR måste bli bättre på att prata med affärsmänniskorna i ledningsgrupper och bo-lagsstyrelser på ett affärsmässigt vis. För båda är det en självklarhet att HR sitter med i ledningsgruppen.

– I HR-kretsar gnälls det ibland över att man knuffas ur lednings-grupperna och inte får gehör för sina frågor. Jag vill vända på det: ställ frågan varför det blir så. Kanske har man inte levererat och inte kunnat förmedla varför HR ska vara med, säger Martina Smedman och menar att det gäller att kunna visa siffror: räkna på och visa vad det kostar med för hög personalomsättning och påföljande nyrekryteringar. Först då hamnar frågan på styrelsebordet och får uppmärksamhet.

– Sitter du bara tyst, ja då blir du lätt den som får hämta kaffe och sedan åker du ut, säger hon krasst.

Johan Mildner anser att HR ofta är för försiktiga, men håller inte med om att det alltid behövs siffror för att få gehör:

– Vi behöver ha lite mer självförtroende. Vi kan ju det här! Många gånger tror jag att det går att formulera och sälja in en HR-satsning utan ”finance-tugget”. Förklara på ett bra sätt och ta med sunt för-nuft – det säljer bra det med.

Att både beteendevetarna och räknenissarna behövs är de alltså överens om. De är också väldigt överens om att det är svårt att hitta HR-folk som gillar att arbeta med processer, it-stöd och siffror:

– Ett stort problem är att HR-utbildningarna säljs in på fel sätt: Vi jobbar inte med människor, vi jobbar med affärsprocesser. Att vara personalare är inte att vara socionom. Det beteendevetenskapliga är en förutsättning, en hygienfaktor, men det måste till något annat också, säger Martina Smedman, som efterlyser en utbildning för lönestrateger till exempel.

Johan Mildner håller med och menar att det är svårt att rekrytera medarbetare till Business Partner-rollen inom HR, och även han tar lönestrateger som exempel.

– Båda delar behövs, men högskoleutbildningarna har slagsida mot det beteendevetenskapliga och resten finns det ingen som tar sig an. Vi har svårt att få gehör inom akademin i den här frågan.

ULRICH-MODELLEN med begreppet HR-Tranformation, blev en vattendelare inom HR för ett antal år sedan. Den förespråkar it-stöd, ett större processtänkande och att många av HRs operativa uppgifter ska ut till linjecheferna istället. Martina Smedman är en anhängare och tycker att modellen fungerar bra. Johan Mildner och Sandvik får också hennes beröm för att ha en optimerad HR-organisation, till stor del baserad på Ulrichs modell. Men Johan Mildner var inte överdrivet entusiastisk över Ulrich-modellen till en början:

– Jag var inte odelat positiv när vi lade om kurs åt det hållet. Men vår organisation, som bygger på hans modell, har mognat, finslipats och anpassats till Sandvik under tio år. Under vår förändringsresa tycker jag att HR ibland blivit väl inåtvända. Nu riktar vi oss mer utåt som den affärspartner och serviceorganisation vi ska vara. Först nu är vi på rätt väg, säger Johan Mildner.

– Ulrich-modellen har givit HR ett större affärsfokus och det har varit bra. Sedan måste man anpassa den efter sin egen affär och organisation. Mitt rättesnöre är att företagets kunder också är HRs kunder, säger Martina Smedman.II

TEXT / GUNILLA MILD NYGREN FOTO /JOHANNA BERGLUND OCH BRITT MATTSSON

14 OM.MAGASIN

TA DETLUGNT

I TID

MER OM STRESS

DET ÄR INTE LÄNGRE ETT IDEAL ATT VARA STRESSAD, ändå är vi stressade jämt, visar flera olika undersökningar. Men 2010-talets

stress är mer i smyg – vi säger att allt är lugnt, att vi hinner, men stressen bubblar under ytan istället. Farligt, farligt... En dos nytt tänk kryddat med

smarta knep och god planering kan göra oss mer effektiva. Och lugnare.

ANNIKA HÄLLQVIST JEFF ÖSTBERG/nuagency

15APRIL 2015

STRESS UNDER YTAN. Numera sitter vi inte kvar på kontoret. Vi går hem, men tar jobbet med oss.

16 OM.MAGASIN

ÅTTIOTAL OCH YUPPIE-ERA. Nittiotal och it-yra. Arbetsglädjen sprudlade, tempot var högt och inte sällan uppmuntrade före-tagskulturer till racerfart och arbetsveckor som vida översteg 40 timmar. Efter ett såsigt sjuttiotal blev en fulltecknad filofax en indikator på att man var i smöret, behövd, efterfrågad, viktig. Ju längre arbetsdag, desto märkvärdigare. Sen kom baksmällan. Folk blev utbrända.

Beskrivningen ovan är förstås en grov förenkling av tidsandan och en skenande arbetstakt. Men i dag är idealen från det sena 1900-talets företagskulturer mossiga. Medarbetarna uppmuntras inte längre till att bo på jobbet. Tvärtom ska de gå hem i tid och vara avspända, kreativa och härliga på arbetstid – men det ska ske samtidigt som de ”levererar” som det brukar heta. Frågan är om nya ideal förändrat något i grunden. Vi tycks ju fortfarande vara så stressade. I alla fall uppger vi det när vi tillfrågas i studier och undersökningar.

Ett senare exempel är Arbetsmiljöverkets rapport från i höstas. Rapporten visar att allt fler får besvär på grund av jobbet. Var fjär-de person säger sig ha arbetsrelaterade besvär. Den vanligaste – och den mest ökande – orsaken är stress eller psykologiska faktorer. Enligt Arbetsmiljöverket är psykisk ohälsa det snabbast växande arbetsmiljöproblemet. När tidningen Chef och Novus frågade drygt 500 chefer sa sex av tio att de upplevt ohanterlig stress; tre av fyra hade haft sömnstörningar. Och i TCOs Arbets-livsbarometer säger två av tre tjänstemän att de har svårt att släppa tankarna på jobbet under ledigheten och barometern pekar på att stressen tycks öka.

Frågan är varför många tycks uppleva sådan press och hets. Helén Vedlé, planeringsexpert med många års erfarenhet som

coach och pedagog i arbetslivet, ser flera förklaringar. En av dessa är de ständiga förändringar som genomförs, och som innebär att arbetsro och kontinuitet går förlorad. Knappt har folk hunnit sätta sig ner på stolen förrän det är dags för hela havet stormar igen.

– Även om många gläds åt att utvecklas, tar förändring kraft och tid. Om vi får för många förändringar samtidigt har vi inte möjlig-het att ställa om våra hjärnor och bearbeta alla nya intryck. I stället blir vi stressade, säger hon.

Hon anser också att den totala arbetsbelastningen har ökat. Alla ska vara sin egen expert och allt-i-allo, och många av de service-funktioner som tidigare fanns har försvunnit.

– Tänk bara på alla stressade chefer som förr hade experter – sekreterare eller assistenter – som skötte bokningar, tog telefon-samtal och skötte administration åt dem. I dag ska de göra sådant själva, vilket gör att de får mindre tid till sin viktigaste uppgift: att föra organisationen framåt, säger Helén Vedlé.

– Administrationen verkar ha ökat i och med att vi gör fler avstämningar, projekt och kvalitetssäkringar. Färre ska göra mer, och på många arbetsplatser har fler arbetsuppgifter tillkommit.

Slutligen är det inte säkert att tekniken minskar pressen, anser hon. I dag tar många med sig jobbet hem.

– Jag möter människor som går hem från jobbet, och när de lagt barnen sätter de sig framför datorn och jobbar tills de lägger sig. Det finns de som har blivit mejlberoende, som kollar jobbmejl i sängen innan de somnar. Man är ständigt nåbar – på helger och semestrar – och den här gruppen är jag riktigt orolig för, eftersom den aldrig får återhämtning.

VID SIDAN AV JOBBET finns ofta en intensiv privat sfär, en fritids-stress som triggar tempot ytterligare. Men enligt stressforskaren Dan Hasson, anknuten till Stressforskningsinstitutet vid Stock-holms universitet, är jobbet den starkast bidragande orsaken av flera till stressrelaterade besvär.

– Jobbet finns med som en av de främsta källorna till stress i 95 procent av fallen. Våra undersökningar visar att i 50 procent av fallen är jobbet den främsta källan till stress, i fem procent är det privata den främsta källan, och i 45 procent av fallen är det en kombination av båda, säger han.

Vi människor klarar ganska mycket stress. Men blir den långva-rig, och återhämtningen uteblir, finns risk för att vi springer rakt in i den berömda väggen.

– Utbrändhet är ofta en kombination av flera saker: hög arbets-belastning eller påfrestande liv utan tillräckligt med återhämtning, dålig psykosocial arbetsmiljö, en sårbarhet som kan vara genetisk eller psykologisk och för litet socialt stöd, säger Dan Hasson.

Erbjud en veckas semester. Den som är utsliten säger härligt! Den som är utbränd säger nej, det går inte.

MER OM STRESS

OMÖJLIG EKVATION? Vi ska prestera på jobbet,

vara härliga, kreativa, hänga med i sociala medier och ha

en aktiv fritid. Det kräver pla-nering och hård prioritering.

18 OM.MAGASIN

MEN DET GÄLLER att skilja mellan utsliten och utbränd, och ett sätt för en arbetsgivare att ta reda på vilket det handlar om, är att erbjuda en veckas semester, tipsar Dan Hasson.

– Den som är utsliten säger ”Tack, härligt!”. Den som är utbränd säger ”Nej, det går inte, då rasar hela företaget”.

Självinsikt är inte alltid den utbrändes bästa gren. En arbets-givare som har en vidbränd eller utbränd medarbetare framför sig kan behöva lirka lite.

– Det kräver mycket energi för en chef. Klarar man det inte själv tycker jag att man ska ta professionell hjälp, och det krävs upp daterad kunskap. Man bör förstås stoppa innan det går så långt som till utbrändhet, säger Dan Hasson.

Helén Vedlé är inne på samma linje:– Många gånger förstår inte den stressade själv att den är på väg

in i väggen utan tänker att det blir bättre nästa vecka, när projek-tet är slut eller efter någon deadline. Kollegor och familj ser ofta tidigt när någon är stressad. Vi bör därför alla gemensamt vara uppmärksamma och larma i tid.

Frågan är hur man bäst hjälper någon som håller på att jobba sig sönder och samman. Dan Hasson säger så här:

– När det gäller dem som är på väg in i väggen finns inte så mycket erfarenhet av hur man bör göra, men jag tror det är viktigt att inte komma med pekpinnar, och istället förklara för medarbetaren att denne har styrkor som han eller hon överanvänder. En okunnig och omogen chef kan ju tycka att det är jättebra med medarbetare som överanvänder sina styrkor konstant, men det är ett kortsiktigt tänkande.

Arbetsgivaren har ett ansvar för medarbetarnas stress. Enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ska arbetsgivare bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete, och långvarig arbetsrelaterad stress är en del av detta.

MEN TILL SYVENDE och sist har vi som individer ett eget ansvar för vårt mående. Helén Vedlé:

– Det är jag själv som ansvarar för mitt liv. Jag ska själv säga ifrån när det är för mycket stress. Men idag törs vi inte alltid säga

Det är jag själv som ansvarar för mitt liv. Jag ska själv säga ifrån när det är för mycket stress.

MER OM STRESS

ifrån. Vi är rädda för att mista jobbet, inte få den löneförhöjning som vi önskar eller inte få en ny tjänst eller utmaning som vi strävat efter.

Ja, här finns ett problem: det är inte säkert att medarbetaren törs tala om att hen mår dåligt. Och kan det vara så att 80- och 90-talens skrytande om många övertidstimmar har ersatts av ett smygande med desamma? För vem vill skylta med att inte hinna, vi ska ju vara så där sköna och softa? Kanske är det så, tror Hélen Vedlé.

– Jag har ingen statistik, men min känsla är att många tycker det är skämmigt att inte klara av sina arbetsuppgifter under arbetstid, och det finns en rädsla för att visa det. Man är rädd för att vara den som får gå vid nästa uppsägning om man erkänner att man inte hinner med.

Den dolda övertiden bidrar sannolikt inte till ett lugnare liv. Men tack och lov finns en hel del knep att ta till för att minska den totala stressen. För det första gäller det att komma ihåg att vi knappast blir utbrända av ett par köriga veckor, och att vi i regel pallar en hel del, menar Dan Hasson.

– Vi är rustade för att klara ganska mycket. En arbetsintensiv period behöver inte innebära något dåligt för hälsan, oavsett om man upplever perioden som positiv eller negativ, förutsatt att man får tillräckligt med återhämtning förstås. Stress framställs ofta som något dåligt och farligt när det i själva verket är en naturlig del av livet, en viktig del av livet. Utan stress skulle vi få sämre livskvalitet, säger han.

Det där kanske kräver sin förklaring. Så här ligger det till: stresspåslag får oss att klara av påfrestningar som naturligt ingår i livet. Lagom doser påslag tränar dessutom stressmuskeln. En otränad muskel gör oss sämre förberedda för minsta lilla påfrestning.

– Föreställ dig en pensionär som inte behöver stressa i varda-gen, men som börjar varva upp en vecka innan han eller hon ska till banken eller frisören, och blir jättestressad av en sak som vi andra inte reflekterar över. Det är vad som händer när stressmus-keln är otränad; vi stressar upp oss för minsta lilla. Men om vi stressar när vi behöver, tränar vi stressmuskeln, och får därför högre livskvalitet.

Att se saken i ljuset av detta – att stressen kan vara en tillgång – kan måhända medföra att vi slutar jaga upp oss för att vi är uppjagade.

UTÖVER DET KAN MAN alltid tänka på Zlatan Ibrahimovic, eller på Cristiano Ronaldo eller Lionel Messi om man nu föredrar det. Dessa fotbollsgudar springer inte på alla bollar. De springer på de rätta, de vältajmade passningarna som innebär målchans. De hushållar med krafterna, för att kunna växla upp och springa med full styrka när det verkligen gäller. Resten av tiden är de ”good enough”.

– En bra tumregel är att jobba på 80 procent av din kapacitet så att du har marginal att maxa när du verkligen behöver det. Skulle vi maxa hela tiden orkar vi inte, då finns risk att vi går in i väggen, tipsar Dan Hasson.

Utöver det tipsar han om effektiv stresshantering inom tre om-råden: återhämtning, förhållningssätt och att sätta mål.

För det första måste vi se till att få tillräcklig återhämtning. Att sova gott och tillräckligt är A och O. Bryt gärna en skenande stresspiral med några enkla avslappningsövningar. Gillar du inte sådana kan du varva ner genom att variera arbetsuppgifterna. Att byta uppgifter, och därmed fokus, innebär att du använder en annan del av hjärnan – ett effektivt sätt att bryta varva ner.

19APRIL 2015

Lugn med luftballongHjärnan jobbar med metaforer. Forskaren Dan Hasson tipsar om hur du kan varva ner med Luft- ballongövningen.

Gör så här: Tänk dig att du ser en luftbal-

long som landar framför dig på ett fält. För över alla dina jobbiga tankar, känslor och upplevelser i ballongen. Låt den flyga iväg med allting.

PLANERA FÖR EN EFFEKTIV ARBETSDAGSkriv ner dina arbetsuppgifter och försök att gruppera dem i högst tio områden. Skriv ner hur mycket tid du lägger på varje område och hur mycket tid du skulle vilja lägga på varje område. Stäm av med din chef och gör en handlingsplan för det du vill och kan förändra för att förbättra.Avsätt 15 minuter varje fredag för att skriva en att göra- lista för kommande vecka. Skriv upp allt utom inbokade möten. Fyll på listan under veckan.Prioritera i din lista varje morgon – innan du kollar mejlen. Börja med den viktigaste arbetsuppgiften.Försök att avsluta en arbetsuppgift innan du börjar på en ny. Har du uppgifter som kräver minst två timmars koncentra-tion? Sätt dig där du inte blir avbruten.Stäng av blink och pling i mejlprogrammet. Besvara mejl högst tre gånger om dagen.

Planera smartare – få tid för det viktiga av Helén Vedlé och Rune Nilsson, Hoi förlag

HANS-HOLGER ALBRECHT, FÖRE DETTA VD FÖR MTG OCH MILLICOM, NU FÖR MUSIKSTRÖMNINGSFÖRETAGET DEEZER

MAN MÅSTE HA PAUSER OCH TID TILL ÅTERHÄMTNING FÖR ATT VARA KREATIV OCH INNOVATIV. PÅ DET SÄTTET ÄR DE SKANDINAVISKA LÄNDERNA AVANCERADE. I ANDRA LÄNDER KAN DET FORTFARANDE ANSES KONSTIGT ATT TA LEDIGT FRÅN JOBBET. II

7 TIPS TILL ARBETSGIVARENArbetsgivaren har ansvaret att skapa en bra arbetsmiljö där vi kan säga ja till saker och inte nej, bara för att vi är så stressade. Den psykosociala arbetsmiljön kan bli bättre med sju enkla steg:1. SÄNK KRAVEN. En grundläggande orsak till stress är förstås att arbetsbördan är för hög. Var noga med att varje anställd ska ha tillräck-ligt lång arbetstid avsatt för varje uppgift.2. VÄLKOMNA DISKUSSIONER. I en atmosfär där de anställda kan diskutera arbetsuppgifter och ifrågasätta sådant som inte fungerar är risken mindre att folk bränner ut sig.3. SUDDA INTE UT GRÄNSEN MELLAN ARBETE OCH FRITID. Förr var det enkelt – då gjorde man sina åtta timmar och gick hem. Idag använder många kvällarna till att fundera över arbetsuppgifter och sva-ra på mejl utan att sätta upp övertid. Chefen behöver vara tydlig med att ingen förväntas arbeta utanför arbetstid.4. SPARKA INTE HJÄLPREDAN. Många företag har gjort sig av med sekreterare, vaktmästare och andra, men en slimmad organi-sation är inte alltid mer effektiv. I slutändan blir det ofta kontraproduk-tivt när utbildad personal måste lägga tid på sekreterarsysslor och administration.5. SLUTA OMORGANISERA. Alla omorganisationer är stressan-de och de flesta är helt meningslösa och görs bara för att det finns en chef som vill sätta avtryck. Varje organisationsförändring leder till att de anställda måste etablera sina roller på nytt, vilket skapar osäkerhet. Många gånger går det utmärkt att lägga till en ny enhet utan att bryta sönder den befintliga strukturen.6. VAR TYDLIG MED KRAVEN. Otydlighet är stressande och leder ofta till att de anställda överkompenserar för att vara på den säkra sidan. Om alla vet exakt vad som förväntas av dem minskar stressen.7. DET SKA VARA ROLIGT ATT JOBBA. Har man roligt på jobbet orkar man mer än om arbetet bara är en belastning. Det bästa är om man dessutom blir engagerad och upplever att det man gör är intres-sant och viktigt.

(Professor Torbjörn Åkerstedt, Stressforskningsinstitutet.se)

ANDAS OCH BRYT STRESSEN med en enkel andningsövning som kan göras när som helst och var som helst. Gör så här:1. Fokusera på din näsa och känn din andning.2. Räkna långsamt till fem medan du långsamt andas in ett långt, djupt andetag genom näsan.3. Håll andan och räkna lugnt till fem. Säg eller tänk: ett djup inandning, två djup inandning, tre djup inandning, fyra djup inandning, fem djup inandning.4. Efter cirka fem sekunder, andas långsamt ut genom näsan medan du långsamt räknar till fem.5. Repetera sekvensen tio gånger.

(Healthwatch.se)

I grova drag finns två reaktioner på stress. Fly och fäkta – kroppen vill kämpa emot ett hot eller fly från det, vi utsöndrar

stresshormoner och man blir rädd, irriterad, arg eller fientlig. Spela död – faran är för stor och vi kan inte ta oss ur situationen. Reaktionen blir svimningskänsla, trötthet,

yrsel, svaghet och social isolation. Känslomässigt kommer ofta trötthet

och nedstämdhet. (Vårdguiden)

FLY ELLER SPELA DÖD?

20 OM.MAGASIN

FÖR DET ANDRA kan vi leta efter nya förhållningssätt. Vi kan inte alltid påverka vår arbetssituation, men vi kan försöka hitta nya sätt att se på den, tipsar Dan Hasson.

– Vi har ibland vanföreställningar om hur en situation är, till exempel om vad som är möjligt och omöjligt. Något kan upplevas som omöjligt för att vi bestämt oss för att det är så. Men genom att ändra förhållningssättet kan man ändra sin verklighet.

Dan Hassons tredje steg i stresshanteringen är att sätta upp konkre-ta mål och fokusera på dem. Att gå mot ett bestämt mål skapar lugn.

– Många gånger vet vi vad vi inte vill. Ta reda på vad du vill i stället och sätt upp mål för hur du ska få det du vill. Där vi har fokus – dit går vi.

Helén Vedlés övertygelse är att mycket stress går att planera bort. Ute i organisationerna ser hon medarbetare som springer på alla bollar, som sällan får sammanhållen tid att fokusera på koncentrationskrävande uppgifter, som fastnar i mejl, prioriterar uppgifter som sägs vara akuta och samtidigt skjuter på viktiga uppgifter som till slut bildar en stinkande dåligt samvete-hög.

HUR HANTERAR DU STRESS?SMIT FRÅN SKITEN!Tomas ”Stressdoktorn” Danielsson, föreläsare och författare, Örebro– Jag smiter från hela skiten fastän jag inte är klar. Jag tar en promenad, gärna till sjön med en fika. Då får hjärnan återhämtning och därför är det smart att vara lat ibland. På vägen tillbaka tänker jag ”Nu kör jag så det ryker, men tar rast utan att känna skuld”.

TOMRUM I KALENDERNClaes Hemberg, sparekonom, Avanza Bank, Stockholm– På tre sätt: Det första är att tjuvstarta dagen. Jag bör-jar klockan sju för att vara först och få tid att läsa på så att jag kan förbereda dagen. För det andra skapar jag tomrum i kalendern så att det finns tid för eventuella överraskningar. För det tredje springer jag gärna på lunchen – det är ett sätt att ladda ur och ladda om.

ÄR SNÄLL MOT MIG SJÄLVFrida Engström, biträdande studierektor, Enheten för arbetsmarknadskunskap vid Stockholms universitet, Sundbyberg– Jag försöker förebygga genom att planera. Jag är kalendermänniska och planerar noggrant och detalje-rat, och jag lägger också in tid för oförutsedda saker. När det kommer extra stressiga perioder accepterar jag dessa och är då extra snäll mot mig själv genom att vila ordentligt och göra roliga saker på fritiden.

MER OM STRESS

Och så går de hem med en missnöjd känsla av att inte ha hunnit ett endaste dugg.

Helén Vedlés huvudbudskap är att ta makten över sin egen arbetstid i stället för att styras av yttre händelser och omgivning. Genom smart tidsanvändning får vi mer gjort och känner oss mindre jagade.

LEKTION ETT I SMART tidsanvändning är planering och här finns två hörnstenar: att sätta av sammanhållen och ostörd tid för uppgifter som kräver koncentration, samt att skriva en enkel att göra-lista. Skriv upp alla uppgifter som ska utföras. Rangordna dem sedan i viktighetsgrad och börja beta av de viktigaste först.

– Ta som rutin att varje fredag sätta av 15 minuter för att skriva en att göra-lista för nästa vecka. Om det tillkommer nya uppgifter under veckan – fyll på din lista. Varje morgon tar du sedan någon minut för att rangordna dagens arbetsuppgifter. När du får ordning på listan får du kontroll, får lättare att prioritera och då minskar stressen. II

21APRIL 2015

SKÖRDETID.Ta vara på den kompetens som finns. Öka mångfalden, se bortom CV, kön och ålder.

BRA PLANERING MINSKAR STRESSEN.

Ta en kvart varje fredag och planera kommande vecka.

22 OM.MAGASIN

Hon är hjärnforskaren som uppmanar oss att sluta tänka så mycket, det är bättre att agera och ge hjärnan en belöningssignal den vägen istället. Vi människor är

resultatet av våra beslut, menar Katarina Gospic. Därför är det konstigt att vi är så pass okunniga om

vårt stora beslutsfattande organ – hjärnan.

OM KATARINA GOSPIC

HENRIK HARR

KAROLINA OLSON HAGLUNDMAGNUS BERGSTRÖM

MISSIONOCH

PASSION

23APRIL 2015

Katarina Gospic vill lära oss mer om hur hjärnan

fungerar och hur vi gör när vi fattar beslut. Och hur vi

kan påverka besluten.

24 OM.MAGASIN

Katarina Gospic ska fotograferas och frågan är vad hon ska ha på sig. Man kan inte säga att stylisten direkt lurar henne, men det är tydligt att någon sorts manipulation utspelas.

– Vissa personer vill bara ha sina vanliga kläder och inget smink, berättar Karolina Olson Haglund, stylisten. Så jag brukar säga att de kan ta med egna kläder också.

Katarina Gospic har med sig egna kläder, men till slut blir det som stylisten vill i alla fall. Det brukar bli så, säger hon själv.

Det som händer är ett exempel på en hjärn- mekanism som Katarina Gospic naturligtvis är väl förtrogen med. Som hjärnforskare vet hon att människor är lättare att övertala om man ger dem en känsla av kontroll. Och det räcker faktiskt med en känsla. För hjärnan spelar det ingen roll om man verkligen har kontroll eller inte. Det är tillräckligt att man tror att man har det.

Det är den här typen av hjärnfunktioner som Katarina Gospic enligt hennes egen uppskattning har ägnat minst 30 000 timmar åt att kartlägga.

– Det känns bara så konstigt att vi har bättre koll på hur våra mobiltelefoner fungerar än vår egen hjärna, säger hon. Särskilt när det får sådana otro-liga konsekvenser, inte bara för våra egna liv utan även för människorna runt omkring oss.

Det är just som hjärnforskare Katarina Gospic är känd hos den svenska allmänheten, trots att hon varken arbetar som läkare eller forskare längre. Som färdigdisputerad 2011 lämnade hon Karolin-ska institutet i Stockholm för att i stället hamra in hjärnkunskap i oss svenskar. Visserligen hamrar hon in den med ett leende och en optimism som

regelbundet landar henne i tv-soffor, men hon gör det med kraft. Och det är uppenbart att hon inte tänker ge sig.

Det finns en annan anledning till att hon hoppade av sin akademiska karriär också, men mer om det senare.

Katarina Gospic växte upp i Stockholmsförorten Akalla som andra barnet till en kroatisk pappa och svensk mamma. När hon sommarpratade 2013 beskrev hon hur hon som fyraåring filosoferade om hur tanken på en jordgubbe kunde komma in i hennes hjärna, och hur hon med tankekraft kunde skapa ytterligare en jordgubbe precis när hon ville.

Och på den vägen är det.Plugghuvudet fanns där från första början,

liksom en pappa som inpräntade vikten av att tänka och agera självständigt, att ”inte vara som en fluga utan huvud”. Att fatta sina egna beslut blev avgö-rande, och ett av Katarinas första stora beslut kom under en rörig högstadietid.

– När jag började sjuan fick jag verkligen en chock, berättar hon. Det kom folk från andra delar av Akalla och närliggande förorter, från en helt annan kulturell och socioekonomisk bakgrund. Det flög både stolar och bänkar under lektionerna och jag bestämde mig för att aldrig fastna i den miljön.

Studierna blev biljetten därifrån, och den efter-följande tiden på Tensta gymnasium beskriver hon som ett paradis i jämförelse. Där fick hon även praktisera på Karolinska institutet, vilket spädde på medicinintresset som fötts redan under högstadiet.

När vi ska träffas har Katarina Gospic ett par betydligt enklare beslut att fatta. Var ska vi ses? Citykyrkans kafé i centrala Stockholm, eftersom

FÖDD 1984 i Stockholm.BOR IStockholms innerstad.DOKTORSAVHANDLINGNeural Mechanisms of Emotional Regulation and Decision Making (2011)BÖCKERVälj rätt (2012) och Den sociala hjärnan (2014), båda Brombergs förlag.DRIVKRAFTNyfikenheten. “Den ska aldrig någon få ta udden av. Det är det jag älskar, att ställa frågor för att jag undrar och för att det driver mig.”FAVORITFORSKAREEdmund T. Rolls, Dean Mobbs, Chris Firth.LÄSER JUST NUDaniel Kahneman Tänka, snabbt och långsamt och Donna Tartt Steglitsan.

FAKTAKATARINA GOSPIC

OM KATARINA GOSOPIC

Acceptera och gå vidare. Var och en är sin egen lyckas

smed, anser Katarina Gospic.

Vi är resultatet av våra beslut. Därför är det

extremt viktigt att förstå hur vi fungerar i besluts-

fattande situationer.

Hon har höga ambitioner och svårt att vila.

– Jag har alltid velat ta vara på varje dag.

OM KATARINA GOSPIC

27APRIL 2015

det är stort och lugnt. Vad vill hon dricka? Grönt te eftersom hon inte gillar koffein.

Hon är osvikligt tillmötesgående till intervju-frågorna. Hon vet vad hon vill berätta om och vad hon vill hålla hemligt. Hon varken flyr eller fäktar; låter inte sin amygdala delta i samtalet, för att prata hjärnlingo. Amygdalan är den primitiva del av hjärnan som registrerar faror och skriker åt oss att fly om vi kan och slåss om vi måste. Jättebra på savannen, mindre bra på ett fik.

Men eftersom hjärnan verkar sköta sådana här reaktioner mer eller mindre per automatik kan man fråga sig varför det är så viktigt att vi lär oss hur de är uppbyggda.

– För att vi är resultatet av våra beslut, säger hon. På samma sätt som det är viktigt att ha körkort när man ska köra bil är det extremt viktigt att förstå hur vi fungerar i beslutsfattande situationer. De påverk- ar ju precis allt vi gör. Egentligen är det sjukt att man inte får lära sig det här när man är liten, på samma sätt som vi lär oss att äta bra frukost.

Precis som dåliga frukostvanor i längden kan leda till hälsoproblem, gör vår okunnighet om hjärn an att vi människor står handfallna inför många svåra situationer i livet, helt i onödan.

– Folk förstår inte alltid sina känslor, hur saker uppkommer, menar hon. Om man har problem med ångest eller panik, till exempel, tror man att man är den enda på hela jorden som känner så här fastän det är en helt naturlig respons i vissa sammanhang. Jag tror att det skulle kunna hjälpa otroligt mycket att få den här kunskapen från start så att vi kan fatta så bra beslut som möjligt. Då känner vi att vi faktiskt har kontroll och sitter i framsätet och att saker inte bara sker.

esonemanget om medvetna val stämmer bra med ett par andra beslut som Katarina Gospic har fattat i samband med intervjun. Hon vill inte ses hemma hos sig, där hon har kontoret till sitt företag Brainbow Labs AB. (”Det är under omorganisation just nu.”) Hon vill inte berätta om sitt kärleksliv, eller om incidenten i slutet av fors-karutbildningen som fick henne att lämna Karolin-ska och landstinget. Hon vill inte hänga ut någon, förklarar hon.

– Det var egentligen flera händelser på samma tema, som handlade om ”unfair play”. Det blev uppenbart för mig att det finns krafter inom akade-min, och inom landstinget också, som handlar om hierarkier, prestige och status, och om att nå de här sakerna med vilka medel som helst. Man suddar ut vad jag tycker är moral. Säg att du har jobbat jätte-mycket med en artikel, och sedan kommer chefen och vill sätta någon annans namn under texten.

– Var det vad som hände?

– Det tänker jag inte avslöja.Hur som helst blev Katarina Gospic förbannad,

och uppskattar det ironiska i att just hon var expert på vad som händer i hjärnan när liknande saker händer. Hon ville inte att någon annan skulle ha den graden av kontroll över hennes liv. Med andra ord var det dags för ännu ett stort beslut, och det blev att helt enkelt lämna en lovande forskarkarriär och i stället starta ett enmansföretag.

– Jag tror att var och en är sin egen lyckas smed. Det finns förstås saker som man inte kan kontroll-era, men jag går ju inte och gråter för det. Det handlar om att acceptera det och gå vidare.

Från utsidan ser det verkligen inte ut som om Ka-tarina Gospic skulle ha något att gråta över. Hon är fysiolog, läkare, disputerad hjärnforskare, egenfö-retagare och författare till två böcker om hjärnan som har givit henne en medial uppmärksamhet som hon aldrig hade som läkare eller forskare. Men hon menar att resan dit har haft gott om luftgropar.

– Det kanske ser ut som om jag aldrig har mött något motstånd, men för mig känns det som om det har varit en miljard små händelser hela, hela tiden där folk har sagt extremt elaka saker, försökt trycka ner en bara för att trycka ner en. Och bara för att jag har tagit plats, jag har pratat för mycket, jag har varit för högljudd, jag har skrattat för högt och så vidare.

Motmedlet hon utvecklade var att alltid ha torrt på fötterna. Så länge hon har kunnat motivera sitt sätt att agera ser hon det inte som sitt problem om folk blir arga.

– Jag lärde mig att hantera dessa känslor rätt tidigt, att tänka ”jaha, det här känns ju jobbigt, nu blev jag ledsen för att de stod och skrek på mig.” Men att få göra min grej har alltid varit viktigare för mig än att passa in i en grupp.

Med åren har hon också blivit bättre på att stanna kvar i negativa känslor, säger hon.

– Om jag är ledsen så gråter jag, men ofta säger jag att ”nu ska jag vara ledsen i en timme”, sen får det vara över. Efter det måste man kunna agera.

Ytterligare ett exempel på synbarligen enkel be-slutsstyrning, alltså, men vad händer när man bara inte orkar fatta ett till beslut – det klassiska valet mellan Aftonbladet eller Expressen. Varför fixar inte vår fantastiska hjärna det?

– För att frontalloben bara har en viss kapacitet för att fatta beslut. Den varierar från person till person, och den är relaterad till hur utvilade vi är och hur mycket mat vi har i kroppen. Före lunch och tre-fikat är man på botten. Sedan försöker man hålla ut till klockan sex, och när man går hem är man så ashungrig och trött att man köper alldeles för mycket godis. Det är viktigt att förstå att vi har denna begränsade kapacitet för att fatta beslut. Be-roende på vilket jobb vi har får vårt beslutsfattande enorma konsekvenser för andra människor.

Katarina berättar att hon alltid har tränat (trupp-gymnastik, löpning, styrketräning) för att hålla kroppen och hjärnan i bra form, men hon kämpar fortfarande med parametern ”vila”.

FORSKNINGENJag har alltid haft en ratio-nell grund i mig, men ge-nom min forskning har den blivit mycket starkare. Den har blivit mer kontrollerad, medveten och framträdan-de ju mer jag har lärt mig om hur vi funkar.

HÖGSTADIETDet kom folk från en helt annan kulturell och socio-ekonomisk bakgrund. En del hade också flykting-bakgrund och sannolikt hemska händelser i baga-get. Miljön uppmuntrade inte till studier – ibland flög det både stolar och bord i klassrummen och jag be-stämde mig för att aldrig bli fast i den världen.

PRESTIGEKAMPEN I SLUTET AV FORSKAR-UTBILDNINGENJag insåg att andra höll i mitt öde. Jag ville inte jobba så hårt under så lång tid för att sedan bli snuvad på belöningen jag arbetat för. Jag valde därför att skapa min egen kontext och jobba med likasinnade som delar min syn på moral.

GYMNASTIKENIngen sätter en frivolt på första försöket. Man får verkligen lära sig att försöka om och om igen innan man lyckas. Precis som Edison som lärde sig tio tusen sätt att inte bygga en glödlampa.

PERSONLIGA ERFARENHETERSOM FORMAT YRKESLIVET

R

28 OM.MAGASIN

– Jag har alltid tänkt att jag måste ta vara på varje dag. Delvis för att jag vet att det finns människor som inte har samma förutsättningar som jag. Det är lite som att skratta någon i ansik-tet att säga ”nu sitter jag och bara äter chips och skiter i allt.” För mig känns inte det respektfullt. Samtidigt brukar jag prata om prestation och pre-stationsförutsättningar, och jag har lärt mig med åren att det är en prestationsförutsättning för mig att vila. Det är det bästa sättet för mig att ladda mina batterier. Men jag kan ändå känna i mig att ... ahhh, jag vill göra någonting!

Den här ambitions- och energinivån får ibland omgivningen att ifrågasätta om Katarina Gospic finns på riktigt. Efter hennes Sommarprogram i radions P1 2013 tyckte en recensent att tankarna fördes till ”fundamentalistisk hurtbulleoptimism”, och Katarina skrattar gott åt omdömet.

– Ja, jag kanske är en optimistisk hurtbulle, men jag vill också vara det. Jag vill hellre se livet från det perspektivet. Jag ser inte längre saker som ne-gativa. Det är förstås inte jättekul när någon säger att du är jättedålig på någonting, du kommer inte att lyckas, du kommer inte att tjäna några pengar, du är inte välkommen tillbaka. Det är ju inte kul att höra. Men jag är inte längre rädd för att stanna i obehagliga känslor. Jag kan säga till mig själv så här: ”Ja, det är asjobbigt just nu, men det här kom-mer att gå över. Det kommer att bli bättre. Det här är inte ett permanent tillstånd. Det här är något du går igenom.”

Katarina Gospics två böcker – Välj rätt från 2012 och Den sociala hjärnan från 2014 – staplar fascinerande exempel på forskning som visar hur märkligt den mänskliga hjärnan fungerar. Men hon menar att det är i agerandet, inte i insikterna, som lösningarna finns när vi ska resa oss upp efter en motgång.

– Folk brukar prata mycket om positivt tänk-ande, men jag gillar positivt handlande bättre. Ingenting blir ju bättre av att man ligger kvar i

sängen och tänker på hur bra allting ska bli. Man behöver inte alltid tänka så mycket. Agerar man i stället kommer man in i en rutin och får en belö-ningssignal i hjärnan i stället för att ligga som en disktrasa och tycka synd om sig själv. När man tit-tar på folk som är framgångsrika så är det gemen-samma att de agerar.

atarina Gospics sätt att agera efter det röriga uppbrottet från forskar- och läkar-världen var som sagt att starta eget företag, som fick namnet Brainbow Labs AB. Genom det skriver hon böcker och hanterar föreläsningar, konsult-uppdrag, seminarier och kurser. Hon har kontoret hemma, och samtidigt överallt där hon sprider sitt budskap. Kunderna är mest grupper från närings-livet, som hon ibland, tillsammans med kollegan Stefan Falk, även utbildar i neuroledarskap. Det är en relativt ny term för läran om hur man använder insikter om hjärnan och nervsystemet för att för-bättra sin förmåga att leda individer och grupper.

Under 2015 kommer hon även att sjösätta fö-retaget Grey Matters – ett samarbete med inred-ningsdesignern Isabelle Sjövall som kombinerar hjärnforskning med inredning, arkitektur och design. Målet är att skapa optimala arbetsmiljöer som främjar hälsa, välmående och prestation.

– Forskning visar att kontorslandskap gör män-niskor sjuka. Men företagen fortsätter att utgå från krona per kvadratmeter, där kan vi göra en insats.

Hur gick det då med stylisten? Jodå, till slut för-vandlas Katarina Gospic till den Bondbrud ni ser på bilderna. Vems frontallob det var som bestämde de-taljerna kring kläder och smink är svårt att avgöra, men en gissning är att det var stylistens. II

PASSIONEN INSPIRERAR» Katarina är fantastisk! Det är ett privilegium att få arbeta med hen-ne. Hon är så oerhört skicklig, fokuserad och noggrann i allt hon åtar sig och hon lever verkligen som hon lär. Hennes passion för de ämnen hon brinner för är enormt inspirerande.

Dessutom är Katarina en ödmjuk, omtänksam person och vän med mycket humor.«

Isabelle Sjövall, inredningsdesigner

VILL GE VÄRDE-FULL KUNSKAP»Att göra något på slentrian är inget för Katarina. Hon vill hela tiden göra allt bättre

och ännu mer värde-fullt för de människor hon möter. Katarina är helt unik i sin kombina-tion av djup kunskap, prestigelöshet och brinnande passion att göra sina insikter enkla att förstå och omsätta för vem som helst. Hon är dessutom en väldigt bra coach och ett fantastiskt bollplank

om man vill utveckla sin förmåga på något område.«

Stefan Falk, föreläsarkollega inom

Brainbow Labs

SPRUDLANDE ENTREPRENÖR»Med en kämpaglöd och ett stort engage-mang är Katarina en sprudlande entrepre-

nör som förändrar världen. Hon har en stor förmåga att göra vetenskapen öppen för alla i samhället. Hen-nes energi och vilja att förbättra är enorm. Som vän är hon ärlig, positiv, och ger alltid rätt råd.«

Anna Feldreich, lärare och forskare vid

Karolinska Institutet

SAGT OMKATARINAGOSPIC

OM KATARINA GOSPIC

6 TIPS:Lev i samklang med din hjärna för bra beslut och bättre välmående.1. Fatta dina viktiga beslut när du är mätt och utvilad. 2. Lär dig känna igen fly-eller-fäkta-reaktionen, och när just din aktiveras. Bestäm i vilka lägen du verkligen vill använda den.3. Se över din beslutsmiljö. Allt från hårda stolar till varma drycker kan påver-ka vilka beslut du fattar.4. Lär dig avstå från små belöningar om det kan leda till att du får en större belöning längre fram. Till exempel att avstå från glass och godis vinner bättre hälsa längre fram.5. Lär dig överblicka och begränsa dina alternativ så att de blir hanterbara. Alltför många val gör oss trötta snabbare än om vi kan överblicka dem.6. Se till att de mål du uppfyl-ler är dina egna och inte någon annans.

K

Man brukar prata om positivt tänkande, men jag gillar positivt

handlande bättre.

Lär dig känna igen fly-eller-fäkta-reaktionen

och när just din aktiveras, råder Katarina Gospic.

30 OM.MAGASIN30 OM.MAGASIN

OM ATT HANTERA BIG DATA

BIG DATA

BIGBUSINESS

31APRIL 2015 31APRIL 2015

Nästan allt vi gör lämnar digitala fotspår: Det vi söker på nätet, handlar på kort eller mejlar. En bra analys av alla dessa fotspår, Big Data, kan ge värdefull framgång.

HENRIK LENNGRENMARTIN BARRAUD /getty images

BIG DATA

BIGBUSINESS

32 OM.MAGASIN32 OM.MAGASIN

OM ATT HANTERA BIG DATA

33APRIL 2015

Ett begrepp som surrar: Det är Big Data. Gigantiska datamängder som fö-retag kan använda för att bli mer relevanta och intressanta för sina kunder. Men att bara samla stora mängder data gör ingen smartare, analysen måste vara användbar. Användningsområdena är oändliga, bara vår egen fantasi sätter egentligen gränserna.

DET MJUKA INSLAGNA paketet på födelsedagens frukostbricka kunde lika gärna ha varit transparent: Min fru hade redan genomskådat vad som dolde sig under pappret på hennes present. Hon lade ihop ett

och annat när den sponsrade Facebookannonsen för ett rosarandigt underställ plötsligt dök upp på vår gemensamma Ipad veckan före hennes födelsedag.

Vad hade jag trott? Att jag kunde tassa omkring på nätet och shoppa prylar och plagg utan att lämna digitala fotspår efter mig?

Den syns visserligen inte, men intill datorn verkar det finnas en fiktiv övervakningskamera som följer pekfingrarnas rörelser på tangentbordet. Den tillhör inte någon osynlig ande, utan företagen som samlar in uppgifter om dig och som vill rikta sin marknads-föring till lämplig målgrupp.

BEGREPPET BIG DATA (stora datamängder) fick sitt genomslag 2009 och har trendat ordentligt de senaste åren, man skulle kunna kalla det en hajp. Samtidigt är det bara en bråkdel av de enorma datamängder vi generar i samhället som används. Utmaningen ligger inte i datamängden i sig utan att kunna analysera den på ett smart sätt så att den kommer till nytta. I en tid när 98 procent av all världens information sägs vara digital är Big Data en guldgruva för företag som vill utveckla kundrelationer, stärka affärsnyttor, förutse trender och visualisera data för bättre användarvänlighet.

Redan i dag analyserar bankerna i Singapore data från sina uttagsautomater för att planera påfyllning av kontanter. I Los An-geles kombinerar polisen data från 13 miljoner kriminalfall med metoder för att kartlägga jordskalv. Och Netflix-succén, serien House of Cards, är producerad med hjälp av användardata. Maga-sinet Illustrerad Vetenskap rapporterar om att streamingtjänsten registrerar vilka filmer och genrer användarna föredrar, vilka titlar

de söker på samt vilka skådespelare och regissörer som har flest tittare: ”Dataanalyserna ger Netflix en uppfattning om vilka ingre-dienser som behövs för att göra en film eller tv-serie till en succé”.

ÄVEN I SVERIGE har Big Data blivit ett allt mer vedertaget be-grepp. Detaljhandeln har sedan flera år tillbaka kartlagt trender och kundbeteenden med hjälp av Big Data. Coop är en av aktö-rerna som omvandlar stora datamängder till digitala affärer eller hushållsanpassade erbjudanden, som Sara Mundt-Petersen, chef för CRM, Customer Relationship Management, inom Coop, uttrycker det:

– Tidigare jobbade vi med segmentsmarknadsföring där vi exempelvis vände oss till barnfamiljer eller ekokunder. Vi insåg ganska snart att segmenten blev för spretiga, att vi var tvungna att bli spetsigare och rikta erbjudandena på ett tydligare sätt. Med cirka 20 miljoner kassakvitton varje månad samlar vi nu en enorm mängd data att analysera. Vi har investerat i ett system som är upp-kopplat mot kassasystemet och där vi kan hantera datan i realtid.

Varför satsar ni på Big Data?– För att bygga lojalitet och ge kunderna bra erbjudanden. Vi ser

det som en service för kunderna att vi tittar på vilka de är och vad de handlar, så att vi kan ge dem bra erbjudanden. Däremot har vi tagit bort intimhygien, tobak och spel som man kanske vill behålla för sig själv. Man kan dessutom bara få en kupong från varje genre så att vi inte hänger ut någon, exempelvis om någon skulle få 20 erbjudanden på enbart godis.

Det viktiga är att alltid fokusera på

kundnytta och betrakta detta

utifrån etiska överväganden.

Petter Larsson, Nordea

Vad är Big Data? Big Data är en samlingsterm för datainsamling och data- bearbetning av så pass stora datamängder att traditionell databehandling inte fungerar. Tekniken tillämpas inom många olika områden, inklusive fysik, samhällsutveckling, säkerhet, klimatforskning och ekonomi. Såväl hantering och bearbetning av de stora datamängderna, exempelvis insam-ling, lagring och analys, som tillämpningen, till exempel del-aktighet och personlig integritet, erbjuder stora utmaningar.

Definition enligt Markus Bylund

34 OM.MAGASIN

Även inom HR lär Big Data bli ett tydligare begrepp framöver. När HR-bloggen, en av Sveriges största bloggar inom HR, rapporterade från 2014 års SIME HR Summit konstaterades det att dataanalyser framöver ”blir ett självklart medel för att förstå och förutsäga medarbetarnas beteenden, genomdriva förändringar och åstadkomma resultat”.

Men fortfarande finns det mycket att jobba på. Håkan Alsén, affärsutvecklare på Knowit Decision, påpekar att många HR-avdelningar har Big Data på önskelistan, men att de inte har prioriterat det tillräckligt än.

– HR-avdelningarna är helt enkelt långsamma i vänd-ningarna, konstaterar han.Så vad beror det på?

– De som arbetar med HR har oftast ett starkt fokus på människor, relationer och juridik. De har sällan någon it-bakgrund vilket gör att de inte engagerar sig fullt ut vad gäller nya tekniska möjligheter. Samtidigt har man inte sett vad man kan åstadkomma med Big Data. Detta börjar förändras nu när även HR laddar ner riktade HR-appar i mobilen och arbetar aktivt med sociala medier som Linked In, Google och Facebook i sina rekryteringar. Varför bör HR-avdelningarna investera mer resurser i Big Data?

– Det är ett bra sätt att minska risktagandet. Det kan automatiskt förse dem med underlag, översiktsbilder, sammanställningar, statis-tik och information, säger Håkan Alsén.

Enligt honom är Big data också ett bra verktyg för att till ex-empel stärka lönestrukturen eller erhålla bättre underlag för nöjd medarbetarindex.

– För att göra detta hämtar man in data från väldigt många olika källor och sammanställer dem. Dessutom kan man förstärka bilder genom att samla och analysera information från de olika sociala medierna om individ och grupp.På vilket sätt kan Big Data koppla ihop HR och teknik i den bästa av världar?

– Man kan agera betydligt snabbare, vara bättre förberedd och ligga i framkant. Med mer och bättre information kan man för-utse utbrändhet, trivsel, konflikter och ha möjlighet att agera korrekt med samma grund inför beslut som de riktigt stora företagen. II

Finns nytta även för HR

OM ATT FRÄMJA KREATIVITET

Vad säger ni till de kunder som anser att användandet av Big Data riskerar att hämma den personliga integriteten?

– Vi tycker att det är en service, ett bättre sätt att ge erbjudan-den. Man kan ringa och be om en reklamspärr om man vill, så det är frivilligt. Men det är väldigt ovanligt att man avsäger sig våra personliga erbjudanden, säger Sara Mundt-Petersen.

ÄVEN BANKVÄSENDET har insett fördelarna med att läsa av kundbeteenden.

– Varje dag hanterar vi stora datamängder från många olika system. Möjligheten att försöka strukturera information skapar bättre möjligheter till beslutsfattande inom exempelvis risk-hantering. Big Data-området är definitivt på frammarsch med många olika lösningar. Det viktiga är att hela tiden fokusera på kundnyttan och betrakta detta utifrån olika etiska överväganden, säger Petter Larsson, pressekreterare på Nordea.

Han menar att affärspotentialen med Big Data i stort sett är obegränsad och att det kan handla om allt från segmentering till kundvård.

– Kunderna efterfrågar i allt större utsträckning personliga lösningar. Big Data är utan tvekan ett område som kan bidra till att företag blir mer framgångsrika och relevanta för sina kunder.

Markus Bylund, doktor i dator- och systemvetenskap och forskningsledare på SICS Swedish ICT, är inne på samma tan-kespår. Även han anser att det finns en stor outnyttjad potential inom Big Data.

– Exempelvis är potentialen enorm inom tillverkningsin-dustrin. Där finns det oerhört stora datamängder som inte tas tillvara, man varken tittar på eller sparar informationen. Om man gör det finns det stora möjligheter till effektivisering, bland annat genom att upptäcka skador och minska produktionsstopp, säger Markus Bylund.

TROTS ATT BIG DATA har blivit ett modeord som många gärna svänger sig med så är fortfarande allmänkännedomen relativt begränsad. Enligt Markus Bylund beror det delvis på begreppet är svårt att förstå och svårt att kommunicera:

– Vissa kallar allt större än ett Excelblad för Big Data. De all-ra flesta bryr sig inte om definitionen, men för dem som forskar inom Big Data är det oerhört stora datamängder det rör sig om.

Du har tidigare sagt att det är analysen som skapar värdet av informationen, men att många glömmer det. Kan du utveckla?

– Folk blir ofta förförda av stora datamängder: ”nu har vi samlat på oss mycket information – nu blir vi kloka och visa”. Men mycket information är inte samma sak som djup kunskap. Information måste sättas i ett sammanhang för att bli kunskap. Domänkännedom är oerhört viktigt, att den som analyserar informationen kan branschen.

På vilket sätt kan man skapa trender med hjälp av Big Data?– I de fall där det finns ett samband mellan datamängder och

händelser kan man skapa en trend. Väderleksprognoser är en klassisk Big Data-tillämpning. Om man tittar på hur vädret ser ut nu, i år, i förrgår… då kan man förutspå vädret imorgon.

Vad talar för att Big Data blir mer än bara en trend?– Det finns flera exempel där Big Data löser problem som vi

tidigare aldrig har kunnat lösa. Vissa tekniker blir först en hajp och sedan faller de till glömska. Så kommer det inte bli här. Det finns för mycket värde i Big Data för att det bara ska ”dö”. II

Källor: HR-bloggen, Illustrerad Vetenskap, CIO Sweden

Information måste sättas i ett

sammanhang för att bli kunskap.

Magnus Bylund, SICS Swedish ICT

HåkanAlsén

35APRIL 2015 35APRIL 2015

98 procent av all världens information sägs vara digital

och rätt analyserad blir det en guldgruva för företagen.

APRIL 2015 35

36 OM.MAGASINOM.MAGASIN

våren 2013 fick Helena Sifontes dåvarande arbetsgivare lönsam-hetsproblem och tvingades säga

upp personal. Hon tillhörde dem som blev uppsagda.

– Det kändes ovant att för första gången i mitt liv vara arbetslös. Men jag tvivlade aldrig på min förmåga, utan satte i gång att söka nytt jobb med en gång, även om det var mitt i sommaren.

Hon tog också kontakt med TRR Trygghetsrådet.

– Det visade sig vara ett lyckokast. Jag fick en mycket professionell rådgi-vare som var en skicklig coach.

Hon deltog i många seminarier som TRR anordnade, något hon rekommen-derar andra i liknande situation att göra.

som civilekonom med 17 års yrkeser-farenhet inom finans- och läkemedels-branschen är Helena Sifontes en attrak-tiv kandidat till många topptjänster.

– Jag tänkte byta bransch för att prova

på något helt nytt, men när jag fick frågan om att gå på intervju hos Medivir ville jag ge det en chans, säger hon.

Medivir är ett börsnoterat innovativt svenskt läkemedelsföretag, där med-arbetarna i hög grad kan påverka pro-cesserna. Tjänsten gällde Nordic Brand Manager med marknadsansvar för ett av företagets viktigaste läkemedel.

– När jag träffade min framtida chef klickade vi direkt. Jag bestämde mig genast för att tacka ja till utmaningen. II

Inspirerande nystartOMSTART HELENA SIFONTES

Svensk modeindustri omsatte 237 miljarder 2013. Exporten stod för 62

procent, en ökning med 7 procent från 2012. Lyckad export kräver starkt

varumärke, bra resultat på hemma-marknaden och kontakter, säger

Maj-La Pizzelli, grundare av skoföretaget

ATPAtelier.

BRANSCH GÅR FRAMÅT

En bra chef fick Helena Sifontes att stanna kvar branschen.

TEXT / TOVE GYLLENSTIERNA FOTO / JOHANNA BERGLUND

37APRIL 2015APRIL 2O15

Ut i det okändaOMSTART EIJA-LIISA PEKKOLA

efter att ha jobbat på Systembolaget i Kalmar i hela sitt yrkesliv blev Eija-Liisa Pekkola plötsligt förflyt-

tad till Oskarshamn vid en omorganisation för två år sedan.

– Att åka en och en halv timme i varje riktning lockade inte. Jag fick ett avgångs-vederlag och hjälp från TRR Trygghetsrådet, så jag hoppade av.

Hon hade många gånger tänkt byta yrkes-bana, men inte kommit sig för av rädsla för att kasta sig ut i det okända.

– När jag nu funderade på vad jag skulle vilja göra, dök reseledare upp. Det har jag alltid tyckt verkat kul. Jag var 50 år, ensam-stående med en vuxen son och ingen hund längre. Jag var fri att göra vad jag ville, så jag tog chansen.

hon skrev ett bra CV och blev antagen till Apollos utbildning i Turkiet, bland idel 25-åringar.

– Jag blev placerad på Korfu. Det var otro-ligt häftigt och utvecklande. Jag växte som människa och fick mycket uppskattning av resenärerna. Men efter att vi plötsligt fått ta hand om det nytillkomna resmålet Albanien och blev underbemannade, sa jag upp mig efter tre månader.

Hon tar gärna ett nytt reseledarjobb med andra förutsättningar, men just nu har hon andra planer. Hon har blivit uttagen till tredje omgången i de auditions som Clarion arrangerar för anställning i sitt nya jättelika konferenshotell i Malmö.

– Vi var 3 000 sökande i början varav 150 får jobb. Tror det passar mig perfekt. Jag gillar att jobba med människor och göra dem glada. Och att flytta till Malmö blir skoj, bara jag hittar en bostad. II

Ett vågat språng gav mersmak. Nu blir det både nytt jobb och flytt för Eija-Liisa Pekkola.

TEXT / TOVE GYLLENSTIERNA FOTO / BJÖRN WANHATALO

38 OM.MAGASINOM.MAGASIN38

Satsade på sin dröm

OMSTART ROBERTO GATTI

Från kemi till gastronomi. Roberto Gatti satsar på sin dröm efter uppsägningen från Astra Zeneca.

när astra zeneca la ner sin forsk-ningsenhet i Södertälje och drygt 1 200 fick lämna sina jobb, tänkte sig

Roberto Gatti en fortsatt karriär inom läke-medelsforskning på annat håll. Ett naturligt steg för någon med en bakgrund som doktor i organisk kemi och 17 år inom läkemedels-forskning. Det var inte givet att ge sig in på en helt annan bana – egenföretagare inom mat och delikatesser. Men den tanken tog snart en alltmer fast form:

– En gång i tiden hade jag en dröm om att sälja och marknadsföra italiensk mat och som anställd drev jag ett mindre ett företag på hob-bynivå, berättar Roberto Gatti, som är född i Sverige av italienska föräldrar.

han beslutade att satsa helhjärtat på sitt företag Gattimondo. Produkterna kommer främst från de två norditalienska regionerna Toscana och Emilia-Romagna, kända för sin mattradition och de trakter som hans föräldrar kommer ifrån.

Utöver att sälja produkterna till livsmedels-butiker, restauranger och caféer ordnar han företagsevents, mat- och vinprovningar samt föredrag.

– För det handlar inte bara om god mat, utan också om att öka medvetenheten och kunskapen om matens ursprung och tillverk-ningsmetoderna. Här kommer min bakgrund som kemist väl till pass.

Roberto Gatti är glad att han tog chansen att förverkliga sin ungdomsdröm och tycker att fler ska våga göra som han.

– Men det gäller att jobba grundligt med sin affärsplan. Själv fick jag många goda råd från min TRR-rådgivare. Planen är att växa, men om det inte går kommer jag att ompröva min idé. II

TEXT / TOVE GYLLENSTIERNA FOTO / JOHANNA BERGLUND

38

39APRIL 2015

jag ser rött när någon hävdar att det inte finns tillräckligt många kvinnor med rätt kompetens för att platsa i ledningsgrup-per eller styrelserum. Det handlar bara om att våga göra medvetna val och inte rekrytera den som ser ut som jag själv. Det är högst mänskligt att välja sin avbild, det gäller både män och kvinnor. Det är svårare att se och välja annan kompetens och bakgrund än den som liknar ens egen. Eftersom näringslivet är mansdo-minerat blir följden att de väljer andra män vid rekrytering. Jag tror inte att det är illvilja eller ens medvetet. Det är så vi människor fungerar.

Viktiga frågor att ställa sig är: Vill jag omge mig av de som liknar mig själv? Ger det de bästa besluten och gagnar det företagets framgång? Jag tror att de flesta svarar nej här. Men i likheten känner vi oss trygga, det blir enklare och skapar en större enighet. Homogena arbetsgrupper fungerar ofta väldigt bra för att lösa enkla uppgifter. Däremot i öppna grupper, som ska ha ett bredare perspektiv, krävs en större mångfald. Ta finanskrisen som exempel – i de stora bankernas ledningar och styrelser för-stod man inte, eller ville inte se, vad man inte såg. Alla såg ju samma sak.

det är därför mångfald är bättre än enfald. Men utvecklingen går långsamt. I dag måste mer än halva arbetskraften byta yrke för att vi ska uppnå en perfekt

könsbalanserad arbetsmarknad i Sverige. Och den här ensidigheten är också skälet till att jag tror att kvotering i bolagens styrelser måste till. Inte för att det nöd-vändigtvis ger bättre resultat i företag-en eller ökade aktiekurser när allt går bra, utan för att heterogena grupper har större möjlighet att fånga upp det okända. Dessutom är den reella makten den ekonomiska makten och det är inte rimligt att den ska styras av ett av könen. Kvotering är kontroversiellt eftersom styrelseuppdrag handlar om makt, peng-ar och inte minst prestige, som ingen vill släppa ifrån sig.

ett annat sätt är att börja underifrån och tidigt informera ungdomar om hur yrkes- livet ser ut. Tala om vad det innebär att läsa vidare på högskola eller inte och hur lönenivåerna ser ut i olika kvinno-dominerade respektive mansdominerade yrken. Medvetenheten hos ungdomar är kanske inte så hög som vi vill tro. Några kolleger här på NHH frågade ett antal 15-åringar vilket yrke de trodde betalade bäst: sjuksköterska eller advokat. Hälft-en svarade sjuksköterska.

Alla måste göra medvetna val för att våga rekrytera det som är annorlunda. Vi behöver trycka på både uppifrån, med kvotering till styrelser, och nerifrån, med en ökad yrkeskunskap i skolan.

Då tror jag ett jämställt arbetsliv kan bli verklighet. Men det kommer att ta tid. II

Blanda makten!OMKRING KRÖNIKA

KARIN THORBURN FINANSPROFESSOR

OCH FORSKARE

Vi måste medvetet rekrytera andra än våra egna kopior, först då kan vi öka mångfalden i arbetslivet. Det säger finansprofessor Karin Thorburn vid Norges Handelshögskola (NHH). Hon före-språkar kvotering till styrelser och ser inget skäl till att makten ska ”kontrolleras av en gubbklubb”.

40 OM.MAGASIN

– upplagorna på våra tryckta tidningar hade minskat länge när vi 2012 bestämde oss för att göra en större förändring. Vi såg att lönsamheten för vår prenumerationsaf-fär inte var hållbar, säger Tuula Lundberg, HR-chef på Promedia, som bland annat ger ut tio prenumererade tidningar kring Mälardalen.

De ökande intäkterna från digitala annonser skulle inte på långa vägar kunna täcka läckaget från de prenumererade tidningarna.

– Vi bestämde oss för att vidta åtgärder i god tid. Vi ville ha kontroll och kunna förklara behovet av förändring utförligt för medarbetarna. Inte göra någonting i panik, eller för att någon annan sa att vi måste. Så vi satte i gång, med grundtanken att hitta frivillighetslösningar i vår omställning.

Varje tidningschef fick i uppdrag att göra en översyn av arbetssättet och organi-sationen på sin redaktion.

– Vi sa inte ”nu ska vi dra ned”, utan tittade i lugn och ro gemensamt på vilka förändringar som var tänkbara.

TRR kopplades in för att bland annat hålla utbildningar med cheferna om att föra svåra samtal och att stötta de indivi-duella medarbetarna.

Ett erbjudande togs fram för anställda som ville lämna företaget. Som mest var det möjligt att få två års lön.

– Intresset var stort. Det visade sig

ganska snart att alla som sökte inte skulle kunna få paketet, vilket vi från ledning-ens sida också tydligt kommunicerade. Nyckelmedarbetare behövdes fortfarande på redaktionen. Det var en speciell typ av svåra samtal, att säga nej till dem som ville lämna. De som möttes av ett nej skulle också få utförliga förklaringar till varför, säger Tuula Lundberg.

omställningen inleddes under vårvintern och omställningspaketet presenterades före sommaren.

– Alla hade sommaren på sig att fun-dera, diskutera och reflektera över olika alternativ.

Det landade i att 61 personer inom Pro-

media valde och fick omställningspaketet. Därtill blev det nödvändigt med tolv upp - sägningar.

På tidningen Nerikes Allehanda var det 25 medarbetare som slutade inom ramen för omställningen.

– Att processen fick ta tid innebar förde-lar, men det gav också utrymme för oron att få fäste, säger Mikael Muhr, adminis-trativ redaktionschef på tidningen.

En del tankar kretsade kring de avi-serade förändringarna i arbetssättet på tidningen, som hur redigeringen gick till. Dessutom planerades en gemensam produktion inom hela Promedia av visst material. Organisationen för lokalrappor-teringen ändrades.

– Alla ville inte vara med om det nya arbetssättet och valde att sluta av den anledningen. Men många såg också erbju-dandet som en chans att göra någonting helt annat, säger Mikael Muhr

han ser positivt på TRRs insats.– Jag minns särskilt den allra första in-

formationen som TRR höll för alla om vad förändringar kan innebära. Den var väldigt bra. Det är många frågor som dyker upp på vägen, och vi fick både då och senare hjälp med att få frågorna besvarade. Det var också positivt att var och en kunde få hjälp av TRRs rådgivare i sina funderingar och sin oro.

OM KUNDEN PROMEDIA

Enligt principen ”bättre förekomma än förekommas” har tidningskoncernen Promedia tacklat motgångarna för dags-pressen. Tre år efter sin genomgripande omställning kan företaget sitta lugnare i båten än många andra i branschen.TEXT / ANNELI KAMLIN FOTO / HANS JONSSON

Ny teknik ger nya utmaningar

MEDIABRANSCHEN I FÖRÄNDRING

Nyheter läses alltmer i datorer, på läsplattor och i smarta mobiler. Samtidigt som dessa digitala medier slagit igenom har problemen för de tryckta dagstidningar-na ökat. Prenumeranterna blir färre och annonsörernas intresse minskar. Den ekono-miska pressen på pappers-tidningarna är stor.

41APRIL 2015

DIGITAL FÖRÄNDRING I MEDIABRANSCHEN

Måns Uggla, Journalistförbundets representant på Nerikes Allehanda

och Mikael Muhr, administrativ redaktionschef tycker att TRR gav

bra stöd i omställningen.

42 OM.MAGASIN

Facket var tidigt med i processen.– En stor fördel var att vi redan tidiga-

re hade bildat en storklubb för de olika tidningarna inom Promedia. Nu kunde vi uppträda samlat gentemot ledningen, och när det tillsattes en grupp för att utreda den redaktionella organisationen fanns vi med i den, säger Måns Uggla, representant för Journalistförbundet på Nerikes Allehanda.

– Det första besked vi fick var att 100 heltidstjänster skulle bort, vilket förstås var ett väldigt tungt besked. Nu blev det till slut inte fullt så många personer som berördes. Det jobbiga i situationen uppvägdes också till stor del av de breda paketlösningarna som vi i facket hade varit med och förhandlat fram, säger Måns Uggla.

i backspegeln ser Måns Uggla en delpro-cess som delvis bortglömd.

– Var tredje eller fjärde person sluta-de, men vi var ett stort gäng som skulle vara kvar. Det var också tufft. Arbets-kamraterna försvann en efter en och lokalerna blev allt ödsligare. Vi hade behövt mer stöd. II

RÖSTER OM OMSTÄLLNINGEN

CHANS ATT GÖRA NÅGOT NYTTKicki Nilsson, fotograf, driver Icon Photography– Först trodde jag inte ens att jag var berörd av omställningen. Men sedan började jag fundera på om det här skulle kunna vara en chans att göra någonting annat. Det kändes också svårare att göra ett bra jobb när det blev mindre tid att lägga på själva fotograferingarna. Jag startade eget, och senare hängde två tidigare kolleger på. Vi har uppdrag för dagspress, fackpress, reklambyråer och företag. Ibland saknar jag pulsen på redaktionen, men jag ångrar mig inte.

NU ÄR DET TOPPEN!Lotta Thorséhn, tandsköterska Folktandvården– När omställningen kom trodde jag inte att jag hade något val. Jag trodde inte att jag skulle klara av de nya kraven. Sommaren då vi skulle bestämma oss var ångestfylld. Men jag nappade på avgångspaketet. Sedan dök det av en slump upp ett vikariat som tandsköterska, ett jobb jag haft för länge sedan. Som ung tyckte jag att det var jättetråkigt – nu är det toppen. Jag har fått en fast tjänst precis där jag ville.

FICK TILLFÄLLE ATT STUDERAUlrika Stoetzer, studerar till personalvetare, Örebro Universitet– Jag hade tänkt länge att det var dags att göra någonting annat, så omställningen kom ganska lägligt för mig. Innan jag visste om jag skulle få tilldelning tog jag tjänstle-digt och började jag plugga. Senare fick jag positivt besked, så det blev jättebra för mig. Till sommaren är jag färdig personalvetare och ser fram emot att börja jobba.

3

– Många såg erbjud- andet som en chans att göra något nytt, säger Mikael Muhr.

APRIL 2015 43

– Vi har skämt bort läsarna med att det mesta finns helt gratis på nätet och ännu inte hittat ett sätt att på tillräckligt hög nivå ta betalt för det digitala materialet, säger Bengt Olsson, HR-chef på mediakoncer-nen Stampen.

Problemen i branschen har varit synbara några år, men takten i utvecklingen har överraskat, menar han.

– Upplagenedgången har kommit myck-et snabbare än vi kunnat förutse.

Dagstidningarna går igenom ett stålbad. Enligt Bengt Olsson har tidningarna i möjligaste mån försökt lösa övertaligheten med frivillig omställning. Men uppsäg-ningar har också varit nödvändiga.

– Traditionella journalistjobb i dags-press och etermedia är svåra att hitta nu.

Johan Lif, förhandlingschef på Journa-listförbundet, har samma bild.

– Kärnfrågan om att öka intäkterna är inte löst, så problemen kommer att fortsät-ta, säger han.

han ser samtidigt att de försvunna jobben på de stora medieföretagen delvis ersätts, exempelvis som digitala nyhetssajter och nya lokaltidningar.

– Dessutom satsar en hel del journalister på att arbeta med uppdragsjournalistik och i mindre verksamheter. Delvis handlar det om att de stora mediaföretagen lägger ut produktion på underleverantörer. Det är en absolut nödvändighet för journalister att vara öppna för att arbeta så, enligt Johan Lif. II

Ett stålbad för mediabranschen

– Glöm inte dem som är kvar – de behöver också stöd, anser Måns Uggla

44 OM.MAGASIN

BESKRIV TJÄNSTENBeskriv tjänsten, era krav och önskemål. TRR Rekryte-ring matchar förfrågan mot de personer som för tillfället är registrerade hos TRR. På trr.se finns möjligheten att direkt fylla i ett formulär eller att mejla in en krav-profil eller annons. Eller ring regionalt ansvarig för TRR Rekrytering för att utforma en kravprofil tillsammans. Är det riktigt bråttom går det att få en snabbsökning för bra kandidater. Det finns en kontaktperson som hjälper dig genom processen.

TILLGÄNGLIG FÖR DE FLESTATRR Rekrytering är tillgängligt för så väl företag, myndigheter som organisationer. Här finns er-farna arbetssökande i hela landet med bakgrund och kompetens som spänner över de flesta yrkes- och arbetsområden. TRRs uppdrag är att hjälpa över-taliga hitta nya jobb och har ständig kontakt med ett stort antal kompetenta arbetssökande.

EFFEKTIV MATCHNINGMed ett effektivt system matchas kravprofilen mot TRRs kunskapsbank av arbetssökande. TRRs rådgivare tipsar därefter de kandidater som passar in. De kan snabbt göra en be-dömning om vilka som bäst matchar kravprofilen med kompetens och personliga egenskaper. TRR är inte ett rekryteringsföretag, utan tip-sar om lämpliga kandidater – företaget som rekryterar gör urvalet.

KOM PÅ AKTIVITETERTRR Rekrytering anordnar även aktiviteter där företag och/eller bemannings- och rekryteringsföretag snabbt kan komma i kontakt med många inom en viss yrkesgrupp eller bransch: Speedintervjuer för att träffa många utvalda kandidater. TRR ordnar inbjudningar och arrangemang. Jobbmässor ordnas, ibland tillsammans med företag i omställning, och dit bjuds företag, myn-digheter och organisationer med rekryteringsbehov in.

SNABBT OCH ENKELTSnabbt, enkelt och utan kostnad. Med hjälp av TRR Rekrytering får företag en matchning mellan kvalifi-cerade kandidater och sitt rekryteringsbehov. Behövs ytterligare kompetens finns möjligheter för den arbets-sökande, inom ramen för TRRs omställningsstöd, att få hjälp även med detta. Alla företag i hela landet kan använda TRR Rekryte-ring utan kostnad. .

5 TIPS OM ATT REKRYTERA ENKELT, SNABBT OCH UTAN KOSTNAD. Går det? Ja, ring TRR Rekrytering. Där finns ett stort urval av arbetssökande, kompetenta personer från olika branscher. TRR tipsar om lämpliga kandidater som kan börja direkt.

1. 2. 3. 4. 5.

Nej,det funkar inte!

Testa TRR Rekrytering

istället.

GRATISO

GRAPHY

Tipsen kommer från Annika Berkland, TRR Rekrytering. Mer information finns på www.trr.se.

45APRIL 2015

Är du uppe med tuppen eller sjusovare?

Morgontrötta kategoriseras B-personer. 15–25 procent av befolkningen är utpräglade B-personer.

För en B-person tar det längre tid att vakna till, de kommer igång efter lunch och kan hålla igång till sena kvällen.

Morgonpigga kategoriseras som A-personer. Bara 10–15 procent av befolkningen tillhör A-gruppen.

På kvällen får den late bråttom och sent skall syndaren vakna. B-personer får stå ut med att klassas som lata enligt gamla tiders moral.

Vill du vara uppe med tuppen? Läs tidscoachen Dorotea Petterssons bok 5 am är ingen tidpunkt. Det är en livsstil.

En A-person vaknar vid 06-tiden är pigg fram till eftermiddagen och sen dalar energin till kvällströtthet.

Mellan 12 och 20 år är nästan alla av det morgontrötta slaget.

Morgonstund har guld i mund. Fortfarande lever vi i en A-anpassad värld trots att de flesta inte ska upp och mjölka kor.

Det anses lite finare att komma tidigt till kontoret än att trilla in strax efter nio. Varför? De som kommer sent sitter oftast kvar senare också. Alla jobbar ineffektivt under en fjärdedel av arbetsdagen därför är det bra att identifiera och anställa olika personlighetstyper – det skapar ett jämnare flöde och högre produktivitet.

ZCOO

L

KANDY DESIG

N

det går framåt, men väldigt långsamt. Fortfarande är 93 procent av alla undersköterskor och vårdbi-träden kvinnor, men samtidigt har läkarkåren blivit den mest jämställda yrkesgruppen. Framöver kom-mer vi att se alltfler högutbildade kvinnor. Enligt en prognos från Statistiska Centralbyrån, SCB, kommer 51 procent av kvinnorna att ha en eftergymnasial utbildning 2030 jäm-fört med 36 procent av männen. Enligt prognosen är det också kvinnorna som bryter in på de traditionellt mansdominera-de utbildningar-na. Männen gör inte motsvarande inbrytning i samma utsträckning. (DN)

Jämställdheten har snigelfart

IT är it-yrket för framtiden

de nya jobben kommer i IT-sektorn konstaterar Arbetsförmedlingen i sin prognos för 2015 och tio år framåt. Det är till exempel it-arkitekter och system- och mjukvaruutvecklare som har minst konkurrens om jobben. Därefter kommer ingenjörer, pedago-giskt arbete, hälso- och sjukvård och byggsektorn. Framför allt sker tillväxten i tjänstemannayrken och eftergymnasial utbildning och erfarenhet blir allt viktigare för den som söker jobb. (Ny Teknik)

GARVA MER PÅ JOBBETLocka fler att skratta

på jobbet – det förlänger livet, höjer effektiviteten och får oss att må bättre.

Umgås med iiiii dina kolleger.

Gå baklänges iiiiiii till möten.

Dansa tillsammans.Skämta.

Byt ut alla vokaleriiii mot i ibland.

(Tips från skrattspecialisten Lena Dur Högnelid)

Sov fyra timmar per natt.

Trötttonåring.

En trött anka.

Michelle tränar

kl 5.00.

46 OM.MAGASIN46

RÅDGIVARE TIINA PETERS, GÖTEBORG, OM CHEFSOMSTÄLLNING

Vad är speciellt i tjänsten för chefer?» De rådgivare som jobbar med chefer är öronmärkta just för detta. Vi är specialister med kunskap om chefers behov av stöd, hur de vässar sitt erbjudande och vi jobbar med att öka insikten om vägen till ett nytt chefsjobb. Vi har också kunskap om marknaden för chefs-rekrytering. Dessutom ingår det vi kallar Chefs-forum, en mötesplats för chefer i liknande situa-tion, även om de kommer från olika branscher och chefsbefattningar. «

Hur fungerar Chefsforum?» Här finns möjligheten att spegla sig mot andra chefer och förstå att man inte är ensam om att bli uppsagd som chef. Vi bjuder också in chefsrek-ryterare som berättar mer om hur de jobbar och ger deltagarna intervjuträning.

– Miljön blir trygg. Jag upplever att alla kan öppna upp och berätta om sina erfarenheter. Det brukar bli ett bra utbyte. Ibland ryser jag när jag hör någon berätta om sin resa. Kanske särskilt bland chefer finns ett behov av att prata, dela sina upplevelser och få återkoppling. Här har alla liknande erfarenheter och det blir en känsla av att ”vi förstår varandra”. Det är fyra tillfällen med uppgifter att arbeta med däremellan. Samtidigt får man TRRs individuella rådgivning, men med oss chefsrådgivare.«

Vad hoppas du förmedla?» Att alla, även chefer, mås-te ut och söka, jobba aktivt, använda sitt eget nätverk och sociala medier. Så jag vill ge dem verktygen att komma vidare, energi, framtidstro och självklart vägen vidare till ett nytt jobb.«

Varför behövs egentligen en tjänst särskilt för chefer?» Det har funnits en efterfrågan från våra kunder. Det har vi tagit till oss och har utvecklat en tjänst som svarar upp till det. Vår grundmetod är densamma, men vi

har lärt oss att chefer faller hårdare efter en uppsägning. De är ofta mer ensamma, de har oftast inte behövt söka jobb på länge och har kan-ske inte haft tid att utveckla sina nät-verk. Det finns flera aspekter – villkoren för en uppsagd chef är helt enkelt lite annorlunda.«

TRR har alltid stöttat uppsagda tjänstemän som även är chefer. Men sedan några år finns en särskild tjänst med inriktning på chefer som blivit uppsagda och som söker nya chefsjobb.

TEXT / GUNILLA MILD NYGREN FOTO / LEE KEARNEY

TRR EXPERTEN

– Jag vill ge dem verktyg

och energi

LÄS MER OM TRRS CHEFS-OMSTÄLLNING

trr.se

47APRIL 2015

88% Under 2014 fick nio av tio av de aktivt arbets-

sökande tjänstemän som TRR stöttat nytt jobb. Det ljusnar fortfarande långsamt, men stadigt, framför allt i storstadsregionerna.

1028 AKTIVT ARBETSSÖKANDE TJÄNSTEMÄN SÖKTE TRRS STÖD EFTER ATT ASTRA ZENECA LADE NER SIN FORSKNING I SÖDERTÄLJE.

85% FICK NY ANSTÄLLNING, VARAV 71 % FICK TILLSVIDAREANSTÄLLNING 9 % STARTADE FÖRETAG. 5 % HAR BÖRJAT STUDERA LÄNGRE ÄN SEX MÅNADER. 1 % VALDE ATT AVSLUTA RÅDGIVNINGEN.45 PERSONER HAR FÅTT ANSTÄLLNING UTOMLANDS.

85 %

RÅDGIVARNA FRÅN TRR ÄR FLEXIBLA, DE ÄR PÅ PLATS OCH DE GÖR ETT VÄLDIGT BRA JOBB. DE VISAR ATT DET FINNS EN VÄRLD OCH ETT LIV UTANFÖR ASTRA ZENECA.

FILIP SJÖGREN OCH PER MÅRTENSON, HR-DIREKTÖR RESPEKTIVE FÖRHANDLINGSCHEF PÅ ASTRA ZENECA

KREATIVITET BRA JOBBINTERVJUEREN SIDA OM RESULTAT, STATISTIK OCH ANNAT PÅ GÅNG FRÅN TRR

TRR SNABBA SIFFROR

FLER FÅR JOBB VIA NÄTET

2009 14,9 % hittade nytt jobb via nätet och sociala medier.

2014 23,2 % hittade nytt jobb via nätet och sociala medier.

2013 19,3 % hittade nytt jobb via nätet och sociala medier.

Vinnande rekryteringVD och grundaren Sarah Åberg på

företaget Leverenza har använt TRR Rekrytering sedan starten i septem-ber 2014 för att hitta

duktiga it-konsulter som snabbt kan börja jobba.

– Det fungerar jätte-bra. Det känns bra att hjälpa personer i vår bransch vidare i

yrkeslivet.

Läs mer i TRRs nya rapport: Astra Zeneca flyttar forskning – Omsorgsfull omställning. Ladda ner på trr.se.

14,9 %19,3 % 23,2 %

NYTT JOBB MED SERVICEUnder 2014 fick flest tjänste-män jobb inom sektorn service och tjänster, som även visade en liten ökning från året innan. 13,3 procent av tjänste-männen som sökt stöd hos TRR gick vidare till service- och tjänstebranschen. Där - efter kom stat, kommun och landsting som dock minskade en aning från 2013. Tredje största sektorn för tjänstemän-nens arbetstillfällen är handeln som ökade från 9,1procent 2013 till 9,7 procent under 2014.

AVSÄNDARE TRR TRYGGHETSRÅDETBOX 16291103 25 STOCKHOLM

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

SVERIGEPORTO BETALTPORT PAYÉ