participatory design i · 2018-03-05 · tidigare studier inom detta ämne har kommit fram till...

Susanne'[email protected]

Participatory Design I

Kommunikation & Fokusgrupper


Susanne Isaksson

• Vem är jag• Hur når ni mig• [email protected]

• En första undran...

• Inspelning!

• Avbryt om jag går för fort fram eller om ni har några frågor.


Upplägg av de kommande tre veckorna

Vecka 1• Föreläsning 1: Kommunikation & Fokusgrupper

• Vad är kommunikation?• Vad är en fokusgrupp?

Vecka 2• Föreläsning 2: Workshops & Participatory Design

• Vad är workshops?• Vad är PD?

• Artikelseminarium• Gruppuppgift

Vecka 3• Föreläsning 3: Participatory Design

• Metoder i PD• Workshop: Framtidsverkstad


KOMMUNIKATION


Vad är kommunikation?

• Latin• Communicatio - ömsesidigt utbyte av• Communicare – göra gemensamt

• Nationalencyklopedin: • ”Överföring av information mellan människor, djur, växter eller

apparater.”• ”Kommunikation kräver dels ett språk eller en kod vari informationen

uttrycks, dels ett fysiskt medium varigenom informationen överförs.

• Alltså:• Att överföra information från en punkt till en annan detta inkluderar även

interaktion med tecken och symboler


Information och kommunikation

• Kommunikation är överföring av information• Informationen kommuniceras

• Enorma mängder information• Källkritik• Det står någonstans – alltså är det sant?• Svårt att hitta rätt information


Olika typer av kommunikation

• Verbal kommunikation• När vi pratar med varandra

• Icke-verbal kommunikation• Kroppsspråk, gester etc

• Visuell kommunikation• Bilder, reklam, Tv, böcker

• Olika benämningar och indelningar• Verbal/icke verbal vanligast

• En interaktionsdesigner använder ofta en mix av alla dessa typer av kommunikation.

Forsell (2013)


Klassificeringar• Synkron kommunikation

• Samtidig mellan en eller flera parter (face-to-face, telefon. Tidsbestämt)• Asynkron kommunikation

• Kommunikation som inte medger eller kräver direkt respons (e-mail, fb)

• Flexibel kommunikation • Kommunikationsformen kan variera. Kanalen kan skifta eller vara

mångfacetterad • Statisk kommunikation

• Fördefinierad - allting görs på ett sätt, visas på ett sätt osv.

• Masskommunikation• Genom ett medium – kan nå många snabbt• All information som idag finns på nätet är eventuell masskommunikation


Kommunikationsmodeller – exempel på 2 vanliga

Lasswell (1948)

Shannon & Weaver (1949)


Shannon & Weaver – Olika typer av brus

• Anledningar till att meddelandet inte kommer fram på det sätt som var meningen från början:• Kulturskillnader• Maktstrukturer• Kontroversiella ämnen• Tidspress• Förväntningar

• Ju rikare kanaler – desto mindre brus


Tecken, paradigm & syntagm

• All kommunikation inbegriper tecken och koder• Tecken är konstruktioner eller handlingar som hänvisar till annat än sig

själva – de symboliserar något.• Koder är system i vilka tecken organiseras – hur vi förstår tecknen

• Tecken och koder kan överföras

• Kommunikation är en vital del av hur vi lever våra liv• Något vi gör varje dag• Vi lär oss nya saker hela tiden• Överföring av information genom social samverkan


Teckenkategorier

• Ikon• Liknar sitt objekt (oftast)

• Index• Vi bildar uppfattningar utifrån kroppsspråk, ögon, läppar, kläder etc.

• Symbol• Betydelsen kommer genom överenskommelser• Grafiska bilder innehåller mycket information som vi någon gång måste

ha lärt oss


Paradigm och syntagm

• Paradigm är grupper av enheter• Vi lägger ihop saker som liknar varandra

• Syntagmer är det sätt vi sätter ihop dessa• Bokstäver bildar ord

• Godtyckliga tecken• Färger enligt konventioner• Vi har lärt oss förstå hur vi

kan tolka dessa• Växlingen går mot vad?• Hur tänker vi vid gult?• Om det är grönt så är det inte rött


KOMMUNIKATION ONLINE OCH I DESIGN


Kommunikation på webben

• Ökning av informationsmängd med hjälp av teknik• Ökat behov av tillgång till information

• Mycket större fokus på tjänster• Kunder vill ha svar direkt

• Informationsbehov är ett strategiskt medel• Man betalar för god service

• Investeringar måste stödja verksamheten

• Internet ger oss större möjlighet att gå från det asynkrona/statiska till det synkrona/flexibla


Kommunikation inom virituella designteamTidigare studier inom detta ämne har kommit fram till att:

• Öppenhet inför idéer är av hög vikt• Annars vågar inte alla ge sina idéer och synpunkter

• Likriktade mål• Krav på att vara aktivt deltagande

Ocker & Fjermestad (2008) undersökte skillnaden mellan fyra högpresterande och fyra lågpresterande designteam som arbetar på distans med endast asynkron kommunikation för att se om det fanns andra skillnader.Det som Ocker & Fjermestad kunde se var att:

• Alla team hade liknande resultat när det gällde:• Antal meddelanden• Mängden kommunikation angående designen• Mängden kommunikation kring teamet, support, koordination etc


Resultat från Ocker & Fjermestads studie

Skillnaden visade sig istället ligga i att de team som var högpresenterande:• Hade fler antal ord som utbyttes• Hade mindre brainstormings-aktiviteter• Istället mer kritiska och aktiva debatter• Och mer djupgående diskussioner och argumentationer• De hade även en bättre förmåga att sammanställa kommunikationen

Slutsatser från studien:• Asynkron kommunikation ställer högre krav

• Informationsöverbelastning är vanligt• Sammanställ, sammanfatta och presentera vad som gåtts igenom

• Mycket idéer fram och tillbaka kan vara svårt att greppa• Våga argumentera för din sak och samtidigt lyssna på andra.


Designprocessen

• Designprocessen varierar mellan olika projekt och mellan olika designområden.

• De flesta designorganisationer har sin egen beskrivning av designprocessen.• Men de liknar för det mesta varandra.

• Finns alltså ingen bestämd process

• Ofta baserade på processer som är uppgifts- eller datadrivna• Ex Nasas engineering design process


Nasas Engineering design model


Designprocesser - Design space

Westerlund (2005) beskriver ett verktyg för designa designprocessen ”Design space”

• Inte utgå från problemet• Behöver inte alltid finnas ett problem• Wicked problems

• Det är lösningarna som aktivt ska användas under designprocessen• Designprocess – Design space• Användas både för att designa och förstå designprocessen• Design space – alla tänkbara lösningar• Alla tekniker och metoder som används under designprocessen kommer resultera

i mer information om design space• Exploratory & experimental• Allting är viktigt redan från början


Designprocesser – UX-Design

”Once we know something, we find it hard to imagine what it was like not to know it. Our knowledge has "cursed" us. Elizabeth Newton (1990)


Designprocesser – co-design (PD)

(Sanders & Stappers 2008, p. 6)


Participatory Design

Sanders'(2008)

ExpertMindset�users� seenas subjects(reactiveinformers)

ParticipatoryMindset�users� seenas partners(active co-creators)


Artikelseminarie – Participatory DesignFrån boken ”Routledge Handbook of Participatory Design”

• Gruppindelning• Dela på campus/distans• Artikeltilldelning• Frågor

• Vad?• Varför?• Hur?• Meddelande• Kritisk bedömning

• Examinering genom• ”Rapport” (grupp)• Muntlig presentation • Individuell skriftlig reflektion


Artiklar att läsa från dagens föreläsning

• Communication Differences in Virtual Design Teams: Findings from a multi-method analysis of high and low performing experimental teams (Ocker & Fjermestad, 2008)

• Design space conceptual tool – grasping the design process (Westerlund, 2005)

• A Survey of User-Centered Design Practice (Vredenburg et al, 2002)

Försök få en allmän förståelse för vad som tas upp i artiklarna


Användarcentrerad Design

En studie av Vredenburg et al (2002) som undersöker bland annat vilka användarcentrerade metoder som används mest ute i arbetslivet.

• Mest använda var bl a:• Iterativ design• Användarutvärdering • Fältstudier

• Gemensamt för dessa; är att de är informella samt har en låg kostnad• Svårt att mäta hur effektiva metoder egentligen är.

• Högst rankning, men minst använd var Participatory Design


FOKUSGRUPPER


Från PD till fokusgrupper


Vad är en fokusgrupp

• Hur började det?• Efter andra världskriget• Ursprungligen i beteendevetenskap• Kvalitativ forskning

• Vad gör dom?• Hjälper oss att samla in kvalitativ data

• Hjälper oss besvara varför• Fokuserar på specifika ämnen/problemområden• Låter användaren bli deltagande – inte förhörd• Bäddar för gruppdynamik – med både för och nackdelar• Ger mycket och ofta djupgående reflektioner

Stewart, Shamdasani & Rook (2007)


Fördelar med fokusgrupper

• Ger en övergripande bild på ett visst ämne eller område• Genererar mycket idéer• Stimulerar kreativitet – aktiv medverkan• Diagnos av problem – gemensamma anledningar• Genererar intryck av produkter• Ger ett deltagande genom att deltagarna lär sig förstå produkten• Hjälper att tolka tidigare framtagen data



Mer fördelar

• Mindre jobb än enskilda intervjuer• Låter oss interagera direkt med användare• Har en öppenhet• Ger synergieffekter som grupp• Flexibelt• Användarvänligt och lättförstådda resultat



Nackdelar med fokusgrupper

• Endast en liten klick av en stor population• ”Rätt människor”?

• Mycket egna tankar vilket gör det svårt att generalisera• Är det en eller flera som tycker detta?

• Svåranalyserat och svårtolkat• Lätt att lägga för mycket vikt på det man får fram genom omedelbarheten

• Man blir så uppe i det man gör så detta blir sanning• Partiskhet• Lätt att påverka deltagarna

• Ledande frågor



Polarisering

• Polarisering är vanligt• En eller ett par personer ”övertygar” resten• Men den enskilde är endast en del av kakan• Längre fokusgruppsmöten ger mer polarisering men en bättre bild av

helheten• Välj deltagare från hela din målgrupp

• Men se till att alla får komma till tals



Planering

• Viktigt med struktur• Vad är målet?• Vad är syftet?• Vilken data vill jag samla in?

• Måste vara öppen för förändringar• Du är moderatorn

• Peka åt rätt riktning – inte styra• Det går att påverka för mycket som moderator

• Inspelning• Ju mer rådata desto bättre!



Vad utmärker en god kvalitativ forskare

! Visar genuint intresse! Är empatisk! Har humor! Uttrycker sig tydligt! Är flexibel! Är spontan! Är insiktsfull och vill förstå människor! Ger av sig själv – uttrycker sina egna känslor! Medger att man är partisk



Hur gör man?

• Öppna frågor är att föredra• Strukturerat och ostrukturerat

• Du ska vara strukturerad i din planering men låta gruppen vara öppen

• Uppvärmningsövningar?

• Fokusera på att låta alla komma till tals• Ha frågor och övningar och ge tid både individuellt och i grupp• Ha mindre grupper och pendla mellan att slå ihop större grupper

• Skifta deltagare i grupperna• Detta hjälper de tystare gruppmedlemmarna • Motverkar polarisering



Vilken typ av frågor?

• Huvudsakliga vetenskapliga frågor• Ger fokus på specifika områden eller ämnen• Vad är det du vill få svar på?

• Ledande frågor• Styr diskussionen mot specifika områden som kan vara svåra att nå

• Testfrågor• Testar gränser

• Styrande frågor• Leder gruppen tillbaka till ämnet

• Tröga frågor• Får diskussionen in på ämnen som kan vara obekväma• Du måste våga dela med dig



Vilken typ av frågor?

• Faktafrågor – Vad är, vad betyder?• Tar bort känsloladdningar

• Känslofrågor• Ger personliga åsikter

• Anonyma frågor• Hjälper till att få alla att säga sitt• Svårt i fokusgrupp

• Tystnad• Ifyllande av tomrum• Svårt att ”tillåta” tystnad



Vad vill vi ha svar på?

• Vilka är våra användare?• Hur tänker de kring processen?• Vilken typ av upplevelser strävar man efter?• Hur ska en produkt bete sig?• Vilken form ska produkten ha?• Hur kommer användare att interagera med min produkt?• Hur kan produkten effektiviseras?

• Vad innebär effektivisering?• Hur skall gränssnittet se ut för att tilltala min målgrupp?• Hur löser min produkt problem?• Hur hjälper min produkt ovana användare?• Hur hjälper min produkt avancerade användare?



Variabler för gruppsammansättning

• Demografiska – Vad vill stakeholders?• Ålder• Anpassning• Kön• Socioekonomisk status

• Fysiska – Har de betydelse?• Längd och vikt• Utseende• Hälsa• Klädsel

• En likhet i egenskaper ger bättre gruppdynamik Stewart, Shamdasani & Rook (2007)


Gruppsammanhållning

• Gillar man varandra?• Ömsesidig respekt• Får alla komma till tals?

• Detta ger högre motivation

• Homogen eller heterogen grupp?

• Främlingar eller känningar?• Fördelar och nackdelar



Övervakning

• Övervaka dynamiken• Bryt in och låt alla komma till tals• Säg emot om någon är för ”på”• Se kroppsspråk



Omgivning

• Lokal• Små lokaler ger intensivare diskussioner

• Hur placerar du stolar?• Ring?• Hästsko?• ”Personal space”



Hur analyserar du data från fokusgrupper?

• Transkribera din data• Gå igenom materialet kort efteråt• Gå igenom materialet kort efteråt…igen• Visualisera med grafer och figurer• Vilken data har du fått ut?

• Olika metoder• Kvalitativa analyser vanligast• Manuell analys• Analysprogram• Transkribering – personer pratar i munnen på varandra



NÄSTA VECKA


Vad gör vi nästa vecka?

• Workshops• Vad är det?• Vad gör man?• Vilka är med?

• Participatory Design• Vad är PD?• PDs historia• Traditioner inom PD

• Artikelseminarie


Vi ses nästa vecka!Tack för mig


Referenslista

Forsell, Johan. (2013). Lärobok i kommunikation. Gleerups: MalmöOcker, J. Rosalie. & Fjermestad, Jerry. (2008) ”Communication Differences in Virtual Design

Teams: Findings from a Multi-Method Analysis of High and Low Performing Experimental Teams”. ACM SIGMIS Database. Vol. 39. No. 1 pp: 51-67

Sanders, Elizabeth B.-N. & Stappers Pieter Jan. (2008) “Co-creation and the new landscapes of design”. CoDesign: International Journal of CoCreation in Design and the Arts. Vol 4. No. 1 Pp. 5-18

Sanders, L (2008) An evolving map of design practice and design research, Interactions, November-December 2008, pp. 13-17

Stewart, David W., Shamdasani, Pren N., & Rook, Dennis W. (2007) ”Focus Groups – Theory and Practice” Second edition. SAGE publications inc.:USA

Vredenburg, Karel., Mao, Ji-Ye., Smith, Paul W., Carey, Tom. (2002) ”A Survey of User-Centered Design Practice” in CHI’02 Proceedings of the SIGCHI Conference on Human Factors in Computing Systems. USA, Minneapolis, Minnesota 20-25 april pp. 471-478

Westerlund, Bo. (2005) ”Design space conceptual tool – grasping the design process”. In Proceedings for ’In the Making’, Nordes, The Nordic Design Research Conference. Denmark, Copenhagen. 29-31 May.

participatory design i · 2018-03-05 · tidigare studier inom detta ämne har kommit fram till...

Documents