1alumni.media.mit.edu/~paulina/portfolio/hemtentamen 2 mdi... · web viewdonald norman introducerar...

Paulina Modlitba 801209-5603 [email protected]

Tentamen för högre betyg

Människa-datorinteraktioninledande kurs, 2D1620


Paulina ModlitbaMedia-01

[email protected]

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning..........................................................................................................21. Validitet och reliabilitet i experimentell ansats.................................................3

Experimentell ansats......................................................................................................3Intern validitet..................................................................................................................4

Undersökaren................................................................................................................5Populationen..................................................................................................................5

Validitet eller reliabilitet?............................................................................................5Fältexperiment.................................................................................................................5

2. Användarcentrerad systemutveckling...................................................................6Scenario...............................................................................................................................6

Förutsättningar............................................................................................................6Planering av användarcentrerat arbetssätt......................................................7Specificering av användningssammanhang......................................................7Specificering av organisatoriska krav och användarkrav...........................7Produktion av designlösningar..............................................................................7Iterativt designarbete................................................................................................8Kommentarer................................................................................................................8

3. Representationer............................................................................................................9Diskussion.........................................................................................................................10Konceptuell design........................................................................................................11Direktmanipulation.......................................................................................................11

4. Datoriserad spishäll.....................................................................................................12Inledning...........................................................................................................................12Produktbeskrivning.......................................................................................................13Gränssnitt.........................................................................................................................13Scenario.............................................................................................................................13


1. Validitet och reliabilitet i experimentell ansats

Validitet och reliabilitet är två kvalitetsmått som främst används i samband med kvantitativa studier. Med validitet avses metodens giltighet; med andra om jag mäter det som är relevant i sammanhanget. Reliabilitet syftar till metodens tillförlitlighet. En metod som alltid ger samma resultat under samma förutsättningar har en hög reliabilitet1.

Tänk dig att du är forskare och ska fastställa svenska mäns medelvikt. Om du väljer att mäta försökspersonernas fötter har du i kontexten valt en metod med låg validitet, eftersom metoden du använder inte ger ett mått på det du vill mäta. I detta fall hjälper det inte heller med att hävda att du har genomfört mätningarna mycket noggrant och med ett bra mätinstrument. Hög reliabilitet garanterar med andra ord inte hög validitet. Om du istället väljer att väga personerna är validiteten hög. Reliabiliteten påverkas av undersökningens utförande. Om du med ögonen uppskattar vikten är tillförlitligheten låg. Även om du mäter det som är relevant i studien leder den dåliga precisionen till att du får ett odugligt resultat. Låg reliabilitet medför på så sätt alltid låg validitet, eller omvänt uttryckt: Hög validitet förutsätter hög reliabilitet. Om du i studien använder dig av en noggrann våg som är korrekt inställd och mätningens utförande är kontrollerat och precist blir metodens reliabilitet hög.2

Ofta brukar man dela upp validiteten i intern och extern validitet, där den interna validiteten syftar till om det är den oberoende variabeln som har påverkat den beroende variabeln eller något annat. Om du utför ett experiment under kontrollerade former där du i förväg har reducerat bort externa faktorer är den interna validiteten hög. Med extern validitet menas att resultatet ska vara representativt även utanför studiemiljön. Orsakssambandet ska med andra ord vara generaliserbart.3 Extern validitet förutsätter intern validitet.

Experimentell ansatsMed experimentell ansats menas att man prövar en hypotes som förutsätter ett visst förhållande mellan två eller fler variabler. Testen genomförs genom att en eller flera så kallade oberoende variabler (OV) manipuleras, samtidigt som man studerar om och i så fall hur denna manipulation påverkar en beroende variabel (BV). Metoden är med andra deduktiv, forskaren gör ett urval och observerar endast det. Han har alltså redan från början en föreställning om vilka resultat som är tänkbara. Det huvudsakliga målet med experiment är att hitta universella, generaliserbara samband.4 Den experimentella metoden är kvantitativ eftersom den prövar samband utan hänsyn till den verkliga kontexten. Följaktligen är validitet och reliabilitet som kvalitetsmått användbara och relevanta vid experimentell ansats. Generellt sätt kan

1 Preece et al., 20022 http://www.infovoice.se/fou/bok/10000035.htm3 Ann Lantz föreläsning om beteendevetskapliga metoder samt Kerlinger, Fred N.4 Se tidigare referenser.


man säga att experiment i laboratorier har en hög intern validitet och reliabilitet, men en låg extern validitet. Jag ska nu förklara detta närmare.


Intern validitetLaboratorieexperimentet utförs under kontrollerade former. Testet är vanligen tydligt specificerat (variabler, manipulation, tillvägagångssätt, omfattning etcetera) och väl förberett genom att forskarna har utformat studiemiljön så att metodens precision ökar. Externa, störande faktorer och potentiella felkällor i studien reduceras bort i största möjliga mån. I detta ingår att med omsorg utifrån studiens karaktär välja ut testpersoner och testmetoder (bland annat gruppindelning). Utrustningen har troligtvis god precision och endast redskap som är relevanta för studien används. I riktigt avancerade och omfattande experiment kan studien föregås av att utrustningen testas på potentiella (men inte aktuella) testpersoner.5

Den interna validiteten i laboratorieexperiment kan, tack vare noggranna och omfattande förberedelser för att reducera bort felkällor och noga välja ut mät- och utvärderingsmetoder, med andra ord sägas vara särskilt hög. Sannolikheten är stor att det är den påverkan man utsatt försökspersonerna för som ger utslag i undersökningen och ingenting annat.

Extern validitetDen externa validiteten omfattar tre olika aspekter6. Förutsatt att vi har god intern validitet, hur representativt är sambandet för andra individer än testpersonerna, andra operationella definitioner av OV och BV samt andra situationer.

Den relativt låga externa validiteten är en av den experimentella ansatsens största brister. På grund av den vetenskapliga metodens artificiella karaktär finns det ingenting som garanterar att ett eventuellt utslag kan överföras till den riktiga världen (ekologisk validitet). Problemen i sammanhanget är att den oberoende variabeln är svag och utfallen ofta är små. I många fall väljer undersökaren att utföra testet i ett laboratorium just på grund av detta.7

Reliabilitet Reliabiliteten i experimentella studier är tack vare god precision och noggranna förberedelser generellt sett hög. Det finns dock flera mer eller mindre komplexa faktorer som negativt påverkar metodens tillförlitlighet.8 Tre faktorer kan påverka reliabiliteten: Undersökaren, populationen eller mättekniken. Så fort det är människor inblandade i en studie måste de mänskliga faktorernas inverkan på studien tas i beaktande. Människor kan vara inkonsekventa, bli distraherade eller trötta, ser fel och har värderingar och förväntningar som kan påverka tolkningen av resultatet.

5 Kerlinger6 http://www.psychology.su.se/units/gu/PK/handoutsht03/106JWmetodteori.pdf7 Kerlinger8 http://trochim.human.cornell.edu/kb/reltypes.htm


UndersökarenUndersökaren kontrollerar hela experimentprocessen. Det finns därmed en risk för att undersökarens egna värderingar, kunskaper och föreställningar inverkar på moment såsom val av population, gruppindelning, datainsamling samt utvärdering av utfallet.9 Problemet med utvärdering (tolkning av resultat) kan lösas genom att man låter flera personer genomför testet och sedan jämför resultaten. Dessutom kan man jämföra studien med liknande studier som har gjorts.10

PopulationenVid ett experiment har inte populationen någon direkt kontroll över uppgiften som ska utföras eller över utvärderingen. Däremot finns det andra, mindre tydliga och indirekta, faktorer att ta hänsyn till. Problemen varierar beroende på gruppindelningen. Tänk dig exempelvis att du ska utföra ett experiment där du vill undersöka om det går fortare att läsa en text skriven i Times New Roman (A) eller Georgia (B). Experimentet består då av två moment: först ska en text läsas i Times, därefter i Georgia (eller tvärtom). Här är det viktigt att undersöka om ordningen har någon betydelse. Om populationen först får utföra A och sedan B finns risken att resultatet i B påverkas av att individerna efter ett tag känner sig mer bekväma i situationen. Om samma text används i båda fallen är det dessutom troligt att populationen läser text B snabbare, eftersom de har sett texten tidigare. Problemet med ordningseffekter kan exempelvis lösas genom att halva populationen först får utföra aktivitet A följt av B, medan den andra halvan får utföra aktiviteterna i omvänd ordning.11

Validitet eller reliabilitet?Jag vill poängtera att det i vissa fall är svårt att avgöra om en faktor påverkar validiteten eller reliabiliteten. Som jag visade tidigare är de båda kvalitetsmåtten inte oberoende av varandra. Exemplet med ordningseffekter påverkar båda aspekterna. Om andra faktorer än den oberoende variabeln påverkar utfallet inverkar detta dels på giltigheten, i och med att vi mäter inte det vi har sagt att vi ska mäta, dels på tillförlitligheten, eftersom resultatet med stor sannolikhet inte blir det samma nästa gång samma experiment görs (mänskliga faktorer är opålitliga).

FältexperimentExperiment kan inte bara utföras i ett laboratorium utan även ute på fältet, i verkligheten. Denna variant löser problemen med låg extern (ekologisk) validitet. Nackdelen är dock att de omkringliggande faktorerna, som på olika sätt kan påverka utfallet, är svåra att kontrollera vid fältexperiment. Vilken av metoderna som är bäst beror helt på vad det är du vill studera och i vilket syfte.

9 Preece et al., 1994 10 http://www.infovoice.se/fou/bok/10000035.htm11 Preece et al., 2002


2. Användarcentrerad systemutvecklingAtt användarna ”inte vet vad de vill ha” är en sanning med modifikation. Som kognitiva varelser har vi alla förväntningar och krav som grundar sig på tidigare erfarenheter. Däremot är vi inte alltid medvetna om dessa preferenser och kan sätta ord på dem. Det är där systemutvecklaren kommer in i bilden. Det är nämligen systemutvecklarens arbete att veta varför, hur och när användarens behov och krav ska integreras i designarbetet.

Till sin hjälp har systemutvecklaren numera omfattande internationella standarder för den användarcentrerade designprocessen. Bland annat ISO (Internationella Standardiserings Organisationen) har definierat sådana riktlinjer. ISO beskriver designarbetet som en iterativ utvecklingsprocess där de olika utvecklings- och utvärderingsaktiviteterna upprepas tills de specifika målen för användbarhet har uppnåtts och samtliga involverade parter är nöjda. Användaren är på ett eller annat sätt involverad i hela utvecklingsarbetet.12

Figur 1. Den cykliska designprocessen13

Jag ska nu med ett konkret exempel redogöra för hur användarna involveras i designförloppet och hur man som systemutvecklare vid varje aktivitet i produktens livscykel kan ta reda på just vad användarens ”vill ha”. Det är i sammanhanget viktigt att framhålla att designarbetets struktur i verkligheten varierar mellan olika projekt beroende på uppgiftens och produktens karaktär.14 Den arbetsprocess som presenteras här är anpassad till den i tentamen givna situationen.

12 http://www.usabilitypartners.se/usability/standardssv.shtml13 http://www.usabilitypartners.se/usability/standardssv.shtml14 Exempelvis systemets storlek, komplexitet och syfte, begränsningar, om produkten som ska utvecklas är helt ny eller en uppdatering av en existerande modell samt om system utvecklas för marknaden eller för en enskild organisation (Preece et al, 1994).


ScenarioFörutsättningarFöretaget Iterative Design har fått i uppgift av det statliga företaget BidragExpress15 att utveckla ett nytt datorsystem. Systemet ska endast användas internt och ska kunna användas inom alla verksamhetsområden i företaget: information, utbetalning och återbetalning. Det nuvarande system som företaget använder är flera år gammalt och håller inte längre måttet. Ärendet är relativt brådskande och får inte medföra för höga kostnader, eftersom det är skattebetalarna som betalar.

Planering av användarcentrerat arbetssättDesignteamet från Iterative Design börjar med att konstatera följande:

Eftersom systemet ska utvecklas för en specifik organisation är det relevant och givande att representanter för organisationen på olika sätt involveras i hela utvecklingsprocessen.

De anställa inom myndigheten besitter specifika kunskaper, vilket är viktigt att ta hänsyn till i utformningen av systemet. Detta motiverar att de anställda i egenskap av slutanvändare inkluderas i designgruppen.

Designarbetet inleds med att en utvärderingsgrupp bestående av representanter för de anställda, företagsledningen och designgruppen konstrueras. Gruppen ska under designprojektets gång träffas kontinuerligt och diskutera och utvärdera förslag (modeller, skisser, prototyper etcetera) och beslut i designprocessen. Därtill får BidragExpress ledning i uppdrag att ta fram tre anställda som aktivt kan delta i utvecklings- och utvärderingsarbetet.

Specificering av användningssammanhangFör att få en övergripande bild av den kontext i vilken systemet ska användas börjar designteamet med att under informella former studera arbetsplatsen och observera de anställda i interaktionen med det nuvarande systemet.16 Medan de går runt och antecknar ställer observatörerna frågor till de anställda om deras erfarenheter av och tankar kring systemet och tidigare system. Observationerna kompletteras något senare med en enkät med liknande frågor som skickas ut till samtliga anställda samt mer formella intervjuer som görs med ett antal med omsorg utvalda personer i företaget.

Specificering av organisatoriska krav och användarkrav Tillsammans med utvärderingsgruppen gör designteamet en kritisk utvärdering av det nuvarande systemet. Teamet har goda erfarenheter av metoden, eftersom många tycker att det är lättare att vara kritisk än konstruktiv. Utifrån observationen, enkätundersökningen, intervjuerna och utvärderingen kan teamet nu göra en mer omfattande analys av användarna samt urskilja och definiera de krav som användarna ställer på 15 BidragExpress verksamhet omfattar alla uppgifter som Försäkringskassan, A-kassan och CSN har idag 16 Etnografi?


systemet. Resultatet sammanställs i en kravspecifikation. Med hjälp av dessa uppgifter kan teamet sedan konstruera användarmodeller, i detta fall i form av personas, som teamets medlemmar kan referera till under designprocessens gång. Designteamet väljer därtill att, med utgångspunkt i de personas som konstruerades, skapa ett antal tänkbara scenarier i vilka systemet används. Scenarierna och kravspecifikationen visas upp och diskuteras i ovan nämnda utvärderingsgrupp.

Produktion av designlösningar Den första designmässiga aktiviteten består i att skapa skriftliga scenarier av ett grundläggande användargränssnitt och interaktionen mellan system och användare. Vilken input respektive output är nödvändig? Vilka interaktionsformer tillämpas? Dessutom konstrueras kortare beskrivningar av och skisser över hur systemet i sin helhet ska fungera. Både scenarier och beskrivningar diskuteras inom utvärderingsgruppen.

När systemets mest övergripande funktioner och egenskaper är definierade görs en mer omfattande utvärdering utifrån den kravspecifikation som initialt togs fram. I utvärderingen inkluderas utöver utvärderingsgruppen ytterligare ett begränsat antal anställda. Med hänsyn till utvärderingen revideras kravspecifikationen.

Iterativt designarbeteNästa steg i processen blir att konstruera enklare modeller av systemet. Även denna gång väljs, utöver utvärderingsgruppen, ett antal anställda ut för att testa och kommentera förslaget. Utifrån utvärderingarna bearbetar designgruppen modellerna, varpå nya utvärderingar görs och så vidare. Den iterativa processen är som tidigare nämnt kännetecknande för användarcentrerad design.

Efter ett antal omgångar är det så dags för att ta fram en mer avancerad prototyp. För första gången integreras det nya systemet i arbetsmiljön. Ett antal anställda får testa prototypen i sina datorer. Interaktionen loggas, men användarnas subjektiva upplevelse tas också i beaktning genom att användaren får kommentera prototypen. Vid dessa tester visar det sig att vissa testpersoner retar sig på att beviljningsprocessen är uppdelad i många steg. Flera av de anställda har arbetat på kontor i åtskilliga år och har därför förslitningsskador på axlar och handleder. De ogillar således tanken på att behöva använda datormusen för att förflytta sig i systemet. Innan en första version av systemet kan presenteras omarbetas prototypen. Bland annat minskas antalet steg i beviljningsprocessen enligt användarnas önskemål.

Designteamet är nu redo att konstruera en första version av systemet. Även om vissa funktioner saknas bedömer vi att prototypen är tillräckligt väl utvecklad för att installeras på samtliga datorer och användas i arbetet. Innan systemet blir komplett, om det någonsin blir det, kommer systemet att uppdateras att flertal gånger. Vissa brister upptäcks inte förrän systemet under en tid har använts i sin verkliga miljö. Utvecklingsarbetet är med andra ord en långlivad process som fortsätter även efter designarbetets officiella avslutande.


KommentarerKombinationen av flera olika metoder är viktig för att samla in olika typ av information och med olika utgångspunkt. I exemplet ovan togs hänsyn både till användarens prestation och subjektiva upplevelser, med övervikt på den senare. Andra tänkbara metoder för att undersöka systemets användarvänlighet är att filma användaren i interaktion med systemet samt genomföra experiment. Båda metoderna är dock relativt tidskrävande. Den senare är dessutom ofta mycket kostsam.17

17 Faulkner, 1998


3. RepresentationerDenna diskussion har sin utgångspunkt i Westerholm och Åströms redogörelse för representationer i boken En kognitionsvetenskaplig introduktion till människa-maskin-interaktion. Jag kommer inledningsvis att resumera teorierna i boken.

Representationer kan förenklat sägas vara ”något som står för något annat”. De kan röra sig om yttre representationer, t ex en karta som representerar ett landområde, eller inre mentala representationer såsom föreställningar och minnen.I designmässiga sammanhang är kopplingen mellan de båda representationerna av stort intresse. Förståelsen för hur vi människor som kognitiva agenter uppfattar och tolkar omvärlden är nödvändig för att kunna utforma gränssnitt och system utifrån individens villkor. Inom kognitionsforskningen finns många olika idéer om dessa kognitiva processer, dels om hur kunskap representeras i hjärnan, dels om hur vi förhåller oss till omvärlden.

I fråga om representationerna i huvudet nämns ofta två varianter: symboliska representationer, där en representationsenhet som ingår i ett mönster lagras i långtidsminnet och denoterar till något utanför systemet, och distribuerade representationer, där enheterna är fördelade i ett mönster av aktiviteter i ett nätverk. De symboliska representationerna kan i sin tur delas in i två kategorier: proposititionella (språkliknande uttryck) och analoga (mentala bilder).18

Teorierna om hur vi som kognitiva agenter förhåller oss till omvärlden är många. I ovan nämnda bok behandlas tre grundläggande modeller. Enligt den första modellen, som grundar sig på behaviorismen, är den kognitiva agentens förnimmelse av världen direkt och utan störningar. Agentens handlingar är omedelbar respons på stimuli i omgivningen. Den andra teorin, korrespondensmodellen, bygger istället på tanken att agenten representerar omvärlden. Relationen till omvärlden går genom de mentala modeller, förenklade semantiska återgivningar av verkligheten, som agenten skapar utifrån tidigare erfarenheter. Denna teori har sin utgångspunkt i den konstruktivistiska skolan. Enligt den tredje och sista modellen, koherensmodellen, antas den kognitiva agenten kunna handla utan omedelbar perceptuell kontakt med omvärlden. Agentens inre representationer refererar istället till andra representationer i huvudet; de mentala representationerna är agentens verklighet. För en formgivare eller systemutvecklare är den svåra utmaningen att konstruera produkten utifrån teorin om hur kognitiva agenter uppfattar och tolkar sin omvärld. Donald Norman introducerar i sin bok The design of Everyday things teorin om mentala modeller för att tydliggöra förhållandet mellan designer, produkt och användare. Mentala modeller beskriver han själv som ”modellen som människor har av sig själva, andra, omgivningen, och sakerna de interagerar med. Människor formar mentala modeller genom erfarenhet, övning och instruktion.”19 Normans teori om konceptuell design omfattar tre aspekter av mentala 18 Westerholm och Åström, 2002 samt http://www.ing.umu.se/~el97jbm/kognition5.html19 Norman, 1988, sida 17


modeller: designmodellen, systembilden (gränssnitt och funktioner) samt användarmodellen. I en ideal värld är designmodellen och användarmodellen identiska.

Figur 2. Tre aspekter av mentala modeller.20

Formgivaren och användaren kommunicerar sällan direkt, utan

genom produkten. Det är därför av stor vikt att användaren genom produktens utformning får en korrekt bild (mental modell) av produktens funktioner och begränsningar. Formgivarens uppgift är med andra ord att utforma produkten så att användaren i interaktionen med den formar en mental modell som överrensstämmer med formgivarens egen mentala modell.21 Hur detta går till rent praktisk är en hel vetenskap i sig. Jag kommer nedan att behandla några aspekter.

DiskussionAnledningen till att jag här väljer att redogöra för teorin om mentala modeller är att den till stora delar överensstämmer med min egen syn på hur individer representerar och förhåller sig till sin omgivning. Jag anser dock att teorin i vissa avseenden är otillräcklig som förklaringsmodell, vilket jag kommer att ta upp i slutet av diskussionen.

Jag betraktar mig själv som konstruktivist, i den mån att jag tror att vår varseblivning av omgivningen konstrueras utifrån både information i omgivningen och tidigare erfarenheter. Vi tar in och behandlar information, konstruerar hypoteser och fattar beslut, allt baserat på mentala modeller av verkligheten, som för stunden skapas för att vi ska kunna hantera situationer. De mentala modellerna är dynamiska kognitiva redskap som inte bara möjliggör bearbetning av rådande tillstånd utan också gör det möjligt för oss att med hjälp av tidigare erfarenheter simulera tänkbara scenarier (som vi inte har upplevt tidigare) och därmed exempelvis förutse konsekvenserna av vårt handlande. Konstruktionen sker med hjälp av olika ”program” (av vissa kallade scripts22) som finns i huvudet och som utvecklas i samband med hantering av nya situationer. Eftersom de mentala modellerna formas med hjälp av dessa program, utvecklas också de i och med att vi erfar verkligheten. Med denna utgångspunkt blir det också tydligt att sociala och kulturella faktorer påverkar vår representation av omgivningen.

Styrkan i konstruktivismen och teorin om mentala modeller ligger i att de lyckas förklara komplexiteten och variationen i de modeller av

20 D. A. Norman, 198821 Norman, 198822 Westerholm och Åström, 2002


verkligheten som vi skapar. Däremot sägs inte mycket om hur våra representationer samtidigt kan vara så lika i grund och botten. Norman använder begreppet affordance23, som paradoxalt nog har sitt ursprung i behaviorismen, för att förklara varför viss karakteristika (objekt, former, färger etcetera) framkallar samma mentala modeller hos alla människor. Grundtanken bakom affordance är att föremål inte är neutrala, utan via stimuli uppmanar betraktaren till vissa handlingar. Utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv kan detta endast förklaras med att vi föds med gemensamma scripts som oavsett tidigare erfarenheter alltid skapar samma mentala modell av vissa föremål. Detta tror jag är giltigt endast för objektens allra mest grundläggande egenskaperna, såsom form och färg. I övrigt anser jag det vara mer passande att använda Normans begrepp perceived affordance, det vill säga betraktarens egen föreställning om ett föremål och dess funktion.

Konceptuell designSom jag tidigare påpekade är den stora utmaningen att implementera teorin om mentala representationer i designarbetet. Grundtanken i sammanhanget är att systemet ska kännas naturligt och relevant för användaren. Enligt min åskådning innebär detta att användaren utifrån gränssnittet kan konstruera en relevant mental modell av både systemets detaljer och funktioner och känner igen sig. I detta sammanhang spelar metaforer en stor roll. Ikoner, beteckningar, systemmiljöer och samband som relaterar till verkliga objekt, miljöer och förhållanden kan höja igenkänningsfaktorn betydligt. Det ska dock sägas att olämpliga metaforer kan få motsatt verkan. En enligt mig genial lösning är skrivbordsmetaforen som representerar en miljö som många känner igen och kan relatera till.

Vidare måste systemet genom en flexibel struktur ge användaren utrymme för att konstruera denna mentala modell. Detta kan uppnås genom att låta systemet adressera och aktivera användarens tidigare erfarenheter av världen i stort och av andra system. Vikten av att ta hänsyn till användarens erfarenheter av system blev jag medveten om när jag skulle köra bil på Gillinge halkbana. Växelspaken i den Volkswagen Golf jag körde skilde sig från växelspaken i min egen bil genom att läget för backen låg längst till vänster. Det jag inte visste var att det på växelspaken fanns en liten knapp som av säkerhetsskäl måste tryckas in för att backen ska kunna läggas in. Istället försökte jag undvika att föra spaken för långt till vänster, vilket fick till följd att jag lade i växel tre i stället för ett varje gång jag skulle starta bilen eller krypköra. Efter en dryg halvtimmes körning hade kopplingen slitits rejält och bilen rökfylldes.

Slutligen bör systemet tillåta individuell utveckling i takt med att användaren lär sig systemet. Detta anser jag att Microsoft har lyckats särskilt bra med i ordbehandlingsprogrammet Word. Word är enkelt att använda för nybörjaren eftersom de mest grundläggande funktionerna ingår i grundgränssnittet; samtidigt finns möjligheten för den mer erfarna användaren att lägga till och lära sig mer avancerade funktioner.

23 Begreppet myntades av den brittiske forskaren och behavioristen James J. Gibson.


DirektmanipulationSynen är ett av våra viktigaste och mest dynamiska sinnen. Därför anser jag att visualisering är en viktig faktor vid gränssnittsdesign. Genom att med omsorg hantera färg och form, grafisk kodning och placering av objekt kan systemdesignern skapa en struktur som hjälper användaren att interagera med systemet.

Direktmanipulation är en interaktionsform som drar idén om visualisering och metaforer till sin spets. Formen kännetecknas av att endast de objekt som är relevanta visualiseras, enkla och snabba handlingar samt att komplexa kommandon har ersatts av just direktmanipulation av objekt med hjälp av exempelvis en datormus.24 Det geniala med direktmanipulation är att formen passar både nybörjare och mer avancerade användare. Dessutom ger den omedelbar feedback och ger användaren en känsla av kontroll.

24 Faulkner, 1998 samt Preece et al., 1994


4. Datoriserad spishällInledningI utformningen av spishällen har jag i första hand utgått ifrån Normans idé om natural mapping25, som betecknar förhållandet mellan kontrollers utformning, placering och verkan. Genom att placera ringarna på touchpanelen i en kvadrat i enlighet med de verkliga zonernas placering blir bilder för att tydliggöra vilken knapp som styr respektive zon onödiga. Min allra första idé var visserligen att placera en uppsättning knappar (touchkontroll) för effekt och tidtagning vid respektive zon. Detta är en ganska smidig lösning så länge hällen inte används. När det däremot står kastruller på den kan det vara svårt att komma åt panelen. Dessutom orsakar en sådan konstruktion onödiga svårigheter för rörelsehindrade personer.

Designarbetet inleddes med att jag tittade närmare på de digitalstyrda spishällar som idag finns på marknaden. Som vanligt kan man hitta både bra och dåliga lösningar. De flesta spistillverkarna har valt att placera knapparna i en rad längst ner på hällen, i stil med den traditionella vredpanelen. Företaget AEG har dock utvecklat ett, enligt min mening, ovanligt smidig och användarvänlig gränssnitt.

Figur 3. AEG Competence 6530 K-mn.26

Det geniala i gränssnittet är enligt min mening att det endast finns en uppsättning knapparna för de valbara funktionerna (effekt, timer och ändring av zonstorlek). Istället för att ha fler uppsättningar väljer man först zon på displayen, varpå knapparna för de olika funktionerna aktiveras för just den zonen. Som tidigare nämnt har ringarna på displayen placerats så att det är lätt att se vilken knapp som går till respektive zon. Vidare har två av zonerna en timerfunktion med automatisk avstängning, där timern börjar mäta tiden då vattnet kokar (temperaturen överstiger 100˚C). Detta underlättar matlagningen en del eftersom det tar tid och kräver uppmärksamhet att hålla koll på när vattnet börjar koka. Ytterligare funktioner som är värda att uppmärksammas är spisens olika säkerhetsfunktioner. Utöver huvudströmbrytare och barnsäkert lås, stängs spisen automatiskt av om hällen täcks över eller om en zon har varit på för länge.

25 Norman, 198826 http://www.aeg.se


En miss är dock att man inte tillräckligt tydligt visar att plus/minus-kontrollen styr både effekt och timer. Det finns en symbol för tidtagningen, dock ingen för effekt.


Produktbeskrivning

Digitalstyrd glaskeramikhäll

4 värmezoner varav två är dubbelzoner: en rund och en oval för grytor

Touchkontroll för effektreglering och ändring av zonstorlek

Steglös effektreglering

Timerfunktion med automatisk avstängning eller signalton/äggklocka för samtliga zoner

Automatisk säkerhetsavstängning (aktiveras då panelen täcks över eller om någon har glömt att stänga av zonen)

Huvudströmbrytare samt barnsäkert lås

3-stegs restvärmeindikering för samtliga plattor

GränssnittTill grund för gränssnittets utformning ligger de 10 punkter för bättre användbarhet som presenterades i kursen27. Framför allt har jag fokuserat på återkoppling genom att med lampor markera exempelvis val av zon samt på att hindra uppkomsten av fel med hjälp av ett enkelt, begränsat gränssnitt och diverse säkerhetsfunktioner, såsom automatisk säkerhetsavstängning, barnsäkert lås och restvärmeindikering. Vidare har jag, som nämndes ovan, försökt att implementera idén om naturlig placering av objekt. Därtill är objekt, funktioner och val väl synliga. Språket (siffror) och symbolerna är etablerade inom den digitala världen och bör därför upplevas som naturliga och självklara av användaren.

För skisser och ytterligare kommentarer, se bilaga.

Scenario Agneta har precis kommit hem från jobbet. Hon kliver in i köket och sätter på sig ett förkläde. Därefter sätter hon på radion. Senare i kväll ska Agneta och hennes man Allan ha främmande. De ska bjuda grannfamiljen på en trerätters middag. Agneta tittar på klockan. Hon har ungefär två timmar på sig innan gästerna kommer. Det borde gå. Agneta tar fram ingredienserna; tanken är att hon ska laga fisk- och skaldjurssoppa till förrätt, ugnsstekt kyckling och råris till huvudrätt samt smörstekta äpplen med kanel till efterrätt. Hon trycker på strömbrytaren på spishällen för att aktivera den. Agneta beslutar sig för att börja med råriset eftersom det kommer att behöva koka länge. Hon trycker på ”ringen” längst upp i vänster hörn på kontrollpanelen, ställer in önskad effektnivå (4) och trycker på knappen för automatisk uppkokning. Agneta

27 http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2D1620/PDF/10punkter.pdf


ställer timern på 60 minuter. Genom att effektnivån syns till vänster om ringen vet Agneta vilken zon som nu är på.

Därefter förbereder Agneta kycklingen, lägger den i en lergryta och stoppar in grytan i ugnen. Sådär, nu kan hon koncentrera sig på soppan. Hur stor kastrull behövs tro? Hon bestämmer sig för att använda den ena dubbelzonen i det nedre vänstra hörnet och trycker på motsvarande ring på touchpanelen. En röd ring markerar att den mindre zonen av de två är inställd. Agneta trycker därför på knappen för zonbyte för att byta till den större. Hon häller vatten i kastrullen och ställen den på plattan. Hon väljer effekt och ställer in tidtagningen på 6 minuter. Nu behöver hon inte göra något mer i köket på ett tag. Hon går in i tvättstugan intill för att stryka.

Efter sex minuter ringer timern och påminner Agneta om att tiden har gått. När Agneta kommer fram till spisen kokar vattnet. Hon lägger i rotfrukter, skaldjur och fisk och lägger därefter på locket. Agneta har precis börjat skala äpplena då telefonen plötsligt ringer. Det är Agnetas syster Margit som ringer. Hon har precis kommit hem från en månadslång resa till Sydafrika. Systrarna har mycket att prata om; så mycket att Agneta helt glömmer bort maten på spisen. Plötsligt hör hon timern ringa. Maten på spisen! Hon avslutar snabbt samtalet och rusar ut i köket. Riset har kokat färdigt och plattan har stängts av automatiskt. Soppan kokar däremot för fullt. Fisken har blivit lite mosig. Hon stänger av plattan genom att trycka ner effekten till noll. Nu är det bara efterrätten kvar, men den får vänta. Agneta tar ut lergrytan med kycklingen ur ugnen. Kycklingen är genomstekt och färdig. Hon tittar på klockan. Det är över en halvtimme kvar. Hon placerar grytan på den ovala zonen till höger, väljer den lägsta effekten och ställer in timern på 30 minuter. Nu kan hon lugnt sätta sig ner och lyssna på radio innan gästerna kommer.

1alumni.media.mit.edu/~paulina/portfolio/hemtentamen 2 mdi... · web viewdonald norman introducerar...

Documents