perga nr. 1 2003
DESCRIPTION
MNT Människa Natur Teknik BäckedalTRANSCRIPT
NÄR KOMMER DÅ?sommarens historiska
evenemang
PLANER FÖR EN TVÅAPerga avslöjar MNTs andra år
KOSSA TILL SÅLL OCH LYKTAläs om spännande projektarbeten
HJÄRNA EN HÅRINPACKNINGmen först ett riktigt recept
tidskrift för mnt-kontaktnätet
Nr 1 2003Pris 30 krPerga
2 PERGA 1/03
3PERGA 1/03
är föreningen MNT-kontaktnätets tidskrift.Den kommer ut med två nummer per år.
ANSVARIG UTGIVAREJan Dufva, 0660-508 80
REDAKTIONLarry Alfvin
Carina Geibe
GRAFISK UTFORMNINGJan Dufva
OMSLAGFilar
TRYCKPlira kulturteknik, Sveg, 2003
Detta nummer trycks i 200 exemplar.Klorfritt och återvunnet papper:
Returoffset 90gKvist 250g
Endast om så särskilt anges är i tidningengjorda uttalanden att anse som
föreningens ståndpunkt.Medlemmar är alltid välkomna medinsändare och artiklar. Redaktionen
förbehåller sig dock rätten attförkorta inkommet material.
NÄSTA NUMMERPerga 2/03 utkommer i november 2003
Manusstopp 1 november
MEDLEMSKAPMedlemskap i MNT-kontaktnätet kostar100 kronor och kan sättas in på postgiro104 05 13-2. Alla som är intresserade avforntida teknik och naturligt friluftsliv är
välkomna som medlemmar.MNT-kontaktnätet är kopplat till kursen
Människa NaturTeknik på Bäckedalsfolkhögskola. Kursen inriktas på forntidateknik och experimentell arkeologi. För
mer information ring 0680-166 70.
STYRELSEordf. Erika Åberg, 08-645 44 17
sekr. Carina Geibe, 070-236 71 57kassör Andreas Solberg, 018-39 19 14
Larry Alfvin, 0702-15 71 68Annika Axelsson, 031-52 62 31
Jan Dufva, 0660-508 80Johanna Axelsson, 08-35 07 67
ADRESSMNT-kontaktnätet
Bäckedals folkhögskolaBox 206
842 22 Svegtel 0680-166 88
© MNT-kontaktnätet, maj 2003
PERGA
I detta nummer
HÅRINPACKNING 4Naturligt verkningsfull hårinpackning för magstarka personer.
ATT TILLVERKA EN SANDSTRAND 5Reflexioner kring flintaknackandets svåra konst.
PEDAGOGDAGARNA PÅ BÄCKEDAL 6Konsten att få Härjedalens alla tredjeklassare tillbaka tillforntiden.
UGNAR OCH LERINBAKNING 8Fortsättningen i serien om forntida mat.Recept på lerinbakad sik.
SLOTTSHOLMEN – EN RUIN 10Om en utgrävning
MNT-PROJEKTARBETEN 2003 12Kopiering av Mästermyrfil 12Dansk stenålderskeramik 13Stormlykta från vikingatiden 14Väskor av holkflådda djur 15Kojuversåll 16Ötzis livrem med bältespung 18
FINNS DET EN FORTSÄTTNING? 19Det finns planer på att göra ett andra år på MNT.
KOMMANDE KUL 20Massor av markander och annat kul.
BRA-ATT-HA-ADRESSER 24
KONTAKTNÄTETS MEDLEMMAR 27
4 PERGA 1/03
Ingredienser1 st krossad fårhjärna1 dl tran1 st äggula1 msk såpa
TillvägagångssättFörst och främst måste du införskaffa dig enfårskalle. Denna kan du frysa ner för att sedansåga itu med hjälp av en bandsåg. Om du inte
har tillgång till bandsåg (eller frys) går det likabra att använda en vanlig fogsvans. (Det tarbara lite längre tid – det är ganska kämpigt attsåga igenom ett kranium.)
Efter att du öppnat skallen och plockat uthjärnan (förslagsvis med en sked då du kan hasvårt att få ut allt med fingrarna) så kokar duupp den med lite vatten för att få ur fetterna.
Vispa en del under kokningen så du krossarklumparna så mycket som möjligt.
När det kokat några minuter häll i tranen,äggulan och såpan.
Tag därefter av kastrullen från spisen. Vispaom så allt blandas ordentligt. Under kokningenändrar blandningen färg från blod-rödaktigt tillbrun-grått.
Nu kan du sila blandningen innan använd-ning för att få bort bitar av skallben ochklumpar av hjärna som garanterat följt med.(Jag gjorde inte det eftersom jag inte ville gåmiste om de fetter som möjligen fanns kvartrots kokningen.)
Förslagsvis tar du nu hjälp av någon mag-stark person och låter denna massera insmörjan. Detta bör du göra i solen då värmenoch dess UV-strålning hjälper till en del.
När det är gjort sveper du in håret i enhandduk eller liknande. (Jag har funderingarpå om det vore bättre att inte göra detta, utansitta ute i solen så att du exponerar håret förvärmen och dess strålning direkt istället.) Jaglät det sitta i cirka en timme, men tror iefterhand att det borde sitta i åtminstone enoch en halv timme. Sen är det bara att sköljaur (noga!) och tvätta med lite schampo.
ResultatHåret blev ”tjockare” utan att det ser fett ut.Det fick tillbaka en hel del glans och är väldigtlättskött - som om du haft balsam i det. Ochnågon obehaglig doft har jag inte noterat dålukten av tran var det största bekymret.
Personlig notJag blev faktiskt väldigt nöjd med resultatettrots vissa missar i tillvägagångssättet. Förstoch främst gjorde jag i ordning blandningenoch förvarande den i ett kylskåp tre dagarinnan experimentet. Dessutom skulle jag nogha vistats i solen under hela processen och haftdet i lite längre.
AV: FREDRIK STOLPE
Inte vilken smörja som helst
Hårinpackning
Foto: Rickard Zetterqvist
5PERGA 1/03
Eftersom MNT numer har vänt sin tidsaxeloch går bakåt i tiden, var det slutligen dagsatt kliva in i stenåldern. Nyfikna på hur det varatt arbeta utefter stenålderns förutsättningarsamlades vi i ”hantis” efter att måndags-klubben var överstökad för att lära oss lite omflintasmide under en veckas tid. Handledare idetta var som tidigare år Dan Kärrefors.
Till att börja med visade Danne hur man slogut spån och andra ämnen ur flintan med ossandra i en halvcirkel runt honom.–Var det inte svårare än så, tänkte vi. Alla somhar sett Danne i arbete förstår nog vad jagmenar. Nu brann vi av iver att själva få börjatillverka några fyrsidiga yxor och lite senneo-litiska dolkar. Kanske några stora Brommespet-sar också.
Men näe… det blev inget med det inte!Efter ett tag så var det visst någon som fick lossen bit som liknade ett spån.–Danne, har du tid ett tag?–Kan du komma, Danne?–Hur ska jag slå här, Danne?
Frågorna ekade inne i teorisalen där vi sattoch slog på flintan. En teorisal som bara pånågra timmar hade förvandlats till en sand-strand av små, små flintaavslag. Vi krossadeallt som kom i våra händer och det var intemycket till flinta kvar när veckan närmade sigsitt slut.
Ganska snart insåg vi att vi kunde vara gladaom vi överhuvudtaget skulle få till någontingsom liknade en pilspets eller ett spån somkunde fungera som en kniv av hyfsad storlek.Men allt eftersom timmarna och dagarna gickbörjade till slut flintan att uppföra sig som denskulle och det ena föremålet efter det andrablev klart. Nu låg det yxor, skrapor, knivar,pilspetsar, harpuner och hängsmycken medmera utspridda över hela hantis.
Att få tillfälle att lära sig någonting av en såduktig hantverkare som Danne, är en ynnestsom få får ta del av. Han är inte bara enotroligt duktig flintasmed utan kan även sinstenålder. En mycket givande teoridel omstenåldern sett ur flintans perspektiv hann viockså med att få av honom.
Personligen tyckte jag att det var riktigtroligt att knacka flinta och har nog inte tillver-kat min sista kniv ännu…
AV: LARRY [email protected]
Att tillverka en sandstrand
Foto: Marie Kristiansson
Foto: Marie KristianssonDanne är glad att vara tillbaka på skolan.
Att slå ut spån kräver precision.
6 PERGA 1/03
Hur gör man för att på tre dagar ta hand om120 skolbarn i tredje klass och föra demtillbaka till forntiden för en dag?Ja, den utmaningen ställdes båd´ ementeareoch textilare inför nu på vårterminen, då deårligt återkommande pedagogdagarna skulle gåav stapeln.Vilka stationer skulle vi ha och vem skulle göra vad?Efter en gruppindelning och lite funderingar, såkom vi fram till att det bör vara fyra hantverks-stationer, minst sju ledsagare och ett troll. Densistnämnda kom att spela en viktig roll isammanhanget, skulle det visa sig!
De fyra hantverksstationerna bestod av:• Smida en järnkrok.• Tälja en brummare av trä.• Göra upp eld med hjälp av eldstål, flinta ochfnöske samt grilla pinnbröd.• Spinna en ulltråd och tillverka en litentygpåse.
Ledsagarnas roll var att föra dem in iforntiden, ledsaga dem till de olika stationernaenligt ett tidsschema och slutligen se till att dehittade tillbaka till framtiden.Hur skulle vi då göra för att hålla barnen i schack?Vi anammade en idé om att göra dem till våraträlar för en dag.
Efter att först druckit trolldrycken somförde dem in i forntiden och givit dem nyanamn, så förklarades de ha blivit våra trälar.
Om de inte skötte sig och lyssnade på oss,skulle de hamna i päråkern...
Vidare fördes både större och mindre trälarut till den stundande trälmarknaden, där viledsagare fick möjlighet att klämma och kännalite, samt titta på deras tänder och så vidare.
Tanken var också att försöka skilja påtydliga grupperingar av busiga kompisgäng, såuppmärksamheten och koncentrationenriktades mot det som skulle göras.
Trollets medverkan var pricken över i!Förutom att smyga omkring lite här och var föratt helt plötsligt vara spårlöst borta och blåsa ihornet när det var dags att gå vidare, så hölltrollet i sista anhalten innan de var tillbaka iframtiden igen – lite godisutdelning sombelöning för en intensiv dag!
Det kunde bara vara lite svårt att hållamasken, när våra små trälar ryckte oss ikläderna eller försökte springa efter något somvi vuxna inte kunde se.
Barnen kunde ibland bli riktigt sura ochfrustrerade på att vi inte såg det som för demvar så uppenbart!Så hur blev det i s in he lhet?Vi ställdes inför vissa klurigheter, som tillexempel:• Hur får man ostyriga yngre att byta fokus?• Hur göra med barn som lätt tappar koncen-trationen?• Hur många barn är braatt ha i varje grupp?• Hur får vi till denröda tråden gällandestationernas inne-håll och tids-perioderna?
Ja, utan att gå inpå detaljer, så vågarjag säga att det bleven hel del att tänkapå för oss alla de härdagarna – stora somsmå!
Efter tre intensiva dagar så samlade viutmattade ihop oss för en utvärdering.
Lättade kunde vi konstatera, att vi nu haderott hem Bäckedals uppskattade pedagogdagarår 2003!
AV: CARINA [email protected]
Pedagogdagarna på BäckedalEn halvkort resumé med ett lyckligt slut.
Illus
trat
ion:
Han
na V
ilör
7PERGA 1/03
Människa - Natur - Teknik, sedan snart tjugo år den ledande utbild-ningen i landet med målsättningen att bevara, utveckla och förmedlakunskaper om människan, naturen och den forntida tekniken.2 terminer, kursstart 25 augusti 2003.
Trådens möjligheter, textila tekniker och material från förhistorisk tidtill 1800-talets självhushåll. 2 terminer, kursstart 25 augusti 2003.
Vävarnas hemligheter, en fördjupningskurs med tyngdpunkten lagdpå vävning i olika äldre vävanordningar.2 terminer, kursstart 25 augusti 2003.
Skinn & kläder, en kurs om skinnhantverket i beklädnadshistorisktperspektiv. Kursen tar upp skinngarvnings- och beredningsmetoder frånförindustriell tid. Grunderna i mönsterkonstruktion, tillskärning ochhandsömnad ingår.1 termin, kursstart 7 januari 2003 samt 7 januari 2004.
Forntida metallhantverk och smide, för den som redan har grun-derna i järnsmide och som vill fördjupa kunskaperna vad gäller material,teknik och utrustning. Tyngdpunkten ligger på järnhantering, dvs.malmletning, kol- och järnframställning och smide men även bronsgjut-ning och silversmide m.m. 1 termin kursstart 7 januari 2004.
Musikvecka på Bäckedal, våra årliga musikdagar för musikanter i allaåldrar. Inga förkunskaper behövs utöver notläsningsförmåga.10–18 juni 2003.
Nybörjarkurs i smide, en grundkurs i traditionellt järnsmide.23–27 juni 2003.
Gör din egen salva , en kurs i örtkunskap, tillverkning av salvor, oljorm.m. (två kurstillfällen). 23–27 juni 2003.
Tova – gammal teknik på nytt sätt, lär dig att forma och experimen-tera med ull under ledning av landets främsta tovningskonstnär, GunillaPaetau Sjöberg. 24–28 juni 2003.
Från malm i myren till stål i smedjan, en kurs i förhistorisk järnhan-tering. 3–6 juli 2003, på Hammarede.
Smidda verktyg, en femveckorskurs i konsten att tillverka gamla trä-bearbetningsverktyg. Smide av knivar, hyvlar, yxor m. m. Härdning ochskaftning. 25 AUGUSTI–26 SEPTEMBER 2003.
Skinngarvning, en kurs om traditionella garvnings- och beredningssätt:fettgarvning, barkgarvning och vitgarvning.29 september–24 oktober 2003.
Förgyllning, lär ett hantverk som håller på att försvinna! Konsten attförgylla träföremål med bladguld. 7–11 juli 2003.
Bäckedals folkhögskolaerbjuder under 2003-2004
Information och blanketterkan hämtas på vår hemsida
www.backedal.fhsk.se
8 PERGA 1/03
Lerinbakning
Enligt min mening är det en onödigt jobbigmetod att laga mat på. Men det kan vararoligt att prova någon gång. Den passar förkött, fisk och fågel. Leran hindrar ytan från attbli bränd, till skillnad från glödstekningen.Ta lera eller dy, fast som Sven Isaksson skriverger dyn ofta maten en dyig bismak. Magraleran med cirka 50% sand, gräs eller dyligt.
Forma leran runt maten. Det gäller att få dettätt, men att göra ett litet hål så att inte helapaketet exploderar i elden. Jag hade ganskahård lera, men jag tror att det skulle ha varitenklare om jag använd en lösare lera.
Paketet kan torkas framför elden ellertillagas direkt.
Det är svårt att veta när det är klart och duär tvungen att knacka sönder paketet för attveta…
När maten är klar och du knackar sönderleran ska fjäll eller fjädrar fastna i leran. Detgjorde det inte för oss. Om man har köttbitarkan man linda in dessa i gräs, kaveldun ellerkardborre för att leran inte ska bränna fast iytan.
Ätliga rötter från vilda växter är ofta små tillstorleken. Genom att fläta en liten behållare avtill exempel kaveldunsblad, fylla den medsmårötter och sedan baka in den i lera, kanäven dessa tillagas på detta sätt. Såväl röttersom kött och fisk kan smaksättas genom attkryddväxter eller bär blandas i.
Jag tycker att det var mycket jobb utanspeciellt bra resultat. Den halstrade sikensmakade lika gott som fisken tillagad i lera.Kokgropen är enklare och säkrare!
TEXT OCH BILD: JAN [email protected]
Ur Mat från förr, Jan Dufva, 1999
Ugnar
Riktiga ugnar verkar inte ha dykt upp (medsäkerhet) förrän under yngre järnålder.Principen är att man eldar i ugnen ochvärmer stenarna som ugnen består av. Närtemperaturen är tillträcklig rakar man utelden och gräddar sin mat. Jag har provat enenkel sådan variant en gång. Den bestod avstenblock uppställda så att ett litet rumbildades. Det gick mycket bra att gräddasockerkaka i den.En annan variant är gropugnen som består aven grop som är 1,5–2 gånger djupare ändiametern. Kanterna bestryks med magrad lerasom får lufttorka. Första gången måste du eldaförsiktigt så att leran inte spricker. Ugnenbehöver dessutom ett lock.
Innan ugnen används eldar du i den i minsten timme. Låt sedan elden falna och raka utsot och kol. Mat kan placeras i gropen i kärloch deg kan sättas på ugnens väggar. Närbrödet är klart faller det till botten och är baraatt håva upp.
Det är svårt att dra gränsen mellan engropugn och en kokgrop, men man brukar sägaatt ugnen ger en torr värme, medan kokgropenger en fuktig värme.
9PERGA 1/03
LERINBAKAD SIK
I N G R E D I E N S E R
• sikar• salt• kryddor, t ex enkvistar
T I L L A G N I N G
Smaksätt urtagna sikar med salt och kryddor.Magra (blanda) lera med ungefär 50% sand,
gräs eller dylikt. Kavla ut leran 1–1,5 cmtjock, lägg på fisken och vik ihop leran till ettpaket.
Paketet kan torkas vid elden eller tillagasdirekt.
Jag torkade fiskpaketen lite i några timmar.Sedan lade jag in dem i elden i 30 minuter(någon riktigt bra glöd lyckades jag inte få till irätt tid).
När leran knackas sönder kommer den färdiglagade fisken fram.
Fisk i lera under tillagning.
10 PERGA 1/03
Slottsholmen ligger några kilometer väster omKungsör, omedelbart söder om Arbogaån.
Denna åkerholme var under medeltidenkringflutet av vatten, som under 1600-taletvar sankt och långt fram i tiden mest använ-des som ängs- och betesmark.
Platsen är idag ett naturvårdsområde medrika naturvärden, så som urgamla ekar ochen ovanlig ängs- och slåtterflora.
Den tillhör Uppsala Akademi sedan 1995.IDIGARE FORSKNING är huvudsakligen gjordunder en period från slutet av 1600-talet och fram till förra sekelskiftet.1974 gjorde dock Otto Dahlin engenomgång av den tidigare forskningen.
År 1995 tog Kungsörs Arkeologigruppkontakt med Statens historiska museumgällande undersökningar av lämningar vidSlottsholmen i Kung Karls socken, Söderman-land.
Gruppen hade redan år 1991 funnit ett heltgravfält med 28 gravar inom Kungsörs Kom-mun, vid en väg upp mot Klämsbo, ochlyckades gräva fram en glaspärla, flera glas-flusspärlor, brynen, knivspets, bronsbyglar ochtvå urnor innehållande mängder av brända ben.
Nya grävningarDessa fynd gav dem blodad tand och 1993utförde de en ny utgrävning med hjälp avgrävledare Kjell Nordeman. Tyvärr skulledenna grävningsomgång ge ett väldigt magertresultat, men skam den som ger sig.
Med den nytillträdde grävledaren Jan OlovAndersson i täten satte de åter spadarna imarken nere på Slottsholmen. Hela Slotts-holmen inklusive vallgravarna, ett område på250x250 m, kartlades. Varenda sten på holmenär inritad och allt som allt omfattar koordinat-systemet tiotusentals mätpunkter.
Slottsholmen – en ruinGruppen var färdiga med detta mastodont-
arbete till 1996, då hade man redan inlett ettnytt projekt om Slottsholmen. Det skullekomma att bli ett flerårigt projekt underledning av medeltidsarkeolog Kerstin Engdahlsom grävledare och medeltidsarkeolog MalinBlomqvist från Riksantikvarieämbetet.
Detta projekt inleddes i samarbete medhistoriska museet och utgrävningarna påSlottsholmen beräknas vara färdiga i år.
Jag kommer nu att ge mig på en samman-fattning och vill man ta del av mer detaljeradebeskrivningar, så går det att läsa om undersök-ningarna i tidskriften Särimner 1996 och 1999.
R FORNMINNESREGISTRET från år 1962står att läsa om Slottsholmen:
”Medeltida fäste bestående av enkastalruin, närmast rektangulär och
cirka 14x12 meter med kvarstående murar upptill upp cirka 2 meters höjd. Murarna äruppförda i grovt tillhuggen, tuktad gråsten ochhar en tjocklek på mellan 2,5 och 3 meter. Detfinns rikliga inslag av kalkbruk och tegelframför allt i de södra och östra delarna.Murarna är bäst bevarade i öster och söder, inorr och väster är de nästan helt raserade.
På platsen finns även tre vallar, en fyrkantigurschaktning, en eventuell vallgrav samtsyllstensrader till ett eller eventuellt två hus.
Ån ändrar riktning och viker av mot sydostalldeles söder om impedimentet. Här lågtidigare en klippa ut i ån och skar av en del avåloppet, vilket fick till följd att en lagunbildades nedanför impedimentet. Denna klippasprängdes bort i sen tid för att vidga och rätaut ån.”
1996 påbörjades omfattande undersökningarav syllstensrader på den sydvästra delen avSlottsholmen, vilket visade på att byggnationenvarit av ett mycket sent datum.
Nästa steg var att undersöka en husgrund iform av syllrader, cirka 70 meter NV omkastalruinen. Dessa visade sig utgöra lämningar
T U
11PERGA 1/03
efter två byggnader. Den västra av dessa,12x5,5 meter, blev föremål förundersökning.
Utgrävaren Joakim Thomasson, UV Sydbedömde att den undersökta huslämningen intekunde vara samtida med den medeltida kastal-ruinen, utan sannolikt härröra från mitten av1500-talet. Den dateringen gjordes utifrån ettpåträffat fynd av en nyckel.
Karolinervall1998 koncentrerades undersökningen tillkastalens omedelbara närhet, där ett schakttogs upp i den vall, som ligger SV om kastal-ruinen. Det skulle visa sig att vallen varuppkastad vid ett enda tillfälle och någondatering var inte möjlig, då inga fynd påträffa-des.
Det berättas historier i bygden om att detskulle vara Karl XI och hans karoliner sombyggt vallarna vid någon av de övningar som deföretog sig i Kungsörstrakten. Vad man kännertill är att det förekommit övningar på Barkareäng, som ligger mitt för Slottsholmen, påandra sidan ån.
Grunden från 1300-taletVid ett schakt invid kastalens västra yttermur,syntes spadtag från den medeltida grund-grävningen.
Under en meter rasmassor påträffades ettintakt kulturlager. I det fanns tillräckligt medkol för två C14-dateringar. Resultaten blev600+/-80 BP, vilket kalibrerat ger en dateringtill 1300-tal.
Nu var det dags för att lägga ett schakt tvärsöver kastalens västra mur, som endast är delvisbevarad. Ett annat schakt togs upp mitt inne ikastalen, där cirka 1,5 meter tjocka rasmassortogs bort. Under detta fann de ett intakt,vällagt kullerstensgolv, som tyder på att storomsorg hade lagts ned vid byggandet.
Tvärs över muren fanns en tegelkonstruk-tion direkt under torven. Den västra begräns-ningen av konstruktionen ligger helt i linje
med kastalens västra mur och hade måtten2,2x0,9 meter i Ö-V riktning.
Fragment av avfärgad och målad kalkputspåträffades även i rasmassorna och majoritetenav fragmenten låg med den färgade sidannedåt. En del av fragmenten var svagt välvda,vilket kan tyda på att de tillhört ett valv.
På en meters djup påträffades flata hällar,som tolkas som resterna efter en ingång. Denkan ha tagits upp i den medeltida kastalväggenunder 1400- eller 1500-tal. Preliminär dateringhar gjorts utifrån de bemålade putsbitarna, därdekorationerna daterats till denna tid.
Borgen knappast beboddKerstin Engdahl och Malin Blomqvist avslutarmed orden:
”Våra frågeställningar från 1996 har natur-ligt nog förändrats något under projektets gångutifrån de framkomna resultaten. Vi anser ossnu kunna påstå att borgen grundlades under1300-talet. Däremot kan vi fortfarande intesvara på frågan hur länge borgområdet bebod-des. Den extrema fyndfattigdomen talar för attkastralen inte har bebotts kontinuerligt, omalls. Även den ordentligaste individ tappar ialla fall någonting någon gång och detta verkarinte vara fallet på Slottsholmen..
Vi tror att borgen har återanvänts någongång under 1400–1500-tal, möjligen i sambandmed att Gustav Vasa byggde kungsladugården iKungsör.”
Vidare frågeställningar är om det går attknyta samman den eventuella ombyggnaden avkastalen med det 1500-talshus som undersök-tes 1997 och om denna period i Slottsholmenshistoria till exempel har avsatt några spår iskriftliga källor?
AV: CARINA [email protected]
12 PERGA 1/03
Målet med projektet var att förståmera om vikingatida smide ochkopiera en fil från Mästermyrfyndet.Fyndet innehåller en nästan heltbevarad vikingatida smides-verktygslåda.Filen som verktyg kan verkasimpelt, men den har varit ett viktigtverktyg i alla tider. För att kopierafilen måste vi lära oss tekniken atthugga och uppkola järn till stål.
Det är inte så lätt att hitta infor-mation om filhuggning, men vi hadelite tur: På tusentalet var det en tyskmunk vid namn Theophilus, somskrivit om olika hantverkstekniker.Där finns också beskrivning av hurman framställer filar och uppkolardem.
Från medeltida bilder fick vi tipsom vilka grejer man behöver. Manmåste vara försiktig med medeltids-källor. Vissa verkade helt rimliga(övre bilden) medan andra verkadeväldigt skumma (undre bilden).
Vi vet inte exakt om tekniskadetaljer från vikingatidens filhugg-ning, så vi utgick i från vinklar ochsådant som användes vid hand-huggning på Öbergs fram till 50-talet.
Även om vikingatidens smed intevisste något om moderna grader medmera, har han troligen gjort det påliknande sätt baserat på praktiskaexperiment.
Efter lite träning kunde vi huggaanvändbara filar och man insågvilken konst det var att hugga riktigtsnygga filar.
Kopiering av Mästermyrfil
Att framställa stål före mas-ugnarnas tid var inte så lätt och stålhar därför används försiktigt. Deflesta av verktygen i Mästermyrfyndetinnehåller bara lite stål i eggarna.
Vi valde att hugga våra filar iblötjärn och uppkola dem efterTheophilus instruktioner. Han skrevatt man kunde uppkola järnfilengenom att elda talg, skinn och lerarunt filen i hög temperatur.
Vi gjorde våra filar på det härsättet och det fungerade bra.
Efter detta fortsatte våra försök.Toni provade andra sätt att göra stål,där man smälter järn genom kol iässjan och Niklas fortsatte att tränapå huggningen.
AV: NIKLAS ALEXANDERSONOCH TONI TURUNEN
ATT LÄSA:Theophilus: On various arts, 1961.Greta Arwidsson: The Mästermyr Find,A Viking Age tool Chest from Gotland,Motala 1983.Oldeberg Andreas: Metallteknik undervikingatid och medeltid, Stockholm1966.
Forntida filhuggning och stålframställning
Trovärdig medeltida bild på filhuggning.
Mindre trovärdig medeltida filhuggning.
Nutida filhuggning. Foto: Larry Alfvin
13PERGA 1/03
Mit udgangspunkt var en forundringover hvordan man med oppölsnings-teknik kunne lave så smukke,regelmässige og blanke kar, som defineste fra Tragtbägerkulturen, denförste bondestenalderkultur i Dan-mark og det sydlige Sverige. Jegvalgte karret fra Skarpsalling iNordjylland, som gerne regnes fordet allerfineste, som forläg, ognåede at lave 4 rekonstruktioner afvekslende vellykkethed, samt adskil-lige mislykkede forsög.
Mine störste problemer var at givekarret den rette rundede form udenat det sank sammen under sin egenvägt, og at få overfladen rigtigt blankuden at karret blev for tört til atdekorere.
Förste problem löstes ved at ladekarrene törre delvist flere gangeunder opbygningsprocessen, samt vedförst at opbygge et smallere kar medtykkere vägge, som siden skubbedesud i sin rette form med en lille, glatsten. Den trinvise törring var jegblevet foreslået flere steder fra, menjeg måtte selv finde på en måde atholde kanten fugtig så jeg sidenkunne fortsätte oppölsningen: Jegdäkkede den med tarm.
Andet problem löstes aldrig helt,selvom jeg med forskellige metoderpå de to sidste kar, fik et resultat derikke var helt ved siden af. Problemetvar formodenlig bare at jeg ikke ertilsträkkeligt hurtig og sikker påhånden til at nå dekorationen i detkorte tidsrum hvor karret både er såtört at det kan poleres, og så tört atdet kan dekoreres.
Brändingen foretoges i åben ild.Karrene fik med denne metode for
Rekonstruktion af
Dansk stenalderkeramik
store farveforskelle, og jeg har sidenhört om en metode, der muligvis vilgive et resultat, der mere ligneroriginalen.
Det lykkedes mig naturligvis ikkeat lave lige så smuk keramik som
bondestenalderens mestre, men detvar på den anden side ikke helt vedsiden af, så det er bare at fortsättemed at öve og eksperimentere.
AV:JANE [email protected]
Kanten holdes fugtig med tarm. Dekorationsarbejde. Foto: Larry Alfvin
14 PERGA 1/03
De svinblåselyktor som så stäm-ningsfullt lyser upp diverse markna-der och evengemang, är kopior påen gotländsk stallykta från 1700-talet. Lyktorna ser rätt vikingatida ut,men en oxhornslykta är ju attföredra i ett vikingahus, eller?Jag och Daniel fick tag på en textgällande en stormlykta eller ljuslykta,som finns beskriven i munken Asserskrönika om sin herres regeringstid år849–887.
Assers herre var ingen mindre änvästsaxarnas konung Alfred denStore, som kom att bli mest känd försin långa strid mot de beryktadeLodbrokssönerna.
I Krönikan beskrivs krigsherrenAlfred den store även som en lysandepolitiker och uppfinnare.
Om denna stormlykta skrivermunken Asser enligt översättaren;”After long reflection on these things,he at length, by a useful and shrewdinvention, commanded his chaplainsto supply wax in a sufficientquantity, and he caused it to beweighed in such a manner that whenthere was so much of it in the scales,as would equal the weiht of seventy-two pence, he caused the chaplainsto make six candles thereof, each ofequal length, so that each candle
Stormlykta från vikingatiden
might have twelvedivisions markedlongitudinally uponit.
By this plan,therefore, those sixcandles burned fortwenty-four hours,a night and day,whithout fail,before the sacredrelics of many ofGod´s elect,which always accom-panied him wherever hewent; but sometimes when theywould not continue burning a wholeday and night, till the same hour thatthey were lighted the precedingevening, from the violence of thewind, which blew day and nightwhithout intermission through thedoors and windows of the churches,the fissures of the divisions, theplankings, or the wall, or the thincanvass of the tents, they thenunavoidably burned out and finishedtheir course before the appointedtime; the king therefore consideredby what means he might shut out thewind, and so by a useful and cunninginvention, he ordered a lantern to bebeautifully constructed of wood andwhite ox-horn, which, when skilfullyplaned till it is thin, is no less
trans-parent than a vessel of glass. Thislantern, therefore, was wonderfullymade of wood and horn, as webefore said, and by night a candlewas put into it, which shone asbrightly whitout as whitin, and wasnot extinguished by the wind; for theopening of the lantern was alsoclosed up, according to the king’scommand, by a door made of horn.”
Då detta är ett förgängligt mate-rial, så finns ej några fynd eller bilderatt utgå ifrån. Vi hade heller ingen-ting om på vilket sätt de kanske hadetunnat ut och planat oxhornen. Detvar en hel del att klura på underdessa två veckor vi hade på oss!
Hornen kokasTill att börja med så fick vi två rätt såljusa kohorn, som vi började experi-mentera med.
Efter urkokning av illaluktandeinnehåll (vi lyckades överträffaskinnkursens surade renskinn trorjag), försökte vi komma underfundmed om huruvida hornen skullevärmas upp i vatten eller olja, samtom hornen skulle börja skiktas av sigsjälv i värmen.
Varning! Låt aldrig ett horn liggaför länge i kokande olja om ni intevill ha det friterat..!
Kohornen pressas för att bli platta. Varning! Ta eji för hårt, då spricker bänken.
Daniel Widén stöper vaxljus. Foto: Larry Alfvin
Foto: Jan Dufva
15PERGA 1/03
Vi bestämde oss för att göra väskorav hela holkflådda djur. Räv somryggsäck, lamm som axelväska ochmård som bältesväska. Räven ochmården blev uringarvade och lammetblev fettgarvat. Mården hade sinöppning i munnen, räven i baken ochlammet i halsen. Lammet blev tyvärrstulet så vi arbetade med räven ochmården.
Rävens tassar syddes ihop tillaxelremmar och lintyg syddes fast påinsidan som foder. Munnen syddesigen med sämskskinn för att döljaden fula insidan.
Mårdens ben blev uppskurna och ibakbenen sydde vi i sämskskinnsfransar och frambenen fick blihållare där bältet skulle löpa igenom.För att lättare kunna få ner handenskars mårdens mungipor upp. Därsydde vi också i kilar av sämskskinn.Vi kom fram till att det blev ganskaopraktiska väskor då de var lång-smala och det inte rymdes så mycketi dem, men de var däremot väldigtvackra!
AV: ANKI TALLRYD, ÅSA WALLGRENOCH LISA LJUSLIN
Väskor av holkflådda djurTunna och plattaVi lärde oss att horn får en vissexpandering av värme, men behöverklyvas för att bli tunnare. Den klartbästa förutsättningen är ju om vikunde ha fått tag på ett stort horn,som redan ifrån början var relativttunt.
När hornet blev mer medgörligt avvärmen, så var det dags att lägga det ipress. Målet var ju att få platta, planaytor, som sedan skall formas till föratt passas in i den tilltänkta trä-ramen.
Under tiden som Daniel sköttetillverkningen av träram, satt Carinavid slipmaskinen för att tunna uthornbitarna, vilket troligen ej skulleha behövts om vi hade gett oss denpå klyvningsmetoden.
Ljusstöpning av vaxljus pågickäven, men vi bestämde oss för attkoncentrera den mesta energin ochtiden på, att forma till horn ochträram.
Dåtidens plastEfter dryga två veckor var vi enkohornslykta och flera erfarenheterrikare.
Det bästa hornet vi fick till, låg iriktigt varmt vatten i ca en timme.Kokande vatten ger kortare tid.
Hornet fick en bra nyans ochgenomskinlighet, vilket är bra för attsläppa genom ljus – en dåtidensplast, som vi så smått fascineradekunde konstatera.
Vi funderade omkring hur struktu-ren på oxhornen kunde ha sett ut påden tiden.
Kunde det till exempel ha påver-kat hornens struktur och eventuellamöjlighet att kunna skikta sig påannat sätt, beroende på mer varieradtillgång av näring och bete? En intehelt ospännande tankegång, men vårmålsättning var nu uppnådd.
AV: CARINA GEIBEOCH DANIEL WIDÉN
En räv på gång att bli ryggsäck. Foto: Larry AlfvinFoto: Jan Dufva
16 PERGA 1/03
Målet var att göra ett kojuversåll. Vihade hört att det funnits och an-vänts, men vi hade aldrig sett något.Intresset väcktes och första stegetvar att göra en del efterforskningar.
Vi ringde Österbottens museum, somhade haft i sin ägo ett kojuversåll.Dessvärre var det försvunnet men dekunde ändå berätta en del. Så pratadevi med Lars-Inge som började luskarunt lite han också. Sen fick vi tag påAnders Assis på Ljusdals museum,som kunde berätta att han för längesen i en antikhandel sett ett såll avdet här slaget, och han hade enungefärlig uppfattning om form ochstorlek. Nordiska Museets JohanÅkerlund var hjälpsam och skickadeflera fotokopior av såll – fast då hadevi redan kommit rätt långt i vårt egetarbete. Vi hade fått ett foto frånVästenorrlands länsmuseum så vihade en bild av hur det skulle se ut.
De större museerna hade flera sålli sina samlingar, men folk häromkring i trakterna hade ofta ingenaning vad vi pratade om. Meneftersom både kojuver och trä lätt
bryts ned kan man tänka sig attmånga såll också förstörts. Det är judessutom en slitvara. Vi fick göra detvi kunde av det vi hade.
BakgrundSom känt tog man förr i tiden tillvara allt man kunde. Därför var detkanske inte så märkligt att mananvände kojuvren, något som i vår tidkan verka aningen motbjudande. Detfrämsta användningsområdet verkarvara just kojuversåll, men det finnsockså uppgifter (från Västenorrlandslänsmuseum) om att man tillverkatflugsmällor. Kanske fanns i vissaområden av olika anledningar enmotvilja att använda kojuver.
Kojuversållet brukades i jordbruks-arbetet. Med dess hjälp ”skiljde managnarna från vetet” eller närmre:höfröt från agnarna. Agnarna samla-des kring spenarna, som man lämnatstående rakt upp mitt i sållet, och vardå lätta att plocka bort.
Enligt Österbottens museum iFinland, torde det finnas belägg föranvändandet av dylika såll från 1600-talet. Vi förstod inte till vad sållen påbilderna från Nordiska museet vardaterade till, men de kom in tillmuseet mellan år 1910 och 1930.Antagligen fanns dessa inte i varmans ägo, då det inte var alla förun-nat att ha en ko. Det beror givetvisockså på vilket århundrade och vilketgeografiskt område man talar om.Ägde man en ko, var den nog så pass
värdefull att det första man tänkte påknappast var att slakta den och snojuvret. Medan resten av kons hud kanbrukas till annat begränsade kojuvretsform dess användningsområden, tillsåll passar det däremot utmärkt.
TillvägagångssättAtt få tag på ett kojuver är intesärskilt svårt när man har någon somAja i krokarna.
Med spänning väntade vi, ochkom på att vi ju faktiskt skullebehöva bestämma vad vi skullespänna upp juvret på. Som tur varkunde Jonny Springe komma, medkort varsel och lära oss göra svep avspån. Ett svep i stort format visadedet sig behöva bli när vi börjaderäkna på det. Med hjälp av diversemedel som man garanterat inteanvände sig av på 1600-talet tillver-kades på ungefär en dag ett fint 10,5cm högt svep av björk, 166,5 cm iomkrets och 53 cm i diameter. Medfantastiskt snygg kedjesöm, tål atttilläggas...
Vi gjorde också ett 5,5 cm högtomsvep, 173 cm i omkrets, som visett att sållen haft på bilderna, somskydd för det uppspända juvret.Antagligen för att det inte skulleslitas i onödan när man ställde ifrånsig det.
Så kom då äntligen kojuvret. Densnälle slaktaren hade tagit ur en stordel av juvrets innandöme (mjölk-manicken). Det gjorde vårt arbete
Kojuversåll
Foto: Jan Dufva
Foto: Larry AlfvinMaria rundar kanter.
17PERGA 1/03
oförskämt lätt. Det enda vi behövdegöra var att skrapa bort lite hinnoroch slem. Rannveig rakade medsäker hand bort de tunna håren påjuvrets utsida. Den enda svårighetenbestod i att skrapa spenarnas insida.Vi fick vända dem ut och in för attkomma åt riktigt och för att kunna sevad vi gjorde.
Vi upptäckte att det var lättare attarbeta med juvret när det var fuktigt,så emellanåt fick vi skölja det undervattenkranen. Kojuvret var ovalt ochungefär 50 centimeter långt pålängsta stället. På bredden var detsom mest 35–40 centimeter, menhela juvret var otroligt elastiskt ochgick att spänna ut uppemot 10centimeter åt alla håll.
Det var fräscht och lätthanterligt,inte obehagligt alls. På ett sätt kändevi oss lite vördnadsfulla inför detsom ett juver kan representera, ochtill exempel det att det ger näringoch liv åt många olika varelser.Därför blev det mer och mer komisktför varje gång som någon passeradeoch var tvungen att samtidigt klämma
i nån spene och säga ”tutte!” eller”fyra snoppar!”
Hela jobbet var alltså riktigt roligt,och gjort på en eftermiddag.
Så kom vi då till det skede dåkojuvret skulle upp på sin ram; vårteleganta svep. Vi hade tur att våraaningar om hur stort kojuvret skullevara stämde, eftersom svepet varfärdigt innan kojuvret kommit.
Vi hade borrat små hål medungefär en decimeters avstånd runthela vårt fenomenalt snygga svep, ochfilat bort alla skarpa kanter. Vibestämde oss för att använda lintrådsom vi tvinnade dubbel och vaxade.Efter att vi sytt igen två hål som bliviti juvret började arbetet med att fåupp det så spänt som möjligt påsvepet. Hår- och spensidan skullesom sagt vara inne i svepet. Vi töjdeut och mätte upp hur det passadebäst, och med hjälp av syl ochdiverse hammare slog vi hål i koju-vret och sydde fast på fyra ställenmed samma avstånd för att det skullebli jämnt uppspänt.
Sedan fortsatte vi spänna efter ochsy fast, för att slutligen klippa bortöverflödiga kanter.
Efter det trädde vi på omsvepetoch borrade fyra små hål genom bådeomsvep och svep på fyra ställen,varefter vi sydde fast det med rötter.
Vi visste först inte när och hur viskulle göra hålen i sållet. Lars-Ingespikade upp hål i en bit kojuver somblivit över för att se vad som skullehända. Dessa blev inte så bra ochhålen fick när biten torkat kantersom skulle försvåra sållningen.Därför bestämde vi oss för att låtasållet torka och sen använda hålpipaför att få hålen jämna och skarpa. Vitrodde också det fanns risk att juvretskulle rämna om man använde spiknär det torkat.
Kojuvret torkade sen fint och blevväldigt spänt och bra. Det tog längretid för spenarna att torka – debörjade rent av surna lite. På några avbilderna vi sett, ser spenarna ut att hatorkat utspända. Säkert för attundvika just detta med förruttnelse-processen...
SlutkommentarArbetet med kojuvret gick lätt ochsnabbt. I jämförelse med mångaandra projekt var det här nästan ingetjobb alls. Vi trodde från början attslaktaren skulle kunna ge oss trejuver. Då hade vi haft mycket tid övertill att undersöka andra användnings-områden, som exempelvis vatten-säckar, behållare och att göra småtrummor.
Samarbetet inom gruppen fung-erade jättebra. Alla såg vad sombehövde göras, vi hjälptes hela tidenåt och det var bra stämning. Vi varockså tacksamma för all hjälp vi fickfrån lärare och annat löst folk.
AV: RANNVEIG STEFÁNSDÓTTIRMARIA WAGENIUS
MIA NYKVIST
Foto: Larry AlfvinOperation rakning.
18 PERGA 1/03
Så var det dags för årets höjdpung,nämligen ismannens bältespungmed tillhörande livrem. Vi var trestycken som ville försöka göra enrekonstruktion av Ötzis ”magväska”,Viktor, Hanna och så jag själv.Efter att ha läst på några dagar iämnet via diverse olika tidskrifteroch böcker, kastade vi oss igång medstor iver att bereda det kalvskinn somtill slut stod till vårt förfogande.
Till att börja med skulle det rakas.Då vår ambition var att genomföraprojektet så autentisk som möjligt,använde vi flintaskrapor till detta.Eftersom vi tyckte att det tog alldelesför lång tid, provade vi efter ett trefyra dagar några andra metoder. Försttog vi en ulo, men den fungeradesämre än flintan eftersom vi inte ficktillräckligt med grepp om håret. Envanlig kniv provades också men medsamma resultat som ulon. Någotfrustrerade sökte vi nu med despera-tion efter nya grepp. Efter Viktorsförslag bestämde vi oss för att eldaupp eländet eller åtminstone håret pådet. Vi skar loss en bit av skinnet ochtog en fackla och brände bort håret.Resultatet blev ganska bra, men viansåg att förlimmningsrisken blev förstor och gick tillbaka till flintan
Ötzis livrem med bältespung
istället. Sent omsider blev nu skinnetrakat och nästa steg kunde tas.
Nu skulle skinnet råräckas. Någotförsenade kände vi oss lite stressadeoch bestämde oss för att använda enhögst modern spackelspade till atträcka med.
Nu var det dags att röka skinnetvilket vi gjorde under cirka 4 tim-mars tid. Med hjälp av några gamlalakan sydde vi ihop ett tält därskinnet hamnade i toppen. Rökigaoch trötta kände vi oss nu lite mertillfreds med tillvaron. Inspireradeoch glada i hågen trampade vi nuiväg ut till skinnet dagen efter för attbörja skära ut delarna efter detmönster som Hanna färdigställt.
Vi kände oss inte så lite besviknaoch viljelösa när vi upptäckte attskinnet hade blivit förlimmat.Projektet lades helt enkelt på hyllantills vidare.
Tiden gick och våren kom tillBäckedal och den förträngda livrem-men hamnade hela tiden bakom allanya små projekt som vi sysslade med.Till slut tog vi ändå tag i saken ochanvände oss av det getskinn som Ajaredan från början hade föreslagit attvi kunde använda oss av. Hannasmönster togs fram och dammades av.Lite mer skarvar än vad vi tänkt ossfrån början blev det, men huvudsakenär ju att det blev...
AV: LARRY [email protected]
Foto: Larry Alfvin
Alla tre på pass vid rakningen.
Viktor röker skinnet.
19PERGA 1/03
Stenålder längs ÅngermanälvenGuidad kanottur
med visning av boplatslämningarPå en sträcka av cirka 7 km uppströms Nämforsen finnslämningar efter flera stenåldersboplatser. Under ledning aven kunnig guide färdas du längs älven i kanot och läggertill på de platser där folk bodde under stenåldern. Du fårlära dig hur man gjorde upp eld, en del om forntidaljudvärldar och musik samt smaka på forntida mat.
Lär dig tillverka och spela på en flöjt gjord av ett djurben.
Förutom den kunskap om stenåldern vid Nämforsen somdenna tur erbjuder, är det en fantastisk naturupplevelse.Kanske får du se en bäver simma på älven eller i den lillaån ”Vigdan” som mynnar några km uppströmsNämforsen.
Det är fråga om lätt paddling på ganska stort vatten. Ingaforsar, men en bit till land ibland. räkna med att det tarhela dagen.
Bokning: Anders Petterson 0622/[email protected]
Skriven av Bertil Wahlqvist ochteckningar av Hasse Eriksson.
”Kolgrim sände bod till männen påBotn att de skulle hålla bollspelsamman på Sand. Det ville degärna…
Denna lek blev mycket hård, ochinnan kvällen kommit låg sex avstrandingarna döda, men ingen påbotningarnas sida.”
Denna bok är skriven av BertilWahlqvist som är historiker ochlärare på Riksidrottsförbundetsfolkhögskola på Bosön. Han harforskat i gamla skrifter och sagor omolika idrottsbedrifter under vikinga-tiden. Den är mycket underhållandeatt läsa och innehåller flertal ”re-kord”. Bertil har lyckats bevarakänslan från sagorna i sin bok, vilketgör den till mycket god läsning.
Jag vet inte om den finns i tryckidag, men den går att få tag på viaantikvariat.
Utgiven av P.A. Norstedts &Söners Förlag Stockholm 1978
ISBN: 91-1-783322-1AV: JOHAN DAVIDSSON
Boktips
Vikingarnasvilda lekar– En tid för idrott
Slöjda i träJögge Sundqvist, 2002ISBN 9127353184Låt dig inspireras att tälja roliga ochvackra föremål i trä. Jögge Sundqvistvisar steg för steg hur man täljerolika saker, allt från smörknivar tillmycket mera avancerade projekt.Han tycker om att jobba med kniv,och det syns också på resultatet.
Boken blir inte sämre av att det imitten finns en omfattande faktadelom trä.
AV: JAN [email protected]
BoktipsSugen på enMNT tvåa?
Hören upp ni hantverkare medintresset inriktat mot historiskahantverksområden!Det pågår planering av en ny kurs,som är tänkt att hållas i Bäckedalsregi.
Skolan har haft en uppföljning avMNT tidigare, men det var då dennakurs var på endast en termin.
Kursens innehåll?Till saken hör att deltagaren själv haren idé om inriktning och ser till attutforma ett fördjupningsarbete omnågot projekt, som följs upp avskolan.
Tanken är alltså att du somdeltagare under eget ansvar läggerupp och planerar in veckoschemat,eventuella studieresor och liknande.
Lärare kommer att finnas tillhands och vara till stöd underprojektarbetets gång.
Varför, när och hur?För dig som känner att du villförkovra dig ytterligare, eller ge digchansen utvecklas inom någotområde du kanske annars inte harprövat så mycket tidigare, så kan dunu få möjligheten att pröva dinavingar!
Kursen kommer troligen startasigång till höstterminen år 2004, såhåll utkik efter mer information inästkommande nummer av PERGA.
Ansökan skall göras i vanligordning, där även din projektidé kanvara tänkt att medfölja.
AV: CARINA GEIBE
20 PERGA 1/03
Kommande kulDet kryllar av medeltidsmarkander. Håll till godo.
MAJ 200329-31 Medeltidsmarknad i Leksand
30–31 Hälsinglands vikinga- och forntidsdag Labyrinten, DelsboUnderhållning, marknad, hantverkare, kurser.
31 Medeltidsmarknad i LånghundraMedeltidsinfluerad marknad med marknadsgata, musik av uppländskaspelmän, tornerspel av Celeres Nordica samt Westmans Djurgård m.m.Musik i medeltidskyrkan under hela dagen.
31–1/6 Wadköpings medeltidsdagar, Örebro
JUNI 20037–9 Riddarspelen vid Ekenäs slott
Ett ganska stort festivalområde med tortyrredskap, musikanter (bla.spelar Allan säckpipa), svärdskämpar och yxkastning fyller denmedeltidsby som Nordic Knights byggt upp i parken runt slottet.Sverigegycklarna Jauvet har premiär för säsongens show IvenhoeI entrén ingår tornerspel med riddare från Torneamentum, Riddaror-den Excalibur och Jamtlandicum. Ekenäs ligger cirka tre timmar frånStockholm. http://www.norrkoping.se/turism/se_gora/sevardheter.xml?action=ekenas
14 Vetlanda Jauvet och Ryttargruppen.
14–15 Birgittas Medeltida Finsta.Medeltidsmarknad, med tornerspel i samband med Heliga Birgitta-firandet i år. Föreningen för Finstas forntid och framtid arrangerar.Finsta i närheten av Norrtälje.http://www.finstaforeningen.com/page3.html
14–15 Medeltida musikfestival i LundKarlins plats, 11.00–17.00. Konserter, föreläsningar, workshops, dans,medeltida mat mm.
14–15 Kalmars renässansdagar
20 Midsommarfirande på Gunnes Gård. 12.00 till 16.00Vikinga marknad på vikingagården Gunnes gård i Upplandsväsby.http://www.upplandsvasby.se/KFF/kultur/Gunnes/kfgunnestart.htm
20–22 Medeltidsmarknad och teaterspel på Läckö slottPjäsen ”Den Västgötska Riddaren Arn”. Kanske inte för den merhistorieintresserade då pjäs och musik avviker från det som ärdokumenterat om medeltiden. Jag vill också utfärda en extra varningför den Arn-musikskiva som kommer lagom till evenemanget. Tänk digatt trubaduren på puben i förorten sätter igång så vet du hur skivanlåter.
21–22 Medeltidsmarknad i Riddarhyttan. Inne på sitt sjätte år.http://www.riddarhyttan.nu/tingarid/tingarid2002.htm
21PERGA 1/03
27–29 Vikingamarknad i Foteviken. Längst ner i Skåne.http://www.foteviken.se/
28–29 Generöjet Gene fornby, ÖrnsköldsvikMusik, dans, teater, tävlingar i en forntida anda.hem.fyristorg.com/genefornby
28–29 Sigtuna medeltidsdagar . Medeltidsmarknad och festival i Sigtuna.http://195.190.203.17/museer/eveneman/eveneman.htm
JULI 20034 Töcksfors medeltidsmarknad
5–6 Arnhelg . Ett antal aktiviteter i de städer som förknippas med Arn.
5–13 Hova. Här möts Birger Jarls söner i en strid om makten och kronan iSverige. Utspelas år 1275.
11–13 Kungahälla medeltidsdagar (15 km norr om Göteborg)Utspelar sig helt och hållet inne på Bohus Fästning (anno 1308). Detblir marknad, tornérspel, skänkstugor, hantverk, medeltida läger,föreläsningar, mysteriespel och mycket mer. Medverkar gör bl a PoetaMagica och Falsobordone. Arrangör, Destination Kungälv
12–13 Rosersberg medeltidsdagarNordic Knights arrangerar i samarbete med Rosersbergs slotts-förvaltning tornerspel med Trondia By och aktiviteter.Rosersbergs slott kanske mer liknar en stor herrgård men har envärdig slottspark! E 4:an norrut till Upplands-Väsby. Följ skyltar motRosersberg.
7–21 HantverkslägretHantverksläger vid Kronobergs fästning utanför Växsjö. Arbete ochuppvisning av historiska hantverk. http://www.hantverkslagret.org
14–19 Medeltidsmarknad Bornholms medeltidscenter, Danmark.http://www.bornholmsmiddelaldercenter.dk/
17–20 Mariefred RiddardagarMariefreds Riddardagar är en liten tillställning. Tornamentum står förTornespelen (obs dyrt) och som vanligt är Holmrikes kämpar ochriddarna från Johannes Döparens Sällskap där. Riddardagarna är enlämplig endagsutflykt som naturligtvis måste innehålla ett besök påGripsholms slott (det ligger på gångavstånd). Varning för det hemskaöltältet med nutida trubadurer. Förvänta dig inte mycket så kanske dublir nöjd.
19–20 Riddarspel Norrvikens trädgårdarTornérspel med Valdemar Atterdag Riddarsällskap (DK).Se mer på www.riddarspel.com.
19–20 Medeltidsdagar Båstad. Sägs vara ett mycket bra arrangemang.JAUVET med ryttargruppen på årets tornérspel.
22 PERGA 1/03
22–24 Forntidsmarknad SkäftekärrHantverkslägen, marknad, järnframställning, Öringamästerskapen, matoch gästabud. www.skaftekarr.se
23–27 SkoklosterKanske fastlandets bästa event! Gycklarshow, ringränning, varité,flyguppvisning, jätte stort marknadsområde och underbar medeltids-musik. Stor marknad, mycket att se, olika tidsåldrar allt från medeltidtill sekelskifte. Om det regnat mycket så är det ruskigt lerigt på åkerndär man parkerar. Åk gärna förbi Sigtuna och titta på deras medeltidakyrkoruiner.
26 Medeltida festival i Kalmar
26–27 Saltvik vikinga marknad Vikingamarknad vid Saltvik, Åland.
AUGUSTI 2003
1–3 HornboretingVikingamarknad och spel i Hamburgsundhttp://www.hamburgsund.com/
3–10 Gotlands medeltidsveckaEtt måste är ett besök på Medeltidskrogen Clematis. Men stäng avmobiltelefonen om du inte vill hamna i Stupstocken! Annat som händerär bla Tornerspelen, alltid kul att se på. Marknaden på söndagarnamycket att titta på och handla. Vad ska man säga, världsklass heltenkelt!
4–10 Arboga medeltidsdagarhttp://www.arboga.se/medeltid/
10 Medeltidsdag på Varbergs fästning
16–17 Riddarspel och medeltidsmarknad vid Visingsborgs slottsruinVisingsö. http://www.tornerspel-visingso.nu/
17 Hertig Karls marknad – Renässansmarknad i Nyköping
20–23 Spelet om BoddaTeater och marknad. www.bodda.nu
23–24 Grytnäs medeltidsdagar med Tornerspel och bröllop, Avesta.
29–31 Föreningen bronsålder i Norrköping 10-årsjubileumAktiviteter hela helgen. Forntidsspelet klanhövdingens återkomst.011-16 55 45
30–31 Årets rikstornering Mariebergsskogen KarlstadArrangörer är även i år St Nicolai Riddare.
SEPTEMBER 2003
7 Vikingadagen i Karlslund i ÖrebroArrangeras av Wakul (Wadköpings kulturhistoriska förening)
23PERGA 1/03
Gene fornby2003
Islandshästar, storsatsning på kurser, pubkvällar iJärnkrogen och Generöjet. Våra nya grepp för att
göra järnåldersgården ännu mer intressant förbesökarna.
Boka in lördagen den 28 juni om ni vill uppleva äkta svensk folkmusik iforntidsmiljö. Då arrangerar vi på Gene fornby, tillsammans medÖrnsköldsviks Folkmusikförening och Kulturskolecentrum, en heldagmed olika aktiviteter under namnet Generöjet.
Redan vid lunch sätter röjet igång med bland annat buskspel ochlekar. Möjlighet finns också att lära sig medeltida dans, vilket kankomma väl till pass när kvällskonserten börjar.
Örnsköldsviks egen riksspelman Anders Eriksson finns förstås påplats med ett antal spelsugna vänner. Lokala bandet Fatty Arbuckle,som man i februari kunde se på Thuleteatern i Örnsköldsvik, står ocksåpå programmet.Sorkar och SträngarHuvudattraktionen blir Sorkar och Strängar från Gävle, ett band meddrygt tio år på nacken och två CD i bagaget. Den senaste, Folk och Fä,släpptes ifjol sommar. Sorkar och Strängar är fem grabbar som blandannat hanterar lira från Kreta, ruan eller så kallad månluta från Kina ochsvensk säckpipa.
Under Generöjet förvandlas Järnkrogen till pub, något som också ären nyhet för året. Ytterligare fem lördagar i sommar blir det pubkvällmed trubadur i Järnkrogen, nämligen 5/7, 12/7, 19/7, 26/7 samt 2/8.Bröllop i midsommarVi öppnar för sommaren under midsommarhelgen, för tredje året i radkör vi vårt eget eget bygdespel – Bröllopet.
Det blir en ny uppsättning med en fortsättning på historien omGenefamiljen.
Vi satsar även på en rad intressanta kurser i sommar. Den som villkan lära sig hornslöjd, svegsvarvning, brickbandsvävning,svampfärgning, att bygga pilbågar och trummor med skinn av råhud. Engrupp lokala hantverkare ser också till att fornbyn får en rejälhantverksbutik i år.
En annan nyhet är turridning med islandshästar. Både dagtid förbesökarna och längre turer kvällstid. För bokning kontakta ÅsaStrandberg, tel. 0660-22 54 47, 070-565 82 79.
Det historiska båtbygget som inleddes förra sommaren fortsätter nuunder ledning av Antti Dahlgren. Förhoppningsvis kan kopian av denså kallade Björkebåten från 400-talet blir klar under sommaren,eventuellt med sjösättning till hösten. Är du intresserad av att hjälpa tillmed någon del i bygget, kontakta fornbyn.
PROGRAMLÖRDAG
12.00 Hantverk, lek, buskspel,hästridning
17.00 Utlärning av medeltida dans19.00 Uppspel på scen (anm. på plats)
(Spelmän gratis entré ochmatbiljett)
21.00 Konsert: Sorkar och SträngarFörband: Anders Eriksson medVemvet, Fatty Arbuckle mfl.
SÖNDAG
12.00–13.00 Bröllopet – Genefornbyseget bygdespel
13.00–16.00 Fornfemkamp, hästridning
JÄRNKROGEN
Restaurang, kafé, pub medfullständiga rättigheter
ÖPPETTIDER:Lördag 12.00–01.00Söndag 13.00–16.00
INTRÄDEN
LÖRDAG:Vuxna 50 krBarn 7–16 år 20 krSÖNDAG:”Bröllopet”Vuxna 150 krBarn 7–16 år 75 kr13.00–16.00Fri entré
Boende finns i fornbyns närhet
http://hem.fyristorg.com/genefornby0660-53710, 070-3743326
ÖPPETTIDER SOMMAREN 200323/6–10/8, Dagligen 12.00–17.00.Guidningar 12.30 och 14.30.
ENTRÉVuxna 60 krBarn 7–16 år 40 krBarn 0–6 år gratisFamilj (2 vxn+2 barn) 150 kr.Grupprabatter.
24 PERGA 1/03
ARKEOLOGISKA INSTITUTIONERArkeologiska institutionenUppsala universitetS:t Eriks torg 5 , 753 10 Uppsalatel 018-471 20 93, fax 018-471 [email protected], www.arkeologi.uu.se/
Arkeologiska forskningslaboratorietStockholms universitet Greens villa, 106 91 Stockholmtel 08-16 20 00, fax 08-674 73 66www.archaeology.su.se/arklab/index.htm
Arkeologiska institutionenUniversitetet, 106 91 Stockholmtel 08-16 20 00, fax 08-16 21 61www.archaeology.su.se
Arkeologiska institutionenUmeå universitet , 901 87 UmeåTel: 090-786 55 42Fax: 090-13 76 63www.umu.se/archaeology/
Miljöarkeologiska laboratorietUmeå universitet, 901 87 UmeåTel: 090-786 50 00 Fax: 090-786 76 63 owww.umu.se/envarchlab/
Arkeologiska institutionen,Lunds universitetSandgatan 1, 223 50 LundTel: 046-2227940fax: 046-222 42 14www.ark.lu.se/
Institutionen för arkeologi,Göteborgs universitetBox 200 , 405 30 GöteborgGatuadress: Olof Wijksgatan 6tel 031-773 46 14, fax 031-773 51 82
FRILUFTSUTRUSTNINGHaglöfs Skandinavia ABIndustrigatan 18 , 774 27 Avestatel 0226-570 00, fax 0226-571 59
Hilleberg ABfina tält, bra tips och modern tältdukBox 144 Industrihuset, 830 23 Hackåstel 063-77 04 00, fax 063-77 05 16
Klättermusen ABMariehemsvägen 2 , 906 54 Umeåtel 090-13 13 13, fax 090-13 13 12
Lundhags Skomakarna ABBox 29 , 830 05 Järpentel 0647-66 55 00 (fabrik), 0647-66 56 20 (butik)
Moskoselkåtan ABkåtor i alla storlekarAbmorv. 38 , 930 86 Moskoseltel 0960-302 10, fax 0960-302 13
Nordcraftsmåkåtor och tältdukNyvägen 3 , 961 97 Gunnarsbyntel 0924-211 72
FORNTIDSBYARBåthuset i GällöFöreningen Levande Vikingatid i Gällö , JämtlandElis Johansson
Camp VikingVikingatidBox 68 , 840 50 GällöTel 0693-203 60
Ekehagens ForntidsbyJägar- och bondestenålder, bronsålder, järnframställ-ningsplats.520 43 Åsarptel 0515-500 60, fax 0515 500 62www.ekehagensforntidsby.r.sÅ
EkestadJärnålderKristianstadtel 044-35 24 24 Elisabet Ekstam
Eketorps borgFolkvandringstid, medeltid380 65 Degerhamntel 0485-66 20 00
Fotevikens Maritima centerHalörsvägen Box 82 , 236 38 Höllvikentel 040-45 68 40, fax 040-45 55 [email protected]
Gene FornbyJärnålderBäckagården , 892 43 Domsjötel 0660-537 10, fax 0660-537 20www.ovik.se/genefornby
GervideJärnålderKontaktperson/markägare Tore Falstedttel 0498-590 37
Glösa hällristningar med ÄlgklanensvisteJägarstenålderc/o Lofterud Valne 1120, 830 44 Näldentel 010-652 72 31 (sommartid),http://www.alsen.org/
Gunnes GårdVikingatid194 31 Upplands Väsbytel 08-590 849 28, fax 08-590303 98
Hornbore byPl 221 , 450 70 Hamburgsundtel 0525-34540, fax 0525-33730www.hornboreby.o.se
Lojsta hallJärnålderKontakt: Lojsta slotts hembygdsförening ,Skäftekärr järnåldersbySkäftekärr , 380 74 Löttorptel 0485-22 111, fax 0485-222 50www.skaftekarr.se
StavgardFlors Burs , 620 13 Stångatel 0498-48 31 95
Stiftelsen NämforsenJägarstenålderBox 23 , 880 30 Näsåkertel 0622-106 30
TingbyJägarstenålderKalmar läns museumtel 0480-563 22
TrelleborgenVikingatid och medeltidTrelleborgs Museum, Trelleborgtel 0410-530 48 Ingela Jakobsson
Vallby friluftsmuseumVästmanlands läns museum Slottet , 722 11 Västeråstel 021-19 54 80, fax 021-13 20 76
Vikingabyn i HögVikingatid244 80 Kävlingetel och fax [email protected]://home.swipnet.se/~w-76354
Vikingabyn på GotlandVikingatidTofta Strand , 621 98 Visbytel 0498-29 71 00, fax 0498-26 56 66
Vitlycke museumBronsålderVästerby, 457 93 Tanumshedetel 0525-209 50 fax 0525-293 [email protected]/
Bra-att-ha-adresser
25PERGA 1/03
Voullerim 6000JägarstenålderMurjeksvägen 31, Box 96 , 960 30 Voullerimtel 0976-101 65, 0976-107 88 fax 0976-101 01www.vuollerim6000.se/
Västraby, EmmabodaBondestenålderKalmar läns museumtel 0480-563 27
Årsunda VikingabyVikingatidStorsjövägenBox19810 22 Årsundatel 026-29 01 16http://www.sandviken.se/viking/
Ö. VråBondestenålderFöreningen Vråfolket, Katrineholmtel 0150-572 41 Turistkontoret
Österhus vännerc/o Ulrica NordlundN Strandvägen 6a, 832 41 FRÖSÖNtel 063-13 02 [email protected]
FÖRENINGARArgaladeic/o Ove Nilsson Lövängen 3 , 641 50 KatrineholmBlack UnicornVänersborgsv 19, 121 39 Johanneshovtel 08-648 82 75
Forntidsföreningen Angurc/o Jan Dufva, Sundsvägen 58, 892 32 Domsjötel 0660-508 80
Institutet för Forntida TeknikBergsgatan 30 , 832 43 Frösöntel 063-13 77 56, fax 063-10 63 [email protected], www.forntidateknik.z.se
Skandinaviska gillet för traditionellabåtbyggarec/o Ström Fastinsg 94 , 129 43 HägerstenSociety of primitive technologyBox 905 , Rexburg ID 83440 USAtel +1-208-359-2400, faxwww.hollowtop.com/spt_html/spt.html
GARVERIERBölebyns Garveri ABNya Älvv. 647 , 941 91 Piteåtel 0911-620 23, fax 0911-623 65
Delsbo SkinnberederiPrättingberg 4578 , 820 60 Delsbotel 0653-211 21
Gretha HuuvaDragnäs 2011 , 962 99 Jokkmokktel 0971-380 46
Kero ABSattajärvi 7500 , 984 92 Pajalatel 0978-600 00
Kinna skofabrikHemgarvade skinnskorVallbog 2 , 511 5 8 Kinnatel 0320-100 67
Lottas GarfveriLångg. 9 , 193 30 Sigtunatel 08-592 550 00
Morjärvs SkinnGarveriet , 950 42 Morjärvtel 0923-501 00
Svensk viltskinnförädlingSvenljungatel 0325-108 34
Uttersjöbäckens GarveriUttersjöbäcken 30 , 930 10 Lövångertel 0913-300 00
GYCKLARUTRUSTNINGJoe Busker’sBox 4001 , 400 40 Göteborgtel 031-704 87 42, fax 031-704 87 [email protected]
LINOLJABengt JonssonSäljare & tillverkare av linoljaSkeppsta Östergården , 705 94 Örebrotel 019-22 80 05, fax 019-22 80 05
Kulturhantverkarna ABBox 1016 , 740 21 Järlåsatel 018-39 16 33, fax 018-39 16 22
PILBÅGARBow Pro ABBox 120 16 , 245 02 Hjäruptel 040-46 50 35, fax 040-46 50 37
Scandinavian bowhuntingMasmov 23 , 143 32 Vårbytel 08-710 10 71, fax 08-740 24 24
PYROTEKNIKPrimetimeBox 24171 Gyllenstiernsg. 14, 104 51 Stockholmtel 08-442 56 50, fax 08-442 56 51
PYRO Smålands Krutbruk ABKrutbruket , 360 42 Braåstel 0474-310 13, fax 0474-311 86
SKINNUTRUSTNINGHammaredesmedenK-G Lindblad , 840 30 Rätantel 0682-200 67
Hellström & Nylöw ABNygatan 23 , 702 11 Örebrotel 019-611 81 30
Karin LundholmKyrkbyvägen 10 , 820 40 Järvsötel 0651-409 04
Lycksele skinn ABBox 143 , 921 00 Lyckseletel 0950-109 16
Modevi ABBox 343 Ågatan 25, 573 24 Tranåstel 0140-164 00, fax 0140-147 14
Nordström & Son ABBox 5027 Brahegatan 4, 102 41 Stockholmtel 08-667 06 35
Nya Sune Englund ABOlaigatan 8-10 , 703 61 Örebrotel 019-13 60 65
Sameslöjd och materialKirunatel 0980-140 88
Slöjd-Detaljer i Skara ABBox 373 Axvallag. 10, 532 24 Skaratel 0511-267 60, fax 0511-186 20
Tjäder Läder ABBox 76 Storg. 42, 579 22 Högsbytel 0491-200 24
Tjäder-Läder ABTorget , 816 91 Jädraåstel 0297-452 20
SILVER OCH GULD
AB Konrad WahlströmBox 200059 Magnus Ladulåsg 53, 104 60 Stockholmtel 08-720 37 90, fax 08-720 28 85
26 PERGA 1/03
ANA ÄdelmetallBox 911 , 251 09 Helsingborgtel 042-19 58 30, fax 042-13 31 80
Engelhard-ClalSagag 22 , 502 39 Boråstel 033-10 03 20, fax 033-13 31 81
Sargenta ädelmetallBox 5064 , 200 71 Malmötel 040-12 65 50, fax 040-12 25 30
SMIDEAB Tebeco IndustriprodukterGjutningBox 40 Stålverksg 1, 301 02 Halmstadtel 035-21 90 75
Bångbro bandfabrikPlattstålBångbro, 714 37 Kopparbergtel 0580-714 15
Colemans VerlagLitteraturWahmstrasse 56 , D-23552 Lübeck Tysklandtel +49-0451-715 05
Evert ErikssonBegagnatSpångav 125 , 161 52 Brommatel 08-17 84 80
Järnmalmer ABStål. säljer fjäderstål i mindre dimensionerKungsgatan 36 , 826 37 Söderhamntel 0270-109 39
Palles kol & koksKolUmeå ,tel 090-77 93 18
SE-teknikUtrustningStrömfallsvägen 49, 135 49 Tyresötel 08-770 34 50
Skogens kol ABKolBox 90 , 823 22 Kilaforstel 0278-65 04 00
SkyllbergsbrukStålSkyllberg, 690 45 Åsbrotel 0583-403 00
Swecox InternationalKol, alla sorter, direktimportörBox 254 Slottsg 21, 721 06 Västeråstel 021-12 78 75
Verlag HephaistosLitteraturSudetenstrasse 73 , D-82538 Geretriedtel +49-08171-325 01
TEXTILBorgs Vävgarner ABBox 14 Hässleholmsv. 28, 280 22 Vittsjötel 0451-229 00, fax 0451-233 75
Harrys arbetarkläderVadmal511 92 Kinna , 0320-440 60tel 0320-441 60
Kampes SpinneriprodukterGarner och vävningUllervad , 542 93 Mariestadtel 0501-355 00, fax 0501-354 05
Stig AugustssonLinnetyg, möbelstoppning, grossistVästberga allé 26 , 126 30 Hägerstentel 08-18 15 70
TextilcentrumBilliga ylle- och linnetyger, blandad kvalitetJärnvägsgatan 56 , 172 41 Sundbybergtel 08-29 94 20, fax 08-28 83 70
Wåhlstedts TextilverkstadUllHagen 15 , 780 44 Dalaflodatel 0241-227 77, fax 0241-227 77
Zenit ABTyg och färgning, konsthantverksmaterialBox 22 , 518 21 Sandaredtel 033-25 80 60
VERKTYGDjärvs slöjd och hantverkSmidda verktyg, skedknivarSörnävde 15 , 774 92 Avestatel 0226-221 41
Malco ABJapanslipade sågarBox 74 , 943 22 Öjebyntel 0911-668 40, fax 0911-605 95
Rosengrens verktygJapanbrynen mmManillagatan 20 , 702 12 Örebrotel 019-10 22 99
Levande rollspelSolgudens gåva
Stenåldern möter bronsåldern
Pröva något nytt. Deltag i ett levande rollspel istenåldersmiljö fredag den 25 juli till söndag 27juli invid Nämforsen.Nämforsen var under stenåldern en kultplats därolika klaner samlades för rituella och världsligaärenden en gång om året.Älgjägarna och laxfiskarna utövade en religiösdyrkan av naturtotem. Den dånande forsen sågssom en öppning mot underjorden och forsensdimma var underjordens andedräkt. Deras trovar animistisk, det vill säga man tillbad denbesjälade naturen och alla dess fenomen, somvattenfall, stora flyttblock, bergstoppar, konstigaträd, et cetera.Vid någon tidpunkt fick stenåldersjägarna vidNämforsen besök söderifrån. Folk från en annankultur som dyrkade solguden och förde med sigmetallen brons som de kallade ”Solgudensgåva”. Hur blev dessa besökare mottagna? Vadhände med stenåldersjägarna sedan de introdu-cerats för ”Solgudens gåva”?Var med vid första tillfället för detta lajv ochutforma för framtiden. Vi börjar med en dagsseminarium där bland annat Thomas Larsson,professor i arkeologi, sätter oss in i de forn-historiska förutsättningarna. Sedan gestaltar videtta viktiga forntida möte i två dagar.Arrangörer: Stiftelsen Nämforsen och HärnösandsfolkhögskolaVill du veta mera? Anmäla dig som deltagare?Skriv till [email protected] anmälningsdag 31 maj.
27PERGA 1/03
Kontaktnätets medlemmar
Niklas Alexandersson
Larry [email protected]äckedals fhsk Box 206, 84222 Sveg0680-166 97MNT 02. Forntid, hantverk, hällristningar och natur.
Christian [email protected]ärralund, 51195 Öxabäck0320-560 60Utbildning inom naturligt aktivt friluftsliv, kring fjäll, spe-ciellt klättring och bergsbestigning. Naturliga, funktio-nella kläder etc.
Emelie [email protected] 8211 Karlberg, 76294 Rimbo08-51 29 31 17, 0739-09 65 42Textil 02. Skogsmulle som är besatt av flugsvampar, syrhistoriska kläder, är intresserad av forntida tekniker,päls, växtfärgning, folkmusik, örtmedicin, djur, skogen,bygga kojor, göra snöänglar.
Pernilla [email protected]ägen 24a, 83141 Östersund063-13 02 92MNT 98-99. Har läst arkeologi i 4 terminer. Nyfrälstskogsmulle. Intresserad av allt som har med forntidenatt göra, tycker att det är ruskigt kul med textil.
Jan AndessonHamngatan 12a, 27341 Ystad
Therese Annas-LjungHägvalds Vänge, 62023 Romakloster0498-510 24, 073-688 15 83MNT 89. Föder upp gotlandskaniner. Allt som har medalla sorters ull och skinn att göra.
Magnus [email protected]ärnebo fhs Box 23, 81020 Österfärnebo0291-213 11MNT 99-00. Aktiv miljöaktivist intresserad av ur-sprungsfolk (cree), resor, självhushållning, folkdans-musik, forntida teknik och skogsliv.
Anders AssisEdevägen 10, 82740 Tallåsen0651-330 29
Lena Lisdotter Bö[email protected] folkhögskole 7100 Rissa, Norge031-14 89 59, +4773853960Garvning, skinnsömnad, fällsömnad, skinnbåtar, vi-kingatida navigation. Lärare i råsegling.
Johan [email protected]äckedal fhs, box 206 SvegMalmvägen 10 a, 19161 Sollentuna073-997 59 11MNT 01, Textil 02. Viking och reenactmentfighter. Syrhistoriska kläder, jobbar även i läder och silver.
Andras [email protected] Szölöhegyi u. 11, 2111, Ungern+3628-407-046 +3630-266 37 56MNT 99-00. Studerar kulturantropologi, allt hantverk.
Jan [email protected]ägen 58, 89232 Domsjö0660-508 80, 070-562 87 86MNT 98-99, fotograf och medieproducent. Mycket in-tresserad av forntida tekniker och gångna tider. Gillarskogen och att arbeta med händerna. Framtidsidé: Attmed moderna medier förmedla den uråldriga teknikenoch att leva ett fridsamt och intressant liv på landet.
Sonja EdbergVickervägen 20, 83162 Östersund
Carin EricssonHospitalsgatan 12B, 60227 Norrköping011-16 52 08MNT 96. Läder, skinn, textil och bronsålder.
Annika ErikssonJärntorgsgatan 5, 63225 Eskilstuna070-3457894MNT 1 & 2 97. Intresserad av nordamerikas indianer(hantverk och kultur). Vill gärna få kontakt med andralärare som gått MNT eller är intresserade av friluftslivoch forntida tekniker i undervisningen.
Lennart ForsbergVästra Bondsjögatan 38, 87152 Härnösand
Stefan ForsmanEngesetra 2440 Löten, NORGE+47 62593300 +47 99626979
Johanna FriesKulla, Gyllige, 31038 Simlångsdalen035-780 19MNT 98-99. Skinnberedning och garvning, keramik.Djurhållning - lantbruk - fäbodliv, gamla hus.
Carina [email protected]äckedals folkhögskola Box 206, 84222 Sveg0680-166 97, 070-236 71 57MNT 02. Intresserad av rekonstruktioner och levande-göra vår forntida historia. Natur-, djur- och råseglar-älskare. Allätare av forntida hantverkstekniker.
Carl Anders [email protected]örningen 1350, 89195 Arnäsvall0660-25 31 47, 0730-35 24 86MNT -88. Äldre tiders jordbruk, gamla grödor, bruks-hästar. Har fuskat med pilbågar och slagits i rustning.Vejdeblåfärgare – har häfte. Älskar snö och vill experi-mentera mera.
Karin GerstelPorsvägen 14, 14637 Tullinge08-778 12 36Nålbindning, gamla tekniker, tovning, svampfärgning,örtkunskap.
Helena [email protected]ärrsvägen 2, 74021 Järlåsa018-39 19 14, 073-947 15 00MNT 98-99. Arkeologi, geologi och hantverk.
Jannika [email protected]örgårdsvägen 7, 38591 Torsås0486-109 91, 070-519 60 49MNT 98-99, Arkeolog,Textil, gjutning, skinnberedningoch enkelt skogsliv.
Göran HallAlngatan 2, 73632 Kungsör0227-131 40
Tomas [email protected]ältvägen 7, 17544 Järfälla08-580 366 55MNT 91. Biolog, miljöfrågor, friluftsliv och forntida tek-nik i allmänhet
Mikael [email protected] 5, 41255 Göteborg0708-40 92 19Forntida smide 03. Smide och skinnberedning ochbyggnadsvård.
Isse IsraelssonVästra Torggatan 5, 96231 Jokkmokk0971-370 38, 0971-125 45MNT 87. Akeolog och hantverkare. Fiskskinnsgarvning,forntida mat, ihopfästningar, dräkter, husrekonstruk-tioner och undervisningsmateriel.
Ulrich [email protected] 2B8, 2630 Espoo, FINLAND+358 9 420 8709 +358 503 507 506
Jorunn Jensen Kä[email protected]ägen 108, 20910 Tollarp044-34 04 88Textil och keramik
28 PERGA 1/03
Barbro JohanssonSöruddsvägen 58, 97455 Luleå0920-626 94Biologi/hållbara beskattningsstrategier. Ull, varp-tyngd vävstol, spånad, tälja skedar.
Tomas JohanssonS Strandvägen 7, 83243 Frösön063-10 63 20
Torbjörn [email protected] 12 B, 90344 Umeå090-14 58 42MNT 98-99. Geograf och ekolog. Traditionellt trä-hantverk, naturanpassat boende och byggande.
Kjell-Erik JuhlinVinäs 3423, 79291 Mora0250-122 82
Silje [email protected]. 14, 0569 Oslo, NORGE+47-99 38 46 50
Anna JärnerotTorsmo 1646, 79491 Orsa0250-55 30 14, 070-253 01 93Mat, skinn, levandegöra historia.
Jönköpings läns [email protected] 2133, 55002 Jönköping036-30 18 00
Björn [email protected]ålgatan 39, 30251 Halmstad035-21 08 22, 0736-750701MNT 00. Arktiska folkslag, deras tekniker och överlev-nad på norra halvklotet.
Marina [email protected] Petrozavodsk 3-Rodnikovyi Pereulok16-2,RYSSLAND+7-8142-522-861Textil 00. Folkmusik – traditional musik of northen Eu-rope, especially northen Eur-Russia of 17–19 cent.Traditional textil technics, especially Northen Russianembroidery of 17–19 cent.
Marita KärkkäinenVerkstadsgatan 11 B, 28060 Broby044-408 44, 073-97 68 178MNT 97-98. Trä, textil. och allt annat. Karvsnittare.
Dan KärreforsOlarpsvägen 108, 20910 Tollarp044-34 04 88Stensmide, flinthuggning
Nicklas [email protected] 28, 63230 Eskilstuna016-14 36 50, 0708-62 68 02MNT 00. Smide, jakt och fällfångst. Osså forntida hant-verk dårå.
Anna LehtonenHeikinniementie, 250 Helsinki, Finland+358-9-45 84 243
Pär [email protected]äsbydalsvägen 2, 18331 Täby070-570 91 64Överlevnad, skinngarvning och forntida tekniker.
K-G LindbladBölen 2061, 84030 Rätan0682-200 76Smed-lärare på MNT. Kolare och järnframställare.
Lisa [email protected] 4566, 83051 Offerdal0640-700 88, 070-321 64 46MNT 02. Sömnad, skinn och jordbruk
Sofia Långströ[email protected] 3, 72460 Västerås070-544 03 74MNT 00. Textil, hantverk, musik och teater.
Lars Inge LöövLinsellsjön 3401, 84291 Sveg0680-220 00, 073-1801761Jan [email protected]ägen 3c, 14951 Nynäshamn08-52 01 82 18, 070-252 95 43Vikingaskepp, hyddor och farkoster.
Jane [email protected] 25 8410 Ronde, 0 Danmark+45-86 37 23 36MNT 02-03. Trä, keramik, skinn och ull.
Linda Må[email protected]ägen 42 B, 21433 Malmö0709-30 68 92MNT 99-00. Hantverk. silversmide, textil, keramik mm.Medeltidsarkeologi, arkeologi, foto.
Zieeta NielsenHjallesvej 80, 5230 Odense M, Danmark
Karin [email protected]äsbydalsvägnen 2 VI, 18331 Täby
Mattias [email protected] 8, 27132 Ystad0411-154 49
Anso NorlingRönnerumsvägen 69, 38792 Borgholm0485-565054MNT 94, skinn & kläder 01. Arkeologi, agralhistoria ochfältbiologi. Drömmer om ett eget museijordbruk medplats för experiment. Just nu insnöad på liar och läder.
Ingemar [email protected] 9, 25454 Helsingborg042-21 11 56, 070-154 17 34
Magdalena Obermü[email protected] 4:114, 75424 Uppsala070-207 35 34Textil 02. Textil, textil och. textil, framförallt band-vävning/flätning. Musik och vikingastrid.
Camilla [email protected]ästerulfsås 3412, 83051 OfferdalArkeologi, bygdeutveckling och folkmusik.
Arwo [email protected]ällby 640, 38891 Vassmolösa070-672 94 00MNT 97. Forntida tekniker mm.
Lars PerssonHöjalen 5030, 28022 Viltsjö0451-290 47
Aja Pettersson6009 Orrmo, 84080 Lillhärdal0680-310 18MNT 88. Skinn, textil, mat.
Anders PetterssonMovägen 23, 83080 Näsåker0622-103 04
Lisa På[email protected]ällevångsgatan 30A, 21420 Malmö040-93 25 52MNT 00.
Sari RaitioAkankatu 5 B II, 20540 Åbo, Finland
Beatrice Raunås [email protected] Hage, 73050 SkultunaByggnads, vikinga, hantverk. Går byggnadsvårds-utbilding i Sala
29PERGA 1/03
Patrik RitzénNordankärr, 64196 Katrineholm0150-271 18, 0703-63 84 93MNT 87. Allmänt forntida teknik och hantverk. Timring,hästar, friluftsliv, foto.
Karin SjögrenFågelsjö 2270, 82050 Los0657-300 56Alla hantverk, speciellt bruksföremål. Finnmarkskultu-ren, friluftsliv.
Andreas [email protected]ärrsvägen 2, 74021 Järlåsa018-39 19 14, 070-742 40 09
Ninni SohlströmDalgatan 1, 79631 Älvdalen0251-417 22 010-252 96 02MNT 93. Jakt, fiske skinn även fisk och fågel, djur-konservering.
Teresa [email protected]ägen 12, 78040 Mockfjärd0241-212 69, 070-255 57 07MNT 00. Fotografering, enkelt friluftsliv, hantverk (trä,skinn).
Rannveig Lilja [email protected] 30 600 Akureyri, 0 Island+354 462 51 33, 0730-32 22 25
Carina [email protected]ätunavägen 18b, 19541 Märsta08-591 198 11
Håkan StrotzSjögetorp, 59991 Ödeshög0144-102 34Överlevnad o div forntida tekniker. Skog- och agrar-historia. Ekobygge. Ragnaröks grundare.
Susanne [email protected], Rullbo, 82050 Loos0657-310 22Textil, skinn, kläder, skor, tält.
Hanna [email protected] 20, 69633 Askersund0583-122 20, 070-220 02 05Textil1 02-03.
Ylva [email protected] 1273, 79491 Orsa0250-551296Skinn, trä, läkeväxter, lajv, dans, shamanism och ur-sprungsbefolkningar. Mm.mm.
Ellinor [email protected]ön 3401, 84291 Sveg0680-220 00, 070-380 80 30MNT 82. Textillärare, skinn och textil.
Ulrika SydbergLinsellsjön 3401, 84291 Sveg0680-221 47, 070-228 42 50MNT 87. Keramiklärare MNT. Intressen: Det mesta.Motto: Praktiken är sanningens kriterium.
Anki [email protected]ås Myrtagsvägen 200, 83070 Hammerdal0644-200 66, 070-341 75 92MNT 02 Skinn 98. Alla slags forntida hantverk. Häst-tokig. Djur och natur.
Alexej TarasovSyktyvkarskaja st., 25-33 Petrozavodsk,185014 Karelia, RysslandMNT 99-00. Archaelogy of stoneage on atherritery ofKarelia, stonetools, stone making (knaringm shopingmseate, quartz etc). Technological analys of stoneindustries.
Anna [email protected] 20-10 Petrozavodsk, 0 185035 Karelia,RysslandMNT 00.
Toni [email protected] 7 06400 Poruoo, 0 Finland+358-40-7322673MNT 02. Forntid som en ekologisk livsstil (ex självhus-hållning), forntida hantverk (smide, bronsgjutning, trä-arbete mm).
Maria [email protected] 2235, 82041 Färila0651-231 41, 070-228 24 48MNT 02. Intresserad av teater, natural horsemanship,folkdans och allt som händer på MNT.
Sigvard WahlstedtBrushult Valles, 54892 Hova0506-305 26MNT 82. Träbildhuggeri och diverse andra hantverks-tekniker.
Åsa [email protected] 1906, 74291 Östhammar0173-703 77Islandshästar, forntida tekniker, självhushållning, folk-musik samt konst och form
Markus [email protected]åla 103, 36191 Emmaboda0471-403 32Fett.
Lena [email protected]. Esplanaden 3, 73330 Sala0224-777 92, 070-6533631MNT 97. All praktisk tillämpning av arkeologiska teorier.
Mats [email protected] N.Rörum PL. 3297, 24392 HöörEtt hållbart samhälle samt farorna dagens värld.
Anna [email protected]ägen 7475, 84291 Sveg070-647 59 76MNT 98-99. Hantverk i alla former, främst i skinn.
Daniel Widé[email protected] 12 07MNT 02. Vikingatid, ringbrynjor, mat med mera.
Merja WiioHauhontie 8M 82, 150 Helsingfors, FINLAND
Helena [email protected]ämtlandsgatan 126, 16260 NällingbyMNT 88. Skinngarvning, fågel och fisk. Ben och horn.
Urban WikmanDravik 2124, 89037 GideåMNT 92. Skog, trä och hantverk.
Åsa [email protected]ägen 10, 82740 Tallåsen0651-330 29
Ami Ö[email protected]åsgatan 10a 1tr, 41251 Göteborg031-40 52 82, 073-391 41 84Textil 98-00, Skinn och kläder 01. Textila tekniker, gamlasom nya.
30 PERGA 1/03
31PERGA 1/03
32 PERGA 1/03