personligt berättande och återberättande av saga hos 7;0 8...
TRANSCRIPT
Linköpings universitet | Institution för klinisk och experimentell medicin Magisteruppsats, 30 hp | Logopedprogrammet
Vårterminen 2016
Personligt berättande och
återberättande av saga hos 7;0–
8;11 åriga svensktalande barn
En jämförelse med engelsktalande barn på Irland
Marcus Björsand
Hampus Forsell
Handledare: Nicole Müller
Narrative Performance of 7; 0–8; 11 Year Old Swedish Speaking Children in
Personal Narration and Story Retell
A Comparison with English Speaking Children on Ireland
Abstract
A common way to examine children's language production is to analyze their narrative ability,
which has been observed in several studies in various languages. The present study aims to
analyze Swedish children's stories at microstructural level (grammatical and utterance level)
and macrostructural level (discourse level) and examine how these results differ between two
narrative elicitation methods. Furthermore, the study aims to investigate if the results from
Swedish and English speaking children differ between these two elicitation methods. The
present study involved 40 typically developing children aged 7;0–8;11 years with Swedish as
their native language from southeastern Sweden. The two narrative elicitation methods used
were personal narrative generation and fictional narrative retell. During personal narrative
generation the participants were prompted to share their own experiences based on given
themes with image support. In the fictional narrative retell participants were asked to retell the
tale "Frog, Where are you?" (Mayer, 1969). The participants' two stories were transcribed in
the program Systematic Analysis of Language Transcripts (SALT) and analyzed at micro- and
macrostructural level. At the microstructural level the following measures were investigated:
Total utterances (TU), Mean Length of Utterance in Words (MLU-w), Type Token Ratio
(TTR), Percentage of Maze Words (PcMw), Overgeneralization Errors (EO) and Total
Number of Words (TNW). For macrostructural analysis the Narrative Scoring Scheme (NSS)
was used. At the microstructural level participants achieved higher MLU-w, TTR and PcMw
in the fictional narrative retell than in personal narrative generation. TNW and MLU-w
correlated with participants' age at fictional narrative retell. The participants generated higher
values regarding TU and TNW in personal narrative generation. Analysis of the
macrostructure showed that the majority of the participants achieved higher scores in fictional
narrative retell than in personal narrative generation. The results regarding the macrostructural
level of the fictional narrative retell correlated with the age of the participants. Similar trends
between the elicitation methods appeared in the English-speaking participants.
Keywords: Narrative elicitation, personal narrative generation, fictional narrative retell,
children, language, micro-structure, macro-structure, SALT.
Sammanfattning
Ett vanligt sätt att undersöka barns språkproduktion är att analysera berättandeförmågan.
Barns berättarförmåga har tidigare undersökts i flera olika studier på olika språk. Syftet i
föreliggande studie är att analysera svenska barns berättelser på mikronivå (grammatisk nivå)
och makronivå (diskursnivå) och att undersöka hur resultatet av dessa analyser skiljer sig åt
mellan två olika narrativa eliciteringsmetoder. Vidare syftar studien till att undersöka om
svensk- och engelsktalande barns resultat skiljer sig åt avseende dessa två eliciteringsmetoder.
I föreliggande studie medverkade 40 typiskt utvecklade barn i åldrarna 7;0–8;11 år, med
svenska som modersmål, från tre stadsdelar i två kommuner i sydöstra Sverige. De narrativa
eliciteringsmetoderna som användes var personligt berättande och återberättande av
saga. Under eliciteringsmetoden personligt berättande fick deltagarna berätta om egna
upplevelser utifrån givna teman med bildstöd. Vid återberättande av saga ombads deltagarna
återberätta en svensk version av sagan “Frog, Where are you?” (Mayer, 1969). Deltagarnas
berättelser transkriberades i programmet Systematic Analysis of Language Transcripts
(SALT) och analyserades sedan på mikro- och makrostrukturell nivå. På mikronivå
undersöktes: Totalt antal yttranden (TU), yttrandemedellängd i ord (MLU-w), Typ/förekomst
kvot (TTR), procentandel tvekfenomen (PcMw), antal övergeneraliseringar (EO) och totalt
antal ord (NTW). För makrostrukturell analys användes Narrative Scoring Scheme (NSS) för
att undersöka övergripande struktur i berättelserna. Inom mikrostruktur uppnådde deltagarna
vid eliciteringsmetoden återberättande av saga högre MLU-w, TTR samt PcMw och EO.
NTW och MLU-w korrelerade med deltagarnas ålder vid eliciteringsmetoden återberättande
av saga. Personligt berättande gav högre värden inom TU och NTW. Vid analys av
makrostruktur visade resultatet att majoriteten av deltagarna erhöll ett högre resultat vid
eliciteringsmetoden återberättande av saga än vid personligt berättande. Resultatet vid
återberättande av saga korrelerade med deltagarnas ålder på makronivå. Liknande trender
gällande effekt mellan de olika uppgifterna observerades hos de engelsktalande deltagarna.
Nyckelord: Narrativ elicitering, personligt berättande, återberättande av saga, barn, språk,
mikrostruktur, makrostruktur, SALT.
Upphovsrätt/ Copyright
Upphovsrätt
Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare – från
publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår.
Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka
kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för
undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta
tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att
garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns lösningar av teknisk och
administrativ art. Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i
den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt
samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant
sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller
egenart. För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets
hemsida http://www.ep.liu.se/.
Copyright
The publishers will keep this document online on the Internet – or its possible replacement –
from the date of publication barring exceptional circumstances. The online availability of the
document implies permanent permission for anyone to read, to download, or to print out
single copies for his/hers own use and to use it unchanged for non-commercial research and
educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All
other uses of the document are conditional upon the consent of the copyright owner. The
publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and
accessibility. According to intellectual property law the author has the right to be mentioned
when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement.
For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures
for publication and for assurance of document integrity, please refer to its www home page:
http://www.ep.liu.se/.
© [Marcus Björsand & Hampus Forsell]
Förord
Vi vill tacka
Vår handledare Professor Nicole Müller.
Vår statistiska räddare i nöden Sophia.
Vår favoritjonglör Johnny Långöra.
Marcus blivande fru Hanna Lawrence.
Linköping i maj 2016
Marcus Björsand och Hampus Forsell
Innehållsförteckning
1. Inledning ............................................................................................................................ 1
2. Bakgrund ........................................................................................................................... 2
2. 1. Berättandeformer och narrativa eliciteringsmetoder ...................................................... 2
2. 2. Narrativ utveckling ......................................................................................................... 2
2. 3. Den svenska och den irländska skolan ........................................................................... 4
2. 4. Parallellstudien på Irland ................................................................................................ 4
2. 5. Undersökning av berättelser ........................................................................................... 4
2. 6. Mikrostrukturella mått .................................................................................................... 5
2. 6. 1. Yttranden ................................................................................................................. 5
2. 6. 2. Yttrandemedellängd (MLU) ................................................................................... 6
2. 6. 3. Tvekfenomen (PcMw) ............................................................................................ 6
2. 6. 4. Typ/förekomst kvot (TTR) och totalt antal ord (TNW) .......................................... 8
2. 6. 5. Övergeneralisering .................................................................................................. 8
2. 7. Mått vid analys på makronivå ........................................................................................ 9
2. 8. Återberättande av saga och personligt berättande .......................................................... 9
2. 8. 1. Frog, Where are you? .............................................................................................. 9
2. 8. 2. Personligt berättande ............................................................................................. 10
2. 9. Den narrativa förmågans språkliga delkomponenter .................................................... 10
3. Syfte och frågeställningar .................................................................................................. 11
3. 1. Syfte .............................................................................................................................. 11
3. 2. Frågeställningar ............................................................................................................ 11
4. Metod ................................................................................................................................... 11
4. 1. Urval ............................................................................................................................. 11
4. 2. Inklusions- och exklusionskriterier .............................................................................. 12
4. 3. Utfall och bortfall ......................................................................................................... 12
4. 4. Deltagare ....................................................................................................................... 13
4. 5. Datainsamling ............................................................................................................... 13
4. 6. Översättning och kulturell anpassning av material ....................................................... 13
4. 7. Pilotstudie ..................................................................................................................... 14
4. 8. Undersökningsprocessen .............................................................................................. 14
4. 9. Databearbetning ............................................................................................................ 16
4. 9. 1. Mikrostrukturell analys ......................................................................................... 16
4. 9. 2. Grammatiska förhållningsregler och dess tillämpning i SALT ............................ 17
4. 9. 3. Makrostrukturell analys ........................................................................................ 18
4. 10. Inter- och intrabedömarreiliabilitet ............................................................................. 18
4. 11. Statistisk analys .......................................................................................................... 19
4. 12. Etiska överväganden ................................................................................................... 20
5. Resultat ................................................................................................................................ 20
5. 1. Originaltestordning och ändrad testordning ................................................................. 20
5. 2. Mikrostruktur hos svensktalande deltagare .................................................................. 20
5. 3. Korrelation mellan ålder och mikrostruktur ................................................................. 22
5. 4. Korrelation mellan ålder och makrostruktur ................................................................ 23
5. 5. Makrostruktur inom de två eliciteringsmetoderna ........................................................ 25
5. 6. Skillnader på mikronivå mellan svensktalande deltagare och engelsktalande deltagares
resultat .................................................................................................................................. 26
5. 7. Skillnader på makronivå mellan svensk- och engelsktalande barn .............................. 28
6. Diskussion ........................................................................................................................... 29
6. 1. Resultatdiskussion ........................................................................................................ 29
6. 1. 1. Mikrostrukturella skillnader avseende totalt antal yttranden (TU) och totalt antal
ord (TNW) ........................................................................................................................ 29
6. 1. 2. Mikrostrukturella skillnader avseende yttrandemedellängd i ord (MLU-w) ........ 30
6. 1. 3. Mikrostrukturella skillnader avseende typ/förekomst kvot (TTR) ....................... 30
6. 1. 4. Mikrostrukturella skillnader avseende tvekfenomen (PcMw) .............................. 31
6. 1. 5. Mikrostrukturella skillnader avseende övergeneralisering (EO) .......................... 31
6. 2. Makrostukturella skillnader mätt med Narrative Scoring Scheme (NSS) .................... 32
6. 3. Ålderskorrelation avseende mikrostruktur ................................................................... 32
6. 4. Ålderskorrelation avseende makrostruktur ................................................................... 33
6. 5. Mikro- och makrostrukturella skillnader - jämförelse mellan svensk- och
engelsktalande deltagares resultat ........................................................................................ 34
6. 6. Metoddiskussion ........................................................................................................... 34
6. 6. 1. Samarbetet med Irland .......................................................................................... 34
6. 6. 2. Undersökningsprocedur ........................................................................................ 35
6. 6. 3. Transkriptionslängd .............................................................................................. 35
6. 6. 4. Narrative Scoring Scheme (NSS) ......................................................................... 36
6. 6. 5. Samtyckesblanketten och informationsbrevet ...................................................... 36
6. 7. Slutsats .......................................................................................................................... 36
6. 8. Framtida studier ............................................................................................................ 36
6. 9. Kliniska implikationer .................................................................................................. 37
Referenser ............................................................................................................................... 38
Bilagor ..................................................................................................................................... 45
Bilaga 1 ................................................................................................................................. 45
Bilaga 2. ................................................................................................................................ 47
Bilaga 3. ................................................................................................................................ 48
Bilaga 4. ................................................................................................................................ 50
Bilaga 5 ................................................................................................................................. 51
1
1. Inledning Berättelser utgör en stor del av mänsklig kommunikation och förekommer i alla kulturer
(Nettelbladt, 2013). Genom att undersöka barns berättelser kan klinikern få information om
ordförråd, grammatisk förmåga och berättandestruktur (Botting, 2002). Klinikern får även
information om hur barn integrerar flera olika delar av språket simultant samt hur de
organiserar sin berättelse på en övergripande nivå (Miller, Heilmann, Nockerts, Iglesias,
Fabiano & Francis, 2009). Undersökning av barns narrativa förmåga kan även vara
användbart för att identifiera subtila språkliga svårigheter (Miniscalco, Hagberg, Kadesjö,
Westerlund & Gillberg, 2007). Nedsatt narrativ förmåga har visat sig korrelera med läs- och
skrivutvecklingen (Botting, 2002) och enligt Westerveld, Gillon och Moran (2008) har nedsatt
narrativ förmåga i skolåldern ett direkt samband med nedsatt läsförståelse. Formell testning av
ett barns narrativa förmåga bör vara en väsentlig del av logopedens testbatteri (Westerveld &
Claessen, 2014). De eliciteringsmetoder som finns att tillgå för att förmå barn att producera en
narrativ är att barnet självständigt får berätta en saga med eller utan bildstöd, berätta om
personliga upplevelser, beskriva en procedur, återberätta en saga eller spontant berätta en
saga. Information om hur typiskt utvecklade barn varierar sitt berättande beroende på
eliciteringsmetod är värdefullt för den kliniska verksamheten. Forskning om skillnader mellan
personligt berättande och återberättande saknas, vilket motiverar föreliggande studie som
utfördes parallellt med en studie av Doyle, Ryan, Gately och Tuthill (under utgivning) vid
National University of Ireland i Galway på Irland. Jämförelsen med Doyle och medarbetare
(under utgivning) utfördes för att det är av intresse att jämföra trender i resultatet från två
olika eliciteringsmetoder mellan deltagare i olika länder. Genom denna jämförelse mellan
länder kan eventuella slutsatser dras om hur berättandestruktur i olika länder förhåller sig till
varandra.
2
2. Bakgrund
2. 1. Berättandeformer och narrativa eliciteringsmetoder
Narrativ är ett samlingsnamn eller paraplybegrepp för olika sätt att berätta och återberätta.
Berättande och konversation skiljer sig åt, men berättande kan även vara en del av en
konversation (Nettelbladt, 2013). Enligt Heath (1986) finns det fyra olika former av
berättande och återberättande som förekommer globalt och i alla sociokulturella grupper,
dessa är: recounts, eventcasts, accounts och stories. Recount är en form av narrativ där talaren
berättar om någonting som hänt tidigare och där talaren har haft en av flera möjliga roller. För
att producera en berättelse under kategorin recount kring en specifik händelse krävs att
berättaren själv har varit med om händelsen, observerat händelsen eller hört eller läst om
händelsen. Recounts brukar oftast berättas i kronologisk ordning och berättas sällan spontant
utan oftare på uppmaning från en andra part. Eventcasts är muntligt berättande av vad som
händer för närvarande deltagare eller en förklaring om någonting som planeras i framtiden för
närvarande deltagare. Accounts kan beskrivas som ett återberättande om saker som tidigare
har hänt talaren. Till skillnad från recounts så sker accounts på berättarens egna initiativ.
Stories följer ofta förutsedda mönster och berättaren använder ofta språket på ett annorlunda
sätt än vid vardagligt tal och lyssnaren har ofta möjligheten att till en viss grad själv tolka
sagan. Stories kan, men måste inte, innehålla fiktiva eller påhittade element. För att ett barn
ska producera någon av de ovannämnda berättandeformerna finns det olika
eliciteringsmetoder att tillgå. En av dessa metoder är att barnet uppmanas till att berätta en
saga utifrån bilder som presenteras (Vandewalle, Boets, Boons, Ghesquiére & Zink, 2012).
Detta kallas för generativt berättande och kan kategoriseras under formen stories. Ett annat
sätt är att barnet får lyssna på en saga för att sedan återberätta den (Vandewalle et al., 2012),
vilket också passar in under formen stories. Det finns idag i svensk logopedisk verksamhet
tester som prövar barns narrativa förmåga genom återberättande av saga, till exempel
“bussagan” (Renfrew, 1994) och delar ur “Nya Nelli” (Holmberg & Sahlén, 2000). Barnet
kan också uppmanas att berätta personliga händelser med inspiration från bilder som
presenteras (personligt berättande), vilket faller in under kategorin accounts eller recounts.
2. 2. Narrativ utveckling
Barn lyssnar på olika berättelser redan vid tidig ålder och lär sig att producera egna berättelser
i takt med ökande lingvistiska, kognitiva och sociala förmågor (Asker-Arnason, Akerlund,
3
Skoglund, Ek-Lagergren, Wengelin, & Sahlen, 2012). Yngre barns berättelser är ofta korta,
har få olika ord och är därmed inte heller komplexa avseende syntax och berättelsernas
struktur (Botting, 2002). De första berättelserna barn producerar innehåller vanligen endast en
början och ett slut, men blir i takt med ökad ålder mer komplexa (Asker-Arnason et al., 2012).
Allteftersom barnet utvecklas blir berättelserna mer innehållsrika och anpassas efter
lyssnarens behov (Lahey, 1988). När barn producerar berättelser integreras olika språkliga
domäner simultant (Miller, Heilmann, Nockerts, Iglesias, Fabiano & Francis, 2006). I en
studie av Berman (1988) undersöktes förmågan till narrativt berättande hos enspråkiga
hebreisktalande förskolebarn, skolbarn och vuxna. Studiedeltagarna berättade en historia till
boken “Frog, Where are you?” (Mayer, 1969). Resultatet av studien (Berman, 1988) visade
att både de övergripande strukturerna, samt de språkliga färdigheterna var mindre utvecklade i
förskolebarnens historier i jämförelse med skolbarnens och de vuxna deltagarnas historier.
Förskolebarnens förmåga till återberättande var inte lika utvecklad som skolbarnens och de
vuxnas historier. Förklaringen till detta är enligt Berman (1998) att förskolebarn ännu inte
tillägnat sig tillräcklig kompetens inom ordförråd, vana att berätta komplexa historier,
komplexa grammatiska former och förmåga att organisera sina historier på en övergripande
nivå. I en studie av den narrativa förmågan hos engelsktalande barn på Nya Zeeland
upptäcktes få språkliga skillnader mellan fyra- och femåriga barn, men flera språkliga
skillnader mellan fem- och sexåriga barn observerades (Westerveld, Gillon & Miller 2004).
Mellan sex- och sjuåringar fanns endast ett fåtal skillnader. Westerveld och medarbetare
(2004) förklarar de språkliga skillnaderna mellan fem- och sexåringar med att barn på Nya
Zeeland börjar skolan vid fem års ålder vilket indikerar på en stor språklig tillväxt i samband
med skolstart. Westerveld et al. (2004) fann också att äldre barns narrativer innehåller fler ord
och fler olika ord än vad yngre barns narrativer gör. I en studie av Mandler, Scribner, Cole
och DeForest (1980) undersöktes förmågan till att återberätta sagor hos barn och vuxna från
Liberia. Data jämfördes sedan med motsvarande data från barn och vuxna i USA. Mandler
och medarbetare (1980) fann inga skillnader på sagornas övergripande nivå mellan grupperna
relaterat till deltagarnas nationaliteter. Däremot upptäcktes skillnader på sagornas
makrostrukturella nivå mellan åldersgrupperna där de äldre presterade med högre resultat än
de yngre oberoende av härkomst. Således är förmågan till återberättande relativt lik mellan
talare av olika språk från olika kulturer, men skiljer sig mellan åldersgrupper (Mandler et al.,
1980). Sjölander, Scott Trautman och Wetherby (2003) jämförde förmågan till återberättande
hos typiskt utvecklade engelsk- och svensktalande barn i åldrarna 4;0–4;11 år. Samma
berättelser presenterades på deltagarnas respektive modersmål. Sjölander och medarbetare
4
(2003) observerade inga signifikanta skillnader mellan deltagarnas resultat. Författarna tolkar
resultatet som att barns språkutveckling ser liknande ut oberoende av nationalitet samt att
berättelser översatta från engelska till svenska fungerar bra för att undersöka barns förmåga
till återberättande (Sjölander et al., 2003).
2. 3. Den svenska och den irländska skolan
Enligt skolverket (2011) är centrala innehåll i ämnet svenska i åren ett till tre att eleverna ska
lyssna och återberätta i olika situationer, lära sig om berättande i olika kulturer under olika
tider och för skilda syften. Barnen ska också lära sig hur en berättande text kan organiseras
med olika historiekomponenter så som inledning, händelseförlopp, avslutning och
personbeskrivningar. Genom undervisning i svenska ska barnen i grundskolan även kunna
”… anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, urskilja språkliga
strukturer och följa språkliga normer…” (Skolverket, 2011). I den irländska
grundskoleutbildningen finns liknande mål som för grundskoleutbildningen i Sverige,
exempelvis det specifika målet: ”to enable children to develop literacy skills, comprehension
skills and expressive skills in language and to appreciate the power and beauty of language”
(Government of Ireland, 1999). Barn på Irland börjar sin grundskoleutbildning vid åldern fyra
till fem år, vilket är tidigare än när barn i Sverige börjar skolan som börjar sin
grundskoleutbildning vid sju års ålder.
2. 4. Parallellstudien på Irland
I den motsvarande studien på Irland med engelsktalande barn utförd av Doyle och
medarbetare (under utgivning) deltog totalt 63 barn. Föreliggande studie tog del av 15 barns
resultat varav sju var flickor och åtta var pojkar. Medelåldern för de engelsktalande barnen
var 7;9 år (93 månader) med en standardavvikelse på två månader. Doyle och medarbetare
(under utgivning) använde Systematic Analysis of Language Transcripts (Miller & Iglesias,
2012) för transkribering av ljudfiler och hade en cut-off gräns vid 50 yttranden. Analyser på
mikronivå utfördes på: yttrandemedellängd i ord, procentandel tvekfenomen, antal olika ord,
typ/förekomst kvot, totalt antal ord samt procentandel felaktigt använda ord.
2. 5. Undersökning av berättelser på mikro- och makrostrukturell nivå
Berättelser kan analyseras på både makrostrukturell och mikrostrukturell nivå. Med
makrostruktur åsyftas hela berättelsens innehåll, berättelsens komponenter, händelser och dess
övergripande struktur (Epstein & Phillips, 2009; Liles, Duffy, Merritt & Purcell, 1995).
Mikrostruktur avser grammatiska strukturer på sats och frasnivå (Justice, Bowles, Kaderavek,
5
Ukrainetz, Eisenberg & Gillam, 2006) och kan beskrivas som språkets form som binder
samman en berättelse (Håkansson, 2003). För att undersöka en berättelse på makro- och
mikrostrukturell nivå används olika mått för att på ett övergripande sätt mäta språklig
produktion.
2. 6. Mikrostrukturella mått
2. 6. 1. Yttranden
Vid berättande och återberättande använder sig talare av yttranden. Yttranden kan
segmenteras till mindre enheter även kallade Communication Units (C-units) och kan bestå av
antingen en huvudsats eller en huvudsats och dess bisatser (Miller & Iglesias, 2012). En
huvudsats kan beskrivas som ett yttrande som innehåller både ett subjekt och ett predikat
(Bolander, 2012). Bisatser är beroende av en huvudsats och kan inte stå ensamma. Yttranden
kan också bestå av en enda C-unit eller en ofullständig sats. Enligt Loban (1976) så skulle en
semantisk uppdelning av C-units innebära en större grad av osäkerhet när det är fler än en
bedömare inblandad. Därför segmenteras yttranden fördelaktigt till C-units baserat på struktur
snarare än innehåll (Loban, 1976). Att segmentera yttranden är relativt lätt om talaren
producerar korta enkla yttranden. Det är mer komplicerat att genomföra en segmentering då
talaren producerar många yttranden per taltur eller producerar komplexa yttranden (Miller &
Iglesias, 2012). Vid transkribering av komplicerade yttranden kan det vara av nytta att
använda alternativa regler, så som segmentering med intonation som stöd (Miller & Iglesias,
2012). I många studier där transkription av barnspråk förekommer, brukar insamling av minst
50 uppfattningsbara och kompletta yttranden vara en gyllene standard. Heilmann, Nockerts
och Miller (2010) undersökte om antal yttranden påverkade utfallet vid språklig analys och
fann att antal yttranden påverkade analysens tillförlitlighet och att fler yttranden ger säkrare
underlag för språklig analys. Trots detta kan även kortare transkriptioner vara tillförlitliga
beroende på typ av transkription, vad som mäts och talarnas ålder (Heilmann, 2010). I en
studie av Westerveld och medarbetare (2004) där personligt berättande jämfördes med
återberättande av saga var antalet yttranden från varje deltagare bristande vid återberättande
av saga. Därför anser Westerveld och medarbetare (2004) att både insamling av personligt
berättande och återberättande av saga bör användas för att utföra säkra analyser av barnspråk.
6
2. 6. 2. Yttrandemedellängd (MLU)
Yttrandemedellängd (Mean Length of Utterance, MLU) är ett mått på språklig produktivitet
(Rice, Smolik, Perpich, Thompson, Rytting & Blossom, 2010). MLU kan användas för att
bedöma nivån på barns övergripande språkutveckling, för att identifiera barn med språkliga
svårigheter och för att mäta förändring i ett barns språkproduktion (Parker & Brorson, 2005).
MLU räknas ut i antingen morfem (MLU-m) eller ord (MLU-w) genom att dividera antal ord
eller morfem med antal yttranden (Parker & Brorson, 2005). Parker och Brorson (2005)
studerade engelsktalande barn i åldrarna 3;0–3;10 år och kom fram till att MLU-m och
MLU-w korrelerar tillräckligt väl för att kunna användas lika effektivt för att mäta ett barns
språkliga utveckling (Parker & Brorson, 2005). Resultatet från en studie av Rice och
medarbetare (2010) där MLU-w och MLU-m hos engelsktalande barn i åldrarna 3;0–9;0 år
undersöktes, visade att MLU-w och MLU-m ökar med ålder. Det svenska och engelska
språket skiljer sig åt avseende morfologisk och grammatisk struktur, därför är det
problematiskt att generalisera resultaten avseende MLU från studier utförda på engelsktalande
barn till svensktalande barn. Westerveld och medarbetare (2004) jämförde personligt
berättande med återberättande av saga hos engelsktalande barn på Nya Zeeland i åldrarna
4;5–7;6 år. De observerade att barn i alla åldersgrupper med undantag från de fyraåriga
barnen producerade längre meningar vid återberättande av saga jämfört med personligt
berättande (Westerveld et al., 2004) I en studie av Reuterskiöld Wagner, Nettelbladt, Sahlén
och Nilholm (2000) gjordes en jämförelse mellan konversation, återberättande av saga och
generativt berättande hos svensktalande barn med expressiv språkstörning. Studiedeltagarna
uppnådde högre MLU-w vid de narrativa eliciteringsmetoderna i jämförelse med vad de
gjorde vid konversation. Detta ansågs bero på att barnen kände högre krav på att berätta
längre och tydligare meningar under de narrativa uppgifterna, vilket gjorde att de producerade
längre yttranden och således högre MLU-w (Reuterskiöld Wagner et al., 2000).
2. 6. 3. Tvekfenomen (PcMw)
Tvekfenomen är en serie av ord eller delar av ord som inte utgör eller tillför information
(Loban, 1976). Tvekfenomen är en naturlig del i talat språk och förekommer i olika grad hos
alla talare (Nettelbladt & Hansson, 1999). Kraven på att språkligt formulera sig korrekt i
kombination med sociala krav kan störa planeringen och koordineringen av det som talaren
vill säga, vilket gör att tvekfenomen kan uppstå (Starkweather, Gottwald, & Halfond, 1990).
Enligt Leadholm & Miller (1995) så kan tvekfenomen också uppstå när en person uttrycker en
(för personen) komplicerad eller abstrakt tanke eller då en ännu inte helt utvecklad tanke ska
7
uttryckas. Barn producerar fler tvekfenomen i kontexter som är lingvistiskt utmanande som
till exempel vid produktion av narrativer jämfört med vanliga konversationer (Fiestas, Bedore,
Peña & Nagy, 2005). I studien av Reuterskiöld Wagner et al. (2000) där konversation
jämfördes med återberättande av saga producerade barnen mindre tvekfenomen vid
konversation än vid återberättande av saga. Resultaten tolkas som att narrativa uppgifter
ställer höga krav på minnesförmågan (Reuterskiöld Wagner et al., 2000), vilket skulle förklara
den högre graden av tvekfenomen. Användandet av tvekfenomen minskar inte under
uppväxten utan frekvensen av tvekfenomen är konstant eller ökar med åren (Leadholm &
Miller, 1995). Loban (1976) föreslog att en persons språkliga osäkerhet skulle kunna räknas ut
genom att analysera hur många procent av orden i ett yttrande som bestod av tvekfenomen.
När uträkning av hur många procent av ett yttrande sker kallas detta för procentandel
tvekfenomen (Percentage of Maze words, PcMw). Om en stor mängd tvekfenomen
produceras under berättande kan detta vara tecken på ordfinnandesvårigheter (Leadholm &
Miller, 1995). I en taxonomi framtagen av Dollaghan och Campbell (1992) delas
tvekfenomen in i huvudkategorierna: pauses, repetitions, revisions och orphans. Under varje
huvudkategori finns olika delkategorier. Enligt taxonomin av Dollaghan och Campbell (1992)
finns tre olika typer av pauser: fyllda pauser, tysta pauser samt kombinationer av fyllda och
tysta pauser. Fyllda pauser är icke-lexikala, enstaviga utfyllnadsljud så som ”eh” och ”hm”,
exempelvis: ”Jag (eh) vet inte”. Tysta pauser kännetecknas av en paus som är längre än två
sekunder exempelvis: “Jag (:03) vet inte”. Den tredje typen av paus är en kombination av tyst
paus och fylld paus där dessa förekommer direkt efter varandra, exempelvis: ”Jag (eh :03) vet
inte”. Enligt taxonomin finns fyra olika typer av repetitioner där den första kallas forward
repetition och syftar till när talaren repeterar en icke-komplett enhet för att sedan slutföra
denna vid andra repetitionen, exempelvis: ”Jag, jag ska dansa”. Den andra repetitionstypen
kallas partial revision och syftar till när en talare repeterar en icke-komplett enhet utan att
färdigställa meningen, exempelvis: ” Han sa jag kunde jag kunde…”. Den tredje
repetitionstypen är exact repetitions som innebär att talaren repeterar en enhet som redan är
komplett, exempelvis: ”Jag ska dansa jag ska dansa”. Den fjärde repetitionstypen kallas
backward repetition och innebär att talaren lägger till ett eller flera ord innan den repeterade
enheten utan att ändra den repeterande enheten i sig exempelvis: ”Han sa, jag kommer ihåg att
han sa, att jag kunde gå”. Den tredje huvudkategorin i taxonomin är revisions, som fyller flera
olika syften. Dessa syften är bland annat att rätta till misstag eller att lägga till information.
Den fjärde och sista kategorin av tvekfenomen är orphans som kännetecknas av enheter som
8
inte har något samband till andra enheter exempelvis: “Det var en skl bil”. Dessa kan bestå av
stavelser, enstaka ord eller flera ord i följd.
2. 6. 4. Typ/förekomst kvot (TTR) och totalt antal ord (TNW)
Typ/förekomst kvot (Type Token Ratio, TTR) är ett mått för att mäta semantisk mångfald
(Kettunen, 2014) och innebär en mätning av hur många ord som förekommer en viss mängd
gånger i en text. TTR erhålls genom att dividera antal unika ord med totalt antal
förekommande ord. Ett problem med TTR är att det påverkas av hur stort material analysen
utförs på (Kettunen, 2014). Om en person gör många yttranden och samtliga beräknas, ökar
sannolikheten för att ett tidigare sagt ord upprepas, vilket ger lägre TTR (Hansson &
Nettelbladt 2007). På samma sätt ger kortare yttranden högre TTR (Hansson & Nettelbladt
2007). För att mäta den lexikala produktiviteten under en narrativ uppgift kan måttet totalt
antal ord (Total Number of Words, TNW) användas. TNW har tidigare använts i liknande
studier om narrativer, bland annat av Westerveld och medarbetare (2004).
2. 6. 5. Övergeneralisering
Övergeneraliseringsprocesser är ett tecken på att barns språk är under utveckling och
förekommer som en del av den typiska språkutvecklingen. En felaktig ordböjning som till
exempel “springde” istället för “sprang” har barnet inte lärt sig lexikalt, eftersom ordformen
“sprang” troligtvis är den form som barnen regelbundet hör i sin omgivning. Barnet har
istället skapat och tillämpat en språklig regel, nämligen att preteritumformen skapas av
verbstam i kombination med antingen ändelsen “de” eller “te” (Håkansson & Hansson, 2007).
Övergeneralisering av preteritum (till exempel ”hållde” för ”höll”) är lika vanligt
förekommande hos barn med typisk språkutveckling som hos barn med avvikande
språkutveckling (Håkansson & Hansson, 2007). Övergeneraliseringar är vanligt
förekommande hos typiskt utvecklade barn i fyra- till femårsåldern, men minskar därefter
(Håkansson & Hansson, 2007). I en studie av Brooks, Tomasello, Dodson och Lewis (1999)
undersöktes tendenser till övergeneralisering hos 72 engelsktalande barn i åldrarna tre till åtta
år. I resultatet från Brooks och medarbetare (1999) visades att barn i åldrarna tre till åtta år
tenderade att övergeneralisera verb som de inte var bekanta med. Baserat på studieresultatet
från Brooks och medarbetare (1999) kan analys av antal övergeneraliseringar mellan två olika
eliciteringsmetoder ge en indikation på vilken kontext som exponerar barn för ord de inte är
bekanta med sedan tidigare.
9
2. 7. Mått vid analys på makronivå
Många makrostrukturella analyser i tidigare forskning av barns berättelser har sitt ursprung
från story grammar (Heilmann, Miller, Nockerts & Dunaway, 2010). Story grammar grundar
sig i teorin om att berättelser har liknande struktur och innehåller följande element:
beskrivning av karaktärerna och deras omgivning, en konflikt, ett försök till att lösa konflikten
och en konsekvens (Heilmann et al., 2010). Den övergripande formen på en berättelse kan
analyseras med hjälp av Narrative Scoring Scheme (NSS) (SALT Software, u.å). NSS är
baserat på story grammar, men inkluderar även ytterligare komponenter som är viktiga för att
skapa en berättelse (Heilmann et al., 2010). På en övergripande nivå ser barns berättelser lika
ut mellan olika språk och kulturer avseende berättelsernas uppbyggnad och mönster (Muñoz,
Gillam, Peña, & Gulley-Faehnle, 2003) varför NSS kan appliceras på berättelser från både
svensktalande och engelsktalande barn. Vid administrering av NSS poängsätts följande sju
olika delkategorier: introduction, character development, mental states, referencing, conflict
resolution, cohesion och conclusion. Introduction avser beskrivning av karaktärer och miljö.
Character development avser beskrivning av karaktärernas uttrycksfullhet och prestationer.
Mental states avser beskrivning av karaktärernas tankar och känslor. Referencing avser
användning av pronomen och referens till dessa. Conflict resolution avser beskrivning av
konflikter och dess upplösning. Cohesion innebär hur väl händelser i historien organiseras i
logisk följd. Conclusion innebär en avslutande och sammanfattande beskrivning av
berättelsen. NSS kategorierna introduction, conflict resolution och conclusion är komponenter
baserade på story grammar (Heilmann et al., 2010). Varje delkategori tilldelas poäng mellan
noll till fem där ett poäng står för minimal förmåga inom kategorin, tre för begynnande och
fem för skicklig. Noll poäng tilldelas om barnet berättar fel saga eller vägrar slutföra
uppgiften. Den totala poängen av samtliga sju delkategorier vid poängsättning med NSS är 35
och den lägsta poängen är 0. För att kunna poängsätta korrekt med NSS underlättar det att
undersökningsledaren är bekant med historien som berättas (Miller et al., 2003).
2. 8. Återberättande av saga och personligt berättande
2. 8. 1. Frog, Where are you?
En eliciteringsmetod vid återberättande av narrativer är återberättande av boken “Frog,
Where are you?” (Mayer, 1969). Boken har 24 sidor med bilder, men ingen text, och handlar
om en pojke och hans hund som letar efter deras groda som har rymt. När pojken och hunden
letar efter grodan möter de djur i skogen som på olika sätt stör sökandet efter grodan. Efter
10
flera möten med olika djur, hittar pojken och hunden grodan, som har hunnit skaffa en
grodpartner och grodbarn. Sagan slutar med att pojken och hunden tar med sig en av
barngrodorna hem som sitt nya husdjur. Eftersom boken inte innehåller några ord och ger en
förhållandevis rik kontext för språkproduktion har den använts i stor utsträckning för analyser
av barns språk och jämförelser mellan olika språk (Berman & Slobin, 1994). Boken har även
använts vid språkliga jämförelser mellan barn med och utan språkstörning (Capps, Losh &
Thurber, 2000). För att återberätta sagan behöver barnen organisera berättelseförloppet
kronologiskt, men också förstå och uttrycka inferens mellan karaktärernas relationer, tankar,
känslor och intentioner. Barnen behöver också integrera händelser med den övergripande
handlingen i historien (Reilly, Losh, Bellugi & Wulfeck, 2004).
2. 8. 2. Personligt berättande
En annan narrativ eliciteringsmetod är personligt berättande (personal narrative generation).
Vid personligt berättande uppmanas barnen till att berätta personliga erfarenheter med
inspiration från bilder som presenteras i kombination med promptmeningar från testledaren
(Westerveld & Gillon, 2002). Bilderna presenteras en åt gången och är fotografier
föreställande till exempel en jultomte, barn på en strand eller ett flygplan som landar. Till
varje bild som presenteras följer en kort förklaring som i sin tur följs av en promptmening, till
exempel “har du varit med om detta?”. Om barnet svarar “nej” presenteras nästföljande bild
istället. Om barnet svarar “ja” ställs en följdfråga och barnet uppmanas att berätta mer
(Westerveld & Gillon, 2002). Metoden är baserad på en konversationsteknik som kallas för
”Conversational maps” framtagen av Peterson och McCabe (1983) och har sedan omarbetas
av Westerveld och Gillon (2000).
2. 9. Den narrativa förmågans språkliga delkomponenter
Inom alla former av berättande krävs det att barnets kognitiva och språkliga förmågor arbetar
integrerat med varandra (Reuterskiöld Wagner, Nettelbladt, Sahlen & Nilholm, 2000). Vid
alla former av berättande krävs färdigheter inom språkets samtliga domäner; lexikon,
grammatik, fonologi och pragmatik (Squires, Lugo-Neris, Peña, Bedore, Bohman & Gillam,
2014). Även kunskap inom kulturella konventioner som styr hur information ska organiseras
och presenteras i kombination med lyssnarens förkunskaper behövs för att framgångsrikt
berätta något för en lyssnare (Pankratz, Plante, Vance & Insalaco, 2007). Vid återberättande
av saga ställs höga krav på personens minne (Reuterskiöld Wagner et al., 2000) samt dess
förmåga att organisera sagan på ett liknande sätt som originalversionen. Vid personligt
11
berättande ställs krav på att berätta något som personen tidigare varit med om. Barn använder
personligt berättande i sociala situationer mer frekvent än vad de återberättar sagor. Detta
innebär att de får mer övning inom personligt berättande än vad de får i att återberätta sagor
(McCabe, Bliss, Barra & Bennett, 2008). Vid personligt berättande ställs fortfarande krav på
personens språk, minne samt förmåga till att organisera sin berättelse men utan en tidigare
hörd struktur att efterlikna. Forskning om hur svenska barns berättarförmåga skiljer sig mellan
personligt berättande och återberättande av saga saknas i nuläget, vilket motiverar
föreliggande studie.
3. Syfte och frågeställningar
3. 1. Syfte
Syftet i föreliggande studie är att utifrån två olika typer av narrativa eliciteringsmetoder
undersöka och jämföra mikro- och makrostrukturerna hos typiskt utvecklade svensktalande
barn i åldrarna 7;0–8;11 år samt att jämföra resultaten med motsvarande studieresultat på
Irland.
3. 2. Frågeställningar
1. Förekommer språkliga mikrostrukturella skillnader i deltagarnas resultat mellan de
narrativa eliciteringsmetoderna personligt berättande och återberättande av saga?
2. Förekommer språkliga makrostrukturella skillnader i deltagarnas resultat mellan de
narrativa eliciteringsmetoderna återberättande av saga och personligt berättande mätt med
Narrative Scoring Scheme (NSS)?
3. Korrelerar deltagarnas ålder med deras resultat avseende mikro- och makrostruktur?
4. Skiljer sig de svensktalande barnens resultat på mikro- och makronivå i jämförelse med de
engelsktalande barnen på Irland?
4. Metod
4. 1. Urval
Tre stadsdelar i två kommuner i sydöstra Sverige vars socioekonomiska genomsnitt låg nära
riksgenomsnittet valdes ut. Information om kommuner hämtades från berörda kommuners
hemsidor. Samtliga skolrektorer kontaktades via e-brev, telefon eller besök för att inhämta
godkännande till skolans deltagande i föreliggande studie. Skolrektorerna gavs möjligheten att
12
läsa ett informationsbrev till skolpersonal (bilaga 5) innan godkännande. Därefter kontaktades
pedagoger på de berörda skolorna som ombesörjde distribution av informationsbrev och
samtyckesblanketter (bilaga 3 och 2) till vårdnadshavare. Samtyckesblanketten innehöll ett
antal frågor om barnen samt en fråga om vårdnadshavares godkännande till studien.
Vårdnadshavares svarsfrekvens av samtyckesblanketter var 47 %.
4. 2. Inklusions- och exklusionskriterier
Till studiens inklusionskriterier hörde att deltagare var mellan 7;0–8;11 år, hade svenska som
modersmål, en språkutveckling som enligt vårdnadshavare/n verkade vara i nivå med
jämnårigas samt att vårdnadshavare/n hade lämnat samtycke för sitt barns deltagande. Till
studiens exklusionskriterier hörde att barnet hade en hörselnedsättning, stod på väntelista för
eller hade varit i kontakt med logoped, hade en funktionsnedsättning som kunde påverka
språkutvecklingen och/eller fick specialundervisning. Information om huruvida deltagarna
uppfyllde kriterierna för medverkan i föreliggande studie inhämtades via vårdnadshavares
svar på samtyckesblanketter. Resultaten från barn som hade fyra eller färre poäng under
förståelseuppgiften eller var i behov av extra bildstöd vid återberättande av saga exkluderades
senare.
4. 3. Utfall och bortfall
Totalt 19 barn exkluderades på grund av exklusionskriterierna. Totalt sex barn exkluderades i
efterhand enligt följande anledningar: två barn var i behov av bildstöd för återberättande i
uppgift sex (återberättande av saga) och fyra barn hade fyra eller färre poäng under
förståelseuppgiften (uppgift tre). Rekryteringsprocessen tydliggörs nedan i figur 1.
Figur 1. Rekryteringsprocess av deltagare.
13
4. 4. Deltagare
Totalt 40 svensktalande barn i åldrarna 7;0–8;11 år inkluderades i föreliggande studie. Av
dessa 40 barn var 25 flickor och 15 pojkar. Medelåldern hos samtliga barn var 8;1 år (97,5
månader) med en standardavvikelse på 6,69 månader, se tabell 1.
Tabell 1. Svensktalande deltagares kön, medelålder i månader och standardavvikelse (SD).
Deltagare Flickor Pojkar
Antal 40 25 15
Medelålder i månader (SD) 97,5 (6,69) 97 (7,41) 98,2 (2,12)
4. 5. Datainsamling
Båda uppsatsförfattarna närvarade vid samtliga undersökningstillfällen och undersökte 23
deltagare vardera. Totalt undersöktes 46 deltagare varav 40 deltagares resultat inkluderades i
föreliggande studie. En deltagare undersöktes åt gången. Varje undersökningstillfälle skedde i
ett avskilt rum på respektive deltagares fritidsverksamhet. Alla undersökningstillfällen
genomfördes på eftermiddagar efter skolundervisningens slut. Undersökningsledaren satt
alltid mitt emot deltagaren och samtliga tillfällen ljudinspelades. Den undersökningsledare
som inte aktivt genomförde undersökningen administrerade ljudinspelningsutrustningen.
4. 6. Översättning och kulturell anpassning av material
Materialet och proceduren för utförande är baserat på Westerveld och Gillon (2002) och har
sedan omarbetats av Doyle och medarbetare (under utgivning). Därefter har materialet
översatts från engelska till svenska av uppsatsförfattarna med hänsyn till språkliga och
kulturella skillnader. Varje modifiering och översättning gjordes med målet att behålla
materialets ursprungliga innebörd. För att säkerställa att översättningen höll god kvalitet
granskades materialet av en person med engelska som modersmål samt en person som är
simultant tvåspråkig i svenska och engelska. I översättningen av texten tillhörande ”Frog,
Where are you?” (SALT Software, u.å) från engelska till svenska gjordes en språklig ändring
av ordet gopher (kindpåsråtta) som översattes till ”råtta”. Den svensköversatta versionen av
texten till ”Frog, Where are you?” (SALT Software, u.å) lästes sedan in av en logoped i ett
ljudisolerat rum.
14
4. 7. Pilotstudie
För att uppsatsförfattarna skulle genomföra undersökningen på samma sätt avseende
undersökningsutförande samt få en uppfattning om undersökningens tidsåtgång genomfördes
en pilotstudie. Deltagaren för pilotstudien var en 8;1 år gammal flicka. Deltagaren valdes ut
efter bekvämlighetsurval i Östergötland och uppfyllde samtliga kriterier presenterade i
samtyckesblanketten (bilaga 2). Båda uppsatsförfattarna deltog vid pilotstudien. Materialet
som användes visade sig fungera väl med hänsyn till testutförandet och ljudinspelning varför
inga ändringar gjordes. Data från pilotstudien inkluderades i studiens slutgiltiga resultat då
inga större ändringar utförts i undersökningsmetoden eller materialet.
4. 8. Undersökningsprocessen
Samtliga undersökningstillfällen innehöll följande delmoment: uppvärmning: varje besök
började med att deltagaren fick titta på en bild där de fick försöka att hitta en tecknad figur
bland många andra tecknade figurer tillsammans med undersökningsledaren. Syftet med
uppvärmningen var att deltagaren skulle få tid att bekanta sig med undersökningsledaren och
känna sig bekväm i undersökningssituationen. Återberättande av saga: deltagaren fick först
titta i bildboken “Frog, Where are you?” (Mayer, 1969) och fick samtidigt lyssna på
tillhörande ljudinspelning. Ljudinspelningen är 4:14 minuter lång och består av totalt 49
yttranden med ett MLU-w beräknat till 8,98. Efter att ha lyssnat på ljudinspelningen fick
deltagaren besvara 11 förståelsefrågor om “Frog, Where are you?” (Mayer, 1969).
Förståelsefrågorna ställdes för att säkerställa att deltagaren förstått historien och därmed
minska risken att nedsatt språkförståelse skulle påverka återberättandet. Deltagare som erhöll
fyra eller färre rätta svar på förståelsefrågorna till sagan fick genomföra hela undersökningen,
men exkluderades i efterhand. Sedan fick deltagarna återigen titta i boken “Frog, Where are
you?” (Mayer, 1969) och lyssna på tillhörande ljudinspelning. Därefter ombads deltagaren
återberätta sagan utan stöd av boken eller inspelningen. Deltagaren fick uppmaningen att
återberätta sagan så att andra barn skulle kunna lyssna på den senare. Uppmaningen gavs för
att skapa en naturlig berättarsituation. Då deltagaren inte återberättade eller tvekade under en
längre stund promptade undersökningsledaren barnet med neutrala sub-prompts samt
förbestämda promptmeningar som till exempel “vad hände i början?”, “bara berätta vad du
kommer ihåg” samt “och sen?”. Deltagarens återberättande av saga spelades in. Personligt
berättande: vid personligt berättande fick deltagaren berätta om egna upplevelser med stöd av
11 olika fotografiska bilder presenterade av undersökningsledaren med tillhörande
introducerande promptmeningar, se bilaga 1 för bild- och promptbeskrivning till uppgiften
15
personligt berättande. Vid eliciteringsmetoden personligt berättande använde
undersökningsledaren neutrala sub-prompts så som “jaha” och “berätta mer” för att elicitera
berättande när deltagaren tvekade eller stannade i sitt berättande. Varje undersökningstillfälle
tog cirka 30 minuter och genomfördes utan paus. För att kontrollera om uppgifternas ordning
hade någon påverkan på deltagarnas resultat genomförde hälften av deltagarna
undersökningen med ändrad uppgiftsordning. Skillnaderna mellan gruppen som genomförde
undersökningen med vanlig uppgiftsordning respektive ändrad uppgiftsordning redovisas i
resultatet. Vanlig uppgiftsordning och ändrad uppgiftsordning illustreras nedan i figur 3. För
in- och uppspelning av ljud användes Marantz Professional PMD661 Portable Solid State
Recorder. Mikrofonen som användes var av modellen AKG C 535 EB. Hörlurarna som
användes för uppspelning var av modellen Sennheiser HD 200. För detaljerad information om
vilket material som användes till vilken uppgift se, se bilaga 4.
Figur 3. Uppgiftsordning. Vänster kolumn visar vanlig uppgiftsordning och höger kolumn
visar ändrad uppgiftsordning.
16
4. 9. Databearbetning
4. 9. 1. Mikrostrukturell analys
Programmet Systematic Analysis of Language Transcripts (SALT) (Miller & Iglesias, 2012)
användes för transkriptionsanalys av inspelat ljudmaterial. Transkriptionernas mikrostruktur
undersöktes utifrån parametrarna: totalt antal yttranden (Total Utterances, TU),
yttrandemedellängd i ord (Mean Length of Utterances in Words, MLU-w), procentandel
tvekfenomen (Percentage of Maze words, PcMw), typ/förekomst kvot (Type Token Ratio,
TTR), antal övergeneraliseringar (Overgeneralization Errors, EO) samt totalt antal ord (Total
Number of Words, TNW). Uppsatsförfattarna transkriberade ljudinspelningar från 20
deltagare vardera. Transkribering och segmentering av yttranden skedde enligt SALTs
konventioner med tillhörande programkoder (Miller & Iglesias, 2012). I tabell 2 visas koder,
förklaringar och exempel som använts vid transkription i SALT. Vid segmentering av
yttranden delades deltagarnas yttranden in i Communication Units (C-UNIT) baserat på
konventionerna i SALT (Miller & Iglesias, 2012). Yttranden som inte ansågs vara en del av
återberättande av saga eller personligt berättande exkluderades från analysen. Exempel på
exkluderat talmaterial var yttranden så som “jag kommer inte ihåg”, “jag vet inte” och ja/nej
svar på frågor. Olika typer av tvekfenomen så som pauses, repetitions, revisions och orphans
som tidigare beskrivits av Dollaghan och Campbell (1992) kodades på samma sätt oberoende
av vilken typ av tvekfenomen som förekom. Deltagarnas transkriptioner för återberättande av
saga och personligt berättande användes i sin helhet utan att klippas då längre transkriptioner
ger högre tillförlitlighet vid analyser (Heilmann et al., 2010).
17
Tabell 2. SALT koder för transkription och analys, förklaringar och exempel.
Kod Förklaring Exempel
/ Föregående ord är ett bundet morfem Hoppa/de, tro/dde, pojke/n
| Likställer ett ord med ett annat Sprang|springa
() Tvekfenomen Jag (eh) är glad
_ Rutinfraser som räknas som ett ord Det_var_en_gång
= Exkluderar tal = Ska jag berätta hela sagan?
E Testledarens tal Då börjar vi
C Barnets tal C Pojken och grodan
{} Kommentarer Ja {skratt}
X Ohörbara ord och yttranden Vi X till affären och X
[EO] Övergeneralisering Jag hållde[EO]
4. 9. 2. Grammatiska förhållningsregler och dess tillämpning i SALT
För att programmet Systematic Analysis of Language Transcripts (SALT) ska kunna göra
språkliga analyser på mikronivå behöver användaren ge programmet vissa förklaringar på hur
språket ska tolkas. Exempelvis så tolkar SALT orden “hund” och “hunden” som två unika ord
trots att de har samma rot, vilket ger missvisande TTR. Därför användes ett antal regler vid
transkriptionskodning, se tabell 3.
18
Tabell 3. Grammatiska förhållningsregler i SALT.
Regel Exempel
Huvudverb och hjälpverb: “har" "hade" och "haft" är olika former av
samma ordtyp och segmenterades
Ha/r, ha/de,
ha/ft
Olika former av kopula: “är”, “var, “vart” kodades som “vara” Jag är|vara här
Pronomen: honom, henne, hans, hennes kodades som “hon” eller “han” Honom|han,
henne|hon
Genitiv: grundformen användes Pojke/ns
Plural: grundformen användes Grodorna|groda
Regelbundna verb: grundformen användes Hoppa/de
Oregelbundna verb: grundformen användes Springer|springa
Adjektiv komparation: positiv-formen användes Störst|stor
Adverb: positiv-formen användes Snabb/t
4. 9. 3. Makrostrukturell analys
Makrostruktur för personligt berättande och återberättande av saga bedömdes med Narrative
Scoring Scheme (NSS) (SALT Software, u.å) med tillhörande riktlinjer och utfördes endast av
en studieförfattare för att säkerställa att samtliga berättelser poängsattes med samma kvalitet.
För bedömning med NSS av återberättande av saga poängsattes varje deltagares hela
transkription. Vid bedömning med NSS av personligt berättande valdes slumpmässigt tre
personliga berättelser ut från varje deltagares transkription på grund av deltagarnas låga antal
yttranden per berättelse. Därefter poängsattes varje deltagares tre berättelser separat med NSS
för att sedan summeras till en medelpoäng i varje delkategori.
4. 10. Inter- och intrabedömarreiliabilitet
Under transkriberingen satt uppsatsförfattarna i samma rum för att på så sätt kunna försäkra
sig om att transkriptionerna skedde på samma sätt. Vid bedömning av interbedömarreliabilitet
valdes två minuters ljudinspelning av en deltagares personliga berättande slumpmässigt ut.
Ljudinspelningen transkriberades enligt konventionerna i SALT. Analyser i SALT
19
genomfördes för de mikrostrukturella parametrarna TU, MLU-w, TTR och PcMw och
värdena jämfördes mellan uppsatsförfattarna. Interbedömarreliabilitet beräknades som hög
(91 %). Vid beräkning av intrabedömarreiliabilitet skedde processen på samma sätt som vid
beräkning av interbedömarreliabilitet och bedömdes som hög (94 %). Tidsintervallen mellan
första och andra transkriptionstillfället för inter- och intrabedömarreiliabilitet var en vecka.
När samtliga transkriptioner var klara kontrollerades samtliga för att säkerställa att de var av
liknande kvalitet.
4. 11. Statistisk analys
För jämförelser mellan de engelsktalande- och svensktalande deltagarnas resultat användes
deskriptiv statistik. Eftersom två observationer per deltagare fanns och data bedömdes vara
normalfördelad användes det parametriska testet paired sample t-test för att undersöka om
medelvärden inom mikrostruktur skiljde sig signifikant åt mellan de två
eliciteringsmetoderna. För undersökning om testordning hade någon inverkan på resultatet
användes independent sample t-test då grupperna var oberoende av varandra. För att jämföra
poäng inom Narrative Scoring Scheme (NSS) mellan de två eliciteringsmetoderna användes
det icke-parametriska testet Wilcoxon signed ranked test eftersom data var på ordinalskalenivå
och inom två beroende grupper. Eftersom typen av insamlad data skiljde sig åt avseende
mikro- och makrostruktur var det inte möjligt att kombinera dessa två datatyper vid
korrelationsanalys mellan ålder och mikro/makrostrukturella mått. Därför beräknades
korrelationer inom mikro- och makrostruktur var för sig inom de båda eliciteringsmetoderna.
Det parametriska testet Pearson correlation coefficient användes för att undersöka om det
fanns ett linjärt förhållande mellan ålder och mikrostrukturella mått. Det icke-parametriska
testet Spearman correlation coefficient användes för att undersöka om det fanns en
korrelation mellan ålder och den totala NSS poängen för makrostruktur. Korrelationgrader
tolkades enligt tabell 4. För beräkning och jämförelser av effektstorlek användes Cohen’s d.
Se tabell 5 för tolkning av effektstorlek. För statistiska beräkningar användes programvaran
IBM SPSS® Statistics 20. Signifikansnivån sattes till p < 0,05.
Tabell 4. Tolkning av korrelationsgrad (r) (Evans, 1996).
Mycket svag Svag Måttlig Stark Mycket stark
0 -.19 .20 -.39 .40 -.59 .60 -.79 80 - 1.00
20
Tabell 5. Grader av effektstorlek för Cohens’d (Cohen, 1988).
Effektstorlek Liten Medium Stor
d = 0,2 d = 0,5 d = 0,8
4. 12. Etiska överväganden
Samtyckesblankett (bilaga 2) och informationsbrev (bilaga 3) delades ut till barnens
vårdnadshavare för godkännande. Barnen informerades av vårdnadshavare angående
undersökningstillfället samt att deltagande var frivilligt och kunde avbrytas när som helst.
Information om ljudinspelning och delning av data till Irland framgick också i
informationsbrevet. Ingen data skickades till Irland. I samtyckesblanketten ställdes frågor
gällande inklusions- och exklusionskriterier (bilaga 2) som vårdnadshavare ombads fylla i.
Alla studiedeltagare tilldelades kodnummer som noterades i datadokumentet för att säkerställa
anonymitet. Endast studieförfattarna hade tillgång till kodnyckeln som förvarades separat från
insamlad data. Samtyckesblanketterna och datadokumentet förvarades på separata platser.
Namn som nämndes i ljudfilerna ersattes med fiktiva namn i transkriptionerna.
Studiedeltagarnas resultat presenteras på gruppnivå och därför kan inte en specifik deltagares
identitet spåras. Insamlad data kommer att sparas på logopedprogrammet vid Linköpings
universitet under fem år och kan komma att användas i framtida forskning.
5. Resultat
5. 1. Originaltestordning och ändrad testordning
Tjugo deltagare utförde undersökningen i originalordning och de resterande 20 i ändrad
ordning. Vid analys med independent sample t test observerades inga statistiskt signifikanta
skillnader i resultat (p > 0,05) mellan grupperna beroende på vilken testordning som gavs.
5. 2. Mikrostruktur hos svensktalande deltagare
Medelvärde för TU var högre vid personligt berättande där medelvärdet var 65,40 (SD =
19,86) i jämförelse med återberättande av saga där medelvärdet för TU var 33,25 (SD = 7,04).
Även medelvärdet för TNW var högre vid personligt berättande där medelvärdet var 476,22
21
(SD = 163,27) än vid återberättande av saga där medelvärdet var 265,15 (SD = 63,13).
Medelvärdet för PcMw var lägre vid personligt berättande 11,45 (SD = 4,13) än vid
återberättande av saga där medelvärdet var 14,47 (SD = 6,48). Medelvärdet för MLU-w var
högre vid återberättande av saga där medelvärdet var 8,18 (SD = 0,87) i jämförelse med
personligt berättande där medelvärdet var 7,44 (SD = 1,04). Även medelvärdet för TTR var
högre vid återberättande av saga där medelvärdet var 0,38 (SD = 0,04) i jämförelse med
personligt berättande där medelvärdet var 0,35 (SD = 0,05). Medelvärdet för EO var högre
vid eliciteringsmetoden återberättande av saga där medelvärdet var 1,07 (SD = 1,02) i
jämförelse med personligt berättande där medelvärdet var 0,52 (SD = 0,67). Det ord som mest
frekvent övergeneraliserades vid de båda eliciteringsmetoderna var verbet “höll” som
realiserades som “hållde”. Samtliga skillnader mellan eliciteringsmetoderna var statistiskt
signifikanta (p < 0,016). Medelvärden, standardavvikelser (SD) och p-värden presenteras i
tabell 6.
Tabell 6. Jämförelse av mikrostruktur mellan eliciteringsmetoderna personligt berättande och
återberättande av saga. N=39.
Mikrostruktur
Personligt berättande Återberättande av saga p
Medel SD Medel SD
Totalt antal yttranden 65.40 19.86 33.25 7.04 .000*
Yttrandemedellängd i ord 7.44 1.04 8.18 0.87 .000*
Typ/förekomst kvot 0.35 0.05 0.38 0.04 .016*
Procentandel tvekfenomen 11.45 4.13 14.47 6.48 .000*
Totalt antal ord 476.22 163.27 265.15 64.13 .000*
Antal övergeneraliseringar 0.52 0.67 1.07 1.02 .006*
* = p < 0,05.
Vid effektmätning mellan uppgifterna personligt berättande och återberättande av saga
beräknades Cohen’s d för MLU-w till d =.771, för TTR till d =.662, för TNW till d = 1.701,
för PcMw till d =.555 och för EO till d =.637. Effektstorleken mellan uppgifterna för de
mikrostrukturella måtten MLU-w, TTR, PcMw och EO beräknades som medium.
Effektstorleken mellan TNW i de två uppgifterna beräknades som stor. Se tabell 7 för
effektanalys.
22
Tabell 7. Effektanalys av mikrostruktur inom personligt berättande och återberättande av
saga.
Mikrostruktur Cohen’s d Effektstorlek 95 % konfidensintervall
MLU-w .771 Medium .317, 1.226
TTR .662 Medium .212, 1.112
TNW 1.701 Stor 1.190, 2.213
PcMw .555 Medium .109, 1.002
EO .637 Medium .188, 1.086
5. 3. Korrelation mellan ålder och mikrostruktur
Pearson correlation coefficient test användes för att beräkna korrelationsgraden för ålder i
månader och mikrostrukturella mått för de två eliciteringsmetoderna. Det fanns en måttlig
positiv korrelation som var statistiskt signifikant (r(38) =.415, p <.05) mellan TNW och ålder
i återberättande av saga. En svag positiv korrelation som var statistiskt signifikant
(r(38) =.385, p <.05) fanns mellan MLU-w och ålder i återberättande av saga. En svag negativ
korrelation som var statistiskt signifikant (r(38) = -.379, p <.05) fanns mellan TTR och ålder i
återberättande av saga. En svag negativ korrelation som var statistiskt icke-signifikant (r(38)
= -.226, p >.05) fanns mellan EO och ålder i återberättande av saga. Det fanns även en mycket
svag negativ korrelation som var statistiskt icke-signifikant (r(38) = -.038, p >.05) mellan
PcMw och ålder i återberättande av saga. I personligt berättande var korrelationer mellan
ålder och parametrarna EO, TTR, NTW och PcMw mycket svaga och icke-signifikanta
(p >.05). Korrelationen mellan ålder och MLU-w var svag och icke-signifikant (p >.05) i
personligt berättande. Tabell 8 visar statistisk signifikans och korrelationsgrad av dessa
mätningar.
23
Tabell 8. Statistisk signifikans (p) och korrelationskoefficient (r) mellan ålder och
mikrostrukturella mått. N=38.
Mikrostruktur Personligt berättande Återberättande av saga
p r p r
Yttrandemedellängd i ord .155 .229 .014* .385*
Antal övergeneraliseringar .639 .076 .161 -.226
Typ/förekomst kvot .991 .002 .016* -.379
Totalt antal ord .740 .054 .008* .415**
Procentandel tvekfenomen .919 .017 .818 -.038
* = korrelationen är statistiskt signifikant (p < 0,05). ** = korrelationen är statistiskt
signifikant (p < 0,01).
5. 4. Korrelation mellan ålder och makrostruktur
Spearman correlation coefficient test användes för att beräkna korrelationsgraden för
deltagarnas ålder och totala poängsumma från Narrative Scoring Scheme (NSS) i de två
eliciteringsmetoderna. Tabell 9 visar statistisk signifikans och korrelationsgrad. Det fanns en
måttlig positiv korrelation som var statistiskt signifikant (rs(38) =.517, p <.05) mellan
deltagarnas totalpoäng för NSS och ålder i återberättande av saga. Det fanns en svag negativ
korrelation som inte var statistiskt signifikant (rs(38) = -.276, p >.05) mellan deltagarnas
totalpoäng för NSS och ålder i personligt berättande.
Tabell 9. Korrelationsanalys mellan ålder och makrostrukturell totalpoäng inom
återberättande av saga och personligt berättande. N=38.
Eliciteringsmetod p Korrelationskoefficient
Återberättande av saga .001** .517**
Personligt berättande .085 -.276
** = Korrelationen är statistiskt signifikant (p < 0,01).
I figur 4 visas deltagarnas ålder i månader i relation till totalpoäng i NSS vid återberättande av
saga. Därefter visas deltagarnas ålder i månader i relation till totalpoäng i NSS vid personligt
berättande i figur 5.
24
Figur 4. Signifikant måttlig positiv korrelation mellan deltagarnas totalpoäng vid
återberättande av saga och ålder. På Y-axeln visas deltagarnas totalpoäng (FNSS Score). På
X-axeln visas deltagarnas ålder i månader.
Figur 5. Icke-signifikant svag negativ korrelation mellan deltagarnas totalpoäng vid
personligt berättande och ålder. På Y-axeln visas deltagarnas totalpoäng (NSS Score). På X-
axeln visas deltagarnas ålder i månader.
25
5. 5. Makrostruktur inom de två eliciteringsmetoderna
Ett Wilcoxon signed rank test användes för att undersöka NSS-poängen i de två
eliciteringsmetoderna personligt berättande och återberättande av saga inom följande NSS-
kategorier: introduction, character development, mental states, referencing, conflict
resolution, cohesion och conclusion. Inom personligt berättande var medelpoängen följande:
introduction 2,2; character development 2,2; mental states 1,6; referencing 2,3; conflict
resolution 2,5; cohesion 2,8; conclusion 2,2. Vid återberättande av saga var medelpoängen
följande: introduction 2,5; character development 3,7; mental states 1,5; referencing 3,6;
conflict resolution 3,2; cohesion 3,6; conclusion 2,9. För följande NSS delkategorier var
skillnaden statistiskt signifikant: character development (z = -4.877, p < .05) där 82,5 % av
deltagarna uppnådde högre poäng vid återberättande av saga; referencing (z = -1.006, p < .05)
där 72,5 % av deltagarna erhöll högre poäng vid återberättande av saga; conflict resolution (z
= -2.813, p < .05) där 47,5 % av deltagarna erhöll högre poäng vid återberättande av saga;
cohesion (z = -3,021, p < .05) där 52,5 % av deltagarna erhöll högre poäng vid återberättande
av saga; conclusion (z = -4.254, p < .05) där 62,5 % av deltagarna erhöll högre poäng vid
återberättande av saga. Inga signifikanta skillnader mellan eliciteringsmetoderna fanns inom
delkategorierna introduction (z = -1.341, p > .05) och mental states (z = -1.006, p > .05). Se
tabell 10 för jämförelse av makrostruktur.
26
Tabell 10. Jämförelse av makrostruktur mellan personligt berättande och återberättande av
saga. Positiv skillnad = högre resultat på personligt berättande. Negativ skillnad = högre
resultat vid återberättande av saga. Lika poäng = ingen skillnad i resultat mellan
eliciteringsmetoderna. (N=40).
Narrative Scoring
Scheme
Positiva
skillnader
Negativa
skillnader
Lika poäng z p
Introduction 10 13 17 -1,341 .179
Character development 4 33 3 -4,877 .000*
Mental states 17 9 14 -1,006 .314
Referencing 17 29 4 -3,824 .000*
Conflict resolution 10 19 11 -2,813 .004*
Cohesion 8 21 11 -3,021 .002*
Conclusion 2 25 13 -4,254 .000*
* = p < 0,05.
5. 6. Skillnader på mikronivå mellan svensktalande deltagare och
engelsktalande deltagares resultat
Vid jämförelser mellan medelvärden och standardavvikelser från Doyle et al. (under
utgivning) noterades: medelvärdet för TTR var högre vid personligt berättande där
medelvärdet var 0,39 (SD = 0,05) än vid återberättande av saga där medelvärdet var 0,35 (SD
= 0,04). Skillnaden mellan TTR i de båda eliciteringsmetoderna var statistiskt signifikant
(t(14) = 3,742, p <.05). Medelvärdet för TNW var 343,07 (SD = 70,01) vid personligt
berättande vilket var högre än medelvärdet för återberättande av saga där medelvärdet var
339,47 (SD = 94,29). Skillnaden i de båda eliciteringsmetoderna avseende TNW var
statistiskt icke-signifikant (t(14) =.170, p >.05). Medelvärde för PcMw var 11,82 (SD = 4,05)
vid personligt berättande vilket var lägre än PcMw vid återberättande av saga där medelvärdet
var 16,24 (SD = 7,02). Skillnaden i de båda eliciteringsmetoderna avseende PcMw var
statistiskt signifikant (t(14) = -3,237, p <.05). Medelvärdet för MLU-w var 8,08 (SD = 0,62)
vid återberättande av saga vilket var högre än medelvärdet för MLU-w i personligt berättande
där medelvärdet var 7,32 (SD = 1,4). Skillnaden avseende MLU-w i de båda
eliciteringsmetoderna var statistiskt signifikant (t(14) = 2,438, p <.05).
27
Medelvärdena för MLU-w, PcMw, och TNW var högre vid återberättande av saga än vid
personligt berättande för både den svensktalande och den engelsktalande gruppen. För de
engelsktalande barnen var TTR högre vid personligt berättande än vid återberättande av saga.
För de svensktalande barnen var TTR högre vid återberättande av saga än vid personligt
berättande. Skillnaderna avseende MLU-w, PcMw och TTR var statistiskt signifikanta för
båda grupperna. Skillnaderna gällande TNW var statistiskt signifikant för den svensktalande
gruppen, men inte för den engelsktalande gruppen. De engelsktalande barnens medelvärden,
standardavvikelser samt p-värden för de mikrostrukturella måtten MLU-w, TTR, PcMw och
TNW från Doyle och medarbetare (under utgivning) presenteras jämte de svensktalande
barnens resultat i tabell 11.
Tabell 11. Jämförelse mellan engelsktalande och svensktalande deltagares resultat inom
mikrostruktur i de två eliciteringsmetoderna. Först presenteras de engelsktalande deltagarnas
resultat (n=14) och därefter de svensktalande deltagarnas resultat (n=39) inom parentes.
All data gällande engelsktalande deltagare kommer från Doyle och medarbetare (under
utgivning).
Mikrostruktur Personligt berättande Återberättande av saga p
Medel SD Medel SD
Yttrandemedellängd i ord 7,32
(7,44)
1,40
(1,04)
8,08
(8,18)
0,62
(0,87)
.029*
(.000*)
Typ/förekomst kvot 0,39
(0,35)
0,05
(0,05)
0,35
(0,38)
0,04
(0,04)
.002*
(.016*)
Totalt antal ord 343,07
(476,22)
70,01
(163,27)
339,47
(265,15)
94,29
(64,13)
.868
(.000*)
Procentandel tvekfenomen 11,82
(11,45)
4,05
(4,13)
16,24
(14,47)
7,02
(6,48)
.006*
(.000*)
* = p < 0,05.
Vid effektmätning mellan eliciteringsmetoderna personligt berättande och återberättande av
saga för de engelsktalande deltagarna beräknades Cohen’s d för MLU-w till d =.702, för TTR
till d =.883, för PcMw till d =.771 och för TNW till d =.043. Effektstorleken mellan de två
olika eliciteringsmetoderna avseende MLU-w och PcMw beräknades som medium.
Effektskillnaden mellan TNW i de två olika eliciteringsmetoderna beräknades som liten.
Effektstorleken för MLU-w och PcMw i de två olika eliciteringsmetoderna beräknades som
medium för de engelsk- och svensktalande deltagarna.
28
Effektstorlek för TNW mellan de två olika eliciteringsmetoderna var liten för de
engelsktalande deltagarna, men stor för de svensktalande deltagarna. Effektstorleken avseende
TTR skiljer sig mellan de svensktalande deltagarna (medium) och engelsktalande deltagarna
(stor).
5. 7. Skillnader på makronivå mellan svensk- och engelsktalande barn
Ett Wilcoxon signed rank test användes av Doyle och medarbetare (under utgivning) för att
undersöka de engelsktalande deltagarnas NSS-poäng i personligt berättande och
återberättande av saga. En stor del av de engelsktalande deltagarna erhöll högre resultat inom
samtliga NSS-kategorier vid återberättande av saga i jämförelse med personligt berättande.
Statistiskt signifikanta skillnader fanns i återberättande av saga i jämförelse med personligt
berättande avseende delkategorierna: introduction (z = -3,220, p <.05), character development
(z = -3,220, p <.05), referencing (z = -3,134, p <.05), conflict resolution (z = -2,298, p <.05),
och conclusion (z = -3,033, p <.05). Ingen statistiskt signifikant skillnad fanns mellan
personligt berättande och återberättande av saga inom delkategorierna mental states
(z = -1,558, p >.05) och cohesion (z = -1,234, p >.05). Vid jämförelse av NSS-poäng mellan
svensktalande deltagare och engelsktalande deltagare observerades att stora mängder
deltagare inom båda grupperna hade högre NSS-poäng i kategorierna character development,
referencing, conflict resolution, och conclusion vid återberättande av saga i jämförelse med
personligt berättande. Ingen statistiskt signifikant skillnad fanns för delkategorin mental states
för någon av grupperna. I tabell 13 visas de engelsktalande deltagarnas resultat för
eliciteringsmetoderna personligt berättande och återberättande av saga.
29
Tabell 13. Irlands resultat (n=15). Jämförelser inom makrostruktur avseende personligt
berättande och återberättande av saga. Först presenteras de engelsktalande deltagarnas
resultat (n=15) därefter de svensktalande deltagarnas (n=40) resultat inom parentes. Positiv
skillnad = högre resultat vid personligt berättande. Negativ skillnad = högre resultat vid
återberättande av saga. Lika poäng = ingen resultatskillnad mellan eliciteringsmetoderna.
All data gällande engelsktalande deltagare kommer från Doyle och medarbetare (under
utgivning).
Narrative Scoring Scheme Positiva
skillnader
Negativa
skillnader
Lika
poäng
z p
Introduction 0
(10)
14
(13)
1
(17)
-3,220
(-1,341)
.001*
(.179)
Character development 0
(4)
13
(33)
2
(3)
-3,220
(-4,877)
.001*
(.000*)
Mental states 4
(17)
7
(9)
4
(14)
-1,558
(-1,006)
.119
(.314)
Referencing 0
(17)
12
(29)
3
(4)
-3,134
(-3,824)
.002*
(.000*)
Conflict resolution 1
(10)
9
(19)
5
(11)
-2,298
(-2,813)
.022*
(.004*)
Cohesion 4
(8)
7
(21)
4
(11)
-1.234
(-3,021)
.217
(.002*)
Conclusion 1
(2)
12
(25)
2
(13)
-3,033
(-4,254)
.002*
(.000*)
* = p < 0,05.
6. Diskussion
6. 1. Resultatdiskussion
6. 1. 1. Mikrostrukturella skillnader avseende totalt antal yttranden (TU)
och totalt antal ord (TNW)
Deltagarna uppnådde hade såväl högre totalt antal yttranden som högre antal ord vid
personligt berättande än vid återberättande av saga. Detta kan tolkas som att deltagarna var
mer produktiva i eliciteringsmetoden personligt berättande än vid återberättande av saga.
Resultatskillnaden kan delvis förklaras av eliciteringsmetodernas olika design.
30
Eliciteringsmetoden personligt berättande var inte begränsad till en bestämd mängd
information som skulle förmedlas vilket var fallet vid återberättande av saga där
originalhistorien innehöll 49 yttranden. Personligt berättande gav därmed större möjlighet för
deltagarna att berätta friare eftersom eliciteringsmetoden erbjöd möjlighet till obegränsat
personligt berättande. Då inte ett naturligt slut fanns vid personligt berättande var det rimligt
att deltagarna berättade mer vid denna eliciteringsmetod än vid återberättande av saga, vilket
resulterar i ett högre antal TU och NTW. Resultatet från föreliggande studie visar i likhet med
resultatet från Westerveld et al. (2004) att återberättande av saga genererar färre yttranden i
jämförelse med personligt berättande.
6. 1. 2. Mikrostrukturella skillnader avseende yttrandemedellängd i ord
(MLU-w)
I enlighet med resultatet från Westerveld och medarbetare (2004) hade deltagarna i
föreliggande studie högre MLU-w vid eliciteringsmetoden återberättande av saga i jämförelse
med personligt berättande. Reuterskiöld Wagner och medarbetare (2000) menar att ett högre
MLU-w vid återberättande av saga än vid konversation kan bero på att barnen kände högre
krav på att vara tydliga när de skulle återberätta en saga. På samma sätt kan deltagarna i
föreliggande studie känt högre krav på att vara tydliga vid återberättande av saga än vid
personligt berättande. En förklaring till detta skulle kunna vara att instruktionen vid
eliciteringsmetoden återberättande av saga var att deltagarna skulle återberätta hela sagan så
att andra barn kunde lyssna på den senare. En liknande instruktion saknades vid personligt
berättande där deltagarna endast uppmanades till att berätta om någonting som hänt dem med
stöd av bild (bilaga 1) för promptmeningar och bilder). Den inspelade sagan som deltagarna
fick lyssna på hade ett MLU-w beräknat till 8,98. När deltagarna försökte efterlikna sagan så
kan möjligen deras MLU-w ha påverkats positivt.
6. 1. 3. Mikrostrukturella skillnader avseende typ/förekomst kvot (TTR)
TTR var högre vid återberättande av saga än vid personligt berättande. Resultatet kan tolkas
som att deltagarna visade en större lexikal mångfald och använde ett mer varierat ordförråd i
relation till antal ord vid återberättande av saga än vid personligt berättande. Återberättande
av ”Frog, Where are you?” kräver att berättaren beskriver karaktärernas relationer, tankar och
känslor samt vad som motiverar dem (Reilly et al., 2004). Förklaringen till högre TTR vid
återberättande av saga skulle därför kunna vara att deltagarna känt sig manade till att förmedla
en större mängd olika ord för att återge ”Frog, Where are you?” än vad de gjorde vid
31
personligt berättande. Att TTR var högre vid återberättande av saga än vid personligt
berättande kan också bero på att deltagarnas TNW och TU var lägre vid återberättande av
saga jämfört med personligt berättande. Om en person producerar många yttranden så ökar
sannolikheten för att tidigare sagda ord upprepas, vilket ger lägre TTR (Hansson &
Nettelbladt, 2007). Hade antal yttranden varit lika vid jämförelser mellan
eliciteringsmetoderna hade möjligtvis resultatet varit annorlunda.
6. 1. 4. Mikrostrukturella skillnader avseende tvekfenomen (PcMw)
Procentandel tvekfenomen (PcMw) var högre vid eliciteringsmetoden återberättande av saga
än vid personligt berättande. Enligt Fiestas et al. (2005) producerar barn fler tvekfenomen i
kontexter som är lingvistiskt utmanande. Tvekfenomen förekommer också i större
utsträckning när kraven på att formulera sig korrekt är höga (Starkweather et al., 1990).
Föreliggande studies resultat avseende högre PcMw vid återberättande av saga kan tolkas som
att denna eliciteringsmetod i högre grad var lingvistiskt utmanade och ställde högre krav på
deltagarna än vad eliciteringsmetoden personligt berättande gjorde. Återberättande ställer
också höga krav på minnesförmågan (Reuterskiöld Wagner et al., 2000) vilket kan ha bidragit
till den högre mängden tvekfenomen. Barn får mer övning i personligt berättande i sin vardag
än vad de får i att återberätta sagor (McCabe, 2008) vilket möjligen gjorde att deltagarna
kände sig säkrare på personligt berättande och därför hade lägre PcMw vid denna
eliciteringsmetod. Kraven som gjorde att deltagarna producerade mer tvekfenomen i
återberättande av saga kan också ha bestått i att deltagarna kände sig manade till att minnas
och återberätta hela sagan utan att utelämna några detaljer.
6. 1. 5. Mikrostrukturella skillnader avseende övergeneralisering (EO)
Få övergeneraliseringar (Overgeneralization Errors, EO) förekom hos studiedeltagarna
oavsett eliciteringsmetod. Flest övergeneraliseringar förekom i återberättande av saga och då
främst avseende ordet “höll” som realiserades som “hållde”. Enligt Brooks et al. (1999) kan
analys av övergeneraliseringar ge en indikation på vilken kontext som exponerar barn för ord
de inte är bekanta med sedan tidigare. Detta kan tolkas som att eliciteringsmetoden
återberättande av saga exponerade deltagarna för fler ord som de inte var bekanta med. Under
eliciteringsmetoden personligt berättande kunde deltagarna själva välja hur de skulle
formulera sig, vilket kan ha lett till färre övergeneraliseringar. Enligt Håkansson & Hansson
(2013) minskar barns övergeneraliseringar efter 4–5 års ålder. Detta skulle kunna förklara
32
varför få övergeneraliseringar av ord förekom, då deltagarna i föreliggande studie var mellan
7–8;11 år.
6. 2. Makrostukturella skillnader mätt med Narrative Scoring Scheme (NSS)
Majoriteten av deltagarna erhöll högre NSS-poäng vid eliciteringsmetoden återberättande av
saga än vid personligt berättande. Delkategorierna introduction, conflict resolution och
conclusion som poängsätts med NSS är baserade på story grammar (Heilmann et al., 2010)
och behövs för att framgångsrikt berätta en saga. Boken ”Frog, Where are you?” (Mayer,
1969) är en saga och sagor följer ofta förutsedda mönster (Heath, 1986) så som inledning,
konflikt, konfliktlösning och sammanfattning (Heilmann et al., 2010). När en talare berättar
om någonting som tidigare har hänt där talaren haft en av flera möjliga roller kan dessa
berättelser klassificeras som recounts och/eller accounts (Heath, 1986). Recounts och
accounts skiljer sig från stories då dessa inte innehåller fiktiva element eller följer ett förutsett
mönster (Heath, 1986). Denna skillnad i berättelseform kan möjligtvis förklara varför
deltagarna erhöll högre NSS-poäng avseende de story grammar baserade delkategorierna
conflict resolution och conclusion vid återberättande av saga. Delkategorierna character
development, referencing och cohesion är delar som är tydliga i ”Frog, Where are you?”
(SALT Software, u.å) och kan därför ha inkluderats i högre grad vid återberättande av saga än
vid personligt berättande. Anledningen till detta kan bero på att det vid personligt berättande
inte fanns någon given berättelsestruktur att följa. Baserat på föreliggande studies resultat
följer inte personligt berättande ett mönster baserat på story grammar i samma grad som
återberättande av saga. NSS lämplighet för bedömning av personliga narrativer diskuteras i
metoddiskussionen.
6. 3. Ålderskorrelation avseende mikrostruktur
I föreliggande studie noterades en svag positiv korrelation mellan MLU-w och ålder i
eliciteringsmetoden återberättande av saga. Resultatet överensstämmer med studieresultatet
från Rice och medarbetare (2010) som också visade att MLU-w ökar med åldern. En måttlig
positiv korrelation mellan TNW och ålder noterades vid eliciteringsmetoden återberättande av
saga vilket går i linje med resultatet från Westerveld och medarbetare (2004) där äldre barns
berättelser innehöll fler ord än vad yngre barns berättelser gjorde. Denna positiva korrelation
mellan TNW och ålder kan möjligtvis förklara den svaga negativa korrelationen mellan ålder
och TTR. Eftersom att TTR är ett mått känsligt för längden på transkriptionen (Kettunen,
2014) så kan ökat totalt antal ord (TNW) också leda till en minskad TTR. Westerveld och
33
medarbetare (2004) noterade stora språkliga skillnader vid berättande mellan barn som har
börjat skolan och barn som inte har börjat skolan, vilket indikerar på en stor språklig tillväxt i
samband med skolstart. Samtliga deltagare i föreliggande studies åldersgrupp (7;0–8;11 år)
hade börjat skolan. Detta skulle möjligtvis kunna förklara varför inte fler positiva
korrelationer mellan mikrostrukturella parametrar och ålder fanns. Eftersom att de narrativa
förmågorna rimligtvis borde skilja sig mellan sju- och nioåriga barn är en troligare förklaring
att dessa typer av mätningar inte är optimala för att mäta språkliga förändringar i denna
åldersgrupp. Berman (1988) undersökte skillnader vid återberättande av saga hos
förskolebarn, skolbarn och vuxna och fann flera mikrostrukturella skillnader. Hade större
åldersskillnader funnits i föreliggande studies deltagargrupp är det möjligt att fler och starkare
korrelationer mellan mikrostrukturella parametrar och ålder hade observerats. Värt att notera
är också den svaga negativa icke-signifikanta korrelationen mellan PcMw och ålder.
Tvekfenomen minskar inte när barn blir äldre utan frekvensen av tvekfenomen är konstant
eller ökar med åren (Leadholm & Miller, 1995). Tvekfenomen är också en naturlig del av talat
språk och förekommer i olika grad hos alla talare (Nettelbladt & Hansson, 1999) vilket också
visas i resultatet i föreliggande studie.
6. 4. Ålderskorrelation avseende makrostruktur
En måttlig korrelation fanns mellan den totala NSS-poängen och deltagarnas ålder vid
eliciteringsmetoden återberättande av saga. Allteftersom barn växer producerar de berättelser
med högre komplexitet (Lahey, 1988; Asker-Arnason et al., 2012) vilket också stämmer för
återberättande (Mandler et al., 1980) och kan observeras i föreliggande studies resultat. Enligt
skolverket (2011) ska barn i åldrarna sju till nio lära sig om hur en berättande text kan
organiseras med olika historiekomponenter så som inledning, händelseförlopp och avslutning.
Eftersom att barn lär sig om hur berättelser kan organiseras med start från sju års ålder är det
inte helt oväntat att denna korrelation kan ses i resultatet. En möjlig förklaring till varför
samma typ av korrelation inte är observerbar mellan deltagarnas ålder och NSS-poäng i
personligt berättande kan bero på skillnaderna mellan eliciteringsmetoderna.
Deltagarna berättade inte sina personliga narrativer på samma sätt som vid återberättande av
saga vilket gav lägre NSS-poäng.
34
6. 5. Mikro- och makrostrukturella skillnader - jämförelse mellan svensk- och
engelsktalande deltagares resultat
Måtten TTR och TNW skilde sig mellan de svensktalande och de engelsktalande deltagarna.
Resultaten avseende TTR och TNW är inte möjliga att jämföra mellan de svensktalande och
de engelsktalande deltagarna eftersom antal totala yttranden som använts för analys är av
olika längd mellan grupperna. MLU-w och PcMw visade statistiskt signifikanta skillnader
mellan de båda eliciteringsmetoderna för både de svensk- och engelsktalande barnen.
Effektstorleken mellan MLU-w och PcMw i de olika uppgifterna var av mediumstorlek för
båda grupperna och dess medelvärden var högre vid återberättande av saga. Resultaten från de
båda deltagargrupperna avseende MLU-w går i linje med resultat från Westerveld och
medarbetare (2004) där MLU-w var högre i återberättande av saga. Som tidigare nämnt så
producerar barn fler tvekfenomen i kontexter som är lingvistiskt utmanande (Fiestas et al.,
2005). Att PcMw var högre vid återberättande av saga hos både de engelsktalande och de
svensktalande barnen tolkas som att denna eliciteringsmetod var mer utmanande med hänsyn
till kraven på att formulera sig korrekt samt att minnas och återberätta hela sagan utan att
utelämna detaljer. I flera NSS-kategorier erhöll många deltagare inom både den
svensktalande- och engelsktalande gruppen högre poäng avseende eliciteringsmetoden
återberättande av saga än vid personligt berättande. Att samma mönster uppvisades hos de två
grupperna kan bero på att den grundläggande narrativa strukturen är relativt lik mellan olika
språk (Mandler et al., 1980) samt att barnen i de båda grupperna återberättade samma historia.
Trots skillnaderna avseende skolgång som beskrivet av Skolverket (2011) och Government of
Ireland (1999) verkar engelsktalande barn på Irland och svensktalande barn i Sverige följa
liknande mönster avseende skillnader på makro- och mikronivå vid återberättande av saga och
personligt berättande. Dessa resultat liknar till viss del resultaten från Sjölander och
medarbetare (2003) avseende likheter vid återberättande mellan engelska och svenska.
6. 6. Metoddiskussion
6. 6. 1. Samarbetet med Irland
I slutskedet av föreliggande studiesamarbete framkom det att de etiska övervägandena från
Doyle et al. (under utgivning) inte redogjorde för något utbyte av rådata mellan länder. Som
en följd av detta fick studieförfattarna till föreliggande studie endast tillgång till en begränsad
mängd studiedeltagares resultat och deskriptiva analyser från Doyle et al. (under utgivning).
Mer precisa statistiska jämförelser hade kunnat göras om rådata hade funnits tillgänglig.
35
Doyle et al. (under utgivning) använde en cut-off gräns vid 50 yttranden för sina
transkriptioner medan föreliggande studie inte hade någon cut-off gräns. Beslutet om att inte
ha någon gräns för antal yttranden baserades på att fler yttranden ger en säkrare analys
(Heilmann, 2010). Detta medförde att jämförelser avseende TTR och TNW är missvisande
mellan grupperna. Utförandet mellan studierna varierade med hänsyn till
transkriptionslängder, testordning och vilka parametrar som analyserades. En förklaring till
detta kan vara att författarna i respektive land hade olika uppfattningar om vad som var av
värde att analysera. En tätare kommunikation hade förmodligen ökat likheterna i utförandet.
6. 6. 2. Undersökningsprocedur
Uppsatsförfattarna noterade att en större mängd prompting krävdes vid eliciteringsmetoden
personligt berättande än vid återberättande av saga för att elicitera berättande. Deltagarna
återberättade ofta hela “Frog, Where are you?” (Mayer, 1969) utan att undersökningsledaren
behövde prompta. Detta kan bero på att deltagarna i förväg visste vad som förväntades av
dem vid återberättande av saga och själva visste om när de hade återberättat färdigt. Att
analysera mängden prompts som krävts för respektive eliciteringsmetod hade möjligtvis varit
av intresse. I föreliggande studie fanns inga tydliga riktlinjer för vilken mängd av prompts
som gavs. Istället fick undersökningsledaren anpassa sina prompts efter varje deltagare. På
samma sätt anpassades vilka bilder som det samtalades om efter varje deltagares tidigare
erfarenheter. Detta gör det problematiskt att reproducera föreliggande studie exakt. Hade
formuläret varit tydligare och mer strikt avseende promptmängd och bilder hade möjligheten
till att reproducera föreliggande studie ökat.
6. 6. 3. Transkriptionslängd
I likhet med studien av Westerveld och medarbetare (2004) var det genomsnittliga totala
antalet yttranden signifikant lägre vid återberättande av saga i jämförelse med personligt
återberättande. Enligt Heilmann, Nockerts & Miller (2010), som undersökte hur
transkriptionslängd påverkade utfallet vid analys av språklig produktivitet, lexikal mångfald
och yttrandemedellängd, så påverkar antal yttranden tillförlitligheten på analysen. Fördelen
med att använda ”Frog, Where are you?” (Mayer, 1969) är att metoden är mindre
tidskrävande samt har tydligare ramar, vilket möjligtvis gör metoden mer kliniskt användbar.
Nackdelen är att transkriptionerna blir kortare, vilket gör analyserna mindre tillförlitliga.
36
Det omvända gäller för personliga narrativer som är tidskrävande, men ger längre
transkriptioner och därmed en mer tillförlitig analys.
6. 6. 4. Narrative Scoring Scheme (NSS)
NSS användes för bedömning av berättande under eliciteringsmetoderna personligt berättande
och återberättande av saga. Vid poängsättning med NSS är det hjälpfullt för administratören
av NSS att vara bekant med historien som berättas för att kunna poängsätta korrekt (Miller et
al., 2003). NSS lämpar sig därför mindre bra för analys av personligt berättande då
administratören inte känner till historien som deltagaren berättar. Eftersom att NSS är baserat
på story grammar är verktyget bättre lämpat till att användas för att poängsätta klassiska
historier och inte personliga berättelser. Därför bör resultatet från den makrostrukturella
analysen tolkas med försiktighet. Ett verktyg anpassat för att bedöma makrostrukturen för
både återberättande av saga samt personligt berättande hade genererat ett mer tillförlitligt
resultat i jämförelsen mellan eliciteringsmetoderna.
6. 6. 5. Samtyckesblanketten och informationsbrevet
Trots att frågor om vårdnadshavares utbildningsnivå ställdes i samtyckesblanketten användes
inte insamlad data, eftersom fördelningen av utbildningsnivå bland vårdnadshavare var sned.
Trots att det i informationsbrevet framgick att transkriptioner och rådata skulle delas med
motsvarande studie på Irland skickades ingen data från föreliggande studie till Irland eftersom
det inte efterfrågades.
6. 7. Slutsats
Skillnader noterades mellan de två olika narrativa eliciteringsmetoderna. Deltagarna
presterade språkligt bättre vid återberättande av saga. Återberättande av saga var mindre
tidskrävande och mer strukturerad än personligt berättande, varför den bedöms lämpa sig bäst
för den kliniska verksamheten. Kliniker bör vara försiktiga med att bedöma personligt
berättande med Narrative Scoring Scheme. Studerade engelsk- respektive svensktalande barn
presterade likartat i förhållande till eliciteringsmetoderna.
6. 8. Framtida studier
Likheterna mellan de svensk- och engelsktalande deltagarna pekar åt samma språkliga
mönster mellan deltagargrupperna, men ytterligare jämförelser bör utföras innan säkra
slutsatser kan dras. Vidare skulle en mer specifik analys av de övergripande skillnaderna
37
mellan personligt berättande och återberättande kunna göras med ett verktyg bättre anpassat
än NSS.
6. 9. Kliniska implikationer
Eliciteringsmetoden återberättande av saga var mindre tidskrävande och mer strukturerad än
personligt berättande. Deltagarna producerade även längre meningar och varierade i högre
grad sina ordval vid återberättande av saga. Utöver detta var också den övergripande
strukturen lättare för administratören att bedöma då denne sedan tidigare var bekant med
berättelsen, vilket inte var fallet vid personligt berättande. Baserat på detta lämpar sig
återberättande av saga bättre i den kliniska verksamheten. Nackdelen med återberättande av
saga är dock att antal yttranden som produceras är lägre i jämförelse med antal yttranden vid
personligt berättande. Därför bör den språkliga bedömningen även kompletteras med andra
uppgifter för en bredare och säkrare språklig bedömning av barns narrativa förmåga.
38
Referenser
Asker-Arnason, L., Akerlund, V., Skoglund, C., Ek-Lagergren, I., Wengelin, A., & Sahlen, B.
(2012). Spoken and Written Narratives in Swedish Children and Adolescents with Hearing
Impairment. Communication Disorders Quarterly, 33(3), 131-145. doi:
10.1177/1525740111401906.
Berman, R. A., & Slobin, D. I. (1994). Relating events in narrative: a crosslinguistic
developmental study. Hillsdale, NJ: Lawrence Erlbaum Associates.
Berman, R. (1988). On the Ability to Relate Events in Narrative. Discourse Processes, 11(4),
469-497. doi:10.1080/01638538809544714.
Bolander, M. (2012). Funktionell svensk grammatik. (s. 241). Stockholm: Liber, 2012.
Botting, N. (2002). Narrative as a tool for the assessment of linguistic and pragmatic
impairments. Child Language Teaching And Therapy, 18(1), 1-22.
doi:10.1191/0265659002ct224oa
Cohen, J. (1988). Statistical power analysis for the behavioral sciences. Hillsdale : L. Erlbaum
Associates, 1988.
Capps, L., Losh, M., & Thurber, C. (2000). The frog ate a bug and made his mouth sad:
Narrative competence in children with autism. Journal of Abnormal Child Psychology, 28(2),
193–204.
Dollaghan, C. A., & Campbell, T. F. (1992). A procedure for classifying disruptions in
spontaneous language samples. Topics In Language Disorders, 12(2), 56-68.
doi:10.1097/00011363-199202000-00007.
Doyle, L. Ryan, L. Gately, O. Tuthill, S. (Under utgivning) Exploring the macrostructure and
microstructure of narratives in typically developing 7 and 8 year old, school-age children in
Ireland with a view to creating an Irish narrative database.
39
Epstein, S., & Phillips, J. (2009). Storytelling skills of children with specific language
impairment. Child Language Teaching And Therapy, 25(3), 285-300.
doi:10.1177/0265659009339819
Evans, J. D. (1996). Straightforward statistics for the behavioral sciences. Belmont, CA, US:
Thomson Brooks/Cole Publishing Co.
Fiestas, C. E., Bedore, L. M., Peña, E. D., & Nagy, V. J. (2005). Use of mazes in the narrative
language samples of bilingual and monolingual 4-to 7-year old children. Proceedings of the
4th International Symposium on Bilingualism, 730-740.
Government of Ireland (1999). Primary School Curriculum – Introduction. Hämtad 18
februari, 2016 från: http://www.curriculumonline.ie/getmedia/c4a88a62-7818-4bb2-bb18-
4c4ad37bc255/PSEC_Introduction-to-Primary-Curriculum_Eng.pdf
Hansson, K. & Nettelbladt, U. (2007). Bedömning av språklig förmåga hos barn. Nettelbladt,
U. & Salameh, E. (Red). Språkutveckling och språkstörning hos barn. Lund: Studentlitteratur.
Heath, S.B. (1986). Taking a Cross-Cultural Look at Narratives. Topics in Language
Disorders, 7 (1): 84-94.
Heilmann, J., Miller, J. F., Nockerts, A., & Dunaway, C. (2010). Properties of the Narrative
Scoring Scheme Using Narrative Retells in Young School-Age Children. American Journal
Of Speech-Language Pathology, 19(2), 154-166. doi:10.1044/1058-0360(2009/08-0024).
Heilmann, J., Nockerts, A., & Miller, J. F. (2010). Language Sampling: Does the Length of
the Transcript Matter? Language, Speech & Hearing Services In Schools, 41(4), 393-404.
doi:10.1044/0161-1461(2009/09-0023).
Holmberg, E., & Sahlén, B. (2000). Nya Nelli – Neurolingvistisk undersökningsmodell
för språkstörda barn. Malmö: Pedagogisk Design.
Håkansson, G. (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur.
40
Justice, L. M., Bowles, R. P., Kaderavek, J. N., Ukrainetz, T. A., Eisenberg, S. L., & Gillam,
R. B. (2006). The Index of Narrative Microstructure: A Clinical Tool for Analyzing School-
Age Children's Narrative Performances. American Journal Of Speech-Language Pathology,
15(2), 177-191. doi:10.1044/1058-0360(2006/017).
Kettunen, K. (2014). Can type-token ratio be used to show morphological complexity of
languages? Journal Of Quantitative Linguistics, 21(3), 223-245.
doi:10.1080/09296174.2014.911506.
Leadholm, B. J., Miller, J. F., & Wisconsin State Dept. of Public Instruction, M. (1995).
Language Sample Analysis: The Wisconsin Guide. Bulletin 92424.
Liles, B. Z., Duffy, R. J., Merritt, D. D., & Purcell, S. L. (1995). Measurement of narrative
discourse ability in children with language disorders. Journal of Speech and Hearing
Research, 38, 415–425.
Loban, W. (1976). Language development: kindergarten through grade twelve. Urbana, IL:
National Council of Teachers of English. Hämtad den 18 januari från:
http://files.eric.ed.gov/fulltext/ED128818.pdf
McCabe, A., Bliss, L., Barra, G., & Bennett, M. (2008). Comparison of Personal Versus
Fictional Narratives of Children With Language Impairment. American Journal Of Speech-
Language Pathology, 17(2), 194-206. doi:10.1044/1058-0360(2008/019)
Mandler, J. M., Scribner, S., Cole, M., & Deforest, M. (1980). Cross-cultural Invariance in
Story Recall. Child Development, 51(1), 19-26. doi:10.1111/1467-8624.ep12325388
Mayer, M. (1969). Frog, Where are you? New York, NY: Dial Press.
Miller, J. F., Heilmann, J., Nockerts, A., Iglesias, A., Fabiano, L. and Francis, D., (2006). Oral
language and reading in bilingual children. Learning Disabilities Research and Practice,
21(1), 30–43. DOI: 10.1111/j.1540-5826.2006.00205.
41
Miller, J. & Iglesias, A. (2012). Systematic Analysis of Language Transcripts (SALT),
Research Version 2012 [Computer Software]. Middleton, WI: SALT Software, LLC.”
Miller, J. & Iglesias, A. (2012). Systematic Analysis of Language Transcripts (SALT). Salt
user guide. Standard SALT Transcription Conventions. Research Version 2012 [Computer
Software]. Middleton, WI: SALT Software, LLC.”
Miller, J. F., & Chapman, R. S. (1981). The Relation between Age and Mean Length of
Utterance in Morphemes. Journal Of Speech And Hearing Research, 24(2), 154-61.
Miniscalco, C. A., Hagberg, B. A., Kadesjö, B. A., Westerlund, M. A., Gillberg, C. A. (2007).
Narrative skills, cognitive profiles and neuropsychiatric disorders in 7-8-year-old children
with late developing language. International Journal Of Language And Communication
Disorders, 665. DOI: 10.1080/13682820601084428.
Muñoz, M. L., Gillam, R. B., Peña, E. D., & Gulley-Faehnle, A. (2003). Measures of
language development in fictional narratives of Latino children. Language, Speech, and
Hearing Services in Schools, 34(4), 332-342.
Nettelbladt, U., Hansson, K. (1999). Mazes in Swedish pre-school children with specific
language impairment. Clinical Linguistics & Phonetics, 13:6, 483-497, DOI:
10.1080/026992099298997.
Nettelbladt, U., Hansson, K. (2007). Bedömning av språklig förmåga hos barn. Nettelbladt,
U., Salameh, E. Språkutveckling och språkstörning hos barn: Del 1 - Fonologi, grammatik,
lexikon. (s. 268-269). Lund: Studentlitteratur.
Håkansson, G., Hansson, K. (2007). Grammatisk utveckling. Nettelbladt, U., Salameh, E.
Språkutveckling och språkstörning hos barn: Del 1 - Fonologi, grammatik, lexikon. (s. 153. s.
174). Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, U. (2013). Språkutveckling och språkstörning hos barn. D. 2, Pragmatik: teorier,
utveckling och svårigheter. (s. 286, s.140). (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
42
Pankratz, M. E., Plante, E., Vance, R., & Insalaco, D. M. (2007). The Diagnostic and
Predictive Validity of The Renfrew Bus Story. Language, Speech & Hearing Services In
Schools, 38(4), 390-399.
Parker, M. D., & Brorson, K. (2005). A comparative study between mean length of utterance
in morphemes (MLUm) and mean length of utterance in words (MLUw). First Language,
25(3), 365-376. doi:10.1177/0142723705059114.
Peterson, C., McCabe, A. (1983). Developmental psycholinguistics: three ways of looking at
a child's narrative. New York: Plenum, cop. 1983.
Renfrew, C. E. (1995). The Bus Story Test: A test of narrative speech (3rd ed.). Speechmark
Publishing, London, UK.
Reuterskiöld Wagner, C. A., Nettelbladt, U. A., Sahlén, B. A., Nilholm, C. A. (2000).
Conversation versus narration in pre-school children with language impairment. International
Journal Of Language & Communication Disorders, 83. doi:10.1080/136828200247269.
Reuterskiöld Wagner, C. A., Sahlén, B. A., Nettelbladt, U. A., (1999). Whats the story?
Narration and comprehension in Swedish preschool children with language impairment. Child
Language Teaching And Therapy, 113. doi:10.1177/026565909901500202.
Reilly, J., Losh, M., Bellugi, U., & Wulfeck, B. (2004). “Frog, where are you?” Narratives in
children with specific language impairment, early focal brain injury, and Williams syndrome.
Brain and language, 88(2), 229-247.
Reuterskiöld Wagner, C., Hansson, K., & Sahlén, B. (2011). Narrative skills in Swedish
children with language impairment. Journal Of Communication Disorders, 44, 733-744.
doi:10.1016/j.jcomdis.2011.04.010.
43
Rice, M. L., Smolik, F., Perpich, D., Thompson, T., Rytting, N., & Blossom, M. (2010). Mean
Length of Utterance Levels in 6-Month Intervals for Children 3 to 9 Years With and Without
Language Impairments. Journal Of Speech, Language & Hearing Research, 53(2), 333-349.
SALT Software. (u.å) NSS Scoring Guide. Hämtad 2015-11-07 från:
http://saltsoftware.com/media/wysiwyg/codeaids/NSS_Scoring_Guide.pdf
SALT Software. (u.å) Frog Where Are you? By Mercer Mayer. Script. Hämtad 2015-11-01
från: http://www.saltsoftware.com/coursefiles/1202/FWAY_English.pdf
Sjölander, M. L., Scott Trautman, L. A., & Wetherby, A. M. (2003). A comparison of
narrative structure between Swedish-speaking and English-speaking preschoolers.
Contemporary Issues in Communication Sciences and Disorders, 30, 136-145.
Starkweather, C. W., Gottwald, S. R., & Halfond, M. M. (1990). Stuttering prevention: A
clinical method. Englewood Cliffs, NJ: Prentice Hall.
Squires, K. E., Lugo-Neris, M. J., Peña, E. D., Bedore, L. M., Bohman, T. M., & Gillam, R.
B. (2014). Story Retelling by Bilingual Children with Language Impairments and Typically
Developing Controls. International Journal Of Language & Communication Disorders,
49(1), 60-74.
Vandewalle, E., Boets, B., Boons, T., Ghesquière, P., & Zink, I. (2012). Oral language and
narrative skills in children with specific language impairment with and without literacy delay:
A three-year longitudinal study. Research In Developmental Disabilities, 331857-1870.
doi:10.1016/j.ridd.2012.05.004.
Westerveld, M. F., & Claessen, M. (2014). Clinician survey of language sampling practices in
Australia. International Journal of Speech-Language Pathology, 16, 242–249.
doi:10.3109/17549507.2013.871336.
Westerveld, M., Gillon, G. (2000) Narrative Language Sampling in Young School-Age
Children. New Zealand Journal of Speech-Language Therapy 53-53: 34-41.
44
Westerveld, M., & Gillon, G. (2002). Language Sampling Protocol. Department of Speech
and Language Therapy University of Canterbury. Hämtad 2016-01-23 från:
http://www.education.canterbury.ac.nz/documents/gillon/languageprotocol.pdf
Westerveld, M., Gillon, G., & Miller, J. (2004). Spoken language samples of New Zealand
children in conversation and narration. Advances In Speech Language Pathology, 6(4), 195-
208 14. doi: http://dx.doi.org/10.1080/14417040400010140.
Westerveld, M., Gillon, G. & Moran, C. (2008). A longitudinal investigation of oral narrative
skills in children with mixed reading disability. International Journal of Speech-Language
Pathology, 10, 132–145.
45
Bilagor
Bilaga 1. Beskrivning av bilder och promptmeningar till personligt berättande (uppgift 4).
Bildens
nummer
Beskrivning av bilder
till uppgift 4
Promptmeningar till uppgift 4
1 Barn som har
födelsedagskalas
Oj titta, vad gör de här barnen? Har du varit på eller haft
ett födelsedagskalas? Vad gjorde ni på kalaset?
2 Barn som gräver ett
hål i sanden på en
strand
Vi åkte till stranden när vi var på semester. De här barnen
grävde ett stort hål i sanden och väntade på att det skulle
fyllas med havsvatten. Har du varit på en strand? Vad
hände den senaste gången du var på stranden?
3 Ett barn som är hos en
doktor
Den här lilla flickan gick till doktorn, för att hon hostade
så mycket. Har du någonsin varit hos doktorn?
4 Människor som tittar
på ett flygplan som
landar
De här vännerna tittar på någon som landar med ett stort
flygplan. Har du någonsin varit i ett flygplan?
5 Flicka som skadad sitt
knä på en lekplats
Oj titta, den här flickan ramlade på lekplatsen och
skadade sitt knä. Hon fick gå till skolsystern för att få ett
plåster. Har du någonsin brutit någonting? Har du
någonsin gjort dig illa på en lekplats?
6 Två barn på museum
med flygplan och bilar
De här barnen var på en skolutflykt. De åkte med en buss
till ett museum med massor av gamla bilar. Har du
någonsin åkt på en skolutflykt?
7 Ett bi på en blomma Kan du se biet på blomman? Jag blev stucken av ett bi en
gång. På min stortå! Har du någonsin blivit stucken av ett
bi?
8 Ett barn som är hos
tandläkaren
Titta, det här är jultomten! Han kom till mig på julafton
för att lämna julklappar. Har jultomten kommit hem till
dig någon gång? Har du sett jultomten någonstans?
9 Jultomten Den här lilla flickan var hos tandläkaren förra året. Hon
46
måste gå till tandläkaren på kontroll varje år. Har du
någonsin haft ont i en tand? Har du någonsin varit hos en
tandläkare?
10 Utklädda barn Titta, där är min kusin! Hon var med i en skolpjäs på sin
skola. De spelade ”Pettson och Findus”. Alla barnen
klädde ut sig och uppträdde i aulan. Har du någon sin
varit med i en pjäs? Har du någonsin varit på teater?
11 Biosalong Vi gick på bio på lovet. Har du någonsin varit på bio?
Vilken film såg du?
47
Bilaga 2. Samtyckesblankett för studiedeltagande.
Samtyckesblankett avseende ditt barns medverkan i studie om barns
berättandeförmåga
Kryssa i det svarsalternativ som passar bäst in på ditt barn JA NEJ
Jag har informerat mitt barn om studien och godkänner att mitt barn får delta i
studien som beskrivs i informationsbrevet.
Mitt barn har svenska som modersmål.
Mitt barns språkutveckling verkar vara i nivå med jämnåriga barns.
Mitt barn har en hörselnedsättning.
Mitt barn står på väntelista för, eller har varit i kontakt med logoped.
Mitt barn har en funktionsnedsättning som kan påverka språkutvecklingen.
Mitt barn får specialundervisning (om ja, vilken typ?)
Kryssa i vårdnadshavares
utbildningsnivå
Vårdnadshavare 1 Vårdnadshavare 2
Grundskola
Gymnasium
Eftergymnasial utbildning kortare än
3 år
Eftergymnasial utbildning 3 år
Eftergymnasial utbildning längre än 3
år
Barnets namn_____________________________________________________________
Barnets födelsedata (åååå-mm-dd)____________________________________________
Vårdnadshavares underskrift/-er______________________________________________
Namnförtydligande/-n______________________________________________________
Ort, datum, år_____________________________________________________________
Inlämnas till skolpersonal
senast__________________________________________________________
48
Bilaga 3. Informationsbrev till vårdnadshavare.
Informationsbrev till vårdnadshavare angående ditt barns medverkan i en studie om
barns berättandeförmåga
Studiens syfte
Vi är två studenter som studerar vårt sista år på logopedprogrammet vid Linköpings
universitet. Under höst- och vårterminen kommer vi att skriva vår magisteruppsats
tillsammans. I vår uppsats kommer vi utforska barn i åldrarna sju till åtta års förmåga till att
berätta och återberätta historier. En liknande studie görs också på Irland och vi kommer
senare att jämföra svensktalande barn med engelsktalande barn på Irland. Vi ber därför om er
tillåtelse att få träffa ert barn för att se hur han/hon berättar och återberättar historier.
Logopedens arbete innebär bland annat att bedöma, utreda och behandla barn med avvikande
språkutveckling. För att kunna göra säkra bedömningar av barn med misstänkta språkliga
svårigheter behövs kunskap om hur barn utan språkliga svårigheter presterar på samma
uppgifter. Därför ställer vi frågor i samtyckesblanketten om bland annat tidigare
logopedkontakt, hörselnedsättning och modersmål.
Medverkan i studien
Hela tillfället beräknas ta cirka 45 minuter och kommer att ske enskilt på fritidsverksamheten
efter lektionstid. Tillfället börjar med en kort undersökning av barnets språkliga förmåga för
att säkerställa att inga språkliga svårigheter föreligger. Efter det kommer barnet att få lyssna
på en ljudinspelning av en historia och samtidigt titta i en bildbok utan text. Boken och
ljudinspelningen handlar om en pojke och en groda. Barnet får sedan återberätta historien med
egna ord för testledaren. I nästa uppgift får barnet berätta om något som hänt honom/henne.
Testledaren kommer ge förslag på ämnen att berätta om, till exempel hur det är att bli stucken
av ett bi eller hur det är att träffa jultomten. Till denna uppgift kommer bilder att användas
som stöd. Medverkan är frivillig och deltagare kan välja att när som helst avsluta sin
medverkan utan att behöva förklara varför.
Hantering av information
Ditt barns resultat från den inledande korta språkliga undersökningen är endast till för studien
och kommer inte under några omständigheter att sparas eller delges till vårdnadshavare,
skolpersonal, barn eller någon andra part. Besöket kommer att ljudinspelas. Inga andra än
49
uppsatsförfattarna och handledare kommer att ha tillgång till eller lyssna på
ljudinspelningarna som kommer att förvaras på en lösenordsskyddad dator. Det som sägs
under besöket kommer senare att överföras från tal till skrift. Avidentifierad skrift från
tillfället kommer att skickas till universitetet NUI Galaway på Irland där en liknande studie
pågår. Inga ljudinspelningar eller personlig information om ditt barn, förutom ålder och kön,
kommer att skickas till Irland. All medverkan är anonym och deltagare kommer att tilldelas en
personlig kod. Endast uppsatsförfattarna kommer att ha tillgång till kodnyckeln och den
kommer förvaras separat från inspelningarna. Inga andra personuppgifter än barnets ålder och
kön kommer att registreras och visas i den slutgiltiga uppsatsen. Barnets enskilda resultat
kommer inte att gå att spåra. Ljudinspelningar och data från tillfället kommer att sparas på en
säker plats på Logopedprogrammet vid Linköpings universitet i fem år och kan komma att
användas igen för vidare forskning.
Har du frågor eller funderingar är du mycket välkommen att kontakta oss via telefon eller
mail. Om ni kan tänka er att låta ert barn delta i studien, ber vi er att fylla i bifogad
samtyckesblankett och lämna den till skolpersonal.
Vänliga hälsningar
Marcus Björsand Hampus Forsell
[email protected] [email protected]
073-XXXXXX 073-XXXXXX
Handledare: Professor Nicole Müller
Logopedprogrammet vid Linköpings universitet
2016-01-11
50
Bilaga 4. Instruktioner för undersökningsgenomförande.
Uppgift Aktivitet Material
1 Uppvärmning. Hitta Hugo bild.
2 Titta i boken ”Frog, where are you?”
(Mayer, 1969) och samtidigt lyssna på
tillhörande ljudinspelning.
Boken ”Frog, where are you?” (Mayer,
1969) med tillhörande ljudinspelning
på svenska.
PMD661 & hörlurar.
3 Besvara åtta förståelsefrågor angående
”Frog, where are you?” (Mayer, 1969).
Åtta förståelsefrågor.
PMD661 & mikrofon.
4 Berätta personliga narrativer med bildstöd. 11 eliciteringsbilder
Promptmeningar.
PMD661 & mikrofon.
5 Lyssna på ljudinspelning av ”Frog, where
are you?” (Mayer, 1969).
Boken ”Frog, where are you?” (Mayer,
1969) med tillhörande ljudinspelning
på svenska.
PMD661 & hörlurar.
6 Återberättande av ”Frog, where are you?”
(Mayer, 1969).
Promptmeningar.
PMD661 & mikrofon.
51
Bilaga 5. Informationsbrev till skolpersonal
Informationsbrev till skolpersonal angående elevers medverkan i en studie om barns
berättandeförmåga
Studiens syfte
Vi är två studenter som studerar vårt sista år på logopedprogrammet vid Linköpings
universitet. Under höst- och vårterminen kommer vi att skriva vår magisteruppsats
tillsammans. Logopedens arbete innebär bland annat att bedöma, utreda och behandla barn
med avvikande språkutveckling. För att kunna göra säkra bedömningar av barn med
misstänkta språkliga svårigheter behövs kunskap om hur barn utan språkliga svårigheter
presterar på samma typ av uppgifter. I vår uppsats kommer vi att utforska barns i åldrarna sju
till åtta års förmåga till att återberätta och berätta historier. En liknande studie görs också på
Irland och vi kommer senare att jämföra svensktalande barn med engelsktalande.
Vi ber därför om er tillåtelse att få kontakta vårdnadshavare för att av dem få godkännande att
träffa deras barn för att se hur de berättar och återberättar historier.
Medverkan i studien
Hela tillfället beräknas ta cirka 45 minuter och kommer att ske enskilt på fritidsverksamheten
efter lektionstid. Tillfället börjar med en kort undersökning av barnets språkliga förmåga för
att säkerställa att inga språkliga svårigheter föreligger. Efter det kommer barnet att få lyssna
på en ljudinspelning av en historia och samtidigt titta i en bildbok utan text. Boken och
ljudinspelningen handlar om en pojke och en groda. Barnet får sedan återberätta historian med
egna ord för testledaren. I nästa uppgift får barnet berätta om något som hänt honom/henne.
Testledaren kommer att ge förslag på ämnen att berätta om, till exempel hur det är att bli
stucken av ett bi eller hur det är att träffa jultomten. Till denna uppgift kommer bilder att
användas som stöd. Medverkan är frivillig och deltagare kan välja att när som helst avsluta sin
medverkan utan att behöva förklara varför.
Hantering av information
Resultatet av den språkliga undersökningen är endast till för studien och kommer inte under
några omständigheter att sparas eller delges till vårdnadshavare, skolpersonal, barn eller
någon andra part. Besöket kommer att ljudinspelas. Inga andra än uppsatsförfattarna och
handledare kommer att ha tillgång till eller lyssna på ljudinspelningarna som kommer att
52
förvaras på en lösenordsskyddad dator. Det som sägs under besöket kommer senare att
överföras från tal till skrift. Avidentifierad skrift från tillfället kommer att skickas till
universitetet NUI Galway på Irland där en liknande studie pågår. Inga ljudinspelningar eller
personlig information om barnen förutom ålder och kön kommer att skickas till Irland. All
medverkan är anonym och deltagare kommer att tilldelas en personlig kod. Endast
uppsatsförfattarna kommer att ha tillgång till kodnyckeln och den kommer att förvaras separat
från inspelningarna. Inga andra personuppgifter än barnets ålder och kön kommer att
registreras och visas i den slutgiltiga uppsatsen. Barnets enskilda resultat kommer inte gå att
spåra. Ljudinspelningar och data från tillfället kommer att sparas på en säker plats på
Logopedprogrammet vid Linköpings universitet i fem år och kan komma att användas igen
för vidare forskning. Till tillfället behöver vi ha tillgång till ett avskilt rum så att eleven inte
blir distraherad eller störd. Vi kommer att lämna ut information och samtyckesblanketter till
vårdnadshavare. Vi är tacksamma om skolpersonal och pedagoger hjälper till att samla in
samtyckesblanketterna från vårdnadshavare.
Har ni frågor eller funderingar är ni mycket välkomna att kontakta oss via telefon eller mail.
Vänliga hälsningar
Marcus Björsand Hampus Forsell
[email protected] [email protected]
073-XXXXXX 073-XXXXXX
Handledare: Professor Nicole Müller
Logopedprogrammet vid Linköpings universitet