Vice riksbankschef Per Jansson

Perspektiv på penningpolitiken

SNS7 juni 2013

DI:s ”Skuggdirektion”

Ledare, Aftonbladet

SVT

DI

Ha perspektiv på penningpolitiken! Resultat av inflationsmålspolitiken

Alltför nitisk inflationsbekämpning?

Hushållens skulder – ”nytt mål”, ”bostadspolitik”?

Hur stora är riskerna? Är reporäntan effektiv? Finns bättre verktyg tillgängliga?

Utblick internationellt / framåtblick

Glöm inte bort hur det såg ut på 1970- och 1980-talen!Årlig procentuell förändring

Källa: SCB

-2

0

2

4

6

8

10

12

14

16

-2

0

2

4

6

8

10

12

14

16

70 75 80 85 90 95 00 05 10

KPIMedel

1971-1992Medel 8,3Stdavv 3,0

1995-Medel 1,3Std avv 1,2

Anm. KPI-inflationen avser ej realtidsdata utan är beräknad med nuvarande metod. Genomsnittet för perioden från och med 1995 är därför en tiondels procentenhet lägre än med realtidsdata.

Inflationsmålet har gett ekonomin ett nominellt ankareFaktisk och förväntad inflation, procent

Källor: SCB och TNS SIFO Prospera Anm. Inflationen avser KPI. Inflationsförväntningarna kommer från Prosperas enkätfrågor till penningmarknadsaktörer.

-2

-1

0

1

2

3

4

5

-2

-1

0

1

2

3

4

5

94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18

InflationsförväntningarKPI

Tillväxten har inte blivit lägre utan tvärtom högreÅrlig procentuell förändring, säsongsrensade data

Källa: SCB

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

8

10

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

8

10

70 75 80 85 90 95 00 05 10

BNPMedel BNP

1995-Medel 2,7

BNP1971-1994Medel 1,8

Alltför nitisk inflationsbekämpning?

Under perioden 1995-2012: KPI-inflation 1,4 procent

Påstås ha orsakat onödig arbetslöshet

Genomsnittet för KPI-inflationen räcker inte för att dra slutsatser!

Räntan sänkts mer än den har höjts – påverkar KPI-inflationen åt ”fel håll”Årlig procentuell förändring

Anm. Realtidsdata på månadsfrekvens, januari 1995 – april 2013.

Källor: Reuters EcoWin, SCB och Riksbanken

-2

0

2

4

6

8

10

-2

0

2

4

6

8

10

95 97 99 01 03 05 07 09 11 13

KPIMedelReporänta

KPI1995-2012Medel 1,44

En genomsnittlig KPIF-inflation på 1,8 procent är ett gott resultat! Årlig procentuell förändring

Anm. Realtidsdata på månadsfrekvens, januari 1995 – april 2013.

-2

-1

0

1

2

3

4

5

-2

-1

0

1

2

3

4

5

95 97 99 01 03 05 07 09 11 13

KPIFMedelKPIMedel

KPI1995-2012Medel 1,44

KPIF1995-2012Medel 1,80

Källor: SCB och Riksbanken

Onödig arbetslöshet?

”38 000 fler jobb” – om KPI-inflation 2,0 procent istället för 1,4 procent (Svensson 2013)

Men att enbart titta på KPI-inflationen är inte tillräckligt

Bakvänd implikation: fler jobb med högre ränta…

KPIF-inflationen väldigt nära 2 procent

Ta beräkningarna med en ganska stor nypa salt

Ett svårt kontrafaktiskt experiment

Med utgångspunkt i samma ekonomi och data kan man få väldigt olika resultat

Går att landa i 12 000 personer eller andra siffror (Söderström & Vredin 2013)

Resultat av inflationsmålspolitiken

Sedan inflationsmålet: bättre utveckling för svensk ekonomi

Inflationsbekämpningen har inte varit alltför nitisk

KPIF-inflationen tillräckligt nära målet Beräkningar av kostnader ska tas med ganska

stor nypa salt

Kritiken under senare tid: hänsyn till hushållens skulder

”Nytt mål”, ”bostadspolitik”

Inget nytt mål! Överdriven skuldsättning hot mot makro- och

prisstabiliteten

Helt och hållet förenligt med Riksbankens mandat!

Mycket expansiv penningpolitik för att inflationen ska nå målet

Källa: RiksbankenAnm. Realränta beräknad som medelvärde av Riksbankens reporänteprognos minus KPIF-prognos för det kommande året. Procent, kvartalsmedelvärden.

-2

-1

0

1

2

3

-2

-1

0

1

2

3

03 05 07 09 11 13 15

FebruariApril

Hushållens skuldkvot är jämförelsevis högSkuld i procent av disponibel inkomst

Källa: OECD

0

50

100

150

200

250

300

350

0

50

100

150

200

250

300

350

95 97 99 01 03 05 07 09 11

FinlandFrankrikeTysklandPortugalItalienIrlandSpanienDanmarkUSAStorbritannienSverige

Kraftigt ökad arbetslöshet efter bostadsprisfallArbetslösa som andel av arbetskraften, index, 2007 = 100

Källa: OECDAnm. Siffrorna inom parentes avser nedgången i reala bostadspriser från topp till botten.

50

100

150

200

250

300

350

50

100

150

200

250

300

350

00 02 04 06 08 10 12

Irland (40,5 procent)Spanien (-22,5 procent)Danmark (23,4 procent)USA (-22,7 procent)Storbritannien (-13 procent)Sverige (-0,0 procent)

Scenario 2Scenario 1

Scenario 2Scenario 1

Inget nytt mål!

Inflation Arbetslöshet (u)

2%

u*

Efter prognosperiode

n

Efter prognosperiode

n

Långsam anpassning till inflationsmål och långsiktigt stabil utvecklingSnabb anpassning till inflationsmål men uppbyggnad av obalans som korrigeras

Helt och hållet förenligt med mandatet – inget eget påfundMervyn King, Bank of England: “Monetary policy cannot just ‘mop up’ after a crisis. Risks must be dealt with beforehand. I do not see this as inconsistent with inflation targeting because it is the stability of inflation over long periods, not year to year changes, which is crucial to economic success.”

IMF: ”If mortgage credit growth increases unsustainably, the Riksbank might have to raise the interest rate path relative to that warranted by short-run macroeconomic considerations alone.”

Är det meningsfullt att försöka ta hänsyn till hushållens skulder?

Hur stora är riskerna?

Är reporäntan effektiv?

Finns bättre verktyg tillgängliga?

Hur stora är riskerna?

Riskabelt att utgå från att ”Sverige är annorlunda”

Skattningar i andra länder före krisen: inga stora problem

Stora förväntade kostnader värt en viss ”försäkringspremie”

Sverige annorlunda?Reala huspriser i olika länder

Index, 1996 Q1 = 100 Källa: Reuters EcoWin

0

50

100

150

200

250

300

0

50

100

150

200

250

300

80 85 90 95 00 05 10

SpanienIrlandDanmarkStorbritannienUSASverige

Stora tillgångar ingen garantiFinansiella tillgångar, andel av disponibel inkomst

200

250

300

350

400

450

500

550

200

250

300

350

400

450

500

550

96 98 00 02 04 06 08 10

IrlandSpanienDanmarkUSAStorbritannienSverige

Källa: OECD

Förmögenheten i hög grad illikvidAndel av disponibel inkomst

Källor: SCB och Riksbanken

Är reporäntan effektiv?

”Typisk” effekt sannolikt inte så stor men kan variera med omständigheterna

I kombination med kommunikation kan begränsade höjningar räcka

Är reporäntan effektiv? (forts) Mark Carney, Bank of Canada: “[P]rivate

agents may choose to accumulate less debt if they understand that a broad-based buildup of debt is likely to cause the central bank to raise interest rates.”

Riksbankens strategi Inga kraftiga höjningar efter krisen men aktiv

kommunikation Expansiv penningpolitik men inte ”gasa för

mycket”

Ränta på 0,25 procent från 2010 – vad hade hänt?Bilder från Penningpolitisk rapport, juli 2010

303540455055606570

303540455055606570

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Inköpschefsindex i tillverkningsindustrinIndex över 50 indikerar tillväxt

EuroområdetSverigeUSA

-10

-5

0

5

10

15

20

-10

-5

0

5

10

15

20

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09

Bankutlåning till företag och hushållÅrlig procentuell förändring

FöretagHushåll

-20

-15

-10

-5

0

5

10

-20

-15

-10

-5

0

5

10

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

BNPKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data

AprilJuli

-2

-1

0

1

2

3

4

5

-2

-1

0

1

2

3

4

5

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

KPI, KPIF och KPIF exklusive energiÅrlig procentuell förändring

KPIKPIFKPIF exklusive energi

Källor: Institute for Supply Management, Markit Economics och Swedbank, SCB och Riksbanken

Finns bättre verktyg tillgängliga? De som säger det går händelserna i förväg

Makrotillsynen håller på att utredas (FKK) men mycket återstår

Olika syn på makrotillsynens uppgifter Makroinstabilitet utan hot mot finansiell

stabilitet? Hushållens skulder riskerar ”falla mellan

stolarna”

Oavsett makrotillsyn: penningpolitiken har viss roll att spela

Väl i linje med internationella debatten ”Städa upp efteråt” eller ”luta sig mot

vinden”

Ändrad syn efter krisen Större vikt vid förebyggande åtgärder Riksbankens ambition att väga in risker väl i

tiden

Olika utgångsläge i olika länder Många länder ägnar sig nu åt att ”städa upp

efter” Sverige, Norge, Kanada exempel på länder

som ”lutar sig mot vinden”

Ett formativt skede För den ekonomiska politiken i stort, men

särskilt för penningpolitiken

Färdriktningen är klar: förebygga obalanser och hantera risker

Mer fokus på robust istället för optimal politik

Viktigt med förutsättningslös och nyanserad diskussion