”Kollektiv förmåga” - eller, hur bra är vi på samarbete egentligen?

Philip Runsten Handelshögskolan i Stockholm

&

Oktober 2010

International difference in the incidence of group delegation (Benders et al, 2001)

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Weak Medium Groupbased workplace

% of workplaces

Sverige, ett av de mest ”gruppintensiva” länderna i världen…

-  Men hur bra är vi på att arbeta i

grupp egentligen?

Vi vet att gruppers prestationsförmåga kan ifrågasättas…

  Vid kreativt arbete (brainstorming) underpresterar grupper i relation till nominala gruper, utom när de använder IT-stöd (Kerr & Tindale, 2004)

  Grupper under press lägger mindre tid på planering om de har komplexa uppgifter än om de har enkla uppgifter (Weingart, 1992)

  Grupper som får lösa välstrukturerade problem tenderar att prestera i nivå med den näst bästa individen (Hollingshead, 1996)

  Grupper som löser ostrukturerade problem uppnår resultat som är svåra att skilja från slumpgenererade åtgärder (Witte & Engelhardt 2004)

Vad skiljer högpresterande grupper från genomsnittet?

1.  20 gånger mer frågeställningar i diskussioner än lågpresterande grupper 2.  20 gånger mer diskussioner om andras perspektiv än lågpresterande grupper

Inga belägg för att de arbetar hårdare….

Genomsnittligt fokus på uppgift ~ 38%*

Genomsnittligt fokus på uppgift ~ 76%*

Samarbetsförmåga

Antal arbets-grupper

(* Wheelan, 2005, Losada & Heaphy)

Vad är problemen?

1.  På grund av grundläggande mänskligt beteende lägger outvecklade grupper en stor del av sin energi på att ”uppfostra” varandra socialt

2.  Högt tempo har gjort oss oskickliga på att reflektera

3.  Vi underskattar den ansträngning som krävs av individen för ett effektivt samarbete

Social uppfostran: Hur samarbetar människan?

  The ultimate game   En individ A får en summa, 1000 kr, att fördela mellan sig

själv och en annan individ B.   B kan välja mellan att acceptera erbjudandet och att

avböja.  Accepterar B delas summan enligt anbudet.  Avböjs det får varken A eller B något alls!

Halva gruppen är A, andra halvan B A: Hur mycket ger du till B?

B: Hur mycket vill du ha för att acceptera?

Hur samarbetar människan?

  Den irrationella människan?   Hade du tackat nej om någon gett dig 100 kr?

  Acceptansprocenten utgör den ”sociala normen”   Mellan 25 och 35% över hela världen

  Uppfylls inte den ”sociala normen” är vi beredda till ”Altruistisk bestraffning”   En kraftfull och ibland farlig mekanism

  ”Sense of fairness” - jämför med ”the dictator game”   A bestämmer helt själv – vi tenderar ändå att ge 10-25%

Hur samarbetar människan?   Spelet om den gemensamma potten

  Alla spelare får en lika stor summa pengar att fördela mellan egen plånbok och gemensam pott

  Från den gemensamma pott får alla deltagarna i spelet en lika stor utdelning, oavsett om de bidragit till potten eller ej.

  ”Potten” kan betala ut mer än vad den har fått in.

  Alla spelar anonymt

  Målet för deltagarna är att samla så mycket pengar som möjligt

  Exempel:   3000 fördelas i varje omgång

  1000 kr i potten ger 250 kr till varje spelare

1.  Vilken strategi skulle du spela efter?

2.  Hur tror du att spelet/samarbetet kommer att utvecklas? Varför?

Typiska resultat

Acuitas

• education • advice • research

(Fehr & Gächter 2000)

Varför slutar vi samarbeta? I början är bidragen tillräckligt höga för att alla ska tjäna på dem?

Villkorat samarbete och egoism

Acuitas

• education • advice • research

40-50 % Conditional cooperators – de bidrar mer till det gemensamma ju mer andra bidrar och vice versa minskar de sin insats när andra gör det. Det finns en egoistisk dragning och typiskt bidrar de med lite mindre än andra bidrar med

20-30 % Egoister – dessa “friryttare” bidrar aldrig med någonting oavsett andras insatser

Kombinationen av dessa strategier leder till ett sammanbrott i samarbetet!

Social uppfostran: Sociala normer styr hur vi bedömer andras handlingar…

  Vad är normer i era samarbeten?   Hur vet man om någon ”anstränger sig tillräckligt”?   Vad är att få ”tillräckligt med information”?   Hur mycket är att någon satsar ”tillräckligt med resurser”?   Hur vet man om någon är ”tillräckligt engagerad”?   När är någon tillräckligt ”tydlig”?   När kan man säga att någon ”inte lyssnar tillräckligt”?   Var går gränsen för när någon är ”otrevlig i tonen”, eller ”för

nyfiken”?

  Alla är vanliga begrepp som vi använder när vi ”recenserar” vår grupp och varandra

Vilka normer använder ni när ni ”recenserar varandra?

Grunderna i reflektion: problemformulering vs problemlösning

•  Två nobelpristagare (Hayek, Simon): “vi har inte perfekt information, därför måste vi reflektera över vilka ramar vi använder och som begränsar oss när vi löser problem…”

•  “ När [människor] är omedvetna om sina ramar uppfattar de inte behovet av att välja mellan dem” (Schön, 1983)

Problem-lösning

Problemformulering

Exempel

  Anta att du ska öppna en burk ”Bullens Pilsnerkorv” till middag. Men så upptäcker du att du saknar en konservöppnare…

  Hur kan du se på problemet?   Tekniskt – ”Burkf-n ska upp!!!”   Laga middag – ”Finns det något annat i skafferiet”   Äta middag – ”jag åker till McDonalds istället”   Filosofiskt – ”Behöver jag middag, jag kanske ska åka

och köpa en konservöppnare istället…”

Ny problemformulering ger helt nya lösningar

•  Högpresterande grupper ställer 20 gånger fler undersökande frågor än lågpresterande grupper.

•  När en person blir medveten om sina ramar förstår hon också vilka andra sätt det finns att se på sin verksamhet (Fritt efter Schön, 1983)

Problem-lösning

Övning

  Föreställ dig en liten by…   …som har problem med vargar som attackerar deras får   …byn ligger vid en liten sjö och just utanför byn finns en liten ö med mycket

grönt gräs   Byborna beslutar att bygga en bro så att fåren kan vallas på ön där

vargarna inte kan nå dem.   Förutsättningar:

  Mellan byn och ön är det som mest 5 m djupt   Avståndet är 20 m   De högsta träden i området är 15 m   På båda sidorna om vattnet är marken stabil nog för fundament. Men botten är dyig och det

är minst 10m till stabil grund   En hjord får väger ca. 1,5-2 ton   Bakom möjliga platser för brofundament finns åtminstone 30 m fritt utrymme.

  Övning   Hur definierar byborna sitt problem och vilken lösning leder det till?   Definiera minst tre alternativa problemdefinitioner för byborna som skulle ge

andra typer av lösningar.

Individens ”ansträngning”: Vad får egentligen ett hangarfartyg att fungera?

  Tänk er att vi tar bort 9/10 av landningsbanan på Arlanda

  Vi låter flygplan starta och landa om vart annat

  Mitt på landningsbanan har vi en stor betongbarriär som vi låter fällas upp och ned

  Vi säger till piloterna att det sista dom ska göra innan dom landar är att ge full gas, annars kanske dom dör…

  Under landningsbanan förvarar vi vapen och ammunition med mer sprängkraft än hela Sveriges försvar

  Sen låter vi alltihop gunga lite fram och tillbaka, upp och ned

  Och kör i alla väder…

  Förresten…   Under alltihop gräver vi ned ett

kärnkraftverk   Och sedan 5.900 personer, de

flesta med den lägsta nivå av utbildning vi kan hitta i landet…

(Fritt från Weick & Roberts, 1993)

Vad är problemet

1.  På grund av grundläggande mänskliga behov vill vi ha så stor social kontroll som möjligt och använder vårt beteende i grupp som ett sätt att ”korrigera” varandra

1.  Etablera normer och bevaka era normer 2.  ”Uppfostra” inte varandra i tysthet, utan kommunicera om du upplever ”normbrott”

2.  Högt tempo har lett till att vi har förlorat vår ursprungliga skicklighet att reflektera

1.  Dela in reflektion i syfte och ramar (problemformulering) respektive problemlösning 2.  Diskutera att ni har samma bild (problemformulering), växla mellan perspektiven,

experimentera och reflektera sedan igen

3.  Vi underskattar den ”uppmärksamhet och omsorg” som krävs för effektivt samarbete

1.  Mer om det vid annat tillfälle, men komihåg att effektivt samarbete är svårt och krävande

Fortsättning?

  För er som är intresserade av att läsa mer om vår forskning eller diskutera hur organisationer kan arbeta med dessa utmaningar

  Philip Runsten, Handelshögskolan el.   08 725 34 61

  Marcus Lundgren   08 725 34 56