pilotkommuner f r service 10x - lindesbergsbygden · 2012. 7. 16. · i mars 2010 beslutade...

1

Lindesbergs kommun Org.nr: 212000-2015

Utvecklingsenheten Telefon: 0581-810 00 vx. Smedjegatan 13 E-post: [email protected] 711 30 Lindesberg Hemsida: www.lindesberg.se/

PROJEKTANSÖKAN… D E T T A Ä R L I N D E S B E R G S K O M M U N S P R O J E K T A N S Ö K A N T I L L

T I L L V Ä X T V E R K E T S Å T G Ä R D P I L O T K O M M U N E R F Ö R

S E R V I C E U T V E C K L I N G S O M B A S E R A S I G P Å N Ä R I N G S L I V S

D E P A R T E M E N T E T S D O K U M E N T N 2 0 1 1 / 6 9 5 2 / R T …

Pilotkommuner för serviceutveckling…

Foto/bild: Veronica Holst Kallin

2



Bakgrund:

Lindesbergs kommun har en struktur där nästa två tredjedelar av invånarna bor utanför stadskärnan Lindesberg och i jämförelse med närliggande kommuner en över yta utspridd befolkning. Lindesbergs Kommun vill därför bli en pilotkommun för att vi gemensamt skall kunna skapa en metod och grogrund där lokalutveckling i funktionella områden sätter medborgaren och företagen i centrum.

Nulägesbeskrivning:

I mars 2010 beslutade kommunstyrelsen att avsätta 5 miljoner kronor till särskilda satsningar som kan sökas med en lokal handlingsplan som grund. En förutsättning för att kunna ansöka om medel är att en lokal utvecklingsplan har upprättas. Till detta har man i kommunen tillhandahållit processledning för hjälp till självhjälp vid framtagandet av själva planen. Därefter har man gått från ide till verksamhet med förslag ifrån sin egna visionsplan. Det vill säga en starta eget kurs i projektskapande. Vidare har man kopplat en politiskt tillsatt grupp ” Beredningsgrupp för lokal utveckling” (se skiss i bifogad bilaga sid 25) som av KS utpekats till att vara en inkorg för lokalt utvecklingsarbete. Det vill säga att kommunens landsbygdsutvecklare fungerar som coach till den fjärde planeringsnivån och är länken mellan gräsrotsnivå och maktens beslutfattare. Detta skapar i en medborgar- och företagardialog ett väl grundat och förankrat beslutsunderlag/medborgarförslag från gräsrotsnivå (se schematiskbild på sid 22). På grund av besparingar har investeringsmedlen blivit lagda på is. Denna struktur behöver stärkas och utvecklas för att kunna göra en analys över hållbarheten över tid. Detta för att implementeras i vår ordinarie verksamhet där lokalutveckling och entreprenörskap i funktionella områden blir en naturlig del av helheten. Definitionen av en lokal utvecklingsplan:

En plan upprättas för ett funktionellt område det vill säga: Ett område där man känner att man vänder sig till gemensamma saker som föreningsliv och gemensam kommersiell och social verksamhet. Delaktiga i detta område är de som bor eller verkar här och räknar sig som tillhöriga detta område. Den lokala handlingsplanen beskriver de boende i områdets gemensamma uppfattning om hur området är och bör utvecklas. Antagandet av en lokalhandlingsplan befäster en gemensam lokal utvecklingsvilja. (se schematisk bild på sid 21-25).

Beredningen bör bland annat vara:

• Ett utpekat forum för omvärldsbevakning kring lokal utveckling • Ett verktyg för en bred medborgardialog • Ett forum för att kanalisera medborgares förslag och initiativ • Ett forum där funktionella områden kan bry sig om och formulera sig kring sitt närsamhälle samt

påverka nuet och framtiden. • Ett forum där den fjärde planeringsnivån kan få stöd att gå från idé till verksamhet där processhjälp i

framtagandet av lokalutvecklingsplan och en startaegetkurs i projektskrivning och redovisning ingår i en lärande process där det funktionella området är utbildningsmaterialet.

.

3



Beredningens uppgift/förutsättningar bör bland annat vara:

• Skapa lösningar för de projekt som redan har gjort ansökningar och presenterat sina lokala utvecklingsplaner.

• Skapa möjligheter att tillgänglihetsgöra mallar, planer, projekt och arbetssätt i digitalform så att arbetsmetoden enkelt spridas till funktionella områden som är under utveckling.

• Skapa årliga potter för offentlig medfinansiering till funktionella områden. • Framförhållningar med riktade utlysningar och max belopp att söka samt att potter skapas för dessa

utlysningar… • Göra dessa resurser möjliga att använda som driftsersättning och på så vis möjliggöra ett krav på

medfinansiering av andra resurser förutom de kommunala. • Skapa en årlig grundplåt för de funktionella områdena för att skapa/ uppdatera den lokala

utvecklingsplanen samt fungera som kommunens remissinstans när sådana behov uppstår. • Den lokala utvecklingsplanen bör vara biljetten in för all typ av äskande av medel för ersättning till

funktionella områden. • Skapa incitament för att lyfta frågorna kring näringsliv och servicefrågorna i de funktionella områdena

samt sedan via en medborgardialog ta underifrånperspektivet gemensamma åsikter för att skapa tematiska tillägg i utvecklingsstrategier och översiktsplaner eller titta på möjligheten till en fördjupad översiktsplan där alla funktionella områden inkluderas.

• Titta över möjligheterna att skapa en serviceförsörjningsplan i kommunen där en uppdatering av varuförsörjningsplanen bör ingå.

• Se över möjligheterna till skapande av Serviceföretag som får ersättning för utförda uppdrag där möjligheterna kring vad och hur upphandling kan ske med kommunen som kund.

• För att allt detta skall vara möjligt krävs en 100% tjänst som stöd i tre år för att skapa tillräcklig information för analys och övergång/implementering till ordinarie verksamhet i kommunen.

Syfte

Öka kompetensen och förståelsen för servicens betydelse för företag, föreningar och boende på landsbygden

på alla nivåer i den struktur/organisation som Lindesbergs Kommun arbetar efter (på lokal nivå, på

tjänsttemana nivå och hos politiska beslutsfattare i kommunen). På så vis ska servicefrågorna integreras och

samordnas bättre med övrigt landsbygdsarbete så att servicen utger en del av helheten. En bygds utveckling

grundar sig på det genuina underifrånperspektivet med bred förankring i utvecklingen i det lokala

närsamhället. Här är det viktigt att man får en känsla av delaktighet där tematiska tillägg i utvecklings strategin

och en fördjupad översiktsplan som innefattar våra attraktiva ytterområden som vi lite slarvigt kallar för

landsbygd. Hur kan en ökad och breddad service skapa bättre förutsättningar för att människor skall kunna bo,

leva och verka som företagare på landsbygden. Vilka möjligheter ger ett rikt föreningsliv, attraktiva boende

miljöer och ett ökat företagande för att upprätthålla och stärka servicen. Det är således väsentligt att visa på en

växelverkan mellan landsbygdsutveckling i stort tillväxt och service.

Stärka strukturen som byggts upp kring landsbygdsutvecklingsfrågorna mellan den kommunala och den lokala nivån. Med detta menas att medborgare, företag etc. från lokala utvecklingsplaner i funktionella områden får fokus på frågorna till kommunstyrelsen. Här använder man sig av den kommunala landsbygdsutvecklaren som coach och stöd för att ta fram lokala utvecklingsplaner men också för att planera och presentera olika förslag och åtgärder i det funktionella området med planen som grund samt sedermera att den belyses hos den politiska tillsatta arbetsgruppen Beredningsgruppen för lokalutveckling som tar fram förslag till beslut som sedermera tas av KS. Detta skall skapa ökad kompetens och förståelse för lokalt utvecklingsarbete samtidigt som den lokala nivån får en möjlighet att påverka beslut. Landsbygdsfrågorna kommer på så vis få ett ökat fokus utifrån ett helhetsperspektiv där frågor som näringsliv och service kan få en central roll.

4



Mål

Hållbara långsiktiga servicelösningar för boende och företag i form av plattformar för servicegivare där ökat samarbete mellan de privata offentliga och ideella kan frodas. Målet är att skapa ökad, breddad, mer och bättre service på landsbygden utifrån identifierade behov som skapats i samarbete mellan lokala utvecklingsplaner och kommunens planmässiga arbete. När vi pratar om servicegivare och plattformar vill vi inte låsa oss. Här kan det se olika ut på olika orter och därför kan lösningarna komma att se olika ut. Det kanske inte skall vara en servicepunkt i varje område utan det kan vara mobilalösningar och i vissa fall kombinationer. Det är därför som detta projekt är viktigt för oss eftersom det skapar möjlighet till visionärhöjd att prova ny grepp och inte låsa fast oss

Organisation

Styrgrupp: Kommunalråd, Näringslivschef, Länsstyrelsens processledare för RSP, Ordförande för beredningsgruppen för lokalutveckling, Projektledare Detta blir ett arbete som skall sektorövergripande genomsyra kommunen eftersom ett funktionellt område lika gärna kan ligga i ett miljonområde som bestå av ett tematiskt sammanfogad inriktning, som ungdomar, motor, nybyggare, idrott, tillgänglighet etc. Basen och drivkraften kommer att ligga i vår enhet Näringsliv och Utveckling eftersom denna utveckling behöver ligga i den enhet som är kittet mellan det offentliga, privata och det ideella. Detta är en utmaning mot befintliga strukturer i den mening att det är ett nytt sätt att tänka. Men även att det långsiktiga hållbara tar lång tid att mäta effekterna av för att kunna implementeras...

Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning

Som enskild person skall man kunna bry sig om sitt närsamhälle där man har rätt att få sin röst hörd i sin lokala utvecklingsgrupp i det funktionella området. Här skapar man med sin kommunala coach lokala utvecklingsplaner och visionsplaner som förankras och ger möjlighet till påverkan i form av projekt, medborgarförslag etc. I denna fas skall ett stöd/en coach finnas i form av den kommunala landsbygdsutvecklaren där man med sin egen förankrade situation som utbildningsmaterial får hjälp till självhjälp via starta egetkurs i projektskapande. Här kan även skapande av plattformar för utveckling av service till medborgare och näringsliv byggas men man skall även se att detta blir en möjlighet till delaktighet i tematiska tillägg i kommunens utvecklingsstrategi, översiktsplan samt att en strävan görs för att påvisa vikten av att göra en fördjupad översikts plan för områdena utanför kommunens citykärna och kanske ett nyskapande av en serviceförsörjningsplan.

Program för entreprenörskap och lokalt utvecklingsarbete i Lindesbergs kommun skapas. Detta för att skapa en vikänsla i kommunen och dess gemensamma varumärke. Där kan en grogrund utvecklas för att vi skall bry oss om vårt närsamhälle i våra funktionella områden. Här kommer en känsla av delaktighet spridas och en bekräftelse på att via dialog kan man påverka. Det kommer inte alltid att rendera till att man får som man vill men tack vare medborgardialog så kommer man att få förståelse för beslut som tas...

.

5



Resultat spridning

Vår inställning är att sprida våra erfarenheter så mycket som möjligt. Detta för att desto fler som snor vår ide desto större blir vår parameter för utvärdering och analys samt möjlighet till att kvalitetssäkra ett resultat som skall bekräfta en implementering av metoden i kommunens ordinarie verksamhet. Kommunen har som avsikt att tillsammans med andra sprida våra erfarenheter till andra kommuner i Sverige via konferenser, seminarier etc. via den dokumentation som skall göras. I samband med erfarenhetsutbyte vill kommunen även ta del av andra kommuners arbete med att utveckla servicen på landsbygden för att finna metoder som ytterligare kan komplettera och stärka den arbetsmetodik och struktur som Lindesbergskommun vill vidareutveckla i projektet. Vi har redan sträckt ut handen för samarbete med andra myndigheter och organisationer som bollplank.

Avgränsning av arbetsområde

Här ser vi metoden som viktigast och ser hellre möjligheter till spinoffeffekter än att titta på avgränsningar.

Kopplingar till andra projekt

Vårt projekt Servicepunkter tillsammans med Hela Sverige Ska leva, Länsstyrelsen och Tillväxtverket är en frukt av det arbete som påbörjades och genomförs i Vedevåg. Det arbete som läggs ner och lagts ner i Vedevåg är betydelsefullt att slutföra i projektet. Det vill säga att vi skall använda den kunskap som framkommit som en drivkraft att försöka hitta möjligheter att ge metoden en långsiktig chans till hållbar utveckling över tid.

Uppföljning och utvärdering

Vår målsättning är att kunna implementera metoden och att den kopplas till vårt tilltänkta ramprogram för entreprenörskap och lokalt utvecklingsarbete i Lindesbergs kommun innebär att projektet kommer att dokumenteras väl, följas av media och en delaktighet av våra politiker kommer att skapa ett fokus på frågorna. Det innebär att utvärderingen kommer att göras under projektets gång för att förbereda den eventuella implementeringen.

Miljö

Vi vill genomföra projektet därför att vi ser att om våra funktionella områden får en basförutsättning för service till medborgare och näringsliv, får man en helt annan möjlighet att leva och utvecklas. Som exempel kan nämnas att om det blir fiber till lokala småföretag inom gröna näringen, konsultföretag som arbetar med hemmet som arbetsplats eller sommarstugor med samma villkor som uppkopplingen i takvåningen vid Strandvägen i Stockholm, så ger det boende och företagare helt andra möjligheter att väja vad och vars det goda livet är som bäst. Natur och miljö kan kombineras med global tillgänglighet det blir ett glokaltområde. Transporter minskar, miljön mår bra och transporter kan elimineras samt tas bort i vissa lägen. Här kan fler människor skapa förutsättningar för levande lansbygd och möjlighet till året runt service.

.

6



Jämställdhet

Jämlikhet

Jämlikhet innebär att alla ska behandlas likvärdigt oavsett kön, ålder, hudfärg, etnisk tillhörighet eller religion.

Med den befolkningssammansättning som i regel råder på landsbygden här i Lindesberg, med asylsökande verksamhet och utomnordisk invandring, ska programmet integration vara som viktig jämlikhetsfråga.

Eftersom det av tradition är en mansdominerad kultur som råder på landsbygden, ska projektet/programmet prioritera de ansökningar som utvecklar kvinnors och ungas delaktighet, intressen, behov och värderingar. Det ska gälla i alla de åtgärder som projektet/programmet innehåller.

Integration

Programmet ska stödja projekt som är inriktade på att finna former för integration av verksamheter som traditionellt inte har för vana att samverka, i syfte att finna nya former för ett mer dynamiskt utvecklingsarbete i lokalsamhället. Det kan vara integration av olika befolkningsgrupper, inklusive invandrargrupper, av tätort – landsbygd, av privata, offentliga och ideella aktörer. Strävan är att skapa mötesplatser, där man kan:

• Synliggöra hinder och ta till vara oprövade möjligheter för lokal utveckling

• Finna nya infallsvinklar för samhälls- och näringslivsutveckling på lokal nivå

• Utveckla en gemensam helhetssyn över traditionella revirgränser

Effekter på lång sikt

Landsbygdsfrågorna får en högre status/dignitet, och därmed få ett större fokus i kommunens utveckling och tillväxtarbete. Devisen " Summan av delarna tillsammans är alltid större än summan av delarna var för sig" har blivit en verklighet och "Lindesberg Bergslagens huvudstad" är ett vedertaget uttryck. Den sociala ekonomins gulliga mervärde har blivit en styrka som nämns med respekt och är en viktig del av samhällsutvecklingen och inte bara i närsamhället. Bergslagens digitala agenda har bytt fokus och utvecklar nu innehållet som transporteras i fibern i samarbete med Örebro universitet. Innovation Bergslagen har bidragit till att utveckla näringslivet och är en del av de uppnådda målet, att bli 10% bättre totalt i kommunen sedan starten 2012.

Verksamhet och resultat efter projekt tiden

Den beskrivna strukturen och det arbetssätt som projektet bygger på ska Ingå i kommunens verksamhet på naturligt vis. Metoden har implementerats...

.

7



Beskrivning av existerande och tänkbara funktionella områden


Beskrivning av existerande och tänkbara funktionella områden

Nivå 1 kommuncentra Lindesbergs Centrum, Hagaberg, Lindesjön

Lindesberg håller på att förstärka sin ställning som Bergslagens centrum och tillväxtmotor genom nya företags- och handelsetableringar och ses som en viktig servicenod inte bara för Lindesbergs kommun utan för Bergslagen. Här kan ett funktionellt område vara ”Lindesberg Bergslagens huvudstad” med devisen att leva upp till det epitetet…

8



Nivå 2 kommundelscentra Frövi I den södra delen av kommunen är Frövi en viktig serviceknutpunkt och här hittar man ett serviceutbud som är utöver det vanliga med tanke på ortens befolkningsmängd. Viktigt funktionellt områden som skapat en lokalutvecklingsplan och påvisat sitt stora intresse för sitt närsamhälle. Där man uttryckt sitt behov av servicepunkter och antytt möjliga lösningar kring såkallade samhällsföretag.

Funktion: • Närhet till Örebro • Goda pendlingsavstånd till både Örebro och Lindesbergs centralort • Många olika servicefunktioner i förhållande till sin storlek • Centralort för södra kommundelen • Stor lokal arbetsmarknad

Utvecklingsmöjligheter: • Pendelstation för södra kommundelen • Attraktivt boende • LIS-områden

Nivå 3 stora tätorter Fellingsbro, Storå/Guldsmedshyttan

Utöver Frövi så finns det flera orter som genom sin befolkningsmängd, kommunikationsläge och i kraft av det samlade serviceutbudet idag har en funktion som serviceorter för det kringliggande omlandet. Dessa orter är samlade under nivå 3. Större funktionella områden som skapat en lokalutvecklingsplan och påvisat sitt stora intresse för sitt närsamhälle. Där man uttryckt sitt behov av servicepunkter och antytt möjliga lösningar kring såkallade samhällsföretag.

Nivå 4 mindre tätorter Ramsberg, Vedevåg, Rockhammar, Löa, Vasselhyttan, Stråssa,

Ullesätter, Usken Mindre funktionella områden med byar och landsbygd där man skapat en lokalutvecklingsplan och påvisat sitt stora intresse för sitt närsamhälle. Där man uttryckt sitt behov av servicepunkter och antytt möjliga lösningar kring såkallade samhällsföretag.

9



Nivå 5 byar och landsbygd Allmänningbo, Bergshyttan, Blixterboda, Fanthyttan, Finnåker, Fornaboda, Fryggesboda, Gammelbo, Grimsö, Grönbo, Hafsta, Hidingen Kloten, Lövåsen, Morskoga, Mårdshyttan, Oppboga, Resta, Snuggan Spannarboda, Torphyttan, Vanneboda, Öskevik, Gusselby Byar och landsbygd som ej skapat ett eget funktionellt område eller lokala utvecklingsplaner ska ha en möjlighet att kunna utvecklas efter sina egna förutsättningar och identitet. Utifrån de riktlinjer som finns om landsbygdsutveckling. LIS- områden, där det är lämpligt.

Inriktningsmål:

Lindesbergs kommun skall skapa goda förutsättningar för näringslivets utveckling i syfte att öka andelen sysselsatta samt öka attraktionskraften för boende i kommunen. Detta med hjälp av att sätta medborgaren i centrum via en öppen och transparent dialog.

De mjuka värden som att ha en känsla av delaktighet skapas när man får möjlighet att påverka beslut från den fjärdeplaneringsnivån och skapa ett underifrånperspektiv ifrån gräsrotsnivå. Detta via lokala utvecklingsplaner i våra funktionella områden.


10



Behov av resurser

Detta kommer att kräva en 100 % tjänst för genomförandet konsulttjänster till ekonomi och utredningar. Dessa skall fungera som kittet mellan funktionella områden, tjänstemän, kommunala bolag, nämnder och politiken .

Kostnad lön från 2012-04-01—2014-12-31

Månadslön 30 000 x 1,45 = 65 250 x 33 månader = 1 435 500:-

Övriga kostnader 19 000 x 33 månader = 986 700:-

Totalkostnad 2 422 200

I övriga kostnader ingår kontorshyra, kontorsmaterial, milersättning, möteskostnader, inspiratörer, kompetensutveckling etc.

Finansiering

Lindesbergs kommun 968 880:-

Tillväxtverket 1 453 320:-

Totalfinansiering 2 422 200:-

Tidsplan

2012-04-01 - - 2012-08-01 Initiering- och startfas

2012-08-02 - - 2014-10-31 Genomförandefas

2014-11-01 - - 2014-12-31 Uppsummering och avslutning i kommunen med ”övergång” till ordinarie verksamhet.

Anders Ceder Peter Bring

Kommunalråd Lindesbergs kommun Kommunchef Lindesbergs kommun Näringslivschef Lindesbergs kommun

Bengt Storbacka

Ordförande Beredningsgrupp för lokal utveckling

11



AF FK SP LK AB PP

LUP

Servicepunkt

LUG

Samhällsföretaget

Frövi Fell-b Rams Rock Storå Vede

12



LK

Mark ä

Fören

IF

PP

Hemb

AB

Medborgare

Visionsplan Lokalutvecklingsgrupp

Funktionellt område Lokalutvecklingsplan

Samhällsföretag Lokalutvecklingsgrupp Servicepunkt

Politik

13



Lokalutvecklingsplan Visionssplaner

Utvecklingsstrategin Översiktsplan

Serviceförsörjningsplan

Utvecklingsstrategin Översiktsplan

14



Översiktsplan RUP

Blåljus utredning Serviceutredning

RÖP

EU Landsbygdsprogram

15



Organisationsschema och arbetsmetod för

”Beredningsgrupp för Lokal utveckling”

LUP LUP LUP LUP LUP LUP

Beredning för lokal utveckling

Inkorg

Styrelser/

nämnder

Remisser

Beslut (Ks) Svar: alla

Lim, Leader,

Esf, Lst, etc.

Medel Strategier

/policys

Arbetsgrupper

Kommunal Landsbygdsutvecklare som coach och länk i mellan

pilotkommuner f r service 10x - lindesbergsbygden · 2012. 7. 16. · i mars 2010 beslutade...

Documents