uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla ... · länsstyrelsernas roll har...

UPPFÖLJNING AV FYRA NATIONELLA SATSNINGAR FÖR ATT UTVECKLA LOKALT ANDT-FÖREBYGGANDE ARBETE

Avsedd för

Folkhälsomyndigheten

Dokumenttyp

Rapport

Version

Rapport

Datum

Januari 2019 (redigerad juni 2019)

Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete

1

SAMMANFATTNING

Folkhälsomyndigheten har regeringens uppdrag att arbeta för ett långsiktigt, hållbart

och kunskapsbaserat förebyggande arbete inom alkohol-, narkotika-, dopnings- och

tobaksområdet (ANDT) i Sverige. Att kartlägga och följa upp lokalt ANDT-förebyg-

gande arbete utgör en viktig del i detta.

Under perioden 2002–2010 genomfördes fyra lokala satsningar som syftade till att

utveckla en struktur för det ANDT-förebyggande arbetet på lokal nivå. Ramboll har fått

i uppdrag av Folkhälsomyndigheten att genomföra en kartläggning och analys av de

fyra satsningarna. I uppdraget har ingått att kartlägga tidigare utvärderingar samt

sammanställa resultat och bärande komponenter från insatserna. Ramboll har även

studerat vilka kvardröjande effekter satsningarna har gett hos de deltagande kommu-

nerna och hur de förhåller sig till vägledningsmaterial riktat till kommuner.

Fyra satsningar med stora likheter och vissa skillnader

De fyra satsningarna som har studerats är Sex försökskommuner, 3x3, Småkommun-

satsningen samt LUMA (Lokalt utvecklingsarbete med ambitioner).

Alla fyra satsningarna är nationella initiativ som syftat till att förstärka och utveckla

lokalt förebyggande ANDT-arbete. De bygger på gemensamma grundantaganden och

utgångspunkten är tidigare forskning om lokalt förebyggande ANDT-arbete och hur det

bör bedrivas på lokal nivå. Fokus har varit att utveckla strukturer för det förebyggande

arbetet i deltagande kommuner samt att utveckla och använda effektiva arbetsme-

toder inom ANDT.

Satsningarna har utgått från nationell styrning men med vissa möjligheter för kommu-

nerna att själva utforma arbetet efter lokala förutsättningar. Alla kommuner som del-

tog i satsningen fick extern nationell finansiering, storleken på finansieringen skiljde

sig dock något. För att få delta ställdes vissa krav på kommunerna.

Det som skiljer satsningarna åt är att det fanns mer uttalade krav kring vilka metoder

och arbetssätt de deltagande kommunerna skulle använda i de senare satsningarna

jämfört med de tidigare. Styrningen riktades mer mot vetenskapligt underbyggda

metoder inom tillgänglighetsbegränsande insatser och föräldrastöd. För alla utveck-

lingsprojekt förutom Sex försökskommuner (det första projektet) ställdes även krav på

att de deltagande kommunerna skulle kartlägga tillgången och efterfrågan på ANDT

samt att kommunerna skulle utveckla system för att möjliggöra uppföljning av de före-

byggande insatserna. Länsstyrelsernas roll har förstärkts i de tre senare satsningarna.

Vilka komponenter och arbetssätt används fortfarande i kommunerna?

Resultaten av sammanställningarna som gjorts visar att vissa komponenter och

arbetssätt från satsningarna har levt kvar i större utsträckning än andra. De kompo-

nenter och arbetssätt som levt kvar i störst utsträckning är kopplade till organise-

ringen av det ANDT-förebyggande arbetet i kommunerna och då särskilt samordnings-

funktionen och till viss del även styrgrupper. Kommunerna har även utvecklat struk-

turer för samverkan, både internt i kommunen och med andra samarbetspartners som

exempelvis Polismyndigheten.

Vad kännetecknar kommuner där delar av satsningarna lever kvar?

Kommunerna har i varierande utsträckning behållit komponenter och arbetssätt från

de fyra satsningarna. Det framkommer inget samband mellan vilket av de fyra sats-

ningarna en kommun deltagit i och hur mycket som lever kvar av satsningen.


2

Ett tydligt karaktärsdrag i kommuner där många delar från satsningen fortfarande

lever kvar är att det funnits en politisk prioritering och vilja att fortsätta arbeta i

enlighet med satsningen. Det har visat sig vara framgångsrikt om kommuner har haft

utvecklade strukturer redan innan satsningen initierades, exempelvis att det funnits en

lokal samordnare. Större kommuner har överlag haft bättre förutsättningar för att

utveckla det ANDT-förebyggande arbetet. Kommunstorlek är den enda externa

variabeln som utifrån studiens underlag bedöms ha haft en positiv inverkan för

kommunernas utveckling efter att ha deltagit i satsningen.

En förutsättning för ett aktivt ANDT-arbete är att det finns en samordningstjänst med

ett tydligt uppdrag och mandat att driva arbetet. Mindre kommuner verkar ha haft

svårare att bibehålla komponenter från satsningen än större kommuner.

Det finns en samstämmighet med vägledningsmaterial till kommunerna kring

ANDT-arbetet och resultaten av denna studie

Folkhälsomyndigheten har lyft fram två vägledningsmaterial: Snabbguiden för

droförebyggande arbete samt Checklista för implementering med kvalitet. De två

materialen har olika fokus. Snabbguidens syfte är att ge vägledning, information och

råd åt yrkesverksamma inom ANDT-området medan checklistan ger stöd i praktiskt

implementeringsarbete.

Utifrån vad som framkommit i denna studie bedömer Ramboll att både snabbguiden

och checklistan har ett relevant innehåll. Det finns däremot delar som saknas i

vägledningsmaterialet, som exempelvis betydelsen av att ha en lokal samordnare eller

styrdokument för ANDT-förebyggande arbete.


3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning 5

1.1 Bakgrund till uppdraget 5 1.2 Rambolls uppdrag 5

2. Metod 6

2.1 Steg 1: Kartläggning och sammanställning av bärande komponenter

och arbetssätt i de fyra utvecklingsprojekten 6 2.2 Steg 2: Kartläggning av vad som fortfarande används i kommunerna 7 2.3 Steg 3: Kartläggning och analys av kommuner 7 2.4 Steg 4: Analys 8 2.5 Olika datakällor har använts i uppdraget 8 2.6 Avgränsningar och förutsättningar som påverkat uppdraget 10

3. Fyra satsningar för ANDT-prevention 12

3.1 Likheter i satsningarna 12 3.2 Skillnader mellan satsningarna 12 3.3 Sex försökskommuner 12 3.4 3x3 13 3.5 Småkommunsatsningen 14 3.6 LUMA 15

4. Kartläggning av vad som fortfarande lever kvar i kommunerna 18

4.1 Samordningsfunktionen har i stor utsträckning levt kvar i kommunerna

18 4.2 Styrgrupp finns i vissa fall kvar, i andra inte 22 4.3 Vissa arbetssätt och metoder används fortfarande i kommunerna 22 4.4 Politiska program som inkluderar ANDT-förebyggande arbete

förekommer i mindre utsträckning 23 4.5 Styrdokumenteten innehåller vanligtvis en genomförandeplan 24 4.6 Utvecklingsprojektet har skapat bestående strukturer för samverkan

24 4.7 Kommunerna deltar i länsstyrelsens nätverk 26 4.8 Kommunerna följer i varierad omfattning upp det ANDT-förebyggande

arbetet 26 4.9 Bruk av ANDT följs upp i varierad utsträckning 27

5. Analys av kommunernas karaktärsdrag 28

5.1 Komponenter och arbetssätt som har levt kvar i stor respektive mindre

utsträckning 28 5.2 Politisk prioritering avgörande faktor för att kommunerna ska bedriva

ett ANDT-förebyggande arbete 28 5.3 En samordningstjänst med tydligt uppdrag och mandat är en

förutsättning för ett aktivt ANDT-arbete 30 5.4 Kontinuitet i samordningstjänsten samt andra funktioner har i vissa fall

påverkat ANDT-arbetet 31 5.5 Metoder och arbetssätt används i varierad utsträckning 33


4

5.6 Mindre kommuner har haft svårare att bibehålla komponenter från

satsningen 34 5.7 Andra externa faktorer har i begränsad utsträckning påverkat om

komponenter från satsningarna har levt kvar 35 5.8 Framgångsfaktorer och utmaningar från utvärderingar av

utvecklingsprojekten stämmer överens med resultaten i studien 36

6. Resultaten överensstämmer delvis med vägledningsmaterialen

37

6.1 Vägledningsmaterialen kan användas för kvalitetssäkring och stöd i

projekt och implementeringsprocesser 37 6.2 Rambolls bedömning av relevansen i Snabbguide för drogförebyggande

arbete 38 6.3 Implementeringsguiden är ett stöd för att implementera metoder 40 6.4 Det finns goda exempel på andra vägledningsmaterial 41

7. Slutsatser 42

7.1 Utvärderingar av de fyra insatserna är i hög grad samstämmiga 42 7.2 Många delar från satsningen lever kvar i kommunerna 42 7.3 Vissa faktorer har särskild påverkan på kommunernas utveckling 42 7.4 Vägledningsmaterialen svarar delvis mot resultat från studien 43

Bilaga 1 Bortfallsanalys 45 Bilaga 2 Kommuner och län som ingick i satsningarna 46 Bilaga 3 Intervjupersoner och intervjuguider 47 Bilaga 4 Externa faktorers påverkan 49 Bilaga 5 Kommenterad referenslista 51


5

1. INLEDNING

1.1 Bakgrund till uppdraget

Folkhälsomyndigheten har initierat en kartläggning och uppföljning inom området

lokalt ANDT-förebyggande arbete. Folkhälsomyndigheten har regeringens uppdrag att

arbeta för ett långsiktigt, hållbart och kunskapsbaserat förebyggande arbete inom

alkohol-, narkotika, dopnings- och tobaksområdet (ANDT) i Sverige. Att kartlägga och

följa upp lokalt ANDT-förebyggande arbete utgör en viktig del i detta. I detta uppdrag

har Folkhälsomyndigheten specifikt önskat kartlägga vad som utvärderats och vilka

slutsatser som kan dras av de fyra lokala satsningarna Sex försökskommuner, 3*3

(Tre gånger tre), Småkommunsatsningen (Små kommuners förebyggande arbete mot

alkohol och narkotika) och LUMA (Lokalt utvecklingsarbete med ambitioner) som

genomfördes mellan åren 2002 och 2010 och omfattade totalt 63 svenska kommuner i

14 län. Gemensamt för projekten var att de syftade till att utveckla en struktur för det

ANDT-förebyggande arbetet på lokal nivå. Folkhälsomyndigheten ville också kartlägga

i vilken utsträckning de lärdomar som kommunerna fick under projekttiden påverkat

det förebyggande arbete som pågår idag i de kommuner som var involverade i respek-

tive satsning.

1.2 Rambolls uppdrag

Ramboll har fått i uppdrag av Folkhälsomyndigheten att genomföra en kartläggning

och analys av de fyra utvecklingsprojekt som genomfördes i syfte att utveckla kommu-

nernas ANDT-förebyggande arbete. I uppdraget ingår att kartlägga tidigare utvärde-

ringar samt sammanställa resultat och bärande komponenter från insatserna. Ramboll

ska även studera vilka kvardröjande effekter satsningarna har gett hos de deltagande

kommunerna samt hur de förhåller sig till vägledningsmaterial riktat till kommuner.

Den första delen av uppdraget besvarades i en första delrapportering till Folkhälso-

myndigheten. Delar av delrapporten återfinns i bilaga 5 (kommenterad referenslista),

andra bärande delar är integrerade i denna rapport.


6

2. METOD

Uppdraget har genomförts i flera steg. Varje steg har besvarat en huvudsaklig fråge-

ställning och resultaten från respektive steg har varit utgångspunkt för kommande

steg i analysen. I detta kapitel beskriver vi metod och genomförande för uppdraget

och respektive steg. Vi diskuterar även utmaningar i uppdraget samt avgränsningar.

Figur 1 Övergripande beskrivning av uppdragets olika steg och var de redovisas

2.1 Steg 1: Kartläggning och sammanställning av bärande kompo-nenter och arbetssätt i de fyra utvecklingsprojekten

Steg 1 omfattade en litteratursökning med syftet att identifiera och sammanställa vilka

utvärderingar som genomförts av de fyra projekten och de huvudsakliga slutsatser

som framkommit.


7

2.2 Steg 2: Kartläggning av vad som fortfarande används i kommunerna

Steg 2 utgjordes av en intervjustudie och sammanställning av vissa variabler från

Folkhälsomyndighetens undersökning Länsrapporten (som beskrivs mer nedan under

avsnitt 2.5). Syftet var att kartlägga vilka komponenter och arbetssätt som fortfarande

används från utvecklingsprojekten. Arbetssättet för denna del av kartläggningen

beskrivs i figuren nedan.

2.3 Steg 3: Kartläggning och analys av kommuner

För att besvara frågeställningen i steg 3 användes resultat från Länsrapportens under-

sökningar samt intervjuer med kommuner. Syftet har varit att samla in kunskap om

kommuner som i olika grad använder sig av arbetssätt och komponenter från utveck-

lingsprojekten och vad som karaktäriserar dessa.


8

2.4 Steg 4: Analys

I steg 4 har Ramboll utifrån det som framkommit i steg 1–3 analyserat om resultaten

överensstämmer med vägledningsmaterial som riktar sig till kommuner. Dessa är

Snabbguide för drogförebyggande arbete (EDPQS)1 samt Checklista för implementering

med kvalitet.2

2.5 Olika datakällor har använts i uppdraget

I uppdraget har Ramboll samlat in och bearbetat både kvalitativa och kvantitativa

data. Datainsamlingen har i huvudsak bestått av tre delar:

Dokumentstudier

En litteratursökning och dokumentstudie som identifierat och gått igenom

utvärderingar som genomförts av de fyra utvecklingsprojekten.

1 https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/674fc3d2fad9453cbc539141ffb43cb9/snabbguide-drogforebyggande-arbete-15034-webb.pdf

2 https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/b4134ae1187a4578ba9712e67c2b7cc5/checklista-implementering-kvalitet-00393-2017-2-final-

webb.pdf

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/674fc3d2fad9453cbc539141ffb43cb9/snabbguide-drogforebyggande-arbete-15034-webb.pdf

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/b4134ae1187a4578ba9712e67c2b7cc5/checklista-implementering-kvalitet-00393-2017-2-final-webb.pdf

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/b4134ae1187a4578ba9712e67c2b7cc5/checklista-implementering-kvalitet-00393-2017-2-final-webb.pdf


9

Intervjuer med olika aktörer

Som en del av datainsamlingen har olika aktörer intervjuats. I uppdra-

gets första fas intervjuades forskare som utvärderat något av utveck-

lingsprojekten, samt Folkhälsomyndigheten. I uppdragets andra delar har

intervjuer genomförts med nuvarande eller tidigare ANDT-länssamordnare på länssty-

relserna. Slutligen har vi intervjuat lokala ANDT-samordnare eller den person som va-

rit ansvarig för ANDT-frågorna i de 18 kommunerna. I två fall har vi istället intervjuat

personer som inte längre arbetar i kommunen, eftersom de haft särskild kunskap om

satsningarna. Syftet med intervjuerna var att få en bild av hur kommunerna har

arbetet med det ANDT-förebyggande arbetet efter att satsningarna avslutats.

Intervjuerna var semistrukturerade och gjordes utifrån intervjuguider (se bilaga 3)

som stämts av med Folkhälsomyndigheten.

Sammanställning av statistik från Länsrapportens undersökningar

och andra datakällor

Förutom intervjuer har Ramboll använt data från Länsrapportens under-

sökningar för ett antal verksamhetsår. Syftet har varit att kunna besvara

frågor om vilka komponenter och arbetssätt som fortfarande används i de kommuner

som var involverade i något av de fyra utvecklingsprojekten.

Länsrapporten är en årlig totalundersökning som genomförs av Folkhälsomyndigheten i

syfte att följa upp hur den nationella ANDT-politiken genomförs på regional och lokal

nivå. Undersökningen riktar sig till länsstyrelser, kommuner och till stadsdelarna i stor-

stadskommunerna. Mellan 2001 och 2013 ansvarade Statens folkhälsoinstitut för

undersökningen. När Folkhälsomyndigheten bildades år 2014 övergick ansvaret till den

nya myndigheten. Undersökningen består av olika frågeområden där länsstyrelser,

kommuner och stadsdelar får besvara frågor om den organisatoriska strukturen för

ANDT-arbetet, samt hur de arbetar med insatser och metoder.

För att kunna ge en indikation av vad som lever kvar från utvecklingsprojekten identi-

fierades först komponenter som varit bärande i satsningarna. Det har framförallt hand-

lat om vilka krav som ställdes på hur kommunerna skulle arbeta och organisera sig.

Kraven har i stor utsträckning varit likartade i alla fyra projekt. Ramboll har gjort en

genomgång av frågor som ställts i Länsrapportens undersökningar över tid med syfte

att identifiera vilka frågor som kunde användas för att följa upp komponenter och

arbetssätt från projekten. Vilken data från Länsrapportens undersökningar som ingått i

kartläggningen har beslutats i dialog mellan Ramboll och Folkhälsomyndigheten.

Svårigheter att jämföra Länsrapporter över tid

När det kommer till data från Länsrapporten har syftet varit att studera potentiella

kvardröjande effekter från deltagande i den nationella satsningen. Därför har studien

fokuserat på att jämföra data från perioden för satsningen med år 2017. Det har inte

varit möjligt att isolera för andra påverkansfaktorer (som exempelvis förändrade prio-

riteringar vid byte av politisk ledning eller omorganisering) som kan ha påverkat vilka

kvardröjande effekter som har levt kvar i kommunerna.


10

Flera frågor som ställs i Länsrapporten har förändrats över tid, och formuleringarna

har inte varit desamma under perioden som utvecklingsprojekten genomförts. Detta

har inneburit att det bara varit möjligt att göra vissa jämförelser mellan kommunernas

svar för året då satsningen avslutades och året för senast tillgängliga data, vilket varit

år 2017. För resterande frågor valdes 2011 som ett gemensamt år att jämföra för

samtliga kommuner som deltagit i ett utvecklingsprojekt, eftersom att samtliga sats-

ningar då hade avslutats.

Data kring externa faktorer från olika datakällor

Utöver data från länsrapporterna har Ramboll använt sig av demografiska data från

Statistiska centralbyrån (SCB), Folkhälsomyndigheten och Sveriges kommuner och

landsting (SKL). Detta har gjorts för att analysera eventuella mönster i karaktärsdrag

hos kommuner som intervjuats i steg 3. Ramboll har endast analyserat externa fak-

torer för kommuner som ingått i urvalet i steg 3 och som intervjuats.

I denna studie har vi endast använt offentlig statistik som presenteras som tabeller i

offentliga databaser. I studien ingår vissa socioekonomiska faktorer som förvärvs-

intensitet som omfattar andel förvärvsarbetare mellan 20–64 år, andel invånare med

eftergymnasial utbildning samt median för sammanräknad förvärvsinkomst. Demo-

grafiska variabler som ingått är storlek på kommunen (antal invånare), kommungrupp

(enligt SKL:s definition) samt andel av kommuninvånarna som är under 25 år.

Slutligen har självskattad hälsa ingått (andelen som uppgett att de har bra eller

mycket bra hälsa).

Analysen av denna data är framförallt deskriptiv. För att undersöka eventuella karak-

tärsdrag hos kommuner med olika typer av utveckling kategoriserade kommunerna

som två typer: kommuner med positiv utveckling av det ANDT-förebyggande arbetet

och kommuner med negativ utveckling. Kategoriseringen genomfördes i syfte att

undersöka eventuella mönster av externa karaktärsdrag hos kommuner med många

kvardröjande delar från satsningarna respektive med få delar kvar. Sammanlagt är det

18 kommuner som kategoriserats.

Studien är dock begränsad och resultatet behöver inte betyda att inte andra faktorer

kan haft betydelse. Eftersom analysen är deskriptiv är eventuella mönster och sam-

band inte heller statistiskt signifikanta.

2.6 Avgränsningar och förutsättningar som påverkat uppdraget

Det finns ett par försvårande förutsättningar som komplicerat uppdraget

och användningen av de metoder som beskrivits ovan.


11

En försvårande faktor är tidpunkten för vår uppföljning i förhållande till när utveck-

lingsprojekten genomfördes. Det första utvecklingsprojektet, Sex försökskommuner,

avslutades för drygt tolv år sedan. LUMA, som var det sista projektet, avslutades för

drygt sju år sedan. Tidsaspekten har påverkat Rambolls uppdrag på olika sätt. Perso-

ner som varit delaktig i ett projekt har inte alltid arbetat kvar, vilket har gjort att inter-

vjuer ibland har gjorts med personer som gått i pension eller som arbetar på en annan

arbetsplats. I en del kommuner har det inte varit möjligt att få tag på någon person

med kunskap om satsningen. Intervjusvaren tolkas därför med viss försiktighet. Även

då det inte varit möjligt att intervjua en person med egen erfarenhet av arbete med

något av utvecklingsprojekten, har vi kunnat få en uppfattning om vilka delar från

satsningarna som har levt kvar i kommunerna. Detta har varit möjligt genom att vi i

intervjun fokuserat på hur kommunen idag arbetar förebyggande med ANDT-frågor.

Därutöver har vi kunnat komplettera med aktuell statik från Länsrapporterna. Att det

gått så lång tid sedan satsningarna genomförs medför ändå att intervjusvaren ska

tolkas med försiktighet.

Statistiken från Länsrapportens undersökningar är en annan viktig aspekt som

påverkar genomförandet. Folkhälsomyndigheten har tydligt angett att uppgifter från

undersökningarna ska utgöra underlag för Rambolls studie. Som vi tidigare nämnt har

frågorna i undersökningen reviderats över åren. Vissa frågor har tagits bort, omformu-

lerats och eller fått en annan innebörd. Vi har därför saknat data som vi önskat ha

med i studien, och det har påverkat vilka jämförelser och analyser som kunnat göras.

Det finns även ett visst bortfall i undersökningarna. Länsrapportens undersökningar

innehåller totalt sju procent saknade värden. Med ett saknat värde menas här att det

saknas svar på en fråga från en kommun. Vi har sammanställt bortfallet för samtliga

frågor i bilaga 1. Saknade värden skapar begränsningar framför allt då förändring

inom en kommun ska studeras. Om en kommun inte besvarat en viss fråga ett av åren

som jämförts har det inte varit möjligt att studera förändringen mellan åren. Vi redo-

gör för antalet kommuner (n) som våra analyser utgår från vid respektive figur i

rapporten.

Nio kommuner har inte svarat alls på någon av de frågor som valts ut och har därför

tagits bort ur analysen för det år som data saknas. Dessa är Nyköping (3x3 år 2017),

Askersund, Filipstad, Laxå, Lekeberg, Ljusnarsberg, Nora (Småkommunsatsningen år

2010), Härryda och Partille (LUMA år 2011).

Kommunernas svar från Länsrapporten bör också betraktas med viss försiktighet. Flera

länssamordnare påtalar brister i kommunernas svar eftersom kommuner kan tolka

frågorna olika. Andra länssamordnare har påtalat att det inte heller alltid är rätt

person från kommunen som besvarat enkätundersökningen och att svaren därför inte

är helt tillförlitliga. Vi har också uppmärksammat att en kommuns svar kan skilja sig

mellan intervjuer vi genomfört och svar som kommunen angett i Länsrapporten.


12

3. FYRA SATSNINGAR FÖR ANDT-PREVENTION

De fyra utvecklingsprojekt som har studerats är Sex försökskommuner, 3x3, Småkom-

munsatsningen samt LUMA (Lokalt utvecklingsarbete med ambitioner). Alla fyra pro-

jekt är nationella initiativ som syftat till att förstärka och utveckla lokalt förebyggande

ANDT-arbete. Fokus har varit på att bygga upp strukturer för det förebyggande arbetet

i deltagande kommuner samt att utveckla och använda effektiva arbetsmetoder. För

att få delta ställdes krav på kommunerna. Det var i stor utsträckning samma krav som

ställdes i alla fyra projekt, med vissa skillnader för Sex försökskommuner. I följande

kapitel beskriver vi likheter och skillnader mellan utvecklingsprojektet, ger en närmre

beskrivning om respektive satsning. I Figur 2 sammanfattas de olika satsningarna. I

bilaga 5 framgår vilka utvärderingar som gjorts av de olika satsningarna.

3.1 Likheter i satsningarna

Utgångspunkterna för de fyra utvecklingsprojekten är desamma. De är nationellt

initierade utvecklingsprojekt. De bygger på gemensamma grundantaganden och

utgångspunkten är tidigare forskning om lokalt förebyggande ANDT-arbete och hur det

bör bedrivas på lokal nivå. Utvecklingsprojekten har utgått från nationell styrning

men med relativt stora möjligheter för kommunerna själva att utforma arbetet efter de

lokala förutsättningarna. Alla kommuner som deltog i satsningen fick extern nationell

finansiering, men omfattningen av medel har varierat. För att få delta ställdes vissa

krav på kommunerna.

3.2 Skillnader mellan satsningarna

Det finns även några faktorer som skiljer sig mellan satsningarna. Styrningen kring

vilka arbetssätt och metoder som skulle användas i kommunerna blev tydligare i de

senare satsningarna och styrdes mer mot vetenskapligt underbyggda metoder inom

tillgänglighetsbegränsande insatser och föräldrastöd. För alla utvecklingsprojekt utom

Sex försökskommuner ställdes även krav på att de deltagande kommunerna skulle

kartlägga tillgången och efterfrågan på ANDT samt att kommunerna skulle utveckla

system för att möjliggöra uppföljning av de förebyggande insatserna.

Länssamordnares roll har varit olika framträdande i de olika projekten. I Sex för-

sökskommuner och Småkommunsatsningen hade länssamordnarna en mer begränsad

roll jämfört med i 3 x 3 och i LUMA. I 3x3 ingick länssamordnarna i en nationell styr-

grupp och fick hjälp av Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika att ansvara

för att initiera och genomföra utvecklingsarbetet i kommunerna. I LUMA som initiera-

des av Statens Folkhälsoinstitut var länssamordnarna ansvariga för att driva på

arbetet i kommunerna i samarbete med de kommunala ANDT-samordnarna.

3.3 Sex försökskommuner

Tidsperiod 2003–2007

Initiativtagare Dåvarande Alkoholkommittén, Mobilisering mot narkotika samt Folkhälsoinstitutet

Antal kommuner: 6 kommuner

Ekonomiskt bidrag: 200 000 kr i startbidrag och därefter 270 000 kr per kom-mun. Bidraget avser den totala ersättningen respektive kommun fick under satsningen.

Antal utvärderingar: 8


13

Bakgrund och syfte

Utvecklingsarbetet Sex försökskommuner syftade till att under en längre tidsperiod

studera utvecklingen och tillämpningen av forskningsbaserade metoder för kommunalt

alkohol- och narkotikaförebyggande arbete samt effekterna av detta. Alkohol-

kommittén ville undersöka om det var möjligt att få igång ett systematiskt förebyg-

gande arbete i kommunerna för att minska berusningsdrickandet och den totala

alkoholkonsumtionen, narkotikamissbruket och andelen som prövar narkotika. Fokus

riktades mot det lokala förebyggande alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet i

kommunerna. De kommuner som deltog i satsningen var Kalmar, Kramfors, Laholm,

Lund, Solna och Umeå. För att kunna studera effekterna av satsningen i kommunerna

valdes en jämförelsegrupp av sex kommuner med liknande befolkningsmängd och

geografiskspridning ut. Kontrollkommunerna valdes bland de kommuner som inte hade

ansökt om att bli försökskommuner.

Arbetssätt, metoder och organisering

Kommunerna skulle ta fram en lokal utvecklingsplan och välja tre-fyra utvecklings-

områden där man särskilt ville stärka det förebyggande arbetet. Utifrån de områden

som kommunerna valde erbjöds de stöd för att satsa på metoder och preventions-

områden som utifrån forskningen bedömts kunna ge effekter på alkohol- och

narkotikaskadeutvecklingen. De aktuella metoderna/verksamheterna som användes

var Ansvarsfull alkoholservering, Motiverande samtal (MI) för elevhälsan, Social Emot-

ionell Träning (SET), Komet för föräldrar, Örebro preventionsprogram (ÖPP) och

Tillgänglighetsbegränsning. Under satsningens sista år blev det obligatoriskt att

försökskommunerna skulle arbeta med områdena: tillgänglighetsbegränsade insatser

och utbildning av politiker.

Arbetet genomfördes på både nationell och lokal nivå. På nationell nivå tillsattes en

styrgrupp med representanter från Alkoholkommittén, Mobilisering mot narkotika och

från Folkhälsoinstitutet. På lokal nivå fanns en lokal tvärsektoriell ledningsgrupp med

ansvar för ledningen av den kommunala utvecklingen och återrapportering av utveck-

lingen i kommunen till den nationella styrgruppen. I de lokala styrgrupperna satt

ansvariga politiker, förvaltningschefer, representanter från polisen, landstinget och

kommunens alkohol- och narkotikasamordnare.

Sammanfattande slutsatser om satsningen

Enligt utvärderingar resulterade projektet till att försökskommunerna utvecklade ett

mer organiserat och planerat förebyggande arbete jämfört med kontrollkommunerna.

Utvärderingarna såg även ett starkare engagemang för det förebyggande arbetet i

försökskommunerna. Däremot gick det inte att se någon skillnad i alkohol- och narko-

tikakonsumtion eller någon minskning av servering till berusade på restaurang. Enligt

utvärderingarna är en förklaringsfaktor till resultatet att utvecklingsprogrammet inne-

höll för lite inslag av tillgänglighetsbegränsade insatser.

3.4 3x3



Antal kommuner: Nio kommuner från tre län.

Ekonomiskt bidrag: 100 000 kronor i startbidrag, därefter var det möjligt att söka ytterligare 100 000 kr. Bidraget avser den totala ersättningen respektive kommun fick under satsningen.



14

Bakgrund och syfte

Projektet syftade till att stödja och stimulera kommuner att utveckla en struktur för ett

långsiktigt, hållbart och förebyggande arbete mot alkohol och narkotika samt att

minska konsumtionen. Det övergripande målet med satsningen var ett narkotikafritt

samhälle och minskade alkoholskador i kommunerna. De län som ingick i satsningen

var Norrbotten, Jämtland och Södermanland med kommunerna Luleå, Piteå, Jokk-

mokk, Östersund, Strömsund, Härjedalen, Katrineholm, Oxelösund och Nyköping.


Det fanns krav på att kommunernas genomförandeplan skulle innehålla tillgänglighets-

begränsade insatser och insatser inom föräldrastöd. Därutöver fick kommunerna välja

ett frivilligt område att arbeta med. För alla tre områden gällde dock att kommunerna

skulle använda sig av metoder som visat sig vara effektiva. Slutligen skulle kommu-

nerna tillsammans med länssamordnaren utveckla ett system för att möjliggöra upp-

följning av kommunernas förebyggande arbete.

Det lokala utvecklingsarbetet var organiserat i två nivåer (frivilligt en tredje nivå). Den

första bestod av en nationell styrgrupp bestående av representanter för Alkoholkom-

mittén och Mobilisering mot narkotika och länssamordnare från vart och ett av de tre

länen. Länssamordnarna fick också hjälp och stöd från Alkoholkommittén och Mobilise-

ring mot narkotika med att initiera och genomföra utvecklingsarbetet i respektive län

och kommuner. Den andra nivån var upp till varje län att avgöra om man ville inrätta

en arbetsgrupp med representanter från respektive lokal styrgrupp/kommun. Inget av

länen inrättade en sådan grupp, däremot hade man återkommande träffar på länsnivå

med lokala samordnare för erfarenhets och kunskapsutbyte mellan kommunerna

under utvecklingsarbetets genomförande. Den tredje nivån skulle utgöras av en lokal

styrgrupp som består av lokal samordnare samt med ledande representanter från olika

kommunala sektorer, men också för exempelvis polis och sjukvård. Den lokala styr-

gruppen och lokale samordnaren är de som var ytterst ansvariga för utvecklings-

arbetet.


Utvärderingen av satsningen visade att kommunerna hittat ett arbetssätt för det före-

byggande arbetet. Arbetet var mer samordnat, bredare förankrat och sammanhållet

via genomförandeplanerna jämfört med före 3 x 3. Kommunerna hade infört eller

utvecklat etablerade metoder som exempelvis ÖPP och KOMET men också utvecklat

och prövat egna metoder som uppfattades ha god effekt. Sett till antalet insatser som

gjorts så har engagemanget ökat och förankringen breddats under tiden som 3x3 varit

igång.

3.5 Småkommunsatsningen



Antal kommuner: 23 kommuner från Örebro och Värmlands län

Ekonomiskt bidrag: 50 000 kr per kommun. Bidraget avser den totala ersätt-ningen respektive kommun fick under satsningen.


Bakgrund och syfte

Syftet med Småkommunsatsningen var att stödja kommuner i de två länen att ut-

veckla ett långsiktigt och hållbart alkohol- och drogförebyggande arbete. I satsningen

skulle kommunerna arbeta med att införa evidens- och kunskapsbaserade metoder för


15

föräldrastöd och tillgänglighetsbegräsning av alkohol- och narkotika. Satsningen om-

fattade samtliga kommuner i Örebro och Värmlands län, förutom de två stora

kommunerna Karlstad och Örebro.


I Småkommunsatsningen ingick Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika ett

partnerskap med de involverade kommunerna. Partnerskapet var tänkt att tydliggöra

att ansvaret för Småkommunsatsningen vilade både på den nationella och på den

lokala nivån. Det betyder att både kommittéerna och de involverade kommunerna

skulle betraktas som ägare till satsningen. På nationell nivå fanns en styrgrupp. Läns-

samordnarnas hade strategisk roll i satsningen som innebar att föra ut den nationella

nivåns idéer, sprida metoder för föräldrastöd och tillgänglighetsbegränsning av alkohol

och droger samt att driva och samordna arbetet i respektive län.

Huvudmannaskapet för satsningen förändrades med tiden. När Alkoholkommittén och

Mobilisering mot narkotika upphörde övergick ansvaret till länsstyrelsen i respektive

län.


I den utvärdering som har genomförts av satsningen bedöms det alkohol- och drog-

förebyggande arbetet ha förstärkts och utvecklats i kommunerna, men att kommu-

nerna kom olika långt i arbetet. Det förebyggande arbetet i kommunerna har inte

”institutionaliserats” eller systematiserats enligt utvärderaren. Lärdomar som dras i

utvärderingen är bland annat vikten av samsyn kring det förebyggande arbetet och

den lokala samordnarens roll. Det är exempelvis viktigt att ha samsyn gällande om

tjänsten ska betraktas som operativ eller strategisk. Andra lärdomar är att det är

viktigt att både den politiska och administrativa ledningen finns med i arbetet. Även

nätverk och mötesplatser för dem som är berörda av ett förebyggande arbete är av

betydelse.

3.6 LUMA


Initiativtagare Statens folkhälsoinstitut

Antal kommuner: 25 kommuner från fem län

Ekonomiskt bidrag: 100 000 kr per kommun. Bidraget avser den totala ersätt-ningen respektive kommun fick under satsningen.


Bakgrund och syfte

LUMA baseras på erfarenheter från de tre tidigare satsningarna inom ANDT-förebyg-

gande arbete. I de tidigare satsningarna hade det visat sig att fungerande infrastruk-

tur och användande av effektiva metoder var betydelsefulla faktorer för ett fram-

gångsrikt ANDT-förebyggande arbete, därav utgick LUMA från dessa faktorer. LUMA

syftade till att få kommuner att bygga upp infrastrukturen för det förebyggande arbe-

tet i kommunerna och använda evidensbaserade insatser för begränsad tillgänglighet,

föräldrastöd och opinionsbildning. Målet var att minska alkohol- och drogrelaterade

skador och sjukdomar.


På nationell nivå beslutades att kommunerna skulle använda sig av evidensbaserade

metoder inom tillgänglighetsbegränsning, föräldrastöd och opinionsbildning. Inom


16

föräldrastöd användes bl.a. metoderna Örebro Prevention Program (ÖPP) och Vägle-

dande samspel/International Child Development Programme (ICDP). Inom tillgäng-

lighetsbegränsning arbetade kommunerna med Kronobergsmodellen, Ansvarsfull

alkoholservering och mediekampanjer vars syfte var att skapa opinion kring alkohol

och narkotika.

En länssamordnare ledde tillsammans med lokala samordnare i varje kommun det

alkohol- och drogförebyggande arbetet inom ramen för LUMA. De lokala samordnarna

stod för den huvudsakliga arbetsinsatsen i varje kommun medan länssamordnaren

hade en stödjande roll genom att arrangera utbildningar, göra kommunbesök och

bidra i arbetet med kartläggningar och genomförandeplaner.


Utvärderingar visar att kommuner som deltagit i LUMA utvecklat det alkoholförebyg-

gande arbete samt minskat alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skador, i

jämförelse mot kommuner som inte deltagit i LUMA-satsningen. Flera kommuner har

också fortsatt att arbeta med flera av LUMA:s centrala komponenter. Utvärderaren

bedömer att det fanns fortsatt bra infrastruktur kring det förebyggande ANDT-arbetet i

flera kommuner. Lokala samordnare fanns kvar, även styrdokument fanns kvar i

samma utsträckning som under satsningen. Kommunerna använde också fortfarande

evidensbaserade metoder i arbetet. En slutsats av satsningen är väl fungerande indi-

katorer för utvärdering av alkoholförebyggande insatser på lokal nivå måste utvecklas

och sammanställas på nationell nivå. Projekt av detta slag bör ha en mer långsiktig

planering och finansiering.


17

Figur 2 Sammanfattande bild som beskriver när utvecklingsprojekten genomförts och vilka krav som ställdes för att delta, samt kommenteras vad som utmärker respektive satsning.


18

4. KARTLÄGGNING AV VAD SOM FORTFARANDE LEVER KVAR I KOMMUNERNA

Resultaten visar att vissa komponenter och arbetssätt från utvecklingsprojekten har

levt kvar i större utsträckning än andra. De komponenter och arbetssätt som levt kvar

i störst utsträckning är kopplade till organiseringen av det ANDT-förebyggande arbetet

i kommunerna och då särskilt samordningsfunktionen och till viss del även styrgrup-

per. Kommunerna har även utvecklat strukturer för samverkan, både internt i kommu-

nen och med andra samarbetspartners som Polismyndigheten. Avseende metoder

inom ANDT-prevention som initierades i satsningarna skiljer det sig betydligt mellan

kommunerna om de fortfarande lever kvar. I kapitel fyra redogör vi för utvecklingen

av komponenter och arbetssätt för de deltagande kommunerna.

4.1 Samordningsfunktionen har i stor ut-sträckning levt kvar i kommunerna

I samtliga fyra utvecklingsprojekt ställdes krav på att kommunerna skulle

ha en samordningsfunktion för ANDT-frågor för att få delta. Utifrån data från Läns-

rapporterna och genomförda intervjuer framgår att samordningsfunktionen i hög

utsträckning levt kvar i kommunerna efter att satsningarna avslutats.

Figur 3 Fanns det en eller flera personer utsedda att arbeta med övergripande samordning och planering av det ANDT-förebyggande arbetet i kommunen (på hel- eller deltid)? Andelar positiv, negativ och varken positiv eller negativ utveckling mellan åren.

Not: n=51 för alla alternativ förutom dopning där är n=36. Det beror på att den frågan inte ställdes alla år. En

positiv utveckling innebär att kommunen 1) har gått från att inte ha en person som jobbar med samordning

och planering inom området till att ha en, eller 2) har kvar sin samordnare inom området. En negativ utveckl-

ing innebär att kommunen har gått från att ha en person som jobbar med samordning och planering inom om-

rådet till att inte ha det. En varken positiv eller negativ utveckling innebär att kommunen inte hade en per-

son som jobbade med samordning och planering det år satsningen avslutades, och inte heller 2017.

Drygt 87 procent av de kommuner som deltog i något av utvecklingsprojekten har en

positiv utveckling avseende samordningsfunktionen. En positiv utveckling innebär att

kommunerna nu har en särskilt utsedd person som jobbar med samordning och plane-

ring inom området, alternativt att de har kvar sin samordnare inom området. Vi har

jämfört kommunernas svar det år satsningen avslutades med 2017.

88% 88% 83%90%

2%6%

2%12% 10% 11% 8%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Alkohol Narkotika Dopning Tobak

Negativ Varken eller Positiv


19

Baserat på statistik från Länsrapporterna går det inte att uttala sig om hur stor andel

av kommunerna som hade en tjänst med samordningsansvar innan satsningen initie-

rades. I vissa fall har utvecklingen efter utvecklingsprojektet varit negativ, det vill

säga att kommunen har gått från att ha en person som jobbar med samordning under

satsningen till att inte ha det 2017.

Vid en jämförelse mellan kommuner som deltagit i någon satsning och samtliga kom-muner i riket, utmärker sig kommunerna i satsningen positivt. Resultatet visar att kommuner som deltagit i något av utvecklingsprojekten i högre utsträckning än kommuner i hela riket, uppger att de har en lokal samordnare av kommunens ANDT-förebyggande arbete. Det gäller både för 2011 och 2017.

Figur 4 Andel kommuner som hade samordnare för samordning och planering av kommunens ANDT-förebyggande arbete. Jämförelse mellan åren 2011 och 2017 samt mellan kommuner som deltog i satsningen och samtliga kommuner i Sverige

Not: Data för riket kommer från Folkhälsomyndighetens publika databas indikatorlabbet.

Av intervjuerna framkommer att det skiljer sig mellan kommunerna huruvida

samordnartjänsten varit tillsatt under hela perioden sedan satsningen avslutades. I

vissa kommuner har samordnartjänsten varit vakant i ett eller flera år. I de kommuner

som saknar en samordnare finns i vissa fall en kontaktperson för ANDT-frågor. Men

kontaktpersonen arbetar inte nödvändigtvis aktivt med ANDT-förebyggande arbete.

Det är vanligare att storstäder och storstadsnära kommuner har en

samordnartjänst

Det går att se ett visst samband mellan storlek på kommunen och huruvida de har en

tjänst för samordning och planering. I storstäder och storstadsnära kommuner har

samtliga kommuner en samordnartjänst för ANDT. I kategorierna större och mindre

städer är det inte lika vanligt att kommunen har samordnartjänst.

88%85%

69%

85%80%

77%

64%

76%

91% 91%

82%

96%

79%77%

73%

78%

0%

20%

40%

60%

80%

100%


2011 kommuner som deltog i satsningen2011 riket2017 kommuner som deltog i satsningen2017 riket


20

Figur 5 Andel kommuner som hade en samordnare år 2017, uppdelat på område och typ av kommun.

Not: Baseras på SKL:s kommungruppsindelning.

Not: Storstäder och storstadsnära kommuner: n=7, större städer och kommuner nära större stad: n=28,

mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner: n=24.

Omfattningen av samordnartjänsten skiljer sig betydligt mellan kommunerna. I vissa

kommuner utgör samordnartjänsten en eller flera heltider, medan den endast omfattar

fem procent av en heltid i en kommun. Det finns samband mellan kommunstorlek och

hur mycket resurser som läggs på samordnartjänsten, vilket åskådliggörs i Figur 6. En

lokal samordnare uppger i intervju att det finns en frustration över att samordnar-

tjänsten minskat i omfattning.

”Om samordnaren enbart ska lägga tio procent av sin tjänst på ANDT-

samordning måste kommunerna och politikerna ställa sig frågan vad

man förväntar sig av det. Vad förväntar man sig att den ska bidra med?

Det saknas idag en tydlig förväntan!”

En annan intervjuperson beskriver det som att hen arbetar med ANDT-frågor efter

behov i kommunen, och att det kan variera över ett arbetsår. En annan samordnare

som intervjuats beskriver att arbetstiden delas mellan två olika tjänster där arbetet

med folkhälsa utgör 20 procent av tjänsten och omfattar då att arbeta brett inom folk-

hälsa och inte specifikt med ANDT-förebyggande arbete.

100%

82%

88%

100%

82%

88%83% 82% 83%

100%

86% 88%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Storstäder och storstadsnära

kommuner

Större städer och kommuner

nära större stad

Mindre städer/tätorter och

landsbygdskommuner



21

Figur 6 Hur mycket arbetstid som kommunerna avsatte under 2017 för övergripande samord-ning och planering av det ANDT-förebyggande arbetet, uppdelat på kommuntyp.

Not: Baseras på SKL:s kommungruppsindelning. Storstäder och storstadsnära kommuner: n=10, större städer

och kommuner nära större stad n=28, mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner: n=25.

De utvärderingar som genomförts visar att samordnarens tjänst sett olika ut under

satsningarna. Skillnaderna har handlat om tjänstens organisatoriska tillhörighet, samt

utformning och innehåll i tjänsten.3 Rambolls studie visar att det finns fortsatt stora

skillnader gällande samordnarens roll och förutsättningarna att bedriva ett ANDT-före-

byggande arbete. Var i organisationen den lokala samordnartjänsten är placerad skiljer

sig mellan kommunerna. I majoriteten av kommunerna vi intervjuat är den placerad i

under kommunstyrelsen men det är också relativt vanligt att den är placerad inom

socialtjänsten eller kultur- och utbildningsförvaltningen.

Det saknas en generell beskrivning av tjänsten för samordning och planering

I flera kommuner saknas en tydlig beskrivning av vad samordningstjänsten innebär

och arbetsuppgifterna skiljer sig ofta åt mellan kommunerna. I flera fall har samordna-

rens arbetsuppgifter anpassats till de behov som respektive kommun har. En del kom-

muner uttrycker att det har varit svårt att ta fram en arbetsbeskrivning för tjänsten

eftersom det inte finns en generell nationell beskrivning om vad tjänsten innebär. I

vissa kommuner har de lokala samordnarna enbart rollen som ANDT-samordnare,

medan samordnaren i många andra kommuner även har ett samlat ansvar för till

exempel brottsförebyggandefrågor eller folkhälsofrågor. Detta är särskilt vanligt i

mindre kommuner.

Det vanligaste är att samordnartjänsten innebär ett ansvar för samordning av de olika

förvaltningarnas ANDT-arbete men i vissa kommuner har samordnaren en mer opera-

tiv roll. Det är framförallt vanligare i mindre kommuner att rollen är mer operativ och

samordnaren är involverad i allt ANDT-arbete som kommunen bedriver. I en intervju

uttrycker sig en samordnare som att man i mindre kommuner mer får vara ”allkonst-

3 Se Maiwor Grundh. Utvärdering av Småkommunsatsningen, 2011, Mats Jakobsson. 3x3 Implementering av

lokalt förankrat alkohol och drogförebyggande arbete – en utvärdering, 2012. Ulrika Boman, Karin Guldbrands-

son, Peter Allebeck. Lokalt Utvecklingsarbete Med Ambitioner (LUMA) - utvärdering av ett ANDT-projekt i 25

kommuner i Sverige, 2013

7% 9%

29%

68%

43%

14% 14%

26%

57%

11%

17%

4%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Storstäder och

storstadsnära

kommuner

Större städer och

kommuner nära större

stad

Mindre städer/tätorter

och

landsbygdskommuner

Ingen arbetstid avsattes

Mindre än en halvtidstjänst

En halvtidstjänst eller mindre än en

heltidstjänst

En till två heltidstjänster

Fler än två heltidstjänster


22

närer” och rycka in där det behövs. En del samordnare som arbetar i mindre kommu-

ner uttrycker även att de känner sig ensamma i sin roll, eftersom det inte är någon

mer i kommunen som arbetar med ANDT-frågor.

4.2 Styrgrupp finns i vissa fall kvar, i andra inte

Knappt 70 procent av kommunerna som deltog i utvecklingsprojekten har

idag en styrgrupp för det ANDT-förebyggande arbetet i kommunen. Det är

en marginell minskning jämfört med 2011 då 75 procent av kommunerna

hade en styrgrupp. Av intervjuer framgår att styrgruppen vanligtvis består av repre-

sentanter från kommunens olika förvaltningar och samordnaren för ANDT-frågor. I

flera kommuner är det däremot vanligt att ANDT-frågorna samlas i någon annan typ

av styrande instans till exempel i folkhälsoutskottet, folkhälsorådet eller i en särskild

nämnd. Det framgår av intervjuer att en del kommuner bildade en ny styrgrupp för att

delta i utvecklingsprojektet, medan vissa kommuner använde befintliga samverkans-

organ som fanns i kommunen.

Det går inte att se något tydligt samband mellan de kommuner som har ett välut-

vecklat ANDT-förebyggande arbete och de som har en styrgrupp. I intervjuerna menar

vissa samordnare att de inte har en särskild styrgrupp för det ANDT-förebyggande

arbetet och istället valt att organisera arbetet på ett sätt som passar deras kommun

och dess behov. I en större kommun som deltog i en av satsningar saknas till exempel

en styrgrupp, istället har kommunen en hel enhet som arbetar med ANDT-frågor.

Enheten är placerad under kommunledningen och kommunen ser därför inget behov

av att inrätta en styrgrupp.

4.3 Vissa arbetssätt och metoder används

fortfarande i kommunerna

Utöver krav på organisering och styrning ställdes i samtliga fyra utveck-

lingsprojekt krav på att kommunerna skulle använda metoder med

vetenskapligt stöd inom olika områden. I utvecklingsprojekteten 3x3, LUMA och

Småkommunsatsningen tydliggjordes att kommunerna skulle arbeta med insatser

inom tillgänglighetsbegränsning och föräldrastöd. I LUMA ingick även opinionsbildning.

Utifrån data från länsrapporterna är det svårt att avgöra vilka metoder som fortfa-

rande används eftersom kommunerna enbart fått välja mellan ett fåtal metoder när de

besvarat länsrapportenkäten. När vi jämfört kommunernas svar 2011 respektive 2017

framgår att Krogar mot knark och 100 % procent ren hårdträning används i större

utsträckning av kommuner 2017 jämfört med 2011. Övriga metoder har minskat i

användning. Ett exempel på detta är Kronobergsmodellen som är en arbetsmetod för

att förebygga våld i offentlig miljö. 2011 använde drygt 86 procent av kommunerna

Kronobergsmodellen vilket går att jämföra med 57 procent 2017. Samverkan mot

alkohol i trafiken (SMADIT) är däremot en metod som fortfarande används av mer än

hälften av alla kommuner både 2011 och 2017.


23

Figur 7 Andel kommuner som arbetat, helt eller delvis, med följande metoder på det ANDT-förebyggande området. Jämförelsen görs mellan 2011 och 2017.

Not: 2011: n=56, 2017: n=63.

Statistiken från länsrapporterna stämmer väl överens med intervjusvaren. Många

kommuner arbetar fortfarande med de metoder och arbetssätt som initierades i sats-

ningarna. Det finns dock en stor spridning mellan kommunerna. Vissa kommuner upp-

ger att de flesta metoder och arbetssätt lever kvar och här lyfts vanligtvis metoder

inom föräldrastöd och tillgänglighetsbegränsning fram. Andra kommuner menar att det

i princip inte finns några metoder och arbetssätt som lever kvar.

Av intervjuer framgår att flera lokala ANDT-samordnare anser att de metoder som

initierades i de olika utvecklingsprojekten inte upplevs som lika aktuella idag och att

de valt att arbeta med de metoder och arbetssätt som de uppfattat ge mest effekt i sin

kommun. Kommuner som inte har kommit lika långt i sitt ANDT-förebyggande arbete

och som har en lokal samordnare som är relativt ny på sin post efterfrågar stöd i vilka

metoder som de bör använda.

4.4 Politiska program som inkluderar ANDT-

förebyggande arbete förekommer i mindre utsträck-ning

För de kommuner som deltog i utvecklingsprogrammen ställdes krav på

att kommunerna skulle ha politiska program som inkluderade det ANDT-

förebyggande arbetet. Majoriteten av kommunerna har idag politiska program, men

det var fler kommuner som hade sådana program innan satsningarna initierades eller

strax efter att satsningarna avslutades. Projektet 3x3 är dock ett undantag och kom-

muner som var med i 3x3 har i större utsträckning politiska program som inkluderar

ANDT-förebyggande arbete 2017 jämfört med när satsningen avslutades. Det går att

jämföra med kommuner som deltog i Sex försökskommuner där samtliga kommuner

hade ett politiskt program det år då satsningen avslutades, men 2017 hade det sjunkit

till 67 procent.

86%

11% 11%

63%

34%

57%

14%

49%54%

17%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Kronobergsmodellen Metoden Krogar mot

knark eller en

liknande metod

Metoden 100 % ren

hårdträning eller en

liknande metod

SMADIT (Samverkan

mot alkohol och

droger i trafiken)

Annan eller andra

metoder

2011 2017


24

Figur 8 Andel kommuner som hade ett eller flera politiska program som inkluderade det ANDT-förebyggande arbetet. Jämförelsen görs mellan det år då satsningen i kommunen avslutades och 2017.

Not: Sex försökskommuner: n=6 (2007 oh 2017), 3x3: n=9 (2009 och 2017), Småkommunsatsningen: n=17

(2010) och n=23 (2017), Luma: n=25 (2011) och n=22 (2017).

4.5 Styrdokumenteten innehåller vanligtvis en

genomförandeplan

I samtliga utvecklingsprojekt ställdes krav på att kommunerna skulle ha

styrdokument med bland annat en genomförandeplan för förebyggande

aktiviteter i det ANDT-förebyggande arbetet. Vidare skulle styrdokumen-

tet innehålla mätbara mål.

I enkäterna som ligger till grund för Länsrapporten får kommunerna beskriva vad

deras styrdokument innehåller. Enligt data från länsrapporterna har det skett en

ökning av andelen kommuner som har en genomförandeplan jämfört med innan sats-

ningarna. Ökningen är positiv för deltagande kommuner från samtliga utvecklings-

projekt. Det är även fler kommuner idag som har en plan för att följa upp det förebyg-

gande arbetet. Samtidigt har andelen kommuner som har mätbara mål i sina styr-

dokument minskat för samtliga kommuner förutom för dem som deltog i LUMA.

Av Rambolls intervjuer framkommer att innehållet i styrdokumenten skiljer sig mellan

kommunerna. Det vanligaste är att de innehåller olika former av strategier (både

lokala och nationella), handlingsplaner och översiktsplaner. I vissa kommuner inne-

håller de mer detaljerade beskrivningar om vilka områden som kommunen ska

fokusera på t.ex. insatser inom föräldrastöd. Av intervjuer framgår att styrdokumenten

är viktiga för kommunens ANDT-förebyggande arbete.

4.6 Utvecklingsprojektet har skapat bestående strukturer för

samverkan

I intervjuer lyfter flera lokala samordnare fram att utvecklingsprojekteten bidragit till

att skapa bestående samverkansstrukturer, framförallt inom den egna kommunen.

Inom ramen för utvecklingsprojekten var styrgrupperna det primära forumet för

100%

78%

94%88%

67%

88%

70%64%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Sex försökskommuner 3 x 3 Småkommunsatsningen Luma

År då satsningen avslutades 2017


25

samverkan internt i kommunen. I styrgrupperna samlades representanter från de olika

förvaltningarna. Lokala samordnare lyfter i intervjuer fram att det är viktigt att kom-

munen har välfungerande samverkansstrukturer för att lyckas med det ANDT-före-

byggande arbetet.

Samverkan mellan förvaltningarna lever kvar i många kommuner, även om samverkan

inte alltid sker genom en specifik styrgrupp för ANDT-arbetet. Flera kommuner som

intervjuats har istället bredare styrgrupper med ansvar för exempelvis folkhälsa eller

social hållbarhet, som även ansvarar för ANDT-frågor. Ett exempel på en samverkans-

form som vissa kommuner arbetar med är att det etablerats arbetsgrupper med

deltagare från olika förvaltningar. Arbetsgrupperna har i syfte att jobba med en

särskild insats eller ett särskilt område, som exempelvis föräldrastöd. För de

kommuner där det ANDT-förebyggande arbetet bedrivs i liten omfattning är ofta

samverkan internt i kommunen också lägre.

Kommunerna samverkar i stor utsträckning med Polismyndigheten

I satsningarna 3x3, Småkommunsatsningen och LUMA ställdes krav på samverkan

med externa aktörer till exempel Polismyndigheten och hälso- och sjukvården. Av

intervjuer framkommer att samverkan med Polismyndigheten lever kvar i stor

utsträckning och i vissa kommuner har denna utvecklats ytterligare. Lokala samord-

nare menar bland annat att satsningarna bidrog till att upprätta kontaktvägar med

myndigheten. Resultatet från intervjuerna stämmer relativt väl överens med data från

länsrapporterna. Det går framförallt att se en positiv utveckling för de kommuner som

deltog i Småkommunsatsningen. För de kommuner som deltog i 3x3 har utvecklingen

varit positiv för samverkan kring tobak och narkotika, vilket åskådliggörs i figuren

nedan.

Figur 9 Andel kommuner som hade ett formaliserat samarbete med Polismyndigheten, upp-delat på område och satsning. Jämförelsen görs mellan det år då satsningen i kommunen avslutades och 2017.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Alkohol

Narkotika

Dopning

Tobak

Alkohol

Narkotika

Dopning

Tobak

Alkohol

Narkotika

Dopning

Tobak

Alkohol

Narkotika

Dopning

Tobak

Sex

förs

ökskom

muner

3 x

3

Sm

åkom

mun-

sats

nin

gen

Lum

a

Året då satsningen avslutades 2017


26

Not: Sex försökskommuner: n=6 (2007) och n=5 (2017), 3x3: n=8 (2009 och 2017), Småkommunsatsningen:

n=16 (2010) n=23 (2017), Luma: n=25 (2011) n=23 (2017).

Flera lokala samordnare anser att Polismyndigheten är en av kommunernas viktigaste

samarbetspartner i ANDT-frågor. I intervjuer uppger flera kommuner att de har en

nära och välfungerande samverkan med polisen. En lokal samordnare uttrycker det

som att det faktum att polisen är med höjer statusen för arbetet och ger det stöd och

legitimitet. Vissa kommuner har daglig kontakt med Polismyndigheten och i flera kom-

muner genomförs aktiviteter tillsammans med dem. Ett exempel på detta är olika

aktiviteter vid skolavslutningar då många ungdomar gör sin alkoholdebut.

4.7 Kommunerna deltar i länsstyrelsens

nätverk

Länssamordnarna inom respektive länsstyrelse har etablerat ett nätverk

för alla ANDT-samordnare i länet. Närvaron vid nätverksträffarna är hög

och majoriteten av kommunernas ANDT-samordnare deltar. 2017 deltog

95 procent av kommunerna i nätverk som anordnares av länsstyrelsen. Resultatet är

linje med 2011 års nivå då 97 procent deltog i nätverken. Däremot saknas data om

hur ofta de olika kommunerna deltar vid nätverksträffarna. Av intervjuer med läns-

samordnare framgår att det finns ett samband mellan deltagandet och hur mycket

kommunen arbetar med ANDT-förebyggande arbete. De kommuner som prioriterar

ANDT-arbetet högre och har övriga komponenter på plats, deltar även i länsstyrelsens

nätverksträffar i högre utsträckning. Särskilt tydligt är att närvaron är låg från

kommuner som saknar en samordnare och i dessa kommuner är det vanligtvis

kontaktpersonen för ANDT-frågor som deltar. Nätverksträffarna upplevs som givande

för samordnarna. De utgör ett forum för att höra om lärande exempel från andra kom-

muner, diskutera utmaningar och delges viktig information från länssamordnarna.

Informationen från länssamordnaren handlar i många fall om information från regional

och nationell nivå.

4.8 Kommunerna följer i varierad omfattning upp det ANDT-före-byggande arbetet

Länsrapporten visar att andelen kommuner som följer upp det ANDT-förebyggande

arbetet har minskat med tio procent mellan åren 2011 och 2017 - från 72 till 62

procent. Vid en jämförelse med samtliga kommuner i riket utmärker sig kommunerna

som har deltagit i någon av satsningarna positivt. Skillnaden i svaren är som störst år

2011, då andelen kommuner som följer upp det ANDT-förebyggande arbetet i sats-

ningen var 72 procent medan motsvarande siffra för samtliga kommuner i riket var 61

procent.

Av Rambolls intervjuer framkommer att det varierar hur kommunerna använder sig av

den uppföljning som görs. Vissa kommuner arbetar aktivt med att anpassa insatserna

utifrån resultatet från uppföljningarna medan andra kommuner enbart tar del av upp-

följningen utan att vidta några särskilda åtgärder beroende på vad som framkommer. I

vissa kommuner är uppföljningen knuten till kommunens ordinarie styrning, där har de

nämnder som har ett särskilt ansvar för ANDT-förebyggande arbete ansvar för uppfölj-

ningen och har utvecklat särskilda indikatorer för uppföljning.


27

Figur 10 Andel kommuner som följde upp sitt ANDT-förebyggande arbete. Jämförelse för åren 2011 och 2017 mellan kommuner som deltog i satsningen och samtliga kommuner i Sverige

Not: År 2011 ingår även utvärdering i resultatet. Det beror på att frågan 2011 är "Genomfördes en uppfölj-

ning/utvärdering av det ANDT-förebyggande arbetet i kommunen under 2011?". Frågan 2017 är "Genomfördes

en uppföljning av det ANDT-förebyggande arbetet i kommunen under 2017?".

Not: Data för riket kommer från Folkhälsomyndighetens publika databas Indikatorlabbet.

4.9 Bruk av ANDT följs upp i varierad utsträckning

Ett krav för att delta i 3x3, Småkommunsatsningen och LUMA var att kommunerna

gjorde eller hade gjort en nulägesanalys av alkohol- och narkotikasituationen i kom-

munen. Av intervjuer framkommer att kommunerna i dagsläget följer ANDT-bruket i

kommunen i varierande utsträckning. Enligt de lokala samordnare vi intervjuat följer

kommunerna oftast ANDT-bruket genom lokala drogvaneundersökningar. I Stockholms

län används Stockholmsenkäten och i Uppsala län använder vissa kommuner enkäten

Liv och Hälsa samt Liv och Hälsa Ung. Ett fåtal kommuner nämner även att de gör

avloppsmätningar för att undersöka halter av narkotikarester. Genom att regelbundet

studera utvecklingen för avloppsmätningarna får kommunerna en uppfattning om

utveckling av narkotikakonsumtionen i kommunen. Några kommuner som intervjuats

har tagit hjälp av CAN för att kartlägga nuläget av ANDT-bruket i kommunen, vilket

drivit på en utveckling av det ANDT-förebyggande arbetet.

72%

61% 62%57%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2011 kommuner som

deltog i satsningen

2011 riket 2017 kommuner som

deltog i satsningen

2017 riket


28

5. ANALYS AV KOMMUNERNAS KARAKTÄRSDRAG

Rambolls studie visar att kommunerna i olika stor utsträckning har behållit komponen-

ter och arbetssätt från de fyra satsningarna. Det går utifrån studien inte att se något

samband mellan vilken satsning en kommun deltagit i och hur mycket som lever kvar,

vilket gör att det inte heller går att säga om någon av satsningarna bidragit till större

eller mindre kvardröjande effekter. Det som framförallt har betydelse för hur mycket

som lever kvar verkar istället vara karaktärsdrag hos de deltagande kommunerna.

Med karaktärsdrag avses både interna som externa faktorer. I detta avsnitt beskriver

vi vilka dessa karaktärsdrag är och ger konkreta exempel från intervjuerna med

kommuner. Vi grundar analysen på intervjuer med länssamordnare, kommuner samt

insamlad statistik från Länsrapporterna.

5.1 Komponenter och arbetssätt som har levt kvar i stor respektive mindre utsträckning

Ramboll bedömer att det finns gemensamma karaktärsdrag hos kommuner som i olika

utsträckning har kvar komponenter och arbetssätt från utvecklingsprojekten. Karak-

tärsdragen handlar om kommunstorlek, organisatoriska strukturer för ANDT-förebyg-

gande arbete samt politisk prioritering i kommunen. En sammanfattning av dessa

karaktärsdrag görs i figuren nedan, därefter beskrivs de mer ingående.

Figur 11 Gemensamma karaktärsdrag hos kommuner som i olika grad har kvar delar från satsningarna

5.2 Politisk prioritering avgörande faktor för

att kommunerna ska bedriva ett ANDT-förebyggande arbete

Ett tydligt karaktärsdrag i kommuner där många delar från satsningen

fortfarande lever kvar är att det funnits en politisk prioritering och vilja

att fortsätta arbeta i enlighet med satsningen. I dessa kommuner har ofta stora delar


29

av satsningen levt kvar eller vidareutvecklats. I kommuner med negativ utveckling av

det ANDT-förebyggande arbetet saknas ofta en politisk prioritering av detsamma.

I intervjuerna har både länssamordnare och kommuner fått frågor om anledningen till

varför kommuner upprätthållit och vidareutvecklat komponenter och arbetssätt från

satsningen. Huruvida det ANDT-förebyggande arbetet är en politiskt prioriterad fråga

har lyfts som en av de viktigaste faktorerna. Eftersom politikerna sätter ramarna för

kommunens arbete och fördelar resurser blir det naturligt att en politisk prioritering är

nödvändig för att kommunerna ska ha utrymme att arbeta med det ANDT-förebyg-

gande arbetet.

Om frågan prioriterats av politiker och högre chefer har arbetet fortsatt

För majoriteten av kommunerna bidrog utvecklingsprojekten till att sätta ANDT-

frågorna på den politiska agendan, men när satsningarna avslutades har frågorna i

varierad utsträckning fortsatt vara prioriterade. Av intervjuer framkommer att i de

kommuner som i stor utsträckning fortsatt arbeta i enlighet med satsningarna har

frågan också varit högt prioriterad av politikerna. Anledningen till varför frågan varit

olika intressant för politiker är svårt att uttala sig om men i vissa kommuner har det

förekommit att det förebyggande ANDT-arbetet varit något som politiker drivit opinion

kring och därmed valt att prioritera. En lokal ANDT-samordnare vars kommun

förstärkte och vidareutvecklade arbetet efter satsningen, sa i en intervju att politiker

”tävlar om vem som prioriterar frågan högst”. Flera lokala samordnare har även lyft

fram att anledningen till att arbetet kunde fortsätta efter att satsningen avslutades

berodde på att det fanns en mottagarkapacitet hos politikerna. Våra intervjuer visar

att det i vissa fall varit tillräckligt att det funnits en eller ett fåtal drivna politiker i kom-

munen för att frågorna ska finnas med på den politiska agendan.

Av intervjuerna framkommer att drivna lokala samordnare i vissa fall lyckats få

politiker intresserade för frågorna genom att uppvakta dem med positiva resultat från

olika ANDT-förebyggande insatser. I en kommun tog de lokala samordnarna hjälp av

länsstyrelsen kring hur de skulle prata med politiker för att väcka deras intresse för

frågor kring ANDT. De fick utbildning och stöd från länsstyrelsen och hjälp med att

paketera idéer för att de skulle få gehör hos politiker.

En större kommun i norra Sverige är exempel på en kommun som under flera år har

prioriterat förebyggande arbete i kommunen. Det ANDT-förebyggande arbetet har haft

en stark ställning i kommunen och är integrerat i den ordinarie strukturen för hela

kommunens arbete.

Ett intressant exempel att ta upp för att illustrera betydelsen av politisk prioritering, är

utvecklingen i två närliggande kommuner som deltog i Småkommunsatsningen. Under

satsningen delade de på samma lokala samordnare som sedan fortsatte sitt uppdrag

även när satsningen avslutades. Enligt den lokala samordnaren utvecklade båda

kommunerna sitt ANDT-förebyggande arbete under satsningen. Men efter att Små-

kommunsatsningen avslutades har kommunernas arbete utvecklats i två olika rikt-

ningar; i den ena kommunen lever fortfarande många delar från satsningen kvar och

Småkommunsatsningen uppfattas ha haft en positiv effekt på kommunens nuvarande

arbete. Politikernas fortsatta prioritering av frågorna har varit avgörande. Citatet

nedan är från intervju med den lokala samordnaren som illustrerar detta.

”Satsningen lade grunden för hela vårt ANDT-förebyggande arbete. Det

har hållit i tack vare politisk prioritering, politikerna såg resultat av vårt

arbete och ville att det skulle fortsätta prioriteras.”


30

I den andra kommunen beskrivs däremot ”vardagsfrågorna ha gått före” och bristen

på ställda krav och ett uthålligt arbetssätt från bland annat politiker skapade dåliga

förutsättningar för att arbeta vidare med satsningens komponenter. Varför politikerna

inte prioriterat frågan har samordnaren svårare att uttala sig om.

I vissa kommuner har andra frågor prioriterats på bekostnad av det ANDT-

förebyggande arbetet

Vilka frågor politikerna i en kommun väljer att prioritera spelar roll för utvecklingen av

det ANDT-förebyggande arbetet. Bland de kommuner som har intervjuats har det poli-

tiska intresset varierat. I vissa fall avstannade arbetet helt när satsningen avslutades

på grund av andra politiska prioriteringar, eller så har arbetet avstannat med tiden när

andra frågor prioriterats högre. Av intervjuerna framkommer att ANDT-frågorna fått

stå tillbaka till förmån för annat.

”Nu kan vi inte säga att ANDT är största flaggan, nu är det jämlikhet

och här är ANDT en del i hela det. Inte jättehett politiskt. Trenden är

så att om alkoholkonsumtionen minskar, då minskar det politiska

intresset.”

”Handlar mycket om den politiska agendan, vad cheferna tycker är

viktigt, mindre viktigt.”

I vissa kommuner har det förebyggande arbetet nedprioriterats då bruket av ANDT

minskat i kommunen. När ungdomar konsumerar alkohol och tobak i minskad

utsträckning har vissa politiker sett möjligheten att prioritera andra frågor istället.

5.3 En samordningstjänst med tydligt uppdrag och mandat är en förutsättning för ett aktivt ANDT-

arbete

En del kommuner hade redan en lokal ANDT-samordnare eller motsva-

rande innan de deltog i ett av utvecklingsprojekten. När kommunerna deltog i

satsningarna var det däremot ett krav. De lokala samordnarnas kompetens och förut-

sättningar i form av arbetstid och mandat, skiljde sig åt mellan kommuner under

utvecklingsprojekten. Denna studie visar att samordningsfunktionen är en komponent

från satsningarna som i hög grad levt kvar i kommunerna. Rollen som samordnare

skiljer sig dock fortfarande åt mellan de olika kommunerna som deltog i satsningarna

och innebär olika förutsättningar att kunna bedriva ANDT-förebyggande arbete i

respektive kommun.

Flera intervjuade beskriver att rollen blev mycket mer uppmärksammad och tydligare i

och med utvecklingsprojektet. I en del kommuner är samordningsfunktionen det som

tydligast levt kvar.

En samordningsfunktion - en viktig komponent från satsningarna

Både lokala samordnare och länssamordnare är överens om att samordningsfunk-

tionen är en förutsättning för kommunen i att bedriva ett ANDT-förebyggande arbete.

Även om mycket arbete bedrivs av förvaltningarna behöver det finnas en ansvarig för

att hålla ihop och samordna arbetet. Att det finns en ANDT-samordnare eller en

liknande funktion för arbetet uppges vara den allra viktigaste förutsättningen för det

förebyggande arbetet enligt våra intervjupersoner. I vissa kommuner som intervjuats


31

har man saknat en samordnare under perioder. En länssamordnare beskriver betydel-

sen av samordnaren såhär:

”Att det inte sker av sig självt utan någon måste samordna och driva

frågan, även om mycket arbete sker i verksamheterna men måste

finnas en pådrivare i kommuner.”

En av de länssamordnare som intervjuats har beskrivit att samordningstjänsterna

försvann i flera kommuner när LUMA avslutades. Enligt länssamordnaren var anled-

ningen att kommunledningen inte hade sett vinsten med den samordnande funktionen,

vilket ledde till att tjänsten bort när satsningen avslutades. Konsekvensen blev att

resterande komponenter och arbetssätt från satsningen också försvann eller

avstannade.

Samordnare har olika förutsättningar att bedriva ANDT-förebyggande arbete

Kommunernas kapacitet att bedriva ANDT-förebyggande arbete skiljer sig mycket

mellan olika kommuner. I mindre kommuner är resurserna vanligtvis mer begränsade

och samordnarens arbetstid för ANDT-frågor uppgår i vissa fall till enbart några

procent. I jämförelse med större kommuner som har en eller flera heltidstjänster som

arbetar med dessa frågor.

Det är viktigt att den lokala samordnaren eller motsvarande funktioner har tydligt

mandat, rollbeskrivning samt resurser i form av arbetstid. I kommuner där detta finns

på plats är förutsättningarna bättre för att upprätthålla och bedriva ANDT-förebyg-

gande arbete. Komponenter från utvecklingsprojekten har i dessa kommuner också i

högre grad levt kvar. Att bara ha en person som ansvarar för ANDT-frågorna utan stöd

från övriga förvaltningar försvårar också möjligheterna att driva igenom ANDT-före-

byggande insatser och arbetssätt i kommunen. I flera intervjuer belyser kommuner

och länssamordnare vikten av att samordningsfunktionen inte ensam driver frågorna i

kommunen. Arbetet kan samordnas av en eller flera personer men aktiviteterna och

det operativa arbetet bör integreras i, och genomföras av, flera förvaltningar.

Kommuner som har vidareutvecklat det förebyggande arbetet efter att satsningarna

avslutades har pekat på vikten av att arbetet är integrerat i hela kommunen och i

samtliga förvaltningar.

5.4 Kontinuitet i samordningstjänsten samt andra funktioner har i vissa fall påverkat

ANDT-arbetet

Av Rambolls studie framgår att det är framgångsrikt med kontinuitet i

rollen som lokal samordnare. Anledningen till att flera komponenter och

arbetssätt levt kvar i kommunerna efter att satsningen avslutades har ibland också

varit personberoende och går att relatera till den lokala samordnaren eller engagerade

politiker eller chefer. Den lokala samordnaren och den personens individuella driv och

engagemang för frågorna har i vissa fall varit avgörande för det fortsatta arbetet i

kommunen. Bland flera av de kommuner som har behållit samma person som lokal

samordnare från satsningen fram till idag, har det varit en viktig förutsättning för fort-

satt arbetat med komponenter och arbetssätt från utvecklingsprojekten. Samordnarna

har känt ett ansvar och engagemang att arbeta vidare med frågan samtidigt som det

funnits ett stöd från kommunledningen.

Särskilt i fall då det ANDT-förebyggande arbetet inte varit väl förankrat bland politiker

eller chefer uppges att det varit viktigt med en lokal samordnare som varit drivande


32

och engagerad. Samordnaren har inte alltid varit en garant för att arbetet ska fort-

sätta, men har i vissa fall varit anledningen till att kommunen bibehållit komponenter

och arbetssätt från satsningarna.

Samordnaren är viktig för att utveckla och upprätthålla arbetet

Flera exempel från intervjuer med lokala samordnare och länssamordnare visar att

personalomsättning när det kommer till rollen som samordnare i vissa fall har haft en

negativ effekt på satsningens fortlevnad i kommunerna.

Ett exempel är en kommun som deltog i Småkommunsatsningen och som fortsatte att

arbeta med flera arbetssätt och komponenter även efter att Småkommunsatsningen

avslutats. Den lokala samordnaren som arbetade under satsningen fortsatte sin tjänst

och kunde driva på arbetet i kommunen. När den lokala samordnaren gick i pension

för två år sedan har kommunens förebyggande arbete i stort sett upphört. Kommunen

har inte tillsatt någon ny samordnare och i dagsläget finns det inte längre någon kvar

som driver det ANDT-förebyggande arbetet. Liknande exempel återfinns i flera

kommuner som har intervjuats.

Utöver byte av lokal samordnare framkommer det i intervjuer att utvecklingen av det

förebyggande ANDT-arbetet även påverkats av att politiker eller chefer slutat i

kommunerna. Länssamordnare lyfter framförallt fram att kommunernas arbete ofta är

väldigt skört och beroende av ett driv hos personer på centrala positioner i kommuner.

Det kan vara både politiker eller tjänstemän (vanligtvis den lokala samordnaren) i

kommunen som står för detta driv. Detta gäller särskilt i mindre kommuner. En läns-

samordnare beskriver detta såhär:

”När man i mindre kommun gör ett ledningsbyte då riskerar allting att

falla. Så det är inte starkare än den prioritering som ledningen har.

Om en ny ledning kommer och frågorna inte är prioriterade då faller

det... ”

I intervjuerna förekommer exempel på att tjänstemän som har ansvar för kommunens

förebyggande ANDT-arbete, saknat kunskap om den satsning deras kommun deltagit i.

Det finns exempel på när varken den lokala samordnaren eller övriga tjänstemän i

kommunen känt till att kommunen deltagit i en satsning. Detta har dock inte betytt att

kommunerna inte längre arbetar med komponenter från satsningen. Det finns exempel

på kommuner med ett välutvecklat ANDT-förebyggande arbete men där tjänstemän

eller politiker saknar erfarenhet och kunskap om utvecklingsprojekten.

Kommunens organisering av det förebyggande ANDT-arbetet har påverkat

utvecklingen

Ett viktigt resultat som lyfts fram i intervjuerna är att utvecklingsprojekten bidragit till

att skapa bättre strukturer för det ANDT-förebyggande arbetet. Under satsningen så

drev ofta den lokala samordnaren inte frågorna ensam utan med stöd från flera delar

av kommunen. I de kommuner där det ANDT-förebyggande arbetet idag upplevs vara

välutvecklat finns det också en tydlig struktur för arbetet och de övriga förvaltningarna

har ett tydligt ansvar för olika delar av det ANDT-förebyggande arbetet. Flera av

kommunerna som intervjuats anser att tvärsektoriellt samarbete i kommunen är

grunden för ett framgångsrikt ANDT-förebyggande arbete.

Kommunerna har valt att organisera sitt ANDT-förebyggande arbete på olika sätt. Av

intervjuerna framkommer att samordnarens organisatoriska tillhörighet i kommunen

samt vilken kommunal nämnd som ansvarar för ANDT-frågor kan ha en betydelse för


33

frågans prioritet. Detta har även lyfts fram i flera av de tidigare utvärderingarna. Flera

kommuner som intervjuats har exempelvis flyttat ansvaret för ANDT-frågor från

socialförvaltningen till en central förvaltning, som kommunstyrelsen. Kommunrepre-

sentanterna upplever i de fallen att det varit viktigt att frågorna flyttats från social-

förvaltningen och att det lett till att frågorna fått större genomslag. En intervjuperson

beskriver hur socialförvaltningen vanligtvis inte har en tradition av att arbeta förebyg-

gande vilket påverkar utformningen av arbetet. Flera lokala samordnare menar att det

är lättare att samordna arbetet i övriga förvaltningar när tjänsten är placerad i kom-

munstyrelsen. Det framgår däremot i våra intervjuer att det finns kommuner som har

placerat tjänsten i den centrala förvaltningen, men som inte bedriver ett aktivt ANDT-

förebyggande arbete. Det finns inget som pekar på att samordnarens placering alltid

är avgörande, men det finns exempel där det varit en framgångsfaktor.

5.5 Metoder och arbetssätt används i varierad utsträckning

Det finns stora skillnader mellan kommuner när det kommer till i vilken

utsträckning metoder och arbetssätt lever kvar från utvecklingsprojekten.

I kommuner med ett välutvecklat ANDT-förebyggande arbete uppges det i intervjuer

att nästan alla metoder och arbetssätt lever kvar, vilket tyder på att de arbetssätt som

etablerades genom utvecklingsprojekten fortfarande är relevanta. Det är vanligt att

kommunerna använder de metoder som visar sig vara verksamma utifrån kommunens

egna behov samt om det varit några särskilda områden som politikerna valt att

prioritera.

Anledningen till att vissa arbetssätt inte längre lever kvar kan enligt vissa samordnare

vara att det inte är tydligt vilken förvaltning som ska ansvara för frågan och att den

därmed fallit mellan stolarna. Det är viktigt att den lokala samordnaren fått ett tydligt

mandat att driva frågan, vilket de inte alltid har. En annan anledning till att metoderna

inte längre används kan också vara att de inte förankrades i tillräckligt stor utsträck-

ning i kommunerna. När ANDT-samordnaren slutade och det inte tillsattes en ny

samordnare direkt försvann vanligtvis kunskapen om metoderna.

En annan viktig aspekt som tagits upp i intervjuerna är att den nationella styrningen

av vilka metoder som kommunerna skulle arbeta med, förändrades under vissa av

utvecklingsprojekten. En del länssamordnare och lokala samordnare beskriver att det

skapade en osäkerhet hos kommunerna i vad de skulle fokusera och lägga sina

resurser på.

Styrdokument nödvändigt för att bedriva ett ANDT-förebyggande arbete

Kommunerna anser att styrdokument fyller en viktig funktion i det förebyggande

ANDT-arbetet. De kommuner som har ett välutvecklat arbete lyfter fram detta som en

förutsättning för att kunna samordna arbetet internt i kommunen och driva arbetet

framåt. Dessa kommuner har i många fall tagit fram lokala ANDT-planer. Ofta

omfattar styrdokumenten flera förvaltningar. En lokal samordnare beskriver hur styr-

dokumentet är kommunens ”karta och kompass” i det förebyggande ANDT-arbetet.

Även kommuner som inte kommit så långt i sitt arbete med ANDT-frågor använder sig

ofta av styrdokument, särskilt den nationella ANDT-strategin och målen, men även

regionala- och lokala strategier. För att styrdokumenten ska ha någon påverkan i

dessa kommuner behöver det finnas någon lokal samordnare som driver arbetet. Det

framgår av intervjuerna med kommuner som upprätthållit det ANDT-förebyggande

arbetet efter satsningen att de haft en driven lokal samordnare.


34

Många kommuner gör nulägeskartläggningar

I flera utvärderingar av utvecklingsprogrammen har kartläggningar av kommunernas

nuläge så som ANDT-bruk konstaterats vara en viktig faktor. Dels för att följa utveck-

lingen av arbetet och dels för att rikta insatser mot rätt områden. Vissa kommuner

följer noga all data som finns tillgänglig om utveckling av ANDT-bruk medan det i vissa

kommuner följs upp mindre frekvent. I en kommun där en kartläggning genomfördes

visade resultatet att ANDT-bruket i kommunen hade utvecklats negativt och alltså

ökat. Resultatet genererade i att kommunen tog fram en handlingsplan för hur

kommunen skulle utveckla det förebyggande arbetet för att minska bruket.

5.6 Mindre kommuner har haft svårare att bibehålla komponenter från satsningen

Resultaten från denna studie visar att kommuner av olika storlekar

fortfarande har kvar många delar från satsningarna. Däremot

framkommer att mindre kommuner har haft svårare att behålla komponenter från

satsningen. Utifrån den samlade datainsamlingen är Rambolls bedömning därför att

kommunstorleken i vissa fall varit en påverkansfaktor för kommunernas utveckling av

det ANDT-förebyggande arbetet. Framför allt framkommer att mindre kommuner har

varit mer känsliga för ekonomiska nedskärningar och agendakrock, det vill säga att

ANDT-frågorna har fått stå tillbaka till förmån för mer prioriterade områden. Samord-

ningsfunktionen är i många av de mindre kommunerna mindre omfattande i arbetstid

och tjänsten oftare delad inom flera sakområden.

Studien visar en samvariation mellan kommunstorlek och i vilken grad kommunerna

behållit delar från satsningarna. De kommuner som intervjuats och som har en negativ

utveckling (gråa staplar i Figur 122) är alla relativt små kommunerna, med undantag

för en av kommunerna som är den näst största kommunen i urval.

Figur 122 Sammanställning av kommunstorlek och bedömning av kommunernas utveckling. De blå staplarna representerar de kommuner som haft en positiv utveckling och de gråa staplarna representerar kommuner med negativ utveckling.

I intervjuer med ANDT-samordnare i mindre kommuner framkommer det att ANDT-

arbetet nedprioriterats när kommuner genomfört ekonomiska nedskärningar och att

särskilt samordningstjänsten påverkats negativt när kommunen fått flytta resurser till

andra områden. Ett område som nämns i flera intervjuer är kommunernas integration-

och mottagningsarbete men även jämlikhets och jämställdhetsområdet.

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000


35

Samordningstjänsten i mindre kommuner är ofta en splittrad tjänst och inbegriper

flera ansvarsområden, särskilt inom folkhälsa. I intervjuer uppger flera lokala samord-

nare i de mindre kommunerna att det inte är tydligt hur stor del av deras tjänst som

ska utgöras av ANDT-förebyggande arbete.

Forskning bekräftar delvis resultat från studien

En nyligen publicerad forskningsrapport visar att kommuner har olika förutsättningar

som påverkar folkhälsan. I denna studie undersöktes skillnaderna i befolkningsmässiga

förutsättningar för folkhälsa som småkommuner har i jämförelse med större kommu-

ner samt skillnader i folkhälsoläget i de olika kommuntyperna. Slutsatser från studien

är bland annat att småkommuner i snitt har mer utmanande socioekonomiska förut-

sättningar för folkhälsa jämfört med kommuner som har mer än 20 000 invånare.

Detta eftersom småkommuner har en äldre befolkning med lägre utbildning, lägre

inkomster, färre tjänstemän och högre arbetslöshet. Hälsan är även sämre i mindre

kommuner. 4

5.7 Andra externa faktorer har i begränsad utsträckning påverkat om komponenter från satsningarna har levt kvar

Förutom kommunstorlek visar inte denna studie på några ytterligare externa karak-

tärsdrag som är gemensamt för kommuner där komponenter från satsningarna

fortfarande används. Utifrån studiens dataunderlag ser vi inga tydliga samband mellan

andra externa faktorer i jämförelse med om en kommun har haft en positiv eller

negativ utveckling i sitt ANDT-förebyggande arbete. Resultaten från sammanställ-

ningen av andra externa faktorer bekräftas också i intervjuer med kommuner och

länssamordnare.

Figurerna som illustrerar detta återfinns i bilaga 4 och visar att det inte är möjligt att

se något samband mellan de externa variablerna och hur kommunens ANDT-förebyg-

gande arbete utvecklats.

Samband mellan självuppskattad hälsa och kommunernas utveckling

I studien har vi även undersökt samband mellan självskattad hälsa och kommunernas

utveckling. Av de nio bäst rankade kommunerna har fem haft en positiv utveckling och

fyra en negativ utveckling. Utifrån figuren går det inte att fastställa ett tydligt mönster

mellan kommuninvånarnas självskattade hälsa och utveckling från satsningen. De grå

staplarna i diagrammen representerar kommuner med en negativ utveckling. De blå

staplarna representerar kommuner med en positiv utveckling.

4 Mats Jakobsson Förutsättningar för folkhälsa och folkhälsoläget i små kommuner, 2018


36

Figur 133 Andel som i den nationella folkhälsoenkäten angett att de har bra eller mycket bra hälsa (självskattad hälsa)

Utifrån intervjuer med både kommuner och länssamordnare går det inte heller dra

några tydliga slutsatser om samband mellan ANDT-bruket och hur prioriterad frågan

är. En del kommuner som intervjuats har erfarenhet av att politiker vill satsa på det

ANDT-förebyggande arbetet efter kartläggningar om ANDT-bruk. Även i de kommuner

där ANDT-konsumtionen är hög och det därför finns tydliga incitament att arbeta före-

byggande finns exempel på att det förebyggande arbetet bedrivs i liten omfattning.

Däremot framgår av intervjuer att politikers intresse för att arbeta förebyggande, är

svagare i vissa kommuner som inte upplever att det finns några större problem kring

ANDT. Detta skiljer sig dock mellan olika kommunerna och det går därför inte att dra

några slutsatser.

5.8 Framgångsfaktorer och utmaningar från utvärderingar av ut-vecklingsprojekten stämmer överens med resultaten i studien

De resultat som framkommer i Rambolls studie är i linje med de som framkommer i

tidigare utvärderingar när det gäller utmaningar och framgångsfaktorer för kommuner-

nas förebyggande ANDT-arbete. Resultat från tidigare utvärderingar sammanfattas

nedan.

De framgångsfaktorer från utvärderingarna som i stor utsträckning stämmer överens

med resultaten från denna studie är vikten av politisk prioritering samt att styrdoku-

ment och den lokala ANDT-samordnaren i kommunen är viktiga för arbetet.

Utmaningar som framkommer av utvärderingarna och bekräftas i denna studie är

agendakrock när det ANDT-förebyggande arbetet slåss mot olika intressen och att

personalomsättning på viktiga funktioner kan vara en försvårande faktor.

En del av de framgångsfaktorer som lyfts i utvärderingarna är inte lika tydliga i denna

studie. Ett exempel på detta är styrgruppens betydelse, som betonas i tidigare utvär-

deringar men inte bekräftats här. Kommuner kan bedriva ett aktivt ANDT-förebyg-

gande arbete även om de inte har en styrgrupp för det ANDT-förebyggande arbetet.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


37

6. RESULTATEN ÖVERENSSTÄMMER DELVIS MED VÄGLEDNINGSMATERIALEN

Det finns flera vägledningsmaterial om ANDT-förebyggande arbete som bland annat

riktar sig till kommuner. I Folkhälsomyndighetens uppdrag till Ramboll ingick att analy-

sera och beskriva hur väl resultaten från denna studie stämmer överens med vad som

framgår i specifika vägledningsmaterial. Nedan beskriver vi först väglednings-

materialen kort för att sedan ställa dess innehåll i relation till resultaten.

6.1 Vägledningsmaterialen kan användas för kvalitetssäkring och stöd i projekt och implementeringsprocesser

Folkhälsomyndigheten har lyft fram två vägledningsmaterial: Snabbguiden samt

Checklista för implementering. De bärande delarna i dem beskrivs nedan.

Snabbguiden för att

kvalitetssäkra ANDT-arbetet

Utifrån behovet att systematisera och

höja kvaliteten i det drogförebyg-

gande arbetet i Europa har en

standard för drogförebyggande

arbete, European Drug Prevention

Quality Standards (EDPQS), tagits

fram. Baserat på dessa standarder

har Folkhälsomyndigheten utvecklat

en snabbguide som är anpassad för

svenska förhållanden. Snabbguiden

syftar till att ge vägledning, råd och

information åt yrkesverksamma,

framförallt samordnare, inom ANDT

på lokal och regional nivån. Den kan

fungera som ett stöd i projekt, men

också för att kvalitetssäkra ordinarie

förebyggande arbete som behöver

kvalitetssäkras. I snabbguiden finns

checklistor för genomförande av

ANDT-projekt. Det finns en checklista för varje projektfas, så att användarna kan

reflektera över hur planeringen av den egna verksamheten förhåller sig till de väg-

ledande punkterna samt hitta förbättringsområden. Checklistan är uppbyggd utifrån

åtta projektfaser med vägledande punkter att ta ställning till i varje fas. De olika

faserna åskådliggörs i Figur 14.

Checklista för implementering för att arbeta med metoder

Ett annat vägledningsmaterial som finns tillgängligt för kommuner är ett implemente-

ringsstöd som tagits fram av bland annat Folkhälsomyndigheten: Från nyhet till

vardagsnytta – om implementeringens mödosamma konst. Materialet är ett stöd vid

implementering av nya forskningsbaserade metoder. Som ett praktiskt stöd i imple-

menteringsarbetet finns Checklista för implementering med kvalitet. Hela eller delar av

checklistan kan användas i samband med en implementeringsprocess. Totalt består

checklistan av fyra faser med totalt fjorton steg. De fyra faserna framgår av figuren

nedan.

Kartläggning och analys

Resurs-bedömning

Projekt-

utformning

Utformning av insatser

Ledning och mobilisering av resurser

Genomförande och

uppföljning

Uppföljning och

utvärdering

Förbättring och

spridning

Figur 144 Snabbguidens åtta projektfaser


38

Figur 155 Fyra faser i Checklistan för implementering

Innehållet i materialen berör viktiga faktorer men vissa

perspektiv saknas

De två materialen har olika fokus, där snabbguiden är ett övergripande väglednings-

material för att ge vägledning och råd åt yrkesverksamma inom ANDT. Implemente-

ringsguiden är istället avsedd att ge stöd i genomförandet av evidensbaserade

metoder.

Utifrån vad som framkommit i detta projekt bedömer Ramboll att både snabbguiden

för drogförebyggande arbete och checklista för implementering har ett relevant

innehåll. Flera delar ligger i linje med resultaten från denna studie. Det handlar

exempelvis om att arbetet ska bedrivas enligt uppsatta mål samt vikten av uppföljning

och utvärdering. I vägledningsmaterialen återfinns även specifika framgångsfaktorer

som nämns i utvärderingarna från de fyra satsningarna. Det finns däremot andra delar

som framkommer som viktiga i vår studie, men som inte framkommer lika tydligt i de

båda vägledningsmaterialen, exempelvis betydelsen av att ha en lokal samordnare

eller styrdokument för ANDT-förebyggande arbete.

Ramboll bedömer också att materialen i vissa aspekter är för generellt utformade och

inte specifikt svarar mot hur en kommun utformar sitt arbete. Vi diskuterar de två

materialen enskilt nedan. Fokus ligger på att diskutera hur väl det övergripande inne-

hållet i materialen stämmer överens med resultaten från vår studie. I intervjuer har

även framkommit att ett annat vägledningsmaterial används och uppskattas. Detta

beskrivs också.

6.2 Rambolls bedömning av relevansen i Snabbguide för drogföre-

byggande arbete

Snabbguiden är uppbyggd utifrån faser i ett projekt. Varje projektfas är uppdelad i

olika moment och vägledande punkter som kan beaktas i genomförandet. Även om

snabbguiden är uppbyggd utifrån en projektlogik ska den kunna användas för att

kvalitetssäkra ordinarie arbete.

Initiala bedömningar Behovsbedömning

beredskapsanalys, stöd av metod i organisationer

Struktur för implementering

implementeringsteam,implementeringsplan

Genomförande

Analys av stöd för genomförande

Lära och förbättra

Erfarenhetshämtning


39

Ramboll bedömer att flera delar av snabbguidens innehåll är i linje med resultat från

studien. Flera av satsningarnas bärande komponenter och framgångsfaktor återfinns i

snabbguiden samtidigt som en del viktiga faktorer som framkommit i vår studie

saknas i snabbguiden. Även om flera av de bärande komponenterna som vi har identi-

fierat som viktiga för att kommunerna ska bedriva ett framgångsrikt ANDT-arbete

finns med i guiden, bedömer vi att guiden kan utvecklas för att bli mer lättillgänglig

och användbar för kommunerna. En del av innehållet i snabbguiden kan Ramboll inte

bedöma relevansen i, eftersom det inte framkommit alls i vår studie. Det gäller till

exempelvis kommentarer om att genomföra pilotinsatser och rekommendationer kring

vad som är bra att tänka på när man rekryterar deltagare till en insats.

Vi sammanfattar vår bedömning av snabbguidens innehåll i relation till studiens

resultat i tabellen nedan.

Tabell 1 Jämförelse mellan resultat av denna studie och innehållet i snabbguiden

Resultat från studien som

återfinns i snabbguiden

Resultat från studien som åter-

finns i mindre utsträckning

Betoning på kartläggning av nuläget:

I likhet med resultaten från steg 1 och 2

betonar också snabbguiden betydelsen av att

kartlägga drogsituationen i kommunen i ett

inledande skede.

Den lokala samordnarens betydelse och roll:

Ett tydligt resultat från studien är betydelsen

av att ha en lokal samordnare eller motsva-

rande som kan driva och samordna ANDT-

arbetet i kommunen. Snabbguiden saknar en

uttalad beskrivning av rollen som lokal sam-

ordnare. Framgångsfaktorer som tas upp i

utvärderingarna från steg 1, om samordnarens

roll är bland annat att samordnaren bör ha ett

tydligt mandat att leda förändringsarbetet. Att

samordnaren har olika uppdrag och mycket

begränsad arbetstid att lägga på ANDT-arbetet

är en försvårande faktor. I snabbguiden utgör

resursbedömning en av faserna.

Arbetet ska bedrivas utifrån uppsatta mål:

Att det är viktigt att ha tydliga målsättningar

i ANDT-förebyggande arbetet, framkommer

både i snabbguiden och i studiens resultat.

Politisk prioritering: Snabbguiden tar upp att

kommunikation och intressentmedverkan är

viktiga aspekter som ständigt ska beaktas i alla

faser. Men utifrån studiens resultat anser vi att

vikten av politisk prioritering behöver betonas

ytterligare. Eftersom det är en avgörande

faktor för utvecklingen av ANDT-arbetet.

Uppföljning och utvärdering: Även vikten av

uppföljning betonas i snabbguiden och fram-

kommer som viktigt i studiens resultat.

Däremot är ambitionsnivån i snabbguiden

hög i förhållande till hur kommunerna arbetar

med utvärdering och uppföljning.

Utbilda nyckelpersoner: Att utbilda nyckel-

personer och politiker lyfts fram i utvärde-

ringarna men inte lika tydligt i snabbguiden.

Arbeta med metoder med vetenskapligt stöd:

Det förebyggande arbetet ska utgå från till-

gänglig kunskap om vad som fungerar när

det gäller ANDT-prevention. Snabbguiden

Samverkan: I snabbguiden nämns samverkan

men det saknas specifikationer om vilka

samverkan bör ske med. Polisen är enligt

studien en viktig samverkansaktör, men också

att samverkan måste ske inom kommunen.


40

Resultat från studien som

återfinns i snabbguiden

Resultat från studien som åter-

finns i mindre utsträckning

lyfter på flera ställen upp betydelsen av att

arbeta med metoder som har evidens, som

utvecklats och prövats av andra.

Styrdokument och genomförandeplaner: Det

finns inga beskrivningar om att ANDT-arbetet

gör utgå från styrdokument och genomföran-

deplaner. Vilket är två dokument som

resultaten

Möjliga utvecklingsområden för snabbguiden

Utifrån resultaten i denna studie framkommer att vissa justeringar av snabbguiden

skulle kunna göra den mer tillgänglig och användbar för kommunerna. Dessa är:

- Gör rekommendationerna mer anpassade för en kommuns ANDT-arbete

- Inkludera grundläggande förutsättningar och framgångsfaktorer för ANDT-

arbete på kommunal nivå.

- Skapa utrymme för både mer och mindre omfattande ANDT-arbete, så att den

passar kommuner med olika förutsättningar.

- Öka kännedomen om att guiden finns och arbeta med att sprida den.

6.3 Implementeringsguiden är ett stöd för att implementera metoder

Implementeringsguiden är ett generellt stödmaterial kring implementering av forsk-

ningsbaserade metoder. När det finns metoder att implementera, bedömer Ramboll att

innehållet i checklistan är relevant. Principerna för implementering som presenteras i

checklistan är relevanta utifrån ett implementeringsperspektiv. Men eftersom

materialet är specifikt framtaget som stöd för att implementera en metod, är det svårt

att bedöma guiden utifrån resultaten av denna studie. Särskilt eftersom det fram-

kommit få resultat som specifikt rör genomförandet av metoder.

Resultaten från steg 1 (sammanställning av tidigare utvärderingar) pekar ändå på

betydelsen av att fullfölja och implementera metoder väl. I alla fyra satsningarna ställ-

des krav på att kommunerna skulle arbeta med metoder som har bevisad effekt att

förebygga bruk av ANDT. Vissa utvärderingar visade dock att metoderna som kommu-

nerna skulle arbeta med, inte implementerades till fullo eller som planerat. Många

kommuner arbetade utifrån metoderna men de blev aldrig en del i ordinarie verksam-

het på grund av brister i implementeringsprocessen. Slutsatser som dessa betonar

behovet och vikten av vägledningsmaterialen såsom checklistan för implementering.

Resultaten från våra intervjuer med kommuner visar att det är viktigt att välja insatser

utifrån kartläggningar över nuläget. En del av innehållet i checklistorna ligger i linje

med innehållet från snabbguiden, som t ex när det kommer till behovet av bedöma

resursläget innan man påbörjar ett arbeta med att implementera en metod eller

insats, samt att kartlägga behovet av den.

Innehåll i checklistan som överensstämmer med det som framkommer i

denna studie

I checklistan har vi identifierat tre huvudsakliga faktorer som överensstämmer med


41

resultat från vår studie. Den första faktorn är att arbeta med evidensbaserade

metoder. Utvärderingarna är eniga om att ANDT-förebyggande arbetet ska utgå från

metoder med vetenskapligt stöd, vilket även är förordas och lyfts fram som viktigt i

checklistan.

Stöd från centrala personer är den andra gemensamma faktorn. Enligt vår studie är

det viktigt att ANDT-arbetet prioriteras och efterfrågas av chefer och beslutsfattare. I

checklistan lyfter man även fram dessa som viktiga punkter. Användaren får bland

annat svara på frågor om beslutsfattare och chefers inställning till metoden samt

eventuella motstånd.

Slutligen har behovsbedömning utifrån kartläggning av nuläget visat sig vara viktiga

både i vår studie och i checklistan. Utifrån studiens resultat i föregående steg vet vi att

det är viktigt med en kartläggning över nuläget för att kunna sätta in relevanta

insatser. Därför är det första steget i checklistan mycket viktig och tydligt svarar mot

resultat i vår studie.

6.4 Det finns goda exempel på andra vägledningsmaterial

I intervjuerna med lokala samordnare och länssamordnare från steg 2 och 3 framkom-

mer att andra väglednings- och stödmaterial används utöver de två som beskrivits

ovan. Vissa länsstyrelser har utvecklat egna vägledningsmaterial som de erbjuder till

kommunerna att använda.

Ett exempel på väglednings-

material är 8 steg till ett bra

lokalt ANDT-arbete som utveck-

lats av länsstyrelserna i Örebro

och Värmlands län i samarbete

med vissa kommuner. Mate-

rialet är framförallt utvecklat för

att ge stöd till kommunerna i

deras ANDT-arbete. I den

fastställs viktiga komponenter

för ANDT-förebyggande arbete

och vad som ger förutsätt-

ningarna för att skapa ett bra förebyggande arbete i en kommun. Ramboll anser att

innehållet i det vägledningsmaterialet på ett mycket tydligt sätt svarar mot resultaten

från vår studie. Till skillnad från hur exempelvis snabbguiden är utformad, är länssty-

relsens material tydligt anpassat och riktat till kommuner och deras ANDT-förebyg-

gande arbete. Vägledningsmaterialet betonar styrning och ledning som ett viktigt steg,

vilket exempelvis inte finnas med lika tydligt i Snabbguiden. I 8 steg till ett bra lokalt

ANDT-arbete beskriver man också samordnarens roll samt viktiga förutsättningar för

den funktionen som att den bör ha en uppdragsbeskrivning som tydliggör uppdrag,

arbetstid och vad som förväntas.

Steg 1: Styrdokument

Steg 2: Styrning och

ledning

Steg 3: Finansiering

Steg 4: Personal

Steg 5: Verksamhet

Steg 6: Samverkan

Steg 7: Uppföljning

och utvärdering

Steg 8 Omvärlds-bevakning

Figur 166 Åtta steg till ett bra lokalt ANDT-arbete


42

7. SLUTSATSER

I detta kapitel sammanfattar Ramboll slutsatser från studiens samtliga fyra steg.

Studien visar att utvärderingarna av de fyra utvecklingsprojekten i hög grad är sam-

stämmiga. Många delar av satsningarna lever kvar i kommunerna och det finns vissa

särskilt betydelsefulla faktorer för ett framgångsrikt arbete. De vägledningsmaterial

som finns framtagna stämmer till viss del överens med vad som framkommer i denna

studie, men skulle kunna utvecklas vidare.

7.1 Utvärderingar av de fyra insatserna är i hög grad samstämmiga

Samtliga fyra satsningar har följts upp och utvärderats. De fyra satsningarna bedöms

alla ha bidragit till att utveckla, stimulera och stärka det lokala ANDT-förebyggande

arbetet i de deltagande kommunerna. Frågorna sattes på den politiska agendan,

kommunerna organiserade det ANDT-förebyggande arbetet och kommunernas

kunskap om arbetssätt och metoder inom ANDT-prevention ökade enligt utvärderin-

garna. Däremot bedömer utvärderarna att kommunerna hann komma olika långt i sitt

arbete under satsningarna.

De framgångsfaktorer och utmaningar som lyfts fram i utvärderingarna av satsnin-

garna återkommer i stor utsträckning i vår studie. Några gemensamma framgångs-

faktorer som lyfts fram i utvärderingarna är bland annat betydelsen av politisk

prioritering och att kommunen har en lokal samordnare. Utmaningar som framkommer

är ofta en spegling av framgångsfaktorer. En försvårande faktor som nämns i alla

utvärderingar är att svag politisk prioritering försvårat kommunernas möjlighet att

arbeta ANDT-förebyggande. En annan utmaning som förekom i flera satsningar var att

hög personalomsättning kunde bidra negativt. Vidare försvårande faktorer var agenda-

krock mellan ANDT-frågor och andra frågor i kommunen.

7.2 Många delar från satsningen lever kvar i kommunerna

Ramboll bedömer att de fyra utvecklingsprojekten för ANDT-förebyggande arbete

påverkade de deltagande kommunernas arbete positivt. I flera kommuner lever stora

delar av satsningarna kvar. Det handlar framförallt om organiseringen av arbetet med

en lokal samordnare för ANDT-förebyggande frågor och intern samverkan mellan

kommunernas förvaltningar som fortfarande i relativt hög utsträckning bedrivs i styr-

grupper eller i någon annan form för samverkan. Utvecklingsprojekten bidrog också till

att öka samverkan med andra aktörer så som Polismyndigheten, länsstyrelsen och

andra kommuner. Många kommuner arbetar fortfarande med styrdokument för det

ANDT-förebyggande arbetet. Vissa metoder som användes inom området tillgänglig-

hetsbegränsning har flera kommuner fortsatt arbeta med, men i varierande utsträck-

ning. Exempelvis har andelen av kommuner som använder Kronobergsmodellen

minskat mellan 2011 och 2017.

I vissa kommuner bedöms de kvardröjande effekterna från satsningarna vara få.

Dessa kommuner arbetar i vissa fall fortfarande utifrån styrdokument, det finns en

kontaktperson alternativt en lokal samordnare för ANDT-frågor men som inte arbetar

aktivt med ANDT-frågor eller i liten grad gör det. Dessa kommuner genomför i olika

utsträckning insatser för ANDT-prevention, men det är i fler fall inte insatser som levt

kvar från satsningarna utan något de utvecklat de senaste åren.

7.3 Vissa faktorer har särskild påverkan på kommunernas

utveckling

I denna studie har vi identifierat ett antal faktorer som varit avgörande för om


43

kommunerna fortsatt arbeta i enlighet med satsningarna respektive inte gjort det.

Dessa faktorer sammanfattas nedan.

Politisk prioritering

En gemensam nämnare för kommuner som fortsatt arbeta i enlighet med

satsningarna är att politikerna prioriterat det förebyggande arbetet.

Likväl är en gemensam faktor för de kommuner som inte fortsatt arbeta i

enlighet med satsningarna att politikerna inte prioriterat frågan. De

faktorer som tyder på att arbetet är prioriterat är att tjänsten som lokal

ANDT-samordnare finns och har en rimlig omfattning, att ANDT-frågorna fortsätter att

vara prioriterade samt att politikerna efterfrågar uppföljning av det ANDT-förebyg-

gande arbetet.

Lokal samordnare på plats och tydligt mandat att driva frågorna

Ramboll bedömer att den lokala samordnaren har en nyckelroll i

kommunernas ANDT-förebyggande arbete. Där det även efter utveck-

lingsprojektet finns en lokal ANDT-samordnaren, tenderar övriga delar

från satsningarna att leva kvar i högre utsträckning. För de kommuner

som i stor utsträckning fortsatt arbeta i enlighet med satsningarna har den lokala

ANDT-samordnaren haft ett tydligt mandat att driva ANDT-arbetet i kommunen och

haft en rimlig arbetstid att lägga på ANDT-arbetet. Det har också i vissa fall visat sig

vara fördelaktigt när den lokala samordnaren haft en samordnande roll snarare än en

mer operativ. När den lokala samordnaren har haft ett uttalat ansvar för ANDT-arbetet

har hen också kunnat organisera arbetet inom kommunen och arbetat med olika

former av styrdokument så som handlingsplaner och uppföljningsplaner.

Det har varit positivt med strukturer på plats för det ANDT-förebyggande

arbetet

En del kommuner hade vissa av satsningarnas grundläggande strukturer, som exem-

pelvis en lokal samordnare, på plats redan innan satsningen initierades. Dessa

kommuner har ofta haft lättare att fortsätta bevara sitt ANDT-förebyggande arbete i

enlighet med satsningens riktlinjer och ställda krav. I de kommuner som inte haft

strukturer på plats före satsningen, eller utvecklat dem under projekttiden, har arbetet

varit mer sårbart.

Större kommuner har överlag haft bättre förutsättningar

Vi har även undersökt externa karaktärsdrag hos kommuner som i

olika grad bibehållit komponenter från satsningarna. Kommunstor-

lek är den enda externa variabeln som utifrån studiens underlag

bedöms ha haft en inverkan för kommunernas utveckling efter att ha deltagit i

satsningen. Det går att se vissa samband mellan kommunstorlek och i vilken grad

komponenter från satsningarna fortfarande finns kvar; Större kommuner har överlag

haft lättare att fortsätta utveckla det ANDT-förebyggande arbetet än mindre kommu-

ner. Mindre kommuner är mer sårbara för ekonomiska nedskärningar i kommunen och

i vissa fall har kommuner helt prioriterat ner det ANDT-förebyggande arbetet under

perioder när andra frågor blivit mer prioriterade. Större kommuner har i regel haft

lättare att hantera liknande omständigheter. I mindre kommuner utgör vanligtvis

ANDT-frågorna en relativt liten del av den lokala samordnarens tjänst, vilket har inne-

burit svårigheter för samordnaren att hålla ihop och samordna kommunens arbete.

7.4 Vägledningsmaterialen svarar delvis mot resultat från studien

Inom ramen för arbetet har vi även undersökt två specifika vägledningsmaterial som

riktar sig till bland annat kommuner: Snabbguide för drogförebyggande arbete och


44

Checklista för implementering med kvalitet. Snabbguiden är ett övergripande vägled-

ningsmaterial för att ge vägledning och råd åt yrkesverksamma inom ANDT och imple-

menteringsguiden fokuserar särskilt på att implementera evidensbaserade metoder.

Utifrån resultaten av denna studie, bedömer Ramboll att både snabbguiden och check-

listan har ett relevant innehåll. Samtidigt är materialen i vissa avseenden mycket

allmänt hållna. Vissa specifika framgångsfaktorer som framkommit i studien återfinns

inte i vägledningsmaterialen, som exempelvis betydelsen av att ha en lokal samord-

nare eller styrdokument för ANDT-förebyggande arbete.


45

BILAGA 1 BORTFALLSANALYS

Länsrapporterna innehåller totalt 7 procent saknade värden. Med ett saknat värde

menas här att det saknas svar på en fråga från en kommun. Saknade värden skapar

begränsningar framför allt då förändring inom en kommun ska studeras. Om en

kommun saknar data på en viss fråga från ett av åren som ska jämföras är det inte

möjligt att analysera förändringen mellan åren. Bortfall för varje enskild fråga ges i

Tabell 2 Andelen saknade värden per fråga. Tabell 2. Frågorna är något förkortade.

Tabell 2 Andelen saknade värden per fråga.

Fråga Bortfall

Totalt 7,4 %

Samordnare

Fanns det en eller flera personer utsedda att arbeta med övergripande

samordning och planering av det ANDT-förebyggande arbetet i kommunen

(på hel- eller deltid) under någon period?

9,7 %

Arbetstid

Hur mycket arbetstid avsattes till alkohol- och/eller drogförebyggande ar-

bete i den kommunala förvaltningen?

11,5 %

Styrgrupp

Fanns det en styrgrupp för det lokala ANDT-förebyggande arbetet i kom-

munen?

6,2 %

Politiskt program

Hade kommunen ett eller flera politiska program som inkluderade det

ANDT-förebyggande arbetet?

6,9 %

Metod

Vilka av följande metoder på det ANDT-förebyggande området arbetade

man med, helt eller delvis, inom kommunen? Fem olika metoder.

5,6 %

Samarbete med polismyndighet

Hade kommunen ett regelbundet eller formaliserat samarbete med Polis-

myndigheten gällande det ANDT-förebyggande arbetet?

8,5 %

Nätverk

Deltog din kommun i nätverk för kommunala ANDT-samordnare (och mot-

svarande) som länsstyrelsen organiserar?

5,4 %

Uppföljning/utvärdering

Genomfördes en uppföljning/utvärdering av det ANDT-förebyggande arbe-

tet i kommunen?

5,4 %


46

BILAGA 2 KOMMUNER OCH LÄN SOM INGICK I SATSNINGARNA

Satsning Kommuner Län

Sex

försökskommuner

Kalmar, Kramfors, Laholm, Lund,

Solna och Umeå

Kalmar, Västernorr-

land, Kronoberg,

Skåne, Stockholm

och Västerbottens

län.

3x3

Luleå, Piteå, Jokkmokk, Östersund,

Strömsund, Härjedalen, Katrineholm,

Oxelösund och Nyköping

Norrbotten, Jämtland

och Sörmlands län.

Småkommunsats-

ningen

Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga,

Grums, Hagfors, Hammarö, Kil, Munk-

fors, Storfors, Sunne, Torsby, Årjäng,

Askersund, Degerfors, Hällefors,

Karlskoga, Kumla, Laxå, Lekeberg,

Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora.

Örebro och Värm-

lands län.

LUMA

Mölndal, Härryda, Partille, Vårgårda,

Herrljunga, Svenljunga, Tranemo, Ly-

sekil, Finspång, Mjölby, Valdemarsvik

Uppsala: Heby, Tierp, Älvkarleby, Öst-

hammar, Norrtälje, Järfälla, Sundby-

berg, Vaxholm, Värmdö, Botkyrka,

Haninge, Örnsköldsvik, Härnösand och

Timrå.

Östergötlands, Upp-

sala, Västra Göta-

lands, Västernorr-

lands och Stockholms

län


47

BILAGA 3 INTERVJUPERSONER OCH INTERVJUGUIDER

Nedan beskrivs vilka frågor som ställdes vid intervjuerna och vilka funktioner som

intervjuades i de olika stegen.

Del 1

Vid de inledande intervjuerna ställdes övergripande frågor om de olika satsningarna.

Exempel på frågor är vad personen kände till om satsningarna, om deras resultat och

om utvärderingar som hade gjorts av dem?

Intervjupersoner:

Håkan Leifman – Direktör CAN

Mats Jakobsson – Universitetslektor, Luleå tekniska universitet

Peter Allebeck – Professor i socialmedicin, Karolinska institutet

Sven Andreasson – Professor i socialmedicin, Karolinska institutet

Åsa Domeij – Utredare, enheten drogprevention Folkhälsomyndigheten

Del 2

I del 2 gjordes intervjuer mer länssamordnare samt representanter för kommuner som

deltagit i någon av satsningarna.

Frågor som ställdes vid intervjuerna fokuserade på:

- Vilken roll har intervjupersonen och vilken kunskap personen hade om den

satsning när länet/kommunen ingått, samt om personen själv arbetade vid

tidpunkten för genomförandet.

- På vilket sätt det ANDT-förebyggande arbetet i kommunen utvecklades under

satsningen? Vad var nytt, vad fanns redan?

- Hur det ANDT-förebyggande arbetet är organiserat nu (vem är ansvarig, finns

en styrgrupp, vilka styrande dokument finns etc)?

- Vilka metoder och arbetssätt används i det ANDT-förebyggande arbetet?

- Hur sker uppföljningen?

- Hur ser kontakten med länssamordnaren ut?

- Vad tycker du fungerar bra i kommunens ANDT-förebyggande arbete? Vad

tycker du fungerar mindre bra?

- Hur skiljer sig det ANDT-förebyggande arbete idag jämfört med hur ni

arbetade under satsningen? Vad lever kvar och vad har försvunnit?

- Hur har utvecklingen sett ut? Varför har arbetet förändrats?

- Hur har ni tagit tillvara på lärdomar från ert arbete under satsningen? På vilket

sätt har ni använt er av dessa lärdomar i ert fortsatta förebyggande arbete?

- Vilka faktorer påverkar din kommuns möjlighet till att bedriva ett strukturerat

och systematiskt ANDT-förebyggande arbete?

- Använder din kommun någon checklista vid genomförande av ANDT-projekt?

Intervjuer gjordes med länssamordnare i:

Hallands län

Jämtlands län

Kalmar kommun

Norrbottens län

Skåne län


48

Stockholms län (två intervjupersoner, före detta länssamordnare och nuvarande)

Södermanlands län

Uppsala län

Värmlands län

Västernorrlands län

Västra Götalands län

Örebro län

Östergötlands län

Intervjuer gjordes med personer i följande kommuner:

Eda kommun – Folkhälsosamordnare

Finspång kommun – Folkhälsostrateg

Hammarö kommun – Före detta ANDT-samordnare

Haninge kommun – Drogsamordnare

Heby kommun– Folkhälsostrateg

Järfälla kommun – Preventionssamordnare

Kalmar län – Före detta ANDT-samordnare

Karlskoga kommun – ANDT-samordnare och Förvaltningschef (två intervjupersoner vid

två tillfällen)

Laholms kommun – Nätverksledare

Lekeberg kommun – Folkhälsochef och Folkhälsostrateg (två intervjupersoner vid två

tillfällen)

Luleå kommun – Folkhälsostrateg/ Samhällsstrateg

Lund kommun – ANDT-samordnare

Norrtälje kommun – Folkhälsostrateg

Oxelösunds kommun – ANDT-samordnare

Umeå kommun – Processledare för brott- och drogförebyggande arbete

Årjängs kommun – ANDT-samordnare/ kontaktperson

Örnsköldsviks kommun – Samordnare för Brå

Östhammars kommun – Utredare vid Barn- och ungdomsförvaltningen


49

BILAGA 4 EXTERNA FAKTORERS PÅVERKAN

Det finns inga tydliga samband mellan externa faktorer och i vilken utsträckning delar

av satsningarna lever kvar. Mönstret ter sig närmast slumpmässigt. I figurerna till

åskådliggörs de externa faktorerna Ramboll har undersökt uppdelat på i vilken riktning

kommunerna utvecklats vad gäller det ANDT-förebyggande arbetet. De gråa staplarna

i diagrammen representerar kommuner med en negativ utveckling. De blå staplarna

representerar kommuner med en positiv utveckling.

Ramboll vill dock poängtera att sannolikheten att de externa faktorerna har en

inverkan på kommunernas utveckling är svår att bedöma. Det samband som däremot

är fastställt är mellan socioekonomiska faktorer som exempelvis utbildning och

inkomst och folkhälsan.

Det framkommer inget tydligt samband mellan socioekonomiska mått och

kommunernas utveckling

Studien har bland annat undersökt potentiella samband mellan socioekonomiska

variabler och kommunernas utveckling.

Figur 177 Andel i kommunerna med eftergymnasial utbildning.

Figur 188 Andelen förvärvsarbetare (20–64 år) i kommunerna (förvärvsintensitet).

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


50

Figur 19 Sammanräknad förvärvsinkomst, median per kommun.

Figur 19 Andel av kommuninvånarna som är under 25 år.

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

350 000

0

5

10

15

20

25

30

35


51

BILAGA 5 KOMMENTERAD REFERENSLISTA

Nedan beskrivs de referenser som framkommit i kartläggningen. Varje satsning har sin egen tabell.

Sex försökskommuner Utvärdering Resultat Förklaringsfaktorer Slutsatser och lärdomar

Analys av arbetsprocesser i sex försökskommuner, delutvärdering av Folkhälso-

myndigheten, 2008

Utvärderingen studerar hur de sex försökskommunerna utvecklat det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Fokus i utvärderingen är på organisering, samarbetet aktö-rer emellan, utveckling av engage-manget och prioritet, hinder för ett effektivt arbete, syn på verk-samma metoder.

Det går inte att se någon skillnad i alkohol- och narkotikakonsumtion mellan försöks- och kontrollkom-munerna. Resultaten visar att försökskom-munerna har utvecklat ett mera organiserat förebyggande arbete, tydligare visioner för arbetet, ett utvidgat synsätt på effektiva meto-der och prioriterade målgrupper till att i större utsträckning innefatta evidensbaserade metoder och i högre grad rikta sig till den vuxna befolkningen.

Framgångsfak-torer: Flera aktörer invol-verades i syfte att minska de skador och problem som är relaterade till al-kohol och narko-tika.

Utmaningar: Kommunerna valde i stor utsträckning områden där man inte kunde för-vänta sig någon större förebyg-gande effekt på samhällsnivå, t.ex. skolbaserade sats-ningar. Arbetet i flera av kommunerna kom igång sent.

Trots att det inte går att se någon skillnad i alkohol- och narkotikakonsumtion utveck-lade försökskommuner ett mer organiserat och planerat förebyggande arbete.

Mediers betydelse för det före-byggande arbetet i sex försöks-kommuner, delutvärdering av Folkhälsomyn-digheten, 2008. Utvärderingen undersöker föränd-ringar i medierapportering kring alkohol och narkotika i de sex kommuner som arbetat systema-tiskt med alkohol- och narkotikafö-rebyggande insatser, samt att se om denna utveckling skiljde sig

Antalet medieinslag kring alkohol och narkotika har ökat mer i för-sökskommunerna än i kontrollkom-munerna. Trots ökat utrymme i media uppmärksammades de inte av allmänheten i ökande grad. Däremot noterades förskjutningar i opinionen. Både i försökskommu-nerna och i Sverige i stort gick det att se en mer restriktiv syn i alko-holpolitiska frågor, samtidigt som den traditionellt restriktiva narkoti-kaopinionen kunde bibehållas.

Inga tydliga framgångsfaktorer eller ut-maningar nämns i utvärderingen. Däre-mot nämner utvärderingen en förkla-ringsfaktor till resultatet. Att antalet medieinslag var större i för-sökskommunerna menar utvärderaren sannolikt beror på att aktivitetsnivån var större i dessa kommuner, även redan från början.

Andelen inslag om alkohol och narkotika som förekom-mit i försökskommunerna kan ha påverkat medborgar-nas attityder till alkoholpoli-tiska frågor, men att utveckl-ingen inte gått via medbor-garnas uppmärksamhet av andelen inslag i media.


52

Utvärdering Resultat Förklaringsfaktorer Slutsatser och lärdomar från utvecklingen i sex kontroll-kommuner.

Alkoholförebyggande arbete på krogen och bland folkölsförsäl-jare i sex försökskommuner, delutvärdering av Folkhälsomyn-digheten, 2008. Redogör för det arbete som syftat till att öka efterlevnaden av alkohollagen på restauranger och butiker som säljer folköl.

Utvärdering av det förebyggande arbetet i krogmiljö visar att det inte går att se någon minskning av servering av berusade på restau-ranger i de sex försökskommu-nerna. Det gick inte att se några tecken på ökad tillsyn, i stället sågs tecken på försvagad tillsyn. Det går i viss utsträckning att se att det blivit svårare för unga att bli serverade alkohol på restaurang och att köpa folköl i butik, även om

resultaten fortfarande talar för god tillgänglighet för underåriga. Metoden ”Ansvarsfull alkoholserve-ring” var lika stor i kontrollkommu-nerna som i försökskommunerna. Solnas arbetssätt lyfts fram som nytänkande då de kombinerat be-ställningsförsök på kommunerna med omedelbara tillsynssamtal.

En förklaringsfaktor till att det i någon större inte går att se någon ökad efter-levnad av alkohollagen är att det före-byggande arbetet inte var tillräckligt. Ett viktigt inslag i tillsynsarbetet saknades i både försöks- som kontrollkommuner och STAD-metoden nådde inte mer än hälften av krogarna. Det har varit svårt att mäta effekter då alla kommuner i Sverige kunnat söka medel för att utveckla sitt alkohol- och narkotikaförebyggande arbete.

Att det inte går att se någon minskning av servering till berusade på restaurang väcker frågor om hur imple-menteringen av metoden An-svarsfull alkoholservering gått till. Kommunerna har t.ex. i huvudsak satsat på utbildningsinsatser för re-staurangpersonal, och i liten grad har förändrat tillsynsar-betet.

En slutsats som dras är att det krävs andra åtgärder kopplat till det förebyggande arbetet bland folkölsförsälj-rare, för att tillgängligheten till alkohol ska minska.

A Six-Community Prevention Trial to Reduce Alcohol and Drug Use–Related Problems in Sweden: Planning and Early Findings, av Sven Andreasson, Elisabeth Sjö-ström och Richard Bränström, 2007.

Uppföljningsstudien visar enbart på resultat avseende skillnader i me-diabevakning. För övriga områden påvisas inte några effekter av sats-ningen.

•Kommunikation: Forskare och besluts-fattare har svårt att förstå varandra, vilket inte beaktades i projektet. •Evidens: I samhället är evidens bara en faktor bland många. •Konkurrens om olika intressen i kommu-nerna. •Personliga intressen i kommunerna. •Få insatser inom det förebyggande arbetet levererades.

Insatser för att öka medve-tenheten om risker i sam-band med alkohol och narko-tikamissbruk är viktiga, men måste kompletteras med insatser för att begränsa till-gängligheten.


53

Utvärdering Resultat Förklaringsfaktorer Slutsatser och lärdomar Studerar strukturen, processen och effekterna av de valda förebyg-gande programmen inom ramen för satsningen.

Effekter kunde inte förväntas med tanke på den begrän-sade mängd förebyggande aktivitet som har levererats under perioden.

Alkohol- och narkotikaförebyg-gande utvecklingsarbete i sex kommuner 2003–2006, slutrapport av Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika, 2007. I rapporten utvärderas utvecklings-arbetet i kommunerna.

Alla verksamhetsmål som sattes upp vid projektstarten har uppfyllts i samtliga kommuner. Det går att se fler aktiviteter som baseras på kunskapsbaserade metoder i för-sökskommunerna och en större uppmärksamhet i media kring frå-gorna. Det går att sen en nedgång kring tillgänglighet och alkohol i försöks-

kommunerna både när det gäller försäljning av folköl och servering av alkohol på restaurang till un-deråriga samt överservering till be-rusade gäster. Fler ungdomar upp-ger att de inte blir bjudna på alko-hol av sina föräldrar. Det går hit-tills inte att se skillnader i alkohol och narkotikautvecklingen på be-folkningsnivå beträffande konsumt-ion och skador mellan försökskom-munerna och kontrollkommunerna.

Framgångsfak-torer: Avsaknaden av ef-fektskillnad mellan försöks- och kon-trollkommunerna är inte överras-kande då försöks-kommunerna främst arbetat med insatser rik-

tade mot ungdo-mar och föräldrar. Först under 2006 började kommu-nerna fokusera mer på tillgänglig-hetsbegränsande insatser.

Utmaningar: Avsaknaden av ef-fekt skillnad mellan försöks- och kon-trollkommunerna är inte överraskande då för-sökskommu-nerna främst arbe-tat med insatser riktade mot ungdo-mar och föräldrar.

Först under 2006 började kommu-nerna fokusera mer på tillgänglighets-begränsande insat-ser.

Förändringsarbete tar lång tid och för att få effekter av arbetet krävs en bra struktur och att man prioriterar ”rätt” områden. Det är viktigt av att vara redo i inledningsske-det samt vikten av att ut-bilda politiker och nyckelper-soner i början av pro-jektstarten.

The Swedish six-community al-cohol and drug prevention trial: Effects on youth drinking, Mats Hallgren och Sven Andreas-son, 2013. Studien beskriver särskilda fynd från satsningen och lärdomar från utvärderingens effektivitet.

Överlag går det att se få signifi-kanta förbättringar i de sex för-sökskommunerna jämfört med kontrollkommunerna. Det går att se att alkoholkonsumtion minskar något i både försöks- och kontrolls-kommunerna.

Framgångsfak-torer: Inga specifika finns

Utmaningar: •Kommunerna har använt sig av meto-der som har svag evidens på befolk-ningsnivå. •Lokala beslutsfat-tare såg ofta till be-teendeförändringar

Frånvaron av effekter går till stor att hänföra till att valet av metoder (särskilt, skol- och föräldraprogram) saknar bevis på effektivitet när det gäller att minska alkoholkon-sumtionen på aggregerad nivå. Förebyggande program baserade på effektstudier


54

Utvärdering Resultat Förklaringsfaktorer Slutsatser och lärdomar Det går att se en viss minskning i andelen ungdomar som rapporte-rade kraftig berusning, men ingen skillnad mellan försöks- och kon-trollkommunerna. Andelen föräldrar som erbjuder al-kohol till sina barn minskade kraf-tigt under perioden och störst var minskning i försökskommunerna. Vuxna har fått en mer restriktiv syn på alkohol både i försöks- och kontrollgrupperna. Mellan 2003–2007 ökade andelen alkoholrelaterade sjukhusbesök, både nationellt och i försökskom-munerna.

som målet, snarare än att försöka uppnå förändringar i lagstiftning eller systemföränd-ringar. •Svårt att bedöma om metoderna im-plementerades så som var avsett. •Få skillnader mel-lan försöks- och kontrollkommu-nerna kan bero på att kontrollkommu-nerna också arbe-tade aktivt med fö-rebyggande åtgär-der. •Att alkoholrelate-rade sjukhusbesök ökade, även nation-ellt, kan bero på polarisering i ung-

domsdrickande.

måste testas i kommuner in-nan de sprids.


55

3x3

Utvärdering Resultat Förklaringsfaktorer Slutsatser och lärdomar 3x3 Implementering av lokalt förankrat alkohol och drogföre-byggande arbete – en utvärde-ring av Luleå Tekniska Univer-sitet. Mats Jakobsson, 2012. Beskriver och analyserar imple-menteringen av det förebyggande arbetet i kommunerna, samt om man uppnått de uppställda verk-

samhetsmålen.

Kommunerna har hittat arbetssätt för det förebyggande arbetet och påbörjat utvecklingen av strukturer för genomförande. Ett viktigt resultat är det tydliga behov av kompetensutveckling inom kartläggning, utvärdering och uppföljning av projektets insatser arbetssätt. Projektets förankring i organisationen samt med samver-kansparter blev inte tillräckligt grundlig.

Framgångs-faktorer: •Tänka långsik-tigt •Tidigt involvera politiker i kom-petenshöjande insatser •Samordnaren får ett tydligt mandat att leda förändringsar-betet •Tillsätta en tvärsektoriell

styrgrupp med politiker från båda blocken och tjänstemän •Utgå från lo-kala förutsätt-ningar •Använda kun-skapsbaserade metoder •Utse drivande nyckelpersoner •Integrera ar-betet i det re-guljära arbetet och driva arbe-tet som projekt

Utmaningar: • Tidsperspekti-vet, stor tids-press under ini-tieringsfasen. •Personalom-sättning; rela-tivt stor omsätt-ning av perso-nal i ledande funktioner. •Revirbevak-ning; ledande tjänstemän som var passiva och

motsatte sig att släppa in det fö-rebyggande ar-betet. •Stuprörstän-kande. •Samordnar-tjänstens ut-formning; att den lokala sam-ordnaren har olika uppdrag som kommer i kon-flikt med upp-giften.

En generell slutsats om 3x3 med avseende på måluppfyllelsen och implementering är att kommu-nerna genom-fört ett betydande utvecklingsarbete avseende alko-hol- och drogförebyggande arbete. Detta kännetecknas av att det är mer samordnat, bredare förankrat och sammanhållet via genomföran-deplanerna jämfört med före 3x3. Kommuner har infört eller utveck-lat a etablerade metoder som ex-empelvis ÖPP och KOMET men också utvecklat och prövat egna

metoder som man uppfattat ha ef-fekt. Sett till antalet insatser som gjorts så har engagemanget ökat och förankringen breddats under tiden som 3x3 varit igång.


56

Utvärdering Resultat Förklaringsfaktorer Slutsatser och lärdomar •Använda me-dia och internet i utvecklingsar-betet.


57

Småkommunsatsningen Utvärdering Resultat Förklaringsfaktorer Slutsatser och lärdomar Utvärdering av Småkommun-satsningen. Majwor Grundh, på Karlstads universitet, 2011. I utvärderingen studerades måluppfyllelsen och implemente-ringsprocessen för satsningen Småkommunsatsningen.

Satsningen har bidragit till att kommunerna utvecklat sitt arbete men utvärderaren bedömer att målen för satsningen inte uppnåd-des helt. Utvärderaren pekar på att det lo-kala förebyggande arbetet stärkts i kommunerna, metoder och arbets-sätt för bl.a. föräldrastöd och till-gänglighetsbegränsning av alkohol och tobak har införts. Men att ar-betet inte har institutionaliserats på så sätt att det ingår som en del i samtliga berörda verksamhets och professioners vardagsarbete. Ledamöter i kommunernas styr-grupper, samordnare och andra tjänstemän har fått ökade kun-skaper i både kartläggning och me-toder och arbetssätt för ett alko-hol- och narkotikaför byggande ar-bete. Det alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet hade fått högre prioritet i kommu-nen än vad det hade innan.

Kronobergs modellen implemente-rades både i Värmland och Örebro län. Ansvarsfull alkoholservering

Framgångs-faktorer: Länssamordna-res nätverk, in-formations- och erfarenhetsut-byte upplevdes var viktiga fak-torer för de lo-kala samordnar-nas arbete. Länssamord-nare och lokala samordnare var viktiga aktörer för att utveckla arbetet i kom-munerna.

Utmaningar: De lokala styr-grupperna i satsningen har fungerat olika bra. De har också varit ett svagt stöd till de lokala sam-ordnarna i deras implemente-ringsarbete i kommunen. Le-damöter i styr-grupperna har inte spridit vi-dare det före-byggande arbe-tet till beslu-tande försam-lingar. Sekretesslag för olika profess-ioner har för-svårat samver-kan mellan vissa profess-ioner. Särskilt

mellan polis och socialtjänst.

Utvärderaren bedömer att det al-kohol- och drog-förebyggande ar-betet förstärkts och utvecklats i kommunerna, men att kommu-nerna kommit olika långt i arbetet. Det förebyggande arbetet i kom-munen har inte ”institutional-iserats” eller systematiserats. Lärdomar som dras i utvärderingen är bland annat vikten av samsyn kring det förebyggande arbetet och den lokala samordnarens roll. Tex är det viktigt att ha samsyn gäl-lande om tjänsten ska betraktas som operativ eller strategisk. Andra lärdomar är att det är viktigt att både den politiska och admi-nistrativa ledningen finns med i ar-betet. Även nätverk och mötesplat-ser för de som är berörda av ett förebyggande arbete är av bety-delse.


58

Utvärdering Resultat Förklaringsfaktorer Slutsatser och lärdomar infördes på flera krogar i samtliga kommuner.

Förändring i hu-vudmannaskap av satsningen. Statens folk-hälsoinstitut tog över satsningen från Alkohol-kommittén och mobilisering mot narkotika. Statens folkhäl-soinstitut hade ett svagt stöd-

jande ledarskap för satsningen än de ursprung-liga ägarna av satsningen. En brist på samvariation mellan lokala och nationella nivån kring vik-ten av ett alko-hol- och narko-tikaförebyg-gande arbete.


59

LUMA

Utvärdering Resultat Förklaringsfaktorer Slutsatser och lärdomar Lokalt Utvecklingsarbete Med Ambitioner (LUMA) - utvärde-ring av ett ANDT-projekt i 25 kommuner i Sverige, 2013. In-stitutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet Ulrika Boman, Peter Allebeck, Anna-Karin Daniels-son.

Utvärderingen bedömer att kom-munerna i stort sett levde upp till satsningens krav kring infrastruk-tur (tex. det fanns lokal samord-nare, styrgrupp, kartläggning och genomförandeplaner) Studien påvisade visade tendenser till positiv utveckling på befolk-ningsnivå i LUMA-kommunerna än i

jämförelsekommunerna kring alko-holrelaterade problem. Kommunerna använde flertal olika metoder, både metoder som är evidensbaserade, men även meto-der utan vetenskapligt stöd. An-svarsfull Alkoholservering (AAS) och Kronobergsmodellen var van-ligt förekommande metoder som kommunerna använde inom till-gänglighetsbegräsning. Medan Örebro Preventionsprogram (ÖPP) var den dominerande metoden inom området föräldrastöd. Strukturen med samordnare och styrgrupp fanns i stort sett kvar i alla kommuner efter att projektet formellt avslutats.

Framgångs-faktorer: Inga tydliga framgångsfak-torer framkom-mer i utvärde-ringen.

Utmaningar: Vissa lokala samordnare upplevde att re-sursbrist var ett hinder i arbetet i LUMA. Andra utmaningar som lokala samord-nare upplevde

var brist på tid och organisato-riska hinder.

Rekommendationer till den lo-kala nivån: •Stärk infrastrukturen för alkohol-förebyggande insatser. •Välj metoder med vetenskapligt stöd. •Mät resultat regelbundet med hjälp av säkra instrument.

Rekommendationer till den nat-ionella nivån: Väl fungerande indikatorer för ut-värdering av alkoholförebyggande insatser på lokal nivå måste ut-vecklas och sammanställas på nat-ionell nivå. Projekt av detta slag bör ha en mer långsiktig planering och finansie-ring.

Hur gick det med Luma- projektet? – en tvåårsuppfölj-ning av de 25 kommuner som under 2009 och 2010 deltog i LUMA-projektet,

Tvåårsuppföljningen visar att kom-munernas struktur för ANDT-före-byggande arbete i stort är intakt.

Framgångs-faktorer: Kontinuitet i samordnings-funktioner Flera

Utmaningar: Inget specifika utmaningar tas upp.

Inga specifika lärdomar dras men däremot pekar utvärderarna på att resultatet från utvärderingen visar att den tvååriga projekttiden inte


60

Utvärdering Resultat Förklaringsfaktorer Slutsatser och lärdomar Ulrika Boman, Peter Allebeck, Anna-Karin Danielsson, 2014. Utvärderingen är en tvåårsuppfölj-ning av de kommuner som deltog i LUMA.18 av 25 kommuner stude-ras.

Utvärderingen visar att flera kom-muner har fortsatt arbete med flera av LUMA:s centrala kompo-nenter. Utvärderaren bedömer att det fanns fortsatt bra infrastruktur kring det förebyggande ANDT-ar-betet i flera kommuner. Lokala samordnare fanns kvar, även styr-dokument fanns kvar i samma ut-sträckning som under satsningen. Kommunerna använde också fort-farande evidensbaserade metoder i arbetet. Men flertal kommuner hade inte längre kvar sina styr-grupper. Men utvärderingen visar samtidigt att fler kommuner än tidigare, upplever hinder i det ANDT-före-byggande arbetet.

kommuner hade kvar sina sam-ordnare från LUMA när utvär-deringen ge-nomfördes vil-ket utvärde-ringen bedömer som positivt.

varit allt för kort för att bygga upp en infrastruktur.

Effects on Alcohol Consumption and Alcohol Related Harm of a Community-Based Prevention Intervention with National Support in Sweden, Tony Nilsson, Peter Allebeck, Håkan Leifman, Sven Andréasson, Thor Norström & Karin Guldbrands-son, 2017.

Studien visar att kommuner som deltagit i LUMA utvecklat sitt alko-holförebyggande arbete samt minskat alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skador, i jämfö-relse mot kommuner som inte del-tagit i LUMA-satsningen.

Framgångs-faktorer: Inget specifikt tas upp.

Utmaningar: Inget specifikt tas upp.

Resultatet från studien visar att lo-kal prevention kan vara effektivt, och att statligt stöd för att främja lokala aktiviteter kan ha en positiv effekt på det förebyggande arbetet och alkoholkonsumtion. Men att studien inte kan säga vilken speci-fik aktivitet som har haft störst ef-fekt, och på vilken grupp.

uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla ... · länsstyrelsernas roll har...

Documents