plan för användningen av ikt i undervisningen 2012-2016 i Åbo

PLANFÖRANVÄNDNINGENAVINFORMATIONS‐OCHKOMMUNIKATIONSTEKNIKIUNDERVISNINGEN2012–2016

2012 Sektorn för fostran och undervisning

Plan för användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen 2012–2016

Innehåll

1. Inledning ................................................................................................... 1

2. Åbo stads sektor för fostran och undervisnings vision för användning av IKT i undervisningen ........................................................................................... 2

3. Verkställande av IKT-planen vid läroanstalterna ................................................. 2

4. Infrastruktur och hårdvaruteknik ................................................................... 3

5. Undervisningens webbtjänster och programvara .............................................. 9

6. Pedagogiska modeller och praxis – elevens framtida kompetens ......................... 15

7. IKT-stödtjänster ........................................................................................ 20

8. Fortbildning .............................................................................................. 23

9. Skolans verksamhetskultur och ledarskap i skolan ......................................... 25

10. Företags- och nätverkssamarbete ................................................................ 27

11. Övriga åtgärder ........................................................................................ 28

12. Bedömning och uppdatering av IKT-planen ................................................... 29

Källor

Bilagor:

Verksamhetsmodellen för pedagogiskt stöd

Anskaffningar av dataterminaler utan support

UBS: Opetustilan tieto- ja viestintätekniikan varustetaso (utdrag)

Anvisningar om sociala medier

Blankettmall för överlåtelse av upphovsrätt (projekt)

OPE.fi-nivåskalorna för färdigheter

IKT-ordlista


1

1. INLEDNING

Efter den senaste strategin för användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen (2006–2011) har förvaltningen genomgått stora förändringar. Åbo stads sektor för fostran och undervisning omfattar nu fem resultatområden för undervisning: småbarnsfostran, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning och vuxenutbildning samt ämbetsverket för fostran och undervisning.

Planen för användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen 2012–2016 har utarbetats för undervisningen i hela den nya förvaltningen. IKT-planen är ett dokument som styr undervisningen, utvecklingen, verksamhetskulturen och investeringarna.

Dokumentet baserar sig dels på den föregående strategin (nu: plan) och dessutom på dokumentet ”Utveckling av undervisningen med hjälp av ICT – utvecklingsprogram 2010”, som färdigställdes år 2010 i samarbete med sektorn för utbildning i Åbo.

Som underlag för arbetet har man av de nationella dokumenten särskilt använt ”Nationell plan för användning av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen” (Delegationen för vardagens informationssamhälle) som färdigställdes i slutet av år 2010 och ”Utbildningens utvecklande i takt med och med hjälp av det omgivande informationssamhället 2020” (UKM). Länkar till källdokumenten finns i slutet av detta dokument.

Planen har utarbetats av en arbetsgrupp med följande medlemmar: Juho Airola (gymnasieskolor), Joni Ilmanen (IT-verksamhet), Ilkka Kaljonen (lågstadieskolor), Jukka Laine (lågstadieskolor), Jarkko Lehmuskenttä (yrkesinstitutet och vuxenutbildning), JT Lundberg (yrkesinstitutet), Markus Luoma (högstadieskolor), Jouni Paakkinen (DIU-centralen, ordförande), Johanna Parvinen (gymnasieskolor), Tero Pelander (IT-verksamhet, DIU-centralen), Maarit Savolainen (högstadieskolor), Anne Siipola (småbarnsfostran), Ulla Soukainen (småbarnsfostran) ja Saila Visti (DIU-centralen). Planen har presenterats på ett öppet möte den 13 mars 2012 samt på Internet, där man även har kunnat kommentera planen.

Förvaltningens ledningsgrupp godkände planen för 2012–2016 med vissa modifikationer den 18 april 2012 och den träder i kraft den 1 maj 2012.

En elektronisk version av planen kan laddas ned på adressen edu.turku.fi/tvt/.

”IKT-planen är ett dokument som styr undervisningen, utvecklingen, verksamhetskulturen och investeringarna.”


2

2. ÅBO STADS SEKTOR FÖR FOSTRAN OCH UNDERVISNINGS VISION FÖR ANVÄNDNING AV IKT I UNDERVISNINGEN

3. VERKSTÄLLANDE AV IKT-PLANEN VID LÄROANSTALTERNA

Utvecklingsmålen ställer krav på ledningens IKT-kompetens. Tidsenligt kunnande är väsentligt, men allra viktigast är det att cheferna har en sporrande och inspirerande attityd. Stödet från sektorns högsta ledning är nödvändigt för att läroanstalterna ska ha de verktyg och verksamhetsbetingelser som målsättningarna förutsätter.

På läroanstaltens nivå spelar enhetens ledning en central roll när det gäller att förverkliga planen. De centrala målsättningarna bör betraktas som normer, vars realisering följs upp och ansvaret för uppgifter fördelas. Läroanstaltens ledning får stöd av enhetens IKT-ansvarige.

I sista hand har varje lärare ansvaret för att målsättningarna förverkligas. Alla studerande har rätt att lära sig informations- och kommunikationsteknik. Informations- och kommunikationsteknik har mycket att ge för alla lärarnas undervisning och för varje studerandes inlärningsprocess. Det är dags att ta vara på dessa möjligheter.

Informations- och kommunikationsteknik används kontinuerligt och mångsidigt som ett verktyg för undervisningen och inlärningen i alla läroämnen, på alla utbildningsområden och på alla skolstadier.

Informations- och kommunikationsteknik används ändamålsenligt på ett sådant sätt att den stöder olika inlärningsstilar och hjälper studerandena att lära sig och att behandla information.

Lärarna och studerandena har goda och mångsidiga informations- och kommunikationstekniska färdigheter. De studerande har i de fortsatta studierna och i det framtida arbetslivet de medborgarfärdigheter som behövs i informationssamhället.

Åbo är en föregångare inom användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen.


3

4. INFRASTRUKTUR OCH HÅRDVARUTEKNIK

I detta avsnitt beskrivs först situationen innan dokumentet författades (våren 2012) och sedan de centrala utvecklingsobjekten.

Förvaltningens och undervisningens informationsnät IT-verksamheten har ansvaret för Åbo stads datatekniska tjänster och kommunikationstjänster. Tjänsterna utvecklas i enlighet med de behov som förvaltningarna och centralförvaltningen definierar.

Förvaltningens tjänster används och användarna inom förvaltningen arbetar i regel i det s.k. ADTURKU-nätet, som i detta dokument även kallas för ”förvaltningsnätet”. De anställda kan endast använda förvaltningsnätet och dess applikationer inom ramen för de personliga användarrättigheterna för varje enskild medarbetare. Det är möjligt att med tekniska medel få tillgång till förvaltningsnätets tjänster från ett externt nät. Vad gäller sektorn för fostran och undervisning ligger ansvaret för utvecklingen av förvaltningens webbtjänster hos förvaltningschefen för sektorn för fostran och undervisning samt hos MultiPrimus-styrgruppen.

För undervisningen och bl.a. för stadens bibliotekstjänster finns ett separat undervisnings- och klientnät, OPAS-nätet, som här även kallas ”undervisningsnätet”. Lärare och studerande arbetar dagligen i undervisningsnätet som är fysiskt åtskilt från förvaltningstjänsterna. Tack vare att näten är separata kan man inom undervisningen utnyttja ett större urval av applikationer som är nödvändiga för undervisningen. I undervisningsnätet har undervisningen också en friare verksamhetsmiljö än i det strikt reglerade förvaltningsnätet.

Eftersom man under de senaste åren har tillfogat till förvaltningsnätet sådana applikationer som även lärarna förutsätts använda, ska lärarna alltid kunna komma åt dessa applikationer för förvaltningen via undervisningsnätet. Lärarnas huvudsakliga verksamhetsmiljö är undervisningsnätet.

Ansvaret för utvecklingen av undervisningens webbtjänster ligger inom förvaltningen hos DIU-centralen och IKT-gruppen inom fostran och undervisning, en expertgrupp som bildats på beslut av verkschefen.


4

Den tredje webbmiljön är ett trådlöst nät, för tillfället SparkNet. Förutom vid enheterna inom sektorn för fostran och undervisning fungerar SparkNet bl.a. i högskolornas lokaler och i bibliotek. Lärarna kan använda alla SparkNet-basstationer, de studerande kan använda alla basstationer som förvaltas av Åbo stad. Via SparkNet får man endast tillgång till de tjänster inom undervisningen som kan användas via Internet.

I enheterna för småbarnsfostran är näten än så länge mycket bristfälliga; främst de centrala datorerna som används för administrativa uppgifter är anslutna.

Utvecklingsobjekt:

Lärande och undervisning har flyttats och kommer framöver i allt högre grad att flyttas till webbmiljöer. Öppna verktyg för kollaborativ inlärning, såsom bloggar, wikier och delade dokument, nätbaserade inlärningsplattformer, videokonferenssystem, elektroniska läromedel och andra applikationer används på webben via en webbläsare.

Genom att virtualisera applikationer kan man även spara kostnader och göra användningen mer flexibel. För undervisningen blir nätens funktionssäkerhet och täckning allt viktigare. Vid sidan av det fasta nätet ska man i fastighetens undervisningslokaler kunna använda trådlösa nätverk. När det gäller undervisningens flexibilitet ger trådlösa nätverk mångsidigare användningsmöjligheter än datorer som är bundna till ett visst rum. Kapaciteten av det nuvarande SparkNet-nätet och dess användbarhet är inte tillräckliga för de framtida behoven. Därför måste inrättandet av ett trådlöst nätverk för undervisningen lyftas fram som ett utvecklingsobjekt. Studerandena bör även kunna använda sina egna datorer i det nya trådlösa nätverket, som å andra sidan dessutom måste ge tillgång till undervisningens tjänster. Fastighetsägarna måste även ordna trygga laddningsstationer för läroanstaltens bärbara datorer.

I fastigheterna för småbarnsfostran måste nätverken även utvidgas till grupparbetsrummen där barnen vistas, i första fasen till förskoleundervisningens lokaler. Datorerna som också barnen använder ansluts i regel till OPAS-nätet.

Lärarna arbetar i undervisningsnätet med barnen. Till förvaltningsnätet har man lagt till tjänster (bl.a. ESS och Populus), som även lärare och bl.a. familjedagvårdare som arbetar utanför stadens nät förutsätts använda. I fortsättningen måste man redan i planeringen av tjänster se till att lärarna och anställda inom småbarnsfostran har naturlig tillgång till dessa förvaltningstjänster via OPAS-nätet eller via Internet.

Arbetsstationer och dataterminaler i undervisningen I slutet av år 2012 kommer alla arbetsstationer inom undervisningen att använda operativsystemet Windows 7. IT-verksamheten ansvarar för underhållet av dessa datorer. Nästan alla lärare har bärbara datorer med dockningsstationer. Eleverna använder både stationära datorer och bärbara datorer.


5

Vid sidan av Windows-arbetsstationerna finns även andra dataterminaler (t.ex. tablettdatorer, minidatorer och datorer med Linux) i huvudsak för försöks- och utvecklingssyften. Dessa datorer underhålls i regel direkt i läroanstalterna eller av utvecklingsprojekten. Den utrustning som inte omfattas av IT-verksamhetens stöd får i normalfall endast användas i trådlösa nätverk. Anvisning om anskaffning av utrustning finns i bilaga 2.

Utvecklingsobjekt:

Lärarna får senast i slutet av år 2012 en personlig bärbar dator, som de oberoende av plats kan använda i förberedningen av lektionen och för att surfa på nätet. Vad gäller den befintliga utrustningen, flyttas utvecklingens tyngdpunkt till de datorer som eleverna använder. Elever kan använda lärarens bärbara dator under lärarens uppsikt i undervisningen, men båda ska logga in med sina egna användarlösen. Trots detta behövs stora ekonomiska investeringar och framför allt satsningar på antalet datorer som eleverna kan använda och tillgången till dessa.

Vid sidan av vanliga arbetsstationer som är anslutna till undervisningsnätet behövs annan utrustning. Dessa är olika slags lätta dataterminaler (t.ex. tablettdatorer, datorplattor) och terminallösningar, för vilka minimikravet är att man kan arbeta via webbläsaren. Behovet härrör från både undervisningen och ekonomin. För att utveckla undervisningen krävs att man kan testa nya lösningar i undervisningen. Å andra sidan kräver en stor ökning av antalet datorer att man hittar mer ekonomiska alternativ både när det gäller att skaffa utrustning och underhålla den.

Målet är att det i grundskolornas fastigheter finns en dataterminal per 3,2 elever i slutet av planperioden. I gymnasieskolornas fastigheter samt vid yrkesinstitutet är målet en dataterminal för 2,8 elever.

Inom småbarnsfostran är målet i det första skedet att förskolegruppernas utrymmen börjar utrustas med en uppkopplad dator och en pekskärm. De fortsatta målen kommer att specificeras i och med inlärningsmiljöprojektet Molla (2011–2013). Inom projektet söker man en lämplig lösning för IT-utrustningen inom småbarnsfostran samt en pedagogisk verksamhetsmodell.

Elevernas egna apparater För närvarande beror det från fall till fall huruvida studerande kan använda sina egna datorer på lektionerna.

Utvecklingsobjekt:

Speciellt inom studier på andra stadiet är det skäl att stödja studerandenas möjlighet att använda sina egna datorer i undervisningen (BYOD – Bring Your Own Device), till exempel för att göra anteckningar i stället för häften. Målet är att varje studerande har möjlighet att använda sin egen eller stadens dataterminal (den s.k. 1:1-modellen). Skolbyggnadernas trådlösa nätverk gör det redan i dagsläget möjligt för


6

studerandena att använda sina egna datorer, nu handlar det mest om verksamhetskulturen. Denna tendens ger stöd åt bl.a. övergången till elektroniska studentskrivningar.

Också på grundstadiet är det värt att understödja elevernas användning av egna datorer, men på ett sådant sätt som inte bidrar till ojämlikhet mellan eleverna enligt vad som avses i lagen om grundläggande undervisning.

IT-anskaffningar IT-utrustningen skaffas via IT-verksamhetens ServiceDesk av konkurrensutsatta leverantörer oberoende av om apparaterna köps inom bastaxan eller med enhetens eller ett projekts finansiering.

Utvecklingsobjekt:

Undervisningens och förvaltningens behov av hårdvara är annorlunda. I konkurrensutsättningarna beaktas undervisningens specialbehov och man säkerställer möjligheten att skaffa den maskinvara som bäst lämpar sig för undervisningen och är kostnadseffektivast.

AV-utrustning Sektorn för fostran och undervisning ansvarar för anskaffningen av AV-utrustning till datorerna och för närvarande även för underhållet av dessa (en del användartjänster köps av fastighetstjänsterna). De vanligaste AV-apparaterna är dataprojektorer, pekskärmar och dokumentkameror.

Utvecklingsobjekt:

Alla undervisningslokaler ska ha förutom tidsenlig IT-utrustning, även AV-utrustning såsom en dataprojektor samt aktivhögtalare och en dokumentkamera alternativt en pekskärm med ljud och en dokumentkamera. Klassrummen utrustas alltid i samband med nybygge och renovering (ytrenoveringar med mindre omfattning än grundrenoveringar medräknade). Därtill ska man ha som mål att också alla andra undervisningslokaler utrustas under planperioden. Lokalitetsaffärsverket och väsendet för fostran och utbildning ansvarar tillsammans för planeringen, genomförandet och kostnaderna.

Underhållet av AV-utrustningen som är ansluten till datorerna överförs till IT-verksamheten som har ansvaret för underhåll av IT-utrustningen.

Lokallösningar Placeringen av utrustning i lokalerna beror både på undervisningens behov och på de möjligheter som fastigheten erbjuder. Det väsentliga är att frågan löses skilt i varje enhet så att apparaterna kan användas så effektivt och flexibelt som möjligt av alla studerande och lärare.


7

Utvecklingsobjekt:

Bärbara datorer gör det möjligt att vid sidan av och i stället för traditionella datorklasser utnyttja informations- och kommunikationsteknologi där undervisningen sker utan att det behövs ett särskilt klassrum för detta. När man planerar nya lokaler och grundrenoveringar ska man fästa särskild uppmärksamhet vid antalet eluttag och täckningen av näten samt på att möjliggöra en modern och modifierbar inlärningsmiljö som stöder kollaborativ inlärning. Utbildningsstyrelsens rekommendation om undervisningslokalernas utrustningsnivå finns i bilaga 3.

Särskilda utvecklingsbehov Övergången till elektroniska studentskrivningar under detta årtionde ställer stora krav på gymnasieskolornas dator- och nätverksinfrastruktur. Inom ramen för utvecklingsprojektet LUKKO (2011–2012) testas olika verksamhetsmodeller med detta i åtanke. Innehållet i de elektroniska studentskrivningarna har för närvarande ännu inte specificerats. Dator- och nätverksarrangemangen vid studentskrivningarna blir en utmaning för sig, som måste lösas direkt när det finns mer information om de tekniska kraven att tillgå.


8

Sammandrag

Utmaning för läraren

● Man övergår till att använda webbaserade s.k. molntjänster

● Till läroanstalterna behövs ett flexibelt och snabbt trådlöst nät.

● Undervisningspersonalens tillgång till administrativa program måste ordnas då

tjänsterna planeras.

● För studerandena skaffas årligen fler dataterminaler.

● Målet (elever per dator) är 3,2 i grundskolefastigheter och 2,8 på andra stadiet.

● Förskolegruppernas lokaler börjar utrustas med datorer och pekskärmar.

● Apparaturvalet utökas med lätta dataterminaler och/eller terminallösningar.

● Speciellt på andra stadiet utnyttjas studerandenas egna datorer i

undervisningen mer än tidigare.

● Målet är att uppnå modellen 1:1 genom att utnyttja stadens utrustning och

elevernas egna datorer.

● Alla klassrum utrustas med tidsenlig IT‐ och AV‐utrustning.

● Supporten för IT‐utrustning och AV‐utrustning ges av samma instans.

● I IT‐konkurrensutsättningar beaktas undervisningens behov.

● Nya och grundrenoverade lokaler kan modifieras och de har en tidsenlig el‐ och

nätutrustning.

● Man inleder förberedelser med tanke på elektroniska studentskrivningar.

● Jag använder i min undervisning informations‐ och

kommunikationsteknik samt moderna AV‐apparater på ett

ändamålsenligt sätt.

● Jag planerar min undervisning på ett sådant sätt att studerandena kan

utnyttja läroanstaltens utrustning eller sina egna datorer i studierna.


9

5. UNDERVISNINGENS WEBBTJÄNSTER OCH PROGRAMVARA

IT-verksamheten ansvarar för det tekniska utförandet av undervisningens webbtjänster och installation av programvara på arbetsstationerna. En del av programvaran och tjänsterna som används i undervisningen ingår i avgiften för basunderhållet men en del finansieras skilt av sektorn för fostran och undervisning. Även om systemen administreras av DIU-centralen, ägs många system av användaren, d.v.s. sektorn för fostran och undervisning. För undervisningens webbtjänster är detta oftast DIU-centralen och för arbetsstationernas programvara läroanstalten.


10

Identifikation I undervisningstjänster som kräver inloggning loggar man in med undervisningens OPAS-lösen. Användarnamnet skapas för grundskoleelever redan vid anmälan till skolan. Också i gymnasieskolor och vid yrkesinstitutet används användarnamnet redan från studiestart. Inom småbarnsfostran och i grundskolans årskurser 1–2 kan man använda gemensamma användarlösen men det egna användarnamnet tas i bruk senast i årskurs 3. Av de tjänster inom undervisningen som kräver inloggning tas åtminstone e-posten med tilläggsmoduler, inlärningsplattformen och de elektroniska läromaterialen i bruk under lågstadiet.

Undervisningens tjänster har under år 2011 utökats med en centraliserad hantering av användarnamn och lösenord (”Econ”) som betjänar studerande och lärare inom den grundläggande undervisningen, på gymnasiet och vid yrkesinstitutet. Nu kan olika studierelaterade tjänster och applikationer användas med samma användarnamn och lösenord. Att på ett omfattande sätt tillfoga de anställda inom småbarnsfostran och barnen (med gemensamma användarnamn) i systemet återstår ännu, och detta beror på att de använder ett annat system för elevadministration.

Edu.turku.fi Portalen för undervisningens webbtjänster, edu.turku.fi (förr tkukoulu.fi) är en kanal till undervisningens webbtjänster. Portalen har planerats att fungera som ingångssida vid läroanstalterna. Vid sidan av de tjänster som listas nedan finns på sidan bl.a. LinkkiVinkki-länksamlingen samt Koulun kokoelmahuone (”Skolans samlingsrum”) som innehåller bilder och videoklipp. Webbplatsen upprätthålls av DIU-centralen.

Webbplatsen för administrationen inom sektorn för fostran och undervisning finns på sidan www.turku.fi. Personalen kan dessutom använda intranättjänsten NeTku.

E-läromaterial Sektorn för fostran och undervisning har skaffat ett urval olika elektroniska läromaterial för läroanstalterna. Målet med de centraliserade anskaffningarna är att se till att e-läromaterial används i undervisningen så omfattande som möjligt. För närvarande fokuserar urvalet starkt på den grundläggande undervisningen. Förutom på de begränsade ekonomiska resurserna beror detta även på marknadssituationen: utbudet för det andra stadiet och småbarnsfostran är avsevärt mindre. Användarna har tillgång till läromaterialen i regel med OPAS-användarnamnet eller direkt via undervisningsnätet utan separat inloggning. Elever och lärare kan även använda nästan allt material hemifrån.


11

http://edu.turku.fi/oppimateriaalit/

Enheterna har också elektroniska läromaterial som skaffats lokalt. Ett utvecklingsområde i projektet Molla inom småbarnsfostran är elektroniska läromaterial.

Inlärningsplattform Inom sektorn för fostran och undervisning används en inlärningsplattform. För närvarande används Moodle, som har egna plattformar för den grundläggande undervisningen, gymnasierna, yrkesutbildningen och vuxenutbildningen samt för lärarna. Inlärningsplattformen är den primära kanalen även till de elektroniska läromaterial som skaffas i fortsättningen.

http://moodle.edu.turku.fi/

IPTV Undervisningsnätets digitala TV-tjänster används av grundskolorna, gymnasierna och yrkesinstitutet inom ramen för de begränsningar som avtalet mellan Kopiosto och UKM och den gällande lagstiftningen ställer. Tjänsten omfattar både direktsändningar och programinspelningar. Förutom tillfällig lagring har man även tillgång till en mer permanent arkivtjänst (två år eller permanent), som sköts av Läromedelcentralen.

http://iptv.edu.turku.fi/

Bloggtjänsten På undervisningens webbserver finns ett lokalt installerat WordPress-system med vilket varje lärare kan starta en egen blogg. Bloggtjänsten kan även användas som plattform för projekt och skolornas hemsidor.

http://blog.edu.turku.fi/

Publiceringsutrymme på webben Lärarna har publiceringsutrymme på undervisningens webbserver users.edu.turku.fi. Sidorna som publiceras på servern ska ha anknytning till undervisningen och t.ex. reklam är inte tillåten.

Skolorna och daghemmen har publiceringsutrymme på webbservern info.edu.turku.fi för skapande av särpräglade sidor. Dessutom kan t.ex. olika projekt få publiceringsutrymme på denna server. Enheterna får fritt välja om de vill skapa sin egen hemsida, men om en hemsida skapas ska den hållas uppdaterad.

Alla enheter har en officiell sida för sina kontaktuppgifter på webbplatsen turku.fi, som upprätthålls av stadens och förvaltningens kommunikation.


12

Lärarnas och elevernas e-post Liksom stadens övriga anställda använder lärarna turku.fi-e-posten. Studerandena använder e-posten edu.turku.fi, som även innefattar Microsofts Live-tjänster SkyDrive (lagringsutrymme på nätet) samt Office Web Apps (lättversioner av Officeprogrammen som en molntjänst). De ovan nämnda tjänsterna ersätts med Office 365-tjänsten när den blir tillgänglig.

Wilma Wilma är ett webbaserat användargränssnitt för elevadministrationssystemet Multiprimus, som används inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet. Wilma används av lärare, vårdnadshavare och studerande. Förutom till att registrera prestationer och planera studierna används det även för kommunikationen mellan skolan och hemmet samt skolan och studerandena.

På beslut av direktören för sektorn för fostran och undervisning från den 23.9.2011 använder grundskoleeleverna Wilma senast från och med årskurs 5. Rektorn avgör när eleverna under årskurserna 1–5 tar i bruk Wilma.

Programvara Arbetsstationernas basinstallation omfattar ett relativt stort urval verktygsprogram. En förteckning över dessa finns på adressen http://edu.turku.fi/tvt/. På datorerna har man dessutom installerat sådana program som läroanstalten har skaffat separat. Om en programvara är avgiftsbelagd, står vanligen läroanstalten för kostnaderna, om inte programvaran hör till de program som ingår i avgiften för det grundläggande underhållet eller skaffas centraliserat av förvaltningen.

IT-verksamhetens ServiceDesk installerar på lärarnas datorer de program som behövs i undervisningen, om licensen är i ordning (gratis licens eller köpt licens). Om man av en eller annan orsak får problem med att installera programvara, tar IT-verksamheten kontakt med DIU-centralen eller IKT-gruppen inom sektorn för fostran och undervisning för att lösa problemet. Grundtanken är att behoven av programvara i undervisningen avgörs av undervisningen. Målet är att läraren har tillgång till alla program som behövs i arbetet; då är användningen av investeringen i anordningar som effektivast.

Utvecklingsobjekt Identifiering via undervisningsnätet är ett kriterium när man skaffar nya webbtjänster för undervisningen. Därtill är målet att studerande även kommer att ha tillgång till alla tjänster inom undervisningen hemifrån. Att studerande kan använda tjänsterna hemifrån gör användningen effektivare och ger undervisningspersonalen bättre möjligheter att förbereda undervisningen hemma. För undervisningssyften skaffas i regel program som kan användas via internet.


13

Användningen av e-läromaterial inom undervisningssektorn ökas systematiskt. Tillgängligheten av basmaterialet förbättras med centraliserade anskaffningar och basmaterialet kompletteras med mindre separata anskaffningar. I undervisningen nyttjas även gratis läromaterial, varav det finns ett stort urval på webben. Länkar till material har samlats bl.a. till tjänsten LinkkiVinkki.

På lång sikt är målet att åstadkomma en tidsenlig materialsamling som täcker alla läroämnen/områden och alla årskurser. Det färdiga materialet som skaffas är av hög kvalitet och följer dagens inlärningssyner. Det kan flexibelt kopplas till material som man själv producerar. Materialet fungerar med den inlärningsplattform som används. I användningen av elektroniska läromedel på tablettdatorer finns det ännu brister, men detta bör uppmärksammas. Personalen får introduktion i de material som skaffats, vilket gör att användningsgraden är så hög som möjligt redan från start.

Vid sidan av färdigt material finns det fortfarande ett behov av e-läromaterial som lärarna själva producerar. I de sociala mediernas tid är det naturligast att utnyttja kollaborativa verktyg (t.ex. wikier) och arbeta gemensamt (verkstäder) samt kombinationer av dessa. Verktygen används även för att förbereda den egna undervisningen och för gemensam planering. De verktyg som de sociala medierna erbjuder, speciellt wikier, bloggar, verktyg för skapande av begreppskartor och delade dokument, lämpar sig utmärkt även för studerandenas arbete. Lärarna introduceras effektivt i användningen av dessa verktyg genom fortbildning. Dessutom strävar man efter att ordna tjänster som behövs även lokalt, vilket gör att man kan undvika problem med dataskydd och åldersgränser som finns i anslutning till registrering i externa tjänster.

Material som producerats med offentliga understöd görs tillgängligt för alla genom att använda öppna webbservrar eller de områden i inlärningsplattformen som är öppna för alla. Detta ökar samtidigt verksamhetens öppenhet och höjer den offentliga imagen för Åbo sektor för undervisning. För att skapa klarhet i frågor rörande upphovsrätt upprättas överlåtelseavtal för material som projektarbetare har producerat (modell se bilaga 5).

Kvaliteten och mängden e-läromaterial som används utvärderas regelbundet. Den kvantitativa uppföljningen sköts av DIU-centralen, kvaliteten kartläggs med enkäter.


14

Sammandrag


● I de webbtjänster som skaffas för undervisningen loggar man in med

undervisningens användarlösen.

● Man bygger upp en tidsenlig materialsamling med e‐läromedel som täcker alla

läroämnen/områden och alla årskurser.

● E‐materialet fungerar med inlärningsplattformen.

● Studerandena och lärarna har även möjlighet att arbeta med materialet

hemifrån.

● Personalen får introduktion i det e‐läromaterial som skaffats.

● Gratismaterial som finns på webben utnyttjas effektivt.

● Man satsar på kollaborativ användning av verktygen i de sociala medierna.

● Lärarna utnyttjar verktygen i förberedning av material och planering av

arbetet, studerandena i sina studier.

● Man ordnar tjänster i de sociala medierna enligt behov även på lokal plan.

● Material som producerats med offentliga understöd görs tillgängligt för alla

genom att använda de områden i inlärningsplattformen som är öppna för alla

och webbservern.

● Kvaliteten och mängden e‐läromaterial som används utvärderas systematiskt.

● Jag utnyttjar elektroniska läromaterial och webbaserat läromaterial i

större omfattning i min undervisning.

● Jag handleder studerandena att utnyttja elektroniska verktyg i att

konstruera information och för att lära sig.

● Jag förbereder eget läromaterial för elektroniska miljöer.

● Jag drar nytta av styrkan i gemenskapen och kollaborativa verktyg – jag

planerar och utarbetar material i samarbete med kollegor och experter.


15

6. PEDAGOGISKA MODELLER OCH PRAXIS – ELEVENS FRAMTIDA KOMPETENS

Enligt den rådande inlärningssynen är eleven en aktiv aktör och forskare. De metoder och pedagogiska modeller samt den praxis som läraren väljer har en avgörande inverkan på inlärningens meningsfullhet och kvalitet. (Nationell plan för användning av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen, 2010). De moderna datatekniska redskapen lämpar sig utmärkt för aktivering av eleven och för kollaborativ produktion. Även om självständigt arbete vid den egna pulpeten alltid är på sin plats, bör gemensamt arbete och kollaborativ inlärning ökas. Med hjälp av datatekniska verktyg är detta möjligt även oberoende av tid eller rum. På 2010-talet har olika tjänster inom de sociala medierna hamnat i blickfånget: bloggar, wikier, dokument- och delningstjänster. I utbildningsstyrelsens rekommendation om användningen av sociala medier i undervisningen (2012) instruerar man att erbjuda studerandena möjligheter att använda de tjänster och applikationer som de sociala medierna erbjuder. Dokumentet uppmuntrar även att utveckla modeller som ger eleverna möjligheter att skriva dokument tillsammans, redigera bilder och producera videoklipp samt spara och dela sina alster med varandra och kommentera de andras alster.

I den föregående planen, Åbo stads undervisningssektors strategi för användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen 2006–2011, listades detaljerat de datatekniska färdigheter som eleverna förutsattes ha. Även om betydelsen av dessa grundläggande datatekniska färdigheter inte har försvunnit, är dagens nyckelord inom användningen av IKT i undervisningen gemenskaplighet, mångsidighet och ändamålsenlighet. Datateknik studeras inte som ”metakunskap”, utan som en del av inlärningsprocessen. De verktyg som används väljs i enlighet med inlärningsmålen och eleverna lär sig att använda dem i samband med behandlingen av läroplanens innehåll. För att de färdigheter som eleverna förvärvar under skol- och studietiden inte förblir ensidiga, måste man använda olika verktyg på ett mångsidigt sätt: textbehandling, presentationer, bildbehandling, verktyg inom de sociala medierna m.m. Lite i taget men med stor variation under varje läsår.

Småbarnsfostran och grundläggande utbildning Inom småbarnsfostran används datateknik i enlighet med barnens utvecklingsstadium blandat med lek. Olika verksamhetsmodeller utvecklas inom pilotprojektet Molla och om dessa rapporteras allt eftersom projektet framskrider på adressen http://blog.edu.turku.fi/molla/. I detta skede fokuserar projektet på barn i förskoleåldern, som använder datateknik och elektroniska läromaterial som hjälp i inlärningen.

Alla grundskoleelever har rätt att förvärva informations- och kommunikationstekniska grundkunskaper, och varje lärare är skyldig att lära ut dem. För att utbildningen ska vara jämlik ska varje elev under grundskolan lära sig de grundläggande färdigheterna


16

oavsett vilken skola han eller hon går i och under handledning av vilka lärare. Till de grundläggande färdigheterna räknas åtminstone följande:

● operativsystemets grundfunktioner (klippbord, utskriftsinställningar, filhantering …) ● inloggning i system, eget användarnamn och lösenord ● textbehandling, grundkunskaper i ett presentationsprogram (t.ex. PowerPoint) ● digital fotografi och enkel bild-/videobehandling ● utnyttjande av elektroniska läromaterial i studierna ● e-post och diskussioner på nätet ● kollaborativa produktionsverktyg på nätet (sociala medier) och/eller användning av

inlärningsplattformen ● informationssökning, källkritik och respekt för upphovsrätt ● säkra handlingssätt på nätet.

Diagrammet som framtagits av Tieke rf illustrerar de informations- och kommunikationstekniska färdigheterna och disponerar dem i underkategorier.

Diagram: Tieke rf – Verktyg för bedömning av kunnande (2012)

Delområdena i TIEKEs diagram betonas på de olika skolstadierna i Åbo enligt följande:

småbarnsfostran lågstadium högstadium andra stadiet

GRUNDLÄGGANDE FÄRDIGHETER

MEDIEFÄRDIGHETER

KOMPETENS INOM INFORMATIONSARBETE

FÖRDJUPAT KUNNANDE

FÄRDIGHETER FÖR INFORMATIONSSAMHÄLLET


17

Handskrift är ett delområde inom skrivande som traditionellt sett får mycket utrymme i den grundläggande undervisningen. Eleverna lär sig till och med två olika skriftsystem, textning och skrivstil. Den tredje tekniska skrivfärdigheten, att skriva på ett tangentbord, har fått mindre uppmärksamhet. Idag är tangentbordet ett lika viktigt arbetsredskap som papper och penna. Att lära sig en snabb och felfri skrivteknik sparar en ansenlig mängd arbetstid för viktigare uppgifter under den kommande studie- och yrkeskarriären. Textbehandling på datorn gör det också möjligt att redigera en text som en process.

Att lägga till tiofingersystemet som ett obligatoriskt ämne i den lokala läroplanen är problematiskt eftersom man inte kan ta bort annat innehåll. I stället vägleder man eleverna att själv utveckla sin skrivteknik på tangentbordet till exempel med hjälp av hastighetstävlingar eller diplom. Lämpliga datorprogram används redan inom sektorn för fostran och undervisning i Åbo. Som minst ska man använda en timme för introduktionen i användningen av dem. Om programmet även kan användas hemifrån, får man större möjligheter att använda det. I mån av möjlighet skaffar man ett program för detta ändamål, som även kan användas på hemmadatorn.

Yrkesutbildning och gymnasieutbildning Färdigheterna som eleverna förvärvat i grundskolan fördjupas avsevärt på andra stadiet. Speciellt inom yrkesutbildningen spelar branschspecifika applikationer, som varierar enligt utbildningsområde, en viktig roll. Trots att gymnasieutbildningen är allmänbildande använder man för behandlingen av vissa ämnesområden specialprogram, till exempel i matematik och bildkonst.

Både inom yrkesriktade studier och på gymnasiet ska man vid sidan av att använda specialprogram se till att både lärare och elever har mångsidig behärskning av de grundläggande färdigheterna. Det räcker inte enbart med att behärska yrkesspecifika applikationer som är skapade för ett visst ändamål, utan alla studerande på andra stadiet ska få allmänna färdigheter för informationssamhället för fortsatta studier och arbetslivet. Kollaborativ produktion med webbaserade verktyg gör inte bara inlärningen effektivare, den ger även träning inför behovet att kunna samarbeta i arbetslivet.

Som utvecklingsobjekt antecknas att alla läroanstalter på andra stadiet i Åbo tillhandahåller för de studerande en grundkurs i datateknik från och med läsåret 2013–2014. På så sätt kan man ge studerandena de datatekniska grundkunskaper som de behöver såväl under sina studier som vid fortsatta studier och i arbetslivet. Dessutom kan man systematiskt ge alla studerande en introduktion i läroanstaltens system. De färdigheter som förvärvas på grundkursen fördjupas under studierna genom användning.

Utbudet av webbaserade kurser och distandskurser och deltagandet i dem har varit splittrat och uppvisat stor variation beroende på läroanstalt, utbildningsprogram och läroämne. De färdigheter för webbaserade studier som studerandena kommer att behöva i sina fortsatta studier måste förbättras och utbudet av webbaserade kurser vid läroanstalter på andra stadiet måste skärpas. Det rekommenderas att de


18

studerande vid läroanstalter på andra stadiet i Åbo avlägger minst en kurs på nätet eller på distans.

Rektorerna rapporterar för resultatområdeschefen hur de ovan nämnda målen uppnås och de informerar IKT-gruppen inom sektorn för fostran och undervisning.

Övriga åtgärder För att säkerställa studerandes jämlikhet krävs att var och en under sin studietid får de nödvändiga kunskaperna och färdigheterna också inom informations- och kommunikationsteknikens område. Sammanfattat innebär detta att IKT utgör en del av varje lärares undervisning. I arbetslivet och de fortsatta studierna i framtiden kommer alla som är studerande idag att behöva datatekniska kunskaper. Många av dem kommer att vara kvar i arbetslivet ännu på 2050-talet.

Nya, innovativa pedagogiska modeller härstammar ofta från lyckade utvecklingsprojekt. Projekten kommer även i fortsättningen att spela en viktig roll i utvecklingsarbetet.

Sektorn för fostran och undervisning söker utvecklingsprojekt systematiskt och fokuserat, vilket bidrar till att man kan undvika överlappningar och hitta brister. Projekten har inte ett värde i sig, utan de startas endast om de tjänar Åbo stads centrala målsättningar och ger ett mervärde för läroanstalterna.

Utöver projekten måste vi sköta om stadens eget utvecklingsarbete. Inom gymnasiesektorn finns det mest pilotverksamhet vid ICT-gymnasiet i Kuppis (Kerttuli) och vid yrkesinstitutet vid de enheter som har närmast koppling till IT-branschen. Inom småbarnsfostran finns det för närvarande verksamma pilotenheter inom ramen för Molla-projektet. Inom den grundläggande utbildningen har man haft pilotenheter inom ramen för projekt. Eftersom alla läroanstalter under denna planperiod inte kan utrustas enligt utbildningsstyrelsens rekommendation (se bilaga 3) och det finns ett behov av långvarigare försöksverksamhet, är det motiverat att inom den grundläggande undervisningen först ge pilotenhetsstatus åt en lågstadieskola och en högstadieskola. Pilotenheterna har mer omfattande utrustning än skolor i genomsnitt och utrustningen är mer riktad på experiment. För att verksamheten ska vara framgångsrik krävs att personalen är engagerad i utvecklingsarbetet.

I planeringen av nya fastigheter för läroanstalter och i grundrenoveringen av gamla måste man fästa speciell uppmärksamhet vid att bygga moderna inlärningsmiljöer. Planeringen av lokalerna utgår från de pedagogiska behoven och informations- och kommunikationstekniken utgör en central del av nya studiemiljöer.


19

Sammandrag


● Informations‐ och kommunikationsteknik används primärt för att aktiver

studeranden och för gemensamt arbete.

● En mångsidig och kollaborativ användning av informations‐ och

kommunikationstekniken är en förutsättning för mångsidiga färdigheter.

● Varje studerande har rätt att lära sig informations‐ och

kommunikationstekniska grundkunskaper, och varje lärare är skyldig att lära

ut dem.

● Genom att lära ut mångsidiga IKT‐kunskaper säkerställer man att de

studerande har de färdigheter som behövs i de fortsatta studierna och i det

framtida arbetslivet.

● Elever och studenter uppmuntras att lära sig tiofingersystemet.

● Alla läroanstalter på andra stadiet tillhandahåller studerandena en grundkurs

i datateknik.

● Studerande vid läroanstalter på andra stadiet avlägger minst en kurs på nätet

eller på distans.

● Utvecklingsprojekten har en central position i att innovera ny praxis.

● Undervisningssektorn söker utvecklingsprojekt på ett systematiskt och

fokuserat sätt.

● Pilotenheterna på de olika stadierna verkar i spetsen av utvecklingen.

● I planeringen av nya lokaler är utgångpunkten pedagogisk och man tar hänsyn

till IKT.

● I inlärningssituationer använder mina elever datateknik aktivt och

tillsammans.

● Jag använder datateknik regelbundet och mångsidigt med alla studeranden.

● Jag säkerställer att studerandena får de informationstekniska kunskaper

som de behöver för de fortsatta studierna och det framtida arbetslivet.


20

7. IKT-STÖDTJÄNSTER

Teknisk support IT-verksamheten ansvarar för IT-utrustningens och datanätens tekniska funktion och för installation av programvara. Stödbegäran lämnas antingen via e-post till adressen [email protected] eller telefonledes på nummer 27000 då man ringer från stadens telefoner eller på nummer (02) 2627000 då man ringer utifrån.

Även om de IKT-ansvariga vid läroanstalterna främst har en pedagogisk roll, kan de utföra mindre tekniska åtgärder. Läs mer om detta nedan. Vad gäller AV-utrustning ligger ansvaret för närvarande hos enhetens AV-ansvarige och fastighetsskötaren. Utvecklingsobjektet är överföringen av supporten för den AV-utrustning som är ansluten till datorerna till IT-verksamheten.

Pedagogiskt stöd Ledningsgruppen godkände den reviderade modellen för pedagogiskt stöd i augusti 2011 och den ingår även i denna plan.

Obs! Texten i detta avsnitt har förkortats. Verksamhetsmodellen i sin helhet är bifogad detta dokument (bilaga 1). Speciellt IKT-ansvariga och deras chefer bör läsa denna bilaga noggrant.

Läroanstalternas IKT-ansvariga IKT-ansvarigas skyldighet att utföra tekniskt underhåll slopas i huvudsak vid övergången till Windows 7. Däremot återstår behovet av pedagogiskt stöd och stöd för användning av programvara.

Den IKT-ansvarige är vid sidan av sin uppgift som pedagog även en lärare som ger IKT-stöd. I detta skede omfattas inte småbarnsfostran av detta system. Vid yrkesinstitutet begränsas den IKT-ansvariges roll till att fungera som kontaktperson.

Stöd kan ges under raster, efter lektioner eller under lektioner (inte samtidigt med annan egen undervisning). Det viktigaste är att lärarna kan nå den IKT-ansvarige på det sätt som bäst tjänar enhetens behov.

Grundläggande utbildning och gymnasieutbildning Inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen har varje läroanstalt sin egen IKT-ansvarig. I läroanstalter med verksamhet i flera fastigheter, som i samskolor, är det ändamålsenligt att utse en IKT-ansvarig för varje enhet.


21

Ersättning betalas utifrån lektionsramen 1–5 h/vecka beroende på skolans/gymnasiets storlek, se bilaga 1. Enhetens resurs kan delas på flera personer.

Yrkesutbildning och vuxenutbildning Inom yrkesutbildningen och vuxenutbildningen sköts IKT-ansvariges uppgifter av en teamledare eller en annan person i teamet som rektorn eller resultatområdeschefen har utsett. Uppgiftsbeskrivningen är snävare än inom den grundläggande utbildningen och på gymnasiet (se nedan). Rektorn/resultatområdeschefen fastställer ersättningen för den person som utsetts till IKT-ansvarig på basis av arvodet för skötsel av datautrustning i bilagorna 4, 5 och 7 i avsnitt C i UKTA. Uppgifterna för den IKT-ansvarige antecknas i OK-systemet.

Uppgifterna för de IKT-ansvariga

IKT-ansvarig

är kontaktperson i information rörande informations- och kommunikationstekniska frågor

är vid sidan av den person som ansvarar för enhetens verksamhet den primära kontaktpersonen både i kontakter med IT-verksamheten (ServiceDesk) och med DIU-centralen, men lärarna kan även ha direkt kontakt med dessa

ger kamratstöd åt undervisningspersonalen i användningen av programvara frågor som rör pedagogisk användning av dem*

ger lärarna stöd i att börja använda det kunnande som de skaffat sig via fortbildning*

kan utföra småskaliga tekniska åtgärder men ansvaret för felsituationer ligger hos ServiceDesk. I uppgiften ingår även underhåll och övervakning av datorer enligt UKTA (den grundläggande utbildningen) samt arvode för skötsel av datautrustning (yrkesutbildning).

följer upp verkställandet av IKT-planen för sektorn för fostran undervisning tillsammans med läroanstaltens/enhetens ledning

samarbetar med enhetens AV-ansvarige och fastighetsskötare ser tillsammans med skol-/studiesekreteraren till att alla elever och studerande

har fungerande användarlösen till undervisningsnätets tjänster (såsom inlärningsplattform och e-post)*

ger småskalig handledning även i användningen av de administrativa program som lärarna behöver (t.ex. ESS).*

*gäller inte yrkesinstitutet

DIU-centralen beviljar den IKT-ansvarige inom den grundläggande utbildningen och på gymnasiet rättigheter att underhålla läroanstaltens Moodle-område och egen webbplats. Rättigheten att upprätthålla webbplatsen kan delas upp till flera personer inom läroanstalten.


22

Inom den grundläggande utbildningen och på gymnasiet skapar den IKT-ansvarige strukturen för skolans Moodle-område och beviljar lärarna rättigheter att inrätta arbetsrum. I yrkesinstitutets Moodle görs dessa åtgärder via den centraliserade supporten.

TOP-centralen ordnar utbildning för de IKT-ansvariga och koordinerar verksamheten i nätverket tillsammans med IT-verksamheten.

Det centraliserade pedagogiska stödet Vid sidan av det kamratstöd som ges inom läroanstalten behövs inom sektorn för fostran och undervisning ett centraliserat pedagogiskt stöd. Teamet för det centraliserade pedagogiska stödet kan kontaktas när kamratstödet inte är en tillräcklig hjälp i situationen eller när ärendet är sådant till naturen att hjälp endast kan ges av det centraliserade stödet. Verksamheten samordnas av DIU-centralen.

Systemet för det centraliserade pedagogiska stödet byggs upp ovanpå befintliga praxis. Stödbegäran skickas via e-post till en gemensam adress.

Det centraliserade stödet svarar t.ex. på stödbegäran som rör inlärningsplattformen i de fall då kamratstödet inte är en tillräcklig hjälp, samt på frågor som rör användningen av programvara som används gemensamt i undervisningen. Man kan även kontakta stödet bl.a. vid frågor som rör undervisningens webbtjänster.

Tekniska fel, installation av programvara och anskaffning av IT-utrustning hör till IT-verksamhetens ServiceDesk.


23

8. FORTBILDNING DIU-centralen, Datorn i undervisningen-centralen, inom sektorn för fostran och undervisning ordnar fortbildning i användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen för undervisningspersonalen: lärare, barnträdgårdslärare, rektorer, skoldirektörer, chefer inom småbarnsfostran och skolgångsbiträden samt barnskötare på alla utbildningsstadier. Utbildningarna är alltid gratis för den egna personalen. Som en självständig enhet kan DIU-centralen ordna och skräddarsy utbildning enligt lokala behov. Arbetsgivaren uppmuntrar de anställda att delta i stadens egen utbildning. Merparten av kurserna genomförs som lokala eller regionala utbildningsprojekt med utomstående finansiering. Man samarbetar även med andra fortbildningsanordnare genom att ta deras avgiftsfria kursutbud till DIU-centralen och inom räckhåll för lärarna i Åbo. Utöver TOP-centralen ordnar yrkesinstitutets vuxenutbildning IKT-utbildning som lämpar sig för lärare. Fortbildning inom informations- och kommunikationsteknik för matematikundervisningen tillhandahålls även av Mattelandet i Åbo. På Teknologin i undervisningen-centralens (TIU-centralen) kurser utgör datateknik ofta ett centralt inslag. Vid sidan av dessa egna utbildningar erbjuds IKT-fortbildning i Åboregionen även vid universitetens fortbildningscentra och olika riksomfattande projekt. Användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen utvecklas snabbt. Det är viktigt för alla lärare att utveckla sin kompetens inom detta område. Lärarnas deltagande i fortbildning fördelas ojämnt, och en del tar inte del av utbildningen alls. Som mål ställs att varje lärare deltar i en IKT-fortbildning minst vartannat läsår. Kursens tema och omfattning väljs utifrån lärarens egna utgångspunkter och behov tillsammans med chefen i samband med utvecklingssamtalet, med hjälp av den personliga fortbildningsplan som upprättas i samband med utvecklingssamtalet eller på lärarens eget initiativ. Undervisningsministeriet uppdaterar som bäst nivåskalorna för lärarnas färdigheter, ope.fi. Arbetets framskridande kan följas på bloggen http://opefi.wikispaces.com/. När beskrivningarna av nivåskalorna är klara planeras fortbildningarna med stöd av dessa. Sektorn för fostran och undervisning ger lärarna möjlighet att delta i utbildning. Detta kräver även vikariearrangemang i viss mån.


24

Sammandrag


● Varje lärare deltar i IKT‐fortbildning minst vartannat år.

● Vid utvecklingssamtalet granskas lärarens behov av IKT‐utbildning.

● Arbetsgivaren ordnar möjlighet att delta i utbildning utan att undervisningen

störs.

● Jag månar om mitt kunnande och att det är mångsidigt.

● Jag söker mig till IKT‐fortbildning minst vartannat läsår.


25

9. SKOLANS VERKSAMHETSKULTUR OCH LEDARSKAP I SKOLAN

För att uppnå de mål som ställts i detta dokument på läroanstalternas nivå behöver lärarna dela med sig av sin expertis. Det är bra att dela med sig både av sina bra och dåliga erfarenheter i användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen. Ömsesidigt delande av kunnandet bland lärarna gagnar båda parterna. Det informations- och kommunikationstekniska kunnandet bör inte koncentreras till enskilda lärare, utan alla lärare ska stödjas så att de kan skaffa sig de färdigheter som var och en behöver i sitt arbete. De bör utveckla det egna kunnandet bl.a. genom fortbildning och med hjälp av kamratstöd.

Vid sidan av undervisningssituationer har de nytta av informations- och kommunikationstekniken i planeringen av undervisningen och i de arbetsuppgifter som rör skolan. På nätet finns det många avgiftsfria verktyg i de sociala medierna som gör kollaborativt arbete både enkelt och fritt från tids- eller platsbundenhet. Man kan även samarbeta i inlärningsplattformen Moodle samt i de system som arbetsgivaren tillhandahåller, som t.ex. Microsoft Lync.

Att flytta över en del av arbetet för att förbereda lärarmöten till nätet förkortar själva mötet. Att bearbeta läroanstalternas olika gemensamma planer (evenemang, lokala läroplaner) med hjälp av webbaserade verktyg så långt som möjligt innan de behandlas gemensamt gör processen effektivare. Med webbaserade verktyg kan även undervisningsinnehåll enkelt delas bland lärarna och på så sätt komma till nytta i allas arbete.

Rektorer och direktörer spelar en central roll för omsättning av de informations- och kommunikationstekniska målsättningar i praktiken. De centrala målsättningarna för undervisningen bör betraktas som normer, vars realisering enhetens föreståndare följer upp. Med deras stöd och under deras handledning överförs rutiner från papper till verkligheten. Kvaliteten av ledningens IKT-kunnande måste ombesörjas.

Ofta upplevs informationsförmedlingen som problematisk. Smidig informering av lågstadieelevers vårdnadshavare måste säkerställas i alla årskurser. Ett lämpligt verktyg för detta är Wilma som används inom den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen. Inom arbetsgemenskapen lönar det sig att utnyttja förutom e-post, även andra och nya webbaserade verktyg. På förvaltningsnivå kan man använda webbplatserna och intranätet, på enhetsnivå är de ovannämnda verktygen i de sociala medierna händiga eftersom man i dem kan upprätta ett forum för en avgränsad användargrupp. I externa system får dock inte sekretessbelagt material hanteras.


26

● Jag delar med mig av mitt kunnande med mina kollegor.

● Jag använder verktygen för kollaborativ produktion i planerings‐ och

utvecklingsarbetet.

● Jag använder elektroniska verktyg för kommunikationen med vårdnadshavare

och arbetskamrater.

Staden har ett mångsidigt enkätprogram som alla förvaltningar kan använda. Det finns en enkätfunktion även i Wilma. Enkätprogrammen är relativt lätta att använda och resultaten kan enkelt analyseras i det elektroniska systemet. Läroanstalterna uppmuntras att använda de ovan nämnda verktygen för kvalitetsbedömning och för att utveckla verksamheten.

Sammandrag


● Lärarnas kollaborativa arbete på webben och delande av sina kunskaper i

planeringen av undervisningen ökas.

● Grupparbetsverktyg och anda webbaserade verktyg i de sociala medierna

utnyttjas i utvecklingen av skolans verksamhet.

● Rektorer och direktörer spelar en nyckelroll när planen sak omsättas i praktiken

i enheterna.

● De målsättningar som anses centrala är normer, för vars realisering

enhetschefen har ansvaret.

● IKT‐kunnandet hos läroanstaltens ledning ombesörjs.

● För informering väljs de elektroniska verktyg som bäst lämpar sig för ändamålet.

● Med elektroniska enkätprogram kan man samla in information för att utvärdera

den egna verksamheten.


27

10. FÖRETAGS- OCH NÄTVERKSSAMARBETE Nya apparater och programvaror lanseras ständigt på marknaden. För att kunna fastställa vilka krav som bäst tjänar undervisningens syften bör testanvändningen av apparater och programvaror effektiveras. Importörer och leverantörer av hårdvara är redo att överlåta utrustning för testanvändning, men bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling måste beaktas. Inom ramen för de spelregler som man har kommit överens om med enheten för upphandling och logistik kan man objektivt testa utrustning med tanke på framtida anskaffningar.

Informations- och kommunikationsteknik kan naturligt användas i allt slags nätverkssamarbete. Verksamheten i nationella nätverk underlättas även bl.a. med hjälp av system för distansmöten. Staden förfogar bl.a. över Microsoft Lync och också partnernas system kan utnyttjas.

Vid utveckling av företagsstigar beaktas även IT:ns perspektiv vid arbetslivsträning.

Sammandrag

● Nya apparater och programvaror testas systematiskt inom de begränsningar

som lagen om offentlig upphandling ställer.

● Nätverkssamarbetet utökas och informations‐ och kommunikationstekniska

möjligheter utnyttjas i samarbetet.

● I den följande fasen i projektet Yrittäjyyspolku iakttas IT som en central del av

all företagsverksamhet.


28

11. ÖVRIGA ÅTGÄRDER En stor utmaning inom lärarutbildningen är att ge lärarstuderandena alla de färdigheter och kunskaper som de behöver i sitt arbete. Åbo stads sektor för fostran och undervisning samarbetar aktivt med lärarutbildningsanstalter för att det som behövs på fältet och det som görs i utbildningen ska mötas.

Genom att på nytt aktivera auskultering skulle man kunna skapa tillfällen för lärarstuderandena att även bekanta sig med vardagen för IKT-undervisningen i deras framtida arbetsmiljö.

I rekryteringen beaktas IKT-kompetensen allt mer systematiskt. Anvisningar för detta finns i Utbildningsstyrelsens KenGuru-tjänst (www.edu.fi/kenguru/). Lärare och rektorer som utnämnts till tjänst måste delta i en IKT-introduktion där man tar i bruk den datatekniska utrustning som skaffats för undervisningspersonalen. På så sätt åstadkommer man att investeringarna används effektivt.

Sammandrag

● Sektorn för fostran och undervisning kommunicerar fältets behov aktivt mot

lärarutbildningsanstalterna.

● I rekryteringen beaktas den sökandes IKT‐kompetens systematiskt.

● Nya lärare och rektorer får introduktion i IKT‐verktyg.


29

12. BEDÖMNING OCH UPPDATERING AV IKT-PLANEN

Förverkligandet av IKT-planen och det allmänna läget för hur informations- och kommunikationsteknik används i undervisningen vid Åbo stads sektor för fostran och undervisning kartläggs med enkäter från och med våren 2013 enligt följande:

Eleverna i åk 6 och åk 9 vartannat år (2013, 2015) Gymnasieelever och studerande vid yrkesinstitutet vartannat år (2014, 2016) Lärare vartannat år (2012, 2016)

Enkäterna förbereds av DIU-centralen och resultaten analyseras av IKT-gruppen inom sektorn för fostran och undervisning. På basis av enkäten upprättas en sammanfattad lägesrapport för ledningen och de centrala resultaten delges till informanterna.

Dessutom upprättar DIU-centralen för enheterna ett verktyg för självbedömning, som personalen kan använda för att bedöma styrkorna och utvecklingsobjekten i den egna enheten.

IKT-gruppen inom sektorn för fostran och undervisning följer upp att planen är tidsenlig och bedömer i hur hög grad den realiseras. IKT-gruppen inom sektorn för fostran och undervisning uppdaterar planen till behövliga delar i början av läsåret 2014–15. Beroende på uppskattningen om arbetets omfattning och om det behövs, utvidgas arbetsgruppen.

Mindre redigeringar av texten (t.ex. tjänsternas namn), som inte direkt påverkar målsättningarna, kan IKT-gruppen inom sektorn för fostran och undervisning göra årligen.

KÄLLOR Lokala anvisningar:

Opetuksen kehittäminen ICT:n avulla -kehittämisohjelma 2010 http://edu.turku.fi/tvt/julkaisut/ict-kehittamisohjelma2010.pdf

Strategi för användingen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen inom undervisningsväsendet i Åbo 2006-2011

http://edu.turku.fi/tvt/julkaisut/Abo-IKT-strategi-2006-2011.pdf

Nationella anvisningar:

Kansallinen tieto- ja viestintätekniikan opetuskäytön suunnitelma http://www.arjentietoyhteiskunta.fi/files/313/TVT_opetuskayton_suunnitelma_011210_%282%29.pdf

Nationell plan för användningen av IKT in undervisningen http://www.arjentietoyhteiskunta.fi/files/319/TVT_opetuskayton_suunnitelma_SWE.pdf

Koulutuksen tietoyhteiskuntakehittäminen 2020 (OKM) http://www.minedu.fi/OPM/Julkaisut/2010/Koulutuksen_tietoyhteiskuntakehittaminen_2020.html

Tieto- ja viestintätekniikka opetuskäytössä - tilannekatsaus toukokuu 2011 http://www.oph.fi/julkaisut/2011/tieto_ja_viestintatekniikka_opetuskaytossa

Sosiaalisen median opetuskäytön suositukset http://www.edu.fi/materiaaleja_ja_tyotapoja/tvt_opetuksessa/sosiaalisen_median_opetuskayton_suositukset

Opetustilan tieto- ja viestintätekniikan varustetaso (OPH) http://www.edu.fi/opetustilan_tieto_ja_viestintatekniikan_varustetaso

BILAGOR

1 Verksamhetsmodellen för pedagogiskt stöd

2 Anskaffningar av dataterminaler utan support

3 UBS: Opetustilan tieto- ja viestintätekniikan varustetaso (utdrag)

4 Anvisningar om sociala medier

5 Blankettmall för överlåtelse av upphovsrätt (projekt)

6 Ope.fi-nivåskalorna för färdigheter

7 IKT-ordlista

Aktuella anvisningar och mer information om tjänsterna som nämns i detta dokument finns på webbplatsen för undervisningens webbtjänster http://edu.turku.fi/ - - speciellt i avsnittet http://edu.turku.fi/tvt/ .


BILAGA 1

VERKSAMHETSMODELLEN FÖR PEDAGOGISKT STÖD

Läroanstalternas IKT-ansvariga

Inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen har varje läroanstalt redan länge haft sin egen ADB-ansvarig. Inom småbarnsfostran och yrkesutbildningen har motsvarande system inte funnits. I stället har Åbo yrkesinstitut haft en centraliserad stödtjänst i anslutning till inlärningsplattformen Moodle, som den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen inte har haft. Där har DIU-centralen vid sidan av sin övriga verksamhet svarat på stödbegäran.

På grund av förvaltningsreformerna 1.8.2010 och 1.1.2011 fanns det skäl att se över kamratstödssystemet på nytt. Vid sidan av systemets omfattning granskades ADB-ansvarigas uppgiftsbeskrivning, som måste uppdateras så att tyngdpunkten flyttas från tekniskt stöd till pedagogiskt stöd och användarsupport. Med detta avses stöd för att utnyttja programvara och datasystem i undervisningen. Inom sektorn för fostran och undervisning håller man på att övergå till Windows 7-systemet, varvid IKT-ansvarigas skyldighet att utföra tekniskt underhåll slopas. Däremot återstår behovet av pedagogiskt stöd. Detta har konstaterats i praktiken och även lyfts fram i strategier på nationell nivå. I den Nationella planen för användning av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen (s. 29) konstateras: ”Det ordnas pedagogiskt stöd för varje skola och ett regionalt stöd. Utbildningsanordnarna gör upp en beskrivning av det stödsystem med vilket man ser till att lärarna får tekniskt stöd när det behövs både i elektronisk form och i form av stöd på ort och ställe." I UKM:s dokument (2010) Utbildningens utvecklande i takt med och med hjälp av det omgivande informationssamhället 2020 sägs följande om nuläget i hela landet: ”De tekniska lösningarna och pedagogiska behoven möts inte nödvändigtvis i läroanstalterna, stödtjänsterna har inte tillräckliga resurser eller tar inte undervisningens behov i beaktande.”

Utvecklandet av systemet med IKT-ansvariga och av det pedagogiska stödet lyftes fram även i ICT-utvecklingsprogrammet som utarbetades för Åbo undervisningssektor våren 2010. Också den föråldrade benämningen bör uppdateras till IKT-ansvarig.

Person- och avlöningsarrangemang

Den IKT-ansvarige är vid sidan av sin uppgift som pedagog även en lärare som ger IKT-kamratstöd. I detta skede omfattas inte småbarnsfostran av detta system och vid yrkesinstitutet är uppgiftsbeskrivningen snävare (se nedan). Behovet av IKT-


ansvariga och deras uppgiftsbeskrivning inom småbarnsfostran bör senare ganskas skilt för sig, i anslutning till ett mer omfattande arbete för att utveckla informations- och kommunikationstekniken.

Stöd kan ges under raster, efter lektioner eller under lektioner. Under lektioner kan stöd ges om den IKT-ansvarige inte har egen undervisning samtidigt, vilket det är bra att beakta vid planeringen av arbetsordningar. Det viktigaste är att lärarna kan nå den IKT-ansvarige på det sätt som bäst tjänar enhetens behov.

Vid läroanstalter och i de utbildningsområden där datatekniken är speciellt fokuserad och specialiserad kan det finnas ett behov av att komplettera systemet med IKT-ansvariga med lokala tilläggsarrangemang (interna resurser).

Grundläggande utbildning och gymnasieutbildning I UKTA sägs följande om uppgifterna och ersättning för en lärare med ansvar för datorerna inom den grundläggande utbildningen (del B, bilaga 1, 16 § 2 mom.):

Till en lärare som ålagts ansvaret för skötsel och övervakning av datorutrustning betalas en ersättning motsvarande en veckotimme enligt lärarens egen övertimarvodesgrund, och i årskurs 7–9 där informationsteknik läses som tillvalsämne betalas en ersättning motsvarande två veckotimmar.

Enligt förslaget utgör skötseln och övervakningen av datorutrustning endast en del av IKT-ansvariges uppgiftsbeskrivning. Därför föreslås det att man vid grundskolor och gymnasieskolor tillämpar lokalt en utvidgad ersättningsmodell. Grunden för tabellen utgörs av den ersättningstabell som tidigare användes i Åbo en viss tid (1.8.2001–31.7.2003).

● 1–2 h/vecka, när antalet elever i enheten är 249 ● 2–3 h/vecka, när antalet elever i enheten är 250–350 ● 3–4 h/vecka, när antalet elever i enheten är 351–450 ● 3–5 h/vecka, när antalet elever i enheten är över 450

Inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen har varje läroanstalt sin egen IKT-ansvarig. I läroanstalter med verksamhet i flera fastigheter, som i samskolor, är det ändamålsenligt att utse en IKT-ansvarig för varje enhet.

Enhetens resurs kan delas på flera personer. Beslut om detta fattas av rektorn/direktören. Ersättningen betalas från skolans/gymnasieskolans lektionsram.

Yrkesutbildning och vuxenutbildning Inom yrkesutbildningen och vuxenutbildningen sköts IKT-ansvariges uppgifter av en teamledare eller en annan person i teamet som rektorn eller resultatområdeschefen


har utsett. Vid yrkesinstitutet fokuserar den IKT-ansvariges roll till att fungera som kontaktperson, inte så mycket på att ge kamratstöd. Rektorn/resultatområdeschefen fastställer ersättningen för den person som utsetts till IKT-ansvarig på basis av arvodet för skötsel av datautrustning i bilagorna 4, 5 och 7 i avsnitt C i UKTA. Uppgifterna för den IKT-ansvarige antecknas i OK-systemet.

Detta arrangemang är nytt vid yrkesinstitutet. DIU-centralen samlar in respons om hur arrangemanget fungerar och utvecklingsförslag våren 2012.

Uppgifterna för de IKT-ansvariga

De IKT-ansvariga ger i enheterna kamratstöd åt undervisningspersonalen i användningen av programvara och i frågor som rör pedagogisk användning av dem inom ramen för den tid som avsatts för dem. Lärarna skaffar sig sina grundläggande kunskaper på IKT-fortbildning, varav det finns ett stort utbud. De IKT-ansvariga ger stöd i ibruktagandet av det kunnande som skaffats på utbildning, men deras uppgift omfattar inte egentlig utbildning. Även om uppgiften i huvudsak fokuserar på program som används i undervisningen, ger den IKT-ansvarige småskalig handledning även i användningen av de administrativa program som lärarna behöver (t.ex. ESS). Kamratstödet, som behandlas i detta avsnitt, hör inte till uppgifterna för de IKT-ansvariga vid yrkesinstitutet.

I uppgiften ingår även skötsel och övervakning av datorer enligt UKTA (den grundläggande utbildningen) samt arvode för skötsel av datautrustning (yrkesutbildning), men för tekniska fel ansvarar IT-verksamhetens ServiceDesk. För att undvika onödiga avbrott i användningen och onödiga felmeddelanden kan den IKT-ansvarige dock utföra småskaliga tekniska åtgärder, såsom kontrollera anslutningen av kablar, starta om datorn eller rensa papperstopp i skrivaren. IKT-ansvarige har som uppgift att vara kontaktperson i all information rörande informations- och kommunikationstekniska frågor. Han eller hon följer upp verkställandet av IKT-planen för sektorn för fostran undervisning tillsammans med läroanstaltens/enhetens ledning och innehar en central position när enhetens verksamhet utvecklas. Han eller hon ger även experthjälp för enhetens ledning vid planering av datatekniska anskaffningar och anskaffningsförslag.

Den IKT-ansvarige är vid sidan av den person som ansvarar för enhetens verksamhet den primära kontaktpersonen både i kontakter med IT-verksamheten (ServiceDesk) och med DIU-centralen, men lärarna kan även ha direkt kontakt med dessa. Läroanstalten/enheten kommer internt överens om tillvägagångssätten mer detaljerat, till exempel i fråga om hur man lämnar felmeddelanden. Den IKT-ansvarige samarbetar med enhetens AV-ansvarige och fastighetsskötare.

Inom grundundervisningen och på gymnasiet ser den IKT-ansvarige tillsammans med skol-/studiesekreteraren till att alla elever och studerande har fungerande


användarlösen till undervisningsnätets tjänster (såsom inlärningsplattform och e-post). DIU-centralen beviljar den IKT-ansvarige rättigheter att underhålla läroanstaltens Moodle-område och egen webbplats. Rättigheten att upprätthålla webbplatsen kan delas upp till flera personer inom läroanstalten. Om den IKT-ansvarige eller en annan lärare betalas ersättning för det tekniska underhållet av skolans webbplats eller en jämförbar uppgift, tas ersättningen från den resurs som reserverats för den IKT-ansvarige.

Inom den grundläggande utbildningen och på gymnasiet skapar den IKT-ansvarige strukturen för skolans Moodle-område och beviljar lärarna rättigheter att inrätta arbetsrum. I yrkesinstitutets Moodle görs dessa åtgärder via den centraliserade supporten.

TOP-centralen ordnar utbildning för de IKT-ansvariga och koordinerar verksamheten i nätverket tillsammans med IT-verksamheten.

Det centraliserade pedagogiska stödet

Vid sidan av det kamratstöd som ges inom läroanstalten behövs inom sektorn för fostran och undervisning ett centraliserat pedagogiskt stöd. Teamet för det centraliserade pedagogiska stödet kan kontaktas när kamratstödet inte är en tillräcklig hjälp i situationen eller när ärendet är sådant till naturen att hjälp endast kan ges av det centraliserade stödet. Verksamheten samordnas av DIU-centralen.

Systemet för det centraliserade pedagogiska stödet byggs upp ovanpå befintliga praxis. I praktiken betyder det yrkesinstitutets @moodletuki-team (3 lärare + 1 IT-planerare, IT-verksamheten), IT-verksamhetens/DIU-centralens adb-planerare samt övrig personal från DIU-centralen. Uppgiften utvidgas från Moodle-stöd till pedagogiskt stöd och mer täckande användarsupport. Uppgifterna sköts med de nuvarande personalresurserna. Stödbegäran skickas via e-post.

Det centraliserade stödet svarar t.ex. på stödbegäran som rör inlärningsplattformen Moodle i de fall då kamratstödet inte är en tillräcklig hjälp, samt på frågor som rör användningen av programvara som används gemensamt i undervisningen. Man kan även kontakta stödet bl.a. vid frågor som rör undervisningens servertjänster (webbserver, bloggar, IPTV) .

Tekniska fel, installation av programvara och anskaffning av IT-utrustning hör till IT-verksamhetens ServiceDesk.


BILAGA 2

Åbo stad Sektorn för fostran och undervisning & IT-verksamheten

ANSKAFFNINGAR AV DATATERMINALER UTAN SUPPORT från och med 15.03.2012.

Med rubrikens utrustning avses tablettdatorer, minidatorer och i vissa fall även bärbara datorer som inte omfattas av IT-verksamhetens basservice, och vars anskaffnings- och underhållskostnad inte ingår i förvaltningens bastaxa för IT. Dessa datorer får inte anslutas till stadens fasta nät (undervisning eller förvaltning). Datorerna som ansluts till det fasta nätet skaffas alltid via den normala processen och för dem gäller underhållsavgiften som IT-verksamheten har fastställt. Windows-datorer skaffas alltid i första hand via den normala processen.

ANSKAFFNING

Datorerna beställs med enhetens eller projektets egen finansiering via [email protected]. Beställaren ska ha de befogenheter som krävs för anskaffningen. STÖD OCH PROGRAMVARA

IT-verksamheten (ServiceDesk) ger inget datorstöd och installerar inga program. När man emellertid beställer en serie likadana Windows-datorer kan IT-verksamheten skapa en skivavbild för datorerna för återställande av dem, om detta är tekniskt möjligt. Vid återställande förstörs all data. Användaren har fullt ansvar för säkerhetskopiering, återställande och underhåll. Ärenden som rör underhållet sköter användaren direkt med leverantören.

Stadens programlicenser, såsom Microsoft Windows och Office, kan inte användas i dessa datorer. Datorn som skaffas ska ha ett operativsystem installerat. Office Web Apps-molntjänsterna kan används via edu.turku.fi-posten.

För dessa datorer finns än så länge ingen utskriftstjänst. Att inrätta en sådan är ett separat projekt.

Enheten som har beställt datorn sköter även om att den blir vederbörligt avskriven via ServiceDesk i slutet av dess livslängd.

Ytterligare information: [email protected]

samt Jouni Paakkinen, Sektorn för fostran och undervisning Joni Ilmanen, IT-verksamheten


BILAGA 3

Utbildningsstyrelsen (edu.fi):

OPETUSTILAN TIETO- JA VIESTINTÄTEKNIIKAN VARUSTETASO (utdrag)

Tämä dokumentti käsittelee ainoastaan koulujen ja oppilaitosten opetukseen ja oppimiseen käytettävää tieto- ja viestintäteknologiaa. Tästä tavallisesti eriytettyä hallinnon tietotekniikkaa dokumentti ei käsittele.

Suositus lähtee liikkeelle tieto- ja viestintätekniikan pedagogisesta käytöstä käyttötarkoituksen kautta tarkasteltuna. Olennaista on se, mitä tehdään, minkä vuoksi ja mikä toiminnan tavoitteena on. Hyvä lopputulos on mahdollista saavuttaa useilla eri tavoilla ja kaikki pedagogisesti toimivat tavat ovat hyviä ja suotavia.

Olennainen osa hyvää opetuksen TVT:n toteutusta on jatkuvaan prosessiin pohjautuva suunnittelu, joka tehdään varsinaisia käyttäjiä, oppijoita ja opettajia kuunnellen ja heidän kanssaan yhteistyössä. Opetus ansaitsee kunnollisen, oppimiseen suunnitellun ja optimoidun tietoteknisen ympäristön. Tämän toteuttaminen onnistuu siten, että käyttäjien, tietohallinnon ja palveluiden sekä ohjelmistojen toimittajien välillä on toimiva keskusteluyhteys.

Koulun TVT-varustuksen tavoitetaso

Yleinen varustus oppimistilassa: Esitystekniikka: Näyttölaite: projektori tai suurikokoinen näyttö, jossa

kosketus- tai muu ohjaustoiminnallisuus. Tietokone em. näyttöön kytkettynä, äänentoistomahdollisuus Internet-yhteys Joustavat mahdollisuudet päätelaitteiden käyttöön kaikessa opetuksessa, kuten

esim. ”läppärikärryt” tai muut mobiilit tai kiinteät ratkaisut sekä langaton verkko tai riittävä määrä kiinteän verkon liittymäpisteitä.

Oppimistilanteessa oppilaan käytössä oleva TVT-varustus Alakoulussa 1 kone jokaista oppilasparia kohden, yläkoulussa ja sen jälkeisissä

oppilaitoksissa tarvitaan päätelaite jokaisen oppilaan käyttöön. Tarkempia esimerkkejä toteutustavoista myöhemmin.

Riittävän nopea Internet-yhteys. Toimisto-ohjelmistopaketti ja muut peruskäyttöön tarvittavat varusohjelmistot

kuten selain ja kuvan- ja videonkäsittelyohjelma. Henkilökohtaista levytilaa töiden tallentamiseen verkkolevyllä tai

verkkopalvelussa. Sähköinen oppimisalusta, joka mahdollistaa ryhmätöiden tekemisen tuottamalla

tietoa yhdessä ajasta tai paikasta riippumatta.


Koulussa yhteisessä käytössä Laitteistoa:

digitaalisia valokuva- ja/tai videokameroita, äänitysvälineet, etäyhteysvälineet (videoneuvotteluvälineet, esim. web-kamera, mikrofoni, headset), siirrettävää esitystekniikkaa

Mobiilit päätelaitteet, vuorovaikutteisen esitystekniikan äänestyslaitteet tai vastaavat vuorovaikutteisuuden mahdollistavat lisälaitteet

Oppilaiden vapaassa käytössä olevia opetusverkon tietokoneita ns. ”käytäväkoneita”

Palveluja:

Henkilökohtaisella käyttäjätunnuksella kirjaudutaan kaikkiin sähköisiin palveluihin, kuten tallennustilaan, sähköpostiin, sähköisen oppimisympäristöön ja tulostuspalveluihin

Sähköinen oppimisympäristö Oppilaiden vapaassa käytössä olevia opetusverkon tietokoneita ns.

”käytäväkoneita” Sähköposti ja henkilökohtainen tallennustila verkossa Yhteinen, itsetuotetun oppimateriaalin tallennus-, jakamis- ja julkaisupalvelin Ostetun ja itsetuotetun sähköisen oppimateriaalin keskitetty jakaminen Mahdollisuus käyttää omia laitteita koulussa langattomassa verkossa

Sähköisten palveluiden tulee olla käytettävissä mistä tahansa käsin ja millä tahansa laitteella, tärkeimpänä kotoa käsin omalla tietokoneella.

Ohjeet ja tuki Ohjeet:

Koulun omat säännöt koulun verkossa toimimiseen ja laitteiston käyttämiseen sekä myös sosiaalisen median opetuskäyttöön (mm. netiketti ja someketti, linkki sosiaalisen median opetuskäytön suosituksiin).

o Kattava käyttäjäsitoumus sähköisien palvelujen käyttöön sekä koulun käyttämien ulkopuolisten palvelujen käyttöön, pyydetään oppilaiden huoltajilta lukuvuoden alussa

o Tietohallinto: sähköisten palvelujen, tietosuojan, tietoturvan ja rekisteriselosteiden hallinta ja ylläpito

o Kuvaus- ja jakeluluvat ja käytännöt

Tuki:

Tekninen käyttäjätuki koulun henkilökunnalle Riittävä resursointi suhteessa käyttäjä-, palveluja työasemamäärään Pedagoginen tuki opettajille Tuen tasot: kunnan yhteinen tukikeskus, kollegiaalinen tuki, ainetiimit tms. Käyttäjätuki oppilaille Tukihenkilöiden aktiivinen keskusteluyhteys opetuksen ja toiminnan kehittäjien,

erityisesti tietohallinnon kanssa.


Muuta huomioitavaa: Yleinen verkkojen tietoturva (fyysinen tietoturva kuten pääsy laitesaleihin, jakokeskuksiin ja kaapelointeihin on oltava rajatulla henkilöstölle)

Wlan-verkkojen avoimuuden aste

Tietotekniikan hallinnoinnista

Ohjelmistojen, laitteiden, verkkojen, kehittämisen ja ylläpidon hallinnointi Palvelujen ja laitteiden asianmukainen hankinta kilpailuttamalla Yhteistyö tietohallinnon kanssa

Tietoliikenneyhteyksissä tulee huomioida riittävä kapasiteetti ja palvelun laatu

Opetuksessa käytettävät erityiset muut laitteet ja ohjelmistot tuovat omat vaatimuksensa TVT-varusteluun (esim. HD-videokuvan tuottaminen, CAD-piirtäminen, tms.)

Lähde: http://www.edu.fi/opetustilan_tieto_ja_viestintatekniikan_varustetaso (18.4.2012) Verkossa oleva lähdeasiakirja sisältää myös laajentavia osioita.


BILAGA 4

Åbo stad Sektorn för fostran och undervisning

ANVISNINGAR OM SOCIALA MEDIER

Allmänt Syftet med anvisningen är att uppmuntra till att använda sociala medier, inte

förhindra eller begränsa det. Anvisningen har i stort sett hela personalen inom sektorn för fostran och

undervisning som målgrupp. Främst har fenomenet dock betraktats ur fostrarnas och lärarnas synvinkel.

Anvisningen är inte avsedd som en anvisning för den officiella informeringen. Beslut om organisationens officiella informering fattas av de officiella informatörerna och de personer med beslutanderätt som detta hör till.

Den viktigaste anvisningen Den absolut viktigaste anvisningen rörande användning av sociala medier i det egna arbetet är följande: Gör det med gott omdöme!

Yttrandefrihet och ansvar Var och en har yttrandefrihet och i Finland finns ingen gällande förhandscensur.

Således har även personalen inom sektorn för fostran och undervisning denna frihet.

Kom dock ihåg att frihet innebär ett ansvar för det man gör. Arbetsgivaren har lojalitetsplikt mot sina anställda, de anställda mot sin arbetsgivare likaså. Du ska inte svartmåla, smäda eller förtala, även om du framför tillspetsade åsikter.

Lagstiftning: sekretess, öppenhet, konfidentialitet och upphovsrätt Var och en är skyldig att ta reda på vilka omständigheter som ska hemlighållas

i det egna arbetet. Sekretessbestämmelserna och -föreskrifterna gäller också sociala medier. Också bestämmelserna om upphovsrätt gäller sociala medier. Undervisning följer principerna om öppenhet och offentlighet. I undervisningen

och speciellt i handledningen kan det komma fram mycket privata sakförhållanden. Ta noga reda på inställningarna som gäller dataskydd och integritet i de verktyg som du använder och ställ in dem så att de motsvarar karaktären av det som behandlas. Till exempel på Facebook är det bäst att vara noga med vad man delar med sina kompisar och vad dessa kan dela vidare åt sina kompisar.

Förutom sådant som direkt är sekretessbelagt finns det en hel del konfidentiella sakförhållanden som utomstående inte bör få vetskap om. Till exempel inom vuxenutbildningen, som konkurrerar på en helt öppen marknad med andra kommersiella


aktörer, är bl.a. olika planer, instruktioner, detaljer om och kostnadsstrukturen för kommande kurser, framgång i anbudsförfaranden sådant som konkurrenter inte bör få kännedom om.

Använd inte bilder eller texter som du inte har fullständiga rättigheter eller åtminstone användningsrätt till. All annan användning bör följa bestämmelserna om citat.

Använd inte samma lösenord i utomstående tjänster som du använder i arbetsgivarens webbtjänster.

Hatyttranden och rasism Var ytterst noga med att inte tillåta minsta hätskhet mot vare sig enskilda

personer eller någon etnisk eller annan folkgrupp i de medier som du administrerar.

Om ett sådant fall kommer fram bör du vid behov rådfråga din chef om ärendet och dokumentera händelsen på ett sådant sätt (ta t.ex. en skärmdump) att den kan bevisas tillförlitligt i rättssak eller annan ytterligare utredning. Ta efter detta bort hatyttranden.

Se till exempel följande länk om moderatorns ansvar: http://www.mikropc.net/kaikki_uutiset/article598065.ece?s=u&wtm=mpc-24032011

Civilperson eller tjänsteman Tänk efter på rollen som du har när du rör dig i sociala medier. Även om du är

där som privatperson betraktas du i varje fall alltid som representant för din arbetsgemenskap.

I vissa fall kan det vara klokt att rätta upp en egen profil för arbetet och en annan för det egna privatlivet. Fundera på var som är naturligast för dig.

Utnyttja till exempel på Facebook möjligheten att använda grupper. Då blir inte allt du säger offentligt för alla. Du avgör efter eget omdöme vem som blir dina ”kompisar” i sociala medier. Ta dock i beaktande att du enligt barnskyddslagen är skyldig att göra en barnskyddsanmälan om en minderårig elev om du får veta om hans eller hennes experiment med alkohol eller droger. Överväg också denna aspekt när du blir kompis med minderåriga eller avstår från det.

Beakta att information kan sökas och kombineras från olika sociala medier och då kan du trots ett privat användarnamn identifieras och kopplas till din arbetsplats.

För evigt är en lång tid Kom ihåg att du aldrig får bort något av det som du lagt ut i sociala medier. Även om du tar bort det du lagt ut på nätet från alla medier dit du själv lagt ut

material, kan det ändå finnas och finns det förmodligen kopior ute som du aldrig får tag på. Tänk alltså efter innan du publicerar.


Läs användningsvillkoren för medierna som du använder Kun otat jonkin välineen käyttöösi, tutki ensin sen käyttöehdot, esimerkiksi

palvelun ikäraja. Opetushallitus on tässä tehnyt ansiokasta pohjatyötä. Katso tästä: Utbildningsstyrelsens tämligen heltäckande översikt om användning av sociala medier i undervisningen: http://www.edu.fi/materiaaleja_ja_tyotapoja/tvt_opetuksessa/sosiaalisen_median_kayttoehdot_opetuksessa

Beakta att det inte nödvändigtvis är helt oproblematiskt att minderåriga registrerar sig i tjänster utanför sektorn för fostran och undervisning. Speciellt lönar det sig att iaktta tabellen över användarvillkoren hos sociala medier som ingår i det ovan nämnda materialet: http://www.edu.fi/materiaaleja_ja_tyotapoja/tvt_opetuksessa/sosiaalisen_median_kayttoehdot_opetuksessa/taulukko_sosiaalisen_median_palveluiden_kayttoehdoista

Ta reda på möjligheterna att ta i bruk en reklamfri version av tjänsten. Du kan inte själv påverka vilka reklam de som upprätthåller sociala medier säljer till sin tjänst och därför ska du försöka undvika dem så gott det går. Till exempel Wikispaces ger alldeles gratis, reklamfria wikier för undervisningssyften. Du behöver bara intyga att du är lärare och använder wikin i undervisningen. Se följande:

http://www.wikispaces.com/content/for/teachers

Samarbete är kraft Sociala medier möjliggör en helt ny form av gemenskap och helt nytt slags

samarbete både i undervisningen och i annat arbete. Utforska dem fördomsfritt och tveka inte att testa. Dra all möjlig nytta av de sociala medierna. Tveka inte att testa, leta och använda!

30.5.2011 På nätet: http://edu.turku.fi/tvt/


BILAGA 5

BLANKETTMALL FÖR ÖVERLÅTELSE AV UPPHOVSRÄTT (projekt)

Blankettmallen hör till UBS utvecklingsprojekt men den kan modifieras för att användas i andra syften. Obs! Vid Åbo yrkesinstitut används separat godkända blankettmallar för avtal om upphovsrätt.

SOPIMUS MENETELMÄHANKKEESSA SYNTYVÄN VERKKO-OPPIMATERIAALIN TEKIJÄNOIKEUDEN LUOVUTTAMISESTA

Sopimuksen osapuolet

Tekijänoikeuden haltijat NN, MM, PP ja YY (jäljempänä tekijät) ja luovutuksen saaja _______________________________ (jäljempänä koulutuksen järjestäjä)

Sopimuksen kohde

Opetushallitus on myöntänyt vuodeksi 20___ koulutuksen järjestäjälle valtionavustusta kokeiluhankkeeseen ___________________________, jonka arvioidaan jatkuvan ___.___.20___ saakka. Hankkeen toteuttamisen yhteydessä valmistetaan suomenkielistä verkko-oppimateriaalia, johon tekijöillä on täydellinen tekijänoikeus. Tämä tekijänoikeuden luovuttamisesta tehtävä, kokeilun ajan voimassaoleva määräaikainen sopimus koskee tekijöiden yllämainittua hanketta varten yhteisesti valmistaman ____________________ -nimisen verkko-oppimateriaalin (jäljempänä teos) tekijänoikeuden luovuttamista ja myymistä koulutuksen järjestäjälle jäljempänä sovituin ehdoin.

Luovutettavan tekijänoikeuden laajuus

Tekijät luovuttavat koulutuksen järjestäjälle sopimuksen voimassaoloaikana teoksen yksinomaisen käyttöoikeuden (yksinomainen käyttöoikeuden luovutus). Luovutus sisältää oikeuden sijoittaa teos koulutuksen järjestäjän ja/tai Opetushallituksen palvelimelle käytettäväksi edellä mainittuun kokeiluhankkeeseen liittyvässä koulutuksen järjestäjän tai, jos kyseessä on usean koulutuksen järjestäjän yhteishanke, yhteishankkeessa mukana olevien koulutuksen järjestäjien järjestämässä kokeiluhankkeeseen liittyvässä opetuksessa.

Lisäksi tekijät antavat koulutuksen järjestäjälle oikeuden verkkoon siirtämisen mahdollistamiseksi muuttaa ja editoida, kopioida ja digitoida aineistoa. Aineiston mahdollisesta julkaisemisesta kirjallisessa muodossa sovitaan tekijöiden kanssa erikseen.


Teoksen luovuttaminen kolmannelle osapuolelle kokeilun aikana ilman erillistä sopimusta on kielletty. Edellä mainitussa yhteishankkeessa mukana olevat koulutuksen järjestäjät saavat oikeuden käyttää teosta vain yhteishankkeen osana. Muusta käytöstä on sovittava tekijöiden kanssa erikseen.

Teoksen lähdekoodi jää tekijöiden omaisuudeksi.

Kokeilun päättyessä tämän sopimuksen tarkoittamat alkuperäisen teoksen ja siitä kokeilun aikana tehdyn kehittelytyön tuloksena syntyneen version tekijänoikeudet palautuvat tekijöille.

Tekijänoikeuden luovutuksesta sovittava korvaus

Koulutuksen järjestäjä maksaa tekijöille laskua vastaan kertakaikkisena korvauksena tämän sopimuksen mukaisen tekijänoikeuden luovuttamisesta __________ euroa. Tekijät sopivat keskenään korvauksen jakamisesta ja ilmoittavat koulutuksen järjestäjälle sen osan, joka kullekin tekijälle yhteissummasta maksetaan. Korvauksesta kolmannes maksetaan 14 päivän kuluessa sopimuksen allekirjoittamisesta ja loput, kun teos on tämän sopimuksen mukaisesti valmis. Korvauksen viivästyessä sille maksetaan korkein korkolain mukainen mahdollinen viivästyskorko eräpäivästä maksupäivään.

Jos koulutuksen järjestäjä ja tekijät yhdessä katsovat teoksessa tarvittavan sitaatteja laajempia lainauksia muista tekijänoikeuden suojaamista teoksista, koulutuksen järjestäjä maksaa näiden tekijänoikeuksien haltijoille korvaukset erikseen sovittavalla tavalla.

Tekijöiden velvollisuudet ja sopimuksen purkautuminen

Tekijät ovat velvolliset hankkimaan tarvittavat luvat mahdollisilta ulkopuolisilta tekijänoikeuden haltijoilta ja liittämään luvat kirjallisina käsikirjoitukseen.

Tekijät ovat velvolliset luovuttamaan tämän sopimuksen ehtojen mukaisen teoksen koulutuksen järjestäjälle viimeistään ___.___.20___. Muussa tapauksessa tämä sopimus purkautuu, jollei uutta määräaikaa erikseen sovita.

Sopimus purkautuu myös, jos valmistettava teos poikkeaa olennaisesti sisällöltään tai laadultaan sopimuksessa jäljempänä määritellyistä tavoitteista. Edellä mainittua korvauksen ensimmäistä kolmannesta lukuun ottamatta koulutuksen järjestäjä ei ole velvollinen maksamaan korvausta sopimuksen purkamisen johdosta kesken jääneestä työstä, jos koulutuksen järjestäjä ei voi sitä sellaisena hyödyntää.

Tekijät voivat purkaa sopimuksen, jos koulutuksen järjestäjä oleellisesti rikkoo sopimuksen ehtoja eikä ilmoituksesta huolimatta korjaa sopimusrikkomustaan. Tällöin koulutuksen järjestäjä on velvollinen maksamaan tekijöille koko sovitun korvauksen.


Sopimuksen irtisanominen

Koulutuksen järjestäjä voi irtisanoa sopimuksen päättymään ennen edellä ilmoitettua määräaikaa, jos tämän sopimuksen tekemisen jälkeen ilmenee seikkoja, jotka tekevät teoksen valmistamisen hyödyttömäksi. Tällöin koulutuksen järjestäjä maksaa tekijöille tässä sopimuksessa sovittujen perusteiden mukaisen korvauksen päättymisajankohtaan mennessä tehdystä työstä.

Teos

Teos on tarkoitettu käytettäväksi __________________-alan ______________-asteen kokeiluhankkeeseen liittyvässä koulutuksessa ja sen sisältöalueet ovat

-

-

Tekijät laativat teoksen käsikirjoituksen, suorittavat tarvittavan ohjelmoinnin ja viimeistelevät teoksen verkkoon asetettavaksi.

Teokseen kuuluu myös sen käytön, asiantuntijalausuntojen ja muun palautteen aiheuttama kehittelytyö . .20__ saakka. Jolleivät tekijät esimerkiksi sairastumisen tai työpaikan vaihtumisen vuoksi halua tai voi tehdä päivitystä, koulutuksen järjestäjällä on oikeus tarjota päivitystyötä kolmannen osapuolen tehtäväksi .

Teoksen tulee toimia yleisimmillä selainohjelmilla.

Koulutuksen järjestäjän yhdyshenkilönä hankkeessa on NN

Tekijät vastaavat teoksen asiasisällöstä ja opetuksellisesta ja teknisestä toimivuudesta. Koulutuksen järjestäjällä on velvollisuus mahdollisuuksien mukaan tarjota asiasisältöä ja opetuksellista toimivuutta koskevaa asiantuntija-apua. Sopimus tulee voimaan heti kun molemmat osapuolet ovat sen allekirjoittaneet. Sopimuksen voimassaoloaika päättyy kokeiluhankkeen päättyessä ___.___.200__.

Tätä sopimusta voidaan muuttaa tai täydentää vain kirjallisesti.

Tätä sopimusta on tehty kaksi samansanaista kappaletta, toinen tekijöille ja toinen koulutuksen järjestäjälle.

_________________:ssä ______ päivänä _______ kuuta 20___

___________________________ ___________________________

TEKIJÄT KOULUTUKSEN JÄRJESTÄJÄ


BILAGA 6

OPE.FI-NIVÅSKALORNA FÖR FÄRDIGHETER

Ope.fi-nivåskalorna för färdigheter, som fastställts av utbildningsstyrelsen år 2000, är föråldrade. Dessa uppdateras som bäst. När arbetet är klart ska beskrivningarna av nivåskalorna bifogas detta dokument.

Arbetets framskridande kan följas på bloggen på adressen http://opefi.wikispaces.com/ .


BILAGA 7

IKT-ORDLISTA

ADTURKU-användarlösen Användarlösen till förvaltningsnätet. Används vid inloggning på förvaltningens datorer och i förvaltningens applikationer (t.ex. Populus). Endast personalen.

ADTURKU-nätet ADTURKU-nätet, d.v.s. det s.k. ”förvaltningsnätet” är en webbmiljö där personalen kan använda förvaltningens applikationer. (om undervisningens tjänster se OPAS-nätet)

AV-ansvarig Den person vid läroanstalten som ansvarar för den pedagogiska användarsupporten för läroanstaltens AV-utrustning (se även AV-utrustning)

AV-utrustning Audiovisuella apparater, såsom videoprojektorer, pekskärmar, dokument- och digitalkameror m.m.

Bloggtjänst (blog.edu.turku.fi) Bloggtjänst på stadens egen server för Åbo stads undervisningspersonal.

DA (Direct Access) Direct Access ger möjlighet att ansluta personalens bärbara datorer till läroanstaltens nätverksdiskar och använda vissa applikationer för förvaltningen t.ex. hemifrån.

Digi-TV Digi-TV-tjänst som kan användas på datorer i undervisningsnätet (se även IPTV)

Econ System för hantering av undervisningens användarlösen (OPAS). Tillträde till edu.turku.fi-posten och SkyDrive- samt Office Web Apps-tjänsterna.

Edu.turku.fi Portal till undervisningens webbtjänster

E-läromaterial Elektroniskt läromaterial som kan användas på datorn eller på någon annan dataterminal

E-posten edu.turku.fi Elevernas och studerandenas e-post

E-posten turku.fi E-posten för Åbo stads personal

ICT Information and communications technology, informations- och kommunikationsteknik (IKT)

IKT-ansvarig Läroanstaltens kontaktperson för användning av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen

IPTV (Internet Protocol television)

Digi-TV-tjänst som fungerar i OPAS-nätet. Man kan titta på och lagra TV-sändningarna direkt på undervisningens datorer.

IT Information technology, informationsteknik, datateknik

LinkkiVinkki Länkbibliotek för läromaterial: http://edu.turku.fi/vlinkit/


Moodle Elektronisk inlärningsplattform som används inom hela sektorn för fostran och undervisning i Åbo.

NeTku Åbo stads intranät

Office Web Apps Lätta versioner av Officeprogrammen som lärare och elever kan använda via webbläsaren. Används via edu.turku.fi-postens användargränssnitt.

OPAS-användarnamn Användarlösen till undervisningsnätet. Används av lärare och elever vid inloggning på datorer och i undervisningen tjänster (t.ex. Moodle).

OPAS-nätet OPAS- eller undervisningsnätet är lärarnas och elevernas dagliga arbetsmiljö, som är fysiskt åtskilt från förvaltningstjänsterna. (om förvaltningens tjänster, se ”ADTURKU-nätet”)

ServiceDesk Kundtjänsten vid Åbo stads IT-verksamhet. Bl.a. begäran om programvara för skolans datorer och frågor rörande undervisningspersonalens användarlösen.

Skolans samlings Bildbank för undervisningen: http://media.edu.turku.fi/

SkyDrive Personligt lagringsutrymme på webben för lärare och elever. Används via edu.turku.fi-postens användargränssnitt.

SparkNet Trådlös webbmiljö som används i flera skolor i Åbo och dessutom bl.a. vid Åbo stadsbibliotek och Åbo universitet.

Turku.fi Åbo stads offentliga webbplats

Wilma Webbaserat användargränssnitt för lärare, vårdnadshavare och studerande till elevadministrationssystemet Multiprimus, som används inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet.

Sektorn för fostran och undervisning

plan för användningen av ikt i undervisningen 2012-2016 i Åbo

Documents