planer og budget 2015 - nordiska ministerråd

Nordiska ministerråd

Planer og budget 2015

Ved Stranden 18DK-1061 København Kwww.norden.org


ANP 2014:769ISBN 978-92-893-3866-0 (PRINT)ISBN 978-92-893-3867-7 (PDF)

TemaN

ord 2014:xxx

ANP2014769 omslag.indd 1 01-12-2014 08:48:21

Nordiska ministerrådet

Planer och budget 2015

ANP 2014:769

Nordiska ministerrådet Planer och budget 2015

ISBN 978-92-893-3866-0 http://dx.doi.org/10.6027/ANP2014-769

ANP 2014:769

© Nordisk Ministerråd 2014

Omslagsfoto: Scanprint as/Nordiska ministerrådet

Tryk: Scanprint as Oplag: 500

Printed in Denmark

Det nordiske samarbejde

Det nordiske samarbejde er en af verdens mest omfattende regionale samarbejdsformer. Samarbejdet omfatter Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige samt Færøerne, Grønland og Åland.

Det nordiske samarbejde er både politisk, økonomisk og kulturelt forankret, og er en vigtig medspiller i det europæiske og internatio -nale samarbejde. Det nordiske fællesskab arbejder for et stærkt Norden i et stærkt Europa.

Det nordiske samarbejde ønsker at styrke nordiske og regionale interesser og værdier i en global omverden. Fælles værdier landene

imellem er med til at styrke Nordens position som en af verdens mest innovative og konkurrencedygtige regioner.

Nordisk Ministerråd Ved Stranden 18

1061 København K

Telefon (+45) 3396 0200

www.norden.org

Indholdsfortegnelse

Forord 9

Læsevejledning 12

Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2015 14

Budgettets fordeling på budgetpostkategorier 16

Økonomiske og politiske frihedsgrader i Nordisk Ministerråds budget 17

Faste aktiviteter: 17

Nordisk Ministerråds planer for virksomhedsåret 2015 18

Huvudlinjerna i budget 2015 18

Huvudlinjer i Nordiska ministerrådets politiska prioriteringar 2015 18

Samarbetsministrarna 20

Generel Indledning 20

Prioriteringsbudget 22 1-8008 Vækst 22 1-8009 Velfærd 23 1-8010 Værdier 24 1-8011 Det blå Arktis 25 1-8005 Den nordiska spellistan 25 1-8006 Välfärdsvakten 26 1-8007 Bioekonomi-initiativet 27 1-8001 NordMin 28 1-8003 Förbättrade emissionsinventeringar av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar29 1-8004 Læring på arbeidsplass (LPA) 29 1-8110 Testcenter 30 1-8111 Uddannelse og forskning inden for grøn vækst 31 1-8112 Elmarknaden 32 1-8113 Grønne tekniske normer og standarder – Norden som standardmaker 33 1-8114 Grønt offentligt indkøb 34 1-8115 Utveckla tekniker och metoder för avfallshantering 35 1-8116 Främja integration av miljö och klimat i utvecklingssamarbetet 37 1-8117 Samordning och förstärkt finansiering av gröna investeringar och företag 37 1-8118 Särskilda prioriteringer Grön tillväxt 38 1-8210 Hållbar nordisk välfärd 39 1-8212 Välfärd och kost 40 1-8310 Klimavenligt byggeri 40 1-8311 Kultur og kreativitet – KreaNord initiativet 41 1-8312 Offentligt-privat-partnerskab om planteforædling i Norden 41 1-8313 Ny Nordisk Mad 42 1-8410 Politiska prioriteringar 43

Internationalt samarbejde 44 1-0820 Kunskapsuppbyggning och nätverk 44 1-0980 Partnerskap och gränsregionalt samarbete 45 1-0960 NGO-verksamhet i Östersjöregionen 46 1-0970 Ministerrådets kontor i nordvästra Ryssland 47 1-0810 Ministerrådets kontor i Estland, Lettland och Litauen 48 1-0870 Arktiskt samarbetsprogram 49 1-0950 Hvideruslandsaktiviteter 50 1-0990 Samarbetet med Nordens grannar i Väst 50

Nordisk ministerråds fællesaktiviteter og Sekretariatet 52 1-0410 Föreningarna Nordens Förbund 52 1-0425 Bidrag till Västnorden 53 1-0435 Generalsekreterarens disponeringsreserv 53 1-0460 Hållbart Norden 54 1-1011 Informationsaktiviteter 55 1-1012 Norden i Fokus 56 1-1030 Hallo Norden 57 1-1036 Grænsehindringsråd 58 1-1050 Tjänstemannautbyte 59 1-0180 Ministerrådets sekretariat (NMRS) 59

Uddannelse og forskning 61

Generel indledning 61

Generelle forsknings- og uddannelsesindsatser 64 2-2505 Dispositionsmidler – Uddannelse og forskning 64

Politikudvikling 65 2-2560 Ad hoc arbejdsgrupper på prioriterede områder 65 2-2544 Det nordiske sprogsamarbejde 65 2-2553 Politikudvikling, Videnssamfund og IT-infrastruktur 66 2-3127 Politikudvikling voksnes læring 67

Mobilitets- og Netværksprogrammer 68 2-2513 Nordplus 68 2-3100 NordForsk 70

Forskning i øvrigt 72 2-3180 Nordisk Institut for Teoretisk Fysik (NORDITA) 72 2-3181 Nordisk Institutt for sjørett (NIfS) 72 2-3182 Nordisk Institut for Asienstudier (NIAS) 73 2-3184 Nordisk vulkanologisk institut (NORDVULK) 75 2-3185 Nordisk Samisk Institut (NSI) 75

Social- og Helsepolitik 77


Projektmedel 78 3-4310 Projektmidler – Social- och hälsvårdspolitik 78 3-4320 Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder 80 3-4340 Nomesko og Nososko 80 3-4382 NIOM A/S – Nordisk Institutt for Odontologiske Materialer 81

Institutioner 83 3-4380 Nordens Välfärdscenter (NVC) 83 3-4381 Nordic School of Public Health NHV 85

Kulturpolitik 86

Generel indledning 86 4-2203 Dispositonsmidler Kultur 89 4-2205 Nordisk Kulturfond 89 4-2206 Nordisk Råds priser 90 4-2208 Strategiska satsningar 91

Børn og Unge 92 4-2212 Nordisk Børne- og Ungdomskomité (NORDBUK) 92

Film og Media 93 4-2221 Nordisk computerspilprogram 93 4-2222 Nordisk Film- og TV-fond 94 4-2228 NORDICOM 95

Kunstområdet 96 4-2251 Kultur- og Kunstprogrammet 96 4-2253 Nordisk oversættelsesstøtte 97 4-2254 Nordiskt-baltiskt mobilitetsprogram för Kultur 98

Nordiske Kulturhus 99 4-2270 Nordens hus i Reykjavik 99 4-2272 Nordens hus på Färöarna 100 4-2274 Nordens Institut på Åland 101 4-2277 Nordens Institut på Grönland (NAPA) 102 4-2548 Kulturkontakt Nord 103

Andra kultursatsningar 104 4-2234 Samiskt samarbete 104

Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug 106

Generel indledning 106 5-6420 Ny nordisk mad 108

Fiskeri 109 5-6610 Projektmidler – Fiskeri 109

Jordbrug 110 5-6510-1 Projektmidler – Jordbrug 110 5-6520 Kontaktorgan for jordbrugsforskning 111 5-6585 Nordisk Genressource Center (NordGen) 112

Levnedsmidler 113 5-6810 Projektmidler – levnedsmidler 113 5-6830 Nordisk handlingsplan for bedre helse og livskvalitet 115

Skovbrug 116 5-6310 Projektmidler – Skovbrug 116 5-6581 Samnordisk skogsforskning (SNS) 117

Jämställdhet 119

Generel indledning 119 6-4410 Projektmedel – Jämställdhet 120 6-4420 MR-JÄMs stödordning 120 6-4480 Nordisk information för kunskap om kön (NIKK) 121

Närings-, Energi- och Regionalpolitik 122


Näring 124 7-5140 Projektmedel – Näring 124 7-5180 Nordisk Innovation 125 7-5280 Nopef 126

Energi 127 7-5141 Projektmedel – Energi 127 7-3220 Nordisk Energiforskning (NEF) 128

Regional 129 7-5143 Impl. av samarbetsprogram, demografi, arbetsgrupper och projektmedel – Regional 129 7-5151 NORA 130 7-5160 Gränsregionalt samarbete 131 7-6180 Nordregio 131

Miljö 133

Generel indledning 133 8-3310 Dispositionsmedel – Miljö 135 8-3311 Miljøsektorens arbejdsgrupper 136 8-3312 Nordisk Råds miljøpris 138 8-3320 NEFCOS Miljøudviklingsfond 138 8-6720 SVANEN – Nordisk Miljömärkning 139

Arbetslivspolitik 141

Generel indledning 141 9-4110 Projektmedel i övrigt - Arbetsliv 143 9-4111 Arbetslivs fasta utskott 144 9-4120 Nordjobb 144 9-4130 Kommunikation om arbetsliv 145 9-4180 Institut för vidareutbildning inom arbetsmiljö (NIVA) 145

Ekonomi- og Finanspolitik 147

Generel indledning 147 10-5210 Ekonomi- och Finanspolitik 148

Lagstiftning 149

Generel indledning 149 11-7110 Projektmedel – Lagstiftning 150

Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2015 151

Forhandlinger med Nordisk Råd og det opnåede kompromis 151

Budgettets indtægter og landenes indbetalinger 152

Nordisk Ministerråds institutioner ikke-forbrugte midler 154

Historisk udvikling i Nordisk Ministerråds budget og likviditet 156

Udviklingen i udisponerede midler 2011 – 2013 156

Budgettets udvikling i perioden 2004 – 2015 158

Likviditetens udvikling 159

Bilag 1 – Budgettet konverteret til EURO 160

Bilag 2 - Status 31.12.2013 på budgetpostniveau 167

Bilag 3 – Økonomiske delegeringsregler i Nordisk Ministerråd 172

Bilag 4 – Förteckning över förkortningar 173

9

Forord

Nytt nordisk budsjett 2015 vil bli et viktig år for å gjennomføre den moderniseringsreform som samarbeidsministrene vedtok i juni 2014. Målsettingene for denne reformen er å styrke det nordiske samarbeidet på ministernivå, å få et mer effektivt sekretariat, å få mer nordisk nytte av Ministerrådets prosjekt- og programvirksomhet samt å få en bedre styring av de nordiske institusjonene. Utformingen av budsjettboken for 2015 er en viktig del av denne reformen der budsjettets inndeling og oppbygging er vesentlig endret med sikte på å tydeliggjøre mål og resultatoppfølging. Dokumentet er også gjennomgående forsøkt gjort mer tilgjengelig og brukervennlig. En annen viktig del av budsjettreformen er at vi skal styrke dialogen med Nordisk råd om deres priorite-ringer og hovedlinjer i budsjettet. Budsjett for 2015 er utformet på grunnlag av rammer og retningslinjer vedtatt av samarbeidsministrene og basert på innspill fra den enkelte sektor. Til grunn for budsjettets profil og prioriteringer ligger også den visjonserklæring som samarbeidsministrene vedtok i 2014 om et grenseløst, innovativt, synlig og utadvendt Norden. Budsjettet har en reduksjon på 2 % i forhold til budsjettet i 2014. Reduksjonen iverksettes gjen-nom målrettede prioriteringer innenfor den enkelte sektor. Budsjettet for nordisk ministerråd i 2015 gir rom for mange viktige satsninger i alle sektorer. Prioriterings-budsjettet videreføres i tråd med intensjonene da dette ble innført i 2013. Vesentlige elementer av de inn-satser som ble iverksatt under svensk formannskap i 2013 og islandsk formannskap i 2014 videreføres i tillegg til nye initiativ under det danske formannskapet i 2015. Det danske formannskapet vil fokusere på Vekst, Velferd, Verdier og Det blå Arktis. Prioriteringsbudsjettet vil blant annet også gi rom for å viderefø-re de igangsatte innsatsene som grønn vekst og holdbar nordisk velferd. Den tidligere svenske sosialministeren Bo Könberg har ledet et stort utredningsarbeid om de potensialer som ligger i et nordisk samarbeid på helseområdet. Rapporten fra dette arbeidet ble lagt frem våren 2014. I budsjettet for 2015 er det satt av midler til å iverksette tiltak som følge av denne utredningen samt til å iverksette nye strategiske gjennomlysninger av denne typen. MR-A har besluttet å gjennomføre en strate-gisk gjennomlysning av det nordiske samarbeidet innenfor arbeidslivsområdet. Det internasjonale samarbeidet med våre naboer og andre aktører vil fortsatt prioriteres. Internasjonal profi-lering og posisjonering av Norden vil bli en særlig prioritering i 2015 som følge av strategien for dette som samarbeidsministrene vedtok i 2014. Arbeidet med å bryte ned grensehindre vil stå sentralt også i 2015, og Grensehinderrådet vil være et viktig element i dette. Det har i budsjettprosessen vært dialog med Nordisk råd. Som en følge av de budsjettforhandlinger som er gjennomført mellom Nordisk ministerråd og Nordisk råd, ble det inngått et budsjettkompromiss på 18 punkter. Dette kompromisset er i sin helhet tatt inn i budsjettboken. De relaterte sektorbudsjetter og bud-sjettposter skal leses i sammenheng med dette kompromisset. København 25. november 2014 Dagfinn Høybråten Generalsekretær i Nordisk ministerråd

10

NSK/MR-SAM BESLUTNING 27. 10. 2014 Nordisk Ministerråd godkender, med forbehold for de nationale parlamenters godkendelse, vedlagte budget for år 2015 på totalt 936,110 MDKK (2014 -prisniveau). Ministerrådet finansieres for langt størstedelens vedkommende gennem bidrag fra de nordiske landene efter en fordelingsnøgle, som årlig fastsættes af Ministerrådet som de respektive landes andel af den samlede nordiske bruttonationalindkomst. Derudover har Ministerrådet indtægter fra øvrige aktiviteter, der udgør ca. 1,5 % af budgettet. Fordelingsnøglen for landenes indbetalinger for år 2015 er: Danmark 20,0 % Finland 15,5 % Island 0,7 % Norge 31,5 % Sverige 32,3 % Aftalen om overenskomst om tilgang til højere uddannelse påvirker landenes indbetalinger til det nordiske budget ved at selve betalingsordningen håndteres via Ministerrådets budget. Betalingsordningen gælder Danmark, Finland, Norge og Sverige. Island, Grønland, Færøerne og Åland deltager ikke i betalingsord-ningen. Det er taget hensyn til de berørte landes gensidige betalinger jf. overenskomsten i de involverede landes endelige bidrag til Ministerrådets budget. Ved fastsættelsen af budgettet anvender Ministerrådet det aritmetiske gennemsnit af Danmarks National-banks månedsgennemsnitskurser i perioden 1. oktober 2013 - 30. september 20141: 100 EUR = 746 DKK 100 ISK = 4,7 DKK 100 NOK = 90 DKK 100 SEK = 83 DKK Til prisopregning af institutionernes tilskud og projektmidler benyttes følgende opregningsfaktorer: 1. Omregningsfaktorerne for bidrag til institutionerne for år 2015 er: Danmark 1,2 % Finland 1,7 % Island 3,4 % Norge 2,25 % Sverige 0,82 % 2. Omregningsfaktoren for projektmidler er 1,5 % for år 2015. Landenes indbetalinger til budgettet for år 2015 sker i henhold til Nordisk Ministerråds Økonomireglement § 7. Ministerrådet har bemyndiget generalsekretæren til - at tage beslutning om institutionernes budget, når det gælder omregning til og udbetaling i anden valuta - at tage beslutning om omdisponeringer på op til og med 300.000 DKK mellem budgetposter indenfor

totalrammen. 1 Da Danmarks Nationalbank ikke længere noterer ISK, er kursen på ISK beregnet ud fra det aritmetiske gennemsnit af Den islandske Nationalbanks månedsgennemsnitskurser i perioden 1. oktober 2013-30. september 2014.

11

Samarbejdsministrene fastsætter rammen for kultur/uddannelse/forskning til 398.137 TDKK (2014-prisniveau). De ansvarlige ministerråd skal inden for denne ramme fastsætte detailfordelingen for deres respektive områder i henhold til Aftalen om kulturelt samarbejde artikel 15.

12

Læsevejledning

Budget 2015 består af tre dele: Som led i beslutningen om prioriteter og tidsplan for budget 2015 (budgetanvisningerne), besluttede samarbejdsministrene at modernisere det nordiske budget. Det betyder en række ændringer i budgettets sædvanlige opstilling.

Den indledende beskrivelse af Nordisk Ministerråds prioriterede indsatser for 2015 består nu alene af de overordnede prioriteter. Hertil kommer fire tabeller, der viser den samlede økonomi i det nordiske samarbejde spredt på forskellige kapitler i budgetbogen, herunder 1) den samlede ramme for budgettet, 2) fordelingen på politiske områder (ministerråd), 3) fordelingen på budgetkategori-er (projekter, institutioner mv.) samt hvor ’bundet’ budgettet er i aktiviteter, der årligt gentages (tidligere frihedsgrader/bindinger). Den næste del, som er den mest omfattende, indeholder oversigt over samtlige budgetposter, ind-delt efter de 10 faglige ministerråd, som det kendes fra tidligere. Hvert ministerråd indledes med en kort beskrivelse af formålet med samarbejdet inden for ministerområdets område, dets strategi-ske målsætninger for budgetåret samt beskrivelse af de overgribende resultater for i senest afslut-tede regnskabsår – 2013. Som noget nyt er der i budgettet for 2015 indført fokus på fastsættelse af mål og resulter på de enkelte budgetposter, hvillet afløser det tidligere fokus alene på prioriteringer. Hver enkelt bud-getpost indeholder som tidligere oplysninger om budgetårets budget, de to seneste års budgetter, hvor stor en del af budgettet der blev disponeret sidste år, samt hvem der bemyndiges til at træffe beslutning om anvendelsen af bevillingen. Herudover er der til hver budgetpost en beskrivelse af formålet med bevillingen. Til enkelte budgetposter indgår endvidere oplysninger om kontraktstatus samt forvaltningsorgan, hvis denne opgave ikke udføres af en institution eller varetages af ministerrådets sekretariat. Budgetposterne er inddelt i 4 forskellige kategorier: projektmidler, programlignende aktiviteter, institutioner og organisationsbidrag. Se fordelingen og uddybende forklaring i nedenstående af-snit, der viser budgettet i hovedtal. Sidste del af budgettet består af tværgående oversigter, herunder oplysninger om finansieringen fordelt på lande og betalingsordningen for højere uddannelse. Hertil kommer historiske data om udviklingen i det samlede budget, likviditeten, og de udisponerede midler samt nogle bilag med bl.a. budgettet i euro, økonomiske delegeringsregler og en fortegnelse over brugte forkortelser. Endelig er der tilføjet en oversigt over institutionernes egenkapital.

Uddybning af budgetstruktur og budgetpostkategorier Hovedinddeling

Budgettets hovedinddeling er det enkelte ministerråd. Præsentationen af hvert ministerråd indle-des med en beskrivelse af hele arbejdet med fokus på politiske målsætninger, nye initiativer og ændringer i forhold til foregående budgetår samt de opnåede resultater fra senest afsluttede bud-getår.

Budgetposter

De enkelte budgetposter præsenteres ensartet indholdsmæssigt ved hjælp af fire budgetposttyper; 1) Projektmidler, 2) Programlignende aktiviteter som rummer samarbejdsorganer, rene program-mer, støtteordninger/samarbejdsorgan og arbejdsgrupper 3) Institutioner/virksomheder som styres gennem mål - og resultatkontrakter samt 4) organisationsbidrag. Under hver budgetpost er der fo-kus på mål for budgetåret, mål for året hvori budgettet udarbejdes (det vil sige 2014 for nærvæ-

13

rende budget) samt de væsentligste resultater for senest afsluttede budgetår (det vil sige 2013 for nærværende budget),

Hver budgetpost har en 5 cifret nummerering. Det første ciffer er samarbejdsområde, hvilket modsvarer rækkefølge og inddeling i nedenstående afsnit, der viser budgettet i hovedtal. Anden til femte ciffer er løbenummer indenfor ministerrådet, og dermed budgetpostens unikke numeriske id. Endelig er der for hver budgetpost i parentes angivet, hvilken budgetkategori budgetposten hø-rer under.

Specielle rubrikker

I budgetpostene for projektmidler viser rubrikken Disp./Bud.13, hvor stor andel af 13-budgettet i procent, som er disponeret i løbet af 2013. En disponering er en beslutning om at bruge penge fra en budgetpost til et bestemt formål. Det disponerede beløb kan udbetales til formålet i budgetåret og i de 2 på følgende år, og Nordisk Ministerråd har en forpligtelse overfor det angivne formål i denne tidsperiode. En ikke udbetalt disposition vil efter 3 år blive indtægtsført i ministerrådets regnskab og tilbagebetalt til landene. For så vidt angår videreførselsreglen for udisponerede midler på budgetpostniveau, er det muligt at videreføre 15 % af årets bevilling på en budgetpost, dog med en minimumsgrænse på 150 TDKK. I budgetposterne for institutioner styret med resultatkontrakt viser rubrikken, NMR fin. 13 den procentvise andel af institutionens totale indtægter i 2013 som blev finansieret af Nordisk Mini-sterråd (fra regnskabet). Finansieringen fra Nordisk Ministerråd omfatter både basisbevilling og eventuelle projektmidler. I rubrikken ”kontraktstatus” redegøres for institutions målopfyldelse f.s.v.a. de faglige mål i re-sultatkontrakterne

Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2015

14


Den totale udgiftsramme for 2015 for Nordisk Ministerråd er i alt 931.782 TDKK, som er 2 % nedskæring i rammen i forhold til 2014 (i 2014 priser). Dette svarer til 19 MDKK besparelse. Rammen kan specificeres således: Sammensætningen af den samlede ramme TDKK Budget 2014 955.215 2 % besparelse -19.105 Vedtaget budget 2015 i 2014 priser 936.110 Prisomregningseffekt til 2015 prisniveau 14.636 Valutaomregningseffekt -18.964 Total i 2015 priser 931.782

Til budgetrammen for 2015 (i 2014 priser) lægges effekten af pris- og valutaomregningen med de prisom-regningsfaktorer og valutakurser, som vises på side 11 og det giver den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråd for 2015. Effekten af prisomregningen i budget 2015 betyder en inflationskompensation på 14.636 DKK, svarende til en gennemsnitlig prisopregningsprocent på 1,6 %. Effekten af valutaomregningen til DKK af institutioner-nes bevillinger i national valuta betyder en reduktion i budgettet på 18.964 TDKK. Det skal dog understre-ges, at det ikke har nogen realvirkning på budgettets størrelse (og landenes indbetalinger) eller på størrelsen af institutionernes bevillinger. Valutakursernes benyttes alene til at omregne institutioners bevillinger, som udbetales i domicillandets valuta, til DKK. På næste side ses fordeling af udgiftsrammen på budgetsektorer for 2015.


15

SAMMENSTILLING AF BUDGET 2015 OG 2014 (løbende priser)

Budget Budget Difference 2015 2014 +/- %

1. MR Samarbejdsministrene 255.258 256.910 -1.652 -0,6 % a. Prioriteringsbudgettet 74.375 74.768 -393 -0,5 % b. Internationalt samarbejde 74.320 74.780 -460 -0,6 % i. Heraf kontorerne* 21.330 21.077 253 1,2 % c. Nordisk Ministerråds fællesaktiviteter og sekretariatet 106.563 107.362 -799 -0,7 % i. Heraf sekretariatet (NMRS) 77.560 78.204 -644 -0,8 %

2. MR Uddannelse og forskning 228.116 238.384 -10.268 -4,3 % a. Generelle forsknings- og uddannelsesinitiativer 3.680 2.939 741 25,2 % b. Politikudvikling mv. 15.481 17.847 -2.366 -13,3 % c. Mobilitets- og netværksprogrammer 75.735 74.616 1.119 1,5 % d. Nordforsk (institution) 111.296 121.382 -10.086 -8,3 % e. Forskning i øvrigt 21.924 21.600 324 1,5 %

3. MR Social- og Helsepolitik 38.956 40.293 -1.337 -3,3 % i. Heraf Nordens Välfärdcenter (institution) 20.335 21.142 -807 -3,8 %

4. MR Kulturpolitik 167.143 167.879 -736 -0,4 % a. Generelle kultursatsninger 46.284 46.416 -132 -0,3 % b. Børn og Unge 6.036 6.068 -32 -0,5 % c. Film og Media 35.062 37.207 -2.145 -5,8 % i. Heraf NORDICOM (institution) 3.025 3.144 -119 -3,8 % d. Kunstområdet 76.003 74.486 1.517 2,0 % i. Heraf Nordiske Kulturhuse (institutioner) 42.793 41.767 1.026 2,5 % e. Andre kultursatsninger 3.758 3.702 56 1,5 %

5. MR Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug

39.769 41.093 -1.324 -3,2 %

a. Fiskeri 6.198 6.106 92 1,5 % b. Jordbrug 21.204 21.981 -777 -3,5 % i. Heraf NordGen (institution) 20.016 20.810 -794 -3,8 % c. Levnedsmidler 6.500 7.226 -726 -10,0 % d. Skovbrug 5.867 5.780 87 1,5 %

6. MR Ligestilling 8.873 8.919 -46 -0,5 % 7. MR Närings-, Energi- og Regionalpolitik 132.686 140.438 -7.752 -5,5 % a. Näring 89.619 95.991 -6.372 -6,6 % i. Heraf Nordisk Innovation (institution) 72.471 79.096 -6.625 -8,4 % b. Energi 10.582 11.163 -581 -5,2 % i. Heraf Nordisk Energiforskning (institution) 6.452 6.971 -519 -7,4 % c. Regional 32.485 33.284 -799 -2,4 % i. Heraf Nordregion (institution) 11.254 11.701 -447 -3,8 %

8. MR Miljø 44.157 44.392 -235 -0,5 % 9. MR Arbejdsmarkedspolitik 13.632 13.698 -66 -0,5 % i. Heraf NIVA (institution) 3.370 3.314 56 1,7 %

10. MR Ekonomi og Finanspolitik 1.810 1.819 -9 -0,5 % 11. MR Lagstiftning 1.382 1.390 -8 -0,6 % Totalt nordisk budget 931.782 955.215 -23.433 -2,5 % *Ministerrådets kontorer i Nord-vest Rusland, Estland, Letland og Litauen.


16

Budgettets fordeling på budgetpostkategorier

Nedenfor vises budgettet fordelt på budgetkategorier. Foruden de fire kategorier, projektmidler, programlignende aktiviteter, institutioner og organisationsbidrag, er prioriteringsbudgettet skilt ud som selvstændig kategori. Derudover er bevillingerne til ministerrådssekretariatet og kontoren i Nordvestrusland samt i Estland, Letland, og Litauen defineret som institutioner, men vist separat i diagrammerne nedenfor. De ordninger, som administreres af de nordiske institutioner NordForsk og Nordisk Innovation indgår i institutionsandelen. Nedenstående tabel viser udvikling i budgettets fordeling på udgiftskategorier. I TDKK Budget 2015 Budget 2014 Prioriteringsbudget 74.375 8,0 % 74.768 7,8 % Institutioner 291.012 31,2 % 311.867 32,6 % Programlignende aktiviteter 345.085 37,0 % 344.572 36,1 % Projektmidler 103.887 11,1 % 106.275 11,1 % Organisationsbidrag 18.533 2,0 % 18.452 1,9 % Sekretariatet og kontorerne 98.890 10,6 % 99.281 10,4 % I alt 931.782 100 % 955.215 100 %

Prioriteringsbudget 8,0%

Projektmidler 11,1%

Programlignende aktiviteter 37,0%

Institutioner 31,2%

Organisations- bidrag 2,0%

Sekretariatet og kontorerne 10,6%

2015

Prioriteringsbudget 7,8%

Projektmidler 11,1%

Programlignende aktiviteter 36,1%

Institutioner 32,6%

Organisationsbidrag 1,9%

Sekretariatet og kontorerne 10,4%

2014


17

Økonomiske og politiske frihedsgrader i Nordisk Ministerråds budget

Det nordiske budget er ikke bundet ud over det enkelte budgetår, hvorfor nedenstående tabel alene tjener det formål at vise, hvor stor en andel af budgettet der årligt træffes beslutning om før budgettets vedtagelse, og hvor stor en andel af budgettet, der træffes beslutning om efter budgettets vedtagelse; dvs. hvor mange midler, der udmøntes i løbet af det givne budgetår. I forhold til sidstnævnte vises således, hvilke mål og aktiviteter, der årligt træffes beslutning om at videreføre i regi af det nordiske samarbejde.

Udmøntes inden for budgetåret2: Midler der benyttes til korte, enkeltstående og tidsbegrænsede projekter. Det er midler, der tildeles på ad hoc basis, og i løbet af budgetåret. I denne kategori ligger udover projektmidlerne også de midler, der i de nordiske institutioner har projektlignende karakter. Der er tale om midler, hvor der ikke truftet nærmere beslutning om måk og aktiviteter i forbindse med budgettets vedtagelse.

Faste aktiviteter3:

Midlerne i denne kategori drejer sig om: Prioriteringspuljen: Samarbejdsministrene har truffet beslutning om oprettelsen af en pulje, der kan ud-møntes til nye, større tværgående prioriterede satsninger. Kontraktbundne midler (projekter, programmer mv.): Midler hvor Nordisk Ministerråd har givet signal om, eller hvor der i forbindelse med uddeling af midler klart fra Nordisk Ministerråd ligger en hensigtserklæ-ring om finansiering over flere år. I denne kategori medtages midler, hvor Nordisk Ministerråd er den ene-ste finansieringskilde. Det drejer sig om fx støtteordninger og større programmer og eventuelt samarbejds-organer og arbejdsgrupper. Midler, som binder Nordisk Ministerråd juridisk: Denne kategori er kun aktuel for de nordiske institutioner og sekretariater. Det drejer sig om leasing- og huslejeaftaler samt institutionernes og sekretariaters persona-le i et vist tidsrum (typisk 6 måneder).

2 Denne kategori svarer ikke til en budgetkategori jf. tabel 3, men derimod til kategori 1, som tidligere oplistet i tabel vedrørende frihedsgrader i det nordiske budget. 3 Denne kategori svarer ikke til en budgetkategori jf. tabel 3, men derimod til kategori 2 og 3, som tidligere oplistet i tabel vedrørende frihedsgrader i det nordiske budget.

Budget 2015 i 2014 priserNordisk budget total 936.110 MR-U MR-S MR-K MR-FJLS MR-LIG MR-NER MR-MILJØ MR-A MR-FIN MR-LOV MR-SAM

Træffes beslutning om inden for budgetåret 79.554Projektmidler 63.712 3.426 5.725 8.235 965 3.441 11.267 5.647 894 1.783 1.362 20.967Programlignende aktiviteter 15.842 894 14.948Faste aktiviteter 856.556Prioriteringspulje 73.273Projekter, programmer mv. 362.781 111.668 12.620 107.593 17.602 5.300 24.088 33.720 9.216 40.974Institutioner 402.244 118.522 21.142 44.991 20.810 95.748 3.314 97.717Organisastionsbidrag 18.258 3.702 6.526 4.137 3.893

Fordelt på sektorer

Nordisk Ministerråds planer for virksomhedsåret 2015

18


Huvudlinjerna i budget 2015

Nordiska ministerrådet är ett forum för det formella samarbetet mellan de nordiska regeringarna. Minister-rådets arbete regleras i Helsingforsavtalet som senast har ändrats i 1995. Det är de nordiska samarbetsministrarna (MR-SAM), som har det överordnade ansvaret för att koordinera ministerrådets arbete. Utöver detta genomförs samarbetet i tio fackministerråd. Ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet roterar mellan länderna. Danmark tar i 2015 över efter Island som ordförandeskapsland i Nordiska ministerrådet. Samarbetsministrarna har beslutat att den nordiska budgeten i 2015 ska reduceras med 2 %. Besparingskra-vet fördelas lika mellan sektorernas ramar. Prioriteringarna sker således inom sektorbudgetarna. Trots sparkravet på 2 % fortsätter de prioriterade satsningarna Hållbar nordisk välfärd och Grön tillväxt, samt de av Sverige och Island prioriterade ordförandeskapssatsningarna i 2015. I 2015 tillkommer också det danska ordförandeskapets satsningar. Ett budgetförslag utarbetas med bakgrund i fackministerrådens bidrag och följer sektorernas förslag till prioriteringar och reduceringar. Beslut om samarbetsministrarnas förslag till budget fattas i september 2014 med bakgrund i generalsekreterarens förslag samt en nationell remissrunda i de nordiska länderna. Efter diskussioner med Nordiska rådet vidtas den slutgiltiga budgeten i oktober av samarbetsministrarna.

Huvudlinjer i Nordiska ministerrådets politiska prioriteringar 2015

Generalsekreteraren fick i 2013 mandat till att se på möjligheterna för att effektivisera och förbättra det nordiska regeringssamarbetet. I enlighet med mandatet utarbetades under hösten 2013 och våren 2014 rap-porten ”Nytt Norden”. I 2015 ligger fokus i ministerrådet på att implementera de av samarbetsministrarna i 2014 antagna rekommendationerna om ett stärkt nordiskt samarbete på ministernivå, ett effektivt sekreta-riat, en ny nordisk budget, mer nordisk nytta från projekt- och programverksamheten och bättre styrning at institutionerna. En av parametrarna som har potential för att stärka det nordiska ministersamarbetet är prioriteringsbudge-ten, som existerat sedan 2013. Syftet med prioriteringsbudgeten är att möjliggöra och facilitera igångsät-tande av nya större och övergripande tematiserade satsningar. Det dåvarande svenska och isländska ordförandeskapet vidareför i 2015 sina initiativ från 2014 under pri-oriteringsbudgeten. Vidare kommer Danmark att initiera prioriterade satsningar under sitt ordförandeskap i 2015. De prioriterade statsministerinitiativen Grön tillväxt och Hållbar nordisk välfärd fortsätter i 2015. Grön tillväxt-initiativet bidrar till att stärka det nordiska samarbetet om t ex energieffektivisering, utveckling av hållbar energi, miljömedvetenhet, innovation och forskning på miljö- och klimatområdet. Initiativet bidrar också till skapandet av en större regional marknad och en kritisk massa som är nödvändig för nya utveckl-ingar. Hållbar nordisk välfärd bidrar till att stärka det nordiska samarbetet om utbildning, arbete, forskning och infrastruktur för välfärd. Programmet ska bidra till att utbildning i Norden leder till arbete, att tillgången på hälso- och omsorgskompetens matchar behoven samt att säkra att kvaliteten i hälso- och sjukvården är god.


19

Satsningarna på Grön tillväxt och Hållbar nordisk välfärd går hand i hand med implementeringen av den tvärgående nordiska hållbarhetsstrategin Ett gott liv i ett hållbart Norden. Med denna strategi säkerställs att all verksamhet i Nordiska ministerrådet integrerar ett hållbarhetsperspektiv. I 2015 prioriteras också särskilt hälso-samarbetet inom ramen för Nordiska ministerrådets prioriteringsbud-get. Det görs genom att det avsätts medel för en uppföljning på rapporten som den tidigare svenska social-försäkringsministern Bo Könberg har skrivit om den stora potentialen som ligger i nordiskt samarbete på hälso-området. Nordiska ministerrådet prioriterar också arbete som ska underlätta människor och företags gränsöverskri-dande aktiviteter. Det görs bland annat genom att säkerställa koordinering och samarbete mellan länderna i nationella lagstiftningsprocesser samt implementering av EU-reglering. Nordiska ministerrådets internationella samarbete fokuserar i 2015 på att utveckla de samarbetsrelationer man har med grannländer och andra aktörer. Här bör också satsningen på internationell branding av Nor-den och det nordiska samarbetet framhävas. Det är i 2015 ett viktigt utvecklingsområde med stor potential.

Samarbetsministrarna

20


Generel Indledning

Formål og Fakta

Samarbetsministrarna ansvarar för det nordiska regeringssamarbetet å de nordiska statsministrarnas vägnar och besitter en samordnande roll av många av de tvärgående aktiviteterna i det nordiska samarbetet. Det gäller den nordiska prioriteringsbudgeten, det internationella samarbetet och de nordiska gemensamma aktiviteterna. Prioriteringsbudgeten, som för 2015 uppgår till 73,273 MDKK, ska användas för att igångsätta nya, större och prioriterade satsningar. 45 MDKK är i 2015 öronmärkta ini-tiativ som initieras av ordförandeskapet. Medel öronmärks för ett ordförandskap från och med ordförandeskapsåret och tre år framåt. I 2015 öronmärks 45 MDKK Sverige (ordförande i 2013), Island (ordförande i 2014) och Danmark (ordförande i 2015). Den övriga delen (28,273 MDKK) används i 2015 till att finansiera statsministerinitiativ inom grön tillväxt och hälsa och välfärd. Nordiska ministerrådets internationella samarbete syftar till att säkra stabilitet och gott samarbete med Nordens grannländer och nordisk nytta ute i världen. Samarbetet omfat-tar de tre baltiska länderna och nordvästra Ryssland i öst, Tyskland och Polen i syd och bland annat Canada i väst samt det arktiska samarbetet. Det finns specifika strategier för respektive geografiskt samarbetsområde. Vidare har Nordiska ministerådet en politik för Vitrysslandsaktiviteter där man primärt fokuserar på demokratiutveckling, stöd till civil-samhälle och utbildning av unga vitryssar. Ministerrådet har också ett nära samarbete med de övriga regionala råden och organisat-ioner i Nordeuropa, häribland Östersjörådet, Barenstrådet och Arktiska rådet. Under senare år har samarbetet med EU utvecklats på en rad områden. Ministerrådets internat-ionella samarbete omfattar dessutom nordiskt samarbete i en global kontext. Övriga nordiska gemensamma aktiviteter under samarbetsministrarna omfattar exem-pelvis Hållbar utveckling och Gränshindersamarbetet. Därutöver också poster av teknisk administrativ karaktär, som bidrag till Västnorden, tjänstemannautbyte och generalsek-reterarens dispositionsreserv. Resterande budgetposter har primärt ett kommunikations- och förmedlingsperspektiv.

Strategiske målsætninger 2015

De strategiska målsättningarna för 2015 tar utgångspunkt i samarbetsministrarnas vision för det nordiska samarbetet. Visionens pelare är: Ett gränslöst Norden, Ett innovativt Norden, Ett synligt Norden och Ett utåtriktat Norden. Samarbetsministrarna avser i 2015 fortsatt att arbeta för att det nordiska samarbetet på sikt förblir ett dynamiskt redskap för att hantera politiska utmaningar. Detta görs genom att fokusera på implementeringen av slutsatserna från generalsekreterarens modernise-ringsuppdrag. Inom ramen för prioriteringsbudgeten 2015 kommer fokus ligga på de prioriterade sats-ningarna hos det danska ordförandeskapet, samt områdena grön tillväxt, hållbar nordisk välfärd och på uppföljningen av den tidigare svenska socialförsäkringsministern Bo Könbergs rapport om potentialen i det nordiska samarbetet på hälso-området. Inom ramen för det internationella samarbetet ligger fokus i 2015 dels på utveckling av samarbetsmöjligheter med grannländerna och andra aktörer, och dels på utveckling av de existerande finansieringsinstrumenten.


21

Samarbetsministrarna ska i 2015 också arbeta med att stärka den nordiska profilen i världen, och ta vara på det stora intresset som finns. Internationell branding är ett ut-vecklingsområde i 2015.

Ministerrådets resultater i 2013

Resultatberättelsen för samarbetsministrarna beskriver resultat utöver de resultat som beskrivs under de enskilda budgetposterna eller som utgör väsentliga resultat i minister-rådet. År 2013 var första året för prioriteringsbudgeten. Inom ramen för den del som öron-märktes för initiativ igångsatta av det svenska ordförandeskapet initierades fyra insatser: NordMin, Arbetsmarknadsmötet Fler unga i Arbete, Förbättrade emissionsinventeringar av kortlivade klimatpåverkande luftföreoreningar samt Lärande på arbetsplatsen. Utöver detta beslutades också att finansiera statsministrarnas prioriterade områden grön tillväxt och välfärd och hälsa genom att igångsätta programmen Grön tillväxt och Håll-bar nordisk välfärd. Dessutom användes den övriga delen av prioriteringsbudgeten till att finansiera ett fåtal av de globaliseringsprojekt som ministerrådet önskat skulle fortsätta. I 2013 finansierade prioriteringsbudgeten också Nordic Cool i Kennedycentret, och arbetet med integrering av jämställdhetsperspektivet i Nordiska ministerrådets verksam-het. Inom ramen för det internationella samarbetet utarbetades och godkändes i 2013 nya riktlinjer för ministerrådets samarbete med Estland, Lettland och Litauen och nordvästra Ryssland. Det igångsattes också konkreta aktiviteter under det gemenesamma nordisk-ryska programmet för samarbete om utbildning och forskning, och ministerådet blev mer aktivt involverat i EU:s Östersjöstrategi genom att leda Horizontal Action – Bioeconomy. Mandatet för EHU:s trustfund förlängdes också. I april 2013 gavs generalsekreteraren i uppdrag att igångsätta ett moderniseringsarbete i Nordiska ministerrådet. Målet med moderniseringsarbetet är att framtidssäkra det nor-diska samarbetet. Uppdraget omfattar att se över ministerådets beslutsprocesser och administrativa praxis, budget, projektverksamhet och institutioner. Den Nordiska strategin för hållbar utveckling – Ett gott liv i ett hållbart Norden trädde i kraft i januari 2013. Som uppföljning på strategin beslutades att initiera ett arbete som ska hjälpa sektorerna att integrera hållbar utveckling i sin verksamhet. I 2013 har det inom ramen för det nordiska gränshinderarbetet, parallellt med att man löst ett tio-tal gränshinder, och satts fokus på skattemässiga utmaningar för små- och mellanstora verksamheter samt en gemensam nordisk webportal med företagsinformat-ion, utarbetat en ny organisation; Gränshinderrådet. Den nya organiseringen ska bidra till att stärka koordineringen av arbetet. Det har i 2013 också lagts stort fokus på kommunikation och förmedling. Efter webut-vecklingen i 2012 har antalet besök på hemsidan norden.org i 2013 fördubblats. Man har också haft stor kommunikativ genomslagskraft tack vare satsningarna NORDIC COOL och de olika folkmötena. I 2013 har man genomfört 60 debatter och events till-sammans med interna och externa partners på folkmötena i Allinge, Almendalen och Arendal.


22

Prioriteringsbudget


Sum Prioriteringsbudgettet (TDKK) 74.375 74.768 -393 -0,5% Formandskapspuljen, Danmark 15.226 15.226 -

1-8008 Vækst 4.060 4.060 - 1-8009 Velfærd 4.060 4.060 - 1-8010 Værdier 4.568 4.568 - 1-8011 Det blå Arktis 2.538 2.538 -

Formandskapspuljen, Island 15.225 15.240 -15 -0,1% 1-8005 Den nordiska spellistan 2.030 2.032 -2 -0,1% 1-8006 Välfärdsvakten 3.045 3.048 -3 -0,1% 1-8007 Bioekonomi-initativet 10.150 10.160 -10 -0,1%

Formandskapspuljen, Sverige 15.225 15.240 -15 -0,1% 1-8001 NordMin 10.150 10.160 -10 -0,1% 1-8003 Förbättrade emissionsinventeringar av kortlivade

klimatpåvekande luftföreningar 2.030 2.032 -2 -0,1%

1-8004 Lärande på arbetsplats 3.045 3.048 -3 -0,1% Prioriteringspuljen 28.699 44.288 -19.142 -43,2%

1-8110 Testcenter 0 828 -828 -100,0% 1-8111 Uddannelse og forskning inden for grøn vækst 4.060 3.759 301 8,0% 1-8112 Elmarknaden 1.015 1.173 -158 -13,5% 1-8113 Grønne tekniske normer og standarder - Norden

som standardmaker 2.639 3.251 -612 -18,8%

1-8114 Grøn offentlig indkøb 0 2.540 -2.540 -100,0% 1-8115 Utveckla tekniker och metoder för avfallshantering 4.568 6.736 -2.168 -32,2% 1-8116 Främja integrationen av miljö och klima i utveckl-

ingssamarbetet 508 508 0 0,0%

1-8118 Särskilda prioriteringer Grön tillväxt 406 499 -93 -18,6% 1-8210 Hållbar nordisk välfärd 11.165 13.208 -2.043 -15,5% 1-8212 Välfärd och kost 785 1.016 -231 -22,7% 1-8310 Klimavenligt byggeri 0 5.690 -5.690 -100,0% 1-8311 Kultur og kreativitet - KreaNord initativet 0 4.064 -4.064 -100,0% 1-8312 Offentlig-privat-partnerskab om planteforædling i

Norden 0 508 -508 -100,0%

1-8313 Ny Nordisk Mad 0 508 -508 -100,0% 1-8410 Politiska prioriteringar 3.553 0 3.553 -

Opdelt på kategorier 74.375 74.768 100% 100%

Projektmidler 5.482 3.008 7,4% 4,0% Programlignende aktiviteter 68.893 71.760 92,6% 96,0%

1-8008 Vækst

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 4.060.000 0 0 0% NSK/MR-SAM


23

Formål

Programmet skal bidrage til at videreudvikle de positioner hvor Nordens styrkepositio-ner inden for bæredygtig vækst og beskæftigelse, allerede er synlige. Gennem inddra-gelse af flere ministerråd og arbejdes der med tre delprojekter, der fokuserer på hen-holdsvis udvikling af bæredygtige og attraktive byer (MR-NER), udvikling af en res-sourceeffektiv nordisk mode- og tekstilproduktion (MR-M) samt en bedre og mere mil-jørigtig udnyttelse af havets biologiske ressourcer (MR-FJLS).

Forvaltnings-organ

Erhvervsstyrelsen Ministeriet for By, Bolig og Landdistrikter Miljøministeriet/styrelsen Fiskeriministeriet, Færøerne

Mål og resultatopfølgning Mål og resultatopfølgning Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Fremme udviklingen og ekspor-ten af nordiske innovative løs-ninger af attraktive og bæredyg-tige byer samt promovere disse løsninger i og uden for Norden. At opstille konkrete initiativer og handlingsplan for en mere ressourceeffektiv og bæredygtig nordisk mode- og tekstilproduk-tion, der kan sikre at de nordiske lande fremover arbejder målret-tet inden for dette område til gavn for miljøet, beskæftigelse og eksport. Sikre en bedre og mere miljørig-tig udnyttelse af havets biologi-ske ressourcer gennem udarbej-delse af en række rekommanda-tioner til, hvor det nordiske samarbejde kan gøre en forskel.

1-8009 Velfærd

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 4.060.000 0 0 0% NSK/MR-SAM Formål

Programmet fokuserer på to udvalgte velfærdsområder for at udvikle den nordiske vel-færdsstat: Digitale løsninger, der kan gøre en konkret forskel på en række borgernære områder (MR-NER) samt læring indenfor børne- og ungeområdet, hvor den højest kva-lificerede undervisning og pædagogiske praksis skal bidrage til børn og unges trivsel samt reducere betydningen af negativ social arv (MR-U). Nordens fælles ressourcer og viden på disse områder skal udnyttes for at sikre velfærden på sigt.

Forvaltnings-organ

Undervisningsministeriet Erhvervsstyrelsen


24

Mål og resultatopfølgning Mål og resultatopfølgning Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater At styrke koordineringen og relationen mellem nordiske forskningsmiljøer og kortlægge relevante udfordringer af fælles nordisk interesse. Det skal ske gennem etableringen af et nor-disk forum for god undervisning og pædagogisk praksis. Iværksætte initiativer, der kan ruste Norden digitalt til fremti-dens udfordringer for velfærden.

1-8010 Værdier

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 4.568.000 0 0 0% NSK/MR-SAM Formål

Programmet skal bidrage til at udnytte og udbygge den positive internationale omtale Norden har fået de seneste år. Programmet vil fokusere på ny nordisk mad (MR-FJLS)og øget turisme (MR-NER), men skal også igangsætte en langsigtet indsats for en fælles international branding af Norden med fokus på fælles nordiske kulturfremstød som Nordic Cool (MR-K). Arbejdet skal ske i overensstemmelse med Nordisk Minister-råds nye brandingstrategi.

Forvaltnings-organ

Nordisk Innovation/Visit Denmark Kulturministeriet/styrelsen FOOD Fødevareministeriet Nordic Economic Policy Review (NMR)

Mål og resultatopfølgning Mål og resultatopfølgning Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Øge kendskabet og interessen for nordisk madkultur og føde-varer gennem etablering af en Nordisk Food Festival. Desuden mere fokus på udbre-delse af fødevarer fra det højeste nord som Island, Grønland og Færøerne gennem madsymposi-et New Nordic Ultra Øge kendskabet til Norden gen-nem færdiggørelse af den nye nordiske brandingstrategi. Ny Nordisk Turisme vil med ud-gangspunkt i turismesektoren i Kina, afprøve potentialet og behovet for nordiske netværk,


25

der kan profilere Norden inter-nationalt. Promovere nordiske kernevær-dier som ligestilling, demokrati og inddragelse internationalt gennem fælles kulturfremstød som Nordic Cool gennem

1-8011 Det blå Arktis

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 2.538.000 0 0 0% NSK/MR-SAM Formål Programmet skal bidrage til at sikre en bæredygtig udvikling i arktis med landenes be-

folkninger i centrum. Havet er essentielt for fremtiden i Arktis, og derfor vil program-mets fokus være på henholdsvis den stigende maritime aktivitet (ArcticWeb) og beskyt-telsen af biodiversiteten i Ishavet. Programmet skal understøtte arbejdet i Arktisk Råd, der er det primære forum for drøftelser i og om Arktis.

Forvaltnings-organ

Søfartsstyrelsen Departement for Fiskeri, Fangst og Landbrug, Grønland

Mål og resultatopfølgning Mål og resultatopfølgning Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Forbedre sejl-sikkerheden i Ark-tis ved at udvikle konkrete værk-tøjer til brug for skibe, rederier og myndigheder. Det indebærer udvikling af en fælles maritim webportal, der gennem udveks-ling af data kan bidrage til at sikre det enkelte skibs sejlads i dette område. Beskytte biodiversiteten i Ishavet omkring Arktis via indsamling af relevant viden om området på tværs af de nordiske og andre lande for derved at udvikle en fælles nordatlantisk protokol, der kan bidrage til ens videngrundlag i forvaltningen af de marine res-sourcer.

1-8005 Den nordiska spellistan

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 2.030.000 2.032.000 0 0% MR-K


26

Formål Det nordiska musikexportprogrammet har som syfte att lansera nordisk musik till den nor-diska allmänheten och vidare. Initiativet syftar också till att möjliggöra tillgängligheten av den nordiska spellistans innehåll, som reflekterar det som är relevant, intressant och popu-lärt i den intranordiska regionen vid olika tidpunkter. Dessutom ska initiativet bidra till att öka förståelsen för konsumentbeteenden samt att respondera på dessa genom partnerskap med befintliga legala tjänster såsom Spotify, WiMP och Deezer. Genom att göra detta kan initiativet bidra till att lyfta värdet av det nordiska varumärket och öka nordisk musik- och kulturkonsumtion.

Forvaltnings-organ

Nordic Music Export Program (NOMEX)

Mål og resultatopfølgning 2015 – Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Att etablera den nordiska spellistan i Europa och ingå partnerskap med strömmande tjänster och utvalda festivaler och medieverksamheter (fokus på Storbritannien, Tyskland och Frankrike). Fokus ligger också på att utveckla exklusiva digitala evenemang med relevanta artister. Dessutom fokuseras i 2015 på att förbereda aktiviteter för USA och Asien samt att översätta den nor-diska spellistans innehåll till akti-viteter som utvecklas på andra kontinenter.

Att skapa kännedom om den nordiska spellistan i den nordiska regionen. Att uppnå 50 000 unika webbsidebe-sök, 7 500 Facebook-fans, 3 000 Twitter-följare och 2 000 prenume-ranter på nyhetsbrevet. Att ingå partnerskap med ström-mande mediatjänster som Deezer, WiMP och Spotify. Samt musikfes-tivalerna By:Larm, Spot, Roskilde, G!, Oya, Way Out West, Flow, Ice-land Airwaves och Music and Me-dia.

Initiativet startade först i 2014 under det isländska ordförandeskapet.

1-8006 Välfärdsvakten

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 3.045.000 3.048.000 0 0% MR-S Formål Projektet den nordiske velfærdsvagt skal undersøge effekterne af finanskriser på de nor-

diske velfærdssystemer, og hvordan de nordiske velfærdssystemer kan møde de kom-mende års udfordringer; specifikt indenfor helse, social og velfærd. I projektet udvikles blandt andet indikatorer til at følge udviklingen af velfærdssystemerne i de nordiske lan-de, inkl. helserelaterede indikatorer. Hertil kommer en undersøgelse af, hvilket beredskab de nordiske lande har for at møde kriser, og hvilket beredskab der mangler samt en un-dersøgelse af effekten af finanskriser og deres konsekvenser før velfærdssystemerne. Projektet er en del af programmet Holdbar Nordisk Velfærd.

Forvaltnings-organ

Velfærdsministeriet i Island

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Nordiske velfærdsindikatorer Der skal laves en første udgave af Nordiske velfærdsindikatorer som publiceres i 2015.

I 2014 indledtes arbejdet med den nordiske velfærdsvagt. De nordi-ske landes erfaringer anvendes som grundlag for forskning om

Initiativet startede i 2014 under det islandske formandskab.


27

1-8007 Bioekonomi-initiativet

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 10.150.000 10.160.000 0 0% MR-FJLS Formål Satsningen på bioekonomin är en viktig del i arbetet med grön ekonomisk tillväxt och

hållbarhet. Bioekonomi bygger på ett ekonomiskt system där användningen av biobase-rade produkter, restprodukter och andra produkter som uppstår under bearbetningen, optimeras för att minska avfallet i värdekedjan, trycket på miljön, och maximera värdet i värdekedjan. Målet är också att göra de nya generationerna medvetna om viktigheten av grön tillväxt och hållbarhet. Det islandske ordförendeskaps bioekonomi-initiativ er et tre årigt program, som startade i 2014. Arbejdet er baseret på det Nordiska Bioekonomiini-tiativet, som er initieret af MR-FJLS. Det nordiska initiativet om bioekonomi syftar till att reducera 1) negativ miljöpåverkan och säkra hållbar användning av resurser inom alla samhällsområden, 2) reducera avfall och maximera utnyttjande och förtjänst av biologiska resurser, 3) reducera avfallspro-duktion samt öka återvinningen. Härtill kommer 4) främja innovation, grönt näringsliv och regional utveckling samt 5) öka förnybar energi i transportsektoren samt förnybar energi i fiske och godstransport till sjöss. Slutligen att 6) säkra medvetenheten om grön tillväxt och hållbar utveckling i ett långsiktigt perspektiv med nya initiativer var kreativi-tet används som forsknings och undervisningsmetod. Aktiviteter under bioekonomi-initiativet genomförs i perioden 2014-2016.

Forvaltnings- organ

Satsningen är organiserad i ett flertal projekt, som förvaltas av olika institutioner, myn-digheter och ministerier, som Landgræðsla ríkisins (Soil Conservation Services Iceland), MATIS Island, Islands Energidirektorat, Islands Skogstyrelse och Islands Utbildnings-, forsknings- och kulturministerium

Beredskab ved fare Der skal gennemføres en evalue-ring af den islandske velfærds-vagt, risk mapping af de største udfordringer på velfærdsområdet i Norden i den nærmeste fremtid og en evaluering af svagheder i de nordiske velfærdssystemer. Kriser og velfærd Videre opbygning af en database med oplysninger om handlinger som myndigheder har brugt i de nordiske lande for at formindske påvirkningen af kriser samt en evaluering af effekt af tiltag.

effekterne af øget økonomisk byrde, langvarigt pres og arbejds-løshed på psykisk helse, velfærd og forskellige gruppers livsvilkår. Fokus ligger også på at evaluere de tiltag som er vedtaget under finanskriser i de nordiske lande for at lære mere om, hvordan negative effekter på befolknin-gens helse og velfærd kan mod-virkes.


28

1-8001 NordMin

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 10.150.000 10.160.000 10.180.000 99% MR-NER Formål NordMin ska föra samman aktörer inom den nordiska gruv- och mineralsektorn för att

stärka en hållbar nordisk gruvnärings konkurrenskraft genom innovation, näringsut-veckling och samverkan. NordMin ska synliggöra gruv- och mineralnäringens betydelse för en grön tillväxt i Norden. NordMin ska fungera som en forsknings- och innovations-plattform för befintliga och framtida nordiska samarbeten inom området och utformas i dialog med aktörer inom industrin, akademin och från andra berörda myndigheter.

Forvaltnings-organ

Luleå tekniska universitet (LTU).

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Genomföra workshops för att identifiera nyckelutmaningar och samarbetsprojekt inom definie-rade teman Genomföra forsknings- och inno-vationsprojekt inom fem olika program Genomföra vidareutbildnings-program med gemensamma nor-diska kurser inom relevanta te-man

Fastställa en strategisk forsk-nings- och innovationsagenda, plan för workshopar och semi-narier i syfte att diskutera frågor av vikt för branschens utveckling Ta fram en handlingsplan för fortsatt finansiering av nätverket och långsiktiga prioriteringar, identifiera och bjuda in fler orga-nisationer i samarbetet Samarbete med nationella pro-

Upprättande av arbetsplan för 2013 - 2015

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Realisering och etablering av den nordiska bioekonomipanelen, som ska anvisa strategiska möj-ligheter och insatser för att främja hållbara nordiska bioekonomier. Fortsättning av projekten: Inno-vation in the Nordic Bioeconomy, WoodBio, Økosystemernes modstandskraft for at reducere effekter af naturkatastrofer (ER-MOND), Marina samt Biophilia Koordinera existerande nordiska analyser och kartläggningsaktivi-teter samt eventuell igångsätta nya analyser och kartläggnings-aktiviteter.

Under 2014 fokuserar initiativet på att stärka det nordiska samarbetet kring nya initiativ med tvärsektoriellt samarbete inom forskning, utveckling och innovation. Detta ska ske i nära samarbete med industri och utbildningsin-stitutioner.

Budgetposten er oprettet i 2014 under det isländskaordförande-skapet.


29

Initiera förprojekt baserade på resultaten från workshops

gram och projekt som kan ansluta till och utvecklas inom ramarna för NordMin. Genomföra en första utlysning av projektmedel.

1-8003 Förbättrade emissionsinventeringar av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 2.030.000 2.032.000 2.036.000 100% MR-M Formål Projektet ska öka kunskapen om de faktiska utsläppen av kortlivade klimatpåverkande

luftföroreningar från källor i Norden och identifiera åtgärder för att minska dessa utsläpp i de Nordiska länderna. Sot-utsläpp ska särskilt studeras och det ska ges stöd till de nor-diska förhandlarna om ett sotavtal inom ramen för Arktiska rådet (Task Force on Black Carbon and Methane, TFBCM).

Forvaltnings-organ

IVL Svenska Miljöinstitutet, Sverige

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Mätningar är klara och analyse-rade. Resultaten ska redovisas, det kommer förslag på emissions-faktorer baserat på mätningarnas resultat och annan information. Rekommendationer för nordiska emissionsinventeringar och för-slag på åtgärder för att minska de Nordiska ländernas utsläpp av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar presenteras.

I år ska bakgrundsanalys vara klar och levererad i slutlig vers-ion, ett mätprogram framtaget och mätningar är påbörjade.

En nordisk projektgrupp blev etablerad, bakgrundanalys blev levererad i form av draft rapport, diskussion om design av mätpro-gram är påbörjad, stöd till de nordiska förhandlarna i TFBCM (Arktiska Rådets Task Force on Black Carbon and Methane), bland annat genom bidrag till textunderlag till förhandlingarna, samt via deltagande och presen-tation vid förhandlingsmöte i Stockholm är levererad, projektet kommunicerat vid TFBCM samt vid bilaterala workshops i Peking och Moskva.

1-8004 Læring på arbeidsplass (LPA)

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 3.045.000 3.048.000 3.054.000 98% MR-U Formål Det 3-årige utviklingsprosjektet om læring på arbeidsplass har som formål å møte de

utfordringer de nordiske landene står ovenfor knyttet til å sikre lærlinge- og praksisplas-ser og kvaliteten innen læring på arbeidsplass, samt å øke andelen som fullfører videre-


30

gående opplæring. Prosjektet er rettet mot både ungdom og voksne. En målsetning med prosjektet er at erfaringene blir drøftet på det nasjonale nivå, og kan bidra til økt viten og politikkutvikling på nasjonalt og nordisk nivå om læring på arbeids-plass. Prosjektet er en del av programmet Holdbar nordisk velferd.

Forvaltnings-organ

Statens skolverk, Sverige

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Stimulere til et utviklingsarbeid om læring på arbeidsplass i Nor-den, samt bidra til økt viten og politikkutvikling på nasjonalt og nordisk nivå om læring på ar-beidsplass. Dette finner sted gjennom erfa-ringene fra de lokale, regionale og nasjonale nivå, samt gjennom totalt 7 nordiske møteplasser i landene og Færøyene og Åland, samt en sluttkonferanse og slut-trapport.

Legge til rette for samarbeid mel-lom lokale og regionale aktører i Norden om erfarings-utveksling om kvalitet i læring på arbeids-plass. Stimulere til et utviklingsarbeid om læring på arbeidsplass i Nor-den. Bidra til økt viten og politik-kutvikling på nasjonalt og nor-disk nivå om læring på arbeids-plass gjennom erfaringene fra de lokale og regionale nivå.

Gjennom prosjektet er det igang-satt lokale, regionale og nasjonale prosjekt i hvert land og Færøyene og Åland. Mål, utfordringer og resultat fra disse blir diskutert på de nordiske møteplassene (kon-feranser). Det ble i 2013 gjennomført en møteplass i Sverige med ca. 100 deltakere fra hele Norden, der ideer og erfaringer ble diskutert, blant annet hvordan yrkesopplæ-ringssystemene ser ut - likheter og forskjeller, samt hvordan læ-ring på arbeidsplass blir styrt og gjennomført i Norden.

1-8110 Testcenter

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 0 828.000 509.000 100% MR-NER Formål At undersøge muligheden for at udvikle et nordisk samarbejde om eksisterende nationale

ordninger i forhold til test- og demonstrationsanlæg, således at grønne energiteknologier kan testes og udvikles i stor skala samt belyse mulighederne for potentiel merværdi ved etableringen af nye fælles nordiske test- og demonstrationsanlæg.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Relevante forslag til policy inden for nordiske test- og demonstrationsanlæg skal udarbejdes og præsenteres for de nordiske statsministre. EK-N og EK-FJLS afslutter arbejdet med dette projekt i løbet af januar 2015.

Som delansvarlige for projektet vil EK-N og EK-FJLS i løbet af 2014 fortsætte arbejdet med dette projekt. Det vil bidrage til øget fokus på erhvervslivets behov og interesser samt mulighederne for at realisere potentialet inden for bioraffinaderi-er.

EK-E har fået udarbejdet rapporten, Mapping of green energy test facili-ties and demonstration sites in the Nordic countries, og derved fået kortlagt testcentre i hele Norden. Arbejdet kan bruges som baggrund for yderligere politiske initiativer og uddybende analyser, der kan accelerere grøn vækst i Norden.


31

1-8111 Uddannelse og forskning inden for grøn vækst

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 4.060.000 3.759.000 8.653.000 100% MR-U Formål Formålet med dette sektorprogram er at fremme børn, unge og voksnes kompetencer til

at handle bæredygtigt og ressourcebevidst. Det gælder både som forbruger, som sam-fundsborger og som fagprofessionel på fremtidens arbejdsmarked, hvor effektiv udnyt-telse af energi og naturressourcer i stigende grad kommer til at sætte rammerne for vækst og hverdagsliv i Norden. Gennem sektorprogrammet tilrettelægger MR-U en række undervisningstilbud om bæ-redygtig udvikling og grønne løsninger rettet mod elever i grundskolen og undervisere på voksenuddannelser i Norden, og der lanceres et nordisk forskningsprogram om Grøn Vækst med særlig fokus på omstillingen til bioøkonomi.

Forvaltnings-organ

Foreningen Nordens Forbund – Nordisk Klimadag Voksenopplæringsforbundet – Efteruddannelsesmodul for voksenundervisere om bære-dygtig udvikling. NordForsk – Forskningsprogram om Grøn Vækst.

Mål og resultatopfølgning 2015 – Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Styrke børn og unges bevidsthed om klimaudfordringerne og ud-vikle deres kompetencer til at handle ressourcebevidst og ener-gieffektivt. Målet er at mindst 300 skoler deltager i den nordiske klimadag, at der etableres mindst 70 skole-partnerskaber omkring undervis-ning i bæredygtig udvikling og at skolerne samlet sparer mindst 2500 ton CO2 som følge af delta-gelsen i Klimadagen.

Understøttelse af overgangen til et biobaseret samfund gennem forsknings- og innovationsprojek-ter i klimaudfordringerne og bio-økonomi. I 2015 planlægges den første ansøgningsrunde til forsk-ningsmidler inden for forsk-ningsprogrammet om Grøn Vækst. Målet er at få ansøgninger fra ledende forsknings- og inno-vationsmiljøer i Norden.

Udvikling af voksnes viden og kompetencer om bæredygtig ad-færd både som forbruger, fagpro-fessionel og medborger. I 2015

Lancering og formidling af Nor-disk Klimadag til skoler i Norden i efteråret 2014. Målet er at mindst 200 skoler deltager, at der etableres mindst 50 skolepartner-skaber hvert år omkring under-visning i bæredygtig udvikling og at skolerne samlet sparer mindst 2000 ton CO2 som følge af delta-gelsen i Klimadagen.

Udvikling og formidling af viden fra forskningen inden for Grøn Vækst i Norden samt at sikre koordinering og samarbejde mel-lem grøn innovation og forskning i Norden. I 2014 forventes pro-grammet og de finansielle ram-mer at være godkendt.

Lancering af et nyt uddannelses-modul om bæredygtig udvikling rettet mod voksenundervisere i Norden i samarbejde med Vok-senopplæringsforbundet. Målet for pilotprojektet er 20 deltagere med bred repræsentation fra alle de nordiske lande og fra forskel-lige dele af voksenuddannelses-området.

I efteråret 2013 arrangerede det svenske formandskab en konfe-rence om forskningsinfrastruktur for Grøn Vækst i Stockholm med 200 deltagere fra alle de nordiske lande. Konferencen har bidraget til at skabe en tættere kobling mellem uddannelse, forskning og innovation, som grundlag for udvikling af grønne løsninger i Norden.

MR-U har i 2013 igangsat et arbejde på at videreudvikle kon-ceptet for den nordiske klimadag som materiale- og læringsplat-form for undervisning i klimaud-fordringer og bæredygtig udvik-ling for grundskoler i Norden. Konceptet er udviklet og skal implementeres på den nordiske undervisningsplatform www.nordeniskolen.org.

Inden for voksnes læring har MR-U iværksat et pilotprojekt for at fremme voksnes læring om bæredygtig udvikling og Grøn Vækst. Nordisk Netværk for Voksnes Læring har udarbejdet et


32

evalueres pilotprojektet om uddan-nelsesmodul for voksenundervisere om bæredygtig udvikling. Målet er at modulet skal kunne permanent-gøres og fra 2015 give deltagere formel studiekompetence.

Ruste børn og unge (0-18 år) til fremtidens kompetencebehov i en økonomi baseret på Grøn Vækst. Målet er at vi i Norden får mere viden om, hvilke undervisnings-metoder der virker i forhold til at fremme børn og unges innovative kompetencer.

forslag til et studiekompetencegi-vende uddannelsesmodul om bæredygtig udvikling.

1-8112 Elmarknaden

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 1.015.000 1.173.000 3.054.000 100% MR-NER Formål At fremme forbrugerfleksibilitet på det nordiske elmarked gennem øget samarbejde

mellem ledende aktører inden for industri- og servicesektoren for på den måde at dele erfaringer og best practice i forbrugerfleksibilitet og energieffektivisering.

Forvaltnings-organ

Nordisk Energiforskning

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Målsætningerne for 2015 afhæn-ger af det nuværende arbejdes konklusioner og rekommandatio-ner. På baggrund af afrapporte-ringen i efteråret 2014 vil de nor-diske energiministre tage beslut-ning om yderligere aktiviteter samt konkrete målsætninger for det fortsatte arbejde i 2015, der kan bidrage til forbedret forbru-gerfleksibilitet på det nordiske elmarked.

Elmarkedsgruppen afslutter ar-bejdet med analysen, Tiltak for mer effektivt forbruk i det nordi-ske elektrisitetsmarked. Analysen skal bidrage til forbed-ret forbrugerfleksibilitet på det nordiske elmarked ved bl.a. at undersøge forudsætningerne for et nordisk marked indenfor smar-te tjenester samt komme med forslag til hvilke tiltag, der bør iværksættes for at øge forbruger-nes bevidsthed, interesse og mu-lighed for at påvirke sin egen forbrugerfleksibilitet. Analysen skal desuden identificere relevant regelværk for et nordisk marked for smarte tjenester og undersøge sammenhængen til et tilsvarende marked i EU. Det indebærer også

Elmarkedsgruppen, der er ansvar-lig for dette arbejde, har igangsat analysen, Tiltak for mer effektivt forbruk i det nordiske elektisi-tetsmarkedet. Analysen skal bl.a. bidrage til at øge kendskabet til forbrugerfleksibilitet samt under-søge potentialet for forbruger-fleksibilitet i det nordiske elmar-ked og mulige strategier for at udnytte potentialet.


33

en kortlægning og undersøgelse af arenaer og platforme for erfa-ringsudveksling mellem centrale aktører, der kan bidrage til øget anvendelse af forbrugerfleksibili-tet i Norden. Analyseresultaterne om forbru-gerfleksibilitet samt Elmarkeds-gruppens rekommandationer vil blive præsenteret i forbindelse med de nordiske energiministres møde i efteråret 2014. På den baggrund vil energiministrene tage beslutning om yderligere aktiviteter i 2015.

1-8113 Grønne tekniske normer og standarder – Norden som standardmaker

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 2.639.000 3.251.000 2.036.000 100% MR-NER Formål Del a: Formålet med indsatsen er at fjerne barrierer for handel indenfor bæredygtigt

byggeri ved at koordinere tekniske normer og standarder på visse områder. Del b: At belyse mulighederne for et øget og mere permanent nordisk samarbejde om markedskontrol af energirelaterede produkter og energimærkning. Et fælles nordisk samarbejde om markedskontrol vil bl.a. medføre støtte til de nordiske forbrugere, pro-ducenter og myndigheder i forbindelse med gennemførelsen af EU’s ecodesign- og energimærkningsdirektiver.

Forvaltnings-organ

Del a: Nordisk Innovation og Miljømærket Svanen Del b: Energimyndigheten, Sverige

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Del a: Målet er at bidrage til at iværksætte Europæiske standar-der indenfor de tre projektområ-der. Dette forudsætter aktivt sam-arbejde med Kommissionen og Den Europæiske Standardise-ringsorganisation CEN og dens medlemsorganisationer, samt andre vigtige stakeholders. Endvidere er målet for 2015, at der færdiggøres fælles nordiske kriterier for svanemærkning af renovering. Del b: I 2015 vil der være fokus

Del a: Projektet om bæredygtig renovering af eksisterende byg-ninger vil udvikle et beslutnings-værktøj til at identificere hvilke bygninger, som bør renoveres ud fra et bæredygtigt perspektiv og definere fælles kriterier for bære-dygtig renovering. Det nordiske miljømærke Svanen skal gennemføre en markedsun-dersøgelse i alle nordiske lande og derefter starter arbejdet med at udvikle et høringsforslag for Svanemærket om renovering af bygninger.

Del a: COWI kortlagde området og identificerede 10 områder, hvorefter nordiske aktører fra industrien, standardiseringsmyn-digher, forskning og offentlig myndighed udvalgte fire områ-der: bæredygtig renovering af eksisterende bygninger, svane-mærkning og bygningsrenove-ring, indeklima og frivillige klas-sificeringsstandarder, samt fremtidig EU regulering af pro-dukt- og bygningsdeklarationer Del b: På basis af forskellige modeller for markedskontrol er


34

på gennemførelse af de sidste elementer i projektet med fokus op ressourceeffektivitet samt i forbindelse med markedskontrol af produkter som er indbygget i ventilations- og varmesystemer. I 2015 vil arbejdsmetoder for et kontinuerligt nordisk markeds-kontrolsamarbejde være på plads og fungere, således at løbende erfaringsudveksling bidrager til en effektiv markedskontrol i Nor-den.

Klassificeringsstandarder for indeklima kortlægges og der ud-arbejdes fællesnordiske paramet-re for indeklima. Arbejdet skal kobles til relevant EU-arbejde. Projektet om fremtidig EU regu-lering af produkt- og bygnings-deklarationer skal komme med et fællesnordisk indspil vedrørende specifikke produktkrav for stål og isole-ringsprodukter, som skal udvikles inden for EU. Endvidere vil man udarbejde en målrettet strategi ift. relevante interessenter. Del b: Målet er at i 2014 igang-sætte flere uddybende studier for at udvikle og forbedre markeds-kontrollen, i første omgang i de nordiske lande. Det er målet, at analyser kan anvendes til at for-bedre markedskontrollen i hele EU/EØS og derved bidrage til at øge de nordiske landes indflydel-se. Indledning af projekt om udfor-dringer for markedskontrollen inden for produkter, som er ind-byggede i systemer som fx venti-lation og varme, og på aspekter som ressourceeffektivitet.

der i 2013 blevet udarbejdet guidelines samt en hel del infor-mationsmateriale om markeds-kontrol, herunder faktablade for vigtige produktgrupper. Dette arbejde hjælper de nordiske lande i deres egne informations opgaver om de nye krav i ecodesign- og energimærkningsdirektiverne. Den 29. november 2013 sendte Nordsyn et koordineret position paper til Kommissionen om, hvordan forudsætningerne for markedskontrolsamarbejdet kan forbedres.

1-8114 Grønt offentligt indkøb

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 0 2.540.000 2.036.000 100% MR-NER Formål Att genomföra de nordiska statsministrarnas arbetsgrupp om grön tillväxts förslag om

en analys av ett nordiskt samarbete inom grön offentlig upphandling avseende styrmedel och inköpsstandarder.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Huvudprojektet fortsätter i 2015 med finansiering från 2014 års budget. Huvudprojektet ska:

Initiering och igångsättande av huvudprojektet som skall: Identifiera områden och produkt-grupper där gröna inköpsstandar-

Ett förprojekt «Nordiskt samar-bete om grön offentlig upphand-ling av ny miljöteknik och inno-vationer» har genomförts som ligger till grund för huvudpro-


35

Skapa konkreta initiativ på bak-grund av genomförd analys. Initiera en High Level nordisk arbetsgrupp för att säkra förank-ring och ägarskap till genomförda insatser och resultat. Genomföra en avslutande konfe-rens i samarbete med relevanta DG inom EU och OECD.

der är mest effektiva i förhållande till andra insatser Undersöka möjligheterna för att samordna gröna inköpsstandarder på nordisk nivå.

jektet.

1-8115 Utveckla tekniker och metoder för avfallshantering

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 4.568.000 6.736.000 7.126.000 100% MR-M/MR-FJLS Formål Delprojekt vedr. Madspild (2 MDKK): Formålet er at reducere madspild uden at gå på

kompromis med fødevaresikkerheden. Delprojekt vedr. affald (2,5 MDKK): Projektet sigter mod at øge genbrug og genanven-delse af materialer og samtidig kontrollere farerne ved spredning af farlige emner på tekstil- og plastaffaldsområdet. Både øget genbrug og genanvendelse har en positiv effekt på miljøet, dels gennem muligheden for at mindske CO2-udslip fra forbrænding, men frem for alt ved at genanvendte råvarer erstatter jomfruelige råvarer, hvilket resul-terer i en mindskning af energi- og ressourceforbruget.

Forvaltnings-organ

Delprojekt vedr. Madspild: Livsmedelverket i Sverige Delprojekt vedr. affald: Naturvårdsverket i Sverige

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Delprojekt, Madspild: Fremkomme med definitioner og metoder samt data for primær-produktion, der gælder for madspild. En kortlægning af hvordan hold-barhedsmærkningen bestemmes i Norden. Dette skal danne grund-lag for at kunne tage stilling til eventuelle ændringer vedr. an-vendelsen af mærkningerne som ”bedst før” og ”sidste anvendel-sesdag” Ved håndtering af fødevareban-ker vil der blive udvekslet erfa-ringer og ske en kortlægning af de forskellige løsninger, der bli-

Delprojekt, Madspild: Definitioner og målemetoder samt data fra primærproduktion gældende madspild. I første omgang skal der arbejdes henimod at udarbejde enslydende definitioner, og anvendelse af samme metodik i Norden med udgangspunkt i det arbejde, der foregår indenfor det EU-finansierede forskningsprojektet FUSIONS. Datomærkninger Der skal udarbejdes en kortlæg-ning af hvordan holdbarheds-mærkningen bestemmes i Nor-den. . En spørgeundersøgelse om hvordan man i dag fastsætter

Delprojekt, Madspild Tre projekter blev defineret som de mest relevante at arbejde med i nordisk regi for at mindske madspild: Definitioner og kort-lægning af madspild, også set i forhold til et arbejde der pågår i EU-regi, undersøgelse af dato-mærkning, og håndtering af fø-devarebanker.


36

ver gjort i Norden.

holdbarhedsdatoerne udsendes til fødevarevirksomheder i de nordi-ske lande. Dette følges op med mere dybdegående interviews. Dette skal danne grundlag for at kunne tage stilling til eventuelle ændringer vedr. anvendelsen af mærkningerne som ”bedst før” og ”sidste anvendelsesdag”. Resulta-terne kan anvendes som et bidrag til retningslinjerne i EU på områ-det. Anvendelse af fødevarebanker Fødevarebanker bliver et stadig større udbredt fænomen i Norden. Der er derfor grundlag for at ud-veksle erfaringer og kortlægge de forskellige løsninger, der bliver gjort i Norden. Det er vigtigt at fødevarebanker ikke udgør en sundhedsmæssig risiko, men at der heller ikke stilles unødvendi-ge krav, der forhindrer etablering af madbanker.

Delprojekt vedr. affald Initiativet skaber kendskab til konsekvenser af en grøn omstil-ling af plast- og tekstilaffalds-håndtering på miljø og økonomi, inklusiv potentiale for grønne jobs. Projekterne leder til handling og konkrete initiativer. Der sker en frivillig engagement og forplig-telse for bæredygtig tekstilaf-faldshåndtering og genbrug hos sektorens aktører. Forankring af projektresultater angående tekstil- og plastaffald hos relevante aktører i branchen samt beslutningstagere. Målene for 2014 og 2015 på teks-tilområdet gennemføres hovedsa-geligt via arbejde hen imod en frivillig forpligtelse og en ad-færdskodeks for sektorens aktører på tekstilområdet, via at udarbej-de grundlag til de nordiske lan-denes beslutninger om strategier indenfor indsamling, sortering,

Der skabes rammer og fælles grundlag for involvering tekstil- og plastsektorens aktører i bære-dygtig affaldshåndtering og gen-anvendelse og genbrug på frivil-lig basis. De nordiske lande støttes i deres policy udvikling indenfor ind-samling, sortering, genbrug og genanvendelse af tekstiler. Sortering og genanvendelse af plastaffald bliver mere effektiv og sker på en hensigtsmæssig måde i forhold til farlige stoffer. Projektresultater bliver publiceret og kommunikeret i nationale og internationale sammenhang for politikere, branche og interessen-ter generelt.

Hovedprojektet blev defineret og arbejdet med indsatsområder kom godt i gang i form af seks delpro-jekter. Der blev afholdt to workshops med fokus på henholdsvis tekstil-projekterne og plastprojekterne hvor interessenter gav indspil til projekterne.


37

genbrug og genanvendelse af tekstiler samt via forslag til sty-remiddel-pakker for at øge gen-brug og genanvendelse og skabe nye grønne jobs indenfor tekstil-affaldsområdet. På plastområdet inkluderer de konkrete aktiviteter blandt andet udvikling af vejled-ninger for indsamling af plastem-ballage fra husholdninger optime-ring af WEEE-plast værdikæden i forhold til både genanvendelse og håndtering af farlige stoffer, sor-tering af plastaffald på genbrugs-stationer (återvinningscentraler). 1-8116 Främja integration av miljö och klimat i utvecklingssamarbetet

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 508.000 508.000 204.000 2% MR-M Formål Projektet har til formål at fremme integrationen af miljø og klima i udviklingssamarbej-

det. Opgaven ligger uden for de nordiske landes formelle samarbejde i de nationale regeringer. I ekspertgruppen for projektet indgår derfor repræsentanter fra udenrigs-ministerier i Norge og Finland.

Forvaltnings-organ

NMRS og konsulent: Global Subsidies Initiative, Switzerland

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Præsentere projektets resultater i relevante fora, herunder bl.a. de forberedende møder til FN’s kli-makonference i Paris i 2015 (COP 21). Samt følge op og ju-stere rekommandationerne til relevante fora.

Projektbeskrivelse/concept note inkl. tidsplan og rollefordeling ud-viklet og forankret i landene gen-nem ekspertgruppen og hos EK-M. En road map for gennemførelse af fossil fuel subsidy reform, inkl. mulige synergier indenfor vedva-rende energisystemer.

Gennem ca. 30 møder med myn-dighedsmedarbejdere i Norden opnåede projektet en indledende kortlægning af de nordiske landes udviklingsbistand indenfor klima og energi. En platform som dan-nede udgangspunkt for det videre arbejde.

1-8117 Samordning och förstärkt finansiering av gröna investeringar och företag

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 0 0 407.000 98% MR-Finans Formål Kortlægning og beskrivelse af de nuværende økonomiske styremidler i de nordiske lan-

de. Fremhæve best-practice mht. økonomiske styremidler herunder anbefalinger til in-strumenter som har størst potentiale og effekt i forhold til at øge grønne investeringer.


38

Forvaltnings- organ

Copenhagen Economics, Stockholm

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater

Projektet igangsættes med finansie-ring fra 2013 budgettet. Projektet skal kortlægge og beskrive de nuværende økonomiske styremid-ler i de nordiske lande. Desuden skal best-practice mht. øko-nomiske styremidler fremhæves her-under anbefalinger til instrumenter som har størst potentiale og effekt i forhold til at øge grønne investeringer.

Gennem behandling i EK-Finans blev der opnået enighed om valg af forvaltningsorgan for projektet samt udkast til projektbeskrivel-se. Selve projektet igangsættes i 2014.

1-8118 Särskilda prioriteringer Grön tillväxt

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 406.000 499.000 0 0% Generalsekretæren Formål For at understøtte statsministrenes tværsektorielle grøn vækst satsning, gennemføres der

på tværs af initiativerne særskilte fælles profileringsindsatser og aktiviteter.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Webmagasinet videreføres i 2015, med en fortsat øget fokus på markedsføring af artiklerne. Derudover satses der på en større markering i forbindelse med FN’s klimakonference i Paris i 2015 (COP 21) i samarbejde med de relevante nordiske institutioner. Målet er dels at opsummere initi-ativet og dets resultater, dels at brande Norden i en international kontekst. Om muligt udarbejdes en vandreudstilling til formålet med titlen The Nordic Region - leading in green growth, som kan anvendes i det nordiske netværk og evt. på ambassader mv.

Målene for 2014 indeholder udarbejdelsen af et elektronisk magasin samt afholdelse af se-minarer og/eller konferencer med eksterne og interne interes-senter som kan bidrage til at profilere, videreudvikle og kort-lægge synergier i den nordiske grøn vækst satsning.

I 2013 lancerede NMRS et nyt webmagasin, Green Growth the Nordic Way, for at understøtte arbejdet med statsministrenes grøn vækst initiativ. Målgruppen er beslutningstagere og stakeholders i Norden og internationalt. Maga-sinet kommunikerer både de en-kelte projekter under initiativet, og brander og fremviser samtidig Norden og det nordiske samarbej-de om bæredygtig udvikling. Mål-sætningen er 1000 abonnenter, fra minimum 20 lande inklusive mi-nimum 10 relevante internationale organisationer. Samtidig blev der i august 2013 afholdt en kommuni-kationsworkshop for projektleder-ne tilknyttet initiativet for at fremme arbejdet med kommunika-tion af projekterne.


39

1-8210 Hållbar nordisk välfärd

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 11.165.000 13.208.000 17.815.000 88% MR-S/MR-U Formål Programmet Hållbar nordisk välfärd syftar till att hitta innovativa lösningar för att för-

nya de nordiska välfärdssamfunden för Nordens 25 miljoner invånare. Lösningarna ska bidra till ökad kvalitet och jämlikhet i utbildning, arbete, hälsa och omsorg. Detta upp-nås genom finansiering av konkreta insatser och skapandet av nordiska plattformar för dialog och kunskapsutbyte. De lösningar som tas fram inom ramen för programmet synliggörs och profileras i och utanför Norden. Programmets mål ska realiseras genom konkreta projekt och aktiviteter inom tre insats-områden: 1. Utbildning och arbete för välfärd, 2. Forskning för välfärd och 3. Infra-struktur för välfärd. Programmet är treårigt och programperioden är 2013 – 2015.

Forvaltnings-organ

Programmet är organiserat i ett flertal projekt, som förvaltas av olika institutioner, myndig-heter, privata företag och konsulter, som t.ex. Statens skolverk i Sverige, Nordens Välfärds-center, NordForsk och Mandag Morgen (DK). Nordiska ministerrådet leder och koordinerar programmet och dess tvärgående aktiviteter inom programmets tre insatsområden.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Presentera och sprida resultat och konkreta lösningsförslag inom programmets tre insatsom-råden och de enskilda projekten, för att på så sätt bidra till kun-skapsutbyte inom Norden. Följa upp Könberg-rapporten om det framtida nordiska hälso-samarbetet. Bedöma om och hur olika resul-tat bör vidareföras nordiskt, nationellt och eventuellt profile-ras utanför Norden.

Kommunicera programmets preliminära resultat och delta i välfärdsdebatten i Norden. Igångsätta kompletterande in-satser inom de tre insatsområ-dena. Möjliggöra erfarenhetsutbyte och lärande mellan de nordiska länderna på området.

Programmet är ett komplement till de nordiska ländernas nationella arbete med att förnya och utveckla välfärden. Stor vikt har därför lagts vid att involvera centrala beslutsfat-tare i länderna och att se de nor-diska processerna och projekten i samband med nationella och euro-peiska processer och projekt. Sammanlagt 17 projekt har satts igång och dessa utvecklas som pla-nerat. Läs mera om de enskilda projekten och konkreta resultat i programmet i rapporteringen till statsministrarna på www.norden.org/valfard.

http://www.norden.org/valfard


40

1-8212 Välfärd och kost

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 785.000 1.016.000 1.018.000 100% MR-FLJS Formål Formålet er at implementere den nordiske handlingsplan for bedre sundhed og livskvali-

tet gennem kost og fysisk aktivitet.

Mål og resultatopfølgning 2015 – Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Der skal igangsættes en overvåg-ning af markedsføring af usunde fødevarer og drikkevarer til børn. På baggrund av overvågningen skal en indsats overfor denne form for overvågning udarbejdes. Derudover sættes der fokus på evi-dens og effekt af det nordiske er-næringsmærke, nøglehulsmærket, i de første 5 år som nordiske mærke.

Efter lanceringen i 2013 skal der sættes fokus på kommuni-kation af de nordiske nærings-stofanbefalinger (NNR). Til dette formål anvendes ikke mindst det nordiske ernærings-mærke – Nøglehulsmærket, som i øvrigt kan fejre 5 år som nordisk mærke i 2014.

De nordiske næringsstofanbefalin-ger (NNR) blev lanceret, og der er som opfølgning herpå igangsat et arbejde om at få reduceret saltind-taget i Norden.

1-8310 Klimavenligt byggeri

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 0 5.690.000 6.617.000 100% EK-NER Formål Det fællesnordiske innovationsprogram for klimavenligt byggeri skal styrke udviklingen

af Norden som foregangsregion indenfor klimavenligt byggeri, og være med til at sikre innovation, vækst og eksport på området. Programmet skal have en tæt tilknytning til markedet, og være i samspil med nationale programmer og satsninger på området.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Programmet afsluttes i 2014

Målet er at gennemføre et sidste call for proposals indenfor for-retningsmodeller, demonstrati-on og eksport. I slutningen af 2014 vil den 3. arena blive gen-nemført med fokus på best practice fra programmet samt input til det nye Nordic Built 2.0 under de nordiske närings-ministre. Klimavenligt byggeri programmet er også med til at starte det nordiske showroom i Masdar City som bl.a. vil sætte fokus på nordisk byggeri.

I 2013 afholdtes den store challenge. Fem byggerier i de fem hovedstæder var stillet til rådighed for konkurren-cen, og der var stor interesse fra in-dustriens side. Der blev kåret 5 nati-onale vindere og blandt dem 1 nor-disk vinder. Se mere på http://www.nordicinnovation.org/nordicbuilt/the-challenge/ Konkur-rencen var med til at sætte fokus på charteret som en stor del af bran-chen har taget til sig. I efteråret afholdtes Arena 2 med fokus på netværk og nordiske partnerskaber blandt underskriverne af charteret.


41

1-8311 Kultur og kreativitet – KreaNord initiativet

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 0 4.064.000 5.090.000 87% EK-NER/MR-K Formål KreaNord startede i 2008 som et af globaliseringsinitiativerne og har været et tværfagligt

nordisk projekt mellem erhvervssektoren og kultursektoren. Formålet har været at styrket mulighederne for vækst, beskæftigelse og eksport i de kreative erhverv i Norden. Målet er fra 2015, at KreaNord skal integreres i den ordinære virksomhed. Der skal udarbejdes en evalue-ring af KreaNord og afholdes en konference i KreaNord regi.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Programmet afsluttes i 2014

I 2014 er målet for KreaNord, at arbejde for at opfylde de fire policyrekommandationer beslut-tet af MR-NER og MR-K i 2010. Det gøres ud fra KreaNords handlingsplan 2013-2015, hvor fokus er på entreprenørskab, fi-nansiering og internationalisering og erfaringsudveksling og samar-bejde i Norden. Derudover skal der planlægges hvordan projektet KreaNord integreres i den ordi-nære virksomhed i 2015 herunder forberede en evaluering og en konference.

I 2013 fik KreaNord lanceret og iværksat handlingsplanen for 2013-2015. Der blev igangsat initiativer indenfor entreprenør-skab, finansiering og internatio-nalisering og erfaringsudveksling og samarbejde i Norden.

1-8312 Offentligt-privat-partnerskab om planteforædling i Norden

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 0 508.000 713.000 100% MR-FJLS Formål MR-FJLS igangsatte i 2011 et offentligt-privat partnerskab om planteforædling i Nor-

den. Formålet med partnerskabet er, at revitalisere den nordiske planteforædling for at styrke landenes tilpasning til klimaforandringer og er samtidig et væsentligt element i ministerrådets arbejde med bioøkonomi. Målet med budgetposten er, at sikre en stabil sekretariatsdækning af partnerskabet og dets aktiviteter, som finansieres med 50 procent fra landene og 50 procent fra virksomhederne. Sekretariatsbetjeningen af partnerskabet varetages af NordGen.

Forvaltnings-organ

Nordgen


42

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Finansieringen af partnerskabets sekretariatsbetjening fra Nordisk Ministerråd ophørte med udgan-gen af 2014. Det er hensigten, at partnerskabet efter sin indledende pilotfase kan gå over i en mere permanent form, hvor finansie-ringen af partnerskabets sekreta-riatsbetjening kan komme fra landenes egne midler.

Målet for 2014 er en fortsættelse af sekretariatsbetjeningen af part-nerskabet, således at partnerska-bets aktiviteter uhindret kan fort-sætte i 2014. Dette gælder især de tre igangværende projekter, samt indsatsen for at udvikle partner-skabet i overensstemmelse med ønskerne fra MR-FJLS og det deltagende erhverv.

Med finansieringen af sekretari-atsbetjeningen sikredes, at part-nerskabet kunne betjenes profes-sionelt og uvildigt af NordGen. Dette var et væsentligt element i opbygningen af partnerskabet. Partnerskabet blev etableret som et pilotprojekt for perioden 2011-2013, hvorunder der blev igang-sat tre projekter (byg, græs æb-ler). Der blev gennemført en eva-luering af partnerskabets funkti-on, som dannede grundlag for ministrenes drøftelse af partner-skabets fremtid. Evalueringen konstaterede, at partnerskabet nyder opbakning fra både de pri-vate såvel som de offentlige aktø-rer, og at der derfor var opbak-ning til, at fortsætte partnerskabet ud over pilotperioden.

1-8313 Ny Nordisk Mad

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 0 508.000 1.018.000 100% MR-FLJS Formål Ny Nordisk Mad er en konkret og værdiskabende og innovativ satsning, der med ud-

gangspunkt i Manifest for et nyt nordisk køkken, har til formål, at styrke det tværsekto-rielle samarbejde, som favner mad, kultur, kreative industrier, turisme og erhverv med henblik på at skabe ny inspiration. Indsatsen under denne budgetpost relaterer sig til budgetpost 5-6420 Ny Nordisk Mad, og skal bidrage til at synliggøre det nordiske ar-bejde med Ny Nordisk Mad i og uden for Norden.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Indsatsen under denne budgetpost ophører med udgangen af 2014. Budgetpost 3-6420-2 Ny Nordisk Mad fortsættes under MR-FJLS, dog ikke længere som et pro-gram, men som projektaktiviteter under budgetpost 5-6420.

De konkrete målsætninger vil fokusere på følgende områder: Kommunikation Mad og kreative industrier Nordic Food Diplomacy, gastro-nomiske regioner, Street Food och Arenamad

Ny Nordisk Mad var et aktiv for brandingen af Norden, hvilket kom til udtryk i forbindelse med Nordic Cool arrangementet i Washington D.C., hvor Ny Nor-disk Mad indgik. Ny Nordisk Mad var også med i program-merne for World Food Travel Summit i Göteborg. Konceptet ”Nordic Food Diplo-macy”, blev anvendt direkte i forbindelse med Eurovision Song Contest i Malmö, hvor konceptet bidrog til at profilere arrange-


43

mentet. I forbindelse med Nordic Design and Innovation Week i Shanghai, bidrog Ny Nordisk Mad med at tage ansvar for to arrangementer omhandlende Nordisk mad og madkultur samt Foosion, Nordisk mode og mad.

1-8410 Politiska prioriteringar

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 3.553.000 0 0 0% NSK/MR-SAM Formål I enlighet med generalsekreterarens moderniseringsrapport Nytt Norden ska man i Nor-

diska ministerrådet regelbundet, och inom utvalda sektorer, utreda möjligheten för ut-veckling av det politiska samarbetsområdet liksom man gjort i en utredning utförd av före detta svenske ministern Bo Könberg i 2014 på hälso-området. Syftet är att identifi-era var störst potential för nordiskt samarbete inom en sektor ligger. Budgetposten kan användas för att delfinansiera en inledande fas av uppföljningen på en sådan utredning. Budgetposten kan också användas för att delfinansiera en utredning. Delfinansiering bör dock ledsagas av finansiering från sektorn. Sektorfinansieringens storlek bör bero på sektorns budget. Det är inte talan om en långvarig eller fast delfinansiering av nya insatser som följer av en utredning av sektorn.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater I 2015 delfinansieras uppfölj-ningen av den oberoende utred-ningen av hälso-området med ca 3 MDKK. I 2015 delfinansieras också ge-nomlysningen av en ny sektor med ca 0,5 MDKK.


44

Internationalt samarbejde


Internationalt samarbejde (TDKK) 74.320 74.780 -460 -0,6%

1-0820 Kunskapsuppbyggning och nätverk 27.622 27.962 -340 -1,2% 1-0980 Partnerskab og grænseregionalt samarbejde 2.475 2.438 37 1,5% 1-0960 NGO-virksomhed i Østersøregionen 6.324 6.231 93 1,5% 1-0970 Ministerrådets kontorer i Nord-vest Rusland 9.496 9.383 113 1,2% 1-0810 Ministerrådets kontorer i Estland, Letland og Litauen 11.834 11.694 140 1,2% 1-0850 Internationellt samarbete 1.753 1.727 26 1,5% 1-0870 Arktisk samarbeidsprogram 8.716 9.335 -619 -6,6% 1-0950 Hvideruslandsaktiviteter 4.498 4.432 66 1,5% 1-0990 Samarbejde med Nordens naboer i Vest 1.602 1.578 24 1,5%


Projektmidler 20.870 21.309 28,1% 28,5% Programlignende aktiviteter 32.120 32.394 43,2% 43,3% Institutioner 21.330 21.077 28,7% 28,2%

1-0820 Kunskapsuppbyggning och nätverk

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 27.622.000 27.962.000 27.522.000 85% NSK/MR-SAM Formål Budgetposten har til formål at skabe netværk mellem de nordiske lande og Nordvestrus-

land henholdsvis mellem de nordiske lande og de baltiske lande for der igennem at ska-be kontakt på alle niveauer i samfundene og bidrage til stabilitet i regionen. I overensstemmelse med de af MR-SAM besluttede retningslinjer for samarbejdet med Nordvestrusland henholdsvis med Estland, Letland og Litauen fra 2014 er nedennævnte mål fastlagt for 2015. Målene søges realiseret hovedsageligt via dels gennemførelse af fælles nordisk-baltiske henholdsvis nordisk-russiske programmer, dels projekter på områder af fælles nytte.

Forvaltnings- organ

Forvaltningsorganer er primært NMRs kontorer i Østersøregionen og nordiske instituti-oner.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater At videreudvikle programmet for Kundskabsopbygning og netværk samt de Nordisk-baltiske mobili-tetsprogrammer, som finansieres af budgetposten. At opbygge netværk på tværs af Østersøen og derigennem udvikle det nordisk-russiske, det nordisk-baltiske og det nordisk-baltisk-russiske samarbejde. I samarbejdet med Rusland vil

At videreudvikle det nordisk-russiske og nordisk-baltisk-russiske samarbejde med ud-gangspunkt i de nye retningslinjer for samarbejdet fra 2014. At opbygge netværk gennem udvikling og gennemførelse af nordisk-russiske projekter på blandt andet områderne energief-fektivitet, NGO-samarbejde, de-mokratiudvikling, parlamentari-

Igangsættelse af det nordisk-russiske program for samarbejde om uddannelse og forskning og gennemførelse af de første an-søgningsrunder. Beslutning om videreførelse af det nordisk-baltiske mobilitets-program inden for offentlig ad-ministration. Udvikling og lancering af nor-disk-russiske projekter om blandt


45

der være særligt fokus på støtte til demokratiudvikling og civilsam-fund samt på grænseoverskriden-de problemstillinger såsom men-neskehandel, miljøproblemer og økonomisk kriminalitet. Samarbejdet med de baltiske lande har fokus på de fælles mo-bilitetsprogrammer indenfor of-fentlig administration henholds-vis kultur.

kersamarbejde, bekæmpelse af menneskehandel.

andet NGO-samarbejde, kommu-nesamarbejde, mineindustri, af-faldssortering med henblik på opbygning af netværk og udveks-ling af kundskab.

1-0980 Partnerskap och gränsregionalt samarbete

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 2.475.000 2.438.000 6.230.000 90% NSK/MR-SAM Formål Formålet med Nordisk Ministerråds internationale samarbejde med Nordens nabolande

er, at ministerrådet kan bidrage til skabelse af en stabil og økonomisk stærk region. Det-te gælder først og fremmest Østersøregionen og Barentsregionen, men også Arktis og nabolandene mod syd og vest. Målet med budgetposten er at understøtte udviklingen af dette samarbejde, herunder gennemførelsen af EU's Østersøstrategi og den Nordlige Dimension på områder af sær-lig nordisk nytte, at fremme samarbejdet med øvrige regionale organisationer og andre relevante aktører samt at støtte grænseregionalt samarbejde mellem Norden og nabolan-dene. I overensstemmelse med den af MR-SAM besluttede strategi er de nedenfor nævnte mål fastlagt for 2015.

Forvaltnings- organ

Forvaltningsorganer er primært nordiske institutioner og NMRs kontorer i Østersøregi-onen.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 – Mål 2013 – Opnåede resultater At fremme det grænseregionale samarbejde i Østersø- og Barents-regionen gennem aktiv deltagelse i de relevante regionale fora, udvikling af projekter af betyd-ning for EU’s Østersøstrategi og den Nordlige Dimension samt samarbejde med de øvrige regio-nale råd. At NMR deltager som en synlig aktør i det regionale samarbejde i Østersøregionen, Barentsregionen og andre af Nordens naboområ-der.

At NMR deltager som en synlig aktør i det regionale samarbejde i Østersøregionen, Barentsregionen og andre af Nordens naboområ-der. Prioriteter i 2014 er at under-støtte gennemførelsen af EU's Østersøstrategi og den Nordlige Dimension på områder af særlig nordisk nytte, at fremme samar-bejdet med øvrige regionale or-ganisationer og andre relevante aktører samt at støtte grænseregi-onalt samarbejde mellem Norden og nabolandene.

EU’s Østersøstrategi: NMR har en fået lederskab af en ny hori-sontal aktion for bioøkonomi og er leder af et flagskibsprojekt på kulturområdet. Grænseregionalt samarbejde: Projekt om ungdomsarbejdsløs-hed i grænseregioner. Øvrige regionale råd og organisa-tioner: Profilering af NMR på BDF Summit og Annual Forum for EU’s Østersøstrategi, udvik-ling af samarbejde med Com-monwealth


46

Alle aktiviteter understøtter bud-getpostens målsætning om at fremme samarbejde på tværs af grænser og synliggøre NMR i det regionale samarbejde.

Målene søges realiseret hovedsageligt via projekter og aktiviteter i samarbejde med de nordvestrussiske myndigheder og de nordiske landes repræsentationer. Kontorerne skaber opmærksomhed om emner på den nordiske dagsorden, herunder også den Nordlige Dimension og EU’s Østersøstrategi. Kontorerne har også en rolle som administrator af projekter og programmer og bidrager endvidere til udvikling af nordisk-russisk-baltisk samarbejde sammen med kontorerne i de baltiske lande. Kontorernes aktiviteter fastlægges i en årlig virksomhedsplan, som godkendes af Generalsekretæren 1-0960 NGO-verksamhet i Östersjöregionen

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 6.324.000 6.231.000 6.133.000 96% NSK/MR-SAM Formål Ministerrådets NGO støtteprogram har som det overordnede formål at understøtte styr-

kelse af civilsamfund i Østersøregionen. Programmet støtter projekter, der fremmer kapacitetsopbygning og netværksdannelse gennem samarbejde mellem NGO´er fra de nordiske lande, de baltiske lande, Polen samt Nordvestrusland og Hviderusland. Budgetposten finansierer endvidere nordisk-baltiske NGO samarbejde indenfor en ramme på 1 MDKK. Dette program administreres af Nordisk Ministerråds kontorer i Estland, Letland og Litauen. I overensstemmelse med den af MR-SAM besluttede strategi er nedenstående mål fast-lagt for 2015.

Forvaltnings- organ

NMRS og NMRs kontorer i Østersøregionen.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater At yde støtte til projekter med formålet at understøtte styrkelse af civilsamfundet i Østersøregi-onen. At implementere de nye ansøg-ningsprocedurer.

At yde støtte til projekter med fokus på udvikling af civilsam-fundet i Østersøregionen. At drøfte principper for ansøg-ningsprocedurer som f.eks. fast-sættelse af de ansøgende organi-sationers selvfinansiering.

NGO programmet ydede støtte til 12 projekter. Ansøgerorganisationer kom fra alle de definerede modta-gerlande undtagen Letland, Estland og Polen. Det blev i alt bevilget DKK 5.164.099. Den nye online kommunikations- og ansøgningsportal blev lanceret og taget i brug. Anvendelsen af den nye portal kommer til at lette admi-nistrationen af programmet og kommunikationen mellem NMRS (administratoren) og projekterne.


47

1-0970 Ministerrådets kontor i nordvästra Ryssland

Institution Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 NMR fin. 13 Budget disp. af DKK 9.496.000 9.383.000 10.244.000 100% Institutionen Formål Ministerrådets kontorer i Nordvestrusland er en del af ministerrådets sekretariat og har

til formål at fremme og udvikle det nordisk-russiske samarbejde og bidrage til Norden-fremmende indsatser i samarbejde med de nordiske landes repræsentationer i Rusland. Fra og med 1. maj 2014 ledes virksomheden i Nordvestrusland af direktøren for NMRs Skt. Petersborg kontor. Der arbejdes på en ny aftale med Rusland med henblik på om-dannelse af kontoret i Kaliningrad til et kontaktcenter i lighed med de tre kontaktcentrer i Barentsregionen. I overensstemmelse med de af MR-SAM besluttede retningslinjer for samarbejdet med Nordvestrusland fra 2014 er de nedenfor nævnte mål fastlagt for 2015.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Budgetposten finansierer konto-rets drift. Målet er at kontoret på en række områder og i samarbejde med sekretariatet i København udvik-ler det nordisk-russiske samar-bejde på en række områder, her-under Programmet for Kund-skabsopbygning og netværk, NGO-samarbejde og initiativer til støtte for demokratiudvikling og civilsamfund, aktiviteter indenfor formandsskabsprogrammet i tæt samarbejde med Danmarks for-mandskab, Nordenfremmende indsatser i tæt samarbejde med de nordiske landes repræsentationer. Arbejdet foregår indenfor NMRs retningslinjer for samarbejde med Nordvestrusland.

Budgetposten finansierer konto-rets drift. I 2014 er der særligt fokus på administrative og orga-nisatoriske spørgsmål relateret til kontorernes sammenlægning, gennemførelse af Nordic Weeks i tæt samarbejde med de nordiske landes repræsentationer (Norden-fremme), udvikling af konkrete initiativer og aktiviteter af fælles nordisk-russisk interesse indenfor rammerne af programmet for Kundskabsopbygning og net-værk, aktiviteter indenfor for-mandsskabsprogrammet i tæt samarbejde med Islands for-mandskab. Arbejdet foregår indenfor NMRs retningslinjer for samarbejde med Nordvestrusland.

Udvikling af nordisk-russiske netværk indenfor blandt andet bekæmpelse af menneskehandel, kreative industrier, kommune-samarbejde, NGO-samarbejde, miljø, anti-korruption. Gennemførelse af Nordenfrem-mende indsatser, som synliggør de nordiske lande og det nordiske samarbejde, herunder Nordic Weeks i tæt samarbejde med de nordiske landes repræsentationer. Høring og inddragelse af russiske partnere i udarbejdelsen af ret-ningslinjer for NMRs samarbejde med Nordvestrusland fra 2014.

Målene søges realiseret hovedsageligt via projekter og aktiviteter i samarbejde med de nordvestrussiske myndigheder og de nordiske landes repræsentationer. Kontorerne skaber opmærksomhed om emner på den nordiske dagsorden, herunder også den Nordlige Dimension og EU’s Østersøstrategi. Kontorerne har også en rolle som administrator af projekter og programmer og bidrager endvidere til udvikling af nordisk-russisk-baltisk samarbejde sammen med kontorerne i de baltiske lande. Kontorernes aktiviteter fastlægges i en årlig virksomhedsplan, som godkendes af Generalsekretæren


48

1-0810 Ministerrådets kontor i Estland, Lettland och Litauen

Institution Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 NMR fin. 13 Budget disp. af DKK 11.834.000 11.694.000 11.521.000 100% Institutionen Formål Ministerrådets kontorer i Estland, Letland og Litauen er en del af ministerrådets sekreta-

riat og har til formål at fremme og udvikle det nordisk-baltiske samarbejde og bidrage til Nordenfremmende indsatser i samarbejde med de nordiske landes ambassader i lan-dene. I overensstemmelse med de af MR-SAM besluttede retningslinjer for samarbejdet med Estland, Letland og Litauen fra 2014 er de nedenfor nævnte mål fastlagt for 2015.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Budgetposten finansierer konto-rernes drift. Kontorerne har fokus på at bidrage til NMRs arbejde med EU's Østersøstrategi og den Nordlige Dimension, videreud-vikling af eksisterende program-mer for nordisk-baltisk samarbej-de, aktiviteter indenfor formands-skabsprogrammet i tæt samarbej-de med Danmarks formandskab samt Nordenfremmende indsatser i tæt samarbejde med de nordiske landes ambassader. Arbejdet foregår indenfor NMRs retnings-linjer for samarbejde med Est-land, Letland og Litauen.

Budgetposten finansierer konto-rernes drift. Kontorernes har fo-kus på at udvikle netværk og gennemføre projekter af fælles nordisk-baltisk nytte, blandt an-det med fokus på migration og bekæmpelse af menneskehandel, at bidrage til NMRs arbejde med EU’s Østersøstrategi, med særligt fokus på kreative industrier (sær-ligt Riga) og bioøkonomi (Tal-linn), at udvikle administrationen af NMRs Hvideruslandsaktivite-ter (Vilnius), aktiviteter indenfor formandsskabsprogrammet i tæt samarbejde med Islands for-mandskab.

Udvikling af nordisk-baltiske netværk indenfor blandt andet bekæmpelse af menneskehandel, arbejdsmigration, nordisk vel-færdsmodel og kreative industri-er. Gennemførelse af nordenfrem-mende indsatser, som synliggør de nordiske lande og det nordiske samarbejde, i tæt samarbejde med de nordiske landes ambassader. Høring og inddragelse af baltiske partnere i udarbejdelsen af ret-ningslinjer for NMRs samarbejde med de baltiske lande fra 2014.

Målene søges realiseret hovedsageligt via projekter og aktiviteter i samarbejde med de baltiske landes myndigheder og de nordiske landes ambassader i de baltiske hovedstæder. Kontorerne skaber opmærksom-hed om emner på den nordiske dagsorden, herunder også EU’s Østersøstrategi. Kontorerne har også en rolle som administrator af projekter og programmer og bidrager endvidere til udvikling af nordisk-baltisk-russisk samarbejde sammen med kontorerne i Nordvestrusland. Kontorernes aktiviteter fastlægges i en årlig fælles virksomhedsplan, som godkendes af Generalsekretæren. 1-0850 Internationellt samarbete Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 1.753.000 1.727.000 0 0% Generalsekretæren Formål Bevillingen har til formål at være en fleksibel pulje for initiativer og virksomhed i

forbindelse med nye politiske udfordringer i Nordens nærområder og resten af verden med hovedvægt på Nordenfremmende virksomhed af tværsektoriel karakter. Målen for 2015 søges realiseret hovedsageligt via indsatser og projekter med fokus på


49

kontaktskabelse og udvikling af nye initiativer, hvor samnordiske indsatser prioriteres fremfor bilaterale. Udredninger, informationsmateriale og konferencer af betydning for det nordiske samarbejde vil blive prioriteret.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Att utveckla projekt som stärker Nordiska ministerrådets och de nordiska ländernas roll på den internationella arenan. Syftet är att stärka den nordiska insatsen. Relevanta samarbetsprojekt skall utvecklas under året.

Att utveckla projekt som stärker Nordiska ministerrådets och de nordiska ländernas roll på den internationella arenan. Syftet är att stärka den nordiska insatsen. Samarbetsprojekt genomförs bl.a. med Inter Cultural Diplomacy (ICD), FAO och de nordiska ambassaderna i Berlin.

Budgetposten blev etableret fra og med budget 2014.

1-0870 Arktiskt samarbetsprogram

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 8.716.000 9.335.000 9.688.000 80% NSK/MR-SAM Formål Det nordiske arktiske samarbeidsprogram har til formål å fremme nordisk nytte i Ark-

tis gjennom prosjekter og initiativ. Innsatsen skal støtte opp under arbeidet i Arktisk råd og andre relevante regionale råd og fora. I overensstemmelse med den af MR-SAM besluttede strategi er de nedenfor nævnte mål fastlagt for 2015.

Forvaltnings-organ

Det skal utvikles nytt program fra 2015 hvor man gjennomgår innhold og forvaltning av programmet

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Nytt nordisk arktisk program fra 2015. Implementere og utvikle initiativ og prosjekt i henhold til prioriteringer i det nye program.

Støtte utvalgte prosjekter gjennom en åpen søknadsrunde, samt gjen-nomføre og utvikle politiske initi-ativ i henhold til prioriteringene i det nordiske arktiske samarbeids-program 2012-2014.

Det er igangsatt 28 prosjekter under den åpne søknadsrunden innenfor samarbeidsprogrammets temaområ-der som oppfyller kriteriene for nordisk nytte i Arktis, samt vurderes å styrke de nordiske prioriteringene i Arktisk råd. (Tema: befolkningen og deres levekår, helse, og sam-funnsmessige utfordringer; miljø og natur; klima; bærekraftig nærings-utvikling og grønn økonomi; utdan-nelse og kompetanseutvikling av lokalbefolkningen). I tillegg ble tre politiske initiativ igangsatt og gjen-nomført innenfor biodiversitet; like-stilling og kjønn; samt næringslivets samfunnsansvar (CSR).


50

1-0950 Hvideruslandsaktiviteter

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 4.498.000 4.432.000 4.662.000 81% NSK/MR-SAM Formål Budgetpostens overordnede formål er at støtte aktiviteter, der fremmer demokratiudvik-

ling i Hviderusland. Hviderusland er Europas sidste diktatur. Demokratiudvikling i Hvi-derusland bør derfor tiltrække højere grad af den politiske opmærksomhed især set i lyset i den nuværende politiske situation i Ukraine. I overensstemmelse med de af MR-SAM besluttede retningslinjer for Hvideruslandsak-tiviteter er nedenstående mål fastlagt for 2015.

Forvaltnings-organ

Målene realiseres i koordination NMRS kontor i Vilnius.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater I lyset af at Trust Fondens man-dat udløber i slutningen af 2016, vil fokus være på fortsatte konso-lidering af virksomheden. Ligeledes vil udvikling af nye aktiviteter prioriteres. Aktivite-terne vil have til formål at frem-me en demokratisk samfundsud-vikling i Hviderusland.

Målet er at konsolidere Trust Fondens virksomhed og effekti-visere den drift og administration. Desuden vil der udvikles nye initiativer til fremme af sam-fundsudviklingen i Hviderusland.

Det hviderussiske eksiluniversi-tet, EHU, i Vilnius er et af de vigtigste instrumenter, der kan bidrage til demokratisk sam-fundsudvikling. EHU administre-res af Trust Fonden. Fondens mandat udløb med udgangen af 2013, og en ekstern evaluering af fondens aktiviteter og drift blev gennemført. På baggrund af an-befalinger fra EHUs Assembly of Donors blev mandatet forlænget til udgangen af 2016.

1-0990 Samarbetet med Nordens grannar i Väst

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 1.602.000 1.578.000 2.553.000 100% NSK/MR-SAM Formål Samarbeid med Naboer i Vest har til formål å stimulere økt samarbeid med naboene i

vest og utvikle nye samarbeidsprosjekter, ikke minst med Canada. Midlene skal anven-des til aktiviteter som er i tråd med retningslinjene for samarbeidet. Prosjektene skal involvere en eller flere av naboene i vest og forventes å kunne bidra til utviklingen av et langsiktig samarbeid. NSK har besluttet at det fra 2012 er krav om minst 50% medfi-nansiering fra naboene i vest. I overensstemmelse med de af MR-SAM besluttede retningslinjer er nedenstående mål fastlagt for 2015.

Forvaltnings-organ

NMRS


51

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Utvikle prosjekter som involverer en eller flere av naboene i vest og som forventes å kunne bidra til utviklingen av et langsiktig sam-arbeid. De områdene som prioriteres og løftes frem i retningslinjene er: Det marine området. Hertil kommer Næring, miljø, klima og energi. Endvidere Utdanning, forskning og innovasjon samt Kultur og Helse. Det er besluttet at det fra 2012 er krav om minst 50 % medfinansie-ring fra naboene i vest. Gjennomføre NMR deltakelse på bærekraftighetskonferanse i Que-bec i februar 2015.

Utvikle prosjekter som involverer en eller flere av naboene i vest og som forventes å kunne bidra til utviklingen av et langsiktig sam-arbeid. De områdene som prioriteres og løftes frem i retningslinjene er: Det marine området. Hertil kommer Næring, miljø, klima og energi. Endvidere Utdanning, forskning og innovasjon samt Kultur og Helse. Det er besluttet at det fra 2012 er krav om minst 50 % medfinansie-ring fra naboene i vest. Planlegge NMR deltakelse på bærekraftighetskonferanse i Que-bec i februar 2015.

Generalsekretæren i NMR reiste i 2013 på offisielt besøk i Canada. Målet var å utvikle samarbeidet med Canada på konkrete områder og underskrive en felles deklara-sjon om samarbeid med Quebec. Det er innkommet prosjektideer fra Quebec om samarbeid med NMR fra 2014, på bakgrunn av møter og nettverk som ble skapt under besøket. Det er igangsatt et Cool Nordic Program i Toronto i mai 2014, basert på forslag fra de nordiske ambassader, handels-kamre og eksportorganisationer i Canada. NSK/MR-SAM godkjente seks prosjekter i 2013, herunder sam-arbeid med Centre for American Progress og de nordiske ambas-sadene i Washington om klima-endringer og internasjonalt sam-arbeid; samarbeid på kvikksølv-området; lokalkunnskap og kli-maendringer; og initiativ innenfor bioøkonomi.


52

Nordisk ministerråds fællesaktiviteter og Sekretariatet


Samarbejdsministrene (TDKK) 106.563 107.362 -799 -0,7% Nordisk Ministerråds fællesaktiviteter 29.003 29.158 -155 -0,5%

1-0410 Föreningarna Nordens Förbund 3.227 3.244 -17 -0,5% 1-0425 Bidrag til Västnorden 725 729 -4 -0,5% 1-0435 Generalsekreterarens disponeringsreserv 412 414 -2 -0,5% 1-0460 Holdbart Norden 3.026 3.042 -16 -0,5% 1-1011 Informationsaktiviteter 5.162 5.086 76 1,5% 1-1012 Norden i Fokus 4.289 4.423 -134 -3,0% 1-1030 Hallo Norden 6.120 5.823 297 5,1% 1-1036 Grænsehindringsråd 4.889 5.076 -187 -3,7% 1-1050 Tjänstemannautbyte 1.153 1.321 -168 -12,7%

Ministerrådets sekretariat (NMRS) 77.560 78.204 -644 -0,8% 1-0180 Ministerrådets sekretariat (NMRS) 77.560 78.204 -644 -0,8%


Projektmidler 12.889 12.965 12,1% 12,1% Programlignende aktiviteter 12.162 12.220 11,4% 11,4% Institutioner 77.560 78.204 72,8% 72,8% Organisationsbidrag 3.952 3.973 3,7% 3,7%

1-0410 Föreningarna Nordens Förbund

Organisationsbidrag Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 3.227.000 3.244.000 3.309.000 100% FNF Formål Gennem bevillingen til Foreningerne Nordens Forbund bidrager Nordisk Ministerråd til

en folkelig forankring af det nordiske samarbejde og til et godt kendskab til det nordiske samarbejde blandt de nordiske borgere. Bevillingen til FNF er et alment virksomhedsbidrag. FNF varetager samarbejdet mellem Foreningerne Norden i de fem nordiske lande, Færøerne, Grønland og Åland og bidra-ger til at virksomheden ved de regionale informationskontorer drives videre i 2015. I overensstemmelse med den af MR-SAM besluttede strategi er de nedenfor nævnte mål fastlagt for 2015.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater FNF vil fremme nordisk skole-samarbejde og udvikling af porta-len Norden i skolen. Det skal også satses på grøn vækst og udvikling af undervis-ningsmateriale for nordiske sko-ler.

FNF vil fremme nordisk skole-samarbejde og forstærke forståel-sen af nabosprogene. Desuden vil der arbejdes for at nedbryde grænsehindringer og fremme det fælles nordiske ar-bejdsmarked.

Lancering af internetportalen Norden i Skolen Gennemførelse af projektet Job-bresan, som med deltagelse 7 svenske kommuner hjalp 133 unge mennesker tættere på ar-bejdsmarkedet Gennemførelse af nordisk biblio-teksuge med deltagelse af i alt


53

Desuden vil der arbejdes for at nedbryde grænsehindringer og fremme det fælles nordiske ar-bejdsmarked. FNF skal også fokusere på at udvikle portalen/mødepunktet for netværket for nordiske organisa-tioner, ONN. FNF er forvaltningsorgan for Nordisk Sprogkoordination. Der vil også blive lagt vægt ved dialog med Nordisk Ministerråd og Nordisk Råd.

FNF arbejder også for at samle de nordiske sammenslutnings-organisationer til et netværk. FNF er forvaltningsorgan for Nordisk Sprogkoordination. Der bliver også lagt vægt ved dialog med Nordisk Ministerråd og Nordisk Råd.

1856 institutioner fra 11 lande. Projektet bidrager til udbredelsen af nordisk læsning, litteratur og uddannelse i Norden.

1-0425 Bidrag till Västnorden

Organisationsbidrag Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 725.000 729.000 744.000 100% Generalsekretæren Formål Bidraget ska säkerställa västnordiska ämbetsmäns möjlighet för att delta i det nordiska

samarbetet. Bidraget har tidigare gått till Färöarna, Island och Grönland. Sedan 2009 utgår bidrag enbart till Grönland.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Att ge res-stöd till grönländska ämbetsmän för deltagande i det nordiska samarbetet.

Att ge res-stöd till grönländska ämbetsmän för deltagande i det nordiska samarbetet.

Bidraget har i 2013 använts som res-stöd för grönländska ämbets-mäns deltagande i det nordiska samarbetet.

1-0435 Generalsekreterarens disponeringsreserv

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 412.000 414.000 422.000 53% Generalsekretæren Formål Generalsekreterarens disponeringsreserv står till generalsekreterarens förfogande. Re-

serven möjliggör för generalsekreteraren att igångsätta projekt och undersökningar. Reserven ska inte benyttas för att tilldela extra medel till institutioner, ämbetsmanna-kommittéer eller sekretariatet i syften som har prövats i ordinarie budgetbehandling.

2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Att sätta fokus på särskilda pro-blemställningar, täcka oförut-sedda utgifter för avslutade pro-

Att sätta fokus på särskilda pro-blemställningar, täcka oförut-sedda utgifter för avslutade pro-

I 2013 har posten först och främst använts till förmedlings- och kommunikationsverksamhet vid


54

jekt och igångsätta förberedande projekt/undersökningar.

jekt och igångsätta förberedande projekt/undersökningar.

de nordiska ländernas folkmöten, och för att finansiera igångsätt-ningen av ett förberedande pro-jekt som ser på möjligheterna för att skapa en tvärnordisk plattform för nordiska intresseorganisation-er.

1-0460 Hållbart Norden

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 3.026.000 3.042.000 3.102.000 88% NSK/MR-SAM Formål De nordiska samarbetsministrarna har beslutat att allt arbete som görs inom ramen för

Nordiska ministerrådet ska ha ett integrerat hållbarhetsperspektiv. Budgetposten Håll-bart Norden ska användas till aktiviteter som bidrar till att nå denna målsättning och för att sätta igång pilotprojekt som stödjer implementeringen av den Nordiska strategin för hållbar utveckling - Ett gott liv i ett hållbart Norden. Anslaget ska också användas för att förstärka kommunikationsinsatser kring NMR:s hållbarhetsarbete, inklusive uppföljningen av de nordiska indikatorerna för hållbar ut-veckling. Aktiviteterna ska riktas både till Norden, dess närområden och internationellt. NMR ska även följa upp och implementera Rio+20 konferensens resultat. Målen för 2015 är fastlagda i enlighet med strategin för hållbar utveckling som godkänts av samarbetsministrarna.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Främja implementeringen av strategin genom att initiera tvär-sektoriell projektverksamhet inom följande prioriteringar: Hållbar konsumtion och produkt-ion: Norden ersätter en konsumt-ionskultur med en hållbar återan-vändningskultur baserad på mil-jöanpassad produktion och kon-sumtion. Uppföljning och implementering av Rio+20 konferensens resultat, med fokus på folklig förankring av den globala hållbarhetsdag-ordningen, särskilt beträffande förhandlingar om globala håll-barhetsmål. Kommunikationsinsatser om NMR:s hållbarhetsarbete ska förstärkas. Bl. a genom rapport

Stödja implementeringen av stra-tegin generellt och i förhållande till ministerrådets facksektorer. Nya verktyg och utbildningsin-satser ska genomföras i 2014. Följa utvecklingen i Norden ge-nom de nordiska nyckelindikato-rerna för hållbar utveckling. Delta aktivt i implementeringen av Islands ordförandeskaps-prioriteringar för hållbar utveckl-ing, speciellt på det tvärgående området bioekonomi. Engagera ministerrådets facksek-torer i samarbetet om hållbar utveckling. Förstärka kommunikationsinsat-ser kring ministerrådets aktivite-ter inom hållbar utveckling.

Strategin för hållbar utveckling - Ett gott liv i ett hållbart Norden trädde i kraft i januari 2013. Mi-nisterrådets sektorer har påbörjat implementeringen av strategin. Som uppföljning på strategin, beslutades om ett verktygsprojekt för att hjälpa sektorerna att inte-grera hållbar utveckling i verk-samheten. Nya nordiska indikatorer för hållbar utveckling publicerades på ministerrådets hemsida. NMR utgav också Nordic Sustainable Development Indicators 2013. Ministerrådet följde upp på FN:s konferens för hållbar utveckling Rio+20 genom: - Arbetsgrupp för kompletterande välfärdsmått


55

om nordiska indikatorer för håll-bar utveckling 2015. Genomförandet av verktygspro-jektet ska följas upp och minister-rådets facksektorer ska stödjas i arbetet med hållbar utveckling. Redogörelse om implementering-en av strategin ska läggas fram vid Nordiska rådets session 2015.

Delta aktivt i det internationella arbetet om hållbar utveckling, speciellt inom EU, UNECE, OECD och FN. Följa upp FN:s konferens för hållbar utveckling Rio+20.

- Projekt om deltidsarbete, kön och ekonomisk fördelning i Nor-den - Implementering av Rio+20 kon-ferensens resultat inom nordiska högskoleinstitutioner. En femte nordisk hållbarhetskonferens ägde rum 17-19 september 2013 i Sverige. Konferensen bidrog till att stärka och vidareutveckla det lokala och reg-ionala arbetet för hållbar utveckling i Norden.

1-1011 Informationsaktiviteter

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 5.162.000 5.086.000 5.188.000 94% Generalsekretæren Formål Syftet med kommunikationsaktiviteterna, som är en del av Nordiska ministerrådets sek-

retariats kommunikationsavdelningens verksamhet, är att skapa förtroende och engage-mang för det nordiska samarbetet hos politiker, intressenter och allmänhet i Norden och i omvärlden. Allt i linje med samarbetsministrarnas visions krav på interaktion med det omgivande samhället. Kommunikationsarbetet utförs via stöd till politiken, till linjen och via samarbete med process-, projekt- och aktivitetsansvariga i organisationen eller i avdelningens regi. Vilka metoder och kanaler som används beror av uppdrag och målgrupper. Nordisk språkförståelse främjas genom tolknings- och översättningstjänster av hög kvalitet, en-ligt principerna i deklarationen om nordisk språkpolitik.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Implementera och aktivera den nya nordiska strategin för inter-nationell branding av Norden, det senare i första hand i samarbete med ordförandelandet Danmark. I linje med ovan nämnda strategi öka genomslagskraften för det nordiska samarbetet inom Nor-den. Fortsatt implementering av kommunikationsstrategin samt ett moderniserat arbetssätt för kom-munikation i hela organisationen. I linje med kommunikationsstra-tegin stärka ledningskommuni-

Ta fram samt implementera ny kommunikationsstrategi i linje med visionen. Ta fram en strategi för branding av Norden. Skapa och förekomma på arenor för synlighet och genomslags-kraft av nordisk politik. Genom modernisering öka till-gängligheten till nordiskt samar-bete via digitala kanaler. Det gäller såväl till den politiska de-batten, till den kunskap som ge-nereras samt till den konkreta nytta som man som medborgare

Ökat fokus på mediearbete, för-ändrat arbetssätt samt ny leveran-tör av omvärldsbevakning skap-ade större synlighet än tidigare år. En ökad närvaro och dialog via sociala medier ägde också rum. Antalet besök på norden.org:s faktasidor fördubblades. En stor besparing på och ökad träffsäkerhet för distributionen av publikationerna uppnåddes. Det åstadkoms effektivare och bättre samarbete på tvärs tack vare framtagen gemensam kom-munikationsprocess.


56

kationen i organisationen. Skapa omedelbar och löpande tillgång till färsk nordisk statistik genom digitalisering. Säkra servicegraden vad gäller fakta om gränshinder för med-borgarna i hela Norden. Genomföra nästa steg för Open access.

kan ha av samarbetet. Ytterligare samordna, kunskaps-höja och effektivisera kommuni-kationsarbetet i hela organisat-ionen. Att med kommunikationen som redskap bidra till moderniserings- och effektiviseringsarbetet. Säkra tillgängligheten och kvali-tén av tolkning och översättning på Nordens språk

En förhöjd kompetensnivå inom området kommunikation uppnåd-des tack vare utbildning av led-ningsgrupp och medarbetare på sekretariatet. Genomslagskraften för informat-ionsaktiviteterna var mycket stor tack vare satsningar som NOR-DIC COOL och Arenorna.

1-1012 Norden i Fokus

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 4.289.000 4.423.000 4.541.000 92% Generalsekretæren Formål Norden i Fokus har til formål at synliggøre Nordisk Ministerråds vision om et grænse-

løst, innovativt, udadvendt og synligt Norden gennem arrangementer, der indgår i og relaterer til de nationale, politiske debatter rundt om i Norden.

Forvaltnings-organ

Danmark – Nordisk Ministerråd (kommunikationsafdelingen) Finland – Kulturkontakt Nord Island – Nordens Hus Norge – Nordic Innovation Sverige – Nordens Velfærdscenter

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater At gennemføre 60 debatter og events som sætter Norden på dagsordenen i relation til de nati-onale, politiske debatter primært på de politiske festivaler i Allin-ge, Almedalen, Arendal og Su-omi Areena.

At gennemføre 60 debatter og events som sætter Norden på dagsordenen i relation til de nati-onale, politiske debatter primært på de politiske festivaler i Allin-ge, Almedalen, Arendal og Su-omi Areena.

60 debatter og events i samarbej-de med interne og eksterne part-nere blev gennemført. Heraf blev hovedparten afviklet på de politi-ske festivaler i Allinge, Almeda-len og Arendal.

Målene søges realiseret hovedsageligt via debatter og events, der relaterer til Nordisk Ministerråds vision samt prioriterede programmer som Grøn Vækst, Holdbar Nordisk Velfærd, projekter i formandskabspro-grammet, Nordisk Råds priser mv. Arrangementerne planlægges og afvikles ideelt i samarbejde med inter-ne samarbejdspartnere (Udenrigsministerier, Nordisk Råds delegationer, institutioner mv.) og eksterne samarbejdspartnere som organisationer, NGO’er, medier osv.


57

1-1030 Hallo Norden

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 6.120.000 5.823.000 5.679.000 100% Generalsekretæren

Formål Hallo Nordens formål er at understøtte privatpersoners mobilitet i Norden. Dette gøres

ved at informere og vejlede borgere, der har brug for information når de skal flytte, ar-bejde eller studere i et andet nordisk land. Hallo Nordens informationer findes på www.norden.org og personlige service ydes pr. mail, telefon og via net-sidernes spørge-formular. Hallo Norden skal gøre det enklere at være borger i Norden. Forøgelsen i Hallo Nordens budget i 2015 skyldes, at der i 2014 oprettes en Hallo Nor-den-kontaktpunkt i Grønland.

Forvaltnings-organ

Foreningen Norden i Danmark, Sverige, Norge, Finland, Island og Åland Nordisk Atlantsamarbejde (NORA).

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater At øge trafikken på Nor-den.org/Hallo Norden med 200.000 besøg i forhold til 2014. At indsamle og registrere samtli-ge grænsehindringer i Nordisk Ministerråds grænsehindringsda-tabase. At besvare spørgsmål fra nordi-ske borgere, der ønsker at arbej-de, bo eller studere i et andet nordisk land. At informere myndigheder, sags-behandlere, organisationer og organisationer om vigtige aspek-ter af det at arbejde, bo og studere i Norden, At implementere ny infomations-struktur på Hallo Nordens net-sider.

At øge trafikken på Nor-den.org/Hallo Norden med 200.000 besøg i forhold til 2013. At indsamle og registrere samtli-ge grænsehindringer i Nordisk Ministerråds grænsehindringsda-tabase. At besvare spørgsmål fra nordi-ske borgere, der ønsker at arbej-de, bo eller studere i et andet nordisk land. At informere myndigheder, sags-behandlere, organisationer og organisationer om vigtige aspek-ter af det at arbejde, bo og studere i Norden. At fastlægge strategi for ny in-formationsstruktur for Hallo Nordens net-sider.

Der var i 2013 850.000 besøg på Hallo Nordens netsted. Det er en stigning på 250.000 besøg i for-hold til 2012. Hallo Norden besvarede 3.318 personlige henvendelser fra bru-gere på Norden.org. Hallo Norden har arrangeret eller været medarrangør af 20 møder, seminarer, konferencer ol. Gen-nem oplæg er Hallo nået ud til over 1250 personer med vigtige informationer om at arbejde, bo og studere i Norden. Hallo Norden har udgivet fire nyhedsbreve og været aktiv på de sociale tjenester Facebook og Twitter. Hallo Norden har orienteret om nordiske grænsehindringer og medvirket til udviklingen af Nor-disk Ministerråds grænsehin-dringsdatabase.

Målene søges realiseret hovedsageligt via udvikling og optimering af informationsstrukturen på norden.org, digital markedsføring med Google Adwords, tilstedeværelse og service på sociale medier, seminarer og oplæg for relevante målgrupper, kortlægning og indrapportering af grænsehindringer samt tæt samarbejde tæt med de nationale repræsentanter i Grænsehindringsrådet og andre relevante aktører.

http://www.norden.org/


58

1-1036 Grænsehindringsråd

Programlignende aktiviteter

Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 4.889.000 5.076.000 0 0% Generalsekretæren Formål Bevillingen har til formål at sikre finansieringen af Grænsehindringsrådets aktiviteter

samt øvrige aktiviteter relateret til grænsehindringsarbejdet mellem de nordiske lande. Overordnet set skal bevillingen lette menneskers og virksomheders grænseoverskriden-de aktiviteter i Norden. Bevillingen har i tidligere år været opdelt på budgetposten for Grænsehindringsforum 5-2055 og den mere generelle budgetpost for grænsehindringer 5-1035. De to budgetposter er fra 2014 lagt sammen under budgetpost 5-1036.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Gennemføre en fælles handlings-plan for informationstjenester. Planen er udarbejdet i fællesskab mellem sekretariatet, Hallo Nor-den og de grænseregionale aktø-rer og informationstjenester. Gennemføre handlingsplanen for forebyggelse af grænsehindrin-ger. Handlingsplanen, der udar-bejdes i 2013, vil tage afsæt i dels sikring af samarbejde i udarbej-delse af lovgivning på nationalt plan, dels samarbejde om gen-nemførelse af EU-regulering. Arbejde med et antal udvalgte grænsehindringer. Hvert medlem er ansvarlig for hindringer, der drives med støtte fra sekretariatet. Det er et mål at der udarbejdes et velfungerende samarbejde med relevante ministerråd og em-bedsmandskomiteer.

Udvikle og implementere en fæl-les handlingsplan og strategi for Hallo Norden og de grænseregio-nale aktører for at støtte Grænse-hindringrådets arbejde for at fjer-ne grænsehindringer. Udvikle en strategi og handlings-plan for det forebyggende arbejde mod grænsehindringer. Implementere Grænsehindringrå-dets handlingsplan. Opbygge det nye Grænse-hindringråd samt udvikle organi-seringen af det nye grænsehin-dringsarbejde. Udredning af nordisk grænse-hindringsombudsman igangsæt-tes.

En ny organisation for grænse-hindringsarbejdet er blevet udar-bejdet. Godt ti grænsehindringer er ble-vet løst. En rapport, der sætter fokus på skattemæssige udfordringer og øvrige barrierer for små- og mel-lemstore virksomheder er blevet bestilt. En rapport om behov for en fæl-lesnordisk webportal med virk-somhedsinformation er blevet bestilt. Grænsehindringsdatabasen er blevet opdateret. Samarbejde mellem informati-onstjenesterne er blevet koordine-ret.

Målene søges realiseret ved forskellige strategier: I forhold til konkrete grænsehindringer anvendes i første række kontakt til ministre og nedsættelse af løs-ningsgrupper, afholdelse af seminarer, udarbejdelse af eksternt analysemateriale mv. I forhold til det forebyggende samarbejde antages det at strategien vil blive baseret på, at udarbejde struktu-rer for at involvere relevante ministerier. I forhold til informationsarbejdet udarbejdes en handlingsplan, der vil sikre en mere effektiv anvendelse af ressourcerne, og en mere ensartet strategi for organisationerne


59

1-1050 Tjänstemannautbyte

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 1.153.000 1.321.000 1.554.000 80% Kontaktgruppen Formål Syftet med stipendieordningen Nordiskt tjänstemannautbyte är att stärka möjligheten för

statsanställda i Norden att få ökad kunskap om förvaltningsstrukturer och arbetsmetoder i de andra nordiska länderna och Färöarna, Grönland och Åland. Nordiskt tjänsteman-nautbyte bidrar även till kompetensutveckling för den enskilde och för sändande och mottagande myndighet genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom olika sektorer i hela Norden.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Målet är att stärka de fackliga nätverken mellan statliga tjäns-temän och statliga myndigheter i de nordiska länderna.

Målet är att öka antalet stipendia-ter från i synnerhet Sverige och Norge genom att intensifiera kontakterna med beslutsfattare i myndigheternas HR-avdelningar och genom deltagande i mässor, seminarier och dylikt riktade till dessa.

Den sammantagna rapporteringen från stipendiaterna för 2013 visar att stipendiaterna har fått kom-pentensutveckling, nya perspek-tiv, nya nätverk. Stipendiaterna har kunnat bidra med kunskap till mottagande myndighet och tagit med sig ny kunskap till den egna myndigheten. Stipendiaterna har utfört kvalificerade uppgifter på den mottagande myndigheten. Antalet stipendiater har minskat från 49 i 2012 till 45 i 2013. För att öka intresset har olika mark-nadsföringsinsatser genomförts under året; deltagande på HR-seminarier, framtagande av flyer och roll-ups att använda på semi-narier och konferenser.

1-0180 Ministerrådets sekretariat (NMRS)

Institution Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 NMR fin. 13 Budget disp. af

DKK 77.560.000 78.204.000 80.804.000 100% Institutionen Formål Nordiska ministerrådets sekretariat är ett politiskt sekretariat för Nordiska ministerrådet.

Sekretariatet ska effektivt lösa de uppgifter som Nordiska ministerrådets ger sekretaria-tet i uppdrag att lösa. Sekretariatet bidrar på uppdrag av de nordiska ländernas regering-ar, Färörana, Grönland och Ålands landsstyren, samt på generalsekreterarens initiativ till att utveckla och förstärka det nordiska samarbetet, samt främja gemensamma nordiska intressen i världen.


60

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Sekretariatet ska bidra till att utveckla, modernisera och effek-tivisera nordiskt samarbete ge-nom implementering av den framtagna moderniseringsrappor-ten. Sekretariatet ska också bidra till att utveckla det nordiska samar-betet genom att ta nya samar-betsinitiativ samt att främja de nordiska intressena i världen. Dessutom förbereder sekretariatet behandlingen av saker i minister-råden, samarbetskommittén och ämbetsmannakommittéerna och implementerar beslut.

Sekretariatet ska bidra till att utveckla, modernisera och effek-tivisera nordiskt samarbete ge-nom implementering av den framtagna moderniseringsrappor-ten. Sekretariatet ska också bidra till att utveckla det nordiska samar-betet genom att ta nya samar-betsinitiativ samt att främja de nordiska intressena i världen. Dessutom förbereder sekretariatet behandlingen av saker i minister-råden, samarbetskommittén och ämbetsmannakommittéerna och implementerar beslut. Sekretariatet ska förbättra insat-serna inom rekrytering och re-location för att säkra en tillräcklig spridning av nordiska national-iteter vid sekretariatet. Ett del-moment i arbetet är att underlätta flytten till och från arbetslandet.

Under 2013 initierades general-sekreterarens modernise-ringsuppdrag som omfattar en översyn över beslutsprocesser och administrativ praxis, budget, institutionsstyrning och projekt-verksamheten. Den nya prioriteringsbudgeten implementerades. Under ordfö-randeskaps-delen bistod sekreta-riatet det svenska ordförande-skapet med att initiera fyra insat-ser på områdena ungdomsarbets-löshet, arbetsplatsförlagt lärande, gruvnäring och miljö. Under den övriga delen initierades satsning-ar på Hållbar nordisk välfärd och Grön tillväxt. Under året har också fokus på att säkerställa god rekrytering till sekretariatet stärkts. Först och främst genom att förbättra stöd-ordningar som erbjuds nya med-arbetare. Det har också igångsatts arbete med employer branding.

Uddannelse og forskning

61


Generel indledning

Formål og Fakta

Nordisk Ministerråd for Uddannelse og Forskning (MR-U) har ansvar for Nordisk Mi-nisterråds samarbejde om uddannelsespolitik og forskningspolitik, ligesom MR-U koor-dinerer ministerrådets samarbejde om IT-politik og sprogpolitik. Formålet med MR-U’s arbejde er at bidrage til et velfungerende, grænseløst nordisk uddannelses-, forsknings- og innovationsområde for at sikre, at Norden bliver en foregangsregion for kompeten-ceudvikling og forskning af høj kvalitet. Samtidig skal det fælles værdigrundlag, som ligger i en nordisk sprog- og kulturidentitet videreudvikles.


En hovedprioritet for MR-U vil i 2015 fortsat være programmet Holdbar Nordisk Vel-færd, som MR-U gennemfører i samarbejde med MR-S under prioriteringsbudgettet. I 2015 er programmet inde i sit tredje og sidste år, og mange projekter vil levere innova-tive løsninger, som kan bidrage til at udvikle den nordiske velfærdsmodel, se budgetpost 1-8210. En anden vigtig prioritet er satsningen på grøn vækst, formuleret i statsministrenes pres-semeddelelse Norden – ledende i grøn vækst. MR-U har ansvar for at udvikle samarbej-det om uddannelse og forskning inden for grøn vækst, og bidrager til en række andre områder knyttet til grøn vækst, se budgetpost 1-8111. NordForsk har som et resultat af gennemgangen af det nordiske forskningssamarbejde fået et øget ansvar for de fem samarbejdsorganer, Nordisk Sommeruniversitet og Nor-disk komité for Bioetik. I 2015 skal NordForsk gennemføre en evaluering af samar-bejdsorganernes virksomhed når det gælder relevans og videnskabelig kvalitet. Nord-Forsk skal også gennemføre en vurdering af hvilke forskningsområder, som bør priorite-res i nordisk forskningssamarbejde fremover, inklusive samarbejdsorganernes virksom-hed. Ud fra disse evalueringer skal NordForsk planlægge en eventuel finansiering af samarbejdsorganernes virksomhed fra og med 2017. Fra og med 2017 overføres midler til NordForsk modsvarende de midler, som samarbejdsorganerne får fra NMR. Nordisk Sommeruniversitet vil blive evalueret, og både Nordisk Sommeruniversitet og Nordisk komité for Bioetik finansieres fra og med 2014 af NordForsk. MR-U vil fortsætte sit samarbejde om konkrete nordiske uddannelsesinitiativer og ud-dannelsesprogrammer som Nordplus, Nordisk Sprogkoordination, Nordisk Master og Nordisk Netværk for Voksnes Læring. I 2015 vil der foreligge en evaluering af Nord-plus med henblik på beslutning om et nyt program fra 2017, og det er også i 2015, at Nordisk Master etableres som et egentlig program. MR-U vil videreudvikle det nordiske samarbejde på skoleområdet 0-18 år blandt andet ved at styrke samarbejdet om internationale undersøgelser og analyser. Som en del af programmet Holdbar Nordisk Velfærd vil MR-U samarbejde om at udbrede brugen af entreprenørskab i skolerne og sprede eksempler på god praksis for at forebygge frafald i ungdomsuddannelserne. Videre vil arbejdet med at sikre lærlinge- og praktikpladser samt øge kvaliteten i den arbejdsforlagte undervisning for unge og voksne fortsætte gennem projektet Læring på arbejdsplads, se budgetpost 1-8004. På sprogområdet vil MR-U arbejde for at styrke forståelsen af dansk, norsk og svensk blandt børn og unge.


Resultatberetningen for MR-U beskriver her de resultater, som ligger ud over resultater-ne beskrevet under de enkelte budgetposter samt væsentlige resultater, som sektoren ønsker at fremhæve:


62

Programmet Holdbar Nordisk Velfærd har i 2013 igangsat en række projekter med mål om blandt andet at forbedre kvaliteten i erhvervsuddannelserne, mindske frafaldet i ungdomsuddannelserne, iværksætte forskning om social ulighed i helse og velfærd samt styrke et nordisk samarbejde inden for register-, biobank-, og interventionsforskning gennem en forbedret tilgang til nordiske datakilder. Læs mere om projekterne og resul-tater i rapporteringen til statsministrene på www.norden.org/valfard. MR-U har i 2012 vedtaget en handlingsplan med uddannelses- og forskningsindsatser for grøn vækst 2013-2015, som skal understøtte den nordiske vision om et bæredygtigt samfund baseret på Grøn Vækst. Som en del af i handlingsplanen har MR-U i samar-bejde med MR-FJLS og NordForsk i 2013 igangsat et arbejde på at etablere et nyt forskningsprogram, der skal levere ny viden og styrke den nordiske forskningsindsats inden for bioøkonomi og overgangen til et biobaseret samfund. På uddannelsesområdet har MR-U i samarbejde med Foreningerne Nordens Forbund videreudviklet Nordisk Klimadag med et nyt koncept for undervisning og læring om bæredygtig udvikling og klimaudfordringer rettet mod skoler i Norden. Gennemgangen af det nordiske forskningssamarbejde afsluttedes i 2013. Gennem nye vedtægter får NordForsk en tydligere rolle som platform for de nationale forskningsråd, og virksomheden fokuseres på forskning, som giver nytte for de nordiske lande. Mini-sterrådets finansiering af samarbejdsorganerne erstattes fra 2017 af eventuel finansiering via NordForsk. Fra og med 2017 overføres midler til NordForsk modsvarende de mid-ler, som samarbejdsorganerne får fra NMR. Videre finansieres Nordisk Sommeruniver-sitet og Nordisk komité for bioetik gennem NordForsk. Gennemgangen medførte også øgede krav til NordForsk om at samarbejde med Nordisk Innovation. Samlet set giver forandringerne større fleksibilitet og relevans i det nordiske forskningssamarbejde. NordForsk har i 2013 videreført store samfinansierede nordiske programsatsninger og etableret nye programmer inden for samfundssikkerhed og Arktis. Derudover har Nord-Forsk videreudviklet det nordiske samarbejde om forskningsinfrastrukturer og relationer mellem Norden og EU. For mere information, se budgetpost 2-3100 eller www.nordforsk.org. Inden for det nordiske-russiske samarbejdsprogram er godt ti uddannelses- og forsk-ningsprojekter blevet finansieret. Globaliseringsinitiativet inden for e-videnskab (NeGI) har etableret tre Nordic Centers of Excellence (to centre inden for klima og et center inden for helse). I 2013 er der sket fremskridt for Baltic Ring. Initiativet er etableret som et flagskibspro-jekt i handlingsplanen for EU’s Østersøstrategi, og i henhold til opgaver fra Nordunet har Litauen og Estland udtrykt vilje til at etablere og forlænge forbindelsen. På skoleområdet 0-18 år har en vigtig indsats været at iværksætte et nordisk skoleudvik-lingsprojekt for at sikre kvalitet og udvikling i grunduddannelserne, jf. aftalen med Nor-disk Råd; i første omgang i form af en stor nordisk konference for praktikere på skole-området i hele Norden. Læs mere på www.norden.org/nordenviservej Ministerrådet har også videreført arbejdet med nordiske analyserapporter på skoleom-rådet, og i foråret 2014 blev rapporten Northern Lights on TIMSS and PIRLS 2011 præ-senteret på en konference i Norge. TIMSS står for Trends in International Mathematics and Science Study, og PIRLS står for Progress in International Reading Literacy Study. Lignede rapporter vil udkomme hvert andet år, og næste rapport vil omhandle resulta-terne fra PISA 2012 og TALIS 2013. PISA står for Programme for International Student


http://www.nordforsk.org/

http://www.norden.org/nordenviservej


63

Assessment, og TALIS står for Teaching and Learning International Survey. Målet med rapporterne er at gennemføre fælles nordiske analyser, som kan belyse ligheder og for-skelle mellem de nordiske uddannelsessystemer. Inden for voksenuddannelsesområdet samarbejder de nordiske lande og Estland i et nordisk netværk om resultater fra The Programme for the International Assessment of Adult Competencies (PIAAC). På grundskoleområdet gennemførte MR-U, som en del af programmet Holdbar Nordisk Velfærd, et projekt om entreprenørskab. Projektet sigter på at udbrede viden om gode eksempler på, hvordan entreprenørskab kan indgå i grundskoler i Norden. Arbejdet re-sulterede i webmagasinet Når jeg bliver stor, se mere her: https://www.mm.dk/naar-bliver-stor. I samarbejde med Nordens Velfærdscenter (NVC) i Stockholm har MR-U i 2013 etable-ret en nordisk online kundskabsbank mod frafald med gode eksempler, viden og erfa-ringer omkring fastholdelsestiltag på ungdomsuddannelserne i Norden. Læs mere på http://www.kunnskapsbanken.org/ Nordplus programmet har i 2013 bidraget til at udvikle uddannelserne i Norden og Bal-tikum og til at fremme nordisk-baltisk sprog- og kulturforståelse ved at yde tilskud til 385 projektsamarbejder, netværk og udvekslinger med deltagelse af samlet 2500 uddan-nelsesinstitutioner/organisationer. Herunder vil op mod 9000 elever, studerende, kursi-ster og undervisere være på udvekslingsophold i et andet nordisk/baltisk land. Se mere på www.nordplusonline.org. Et særligt indsatsområde har været forberedelsen af Nordisk Master til et egentligt pro-gram. I 2013 bevilgede embedsmandskomitéen for uddannelse og forskning midler til tre nye Nordisk Masterprogrammer, så det samlede antal programmer nu er oppe på 22. MR-U redegjorde for nationale og nordiske tiltag til opfølgning af Deklaration om nor-disk sprogpolitik til Nordisk Råds session 2013.


MR-U (TDKK) 228.116 238.384 -10.268 -4,3% Generelle utdannings- og forskningsinnsatser 3.680 2.939 741 25,2%

2-2505 Dispositionsmedel-Utbildning och forskning 3.680 2.939 741 25,2% Politikudvikling m.v. 15.481 17.847 -2.366 -13,3%

2-2560 Ad hoc arbejdsgrupper på prioriterede områder 0 2.595 -2.595 -100,0% 2-2544 Det nordiske sprogsamarbejde 7.015 6.911 104 1,5% 2-2553 Politikudvikling, Videnssamfund og IT-

infrastruktur 568 560 8 1,4%

2-3127 Politikudvikling voksnes læring 7.898 7.781 117 1,5% Mobilitets og netværksprogrammer 75.735 74.616 1.119 1,5%

2-2513 Nordplus 75.735 74.616 1.119 1,5% NordForsk 111.296 121.382 -10.086 -8,3%

2-3100 NordForsk 111.296 121.382 -10.086 -8,3% Forskning i øvrigt 21.924 21.600 324 1,5%

2-3180 Nordisk Institut for Teoretisk Fysik (NORDITA) 9.002 8.869 133 1,5% 2-3181 Nordiska Institutet for Sjörett (NIfS) 2.683 2.643 40 1,5% 2-3182 Nordisk Institutt for Asiastudier (NIAS) 4.253 4.190 63 1,5% 2-3184 Nordisk vulkanologisk institut (NORDVULK) 4.344 4.280 64 1,5% 2-3185 Nordisk Samisk Institutt (NSI) 1.642 1.618 24 1,5%

https://www.mm.dk/naar-bliver-stor

https://www.mm.dk/naar-bliver-stor

http://www.kunnskapsbanken.org/

http://www.nordplusonline.org/


64

Opdelt på kategorier 228.116 238.384 100% 100% Projektmidler 11.263 13.005 4,9% 5,5% Programlignende aktiviteter 105.557 103.997 46,3% 43,6% Institutioner 111.296 121.382 48,8% 50,9%

Generelle forsknings- og uddannelsesindsatser

2-2505 Dispositionsmidler – Uddannelse og forskning

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 3.680.000 2.939.000 4.896.000 85% EK-U Formål Formålet med dispositionsmidlerne er at finansiere politisk relevante initiativer, særligt

med henblik på bredt at udmønte MR-U’s strategiske satsninger og udvalgte initiativer i det aktuelle formandskabsprogram. Fra 2015 slås denne budgetpost sammen med budgetposten 2-2560 Ad hoc arbejdsgrup-per på prioriterede områder. Alle midler samles under denne budgetpost.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Udmøntning af MR-U’s strategi-ske satsninger og udvalgte indsat-ser under det danske formand-skab ved at gennemføre analyser, udredninger, studier, evaluerin-ger, nordiske netværk og konfe-rencer. Fortsat finansiering af ad hoc arbejdsgrupper og deres indspil til MR-U.

Udmøntning af MR-U’s strategi-ske satsninger og udvalgte indsat-ser under det islandske formand-skab ved at gennemføre analyser, udredninger, studier, evaluerin-ger mv. Det sker blandt andet gennem det fortsatte samarbejde om at profilere Norden som at-traktiv region og udvikle Nordisk Master til et egentlig program fra 2015. Som led i opfølgning af sprogde-klarationen vil MR-U yde bidrag til etablering af et nordisk tegn-sprogsnetværk.

Midlerne har bidraget til at reali-sere MR-U’s strategiske satsnin-ger ved blandt andet: At styrke kundskabsudviklingen om børn, unge og voksne ved at bidrage til et nordisk skoleudvik-lingsprojekt, og to nordiske net-værk om analysesamarbejde (PI-SA, ICILIS, og TALIS og PIAAC). At udvikle ny kundskab om ud-viklingen inden højere uddannel-se ved at finansiere en kortlæg-ning af udenlandske udbydere af videregående uddannelse i Nor-den. At undersøge vilkårene for fri bevægelighed ved at gennemføre en evaluering af overenskomsten om adgang til højere uddannelse. At profilere nordiske styrkeposi-tioner inden for højere uddannel-se ved at finansiere udviklingsar-bejde, markedsføring og admini-stration af Nordisk Master.


65

Politikudvikling

2-2560 Ad hoc arbejdsgrupper på prioriterede områder

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 0 2.595.000 3.054.000 82% EK-U Formål Formålet med midlerne på denne budgetpost er at kunne finansiere arbejdet i ad hoc

arbejdsgrupper, tænketanke og lignende for hurtigt at kunne frembringe politisk aktuelle indspil og underlag i MR-U’s arbejde. Fra 2015 slås denne budgetpost sammen med budgetposten 2-2505 Dispositionsmidler – Uddannelse og forskning. Alle midler samles under budgetpost 2-2505 Dispositions-midler – Uddannelse og forskning.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater

I 2014 er det målet at mindst fire ad hoc arbejdsgrupper leverer resultater i form af en eScience actionplan, en udredning af juri-diske og administrative forhin-dringer inden for Nordisk Master, en analyse af behovet for en revi-sion af Reykjavikdeklarationen samt en udredning af hvad ho-vedansvar (MR-U) og sektoran-svar (MR-K) på sprogområdet indebærer i praksis.

Midlerne har bidraget til at ud-vikle MR-U’s samarbejde om forskning og højere uddannelse. Dette er sket ved at nedsætte seks ad hoc arbejdsgrupper, hvoraf to har afsluttet deres arbejde i 2013 med klare anbefalinger til MR-U om forskningssamarbejdet, her-under NordForsks rolle og opga-ver, og om samarbejde og ar-bejdsdeling blandt universiteter og institutioner for højere uddan-nelse i Norden.

2-2544 Det nordiske sprogsamarbejde

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 7.015.000 6.911.000 5.453.000 94% ÄK-U Formål Formålet med programmet er å skape en bedre sammenheng i og legge til rette for sy-

nergier mellom tiltakene. De nordiske innsatsene på språkområdet er samlet under et program, Nordisk språkko-ordinasjon, som koordinerer aktiviteter i samarbeid med sentrale aktører som Nord-språk, Nordkurs, De nordiske språkpiloter, som udbyder kurs i nabospråkforståelse ret-tet mot lærerstudenter, utdannede lærere og universitetsstudenter, samt Nettverket for språknemndene i Norden og Nordisk gruppe for parallellspråklighet. Nordisk språk-koordination har også et ansvar for å bidra til å synliggjøre resultater fra Nordplus Nor-diske Sprog og Nordplus Junior, se budgetpost 2-2513. Ekspertgruppen Nordens Språk-råd er faglig referansegruppe for programmet.


66

Ansvaret for språkområdet deles mellom MR-U (hovedansvar) og MR-K (sektoran-svar). Ad hoc-gruppen på språkområdet vil levere anbefalinger til hvordan det tverrsek-torielle perspektiv kan ivaretas i virksomheten. De fastlagte målene for 2015, jf. nedenfor, er i overensstemmelse med MR-Us politiske prioriteringer.

Forvaltnings-organ

Foreningene Nordens forbund (FNF)

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Det nordiske språksamarbeidet skal fra 2014 fokusere på hvor-dan nordiske tiltak kan støtte opp under den nasjonale oppfølgnin-gen av Deklarasjon om nordisk språkpolitikk (språkdeklarasjo-nen), og tiltak som bidrar til å styrke barn og unges forståelse av dansk, norsk og svensk i tale og skrift.

Det nordiske språksamarbeidet skal fra 2014 fokusere på hvor-dan nordiske tiltak kan støtte opp under den nasjonale oppfølgnin-gen av Deklarasjon om nordisk språkpolitikk (språkdeklarasjo-nen), og tiltak som bidrar til å styrke barn og unges forståelse av dansk, norsk og svensk i tale og skrift.

Bidra til å styrke barn og unges gjensidige forståelse av dansk, norsk og svensk ved å tilby kurs og konferanser om nabospråks-undervisning for lærere gjennom Nordspråk og Nordiske Sprogpi-loter, kurs i nabospråk for lærer-studenter gjennom De nordiske perler. Nettverket for språknemn-dene i Norden har inngått et samarbeid med nettstedet Norden i skolen om publisering av Nor-disk miniordbok for barn og un-ge. Samarbeidsnemnden for Nor-denunvisning i utlandet har støtte kurs- og konferansevirksomhet på universitetsnivå – også utenfor Nordens grenser. Bidra til å styrke den nasjonale oppfølgning av Deklarasjon om nordisk språkpolitikk ved å legge til rette for språknemndenes net-tverksmøter og konferanser ved-rørende språkteknologi, klarspråk og tegnspråk, samt utgivelsen av årboken Språk i Norden.

Målene søkes hovesageligt realiseret via at tilby kurs og konferanser om nabospråksundervisning for lære-re, lærerstudenter og universitetsstudenter gjennom Nordspråk og Nordiske Sprogpiloter, De nordiske per-ler og Nordkurs. Og legge til rette for språknemndenes nettverksmøte og konferanse om nabospråkforståel-se, samt utgivelsen av årboken Språk i Norden samt følge den parallellspråklige situasjon ved Nordens universiteter gjennom en nordisk gruppe for parallellspråklighet. 2-2553 Politikudvikling, Videnssamfund og IT-infrastruktur

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 568.000 560.000 612.000 67% ÄK-U


67

Formål Det nordiske it-samarbejde er organiseret omkring et uformelt forum af it-direktører fra

hvert af de nordiske lande. Formålet med it-samarbejdet er overordnet at kvalificere, koordinere og videreudvikle Nordisk Ministerråds it-politik inden for prioriterede områ-der, hvor der er mulighed for synergi og nordisk nytte. Det gælder særligt i udviklingen af den digitale infrastruktur i Norden, hvor der er et stort potentiale for erfaringsudveks-ling og fælles offentlige it-investeringer. I overensstemmelse med MR-U’s politiske prioriteringer er de nedenfor nævnte mål fastlagt for 2015.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Gennemføre og formidle et nor-disk it-projekt, der skal bidrage til at sikre at digitale signaturer (eID) kan anvendes på tværs af grænser i Norden. Projektet sammenfattes i en rap-port med konkrete anbefalinger til videre implementering i lande-ne, der lægges frem for Nordisk Ministerråd i juni 2015 til be-handling i relevante fagminister-råd.

Gennemføre og formidle et nor-disk it-projekt om eSENS, der skal bidrage til at sikre større og bedre koordinering af ICT initia-tiver på eGov området i Norden. Sikre større spredning af løsnin-ger mellem landene gennem an-vendelse af fælles standarder, løsninger og implementeringer. Sikre at eSENS resultaterne dan-ner grundlag for fælles Nordisk interoperabilitet. Projektet sammenfattes i en rap-port med konkrete anbefalinger til videre implementering i lande-ne og EU. Rapporten lægges frem for it-direktørerne i juni 2014.

I 2013 gennemførte Digitalise-ringsstyrelsen i Danmark på veg-ne af Nordisk Ministerråd et stort projekt om brug af cloud compu-ting i den offentlige sektor i Nor-den. Arbejdet resulterede i rapporten Nordic Public Sector Cloud Computing, der dokumenterer betydelige besparelsespotentialer for offentlige it-investeringer og retter konkrete anbefalinger til implementering af cloud-løsninger i Norden. Projektet har yderligere resulteret i en vejledning med gode råd og eksempler til at imødekomme barrierer i forbindelse med an-vendelse af cloud computing i den offentlige sektor.

2-3127 Politikudvikling voksnes læring

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 7.898.000 7.781.000 6.998.000 100% EK-U Formål Nordisk Ministerråds program for voksnes læring, Nordisk Netværk for Voksnes Læ-

ring (NVL), er en mødeplads for alle aktører involveret i voksnes læring i Norden. NVL skal følge og analysere udviklingen inden for området, bygge netværk, informere om nordisk samarbejde, sprede resultater og erfaringer fra rapporter, projekter og udvik-lingsarbejder på møder og konferencer samt bidrage med underlag til Nordisk Minister-råds arbejde. NVL skal også bidrage til at synliggøre resultater fra Nordplus Voksen, se budgetpost 2-2513. Der er formuleret fire overordnede mål for NVL i programdokumentet: 1) fremme ud-vikling og implementering af strategier for livslang læring og kompetenceudvikling, 2) bidrage til personlig udvikling og demokratisk deltagelse, 3) fremme samspillet med


68

Nordplus programmet samt 4) informere struktureret og strategisk om erfaringer og resultater fra nordisk og europæisk samarbejde om voksnes læring. I overensstemmelse med MR-U’s politiske prioriteringer er de nedenfor nævnte mål fastlagt for 2015.

Forvaltnings- organ

Vox, nasjonalt fagorgan for kompetansepolitikk

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 – Mål 2013 – Opnåede resultater NVL vil i 2015 fortsætte sit ar-bejde med at skabe bedre mulig-heder for efteruddannelse og kompetenceudvikling for voksne, fremme innovation og entrepre-nørskab gennem voksenuddan-nelsesindsatser samt styrke voks-nes muligheder for vejledning og validering af kompetencer opnået i eller uden for uddannelsessy-stemet. NVL vil arbejde for at udbrede kendskabet til NVL’s netværk til nye målgrupper blandt andet via de nye muligheder på hjemmesi-den.

I 2014 skal NVL bidrage til kom-petenceudvikling for voksenun-dervisere og andre erhvervs-grupper involveret i voksnes læreprocesser gennem en tættere kontakt og dialog mellem ar-bejdsliv og feltet voksnes læring, mellem praksis og forskning samt integration af relevante forsk-ningsresultater i NVL’s net-værksarbejde. NVL skal endvidere videreudvik-le informations- og kommunikati-onsindsatsen, blandt andet ved at bruge den nye webløsning strate-gisk. Se virksomhedsplanen for 2014 på NVL’s hjemmeside.

I 2013 har NVL haft fokus på at udvikle organisationen med sær-lig vægt på de temaer, som blev belyst i evalueringsrapporten fra 2012. For at brede kendskabet til NVL’s arbejde ud, give netvær-kene bedre samarbejdsmulighe-der og udvide mulighederne for kommunikation i de enkelte net-værk er en ny webløsning blev etableret i november 2013. En mødeplads for de nordiske natio-nale koordinatorer for opfølgning af EU’s agenda for voksnes læ-ring og NVL er blevet oprettet for at skabe bedre samspil mellem nordiske og nationale indsatser. NVL har bidraget til kompeten-ceudviklingen i udkantsområder ved at etablere et samarbejde mellem Bornholm, Gotland og Åland. Resultaterne anvendes primært af ansvarlige myndighe-der, uddannelsesinstitutioner og erhvervslivet. Se årsrapporten for 2013 for NVL på www.nordvux.net

Mobilitets- og Netværksprogrammer

2-2513 Nordplus

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 75.735.000 74.616.000 73.441.000 88% EK-U Formål Nordplus er Nordisk Ministerråds største uddannelsesprogram inden for livslang læring.

Nordplus består af fem delprogrammer Nordplus Horisontal, Nordplus Junior, Nordplus Højere Uddannelse, Nordplus Voksen og Nordplus Nordiske Sprog.

http://www.nordvux.net/


69

Formålet med Nordplus er fastlagt i programdokumentet for Nordplus: Styrke og udvikle det nordiske udannelsessamarbejde og bidrage til at skabe et nordisk-baltisk udannelsesområde; Støtte, bygge på, drage nytte af og sprede innovative produkter og processer på uddan-nelsesområdet gennem systematisk udveksling af erfaringer og god praksis; Bidrage til udviklingen af kvalitet og innovation i udannelsessystemerne for livslang læring i deltagerlandene gennem uddannelsessamarbejde, samt samarbejde med arbejds-livet om udviklingsprojekter, udveksling og netværksbygning; Fremme nordiske sprog og kultur og gensidig nordisk-baltisk sproglig og kulturel for-ståelse; Styrke sprogforståelsen særligt blandt børn og unge i de nordiske sprog, primært dansk, svensk og norsk; Stimulere interessen for, kundskaben om og forståelsen for de nordiske sprog. De fastlagte mål for 2015, jf. nedenfor, er i overensstemmelse med MR-Us politiske prioriteringer.

Forvaltnings- organ

Nordplus administrasjonen er basert på et konsortium utpekt av Nordisk ministerråd, bestående av fem nasjonale programkontorer i Danmark, Finland, Island, Norge og Sve-rige, som hver er utpekt som hovedadministrator for et spesifikt Nordplus delprogram. Nordplus administrasjonen inkluderer de tre nasjonale programkontorer, som er utpekt av utdannings- og forskningsministrene i henholdsvis Estland, Latvia og Litauen til nasjonale informasjonskontorer for Nordplus. De utvalgte informasjons-punkter for Nordplus i Grønland, Færøyene og Åland er tilknyttet de utpekte nasjonale programkon-torer i henholdsvis Danmark og Finland, og er således en del av Nordplus administra-sjonen. En av de fem nordiske hovedadministratorer, Styrelsen for Videregående Ud-dannelser i Danmark, er av Nordisk ministerråd utpekt som hovedkoordinator for Nord-plus administrasjonen for perioden 01.01.2014 – 31.12.2016.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Målet er i 2015, at alle inden for det nordiske og baltiske uddannelses-samarbejde, som Nordplus henven-der sig til, oplever at Nordplus er et velfungerende program, som klart bidrager til de opstillede formål.

Målet er, at programmets nye ho-vedkoordinator i tæt samarbejde med landenes programkontorer og Nord-plus programkomite viderefører og udvikler en smidig administration og en strategisk styring af programmet.

Målet er at drage nytte, viden og indsigt af den evaluering, som i 2014 pågår af hele Nordplus-programmet.

Målet er derved at igangsætte drøf-telser og forslag til, hvordan et nyt Nordplus-program kan udformes fra 2017 og frem.

I 2014 er det overordnede mål med Nordplus at: Arbejde systematisk og konti-nuerligt for at styrke synliggø-relse og udnyttelse af resultater fra programmet som helhed og enkeltprojekter, blandt andet gennem en ny hjemmeside, brug af sociale medier og stra-tegisk anvendelse af statistik. Sikre bedre rapportering og statistik fra programmet På www.nordplusonline.org kan målene for de fem delpro-grammer læses.

630 ansøgninger og i alt 385 godkendte projekter var status for Nordplus programmet i 2013. Før ansøgningsrunden foråret 2014 blev der i efteråret 2013 afholdt et fælles kontaktseminar for hele programmet, hvor over 400 institutioner søgte om at få mulighed for at deltage. Semina-ret, som Nordplus programkomi-te og administration stod bag, samlede i alt 180 institutioner fra Norden og Baltikum under te-maerne samarbejde uddannelse-arbejdsliv og nordiske sprog. Læs mere på www.nordplusonline.org




70

2-3100 NordForsk

Institution Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 NMR fin. 13 Budget disp. af NOK 123.662.000 123.859.000 121.134.000 54% Institutionen Modsv. DKK 111.296.000 121.382.000 118.711.000

Formål Det gäller såväl områden där de nordiska länderna har en internationell styrkeposition

som strategiskt betydelsefulla områden, där en gemensam nordisk satsning behövs för att bygga upp en forsknings- och utbildningskompetens av internationell kvalitet och styrka. NordForsk ska främst utforma initiativen utifrån de nationella forskningsfinansierande organens prioriteringar. Förslag till initiativ kan också identifieras av forskningsvärlden och Nordiska ministerrådet. Samarbetet ska kunna omfatta såväl grundforskning som mer praktiskt tillämpade inriktningar. Som ett led i de generella besparingarna i Nordiska Ministerrådets budget för 2015 har det genomförts en besparing på drygt 2,8 MDKK. I enlighet med MR-U:s politiska prioriteringar har nedanstående mål fastlagts för 2015.

Kontaktperiode og -status

Kontraktperioden 2007-2009 har förlängts med ett år åt gången fram till och med 2014. Från och med 2015 förväntas att ett nytt mål- och resultatkontrakt gäller.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Målet år 2015 är att vidareföra NordForsks uppdrag baserat på de uppdaterade stadgarna från år 2014 samt in i en ny strategipe-riod. Målet är att främja nordiskt forskningssamarbete bl.a. genom att: Stärka den nordiska forskningens kvalitet, styrka och synlighet genom stärkt forskningssamar-bete över landsgränser. Det reali-seras främst genom storskaliga, tvärvetenskapliga och tvärsekto-riella forskningsprogram som svarar på stora samhälleliga ut-maningar; aktiviteter som bidrar till den nordiska forskningens synlighet och konkurrenskraft i Europa och globalt; samt skap-ande av kritisk massa inom prio-riterade områden.

Målet år 2014 är att slutföra NordForsks strategiperiod 2011-2014 samt bereda en ny strategi-period baserad på de reviderade stadgar som Nordiska ministerrå-det tagit fram för NordForsk, under ledning av en ny styrelse. Inom forskningsfinansiering, etablera nordiska excellens-centra; initiera och delta i tvärve-tenskapliga forskningsprogram utgående från stora samhälleliga utmaningar och/eller skapa kri-tisk massa inom små och spridda forskningsområden som bedöms ha stor betydelse och potential för framtiden; samt att basera samt-liga satsningar på nationella prio-riteringar, samfinansierade av NordForsk/Nordiska ministerrå-det och nationella forskningsfi-nansiärer. Inom forskningsinfrastruktur-

Vidarefört de stora samfinansi-erade nordiska programsatsning-arna: Toppforskningsinitiativet (klimat, energi och miljö), globa-liseringsinitiativet eScience, forskningsprogrammen inom utbildningsforskning, samt inom hälsa och välfärd. Etablerat nya program inom samhällssäkerhet och Arktis. Ökat den nationella medfinansieringen i programmen. Etablerat bl.a. fyra nya Nordic Centres of Excellence. Etablerat ett 10-årigt samarbets-avtal med de nordiska forsknings-råden om finansiering av nordiskt e-infrastruktursamarbete (NeIC). Tagit fram rekommendationer för nordiskt samarbete om social- och hälsoregister och biobanker, samt igångsatt ett nordiskt sam-arbete om kliniska multicenter-studier.


71

Främja nordiskt samarbete kring väsentlig forskningsinfrastruktur och på så sätt bidra till högkvali-tativ forskning samt effektivt utnyttjande av resurser; Det reali-seras huvudsakligen via gemen-samma nordiska satsningar, bi-drag till etablering av relevant forskningsinfrastruktur samt harmonisering av existerande infrastrukturer, t.ex. hälso- och sociala register. Bidra till att ta fram kunskaps-grundlag för samhällelig nytta (beslutsfattare inom offentlig och privat sektor). Det realiseras främst genom aktiviteter som ökar det nordiska forsknings- och forskningsinfrastruktursamarbets synlighet; analyser och rådgiv-ning; samt skapande av ett forum för forskningspolitisk debatt. Säkra en god förankring av in-stitutionens aktiviteter i nation-ella prioriteringar och ett effektivt utnyttjande av resurser. NordForsk vill också prioritera och bidra till ett ökat och effek-tivt administrativt samarbete mellan de nordiska institutioner-na i Oslo.

samarbete, stärka nordiska fors-kares tillgång till forskningsin-frastruktur genom att främja ge-mensam användning av forsk-ningsinfrastruktur; etablerande av gemensam nordisk forsknings-infrastruktur, samt nordisk sam-ordning inom europeiskt infra-struktursamarbete, där detta är relevant för länderna. I ett internationellt perspektiv, synliggöra resultat av det nor-diska forskningssamarbetet i Europa, främja samarbete mellan nordiska och europeiska forsk-ningsaktörer, samt stärka den nordiska forskningens roll i ut-vecklingen av ett konkurrensduk-tigt ERA. Basera alla gemensamma nor-diska satsningar på grundlig analys och förberedande aktivite-ter i samarbete med nationella forskningsfinansiärer och policy-aktörer; uppnå en god dialog mellan forskningsarenan och den politiska arenan; genomföra kon-tinuerlig analys av det nordiska forskningslandskapet samt uppnå ett stärkt samarbete mellan forsk-nings- och utbildningssektorn och andra sektorer. Kommunicera och synliggöra resultat av det nordiska forsk-ningssamarbetet och stärka NordForsks roll som plattform för dialog mellan aktörer och sektorer inom det nordiska forsk-ningssamarbetet.

Etablerat en rådgivande högni-vågrupp med syfte att ta fram prioriteringar för det framtida nordiska samarbetet om forsk-ningsinfrastrukturer. Utvecklat goda rambetingelser för nordiskt forsknings- och forskningsinfrastruktursamarbete internationellt, genom deltagande i NMR:s samarbetsprogram med Ryssland, dialog med baltiska forskningsråd, samt samverkan med relevanta forskningsaktörer i Europa. Härunder bidragit till förverkli-gandet av ett europeiskt forsk-ningsrum genom vidareutveckl-ing av NordForsks egna aktivite-ter i linje med det samförstånds-avtal (Memorandum of Un-derstanding, MoU) som Nord-Forsk och NMR skrivit med Europeiska gemenskapernas kommission. Därtill faciliterat den första utlys-ningen inom det europeiska Joint Programming initiativet inom klimat (JPI Climate) och på detta sätt stärkt Toppforskningsinitiati-vet som en bredare internationell plattform. NordForsk har under året tagit fram följande rapporter: två stu-dier om nordiska forskares mobi-litet; doktorutbildning i Norden; språk-forskning i Norden; trender och utmaningar i nordiska forsknings- och innovationssystem; nordiskt medlemskap i centrala infrastruk-turer; styrkepositioner vid nor-diska universitet och högskolor; slutevaluering av program inom Välfärdsforskning och Hälsa & Näring. Synliggjort resultat av nordiskt forskningssamarbete genom ett brett spektrum av kommunikat-ionstilltag.


72

Forskning i øvrigt

2-3180 Nordisk Institut for Teoretisk Fysik (NORDITA)

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 9.002.000 8.869.000 10.911.000 100% Styret for Nordita

Formål Norditas främsta uppgift är grundforskning på högsta internationella nivå inom teoretisk

fysik. Institutet bedriver även vetenskapliga program med stort nordiskt deltagande be-stående av 1-2 månaders långa perioder av intensiv forskning kring ett specifikt tema. Nordita driver ett stipendiatprogram för högt meriterade unga forskare och utbildning av doktorander vid kurser och forskarskolor samt genom forskarhandledning. I enlighet med MR-U:s politiska prioriteringar har nedanstående mål fastlagts för 2015.

Forvaltnings- organ

Kungliga Tekniska Högskolan

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Arbeta för en mer stabil långsik-tig finansieringsmodell för insti-tutet tillsammans med nordiska och svenska intressenter. Attrahera ledande nordiska och internationella forskare inom teoretisk fysik till 6-7 vetenskap-liga program. Publicera över 100 vetenskapliga artiklar i ledande tidskrifter.

Starta två nya större forsknings-projekt, som finansieras av ERC och KAW stiftelsen, och ett forskningsprojekt som finansieras av Norges forskningsråd. Slutföra rekryteringen av en lek-tor i teoretisk högenergifysik tillsammans med Uppsala univer-sitet. Publicera över 100 vetenskapliga artiklar i ledande tidskrifter.

Alla de viktigaste målen för 2013 uppnåddes, inklusive: Cirka 110 vetenskapliga artiklar lämnades in för publicering i ledande tid-skrifter. Framgångsrik lansering av Dirac Materials ERC Ad-vanced Grant projektet i teoretisk kondenserade materiens fysik. Organisation av 8 vetenskapliga program, 9 kortare workshops och en avancerad forskarskola.

Målen ska förverkligas främst genom gruppforskning och individuell forskning inom flera områden i teore-tisk fysik, samt genom att organisera vetenskapliga aktiviteter som program och workshops samt forskar-skolor. Forskarutbildning på doktorand och postdoktorsnivå är en viktig del i aktiviteterna och ett gästpro-gram för nordiska och internationella forskare. 2-3181 Nordisk Institutt for sjørett (NIfS)

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 2.683.000 2.643.000 3.251.000 98% Styret for NIfS

Formål Nordisk institutt for sjørett har som formål å fremme forskning og undervisning i de nor-

diske land i sjørett, alminnelig transportrett, energi- og petroleumsrett og beslektede fag-områder. Instituttet skal videre opprettholde en høy kompetanse i alminnelig formuerett.


73

De fastlagte målene for 2015, jf. nedenfor, er i overensstemmelse med MR-Us politiske prioriteringer.

Forvaltnings- organ

Oslo Universitet

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Det langsiktige mål er å bevare og videreutvikle NIfS som nordisk kompetansesenter i sjørett. Dette forutsetter at forskning, undervis-nings- og kompetanseindikatorer holdes stabilt innenfor den natur-lige variasjon som ligger i virk-somhetens natur. Et mål for 2015 er at resultattal-lene ligger på snittet for de siste 5 år, som bl.a. vil innebære: Innleverte doktoravhandlinger 2 Publikasjoner i serie 11 Bøker 7 Publiserte manus 50 Studentavhandlinger 31 Kurs 12 Utlån bibliotek 7500.

I utgangspunktet er målet for 2014 å holde resultatet på samme nivå som 2013, men med følgende justeringer: Antall innleverte doktorav-handlinger økes til 2 – 3. Det er publisert mye i 2013, og det må forventes avtagende publisering i 2014. Forskning måles normalt i tre års snitt. Dette gjelder publiserte manu-skripter. Innleverte student-avhandlinger forventes redu-sert på grunn av budsjettkutt. Antall studenter har økt siden 2008, og vi må her forvente stagnasjon eller nedgang.

Antall innleverte doktoravhandlinger 1 Kommentar: Sterk forsinkelse i noen phd prosjekter Utgitte publikasjoner i serie 12 Utgitte bøker (inklusive pensum) 7 Antall publiserte manuskripter på engelsk 14 Publiserte manuskripter/ferdige manu-skr.54 Innleverte studentavhandlinger 31 Deltagere i forskerutdanning 7 Nordiske studenter (hvorav Nordplus) 24 (22) Gjennomførte kurs 13 Studenter til eksamen 578 Antall kveldsseminarer 11 Deltagere på kveldsseminar 310 Mottakere av seminarmateriale 1552 Antall utlån biblioteket 7729 Tilvekst til biblioteket618 Deltagelse i internasjonale nettverk o.l.

Målene søges realiseret hovedsageligt via forskning og forskerutdanning, undervisning i forskjellige valg-fag, videreutdanning gjennom seminarer og kurs, opprettholdelse av fagbibliotek, rådgivende virksomhet i forhold til offentlige myndigheter, advokater og de aktuelle næringsinteresser, internasjonalt samarbeide og publisering og annen forskningsformidling. 2-3182 Nordisk Institut for Asienstudier (NIAS)

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 4.253.000 4.190.000 5.155.000 98% NIAS styre Formål NIAS er en nordisk kundskabs- og ressourceplatform som fokuserer på det moderne

Asien og relationerne mellem Norden og Asien. NIAS udfører forskning, publicerer og formidler asienkundskaber, og er et tværfagligt mødested for nordiske asienprojekter og netværk samt for internationale forskere. Det digitale bibliotek står til rådighed for 26 nordiske universiteter og centre, og stipendieprogrammet tilbyder ophold ved NIAS. I overensstemmelse med MR-U’s politiske prioriteringer er de nedenfor nævnte mål fastlagt for 2015.

Forvaltnings- organ

Københavns Universitet


74

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Viden om Asien. Fokusere på Asien og Norden/Europa i et komparativt perspektiv. Et fo-kusområde vil være relationer mellem Norden og Asien. Ar-bejdet hermed vil inddrage nor-diske og asiatiske forskere, i et tværkulturelt og interdiscipli-nært samarbejde. Udvikle et nordisk/europæisk center of excellence indenfor Asienstudier i et tæt samarbejde med vore partnere i NNC (Nor-den) og EA (Europa), samt i Asien. Nordisk/Europæisk satsning indenfor Asienforskning. NIAS skal udgøre en naturlig base for et nordisk/europæisk center of excellence, via netværk i Nor-den, Europa og Asien.

Fastholde de aktiviteter som fun-gerer godt, stipendie-programmet og tilbuddet til medlemsinstitutio-nerne om digitale Asien-ressourcer, den årlige NNC konfe-rence og Ph.D. workshop samt eksisterende forskernetværk og programmer. Konsolidere nyere aktiviteter, samarbejdet med det nye Kina-center og sørge for at vore nordi-ske partnere får glæde af dette; videreudvikle den platform som fokuserer på Asien og det arktiske og derudover udvikle aktiviteter og projekter som endnu befinder sig i de indledende stadier. Styrke Asien og Arktis platformen, etablere kontakt til yderligere relevante partnere i Norden og i Asien for at formulere et forsk-ningsprojekt med ekstern finan-siering. Udvikle og udvide den europæiske Asiencenter alliance med nye medlemmer, udvikle nye former for forsknings- og uddannelses-samarbejde, herunder PhD kurser på europæisk plan. Tage initiativ til drøftelser med relevante akademiske institutioner i Norden og Europa om etablering af et forskningsnetværk indenfor Asienstudier med det formål at skabe et center of excellence.

NIAS opfyldte eller over-opfyldte kontraktmålene i 2013. Tallene med kontraktmålene i parentes. Akademiske publikationer: 44 (28) Brede publikationer:14 (10) NIAS Press (bøger): 18 (12) Nord. Stipendiater: 42 (27) Ph.d. kurser 1 (1) Nord.media deltag. 107 (21) Off./Priv rådgivning 8 (3) Konferencer m.v. 108 (78). Det nye Kina center etableredes i oktober, og som en del af NIAS servicerer og samarbejder det nu med vore nordiske og europæiske partnere. Vort nordiske Asien netværk (NNC) gik fra 22 til 26 medlem-mer. Det seneste medlem, Syd-dansk Universitet, var vært for den årlige Asienkonference og PhD workshop, og for første gang del-tog PhD kandidater fra Holland og Tyskland. KU’s Asiensatsning (ADI) med tænketanken ThinkChina er place-ret på NIAS, og dette giver god synergi. Fire innovative internationale aktiviteter i løbet af året: NIAS Press bog foranledigede en AAG konference i Seoul under ledelse af Madeleine Albright. Intensivt kursus om Asien for Grønlands selvstyre m.fl./Nuuk. Medlemskab af China-Nordic Arctic Research Center (CNARC). Initiativ til reetablering af Euro-pean Alliance for Asian Studies.


75

2-3184 Nordisk vulkanologisk institut (NORDVULK)

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 4.344.000 4.280.000 5.267.000 98% Styret i NORD-

VULK Formål Nordisk Vulkanologisk Center (NordVulk) har til formål at fremstå som en fælles nor-

disk kompetence indenfor forskning i vulkanologiske processer og relaterede emner, herunder klimatiske påvirkninger samt råstofdannelser. I overensstemmelse med MR-U’s politiske prioriteringer er de nedenfor nævnte mål fastlagt for 2015.

Forvaltnings- organ

Islands Universitet

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Lede eller deltage i internationale forskningsprojekter indenfor geologi/geofysik. Agere som vært for minimum 4-5 unge nordiske forskere og/eller forskningsstuderende indenfor emnet vulkanologiske processer. Publicere minimum 10 peer-reviewed videnskabelige artikler i internationale tidsskrifter. Afholde en geologisk sommer-skole på PhD niveau, forudsat at eksterne bevillinger opnås.

Lede eller deltage i internationale forskningsprojekter indenfor geologi/geofysik. Agere som vært for minimum 4-5 unge nordiske forskere og/eller forskningsstuderende indenfor emnet vulkanologiske processer. Publicere minimum 10 peer-reviewed videnskabelige artikler i internationale tidsskrifter. Afholde en geologisk sommer-skole på PhD niveau, forudsat at eksterne bevillinger opnås.

NordVulk forskere stod i spidsen for det EU sponsorerede ”Futu-reVolc” projekt med 26 internati-onale partnere samt deltog i flere europæiske forskningsuddannel-sesnetværk (NemoH og MeMo-Volc). NordVulk var vært for 3 nordiske PhD studerende og 5 nordiske unge forskere i 2013. NordVulk- forskere bidrog til 17 peer-reviewed videnskabelige artikler i internationale tidsskrif-ter, foruden 12 kapitler i en bog om potentielle islandske naturka-tastrofer (på islandsk). NordVulk afholdt en nordisk PhD sommerskole med emnet ”Remo-te sensing techniques in a dyna-mic geological setting” sponsore-ret af NordForsk.

2-3185 Nordisk Samisk Institut (NSI)

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 1.642.000 1.618.000 1.991.000 100% Styret for Samisk

Høgskole Formål Samisk høgskoles forskningsprogram ”Samisk forskning for det samiske samfunn II”,

med kontraktsperiode 2014-2016, har til formål å framskaffe forskningsresultater av høy kvalitet som er til nytte for det samiske samfunnet og urfolkssamfunn i øvrig. Kunnskapsutviklingen skal resultere i publisering, kapasitetsoppbygging og rekruttering


76

innenfor disiplinene rettshistorie, utdanningsforskning, etikk, statistikk, språkforskning, tradisjonell kunnskap og tradisjonelle næringer. Samisk som vitenskapsspråk skal styr-kes. De fastlagte målene for 2015, jf. nedenfor, er i overensstemmelse med MR-Us politiske prioriteringer.

Forvaltnings- organ

Sámi allaskuvla Sámi University College (Samisk høgskole)

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Videreføring av forskningsprosjekter innenfor de prioriterte fagdisiplinene. Gjennomføre 2 forprosjekter med formålet å utvikle PhD-prosjekter. Arrangere 1 forsknings-konferanse, samt Forsknings-dagene. Publisere 2 Dieđut-bøker og 2 nummer av Sámi dieđalaš áigečála.

Videreføring av forskningsprosjekter innenfor de prioriterte fagdisiplinene. Gjennomføre 3 forprosjekter med formålet å utvikle PhD-prosjekter. Arrangere 1 forskningskonferense, samt Forskningsdagene. Publisere 4 Dieđut-bøker og 2 nummer av Sámi dieđalaš áigečála.

SH har i løpet av 2013 finansiert 15 forskningsprosjekter innenfor forskjellige fagdisipliner med midler fra Nordisk ministerråd. SH har gjennomført to forprosjekter, med formålet å utvikle PhD-prosjekter. SH har gjennomført en forsk-ningskonferanse og arrangert Forskningsdagene for å formidle resultatene fra våre forsknings-prosjekter. SH har i løpet av 2013 utformet 2 bøker i serien Dieđut som kommer ut i 2014, og utgitt ett nummer av Sámi dieđalaš áigečála.

Samisk høgskole realiserer de oppstilte målene gjennom strategisk arbeid på flere plan innenfor organisasjonen. Både igangsettingen og oppfølgningen av forskningsprosjekter kan styrkes via tettere samarbeid mellom faglig ledelse, administrasjon og forskere. Høgskolen arbeider også framover for å skape arenaer for faglige diskusjoner og opprettholde samarbeid med andre institusjoner for høyere utdanning og forskning i Norden og internasjonalt forøvrig.

Social- og Helsepolitik

77


Generel indledning

Formål og Fakta

Ministerrådet for Social- og Helsepolitik (MR-S) arbejder for at landene opnår en mer-værdi ved, at udvalgte opgaver analyseres og/eller løses på nordisk plan for at øge nor-disk kompetence og konkurrencekraft. Samarbejdet koncentrerer sig om udvikling og bæredygtigheden af det nordiske velfærdssamfund, og må ses i et europæisk/globalt perspektiv.


Det social- og sundhedspolitiske samarbejde bygger på en strategi som blev godkendt af MR-S i 2012-2013. Der er tale om et overordnet politisk dokument, som komplemente-res af formandskabets prioriteringer, og det der bliver besluttet af MR-S. De strategiske tiltag er i hovedtræk koncentreret om fire mål der skal bidrage til at styrke en bæredyg-tig velfærd og sundhed i Norden. Det handler blandt andet om at sikre social tryghed i Norden på et arbejdsmarked under stadig forandring og en målrettet indsats for fore-byggelse, f.eks. fokus på at forebygge livsstilssygdomme og at fremme psykisk sund-hed. Desuden samarbejder MR-S om at styrke kvaliteten og sikkerheden i social- og sundhedsvæsenet og at fremme innovation via erfaringsudveksling og forskning inden-for sundheds-, omsorgs- og velfærdstjenesterne. Strategien suppleres af en handlingsplan, som er en oversigt der konkret beskriver de projekter og initiativer der løber i 2015. Strategien og handlingsplanen er offentliggjort på www.norden.org Den tidligere svenske minister Bo Könberg fik den opgave af MR-S og Generalsekretæ-ren at udarbejde en uafhængig rapport som forventes at komme med en række anbefa-linger til det fremtidige nordiske helsesamarbejde. Rapporten kan resultere i konkrete forslag til forbedring af det nordiske samarbejde på sundhedsområdet, som forventes udmøntet og igangsat i 2015. Se i øvrigt budgetpost 3-4311.

MR-S bidrager til Nordisk Ministerråds program Holdbar Nordisk Velfærd. Program-met, som gælder for perioden 2013-2015, handler om at finde nye og innovative vel-færdsløsninger i Norden. Løsninger som skal bidrage til øget kvalitet og ligestilling i uddannelse, arbejde og helse.


Resultatberetningen for MR-S beskriver her de resultater som ligger ud over resultaterne beskrevet under de enkelte budgetposter. Der kan være tale om tværsektorielle resultater og aktiviteter der finansieres af andre sektorer, så som programmet Holdbar Nordisk Velfærd og samarbejdet med nabolandene. Programmet Holdbar Nordisk Velfærd har i 2013 igangsat en række indsatsområder, hvor der under MR-S forskes i socialt entreprenørskab, samarbejde indenfor velfærds-professioner, forskning om social ulighed i helse og velfærd samt kliniske multicenter-studier. Læs mere om de enkelte projekter og konkrete resultater i programmet i rappor-teringen til statsministrene og på hjemmesiden www.norden.org/valfard.

Den tidligere svenske minister, Bo Könberg, har i opdrag fra MR-S og fra Generalsekre-tæren gennem 2013 og første del af 2014 foretaget en uafhængig udredning, der giver bud på, hvor og hvordan det nordiske samarbejde på sundhedsområdet kan udvikles og styrkes over de næste fem til ti år. Denne udredning og dens konkrete anbefalinger blev overleveret den 11. juni 2014 til den islandske helseminister. Ministerrådet vil drøfte og beslutte det videre nordiske samarbejde inden for sundhedsområdet.

http://www.norden.org/



78

MR-S har bidraget til samarbejdet med Nordvestrusland og Estland, Letland og Litauen hvor der i 2013 fortsat blev arbejdet med programmet for indsats mod menneskehandel, hvor der er særligt fokus på sociale aspekter af menneskehandel. Der er gennemført projekt bl.a. vedrørende forebyggelse af menneskehandel af unge under 18, hvor der i 2014 afsluttes med en konference. Der er blandt andet gennemført seminarer og træ-ningsprogrammer for myndigheder og NGO’er i de baltiske lande og Nordvestrusland om forebyggelse og bekæmpelse af menneskehandel. I 2013 udgav NMR rapporten ”Trafficking in Human Beings in Working Life” der satte fokus på hvordan personer i dag bliver ofre for menneskehandel f.eks. bærplukkere. Rapporten blev omtalt i flere nyhedsmedier. MR-S besluttede i sommeren 2013 at nedlægge Nordic School of Public Health NHV med virkning fra den 1. januar 2015. MR-S besluttede samtidigt at opretholde højt ni-veau i samarbejdet inden for området folkesundhed hvilket betyder at landene er i gang med en drøftelse om prioriteringer og niveau for det fremtidige samarbejde.


MR-S (TDKK) 38.956 40.293 -1.337 -3,3% Projektmedel 18.621 19.151 -530 -2,8%

3-4310 Projekmedel - Social- och hälsovårdspolitik 4.568 5.725 -1.157 -20,2% 3-4311 Nordisk helsesamarbejde – opfølgning af Bo Könbergs rap-

port 1.243 0 1.243 -

3-4320 Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder 1.123 1.106 17 1,5% 3-4340 Nomesko og Nososko 1.892 1.864 28 1,5% 3-4382 NIOM AS - Nordisk institutt for Odontologiske Materialer 9.795 10.456 -661 -6,3%

Institutioner 20.335 21.142 -807 -3,8% 3-4380 Nordens Välfärdcenter 20.335 21.142 -807 -3,8% 3-4381 Nordiska högskolan för folkhälsovetenskab (NHV)* 0 40.010 -40.010 -100,0%



*NHV er finansieret direkte af landene, og indgår derfor ikke i de akkumulerede beløb. Projektmedel

3-4310 Projektmidler – Social- och hälsvårdspolitik

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 4.568.000 5.725.000 5.756.000 85% MR-S/EK-S Formål Projektmidlerne koncentreres til færre områder og større projekter og er et vigtigt vir-

kemiddel til at udmønte MR-S politiske prioriteringer. Det er et krav at mindst tre nordi-ske lande deltager i projekterne. Projekter kan som udgangspunkt maksimalt modtage støtte i 3 år, dog kan perioden forlænges hvis der måtte være en særlig begrundelse. Målet er at projekterne efter den-ne periode skal afsluttes – eller forankres nationalt, sådan at der kan gives plads til nye prioriteringer.


79

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Inklusion af udsatte unge i ar-bejdsliv og uddannelse: Delrapporteringer af gennemgang af forskning om førtidspensione-ring af unge. Delrapporteringer af gennemgang af forskning om psykisk sårbare unge inden for uddannelsessektoren samt over-gangen fra skole til arbejdsliv. Resultaterne fra forskningsgen-nemgangene kommunikeres lø-bende til relevante aktører i Nor-den, herunder til nationale myn-digheder, forskere, praktikere mv. Nordisk Konvention om social bistand og sociale tjenester: Iværksættelse af anbefalingerne fra analysen af bistandskonventi-onen. Samarbejde om eHelse: En projektplan skal udarbejdes om nordiske e-recepter. Slutrap-porten for samarbejdet om nor-disk eHelse præsenteres ved sundhedsministermødet i juni 2015.

Inklusion af udsatte unge i ar-bejdsliv og uddannelse: Delrapporteringer af gennemgang af forskning om førtidspension af unge. Delrapporteringer af gen-nemgang af forskning om psykisk sårbare unge inden for uddannel-sessektoren samt overgangen fra skole til arbejdsliv. Resultaterne fra forskningsgennemgangene kommunikeres løbende til rele-vante aktører i Norden, herunder til nationale myndigheder, forske-re, praktikere mv. Nordisk Konvention om social bistand og sociale tjenester: Målet er, at EK-S i november 2014 beslutter om der er behov for en revision af konventionen. Samarbejde om eHelse: Målet med arbejdet er at fremme mobiliteten blandt medborgere og patienter i Norden. Der følges op på det nationale juridiske arbejde med at udvikle e-recept. Arbejdet med fælles eHelseindikatorer fortsætter. Færddiggørelse af Bo Könberg rapporten om nordisk samarbejde inden for sundhedsområdet de næste 5 til 10 år, samt at landene beslutter om initiativerne i efter-året.

Inklusion af udsatte unge i ar-bejdsliv og uddannelse: Projektopstart i regi af Nordens Velfærdscenter (NVC). Der er opstået behov for en ana-lyse af Nordisk Konvention om social bistand og sociale tjene-ster, hvor konventionens be-stemmelser ses i sammenhæng med EU og international ret samt de nordiske landes nationale lov-givning. Samarbejde om eHelse: Har bidraget til at fremme mobi-liteten blandt medborgere og patienter i Norden. Netværket har også deltaget i et europæisk pro-jekt epSOS med samme mål. Under netværket har været opret-tet to ekspertnetværk, herunder et juridisk netværk, som har under-søgt hindringer i forhold til mobi-litet og receptudveksling mellem landene. Det andet netværk, for-skernetværket, har udgivet en rapport om eHelseindikatorer i Norden (TemaNord 2013:522).

3-4311 Nordisk helsesamarbejde – opfølgning af Bo Könbergs rapport Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 1.243.000 0 0 0% MR-S/EK-S Formål Bo Könbergs rapport peger på nordiske samarbejdsområder inden for sundhedsområdet i

de kommende fem til ti år. Ministerrådet vil drøfte og beslutte hvordan og i hvilket om-fang rapportens anbefalinger skal iværksættes. Til at igangsætte og virkeliggøre dette nye samarbejde har Ministerrådet afsat midler under denne budgetpost.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Opgaver, som følger af de politiske beslutninger af Könberg rapporten


80

3-4320 Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 1.123.000 1.106.000 1.142.000 100% NVC Formål Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder (härefter Rådet) är förankrat i MR-S,

men är ett rådgivande organ för hela Nordiska ministerrådet. Rådet ska fungera som plattform för kunskapsdelning och informationsutbyte mellan sakkunniga i de nordiska länderna och självstyrande områdena. Rådet får uppdrag från Nordiska Ministerrådet men har rätt att på eget initiativ lyfta frågor och uppgifter som Rådet finner viktiga i det nordiska samarbetet på funktionshinderområdet. Rådet består av åtta experter på funktionshindersfrågor och åtta representanter för funktions-hindersorganisationerna i Norden. Experterna nomineras av respektive nordiskt land och självstyrande område. Representanterna för funktionshindersorganisationerna nomineras av ländernas paraplyorganisationer. http://www.nordicwelfare.org/Om-oss/Funktionshinderradet/ I överensstämmelse med den av MR-S antagna strategin för social- och hälsoområdet för perioden 2013 och framåt har de nedan nämnda målen blivit fastlagda för 2015.

Forvaltnings-organ

Nordens Velfærdscenter (NVC)

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Rådet fortsättar arbetet med at följa upp genomförandet av upp-gifter och mål i handlingsplanen. Rådet, som är relativt nytt, skall utvärderas och eventuella behov till förändringar för mandatet för Rådet kommer att kartläggas.

Rådet fortsätter med inspel till handlingsplanen, som ska god-kännas under året 2014 och gälla 2015-2017. Rådet slutför de projekt, som finns kvar efter gamla rådet och förstärker sin position genom att informera om sin verksamhet och ansvara för informationsför-medling på funktionshinderområ-det.

Arbetet med Rådet inleddes, en person anställdes som sekreterare för Rådet, medlemmarna ut-nämndes. Det nya Rådet fortsatte med några projekt som hade blivit kvar av Nordiska Handikappolitiska Rådet. Rådet påbörjade arbetet med handlings-planen för det nordiska funkt-ionshindersamarbetet.

3-4340 Nomesko og Nososko

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 1.892.000 1.864.000 1.916.000 100% Statens Serum Insti-

tut, Danmark Formål Bidraget til Nordisk Medicinalstatistisk Komité (NOMESKO) og Nordisk Socialstati-

stisk Komité (NOSOSKO) har til formål at sikre, at nordisk statistik på social- og sund-hedsområdet er sammenligneligt mellem landene, at indsamle nordisk statistik på områ-det, og gøre denne bredt tilgængelig via publikationer samt databaser på hjemmesiden

http://www.nordicwelfare.org/Om-oss/Funktionshinderradet/


81

www.nowbase.org. Desuden skal man sikre nordisk koordinering internationalt i rele-vante statistiksammenhænge. Statistikmaterialet er et værktøj som bliver anvendt til at træffe beslutninger på andre områder indenfor Nordisk Ministerråd. I overensstemmelse med den af MR-S besluttede strategi at sikre og udbrede nordisk statistik er følgende mål fastlagt for 2015:

Forvaltnings-organ

Statens Serum Institut, Danmark

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Helsestatistik for de nordiske lande og Social tryghed i de nor-diske lande: En publikation der bliver udgivet på dansk og på engelsk. Projekt om velfærdsindikatorer: Opfølgning på projektet. Hjemmeside: Videreudvikling af den fælles hjemmeside. Projekter: Gennemføres til ud-vikling af sammenlignelig stati-stik eller belysning af specifikke social- eller sundhedspolitiske emner.

Helsestatistik for de nordiske lande og Social tryghed i de nor-diske lande: En publikation der bliver udgivet på både dansk og på engelsk. Ældres helse, social ulighed i dødelighed og sygefravær: En temaudgivelse. Formidlingsstrategi: Videreud-vikling - primært gennem den fælles hjemmeside og database samt etablering af nyhedsbreve ved faste publikationer, temapub-likationer og nye tilgængelige data, for at øge kendskabet til komiteernes arbejde og tilgænge-ligheden af sammenlignelig nor-disk sundheds- og socialstatistik. Projekt om velfærdsindikatorer: Opstart af projekt som sker i samarbejde med det islandske formandskab.

Helsestatistik for de nordiske lande og Social tryghed i de nor-diske lande: Publikationen blev udgivet både på dansk og engelsk. Utfordringer for den nordiske velferdsstaten og Hälso- og sjuk-vårdens finansiering i Norden: Temaudgivelser i 2013. Ny hjemmeside blev etableret.

Målene søges realiseret hovedsageligt via indsamling af sammenlignelige data, og publicering af data i årlige publikationer, som løbende revideres og udvikles. Der bliver gennemført projekter til statistikudvik-ling eller belysning af specielle områder, publicering af projektresultater i specialpublikationer, afholdelse af seminarer, samt kommunikation af alt ovenstående gennem egen hjemmeside og database. 3-4382 NIOM A/S – Nordisk Institutt for Odontologiske Materialer

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 9.795.000 10.456.000 10.781.000 100% NIOM AS Formål NIOM A/S har til formål å sikre at medisintekniske produkter som benyttes innen tann-

pleien i Norden, oppfyller de helsemessige og tekniske krav som kan stilles med hensyn til utviklingen innen området. NIOM A/S forsknings- og informasjonsvirksomhet skal


82

baseres på vitenskapelig grunn og være praktisk anvendelig i klinisk virksomhet for å bidra til at pasienter i nordiske land får sikre og velfungerende biomaterialer. NIOM A/S skal videreutvikle det nordiske forskningssamarbeidet gjennom økt fokus på kliniske problemstillinger. Se NIOM A/S hjemmeside på www.niom.no I overensstemmelse med den af MR-S besluttede strategi at sikre og udbrede nordisk statistik er følgende mål fastlagt for 2015:

Forvaltnings-organ

NIOM A/S (Nordisk Institut for Odontologiske Materialer), Oslo.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Forskning: Genomförande och koordination av tvärvetenskapliga och samnordiska forskningsprojekt. Aktivt samarbete med minst en institution från vart nordiskt land i ett nordiskt nätverk inom områ-det dentala biomaterial. Fremskaffe ny kunnskap om kli-niske og biologiske egenskaper til dentale biomaterialer som poly-merer, keramer og metaller. Synlighet og formidling: NIOM A/S skall vara första-handsvalet när helsemyndigheter, profesjon og pasienter ønsker vetenskapligt baserade svar på frågor om dentala biomaterial: Videreutvikle og vedlikeholde nettbasert informasjonsportal. Publisere klinisk relevant infor-masjon om materialer og metoder basert på egne og andres forsk-ningsresultater. Avholde etter- og videreutdanningskurs og semina-rer for tannleger.

Forskning: Genomförande och koordination av tvärvetenskapliga och samnordiska forskningsprojekt. Aktivt samarbete med minst en institution från vart nordiskt land i ett nordiskt nätverk inom områ-det dentala biomaterial. Vara en rekryteringsbas av unga forskare. Minst 24 måneder gjesteforsker-aktivitet med forskere fra de nor-diske landene. Gi eksterne fors-kere innsikt i metoder innenfor biomaterialforskning. Fremskaffe ny kunnskap om kli-niske og biologiske egenskaper til dentale biomaterialer som poly-merer, keramer og metaller. Synlighet og formidling: NIOM A/S skall vara första-handsvalet när helsemyndigheter, profesjon og pasienter ønsker vetenskapligt baserade svar på frågor om dentala biomaterial: Styrka kontakterna med de hälso-vårdande myndigheterna i Nor-den. Utsendelse av månedlige nyhetsbrev. Videreutvikle og vedlikeholde nettbasert informa-sjonsportal. Publisere klinisk relevant informasjon om materia-ler og metoder basert på egne og andres forskningsresultater. Av-holde etter- og videreutdannings-kurs og seminarer for tannleger.

Forskning: Bidra til sikre og velfungerende biomaterialer. NIOM A/S har hatt 20 forskningsprosjekter i relasjon til dentale biomaterialer. Seks av prosjekterne er knyttet til gjesteforskere. Åtte prosjekter er i avslutningsfasen, og det er utgitt 17 forskningspublikasjoner i internasjonale tidsskrifter. NIOM A/S har i samarbeid med Chalmers tekniska högskola i Göteborg og med Universitetet i Åbo arbeidet med overflateegen-skaper på medisinske bløtvevs-implantater og fiberforsterkning ved benvevsregenerering. Pro-sjektene er knyttet til gjestefors-kere ved NIOM A/S. NIOM A/S har hatt prosjekter med helseforetaket Helse-Vest og Universitet i Bergen og studert egenskaper til og utlekk fra ernæ-ringssonder til premature barn, og med Universitetet i Oslo vedrø-rende lysaktiverte antibakterielle sårpakninger. Synlighet og formidling: NIOM A/S har holdt foredrag og præsentationer på konferencer, kongresser og seminarer, publice-ret 21 artikler i internationale og nordiske tidsskrifter og 9 nyheds-breve. Produktdatabasen er vide-reudviklet og indgår i NIOM A/S informationsportal.

http://www.niom.no/


83

Målene søges realiseret hovedsageligt via nordiske gjesteforskeraktivitet, nordiske samarbeidsprosjekter, forskningsaktivitet, metodeseminarer, utadrettete aktiviteter, kurs, fortatte nyhetsbrev og publikasjoner og arbeid på hjemmesider. Institutioner

3-4380 Nordens Välfärdscenter (NVC)

Institution Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 NMR fin. 13 Budget disp. af SEK 24.500.000 24.301.000 25.314.000 82% Institutionen Modsv. DKK 20.335.000 21.142.000 21.264.000

Formål Nordens Välfärdscenter (NVC), är Nordiska ministerrådets huvudorgan för att främja

utvecklingen inom det socialpolitiska området i Norden och dess närområde. NVC ska genom utbildning, information, främjande av forskningssamarbete och spridning av forskningsresultat, utvecklingsarbete, nätverksbyggande och internationellt arbete m.m. höja kvaliteten inom det socialpolitiska området i Norden och dess närområde och genom dessa insatser bidra till att utveckla den nordiska välfärdsmodellen. Förutom den grundläggande budget kan NVC ta på sig uppgifter som har särskild finansiering för genomförandet av projekt och aktiviteter. Dessa uppgifter och aktivi-teter finansieras inte över budgeten. I tabellen nedan framgår målen för NVC som är fastlagda för 2015 i överensstäm-melse med strategin som beslutats av MR-S. Det kan ske ändringar i målen för 2015 mot bakgrund av de processer för utveckling av samarbetet på hälso- och socialområ-dena, som pågår under 2014, samt på grund av fastsättandet av ett nytt resultatkontrakt för NVC. Se NVC:s hemsida på www.nordicwelfare.se I överensstämmelse med den av MR-S antagna strategin för social- och hälsoområdet för perioden 2013 och framåt har de nedan nämnda målen blivit fastlagda för 2015.

Kontraktperiode og -status

NVCs nuvarande kontrakt löper under perioden 2012–2014. NVC har inlett en process med inspel till nytt kontrakt med NVCs styrelse.

Mål og resultatopfølgning

2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater NVC vill förstärka sin roll som nordiskt resurs- och kunskaps-center inom det välfärdspolitiska området. Välfärdspolitik: NVC förmedlar aktivt kunskap från NVC’s initiativ på området välfärdspolitik till länderna, spe-ciellt gällande familjepolitik samt ett projekt om Fosterbarn i Nor-den. Det genomförs landsturnéer, utbildningsinsatser och semi-narier mm.

NVC vill förstärka sin roll som nordiskt resurs- och kunskaps-center inom det välfärdspolitiska området. Välfärdspolitik: Inom området familjepolitik bil-dar NVC nätverk där forskning och goda exempel kan lyftas fram för att färre barn och ungdomar marginaliseras i samhället. Inom projektet ”Fokus på barn i fosterhem” tas konkreta rekom-

NVC har under 2013 genomfört turnéer i de nordiska länderna, där samtliga länder har besökts. Genom turnéerna har NVC nått nästan 900 politiker, tjänstemän och representanter för brukaror-ganisationer, verksamma inom de områden vi presenterat. Välfärdspolitik: Projektet ”tidiga insatser” har avslutats. Rekommendationer har tagits fram för projektets fokus-områden, bland annat gällande

http://www.nordicwelfare.se/


84

NVC har fullföljt en kartläggning av kvalitetsarbetet i äldreomsor-gen i Norden och förmedlar denna kunskap till länderna. Funktionshindersområdet: Vidare utveckling av kursverk-samheten på dövblindområdet, samt fortsatt erbjudanden om och utveckling av e-lärningskurser. Fortsatt fokus på specifika artik-lar i FN’s konvention om funkt-ionshinder. Uppföljning av hand-lingsplan för nordiskt samarbete på funktionshinderområdet. Alkohol- och drogforskning: NVC förmedlar aktivt kunskap om alkohol och droger bland annat genom t.ex. utgivande av tidskriften NAD (Nordic Studies on Alcohol and Drugs), och ut-veckling av PopNAD webbporta-len, arrangera seminarier mv. Välfärdsteknologi: Uppstart av Fas 2 i det nordiska projektet inom välfärdsteknologi under ”Hållbar nordisk välfärd”. Arbetsinkludering: Vidareutveckling och drift av Nordisk Kunskapsbank om av-hopp. Vidareutveckla samarbetet med nordiska expertmiljöer kring utsatta unga. Kunskapsfördjupning om unga förtidspensionärer i Norden. Arrangera seminarer och works-hops om unga, psykisk ohälsa och förtidspensionering.

mendationer fram, hur foster-barns hälsa, skolgång och efter-vård kan förbättras. Funktionshindersområdet: Sammanställa en kunskapsöver-sikt över utvecklingen av olika boendeformer för personer med funktionsnedsättning. Sammanställa goda exempel på implementeringen av FN’s kon-vention om funktionshinder 19 artikel. Sammanställa handlingsplan for nordiskt samarbete på funktions-hinderområdet. Alkohol- och drogforskning: Genomförande av nordiska alko-hol- och drogforskardagarna. Igångsättning av projekt om rus-medelsförebyggande arbete i Norden. Fortsatt utgivande av tidskriften NAD och utveckling av PopNAD webbportalen. Sammanställa rapport om droger och drogpolitik i Norden. Välfärdsteknologi: Nätverket ”Nordisk tankesmedja för välfärdsteknologi” upprättas och drivs. Stöd till det nordiska samarbetet kring standardisering av hjälp-medel. Uppstart och genomförande av Fas 1 av det nya nordiska pro-jektet inom välfärdsteknologiom-rådet – under ”Hållbar nordisk välfärd”. Arbetsinkludering: Vidareutveckla Nordisk kun-skapsbank om avhopp, samt ut-öka läsekretsen av websiden

förslag på tidiga insatser och en nordisk föräldrastödsmodell. En rapport har utarbetats som belyser barnfattigdom i Norden, och en kartläggning: ”Så bor 80+ i Norden”. Det har genomförts utbildnings-insatser i Baltikum och St. Pe-tersburg om tidiga insatser. Funktionshindersområdet: Det har givits ut en publikation om funktionshinderspolitik i Norden, som är resultatet av ett nordiskt projekt om ämnet. Det har genomförts ett nordiskt seminarium om personlig assi-stans samt ett seminarium om närstående vård. Det har genomförts 4 seminarier och 5 kurser inom dövblindområ-det. Alkohol- och drogforskning: Genomfört forskningsprojekt om alkoholopinioner i Norden. Förmedlning av kunskap om alkohol och droger bland annat genom utgivande av den veten-skapliga tidskriften NAD (Nordic Studies on Alcohol and Drugs), utveckling och expansion av den populärvetenskapliga webbporta-len PopNAD samt utskick av nyhetsbrevet. Slutfört projekt med WHO om forskningsförmedling till Asien. Välfärdsteknologi: Genomförde konferenser om välfärdsteknologi i Oslo respek-tive Stockholm. Utgivit temahäftet ”Empower-ment och välfärdsteknologi till kroniker”. NIW-nätverket (Nordic Innovat-ion Network for Welfare Techno-logy) drevs och utvecklades. Arbetsinkludering: Har utvecklat fackinnehållet och websidan för Nordisk Kunskaps-bank om skolavhopp. Har arrangerat och deltagit med fackpresentationer om avhopp i


85

sammanlagt 20 nordiska evene-mang. Medverkat till etableringen av ett nordiskt nätverk om ungdoms-forskning.

3-4381 Nordic School of Public Health NHV*

Institution Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 NMR fin. 13 Budget disp. af SEK 0 45.989.000 45.592.000 84% Institutionen Modsv. DKK 0 40.010.000 38.297.000

*NHV er finansieret direkte af landene, og indgår derfor ikke i de akkumulerede beløb

Formål

MR-S besluttede den 11. juni 2013 at nedlægge Nordic School of Public Health NHV med sigte på at skolen er afviklet senest den 1. januar 2015. Denne beslutning blev den 2. juli 2013 bekræftet af MR-SAM og præsenteret som Ministerrådsforslag på Nordisk Råds session i oktober 2013. I 2014 afviklede NHV´s ledelse skolen. MR-S ser det som yderst vigtigt at beholde ambitionsniveauet i det fortsatte nordiske samarbejde på folke-sundhedsområdet. Se NHV’s hjemmeside på http://nhv.se

http://nhv.se/

Kulturpolitik

86

Kulturpolitik

Generel indledning

Formål og Fakta

Syftet med det nordiska kultursamarbetet är, enligt den av de nordiska kulturministrarna beslutade strategin för det nordiska kultursamarbetet 2013-2020, att förvalta det nor-diska kulturarvet inom historia, kultur och språk och på så sätt säkra en kontinuitet. Samtidigt är det nödvändigt att införliva nya kulturuttryck och impulser. Förändringar i kulturlivets och konstens villkor, i befolkningssammansättning, teknik med mera, ställer krav på flexibilitet och förnyelse. Genom erfarenhets- och kompetensutbyte samt nätverksbyggande ska Norden som reg-ion utvecklas och stärkas. Språkförståelsen i Norden ska främjas och understödjas. Prin-ciperna om yttrandefrihet och armslängds avstånd ska försvaras. Ett brett förankrat kul-turellt samarbete ska utveckla gemenskap och förståelse mellan invånarna i Norden och därmed bidra till de nordiska välfärdssamhällenas sammanhållning.


Nordiska ministerrådets strategi för det nordiska kultursamarbetet 2013-2020 innehåller fem prioriterade teman med strategiska målsättningar: Det hållbara Norden – Det nordiska kulturlivet stärker hållbarheten i de nordiska sam-hällena genom att vara tillgänglig och involverande Det kreativa Norden - Norden utmärker sig som en levande, dynamisk och kreativ kulturregion. Det interkulturella Norden – Alla invånare i Norden känner sig hemma och kulturellt delaktiga i Norden. Det unga Norden – Barn och unga i Norden skapar, tar del av och har åsikter om konst och kultur. Det digitala Norden - Nordisk kultur drar full nytta av den digitala tekniken. Kulturministrarna framhåller att forskning och ett ökat kunskapsunderlag ska prioriteras i arbetet med att genomföra strategin. Strategin ska tjäna som styrdokument för institut-ioner och samarbetsorgan inom ministerrådet för kultur. Strategin realiseras genom in-stitutionernas egna verksamhetsmål; i budgettexter som anger prioriteringarna för kom-mande år; i de strategiska satsningar som kulturministrarna beslutar; genom att stärka samarbetet med de nationella kulturmyndigheterna; genom att stärka dialogen på alla nivåer och med andra sektorer; genom ordförandeskapsaktiviteter.


Den redogörelse för MR-K:s resultat som ges här beskriver resultaten utöver vad som finns beskrivet under de enskilda budgetposterna, dvs. i tillägg till det som MR-K:s institutioner, samarbetsorgan och programverksamheter har genomfört för att realisera strategin. Kulturministrarnas nya strategi för det nordiska kultursamarbetet 2013–2020 lanserades under det svenska ordförandeskapet och det svenska ordförandeskapsprogrammets in-nehåll och struktur byggde också på denna strategi. Strategin syftar till att ge samarbetet ännu tydligare kontinuitet och fokus. Kulturens och kulturpolitikens arbetsfält rör kär-nan av vår identitet. Det handlar bl.a. om att gestalta den verklighet vi lever i och att ge utrymme för ett inkluderande och öppet samhälle. Genom att eftersträva en mångfald av kulturyttringar bidrar kulturen till att utanförskapet minskas. Ett flertal aktiviteter inom ramen för Ministerrådet för kultur genomfördes under det svenska ordförandeåret. Dit hör ett expertmöte om mediekunnighet som nyckel till yttrandefrihet och demokrati samt två konferenser: Unga läsare i Norden respektive Öppna kulturarvsdata i Norden. Därutöver har ytterligare ett antal möten hållits bl.a. om konstnärernas villkor i Norden, fristäder för konstnärlig yttrandefrihet och om hållbar arkitektur och design. Flera av

Kulturpolitik

87

dessa möten har särskilt fokuserat på att utveckla de nordiska nätverken mellan nation-ella myndigheter och aktörer. Nordic Cool 2013 genomfördes på The Kennedy Center i Washington DC 19 februari -17 mars 2013 i samarbete med Nordiska ministerrådet, de nordiska ambassaderna i Washington och de nordiska ländernas kulturdepartement och kulturmyndigheter. Nor-dic Cool involverade flera av ministerrådets sektorer med primära bidrag från samar-bets- och kulturministrarna. Festivalens program innehöll ca 100 evenemang och invol-verade mer än 750 artister från de nordiska länderna och Färöarna, Grönland och Åland. Med Nordic Cool 2013 ville Nordiska ministerrådet och de övriga nordiska samarbets-partnerna uppnå både kulturell, politisk och medial genomslagskraft. Det överordnade målet var exponering av Norden, de nordiska länderna och deras konst och kultur samt även utforska samspelet mellan centrala teman som är viktiga för medborgarna i Nor-den; omsorg om naturen, teknologisk innovation, miljömässig hållbarhet, entreprenör-skap, barn- och ungdomskultur och jämställdhet. Den utvärdering som har gjorts visar att det massmediala genomslaget var stort, såväl i Norden som i USA. Ett mycket stort antal personer i USA har kunnat exponeras för budskap om såväl länderna som dess kultur och också deras värderingar. Festivalen hade närmare 200 000 besökare. Över 7000 personer deltog även i längre programpunkter, som föreläsningar och debatter, som fördjupade bilden av Norden. Utvärderingen skriver även att som satsning för att skapa regional och nationell profilering måste Nordic Cool också ses som en succé. Utöver att festivalen har lyckats nå ett stort antal personer så har man också lyckats skapa nya kontakter in i Washingtons kulturvärld och stärkt olika politiska kontakter, vilket gagnar och kan förstärka det fortsatta profileringsarbetet. Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris I 2013 blev Nordisk Råds børne- og ungdomslitteraturpris delt ud for første gang. Inte-ressen for den nye pris har været meget stor; prisen er i 2013 præsenteret på messer og festivaler i bl.a. Lillehammer, Leipzig, Frankfurt, Bologna, Tallinn, Lund, Göteborg, Bukarest, Helsingfors, Oslo, København og Reykjavik. Den mediale gennemslagskraft har været højere end forventet og en lang række litteraturformidlingsplatforme har booket prisen ind i deres fremtidige programmer. Nordisk Råds pris for børne- og ungdomslitteratur indgår i en større satsning kaldet: Løft for Nordisk børne- og ungdomslitteratur. Løftet skal skabe synergi mellem prisen og litterære aktiviteter der stimulerer børn og unges læselyst. I 2013 blev der bl.a. iværksat: Øget oversættelsesstøtte som bidrager til at mere af den store mængde kvali-tetslitteratur som udgives for børn og unge i Norden, oversættes mellem de nordiske sprog. Der er gennemført nordiske forfatterbesøg på skoler fordelt på hele Norden. Nordens Folkehøjskole Biskops Arnö har arrangeret forfatterskole for 30 unge fra Nor-den hvor unge skrive-talenter får undervisning og inspiration fra etablerede forfattere. Der er gennemført et seminar for nordiske forfattere og illustratorer, ligeledes på Bi-skops Arnö. I forbindelse med Nordisk Råds Session blev der afholdt et seminar om nordisk samtidsbørnelitteratur. De to nye initiativer; Pris og Løft har medvirket til at synliggøre nordisk børne- og ung-domslitteratur og til at engagere fagmiljøer i de nordiske landene i en fælles indsats for børnelitteratur og læselyst. Kultur och hållbar utveckling Kultursektoren har i 2013 haft et særligt fokus på holdbar udvikling. Kultur og holdbar udvikling er ét af fem prioriterede områder i Strategi for nordisk kultursamarbejde 2013 – 2020. Kultur har i 2013 blandt andet bidraget med en del-session på den nordiske holdbarhedskonference i september i Umeå hvor bæredygtig læring og kultur var ét af fokusområderne på konferencen. Nordisk Ministerråd er initiativtager til projektet ”Cul-ture and Sustainable Development” som er et flagskibsprojekt i realiseringen af EU´s Østersøstrategi. Projektets overordnede formål er at opbygge viden om kultur som driv-

Kulturpolitik

88

kraft for en bæredygtig udvikling. Dette sker gennem fremme af gode/bedste/ næste praksis for, hvordan kultur kan bidrage til en bæredygtig udvikling i Østersøregionen. Projektet ” Culture and Sustainable Development” har tre tværfaglige fokusområder: Byudvikling, Kreative Industrier og Social Innovation. Projektet drives af Nordisk Mi-nisterråds kontor i Riga og er fortsat i 2014.


Sum MR-K (TDKK) 167.143 167.879 -736 -0,4% Generelle kulturinnsatser 46.284 46.416 -132 -0,3%

4-2203 Dispositionsmidler Kultur 941 1.028 -87 -8,5% 4-2205 Nordisk kulturfond 34.342 34.525 -183 -0,5% 4-2206 Nordisk Råds priser 3.583 3.530 53 1,5% 4-2208 Strategiska satsningar 7.418 7.333 85 1,2%

Barn och unga 6.036 6.068 -32 -0,5% Projektmedel och generella stödordningar 6.036 6.068 -32 -0,5%

4-2212 Nordisk Børne- og Ungdomskomité (NORD-BUK)

6.036 6.068 -32 -0,5%

Film och media 35.062 37.207 -2.145 -5,8% Projektmedel och generella stödordningar 32.037 34.063 -2.026 -5,9%

4-2221 Nordisk computerspilprogram 4.172 6.610 -2.438 -36,9% 4-2222 Nordisk Film- och TV-fond 27.865 27.453 412 1,5%

Institutioner 3.025 3.144 -119 -3,8% 4-2228 NORDICOM 3.025 3.144 -119 -3,8%

Konstområdet 76.003 74.486 1.517 2,0% Projektmedel och generella stödordningar 33.210 32.719 491 1,5%

4-2251 Kultur- og kunstprogrammet 17.786 17.523 263 1,5% 4-2253 Nordisk oversættelsesstøtte 3.067 3.022 45 1,5% 4-2254 Nordiskt-baltiskt mobilitetsprogram för Kultur 12.357 12.174 183 1,5%

Nordiska kulturhus (institutioner) 42.793 41.767 1.026 2,5% 4-2270 Nordens hus i Reykjavik 8.887 8.412 475 5,6% 4-2272 Nordens hus på Färöarna 13.490 13.330 160 1,2% 4-2274 Nordens institut på Åland 2.944 2.895 49 1,7% 4-2277 Nordens institut på Grönland (NAPA) 6.322 6.247 75 1,2% 4-2548 Kulturkontakt Nord 11.150 10.883 267 2,5%

Andra kultursatsningar 3.758 3.702 56 1,5% Projektmedel och generella stödordningar 3.758 3.702 56 1,5%

4-2234 Samisk samarbeid 3.758 3.702 56 1,5%

Opdelt på kategorier 167.143 167.879 100% 100% Projektmidler 8.359 8.361 5,0% 5,0% Programlignende aktiviteter 109.208 110.905 65,3% 66,1% Institutioner 45.818 44.911 27,4% 26,8% Organisationsbidrag 3.758 3.702 2,2% 2,2%

Kulturpolitik

89

Generelle Kultursatsningar 4-2203 Dispositonsmidler Kultur

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 941.000 1.028.000 2.012.000 96% MR-K/ÄK-K Formål

Formål Budgetposten har som syfte att finansiera politiska initiativ, (inklusive policy grupper och arbetsgrupper), analyser och rapporter som ska främja arbetet med att realisera kul-turministrarnas strategi för det nordiska kultursamarbetet 2013-2020. I overensstemmelse med den af MR-K besluttede strategi er følgende mål fastlagt for 2015.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Medel från budgetposten ska finansiera rapporter, förstudier, utvärderingar och konferenser som syftar till att ge kulturmi-nistrarna underlag till möjliga initiativ inom kultur- och medie-området.

Medel från budgetposten ska finansiera rapporter, förstudier, utvärderingar och konferenser som syftar till att ge kulturmi-nistrarna underlag till möjliga initiativ inom kultur- och medie-området. Bl.a. genom utredning om för- och nackdelar med en sammanläggning av Nordiska kulturfonden och Kulturkontakt Nord; dokumentation av Nordic Gender and Media Forum.

Medel från budgetposten har finansierat rapporter, förstudier, utvärderingar och konferenser som har syftat till att ge kultur-ministrarna underlag till möjliga initiativ inom kultur- och medie-området. Nämnas kan konferens om hållbar utveckling i Umeå; igångsättande av utvärdering av MR-K:s kulturinstitutioner; igångsättande av kartläggning av kultur och hälsa; som svar på Nordiska rådets rekommendation tagit fram rapport om gemensam-nordisk filmportal för kort- och dokumentärfil. Resultat av dessa kartläggningar och rapporter kommer att redovisas under 2014.

4-2205 Nordisk Kulturfond

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 34.342.000 34.525.000 35.274.000 100% Fondstyret Formål Fondens opgave er at fremme det kulturelle samarbejde mellem de nordiske lande. Iføl-

ge overenskomsten omfatter Fondens virksomhedsområde det nordiske kultursamarbej-de i hele dets udstrækning inden for og uden for Norden. I overensstemmelse med den af Nordisk Kulturfonds virksomhedsplan er følgende mål-fastlagt for 2015.

Kulturpolitik

90

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater På baggrund af omverdens-analysen udarbejdet af Rokkan Sentret , Bergens Universitet i 2014, og en gennemført bruger-undersøgelse vil Fonden i dialog med NMR og NR udarbejde en virksomhedsplan, der skal sikre, en fortsat udvikling af Nordisk Kulturfond som et proaktivt sam-arbejdsorgan, der fremmer kul-tursamarbejdet og samhørigheden i Norden. For at fremtidssikre samarbejdet vil der fortsat være fokus på involvering af de unge borgere, og på de borgere der har rødder andre steder end i Norden.

Det forventes at skulle behandle 1100 ansøgninger og uddele støt-te til 200 projekter. På baggrund af en omverdensanalyse, en bru-gerundersøgelse og et dialogmø-de med bevillings-modtagere, vil Fonden få et fundament til en fortsat udvikling. Der udarbejdes en ny kommunikationsstrategi og en brandingstrategi. I juni udpe-ger Fondens bestyrelse projektet Årets Nordiske Digitale Kultur-begivenhed 2015-16, der skal bidrage til at skabe synlighed af det nordiske kultursamarbejde. I øvrigt stærkt fokus på nabo-sprogsforståelsen i 2014 og på fokusområdet mangfold og inklu-sion.

Fonden har i 2013 modtaget 1069 ansøgninger, realitetsbehandlet 792 og bevilget støtte til 199 projekter. Fokusområder har væ-ret børn og unge, nabolands-sprogforståelse, mangfoldig in-kludering og tyndt befolkede områder i Norden. Fonden har gennemført work-shops i forbindelse med satsnin-gen Årets Nordiske Digitale Kul-turbegivenhed og deltaget i en række informationsmøder. Desu-den har Fonden afholdt et kunst-nernetværksmøde inden for sats-ningen mangfoldig inkludering. For en fortsat udvikling af Fon-den er der blandt andet igangsat en omverdensanalyse af Fonden og afholdt et dialogmøde med bevillingsmodtagere.

4-2206 Nordisk Råds priser

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 3.583.000 3.530.000 2.419.000 88% MR-K/ÄK-K Formål Formålet med Nordisk Råds kulturpriser er at øge interessen for det nordiske kulturfæl-

lesskab samt at anerkende enestående kunstneriske indsatser. Priserne skal bidrage til at markere det formelle nordiske samarbejde.

I overensstemmelse med den af MR-K besluttede strategi for det nordiske kultursamar-bejde 2013-2020 er følgende mål fastlagt for 2015.

Forvaltnings-organ

Nordisk Råds fire prissekretariater for hhv. litteraturprisen, børne- og ungdomslittera-turprisen, filmprisen og musikprisen.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater De fire nordiske kulturpriser ud-deles jf. vedtægterne. Priserne skal synliggøres, profile-res og markedsføres til relevante professionelle aktører og for et bredt publikum både i og uden for Norden. For at øge interessen for det nor-diske kulturfællesskab samt bi-drage til at anerkende enestående kunstneriske indsatser vil der

De fire nordiske kulturpriser ud-deles jf. vedtægterne. Priserne skal synliggøres, profile-res og markedsføres til relevante professionelle aktører og for et bredt publikum både i og uden for Norden. For at øge interessen for det nor-diske kulturfællesskab samt bi-drage til at anerkende enestående kunstneriske indsatser vil der

De fire priser er blevet uddelt jf. vedtægterne. En analyse af Nordisk Råds pri-ser er gennemført med det formål at se på behov for ændringer i vedtægter, den praktiske admini-stration og kommunikationen omkring priserne. Analysen har holdt to rundbordssamtaler med involvering af alle relevante par-ter.

Kulturpolitik

91

blandt andet blive gennemført en prisuddeling. Ydermere skal interessen for priserne øges ved deltagelse på festivaller og messer både i og uden for Norden. Indsatsen for synliggørelse af priserne udvikles, herunder for-matet for prisuddeling.

blandt andet blive gennemført en prisuddeling. Ydermere skal interessen for priserne øges ved deltagelse på festivaller og messer både i og uden for Norden. Indsatsen for synliggørelse af priserne udvikles, herunder for-matet for prisuddeling. For at udvikle og optimere admi-nistrationen af Nordisk Råds priser, igangsættes et arbejde med at revidere og harmonisere ind-holdet af prisernes vedtægter. Der fremlægges et ministerråds-forslag på Nordisk Råds session med forslag om at revidere ved-tægter for Nordisk Råds Priser (inkl. Miljøprisen).

Med målet om at synliggøre pri-serne og det nordiske samarbejde, er der gennemført en tv transmit-teret prisgalla, som blev vist på de fem nordiske landes public service kanaler. Nordisk Børne – og ungdomslit-teraturpris blev uddelt for første gang og fik stor medieopmærk-somhed. Prisen fik også fin inter-national eksponering blandt andet via deltagelse i over 10 internati-onale festivaler og messer.

4-2208 Strategiska satsningar

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 7.418.000 7.333.000 8.943.000 98% MR-K/ÄK-K Formål Budgetposten ska understödja strategin för det nordiska kultursamarbetet 2013-2020,

vars överordnade teman är ”Det hållbara Norden, Det unga Norden, Det digitala Nor-den, Det kreativa Norden och Det interkulturella Norden.” Medlen ska även användas till ordförandeskapsaktiviteter och konferenser som främjar arbetet med att realisera strategin, och bidra till att politiken och praktiken kan fatta beslut av relevans för implementering av den samma. I överensstämmelse med den av MR-K beslutade strategin för det det nordiska kultur-samarbetet 2013-2020 är följande mål fastlagda för 2015.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Målet med budgetposten under 2015 är att genom strategiska satsningar och ordförandeskaps-aktiviteter bidra till att förverk-liga kulturministrarnas strategi för det nordiska kultursamarbetet genom satsningar på nordisk musikexport, nordisk dans i ut-landet, nordisk barn- och ung-domslitteratur, kulturella och kreativa näringar, expertmöte om medier och upphovsrätt samt genom insatser för att stödja press- och yttrandefrihet i Norden

Understödja det kulturpolitiska området genom att genomföra följande aktiviteter: Ett lyft för nordisk barn- och ungdomslitte-ratur, Nordisk musikexport, NOMEX, Nordisk dansplattform, IceHot, KreaNord, ordförande-skapsaktiviteter, samt ett årligt forum om det nordiska kultur-samarbetet. En särskild insats för främjande av journalistiska uppgifter i Nor-den enligt särskild överenskom-melse med Nordiska Rådet, fi-

Budgetposten har använts till följande aktiviteter som har syftat till att understödja strategin för det nordiska kultursmarbetet: Nordic Cool på John F. Kennedy Center for the Performing Arts i Washington D.C, för att profilera nordisk konst och kultur internat-ionellt; IceHot, samarbetsplatt-form för stärkande av nordisk dans internationellt; Ett lyft för nordisk barn- och ungdomslitteratur, med bland annat författarskola för barn och

Kulturpolitik

92

och internationellt. Medel ska även användas till ett årligt kul-turforum om det nordiska kultur-samarbetet med målsättningen att skapa en mötesplats för kun-skapsöverföring, erfarenhetsut-byte och utveckling av det nor-diska kultursamarbetet.

nansieras via Strategiska sats-ningar.

unga; NOMEX samarbetsplatt-form för att stärka och utveckla nordisk musik internationellt; KreaNord, samarbetsplattform för att stärka tillväxten i nordens kreativa och kulturella industrier; Kulturforum, tema; implemente-ring av kulturministrarnas kultur-strategi i institutioner och sam-verkansorgan; Kultur och hälsa, igångsatt kartläggning av status inom området i Norden. Ordfö-randeskapsaktiviteter t.ex. semi-narier om kultur och äldre, fristadsförfattare i Norden, digi-talt kulturarv och medie- och informationskunnighet.

Børn og Unge

4-2212 Nordisk Børne- og Ungdomskomité (NORDBUK)

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 6.036.000 6.068.000 6.195.000 98% NORDBUK Formål Nordisk børne- og ungdomskomite (NORDBUK) er Nordisk Ministerråds rådgivende

og koordinerende organ når det handler om børn og unge i Norden. NORDBUK skal medvirke til alle ministerråd har et børn- og ungdomsperspektiv i deres virksomhed og at børn og unge er synlige i arbejdet. I overensstemmelse med den af MR- SAM besluttede strategi er der fastlagt mål for 2015.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater At med udgangspunkt i ny strate-gi og i handlingsplan 2014-2017: Fremme børn og unges egen or-ganisering. Fremme børn og unges deltagelse i demokratiske processer. Fokus på børns og unges uden-for-skab. Fremme tværfagligt samarbejde.

At udforme en ny strategi, i en involverende proces. At gennemføre handlingsplan 2014 – 2017 med følgende priori-teringer: Fremme børn og unges egen or-ganisering. Fremme børn og unges deltagelse i demokratiske processer. Fokus på børns og unges udenfor skab. Fremme tværfagligt samarbejde.

Forstudie om børnefattigdom er gennemført med henblik på mulig fremtidig prioritering af temaet. Forskning om børn og unges udenfor-skab er kortlagt. Via NORDBUKS støtteordninger er der givet mulighed for at unge kan mødes og lave fælles projek-ter og at det især kommer unge til gode i områder hvor der er be-grænsede muligheder for at del-tage i kulturelle, politiske og sociale aktiviteter. 39 projekter fik tildelt støtte i 2013. Nordbuk har bidraget til/arrangeret flere nordiske og internationale konferencer, bl.a.:

Kulturpolitik

93

Konference ”Flere unge i arbej-de”, som opfølgning på statsmi-nistrenes arbejdsmarkeds-møde. Nordic Cool seminar om Youth Gender and Online Exposure Formandskabskonference: Youth Policy in Northern Europe.

Målene for 2015 realiseres hovedsagligt via at drive programvirksomhed, der støtter unges projekter og organisering, udvikle modeller til at måle effekten af projektstøtten og synliggøre resultaterne for at stim-ulere nye gode projekter. Derudover Igangsættes strategiske indsatser på temaer i handlingsplanen i form af forskning, erfaringsudveksling og konkrete samarbejder. Film og Media

4-2221 Nordisk computerspilprogram

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 4.172.000 6.610.000 6.782.000 100% MR-K/ÄK-K Formål Att arbeta för en ökad kvalitet och tillgång till nordiskt producerade dataspel för barn

och unga (ramavtal från 1/1-2013). MR-K beslutade 4. april 2011 om fortsatt stöd till Nordiska datorspelsprogrammet 2012-2015 med en sammanlagd tilldelning med 26 miljoner DKK under de fyra åren enligt följande: 2012 – 9.0 miljoner DKK, 2013 – 6.5 miljoner DKK, 2014 – 6.5 miljoner DKK, 2015 – 4.0 miljoner DKK.. I överensstämmelse med den av MR-K beslutade strategin för det det nordiska kultur-samarbetet 2013-2020 är följande mål fastlagda för 2015.

Forvaltnings-organ

NGI (Nordic Game Institute)


Pågående kontraktperiode 2013 - 2015

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Utvecklingsstöd till spelprojekt - utdelat stöd från 2014 avslutas. Exportaktiviteter inriktas på att få internationella branschaktörer att komma till Norden. Nordic Game Conference samt Nordic Game Award – genom-förs liksom år 2013 och 2014. På bakgrund av behovsanalysen om utbildningsbehov som ge-nomfördes 2014, kommer utvalda utbildningsaktiviteter att genom-föras. Fokus på programmets drift efter 2015.

Exportaktiviteter till nordiska verksamheter och gemensamma kampanjer vid 2-3 internationella konferenser-mässor. Nordic Game Conference och Nordic Game Award arrangeras liksom år 2013. Den planerade undersökningen av vilket utbildningsutbud som finns i Norden genomförs. Ökat fokus på att skapa bredare finansiering. Dokumentation av nordisk nytta. Säkerställande att alla beslutsfattare är införstådda med programmets värde. Ökad

Ökat tillgången till nordiska da-torspel genom stöd till exportak-tiviteter för nordiska gemen-samma kampanjer i samband med tre internationella konferen-ser/mässor (Game Developers Conference, San Francisco; Ga-mesCom, Köln; Game Con-nection Europe, Paris). Sammanfört nordiska spelutveck-lare med branschaktörer på den nordiska och internationella marknaden genom konferensen Nordic Game Award 2013. Handlingsplan för arbetet för att

Kulturpolitik

94

information om finansiering av spel och aktiviteter inom EU. Uppdatering av programmets hemsida. Stärkt samarbete med de Baltiska länderna.

åstadkomma en bredare finansie-ring. Igångsatt utvecklingsstöd för tre miljoner DKK till tolv nordiska dataspelsprojekt (uppföljning 2014).

4-2222 Nordisk Film- og TV-fond

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 27.865.000 27.453.000 27.021.000 100% MR-K/ÄK-K Formål Att främja produktion och distribution av nordiska audiovisuella verk av hög kvalitet.

Särskild hänsyn tas till produktioner riktade till barn och unga. Nordisk Film & TV Fond fungerar även som sekretariat för Nordiska Rådets Filmpris. I överensstämmelse med den av MR-K beslutade strategin för det det nordiska kultur-samarbetet 2013-2020 är följande mål fastlagda för 2015.

Forvaltnings-organ

Nordisk Film & TV Fond


2015 - 2019

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Den nordiska audiovisuella marknaden främjas via stöd till produktion och distribution av enstaka film- och tv/dokumentärfilmprojekt av hög kvalitet. Stöd till pan-nordiska filmkulturella evenemang. Projekt för barn och unga priori-teras fortsatt. De nya distributionsstödformer som tar hänsyn till nya digitala möjligheter är på plats och funge-rar fortsatt. Fortsatt talangutveckling görs via fondens eget arrangemang Nordic Talents (samarbete skolor och bransch). Fondens nya femåriga avtal 2015-2019 startar och vidare strategi beslutas enligt priorite-ringar från styrelsen efter parter-nas möte.

Den nordiska audiovisuella marknaden främjas via stöd till: produktion och distribution av projekt med hög kvalitet och pan-nordiska filmkulturella evene-mang. Fortsatt prioritering av projekt för barn och unga. Nya distributionsinitiativ sätts igång. Målet är att öka kännedom om nordiska filmer och få dem bättre distribuerade via nya digi-tala medier särskild till den yngre publiken. Kontakt med branschens nya talanger (avgångselever från Nordiska filmskolor) och den etablerade branschen görs via fondens eget arrangemang Nordic Talents, vars innehåll förnyas. Fondens avtal 2015-2019 för-handlas klart.

Globaliseringsprojektet som bör-jade 2010 avslutades 2013 med visningar av nordiska filmer i den globala VoD – plattformen Mu-bi.com med högre efterfrågan av nordiska produktioner på den nordamerikanska marknaden än förväntat. Fokus på att stödja färre och större projekt samt ökat stöd för projekt till barn och unga – 29 % av stödbudgeten gick till projekt med dessa målgrupper. Ökad publicitet och visningar av de nominerade filmerna till Nor-diska Rådets Filmpris.

Kulturpolitik

95

4-2228 NORDICOM

Institution Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 NMR fin. 13 Budget disp. af SEK 3.644.000 3.614.000 2.951.000 MR-K/ÄK-K Modsv. DKK 3.025.000 3.144.000 3.010.000 30%

Formål Verksamheten syftar till att utveckla mediekunskapen, bidra till att forskningens resul-

tat synliggörs i behandlingen av mediefrågor på olika nivåer i både offentlig och privat verksamhet samt stimulera samarbete mellan Norden och andra delar av världen. Detta sker genom att insamla, bearbeta och förmedla kunskap från medie och kommu-nikationsområdet till olika brukargrupper i samhället samt främja kontakterna mellan nordiska medie och kommunikationsforskare och internationella forskningsmiljöer. I överensstämmelse med den av MR-K beslutade strategin för det det nordiska kultur-samarbetet 2013-2020 är följande mål fastlagda för 2015.


2013 – 2015 Nytt kontrakt från 2016

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Utveckla Nordicom i förhållande till massmediernas förändring i Norden och världen så att Norden synliggörs på såväl de nationella och nordiska som europeiska och internationella arenorna. Ett de-mokratiperspektiv skall prägla verksamheten. Upprätthålla och vidareutveckla den goodwill som skapats genom val av relevanta arbetsområden avseende medie- och kommuni-kationssamhället.

Utveckla Nordicom i förhållande till massmediernas förändring i Norden och världen så att Norden synliggörs på såväl de nationella och nordiska som europeiska och internationella arenorna. Aktivi-teterna ska genomsyras av såväl relevanta frågeställningar rörande dagens medie- och kommunikat-ionssamhälle som effektiva sam-arbeten med viktiga aktörer. Frå-gor om medier och kön, medie- och informationskunnighet och yttrandefrihet ska vidareföras. Nordicom ska redovisa kun-skapsunderlag och samla intres-senter av relevans samt vidare-föra frågorna.

Dokumentation av medieforsk-ningen och medieutvecklingen i de nordiska länderna publicerad genom böcker, tidskrifter och onlinepubliceringar och distribue-rad till brukare i Norden, Europa och övriga världen. Slutfört globaliseringsprojekt rörande public service-medier med syfte att utmejsla en nordisk modell. Påbörjat projekt om nor-diskt samarbete kring medier och kön. Inledd utredning om en nor-disk kunskapsresurs för kultur-området. Planering-genomförande-uppföljning av nordisk konferens om Medie- och informationskunnighet (i samar-bete med nationella myndighet-er).

Kulturpolitik

96

Kunstområdet

4-2251 Kultur- og Kunstprogrammet

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 17.786.000 17.523.000 17.247.000 100% Sakkunniggruppen

Formål Det nordiske kultur- og kunstprogram har som overordnet mål, at gennem projektbidrag,

fremme nye impulser og initiativer på kulturområdet. Programmet skal bidrage til at etablere det nordiske kultur- og kunstsamarbejde som et vigtigt indslag blandt kulturak-tører i de nordiske lande, samt i Grønland, Island og på Færøerne, og gøre dette samar-bejde synligt i en international sammenhæng. Målene for 2015 er fastlagt i overensstemmelse med den af MR-K besluttede strategi.

Forvaltnings-organ

Kulturkontakt Nord


Ny kontrakt 1. januar 2015

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Give kunstnere og kulturaktører støtte til kultur- og kunstproduk-tioner samt kreativt arbejde, via programvirksomhed og uddeling af midler. Stimulere til udvikling og af-prøvning af nye ideer, koncepter og processer. At de støttede projekter bidrager til at realisere kulturministrenes strategi for det nordiske kultur-samarbejde 2013–2020 Videreudvikle metoder til at måle effekterne programmet I budgetposten indgår midler til Orkester Norden (1 031 000 DKK ) og Nordisk biblioteks-vecka (516 000 DKK i 2014).

Give kunstnere og kulturaktører støtte til kultur- og kunstproduk-tioner samt kreativt arbejde, via programvirksomhed og uddeling af midler. Stimulere til udvikling og af-prøvning af nye ideer, koncepter og processer. At de støttede projekter bidrager til at realisere kulturministrenes strategi for det nordiske kultur-samarbejde 2013–2020 Videreudvikle metoder til at måle effekterne programmet

Kultur- og kunstprogrammet har i 2013 uddelt støtte for i alt 2.066.185 € fordelt på 88 projek-ter. I 2013 er der gjort en særlig indsats for at gøre det nordiske kultursamarbejde mere synligt i en nordisk og international sam-menhæng, blandt andet via nyhe-der, showcases med projekter; en proaktiv presseindsats mv. Igangsat en konkret plan for fremadrettet at måle effekten af programmet. I 2013 har Kulturkontakt Nord gennemført en spørgeskemaun-dersøgelse, der gav et klart bille-de af, at Nordisk Ministerråds støtteprogrammer skaber fornyel-se og vitalisering i kultursektoren og af samarbejdet på kulturområ-det. Kulturkontakt Nord har af-holdt et antal inspirationstræf for at stimulere til nye og gode an-søgninger/projekter.

Målene for 2015 skal hovedsagligt nås ved at udbyde ansøgningsrunder og behandle indkomne ansøgnin-ger, lave inspirationstræf for at stimulere til nye og gode ansøgninger/projekter og informere om program-mets muligheder og dets resultater. Dertil skal der implementere nye værktøjer i projekternes afrapporte-ring for at kunne aflæse resultaterne tydeligere.

Kulturpolitik

97

4-2253 Nordisk oversættelsesstøtte


Formål Stödordningens syfte är att bidra till flera utgivningar av nordisk kvalitetslitteratur på

andra nordiska språk än originalspråket (danska, färöiska, finska, grönländska, is-ländska, norska, samiska, svenska). Genom nationell förankring av ordningen i ett nordiskt och internationellt nätverk, skall ordningen sörja för utvecklingen och distri-butionen av den översatta nordiska litteraturen. I överensstämmelse med den av MR-K beslutade strategin för det det nordiska kultur-samarbetet 2013-2020 är följande mål fastlagda för 2015.


2015 Nytt kontrakt 1 januari 2016

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Nordiskt översättningsstöd ska bidra till att öka kunskapen om nordisk litteratur i de nordiska länderna och att öka tillgången till nordisk litteratur på med-borgarnas egna språk. Målsätt-ningen är även att stödet ska skapa ett grundlag för utväxling för författare i de nordiska län-derna i samband med utgiv-ningar, uppläsningar, arrange-mang som är kopplade till pre-sentation av verk som är nomi-nerade till Nordiska rådets litte-raturpriser och festivalarrange-mang. Översättning av nordisk barn- och ungdomslitteratur ska prioriteras.

Nordiskt översättningsstöd ska bidra till att öka kunskapen om nordisk litteratur i de nordiska länderna och att öka tillgången till nordisk litteratur på medbor-garnas egna språk. Målsättningen är även att stödet ska skapa ett grundlag för utväxling för förfat-tare i de nordiska länderna i samband med utgivningar, upp-läsningar, arrangemang som är kopplade till presentation av verk som är nominerade till Nordiska rådets litteraturpriser och festiva-larrangemang. Översättning av nordisk barn- och ungdomslitte-ratur ska prioriteras.

Under 2013 har hela budgeten för Nordiskt översättningsstöd delats ut. Liksom tidigare år har det varit en stor ansökningsmängd till de finska medlen, då medlen ska täcka både utgivningar på finska och fin-landssvenska. Därutöver har det i synnerhet i Norge och Sverige varit en så stor ansökningsmängd att de två nationella stödorganen har sup-plerat med egna stödmedel till nor-diskt översättningsstöd. Också Is-land, Grönland, Färöarna och de samiska språkområdena har använt sina medel kompletterade med ett mindre egentillskott.Det har under 2013 beviljats medel till 155 ansök-ningar inom de litterära genrer som det nordiska översättningsstödet täcker. De beviljade ansökningar-na fördelar sig med: 37 st. till barn- och ungdomslitteratur; 98 st. till skönlitteratur för vuxna; 20 st. till facklitteratur.

Målsättningarna 2015 uppnås genom att profilera stödet i litteraturnätverk, på mässor och konferenser o.dyl.

Kulturpolitik

98

4-2254 Nordiskt-baltiskt mobilitetsprogram för Kultur


Formål Det Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur beviljar stöd till konstnärer och

kulturaktörer för att de ska kunna arbeta tillsammans och skapa nya nätverk tvärs över gränserna i regionen. Finansieringen av programmet sker på lika villkor med bidrag från de baltiska länder-na och Nordiska ministerrådet. Programmet har under flera år fått ett bidrag från MR-SAM i storleksordningen 750 000 – 800 000 DKK. I överensstämmelse med den av MR-K beslutade strategin för det det nordiska kultur-samarbetet 2013-2020 är följande mål fastlagda för 2015.

Forvaltnings-organ

Kulturkontakt Nord


Nytt kontrakt 1 januari 2015

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Genom nätverksstöd, stöd till mobilitet och konstnärsresidens förstärka förutsättningarna för kulturellt och konstnärligt samar-bete i de nordiska och baltiska regionerna genom ökade kontak-ter och nya nätverk, samt att främja nya impulser och initiativ på kulturområdet bland lokala, nationella, regionala och internat-ionella aktörer, organisationer och institutioner. Vidareutveckla metoder till att mäta effekterna av programmet. Göra programmet/det nordiskt-baltiska kultursamarbetet mer känt i regionenen och internat-ionellt. I bugetposten ingår medel till Skandinavisk Forenings Kunst-nerhus i Rom med 928 000 DKK.

Genom nätverksstöd, stöd till mobilitet och konstnärsresi-dens förstärka förutsättningar-na för kulturellt och konstnär-ligt samarbete i de nordiska och baltiska regionerna genom ökade kontakter och nya nät-verk, samt att främja nya im-pulser och initiativ på kultur-området bland lokala, nation-ella, regionala och internation-ella aktörer, organisationer och institutioner. Vidareutveckla metoder till att mäta effekterna av program-met. Göra programmet/det nordiskt-baltiska kultursamar-betet mer känt i regionenen och internationellt.

Nordiskt-baltiskt mobilitetsprogram har under 2013 utdelat projektstöd för sammanlagt 1 285 100 € fördelat på 339 projekt. Under 2013 har det gjorts en särskild insats för att det nordisk-baltiska kultursamarbetet mer synligt i region-en och internationellt. Bland annat via nyheter, showcases med projekt och en proaktiv pressbearbetning mm. En plan för att kunna mäta effekterna av programmet är igångsatt. Kulturkon-takt Nord har under 2013 genomfört en enkätundersökning som gav en klar bild av att Nordiska ministerrå-dets stödprogram skapar förnyelse och vitalisering av kultursektorn och av samarbetet på kulturområdet. Kulturkontakt Nord har genomfört ett antal inspirationsmöten för att stimu-lera till nya projektansökningar av hög kvalitet.

Målen för 2015 ska huvudsakligen nås genom att utslysa ansökningsomgångar och behandla ansökningar, arrangera inspriationsmöten för att stimulera till nya ansökningar av hög kvalitet och genom att informera om programmets möjligheter och resultat. Dessutom ska nya verktyg för avrapportering implememteras för att kunna dra tydligare slutsatser om projektens resultat och effekter.

Kulturpolitik

99

Nordiske Kulturhus

4-2270 Nordens hus i Reykjavik

Institution Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 NMR fin. 13 Budget disp. af ISK 189.088.000 182.870.000 186.787.000 72% Institutionen Modsv. DKK 8.887.000 8.412.000 8.779.000

Formål Nordens hus i Reykjavik (Norey) har som särskild uppgift att fungera som en länk

mellan Island och det övriga Norden vad gäller att aktivera och stimulera det nordiska intresset i Island och sprida kunskap om Island till de andra nordiska länderna. I överensstämmelse med den av MR-K beslutade strategin för det det nordiska kultur-samarbetet 2013-2020 är följande mål fastlagda för 2015.


2014 – 2016 Nytt kontrakt 1 januari 2017

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Nordens hus i Reykjavík har som övergripande mål att främja det nordiska samarbetet och att stärka den nordiska samhörigheten. Institutionen skall vara ett nor-diskt kultur- och kunskapscenter och en kreativ mötesplats. In-stitutionen skall agera som för-bindelselänk mellan Island och det övriga Norden. Norey ska genom information och rådgiv-ning arbeta för att lokala kultur-aktörer får ökad kunskap om Nordiska ministerrådets kultur-program.

Målet är att förmedla och produ-cera kunskaps- och kulturar-rangemang av hög vetenskaplig och/eller konstnärlig kvalitet. Profilera Västnordisk kultur och resurser. Utveckla huset som arena för mångkultur. I samar-bete med intressenter utforma ett barn- och ungdomsprogram med fokus på bl.a. skolmat, lekplatser och barn- och ungdomskultur. Profilera Lyftet för nordisk barn- och ungdomslitteratur inklusive Nordiska rådets pris för barn- och ungdomslitteratur. Norey ska genom information och rådgiv-ning arbeta för att lokala kultur-aktörer får ökad kunskap om Nordiska ministerrådets kultur-program. Målsättningen reali-seras bl.a. genom genomförandet av en barnlitteraturfestival, ut-veckling av arbetet med skolklas-ser, utveckla tekniken i biblio-teket, arrangera Nordic Fashion Biennale, seminarier om matspill.

Nordens hus i Reykjavik har genomfört ett antal arrangemang med syfte att öka synligheten för det nordiska samarbetet och in-tresset för Norden i allmänhet och Västnorden i synnerhet. Nämnas kan Volcano – nycirkus-festival - som genomfördes för att låta islänningar möta nycirkus som konstform. Arrangerade den 11:e Internationella Litteraturfes-tivalen i Reykjavik, en litteratur-mötesplats för allmänhet, förläg-gare, översättare och journalister; bidragit till att profilera nordisk barn- och ungdomslitteratur som sekretariat för de nordiska kul-turministrarnas Lyft för nordisk barn- och ungdomslitteratur; bidragit till att restaurera fågel-skyddsområdet utanför Nordens hus. Biblioteket har mer än för-dubblat sina utlån sedan 2008. Biblioteket tar också emot skol-klasser för att väcka intresse för nordisk litteratur och Norden i allmänhet.

Målsättningen för 2015 realiseras genom seminarier, konferenser, föreläsningar, konserter, scenkonst, ut-ställningar, filmvisningar mm som stärker kopplingen till Nordiska ministerrådets strategi för det nordiska kultursamarbetet 2013-2020. Genom gemensamma projekt stärks samarbetet med de övriga nordiska husen

Kulturpolitik

100

och instituten. Aktiviteterna ska understödja syftet med Norey samt bidra till att realisera Nordiska mi-nisterrådets strategi för det nordiska kultursamarbetet. 4-2272 Nordens hus på Färöarna

Institution Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 NMR fin. 13 Budget disp. af DKK 13.490.000 13.330.000 13.731.000 75% Institutionen Formål Nordens hus på Färöarna (NLH) har som särskild uppgift att förmedla nordisk kultur

till Färöarna och färöisk kultur till det övriga Norden samt att främja och stödja det färöiska kulturlivet. I överensstämmelse med den av MR-K beslutade strategin för det det nordiska kultur-samarbetet 2013-2020 är följande mål fastlagda för 2015.



Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Nordens hus på Färöarna ska förmedla nordisk kultur och Färöarna och färöisk kultur till Norden samt stödja det färöiska kulturlivet i tätt samarbete med färöiska kul-turaktörer. NLH ska vara ett verktyg för initiativ som stär-ker Norden och Färöarna i ett globalt perspektiv. Målsätt-ningen är att utveckla barns- och ungas möjligheter att få tillgång till nordisk konst och kultur och att skapa själva. Att bidra till att öka kunskap-en och intresset för nordisk litteratur på Färöarna. NLH ska genom information och rådgivning arbeta för att lo-kala kulturaktörer får ökad kunskap om Nordiska mi-nisterrådets kulturprogram. Genom gemensamma projekt stärka samarbetet med de övriga nordiska husen och instituten.

Nordens hus på Färöarna ska för-medla nordisk kultur och Färöarna och färöisk kultur till Norden samt stödja det färöiska kulturlivet i tätt samarbete med färöiska kulturaktö-rer. NLH ska vara ett verktyg för initiativ som stärker Norden och Färöarna i ett globalt perspektiv. NLH ska under 2014 prioritera arbetet med öka kunskapen och intresset för nordisk litteratur på Färöarna. Målsättningen under året är att flytta den administrativa han-teringen av Listaleypurin till an-tingen skolförvaltningen eller konstnärsförbundet. Introducera och utveckla verksamhet för barn och unga. NLH ska genom information och rådgivning arbeta för att lokala kulturaktörer får ökad kunskap om Nordiska ministerrådets kulturpro-gram. NLH ska under 2014 genom-föra en process för att ta fram nytt mål- och resultatkontrakt med en tydlig långsiktig strategi vad angår kulturutbud på Färöarna, husets roll i det färöiska samhället, Nordens hus som brygga till det övriga Nor-den och stärkande av Nordens hus partnersamarbeten och nätverk.

Antalet arrangemang har stigit från 302, 2012 till 437 i 2013 och delta-gare i arrangemang från 48 000 till 60 000. Aktiviteterna kan delas upp i: Profileringsaktiviteter: firandet av Nordens hus 30-års jubileum, litteraturfestival, sommarutställ-ning, ungdomsfestival. Återkommande arrangemang: film-aftnar, kulturkaféer mm. Arrangemang som är initierade av andra: seminarier, konferenser mm. Barn och unga har varit i fokus genom skolturnéprogrammet Lista-leypurin, som också utvärderades under året. Arrangemang för barn och unga utgör 37 % av Nordens hus samlade arrangemang. Dessu-tom ett stort antal musik-, litteratur-, film- och konstarrangemang för vuxna med nordisk profil. NLH har genomfört öppet möte för att in-formera och ge rådgivning till kul-turlivet om de nordiska stödord-ningarna. NLH är sekretariat för Nordiska rådets musikpris och var involverad i processen kring pris-galan i Oslo. NLH har under året varit värd för ca 100 externa semi-narier, föredrag och konferenser.

Kulturpolitik

101

Målsättningen realiseras genom seminarier, konferenser, föreläsningar, konserter, scenkonst, utställningar, filmvisningar mm.. Exempel på aktiviteter är: kulturkaféer med aktuella politiska teman som sänds i den färöiska radion; finsk konst- och kulturfestival; nordisk musikfestival; barnkulturfestival och konstutställ-ningar. Aktiviteterna ska understödja syftet med NLH samt bidra till att realisera Nordiska ministerrådets strategi för det nordiska kultursamarbetet. 4-2274 Nordens Institut på Åland

Institution Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 NMR fin. 13 Budget disp. af EUR 394.700 388.100 404.700 74% Institutionen Modsv. DKK 2.944.000 2.895.000 3.011.000

Formål Nordens institut på Åland har som överordnat mål att främja det åländska kulturlivet

och fungera som en länk mellan Åland och det övriga norden. Institutet skall stimulera de nordiska intressena på Åland och förmedla kunskap om Åland till övriga Norden. I överensstämmelse med den av MR-K beslutade strategin för det det nordiska kultur-samarbetet 2013-2020 är följande mål fastlagda för 2015.



Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Nordens Institut på Åland har som målsättning att främja det åländska kulturlivet i samspel med kulturlivet i det övriga Nor-den och i samarbete med lokala kulturorganisationer. NIPÅ ska genom information och rådgiv-ning arbeta för att lokala kultur-aktörer får ökad kunskap om Nordiska ministerrådets kultur-program. Målet är att genomföra ett gemensamt Nordisk projekt som ska realiseras utanför Nor-den i samarbete med de andra nordiska kulturinstitutionerna som ett led i den nordiska bran-dingstrategien.

Nordens Institut på Åland har som målsättning att förmedla och producera kulturarrangemang med hög konstnärligt kvalitet för att främja intresset hos ålänning-arna för nordisk kultur och för åländsk kultur i Norden; öka kunskapen om den kulturella mångfalden på Åland; öka åländska barn och ungas kunskap om de övriga nordiska länderna och kunskap om konstnärlig kva-litet. NIPÅ ska genom informat-ion och rådgivning arbeta för att lokala kulturaktörer får ökad kunskap om Nordiska ministerrå-dets kulturprogram. NIPÅ ska under 2014 genomföra en process för att ta fram nytt mål- och re-sultatkontrakt med en tydlig lång-siktig strategi vad angår kulturut-bud på Åland, institutet roll i det åländska samhället, Ålands brygga till det övriga Norden och stärkande av NIPÅ:s partnersam-arbeten och nätverk.

NIPÅ har målmedvetet under 2013 arbetat med att vara en re-surs inom kultursektorn för ålän-ningarna. NIPÅ har dessutom arbetat med att föra fram och stärka medvetandet om Norden och nordisk kultur på Åland, bl.a. genom nätverkssamarbete och kulturutväxling. Genom olika kulturarrangemang med nordisk profil, dans, musik, teater, littera-tur har NIPÅ bidragit till att höja det lokala kulturlivets kvalitets- och ambitionsnivå. NIPÅ har arrangerat seminariet och works-hopen Kulturell dialog med syfte att lyfta frågeställningar kring mångfald och interkulturell dia-log. Teaterworkshop för främja barns och ungas med särskilda behov egna skapande. I samar-bete med Ålands mångkulturella förening startade projektet Väl-kommen hem – om inflyttade ålänningar för att sätta ljus på frågan om mångkultur på Åland. Utställningen ska resultera i en

Kulturpolitik

102

bok och fotoutställning. Genom rådgivningsseminarier har NIPÅ bidragit till att det åländska kul-turlivet har fått kunskap om vilka stödmöjligheter det finns inom ramen för Nordiska ministerrådet och Nordiska kulturfonden.

Målsättningen realiseras genom planering av projekt som stärker kopplingen till Nordiska ministerrådets strategi för det nordiska kultursamarbetet 2013-2020. Exempel på aktiviteter som understödjer målsättning-en är utställningar, barn- och ungdomsprojekt, utbyten och samarbeten med kulturinstitutioner i övriga Norden. Aktiviteterna ska understödja syftet med NIPÅ samt bidra till att realisera Nordiska ministerrådets strategi för det nordiska kultursamarbetet. 4-2277 Nordens Institut på Grönland (NAPA)

Institution Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 NMR fin. 13 Budget disp. af DKK 6.322.000 6.247.000 6.408.000 84% Institutionen Formål Nordens institut i Grönland (NAPA) har som uppgift att öka kunskapen om Norden

och det nordiska samarbetet i Grönland. Institutionens specifika uppgift är: Att stötta, stimulera och bidra till att utveckla det grönländska kulturlivet, med särskild vikt på barn- och ungdomskultur; att upplysa Grönland om det övriga Norden; att vara ett länk avseende kultur och information mellan Grönland och de andra nordiska länderna och de självstyrande områdena; att stötta och stimulera de nordiska intressena på Grön-land. I överensstämmelse med den av MR-K beslutade strategin för det det nordiska kultur-samarbetet 2013-2020 är följande mål fastlagda för 2015.


2015 -2017 Nytt kontrakt 1 januari 2018

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater NAPA ska vara en synlig aktör på den grönländska och nordiska konst- och kulturscenen, både som producent, samarbetspartner och mentor. NAPA ska bidra till att bevara det grönländska kultur-arvet och ska i det arbetet samar-beta med grönländska och nor-diska kulturaraktörer. NAPA ska prioritera verksamheter för och av barn och unga. NAPA ska genom information och rådgiv-ning arbeta för att lokala kultur-aktörer får ökad kunskap om Nordiska ministerrådets kultur-program. Ytterligare målsättning är att genom gemensamma pro-

NAPA ska vara en synlig aktör på den grönländska och nordiska konst- och kulturscenen, både som producent, samarbetspartner och mentor. NAPA ska bidra till att bevara det grönländska kultur-arvet och ska i det arbetet samar-beta med grönländska och nor-diska kulturaraktörer. NAPA ska prioritera verksamheter för och av barn och unga. NAPA ska genom information och rådgiv-ning arbeta för att lokala kultur-aktörer får ökad kunskap om Nordiska ministerrådets kultur-program. NAPA ska under 2014 genomföra en process för att ta

NAPA stod bakom utställningen Gay Greenland, den första visu-ella dokumentationen som sätter fokus på homosexualitet i Grön-land och har rönt stort intresse. NAPA arrangerade en novelltäv-ling för unga, Allatta – Ung i Grönland – ung i världen vilket har främjat barns och ungas eget skapande. 10 unga utvalda fick sina noveller utgivna i en anto-logi som presenterades på Bok & Bibliotek i Göteborg. Vinnarna deltog även i litteraturmässor i Finland och Berlin. Tillsammans med de övriga husen och institu-ten genomförde NAPA contai-

Kulturpolitik

103

jekt utveckla samarbetet med de övriga nordiska husen och institu-ten.

fram nytt mål- och resultatkon-trakt med en tydlig långsiktig strategi vad angår kulturutbud i Grönland, institutet roll i det grönländska samhället, NAPA som brygga till det övriga Norden och stärkande av NAPA:s part-nersamarbeten och nätverk.

nerutställingen Norden runt – konst från iskantens rand som turnerade runt i Norden som bi-drog till att sätta ljus på barns och ungas eget skapande i Norden. Dessutom har NAPA turnerat hela Grönland med utställningen Drop by Drop för att skapa med-vetenhet om klimatförändringar-na; varit med i förberedelserna av Nordic Fashion Biennale i Frank-furt för att profilera mode och design från Västnorden; samarbe-tat med Nordens institut på Åland om en utställning med fågelhol-kar byggda av åländska och grön-ländska barn. Arrangerat Väst-nordisk Dag för att skapa upp-märksamhet kring mat, musik och film från Grönland, Färöarna och Island.

Målen uppnås genom utställningar, barn- och ungdomsprojekt, utbyten och samarbeten med kulturinstitut-ioner i övriga Norden, projektstöd till nordiska initiativ och projekt med grönländska kulturintressen. Akti-viteterna ska understödja syftet med NAPA samt bidra till att realisera Nordiska ministerrådets strategi för det nordiska kultursamarbetet. 4-2548 Kulturkontakt Nord

Institution Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 NMR fin. 13 Budget disp. af EUR 1.494.600 1.458.800 1.509.100 92% Institutionen Modsv. DKK 11.150.000 10.883.000 11.228.000

Formål Kulturkontakt Nord er et administrativt og operativt sekretariat for Nordisk Minister-

råds programmer. Kulturkontakt udgør en nordisk mødeplads i Finland med fokus på kulturelle aktiviteter. Kultuirkontakt Nord skal profilere det nordiske kultursamarbejde i Norden og internationalt. I överensstämmelse med den av MR-K beslutade strategin för det det nordiska kultur-samarbetet 2013-2020 är följande mål fastlagda för 2015.



Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Kulturkontakt Nord (KKN) skal være en central nordisk kultur-mødeplads med udgangspunkt i de nordiska kulturministrarnas

Kulturkontakt Nord (KKN) skal være en central nordisk kulturmø-deplads med udgangspunkt i de nordiska kulturministrarnas stra-

Kulturkontakt Nord har i 2013 gennemført inspirationstræf og seminarer som har formidlet te-maerne i kulturministrenes strategi

Kulturpolitik

104

strategi för det nordiska kultur-samarbetet 2013-2020. KKN skal gennemføre aktivite-ter inden for deres virksom-hedsområder; Administrere Nordisk Ministerråds Kultur- og kunstprogram, Nordisk Baltisk Mobilitetsprogram for kultur, NORDBUKs og KreaNords støtteprogrammer. Være en mødeplads der tilbyder arrangementer og aktiviteter med en nordisk profil. Målet med aktiviteterne er at: øge kendskabet til Norden, til nor-disk kultur, til nordiske sam-fundsforhold og til nordisk kunst. Profilere det nordiske kultursamarbejde.

tegi för det nordiska kultursamar-betet 2013-2020. KKN skal gennemføre aktiviteter inden for deres virksomhedsom-råder; administrere Nordisk Mini-sterråds Kultur- og kunstprogram, Nordisk Baltisk Mobilitetspro-gram for kultur, NORDBUKs og KreaNords støtteprogrammer. Være en mødeplads der tilbyder arrangementer og aktiviteter med en nordisk profil. Målet med akti-viteterne er at: øge kendskabet til Norden, til nordisk kultur, til nor-diske samfundsforhold og til nor-disk kunst. Profilere det nordiske kultursam-arbejde.

for det nordiske kultursamarbejde og som har understøttet formand-skabets program. Kulturkontakt Nord har i 2013 afholdt en række arrangementer og nået en frem-gang i deltagerantallet. på mere end 60 %. I 2013 har Kulturkontakt Nord gennemført en spørgeskemaunder-søgelse blandt støttemodtagerne, som gav et klart billede af, at Nor-disk Ministerråds støtteprogram-mer skaber fornyelse og vitalise-ring af kultursektoren og af sam-arbejdet på kulturområdet. Kulturkontakt Nord har profileret det nordiske kultursamarbejde ved at vise effekten af organisationens aktiviteter, herunder effekterne af støttemidlerne. Inspirere potentiel-le ansøgere og udbygget kendska-bet til kulturcentret i Helsingfors, blandt andet via nyheder, showca-ses med projekter samt en proaktiv presseindsats mv.

Målene søges realiseret via kulturpolitiske seminarer, biblioteksvirksomhed, skolebesøg, forfattermøder og udstillinger og gennem at være debatskabende, personlig og proaktiv i sin kommunikation og ved at an-vende mange kanaler og platforme. Andra kultursatsningar

4-2234 Samiskt samarbete

Organisationsbidrag Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 3.758.000 3.702.000 3.644.000 97% Samerådet och

Samiska konstnärs-rådet

Formål Formålet med organisationsbidraget til Samerrådet og Samisk Kunstråd er at støtte det

samiske kultursamarbejde samt at synliggøre og formidle samiske kunst og kultur både indenfor og udenfor det samiske samfund samt fremme en samlet samisk kulturpolitik i Norden og Nordvest Rusland. I overensstemmelse med den af MR-K besluttede strategi for det nordiske kultursamar-bejde 2013-2020 er følgende mål fastlagt for 2015.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Udvælgelse af stipendier og pro-jekter som støtter og udvikler de lokale samiske kunstnere og kul-

Udvælgelse af stipendier og pro-jekter som støtter og udvikler de lokale samiske kunstnere og kul-

Der blev afholdt en samerkonfe-rence (afholdes hvert fjerde år), hvor samerrådets fremtidige poli-

Kulturpolitik

105

turaktører. Formidling og synliggørelse af samisk kunst og kultur både in-den for og uden for Norden. Etablere kontakt til kunstnere fra andre oprindelige folk samt til andre kunstnergrupper uden for Norden. Fremme medlems- organisationernes økonomiske og kunstneriske interesser i forhand-linger med nationale myndighe-der.

turaktører. Formidling og synliggørelse af samisk kunst og kultur både in-den for og uden for Norden. Etablere kontakt til kunstnere fra andre oprindelige folk samt til andre kunstnergrupper uden for Norden. Fremme medlems-organisationernes økonomiske og kunstneriske interesser i forhand-linger med nationale myndighe-der.

tik og virksomhedsplan blev ved-taget. Der blev udvalgt stipendier og projekter, som har gennemført kunstudstillinger, teaterudstillin-ger, kulturfestivaller, musikvide-oer og dokumentarfilm. Med målet om at synliggøre sa-misk kultur, er de gennemførte stipendier og projekter nået bredt ud geografisk.

Målene søges realiseret hovedsageligt via stipendier og projektstøtte til samiske kunstnere og kulturaktører.

Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug

106


Generel indledning

Formål og Fakta

Formålet med arbejdet inden for MR-FJLS er at fremme en bæredygtig udvikling inden for de fire sektorer fiskeri og havbrug, jordbrug, levnedsmidler og skovbrug. Arbejdet inden for MR-FJLS fokuserer på, hvordan de nordiske lande kan tilpasse sig til de globale udfordringer, og der hvor det er relevant, hvordan de nordiske lande gennem fælles bidrag kan påvirke de internationale tendenser i en for Norden positiv retning. Samarbejdet inden for MR-FJLS fastlægges i et rammeprogram, som gælder for perio-der på tre år og som udmøntes gennem FJLS budgetposterne. I det gældende ramme-program fokuseres på tre overordnede udfordringer, som alle præges af, at de er græn-seoverskridende og derfor også er en del af den globale dagsorden, som Norden og MR-FJLS sektorerne må forholde sig til.


Arbejdet inden for MR-FJLS er styret af et rammeprogram - Ramprogram for det nordi-ske samarbejde indenfor fiskeri, vandbrug, landbrug, levnedsmidler og skovbrug 2013–2016. Rammeprogrammet udstikker de overordnede rammer for hvilke udfordringer samarbejdet skal arbejde i forhold til. Konkurrencedygtig produktion, bæredygtig naturressourceforvaltning samt oprethol-delse og udvikling af de nordiske velfærdssamfund. Rammeprogrammet for de enkelte år i programperioden præciseres og komplementeres af formandskabsprogrammer. Disse udgør tilsammen handlingsprogrammet for samar-bejdet. For 2015 under dansk formandskab vil der således blive lagt vægt på, at samarbejdet inden for MR-FJLS bidrager med tiltag og løsninger i forhold til indsatserne ”Vækst”, ”Velfærd”, ”Værdier” og ”Det blå Arktis”. Under disse overskrifter vil bidragene fra MR-FJLS fokusere på fødevarer og forbruger-sikkerhed, dyrevelfærd, Ny Nordisk Mad som en del af brandingindsatsen og bioøko-nomi i Arktis. Ud over det danske formandskabsprogram for 2015, har MR-FJLS et særligt ansvar i forhold til det islandske formandskabsprogram for 2014 vedrørende bioøkonomi. Dette ansvar fortsættes i 2015 og indebærer dermed central opmærksomhed på bioøkono-mispørgsmålet. Det islandske formandskab for 2014 har derudover fremmet flere sager, som også vil få strategisk betydning for indsatsen i 2015. Det gælder blandt andet i forhold til arbejdet med de pelagiske fiskearter, Nordens bidrag til den internationale ernæringskonference ICN II (International Conference of Nutrition II)og opfølgning herpå, arbejdet med en videreudvikling af den skovpolitiske indsats samt endelig videreudviklingen af det nor-diske offentligt private partnerskab om planteforædling i Norden. MR-FJLS vil også i 2015 have et internationalt fokus, hvilket vil indebære strategisk fokus på relationerne til og samarbejdet indenfor FAO, WHO, EU (EU’s Østersøstrate-gi), OECD og Commonwealth.


I 2013 blev arbejdet i MR-FJLS styret af rammeprogrammet for det nordiske samarbej-de indenfor fiskeri, vandbrug, landbrug, levnedsmidler og skovbrug 2013–2016 samt det svenske sektorprogram for fiskeri og vandbrug, landbrug, levnedsmidler og skov-


107

brug 2013. Resultaterne fra ministerrådets arbejde i 2013 disponeres overordnet set i MR-FJLS budgetteksterne med udgangspunkt i de tre overordnede udfordringer, som er skiteseret i rammeprogrammet: Konkurrencedygtig produktion, Bæredygtig naturressourcefor-valtning og Opretholdelse og udvikling af de nordiske velfærdssamfund. Specifikt for resultaterne vedrørende de tre udfordringer henvises til resultaterne under de enkelte budgetposter under FJLS. Arbejdet inden for MR-FJLS i 2013 står naturligvis ikke alene, men har sammenhæng til de foregående års indsatser. I 2012 enedes ministrene i MR-FJLS om Nidaros dekla-rationen, som blev godkendt på ministermødet i MR-FJLS i juni 2012, hvoraf det frem-går, at MR-FJLS vil tage et koordinerende ansvar i forhold til arbejdet med bioøkonomi i Norden. Denne erklæring havde stor betydning for arbejdet i 2013, og medførte dels et fokus indenfor det svenske formandskabsprogram om hvordan en transformation til bioøkonomi kan bidrage til at skabe fremtidens løsninger og til, hvordan ”den moderna landsbygden ”fremmes. Målsætningen for det svenske formandskab var, at bidrage til, at hele regionen skal leve, og at det skal være muligt, at bo og virke i levende landdistrikter med konkurrencedyg-tige vilkår, men også at landdistrikternes potentiale til at bidrage til grøn vækst ses og ivaretages. Dette forudsætter en bæredygtig produktion miljømæssigt, socialt og øko-nomisk. Fokus for programmet var fremtiden og den moderna landsbygden. Resultater-ne præsenteres under de enkelte budgetposter, men overordnet set, resulterede det sven-ske formandskab i en stærkt stigende opbakning til arbejdet med bioøkonomi. Arbejdet med bioøkonomi er præget af, at det adresserer alle tre udfordringer i ramme-programmet og i forhold til de tre dimensioner i bæredygtig udvikling. Indsatsen på dette felt inden for MR-FJLS har i 2013 ledt til at bioøkonomi er blevet et centralt politisk tema i det nordiske samarbejde, og at der er igangsat en række forskel-lige initiativer på nordisk plan. I 2013 blev arbejdet med Bioøkonomi i Arktis igangsat, og ledte til netværks og forsk-ningsaktiviteter i det arktiske med fokus på, hvordan de stedværende biologiske res-sourcer på bæredygtig vis kan anvendes i målsætningen om at skabe bedre økonomiske udviklingsmuligheder, øget regional udvikling og samtidig sikre en bæredygtig forvalt-ning af naturressourcerne. Et andet centralt resultat ses i godkendelse af aktionsplanen under EU's Østersøstrategi – EUSBSR, hvor Nordisk Ministerråd foreslog og fik godkendt en NMR ledet indsats om bioøkonomi. Herigennem er NMRS blevet udpeget til at være Horizontal Action Leader. Som følge heraf har Nordisk Ministerråd i 2013 igangsat en indsats med titlen ”Realizing the Bioeconomy in the Baltic Sea Region.” NMRs opgave er, at etablere og sætte rammen for samarbejdet omkring bioøkonomi i Østersøregionen, og samtidig facilitere samarbejdsprocesser og netværksdannelse. Dette resultat bidrager samtidig til ministerrådets indsats vedrørende partnerskab og grænseregionalt samarbejde. MR-FJLS har i 2013 derudover leveret resultater i forhold til flere tværsektorielle politi-ske prioriteringer. Dette gælder ikke mindst i forhold til bæredygtig udvikling og lige-stilling, hvor MR-FJLS aktivt har medvirket til at skabe politisk opmærksomhed og debat gennem deltagelse i Nordic Cool i Washington D.C. og i Commission on the Sta-tus of Women – CSW 57 i New York. MR-FJLS er også aktiv bidragsyder til resultater inden for Statsministrenes initiativ om


108

Grøn Vækst. FJLS har delansvar i forhold til flere af initiativerne, men indsatsen om-kring madspild, skal i sær fremhæves, hvor der er initieret en større tværsektoriel indsats til adressering af madspildsproblemet, denne indsats har været med til at facilitere en stigende tværsektoriel opmærksomhed og fælles tilgang til problemet.


Sum MR-FJLS (TDKK) 39.769 41.093 -1.324 -3,2% Projektmidler 907 1.716 -809 -47,1%

5-6420 Ny nordisk mad 907 1.716 -809 -47,1% Fiskeri 6.198 6.106 92 1,5%

5-6610 Projektmedel - Fiskeri 6.198 6.106 92 1,5% Jord- och skovbrug 27.071 27.761 -690 -2,5% Projektmidler - jordbrug 1.188 1.171 17 1,5%

5-6510 Projektmidler Jordbrug 369 364 5 1,4% 5-6520 Nordiskt kontaktorgan för jordbruksforskning

(NKJ) 819 807 12 1,5%

Institutioner - jordbrug 20.016 20.810 -794 -3,8% 5-6585 Nordisk Genressource Center (NordGen) 20.016 20.810 -794 -3,8%

Projektmidler - skovbrug 5.867 5.780 87 1,5% 5-6310 Projektmidler Skovbrug 306 301 5 1,7% 5-6581 Samnordisk skogsforskning (SNS) 5.561 5.479 82 1,5%

Levnedsmidler 5.593 5.510 83 1,5% 5-6810 Projektmedel - Levnedsmidler 5.046 4.971 75 1,5% 5-6830 Nordisk handlingsplan for bedre helse og livs-

kvalitet 547 539 8 1,5%



5-6420 Ny nordisk mad

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 907.000 1.716.000 2.369.000 100% EK-FJLS (Ekseku-

tiv) Formål Arbejdet med Ny Nordisk Mad er forankret inden for MR-FJLS, men har et tværsekto-

riel sigte. Efter to gennemførte programperioder (2007-2009 og 2010-2014) går arbejdet med Ny Nordisk Mad ind i en ny fase. Denne baseres på den forudgående indsats, som været medvirkende til at igangsætte en bemærkelsesværdig forandring og udvikling. Den nye fase for Nordisk Ministerråds indsats om Ny Nordisk Mad, som indledes i 2015 benytter sig af, at Ny Nordisk Mad er blevet kendt og i vidt omfang også integreret i tænkning og økonomi. Indsatsen fra Nordisk Ministerråd vil derfor have fokus på at styrke netværksdannelsen på strategisk niveau blandt centrale nordiske institutioner samt at gennemføre en styrket brandingmæssig indsats.


109

Mål og resultatopfølgning 2015 – Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Konkurrencedygtig produktion: Styrket netværksdannelse på strategisk niveau blandt centrale nordiske institutioner. Styrket branding indsats for Ny nordisk mad.

2014 er sidste år i indeværende programperiode, det betyder, at runde af og afklare hvordan visse aktiviteter indenfor programmet kan fortsættes i samarbejde mel-lem landene. De konkrete målsætninger foku-serer på følgende områder: Kommunikation Mad til mange Børn, mad og helse – SME Mad og kreative industrier Nordic Food Diplomacy, gastro-nomiske regioner, Street Food och Arenamad Tang og Tare Markering af 10 års jubilæet for det nordiske køkkenmanifest.

Under det svenske formandskab 2013 har programmet Ny Nordisk Mad II i stigen grad integreret sin virksomhed med andre aktører. Dette har haft flere mål. Den overordnede strategi, har været at arbejde hen imod, at ansvaret for Ny Nordisk Mad i stigende grad bliver overtaget af nationale aktø-rer frem for det nordiske pro-gram. Med dette søges det sikret, at de værdier, som Ny Nordisk Mad II fremmer (nordiske råva-rer, smag, oplevelser og lignende) samt at den nordiske samarbejds-tanke i stigende grad udtrykkes i de nationale aktiviteter.

Fiskeri

5-6610 Projektmidler – Fiskeri

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 6.198.000 6.106.000 6.240.000 95% EK-FJLS (Fiskeri

og Havbrug) Formål Formålet er at understøtte aktiviteter i forhold til samarbejds- og statsministrenes priori-

teringer, FJLS rammeprogram 2013-2016, formandskabsprioriteringer, og sektorstrate-gien. Sektorindsatserne er opdelt efter hovedprioriteringerne i FJLS rammprogram, som er konkurrencedygtig produktion, bæredygtig ressourceforvaltning og opretholdelse og udvikling af de nordiske velfærdssamfund, dvs. bæredygtig forvaltning og udvikling af fiskeri og havbrug i Norden. Konkret gøres dette i nordisk arbejdsgruppe for fiskeri og havbrug, midlerne bruges endvidere til at støtte aktiviteter i regi af embedsmandskomi-teen og gennemførelse af formandskabsprogrammet.

Mål og resultatopfølgning - Konkurrencedygtig produktion 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater De konkrete mål for 2015 sker i relation til bæredygtig vækst, branding af Norden og blå Arktis. Endvidere i relation til udviklin-gen af en indsats om blå bioøko-nomi og opfølgningen af det is-landske formandskabs-program, NordBio. Fiskerisamarbejdet vil

Arbejdet i 2014 fokuserer på øget værdiskabning og målsætninger-ne bliver fokuserede inden for følgende områder: Fiskernes konkurrencekraft og rammebetingelser, udvikling af bæredygtig akvakultur, bioøko-nomi og grøn vækst. Derudover

Svenske formandskabet i 2013 fokuserede på to aktiviteter den ene af dem direkte relateret til sektorens konkurrencekraft og rammebetingelser. Formand-skabsprojektet om økonomiske konsekvenser af brændstofsub-ventioner, blev præsenteret på


110

især fokusere på økonomisk vækst i de marine erhverv i Nor-den, havbrug, kystfiskeri som aktører i turismen og produktion og anvendelse af tang og tare.

prioriterer formandskabet marine innovation, og samarbejde mel-lem fiskeriets organisationer, forskningsinstitutter og forvalt-ningsorganer.

fiskerisamarbejdets efterårsmøde i Lysekil. Projektet analyserede 7 lander, 18 flådesegmenter og 25 fiskebestande. Analysen viser at under optimal forvaltning kunne forbruget af brændstof mindskes med 29 % og det økonomiske resultat forbedres med 100 %.

Mål og resultatopfølgning – Bæredygtig naturressourceforvaltning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater De konkrete mål for 2015 sker i relation til bæredygtig vækst, branding af Norden og blå Arktis. Endvidere i relation til udviklin-gen af en indsats om på blå bio-økonomi og opfølgningen af det islandske formandskabs-program, NordBio. Fiskerisamarbejdet vil fortsat fokusere på kystsam-fundsudvikling og arktiske områ-der.

Hovedfokus bliver på øget værdi-skabning og målsætning-erne fokuseres inden for følgende områder: integreret havforval-tning (herunder CFP, marin fy-sisk planlægning, økosystems- og flerartsforvaltning), klimaforan-dringernes påvirkning på hav og fiskeri, udnyttelse af marine pat-tedyr, bioøkonomi og grøn vækst. Derudover prioriterer formand-skabet samarbejde og konflikter i fiskerisektoren, nuværende og potentiale fiskerier i Det Arktiske Ocean, klimaændringer og pela-giske fisk, og fordeling af fiskeri-rettigheder i Nordøst Atlanten på længere sigt.

Svenske formandskabets anden aktivitet i 2013 handlede om udvikling af retningslinjer til flerartsforvaltning, med fokus på Østersøen, Nordsøen og Barents-havet. Retningslinjerne var ud-viklede i samarbejde med det internationale havforsknings-råd (ICES) og blev publicerede i efteråret 2013.

Mål og resultatopfølgning - Opretholdelse og udvikling af de nordiske velfærdssamfund 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater De konkrete mål for indsatsen for 2015 fastsættes ultimo 2014, men forventes at ske i relation til bæ-redygtig vækst, branding af Nor-den og blå Arktis. Endvidere i relation til udviklingen af en ind-sats om blå bioøkonomi og den opfølgningen af det islandske formandskabsprogram, NordBio.

Fiskerisamarbejdet vil i 2014 fokusere sine målsætninger inden for følgende områder: kystsam-fundsudvikling og arktiske pro-blemstillinger. Formandskabet vil fokusere på samme områder.

Fiskerisamarbejdet støttede, i løbet af 2013, flere aktiviteter hvor kystsamfund og deres ud-vikling var i fokus. Bland andet var kystfiskeri i Østersøen og kystkultur i Skagerrakområdet i fokus.

Jordbrug

5-6510-1 Projektmidler – Jordbrug

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 369.000 364.000 372.000 76% EK-FJLS (Jord-

brug) Formål Formålet er at understøtte aktiviteter i forhold til konkurrencedygtig produktion, bære-

dygtig ressourceforvaltning og at opretholde og videreudvikle de nordiske velfærdssam-


111

fund. Arbejdet inden for EK-FJLS (Jordbrug) sker i tæt relation til Nordisk kontaktor-gan for jordbrugsforskning (NKJ), NordGen, Ny Nordisk Mad indsatsen og arbejdet omkring bioøkonomi. Komiteen råder over en mindre budgetpost, som anvendes til at understøtte mere policy rettede aktiviteter i regi af embedsmandskomiteen og gennem-førelse af formandskabsprogrammet. Budgetposten understøtter det eksisterende samar-bejde på nordiske jordbrugspolitiske område karakteristeret ved landenes engagement i netværk inden for området.

Mål og resultatopfølgning- Konkurrencedygtig produktion 2015 – Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater De konkrete mål for indsatsen for 2015 fastsættes ultimo 2014, men forventes at ske i relation til bæ-redygtig vækst, branding og bio-økonomi.

Arbejdet i 2014 fokuserer på følgende mål: Fokus på planteforædlingens rolle i udviklingen af en nordisk bioøkonomi. Herunder afklaring af rammerne for den fortsatte udvikling af det nordiske offent-ligt private partnerskab om plan-teforædling. Indsats til afklaring af forhin-dringer for udvikling af økologisk produktion i Arktis.

Under det svenske formandskab blev der fokuseret på den moder-na landsbygden. En satsning som bidrog til udviklingen af arbejdet med bioøkonomi. Især blev der gennem konferencen Living Lo-cal Economies skabt en klar rela-tion mellem lokaløkonomi, lokal produktion og bioøkonomiens betydning for dennes udvikling.

Mål og resultatopfølgning – Bæredygtig naturressourceforvaltning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater De konkrete mål for indsatsen for 2015 fastsættes ultimo 2014, men forventes at ske i relation til bæredygtig vækst, branding og det høje Nord.

Jordbrugssamarbejdets indsats vedrørende bæredygtig naturres-sourceforvaltning er i høj grad koblet til indsatsen omkring gene-tiske ressourcer gennem NordGen. Komiteen er dog i 2014 engageret i en tværsektoriel ind-sats vedrørende nordisk indsats til afklaring af hvordan de internati-onale rammer for Acces and Be-nefit Sharing kan implementeres.

MR-FJLS igangsatte i 2011 et pilotprojekt om et offentligt privat partnerskab om plante-forædling i Norden. Partnerskabet blev etable-ret for en tre års periode. I 2013 blev partner-skabet evalueret, og det blev på baggrund heraf beslut-tet, at videreføres partnerskabet med national finansiering. Målet med partnerskabet er, at styrke den nordiske planteforædling med henblik på, at styrke de nordiske landes landbrugserhvervs tilpas-ning til og udvikling i et forandret klima samt at styrke den nordiske planteforædling generelt.

5-6520 Kontaktorgan for jordbrugsforskning

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 819.000 807.000 824.000 100% NKJ Formål Nordisk komite for Jordbrugs- og madforskning (NKJ) har som overordnet mål, at bi-

draget il en vidensbaseret jordbrugs- og madsektor i de nordiske lande. Dette sikres gennem at fremme og støtte nordisk forskningssamarbejde i jordbrugs- og madsektorer-


112

ne. NKJs arbejde skal tilføre et merværdi til forskningen på national og europæisk ni-veau. NKJ skal bidrage til national, nordisk og europæisk politikudformning inden for sit ansvarsområde og har en rådgivende funktion overfor Nordisk Ministerråd i forsk-ningspolitiske spørgsmål som vedrører jordbrugs- og madforskning.

Forvaltnings- organ

NKJ’s sekretariat varetages af NordForsk. Bidraget til NKJ fra Nordisk Ministerråd anvendes til strategiske policy relaterede aktiviteter, mens sekretariatsfunktionen finan-sieres gennem nationale medlemsafgifter.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater I 2015 indledes en ny strategipe-riode, som gælder for årene 2015-2018. Strategien forventes god-kendt endeligt af NKJ og EK-FJLS (Jordbrug) ultimo 2014. Med den nye strategi vil arbejdet med at bidrage til en kundskabs-baseret udvikling for jordbrugs og madsektorerne i de nordiske lande, hermed vil der være fokus på forskning og innovation. Den nye strategi vil have bioøko-nomi, klimaforandringer og one health som de overordnede sub-stantielle prioriteter.

I 2014 fortsætter NKJ sit strategi-ske arbejde i linje med strategien, som gælder for perioden 2011-2014. Størst fokus ligger på ar-bejdet under temaet et biobaseret samfund. Herunder prioriterer NKJ projektet Arktisk bioøko-nomi, som bidrager til en kort-lægning af de fornybare biologi-ske ressourcer i Arktis. Desuden vil repræsentanter fra NKJ delta-ge i forskellige aktiviteter på den europæiske forsknings- og inno-vationsarena, dette fælder blandt andet i forhold til arbejdet i det europæiske bioøkonomipanel.

NKJ har siden 2011 arbejdet aktivt med at forme en nordisk platform og strategi for arbejdet med bioøkonomi. NKJ var såle-des central og stærkt medvirken-de til formuleringen af the Nordic Bioeconomy Initiative i 2012. Dette blev fulgt op i 2013 med yderligere tiltag og resultater. Især bidrog NKJ i arbejdet med bioøkonomi i Arktis og dermed til det forhold, at NMR aktivt arbejder med bioøkonomien i forskellige makroregionale kon-tekster; Norden, Arktis og Øster-søregionen.

5-6585 Nordisk Genressource Center (NordGen)

Institution Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 NMR fin. 13 Budget disp. af SEK 24.116.000 23.920.000 24.114.000 75% NordGen Modsv. DKK 20.016.000 20.810.000 20.256.000

Formål NordGens övergripande mål är att säkerställa bevarande och hållbart nyttjande av

genetiska resurser (GR) i de nordiska länderna. NordGen bidrar till framtida livsme-delsförsörjningen, samtidigt som miljön och den biologiska mångfalden säkerställs genom bevarande och hållbart nyttjande av genetiska resurser av relevans och nytta för jord‐och skogsbruk i de nordiska länderna. NordGen stöder länderna och NMR med sakkunskap i såväl sak‐ som policyfrågor avseende Genetiske resurser.

Kontraktperiode og status

I 2015 indledes en ny kontrakt, som gælder for perioden 2015-2017. For kontraktperioden 2012-2014 er kontrakten opfyldt, og økonomien har udviklet sig tilfredsstillende.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 – Mål 2013 – Opnåede resultater I 2015 indledes en ny kontraktpe-riode, som gælder for årene 2015-2017. Den nye kontrakt vil i hovedsa-

Målene for 2014 er fastsat gen-nem kontrakten og præciseres årligt gennem handlingsplan og budget.

Bæredygtig bevarelse af geneti-ske ressourcer: Bidrage til den løbende opdatering og kvalitets-sikring af NordGens kerneopgave


113

gen være en opdatering af den eksisterende kontrakt, med fokus på bevaring af genetiske ressour-cer relevant for mad og landbrug, og at bidrage til bæredygtig an-vendelse af genetiske ressourcer relevant for mad og landbrug. Som noget nyt vil den nye kon-trakt øge fokus på NordGens rolle i forhold til bæredygtig an-vendelse af genetiske ressourcer med vægt på institutionens rolle i forhold til det offentligt private partnerskab om planteforædling. NordGen husdyr vil lægge vægt på at bygge nordiske netværk til at øge fokus på de specielle egen-skaber som mange af de nordiske husdyrraser har. NordGen skov vil fortsætte med at focusere på klimaændringer og indflydelse på fremtidens skov.

For 2014 er der særligt fokus på følgende sager: Gennemførelse af den overord-nede plan for cerialie-samlingen, hvordan håndteres og prioriteres regenerering. Langsigtet plan for regenerering vil blive udviklet i løbet af 2014. Inventory og spire prøver og regenerering gives fortsat prioritet.

om bevaring af genetiske res-sourcer: NordGen har nu 31.854 accessio-ner i genbanken. I 2013 blev der fokuseret på kvalitets system og kvalitetssikring af samlingen, med henblik på løbende sikring og opdatering af genmaterialet i genbanken. Antal spire tester var 6058. I alt blev 1130 accessions regenereret og 51 foder plante accessions har været sendt til ekstern regenering. NordGen husdyr har arbejdet på at forbedre adgangen til FAOs DAD-IS database, som vil blive anvendt til dokumentation for nordisk husdyr genetiske resour-ces. NordGen Forest havde sit primæ-re fokus på spørgsmål om klima-ændringer. Bæredygtig anvendelse af geneti-ske ressourcer: Bidraget til, at styrke NordGens bidrag til bære-dygtig anvendelse af genetiske ressourcer: NordGen har i 2013 distribueret 6.132 frøprøver till forskare, förädlare og andre brugere. NordGens indsats har bidraget positivt til at sikre udviklingen af det nordiske offentligt private partnerskab om vækstforædling i partnerskabets pilotperiode 2011-2013 gennem sekretariats-betjeningen heraf.

Realiserinen af NordGens mål sker i stor udstrækning gennem NordGens arbejdgrupper og netværk. Ar-bejdsgrupperne og netværkene er vigtigt komponenter i NordGens arbejde. . Den nordiske nytte af disse er stor, da de både er omkostningseffektive, og har stor nytte for alle de nordiske lande. NordGen er organise-ret med tre afdelinger: NordGen Planter, NordGen Skov go NordGen Husdyr. Levnedsmidler

5-6810 Projektmidler – levnedsmidler

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 5.046.000 4.971.000 5.080.000 94% EK-FJLS (Lev-

nedsmidler)


114

Formål Formålet er at understøtte aktiviteter i forhold til konkurrencedygtig produktion, bære-dygtig ressourceforvaltning og at opretholde og videreudvikle de nordiske velfærdssam-fund, dvs, arbejde for sikre og sunde fødevarer, forbrugerbeskyttelse og et højt niveau indenfor dyresundhed og dyrevelfærd. Dette gøres konkret i regi af levnedsmiddelsekto-rens arbejdsgrupper. Endvidere bruges midlerne til at understøtte de mere policyrettede aktiviteter i regi af embedsmandskomiteen og gennemførelse af formandskabspro-grammet.

Forvaltnings- organ

Aktiviteter i forhold til EK-FJLS (Levnedsmidler) betjenes af tre halvtids arbejdsgrup-pesekretærer, der er ansat på hvert sit forvaltningsorgan, for henholdsvis arbejdsgruppen for ernæring og toksikologi (Fødevarestyrelsen), arbejdsgruppen for nordisk madfor-valtning og forbrugerinformation (Livsmedelverket) og arbejdsgruppen for mikrobiolo-gi, dyresundhed og dyrevelfærd (Mattilsynet).

Mål og resultatopfølgning – Konkurrencedygtig produktion 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Dyrevelfærd Videreudvikle den nordiske tradi-tion med fokus på sunde og raske dyr, som opdrættes på en etisk forsvarlig måde. Fødevaresikkerhed Videreudvikle arbejdet med fø-devaresikkerhed og -tryghed (Food safety). Tilsyn Udvikle metoder for ensretning af et risikobaseret tilsyn. Forbrugerinformation Videreudvikle arbejdet med rede-lig håndtering og omsætning samt korrekt information til forbruger-ne, som herved kan træffe oplyste valg.

Dyrevelfærd Et nordisk tilsynsseminar om dyrevelfærd i slagtekyllingspro-duktion, og et om velfærdindika-torer i praktisk tilsyn. Identificere områder, hvor der findes grund-lag for en fælles nordisk strategi for påvirkning af EU’s opfølg-ning af sin dyrevelfærdsstrategi. Tilsyn Opfølgning på kontrolkampagnen vedr. forekomst af udeklarede allergener, ikke mindst set i for-hold til den nye informationsfor-ordning fra EU.

Tilsyn Forberedelse af en kontrolkam-pagne vedr. materialer, der kom-mer i kontakt med levnedsmidler. Positivliste med spisesvampe i Norden. Bruge nordiske fødevaredata til at harmonisere den nordlige zone for risikovurderinger af pestici-der. Oprettelse af et nordisk-baltisk netværk vedrørende nanotekno-logi Forbrugerinformation Et seminar om Informationsfor-ordningen fra EU for at drøfte implementeringen. Beredskab Nordisk-baltisk veterinærbered-skab havde et seminar om vilde dyrs rolle i beredskabet, også med deltagelse fra Polen. Tysk-land og Rusland

Mål og resultatopfølgning – Bæredygtig ressourceforvaltning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Madspild Arbejde med at mindske madspild i kæden fra produktion til indtagelse uden at give afkald på fødevaresikkerheden. Drikkevand Vurdere konsekvensen af kli-

Madspild Se under prioriteringspuljen ”Grøn vækst”. Drikkevand På grund af de store udfordringer, der udpeges i de kommende år, overvejes det at oprette et perma-

Madspild Se under prioriteringspuljen ”Grøn vækst”. Drikkevand Workshoppen vedr. udfordrin-gerne vedr. drikkevand blev gen-nemført og resultatet er et net-


115

maændringer for næringsmiddel-tryghed herunder tilgang til rent drikkevand.

nent nordisk-baltisk netværk vedr. drikkevand, der løbende skal fokusere på forskellige ud-fordringer.

værk, der skal have fokus på de fremtidige udfordringer.

Mål og resultatopfølgning – Opretholde og videreudvikle de nordiske velfærdssamfud 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Styrke og videreudvikle arbejdet med at minimere risiko for sun-hedsskader (human og dyrehelse) på EK-FJLS (Livsmedel)s an-svarsområder. Fokus på risiko-nytte aspektet Styrke arbejdet med information om helsefremmende kosthold og betydningen af fysisk aktivitet Implementere de nordiske næ-ringsrekommandationer og om-sætte disse til anbefalinger for sammensætning af kost, samt arbejde for at lette forbrugernes muligheder for at træffe sundhedsmæssige gunstige valg. Styrke arbejdet med at bremse den øgedee antimikrobielle resis-tens hos mennesker og dyr.

NNR Den endelige udgave af NNR er udgivet. Derefter igangsættes et arbejde vedr. kommunikation af NNR. Herunder anvendes også det nordiske ernæringsmærke – Nøglehulsmærket, som i øvrigt kan fejre 5 år som nordisk mærke i 2014. One Health Der vil blive afholdt et årligt møde vedr. One Health.

Ernæring Vurdering af de ernæringsmæssi-ge konsekvenser ved et mindre indtag af kød One Health Første rundbordsmøde om One Health – antibiotikaresistens pro-blematikken.

5-6830 Nordisk handlingsplan for bedre helse og livskvalitet

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 547.000 539.000 551.000 85% EK-FJLS (Lev-

nedsmidler)

Formål Formålet er at implementere den nordiske handlingsplan for bedre sundhed og livskvali-

tet gennem kost og fysisk aktivitet som en prioriteret indsats af tværsektoriel karakter.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Monitorering af kost og motion i Norden Som opfølgning på den første nordiske monitorering af kost og fysisk aktivitet, der blev gennem-ført i 2011, foreligger resultaterne fra den anden monitorering 2014. Resultaterne skal give et indblik i

Deltagelse i den 2. internationale ernæringskonference Gøre opmærksom på de resulta-ter, der er fremkommet som op-følgning på det nordiske samar-bejde om ernæring igennem de seneste år. Monitorering

NNR De nordiske næringsstofanbefa-linger blev lanceret, og var som opfølgning herpå et øget fokus på specielt indtaget af D-vitamin.


116

udviklingen i kost og motion – og på sigt rygning og alkohol, for at give et redskab til at kunne påvir-ke udviklingen i retning af en bedre velfærd for den nordiske befolkning.

I den nordiske monitorering for kost og motion måles status blandt børn 7-12 år, samt voksne 18-65 år. Der bliver nu sat fokus på at få de unge med i monitore-ringen.

Skovbrug

5-6310 Projektmidler – Skovbrug

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 306.000 301.000 307.000 80% EK-FJLS (Skov-

brug) Formål Formålet er at understøtte aktiviteter i forhold til konkurrencedygtig produktion, bære-

dygtig ressourceforvaltning og at opretholde og videreudvikle de nordiske velfærdssam-fund. Arbejdet inden for EK-FJLS (Skovbrug) sker i tæt relation til SNS, NordGen og arbejdet omkring bioøkonomi. Komiteen råder over en mindre budgetpost, som anven-des til at understøtte de mere policyrettede aktiviteter i regi af embedsmandskomiteen og gennemførelse af formandskabsprogrammet. Budgetposten understøtter det eksiste-rende samarbejde på nordiske skovbrugspolitiske område karakteristeret ved landenes engagement i netværk inden for området.

Mål og resultatopfølgning- Konkurrencedygtig produktion 2015 – Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater De konkrete mål for indsatsen for 2015 fastsættes ultimo 2014, men forventes at ske i relation til bæredygtig vækst og bioøko-nomi.

Udvikling af policy prioriteter og rekommandationer for det nordiske skovpolitiske samarbejde I perio-den 2015-2020. Som en del af det islandske formandskab gennemfø-res et projekt med følgende formål: a.Opfølgninger på resultaterne af arbejdet med skovministrenes Sel-foss declaration om bæredygtig skovbrug. b.Formulering af, godkendelse af og kommnikation af nye policy prioriteter i det nordiske skovpoli-tiske samarbejde for perioden 2015-2020 Sekundær målsætning: c.At styrke det nordiske skovpoli-tiske samarbejde inden for eksiste-rende samarbejder, netværk og strukturer.

Under det svenske formandskab blev der fokuseret på den moder-na landsbygden. En satsning som bidrog til udviklingen af arbejdet med bioøkonomi. Især blev der sat fokus på mulighederne inden for øget anvendelse af træ som byggemateriale, hvilket blandt andet skete gennem konferencen:. ”Industrial wood construction - on the path towards a growing biobased economy. Herigennem søgtes der skabt tværsektorielle samarbejder med bioøkonomien som omdrejningspunkt.

Mål og resultatopfølgning – Bæredygtig naturressourceforvaltning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater De konkrete mål for indsatsen for 2015 fastsættes ultimo 2014, men

EK-FJLS (Skovbrug) bidrager sammen med EK-FJLS (Jordbrug


117

forventes at ske i relation til bæ-redygtig vækst og bioøkonomi.

og), EK-FJLS (Fisk) og EK-Miljø til en nordisk indsats til afklaring af hvordan de internati-onale rammer for Acces and Be-nefit Sharing kan implementeres.

5-6581 Samnordisk skogsforskning (SNS)

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 5.561.000 5.479.000 5.599.000 100% SNS Formål SamNordisk Skovforskning (SNS) skal skabe nordisk nytte ved (1) at fremme forsk-

ningssamarbejde og netværk for et bæredygtigt skovbrug og anvendelse af skovressour-cer, (2) at give pålidelige, relevante og aktuelle forskningsfaglige bidrag til det nordiske skovpolitiske policy-arbejde, (3) at være en betydelig aktør i tværfaglige nordiske ud-fordringer inden for skovsektoren og (4) styrke Nordens position indenfor skovforsk-ning i europæisk og international sammenhæng.

Forvaltnings- Organ

Sveriges Lantbruksuniversitet

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater De konkrete mål for indsatsen for 2015 fastsættes ultimo 2014, med udgangspunkt i SNS strategien og i relation til bæredygtig vækst og bioøko-nomi.

Forskningsaktiviteter, SNS skal: Etablere og understøtte European Forestry Insitute regional office northern Europe/SNS netværk in-denfor de strategiske mål for EFINORD og SNS. Etablere og understøtte SNS projek-ter indenfor SNS strategiske mål, herunder særlig satsning på skovens rolle i bioøkonomi, klima og sam-fund. Fortsætte CAR’s som er finansieret i 2011-2015 samt forberede evt. ud-lysning for fremtidige CAR’s. Fortsætte SNS aktiviteter indenfor Selfossdeklarationen (2008)og Nida-ros deklarationen (2012). Planlægge og deltage i seminar med Scandinavian Journal of Forest Re-search på Internation Union of For-rest Rresearch Organisations World Congress 2014. Nordisk og regionalt samarbejde, SNS skal: deltage i ERANET SUM-FOREST. sætte fokus på bæredygtig biomas-

I 2013 har SNS igangsat en ræk-ke forskningsprojekter og -netværk indenfor bæredygtigt skovbrug og sat særlig fokus på skovens rolle i bioøkonomien. SNS har udarbejdet og vedtaget en ny strategi for 2014-2017. Der satses på temaerne Bioøkonomi, Samfund og Klima i den nye strategi. På formidlingssiden har SNS øget kommunikationen med målgrup-pen i form af nyhedsbreve, policy briefs, blogs, korte forskningsny-heder og netværksmøder. SNS anvender hjemmesiden, nyheds-breve, NB Forest og Facebook som formidlingskanaler og har taget initiativ til en udviklings-strategi for NB Forest. Samarbejdet med EFINORD, NKJ, NordGen og andre nordiske organisationer har udviklet sig positivt i 2013. I forhold til nær-områderne har SNS bl.a. været initiativtager til og projektleder


118

seproduktion indenfor Nordisk Mi-niserråds deklarationer og EU’s strategi for Østersøregionen (EUSBSR). øge samarbejdet i vest i forbindelse med Naboer i vest-programmet i Nordisk Ministerråd. konsolidere og udvikle samarbejdet med EFINORD. Strategi, organisation og kommuni-kation, SNS skal: implementere SNS-strategi for 2014-2017. udarbejde en plan for øget ligestil-ling med bistand fra Nordisk Mini-sterråds sekretariat. øge regional videndeling og forsk-ningskommunikation på NB Forest www.nbforest.info . implementere web-baseret værktøj til ansøgnings- og evalueringspro-cesser.

for projektet ”Bæredygtig Bio-økonomi i Arktis”, støttet forsk-ningsansøgninger til Naboer i Vestprogrammet og været godt involveret i Østersøstrategien med flagskibet ”Sustainable Fo-rest Management in the Baltic Sea Region – EFINORD” og den horisontale aktion ”Sustainable Development and Bioeconomy”. På EU-niveau er ansøgningen om ERA-NET SUMFOREST blevet godkendt (2014-2018), hvor SNS er en af de større partnere i ERA-nettet med ansvar for intern og ekstern hjemmeside og kommu-nikation.

http://www.nbforest.info/

Jämställdhet

119

Jämställdhet

Generel indledning

Formål og Fakta

Det nordiska jämställdhetssamarbetet har allt sedan det inleddes 1974 arbetat aktivt för att utveckla och främja jämställdhet i de nordiska samhällena. I det nordiska samman-hanget innebär jämställdhet att kvinnor och män, flickor och pojkar, har samma makt och inflytande, lika rättigheter, ansvar, skyldigheter och möjligheter på livets alla områ-den.


Nordiska ministerrådet för jämställdhet kommer under 2015 att inleda arbetet under ett nytt samarbetsprogram. Samarbetsprogrammet omfattar de två övergripande temana välfärd och innovation samt det offentliga rummet. Vidare har samarbetsprogrammet två tvärgående teman nämligen hållbar utveckling med fokus på mångfald och mäns och pojkars aktiva deltagande.


Under år 2013 genomfördes samarbetsprogrammet Jämställdhet skapar ett hållbart sam-hälle. Samarbetsprogrammet har fyra teman: jämställdhet på arbetsmarknaden, jäm-ställdhet i utbildning, nolltolerans mot könsrelaterat våld och kön och etnicitet. Jäm-ställdhetsintegrering och mäns och pojkars aktiva deltagande är två tvärgående teman i programmet. Under 2013 var fokus speciellt på jämställhet på arbetsmarknaden och jämställdhet i utbildning. Inom ramen för området jämställdhet i arbetslivet var deltids-arbetets effekter för kvinnors och mäns ekonomi i fokus. Resultatet av arbetet har kun-nat spridas genom rapporter som tagits fram och konferenser som har genomförts på dessa teman. Inom ramen för området jämställdhet i utbildning utarbetades en rapport om Hållbart jämställdhetsarbete i förskolan och skolan i Norden. Rapporten presentera-des vid en konferens. Under året vitaliserades dessutom arbetet med jämställdhetsinte-grering i Nordiska ministerrådet. Under året fick sektorerna i uppgift att ta fram jäm-ställdhetsmål och indikatorer som sedan ska ligga till grund för en årlig rapportering av jämställdhetsarbetet. Detta genomfördes med stöd i beslut från år 2000 om att alla sek-torer har ansvar för jämställdhetsintegrering.


MR-Jäm (TDKK) 8.873 8.919 -46 -0,5% Projektmedel 8.873 8.919 -46 -0,5%

6-4410 Projektmedel - Jämställdhet 3.493 6.379 -2.886 -45,2% 6-4420 MR-JÄMs stödordning 2.842 0 2.842 - 6-4480 Nordisk information för kunskap om kön

(NIKK) 2.538 2.540 -2 -0,1%

Opdelt på kategorier 8.873 8.919 100% 100% Projektmidler 6.335 6.379 71,4% 71,5% Programlignende aktiviteter 2.538 2.540 28,6% 28,5%

Jämställdhet

120

6-4410 Projektmedel – Jämställdhet

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 3.493.000 6.379.000 6.064.000 83% MR/Äk-JÄM Formål Jämställdhetssektorns projektmedel skall verkställa de behov, intressen och önskemål

MR-JÄM har för verksamheten. Den överordnade prioriteringen görs med hjälp av samarbetsprogrammet för det nordiska jämställdhetssamarbetet 2015-2018. Projektmedlen fördelas på 3.000.000 för genomförande av det årliga sektorsprogram-met, 191.000 för ad hoc initiativ och 250.000 för sektorspecifik administration. Budget-posten innehöll fram till år 2014 även MR-JÄMs stödordning, om MDKK 2,8 som år 2015 utgör en separat budgetpost vilket förklara skillnaden mellan budget 2014 och budget 2015. I overensstemmelse med den af MR-JÄM besluttede strategi er følgende mål fastlagt for 2015.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Fokus under år 2015 kommer att vara att igångsätta arbetet med att verkställa det nya samarbetsprogrammet, som omfattar två övergripande teman: välfärd och innovation samt det offentliga rummet.

Jämställdhet på arbetsmarkan-den, nolltolerans mot könsrela-terat våld och mäns/pojkars aktiva deltagande och jäm-ställdhetsintegrering har priori-terats under året. År 2014 utgör 40-års jubileum för det nordiska jämställdhets-samarbetet. Sektorn har vidare arbetat med att utforma nytt samarbetspro-gram som ska träda i kraft 2015.

Under 2013 var huvudfokus för sektorn att lyfta frågor om jämställdhet i utbild-ning och jämställdhet i arbetslivet. Pro-jektet Deltid, kön och ekonomisk för-delning berörde deltidsarbetets effekter för kvinnors och mäns ekonomi och resulterade i en rapport som kan använ-das som underlag för politiker, myndig-heter och arbetsmarknadens parter. Rapporten Hållbart jämställdhetsarbete i förskolan och skolan presenterar lärande exempel om arbete med jämställdhet i förskolor och skolor o Norden. Under 2013 revitaliserades arbetet med jämställdhets-integrering. Under året skulle alla sektorer i Nordiska minister-rådet ta fram jämställdhetsmål. Jämställ-dhetssektorn stödde och koordinerade detta arbete.

6-4420 MR-JÄMs stödordning

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 2.842.000 0 0 0% MR/Äk-JÄM Formål Stödordningen skall stimulera nordiskt samarbete på jämställdhetsområdet inom ramen för

jämställdhetsministrarnas samarbetsprogram och dess prioriteringar. Stödordningen syftar

Jämställdhet

121

till att stöda projekt som inbegriper såväl nordiskt mervärde som ett jämställdhetspolitiskt mervärde. MR-JÄMs stödordning ingick åren 2013 och 2014 i budgetposten 4410. I overensstemmelse med den af MR-JÄM besluttede strategi er følgende mål fastlagt for 2015.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater MR-JÄMs stödordning kommer för tredje året att stimulera nor-diskt samarbete om jämställdhet. Från och med 2015 har MR-JÄM ett nytt samarbetsprogram vars prioriteringar stödordningen syf-tar till att stöda.

MR-JÄMs stödordning andra utlysning skall medverka till att förverkliga nordiskt jämställd-hetssamarbete inom ramen för jämställdhetsministrarnas priori-teringar om jämställdhet på ar-betsmarknaden, jämställdhet och utbildning, könsrelaterat våld och kön, etnicitet och jämställdhet.

Genom stödordningen har samar-betsprojekt om jämställdhetsinte-grering på lokal nivå, jämställd-het i förhållande till hållbarhet och transport, könsrelaterat våld, antirasism och etnicitet och barn- och ungdom och jämställdhet i media understötts. Stödordnin-gens första utlysning hade 80 sökanden varav 11 beviljades medel.

6-4480 Nordisk information för kunskap om kön (NIKK)

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 2.538.000 2.540.000 3.054.000 100% MR/Äk-JÄM Formål NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, är jämställdhetsministrarnas samar-

betsorgan med främsta syfte att förmedla och synliggöra nordisk jämställdhetspolitik. I overensstemmelse med den af MR-JÄM besluttede strategi er følgende mål fastlagt for 2015.

Forvaltnings- organ

Göteborgs universitet

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater 2015 är sista verksamhetsår inom ramen för NIKKs nuvarande mandat. NIKKs uppdrag är att synliggöra och förmedla inform-ation och kunskap om jämställd-het i Norden, till en bred mål-grupp. Under året skall beslut fattas om NIKK efter 2015.

Under 2014 prioriterar NIKK att synliggöra jämställdhetssektorns arrangemang, att vidareutveckla webbplatsen och nyhetsbrev och administration av MR-JÄMs stödordning.

Under 2013 arbetade NIKK fram-förallt med att upprätta infra-struktur för kommunikation, ut-veckla och skapa arbetsgång ge-nom nya nätverk och kontakter samt med att utföra projekt och uppdrag åt MR-JÄM.

Närings-, Energi- och Regionalpolitik

122


Generel indledning

Formål og Fakta

Ministerrådet för Näring-, energi- och regionalpolitik (MR-NER) arbetar för att säkra tillväxt och utveckling inom de nordiska länderna genom att bidra till att säkra en stabil tillgång till hållbara energikällor och en hållbar regional utveckling som främjar en grön tillväxt i Norden. MR-NER skall bidra till att skapa ökad konkurrensförmåga, ökad innovation och avskaffande av gränshinder för människor och företag inom regionen.


Næringsektoren skal igangsætte 5 nye fyrtårnsprojekter under samarbejdsprogrammet for erhvervs- og innovationspolitikken 2014-17: 1) Nordisk partnerskab for entreprenør-skab og finansiering, 2) Innovative nordiske digitale løsninger, 3) Nordic Built Cities, 4) Innovative nordiske velfærdsløsninger, og 5) Nordisk partnerskab for ekspansion af kulturelle og kreative virksomheder. Næringssektoren vil via Nordic Innovation finansiere flere eksterne projekter under 2014 under bl.a.: Nordic Solved, Marine Innovation, Bioøkonomi, Innovative nordiske, velfærdsløsninger, Nordic Mining og Nordic Built Cities. Og endelig vil Næringssektoren gennem Nopef aktivt samarbejde og udveksle informa-tion med både nationale og nordiske erhvervsorganisationer. Det er et mål, at Nopef bevilliger finansiering til 60 kvalificerede forstudieprojekter og at opnå en realiserings-grad på 40 % for afsluttede projekter. Energisektoren skal, via sit energipolitiske samarbejdsprogram for 2014-17, bidrage til det grønne vækstsamfund med stabil energiforsyning og bæredygtig energi til gavn for velfærden i de nordiske lande. Det nordiske energisamarbejde skal være et redskab til yderligere harmonisering af det nordiske elmarked og markedsføring af nordiske styr-kepositioner på den globale arena. Der skal fortsat arbejdes målrettet med: 1) Velfunge-rende energimarkeder og klimavenlige energisystemer, 2) Energieffektivisering 3) Brug af vedvarende energikilder 4) Udvikling af mere miljøvenlige energikilder til transport på sø, land og i fiskerisektoren. Det indebærer eksempelvis gennemførelse af en højni-veau konference om det nordiske elmarked og en om strategisk energiplanlægning til fremme af grøn, bæredygtig energi Regionalsektorn skall genomföra och driva det nordiska regionalpolitiska samarbetet framåt genom fortsatt implementering av det nordiska regionalpolitiska samarbetspro-grammet för perioden 2013 – 2016. Programmet ska 1) Bidra till en regionalt hållbar välfärdsutveckling, 2) Främja en hållbar regional utveckling i Arktis, samt 3) Stimulera en grön tillväxt i alla regioner. Arbetet genomförs i fyra arbetsgrupper under ÄK-R inom 1) Välfärd/demografi, 2) Arktis, 3) Grön tillväxt – innovation, 4) Grön tillväxt – plansamarbete och hållbara stadsregioner. Riktade forskningsinsatser inom ramen för Nordregios verksamhet skall medverka till en hållbar tillväxt och ett mer konkurrens-kraftigt, innovativt regionalt Norden. Regionalsektorns stöd till tolv Gränskommittéer skall bidra till ett välfungerande och fruktbart gränsregionalt samarbete, samt att redu-cera gränshinder och att utveckla hållbara gränsregioner. Regionalsektorn skall genom det Nordatlantiska samarbetet (NORA) stärka och utveckla samarbetet inom regional-området i den nordatlantiska regionen (Grönland, Island, Färöarna och Kust-Norge) samt med nordens grannar i väst (Kanada, Skottland och Irland).


Næringsektoren har udarbejdet et nyt nordisk samarbejdsprogram for innovation og erhvervspolitikken 2014-2017, der sikrer en fokusering af den erhvervspolitiske indsats på nordiske styrkepositioner. Man har gennemført og afsluttet visse af fyrtårnsprojek-


123

terne fra det tidligere samarbejdsprogram 2011-13. Fx er fyrtårnsprojektet Nordic Built på i alt 200 MNOK blevet gennemført. Energisektoren har udarbejdet et nyt samarbejdsprogram for perioden 2014-2017 med fortsat fokus på det nordiske elmarked, energieffektivitet, vedvarende energi, energi-forskning og horisontelle områder som transportsektoren og EU. Nordisk Energiforsk-ning udarbejdede i samarbejde med IEA, Nordic Energy Technology Perspectives. Pro-jektet udviklede scenarier som vurderede hvordan de nordiske lande kan opnå sine nati-onale reduktionsmål for CO2-udslip for 2050 som en samlet region. Regionalsektorn har under 2013 fortsatt sin satsning på de demografiutmaningar som de nordiska länderna står inför och tagit fram en demografisk handbok för inspiration till handling i nordiska kommuner och regioner för att möta demografiska förändringar. Fyra arbetsgrupper för genomförande av det regionalpolitiska samarbetsprogrammet 2013 – 2016 har initierats och igångsatts. En analys av Vestnordenfonden har genom-förts med fokus på fondens kostnader i förhållande till resultat (s.k. cost-benefit) samt att bidra till ökad kunskap om fondens verksamhet i regionen. En ny finansieringsmo-dell för gränskommittéerna för perioden 2014 – 2016 har tagits fram.


Sum MR-NER (TDKK) 132.686 140.438 -7.752 -5,5% Näring 89.619 95.991 -6.372 -6,6% Projektmidler - Näring 1.986 1.957 29 1,5%

7-5140 Projektmidler Näring 1.986 1.957 29 1,5% Institutioner - Näring 87.633 94.034 -6.401 -6,8%

7-5180 Nordisk Innovation 72.471 79.096 -6.625 -8,4% 7-5280 Nopef 15.162 14.938 224 1,5%

Energi 10.582 11.163 -581 -5,2% 7-5141 Projektmidler Energi 4.130 4.192 -62 -1,5%

Institutioner - Energi 6.452 6.971 -519 -7,4% 7-3220 Nordisk Energiforskning (NEF) 6.452 6.971 -519 -7,4%

Regional 32.485 33.284 -799 -2,4% 7-5143 Projektmidler Regional 5.320 5.393 -73 -1,4% 7-5151 NORA 6.624 6.640 -16 -0,2% 7-5160 Grenseregionalt samarbeid 9.287 9.550 -263 -2,8%

Institutioner - Regional 11.254 11.701 -447 -3,8% 7-6180 Nordregio 11.254 11.701 -447 -3,8%


Projektmidler 11.436 11.542 8,6% 8,2% Programlignende aktiviteter 24.449 24.488 18,4% 17,4% Institutioner 90.177 97.768 68,0% 69,6% Organisationsbidrag 6.624 6.640 5,0% 4,7%


124

Näring

7-5140 Projektmedel – Näring

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 1.986.000 1.957.000 1.996.000 81% EK-NER/N Formål Projektmidlerne skal anvendes til at gennemføre de politiske målsætninger i ministerrå-

det (MR-NER). Først og fremmest skal projektmidlerne gå til fyrtårnsprojekterne under samarbejdsprogrammet og for at afslutte og videreføre planlagte initiativer som KreaN-ord og formandskabsinitiativer. Projektmidlerne skal herudover anvendes til projekter, som styrker den nordiske virksomheders konkurrenceevne, bidrager til fjernelse af grænsehindringer, og projekter som skaber fælles viden, der kan styrke nordisk er-hvervspolitik. Projekterne skal alle sikre fælles nordisk nytte. I overensstemmelse med det af MR-NER besluttede rammeprogram er følgende mål fastlagt for 2015.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Der gennemføres 5 fyrtårnspro-jekter, der vil understøtte sats-ningerne i samarbejdsprogram-met. Der gennemføres en evaluering af KreaNord og en afslutnings-konference. Der gennemføres danske for-mandskabsinitiativer under te-maerne vækst, velfærd, værdier og det blå arktis. Evalueringer af tidligere initia-tiver for at styrke den fremad-rettede indsats og skabe synlige resultater samt målbare effekter. Dette skal ses i sammenhæng med moderniseringsprojektet. Der skal følges op på evaluerin-gen af NI via en handlingsplan, der skal sikre implementeringen af initiativerne.

Forprojekterne til fyrtårnsprojekter afsluttes Pilotprojekterne udmøntes i egentlige fyrtånsprojekter: Nordisk partnerskap for entrepre-nørskab og finansiering, Innovative nordiske digitale løsnin-ger, Nordic Built Cities, Innovative nordiske velfærdsløs-ninger, og

Nordisk partnerskab for ekspansion af kulturelle og kreative virksomhe-der. Rapport Nordic Exports of Goods and Exporting Enterprises lanceret og afholdelse af en konference pba. af rapporten for at skabe bedre vi-densgrundlag for policy inden for eksportområdet. Etablering af et fælles kontor op i Masdar City for nordiske cleantech-virksomheder for at øge nordiske eksportmuligheder. Evaluering af Nordisk Innovation og udarbejdelse af ny resultatkon-trakt for 2015 og frem for at sikre en bedre udnyttelse midlerne. Tættere samarbejde mellem institu-tionerne i Oslo for at sikre synergi-er og øge kvaliteten.

Udarbejdese af nyt nordisk sa-marbejdsprogram for innovation og erhvervspolitikken 2014-2017, der sikrer en fokusering af den erhvervspolitiske indsats på nordiske styrkepositioner. Gennemførelse og afslutning af visse af fyrtårnsprojekterne fra det tidligere samarbejdsprogram 2011-2013 for at understøtte nordiske styrkepositioner: Nordic Built (Fællesnordisk program for klimavenligt bygge-ri), Innovation gennem offentligt indkøb og regulering, Innovati-onsforum, Fælles nordisk CSR-strategi, Videncenter for Entre-prenørskab.

Gennemførelse af projektet om ny varestatistik og globale vær-dikæder for at skabe bedre vi-densgrundlag for policy inden for eksportområdet.


125

7-5180 Nordisk Innovation

Institution Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 NMR fin. 13 Budget disp. af NOK 80.523.000 80.710.000 82.023.000 66% Institutionen Modsv. DKK 72.471.000 79.096.000 80.383.000

I tillæg til den årlige bevilling gives en tilsagnsfuldmagt på 70 MNOK. Denne fordeles med maksimalt 40 MNOK 2016, 20 MNOK i 2017 og 10 MNOK i 2018. I forbindelse med evalueringen af Nordisk Innovation i 2014 og 2015 skal det undersøges, om tilsagnsfuldmagten kan undværes. Formål Nordisk Innovation har till syfte att medverka till en hållbart värdeskapande, entrepre-

nöriellt och innovativt näringsliv i Norden. Institutionen skall vara Nordiska Minister-rådets viktigaste organ för att genomföra ett nordiskt näringspolitiskt samarbete, med sikte på att utveckla och stärka det nordiska näringslivet som ett av de främsta och mest konkurrenskraftiga i världen. Nordisk Innovation skall skapa nätverk och sam-arbetsplattformar mellan nordiska offentliga och privata aktörer inom handel, innovat-ion och näringslivsfrämjande insatser. I överensstämmelse med det av MR-NER beslutade samarbetsprogrammet för nä-ringsområdet är följande mål fastlagda för 2015.


2014 Nytt kontrakt 1 januari 2015

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater NI kommer til å fortsette arbeidet med de 5 prioriterte fyrtårnpro-sjektene som ble satt i gang i 2014, og programmene blir lan-sert med de eksisterende finansie-ringsverktøyene som NI har til rådighet. NI skal proaktivt skape og støtte under nettverk pro-grammer i samarbeid med rele-vante myndigheter. NI kommer til å finansiere flere eksterne prosjekter under 2015 under bl.a.: Nordic Solved, Marine Innova-tion, Bioøkonomi, Innovative nordiske, velferdsløsninger, Nor-dic Mining og Nordic Built Ci-ties. Disse skal settes i gang og følges opp i begynnelsen av 2015. NI skal også understøtte relevante danske formandskabsinitiativer.

Stödet till igångsättandet av det nya Nordiska närings- och inno-vationspolitiska samarbetspro-grammet skall vara en central del av aktiviteterna. NI kommer til med å utforme og videreføre arbeidet på de 5 fyr-tårnprosjektene som er lagt frem i samarbeidsprogrammet til nor-diske innovasjons- og næringspo-litiske samarbeidet (2014-2017). Disse fem programmene er: Nordic Built Cities, Nordisk partnerskap for entreprenørskap og finansering, Innovative nor-diske digitale løsninger, Innova-tive nordiske velferdsløsninger, Nordisk partnerskap for ekspansjon av kulturelle og krea-tive næringer I tillegg kommer NI til med å fortsette arbeidet med andre sats-ninger som bl.a. Innovasjon i mining-industrien, Bioøkonomi, og Marin innovasjon.

I 2013 har Nordisk Innovation videreført 17 nordiske samar-beidsinitiativer av ulik karakter. Som et illustrativt eksempel kan Nordic Built programmet trekks frem, som har blitt en profilert nordisk satsing på til sammen over 200 MNOK. I programmet har potensialet i nordisk innova-sjonspolitiskt samarbeid blitt demonstrert, samt nytt form av innovasjonspolitiskt verktøy. Gjennom programmet Nordic High Growth Entrepreneurship Initiative har NI bevilget midler til 10 prosjekter som skal bidra til programmets overordnet målset-ning om å «…create a joint Nor-dic growth enhancing activities and increasing the deal flow of young innovative companies that are able to scale into Nordic and international markets” Innenfor satsingen Innovasjon i Marine sektoren var formålet å styrke samarbeidet og konkuran-


126

NI vil også prioritere og bidra til økt og effektivt administrativt samarbeide mellom de nordiske institusjonene i Oslo.

NI kommer i tillegg til med å fortsette å tilby Nordic Solved løsningen som er et åpen og ikke-sektor spesifik utlysning, hvor høy innovasjonsverdi og nordisk nytte står i sentrum. Alle satsinger gjennomført av NI skal understøtte de overordnete målsetninger som er lagt ut i re-sultatkontrakten fra 2014 Under året 2014 skal en ny resul-tatkontrakt utarbeides for 2015.

seevnen til den nordiske marine sektoren. Nordic Innovation be-vilget 41 mill. NOK til 14 pro-sjekter av sammenlagt størrelse på 102 mill. NOK. Programmet skal avsluttes i 2014. Under paraplyen stanadardise-ring og innovasjon bevilget NI midler til 6 eksterne prosjekter som har det for formål å videre-utvikle lenken mellom standarise-ring og innovasjon. Nordisk Innovation har i tillegg bidratt til utarbeidelsen av det nye samarbeidsprogrammet. I løp av året har Nordisk Innova-tion fornyet sin strategi, hvor den nå tydeliggjør viktigheten av nettverkssamarbeid.

7-5280 Nopef

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 15.162.000 14.938.000 16.053.000 100% EK-NER/Energi Formål Nopef har till föremål för sin verksamhet att stärka nordiska små och medelstora före-

tags (SME) internationella konkurrenskraft genom riskavlyft i form av stöd till förstu-dier och förberedande aktiviteter inför affärsetableringar och investeringar utanför EU/Efta-området. Under 2013 var Nopef en institution men administreras från 2014 som en trust fund av Nordiska Miljöfinansieringsbolaget (NEFCO) och är inriktat på projekt relaterade till miljö, klimat och grön tillväxt. I överensstämmelse med det av MR-NER beslutade samarbetsprogrammet för närings-sektorn 2014 - 2017 är följande mål fastlagda för 2015.

Forvaltnings- organ

NEFCO

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Inom ramarna för tillgängliga budgetmedel och återförda pro-jektmedel är målet att bevilja finansiering till 60 kvalificerade förstudieprojekt och att uppnå en realiseringsgrad på 40 % (d.v.s. genomförd etablering) för avslu-tade projekt. Verksamheten strävar till ett ak-

Avvecklingen av Nopef fr.o.m. 1.1.2014 innebär att Nopef upp-hör att verka som en självständig institution och fortsätter som en Trust Fund förvaltad av NEFCO med syftet att främja internation-alisering av nordiska SME-företag, med en förnyad inrikt-ning på projekt relaterade till

Målsättningarna för Nopefs pro-jektaktivitet uppnåddes med god marginal och förbättrats från tidigare år. Nopef beviljade 86 nya villkorslån till ett värde av totalt 2,7 M EUR, jämfört med 78 projekt till 2,5 M EUR 2012. Under året realiserades 38 projekt genom utlandsetableringar med


127

tivt samarbete och informations-utbyte med både nationella och nordiska näringsfrämjande orga-nisationer. Fonden stöder projekt där nordiskt intresse föreligger genom bl.a. ökad sysselsättning och konkurrenskraft inom SME-sektorn, främjandet av nordisk export och investeringar, samt utveckling och överföring av nordisk kompetens, teknologi, företagskultur och värderingar.

miljö, klimat och grön tillväxt. Inom ramarna för tillgängliga budgetmedel och återförda pro-jektmedel är målet att bevilja finansiering till 60 kvalificerade förstudieprojekt och att uppnå en realiseringsgrad på 40 % (d.v.s. genomförd etablering) för avslu-tade projekt. Arbetet med att integrera Nopefs och NEFCOs verksamhet, organisationer och processer inleds 2014. Nopefs geografiska verksamhetsområde förblir oförändrat med fokus på finansiering av förstudier inför nordiska affärsetableringar och investeringar i länder utanför EU och Efta.

förväntade investeringar i pro-jektländerna på totalt 29 M EUR. Realiseringsgraden för utbetalda villkorslån förbättrades till 51 %, från 38 % under 2012. Nopefs administrativa kostnader mins-kade med 25 % genom omfat-tande effektiviseringsåtgärder. NMR fattade beslut om att sam-manlägga Nopef och NEFCO fr.o.m. 1 januari 2014.

Målsättningarna skall realiseras genom beviljning av villkorslån och stöd för delfinansiering av kvalifice-rade projekt där det föreligger ett nordiskt intresse, har goda möjligheter till kommersiell realisering och som främjar internationaliseringen av nordiska SME-företag. Energi

7-5141 Projektmedel – Energi

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 4.130.000 4.192.000 2.220.000 97% EK-NER/Energi Formål Projektmidlerne skal blandt andet bidrage til gennemførelsen af de nordiske energimini-

stres handlingsprogram for energisamarbejdet. Dette skal bidrage til stabil forsynings-sikkerhed, bæredygtig udvikling og velfærd for borgerne samt fremme af klima- og miljøvenlige løsninger, herunder skabelsen af forudsætninger for grøn vækst. Samarbej-det skal også bidrage til markedsføring af de nordiske styrkepositioner på energiområdet samt til de nordiske landes indflydelse på og implementering af EU-lovgivning. I overensstemmelse med det af MR-NER besluttede samarbejdsprogram for energisek-toren 2014 - 2017 er følgende mål fastlagt for 2015.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater De overordnede målsætninger for projektmidlernes anvendelse knytter sig til mandatet for de tre arbejdsgrupper, der gælder for perioden 2014-2015, hvorfor de stemmer overens med målsæt-ningerne for 2014.

Målene er fremme af øget energi-effektivisering, vedvarende ener-gi og yderligere harmonisering af det nordiske elmarked. EK-E har valgt at nedlægge arbejdsgruppen TBO (energi i tyndt befolkede områder) og bedt arbejdsgrup-perne om at indtænke emner af

Energisektorens projektmidler har hovedsagligt bidraget til arbejdet med de prioriterede områder i 2013, som er energieffektivise-ring, elmarkedet, vedvarende energi og energi i tyndt befolkede områder, der hver især har været dækket af en arbejdsgruppe. Sam-


128

relevans for TBO i deres arbejds-programmer. EK-E vil selv tage vare på de horisontelle emner, såfremt disse ikke passer ind i arbejdsgruppernes arbejdspro-grammer.

arbejdet har blandt andet opnået resultater gennem en øget integre-ring af det fællesnordiske elmar-ked, samarbejde omkring imple-mentering af EU-direktiver inden for energieffektivisering samt indspil til EU's post 2020 vedva-rende energipolitik og belysning af mulige energilagringsteknolo-gier i tyndt befolkede områder.

Målene søges realiseret via gennem de tre arbejdsgrupper på områderne energieffektivisering, vedvarende energi og elmarkedet, samt gennem projektaktivitet på områderne transport, branding og grøn vækst. 7-3220 Nordisk Energiforskning (NEF)

Institution Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 NMR fin. 13 Budget disp. af NOK 7.169.000 7.113.000 7.302.000 31% Institutionen

Modsv. DKK 6.452.000 6.971.000 7.156.000

Formål Nordisk Energiforskning (NEF) har til formål at finansiere og fremme nordisk samar-

bejde indenfor energiforskning og give et forskningsbaseret grundlag til energi politi-kudformningen, gennem at koble FoU til relevante energipolitiske processer, og fung-ere som brobygger mellem industri, forskning og policy aktører. Videre skal NEF være en aktør i det internationale energiforskningssamarbejde blant andet i forhold til det europæiske forskningsrum (ERA) og International Energy Agency (IEA). I overensstemmelse med det af MR-NER besluttede samarbejdsprogram for energisek-toren 2014 - 2017 er følgende mål fastlagt for 2015.


Ny kontrakt 1. januar 2015

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 – Mål 2013 – Opnåede resultater Lansering af NEFs nye strategi-ske forskningsprogram og finan-siering av energiforsknings-prosjekter i Norden med identi-fikasjon av flaggskip- prosjekter. NEF vil også prioritere og bidra-ge til øget og effektivt admini-strativt samarbejde mellem de nordiske institutioner i Oslo. NEF vil undersøke muligheten for år øke sit bidrag til forsk-ningsbasert grunnlag for poli-tikkutvikling gennem lansering av Nordic Energy Technology

Styrke teknologisk og samfunns-vitenskapelig forskning på bære-kraftige energiløsninger på områ-der av felles nordisk interesse. Styrke konkurransekraften for bærekraftige energiløsninger på det internasjonale markedet. Fremskaffe forskningsbasert kunnskap for politikkutvikling mot en fremtid med bærekraftige energiløsninger. Utvikle kommunikasjons -aktiviteter som styrker samspillet

Positiv ekstern evaluering av NEF. Lanseringen av Nordic Energy Technology Perspectives (NETP) i samarbeid med International Energy Agency. Gjennomføring av Nordic Energy Way Arena hvor en rekke sentrale utfordringer fra NETP førte til 13 konkrete forskningsforslag. For-slagene ble omsatt til publikasjo-nen Cases from the Nordic Ener-gy Way Arena.


129

Perspectives 2016.

mellom forskning, industri og politikkutvikling og dermed bidra til et synlig Norden.

Årskonferanse avholdes for alle deltagere i forskningsprogrammet Sustainable Energy Systems 2050. Nordisk avtrykk på EU’s energi-politikk gennem EK-E’s Arbe-jdsgruppe for Fornybar Energi.

Regional

7-5143 Impl. av samarbetsprogram, demografi, arbetsgrupper och projektmedel – Regional

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 5.320.000 5.393.000 3.753.000 98% EK-R Formål Att genomföra det nordiska regionalpolitiska samarbetsprogrammet för perioden 2013 –

2016. Programmet ska 1) Bidra till en regionalt hållbar välfärdsutveckling, 2) Främja en hållbar regional utveckling i Arktis, samt 3) Stimulera en grön tillväxt i alla regioner. Ar-betet genomförs i fyra arbetsgrupper under ÄK-R inom 1) Välfärd/demografi, 2) Arktis, 3) Grön tillväxt – innovation, 4) Grön tillväxt – plansamarbete och hållbara stadsregioner. I överensstämmelse med det av MR-NER beslutade samarbetsprogrammet för regional-sektorn 2013 - 2016 är följande mål fastlagda för 2015.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Bidra till att skapa en gemensam nordisk plattform för kunskapsupp-byggnad och erfarenhetsutbyte kring demografiska förändringar och ut-maningar. Utveckla framtidsscenarier för håll-bar regional utveckling i Arktis. Ta fram en handbok med goda exempel på fallstudier av nationell, regional och lokal ”governance” som stöd till regionala beslutsfat-tare för innovation och entrepre-nörskap för grön tillväxt. Undersöka faktorer som förhindrar och främjar grön tillväxt. Bidra till policy-utveckling som stöd till innovation och entrepre-nörskap för grön tillväxt på region-al nivå i de nordiska länderna. Studera hur fysisk planering kan bidra till grön tillväxt och ta fram möjliga modeller/strategier/

Genomföra det regionalpoli-tiska samarbetsprogrammet genom de fyra arbetsgrupper-na. Bidra till en regionalt hållbar välfärds- och demografiut-veckling, Främja en hållbar regional utveckling i Arktis, Stimulera en grön tillväxt i alla regioner Stärka nordiskt näringsliv genom att maximera hållbart, ekonomiskt och socialt utnytt-jande av biologiska resurser från land och hav för en reg-ional utveckling Implementera resultaten av utvärderingen av Vestnorden-fonden.

De nordiska regionalministrarna har lagt fram ett regionalpolitiskt samarbetsprogram 2013 – 2016. Regionalsektorn har under 2013 fortsatt sin satsning på de demo-grafiutmaningar som de nordiska länderna står inför. Regionalsektorn har tagit fram en demografisk handbok för inspirat-ion till handling i nordiska kom-muner och regioner för att möta demografiska förändringar. Fyra arbetsgrupper för genomfö-rande av det regionalpolitiska samarbetsprogrammet 2013 – 2016 har initierats och igångsatts. Analys av Vestnordenfonden har genomförts med fokus på fondens kostnader i förhållande till resultat (s.k. cost-benefit) samt bidragit till ökad kunskap om fonden.


130

scenarier/policys för hållbara stads-regioner.

7-5151 NORA

Organisationsbidrag Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 6.624.000 6.640.000 6.821.000 100% MR-NER/ER-R Formål NORA skall stärka och utveckla samarbetet i den nordatlantiska regionen (Grönland,

Island, Färöarna och Kust-Norge) samt med nordens grannar i väst (Kanada, Skottland och Irland). NORA skall bidra till att göra nordatlanten till en kraftfull nordisk region med en stark och hållbar ekonomisk utveckling. NORA skall fungera som en strategisk aktör och pådrivare i de nordatlantiska ländernas projektsamarbete. I överensstämmelse med det av MR-NER beslutade samarbetsprogrammet för regional-sektorn 2013 - 2016 är följande mål fastlagda för 2015.

Forvaltnings-organ

NORA - Nordiskt atlantsamarbete

Mål- och resultatuppföljning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater NORA skall fortsätta genomföran-det av sitt strategiprogram 2012 – 2016 för att: Stärka innovation och samarbete inom fiskeri och marina resurser, Främja differentieringen av region-ens ekonomier för att skapa nya möjligheter, Utveckla innovativa lösningar på geografiska utmaningar i regionen. Förmedla och initiera konkreta projektsamarbeten i regionen. Utveckla en attraktiv plattform för nordiskt samarbete speciellt med Kanada, Skottland och Irland. Utveckla gemensamma strategier och initiativ för nordatlantiska pro-blemställningar. Bidra i realiseringen av det region-alpolitiska samarbetsprogrammets mål om att stärka en hållbar nä-ringslivsutveckling i Arktis.

NORA skall fortsätta genomfö-randet av sitt strategiprogram 2012 – 2016 för att: Stärka innovation och samarbete inom fiskeri och marina resurser, Främja differentieringen av reg-ionens ekonomier för att skapa nya möjligheter, Utveckla lösningar på geografiska utmaningar i regionen Lancering av Nordatlantisk Tan-kesmedjas fjärde rekommendat-ion. Genomföra NORA Region Confe-rence om Det Digitala Arktis. Genomföra konkreta samarbets-projekt med grannarna i Väst. Vidareutveckling av NORA Re-gional Trends.

NORA havde i 2013 et særligt fokus på mediesituationen i Nordatlanten: NORA Region Conference 2013 havde overskriften Nord-atlanten i medierne – Medierne i Nordatlanten og et hovedtema var de fælles udfordringer, som de relativt små medievirksom-heder i regionen deler. Nordatlantisk Tankesmie præ-senterede sin 3. anbefaling, som leverede et oplæg til et styrket regionalt mediesamar-bejde. NORA Region Trends blev lanceret som er et engelskspro-get regionalt business site med fokus på økonomiske nyheder og nøgletal fra en nordatlantisk og arktisk region. Fortsat højt antal modtagne ansøgninger til samarbejdspro-jekter.


131

7-5160 Gränsregionalt samarbete

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 9.287.000 9.550.000 11.809.000 100% EK-R Formål Gränskommittéerna skall bidra till att genomföra prioriteringarna för det gränsregionala

samarbetet i det nordiska regionalpolitiska samarbetsprogrammet 2013 – 2016, Gräns-kommittéerna skall bidra till ett välfungerande och fruktbart gränsregionalt samarbete, samt att reducera gränshinder och att utveckla hållbara gränsregioner. Regionalsektorn har beslutat om en ny fördelningsmodel för medel till gränskommittéerna. Medlen för-delas för åren 2014 -2016 för att skapa bättre framförhållning och planeringsförutsätt-ningar för gränskommittéerna. De nordiska medlen skall framförallt bidra till att upp-rätthålla den institutionella infrastrukturen i det gränsregionala samarbetet i Norden. I överensstämmelse med det av MR-NER beslutade samarbetsprogrammet för regional-sektorn 2013 - 2016 är följande mål fastlagda för 2015.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Utvärdera gränskommittéerna och dess finansiering. Gränskommittéerna skall fortsätta att inom ramen för det gränsreg-ionala samarbetet bidra till att: Samla lokala och regionala aktö-rer; säkerställa lokal och regional förankring av det gränsregionala arbetet; samla in idéer, skapa nätverk och ekonomiska resurser till det gränsregionala samarbetet. Utgöra den institutionella infra-strukturen för det lokala och reg-ionala gränsöverskridande sam-arbetet. Identifiera och bryta ner gräns-hinder som skapas av att det finns riksgränser inom en funktionellt sammanhängande region.

Gränskommittéerna skall inom ramen för det gränsregionala samarbetet bidra till att: Samla lokala och regionala aktö-rer. Säkerställa lokal och regional förankring av det gränsregionala arbetet. Samla in idéer, skapa nätverk och ekonomiska resurser till det gränsregionala samarbetet. Utgöra den institutionella infra-strukturen för det lokala och reg-ionala gränsöverskridande sam-arbetet. Identifiera och bryta ner gräns-hinder som skapas av att det finns riksgränser inom en funktionellt sammanhängande region.

En ny finansieringsmodell för perioden 2014 – 2016 för gräns-kommittéerna har tagits fram.

7-6180 Nordregio

Institution Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 NMR fin. 13 Budget disp. af SEK 13.559.000 13.449.000 13.665.000 56% Institutionen Modsv. DKK 11.254.000 11.701.000 11.479.000


132

Formål Nordregio skall bidra till att genomföra och driva det nordiska regionalpolitiska sam-arbetet framåt, med sikte på att utveckla och stärka en hållbar utveckling i de nordiska regionerna. Nordregio skall genom riktade forskningsinsatser medverka till en hållbar tillväxt och en mer konkurrenskraftig och innovativ regional utveckling i Norden. I överensstämmelse med det av MR-NER beslutade samarbetsprogrammet för reg-ionalsektorn 2013 - 2016 är följande mål fastlagda för 2015.


2013 – 2015, uppfyllt

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Öka nordisk kompetens och kon-kurrenskraft genom regional ut-veckling, Bidra till att utveckla ny kunskap och kompetens om regional och lokal utveckling och planlägg-ning, samt forskning och politik-utveckling inom det regionalpoli-tiska området, Analysera de nordiska stadsreg-ionernas speciella karaktär och den regionala utveckling samt utveckla en interaktiv kartdatabas Vidareutveckla Nordregios roll som kunskapscenter för glest befolkade och perifera områden Bidra till utvecklingen av region-alt differentierade innovations- och tillväxtstrategier Implementera satsningar för att stimulera grön växt i alla regioner i Norden Utveckla en Nordisk Välfärdsat-las och demografisk handbok Utveckla framtidsstudier och analyser om utvecklingen i Arktis Bidra till flernivåstyrning och integrerad planering på regional nivå Delta i minst två uppdrag angå-ende evaluering av EU-finansierade program

Producera en regional översikt ”state-of-the- region” som analy-serar de viktigaste utvecklings-tendenserna Producera nödvändigt data- och kartmaterial för demografisats-ningen Starta ett nytt större projekt om potentialer och attraktivitet i glest befolkade områden Bidra med ökad kunskap om kön, etnicitet och entreprenörskap i ett regionalt perspektiv Utveckla en värderingsmodell för regionala skillnader i gröna till-växtstrategier Bidra till förståelsen av de pro-cesser som leder till ökad territo-riell integration Starta ett nytt större samhällsve-tenskapligt forskningsprojekt om Arktis Bidra till utveckling av metoder och strategier som främjar lokal och regional attraktivitet

Nordregio har medverkat i flera europeiska studier vars mål är att bidra till en grön utveckling i ett regionlat sammanhang, bl.a. två OECD-studier om de regionala konsekvenserna av utnyttjande av förnybar energi, samt ett strategi-samarbete om regional innovat-ion i gränsregioner. ESPON-projektet GREECO har genomförts som redovisar reg-ionala aspekter och potentialer för en grön ekonomi i olika sek-torer. Utvecklat och genomfört Nordregio Forum för policy-makers och praktiker inom reg-ional utveckling. Genomfört projekt som bidrar till ökad förståelse av kvinnors ent-reprenörskap och dess betydelse för regional innovation Bidragit till arbetsprogram, samt igångsättning av aktiviter för genomförande av det nordiska samarbetsprogrammet för region-al utveckling via sekretariats-funktion för ÄK-R:s fyra arbets-grupper. Utarbetat en plan för tvärgående förmedling av arbetsgruppernas resultat. Dokumenterat utvecklingspoten-tialerna för gränsregionalt samar-bete om innovationsstrategier

Miljö

133

Miljö

Generel indledning

Formål og Fakta

Det nordiske miljøsamarbejde skal bidrage til at bevare og forbedre miljøkvalitet og livskvalitet i Norden og påvirke det internationelle samarbejde. Norden og de nordiske landes miljøsamarbejde er i fokus og udføres primært gennem virksomheden i arbejdsgrupperne, sekundært gennem miljøfinansieringsfonden (The Nordic Environment Finance Corporation, NEFCO) og miljømærket Svanen. Internati-onalt prioriteres samarbejdet med EU og internationelle miljøkonventioner fx FN’s mil-jøprogram, UNEP og Biodiversitetskonventionen (CBD), samt med regionale organer, fx. Arktiskt Råd, Barentsrådet og HELCOM (Helsinki Commission). Hovedtemaerne i miljøhandlingsprogrammet er grøn bæredygtig vækst, klimaforandrin-ger og luftforurening, biologisk mangfoldighed og økosystemer, samt miljøfarlige ke-mikalier. Nordisk Ministerråds miljøsektor finansierer Nordisk Råds Miljöpris.


Miljøhandlingsprogrammet (MHP) dækker miljøsektorens arbejde for perioden 2013– 2018. Programmet er sektorens vigtigste styringsdokument og udgangspunkt for miljø-samarbejdet. MHP indenholder udover ovenstående hovedtemaer blandt andet temaerne holdbar konsumption og produktion, ressourceeffektivitet og affald, kortlivede klima-drivere, planlægning på havet og havforsuring, friluftsliv, landskab og kulturmiljø. De overordnede strategiske mål for miljøsektoren i 2015 er, at: Deltage i og profilere Nordisk Ministerråd i det regionale og internationale samarbejde i de følgende områder: EU's affaldspakke, ’cirkulær økonomi’ både i EU, OECD og FN, EU's kemikalielovgivning og FN’s klimaforhandlinger, samt relevante processer angå-ende Arktis og Barentsregionen. Undersøge og udvikle muligheder for nordisk bidrag til processer angående EU's luft-pakke, de internationale kviksølv forhandlinger, FN´s biodiversitetsforhandlinger (CBD) og HELCOM. Arbejde for at styrke monitorering og beskyttelse af biodiversitet på land og i havet samt i Arktis og Barentsregionen.

Fremme ressourceeffektivitet og ’cirkulær økonomi’, især i tekstil og plastområder, samt arbejde for at sikre bæredygtig affaldshåndtering i de nordlige og tyndt bebyggede områder.

Forbedre tilstand i havområderne, især i Arktis, igennem arbejdet med økosystembase-ret havmiljøforvaltning og indsatser mod marint affald og havforsurning.

Arbejde for giftfri kredsløb i de nordiske lande med særlig fokus på hormonforstyrrende stoffer og kombinationseffekter (cocktaileffekter).

Gennemføre en midtvejsevaluering af Miljøhandlingsprogram 2013-2018.


Ministerrådets resultater fremkommer som et resultat af samspillet mellem de politiske organer, finansiering af dagsaktuelle projekter fra dispositionsmidlerne, samt det kon-krete projektarbejde i arbejdsgrupperne. De væsentligste resultater for sektoren i 2013

Miljö

134

har været: Bæredygtig forbrug og produktion: Sektoren har bidraget med øget viden om drivere for bæredygtig forbrug, og påpeger regeringernes tydlige rolle i at fremme dette. Ift. bære-dygtig produktion har sektoren leveret indspil både til EU's ecodesigndirektiv og EU-direktivet om industrielle emissioner (IED), samt baggrundsstudier angående BAT (best available technique) i udvalgte områder. Affald: Miljøsektoren har arbejdet for at øge grøn samfundsudvikling via ressourceef-fektivitet og affaldsforebyggelse igennem flere projekter, især indenfor tekstil- og plast-områder, samt madspild. Derudover har sektoren bidraget med nordisk input til møder om EU Affaldsdirektivet og andre relevante direktiver, og EUs grønbog om en europæ-isk strategi for plastaffald. Miljøøkonomi: Miljøsektoren har produceret analytisk viden angående økonomiske styremidler, værdisætning af miljø og økosystemtjenester, og omkostningseffektiv ud-nyttelse og beskyttelse af naturressourcer. Klima og luft: Sektoren har udviklet nordisk input til klimaforhandlingerne, luftkonven-tionen (CLRTAP), EU, Arktisk Råd og Climate and Clean Air Coalition (CCAC) to reduce short-lived climate pollutants, fortsat arbejde med NPI (Nordic Partnership Initi-ative on Up-Scaled Mitigation Action) med et pilotprojekt i Peru (indenfor affald) og et pilotprojekt i Vietnam (cementsektor), projekter om effekterne af luftforureninger på økosystem og samspillet med klimaforandringerne, samt hvordan klimaforandringerne kan påvirke den atmosfæriske spredning og effekterne af luftforurening på miljø og sundhed, samt effekten af SLCP (shortlived climate pollutants) i Arktis. Bidragene har været i form af udvikling af vidensgrundlag, netværksdannelse, facilitering af processer og medfinansiering af konkrete initiativer. Biodiversitet og økosystemer: Sektoren har iværksat projekter om opfølgning af Aichi-målene og om klima koblet til henholdsvis kulturmiljø og værdien af naturtypen vådom-råder som carbonlagre (sinks), tværfaglige projekter angående økosystemtjenester, natur og økonomisk og menneskelig velfærd, søfugle populationer og deres tilbagegang . Arbejdet har bidraget til at styrke vidensgrundlaget i forbindelse med biodiversitetsfor-handlinger, at løfte og pege på særlige problemstillinger som fx værdien af vådområder som carbon fælder og risikoen ved afbrænding af vådområder/peatlands. Hav: Sektoren har udviklet nordisk indspil til EU’s direktiver for vand og hav (Marine Spatial Planning direktivet) og de regionale havkonventioner HELCOM og OSPAR (North-East Atlantic Environment Strategy), samt udvikling af baggrundsmateriale om niveauer af POP og kviksølv som bidrag til Arktisk Råd og AMAP, projekter om hav-forsuringseffekter, miljøfremmende stoffer i Arktis og NV Atlanten samt økosystemba-seret havforvaltning. Kemikalier: I kemikalieområdet har den nordiske miljøsektor været aktiv med nordisk input til EU's lovgivning og internationale konventioner samt testmetodeudvikling. Fle-re projekter har bidraget med værdifuld viden om sundhed- og miljøskadelige effekter af kemikalier, kombinationseffekter samt biocider i produkter.

Miljö

135


MR-Miljø (TDKK) 44.157 44.392 -235 -0,5%

8-3310 Dispositionsmidler - Miljø 5.732 6.247 -515 -8,2% 8-3311 Miljøsektorens arbejdsgrupper 22.601 22.711 -110 -0,5% 8-3312 Nordisk Råds miljøpris 609 0 609 - 8-3320 NEFCOS Miljøudviklingsfond 11.016 11.297 -281 -2,5% 8-6720 SVANEN – Nordisk miljömärkning 4.199 4.137 62 1,5%


Projektmidler 5.732 6.247 13,0% 14,1% Programlignende aktiviteter 34.226 34.008 77,5% 76,6% Organisationsbidrag 4.199 4.137 9,5% 9,3%

8-3310 Dispositionsmedel – Miljö

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 5.732.000 6.247.000 6.149.000 90% EK-M/MR-M Formål Miljøsektorens egen prioriteringskonto anvendes til politisk prioriterede og aktuelle

projekter og initiativer løbende under budgetåret. EK-M er hovedansvarlig for initiering og udvikling af projekter gennem arbejdsudvalget (AU). Miljøprisen var tidligere en del af denne budgetpost, men er fra 2015 en selvstændig budgetpost på baggrund af forespøgsel om dette fra Nordisk Råd.

Mål og resultatopfølgning 2015 – Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater At støtte aktuelle, politisk priori-terede projekter indenfor Miljø-handlingsprogrammet 2013-18 og særlige indsatsområder for miljø-sektorens virksomhed. Særlig politiskt prioriterade te-maer under år 2015 er bl.a. støtte til EU´s arbejde omkring affald og luftforurening, klima-forhandlingernes COP 21 (Confe-rence of Parties) i Paris, relevante processer omkring CBD, herun-der opfølgning af Aichimålene, havplanlægning, marint affald, havforsuring, beskyttelse af natu-ren i de arktiske områder og gift-fri kredsløb.

At støtte aktuelle, politisk priori-terede projekter indenfor Miljø-handlingsprogrammet 2013 -18 og særlige indsatsområder for miljøsektorens virksomhed. Særlig politiskt prioriterade te-maer under år 2014 er bioekono-mi, klimat, hav og økosystem-tjenster.

I 2013 tildelte miljøsektoren mid-ler til 28 projekter fra miljøsekto-rens dispositionsmidler. Projek-terne omhandlede flere aktuelle miljøpolitiske områder. Udvalgte initiativer: Støtte til organisering af INC 5 –møde for at fremme de globale handlinger angående kviksølv. Et projekt om omkostningssef-fektiv reduktion af overgødning i de nordiske og baltiske lande, blandt andet som et bidrag til HELCOMs ministermøde i no-vember 2013. Nordic-Baltic Climate. Partner-ship –projekt, som har ført regio-nale aktører sammen for gensidig læring angående klimaspørgsmål og det at opbygge partnerskaber.

Miljö

136

8-3311 Miljøsektorens arbejdsgrupper

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 22.601.000 22.711.000 23.201.000 100% EK-M/MR-M Formål Genomførelsen af Miljøhandlingsprogrammet sker gennem arbejdsgrupper i form af

konkrete projekter og andre former for aktiviteter, som fx. konferencer, analysearbejde, avisartikler, workshops og lignende aktiviteter. Både forberedelse, gennemførsel og opfølgning sker med deltagelse fra nordiske eksperter på det pågældende område. MR-M fordeler gennem EK-M midlerne til arbejdsgrupperne. Udover gennemførelsen af miljøhandlingsprogrammet har EK-M i 2014 for første gang iværksat og gennemført en proces omkring udvikling af politisk prioriterede områder for arbejdsgrupperne. Dette for at inspirere arbejdsgrupperne til en koordineret og målrettet indsats indenfor særligt aktuelle problemstillinger. Det drejer sig primært om arbejde rettet mod EU indenfor luftforurening, tekstilspørgsmålet og kemikalielovgivningen. Dertil kommer arbejde rettet globalt mod processer i FN, biodiversitetskonventionen (CBD), særlig opfølgning af Aichimålene om restaurering af natur, klimakonventionen (UNFCCC), især COP21 i Paris , organisationen for økonomisk samarbejde og udvik-ling (OECD) om Rio-20 opfølgning, havforsuring og affaldshåndtering, samt beskyttel-se af Arktis.

Forvaltnings-organ

Hver arbejdsgruppe har en fast koordinator, som er ansat i de nordiske landes miljø-myndigheder, som derved fungerer som forvaltninsgorganer.

Mål og resultatopfølgning – Grøn samfundsudvikling 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater At arbejde mod øget resurseffek-tivitet och forebyggelse af affald især angående tekstilområdet og udvikling af Svanemærket

At bidrage til bæredygtig affalds-håndtering, især i nordlige og tyndt bebyggede områder samt på tekstil og plastområder (statsmi-nisterinitiativet)

At støtte udvikling af grønne markeder igennem arbejdet med grønt offentligt indkøb, Svanen, BAT og bidrag til EU's ecode-signdirektiv At arbejde mod en cirkulær øko-nomi via ressourceeffektivitet og affaldsforebyggelse At bidrag til policyudviklig angå-ende økonomiske styremidler, grøn økonomi og økosystemtje-nester

Udvalgte resultater: Økonomiske styremiddel - Ar-bejdsgrupperne har bidraget til øget viden om økonomiske sty-remiddel blandt andet igennem et pågående projekt, som analyserer brugen af økonomiske styremid-del i miljøpolitik i de nordiske lande samt igennem analyse om økonomiske virkemidler til at sætte pris på forurening. Grøn vækst / Ressourceeffektivi-tet og forebyggelse - Arbejdet med Statsministeruppdraget om grøn vækst på prioriteringsområ-det om affald med fokus på gen-brug og genanvendelse af tekstil og plast med seks projekter og to succesfulde nordiske workshops.

Mål og resultatopfølgning - Klimaændringer og luftforureninger 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater At støtte relevante internationale processer, herunder udvikling og implementering af EU´s luftpak-ke, forhandlinger om kortlivede

At formidle samfunds-videnskabelig viden om klima-forandringerne, udvikle et projekt om et nordisk fødevaresystem

Udvalgte resultater: Sektorens arbejdsgrupper har i 2013 udvik-let analyser, afholdt workshops og seminarer omkring bl.a. sy-

Miljö

137

klimadrivere (SLCP) og ikke mindst klima-forhandlingerne under FN, UNFCCC. Der vil især være fokus på klimaforhandlin-gerne idet en ny global klimaafta-le skal besluttes på COP 21 i Paris 2015. Indsatsen hér drejer sig om formidling og kommuni-kation af FN´s klimapanels (IPCC) rapporter, såvel som kon-kret facilitering af forhandlings-processer og brobygning mellem de forskellige regionale fora i form af afholdelse af tematiske workshops og seminarer før og under årets klimamøder. Desuden vil sektoren i 2015, såvel som i 2014 arbejde for at fremme udslipsreduktioner og dertil hørende rapporterings-systemer , fremme forståelsen om retfærdighed mellem landene i klimaforhandlingerne og støtte en effektiv implementering af klima-finansiering og markedsme-kansimer.

som reducerer udslip af klima-gasser og luftforureninge, støtte opfølgningen af Svaldbarddekla-rationen om SLCP, bl.a. gennem støtte til et projekt i regi af Arctic Monitoring and Assessment Pro-gramme (AMAP) om metanredu-cerende tiltag, samt yderligere belyse effekter af sod (black car-bon) på luftkvalitet og klima i nord Europa og Arktis. Desuden vil sektoren i 2015, såvel som i 2014 arbejde for at fremme udslipsreduktioner og dertil hørende rapporterings-systemer, fremme forståelsen om retfærdighed mellem landene i klimaforhandlingerne og støtte en effektiv implementering af klima-finansiering og markedsme-kansimer.

nergier og konflikter mellem emmissioner, reduktionstiltag og tilpasning i de nordiske velfærds-stater, betydningen af terrestriske økosystemer som carbon lagre (sinks), retfærdighed i klimafor-handlingerne (equity) sammen med Belgien, status for klimafor-handlingerne og diskussion mel-lem de nordiske landes cheffor-handlere af behov for målrettet indsats og iværksættelsen af det nordiske partnereskabsinitiativ (NPI) i Peru og Vietnam og rene-re teknologi og reduktion af kli-magas emmission fra industrien.

Mål og resultatopfølgning – Biologisk mangfoldighed 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater At støtte internationale processer indenfor biodiversitets-konventionen med fokus på op-følgelse af Aichi-målene om re-staurering af natur, biodiversi-tetsevaluering og monitorering, havkonventionerne HELCOM og OSPAR om økosystembaseret havmiljø-forvaltning, marint affald inkl. plastik og farlige ke-mikalier, havforsuring, samt ar-bejdet med naturbeskyttelse i Arktis blandt andet gennem støtte til Arktisk Råd og Barentsrådets forskellige initiativer.

At forsætte opfølgning af Aichi-målene, særlig omkring beskyt-telse og bevarelse af naturen. At fortsat arbejde med økosystemba-seret forvaltning af hav- og kust-områder, herunder etablering af et nordisk netværk for dialog og udveksling af information og viden om nordiske marin havfor-valtning og planlægning.

Udvalgte resultater: Sektorens arbejdsgrupper har i 2013 arbejdet løbende med op-følgning af Aichi-målen , hvor fokus var operationalisering av målet om att restaurere 15 % af de ødelagte økosystemer og kort-lægning af indførselsveje, risiko-analyse og tiltagsforslag om be-grænsning af spredningen af in-vasive arter. Derudover er der udviklet videnskabeligt bidrag til EU´s direktiver indenfor vand og hav.

Mål og resultatopfølgning – Helse og miljøfarlige kemikalier 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater At fremme giftfri kredsløb via arbejde med kemikalieregulering, kviksølv og hormonforstyrrende emner, samt kemikalier i produk-ter.

At bidrage til EU/EES kemikalie-lovgivning, samt regionale og globale aftaler med særlig fokus på sundhed og miljø. At opbygge og kommunikere viden om farlige stoffer. At identificiere nye sundheds- og miljøskadelige stoffer.

Udvalgte resultater: Der er blevet organiseret work-shops med efterfølgende rappor-ter angående hormonforstyrrende stoffer og kombinationseffekter. Den nordiske miljøsektor har været aktiv i testmetodeudvikling angående nanomaterialer, og har

Miljö

138

dermed bidraget til internationale og regionale processer i EU og OECD.

8-3312 Nordisk Råds miljøpris

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 609.000 0 0 0% MR-M/EK-M Formål Formålet med Miljøprisen er å øke interessen for det nordiske miljøsamarbeidet samt å

annerkjenne enestående miljømessige innsatser. Prisen skal bidra til å markere det for-melle nordiske samarbeidet.

En evaluering av Nordisk Råds natur- og miljøpris ble påbegynt i 2011. Evalueringen omfatter og skal gi anbefalinger til administrasjon, synliggjøring og profilering av pri-sen, herunder vedtekter og retningslinjer. De endringer som MR-M/EK-M beslutter som følge av evalueringen skal inkorporeres i anvendelsen av de bevilgede midlene, dvs. administrasjon og utdeling av Nordisk råds natur- og miljøpris, samt til synliggjøring og profilering av prisen.

Det endelige og konkrete forslag til vedtekter fremlegges til godkjennelse av Nordisk Råd først under Sesjonen 2015, og endringene kan tre i kraft fra 1. januar 2016.

Forvaltnings-organ

Stortinget, Internasjonal Avdeling, Norge

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Godkjennelse av nye vedtekter av ministrene under Sesjonen 2015, samt utdelelse av miljøprisen 2015

Konkretisering av nye vedtekter, samt utdeling av miljøprisen 2014

Utdeling av NR miljøpris til Seli-na Juul for «Stop Spild af Mad»

8-3320 NEFCOS Miljøudviklingsfond

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 11.016.000 11.297.000 11.967.000 100% NEFCO Formål Den Nordiske Miljøudviklingsfond (NMF) startede i 1996. NMF administreres af det

samnordiske miljøfinansieringsselskab, NEFCO hvis primære formål er at fremme in-vesteringer af nordisk miljøinteresse i Central- og Østeuropa ved at finansiere virksom-heder i disse lande. Nordisk Ministerråd bidrager direkte med midler til NMF og indi-rekte via fonden til NMF Krediter og Barents Hot Spots Facility (BHSF). Miljøudviklingsfonden er rettet mod at realisere og tilrettelægge finansiering af miljø-forbedrende foranstaltninger i særligt Rusland og Ukraine på særligt favorable vilkår. Målet er at opnå positive miljøeffekter gennem at styrke lønsomheden for aktuelle mil-jøprojekter, muliggøre større risikotagning ved finansiering, fremskynde projekters gen-nemførelse eller udvikle nye miljøinvesteringer.

Miljö

139

NMF´s virksomhed bidrager til miljøforbedrende foranstaltninger indenfor renere pro-duktion, energieffektivisering og landbrug, samt gennemførelse af projekter for at redu-cere udslippet af miljøgifter i Østersøen.

Forvaltnings-organ

NEFCO. Fra og med den 1. januar 2014 administrerer NEFCO også Nopef TF (Nopef Trust fund, den tidigere Nordiske projektexportfond (NOPEF).

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater At fortsat arbejde med miljøpro-jekter indenfor den arktiske regi-on med særlig fokus på miljøgifte og finansiering af renere produk-tionsprojekt i den private sektor, finansiering af energibesparings-projekter i den offentlige sektor og eliminering av Barents Hot Spots. Derudover vil projekter indenfor finansiering af projekter for at reducere udslip fra land-bruget være i fokus. Den økonomiske målsætning er at godkende projekter for 23 mil-joner DKK.

At finansiere projekter om renere produktion i den private sektor, energibesparelser i den offentlige sektor, at styrke arbejdet omkring renere miljø i Barents regionen (Barents Hot spot), en reduktion af miljøgifte i Arktis og en re-duktion af udslip fra landbruget til havet gennem blandt andet håndtering af gødning.

Under 2013 godkendtes under NMF og NMF Krediter 23 nye projekter. Af disse lå 9 indenfor rammen af låneprogrammet for energibesparelseprojekter og 11 projekter under programmet for renere produktion. Antallet gen-nemførte, aftalte og godkendte projekter er i alt 251 projekter. Dertil kommer 69 projekter som er godkendt under Barents Hot Spots Falicity (BHSF), som fi-nansieres delvis med midler fra NMF. Tilsammen er 168 projekt under fonden i 2013 blevet vel gennem-ført, mens 9 er blevet stoppet.

8-6720 SVANEN – Nordisk Miljömärkning

Organisationsbidrag Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 4.199.000 4.137.000 4.072.000 100% Nordiska mil-

jömärkningsnämn-den

Formål Det nordiska miljömärket Svanen är de nordiska ländernas officiella miljömärkning av

varor och tjänster. En frivillig gemensam nordisk miljömärkning möjliggör medvetna och miljövänliga konsumentval och medverkar till att minska den belastning som den dagliga konsumtionen orsakar för miljön. Alla centrala beslut om det nordiska miljömärket Svanen, såsom principer och regler för verksamheten och fastställandet av kriterier, ska göras på nordisk nivå. Vidare är det viktigt att verksamheten i samtliga nordiska länder utförs enligt samma principer. Kon-sumenter och producenter ska kunna känna igen Svanen som ett gemensamt nordiskt miljömärke. Det nordiska miljömärket Svanen regleras av Nordiska ministerrådet genom Mål och principer för det nordiska miljömärket Svanen och Nordiska miljömärkningsnämndens verksamhet och uppgifter definieras närmare i Arbetsordningen för Nordiska miljö-märkningsnämnden. Nordiska miljömärkningsnämnden antar Regler för Nordisk miljö-

Miljö

140

märkning samt fleråriga strategier för Svanens verksamhet.

Forvaltnings-organ

Föreningen Nordisk Miljömärkning

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Planer fastställs för uppföljning av beslut i MR-M om resultatet av visionsarbetet Svanen 2015. Strategin för 2016-2020 besluts av Nordiska Miljömärknings-nämnden (NMN). Föreningen "Nordisk Miljömärk-ning" framstår som den centrala samarbetspunkten mellan länder-nas verksamheter och samordnare av verksamheten i sin helhet. En gemensam nordisk digitali-serad samling av all information om produkter, kunder och kon-takter har etablerats. Nya produktområden fås med i programmet. Två nya kriterier läggs fram. Efter att samordningen nordiskt har genomförts för kriteriearbetet och licensieringsprocessen eta-bleras nu mer samordnat mark-nadsarbete. Erfarenheterna av Svanen förs ut på den internationella arenan som profilering av nordiskt samarbete.

Implementering och uppföljning av visionsarbetet Svanen 2015 enligt MR-M beslutet, genom att definiera och genomföra de åt-gärder som NMN utpekas vara ansvarig för. Implementering av Strategiske mål for Nordisk miljømerking 2012-2015 och uppstart av arbe-tet med strategi för 2016-2020. Förstärkning och effektivisering av det samnordiska kriterieut-vecklingsarbetet. Nordisk samordning av administ-rations- och informationsarbetet, speciellt licensieringsverksam-heten. Utveckling av nya stödkoncept för att upprätthålla och stimulera till ökad efterfrågan av Svanen bland producenter och konsu-menter. Samarbetet med Global Ecolabel-ling Network.

Svanen står starkt som nordbor-nas miljömärke nr. 1 visade kon-sumentgallupen i januari. Resultatet av arbetet med de olika initiativen i Vision för Svanen 2015 rapporterades till ÄK-M i en mittvägsrapport i oktober. Föreningen "Nordisk Miljömärk-ning" grundades av de fem mil-jömärkningsorganisationerna. Den nya kriterieorganisationen eller produktutvecklingsavdel-ningen med sin chef, stab med expert- resp. projekt-koordinator och de åtta produktansvariga inkördes med nya rutiner och arbetsmetoder. En mer effektiv och längre sam-ordnad licensieringsprocess ge-nom OMNIS och den gemen-samma plattformen gör att all information mellan medarbetarna i de fem länderna "flyter fritt" med gemensamma kalendrar, videokontakter m.m.

Arbetslivspolitik

141

Arbetslivspolitik

Generel indledning

Formål og Fakta

Det nordiska samarbetet gällande arbetsliv är inriktat på att belysa centrala frågeställ-ningar, samordna och utväxla erfarenheter kring politiken på arbetslivsområdet. Mål för 2013-2016 är att aktiviteterna ska bidra till att säkra en välfungerande nordisk arbets-marknad och ett gott arbetsliv i ett konkurrenskraftigt Norden. MR-A kommer att foku-sera på de utmaningar som följer av globaliseringen och den demografiska utvecklingen. MR-A har ställt upp ett antal gemensamma mål för arbetsmarknads-, arbetsmiljö- och arbetsrättsområdet samt ett antal tvärgående prioriteringar. Tillsammans skapar det ra-marna för det nordiska samarbetet på arbetslivsområdet under perioden. Samarbetet organiseras av Ämbetsmannakommittén för arbetsliv (ÄK-A), som ger riktlin-jerna och fördelar MR-A:s budget mellan kommitténs tre utskott samt till Nordjobb, NIVA och budgetposten ”Kommunikation om arbetsliv”. Vidare tillsätter ÄK-A ad hoc-grupper efter behov.


De strategiska målsättningarna på arbetslivsområdet finns i samarbetsprogrammet Ge-mensamma utmaningar och nordisk nytta för perioden 2013 -2016. En huvudprioritering för samarbetet på sysselsättnings- och arbetsmarknadsområdet är att understödja ländernas strävan att främja arbetskraftsutbud, öka sysselsättning och reducera den strukturella arbetslösheten för både kvinnor och män. Ländernas mål är att mobilisera inhemska arbetskraftsresurser, stärka matchningen av utbud och efterfrågan på arbetskraft, främja livslångt lärande efter arbetsmarknadens behov, främja attrakt-ionskraften hos arbetskraft i länder utanför EU/EES i förhållande till efterfrågan, främja koordineringen mellan relevanta myndigheter samt att bekämpa arbetslöshet bland ut-satta grupper särskilt långtidsarbetslösa och unga. Huvudprioriteringen för samarbetet på arbetsmiljöområdet är att understödja ländernas politik för säkerhet, hälsa och välfärd i arbetslivet för både kvinnor och män. Syftet är att skapa en arbetsmiljö som är attraktiv, motiverande och inkluderande, och som före-bygger arbetsrelaterade fysiska och psykiska hälsoproblem. Samtidigt ska ländernas politik utformas med hänsyn till internationella avtal och EU:s regelverk. Gemensamma mål är att stärka en god arbetsmiljö på arbetsplatserna, vidareutveckla arbetsmiljöstrate-gier och -tillsyn, motverka oacceptabla arbetsförhållanden, ”social dumpning” och dis-kriminering på arbetsmarknaden, synliggöra betydelsen av gott ledarskap och aktivt medarbetarinflytande samt stärka en hållbar användning av enskilda arbetstagares resur-ser. För samarbetet på arbetsrättsområdet är huvudprioriteringen att följa upp villkoren för den nordiska modellen, dess utmaningar och anpassningsbehov och belysa hur den kan utvecklas i ett alltmer globaliserat arbets- och näringsliv. Målet är att utveckla kunskap-en om hur den nordiska modellen kan värnas och hur den nordiska arbetsmarknadens goda villkor, arbetsmiljö och anpassningsförmåga ska upprätthållas. Utgångspunkter för det nordiska samarbetet är att säkra en rimlig balans mellan lönta-garskydd och flexibilitet, främja jämställdhet och likabehandling på arbetsmarknaden samt att stärka det nordiska samarbetet i förhållande till internationella regler, i synner-het i EU. Ett tvärgående prioriteringsområde är fortsatt att förebygga och undanröja gränshinder på den nordiska arbetsmarknaden i syfte att främja geografisk mobilitet och anpass-ningsförmåga ytterligare. Den nordiska modellen utgör en god grund för ett välfunge-

Arbetslivspolitik

142

rande arbetsliv och samarbetet med arbetsmarknadens parter kommer fortsätta att vara en naturlig del av det nordiska samarbetet. Ytterligare teman som följer upp mera aktuella politiska och fackliga utmaningar kom-mer under perioden att läggas fast närmare i respektive ordförandeskaps sektorsprogram samt i utskottens verksamhetsplaner och temaupplägg.


En huvudpunkt vid MR-A:s årliga möte var förslaget att genomföra en studie av lär-lingssystemet i de nordiska länderna vilket deltagarna ställde sig bakom. Vidare betona-des vikten av att fortsätta arbetet med att reducera gränshinder på arbetsmarknadsområ-det. Arbetsmiljöutskottet Under 2013 genomförde arbetsmiljöutskottet studier om vilket samband arbetsmiljö och välbefinnande i arbete har med produktivitet. En sådan studie har inte tidigare genom-förts i något nordiskt land. En konferens om ungas arbetsmiljö anordnades och en rap-port på samma tema togs fram under året. Andra analyser från utskottet gällde ledarskap på arbetsplatsen samt funktionshinder och förtidspension i de nordiska länderna. Arbetsmarknadsutskottet Under året deltog utskottet i förberedelserna till arbetsmarknadstoppmötet om unga i Stockholm i maj. Vidare genomförde utskottet bl.a. en studie om sysselsättning bland unga med utländsk bakgrund, om unga med funktionshinder, företagens insatser mot utsatta unga samt lät utreda förutsättningarna för att göra arbetspraktik i något annat nordiskt land. Utskottet var även involverat i det förberedande arbetet kring att få fram goda nordiska exempel på lyckad integrering av unga på arbetsmarknaden som skulle visas upp på arbetsmarknadsmötet om unga. Arbetsrättsutskottet Utskottet fungerar som ett forum för löpande erfarenhets- och informationsutbyte och koordinering av nordiska synpunkter både på nordiskt och europeiskt plan. Särskilt fo-kus för diskussionerna var att hantera rättsliga aspekter på de arbetsmarknadspolitiska initiativ som tagits i ljuset av den ekonomiska och finansiella krisen. Utskottet beredde och följde upp nordiska positioner till EU-rättsliga frågor särskilt i fråga om utstation-erade arbetstagare och genomförandet av nya initiativ från EU-kommissionen som berör arbetsrätten. Nordjobb Nordjobb nådde det uppsatta målet att fördela drygt 760 jobb för ungdomar. I resultaten ingick förmedlade jobb till ungdomar som fann sysselsättning i Norge tack vare pro-jektet Jobbresan. NIVA Vid sidan av den löpande kurs- och seminarieverksamheten blev NIVA föremål för en extern utvärdering under året. Slutsatserna var att NIVA bör fortsätta de specialistorien-terade kursaktiviteterna av hög kvalitet och som ger ett högt mervärde. Verksamheten kunde dock bli mer kostnadseffektiv och kursutbudet kunde utvecklas mot mer innova-tiva lösningar. Resultaten pekade också på att styrningen från NMR borde stärkas. Kommunikation om arbetsliv Nätbaserat informationsmaterial har tagits fram på regelbunden basis för att främja kun-skap om arbetslivsfrågor till relevanta målgrupper. Utgivning av dessa och andra publi-kationer och pressmeddelanden har ökat kunskapen om det nordiska arbetslivssamar-betet såväl i Norden som internationellt. Antalet läsare av den webbaserade tidskriften ”Arbejdsliv i Norden”, som också ges ut på engelska, ökade med 35 %.

Arbetslivspolitik

143

Nordisk-baltisk-polsk informationsgrupp Gruppen fortsatte att utbyta erfarenheter och information om arbetslivsfrågor kopplade till EU-samarbetet.


MR-A (TDKK) 13.632 13.698 -66 -0,5%

Projektmedel 10.262 10.384 -122 -1,2% 9-4110 Projektmidler i øvrigt - Arbejdsliv 907 694 213 30,7% 9-4111 Arbejdsliv faste udvalg 4.583 4.989 -406 -8,1% 9-4120 Nordjobb 3.160 3.113 47 1,5% 9-4130 Kommunikation om arbejdsliv 1.612 1.588 24 1,5%

Institutioner 3.370 3.314 56 1,7% 9-4180 Institut för vidareutb.inom arbetsmiljö (NIVA) 3.370 3.314 56 1,7%



9-4110 Projektmedel i övrigt - Arbetsliv

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 907.000 694.000 683.000 95% EK-A Formål Projektmedel i övrigt används bl.a. till att genomföra ordförandeskapets prioriteringar

på arbetslivsområdet, finansiera den nordisk-baltisk-polska EU-informationsgruppen verksamhet samt ÄK-A:s driftsbudget.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Stödja det danska ordförande-skapet på arbetslivsområdet. Genomföra en studie av relevant nordiskt samarbete i arbetslivs-sektorn som grund för att analy-sera vidare de fortsatta priorite-ringarna i sektorn.

Stödja genomförandet av det isländska ordförandeskapet med fokus på kopplingen utbildning- näringsliv, yrkesträning samt jämställdhet i arbetslivet. Två konferenser har avhållits.

Ministerkonferens med tema ungdomars arbetsmiljö avhölls under det svenska ordförande-skapet.

Arbetslivspolitik

144

9-4111 Arbetslivs fasta utskott

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 4.583.000 4.989.000 5.400.000 82% EK-A Formål ÄK-A delegerar årligen ansvaret för fördelningen och användningen av sektorns projekt-

medel till Arbetsmarknadsutskottet, Arbetsmiljöutskottet och Arbetsrättsutskottet i enlighet med sektorprogrammet och utskottens respektive verksamhetsplan. Projektstödet används också till finansiering av den externa sekreteraren för de tre utskotten.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater På arbetsmarknadsområdet skall arbetet understödja ländernas strävan att främja arbetskraftut-bud, ökad sysselsättning och minskad strukturell arbetslöshet. På arbetsmiljöområdet skall arbe-tet stödja ländernas politik för säkerhet, hälsa och välfärd i ar-betslivet. På arbetsrättsområdet skall vill-koren för den nordiska modellen och dess utmaningar följas upp och belysas.

Det nordiska samarbetet på ar-betslivsområdet ska bidra till att säkra en välfungerande nordisk arbetsmarknad och ett gott arbets-liv i ett konkurrenskraftigt Nor-den.

Genomförandet av beslutade projekt och aktiviteter relaterade till de övergripande målen på arbetslivsområdet (se ovan).

9-4120 Nordjobb

Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 3.160.000 3.113.000 3.064.000 97% FNF Formål Syftet med Nordjobb-projektet är att använda den gemensamma nordiska arbets-

marknaden till att erbjuda ungdomar (18-28 år) sommarjobb, boende och fritidspro-gram i ett annat nordiskt land i enlighet med mandatet för 2014-2016. Samtidigt ska projektet ge nordiska arbetsgivare tillgång till arbetskraft från andra nordiska län-der under sommaren.

Forvaltnings-organ

Föreningen Nordens Förbund (sekretariatsfunktion)

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Fullfölja ramavtalet med NMR om arbete för ungdomar och nå målet 760 praktikplatser. Initiera en översyn av verksamheten med

Fortsätta erbjuda temporär sysselsättning för ungdomar en-ligt avtalet med NMR för 760 personer.

Nordjobb bidrog till att främja mobilitet på den nordiska arbets-marknaden vilket manifesteras av det starka intresset av att söka ett

Arbetslivspolitik

145

sikte på en slutrapport 2016.

Nordjobb. Under året kunde drygt 760 praktikplatser fördelas till ungdomar.

9-4130 Kommunikation om arbetsliv

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 1.612.000 1.588.000 1.563.000 98% EK-A Formål Syftet med Kommunikation om arbetsliv är att bredda kunskapen inom och utanför

Norden om det nordiska arbetslivsområdet. Informations- och kommunikationsstrate-gin 2013-2016 ska säkra att all relevant information från MR-A kommuniceras till be-rörda målgrupper.

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Fortsätta genomföra Informat-ions- och kommunikationsstrate-gin för 2013-2016 med förbättrad synlighet och bredare informat-ionsspridning som övergripande mål.

Stärka synligheten och visa rele-vansen och aktualiteten av det nordiska samarbetet på arbets-livsområdet i förhållande till målgrupperna i Norden och inter-nationellt.

Öka tillgängligheten av relevant information om arbetsliv i Nor-den.

Bidra till att stärka debatten bland intressenter om utvecklingen på arbetslivsområdet.

Den webbaserade tidskriften ”Arbejdsliv i Norden” på skandi-naviska och engelska hade stor framgång med en snabbt ökande läsekrets. Utgivning av denna samt övriga publikationer och pressmeddelanden har stärkt kun-skapen om det nordiska arbets-livssamarbetet både hos allmän-heten i Norden och internation-ellt.

9-4180 Institut för vidareutbildning inom arbetsmiljö (NIVA)

Institution Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 NMR fin. 13 Budget disp. af EUR 451.800 444.200 441.100 87% Institutionen Modsv. DKK 3.370.000 3.314.000 3.282.000

Formål NIVA ska främja ökat kunskap om arbetsmiljö och arbetshälsa via vidareutbildning

och att skapa förutsättningar för forskare, myndigheter och övriga aktörer att sprida forskningsbaserad information och erfarenheter i syfte att förbättra arbetsmiljön och arbetshälsan på arbetsplatser i Norden.


För 2015 och framåt kommer en ny strategi att tas fram

Arbetslivspolitik

146

Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Ledningen skall tillsammans med styrelsen utveckla NIVA:s verk-samhet i linje med den utvärde-ring som genomförts. Bl.a. skall den höga kvaliteten upprätthållas, målgruppen för kurserna breddas för att attrahera fler deltagare och kostnadseffektiviteten stärkas.

NIVA ska fungera som forum för utveckling av nya idéer och till-lämpningar av beprövade lös-ningar. Ett viktigt mål är att bygga upp specialistnätverk. Mellan 8-15 kurser och semi-narier ska avhållas med 300 del-tagande per år. En ny direktör ska anställas. Ledningen ska tillsam-mans med styrelsen utveckla NIVA:s verksamhet i linje med den utvärdering som genomförts. Bl.a. bör den höga kvaliteten på kursverksamheten upprätthållas, kostnadseffektiviteten stärkas och kursutbudet göras mer flexibelt.

Under året genomförde NIVA 9 kursaktiviteter på mellan 1-5 dagar. Kursutbudet var av hög kvalitet, var relevant för delta-garna och gav ett påtagligt nor-diskt mervärde.

Ekonomi- og Finanspolitik

147


Generel indledning

Formål og Fakta

Nordiska ministerrådets samarbete inom ekonomi- och finanssektorn ska bidra till att grundläggande ekonomisk-politiska mål om stabil ekonomisk utveckling med hög sysselsättning och uthållig tillväxt kan uppnås i de nordiska länderna. De långsiktiga målsättningarna syftar till att utveckla den nordiska välfärdsmodellen, att främja den ekonomiska integrationen i Norden, med Östersjöregionen och Europa i övrigt samt att främja gemensamma nordiska ekonomiska och finansiella intressen internationellt. EU-frågor är av fortsatt hög prioritet i det nordiska samarbetet. Sektorns arbete under-stöds av en rad arbetsgrupper som t.ex. den nordiska miljö- och ekonomigruppen, den nordiska konjunkturgruppen och den nordiska skattegruppen. Utöver dessa arbetsgrup-per drivs ett antal strategiska projekt.


Finansiell reglering Fokus har lagts vid att hantera frågor som aktualiserats under de senaste årens finansi-ella och ekonomiska oro. Det pågående regleringsarbetet inom finansiell sektor är i sammanhanget av särskild vikt för de nordiska länderna. Samarbete mot skatteflykt De gemensamma nordiska förhandlingarna om informationsutbytesavtal på skatteområ-det är på väg att slutföras under 2014. Det finns fortsatt behov för MR-Finans att följa projektet för att säkerställa dess genomförande och det fortsatta arbetet med skattemyndigheternas informationsportal. Gränshindersarbetet Ifråga om gränshinder på det ekonomiska området i Norden finns ett kontinuerligt samarbete, dels genom den nordiska skatteportalen, dels genom bilaterala samarbetspro-jekt. Nordic Economic Policy Review MR-Finans beslutade i oktober 2013 att ge stöd till en fortsatt utgivning av NEPR i 3 år och öka ansträngningarna att stärka den politiska relevansen av tidskriften. Nästa utgåva förutses komma ut 2015. Finansiering av gröna företag och investeringar, uppföljning av statsministrarnas uppdrag om grön tillväxt Finansministrarna fortsätter att följa upp statsministrarnas uppdrag gällande grön till-växt från 2011. En analys och jämförelse av generella styrmedel för att främja gröna investeringar kommer att genomföras och följas upp under 2014 och 2015. Ordförandeskapet Danmark innehar ordförandeskapet under 2015 med vikt på bl.a. att nå generella överenskommelser, utväxla information och öka insikten bland de nordiska länderna kring centrala ekonomisk-politiska frågor.


Nordiskt samarbete kring informationsutbyte på skatteområdet Avtal med ytterligare tre länder undertecknades under 2013. Förhandlingar har också genomförts med andra länder vilket väntas resultera i att ytterligare avtal kan träffas under 2014, när samarbetet förväntas bli avslutat. Utgivning av en nordisk ekonomisk-politisk forskningstidskrift Aktuell ekonomisk-politisk forskning användbar för beslutsfattare och med syfte att främja en bredare diskussion av ekonomisk-politiska frågor i de nordiska länderna.


148

Under 2013 utgavs ett nummer med temat ”Youth Unemployment”. Ekonomiska instrument i miljöpolitiken och uppföljning av statsministrarnas uppdrag om grön tillväxt Arbetet i Miljö-ekonomigruppen, som är en gemensam grupp mellan MR-Finans och MR-Miljö, har resulterat i ett antal studier och rapporter. Analyserna har varit ett värdefullt underlag för att belysa ekonomiska faktorer och styrmedel och deras bety-delse för miljön. Under 2013 har analyser bland annat inom områdena Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken; Ekonomiska värden av ekosystemtjänster; Samhällsekono-misk effektivitet i avfallshantering; Grön budget; Ekonomiska styrmedel för fartygstrafik; Naturkapital genomförts. Under 2013 har ÄK-Finans fort-satt att analysera hur gröna investeringar kan främjas för att i större utsträckning ta hän-syn till klimat- och miljöpåverkan av ekonomisk aktivitet. Arbetet har under året inrik-tats på att kartlägga, analysera effekter och utarbeta best-practice av generella ekono-miska styrmedel. Samarbete kring genomförande av EU regler om kapital- och likviditetskrav i bankerna. Vid sidan av en uppdatering av ländernas syn på regleringsarbetet i allmänhet behandlade ministrarna vissa specifika frågor, dels gällande det pågående arbetet att etablera en krishanteringsmekanism i banksektorn, dels förutsättningarna för s.k. värdlandsreglering av kapital- och likviditetskrav.


MR-Finans (TDKK) 1.810 1.819 -9 -0,5%

10-5210 Projektmedel- Ekonomi och finanspolitik 1.810 1.819 -9 -0,5%

Opdelt på kategorier 1.810 1.819 100% 100% Projektmidler 1.810 1.819 100% 100%

10-5210 Ekonomi- och Finanspolitik

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 1.810.000 1.819.000 1.855.000 97% EK-MR-Finans Formål Stödja aktiviteter och instrument som underlättar för de nordiska länderna att uppnå de

ekonomisk-politiska målen.

Lagstiftning

149

Lagstiftning

Generel indledning

Formål og Fakta

Formålet for justitssamarbejdet er at arbejde mod en ensartet retlig udvikling i Norden i overensstemmelse med Helsingforsaftales målsætninger og opfyldelse af Justitssekto-rens samarbejdsprogram. Det konkrete samarbejde inden for justitssektoren omfatter bl.a. aktuelle politiske spørgsmål og opfølgning af fælles nordiske politiske prioriteter og beslutninger samt erfaringsudveksling og initiativer generelt inden for justitsministeriernes resort. Herud-over indgår samarbejde med justitsministerierne og de retshåndhævende myndigheder i de baltiske stater i justitssektorens arbejde. Udover det formaliserede nordiske samarbejde indenfor Justitssektoren findes et løben-de praktisk samarbejde, idet der på embedsmandsniveau og i myndighedsregi afholdes kontaktmøder, seminarer, drøftelser m.v. om aktuelle retlige problemstillinger mellem de nordiske lande.


Justitssamarbejdet vil i 2015 særligt fokusere på at udveksle erfaringer for bl.a. at arbej-de mod en fælles retlig udvikling i Norden, når dette er hensigtsmæssigt. Herudover er et stærkere nordisk samarbejde i spørgsmål om straffeafsoning en målsætning og ende-lig vil Justitssamarbejdet bidrage til at nedbryde grænsehindringer.


Ministerrådets aktiviteter i 2013 har omfattet drøftelse af rapport om overførelse af domfældte til samfundstjeneste, som er udarbejdet på initiativ af ministerrådet. Mini-sterrådet tog initiativ til, at der udarbejdes en plan og en tidshorisont for gennemførelse af rapportens anbefalinger om adgangen til at overføre domfældte til samfundstjeneste mellem de nordisk lande. Ministerrådet har nedsat, og følger arbejdet i, en nordisk følgegruppe, som har til formål at finde fælles nordiske synspunkter til EU-Kommissionensforslag til (nye) regler om databeskyttelse.EU-Kommissionens forslag er fortsat under behandling i følgegruppen (og i EU). Ministerrådet har drøftet politiske problemstillinger om kriminalitet på internettet, om udfordringer i forbindelse med afsoning for rocker- og bandemedlemmer samt drøftet det nordiske fængselssystem med de nordiske chefer for Kriminalforsorgen og besøgt ”Anstalten Norrtälje”. Ministerrådet besluttede, at der skulle foretages yderligere udredninger om 1) kriminali-tet på nettet, 2) muligheden for at rocker- og bandemedlemmer under afsoning kan over-føres til andet nordisk land af sikkerhedshensyn og 3) kvindelige fangers afsoningsfor-hold. Ministerrådet har bl.a. ydet økonomisk støtte til projektet ”A Nordic Model of Corpo-rate Governance”, hvis primære målsætning er ”to define the common features of corpo-rate governance regulation and practice in the nordic countries and to consolidate these into a coherent description of the nordic corporate governance model well founded in current regulatory as well as general practice preconditions in each of the countries in-volved”, samt til seminarer om henholdsvis grundlovsændringer og magtfordeling i nordiske forfatninger samt om erfaringer med effektmålinger m.v. af Kriminal-forsorgenes indsatser. Seminarene afholdes i løbet af 2014 og skal efterfølgende indgå i en evaluering.

Lagstiftning

150


Sum MR-Lag (TDKK) 1.382 1.390 -8 -0,6%

11-7110 Projektmedel - Lagstiftning 1.382 1.390 -8 -0,6%

Opdelt på kategorier 1.382 1.390 100% 100% Projektmidler 1.382 1.390 100% 100%

11-7110 Projektmedel – Lagstiftning

Projektmidler Valuta Budget 2015 Budget 2014 Budget 2013 Disp./bud. 13 Budget disp. af DKK 1.382.000 1.390.000 1.418.000 87% MR-LAG/NÄL

Formål Formålet med budgetposten er at understøtte Justitssektorens realisering af fastsatte

formål og strategiområder. Budgetposten kan anvendes dels til iværksættelse og gen-nemførelse af initiativer direkte af Ministerrådet, dels til økonomiske tilskud til modtag-ne projektansøgninger.

Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2015

151


Forhandlinger med Nordisk Råd og det opnåede kompromis

Høsten 2014 ble det gjennomført politiske forhandlinger mellom Nordisk råd og Nordisk ministerråd om ministerrådets budsjettforslag som resulterte i følgende vedtatte endringer/presiseringer i budsjettet for 2015: at Nordisk råd etter budsjettreformen vil bli inndratt i budsjettprosessen på et tidligere tidspunkt enn før.

at redusering av matavfall fortsatt er en prioritet for NMR. Samlet øremerkes det 2,4 MDKK til formålet, herunder 400.000 DKK under post 1-8007 (Biøkonomi) for å skape viten om og finne innovative løsninger for å redusere matavfall.

at det arktiske samarbeidet fortsatt er et prioritert område og at det i 2015 vil bli en økning i budsjettet til dette formålet når man også ser hen til at det danske formannskapsprogrammet vil ha fokus på ”Det blå Arktis”. at arbeidet med Ny nordisk mat går videre i en ny fase gjennom at det settes av 894.000 DKK for å styrke nettverksbygging på strategisk nivå blant sentrale institusjoner. I tillegg kommer det danske ordførerskapet til å fokusere blant annet på Ny nordisk mat innen rammen for programmet «Verdier» (post 1-8010).

at det under post 5-6610 adresseres at fiskerisamarbeidet fortsatt vil fokusere på kystsamfunnsutvikling, arktiske områder og de utfordringer som forandring i utbredelsen av viktige kommersielle arter, herunder pelagiske arter i Nord-Atlanteren, innebærer. Videre kommer det danske formannskapet blant annet til å fokusere på å øke bæredyktigheten i ressursutnyttelsen i Nordøst-Atlanteren innenfor rammen av pro-grammet «Vekst». at satsningen på bioøkonomi er en viktig del av arbeidet med grønn økonomisk vekst og holdbarhet. Innen-for bioøkonomi streves dette etter å optimere minimeringen av avfall i verdikjeden og trykket på miljøet samt maksimere verdien i verdikjeden. Målet er også å gjøre de nye generasjonene oppmerksomme på vik-tigheten av grønn vekst og holdbarhet samt å adressere matsikkerhet og klimaendringer. at målene for arbeidet med biologisk mangfold under budsjettposten 8-3311 (miljøsektorens arbeidsgrup-per), ytterligere tydeliggjøres med:

at de nordiske landbaserte økosystemer har en god miljøstatus at en bra balanse mellom beskyttelse og holdbar anvendelse av økosystemene, landskaps-, kultur-

og bymiljøer er en ressurs som den nordiske befolkningens velferd, trivsel og friluftsliv er sikret at arbeidet bidrar til at både FNs klimakonvensjon og Konvensjonen om biologisk mangfold, opp-

fyller målene. at Nordisk råd blir holdt orientert om de bilaterale prosessene mellom landene for å forsøke å løse proble-met med pant og at NMR for øvrig avventer resultatet fra prosessen.

at NMR, utover å øremerke 400.000 DKK til HELCOM for å implementere Baltic Sea Action Plan (BSAP), gjennomfører gjennom HAV-gruppen og NEFCO prosjekter med formål å forbedre Østersjøens miljøtilstand. Innsatsene spenner over et bredt felt, for eksempel analyser, implementering av innovative løsninger, seminarer og utviklingsprosjekter. at det settes av 400.000 DKK til gjennomføring av Nordisk råds prisgalla.


152

at det settes av 1 MDKK til Nordisk journalistsenter i 2015. Midlene tas fra strategiske satsninger (post 4-2208). at inntil annet er besluttet, skal Nordisk sommeruniversitet (NSU) kunne fortsette sitt aktivitetsnivå, og at NordForsk i 2015 maksimalt kan redusere midlene til NSU med den 2,4 % besparelse som NordForsk selv er pålagt. at det settes i gang en utredning om hvorvidt det finnes synergier og økonomiske fordeler gjennom et felles nordisk bibliotekprosjekt. at barn og unge er et særskilt prioritert område når Nordisk ministerråd støtter film- og tv-produksjoner gjennom sitt samarbeidsorgan Nordisk film- og tv-fond.

at det settes av midler i budsjettet for 2015 til å konkretisere det nordiske samarbeidet om anbefalingene i Bo Könbergs rapport om det fremtidige nordiske helsesamarbeidet, herunder bekjempelse av den voksende antibiotika resistens. Videre avholdes et årlig møte vedrørende One Health (antibiotika resistens innenfor veterinær- og humanmedisin). at det undersøkes hva som kan gjøres for å forhindre at nordiske barn og enslige forsørgere havner i fattig-dom. at det i forlengelsen av seneste års gode erfaringer, med uforminsket styrke forberedes et nytt tverrsektori-elt program og en fornyet innsats i kampen mot menneskehandel. at når konklusjonene fra Forbrukerkonferansen foreligger, vil NMR vurdere dem og undersøke mulighete-ne for videre arbeide innenfor tematikken; en giftfri hverdag. Budgettets indtægter og landenes indbetalinger

Nordisk Ministerråds budget finansieres i første række af direkte bidrag fra landene. Som udgangspunkt indbetaler landene et beløb svarende til aktivitetsrammen fratrukket afgift på løn, nettorenteindtægter og øvrige indtægter, som det er vist i nedenstående tabel. Landenes indbetalinger sker i henhold til en særskilt fordelingsnøgle, som er beregnet på basis af det respektive lands andel af den samlede bruttonationalind-tægt i faktorpriser i Norden for de to seneste kendte år, som i budgettet for 2015 er 2011 og 2012. INDTÆGTER Budget Ford. nøgle Budget Ford. nøgle Budget Ford. nøgle

TDKK (løbende priser) 2013 2013 2014 2014 2015 2015

Afgift på løn 11.000 12.000 13.000

Øvrige indtægter (f.eks. renter) 1.200 1.100 600

Landenes bidrag 974.526 942.115 918.182 - Danmark 217.319 22,3 % 197.844 21,0 % 183.636 20,0 % - Finland 169.568 17,4 % 153.565 16,3 % 142.318 15,5 % - Island 6.822 0,7 % 6.595 0,7 % 6.427 0,7 % - Norge 285.536 29,3 % 288.287 30,6 % 289.227 31,5 % - Sverige 295.281 30,3 % 295.824 31,4 % 296.573 32,3 %

Sum: 986.726 100 % 955.215 100 % 931.782 100 %


153

Betalingsordningen for højere uddannelser Det er besluttet i Overenskomsten om adgang til videregående uddannelse, at konsekvenserne af betalings-ordningen for de nordiske lande skal reguleres over Ministerrådets budget, og påvirker derved landenes bidrag til det nordiske budget. Betalingsordningen gælder Danmark, Finland, Norge og Sverige. Island, Grønland, Færøerne og Åland står udenfor betalingsordningen. Der tages hensyn til landenes gensidige betalinger i landenes bidrag og aftalen påvirker alene den interne fordeling af bidragene mellem landene (Danmark, Finland, Norge og Sverige). Det er i 2012 besluttet at forlænge overenskomsten til udgangen af 2015. Af overenskomsten fremgår det, at der skal ske betaling for 75 % af det antal studerende, som modtager studiestøtte fra det land hvor den studerende er bosat efter gældende regler i det land, og som er indskrevet på en højere uddannelse i et andet land, som falder ind under Artikel 1 i overenskomsten. Forskningsuddannelser samt studerende på uspecificeret højere uddannelse medregnes ikke i beregnings-grundlaget. Den årlige erstatning pr. studerende var i mange år 22.000 DKK, men var i 2013, 26.000 DKK pr. studerende og i 2014, 30.000 DKK. I 2015 er den årlige erstatning pr. studerende 30.304 DKK. Ministerrådet modtager statistik fra de nordiske studiestøttemyndigheder, som ligger til grund for bereg-ningen af antal studerende mellem de nordiske lande, der indgår i ordningen. Betalingsordning, højere uddannelse TDKK

Budget Budget Budget 2013 2014 2015

Danmark -76.830 -89.078 -85.457

Finland 17.335 19.777 24.387

Island 0 0 0 Norge 46.917 58.343 59.456

Sverige 12.578 10.958 1.614

Sum: 0 0 0

Indbetalinger fra landene Landenes indbetalinger til Nordisk Ministerråd er følgende efter korrektion for betalingsordningen for højere uddannelse: Indbetalinger efter betalingsordning og reduktion i grundkapital, løbende priser TDKK

Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 Danmark 140.489 108.766 98.179 Finland 186.903 173.342 166.705 Island 6.822 6.595 6.427 Norge 332.453 346.630 348.683

Sverige 307.859 306.782 298.187

Sum: 974.526 942.115 918.182


154

Landenes prognosticerede indbetalinger i national valuta Nedenfor vises landenes indbetalinger til Nordisk Ministerråd i tusinder af det enkelte lands valuta, med udgangspunkt i de af samarbejdsministrene godkendte budgetvalutakurser, jfr. side 10. Beløbene inkluderer betalingsordningen. Budget 2015 - Landenes prognosticerede bidrag i national valuta

Danmark 98.179 DKK Finland 22.347 EUR Island 136.751 ISK Norge 387.426 NOK Sverige 359.261 SEK Nordisk Ministerråds institutioner ikke-forbrugte midler

I oversigt over Nordisk Ministerråds institutioner på budgetpostniveau, vises ikke institutionernes ”ikke-disponerede” midler eftersom Ministerrådet udbetaler alle midler til eksterne parter. Institutionerne har dispositionsretten over midlerne og derfor er disse midler pr. definition 100 % disponerede. Institutionernes ikke disponerede midler bliver ved årets udgang den enkelte institutions egenkapital, der ikke modsvares af forpligtelsers overfor 3. part. Institutionens egenkapital skal sikre, at institutionen er solvent og tillige har den nødvendige likviditet til at dække løbende udgifter i institutionen. Nedenstående graf viser egenkapitalens andel i forhold til institutionernes samlede indtægter og nedenstå-ende tabel viser nøgletal for institutionernes økonomi:

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

NMRS inkl. publ. og kommunikationNordregio

Nordisk InnovationNopef

Nordisk Energiforskning (NEF)NordForsk

NIVANordens Välfärdcenter (NVC)

NordGenNordicom

Kulturkontakt Nord (KKN)Nordens hus i Reykjavík (NOREY)

Nordens institut på Åland (NIPÅ)Nordens hus på Færøerne (NHFØ)

Nordens inst. på Grønland (NAPA)

Total indtægter Egenkapital


155

Nordiske institutioner - Regnskab 2013 (Omregnet 1.000 DKK)

I alt

Fra NMR

(basis-

bevilling)

Fra NMR

(projekt-

bevilling) NMR % I alt

Admini-

stration % adm.

NAPA 7.635 6.408 - 83,9% 7.812 1.228 15,7% -177 2.195 1.611

NHFØ 19.171 13.731 682 75,2% 19.147 2.902 15,2% 24 4.878 4.161

NIPÅ 4.059 3.011 - 74,2% 4.030 983 24,4% 28 1.620 1.380

NOREY 16.209 8.956 2.697 71,9% 16.281 2.499 15,3% -72 512 1.167

KKN 13.377 11.220 1.153 92,5% 12.708 707 5,6% 670 3.244 3.980

Nordicom 12.573 3.584 206 30,1% 12.484 1.438 11,5% 89 1.046 573

NordGen 30.317 20.256 2.376 74,7% 28.667 3.414 11,9% 1.651 20.148 4.185

NVC 34.334 21.264 6.842 81,9% 37.755 5.333 14,1% -3.420 9.328 6.820

NIVA 4.137 3.281 327 87,2% 3.966 595 15,0% 171 1.503 1.176

NordForsk 213.973 118.711 5.798 58,2% 200.009 5.751 2,9% 13.964 560.065 21.441

NEF 51.099 7.156 8.697 31,0% 49.095 4.549 9,3% 2.004 64.255 9.707

Nopef 23.176 16.056 - 69,3% 24.046 1.838 7,6% -870 31.508 811

Nordisk Innovation 133.176 80.383 7.661 66,1% 130.752 6.264 4,8% 2.425 104.738 14.433

Nordregio 26.780 11.479 3.605 56,3% 25.930 5.002 19,3% 850 17.304 7.284

I alt 590.016 325.494 40.044 62,0% 572.681 42.503 7,4% 17.335 822.345 78.730

Institution

Indtægter Udgifter

Årets

resultat

Overførte

midler /

Egen-

kapital

Likvide

beholdning

Historisk udvikling i Nordisk Ministerråds budget og likviditet

156


Udviklingen i udisponerede midler 2011 – 2013

Udisponerede midler er defineret som midler, hvor der ikke er foretaget en beslutning om anvendelse til et bestemt formål. Udisponerede midler kan alene forekomme under budgetposter med projektmidler og pro-gramlignende aktiviteter, idet ministerrådet på institutioner og organisationsbidrag udbetaler alle midler til eksterne parter, som har dispositionsretten over midlerne, og derfor er disse midler i Ministerrådets budget altid pr. definition 100 % disponeret. Projektmidler og programlignende aktiviteter udgjorde totalt ca. 55 % af ministerrådets budget i 2013. I forbindelse med en tidligere modernisering af budgettet og vedtagelse af Generalsekretærens forslagskata-log i 2007, besluttede MR-SAM at indføre en 20 pct. regel, kombineret med et minimumsbeløb på 200.000 DKK, som betyder, at højst 20 % af årets budget på en budgetpost kan videreføres til næste år; dog kan man altid videreføre 200.000 DKK. Denne regel er med moderniseringen af budgettet i 2014 ændret til en 15 % regel, med et minimumsbeløb på 150.000 DKK. 4 Det forventes, at reglen dels fremskynder projektinitieringen og øger afløbstempoet for Ministerrådets pro-jekter, og dels giver ekstra muligheder for politiske prioriteringer. Dog er der naturligvis også risiko for at skærpede krav til overførselsadgang kan medvirke til, at der i høje-re grad bliver disponeret midler til projekter, der ikke umiddelbart er prioriteret højt politisk. Samarbejdsministrene besluttede i maj måned 2009, at fra og med virksomhedsår 2009 skal midler, som falder for 15 %, tilbageføres til landene. Beslutningen er taget på baggrund af, at budgetrammen i 2008 blev udvidet med et engangsløft på 35 MDKK til finansiering af globaliseringsinitaitiverne. På budgetpostniveau under hvert ministerråd viser rubrikken ”Disp./Bud 13”, hvor meget der er disponeret i budgetåret 2013 ud af 13-budgettet i procent. I bilag 2 vises ligeledes en samlet oversigt over regnskabstal på alle budgetposter. Nedenfor er grafisk vist de udisponerede midler i 2011 – 2013 samt en oversigt over fordelingen af de udisponerede midler på ministerråd i TDKK og i procent af sektorens samlede ramme. Som det ses af grafen og den efterfølgende tabel, minskede de udisponerede midler fra 2012 til 2013 med 2,5 MDKK.

4 Minimumsgrænsen er indført af hensyn til de små projektbudgetposter, som en procentordning alene vil ramme uforholdsmæssigt hårdt.


157

0,0%

0,5%

1,0%

1,5%

2,0%

2,5%

3,0%

3,5%

4,0%

0

5.000

10.000

15.000

20.000

25.000

30.000

35.000

40.000

2011 2012 2013

Udisponerede midler ultimo 2011-2013

Udisponeret (TDKK) Pct. af den totale ramme

Udisponerede midler ultimo 2011-2013

Sektor (TDKK) 2011% af sekt. størrelse 2012

% af sekt. størrelse 2013

% af sekt. størrelse

Beskåret jf. 20 % regl.

Prioriteringsbudgettet - - 3.242 4% 100 Internationalt samarbejde 7.272 4% 6.969 4% 8.474 9% 1.301 Uddannelse og forskning 1.791 1% 10.612 5% 11.064 5% 364 Social- og Helsepolitik 615 1% 361 0% 897 2%MR-FJLS 1.392 3% 623 1% 856 2%Kulturpolitik 1.484 83% 1.548 85% 788 0%Ligestilling 496 1% 465 1% 1.045 11%MR-NER 2.308 17% 1.450 11% 781 1%Miljø 1.238 3% 672 2% 716 2%Arbejdslivspolitik 816 9% 1.028 11% 1.103 8%Ekonomi og Finanspolitik 14 0% 165 0% 54 3%Lagstiftning 167 12% 223 16% 188 13%Øvrig virksomhet 9.367 5% 11.128 6% 3.564 3% 4.608 SUM 26.960 2,9% 35.244 3,7% 32.772 3,3% 6.373


158

Budgettets udvikling i perioden 2004 – 2015

MR-SAM har for 2015 vedtaget en ramme der indeholder 2 % nedskæring (-19 MDKK) i budgetrammen i forhold til 2014. I 2014 var der 5 % besparelse af rammen i forhold til 2013 (-49 MDKK). Niveauskiftet i 2008 skal ses på baggrund af beslutningen i forbindelse med budget 2008 om at finansiere en del af globaliseringssatsninger på 60 MDKK i 2008, som statsministrene lancerede i Punkaharju i Fin-land i juni 2007, med en forøgelse af aktivitetsrammen på 35 MDKK. Når budgettet i faste priser i 2010 falder i forhold til 2009, og fortsat i 2011 ligger under niveauet for 2009, skyldes det, de udsving der har været i valutakurserne. I dette tilfælde skyldes det konkret det store fald i norske og svenske kroners værdi fra sidste halvdel af 2008 til midten af 2009 i forhold til danske kroner. Stigningen fra 2011 til 2012 og forsat til 2013 skyldes på samme måde stigningen i norske og svenske kro-ner i forhold til danske kroner. Den relativt store fald i faste priser i 2015 i forhold til 2014 skyldes, foruden en 2 % nedskæring i budgettet, fald i norske og svenske kroners værdi i forhold til danske kroner.

775

800

825

850

875

900

925

950

975

1000

1025

1050

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

MD

KK

Nominelle priser 2015-prisniveau


159

Likviditetens udvikling

Som det ses af grafen udviser Ministerrådets likviditet et fast mønster. Mønsteret er generet af, at udbetalinger forløber nogenlunde jævnt over året og at landene indbetaler på faste tidspunkter i løbet af året. Fra og med budgetåret 2008 er landene begyndt at indbetale 4 gange årligt mod tidligere 2 gange, som betyder et ændret mønster i Ministerrådets likviditetsbeholdning. Fra og med midten af året 2014 er landene begyndt at indbetale 8 gange om året, hvor 4 indbetalinger er i DKK og fire er i landenes valuta. MR-SAM besluttede i november 2010 at forskyde landenes indbetalinger med to måneder. Effekten herefter er, som ses af figuren, at ministerrådets likviditet er reduceret betydeligt og på visse tidspunkter af året er tæt på 0.

0

50.000

100.000

150.000

200.000

250.000

300.000

350.000

400.000

450.000

500.000

550.000

Primo2007

Medio2007

Primo2008

Medio2008

Primo2009

Medio2009

Primo2010

Medio2010

Primo2011

Medio2011

Primo2012

Medio2012

Primo2013

Medio2013

Primo2014

Medio2014

TDK

K

Bilag 1 – Budgettet konverteret til EURO

160


Samarbejdsministrene Budget Budget Difference

2015 2014 +/- % Sum Prioriteringsbudgettet (TDKK) 9.970 10.023 -53 -0,5 %

Formandskapspuljen, Danmark 2.041 2.041 -

1-8008 Vækst 544 544 - 1-8009 Velfærd 544 544 - 1-8010 Værdier 612 612 - 1-8011 Det blå Arktis 340 340 -

Formandskapspuljen, Island 2.041 2.043 -2 -0,3 % 1-8005 Den nordiska spellistan 272 272 0 -0,1 % 1-8006 Välfärdsvakten 408 409 0 -0,1 % 1-8007 Bioekonomi-initativet 1.361 1.362 -1 -0,1 %

Formandskapspuljen, Sverige 2.041 2.043 -2 -0,1 % 1-8001 NordMin 1.361 1.362 -1 -0,1 % 1-8003 Förbättrade emissionsinventeringar av kortlivade

klimatpåvekande luftföreningar 272 272 0 -0,1 %

1-8004 Lärande på arbetsplats 408 409 0 -0,1 % Prioriteringspuljen 3.847 5.937 -2.090 -35,2 %

1-8110 Testcenter 0 111 -111 -100,0 % 1-8111 Uddannelse og forskning inden for grøn vækst 544 504 40 8,0 % 1-8112 Elmarknaden 136 157 -21 -13,5 % 1-8113 Grønne tekniske normer og standarder - Norden

som standardmaker 354 436 -82 -18,8 %

1-8114 Grøn offentlig indkøb 0 340 -340 -100,0 % 1-8115 Utveckla tekniker och metoder för avfallshantering 612 903 -291 -32,2 % 1-8116 Främja integrationen av miljö och klima i utveckl-

ingssamarbetet 68 68 0 0,0 %

1-8118 Särskilda prioriteringer Grön tillväxt 54 67 -12 -18,6 % 1-8210 Hållbar nordisk välfärd 1.497 1.771 -274 -15,5 % 1-8212 Välfärd och kost 105 136 -31 -22,7 % 1-8310 Klimavenligt byggeri 0 763 -763 -100,0 % 1-8311 Kultur og kreativitet - KreaNord initativet 0 545 -545 -100,0 % 1-8312 Offentlig-privat-partnerskab om planteforædling i

Norden 0 68 -68 -100,0 %

1-8313 Ny Nordisk Mad 0 68 -68 -100,0 % 1-8410 Politiska prioriteringar 476 0 476 -

Opdelt på kategorier 9.970 7.980 80 % 100 % Projektmidler 735 403 7,4 % 5,1 % Programlignende aktiviteter 7.194 7.576 72,2 % 94,9 % Formandskap DK, ikke endnu opdelt på kategorier 2.041


161

Samarbejdsministrene Budget Budget Difference 2015 2014 +/- %

Internationalt samarbejde 9.962 10.024 -62 -0,6 %

1-0820 Kunskapsuppbyggning och nätverk 3.703 3.748 -46 -1,2 % 1-0980 Partnerskab og grænseregionalt samarbejde 332 327 5 1,5 % 1-0960 NGO-virksomhed i Østersøregionen 848 835 12 1,5 % 1-0970 Ministerrådets kontorer i Nord-vest Rusland 1.273 1.258 15 1,2 % 1-0810 Ministerrådets kontorer i Estland, Letland og

Litauen 1.586 1.568 19 1,2 %

1-0850 Internationellt samarbete 235 232 3 1,5 % 1-0870 Arktisk samarbeidsprogram 1.168 1.251 -83 -6,6 % 1-0950 Hvideruslandsaktiviteter 603 594 9 1,5 % 1-0990 Samarbejde med Nordens naboer i Vest 215 212 3 1,5 %

Opdelt på kategorier 9.962 10.024 100 % 100 %

Projektmidler 2.798 2.856 28,1 % 28,5 % Programlignende aktiviteter 4.306 4.342 43,2 % 43,3 % Institutioner 2.859 2.825 28,7 % 28,2 %

Samarbejdsministrene Budget Budget Difference

2015 2014 +/- % Fællesaktiviteter og sekretariatet 14.285 14.392 -107 -0,7 %

Nordisk Ministerråds fællesaktiviteter 3.888 3.909 -21 -0,5 %

1-0410 Föreningarna Nordens Förbund 433 435 -2 -0,5 % 1-0425 Bidrag til Västnorden 97 98 -1 -0,5 % 1-0435 Generalsekreterarens disponeringsreserv 55 55 0 -0,5 % 1-0460 Holdbart Norden 406 408 -2 -0,5 % 1-1011 Informationsaktiviteter 692 682 10 1,5 % 1-1012 Norden i Fokus 575 593 -18 -3,0 % 1-1030 Hallo Norden 820 781 40 5,1 % 1-1036 Grænsehindringsråd 655 680 -25 -3,7 % 1-1050 Tjänstemannautbyte 155 177 -23 -12,7 %

Ministerrådets sekretariat (NMRS) 10.397 10.483 -86 -0,8 % 1-0180 Ministerrådets sekretariat (NMRS) 10.397 10.483 -86 -0,8 %


Projektmidler 1.728 1.738 12,1 % 12,1 % Programlignende aktiviteter 1.630 1.638 11,4 % 11,4 % Institutioner 10.397 10.483 72,8 % 72,8 % Organisationsbidrag 530 533 3,7 % 3,7 %

Uddannelse og forskning Budget Budget Difference

2015 2014 +/- % MR-U 30.579 31.955 -1.376 -4,3 %

Generelle utdannings- og forskningsinnsatser 493 394 99 25,2 %

2-2505 Dispositionsmedel-Utbildning och forskning 493 394 99 25,2 % Politikudvikling m.v. 2.075 2.392 -317 -13,3 %

2-2560 Ad hoc arbejdsgrupper på prioriterede områder 0 348 -348 -100,0 % 2-2544 Det nordiske sprogsamarbejde 940 926 14 1,5 % 2-2553 Politikudvikling, Videnssamfund og IT- 76 75 1 1,4 %


162

infrastruktur 2-3127 Politikudvikling voksnes læring 1.059 1.043 16 1,5 %

Mobilitets og netværksprogrammer 10.152 10.002 150 1,5 % 2-2513 Nordplus 10.152 10.002 150 1,5 %

NordForsk 14.919 16.271 -1.352 -8,3 % 2-3100 NordForsk 14.919 16.271 -1.352 -8,3 %

Forskning i øvrigt 2.939 2.895 43 1,5 % 2-3180 Nordisk Institut for Teoretisk Fysik (NORDITA) 1.207 1.189 18 1,5 % 2-3181 Nordiska Institutet for Sjörett (NIfS) 360 354 5 1,5 % 2-3182 Nordisk Institutt for Asiastudier (NIAS) 570 562 8 1,5 % 2-3184 Nordisk vulkanologisk institut (NORDVULK) 582 574 9 1,5 % 2-3185 Nordisk Samisk Institutt (NSI) 220 217 3 1,5 %



Social- og Helsepolitik Budget Budget Difference

2015 2014 +/- % MR-S 5.055 5.401 -346 -6,4 %

Projektmedel 2.329 2.567 -238 -9,3 %

3-4310 Projekmedel - Social- och hälsovårdspolitik 612 767 -155 -20,2 % 3-4311 3-4320 Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder 151 148 2 1,5 % 3-4340 Nomesko og Nososko 254 250 4 1,5 % 3-4382 NIOM AS - Nordisk institutt for Odontologiske

Materialer 1.313 1.402 -89 -6,3 %

Institutioner 2.726 2.834 -108 -3,8 % 3-4380 Nordens Välfärdcenter 2.726 2.834 -108 -3,8 % 3-4381 Nordiska högskolan för folkhälsovetenskab

(NHV)* 0 5.363 -5.363 -100,0 %



* NHV er finansieret direkte af landene, og indgår derfor ikke i de akkumulerede beløb. Kulturpolitik Budget Budget Difference

2015 2014 +/- % Sum MR-K 22.405 22.504 -99 -0,4 %

Generelle kulturinnsatser 6.204 6.222 -18 -0,3 %

4-2203 Dispositionsmidler Kultur 126 138 -12 -8,5 % 4-2205 Nordisk kulturfond 4.603 4.628 -25 -0,5 % 4-2206 Nordisk Råds priser 480 473 7 1,5 % 4-2208 Strategiska satsningar 994 983 11 1,2 %

Barn och unga 809 813 -4 -0,5 % Projektmedel och generella stödordningar 809 813 -4 -0,5 %

4-2212 Nordisk Børne- og Ungdomskomité (NORD-BUK)

809 813 -4 -0,5 %

Film och media 4.700 4.988 -288 -5,8 % Projektmedel och generella stödordningar 4.295 4.566 -272 -5,9 %

4-2221 Nordisk computerspilprogram 559 886 -327 -36,9 %


163

4-2222 Nordisk Film- och TV-fond 3.735 3.680 55 1,5 % Institutioner 405 421 -16 -3,8 %

4-2228 NORDICOM 405 421 -16 -3,8 % Konstområdet 10.188 9.985 203 2,0 % Projektmedel och generella stödordningar 4.452 4.386 66 1,5 %

4-2251 Kultur- og kunstprogrammet 2.384 2.349 35 1,5 % 4-2253 Nordisk oversættelsesstøtte 411 405 6 1,5 % 4-2254 Nordiskt-baltiskt mobilitetsprogram för Kultur 1.656 1.632 25 1,5 %

Nordiska kulturhus (institutioner) 5.736 5.599 138 2,5 % 4-2270 Nordens hus i Reykjavik 1.191 1.128 64 5,6 % 4-2272 Nordens hus på Färöarna 1.808 1.787 21 1,2 % 4-2274 Nordens institut på Åland 395 388 7 1,7 % 4-2277 Nordens institut på Grönland (NAPA) 847 837 10 1,2 % 4-2548 Kulturkontakt Nord 1.495 1.459 36 2,5 %

Andra kultursatsningar 504 496 8 1,5 % Projektmedel och generella stödordningar 504 496 8 1,5 %

4-2234 Samisk samarbeid 504 496 8 1,5 %

Opdelt på kategorier 22.405 22.504 100 % 100 % Projektmidler 1.121 1.934 5,0 % 8,6 % Programlignende aktiviteter 14.639 14.053 65,3 % 62,4 % Institutioner 6.142 6.020 27,4 % 26,8 % Organisationsbidrag 504 496 2,2 % 2,2 %

Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnesmidler Budget Budget Difference og Skovbrug 2015 2014 +/- % Sum MR-FJLS 5.331 5.508 -177 -3,2 %

Projektmidler 122 230 -108 -47,1 %

5-6420 Ny nordisk mad 122 230 -108 -47,1 % Fiskeri 831 818 12 1,5 %

5-6610 Projektmedel - Fiskeri 831 818 12 1,5 % Jord- och skovbrug 3.629 3.721 -92 -2,5 % Projektmidler - jordbrug 159 157 2 1,5 %

5-6510 Projektmidler Jordbrug 49 49 1 1,4 % 5-6520 Nordiskt kontaktorgan för jordbruksforskning

(NKJ) 110 108 2 1,5 %

Institutioner - jordbrug 2.683 2.790 -106 -3,8 % 5-6585 Nordisk Genressource Center (NordGen) 2.683 2.790 -106 -3,8 %

Projektmidler - skovbrug 786 775 12 1,5 % 5-6310 Projektmidler Skovbrug 41 40 1 1,7 % 5-6581 Samnordisk skogsforskning (SNS) 745 734 11 1,5 %

Levnedsmidler 750 739 11 1,5 % 5-6810 Projektmedel - Levnedsmidler 676 666 10 1,5 % 5-6830 Nordisk handlingsplan for bedre helse og livs-

kvalitet 73 72 1 1,5 %


Projektmidler 1.671 1.646 31,3 % 29,9 % Programlignende aktiviteter 977 1.073 18,3 % 50,6 % Institutioner 2.683 2.790 50,3 % 50,6 %


164

Jämsälldhet Budget Budget Difference 2015 2014 +/- %

MR-Jäm 1.189 1.196 -6 -0,5 % 1.189 1.196 -6 -0,5 %

6-4410 Projektmedel - Jämställdhet 468 855 -387 -45,2 % 6-4420 MR-JÄMs stödordning 381 0 381 - 6-4480 Nordisk information för kunskap om kön

(NIKK) 340 340 0 -0,1 %

Opdelt på kategorier 1.189 1.196 100 % 100 % Projektmidler 849 855 71,4 % 71,5 % Programlignende aktiviteter 340 340 28,6 % 28,5 %

Näring-, Energi- och Regionalpolitik Budget Budget Difference

2015 2014 +/- % Sum MR-NER 17.786 18.825 -1.039 -5,5 %

Näring 12.013 12.867 -854 -6,6 % Projektmidler - Näring 266 262 4 1,5 %

7-5140 Projektmidler Näring 266 262 4 1,5 % Institutioner - Näring 11.747 12.605 -858 -6,8 %

7-5180 Nordisk Innovation 9.715 10.603 -888 -8,4 % 7-5280 Nopef 2.032 2.002 30 1,5 %

Energi 1.418 1.496 -78 -5,2 % 7-5141 Projektmidler Energi 554 562 -8 -1,5 %

Institutioner - Energi 865 934 -70 -7,4 % 7-3220 Nordisk Energiforskning (NEF) 865 934 -70 -7,4 %

Regional 4.355 4.462 -107 -2,4 % 7-5143 Projektmidler Regional 713 723 -10 -1,4 % 7-5151 NORA 888 890 -2 -0,2 % 7-5160 Grenseregionalt samarbeid 1.245 1.280 -35 -2,8 %

Institutioner - Regional 1.509 1.568 -60 -3,8 % 7-6180 Nordregio 1.509 1.568 -60 -3,8 % Opdelt på kategorier 17.786 18.825 100 % 100 %

Projektmidler 1.533 1.547 8,6 % 8,2 % Programlignende aktiviteter 1.245 1.280 7,0 % 6,8 % Institutioner 14.121 15.108 79,4 % 80,3 % Organisationsbidrag 888 890 5,0 % 4,7 %

Miljø Budget Budget Difference

2015 2014 +/- % MR-Miljø 5.919 5.951 -32 -0,5 %

8-3310 Dispositionsmidler - Miljø 768 837 -69 -8,2 % 8-3311 Miljøsektorens arbejdsgrupper 3.030 3.044 -15 -0,5 % 8-3312 Nordisk Råds miljøpris 82 0 82 - 8-3320 NEFCOS Miljøudviklingsfond 1.477 1.514 -38 -2,5 % 8-6720 SVANEN – Nordisk miljömärkning 563 555 8 1,5 %


Projektmidler 768 837 13,0 % 14,1 % Programlignende aktiviteter 4.588 4.559 77,5 % 76,6 % Organisationsbidrag 563 555 9,5 % 9,3 %


165

Arbetslivspolitik Budget Budget Difference 2015 2014 +/- %

MR-A 1.827 1.836 -9 -0,5 %

Projektmedel 1.376 1.392 -16 -1,2 % 9-4110 Projektmidler i øvrigt - Arbejdsliv 122 93 29 30,7 % 9-4111 Arbejdsliv faste udvalg 614 669 -54 -8,1 % 9-4120 Nordjobb 424 417 6 1,5 % 9-4130 Kommunikation om arbejdsliv 216 213 3 1,5 %

Institutioner 452 444 8 1,7 % 9-4180 Institut för vidareutb.inom arbetsmiljö (NIVA) 452 444 8 1,7 %


Projektmidler 338 306 18,5 % 16,7 % Programlignende aktiviteter 1.038 1.086 56,8 % 59,1 % Institutioner 452 444 24,7 % 24,2 %

Ekonomi- og Finanspolitik Budget Budget Difference

2015 2014 +/- % MR-Finans 243 244 -1 -0,5 %

10-5210 Projektmedel- Ekonomi och finanspolitik 243 244 -1 -0,5 %

Opdelt på kategorier 243 244 100 % 100 %

Projektmidler 243 244 100 % 100 % Lagstiftning Budget Budget Difference

2015 2014 +/- % MR-Lag 185 186 -1 -0,6 %

11-7110 Projektmedel - Lagstiftning 185 186 -1 -0,6 %

Opdelt på katgorier 185 186 100 % 100 % Projektmidler 185 186 100 % 100 %


166

SAMMENSTILLING AF BUDGET 2015 OG 2014 (løbende priser, TEUR)


1. MR Samarbejdsministrene 34.217 34.438 -221 -0,6 % a. Prioriteringsbudgettet 9.970 10.023 -53 -0,5 % b. Internationalt samarbejde 9.962 10.024 -62 -0,6 % i. Heraf kontorerne* 2.859 2.825 34 1,2% c. Nordisk Ministerråds fællesaktiviteter og sekretariatet 14.285 14.392 -107 -0,7 % i. Heraf sekretariatet (NMRS) 10.397 10.483 -86 -0,8 %

2. MR Uddannelse og forskning 30.579 31.955 -1.376 -4,3 % a. Generelle forsknings- og uddannelsesinitiativer 493 394 99 25,2 % b. Politikudvikling mv. 2.075 2.392 -317 -13,3 % c. Mobilitets- og netværksprogrammer 10.152 10.002 150 1,5 % d. NordForsk (institution) 14.919 16.271 -1.352 -8,3 % e. Forskning i øvrigt 2.939 2.895 43 1,5 %

3. MR Social- og Helsepolitik 5.055 5.401 -346 -6,4 % i. Heraf Nordens Välfärdcenter (institution) 2.726 2.834 -108 -3,8 %

4. MR Kulturpolitik 22.405 22.504 -99 -0,4 % a. Generelle kultursatsninger 6.204 6.222 -18 -0,3 % b. Børn og Unge 809 813 -4 -0,5 % c. Film og Media 4.700 4.988 -288 -5,8 % i. Heraf NORDICOM (institution) 405 421 -16 -3,8 % d. Kunstområdet 10.188 9.985 203 2,0 % i. Heraf Nordiske Kulturhuse (institutioner) 5.736 5.599 138 2,5 % e. Andre kultursatsninger 504 496 8 1,5 %

5. MR Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug

5.331 5.508 -177 -3,2 %

a. Fiskeri 831 818 12 1,5 % b. Jordbrug 2.842 2.947 -104 -3,5 % i. Heraf NordGen (institution) 2.683 2.790 -106 -3,8 % c. Levnedsmidler 871 969 -97 -10,0 % d. Skovbrug 5.867 5.780 87 1,5 %

6. MR Ligestilling 1.189 1.196 -6 -0,5 % 7. MR Närings-, Energi- og Regionalpolitik 17.786 18.825 -1.039 -5,5 % a. Näring 12.013 12.867 -854 -6,6 % i. Heraf Nordisk Innovation (institution) 9.715 10.603 -888 -8,4 % b. Energi 1.418 1.496 -78 -5,2 % i. Heraf Nordisk Energiforskning (institution) 865 934 -70 -7,4 % c. Regional 4.355 4.462 -107 -2,4 % i. Heraf Nordregion (institution) 1.509 1.568 -60 -3,8 %

8. MR Miljø 5.919 5.951 -32 -0,5 % 9. MR Arbejdsmarkedspolitik 1.827 1.836 -9 -0,5 % i. Heraf NIVA (institution) 452 444 8 1,7 %

10. MR Ekonomi og Finanspolitik 243 244 -1 -0,5 % 11. MR Lagstiftning 185 186 -1 -0,6 % Totalt nordisk budget 124.737 128.045 -3.308 -2,6 % *Ministerrådets kontorer i Nord-vest Rusland, Estland, Letland og Litauen.

Bilag 2 - Status 31.12.2013 på budgetpostniveau

167


Budget 2013

Ubrugte midler fra

sidste år

Tilbageførte midler i

2013 Midler i alt i

2013

Anvendte midler i

2013

Ikke disp. midler i %

af budget

Prioriteringsbudget 81.441 1.400 5.742 88.583 85.341 4 %

Projektmedel 19.444 1.400 5.650 26.494 26.287 1 % 8110 Testcenter 509 0 0 509 509 0 %

8111 Uddannelse og forskning indenfor grøn vækst 8.653 0 5.650 14.303 14.303 0 %

8112 Elmarknaden 3.054 500 0 3.554 3.554 0 % 8114 Grøn offentlig indkøb 2.036 500 0 2.536 2.536 0 % 8116 Främja integrationen av miljö 204 300 0 504 304 98 % 8117 Samaordning och förstärk finan 407 100 0 507 500 2 % 8211 Fælles studie af den nordiske 3.054 0 0 3.054 3.054 0 % 8401 Kennedycenter 1.527 0 0 1.527 1.527 0 %

Programlignende aktiviteter 61.997 0 92 62.089 59.054 5 % 8001 Nordmin 10.180 0 0 10.180 10.049 1 % 8002 Fler unga i arbete i Norden oc 5.090 0 0 5.090 5.090 0 % 8003 Förbättrade emissionsinventeri 2.036 0 0 2.036 2.036 0 % 8004 Arbetsplatsförlagt lärande (AP 3.054 0 0 3.054 3.000 2 % 8113 Grønne tekniske normer og stan 2.036 0 0 2.036 2.036 0 % 8115 Utveckla tekniker och metoder 7.126 0 0 7.126 7.126 0 % 8210 Hållbar nordisk välfärd 17.815 0 0 17.815 15.661 12 % 8212 Välfärd och kost 1.018 0 0 1.018 1.018 0 % 8310 Klimavenligt byggeri 6.617 0 0 6.617 6.600 0 % 8311 Kultur og kreativitet 5.090 0 92 5.182 4.503 13 % 8312 Offentlig-privat partnerskab o 713 0 0 713 713 0 % 8313 Ny nordisk Mad 1.018 0 0 1.018 1.018 0 % 8402 Interering af jämställhetspers 204 0 0 204 204 0 %

Globaliseringsinitiativer 0 6.128 12.792 18.920 18.151 -

Projektmidler 0 2.968 8.171 11.139 10.739 - 2020 Globaliseringsforum/Grøn Vækst 0 1.554 659 2.213 2.213 - 2040 Gemensamt nordiskt EnergiExpo 0 200 0 200 200 - 2042 Energi og transport inkl. uppf 0 47 2.153 2.200 2.000 - 2045 Världsutställningen i Shanghai 0 200 0 200 200 - 2065 Främjandet av högre utbildning 0 762 3.887 4.650 4.450 - 2070 God uppläring av unga och vuxn 0 205 1.239 1.444 1.444 - 3000 Puljen till nya globaliserings 0 0 233 233 233 -

Programlignende aktiviteter 0 3.159 4.621 7.781 7.412 - 2025 Nordisk Toppforskning 0 407 0 407 407 - 2030 Innovationsrepresent. i Asien 0 169 0 169 0 - 2060 NORIA 0 407 3.811 4.218 4.218 - 2076 Harmonisering av den nordiska 0 27 0 27 27 - 2080 Kultur och kreativitet 0 1.222 0 1.222 1.222 - 2085 Hälsa och välfärd 0 760 811 1.571 1.371 - 2090 Klimatvänligt byggeri 0 167 0 167 167 -

MR-Kultur, MR-Ligestilling, MR-FJLS 224.051 2.635 4.899 231.586 228.897 1 %

MR-Kultur 173.335 1.548 1.988 176.871 176.083 0 %

Projektmidler 10.955 539 960 12.454 12.129 3 % 2204 Nordisk Kulturforum 0 279 -260 19 19 - 2207 Kulturmin. globaliseringsinds. 0 0 127 128 128 - 2208 Strategisk satsninger 8.943 0 912 9.855 9.714 2 %


168

Budget 2013

Ubrugte midler fra

sidste år


2013 Midler i alt i

2013

Anvendte midler i

2013


af budget

2294 Tvärsektoriell projektverksamh 0 0 121 121 16 -

Programlignende aktiviteter 112.569 907 1.028 114.503 114.118 0 % 2205 Nordisk kulturfond 35.274 0 0 35.274 35.274 0 % 2206 Nordisk Råds priser 2.419 0 750 3.170 2.880 12 % 2212 Nordisk Børne- og Ungdomskomit 6.195 451 259 6.905 6.810 2 % 2221 Nordisk computerspilprogram 6.782 111 0 6.893 6.893 0 % 2222 Nordisk Film- och TV-fond 27.021 78 0 27.099 27.099 0 % 2223 Nordisk Journalistisk Efterudd 2.675 0 0 2.675 2.675 0 % 2251 Kunst- og kulturprogrammet 17.247 227 19 17.492 17.492 0 % 2253 Nordisk oversætterstøtte 2.974 0 0 2.974 2.974 0 % 2254 Mobilitets- og residensprogram 11.982 40 0 12.022 12.021 0 %

Institutioner 46.167 0 0 46.167 46.192 0 % 2228 NORDICOM 3.010 0 0 3.010 3.010 0 % 2270 Nordens hus i Reykjavik 8.779 0 0 8.779 8.804 0 % 2272 Nordens hus på Färöarna 13.731 0 0 13.731 13.731 0 % 2274 Nordens institut på Åland 3.011 0 0 3.011 3.011 0 % 2277 Nordens institut på Grönland 6.408 0 0 6.408 6.408 0 % 2548 Kulturkontakt Nord (tidl. NIFI) 11.228 0 0 11.228 11.228 0 %

Organisationsbidrag 3.644 102 0 3.746 3.644 3 % 2234 Samisk samarbeid 3.644 102 0 3.746 3.644 3 %

MR-Ligestilling 9.118 465 2.598 12.181 11.136 11 %

Projektmidler 6.064 465 2.598 9.127 8.082 17 % 4410 Projektmedel - Jämställdhet 6.064 465 2.598 9.127 8.082 17 %

Programlignende aktiviteter 3.054 0 0 3.054 3.054 0 % 4480 NIKK 3.054 0 0 3.054 3.054 0 %

MR-FJLS 41.598 623 313 42.534 41.678 2 %

Projektmidler 12.550 618 313 13.481 12.625 7 % 6310 Projektmidler Skovbrug 307 113 68 487 427 20 % 6510 Projektmidler Jordbrug 372 25 0 397 307 24 % 6610 Projektmedel - Fiskeri 6.240 207 0 6.447 6.149 5 % 6810 Projektmedel – Levnedsmidler 5.080 255 52 5.387 5.060 6 % 6830 H.plan- bedre helse+livskv. 551 18 194 763 682 15 %

Programlignende aktiviteter 8.792 0 0 8.792 8.792 0 % 6420 Ny nordisk Mad 2.369 0 0 2.369 2.369 0 % 6520 Nor. kontaktorgan för jordbrug 824 0 0 824 824 0 % 6581 Samnordisk skogsforskning, SNS 5.599 0 0 5.599 5.599 0 %

Institutioner 20.256 5 0 20.261 20.261 0 % 6585 Nordisk Genr. Center, NordGen 20.256 5 0 20.261 20.261 0 %

MR-U 243.071 10.612 4.851 258.534 247.471 5 %

Projektmidler 14.015 1.668 3.924 19.607 17.485 15 % 2505 Utbildning och forskning 4.896 129 1.689 6.714 5.993 15 % 2510 Nordiskt skolsamarbete (NSS) 0 212 92 304 278 - 2520 Rådg.gr. for voksnes læring 0 138 546 684 684 - 2530 Rådg.gr. for högre utbildning 0 278 428 706 582 - 2544 De nordiske sprogsamarbejde 5.453 510 18 5.981 5.675 6 % 2553 Politikudvikling, Videnssamfun 612 200 992 1.804 1.604 33 %


169

Budget 2013

Ubrugte midler fra

sidste år


2013 Midler i alt i

2013

Anvendte midler i

2013


af budget

2560 Ad hoc arbejdsgrupper på prior 3.054 0 0 3.054 2.510 18 % 3110 Nordiska forskningspolitiska 0 200 0 200 0 - 3410 Projektmidler – IT-samarbete 0 0 160 160 160 -

Programlignende aktiviteter 109.133 8.944 927 119.004 110.063 8 % 2513 Nordplus rammeprogram 73.441 8.917 927 83.285 74.612 12 % 2545 Nordenundervisning i utlandet 1.099 0 0 1.099 1.099 0 % 3127 Politikudvikling voksnes lærin 6.998 0 0 6.998 6.998 0 % 3140 Nordisk komitè for Bioetikk 1.020 27 0 1.047 1.020 3 % 3180 Nordisk Inst. for Teor. fysik 10.911 0 0 10.911 10.911 0 % 3181 Nordiska Inst. for Sjörett 3.251 0 0 3.251 3.194 2 % 3182 Nordisk Institutt for Asiastud 5.155 0 0 5.155 5.064 2 % 3184 Nordisk vulkanologisk institut 5.267 0 0 5.267 5.174 2 % 3185 Nordisk Samisk Institutt (NSI) 1.991 0 0 1.991 1.991 0 %

Institutioner 118.711 0 0 118.711 118.711 0 % 3100 NordForsk 118.711 0 0 118.711 118.711 0 %

Organisationsbidrag 1.212 0 0 1.212 1.212 0 % 2534 Bidrag till Nor. Sommaruniv. 1.212 0 0 1.212 1.212 0 %

MR-S 40.859 361 1.849 43.069 42.172 2 %

Projektmidler 8.814 356 1.849 11.019 10.127 10 % 4310 Projekmedel - Social- och häls 5.756 356 1.849 7.961 7.069 15 % 4320 Nordiska Handikappolitiska Råd 1.142 0 0 1.142 1.142 0 % 4340 Nomesko og Nososko 1.916 0 0 1.916 1.916 0 %

Programlignende aktiviteter 10.781 6 0 10.787 10.781 0 % 4382 Nordisk Inst. for Odontolologi 10.781 6 0 10.787 10.781 0 %

Institutioner 21.264 0 0 21.264 21.264 0 % 4380 Nordiskt Välfärdscenter 21.264 0 0 21.264 21.264 0 %

MR-NER 127.694 1.450 2.688 131.832 131.051 1 %

Projektmidler 7.969 849 2.295 11.113 10.602 6 % 5140 Projektmidler Näring 1.996 90 245 2.331 1.951 19 % 5141 Projektmidler Energi 2.220 160 72 2.452 2.390 3 % 5143 Projektmidler Regional 3.753 599 1.979 6.331 6.260 2 %

Programlignende aktiviteter 13.886 601 392 14.880 14.610 2 % 5142 Arbejdsgrupper - Energi 2.077 304 174 2.556 2.341 10 % 5145 Arbejdsgrupper under regional 0 0 158 158 103 - 5160 Grænsekomiteer 11.809 297 60 12.166 12.166 0 %

Institutioner 99.018 0 0 99.018 99.018 0 % 3220 Nordisk Energiforskning (NEF) 7.156 0 0 7.156 7.156 0 % 5180 Nordisk InnovationsCenter,NICe 80.383 0 0 80.383 80.383 0 % 6180 Nordregio 11.479 0 0 11.479 11.479 0 %

Organisationsbidrag 6.821 0 0 6.821 6.821 0 % 5151 NORA 6.821 0 0 6.821 6.821 0 %

MR-Finans 1.855 165 65 2.086 2.031 3 %

Projektmidler 1.855 165 65 2.086 2.031 3 % 5210 Projekt-Ekonomi och finans 1.855 165 65 2.086 2.031 3 %


170

Budget 2013

Ubrugte midler fra

sidste år


2013 Midler i alt i

2013

Anvendte midler i

2013


af budget

MR-A 13.992 1.028 236 15.256 14.153 8 %

Projektmidler 2.246 29 228 2.503 2.435 3 % 4110 Prosjektmedel – Arbejdsliv 683 27 198 908 872 5 % 4130 Informationsprojektet 1.563 2 30 1.595 1.563 2 %

Programlignende aktiviteter 8.464 1.000 8 9.471 8.436 12 % 4111 Arbejdsliv fasteudvalg 5.400 922 8 6.329 5.372 18 % 4120 Nordjobb 3.064 78 0 3.142 3.064 3 %

Institutioner 3.282 0 0 3.282 3.282 0 % 4180 Inst. för vid.utb.inom arbetsm 3.282 0 0 3.282 3.282 0 %

MR-Miljø 45.389 672 4.767 50.828 50.113 2 %

Projektmidler 6.149 646 263 7.058 6.422 10 % 3310 Projektmedel - Miljö 6.149 646 263 7.058 6.422 10 %

Programlignende aktiviteter 35.168 25 4.504 39.696 39.619 0 % 3311 Miljøsektorens arbejdsgrupper 23.201 4 4.504 27.708 27.652 0 % 3320 NEFCOS Miljøudviklingsfond 11.967 21 0 11.988 11.967 0 %

Organisationsbidrag 4.072 2 0 4.074 4.072 0 % 6720 SVANEN – Nordisk miljömärkning 4.072 2 0 4.074 4.072 0 %

MR-Lov 1.418 223 118 1.759 1.572 13 %

Projektmidler 1.418 223 118 1.759 1.572 13 % 7110 Projektmedel - Lagstiftning 1.418 223 118 1.759 1.572 13 %

Nabopolitik 95.592 6.969 4.078 106.639 98.165 9 %

Projektmidler 25.590 3.819 2.208 31.617 28.653 12 % 790 Grænseregionalt samarbejde 0 41 0 41 41 - 800 Gennemførsel af retningslinier 0 95 0 95 95 - 870 Arktisk samarbeidsprogram 9.688 446 38 10.172 8.234 20 % 910 Politiske initiativer 986 228 151 1.366 1.166 20 % 940 Barentsregionen og m. frivilli 0 3 0 3 3 - 960 NGO-virksomhed i Østersøregion 6.133 1.205 393 7.731 7.516 4 % 980 Partnerskab og grænseregionalt 6.230 1.264 1.166 8.660 8.049 10 % 990 Samarb.m. Nordens naboer Vest 2.553 537 460 3.550 3.550 0 %

Programlignende aktiviteter 32.184 2.355 1.829 36.368 31.301 16 % 820 Kunskapsuppbyggning och nätver 27.522 1.480 1.809 30.811 26.648 15 % 950 EHU/Hviderusland 4.662 876 20 5.558 4.653 19 %

Institutioner 37.818 794 42 38.654 38.211 1 % 810 MR-kontorer i Estl.Letl.og Lit 11.521 132 42 11.695 11.516 2 % 970 Ministerrådets kontorer i Nord 10.244 662 0 10.906 10.642 3 %

5280 Nordiska Projektexportfonden 16.053 0 0 16.053 16.053 0 %

MR-SAM 30.560 3.600 2.970 37.130 34.333 9 %

Projektmidler 19.274 3.340 2.044 24.657 22.172 13 % 435 Generalsekreterarens disponeri 422 200 55 677 477 47 % 445 Formandsskabspuljen 0 641 890 1.531 1.331 - 460 Holdbart Norden 3.102 168 371 3.641 3.265 12 % 461 Nordisk sikkerhedspolitiskt Fo 0 200 0 200 200 -


171

Budget 2013

Ubrugte midler fra

sidste år


2013 Midler i alt i

2013

Anvendte midler i

2013


af budget

1011 Informationsaktiviteter 5.188 823 -90 5.921 5.611 6 % 1012 Norden I Fokus 4.541 76 418 5.035 4.691 8 % 1021 Internationale aktiviteter 740 200 0 940 940 0 % 1035 Grænsehindringer 3.911 785 0 4.696 3.914 20 % 2055 Gränshindersforum 1.370 246 400 2.016 1.742 20 %

Programlignende aktiviteter 7.233 260 926 8.420 8.109 4 % 500 Pulje til NMR støtte til Isl. 0 102 0 102 102 -

1030 Hallo Norden 5.679 95 0 5.774 5.774 0 % 1050 Tjänstemannautbyte 1.554 64 926 2.544 2.233 20 %

Organisationsbidrag 4.053 0 0 4.053 4.053 0 % 410 Föreningarna Nordens Förbund 3.309 0 0 3.309 3.309 0 % 425 Bidrag til Västnorden 744 0 0 744 744 0 %

Aktiviteter med selvstendigt regnskab 80.804 0 0 80.804 80.804 0 %

180 Ministerrådets sekretariat (NMS) 80.804 0 0 80.804 80.804 0 %

TOTAL 986.726 35.245 45.055 1.067.027 1.034.254 3 %

Bilag 3 – Økonomiske delegeringsregler i Nordisk Ministerråd

172

Bilag 3 – Økonomiske delegeringsregler i Nordisk Ministerråd

På samarbejdsministrenes møde den 26. februar 2007 vedtog man en tilføjelse til Nordisk Ministerråds økonomireglement, hvorefter hvert enkelt ministerråd skal fastsætte egne retningslinjer for den økonomiske dispositionsret. Nedenstående tabel viser delegeringsreglerne for de forskellige ministerråd.

Beslutningsorgan MR/EK Beløbsgrænse

MR-Kultur 1) >= 1 MDKK EK-Kultur < 1 MDKK MR-Jäm 2) >= 1 MDKK EK-Jäm < 1 MDKK MR-Lag 3) >= 1 MDKK EK-Lag < 1 MDKK MR-U 3) EK-U Alle beslutninger uanset beløb MR-A EK-A Alle beslutninger uanset beløb MR-NER4) EK-NE og EK-R Alle beslutninger uanset beløb MR-S 5) EK-S Alle beslutninger uanset beløb MR-Finans EK-Finans Alle beslutninger uanset beløb MR-M 5) EK-M Alle beslutninger uanset beløb MR-FJLS 3) EK-FJLS Alle beslutninger uanset beløb. MR-SAM 6) > 1 MDKK NSK =< 1 MDKK

1) Beslutningen indeholder endvidere en bestemmelse om at Generelsekretæren kan bevilge indtil 500 TDKK fra sektorens dispositionsmidler. 2) Beslutningen indeholder endvidere en bestemmelse om at Generalsekretæren kan bevilge indtil 300 TDKK af sektorens midler 3) Beslutningen indeholder endvidere en bestemmelse om at Generalsekretæren kan bevilge indtil 750 TDKK af sektorens midler. 4) Beslutningen indeholder endvidere en bestemmelse om at Generalsekretæren kan bevilge indtil 50 TDKK per gang fra sektorens midler og bevilge totalt 100 TDKK på hvert af områderne næring, energi og regional. 5) Beslutningen indeholder endvidere en bestemmelse om at Generalsekretæren kan bevilge indtil 50 TDKK fra sektorens dispositionsmidler. 6) Gælder for beslutninger under Holdbart Norden 1-0460. På Holdbart Norden er der endvidere taget beslutning om at Generalsekretæren kan disponere indtil 300 TDKK (NSK beslutning 10/10). På området Internationalt samarbejde varierer beløbsgrænserne på budgetposter. Der henvises til MR-SAM beslutninger 42/08 og 39/09.

Bilag 4 – Förteckning över förkortningar

173


AAG Association of American Geographics ABA Active biodiversity assessment ACAP Arctic Contaminants Action Programme ADI Asian Dynamics Initiative - Köpenhamns Universitets Asiensatsning AMAP Arctic monitoring and assessment programme BAT Best available techniques BDF Baltic Development Forum BEAC Barents Euro-.Arctic Council BHSF Barents Hot Spot Facility BSAP Baltic Sea Action Plan (HELCOM) CAR Climate Action Reserve CBD Convention of Biological Diversity CBSS Council of the Baltic Sea States CCAC Climate and Clean Air Coalition CEN European Committee for Standardization CFP The Common Fisheries Policy (EU) CLRTAP Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution CNARC China Nordic Arctic Research Center CSD Commission on Sustainable Development CSR Corporate Social Responsibility CSW Commission of the Status of Women EES European Evaluation Society EFINORD North European Office of the European Forest Institute EFTA European Free Trade Association EHU European Humanities University EMG Elmarknadsgruppen ENIC European Network of Information Centres in the European Region ERA European Research Area ERC European Research Council ESPON European Observation Network for Territorial Development and Cohesion EU Europeiska Unionen EØS Europeisk Østersøsamarbejde FAO DADIS Food and Agriculture Organization FN Förenta Nationerna FNF Föreningarna Nordens Förbund GREECO Territorial Potential for a greener Economy HELCOM Helsingfors Kommissionen ICES International Council for Exploration of the Sea ICT Information and Communication Technology IEA International Energy Agency IED Industrial Emission Directive (Miljö) INC Intergovernmental Negotiating Committée (ang. kvicksilverkonvention) IUFRO International Union on Forest Research Organizations


174

KAW Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för forskning med hög vetenskaplig potential KKN KulturKontaktNord KU Köpenhamns Universitet LPA Lärande på arbetsplatsen LTU Luleå tekniska universitet MR-A Ministerrådet för Arbetsliv MR-Finans Ministerrådet för Ekonomi- och Finanspolitik MR-FJLS Ministerrådet för Fiskeri, Havsbruk, Jordbruk, Livsmedel och Skogsbruk MR-Jäm Ministerrådet för Jämställdhet MR-K Ministerrådet för Kultur MR-Lag Ministerrådet för Lagstiftning MR-M Ministerrådet för Miljö MR-NER Ministerrådet för Näring, Energi och Regionalpolitik MR-S Ministerrådet för Social och Hälsopolitik MR-SAM Samarbetsministrarna MR-U Ministerrådet för Utbildning NAPA Nordens Institut på Grönland NEF Nordisk Energiforskning NEFCO Nordic Environment Finance Corporation NEPR Nordic Economic Policy Review NETP Nordic Energy Technology Perspectives NI Nordisk Innovation NGI Nordic Game Institute NGO Non Government Organisation NHV Nordiska Hälsovårdshögskolan NIAS Nordens Institut för Asienstudier NIF Norden i Fokus NIFIN Nordens Institut i Finland NIfS Nordiskt Institut för Sjörätt NIKK Nordisk Institutt for kunnskap om kjønn NIOM Nordisk Institutt for Odontologiske Materialer NIPÅ Nordens Institut på Åland NIVA Nordiska Institutionen för vidareutveckling inom arbetsmiljöområdet NJC Nordiskt Journalist Center NKG Nordiska kemikaliegruppen NKJ Nordiskt Kontaktorgan för jordbruksforskning NLH Nordens Hus på Färöarna NLP Nordic Play List NMF Nordisk arbetsgrupp för Livsmedelsförvaltning och Konsumentinformation NMR Nordiska Ministerrådet NMRS Nordiska Ministerrådets Sekretariat NMN Nordiska Miljömärkningsnämnden NNC Nordic Nias Council NNM Ny Nordisk Mat NNR Nordic Nutrition Recommandation NOMESKO Nordisk Medicinalstatistisk Kommitté


175

NOMEX Nordic Music Export Program NOPEF Nordiska Projektexport Fonden NOPUS Nordiskt Utbildningsprogram for Social Service NORA Nordiskt Atlantsamarbete NOREY Nordens Hus i Reykjavik NORDBUK Nordisk Barn och Ungdomskommitté NordGen Nordisk Genresurs Center NORDICOM Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning NORDITA Nordiskt Institut for Teoretisk Fysik Nordregio Nordisk Center för Regional Utveckling NORDVULK Nordiskt Vulkanologiskt Institut NOSOSKO Nordisk Social-Statistisk Kommitté NPI Nordic Partnership Initiative NSI Nordiskt Samiskt Institut NSK Nordisk Samarbetskommitté NSU Nordiskt Sommaruniversitet NVC Nordens Välfärdscenter NVL Nätverk för vuxnas lärande OECD Organisation for Economic Cooperation and Development OMNIS Företag specialiserat inom webhosting, domainregistrering och webservices ONN Nätverk för nordiska organisationer

OSPAR The convention for the Protection of the Marine Environment in the North East Atlantic (OSlo and PARis commission)

PhD Doctor of Philosophy PIIAC Program for the International Assessment of Adult Competencies PIRLS Progress in International Reading Literacy Study PISA Programme for International Student Assessment POP Persistant Organic Pollutants ( marine miljö) SLCP Short lived Climate Pollutants SNS Samnordisk Skogsforskning SME-bolag Små och mellanstora företag SVANEN Nordiskt miljömärke SVL Nordiskt samarbete om vuxnas lärande TAC Total allowable catches (Fiskeri) TALIS Teaching and Learning International Study TBO Nordisk arbetsgrupp för glesbefolkade områden TFBCM Task force on Black Carbon and Methane TFEIP Task force on Emissions, Inventories and Projections TIMSS Trends in International Mathematics and Science Study UNEP United Nations Environment Programme UNECE United Nations Economic Commission for Europe UNFCCC United Nations Framework Convention on Climate Change WEEE Waste electrical and electronic Equipment WHO World Health Organization ÄK/EK-xxx Ämbetsmannakommitté /Embedsmandskommitté

Nordiska ministerråd


Ved Stranden 18DK-1061 København Kwww.norden.org

ANP 2014:769ISBN 978-92-893-3866-0 (PRINT)ISBN 978-92-893-3867-7 (PDF)

TemaN

ord 2014:xxx

ANP2014769 omslag.indd 1 01-12-2014 14:09:13

planer og budget 2015 - nordiska ministerråd

Documents