PRAKTICUM årsberättelse 2011-2012

Yrkesinstitutet Prakticum 10 år 3Avdelningen för skönhets-, social- och hälsovård 4Avdelningen för företagsverksamhet och kommunikation 5Avdelningen för turism-, hotell- och restaurangservice 6Avdelningen för teknik 7Fortbildningscentrum Prakticum 8Trehab - en del av vardagen i Prakticum 9Idrottsprofileringen 10Var Härlig - ta ditt ansvar 11Team Prakticum 12Bamba - med glimten i ögat 14Tävlingsframgång i TaitajaMästare 2012 15ToP-studier på Prakticum 16Lärarcoaching - unikt i Finland 17Comenius-projektet EEL - Enjoy, Explore, Learn 18Nordplus-projektet “För Norden” 19Lärare i Praktiken 20KNX 21ICT - en aktuell utbildning 22Vuxenstudera med hjälp av iPads 23Ekofrisörer på framfart i Finland 24Medialinjen gjorde utbildningsvideo 25En tävlande studerande 26En praktisk AKK-mässa med föreläsningar och verkstäder 27Resurslärarna fick fin respons 28När studierna inte riktigt löper 29Studerandevården och studiesocial verksamhet 30Studerandekåren 31VTA - Vocational Training Abroad 32Administrationen - en viktig funktion 33Möt en alumn 34Närvårdare i Borgå 35Upprätthållare och styrelsen 36Ledningsgruppen 37Samarbetsdelegationen 38Personalforum 38Yrkesteamet 39Vi som gör Prakticum 39

Ansvarig redaktör Peppe KrookLayout och ombrytning Jeanette HarfTryck Painotalo Kyriiri Oy, Helsingfors

INNEHÅLL

3

Prakticums tionde hela läsår paketeras i och med att läsåret 2011-2012 avslutas. Yrkesinstitutet Prakticum inledde sin verksamhet 1.1.2002 och har sedan dess utvecklats till en stark operatör i huvudstadsregionen och Östra Nyland. Studerandeantalet har under åren nästan fördubblats, idag räknar vi till totalt ca 1200 studerande inom ungdomsutbildning, vuxenutbildning och såld utbildning.

Också situationen gällande Prakticums utrymmen har förbättrats under de tio verksamhetsåren. Från att under de tre första läsåren ha verkat i tillfälliga utrymmen utspridda i Helsingfors och en enhet i Borgå kunde yrkesinstitutet år 2005 samlas under ett enda tak i Helsingfors, medan Borgå-enheten också flyttade in i mera ändamålsenliga utrymmen i Borgå. Prakticum-huset i Arabiastranden har under åren väckt en hel del beundran av besökare. Huset är trots ett sparsamt antal kvadratmetrar funktionellt, ljust och trivsamt. Eftersom huset ganska snabbt blev trångt har en del tilläggsutrymmen hyrts i närheten av skolan. Prakticum-husets stora aula och matsal förblir ändå hjärtat och samlingsplatsen för alla studerande. Lunchen, samhörigheten, liv, rörelse och pingisbordet drar studerande till det öppna, luftiga utrymmet.

Borgå-enheten har av tradition försett Östra Nyland med kunniga närvårdare. Under de senaste åren har utbildningsutbudet där stärkts med servitör- och datanom- utbildning. Enheten är liten men naggande god!

Yrkesutbildningen överlag har under de senaste åren ofta varit på tapeten i samhällsdebatten. Främst har det gällt frågan om upprätthållande av yrkesutbildning och eventuella sammanslagningar av existerande yrkesläroanstalter. För Prakticums del har det främst gällt undervisningsministeriets förslag om en sammanslagning av Prakticum och Inveon, den senare verksam i Borgå. Vår styrelse har uttryckt intresse för en lösning enligt undervisningsministeriets modell, medan Inveons ägare har ställt sig avvaktande. Diskussionen fortsätter och vi ser fram emot nya utmaningar och möjligheter.

Yrkesutbildningen diskuteras också livligt på högsta politiska nivå. Man är ense om att yrkesutbildningen måste stärkas, alla ungdomar måste erbjudas en utbildning. Landet behöver duktiga, välutbildade yrkesmän och -kvinnor som relativt snabbt kommer ut i arbetslivet.

Oberoende av vad framtiden för med sig skall vi inom Prakticum fortsättningsvis ha fokus på våra studerande; varje person som antas till Prakticum skall få den bästa utbildningen, den trevligaste studiemiljön och de ljusaste minnena!

Helsingfors, maj 2012

Harriet Ahlnäs, rektor/VD

YRKESINSTITUTET PRAKTICUM 10 ÅR

4

AVDELNINGEN FÖR SKÖNHETS-, SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD

A l l m ä n t

Inom avdelningen utbildas närvårdare, kosmetologer och frisörer. Dessutom har avdelningen hand om den teoretiska biten av närvårdarexamen för vuxenstuderande inom läroavtal, en verksamhet som kontinuerligt växer. Avdelningens styrka är att våra studerande efter examen verkligen behövs i arbetslivet, arbetsplatser finns. Avdelningen har också inom skolan varit pionjär då det gäller idrottsprofilering.

Närvårdarutbildning och yrkesförberedande utbildning erbjuds både i Helsingfors och i Borgå.

Av d e l n i n g e n s v e r k s a m h e t i H e l s i n g f o r s

Linjerna inom skönheten har haft ett intensivt år, deltagit i olika skönhetsmässor både som utställare och som besökare. Examensdelar i läroplanen, speciellt inom företagsamhet, har utvecklats och planerats för att ge studerande förutsättningar att fungera som egna företagare. Studerande har övat kundservice i servicehem, på färjor och i varuhus. Hela femton studerade deltog i maj i den internationella CIDESCO-examen.

Också närvårdarutbildningen har haft ett intensivt år. På grund av att den nya läroplanen har tagits i bruk, samtidigt som en del studerande fortfarande kör med den gamla, har utmaningarna varit stora. Kontakten och samarbetet med arbetsplatser både inom den privata som den kommunala vårdsektorn är synnerligen intensivt. Samarbetet ger också våra lärare en realistisk och klar bild av de krav som ställs på våra studerande efter examen. Ett givande och människonära yrke!

Den yrkesförberedande utbildningen utförs i samarbete med Optima i Nykarleby. Under läsåret har studerande varit uppdelade i två grupper på grund av studerandes olika behov av undervisningsmetoder.

Av d e l n i n g e n s v e r k s a m h e t i B o r g å

I Borgå verkar närvårdarutbildningen och den yrkes- förberedande linjen i hemlika, mysiga utrymmen. De trivsamma utrymmena ger en bra förutsättning för studier och gemenskap med både personal och studerande. Närvårdarutbildningen har också en nära kontakt till arbetsplatser inom den östnyländska vården.

I d r o t t s p r o f i l e r i n g e n

Idrottsprofileringen startade hösten 2011 för närvårdare i Borgå och växer stadigt. Under året har planeringen för utvidgning av idrottsprofileringen till alla skolans linjer både i Helsingfors och Borgå pågått. Också marknadsföringen av denna möjlighet för elitidrottare har varit intensiv. Via profileringen kan studerande kombinera elitidrotten med yrkesstudier, en möjlighet som blir allt mera efterfrågad.

Harriet Ahlnäs tf. avdelningschef

5

AVDELNINGEN FÖR FÖRETAGSVERKSAMHET OCH KOMMUNIKATION

A l l m ä n t

Två av avdelningens viktigaste prioriteringar är satsningarna på entreprenörskap och visuell kommunikation. Vi är tacksamma över de finansiella bidrag vi fått från A.F. Lindstedts och Svenska Handelsinstitutets Stiftelse för handelsutbildning r.s. för utvecklingen av bl.a. dessa två prioritetsområden. Avdelningens viktigaste samarbetspartner är naturligtvis arbetslivet, men samarbetet med andra läroanstalter är också viktig för att utveckla vår verksamhet.

R e s u r s l ä r a r n a f i c k f i n r e s p o n s

Resurslärarna på avdelningen för företagsverksamhet och kommunikation fick fin respons för sina insatser av både studerande och deras föräldrar under läsåret. På avdelningen jobbade Leonie Grahne- Seistola och Karl Ögland på heltid och Holger Koroleff på deltid som resurslärare. En resurslärare jobbar som en extra lärare både i och utanför klassen. Målet med resurslärarens jobb är att hjälpa de studerande att klara av sina studier på ordinarietid och att förhindra avbrott. Läs mer på sid 28.

Graf i sk t seminar ium arrangerades i s a m a r b e t e m e d A r c a d a

Under läsåret har medialinjen arrangerat ett grafiskt seminarium i samarbete med Arcada. Målsättningen har varit att bjuda in externa föreläsare inom mediabranschen för att erbjuda studeranden en djupare insyn i det praktiska arbetet och hur detta påverkas av ekonomiska faktorer som t.ex. budget/tidsramar, finansiering och tillvägagångssätt, för att anpassa egna idéer till en beställares önskemål.

S a m a r b e t e m e d H e l m i L i i k e t a l o u s o p i s t o

Avdelningen har haft ett aktivt samarbete med HELMI Liiketalousopisto under läsåret. Katalysatorn för samarbetet har varit planeringen av en idrottsprofilerad merkonomlinje, vilken planeras starta på avdelningen nästa läsår. Prakticum har kunnat ta del av HELMI:s

erfarenheter av idrottsprofileringen samt inlett planeringen av gemensamt undervisningsmaterial för denna målgrupp. På våren möttes också skolornas studerandekårer och en vänskapsmatch i inomhus-fotboll arrangerades mellan skolornas studerande och personal.

M e r k o n o m e r n a b e k a n t a d e s i g m e d å l ä n d s k t n ä r i n g s l i v

I merkonomernas läroplan ingår entreprenörskap som ett viktigt genomsyrande tema. Under det första läsåret lär de studerande sig att göra en affärsplan och under det andra läsåret tillämpas kunskaperna i form av övningsföretagsverksamhet Som ett led i denna läroplan, uppstod idén att även besöka företag och regioner präglade av en stark entreprenörsanda. Merkonomlinjens ettor besökte därför Åland och dess näringsliv 10-11.5.2012. Företagsbesök gjordes till bl.a. Viking Line och Chips Ab.

I n te rna t ione l l verksamhet

Den internationella verksamheten har varit omfattande på avdelningen under läsåret. Inom Comenius-projektet ”EEL” har kulturutbyte med ett flertal europeiska länder för studerande- och lärar- representanter skett under läsåret. Detta läsår har kulturutbytet omfattat resor till Tyskland, Italien, Frankrike och Spanien. Under läsåret har deltagit 10 lärare och 12 studerande. Det nordiska samarbetet mellan handelsläroverken i Norden fortsatte inom ramen för Nordplus junior. I november detta läsår samlades lärare och studerande i Köpenhamn. Temat för årets projekt var: ”Nordiskt samarbete och innovation”. Prakticum har också samarbetat med Suomen Liikemiesten kauppaoppilaitos och handelsläroverken på Island och Färöarna kring ett Nordplus-projekt kring nordiska språk. Det två finländska skolorna har gjort gemensamma lärar- och studerandebesök på Island och Färöarna.

Henrik Wik avdelningschef

6

AVDELNINGEN FÖR TURISM-, HOTELL- OCH RESTAURANGSERVICE

A l l m ä n t

På avdelningen för turism-, hotell- och restaurangservice utbildas idag kockar, servitörer och receptionister i Helsingfors och servitörer i Borgå. Borgåstuderandena tillbringar två perioder under sitt första studieår i Helsingfors, där de lär sig grunderna i mat- och restaurangservice. Detta p.g.a. att skolan har både undervisningskök och –restaurang i Helsingfors, men inte i Borgå.

Samarbetet med näringslivet fungerar förutom smidigt också kvalitetsmässigt bra, vilket märks på den mycket positiva feedbacken från fältet. Många erbjudanden om tillfälliga arbetstillfällen och sommarjobb ges bl.a. i samband med inlärning i arbete-perioderna.

Den nya läroplanen, som trädde i kraft läsåret 2010-2011, har varit utmanande för lärarna. Enligt den utbildar vi nu kockar istället för restaurangkockar. Cateringdelen inom branschen har fått stort utrymme i läroplanen, vilket ändrade undervisningens upplägg ganska drastiskt. Receptprogram och näringsberäkningar har fått en allt större betydelse. Detta har i sin tur lett till fortbildning för lärarna samt nya investeringar i ADB- program. Följaktligen har serverings- och hotelldelen också ändrat.

Eftersom vi alltid varit måna om och stolta över att också ha egna hotell- och turismlärare, har vi utnyttjat möjligheten att införa en helt egen, lokal examensdel i läroplanen. I den examensdelen undervisas hotell- och närmiljö och t.ex. alkohollagstiftning för samtliga studerande. Innehållsmässigt skiljer sig examensdelen delvis för Helsingfors- och Borgåutbildningarna tack vare den lokala aspekten. På detta sätt hoppas vi utbilda yrkesmän och -kvinnor med större baskunskaper än den nationella läroplanen förutsätter. Denna satsning har också lönat sig med tanke på studerandes val av inriktning; fördelningen mellan servitörer och receptionister i Helsingfors är nästan jämn.

I n t e r n a t i o n e l l t

En grupp yrkeslärare besökte Skolforum-mässan i Stock-holm på hösten. Mässan är en utmärkt inspirationskälla för lärare, inte bara med anledning av det stora utbudet undervisningsmaterial på svenska som finns tillgänglig där,

utan också tack vare de olika seminarier, föreläsningar och ”HotSpots” samt infopunkter som ordnas där.

Tre lärare deltog på hösten också i AEHT (Association Européenne des ecoles d’Hôtellerie et de Tourisme) -kongressen i Haag.

Ve r k s a m h e t

Läsåret har igen präglats av tävlingsentusiasm och yrkesstolthet, som också blev en av tyngdpunkterna under läsåret. Förutom erfarenhet ökar tävlandet “vi-andan”, för med sig PR och nätverkskontakter, ökar entusiasmen att lära sig och följa med trender både bland studerande och lärare. Detta leder i sin tur helt naturligt till en större yrkesstolthet.

Avdelningen har också deltagit i TaitajaMästare-tävlingens semifinaler för kockar och för servitörer. I den europeiska AEHT- kongressen och tävlingen för branschen deltog avdelningen i både matlagning, servering samt i receptions- arbete. I FM-tävlingarna för blivande restaurangkockar i Nyslott deltog vi också med ett kock- och ett servitörlag. Flera tävlingsintresserade lärare och studerande besökte också TaitajaMästare-finalen i Jyväskylä.

De utomstående tillställningar vi erbjuds möjlighet att delta i tenderar att bli allt flera. Under läsåret har studerande och lärare jobbat med en stor tillställning på Utrikes- ministeriet samt i riksdagshuset. Dessutom har vi skött flera olika tillställningar i restaurang Prakticum.

Inom de olika blocken har samarbetet utvecklats och lärarteamandan fortsatt intensivt. Lärarna har även detta år gärna kallat in assistenter på lektioner. Försöket med resurslärare på avdelningen har varit en lyckad satsning och kommer att få en fortsättning. För övrigt har lärare och speciallärare flitigt samarbetat gällande studerande med olika inlärningssvårigheter.

Åsa Krook avdelningschef

7

AVDELNINGEN FÖR TEKNIK

A l l m ä n t

Avdelningen har fem utbildningsprogram: automation, el- och energiteknik, ICT, fordonsmekaniker och reservdels-försäljare inom bilbranschen. För att göra utbildningarna mer intressanta och motsvara läroplanen, har vi öppnat en egen försäljningspunkt – Teknikbutiken. Vi betjänar, för tillfället, mest kunder i bilbranschen men håller på att utveckla butiken så, att teknikavdelningens alla kunder i fortsättningen kan få sin betjäning via den. På bilsidan har vi fått certifiering och skolningsrätt för klimatanläggningar. Automationslinjen och ICT har i år flyttat in i egna mera ändamålsenliga utrymmen på Tavastvägen 103. Dessa utbildningsprogram är med i flera Leonardo-projekt som kommer att leda till att studerande också praktiskt kan jobba över nätet. På el- och energisidan har vi under året satsat på att utveckla automation inom husteknik. Vi har även fått status som KNX-training center fr.o.m. 20.3.2012.

Inom avdelningen har vi fortsatt utveckla de olika utbildningarnas inlärning i arbete och även fokuserat på kontakterna till arbetslivet. Bl.a. jobbade reservdels-försäljarna en extra IA-period på Fixus i Kånala, där de fick vara med om att bygga om en butik med tillhörande lagerutrymmen. Ett stort tack riktas till vårt yrkesteam samt till alla de företag som vi haft ett gott och nära samarbete med under läsåret.

A u t o m a t i o n

För automationslinjens specialisering på tredje årskursen, har tyngdpunkten varit på laborationer och deras genomförande. Flera Leonardo-projekt har varit en intressant tillgång det gångna året och dessa kommer att fortsätta under följande läsår. Samarbetet med universitet och skolor i Europa har gett en god insikt i framtiden inom mekatronik och robotik, som blivit en allt större och viktigare del av automationsundervisningen. Vi ser fram emot flera nya samarbetsprojekt under det kommande året.

E l o c h e n e r g i

El-, automations- och ICT-tekniklinjerna gjorde ett projektavtal med en kund hösten 2011 om att förnya elinstallationen i en gammal produktionshall. Projektet innefattar även installationer för framtida behov, vilka är att bygga två nya tillverkningslinjer för pelletsproduktion. Elenergibehovet för dessa nya tillverkningslinjer är stort, ca 500 kW. En ny elplanering har gjorts och den gamla elinstallationen revs bort till den del man kunde, för att bibehålla en

del av elförsörjningen under själva byggnadstiden. Elinstallationerna har utförts av klasserna EE09D, EE09 och EA10 samt ICT09. El-, data- och alarmsystem- installationerna kommer att fortsätta ännu under läsåret 2012-2013.

F o r d o n s m e k a n i k e r

Till det dagliga arbetet i hallen har ingått intervallservice, kamremsbyten, reparation av bromsar med ABS och ESP-system och flera olika felsökningar i fordonets elsystem med dagens diagnostikverktyg. Vi har ordnat en kurs om klimatanläggningssystemet i bilar. I kursen ingick det behörighetsprov som krävs i arbetet. Studerande genomför oftast kundarbeten i par. Alla arbeten som gjorts med eleverna har varit kundarbeten. Under de senaste åren har vi uppdaterat våra diagnostik-verktyg att motsvara dagens krav. Vår bilhall motsvarar en modern bilverkstad och vi samarbetar med flera olika märkesorganisationer så som Audi och Fixus. Prakticum har utbildat studerande som fått anställning inom nationell och internationell motorsport.

R e s e r v d e l s f ö r s ä l j a r e

Detta år har vi haft många intressanta projekt. Det mest utmanande har varit samarbetet med Fixus för att bygga upp en helt ny Fixus-butik som har ca 25 000 artiklar i sitt sortiment. Studerande har fått lära sig bl.a. om butiksmiljö, försäljningsarbete, prissättning och kundbetjäning. Vi ha också varit på studiebesök hos grossister och studerat lagerhantering, organisering av reservdelar samt studerat hur olika butiksmiljöer skall se ut. Beträffande bilförsäljning och dess lagstiftning har studerande fått lära sig värderingen av bytesbilars inköp- och försäljningspris.

R e s u r s l ä r a r e p å t e k n i k

Resursläraren fungerar som hjälp för studerande och lärare i undervisningen. Lärarna kan använda sig av resurs-läraren då de t.ex. har stora klasser i kurser som kräver mycket personlig handledning. Då kan ordinarie lärare ta in resursläraren på sina lektioner för att hjälpa till med de studerande som behöver extra hjälp eller ”hålla koll” på att fokus är på det arbete som skall utföras. Resursläraren ordnar själv eller tillsammans med en ordinarie lärare stöd i ämnen då och där det behövs.

Karl-Erik Nylund avdelningschef

8

A l l m ä n t

Fortbildningscentrum Prakticum (FBC) ansvarar för vuxenutbildningen som genomförs enligt det friståede examenssystemet. Det innefattar såväl grundexamen, yrkesexamen som specialyrkesexamen. Därtill ordnas fortbildningar, kortkurser och annan kompetenshöjande verksamhet i ett nära samarbete med arbets- och näringslivet. Precis som tidigare år har utveckling varit en av Fortbildningscentrum Prakticums starkaste symboler under verksamhetsåret. Under året har vi bl.a. gjort upp processer för utvärderingar som görs av studerande. Med hjälp av bra och ändamålsenliga utvärderingar får vi de rätta verktygen för att utveckla verksamheten i rätt riktning enligt kundernas och studerandes behov.

Som tidigare har vi också i år varit synliga på webben och gjort upp både en social media strategi i marknads-föringssyfte men också med riktlinjer för personalen. FBC:s Facebooksida facebook.com/fortbildningscentrum har blivit ett viktigt verktyg i kommunikationen med målgrupperna och för att skapa en transparent verksamhet.

S a m a r b e t e m e d a r b e t s - o c h n ä r i n g s l i v e t

Under hösten uppmärksammade vi nationella veckan för vuxenlärande enligt temat livslångt lärande och handledning. Vi valde att fokusera på arbets- och näringslivet. Under veckan besökte vi ett 20-tal arbets-platser samt arbets- och näringslivsbyråer för att informera om vår verksamhet, olika studieformer och möjligheter. Under veckan delade vi också ut ca 200 FBC-brandade cupcakes. Våra visuella marknadsföringsstuderande planerade och genomförde samtidigt en kampanj och dekorerade i temafärgerna både enheten i Borgå och Helsingfors.

Vi utbildar för framtidens behov på arbetsmarknaden och våra studerandes kompetenser skall motsvara behovet från arbetslivet. Förutom att vi aktivt deltagit i prognostiserings- arbetet i samarbete med Utbildningsstyrelsen kring behoven av arbetskraft är 2025, samarbetar vi aktivt med aktörer på arbetsmarknaden. Under våren har vi bl.a. gjort gemensamma rekryteringar tillsammans med Folkhälsan och Esbo stad, och vi planerar att starta skräddarsydda grupper under hösten 2012.

N y a i n l ä r n i n g s m e t o d e r

I februari startades en ny utbildning och 18 ivriga studerande inledde sina studier med mål att avlägga yrkesexamen för ledare för skolgång och morgon- och eftermiddags- verksamhet enligt nya examensgrunderna. Enligt de personliga tillämpningarna beräknas de slutföra sina studier under år 2013. Den förberedande utbildningen förverkligas enligt ett-till-ett metoden vilket betyder att varje studerande har försetts med en iPad som de använder som verktyg under studierna. Målet med projektet iSKB12 är att effektivisera handledningen mellan läro- anstalten, den studerande och arbetsplatsen. Inom projektet försöker vi skapa en modell för hur handledningen kan ordnas för att den personliga tillämpningen skall kunna genomföras enligt den studerandes behov.

En av FBC:s stora utvecklingsverksamheter Substans.fi har fortsatt ta form. Under året har utvecklingen skötts i samarbete med programleverantören Rediteq Oy, som också ansvarar för våra administrationsprogram. I framtiden kommer inlärningsmiljön bestå av en öppen del och en stäng miljö som talar rakt med administrationsprogrammet. Forumet kommer att finnas tillgängligt under adressen www.substans.fi

E k o l o g i s k t t ä n k a n d e o c h h å l l b a r u t v e c k l i n g

Vår ekofrisörutbildning fortsätter att växa i popularitet och det ekologiska tänkandet och hållbara utvecklingen försöker vi genomsyra i hela vår verksamhet och övriga utbildningar.

15-16.4.2012 deltog FBC i Pro Naturkosmetik Ry:s ekoskönhetsmässa som ordnades i Finlandiahuset. Tillsammans med ett 30-tal andra utställare fanns vi på plats för att informera om ekofrisörfortbildningar. På mässan deltog även våra ekofrisörstuderande i programmet och utförde indisk huvudmassage. Under söndagen dimitterades 13 stycken ekofrisörer. Förutom vanliga besökare och branschfolk fick vi även god publicitet i såväl, radio, tv, tidningar som på webben.

Benjamin Packalén avdelningschef

FORTBILDNINGSCENTRUM PRAKTICUM

9

A l l m ä n t

Den yrkesförberedande utbildningen i Helsingfors genomgick under läsåret 2011-2012 stora omställningar i fråga om studerandeantal, gruppfördelning och framförallt i fråga om profilering. Det som började som ett blygsamt önskemål från föräldrahåll utmynnade i seriösa diskussioner och planläggning i fråga om autismprofileringen på YF-linjen, vilket har lett till att antalet studeranden fördubblades och linjen har under läsåret 2011-2012 haft två officiella grupper. För att kunna erbjuda individualiserad undervisning och hantera de utmaningar som utvecklandet av autismprofileringen har inneburit, har Yrkesförberedande linjen i Helsingfors satsat på att utöka kompetensen genom fortbildning för personalen. I augusti 2011 startade Trehab (Linjen för Träning och Rehabilitering (formellt YF-linjen) med 10 studeranden, 6 skolgångsbiträden och 2 grupphandledare. Eftersom många människor var nya för varandra, så var det som att påbörja en helt ny verksamhet.

N ö j d a o c h t r y g g a s t u d e r a n d e

De två första veckorna gick åt till ommöblering av klass-utrymmena, städning och till anskaffning av material. YF-linjen har under det gångna studieåret vuxit och mognat i sin helhet; studerandena har varit övergripande nöjda och trygga i sin tillvaro bland andra studeranden i Prakticumhuset. Samarbetet med medialinjen kring Comeniusprojektet Enjoy, Explore, Learn (EEL) avslutades i april med en fin resa till Sevilla i Spanien. Längs året

har flera närvårdarstuderande berikat vardagen i YF- klasserna då de infunnit sig på IA och avlagt sina yrkesprov. Dessa veckor är enormt värdefulla för alla parter, det är fråga om “win-win-situationer” som aldrig går att mäta i pengar. I takt med att den svenskspråkiga personalen inom specialundervisning och -omsorgen är allt svårare att få tag i, värdesätter man högt att det finns ungdomar som är intresserade av inriktningen handikappomsorg.

E v e n e m a n g s o m o r d n a t s

Förutom regelbundna biblioteksbesök, cafébesök och uträttandet av löpande ärenden i samhället, har linjen under studieåret besökt Riksdagshuset, FDUV, Högholmen och avlagt flera museibesök, bland annat till Ateneum och Spårvagnsmuséet. Studerandena upplevde en utomhuskonsert och Lucia på Svenska skolan för synskadade. Trehabs eget Öppet Hus ordnades i januari, med bland annat Sixten Snellman, rektor för den yrkesinriktade specialundervisningen, som gäst. Samarbetet med idrottsinstruktörsstuderande i Arcada blev till ett tvådagars rörelse- och motionsprojekt med aktiviteter såväl ute som inomhus. Trehab går mot sommaren med ett banbrytande år bakom sig.

Sarah Rizzo lärare

TREHAB - EN DEL AV VARDAGEN I PRAKTICUM

10

IDROTTSPROFILERINGENHösten 2011 startade Prakticum idrottsprofileringen för närvårdare i Borgå. Vi ville börja försiktigt, eftersom det på finlandssvenskt håll inte finns något dylikt för yrkesstuderande och således finns det inga beprövade modeller att ta efter. Vi fick flera ansökningar och 3 studerande antogs till idrottsprofileringen. Under året som gått, har en av studeranden avslutat sin elitsatsning på idrott (fortsätter dock att studera som “vanlig” studerande) men de två som är kvar har upplevt att idrotts- profileringen var en bra lösning på att kombinera elitsatsning på idrott och yrkesstudier. Lite pusslande med frånvaron, som uppstår i samband med tävlings- och träningsresor, har det varit men både lärarna och studeranden har visat en positiv attityd och då brukar ju saker och ting ordna sig.

I praktiken betyder idrottsprofileringen det, att vi på skolan, i samråd med idrottaren, tränaren och vårdnadshavarna strävar att bygga vardagen så, att det finns utrymme för både elitidrott och studier. När en elitsatsande idrottare tränar 8 - 10 gånger i veckan så kräver det att även morgonträningar ingår i vardagen. Frånvaron från skolan som uppkommer på grund av idrotten försöker vi ordna på olika sätt. Det kan vara t.ex. webbaserade kurser, uppgifter via Fronter eller extra uppgifter. Idrottsprofilanterna har en möjlighet att få fritt valbara kurser erkända men det kräver att idrottaren för en träningsdagbok som undertecknas av tränaren Sakligt ifylld + returnerad träningsdagbok ger sedan erkänt kunnande.

Koordinatorn för idrottsprofileringen är länken mellan skolan, studerande och föreningen. För att kunna bygga upp en fungerande helhet och vardag krävs alla parters engagemang. Eftersom idrottarnas behov och utbildningslinjernas uppbyggnad är så olika är det omöjligt att på förhand exakt säga hur vardagen kommer att se ut. Utbildningen är dock som första prioritet men med god vilja och positiv anda så tror vi att vi lyckas lösa de flesta utmaningarna. Studerande kan även ansöka om att få komma med i olika idrottsakademier. Denna ansökan har Prakticum dock inget att göra med, eftersom det är andra aktörer som handhar den verksamheten.

I samband med idrottsprofileringen har olika studerandelag under året deltagit i evenemang ordnade av skolidrottsförbundet. Flickorna har deltagit i innebandyturneringen och pojkar i fotbolls-, innebandy- och basketmästarskapen.

bygga vardagen så att det finns utrymme för både elitidrott och studier

11

Det sistnämnda laget nådde en bronsplacering! Också lag bestående av både lärare och studerande har varit aktiva, bland annat mötte de ett motsvarande lag från handelsinstitutet Helmi. Ett motionspass planeras för fullt för våra studerande. I passet kan studerande samla motionsprestationer som kan berättiga till vissa studiepoäng.

Hösten 2012 medför förändringar i idrottsprofileringen. Prakticum har beslutat att idrottsprofileringen skall gälla för alla utbildningar i Helsingfors och Borgå. Det ska bli spännande att se hur många studeranden som kommer att ansöka till idrottsprofileringen fr.o.m. hösten. Det

Inom ramen för kurserna ”Fritids- och ungdomsarbete” och ”Ungdomspsykologi” utförde närvårdartreorna med inriktning barn- och unga (Nhupb11), under ledning av läraren Tiisa Vasara, en kampanj gällande trafiksäkerhet. Ungdomar i yrkesskolålder rör sig i trafiken med både mopeder, motorcyklar och bilar men hur är det med trafikvett? Efter en ordentlig funderare och några krockvideor på Internet, bestämde sig klassen för att ta tag i saken på allvar. Som utgångspunkt gjordes en enkätundersökning bland studerande på Prakticum.

Kampanjdagen genomfördes under temaveckan ”En härlig vecka” den 16.2. Klassen hade förberett ett gediget material med statistik, videor, trafikmärken mm. Skolan smyckades med flera hundra reflexer och affischer. Dagen inleddes med polissirener som följdes av presentation av statistikmaterialet samt video- och Powerpoint-presentationer av verkliga olyckshändelser i trafiken. Studerande fick under dagen höra föreläsningar av polisen, läkare från Medi-Heli, prova en krocksimulator samt följa med hur brandkåren skär ut en människa som blivit i kläm i en bil som krockat. Det viktiga budskapet under dagen åt Prakticums studerande var klart; Ta ditt ansvar - det kanske inte är du som skadas utan din kompis eller någon helt annan.

Tiisa Vasara lärare

VAR HÄRLIG - TA DITT ANSVAR

är inte enbart “nya” studeranden som kommer att ha en chans att ansöka till idrottsprofileringen. Även studeranden som finns “i huset” kan ansöka om rätten att studera med idrottsprofilering.

Nalle Nylund koordinator

12

Uppvärmning ... På era platser ... Färdiga ... KÖR!

Team Prakticum är ett långsiktigt projekt vars målsättningar är att samla skolans alla branscher kring kontinuerlig företagsamhet och tävlingsverksamhet. Affärsidén är ett professionellt rally- och tävlingsteam för skolan där både studerande och lärare ingår. Ambitionen är att föra utbildningen mot inlärning i konkreta arbetsuppgifter och även beakta olika tävlingsmoment. Genom Team Prakticum skapas och utvecklas synergi och samarbete såväl inom avdelningarna som inom hela skolan. Tanken med projektet är att bygga upp ett starkt koncept och via det stärka “vi-andan” i skolan samt att öka skolans synlighet och den allmänna kännedomen om Prakticum.

Målgrupperna är studerande, som lär sig omvandla teoretiska kunskaper till praktisk handling och som vidare förädlar det praktiska kunnandet, lärarna/coacherna som kan utveckla sina pedagogiska kunskaper mot ”action learning” samt potentiella sökande ungdomar till yrkes-utbildningen i Prakticum.

Under det första året har det investerats bl.a. i en trailer för transport av rallybilen, egna verktyg och dylikt material som behövs för reparationerna och servicen.

TEAM PRAKTICUM

det har varit och är ett mastodont arbete för att få bilen i tävlingsdugligt skick

13

R a l l y b i l e n h a r b l i v i t o c h b l i r ä n d a m å l s e n l i g t r e p a r e r a d

Material och delar som gått sönder under förra säsongen har analyserats och studerande har fått utbildning i logiskt tänkande, att hitta den verkliga skadeorsaken, skilja på vad som är följdskador och därefter i samarbete lösa problemen under handledning av lärare.

Bilen hade körts omkull under förra säsongens sista tävling och fått skador på karossen som de studerande åtgärdade och bilens nedre del av karossen måste nylackeras på ett bilmåleri. Det har varit och är ett mastodont arbete för att då få bilen i tävlingsdugligt skick (arbetet pågår fortfarande) efter föregående säsong. Tävlingsbilens fjädringssystem har byggts om med nya fjäderben, fjädrar och stötdämpare. Konstruktionsförän-dringarna som gjorts har varit både intressanta och lärorika för studerande. Vi har haft assistans för beräkning av fjäderrörelser och chassibalans av Pekka Siltanen, som är internationell chassi expert när det gäller tävlingsbilar och innehar dataprogram för ändamålet. Bilens motorrum håller på att få en rejäl ”ansiktslyftning”. En helt ny evakueringstank för motoroljan av aluminiumplåt har designats av klass BIL10. Walter Karlsson (stud.), som visat mycket goda kunskaper i TIG-svetsning, har färdigställt denna. Bränslepump med tillhörande tryckregulator skall få en ny plats i bilens bakre del för att undvika brandskada och elnätet samt bränsleslangar i motorrummet som varit ologiskt placerade skall förbättras. Två stycken teoretiska, fritt valbara kurser har ordnats; en i Allmän motorsport och en med studieriktning för Racing mekaniker. Dessa kurser hade fullsatta klassrum vilket talar klart språk beträffande intresset bland de studerande.

Under detta läsår har de studerande, genom motorsporten, lärt sig bl.a. följande saker:

» Att samarbeta i ett team

» Ta ansvar för sitt arbete och inse följer av ev. misslyckanden

» Medvetenhet om sponsorernas betydelse för teamet och sporten

» Bättre tekniskt kunnande

» Användning av lätta material som aluminium och composit.

» Logistiken inom motorsporten

Studerande har genom motorsporten fått en betydligt bättre kunskap om hur en bil och dess material belastas under extrema förhållanden vid tester och tävlingar.

A r b e t e t f o r t s ä t t e r

Arbetet med Team Prakticum fortsätter in i de följande faserna – På era platser! och Färdiga! och involverar alla våra utbildningar runt projektet. Bl.a. skall bilen och trailern tejpas för att få det “rätta” utseendet. Tanken är att ordna

en tävling bland alla våra studerande för att sålla fram en idé, en design som reflekterar våra studerandes syn och som är “i tiden”. En annan prioritet är att framställa en egen Team Prakticum broschyr att använda i marknadsföringen. Eftersom Team Prakticum är ett projekt som involverar såväl studerande som lärare har vi tänkt att planering och tillverkning av broschyren görs av klasser på avdelningen för företagsverksamhet och kommunikation. Där skall även annan marknadsföringsverksamhet planeras. Projektet ger ypperliga möjligheter till ekonomisk planering och uppföljning. Där får vi in konkret merkantil undervisning och inlärning och får flera studerande och lärare involverade.

Det blir aktuellt med att hitta och göra kontrakt med sponsorerings- och andra samarbetspartners, planera mediasynlighet mm. Dessa faller igen perfekt inom ramen av den praktiska undervisning vi på Prakticum ger åt våra studerande. Så långt har vi redan två av våra avdelningar (teknik samt företagsverksamhet och kommunikation) med i projektet. Flera utbildningar inom teknik kommer att involveras senare när det blir dags att fundera på detaljer som måste fungera i depån. Sådana är bl.a. eltillförsel, automation och reservdelar. När det nya läsåret kommer igång blir det dags att planera tidtabeller och slå fast i vilka rallytävlingar vi kommer att delta. Efter det kan vi börja fundera bl.a. på vilka alla som skall vara med i vilka tävlingar samt planera och införskaffa tävlingskläder, rekvisita och material. Utbildningarna inom avdelningen för turism-, hotell- och restaurangservice kan börja planera servicen på depån; vad skall serveras, hur det skall tillredas, vad skall införskaffas (råvaror och material) var och hur det skall serveras etc. Närvårdarstuderande kan planera in “Första hjälpen” med allt vad det innebär. Kort sagt kommer det att finnas något för varje utbildningsområde i skolan som kan inkluderas i projektet Team Prakticum för att, - “främja företagsamheten och tävlingsverksamheten kontinuerligt i alla branschers läroplaner på ett konkret sätt”.

Team Prakticum skall inte enbart kretsa kring “rallyt” utan den andra minst lika viktiga tyngdpunkten ligger på tävlings-verk-samheten. Där ser vi, att vi har en ypperlig chans att bygga upp och utveckla en gemensam känsla av Team Prakticum bland tävlingsintresserade studeranden och lärare för att vara med i både nationella som internationella branschvisa tävlingar och där gå från seger till seger.

För att vi kan! Då KÖR vi!

Kurt Sevón lärare

Peppe Krook kreativ ledare

Team Prakticum aktiverar och involverar studerande, lärare samt samarbetsparter

14

BAMBA – MED GLIMTEN I ÖGATBamba är det centrala stället i Prakticum huset i Arabiastranden och fungerar samtidigt som samlingsplats, aula och matsal. I vissa fall även som utrymme för studerande där de gör sina grupparbeten. Köket ligger centralt och där kan alla se in vad som händer. Vi i köket ser, hör och träffar våra studerande och personal under hela dagen och vi upplever att vi har ett gott samarbete med alla i huset. I samband med köket har vi ett café som används flitigt av våra studerande. Där säljer vi såväl kaffe/te och semlor som små mellanmål. Morgonmålet som består av gröt eller flingor är väldigt populärt och vi har hållit ett lågt pris som gjort att våra studerande gärna äter sitt morgonmål hos oss.

I snitt har vi ca 400 lunchgäster per dag. Antalet varierar beroende på period eller vad som står på matlistan. Då vi t.ex. serverar pasta i någon form kan vi ha upp till 450 personer på lunch. Av andra maträtter som finns på Top10-listan kan nämnas: rätter med broiler, köttbullar, mos och ugnskorv, olika köttsåser och grytor. Dessutom så är ärtsoppa och plättar något som våra studerande verkligen uppskattar.

Hälsosamt är också gott och populärt. Varje dag dukar vi fram en skild salladsbuffé som innehåller olika komponenter. Av dessa kan man sedan själv bygga upp sin sallad som man vill ha den. Det här tycker våra studerande och även personalen väldigt bra om. Dieter, som ökar för varje år, tillverkas skilt för de som behöver.

I korthet, vi finns till för våra studerande och strävar att tillreda god och hälsosam mat alla dagar - med glimten i ögat!

dieter, som ökar varje år, tillverkas skilt för de som behöver

p å b i l d e n f r å n v ä n s t e r

Axel Blomqvist, Lasse Kalmari, Xingyue Zhao och ledande husmor Susanne Forsgren

15

TÄVLINGSFRAMGÅNG I TAITAJAMÄSTARE 2012

Prakticum hade tre finalister i årets TaitajaMästare tävlingar som ordnades i Jyväskylä 25-26.4.2012. Dessa var Anton Tevajärvi och Kaj Lehmusvuori från medialinjen samt Erik Nasaroff från datanomlinjen. I TaitajaMästare finaltävlingarna deltog över 400 studerande från hela landet och de tävlade i 42 olika yrkesgrenar.

Prakticums studerande gjorde väl ifrån sig och resultatet kunde med lite mera lycka ha varit till och med ännu bättre, om inte Erik hade blivit febersjuk mitt under pågående tävlingar. Trots detta klarade han av att ro hem en hedervärd sjätte plats i hård konkurrens av Finlands topp- studerande. Erik hade alla chanser till medalj ännu inför sista dagen men olyckligtvis tröt orken på slutrakan på grund av febern. Han måste avstå från slutpresentationen av sitt arbete, eftersom han inte längre hade någon röst att tala med. Domarna kunde inte annat än ge Erik några tröstens ord och konstaterade samtidigt att han kämpat fint.

Medialinjens gossar Anton och Kaj hade tagit lärdom av semifinalens små missar och satsade stenhårt på förhandsplaneringen. Arbetet förlöpte därför fint och gossarna tog en sensationell andra placering i

TaitajaMästare-silvermedaljörerna Kaj Lehmusvuori och Anton Tevajärvi tillsammans med lärarna/coacharna/tränarna Jonas Tuominen, Marcus Emas och Jan-Ole Nordlin.

TV-produktion. Marginalen till segrarna från Forssa var minimal, vilket till en början grämde en smula, men senast då gossarna öppnade priskuvertet och såg att de båda hade inkasserat 450 € var i prispengar, förbyttes de buttra minerna till ett stort leende.

Tävlingarna i Jyväskylä gav mersmak och visade att Prakticums studerande klarar sig bra i jämförelse med landets toppstuderande. Denna insikt hoppas vi kommer att sporra våra studerande och ge dem tro på sitt eget kunnande och kompetens.

Tävlingarna gav även lärarna en god bild av var vi står i jämförelse med andra skolor och där behöver vi minsann inte skämmas. Å andra sidan fick vi lärare också en god inblick i vilka delområden vi bör förbättra i undervisningen. Det är också en väsentlig del av TaitajaMästare tävlingarnas uppgifter och hjälper alla skolor som deltar att utveckla sin undervisning.

Jan-Ole Nordlin lärare

16

ToP STUDIER PÅ PRAKTICUMToP-projektet startade som ett regionalt samarbets-projekt mellan gymnasierna i huvudstadsregionen, Kyrkslätt och Sibbo samt Yrkesinstitutet Prakticum. För att ge Prakticums studerande ännu bättre möjligheter att avlägga studentexamen vid sidan av yrkesexamen, fördjupade vi vårt samarbete med Helsinge gymnasium år 2007.

Ett skräddarsytt paket gymnasiekurser, ToP-studier, erbjuds idag för studerande i Prakticum som siktar på att avlägga dubbelexamen. I paketet ingår tio gymnasiekurser – tre i matematik, tre i modersmål, två i finska och två i engelska. Prakticums egna lärare undervisar i gymnasiekurserna som erbjuds under det första studieåret och lärare från Helsinge gymnasium undervisar i de övriga kurserna. ToP-studierna täcker de 10sv fritt valbara studier som studerande ska avlägga. I och med att undervisningen sker i Prakticums utrymmen och studerande således inte behöver förflytta sig till en annan skola för att avlägga kurserna, upplevs ToP-studierna som ett praktiskt alternativ för att avlägga dubbelexamen.

Av de ToP-studerande som avlägger studentproven, väljer de flesta att skriva proven i två omgångar – den första omgången på våren under det tredje studieåret och den andra hösten därpå, d.v.s. efter att de blivit färdiga från Prakticum.

Merkonomstuderande Gabriela Butbul började ToP-studierna hösten 2009. Hon anmälde sig till kurserna efter att ha pratat med sin syster (även hon en ToP- studerande) och sin mamma. Gabriela var själv intresserad av gymnasiestudier och hon visste att hon ville delta i studentskrivningarna, så valet var i sista hand inte alltför svårt. Enligt Gabriela har det bästa med ToP-studierna varit de övriga ToP-studerande och lärarna. Student-skrivningarna beskriver hon som en unik och fin upplevelse trots smärre panikkänslor under provdagarna. Då Gabriela ställs frågan om hon är nöjd med sitt val att gå ToP-studierna svarar hon ”Verkligen! Jag ångrar det inte alls och nu känner jag mig stolt över mig själv för att jag klarade det.” Efter långa skoldagar och en stor insats från Gabrielas egen sida, kan hon verkligen vara stolt över sig själv. Hon blir nämligen student i vår!

Katja Zevallos ToP-koordinator

Gabrielas tips för ToP-studerande eller studerande som funderar på att välja ToP:

1. Välj ToP! Vad har du att förlora?

2. Var inte frånvarande från ToP-lektionerna! Man lär sig nytt på varje lektion.

3. Lämna inte förberedelserna inför student- proven till sista minuten, utan satsa på ToP-kurserna från dag ett!

Ett stort grattis till våra nyblivna

studenter!

17

LÄRARCOACHING – UNIKT I FINLANDSvenska kulturfonden och Konstsamfundet beviljade Prakticum finansiering för projektet “Lärarcoaching” som fullföljts läsåret 2011-2012. I praktiken har det betytt att lärarna haft möjligheten att samtala, bollplanka och utveckla sin yrkesroll i samråd med coachen Mela Nyholm genom coaching som metod. Individuella coachingsamtal, gruppcoachingsessioner, spontana ”krissamtal” och stöd av coachen i klassrumssituationer har ägt rum dagligen.

Utöver pedagogisk dialog har coachen värnat om lärarnas välmående och ork och erbjudit bland annat återkommande mindfulnesstunder under eftermiddagar. Coachens huvudmålsättning i arbetet har varit att stöda läraren i stresshantering, öka självkännedomen och ge verktyg till hur utveckla sin yrkesroll.

C o a c h e n M e l a s e g n a k o m m e n t a r e r :

Jag har sett som min uppgift att var närvarande i vardagen, att genuint möta lärarna, att se och höra deras behov. Lärarens arbetsbörda är stor och utöver den specifika rollen som utbildare är läraren också tvungen att agera fostrare, vuxen i relation till tonåring, vårdare, handledare, underhållare, ”socialarbetare” o.s.v.

Som coach har jag fått ta del av lärarnas vardag och jag har stor respekt inför arbetet i sig och dessa kunniga yrkesmänniskor. Det har känts oerhört viktigt att genom coaching frågor, aktivt lyssnande och övningar kunna stöda lärare i sin personliga process och därmed indirekt bidra till en god arbetsmiljö både för personal och studerande.

p å b i l d e n

Lärarcoach Mikaela ”Mela” Nyholm som är utbildad fil.kand., diplomerad coach och har avlagt studier i pedagogik och scenkonst. Hon har bl.a. arbetat som skådespelare, lärare och coach.

18

COMENIUS PROJEKTET EEL-ENJOY, EXPLORE, LEARN EEL avslutades med en fantastisk vecka i Sevilla och grannstaden San José där vår värdskola ligger. Vi hade med oss ett rekordantal studerande och lärare/ medhjälpare, inalles 10 stycken. Projektet EEL handlade dels om att visa varje lands specifika möjligheter inom turism med inriktning på hållbar utveckling och hur man beaktat rörelsehindrade och handikappade personer i samhället.

Eftersom lärare Jan-Ole Nordlin en gång tidigare, år 2006, besökt Sevilla visste han att denna stad lämpade sig särskilt väl för våra rörelsehindrade studerande. Det var därför ett självklart val att det blev Sevilla som kom att bli den ”stora” resan och då det dessutom var projektets avslutning, föll det sig än mer naturligt att satsa på denna ort.

Projektet i sig var lyckat, utmaningen inom projektet var att skolorna har så olika läroplaner, att uppgifterna ofta är svåra att integrera i undervisningen. Den här detaljen är något vi kommer att arbeta på inför kommande projekt, där vi ämnar noggrannare planera vilka uppgifter vi skall göra mellan projektmötena, så att alla skolor kan bidra med nyttig kunskap såväl för studerandena som för lärarna. Som ett exempel planerar vi kunna erbjuda lärarutbyte mellan skolorna.

För våra studerande har EEL betytt mycket. Det ser och hör man på den mängd förfrågningar som strömmar in angående fortsatta projekt. Många studeranden som inte ens varit med om någon projektresa har hittat vänner utomlands via EEL och är i regelbunden kontakt per e-post och Facebook.

Facebooksidan som vi startade inom projektet blev en succé. Där ventilerar både lärare och studeranden sina förehavanden. Allt från väderleksrapporter till senaste pop-låtar och byte till sommardäck blir allmän information som ger en bild av olika regioners särdrag och bidrar sålunda till att förstå olikheter och även likheter mellan folken i Europa. – Detta är vad dessa projekt i grunden handlar om.

Jan-Ole Nordlin lärare

Facebooksidan som vi startade inom projektet blev en succé

Detta är vad dessa projekt i grunden handlar om

19

NORDPLUS-PROJEKTET ”FÖR NORDEN”

F ä r ö a r n a

Nervösa var vi alla redan före flygturen. Men det blev allt mer spännande när vi närmade oss destinationen, nämligen Färöarna.

Färöarna är känt för sitt väldigt varierande väder. Det kan vara soligt, och plötsligt börja snöa och sedan byta till regn. Det blåser oftast hela tiden. När vi hade landat och fått väskorna i handen, skulle vi äntligen träffa våra par som vi skulle bo hos i en vecka. Paren hade vi valt på förhand via Facebook, där vi också redan lite lärt känna varandra genom att prata på chatten. Det var nervöst att prata i början. Men vi blev fort vana vid varandra och alla verkade väldigt trevliga. Man kunde fritt prata om vardagliga saker. När vi åkte bort från flygplatsen, öppnades ögonen totalt. De fantastiskt vackra och gröna kullarna eller bergen var de vackraste vi någonsin sett. Vi var häpna och mycket positivt överraskade.

Det roligaste var att det fanns får överallt! Det gick t.o.m. får på vägarna bland bilarna. Sådant är vi inte alls vana vid! Vi hade varje morgon aktiviteter på skolan. Mycket av dem gick ut på att jobba i team. Vi skulle bl.a. göra videoklipp av bilder som vi tagit på färöiska sevärdheterna.

Sista dagen var helt ofattbar. Vi hade ingen aning om att vi skulle knyta så bra band till Färöarna, och till våra par. Vi kom alla så bra överens med varandra, och speciellt

Nordplus projektet ”För Norden” är ett nordiskt språkprojekt som för tillfället inkluderar tre länder: Island, Färöarna och Finland. Målet med projektet är ett nordiskt samarbete med det nordiska språket som gemensam nämnare. Alla skolor deltar med nio studerande som både får fungera som gäst i ett av länderna och som värd i det egna landet. Genom att studerande redan stiftat bekantskap med varandra via Facebook före resan, är de redan under resan gamla bekanta. Studerande bor i värdfamiljer och följer programmet som varje värdskola själv organiserar. Nedan följer en kort berättelse om hur en resa kan se ut, sett från studerande perspektiv.

med våra egna värdpar. När vi sedan satt i bilen på väg till flygplatsen, var alla tysta. Radion sjöng på hög volym och bara ett fåtal ord utböts. Alla var ledsna för att åka tillbaka till sitt hemland. Vi gillade verkligen Färöarna. Eftersom vi visste att vi troligtvis aldrig mer kommer att åka till Färöarna, blev hemresan allt sorgligare.

Som jag redan skrev, har Färöarna oftast väldigt varierande väder. Men den veckan vi var där var det soligt nästan varje dag, liten blåst gjorde ingenting. Vi hade verkligen tur! Resan till Färöarna vann förväntningarna. Inte var bara naturen och utsikten helt fantastisk och något av det vackraste vi någonsin sätt, men också människorna var så sympatiska och snälla. Sådana man verkligen kommer att sakna.

Vi kommer nog ingen att glömma resan till Färöarna eller de personer vi träffat under resan. Vi vill tacka Prakticum, för att vi fick chansen att besöka ett så fint land som Färöarna och för de fina upplevelser vi fått vara med om.

Vanessa Tuominen studerande foto: Sofia Baumgartner studerande

20

LÄRARE I PRAKTIKEN

Elli visste faktiskt redan som 11-åring att han ville bli kock när han blev stor. När han året 1981 fyllde 15 år började han sin bana inom branschen som diskare på Citymarket. Under åren 1983-1992 jobbade han på olika ”fine dining”-restauranger i Helsingfors. Från 1992-1996 jobbade han sedan som köksmästare på restaurang Johan-Ludvig på hotell Radisson SAS. I augusti 1996 anställdes han till NHR - Nylands hotell och restaurangskola, som senare skulle bli en del av Yrkesinstitutet Prakticum.

Det bästa med att jobba praktiskt med studerande tycker Elli är att man lär sig något nytt varje dag. Studeranden kommer med bra och relevanta frågor som man försöker reda ut och söka fram svar på. Också att på nära håll få följa med studerandes utveckling och se när någon lärt sig t.ex. knivteknik, det ser han som en av många positiva saker i jobbet. De största utmaningarna är nog är våra små utrymmen och den

en idealisk kockstuderande är utåtriktad, snabbtänkt och händig

Möt “Elli”, en av Prakticums “lärare i praktiken”, som detta läsår jobbar sitt femtonde år som yrkeslärare och undervisar främst i matservice. Dessutom drar han tävlingsverksamheten för Prakticums kocklag.

höga bullernivån svarar han på frågan om det finns några s.k. “dåliga sidor” i jobbet. Efter att ha jobbat så gott som 15 år med studerande beskriver han den idealiska kock-studeranden som utåtriktad, snabbtänkt, händig, som har lätt att uppfatta smaker och gärna är lite konstnärlig.

Framtidsutsikterna för de som blivit färdiga kockar från Prakticum säger Elli vara mycket bra. De studerande som vill jobba som kockar när de blir färdiga får alla en arbetsplats när de utexamineras. Bristen på yrkesskickliga kockar är stor speciellt i huvudstadsregionen.

Under åren som yrkeslärare har han naturligtvis reflekterat över jobbet och hur han skulle vilja utveckla det. Han berättar, att han skulle vilja börja med en pilot där man skulle undervisa allting praktiskt. Han tror att studerande då bättre skulle få se helheten och förstå att de olika ämnena hör ihop. Exempelvis i språkundervisningen kunde man ta in en engelskspråkig kock. Traditionellt ”teoretiska” ämnen så som matematik, fysik och kemi är redan nu är en viktig del av en kocks vardag, fastän man kanske inte tänker på det. Genom praktiska experiment med mat och råvaror kunde studerande lättare se sammanhanget.

E l l i i e t t nö t ska l :

Namn: Mikael “Elli” Eskman Bor: i Östra Helsingfors Ålder: fyllt 40 Familj: fru och 3 barn Utbildning: Kock 1986-87 Ålands hotell-och restaurangskola Köksmästare 1990-91 Ålands hotell- och restaurangskola Yrkeslärare 2002-03 Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi

Hobbyn: matlagning, jakt, fiske, slalom, friluftsliv

Vad eller vem inspirerar dig: Min morfar och hans 11 syskon som alla jobbade inom hotell- och restaurangbranschen. Min mamma.

Vilken känd människa uppskattar du och varför: Marko Bjurström, Obama, Don Quijote, alla lite udda men tror på sin sak och gör något åt det som de tror på (står inte bara och tittar på)

Motto: “Var fiffigt lat inte dum”. Den lata gör först bort sina uppgifter och latar sig sedan (om det finns tid), medan den dumma gör tvärtemot (och får sparken).

21

För att göra det möjligt att styra all data mellan de olika komponenterna i fastigheter krävs det ett system som gör det möjligt för alla olika system i huset att kommunicera via ett och samma språk: med andra ord, ett system som KNX.

Under hösten 2010 bestämde sig el- och energiteknik-linjen för att satsa på KNX-utbildning med målsättning att bli ett av de första KNX-certifierade träningscentren i Finland. Samma höst utbildades två lärare till KNX-partnernivå och Prakticum blev medlem i KNX Finland ry. Under sommaren 2011 utbildade sig en av lärarna till KNX-tutor. Under hösten 2011 gjordes ett projekt inom KNX Finland för standardisering av KNX-utbildning i de finska skolorna där det planerades både utbildnings- dokument och labbutrustning som alla skolor som utbildar inom KNX rekommenderas använda. Prakticum gjorde avtal med KNX Finland om försäljning av denna utrustning till skolorna. Den 20.3.2012 blev Prakticum officiellt Finlands tredje KNX träningscenter med rätt att certifiera studerande till KNX-partner som enda yrkesinstitut i Finland. Prakticums tutor är också in-vald i KNX Finlands styrelse vilket ger Prakticum goda möjligheter att påverka KNX-utbildningen i Finland.

El- och energiteknik-linjen erbjuder nu sina studerande möjlighet att bland de valbara kurserna välja en grundkurs i KNX-teknik och installation under det andra året, samt en avancerad kurs som behandlar visualisering av KNX-installation under det tredje året. Förutom dessa två valbara kurser har studerande en obligatorisk certifieringskurs på det tredje året med målsättning att bli KNX Partner.

Va d ä r K N X ?

Denna standard bygger på över 20 års erfarenhet från branschen. Med KNX kan alla komponenter kopplas samman via par-kabel, radiovågor, strömkablar eller IP/Ethernet och på så sätt kommunicera med varandra. Med KNX kan man styra belysning, solavskärmning, uppvärmning, ventilation och luftkonditionering, övervakning, alarm, mätning samt energibesparing och även audio/video, vitvaror, etc. Alla dessa funktioner kan styras och övervakas genom ett enda system.

KNXKNX är den enda standarden för hem- och fastighets-automation med:

» Ett enda tillverkaroberoende drifttagnings- verktyg (ETS).

» En komplett uppsättning av kommunikations-media (TP, PL, RF and IP).

» En komplett uppsättning av konfigurationslägen (system and easy mode).

Partnerlogon får användas endast av sådana som har avklarat den internationellt standardiserade teoretiska och praktiska examen. Användningen godkänns endast för certifierade system kunniga personer.

Alla som avklarat det internationella certifikatet hittas dessutom på partnerlistan hos KNX Association - Partner list.

Prakticums KNX-utrustning består av 15 st. ETS program med licenser för studerande och 4 labbutrustningar som möjliggör laborationer. Dessutom får varje studerande en egen ETS Lite programlicens för hemmabruk, senast i början av den obligatoriska kursen, så att de kan öva hemma på programmet och övningarna samt studera vidare på egen hand.

enda KNX-certifierade yrkesinstitutet i Finland

 

 

KNX är en erkänd internationell standard (ISO/IEC 14543-3) samt även en europeisk standard (CENELEC EN 50090 and CEN EN 13321-1) och en kinesisk standard (GB/Z 20965). Olika KNX-produkter från olika tillverkare kan enkelt kombineras, KNX-logotypen garanterar att de samarbetar.

ICT - EN AKTUELL UTBILDNINGUtbildningsprogrammet ICT startade hösten 2009. Första året studerar man samma baskunskaper som på el och automation och efter det specialiserar man sig 2 år till ICT-montör.

Förkortningen ICT (Information and Communication Technologies) har uppkommit då traditionella informations-teknologin och telekommunikationen har utvecklats till en helhet av datasystem som befinner sig i nätverk. Som utbildad ICT-montör har man en mångfald alternativ av arbete att välja inom branschen. Arbetsuppgifterna för ICT-montörer varierar från hopsättning och testning av elektronikgods till support- och designuppgifter av data- och elektronikservice. Inte att förglömma innehållsproduktion till applikationer och spel. Vårt land behöver också i framtiden flaggskepp likt ”Angry Birds”.

I början av läsåret flyttade ICT-linjen till nya utrymmen i närheten av Prakticumhuset. De nya utrymmena har gett fler möjligheter till praktiska övningar. Studerande har kunnat öva att installera datanät och svetsa datafibrer i dessa nya utrymmen samt lärt sig att montera och demontera datorer.

ICT studerande deltog i planeringen och installationen av både datanät samt videoövervakningsnät till ett kundprojekt (Global Pellet). I projektet kom studerande i kontakt med arbetslivet och fick erfarenhet av att installera dessa system åt en kund. Projektet kommer att fortsätta under nästa läsår med en tillbyggnad. Dessa byggnader kommer sedan att förbindas med varandra. Studerande har installerat datorerna som sköter om videoövervakningen samt konfigurerat så att de fungerar i kundens miljö.

ICT studerande har också under året gjort datorservice åt kunder. ICT-linjens studerande förnyade webbsidor för teknik- avdelningen. De nya webbsidorna publiceras nästa termin. Lärarna är med i EU-projekt som skapar samarbete och ömsesidig nytta för yrkesskolor över landsgränser. Med Leonardo-projekten MECFUTURE, NetLAb och VAPVoS tas ny teknologi i bruk för laborationer över Internet. Innehållet för laborationerna fusionerar automations- och ICT specifika arbeten redan under studietiden vilket ger en god insikt i den mångsidiga bransch som vår skola ger förberedande grundkunskap till.

De som genomgått utbildningsprogrammet inom datateknik och datakommunikationsteknik kompetensområdet ICT kan installera och ta i bruk datorer och datautrustning. Till det viktigaste kunnandet hör kommunikations- och datorutrustning för bostäder och affärsfastigheter samt installation och konfiguration. Dessutom lär sig studerande service av datorutrustning och hemelektronik samt installation och upprätthållning av datanät, larmsystem och antennsystem.

ändamålsenliga utrymmen som ger möjlighet till praktiska övningar

23

iSKB12 kallas den grupp på 18 stycken studerande med mål att avlägga en fristående yrkesexamen för ledare för skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet. Det speciella med gruppen förutom att de är vuxenstuderande är att de studerar enligt 1-till-1 metoden. Vilket betyder att varje studerande försetts med en iPad som skall fungera som verktyg och stöd under studierna.

Gruppen fungerar som en pilot i ett av Utbildningsstyrelsen finansierat projekt som genomförs inom Fortbildnings- centrum Prakticum. Målet är att effektivisera handledningen och kommunikationen mellan läroanstalten (FBC), den studerande och arbetsplatsen. Dessutom vill vi erbjuda alla oavsett livssituation och bostadsort samma möjligheter och förutsättningar att avlägga en examen.

I utbildningen är målet att genom moderna teknologier förbättra yrkesutbildningens resultat och på så sätt öka effekterna av utbildning ute i arbets- och näringslivet. I utbildningen används iPads, molntjänster som dropbox för fildelning, Facebook för social interaktion med handledare och studiekamrater samt inlärningsmiljön Substans för delning och spridning av studiematerial. Modellen som vi genom projektet kommer fram till går att spridas till samtliga yrkesläroanstalter som är intresserade av att ordna nätbaserade utbildningar.

Största delen av de studerande arbetar vid sidan om sina studier, och enbart var tredje vecka kommer de till Prakticum för tvådagars seminarium. Däremellan utövar de den teori som de lärt sig i Prakticum på sina arbets- platser. Också många av övningarna de får på seminarie- dagarna görs mellan seminarierna.

All vuxenutbildning på Fortbildningscentrum Prakticum genomförs enligt fristående examenssystemet. Det innebär att alla gör en personlig tillämpning där man först kartlägger den studerandes tidigare kunnande och speglar det mot examensgrunderna som berättar vad man skall kunna för att få ifrågavarande examen. I samband med kart-läggningen görs en personlig examensplan upp där man dokumenterar vilken förberedande utbildning samt praktik som behövs för att man skall lära sig det vad man ännu saknar kunskap om. När den studerande fått den utbildning och praktik som den behöver påvisar man sin yrkesskicklighet i ett s.k. examenstillfälle, som bedöms av en trepartsbedömningsgrupp där representanter från arbetsgivaren, arbetstagaren samt läroanstalten ingår.

De som studerar på iSKB12 planeras kunna slutföra sina studier under våren 2013, beroende på den personliga tillämpningen och de personliga studieplanerna.

Jeanette Harf verksamhetskoordinator

VUXENSTUDERA MED HJÄLP AV IPADS

24

Den första ekofrisörutbildningen startade för ganska exakt 10 år sedan efter att frisörutbildare Mona Mether deltagit i en fortbildning i Sverige. Sedan dess har det gått i raketfart. Nu startas två grupper per år, och till varje grupp antas 14 studerande. Efterfrågan, den är ännu större. För tillfället är Prakticum den enda i Finland som utbildar ekofrisörer. Det märks också på förfrågan och antalet intresserade som söker sig till utbildningen.

Hållbar utveckling och ekologiskt tänkande är en trend som verkar vara här för att stanna. Konsumenterna börjar bli mer och mer medvetna om vilka produkter de använder, vad produkterna innehåller och vad de kan betyda för kroppen och framförallt för framtiden. Därför är det många som söker efter mera ekologiska och helt ekologiska alternativ. Marknaden svarar på efterfrågan och nu börjar utbudet bli brokigt och för den vanliga konsumenten kan det vara svårt att se skillnad och veta vilka produkter som på riktigt uppfyller kraven för ekologiska eller naturprodukter.

Bl.a. det lär sig ekofrisörerna på den 8 månader långa utbildningen, att läsa innehållsförteckningar och urskilja koderna på skadliga ämnen och kemikalier. För att antas till ekofrisörutbildningen behöver man en grundexamen för frisör i grunden. Under studierna lär man sig förutom

EKOFRISÖRER PÅ FRAMFART I FINLAND

att läsa innehållsförteckningar grunderna i ekologisk hårvård, energiklippning, indisk huvudmassage och växtfärgning. Ekofrisörerna lär sig om naturens material och råvaror som går att användas i hårvården. De lär sig också koka sina egna växtfärger, som ofta kan innehålla t.ex. rödvin för att bl.a. påverka pH och citron för en ljusare nyans.

Nu börjar också efterfrågan på fortbildning för utbildade ekofrisörer och under verksamhetsåret har ordnats bl.a. växtfärgningskurs, ekoskönhetsmässa och kortkurs för tillverkning av egna ekologiska hårvårdsprodukter planeras för tillfället till hösten.

På Fortbildningscentrum Prakticum försöker vi genomsyra vårt ekologiska tänkande i hela vår verksamhet, inte enbart inom ekofrisörutbildningen utan också inom övriga utbildningar och i administrationen.

Jeanette Harf verksamhetskoordinator

ekofrisören fungerar som en ambassadör och informationsspridare

p å b i l d e n

De tretton ekofrisörerna som utexaminerades i Finlandiahuset 15.4.2012. Tredje från höger syns också ekofrisörutbildare Mona Mether.

25

MEDIALINJEN GJORDE UTBILDNINGSVIDEOTredje årets studerande på medialinjen hade möjlighet att välja en fördjupad videokurs under läsåret. Kursens syfte var att göra ett beställningsarbete med en utomstående regissör. M.a.o. ville man med kursen uppnå en inlärningssituation som liknar en situation i arbetslivet. Beställningsarbetet var en utbildningsvideo i visuell marknadsföring för ett affärs-utrymme. Videons målgrupper är studerande inom visuellt säljarbete, men videon lämpar sig utmärkt även för företagare inom detaljhandeln. Utbildningsvideon kommer att publiceras på skolans webbsidor.

Medialinjens studerande hade som uppgift att filma och editera en video på basen av ett färdigt manuskript. Manuskriptet hade utarbetats av visualisten Annika Hirvi och regissören Tommi Seitajoki. Filmningarna gjordes under ett veckoslut i mars, i damekiperingsaffären Mona Lisa i Hyvinge. Så snart filmningarna var klara, började studerande klippa videon till en färdig produkt. Studerande var indelade i flera team som alla klippte sin egen version av videon. För slutprodukten plockades sedan de bästa idéerna från teamen, varpå slutresultatet blev förträffligt. De studerandes insats för produktionen och kursen fick beröm av lärare Jonas Tuominen. De studerande har förutom fördjupad videokunskap, fått en merit till sin lista som kan vara bra att ha i bagaget då de söker jobb.

Ansvarig lärare för kursen och projektet var Jonas Tuominen och som utomstående regissör fungerade Tommi Seitajoki. För grafiken och de studerandes kunskaper för detta område i produktionen ansvarade lärare Marcus Emas. Skådespelar-jobbet i videon gjordes av Jenny Gyllander, som studerar på Prakticums visuella marknadsföringslinje. Som sakkunnig inom visuell marknadsföring anlitades Annika Hirvi. Skolan har fått finansiellt stöd för projektet och video av A.F. Lindstedts & Svenska handelsinstitutets fond för handelsutbildning.

26

EN TÄVLANDE STUDERANDETävlingsverksamhet är något som man kanske inte genast förknippar med yrkesutbildningen på andra stadiet. Men faktum är att det finns flera olika branschvisa både nationella och internationella tävlingar som studeranden kan vara med om.

Inom hotell och restaurangbranschen är tävlandet sedan länge en uppskattad tradition som växer i popularitet och vidareutvecklas hela tiden. Från Yrkesinstitutet Prakticum har vi genom åren haft många kunniga och skickliga studeranden som placerat sig med varierande framgång i dessa tävlingar.

En som varit med på flera tävlingar är Heidi Pirtelä som går på RSG09. Heidi som bor i Borgå tillsammans med sin pojkvän valde att studera i Prakticum i Helsingfors hösten 2009 (servitörutbildningen i Prakticums Borgå-enhet påbörjades 2010). Hur kommer det sig då att Heidi sökte sig till Prakticum och servitörutbildningen? Hon svarar att hon egentligen inte alls visste vad hon ville bli, men något där hon kunde jobba med människor och betjäning kunde det bli. Till slut valde hon att söka till Prakticum i Helsingfors, också dels för att hon kände att hon ville bort från Borgå.

Det kändes mest naturligt för henne att välja hotell- och restauranglinjen och det har hon inte heller ångrat. Heidi menar att hon lär sig bäst genom det praktiska eftersom hon inte speciellt bra trivs med eller länge orkar sitta stilla på skolbänken och lyssna på föreläsningar. Därför har studierna på Prakticum passat henne utmärkt.

Hur fick hon då smak för tävlande? Heidi berättar, att då hon på första årskursen blev tillfrågad ifall hon skulle vilja börja tävla, var hon inte speciellt ivrig på tanken, men sedan när hon på 2:an började öva för tävlingar blev hon mer och mer intresserad. Hon deltog i sin första tävling som ordnades av AEHT (Association Européenne des ecoles d’Hotellerie et de Tourisme) i Haag i Holland, i november 2011. Tävlingen var en partävling där man lottar ut vilka som bildar de tävlande paren. Trots att Heidi med sitt par inte placerade sig bland de tre bästa så gav hela upplevelsen mersmak och sporrade henne att tävla vidare. Hon var sedan med som semifinalist i TaitajaMästare2012 tävlingen och senare i FM-tävlingarna för blivande servitörer och kockar som ordnades i Nyslott. Av dessa tävlingar tyckte hon nog mest om FM tävlingen där det var flera olika tävlingsmoment, men att TaitajaMästare-semifinalen nog var rolig eftersom man där tävlade ensam.

Sam Grönstrand undervisar i restaurangservice på Prakticum och har coachat många av våra tävlingsdeltagare genom åren. Hur mycket använder ni då tid för att träna med tävlanden? Sam svarar, att det nog varierar beroende på studerande men att det absolut är minst 30 timmar per tävling. Beroende på hurudana placeringar man siktar på så kan det lätt gå upp till 100 timmar. Därtill bör tävlanden använda ännu mycket av sin fritid till att öva och läsa för att förkovra sitt kunnande under året. Inför varje tävling “preppar” vi ännu och fokuserar just på den aktuella tävlingens specialiteter.

Heidi blir färdig servitör våren 2012 och på frågan hur hennes närmaste framtid efter skolan ser ut svarar hon: Sommaren skall jag jobba på samma ställe där jag jobbat redan i två somrar. På hösten åker jag med en kompis till Thailand, för att lite se världen. Efter semestern har jag inga planer ännu, allt är öppet. Men jag skall nog fortsätta studera, kanske till tradenom, eftersom jag en längre tid redan drömt om att kunna öppna en egen restaurang någon gång.

Slutligen vill vi veta hurudana råd Heidi har för studerande som vill börja tävla. Såhär säger hon: “Du behöver tålamod och intresse för att tävla. Ifall du är intresserad och har möjlighet att tävla så ska du absolut göra det! Det är en lärorik upplevelse. Jag kommer aldrig ångra att jag varit med och tävlat!”Därför har studierna på Prakticum

passat mig utmärkt

p å b i l d e n

Studerande Heidi Pirtelä på väg på galamiddag efter AEHT-konferensen i Haag i november 2011.

27

EN PRAKTISK AKK-MÄSSA MED FÖRELÄSNINGAR OCH VERKSTÄDER Prakticum ordnade i egna utrymmen i Arabistranden en praktisk AKK-mässa med föreläsningar och verkstäder torsdagen 15.9.2011. Mässans syfte var att samla aktuell information i form av föreläsningar, ”workshops”, speakers corner samt utställningar och att skapa ett mötesform, kring ”alternativ och kompletterande kommunikation” som finns för personer med olika kommunikationssvårigheter.

Samarbetspartners kring mässa var • FDUV/Lärum• Finlands Svenska Autism- och Aspergerförening r.f.• Folkhälsans Resurscenter• Kårkulla samkommun• Tikoteekki, Förbundet Utvecklingsstörning r.f.• Yrkesinstitutet Prakticum• Zacharias Topeliusskolan

Representanterna för dessa hade samlats i 1,5 år innan för att jobba med planeringen av mässan.

Mässan engagerade ett stort antal människor inom Prakticum, över avdelningsgränser samt studeranden. Närvårdar-studerande hade även möjlighet att delta i verkstäderna. Feedbacken som kom efter mässan lät enligt följande:

”Mässan tjänar ett syfte och många deltagare blev intresserade av att få fördjupa sig i AKK. Mässan var lyckad och besöktes av ca 150 personer. Utrymmet fungerade bra och fick mycket positiv feedback- stort, luftigt och modernt. Tekniken fungerade också bra samt alla övriga arrangemang på Prakticum.”

Catarina Lindroos branschkoordinator

28

Resurslärarna på avdelningen för företagsverksamhet och kommunikation fick fin respons för sina insatser av både de studerande och deras föräldrar under läsåret. På avdelningen jobbade Leonie Grahne-Seistola och Karl Ögland på heltid och Holger Koroleff på deltid som resurslärare.

En resurslärare jobbar med flera målgrupper av studerande och på olika sätt. I de flesta fall är det fråga om någon form av inlärningssvårigheter hos de studerande. En del av dem har redan under grundskolan haft någon form av anpassning i vissa ämnen. Men alltid handlar det inte om direkta inlärningssvårigheter, utan om studier som släpar efter p.g.a. de studerandes livssituation eller en längre sjukdom. Resurslärarna hjälper dessa målgrupper enligt behovet. Ibland agerar de kompanjonslärare och är med i klassen som en extra lärare och ibland ger de smågruppsundervisning eller handledning utanför den ordinarie klassen. Ibland måste undervisningen och handledningen också ske individuellt utöver den ordinarie undervisningen.

På avdelningen för företagsverksamhet och kommunikation får ca en femtedel av alla studerande någon form av studiehjälp av resurslärarna under läsåret. Fördelen med en resurslärare jämfört med en ordinarie lärare, är att resursläraren har mera spelutrymme i veckokalendern, varpå han/hon kan reagera snabbt på de studerandes behov. Denna hjälp kan därför vara av avgörande betydelse för att en studerande når sin examen på normtiden 3 år eller behåller sin studiemotivation och därför inte avbryter sina studier. De ämnen som resurs-lärarna mest undervisar och handleder på avdelningen är matematik, redovisning och bokföring, dataämnen, språk samt företagsekonomi.

Henrik Wik avdelningschef

RESURSLÄRARNA FICK FIN RESPONS

resursläraren reagerar snabbt på de studerandes behov

29

NÄR STUDIERNA INTE RIKTIGT LÖPERIbland kan det hända att studierna inte riktigt löper som de borde. Det kan finnas många orsaker till att man inte orkar med studierna i den takt som skolan förväntar sig. Man kan ha svårt att komma iväg till skolan, det kan vara svårt att få tenterna avklarade eller så kan det hända att man inte är riktigt intresserad av det man studerar.

Kuratorn i skolan finns till för att hjälpa studerande då det gäller studierna och livet utanför skolan. Kuratorn kan tillsammans med studerande fundera på i vilken livssituation studerande befinner sig i och ifall det finns faktorer som gör att studierna inte löper som de ska. Orsakerna kan ju t.ex. vara brist på motivation, sömnproblem, nedstämdhet, ångest, relationsproblem, mobbning, brist på självförtroende eller missbruk. Det är ju inte alltid självklart vad orsakerna eller ”problemen” är. Tillsammans kan man ändå försöka samtala om livssituationen och kanske t.o.m. finna lösningar på svåra saker i livet. Ibland kan det hända att det lättar bara man får tala med en utomstående om sådant man tycker är jobbigt. Kuratorn i skolan finns också till för studerandes föräldrar. Föräldrar kan gärna kontakta kuratorn om de oroar sig för hur deras ungdomar klarar sina studier eller hur de mår.

Kuratorn hjälper också till att hitta andra som kan ta itu med svåra saker t.ex. inom hälsovården, psykiatrin eller social-vården.

SPOFF “Svar På Ofta Förekommande Frågor” H u r g ö r m a n o m m a n v i l l k o m m a o c h p r a t a ?

Ifall man vill komma och prata med kuratorn kan man ta kontakt på olika sätt. Det går att komma och hälsa på. Sitter oftast med dörren uppe då jag inte har någon annan i rummet. Då är det bara att stiga på. Annars kan man ringa, texta eller maila. Man kan också be någon lärare man litar på komma med eller kanske be en förälder ringa om man har lust.

F å r n å g o n a n n a n v e t a a t t m a n v a r i t h o s k u r a t o r o c h v a d m a n p r a t a t o m ?

Ingen annan får veta vad man pratar om med kuratorn. Ifall kuratorn tycker att man kanske borde prata med någon annan om något speciellt problem så frågar man lov först. Kuratorn behöver kanske ibland tala med den klassansvariga om saker som specifikt berör skolgången men då kommer vi överens om det tillsammans före man gör det. Medstuderande får förstås inte veta något om kuratorsbesöken. Vid specifika och sällsynta problem har kuratorn också en anmälningsskyldighet till myndigheten.

H u r m å n g a g å n g e r g å r m a n h o s e n k u r a t o r ?

Det varierar. Allt från ett besök till kontinuerliga besök under hela skoltiden. Det får man ganska långt bestämma själv eller så kommer vi överens om det tillsammans. Man kan ställa upp mål med kuratorsbesöken.

p å b i l d e n

Kurator Anders Svartbäck

30

STUDERANDEVÅRD OCH STUDIESOCIAL VERKSAMHETSkolan har i år satsat på det förebyggande arbetet både då det gäller det rusmedelsförebyggande arbetet och arbetet med att förebygga avbrott. Allt förbyggande arbete ska stå på en stadig grund och kännetecknas av trivsel och trygghet. Skolan har under läsåret påbörjat uppbyggnaden av en socialäroplan som ska genomsyra hela organisations- pyramiden från rektor till studerande. Alla i personal är delaktiga i det förebyggande arbetet. Det handlar om att skapa en trivsam skolmiljö, där skolmiljön består förutom den fysiska miljön av lärare, medstuderande och övrig personal. Flera lärare har under det gångna läsåret fortbildat sig i lärar- ledarskap för att bli ännu bättre på att möta studerande i olika gruppkonstellationer. Skolans tanke är att om lärarna mår bra och orkar i sin arbetsuppgift, håller kvaliteten i undervisningen och då upprätthålls även studiemotivationen hos våra studerande.

Vi har i samarbete med Klaari och Närpolisen uppdaterat handlingsplanen mot rusmedel och genomfört anti-tobak kampanjer. Studiebyråns personal och lärare har engagerat sig under rasterna i arbetet mot en rökfri skola.

Klassansvariga lärare har gjort ett värdefullt arbete med att regelbundet följa upp studerandes studieprestationer och frånvaro vilket möjliggör att vi kan identifiera studie- svårigheter och ingripa i ett tidigare skede. Varje avdelning har en egen resurslärare som kan stöda studerande i yrkes-studierna. Specialpedagogen och ledaren för studerande- vården Petra har koordinerat stödresurserna och enligt henne så har alla studerande som bett om stöd fått det. Det erbjuds också stöd till de som aktivt deltagit i undervisningen men av någon anledning inte klarat en kurs.

Skolan har utvecklat sitt samarbetsnätverk däribland Krisjouren för unga och De ungas akademi har hållit kurser i personlig utveckling för våra studerande. Krisjouren för unga höll en valfri kurs Balans! där studerande fick reflektera kring bl.a. självkänsla, stresshantering och sömnvanor. De ungas akademi har hållit DISA kurser för två klasser.

Vi har i år haft en ny kurator, Anders, som hjälpt och stött många studerande och studerandegrupper i olika situationer. Läs mera om Anders arbete på sidan 29.

Studiehandledarna Christel och Merja har funnits tillhands för studerande bl.a. då studierna inte löpt planenligt. De har också i ett tidigt skede under läsåret följt upp tredje årets studerandes prestationer och handlett dem med målsättningen att alla ska utexamineras den 31.5.2012.

I november anställdes en ny ungdomspedagog, Robban, som genast fick ställa igång med studerandekårsval. Robban har fungerat som handledare för studerandekåren och tutorerna. Han har funnits till för alla studerande under matrasterna då EK-rummet varit öppet.

Tu t o r v e r k s a m h e t

Hösten 2011 startade med buller och bång. Tutorerna i Helsingfors tog emot nya studerande till Prakticum, de gick runt i klasser och presenterade studiebyrån samt höll en lektion med varje nybörjarklass där de nya studerande fick lära känna varandra. I Borgå åkte de nya studerande och personalen ut till Kokonudden för att grilla korv. Borgå tutorerna och resursläraren Minna stod för programmet. Vår värdefulla samarbetspartner Ungdomscentralen i Helsingfors hade rastverksamhet på Helsingforsenheten genast första veckan, därefter har de varit på Prakticum en gång var tredje vecka.

Tutorerna har varit aktiva på alla trivselfrämjande evenemang. De genomförde tillsammans med stödlärare Jennie Ettornas dag som detta läsår var ett Zoo-race på Högholmen. Tutorerna fungerade också som guider då skolan hade öppet hus. Dessutom var tutorerna aktiva under En Härlig vecka som genomfördes vecka sju. Under en härlig vecka har vi med små insatser försökt höja trivsel samt stärka samhörigheten i skolan. Måndagen inleddes med ett tal innehållande lite härliga ord av skolans rektor. Skolan bjöd på en filmföreställning för skolans samtliga studerande. Vändagen inföll under en härlig vecka och då bjöd studerandekåren på chokladhjärtan vid lunchen och lärarcoachen Mela bjöd på lätt massage till personal i kafferummet. På onsdag serverades Brunbergs-kyssar till efterrätt. Veckan avslutades med en temadag med temat trafiksäkerhet som arrangerades av Nhupb11. Läs mera på sidan 13. I Bamba spelades musik varje dag och en följd av detta så har det spelats musik i Bamba varje fredag.

S t u d e r a n d e k å r e n

Studerandekåren har detta läsår bl.a. jobbat med en återvinnings- kampanj. Kåren har köpt nya uppsamlingskärl ordnat ett system (turas om) att tömma uppsamlingskärlen för tomflaskor. De har också haft som målsättning att bli mera synliga. De har bl. a en ny facebook sida. Studerandekåren i Borgå bakade pepparkakor och ordnade en julfest på Borgå- enheten. I Helsingfors har kåren inlett ett samarbete med Helmi Liiketalousopisto och båda skolornas kårer planerar för en gemensam fest, arbetsnamnet är “Winterdance 2012”, som skall hållas på Helmi. Förutom detta arrangerar studerandekåren dimissionsfesten på restaurang Kaisaniemi för avgående studerande.

Petra Fagerström ledare för studerandevården

Allt förbyggande arbetet ska stå på en stadig grund och kännetecknas av trivsel och trygghet.

31

STUDERANDEKÅRENStuderandekåren tackar för det gångna året. Det har varit ett mycket givande år och nya kontakter har uppstått. Med ett nytt ledarskap och med att alla medlemmar är nya i kåren har vi haft det lite svårt att få våra tidtabeller att stämma med varandra. Därmed har vi inte haft så många uppdrag att arbeta med, så det har blivit kvalitet framför kvantitet.

Vi har haft några av medlemmarna som deltagit i elev- riksdagen och som jobbat med politiska aspekter inom ramen för studerande i yrkesinstitut i Svenskfinland och studerande i Prakticum. Vi har också samarbetat med tutorerna och tillsammans skapat en ny kontakt med Helmi Liiketalousopisto som vi kommer att jobba rätt koncentrerat med under det kommande året.

Vårt uppdrag att “Våga vara grön” fick omåttliga proportioner, trots att det bara är ett av studerandekårens motton. Vi har arbetat mycket med att försöka göra oss mera synliga i skolan bl.a. genom att hänga upp affischer. Mot slutet av året har vi planerat och arrangerat en avslutningsmiddag för de studerande som blir dimitterade.

Under året har det kommit miljontals idéer om vad studerandekåren skulle kunna arbeta med. Det studerande- kårsmedlemmarna måste arbeta med i fortsättningen är att drömmar inte blir sanna av sig själv, utan det kräver arbete och engagemang av var och en.

Nu vill vi hjärtligt tacka alla studerande och lärare för det gångna året och vi ser framemot kommande termin. Det har varit en ära att samarbeta med er alla. Det är småningom dags att börja packa ihop sakerna och börja njuta av sommaren.

Janne Heikkilä studerandekårens ordförande

Laita siivet selkään, lennä, unelmoi! Kuule kuinka elämän kutsu sinulle soi Marleena Ansio

p å b i l d e n f r å n v ä n s t e r

Sara Soininen, Janne Heikkilä, Daniel Borgsten, Nils Lehtinen, Annika Ahlrot, Donat Statovci, Sonja Mellin och Anna Haglund. På bilden saknas Sandra Suominen.

32

VTA - VOCATIONAL TRAINING ABROAD

Det handlar endast delvis om att förkovra sig i sin yrkes-skicklighet. Mera handlar det om att lära sig att stå på egna ben, få ett ökat självförtroende och naturligtvis om att få erfarenheter som senare kommer att vara till stor nytta. VTA räcker tre veckor och utförs i regel under den period då studeranden har inlärning i arbete. För att öka tryggheten är det alltid minst två studeranden som tillsammans åker på VTA till samma stad, arbetsplatsen är dock oftast olika.

VTA är ett utbyte, så att våra studerande bor hemma hos studerande som går i någon av våra samarbetsskolor. Dessa samarbetsskolor är än så länge en skola i Correggio i Italien och en skola i Donauwörth i Tyskland, fler skolor är möjliga i framtiden. Dessa utländska studerande kommer sedan att bo hemma hos våra studerande, då det är dags för de utländska studerandenas VTA i Finland. Det kan också hända att de utländska studerandena först kommer till Finland och att våra studerande först därefter gör sin VTA utomlands.

Utan de internationella Comenius-projekten som Prakticum haft sedan 2005 skulle det inte finnas något VTA, så enkelt är det. VTA är ett fristående projekt som några av skolorna i de tidigare Comenius-projekten startade år 2007. Syftet med VTA är att ge studerande möjlighet att göra en del av sin IA utomlands för att på så sätt få pröva sina vingar i en mera utmanande omgivning.

Till skolornas uppgifter hör att skaffa en lämplig arbetsplats för de utländska studerandena och att hålla kontakt med dem och arbetsplatsen under arbetsperioden, för att försäkra sig om att allt står rätt till.

VTA är ett synnerligen förmånligt sätt att få erfarenhet av arbetslivet och -kulturen i ett främmande land. Oftast har utbytet gått väl, men i enstaka fall har kulturskillnaderna gjort vistelsen mindre lyckad, så det gäller att noga överväga om man är mogen för VTA-äventyret.

De goda erfarenheter vi har av projektet har stärkt oss i vår uppfattning om att detta är något som borde erbjudas ett större antal studeranden. Hittills har endast studeranden på Företagsverksamhet och kommunikation kunnat delta i VTA, men vi arbetar nu med att göra VTA möjlig för skolans samtliga studeranden.

Jan-Ole Nordlin lärare

33

ADMINISTRATIONEN - EN VIKTIG FUNKTIONPå Fortbildningscentrum Prakticum är administrationen bakom utbildningarna av stor betydelse. Enlig lag är vi skyldiga att föra statistik, rapportera förverkligad utbildning, inskrivna studerade m.m. För att det skall vara möjligt behövs ett heltäckande administrationsprogram som gör arbetet smidigt och lätt samt säkert att föra register över alla våra studerande med tillhörande personuppgifter. Programmet som vi valt att använda heter SopimusPro och CampusPro. Med detta mångsidiga program kan man sköta alla ärenden på ett och samma ställe, så som administration av studeranden och företag, uppföljning av intäkter och utbetalningar (studiesociala förmåner och utbildningsbidrag), rapportering till myndigheter osv.

Vi vill kunna använda samma program till samtliga våra tjänster och då är det också viktigt att det är användarvänligt för studerande och arbetsplatsutbildare som bl.a. gör sin utvärdering via webmodulen till programmet. SopimusPro WEB är ett av de viktigaste verktygen för den läroavtalsstuderande under utbildningen. Här jobbar den studerande med sin Personliga plan för inlärning i arbete (p.i.a.). P.i.a. är ett viktigt verktyg för läroavtalsstuderande och arbetsutbildare för att förstå vad och hur de bör gå tillväga för att försäkra sig om att inlärningen på arbetsplatsen är kvalitativ. Via samma verktyg kvitterar studerande sina utvärderingssamtal och bedömningar som förts med det utbildande företaget (arbetsplatsen). Det är också här som arbetsplatsutbildaren ansöker om ersättning och utvärderar sina studerade. Utvärderingen är samtidigt en viktig komponent i läroavtalet för kompetensplaneraren, som härigenom kan följa med att det sker kontinuerlig utveckling hos studeranden ute på arbetsplatserna. Användningen av digitala verktyg och program skall inte vara något svårt utan någonting som skall underlätta studieprocessen, förbättra kommunikationen och vara en smidig del av vardagen under studietiden. Det är därför som vi kontinuerligt utvecklar administrationsprogrammen och hur de används.

p å b i l d e n

Kompetensplanerare för närvårdare Catharina Grönqvist och systemexpert Mathias Grönqvist.

34

MÖT EN ALUMN

p å b i l d e n

Kompetensplanerare för närvårdare Catharina Grönqvist och systemexpert Mathias Grönqvist.

H u r k o m d e t s i g a t t d u s ö k t e t i l l P r a k t i c u m o c h m e r k o n o m - u t b i l d n i n g e n ?

Fick höra om möjligheten att ta dubbelexamen i slutet av högstadiet. Valde merkonomutbildningen som tillägg till studenten p.g.a. de otaliga möjligheterna utbildningen öppnar både med tanke på kommande studier och arbetslivet.

Va d ä r d e t b ä s t a m e d a t t s t u d e r a p r a k t i s k t ?

Att man på riktigt får ”testa” det man lärt sig i verkligheten.

V i l k e n n y t t a h a r d u h a f t a v d i n m e r k o n o m e x a m e n i a r b e t s l i v e t ?

Att kunna tänka kommersiellt, bokföra och analysera bokslut. M.a.o förstå hur ett företag ”funkar”.

Va r f ö r v a r d u a k t i v i n o m P r a k t i c u m s s t u d e r a n d e k å r u n d e r d i n s t u d i e t i d ?

Det var roligt och givande att få träffa studeranden från andra enheter, vara med och ordna fester och att föra studerandes önskemål/vilja vidare.

Möt Jonathan Widbom, en av Prakticums alumner från avdelningen för företagsverksamhet och kommunikation. Idag är han verkställande direktör och delägare i ett företag som importerar designmöbler för offentliga utrymmen.

H a r d u u n d e r d i n s e n a r e k a r r i ä r h a f t n å g o n n y t t a a v d i n a k t i v i t e t i n o m s t u d e r a n d e k å r e n ?

Att vara med i studerandekåren är ju ett förtroendeuppdrag som dessutom ser bra ut på CV:n. Får jobba ihop med olika människor och företag som man säkert har nytta av i framtiden.

V i l k a ä r d i n a r å d t i l l s t u d e r a n d e s o m b ö r j a r p å m e r k o n o m l i n j e n ?

Njut av studietiden men var ändå noga med studierna. Som merkonom har man möjligheter och färdigheter till en massa olika yrken ifall man på riktigt lärt sig och förstått det som bjuds ut.

Hur s e r d i n nä r mas t e f r am t i d u t nu?

Jobbar som VD på ett snabbt växande företag, ser mig själv jobba kvar där och hoppeligen fortsättningsvis lyckas utveckla och expandera verksamheten. Hoppas också få inleda mina MBA studier inom några år.

Jona than i e t t nö t ska l :

Namn: Jonathan Widbom Bor: i Esbo med min sambo och två hundar Yrke: Verkställande direktör Utbildning: Merkonom 2005 Yrkesinstitutet Prakticum

Hobbyn: Båt, golf, wakeboarding, mat och vin

35

NÄRVÅRDARE I BORGÅNärvårdarutbildningen i Borgå har långa traditioner. Utbildningen införlivades med Prakticum 2002 i och med att Folkhälsans yrkesinstitut Focum (som tidigare haft hand om utbildningen) sammanslogs med Praktika till Yrkesinstitutet Prakticum. Utbildningen i Borgå utbildar närvårdare för hela Östnyland. Att utbildningen skulle bli kvar i Borgå var klart redan i och med fusionen av de två skolorna. Närhetsprincipen skall gälla då det är fråga om unga studerande, utbildning måste erbjudas nära hemmet. Antalet studerande inom närvårdarutbildningen har stadigt ökat, detta också som följd av Prakticums satsning på vuxenutbildning. Närvårdar- utbildning för vuxna erbjuds idag via läroavtal och nya grupper startas varje år. För efterfrågan är stor på duktiga närvårdare och enligt prognoser på behovet av arbetskraft år 2025 är det skrämmande stort inom social- och hälsovårdsbranschen. En utbildad närvårdare får idag redan garanterat jobb, vilket är glädjande för den utbildande skolan. En del av våra studerande väljer också att fortsätta studera, vanligtvis då inom samma bransch på yrkes- högskolenivå.

Närhetsprincipen skall gälla då det är fråga om unga studerande, utbildning måste erbjudas nära hemmet Harriet Ahlnäs

p å b i l d e n f r å n v ä n s t e r

Blivande närvårdarna Linda och Sofia

S t u d e r a n d e h a r o r d e t

Vi studerar första året på närvårdarlinjen. Snart har det första året gått, och vi är riktigt nöjda med vad vi lärt oss hittills. Vi har haft vissa perioder som varit mer eller mindre stressiga, men vi har klarat av dem bra, med hjälp av god planering och deltagande av lektionerna.

L i n d a

Det roligaste har varit att få göra praktiska uppgifter i skolan, och på inlärning i arbetet. I varje ämne finns det någonting intressant och givande. Jag har lärt mig en hel del nya saker redan på första året.

S o f i a

Det intressantaste, men svåraste nu på första året har varit sjukvård och omsorgsdelen. Ett av mina favoritämnen har varit bl.a. läkemedelslära. Jag har lärt mig bäst genom de praktiska uppgifterna och inlärning i arbete.

36

UPPRÄTTHÅLLARE OCH STYRELSEU p p r ä t t h å l l a r e

Yrkesinstitutet Prakticum upprätthålls av Svenska Framtidsskolan i Helsingforsregionen Ab. Aktieägare i bolaget är Esbo stad, Grankulla stad, Helsingfors stad, Kyrkslätt kommun, Samfundet Folkhälsan, Sibbo kommun, Sydkustens landskapsförbund och Vanda stad. Aktieägarna är representerade i bolagets styrelse. Skolans rektor Harriet Ahlnäs fungerar också som bolagets verkställande direktör.

S t y r e l s e

Svenska Framtidsskolan i Helsingforsregionen Ab har en styrelse som beslutar om det strategiska arbetet för skolan. Styrelsen godkänner budgeten och följer upp den, anställer avdelningscheferna, besluter om förändringar inom skolans utbildningsutbud, drar upp riktlinjer för skolans framtid mm. Styrelsemedlemmar är: Stefan Mutanen (ordförande), Maria Björnberg-Enckell (viceordförande), Anna Ehrnrooth, Agnetha Eriksson, Mia Grundström, Berndt-Johan Lindström, Annelie Nylund, Ari-Pekka Toivari. Rektor/vd fungerar som föredragande och sekreterare i styrelsen.

f r å n v ä n s t e r

Maria Björnberg-Enckell (Helsingfors stad) Stefan Mutanen (Folkhälsan)

Agnetha Eriksson (Sydkustens landskapsförbund) Annelie Nylund (Sibbo kommun)

Anna Ehrnrooth (Folkhälsan)

På bilden saknas Mia Grundström (Esbo stad), Berndt-Johan Lindström (Vanda stad)

och Ari-Pekka Toivari (Folkhälsan)

37

LEDNINGSGRUPPENRektorn/VD stöds i sitt arbete av ledningsgruppen, som utöver rektor/VD består av cheferna för de 5 olika avdelningarna och av ekonomichefen. Som ledningsgruppens sekreterare fungerar ekonomisekreteraren. Ledningsgruppen behandlar ärenden som är principiellt viktiga för skolans verksamhet, samordnar och utvecklar verksamheten samt fattar beslut om den operativa verksamheten. Ledningsgruppen styr och utvecklar Yrkesinstitutet Prakticums verksamhet så, att de strategiska målen som styrelsen har godkänt uppnås.

Ledningsgruppen möts varje måndag på ett sk soffmöte, ett kort informationsmöte som inte protokollförs. Ledningsgruppen har dessutom en gång per månad ett längre protokollfört möte, där beslutsärenden tas upp. Ledningsgruppen gör beslut i ärenden som gäller gemensamma regler och direktiv för hela skolan, informerar om aktuellt som är på gång inom de olika avdelningarna och planerar gemensam verksamhet för skolan. Innevarande läsår har t.ex. skolans kvalitetsprogram varit ett ofta återkommande ärende, så också organisationsmodellen och eventuella förändringar i den. Rektor/VD kan också tillsammans med ledningsgruppen bereda vissa ärenden till styrelsen. Ledningsgruppen planerar också tillsammans med den kreativa ledaren alla aktiviteter för att öka samhörigheten inom skolans personal.

f r å n v ä n s t e r

Harriet Ahlnäs, rektor/VD Benjamin Packalén, avdelningschef Fortbildningscentrum Prakticum Britt Lindroos, ekonomisekreterare och enhetsansvarig för Borgå-enheten Henrik Wik, prorektor och avdelningschef företagsverksamhet och kommunikation Anneli Koskinen, ekonomichef Karl-Erik Nylund, avdelningschef teknik Åsa Krook, avdelningschef turism-, hotell- och restaurangservice, gemensamma ämnen

SAMARBETSDELEGATIONENPrakticums samarbetsdelegation är en utvidgad sådan, d.v.s. den fungerar också som arbetarskyddskommitté. Delegationen består av förtroendepersonerna Maj Törn-Luukkaa och Peter Ammondt, övriga personalens representant Hanna Kerman (moderskapsledig från 5.4.2012, ist. Katja Zevallos), arbetarskyddschef Karl-Erik Nylund (till februari) och Susanne Forsgren (från och med februari), arbetarskyddsfullmäktige Michael von Bell samt personalforums ordförande Micael Forsstedt. Samarbetsdelegationen besluter i ärenden som personalforum har förberett, diskuterar kollektivavtalsfrågor och behandlar arbetarskyddsärenden. På bilden från vänster: Peter Ammondt, Anneli Koskinen, Michael von Bell, Harriet Ahlnäs, Micael Forsstedt, Katja Zevallos, Maj Törn-Luukka och Susanne Forsgren.

PERSONALFORUMPrakticum har tillsatt en arbetsgrupp, kallad personalforum, för utvecklandet av verksamheten i skolan med beaktande av skolans gemensamma värderingar. Inom personalforum behandlas ärenden som gäller trivseln i skolan, förslag till förbättringar mm. Personalforum förbereder ärenden för beslut i samarbetsdelegationen och behandlar också ärenden som ledningsgruppen önskat få kommentarer om. I personalforum ingår en till två representanter per avdelning, en för övriga personalen, en för gemensamma ämnes lärare, en för Fortbildningscentrum och en för studiebyrån. Medlemmar i personalforum och på bilden från vänster: Birgitta Stenberg, Dan Vainio, Heidi Linko, Merja Björkman, Marcus Emas, Micael Forsstedt (ordförande) och Jeanette Harf (sekreterare). På bilden saknas Carita Rehnström (till 4.5.2012), Carita Böckerman-Oksanen och Tiisa Vasara.

39

YRKESTEAMETYrkesteamet är ett organ som består av representanter från arbetslivet, läroanstalten och de studerande. Yrkesteamets uppgift i Prakticum är att ta ställning till förslag på examensspecifika läroplaner och planer för genomförande av yrkesprov. Förutom att yrkesteamet är beslutsorgan för dessa uppgifter, så följer organet också upp yrkesprovens genomförande i skolan. Arbetslivs-representanter i yrkesteamet är Ann Wahlroos-Jaakkola (ordförande), Guy Nordström, Anna Lumme, Anne Taikoff (höstterminen) och Knut-Gustav Röberg (fr.o.m. vårterminen). Skolans styrelse representeras av Anna Ehrnrooth, skolans ledningsgrupp av Henrik Wik och Pia Furu (till 1.3.2012) samt lärarna av Jan Nyman och Robert Sjöholm. Studeranderepresentanter är Oscar Grönberg och Karolina Kärkkäinen. Yrkesteamets sekreterare är Katja Zevallos.

VI SOM GÖR PRAKTICUMUnder läsåret 2011-2012 har följande personer jobbat för Yrkesinstitutet Prakticum.

A d m i n i s t r a t i o n

Ahlnäs Harriet rektor/VD Blomqvist Axel kock Caloander Jenna receptionist Cedergren Peter vaktmästare Collan Caj IT-stöd Ekholm Kaj administrativ assistent Forsgren Susanne ledande husmor 22.11.2011-> Kalmari Lasse kock 8.8.2011-> Koskinen Anneli ekonomichef Krook Peppe kreativ ledare Lindroos Britt ekonomisekreterare, enhetsansvarig för Borgåenheten Lindroos Christoffer IT-stöd Loman Benita studiesekreterare Loman Kari IT-ansvarig ->13.5.2012 Nylund Marika ekonomisekreterare Rehnström Carita husmor ->7.5.2012 Ringbom Lotta kvällsvärdinna Symkens-Sörensen Chantal, studiesekreterare Zevallos Katja utvecklingskoordinator Zhao Xingyue köksarbetare

S t u d i e b y r å n

Adolfsen Sara hälsovårdare Adolfsson Gerd hälsovårdare, Borgå Björkman Merja studiehandledare Eriksson Viveka psykiatrisk sjukskötare Fagerström Petra ledare för studerandevården Hamro Jennie stödlärare Malmsten Maria kurator, Borgå Miettinen Mina studiehandledare (alt.ledig) Nilsson Robert ungdomspedagog 24.10.11-> Nyholm Mikaela lärarcoach Svartbäck Anders kurator Assendelft-Nyberg van Christel studiehandledare Öhman Pia kurator (moderskapsledig)

Avde ln ingen för före tagsverksamhet o c h k o m m u n i k a t i o n

Andersson Nils lärare i fotografi Emas Marcus lärare i grafisk produktion Fagerström Ben lärare i redovisning Grahne-Seistola Leonie resurslärare Kivekäs Sigrid lärare i kundservice och marknadsföring Koroleff Holger lärare i redovisning, resurslärare Liljestrand Jan lärare i programmering Lindström Tom lärare i serverteknik Långström Niklas branschkoordinator Molin Jan lärare i kontorsprogram Måsa Tommy timlärare i programmering Niemi Marja-Leena timlärare i visuellt säljarbete Nordlin Jan-Ole lärare i video- och filmproduktion Sederholm Nina lärare i konst och kultur Taddele Majvor lärare i kundservice och marknadsföring Tuominen Jonas lärare i video- och filmproduktion Vainio Dan lärare i företagsverksamhet Wik Henrik avdelningschef/prorektor Wallin Paul lärare i webbproduktion Zach Alexander lärare i webbproduktion Ögland Karl resurslärare

Av d e l n i n g e n f ö r s k ö n h e t s - , s o c i a l - o c h h ä l s o v å r d

Albäck Mikaela branschkoordinator för skönhet ->2.3.2012 Alldén Sandra social- och hälsovårdslärare Björk-Sinisalo Barbro utbildningskoordinator Blomqvist Jonas resurslärare Blomqvist Lisbeth social- och hälsovårdslärare ->1.4.2012 Bäckman Irene social- och hälsovårdslärare ->31.12.2011 Böckerman-Oksanen Carita, frisörlärare Calenius Jenny social- och hälsovårdslärare Collanus Sanna social- och hälsovårdslärare

40

Eriksson Sofia social- och hälsovårdslärare Fraile Sonja social- och hälsovårdslärare Furu Pia avdelningschef ->31.3.2012 Granberg Annette social- och hälsovårdslärare Lempinen Maria resurslärare Lindholm Camilla kosmetologlärare Lindholm Ingela social- och hälsovårdslärare Lindroos Catarina social- och hälsovårdslärare branschkoordinator för Trehab Lindström Monica lärare Mannevaara Pauleen social- och hälsovårdslärare Mikkola Virve social- och hälsovårdslärare Nyberg Catharina social- och hälsovårdslärare ->30.9.2011 Nylund Anne branschkoordinator för social- och hälsovård tjänstledig 1.4.2012-> Nylund Björn koordinator för idrottsprofileringen Oksanen Linda frisörlärare Rehnstrand Minna resurslärare Roslund Erika kosmetologlärare Selin Susanne kosmetologlärare Silvola Maria kosmetologlärare Sjöblom Margareta social- och hälsovårdslärare ->30.11.2011 Ståhlberg-Singh Monica social- och hälsovårdslärare Suikkanen May frisörlärare Sundbäck Pia social- och hälsovårdslärare Taakala Jenni social- och hälsovårdslärare Tillander Nenne social- och hälsovårdslärare ->29.1.2012 Törn-Luukkaa Maj social- och hälsovårdslärare Vasara Tiisa social- och hälsovårdslärare Weckström Bernhard social- och hälsovårdslärare

Av d e l n i n g e n f ö r t e k n i k

Aspenström Kenneth lärare/bilteknik Forsstedt Micael lärare/IT-stöd/el- och energiteknik Gästgivars Robin butiksansvarig, teknikbutiken Holmqvist Stefan lärare/bilteknik Johansson Pontus lärare/automation Karhulahti Markus lärare/bilteknik Kjellberg Mikko resurslärare Kuvaja Markus lärare/automation Nylund Karl-Erik avdelningschef Sevon Kurt lärare/bilteknik Sinervo Patrik lärare/ICT Sjöholm Robert lärare/ICT Storbjörk Marcus yrkesman Tuominen Börje lärare/el- och energiteknik von Bell Michael lärare/ICT von Bell Theo lärare/ICT

Av d e l n i n g e n f ö r t u r i s m - , h o t e l l - o c h r e s t a u r a n g s e r v i c e Ehnberg Maarit lärare i matservice Eskman Mikael lärare i matservice Fridolfsson Pia lärare i restaurangservice Grundström Veronica lärare i merkantila ämnen Grönstrand Sam lärare i restaurangservice Heijnsbroek-Wiren Mia lärare i restaurangservice

Krook Åsa avdelningschef Nyman Jan lärare i matservice Rosenström Kenneth lärare i matservice Sjöholm Lotta lärare hotell- och turismservice Stenberg Birgitta lärare i teoreteisk matlagning Sundholm Michaela lärare

L ä r a r e i g e m e n s a m m a ä m n e n

Ammondt Peter lärare i samhällskunskap, finska Bergman Jan lärare i matematik, fysik, kemi Kokkonen Anna-Reetta lärare i finska Lagerqvist Susanne lärare i engelska Lepola Maija lärare i finska moderskapsledig ->16.4.2012 Linko Heidi lärare i matematik, fysik, kemi Munter Jonas lärare i modersmål Mörsky Majbritt lärare i gymnastik, hälsokunskap Sandell Magdalena lärare/modersmål Sjöblom Heidi lärare (moderskapsledig) Stenvall Jan-Peter lärare i modersmål Svaetichin Kia lärare (tjänstledig) Åkerberg Margareta lärare (studieledig) Österberg Mathias lärare i matematik, fysik, kemi

F o r t b i l d n i n g s c e n t r u m P r a k t i c u m ( F B C )

Grönqvist Catharina kompetensplanerare Grönqvist Mathias systemexpert Harf Jeanette verksamhetskoordinator Kerman Hanna kompetensplanerare moderskapsledig 10.4.2012 -> Kohonen Ina utbildare Laatikainen Jonna utbildningskoordinator Lemström Yvonne kompetensplanerare ->30.9.2011 Lundell Ida kompetensplanerare Mether Mona utbildare Minkkinen Hanna utbildare Mårtens Linn utbildningskoordinator ->27.9.2011 Mäntymäki Kirsi Utbildare Packalén Benjamin avdelningschef Pahlman Peter kompetensplanerare Pitkänen Saija utbildare Seger Marina e-learningkoordinator

Y r k e s f ö r b e r e d a n d e l i n j e n

Blomqvist Jessica assistent Enevald-Lindén Malin assistent Forsman Tina ledande assistent Fridlund-Lintinen Majvor lärare ->30.11.2011 Furu Pia avdelningschef ->31.3.2012 Kaske Petra ledande lärare Lindroos Catarina branschkoordinator Lönnqvist Sabina assistent Nygård Kjell-Johan ledande assistent Rizzo Sarah lärare Runn Isabel assistent Sandell Mona assistent ->30.11.2011 Sundström Marianne assistent Tsyblov Karen assistent Uvalic Zlatco assistent Westerlund Eva lärare

restaurangprakticum teknikbutiken

K O S M E T O L O G T J Ä N S T E R

I Prakticums kosmetologsalong Praktic Beauty erbjuder vi Dig förmånliga och bra behandlingar. Kundbetjäningen fungerar som i en vanlig salong där du bokar tid för behandlingar och make-up. Samtliga behandlingar utförs alltid under handledning av våra lärare. I salongen säljs även ett urval hudvårdsprodukter.

Kundbetjäningstider & behandlingarprakticum.fi/kosmetolog_tjanster

Tidsbeställning020 7699 735

F R I S Ö R T J Ä N S T E R

I Prakticums frisörsalong PrakticHair erbjuder vi Dig förmånliga frisörtjänster i gengäld mot att studerandena får mera tid att utöva frisörmomenten. Samtliga behandlingar utförs alltid under handledning av våra lärare. I salongen finns också ett urval hårvårdsprodukter till salu.

Kundbetjäningstider & behandlingarprakticum.fi/frisor_tjanster

Tidsbeställning020 7699 733

L U N C H R E S TA U R A N G

Varje dag serveras en tre rätters lunchmeny som är framtagen av våra kockstuderanden. I köket tillreder andra eller tredje årskursens kockstuderande maträtterna och i restaurangsalen serverar första årskursen oberoende av studieinriktning. Restaurangen rymmer 60 personer.

Öppethållningstider Måndag - torsdag kl.11-13 under läsåret

Bordsreservering020 7699737 eller restaurangen@prakticum.fi Sällskap över åtta personer bör göra bordsreservation på förhand.

F O R D O N S S E R V I C E

Teknikbutiken grundades i december 2009 och fungerar i samband med yrkesinstitutet Prakticums bilavdelning med tanken att sälja reservdelar till bilsidans service och reparationsarbeten. Butiken är del av Fixus-kedjan.

Här man kan köpa bilreservdelar, -kemikalier samt elmaterial och lampor. Via teknikbutiken kan du också beställa tid för service av din bil.

Kundbetjäningstiderprakticum.fi/teknikbutiken

Tidsreservering040 535 4400 eller 040 357 7700

Jan-Magnus Janssons plats 6, 00500 HelsingforsJan-Magnus Janssons plats 5, 00500 Helsingfors

Jan-Magnus Janssons plats 5, 00500 Helsingfors Jan-Magnus Janssons plats 5, 00500 Helsingfors