prelrapport revc 170627b - kth.diva-portal.org1130336/fulltext01.pdf · period of time scanias...

EXAMENSARBETE INOM MASKINTEKNIK,

Industriell ekonomi och produktion, högskoleingenjör 15 hp

SÖDERTÄLJE, SVERIGE 2017

Förrådsexpandering

- En bedömning av

förvaringslösningar

Alex Elofsson Alenius

Fatlum Aliji


En bedömning av förvaringslösningar

av


Fatlum Aliji

Examensarbete HPU 2017:16

KTH Industriell teknik och management

Hållbar produktionsutveckling

Mariekällgatan 3, 151 81 Södertälje

Examensarbete HPU 2017:16



Fatlum Aliji

Godkänt

2017-06-27

Examinator KTH

Claes Hansson

Handledare KTH

Mikael Grennard

Uppdragsgivare

Scania Industrial Maintenance

Företagskontakt/handledare

Magnus Strömbom

Sammanfattning

Under de senaste 5 åren har det skett en dramatisk ökning av lagerlagda maskinreservdelar och

förbrukningsmateriel inom förrådsverksamheten som Scania Industrial Maintenance bedriver.

Inom kort sikt ska produktionsenheten Växellådsbearbetning expanderas anmärkningsvärt i

avseendet till antal maskiner och produktionstakt. Detta innebär att behovet på lagringskapacitet

kommer att öka ytterligare mot dagens redan ansträngda lagringsytor i byggnad 067.

Ett av arbetets delmål var att fastställa hur mycket lagringskapacitet som behövdes i framtiden

inom förrådet i byggnad 067. Ett behovsanpassat lösningsförslag skulle modelleras som innebar

den lägsta möjliga investeringen. Vidare skulle den teoretiska förvaringskapaciteten undersökas

med olika förvaringslösningar, där en jämförelse utfördes efter kostnad och kapacitet.

För att fastställa nulägessituationen har projektgruppen observerat, fört intervjuer med personal

och praktiserat i förrådet. Genom att ha studerat litteratur och undersökt leverantörer erhölls

information om hur en layout bör konstrueras. Projektgruppen approximerade det framtida

lagringsbehovet med intern hjälp och skapade därefter en skräddarsydd layout efter det scenariot.

För att komma fram till kapaciteten som olika förvaringslösningar genererar behövdes mätningar

utföras i förrådet. Kapaciteterna beräknades sedan med en volymapproximationsberäkning.

Den framtida ökningen av lagringsbehovet för förrådet i byggnad 067 fastställdes till ca.170

pallplatser och 180 kvadratmeter hyllyta, se figur 26 och 27 för illustration av lösningsförslag.

Undersökningen av den teoretiska förvaringskapaciteten i byggnad 067 konkluderade följande:

Pallförvaring

Konventionella pallställage kräver lägst investering.

Mobila pallställage genererar störst kapacitet.

Smågodshantering

Konventionella hyllställ kräver lägst investering.

Smalgångslager med plocktruck genererar störst kapacitet.

Nyckelord

Lagerutformning, förråd, förvaringsmetoder, hanteringshjälpsmedel, layout, approximation

Bachelor of Science Thesis HPU 2017:16

Warehouse expansion


Fatlum Aliji

Approved

2017-06-27

Examiner KTH

Claes Hansson

Supervisor KTH

Mikael Grennard

Commissioner

Scania Industrial Maintenance

Contact person at company

Magnus Strömbom

Abstract

During the last five years there have been a dramatic increase of stored machine spare parts and

consumables in the warehouses that Scania Industrial Maintenance manages. Within a short

period of time Scanias gearbox processing department will expand remarkably in respect to

machinery and production rate. These occurrences will create a bigger demand of storage

capacity in byggnad 067, which is a warehouse that serves the gearbox processing unit.

This project shall determine the future demand of storage capacity in byggnad 067 and thereafter

meet this increase with a solution model resulting in the lowest total investment. Furthermore

this thesis shall compare several types of storage solutions after generated cost and capacity.

To establish a realistic picture of the ongoing situation a status analysis had to be carried out. The

project group performed observations, interviews with involved personnel and practiced in

byggnad 067. Information and knowledge about warehouse design was crafted by studying

literature and examining suppliers of warehouse equipment. The future demand for storage was

approximated with internal assistance, thereafter a fitted layout was modelled to meet this

requirement. Measurements within the warehouse were necessary so the volume approximations

could be carried out, which estimates the capacity of each different storage solution.

The future demand of storage in byggnad 067 was determined to approx. 170 pallets and 180

square meters of shelf space, for illustration of solution model see figure 26 & 27. The

comparison of different storage solutions in byggnad 067 concluded the following:

Pallet storage

Conventional pallet racks require the smallest investment.

Mobile pallet racks generate the greatest capacity.

Small goods handling

Conventional shelfs require the smallest investment.

Narrow aisle shelfs served with a truck generate the greatest capacity.

Key-words

Warehouse design, inventory, storage solutions, warehouse equipment, layout, approximation

Förord

Denna rapport är resultatet av det examensarbete som avslutar vår högskoleingenjörsutbildning

inom tillämpad maskinteknik vid Kungliga Tekniska Högskolan i Södertälje.

Arbetet ägde rum under vårterminen 2017 hos Scania Industrial Maintenance AB i Södertälje.

Examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng och har skrivits av Alex Elofsson Alenius och

Fatlum Aliji.

Vi vill börja med att tacka Magnus Strömbom som var vår kontaktperson och foten in i företaget.

Under arbetet har vi haft mycket hjälp av vår handledare på Scania, Edvin Bergqvist.

Vidare vill vi också tacka alla medarbetare, chefer och experter som tagit sig tid att delta i

intervjuer, svarat på frågor och på andra sätt bidragit med information som har varit till nytta för

arbetet.

Vi vill även tacka vår handledare på KTH, Mikael Grennard, som bidragit med mycket hjälp

under arbetets gång.

Södertälje den 15 juni 2016

__________________________ __________________________

Alex Elofsson Alenius Fatlum Aliji

Innehåll 1 Inledning ............................................................................................................................................... 1

1.1 Bakgrund ....................................................................................................................................... 1

1.2 Problemdefinition ........................................................................................................................ 1

1.3 Mål ................................................................................................................................................. 2

1.4 Avgränsningar .............................................................................................................................. 2

1.5 Lösningsmetod ............................................................................................................................. 2

1.5.1 Nulägesanalys ....................................................................................................................... 2

1.5.2 Litteraturstudie ..................................................................................................................... 3

1.5.3 Intervjuer .............................................................................................................................. 3

1.5.4 Dokument från Scania ........................................................................................................ 3

1.5.5 Informationssökning på internet ....................................................................................... 3

1.5.6 Beräkningar .......................................................................................................................... 3

2 Teoretisk referensram ......................................................................................................................... 5

2.1 Lager .............................................................................................................................................. 5

2.1.1 Varför används lager? ......................................................................................................... 5

2.1.2 Olika Lagerformer ............................................................................................................... 6

2.1.3 Hur utformas ett lager? ....................................................................................................... 6

2.1.4 In-/Utleveransområde ........................................................................................................ 8

2.1.5 Artiklarnas karaktär ............................................................................................................. 8

2.1.6 Konstruktionsprinciper ...................................................................................................... 9

2.1.7 Lokalen utformning och anpassbarhet ........................................................................... 10

2.2 Förvaringsmetoder .................................................................................................................... 11

2.2.1 Lastbärare ........................................................................................................................... 11

2.2.2 Ställagelagring ..................................................................................................................... 13

2.2.3 Grenställ .............................................................................................................................. 14

2.2.4 Hyllfackslagring ................................................................................................................. 14

2.2.5 Smalgångslager med hyllställ ............................................................................................ 15

2.2.6 Paternosterlager ................................................................................................................. 15

2.2.7 Hissautomat ....................................................................................................................... 16

2.2.8 Tätlagringssystem .............................................................................................................. 16

2.3 Val av förvaringslösning ........................................................................................................... 17

2.4 Scanias egna standarder ............................................................................................................ 18

2.5 Truckar ........................................................................................................................................ 19

3 Nulägesbeskrivning ........................................................................................................................... 22

3.1 Artiklar......................................................................................................................................... 22

3.1.1 Mer om artiklar .................................................................................................................. 22

3.1.2 Maximo ............................................................................................................................... 23

3.2 Arbetssätt .................................................................................................................................... 24

3.2.1 Personal............................................................................................................................... 24

3.2.2 Arbetsmoment och flöden ............................................................................................... 24

3.3 Förrådsbyggnaden ..................................................................................................................... 26

3.3.1 Förnödenhetsförråd .......................................................................................................... 27

3.3.2 Oljeförråd ........................................................................................................................... 28

3.3.3 Färdigvarulagret ................................................................................................................. 30

4 Genomförande .................................................................................................................................. 32

4.1 Inventering av dagsläget ........................................................................................................... 32

4.1.1 Pallplatser ............................................................................................................................ 32

4.1.2 Sammanställning av pallplatser och kragar .................................................................... 32

4.1.3 Hyllplansytor ...................................................................................................................... 33

4.2 Mätning av byggnad .................................................................................................................. 34

4.3 Specifikationer och pris ............................................................................................................ 35

4.4 Uppdelning av artiklar ............................................................................................................... 35

4.5 Approximation ........................................................................................................................... 36

4.5.1 Reservdelar ......................................................................................................................... 36

4.5.2 Förbrukningsartiklar ......................................................................................................... 37

4.5.3 Beräkningar ........................................................................................................................ 37

4.6 Grov lageromsättningsanalys ................................................................................................... 37

4.7 Modellering av layout ................................................................................................................ 38

4.7.1 Behovet ............................................................................................................................... 38

4.7.2 Optimering ......................................................................................................................... 39

4.7.3 Riskanalys ........................................................................................................................... 41

5 Resultat ............................................................................................................................................... 42

5.1 Framtida lagringsbehovet ......................................................................................................... 42

5.2 Layoutförslag mot framtida behov .......................................................................................... 42

5.3 Maximal teoretisk kapacitet ...................................................................................................... 44

5.3.1 Färdigvarulagret (A-, B- och C-del) ................................................................................ 45

5.3.2 Förnödenhetsförråd och oljeförrådet (D-del) ............................................................... 45

5.3.3 Effektivitetsjämförelse ...................................................................................................... 46

6 Slutsats ................................................................................................................................................ 50

7 Diskussion .......................................................................................................................................... 52

7.1 Riskanalys .................................................................................................................................... 52

7.2 Approximationsmetod .............................................................................................................. 53

7.3 Mått och beräkningar ................................................................................................................ 53

7.4 Prisuppgifter och specifikationer ............................................................................................. 54

7.5 Kapacitetsförhållande ................................................................................................................ 55

7.6 Rekommendationer och framtida arbete................................................................................ 56

Referenser .................................................................................................................................................... 58

Figurförteckning ......................................................................................................................................... 59

Figurer ..................................................................................................................................................... 59

Tabeller .................................................................................................................................................... 60

Diagram ................................................................................................................................................... 60

Appendix ....................................................................................................................................................... I

Färdigvarulagret – A, B, C-del ............................................................................................................... I

Förnödenhetsförråd & Oljeförråd – D-del ....................................................................................... III

//Bra

___________________________Inledning__________________________

___________________________________________________________________________

1

1 Inledning

Detta kapitel presenterar projektet och ger en överblick av bakgrunden till problemställningen. Även relevant

vilka avgränsningar som gjorts samt vilka lösningsmetoder som tillämpats.

1.1 Bakgrund

Scania Industrial Maintenance AB tidigare Dynamate AB är ett helägt dotterbolag till Scania CV.

Företaget bedriver all verksamhet inom produktionsunderhåll och anläggningsunderhåll åt

moderbolaget. Tillgången till reservdelar för akuta reparationsåtgärder är en viktig del i

underhållet av produktionsutrustning. Scania Industrial Maintenance driver därför en

förrådsverksamhet som ser över beståndet och leveranser av dessa komponenter. Förråden är

uppdelade i flera små enheter som tillgodoser och stödjer varsina produktionsområden. Där

förrådet i byggnad 067 huvudsakligen förser växellådsbearbetningen med förbrukningsmateriel,

förslitningsmateriel och maskinreservdelar.

Under de senaste 5 åren har det skett en dramatisk ökning av lagerlagda maskinreservdelar i

förråden. Utvecklingen har hittills hanterats via punkteffektiviseringar av rådande verksamhet, för

att kunna tillgodose ett ökande lagringsbehov. I dagsläget konkurrerar förvaringsbehoven mot

produktionsytor, vilket lämnar förrådsverksamheten med bristande lagringsytor. Därför försöker

förrådsverksamheten samarbeta och effektivisera befintliga lokaler för att framställa mer

lagringsytor.

Inom kort sikt ska även växellådsverksamheten expanderas anmärkningsvärt i avseendet till antal

maskiner och produktionstakt. Detta innebär att behovet på lagringskapacitet ökar ytterligare

med dagens redan ansträngda lagringsytor och höga förrådsnivåer i byggnad 067.

1.2 Problemdefinition

Behovet av lagringsytor i byggnad 067 under framtiden är okänt eftersom beredningsarbetet av

maskiner och annan utrustning inte är färdigställd. Detta avgör i sin tur kapacitetsbehovet i

förrådet, hur mycket förbrukningsmaterial och maskinreservdelar som bör lagerläggas.

Vilken typ av förrådslayout tillfredsställer det framtida lagringsbehovet?

Scania vill även undersöka den teoretiska lagerkapaciteten i byggnad 067, hur mycket större är

denna än i dagsläget?

___________________________Inledning__________________________

___________________________________________________________________________

2

1.3 Mål

Det framtida lagringsbehovet för byggnad 067 skall fastställas genom en approximation.

Framställa ett layoutförslag för förrådsverksamheten i byggnad 067 som tillgodoser det

framtida behovet med den minsta totala investeringen.

Undersöka den maximala teoretiska lagringskapaciteten i byggnad 067 med olika

förvaringslösningar.

Jämföra olika förvaringslösningar utifrån ett kapacitets- och kostnadsperspektiv.

1.4 Avgränsningar

Ingen ekonomisk fokus på anläggningens faciliteter, exempelvis belysning, värme och

elektronik.

Inget fokus på optimering av artikelförvaringsutrymmen, exempelvis fyllnadsgrad av

pallar eller paternosterverk.

Gruppen gör antagandet att nuvarande artikelförvaring är korrekt.

Antagandet görs att ingen ledig kapacitet existerar i förrådet.

Ingen hänsyn tas till byggnadens markbeläggning.

På Scanias begäran exkluderas helautomatiska lagringssystem för gods på pall ur arbetet.

1.5 Lösningsmetod

I detta avsnitt förklaras varför en specifik metod applicerats och vilket syfte denna tjänat i

projektet.

1.5.1 Nulägesanalys

För att få en bild av dagsläget inom förrådet genomfördes en nulägesanalys. Nulägesanalysen

bestod av studiebesök och observationer som genomfördes för att förstå hur

förrådsverksamheten fungerar och erhålla information, inspiration och idéer om projektets

genomförande. Vidare praktiserade projektgruppen i förrådet för att bygga en ökad förståelse om

förrådspersonalens arbete och det interna flödet. Arbetet bör då vara så verklighetsanpassat som

möjligt eftersom lösningsförslagen kommer ha inverkan på verksamheten vid implementering.

För att utföra beräkningar och modellera en layout behövdes exakta mått på byggnaden och

förvaringslösningar, vilket framställdes genom mätningar.

___________________________Inledning__________________________

___________________________________________________________________________

3

1.5.2 Litteraturstudie

Litteraturstudien undersökte skriftliga arbeten som ansågs relevanta till ämnet, som exempelvis

arbeten om lagerutformning, förvaringsmetoder och principer för lagring. Huvudsakligen bestod

dessa texter av vetenskaplig art som tryckt litteratur och tidigare examensarbeten.

1.5.3 Intervjuer

Intervjuer och samtal genomfördes med förrådspersonal, experter och leverantörer. För att

erhålla information om förrådverksamheten, förvaringsmetoder och andra restriktioner för

projektet. Mycket av denna information är specifik och kan inte finnas i andra arbeten eller

sammanhang som exempelvis erfarenhet inom Scanias förrådsverksamhet. Informationen är

nödvändig för förståelsen och projektets resultat. I intervjuerna gavs även möjlighet till att ställa

följdfrågor under flera olika tillfällen.

1.5.4 Dokument från Scania

De dokument som erhölls från Scania bestod av internt material såsom standarder, riktlinjer och

statistik. Scania använder dessa dokument för att förklara hur förrådsverksamheten är uppbyggd,

hur den ska styras och det statistiska nuläget i form av nyckeltal och artikelbestånd.

1.5.5 Informationssökning på internet

För att erhålla kostnader och specifikationer om förrådsutrustning utfördes en undersökning på

internet. I huvudsak har leverantörer av förvaringslösningar och truckar varit av intresse. Internet

har även varit en bra källa för sökning och inhämtning av bilder och litteratur.

1.5.6 Beräkningar

För att fastställa förvaringskapaciteter med olika lösningar var volymberäkningar tvungna att

genomföras. Volymberäkningarna standardiserades genom användandet av enkla geometriska

figurer med olika storlekar, där höjd, bredd och djup tagit hänsyn till. Exempelvis sågs en

pallplats som ett solitt block där pallens krävda yta, ställagens balkar och bärplanen var

inkluderade.

___________________________Inledning__________________________

___________________________________________________________________________

4

_____________________Teoretisk referensram ___________________

___________________________________________________________________________

5

2 Teoretisk referensram

Detta kapitel innehåller den teori som examensarbetet är baserat på.

2.1 Lager

Anledningen till varför ett företag bedriver en lagerverksamhet varierar och detta har en direkt

inverkan på hur den bör utformas och styras. Målet med denna verksamhet är att skapa en

konkurrenskraftig leveransservice som på ett optimalt sätt möter eller överträffar kundens behov.

Enligt Lumsden (2012) kan leveransservice delas upp i fyra stycken huvudelement som har ett

starkt samband till varandra:

Lagertillgänglighet – Leverans kan ske utan eller med så kort tidsfördröjning som möjligt

direkt från lagret.

Leveranstid – Tid från lagd order tills varan når slutkund.

Leveranssäkerhet – ”Förmågan att leverera rätt i tid, i rätt kvantitet och kvalitet och på

rätt plats till rätt storlek.”

Leveransprecision – Att varan når slutkund under avtalad tid.

2.1.1 Varför används lager?

För många verksamheter är det nödvändigt med en lagerhållning, så den kan bedrivas med färre

produktionstopp och störningar. Lagerhållningen är en buffert som jämnar ut variationer över

tid, vilket ökar säkerheten inom produktion. Som nämnt tidigare existerar lager på flera ställen i

produktionskedjan, antingen kan den förse produktionen med råmaterial eller slutkunden med

den färdiga produkten. Segerstedt (2008) förklarar att lager ständigt är i transformation med tanke

på in/ut flödet av material eller artiklar. In och ut flödet ur lagret styrs antingen internt eller

externt, exempelvis ger en orderläggning av kund ett utflöde samtidigt som inköpsavdelningen

kan skapa ett inflöde. Därmed är det viktigt att säkra dessa in/ut leveranser, dessa anledningar

kan vara:

”Att ha hög tillgänglighet till produktionslagret för snabb leverans till kund

Att produktionstid och kvantitet mellan olika produktionsgrupper kan variera i fabriken

vilket kan skapa kösituationer

Säkerställning av problemlösning i verksamheten” (Segerstedt, 2008)


___________________________________________________________________________

6

2.1.2 Olika Lagerformer

Lumsden (2006) särskiljer mellan lager och förråd där han menar att begreppet lager används vid

ett upplag som är till för försäljning och leverans direkt till kund. Författaren menar även att

begreppen inte särskiljs i praktiken i någon större utsträckning där ordet lager används mer

generellt, och därför kan t.ex. vara ett förråd av reservdelar.

Lumsden (2006) segregerar olika lagertyper efter artikelinnehåll samt vilken process i

produktionskedjan som utnyttjar denna. Två huvudtyper av lager presenteras:

Förråd – Innehåller inköpta detaljer, förbrukningsmaterial, bearbetningsverktyg,

tillsatsmaterial, hjälpdon med mera.

Färdigvarulager – Innehåller ett upplag av färdiga produkter som binder upp kapital och

fyller ingen annan funktion än att vara en garanti för leverans till kund.

I rapporten benämns en av förrådets lokaler färdigvarulager, trots att denna innehåller reservdelar, verktyg och

förbrukningsmaterial. Detta beror på att historiskt sätt har denna lagerlokal används för färdiga produkter till

lastbilen och därmed bibehåller projektgruppen den benämningen.

2.1.3 Hur utformas ett lager?

Ett lager utformas på olika sätt beroende på dess placering i hela produktionsprocessen enligt

Aronsson (2003):

Kompromiss/konflikt

Aronsson (2003) beskriver att en naturlig konflikt uppstår vid lagerhållning, där fördelar och

nackdelar måste värderas och sammanställas mot varandra. Segerstedt (2008) beskriver

lagerhållning som en sekundär lösning om övriga problem inte kan lösas. Fokus ska i första hand

läggas på övriga problem som är orsaken till behovet av en lagrande verksamhet. Samtidigt

beskrivs lager som ett tvingande krav om ett företag ska lyckas möta rådande efterfrågan. Bördan

som associeras med lager är:

Kapitalbindning

Hantering och styrning

Kräver lokalyta


___________________________________________________________________________

7

Aspekterna ovan är förutsättande för driftsättning av ett lager samtidigt som dessa direkt knyts till

bidragande kostnader. Det kommer alltid krävas kompromisser av olika slag för att uppnå den

optimala verksamheten för en specifik situation.

Ett lager måste konstrueras så ovanstående parametrar vägs mot varandra, att ytan som

konsumeras är minimal samtidigt som kapaciteten inom verksamheten möter efterfrågan

(Aronsson, et al., 2003). Nackdelar med under- och överkapacitet i lager förklaras:

Överkapacitet i lagret leder till överkonsumtion av yta och ökande kostnader.

Underkapacitet i lagret kan leda till produktionsstopp eller leveransförseningar.

Huvudsakliga parametrar

Vid skapandet av en lagerlayout bör följande tre huvudsakliga parametrar enligt Lumsden (2012)

prioriteras.

Hög fyllnadsgrad

Detta betyder att förvaringslösningarna utnyttjar så mycket av den tillgängliga lokalvolymen

samtidigt som en effektiv hanteringsprocess kan bedrivas. Det Lumsden (2012) menar är att de

olika konstruktionsparametrarna inte får överskrida varandra. Lagerytan får inte utnyttjas till den

grad att hanteringseffektiviteten avsevärt försämras och interna transporter ökar kraftigt. En

fyllnadsgrad på 100% är teoretiskt sätt genomförbar men kommer resultera i att personalen inte

kommer in i lagerlokalen.

Minimering av interna transporter

Inom en lagerverksamhet vill man eftersträva minimala transportsträckor, eftersom detta orsakar

kostnader men framförallt tidsspill vilket är icke värdeskapande tid. En vanligt använd princip för

att motverka detta är att artikelsortimentet uppdelas efter uttagsfrekvens. Artiklar som mer

frekvent förbrukas eller görs uttag på bör placeras så nära utlastningszonen som möjligt. Detta

betyder att transportsträckorna blir kortare i genomsnitt över en period, vilket minskar onödiga

rörelser (Lumsden, 2012).

Hanteringseffektivitet

Hanteringseffektiviteten är ett mått på lättillgänglighet, denna parameter är knuten till vilken typ

av förvaringslösning som används i ett lager. Denna faktor är beroende av två huvudsakliga delar:

1. Strukturerad och förståelig artikelplacering

2. Artikelns svåråtkomlighet i förvaringslösningar


___________________________________________________________________________

8

Både dessa faktorer bidrar till merarbete och slöseri av resurser, ett vanligt exempel är att en

truckförare behöver flytta på en pall får att få åtkomst till efterfrågat gods.

Lumsden (2012) påpekar att jämkning mellan ovanstående punkter alltid kommer ske vid

optimering av en lageryta. Huvudkonflikten sker mellan fyllnadsgrad och hanteringseffektivitet,

eftersom dessa två parametrar är direkta motpoler i sammanhanget. Eftersom målet är att uppnå

maximal lagrings- och hanteringseffektivitet inom lagret som är så kostnadseffektiv som möjligt.

Lumsden (2012) beskriver även hur kritiskt det är att målsättningen, funktionen och ändamålet

med en lageryta definieras noggrant och tydligt. Tompkins (2010) nämner några generella mål

som förekommer vid ett sådant planeringsarbete:

Effektiviserat utnyttjande av lageryta

Hög lageranpassbarhet efter variationer

Tydlig och lättförståelig artikelplaceringsstruktur

Möjliggöra ett effektivt internt arbete

Kostnadseffektivitet i förhållande till t.ex. lokalyta, materialhantering, förvaring,

artikel/material inkurans och bemanningskrav

2.1.4 In-/Utleveransområde

Avsändnings- och mottagningszoner är ett

visuellt och funktionellt sätt för att enkelt

identifiera var ingående och utgående gods

skall stå. Dessa zoner är nödvändiga för att

logistikflödet skall fungera smidigt eftersom

transportarbetet som bedrivs ofta är intensivt

(Frazelle, 2001).

Figur 1 U-format materialflöde

2.1.5 Artiklarnas karaktär

Vid skapandet av en lagerbyggnadslayout är det viktigt att man undersöker och preciserar vilka

typer av artiklar som ska förvaras. Enligt Lumsden (2006) är artiklarnas form och storlek en

styrande faktor i vilka typer av förvaringslösningar som är lämpliga att använda samt hur dessa

bör konstrueras. Vidare avgör detta också var förvaringslösningarna bör placeras eftersom en

lagerbyggnad ofta inte är symmetrisk eller homogen.


___________________________________________________________________________

9

Ofta lämpar sig större förvaringslösningar som pallställ där ytan är stor och takhöjden är god.

Samtidigt som en mindre hylla eller hurts inte alls ställer samma krav på platstillgänglighet.

2.1.6 Konstruktionsprinciper

Aronsson (2003) nämner att en lagerverksamhet inte enbart kan modelleras och styras efter en

typ av artikel utan kräver en kombination mellan flera principer.

Popularitetsprincipen

I Lumsden (2006) förklaras det att popularitetsprincipen bygger på en ABC-uppdelning av

artiklar efter hanterad plockfrekvens. ABC-uppdelningen går ut på att sortering av artiklar sker så

de med hög plockfrekvens placeras nära utleveransområdet. Artiklarna med lägre plockfrekvens

placeras långt från utleveransområdet för att effektivisera flödet och öka fyllnadsgraden. För att

bedöma om placeringen enligt principen kan vara lönsam behövs en studie av den totala effekten

av sådant förslag göras. Samtidigt som transportarbetet minskar så ökar påfyllningsarbetet.

Storleksprincipen

Denna princip föreslår att tunga, stora och otympliga artiklar som är svåra att hantera lagras nära

sitt användningsområde eller nära utleveransområdet. Kostnaderna för att hantera dessa enheter

är ofta större än för övriga artiklar vilket är ett motiv till att göra transportsträckan så kort som

möjligt. Om takhöjden på byggnaden varierar bör tunga artiklar placeras där takhöjden är som

lägst medan lätthanterliga artiklar bör placeras där takhöjden är som högst (Lumsden, 2006).

Gånglängdsprincipen

Enligt gånglängdsprincipen har längden av

gångarna betydelse för plocknings- och

lagringseffektiviteten. Lumsden (2006) menar att

långa gångar innebär att lagringseffektiviteten

ökar samtidigt som plockningseffektiviteten

minskar. Det vill säga att den som plockar en

kundorder måste förflytta sig fram till en

tvärgång för att få åtkomst till nästa hylla. Om

transportgångar skapas i plockgången förloras

potentiellt lagringsutrymme.

Figur 2 Typisk lagerlayout vid orderplockningssystem


___________________________________________________________________________

10

2.1.7 Lokalen utformning och anpassbarhet

Även lagerlokalen ensamstående har inverkan på hur effektivt en lagerverksamhet kan bedrivas.

Lumsden (2006) nämner ett par viktiga aspekter för lagerbyggnader:

Lagerutrymmet ska vara flexibelt och anpassbart

Expansionsmöjligheter bör finnas

Lokalen bör vara anpassad efter verksamheten och tilltalande för personalen

Lokalens kostnader ska hållas nere

Ytutnyttjande

Enligt Tompkins (2010) är målet att uppnå en så stor utnyttjandegrad som möjligt med maximal

täthet för att minimera outnyttjat utrymme mellan artiklarna. Däremot får inte artiklar lagras så

tätt att hanteringen försvåras. Samtidigt måste hänsyn tas till faktorer som exempelvis byggnadens

begränsningar såsom balkar, takhöjd, spärrområden, transportgångar med mera.

Det är även viktigt med en tydlig struktur av lokalens ytor, specifikt avsatta platser för olika

artiklar och transportgångar som är välmarkerade. Lumsden (2006) illustrerar gångbredden som

en avgörande faktor för golvuttnyttjandet

Figur 3 Golvutnyttjande för kortsideshanterad Europall

Författaren jämför golvutnyttjandet mellan ett automatlager som utnyttjar ca. 45 % med en

motviktsgaffeltruck som utnyttjar ca. 32 % och där höjden är konstant för bägge alternativen.


___________________________________________________________________________

11

2.2 Förvaringsmetoder

Förvaringslösningarna som ska användas är direkt knutna till vilka egenskaper artiklarna i ett lager

besitter och byggnadens begränsningar. Det finns flera förvaringslösningar som är lämpade för

olika typer av artiklar som ger olika hanteringseffektivitet och fyllnadsgrad.

2.2.1 Lastbärare

Många lagerverksamheter använder också standardiserade lastbärare för att underlätta lastning

och transporter av gods. Lumsden (2006) påpekar användandet av olika standardiserade

lastbärare både i positiva och negativa aspekter i förhållande till traditionell särbehandling av

artiklar. Författaren menar att enhetslaster ger låg fyllnadsgrad som exempelvis gods på pall.

Lokalvolymen kommer då både utnyttjas av artikeln och lastbäraren, vilken minskar den totala

möjliga ytan att förvara artiklar på. Ofta är också lastbäraren stor i jämförelse med godset som är

staplat på den vilket leder till en låg utnyttjande grad.

De stora fördelarna som författaren nämner med enhetslaster är följande:

Hantering och smidighet vid lastning av gods.

Antalet transporter minskar eftersom fler artiklar kan lastas på samma lastbärare.

Standardiseringar inom förvaringslösningar och övrig utrustning inriktade mot lastbärare

leder till ökad effektivitet både inom hantering.

I en lastbärare är den lagrade kvantiteten av artiklar vanligtvis större än uttaget vid ett tillfälle.

Därför är det en fördel om hela lastbäraren kan utnyttjas, så ytan kan anpassas efter det faktiska

behovet.

EUR-pall

Enligt Lumsden (2006) är Europapallen den pall som används i störst utsträckning inom

verkstadsindustrin och har måtten 800 x 1200 mm. Vanligtvis brukar denna typ av lastbärare

lagras i någon form av ställagelösning, där flera pallar kan staplas vertikalt eller horisontellt på

varandra. Vidare kan pallen utrustas med Pallkragar för gods som inte går att stapla, antalet kragar

varierar beroende på artiklarnas specifikationer och krav. Interna transporter av EUR-pallar sker

nästan alltid med någon typ av truck.


___________________________________________________________________________

12

Figur 4 Principiell uppbyggnad av pall som lastbärare

Plocklådor – Plastbackar

Plastbacken är en vanligt förekommande lastbärare för mindre artiklar antingen placerade i hyllor,

paternosterverk eller liknande lagring där användningen anses vara lämplig. Oftast innehåller en

plastback många små detaljer som inte kan lagras individuellt och-/eller löper risk att tappas bort.

Dessa lådor ger även symmetri i lagringen p.g.a. den standardiserade formen. Däremot finns det

en fara att dessa inte utnyttjas tillräckligt vilket leder till outnyttjat lagringsutrymme i lastbäraren

(Åkerlund, Magnus, 2016).

Figur 5 Plastback

Enligt Lumsden (2006) existerar det sex stycken huvudsakliga typer av förvaringsmetoder:

Ställagelagring

Djuplagring

Fristapling

Hyllfackslagring

Specialkonstruktioner

Automatlager

Automatlager exkluderas från arbetet efter intern begäran. För projektspecifika kravställningar se

(avsnitt 3.1.1).


___________________________________________________________________________

13

2.2.2 Ställagelagring

Detta är den vanligaste förekommande förvaringsmetoden för gods i pall och plocklådor.

Ställagen är utformade som stora hyllor där gods placeras i olika våningssektioner, där pallarna

vanligtvis kortsidesplacerade. Med denna lösning är alla artiklar individuellt åtkomstbara, lätta att

styra och hålla reda på administrativt. Enligt Jonsson & Matsson (2005) ger denna lösning hög

flexibilitet men ett måttligt lågt lokalutnyttjande eftersom transportgångarna mellan ställagen tar

upp potentiell lagringsyta. Transportgångens storlek mellan ställage är beroende på

hanteringshjälpmedlets specifikationer. Ställagens utformning och storlek varierar kraftigt från fall

till fall och de huvudsakliga begränsningarna är lokalens takhöjd och hanteringshjälpmedlets

lyfthöjd (Lumsden, 2006). Vidare rekommenderar författaren en lyfthöjd på 5-6 m vid rationell

hantering av gods, så hanteringsarbetet inte blir överväldigande.

Vid lagring av gods med en lägre

uttagsfrekvens kan lyfthöjden lämpligt ökas

till 8–9 m med användandet konventionella

hanteringshjälpmedel. Det finns även

möjlighet till att bygga på ställage i höjdled

om dessa är av rätt fabrikat1. Nedan följer en

sammanfattning av aspekter förknippat med

ställagelagring enligt Constructor (2017):

Figur 6 Pallställage med smalgångstruck

1 Hans Norin. Ställageexpert, ROFO, Norin & Co. Telefonintervju. 2017-05-11


___________________________________________________________________________

14

Individuell artikelåtkomst

Kräver generellt lägst investering

Förändringsbar

Trucken begränsar gångbredd mellan ställage

Figur 7 Pallställage

2.2.3 Grenställ

Ett grenställs används för att lagra långt gods och otympliga artiklar som inte är lämpade för

annan förvaring eller lastbärare av något slag. Trots att artiklarna är otympliga och osymmetriska

kan in/ut lastning ske med truck.

Figur 8 Grenställ

2.2.4 Hyllfackslagring

Hyllfackslagring är en förvaringsmetod som generellt används för smått gods som inte kräver

hanteringshjälpmedel. Hyllorna är uppbyggda på liknande sätt som pallställagen och kan bestå av

flera hyllor, dessa sektioner kan sedan modelleras för att bilda ett hyllsystem. Fördelen med denna

typ av lagring är anpassbarheten, eftersom vikt- och säkerhetskrav är låga kan exempelvis hyllor,

gavlar, lådfack och sektioner flyttas efter eget behov (Lumsden, 2006). Hyllfackslagring är vanligt

förekommande inom verktyg- och reservdelsförråd. Nedan presenteras fakta vid val av hyllställ.

”Hyllställ i envåningsutförande kräver låg investering.

Hyllsystemet är enkelt att sätta samman till ett fungerande lager och lätt att ändra efter

behoven.


___________________________________________________________________________

15

Stort användningsområde tack vare brett tillbehörsortiment.

Envåningshyllställ har begränsning när det gäller att utnyttja golvytan effektivt.

Systemet kan förberedas eller kompletteras för utbyggnad till flervåningsutförande

senare” Constructor (2017)

Figur 9 Hyllställ i entresolplankonfiguration

2.2.5 Smalgångslager med hyllställ

Smalgångslagring är en form av hyllförvaring som kan betjänas med en plocktruck enligt

Constructor (2017). Dessa är utav en grövre konstruktion jämtemot konventionella hyllor och

kan byggas upp till 15 meter höga. Dessa system konfigureras ofta på samma sätt som

ställagelagring för gods på pall, där hänsyn tas för trucktransporter.

Figur 10 Smalgångslager med hyllställ

2.2.6 Paternosterlager

Denna förvaringslösning är ett vertikalt roterande hyllsystem som med hjälp av datorstyrning

matar fram en angiven hylla. Ett paternosterverk är lämplig vid lagring av många och små detaljer

p.g.a. hyllornas design. Däremot kan avståndet mellan hyllor justeras något vilket ger systemet

viss flexibilitet/anpassbarhet. Enligt

Lumsden (2006) och Constructor (2017)

existerar följande för och nackdelar med

systemet:

Högt golv och volymutnyttjande


___________________________________________________________________________

16

Mer lönsam vid takhöjder över 5 meter

Snabb, effektiv och ergonomisk

plockning

Investeringskrävande lösning

Figur 11 Paternosterverk

2.2.7 Hissautomat

En hissautomat fungerar på ett liknande sätt

som paternosterverket, vilket ger den snarlika

för- och nackdelar. Den stora skillnaden är att

hyllorna inte roterar inom automaten utan

enbart hissas till uttagsplatsen. Detta möjliggör

att automaten kan anpassa hyllavstånden

automatiskt beroende på vilket gods som lagras

samt ha flera olika uttagsplatser för gods

(Constructor Sverige AB, 2017).

Figur 12 Hissautomat

2.2.8 Tätlagringssystem

Ett tätlagringssystem även kallat mobila ställage är uppbyggt på liknande sätt som ett vanligt

ställage, förutom att dessa är mobila längs ett rälssystem. Fördelen med detta är minimeringen av

transportgångar, en yta som istället kan användas för fler ställage eller annan lagring. Detta system

finns för alla typer av artiklar och manövreras antingen för hand, med truck eller med elmotorer.

Enligt Lumsden (2006) är denna lösning intressant vid lagring av dyrbara verktyg och reservdelar

med låg uttagningsfrekvens. Denna lösning skapar ett högt golvutnyttjande samtidigt som

åtkomst till samtliga lagrade artiklar bibehålls. Nackdelar är att denna typ av lagring ofta kräver en

större investering och ett omfattande förarbete. Förvaringslösningen finns både för lagring av

gods i pall eller i hylla som kan illustreras i Figur 13.


___________________________________________________________________________

17

Figur 13 Mobila hyllställ

2.3 Val av förvaringslösning

Matrisen nedan visar egenskaperna hos Constructors sortiment för pallförvaring. Varje teknisk

lösning värderas i tre nivåer efter sju stycken kriterier:

1. Bästa alternativ (Heltäckt röd pil)

2. Bra alternativ (Kantmarkerad röd pil)

3. Mindre bra alternativ (Blank ruta)

Figur 14 Snabbvalsmatris för pallhanteringssystem

Matrisen nedan visar egenskaperna hos Constructors sortiment för smågodshantering. Varje

teknisk lösning värderas i tre nivåer efter sex stycken olika kriterier:

1. Bästa alternativ (Heltäckt röd pil)

2. Bra alternativ (Kantmarkerad röd pil)

3. Mindre bra alternativ (Blank ruta)

Figur 15 Snabbvalsmatris för smågodshantering

Följande tabell har sammanställts genom information från Constructors hemsida, personlig

kontakt via mail och telefon och enklare beräkningar. Denna jämförelse beaktar enbart tekniska

förvaringslösningar för gods på pall.


___________________________________________________________________________

18

Denna sammanställning bygger på en exempelsituation, där en lokalyta på 866 kvadratmeter och

fem pallnivåer används i samtliga fall. En jämförelse görs mellan de olika lösningarna i avseende

på kostnad, fyllnadsgrad och funktionellt utnyttjande.

Typ av pallställage Teoretisk

kapacitet

(st)

Utnyttjandegrad

för typen av

ställage (%)

Funktionell

kapacitet (st)

Antal

funktionella

pallplatser/

m2 (st/m2)

Total kostnad

(kr)

Kostnad/funktionell

pallplats (kr)

Pallställ standard 1515 95 1439 1,66 757 500 500

Smalgångslager 1905 95 1810 2,09 995 500 550

Djupstapling &

fristapling

2880 60 1728 2,00 1 036 800 600

Rullfack 2160 75 1620 1,87 3 240 000 2 000

Push back 2080 75 1560 1,80 2 340 000 1 500

Mobila pallställ 2715 95 2579 2,98 2 192 150 850

Tabell 1 Effektivitetstabell - Ställage

Figuren nedan illustrerar hur pallställage standard modellerats in i exempellokalen.

Figur 16 Applicerad förvaringslösning

2.4 Scanias egna standarder

Alla förvaringslösningar följer Scanias interna standarder, krav och rekommendationer för

säkerhet, arbetsmiljö och konstruktion. I Scanias standarder finns det olika bindande krav som

avgör hur ställagen får modelleras. Bilderna nedan visar benämningarna på de kravställda

säkerhetsdetaljerna och övrig terminologi för pallställage.


___________________________________________________________________________

19

Figur 17 Scanias ställagestandard

Utdragsenhet där det står ”Ut…” i figur 17

2.5 Truckar

En lagerverksamhet kräver oftast interna transporter i stor utsträckning, där gods antingen ska

flyttas in, ut eller omdirigeras inom lokalen. Truckar används som ett hjälpmedel när gods t.ex. är

svåråtkomligt, otympligt eller tungt. För att tillgodose detta behov finns det flera olika typer av

truckar som passar olika situationer.

Enligt Lumsden (2006) finns det fyra st. huvudtyper av truckar:

Lyfttruckar

Dragtruckar

Flaktruckar

Förarlösa truckar

För detta projekt är endast lyfttruckar av beaktning eftersom dessa används vid hantering av gods

på pall eller plockning ur ställage. Samtliga truckar som kommer att presenteras är av fabrikatet

Toyota. (Toyota Material Handling Sweden, 2017).

Typ av truck Maximal

lyfthöjd (m)

Maximal

lyftkapacitet (kg)

Krävd

gångbredd (m)

Kommentar

Orderplockstruck

(Toyota H-series)

11,1 (12,1

plockhöjd)

1000 1,5 Lämpliga vid plockning av små och

lätthanterliga artiklar i hyllställ.


___________________________________________________________________________

20

Skjutstativtruck

(Toyota R/E-

series)

13 2500 3 Lämpliga för horisontella transporter

och stapling inomhus, t.ex. i lager,

distributionscenter och

logistikföretag.

Smalgångstruck

(Toyota R-series)

11,3 1250 1,5 Lämpliga för att optimera

användningen av lagerutrymme. De

kan användas med sling- och

skenstyrning. Det vill säga att ratten

låser sig vid kontakt med skenan.

Motviktstruck

(Toyota Triago 48)

7,5 1600 3,5 Lämpliga vid inomhushantering av

lastning och lossning av gods,

stapling, orderplockning och

horisontella transporter.

Typ av truck Bild Figur

Orderplockstruck

(Toyota H-series)

Figur 18 Orderplockstruck

Skjutstativtruck

(Toyota R/E-series)

Figur 19 Skjutstativtruck


___________________________________________________________________________

21

Smalgångstruck

(Toyota R-series)

Figur 20 Smalgångstruck

Motviktstruck

(Toyota Triago 48)

Figur 21 Motviktstruck

______________________Nulägesbeskrivning _____________________

___________________________________________________________________________

22

3 Nulägesbeskrivning

Detta kapitel ger en inblick i hur verksamheten i byggnad 067 fungerar och ser ut idag. Detta genomförs med en

beskrivning av förrådets artiklar, arbetsprocesser och lokaler.

Produktionsenheten ska under en tidsperiod på 5 år genomföra investeringar på ca.60 st. nya

bearbetande maskiner och öka produktionstakten.2 Detta innebär en ökning av lagerlagt

förbrukningsmateriel och reservdelar i förrådet.

I dagsläget är förrådet i byggnad 067 redan ansträngt3, där den rådande situationen börjar skapa

oreda och ineffektivitet inom verksamheten.

3.1 Artiklar

Förrådsverksamheten i byggnad 067 förvarar i dagsläget ca. 18 500 olika artiklar som är

uppdelade i sex konteringsgrupper (Maximo, 2017):

Produktionsverktyg

Produktionsförnödenheter

Kemikalier

Skyddskläder

Förnödenheter

Reservdelar

3.1.1 Mer om artiklar

Lagerläggningen av dessa artiklar är kritiska för att produktionen skall kunna bedrivas, både i

fallet om daglig drift och vid akuta reparationer. Utan reservdelar och förbrukningsmaterial skulle

produktionen inom kort stanna upp, därmed är det viktigt att förrådsenheterna klarar av att möta

den rådande efterfrågan. Artiklar måste finnas lagerlagda men också vara lättillgängliga, då en hel

produktionslina kan stå stilla i väntan på reparationer. Då har förrådets interna drift,

förvaringslösningar och skötsel en direkt inverkan på ställtiden, vilket är dyr icke värdeskapande

tid. För att gardera produktionen mot stopp och tillgodose efterfrågan lagerläggs stora delar av

artikelsortimentet vilket är dyrt och platskrävande.

2 Carl Björklund. Projektledare transmission, Scania CV AB. E-post. 2017-04-21 3 John Bohlin. Förrådschef Södertälje, Scania Industrial Maintenance AB. Intervju. 2017-03-20


___________________________________________________________________________

23

Beredare och produktionschefer försöker till största utsträckning minimera antalet unika och dyra

artiklar, men långa leveranstider gör detta svårt. Alla lagerlagda artiklar ska vara tillgängliga för

omedelbar leverans vid en akut reparation.

Pallställage med dubbelt djup bör kunna användas eftersom det ger högre fyllnadsgrad och en

knapp ökning i åtkomsttid. Däremot blir det svårt för reparatörer att utföra uttag av artiklar

under nätter och helger, eftersom det ställer högre krav på godshanteringsprocessen. Det blir

även svårare att visualisera och hålla reda på artiklarna internt, vilket förutsätter en bättre

markering av hyllor.4

Truckar måste även specialutrustas med speciella gafflar vilket är dyrt och ställer högre krav på

truckföraren. En sådan truck kräver oftast en bredare transportgång när förlängda eller teleskop

gafflar är installerade. Enligt en expert5 testades detta tidigare i byggnad 270 där flertalet

påkörningar och skador på ställage förekom. Eftersom tillgängligheten på artiklar är så kritisk för

produktionens drift undersöks enbart förvaringslösningar där alla artiklar är åtkomstbara utan

hantering.

3.1.2 Maximo

Maximo är ett affärssystem där all information om artiklar kan hittas som exempelvis:

specifikationer, artikelplatser, artikelnummer, användningsområden, typ av artikel, inköpsdatum

på artikel och beställningspunkter. Även information om alla maskiner går att hitta som:

maskinspecifikationer, maskinens underhållshistoria, inköpsdatum på maskiner, maskinens värde

idag med mera.

Nedan visas en tabell uttagen ur Maximo innehållande antalet unika artiklar per artikelgrupp, samt

var dessa är situerade i förrådet (röd markerat är exkluderade ur arbetet):

4 Mikael Sundlöf. Truckexpert, Scania CV AB. Telefonintervju. 2017-04-28 5 Mikael Sundlöf. Truckexpert, Scania CV AB. Telefonintervju. 2017-04-28


___________________________________________________________________________

24

Tabell 2 Artikelinformation från Maximo i byggnad 067

3.2 Arbetssätt

Utan personal kan inte förrådsverksamheten bedrivas eller underhållas. Därför kommer det

presenteras hur arbetsprocesserna fungerar och de funktionella förutsättningarna.

3.2.1 Personal

Personalen tillbringar största delen av sin arbetstid i förnödenhetsförrådet. Där finns en

kundtjänst som hjälper till vid beställning eller hämtning av artiklar. Vidare bedrivs det

administrativa arbetet inom förrådet som inköp och leveranskontroller av artiklar. Antalet

arbetande personal vid en given tidpunkt varierar, mellan 5–8 personer under vardaglig drift.

3.2.2 Arbetsmoment och flöden

I följande avsnitt förklaras de olika arbetsmomenten som bedrivs i förrådet i byggnad 067.

Linefeeding är ett dagligt repetitivt arbete som går ut på att förse de olika produktionsenheterna

inom växellådsbearbetningen med förbrukning och förslitningsmaterial.6 Varje morgon

ankommer tomma EUR-pallar till förrådet, förrådspersonalens uppgift är att fylla lastbäraren med

önskade artiklar och kvantiteter. Vanligtvis är artiklarna som hanteras små vilket gör operationen

till en plockmässig arbetsuppgift.

Pallflödet är en variant av Linefeeding där större förbruknings- och förslitningsmaterial på pall

reguljärt skeppas ut till kund.

6 Bertil Baudoin. Samordnare byggnad 067, Scania Industrial Maintenance AB. Intervju. 2017-03-22

Summa av ANTAL_ARTNR Kolumnetiketter

Radetiketter Förnödenheter Kemikalier Produktionsförnödenheter Produktionsverktyg Reservdelar Skyddskläder Övrigt TotalsummaFVL (alla 3 lokaler) 11 7 11 59 2366 2454

HURTS (alla) 421 2 4 495 943 32 1897

HYLLA (heningsringar) 2 2 42 27 73

KEMI(skåpen) 3 91 4 2 100

KLÄD1 (nya kläder) 51 51

KLÄD2 45 45

KLÄD3 43 43

KLÄD4 52 52

MONTE (hylla vid linefeeding) 269 14 8 154 3 448

NOLL (hylla tsm med "ny") 3 13 14 11 41

NY 2 7 2 11

OLJEF (allt) 35 83 2 163 1011 67 1361

PV1 20 17 2529 2566

PV2 46 31 1 1495 360 75 1 2009

PV3 13 11 1528 1552

PV4 74 15 1565 1654

PV5 12 1 19 2146 2178

PV6 20 1 7 25 1469 1522

SKO (de 6 skåpen) 66 66

SKÅP (olje.f andra våning) 119 32 151

TÄLL (buffert + linefeeding 067 5 2 1 41 4 18 71

Totalsumma 931 237 34 2670 13976 464 33 18345


___________________________________________________________________________

25

Skillnaden mellan Linefeeding och Pallflödet ligger enbart hos artiklarnas storlek och kvantitet.

Denna arbetsuppgift kräver tyngre hantering av artiklar i form av truckhantering.

Beställningsflödet fungerar på samma sätt som Linefeeding men inte med punktliga leveranser.

Vanligtvis beror beställningen av dessa artiklar på specifika önskemål eller händelser.

Nonstock flödet levererar förnödenhetsartiklar som inte finns lagerlagda i förrådet men har en

kontinuerlig förbrukning. Det betyder att godset levereras till förrådet utan att lagerläggas, då

leverans ska ske direkt till slutkund. Oftast är dessa beställningar stora och utförs alltid på signal

från produktionsenheterna.7 Inleveranser av artiklar sker dagligen, förrådspersonalen mottar

leverans och ankomst-kontrollerar innehållet.8

När en beställning görs på en artikel måste den i vissa fall förberedas för leverans eller hämtning.

Ett vanligt förekommande exempel är pallar som är placerade i ställage vilket kräver

truckhantering. Personalen är ansvarig för att gods ska vara tillgängligt och kunna hämtas i tid,

pallat gods som ska levereras placeras då på ett utleveransområde. Personalen är även ansvarig för

att bibehålla struktur inom förrådet och att se till att rätt artiklar är situerade på rätt lagerplats.

Det är personalen som styr över hur artiklar ska placeras, både i valet av lokal och

förvaringslösning. Även förändringar av lagerplatser kan ske när omständigheter skiftar, vilket

fodrar ett omstruktureringsarbete.9 Detta för att på ett lämpligt sätt hitta nya

förvaringsmöjligheter för artiklarna.

Sammanfattningsvis består det dagliga arbetet av två delar:

Det fysiska arbetet, hantering och flytt av artiklar inom förrådet

Administrativa arbetet, lagersaldon och inköp i det digitala systemet Maximo

7 Bertil Baudoin. Samordnare byggnad 067, Scania Industrial Maintenance AB. Intervju. 2017-03-22 8 Ivan Thulin. Förrådsmedarbetare, Scania Industrial Maintenance AB. Intervju. 2017-04-20 9 Bosko Pustinjakovic. Förrådsmedarbetare, Scania Industrial Maintenance AB. Intervju. 2017-04-13


___________________________________________________________________________

26

3.3 Förrådsbyggnaden

Figur 22 Byggnad 067

Byggnad 067 är en av Scania Södertäljes största förrådslokaler och byggdes i början på 1900 talet,

som numera är K-märkt10. Idag existerar ett flertal outnyttjade lagringytor i olika delar av byggnad

067 som kan vara lämpliga för en kapacitetsökning.

Byggnaden kan delas upp i tre olika delar:

Förnödenhetsförråd

Oljeförråd

Färdigvarulager

10 John Bohlin. Förrådschef Södertälje, Scania Industrial Maintenance AB. Intervju. 2017-03-24


___________________________________________________________________________

27

3.3.1 Förnödenhetsförråd

Figur 23 Förnödenhetsförrådet

Förnödenhetsförrådet är en ca. 475 kvadratmeter stor lokal. Takhöjden i lokalen varierar mellan

9,3 och 4,2 meter.

Denna lokaldel består idag av följande förvaringslösningar:

Sex st. paternosterverk

Tre st. pallställage

17 st. hurtsar

63 st. hyllor

Samtliga förvaringslösningar är av varierande storlek både gällande höjd, bredd och djup.

Pallställagen som existerar i denna del av byggnaden används som buffertlagring för

förbrukningsmaterial, förslitningsmaterial och artiklar tillhörande Linefeeding. Dessa ställage

anses idag vara överdimensionerade då materialpåfyllning inte behöver ske varje vecka.11 Att

placera en sådant stort ställage i ett område där ett platskrävande arbete bedrivs minskar

produktiviteten. Linefeeding ställagen är utrustade med utdragbara lådor vilket gör

plockoperationen smidig.

11 Ivan Thulin. Förrådsmedarbetare, Scania Industrial Maintenance AB. Intervju. 2017-04-20


___________________________________________________________________________

28

Över tid som förrådslokalen genomgått förändringar har inte allt gammal utrustning utfasats. Det

sitter en stor och oanvändbar taktravers i byggnadens ena hörn, som omöjliggör lagring på

höjden.

Det är i denna lokal där personalen har faciliteter och kontorsytor för att bedriva det

administrativa arbetet. Sysselsättningen är hög i jämförelse med övriga delar av byggnaden där

lagringskapacitet prioriteras högre. Därmed utnyttjas ytan försiktigare i denna del av byggnaden.

Strukturen på hur förvaringslösningarna är placerade är delad då dagens utseende är ett resultat av

små förbättringar, förändringar och kapacitetsökanden över lång tid.

Det interna flödet är prioriterat efter hanteringseffektivitet i form av val och placering av

förvaringslösningar.12 Där dessa har placerats lättåtkomligt i relation till varandra och nära

lokalens utleveransområde.

3.3.2 Oljeförråd

Figur 24 Oljeförrådet

Oljeförrådet är också uppdelat i två delar på samma sätt som förnödenhetsdelen i avseendet på

takhöjd, där denna varierar från 9,3 till 4,3 meter.



___________________________________________________________________________

29

Vid lokalens ingång finns det även ett skrymsle med takhöjden 1,9 m som används sporadiskt

som förvaring för olika artiklar. Totalt är lokaldelen ca. 400 kvadratmeter stor.

Denna lokal består idag av följande förvaringslösningar:

2 st. pallställage för kemikalier och oljor

Ca. 100 st. hyllor i entresolplanskonfiguration

Oljor och kemikalier förvaras i pallställen illustrerade i figur 24, dessa är konstruerade så att hela

takhöjden utnyttjas. Hyllsystemet med entresolplan utnyttjar enbart en tredjedel av takhöjden

men stora delar av golvytan, vilket är ett resultat av förvarningssystemets konstruktion. Denna

lokaldel har en port mot produktionsområdet för truckhantering av oljor och kemikalier vid akuta

utkörningar. Även en laddningsstation för truckar är belägen i denna lokal, vilket gör att

parkering sker här efter användning. Artiklar som förvaras i hyllsystemet hämtas genom

plockning, detta innebär att gångsträckan från förnödenhetsförrådet är lång där uttag av artiklar

generellt utförs.

I denna del av byggnaden råder låg sysselsättning, endast ett måttligt antal plockoperationer och

transportarbeten genomförs.13 Lokalens utformning försvårar arbetet mot en hög fyllnadsgrad

och tillämpningen av förvaringslösningar p.g.a. dess icke homogena form. Där det förekommer

avsmalningar, spärrområden och ett svårutnyttjat skrymsle.



___________________________________________________________________________

30

3.3.3 Färdigvarulagret

Figur 25 Färdigvarulagret

Denna del av byggnaden är den största till lagringsyta och lagringsvolym, golvytan är ca. 980

kvadratmeter och takhöjden varierar mellan 9,3 till 4,7 meter. Färdigvarulagret ligger i andra

änden av byggnaden, avskilt från de två ovannämnda lokalerna. Färdigvarulagret består i

huvudsak av pallställage men också tre stycken grenställshyllor och en hissautomat.

Pallställagen är av varierande höjder (3,5–6 meter) och längder uppemot 20 meter. Dessa är

tillverkade av leverantören Constructor och är av olika fabrikat. Antalet kragar monterade på

pallarna varierar allt från 1 stycken (47 cm) till 7 stycken (167 cm). Vilket har inverkan på

avståndet mellan varje bärplan och därmed kapaciteten i form av antalet pallplatser. Truckarna

som används kräver att gångbredden mellan ställagen minst är ca. 3,35 meter bred. En

reservtruck måste finnas så att verksamheten kan fortsätta bedrivas vid haveri av ordinarie

utrustning.

I lokalen finns även lyftanordning som används för hantering och lossning av gods i pall,

exempelvis om en tung artikel behöver flyttas mellan lastbärare.


___________________________________________________________________________

31

För att materialhanteringen i byggnaden ska vara effektiv finns ett in/ut område. Här placeras

gods som antingen ska levereras till kund eller placeras i pallställagen. I dagsläget tycker

personalen att området överträffar dagens behov. Denna lokal har lägst sysselsättning i förrådet

och innehåller 96 procent reservdelar lagrat i pall. Efter dagens förutsättningar och rådande

begränsningar med truckar och ställage används lagringsytan i måttlig grad.

_________________________Genomförande_________________________

___________________________________________________________________________

32

4 Genomförande

I detta kapitel redogörs och motiveras tillvägagångssätten som gjort att projektets mål uppnåtts.

4.1 Inventering av dagsläget

Projektgruppen noterade att det existerade två huvudsakliga former av lagring inom förrådet,

gods förvarat i hylla eller i pall. Eftersom förrådets nuvarande kapacitet var okänd behövde denna

kartläggas genom mätningar och observationer. Det är viktigt att precisera vilka typer av artiklar

som ska lagerläggas eftersom det är en styrande faktor i val och placering av förvaringsutrustning.

Detta ska säkerställa att projektgruppens lösningsförslag inte ska orsaka en negativ effekt på

lagertillgängligheten, leveranssäkerheten och leveransprecisionen.

Nedan följer en beskrivning hur dagskapaciteten fastställdes.

4.1.1 Pallplatser

Sammanställningen av dagens pallplatser genomfördes manuellt för att säkerställa ett så exakt

resultat som möjligt. Eftersom existerande interna data om pallplatser inte tycktes vara

uppdaterad eller hålla tillräckligt hög kvalité. Definitionen av en pallplats i detta arbete är ytan

som krävs för förvaring av en EUR-pall oavsett godshöjd eller antalet monterade kragar.

Det utfördes en undersökning på samtliga ställage, där antalet monterade kragar på pallarna

räknades, se tabell 4. Även denna process skedde manuellt utan stöd från några data eller befintlig

information. Denna beräkning tar hänsyn till pallplatsvolymen, eftersom antalet monterade kragar

avgör hur mycket volym en pall omfamnar. I sin tur påverkar det mängden ställage som behövs

för att uppnå ett bestämt antal pallplatser.

Nedan följer en sammanställning av dagens kapacitet och antalet monterade kragar.

4.1.2 Sammanställning av pallplatser och kragar

Pallplatser (st) Färdigvarulager Förnödenhetsförråd Oljeförråd

Totalt: 1179 1006 107 66

Tabell 3 Sammanställning av pallplatser

_________________________Genomförande_________________________

___________________________________________________________________________

33

I tabell 3 är samtliga ställage inkluderade, tabellen ovan visar pallplatskapaciteten i byggnadens

olika delar i dagsläget. Antalet monterade kragar på dessa är varierande, se tabell 4 för

sammanställning:

Antal kragar (st.) 1 2 3 4 5 6 7

Antal pallplatser (st.) 177 180 419 116 16 52 6

Medelvärde (kragar/pallplats) 2,8

Tabell 4 Sammanställning av pallkragar

I tabell 4 visas undersökningen av monterade pallkragar. Ett kragmått är det krävda avståndet

från bärplanet/pallens nederkant fram till den övergående balken.

Under framtida beräkningar sattes antalet

monterade pallkragar till 3 st. (87 cm).

Medelvärdet har avrundats uppåt för att

pallkragar är en standardiserad utrustning

som endast kan användas i hela enheter.

Detta agerande skapar även ett visst utrymme

och redundans i beräkningarna. Anledningen

till genomförandet av denna undersökning är

att underlätta och standardisera

volymapproximationer. Den totala krävda

förvaringsvolymen per pallplats förblir den

samma mot dagsläget, trots att avståndet

mellan bärplanen nu är konstant.

Kragmått:

1 krage 47 cm

2 kragar 67 cm

3 kragar 87 cm

4 kragar 107 cm

5 kragar 127 cm

6 kragar 147 cm

7 kragar 167 cm

Tabell 5 Sammanställning av kragmått

4.1.3 Hyllplansytor

Undersökningen behandlar både lagringsytor i konventionella hyllställ och paternosterverk.

Hyllornas djup och längd mättes så hyllarean kunde fastställas. Arean multiplicerades med antalet

hyllplan för respektive konstruktion, vilket ger den totala lagringsytan per förvaringssystem.

I paternosterverken fastställdes genomsnittshöjden på hyllorna till 25 cm efter intern rådgivning.14

14 Edvin Bergqvist. Förrådsutvecklare Södertälje, Scania Industrial Maintenance AB. Intervju 2017-05-10

_________________________Genomförande_________________________

___________________________________________________________________________

34

För konventionella hyllsystem uppskattades det genomsnittliga antalet hyllplan genom

observationer, vilket gav ett genomsnitt på 7 st. hyllplan per konstruktion. I tabell 6 & 7 visas

förrådets totala kapacitet för gods i hyllplan.

Paternosterverk (lagringsyta) Total area (m2)

Paternosterverk 1 75






Total Paternosterverksyta 666

Tabell 6 Sammanställning av lagringsyta i paternosterverk

Hyllor (lagringsyta) Total area (m2)

Heningshyllor 88

Nedre hyllor i Oljeförråd 200

Övre hyllor i Oljeförråd 115

B-flödeshylla 3

Linefeedingshyllor 28

Total hyllyta 433

Tabell 7 Sammanställning av lagringsyta i hyllställ

4.2 Mätning av byggnad

För att kunna modellera en layout krävs mått på alla restriktioner som har inverkan på

placeringen och valet av förvaringsutrustning som exempelvis truckpassager, balkar,

spärrområden, tak, väggar med mera.

Alla mätningar på byggnaden har utförts för hand med hjälp av ett måttband och en lasermätare.

_________________________Genomförande_________________________

___________________________________________________________________________

35

Samtliga mått togs med små marginaler, uppskattningsvis 3–5 cm så beräkningarna kunde utföras

med viss redundans. Risken med exakta mått är att det färdiga lösningsförslaget strider mot

byggnadens begränsningar.

4.3 Specifikationer och pris

Information, kostnader och specifikationer om förvaringslösningar erhölls genom muntlig och

skriftlig kontakt med Constructor Sverige AB (2017). Constructor är Scanias huvudleverantör och

en av Sveriges största företag inom förvaringslösningar. Leverantören har ett brett sortiment och

erbjuder alla säkerhetstillbehör som är kravställda i Scanias interna förrådstandard. För att

säkerställa att andra förvaringslösningar inte bortsågs undersökte projektgruppen även på

konkurrerande leverantörer. Mer specifika prisförslag hämtades och beräknades efter att

lösningsförslagen var modellerade.

Samma undersökning applicerades på hanteringshjälpmedlen, då truckar har varierande

specifikationer, begränsningar och ändamål. Trucklösningar och specifikationer fås internt genom

tillverkarna Toyota, som är en stor leverantör av hanteringsutrustning.

4.4 Uppdelning av artiklar

Artiklarna delades in i två huvudsakliga konteringsgrupper, reservdelar och förbrukningsartiklar.

Uppdelningen utfördes eftersom dessa två konteringsgrupper innehar olika

approximationsfaktorer vid bestämmandet av det framtida behovet. Där kvantiteten av

förbrukningsartiklar är beroende av produktionstakt15 medan reservdelar korrelerar med antalet

maskiner och maskintyper.16

Skyddskläder är exkluderad ur denna uppdelning eftersom det anses att denna artikelkategori inte

är beroende av de framtida förändringarna som ska genomföras.17

På följande sätt delades artikelgrupperna upp:

15 Carl Björklund. Projektledare transmission, Scania CV AB. E-post. 2017-04-19 16 Emil Gilbertsson. Underhållsingenjör transmission, Scania CV AB. E-post. 2017-04-19 17 Carl Björklund. Projektledare transmission, Scania CV AB. E-post. 2017-04-25

_________________________Genomförande_________________________

___________________________________________________________________________

36

Förbrukningsartiklar

Produktionsverktyg

Produktionsförnödenheter

Kemikalier

Förnödenheter

Övrigt

Reservdelar

Reservdelar

4.5 Approximation

Sökningar i Maximo användes för att segregera och avgöra kvantiteterna i respektive artikelgrupp.

Data innehåller också information om artikelns placering och förvaringstyp, exempelvis

innehåller pallställage #1 i färdigvarulagret 96 procent reservdelar och 4 procent

förbrukningsartiklar (Maximo, 2017).

Nedan följer en beskrivning hur approximationen för dem uppdelade konteringsgrupperna skall

genomföras.

4.5.1 Reservdelar

För att bestämma det framtida lagringsbehovet för reservdelar undersöktes en liknande

produktionslina inom transmissionsbearbetningen. Denna produktionslina även kallad Utgående

axel är en investering som gjordes för ett par år sedan och besitter liknande karaktär som det

framtida planerade projektet.18 När Utgående axel driftsattes genererades ett visst antal nya

reservdelar som var tvungna att lagerläggas. En sökning i Maximo gav antalet nya lagerlagda

reservdelar per maskin för Utgående axel. Denna kvantitet multiplicerades sedan godtyckligt med

antalet nya maskiner som ska införas under produktionsexpansionen.

Antalet nya reservdelar som behöver lagerläggas i byggnad 067 var nu approximerat. Förhållandet

mellan denna kvantitet och de befintliga reservdelarna i förrådet tolkades som ökningen i

lagringsbehov.

18 Emil Gilbertsson. Underhållsingenjör transmission, Scania CV AB. E-post. 2017-04-19

_________________________Genomförande_________________________

___________________________________________________________________________

37

4.5.2 Förbrukningsartiklar

Den framtida taktökningen inverkar på mängden lagerlagda förbrukningsartiklar, eftersom

förbrukningen av dessa är styrt av takttiden. Ökningsfaktorn erhölls av projektledaren Carl

Björklund19 efter samtal och diskussioner om framtida produktionssituation.

4.5.3 Beräkningar

Ökningsfaktorerna fastställdes till:

Reservdelar 12% ökning mot dagsläget

Förbrukningsartiklar 25% ökning mot dagsläget

Dessa faktorer multipliceras sedan med antalet pallplatser, hurtsar och hyllyta som upptas av

respektive konteringsgrupp. Denna beräkning gav det totala framtida lagringsbehovet.

4.6 Grov lageromsättningsanalys

Sökningar i datasystemet Maximo utfördes för att fastställa ett mått på artikelgruppernas

uttagningsfrekvens. Måttet som framtagits är beläggningsgrad vilket är ett standardiserat nyckeltal

som jämför teoretisk kapacitet med verklig kapacitet. Det ger en acceptabel bild över

artikelgruppernas omsättningshastighet, vilket är relevant vid valet av förvaringstyp och dess

placering. Eftersom samma artikel kan lagras på olika sätt är vissa förvaringslösningar mer

försvarbara beroende på situationens kravställning. Exempelvis kan lågt omsatt gods lagras tätare

med en lägre hanteringseffektivitet då efterfrågan är låg. Nyckeltalet användes efter intern

rådgivning då exakta siffror på artikelomsättning var svår och problematisk att framställa.

Eftersom projektet tar fokus vid olika förvaringslösningar och inte arbetsmetodik är endast en

grov omsättningsanalys tillräcklig.

Följande analys framställdes av utvunnen data ur Maximo.

19 Carl Björklund. Projektledare transmission, Scania CV AB. E-post. 2017-04-19

_________________________Genomförande_________________________

___________________________________________________________________________

38

Diagram 1 Beläggningsgrad

Procentsatserna i sammanställningen avgör konteringsgruppens omsättningshastighet, en högre

beläggningsgrad innebär en lägre omsättning. Sysselsättningen i form av:

1. Artikelgruppens beläggningsgrad

2. Arbetsintensiteten inom varje lokaldel

Ovannämnda punkter har tagits i beaktande vid skapandet av lösningsförslagen.

4.7 Modellering av layout

I följande avsnitt förklaras modelleringsprocessen för det framtida lagringsbehovet och under

optimeringsfasen.

4.7.1 Behovet

För att tillfredsställa det framtida behovet med lägsta möjliga investering konsulterades följande

punkter:

1. Konventionella pallställage och hyllställ med entresolplanskonfiguration har applicerats

utöver dagens befintliga förvaring. Eftersom dessa lösningar enligt Constructor (2017)

kräver den lägsta investeringen.

2. Minimal montering, rivning och förflyttning av befintlig förvaring. Enligt Hans20 är

montage och rivnings kostnader påtagliga i sammanhanget.

3. Undvika förändring av parametrar som bidrar till ökande kostnader, exempelvis

truckinköp i resultat av en smalare transportgångsbredd.

Tillvägagångssättet är att utnyttja så mycket ledig yta och lokalhöjd som möjligt med hänsyn till

ett funktionellt flöde. Överseende togs även till dagens situation, där inga kritiska parametrar som

exempelvis transportgångar och artikelåtkomlighet försämrats avsevärt.

Följande principer togs hänsyn till under beräkningar och modelleringar:

20 Hans Norin. Ställageexpert, ROFO, Norin & Co. Telefonintervju. 2017-05-11

0% 20% 40% 60% 80% 100% 120%

Beläggningsgrad

Förbrukningsartiklar Reservdelar

_________________________Genomförande_________________________

___________________________________________________________________________

39

Storleksprincipen


En beräkning genomfördes där förvaringslösningen ställdes mot det framtida behovet. Eftersom

förvaringens specifikationer såsom höjd, bredd och djup är kända kan det behövda

volymutrymmet fastställas.

Volymapproximationen fastställer hur mycket utrymme som krävs för att generera ett visst antal

pallplatser eller en viss mängd hyllyta. Detta tillvägagångssätt minskar risken för över eller

underkapacitet i förrådet vilket är dyrt och ineffektivt.

Paternosterverk och hissautomater är ekvivalenta i avseendet på lagringskapacitet, när dessa är

storleksmässigt snarlika. Därmed undersöks enbart paternosterverk i förnödenhetsförrådet.

4.7.2 Optimering

Byggnaden har segregerats i fyra delar (A, B, C och D) efter lokalisering och takhöjd. Byggnaden

är uppdelad i dessa delar för att underlätta optimeringsprocessen och den visuella förståelsen

(Figur 26).

Figur 26 Uppdelning av byggnad 067

Det är viktigt att utnyttja lokalens volym, större förvaringslösningar lämpar sig oftast bäst i stora

ytor med hög takhöjd, som lokaldel A. Sysselsättningen i A, B, C och D är olika stor vilket i sin

tur avgör hur layouten bör modelleras. Eftersom det också är ett avsevärt avstånd mellan

färdigvarulagret och förnödenhetsförrådet kan appliceringen av en typ av förvaring minimera

onödiga transporter mellan lokalerna. Detta innebär att uppdelningen mellan olika

_________________________Genomförande_________________________

___________________________________________________________________________

40

förvaringslösningar görs tydlig, andra fördelar med detta är att truckoperationer enbart behöver

bedrivas i en del av bygganden.

På samma sätt som inom behovslayouten utfördes volymapproximationer, i detta fall inte ställt

mot ett kvantifierat behov. Denna undersökning fastställde den maximala teoretiska funktionella

kapaciteten hos olika förvaringslösningar. Följande principer och parametrar togs hänsyn till:

Popularitetsprincipen

Storleksprincipen


En hög fyllnadsgrad

Värderingen mellan dessa olika punkter är utförd från ett kapacitetsperspektiv. Lösningsförslaget

har modellerats efter maximal kapacitet med hänsyn till omgivningen och begränsningarna inom

förrådet.

Efter intern begäran har enbart pallförvaring undersökts i färdigvarulagret (lokaldel A, B och C). I

förnödenhetsförrådet och oljeförrådet (lokaldel D) undersöktes endast smågodsförvaring

eftersom det anses att dagens flöde är anpassat efter denna uppdelning. Enligt Jerry Johansson21

skall en del av väggen som avskiljer förnödenhetsförrådet med oljeförrådet bortses ifrån, se

appendix 6, 7 och 8 för visuell förståelse.

Paternosterverken utnyttjar både golvyta och takhöjd till en större utsträckning än andra

förvaringslösningar inom smågodssegmentet. Därför behålls befintliga paternosterverk i samtliga

optimeringsfall. Konventionell hyllfacksförvaring har exkluderats ur denna optimering p.g.a. det

låga kapacitetsutnyttjandet.

Varje förvaringslösning applicerades i dess avsedda lokaldelar, det ger en möjlighet att jämföra

olika förvaringslösningars effektivitet. Sedan genomfördes en sammanställning som både tar

hänsyn till kostnadsaspekten och platsutnyttjandet hos en specifik teknisk lösning.

Följande kostnader behandlas i sammanställningen:

Inköpspris för förvaringslösningar

Installationskostnad

Underhållskostnad

Truckkostnad

21 Jerry Johansson. Chef QC, Scania Industrial Maintenance AB. Intervju. 2017-04-21

_________________________Genomförande_________________________

___________________________________________________________________________

41

Dessa ovannämnda kostnader summerades även över en period på fem år, vilket ger en tydlig

bild mellan fasta och rörliga kostnader.

4.7.3 Riskanalys

Allmänna risker och konsekvenser som uppkom med lösningsförslagen utreddes och

diskuterades. Detta genomfördes för att göra kunden medveten om potentiella brister,

komplikationer och problem som kan uppstå vid implementering av dessa lösningsförslag.

Riskanalysen presenteras i diskussionskapitlet (avsnitt 7).

___________________________Resultat___________________________

___________________________________________________________________________

42

5 Resultat

I detta kapitel presenteras projektets resultat som uppfyller projektets mål.

5.1 Framtida lagringsbehovet

Tabellen nedan visar det framtida lagringsbehovet för byggnad 067 i form av antalet pallplatser,

antal skåp och mängden hyllyta.

Pallplats (st) Paternosterverk (m2) Skåp/Hurts (st) Hylla (m2)

168 103 4 83

Tabell 8 Framtida lagringsbehov

Approximationen fastställde att ovanstående lagringsbehov kommer existera inom 5–10 års sikt.

Denna approximation förutsätter att hela förrådets kapacitet utnyttjas i dagsläget, där ingen ledig

kapacitet finns.

5.2 Layoutförslag mot framtida behov

Som nämnts tidigare i (avsnitt 4.7.1)

är lösningsförslaget behovsanpassat och styrt av kapacitetskravet ovan. Figur 27 & 28 illustrerar

layoutförslagen för respektive lokaldel som uppfyller det framtida lagringsbehovet till den lägsta

totala investeringen.

Nedan följer lösningsförslaget för färdigvarulagret (A, B och C-del) mot det framtida behovet.

___________________________Resultat___________________________

___________________________________________________________________________

43

Figur 27 Behovslayout färdigvarulagret

De huvudsakliga förändringarna som genomförts i färdigvarulagret för att uppnå kapacitetskravet

var förlängning av pallställage. Även valvkonstruktioner i pallställagen har applicerats för att

utnyttja utrymmet ovanför transportgångarna som lagring. Slutligen situerades de otympliga

artiklarna i grenställen så nära utleveransområdet för en ökad hanteringseffektivitet.

Lösningsförslaget ovan genererar 195 pallplatser vilket uppfyller behovet på 168 pallplatser.

Nedan följer lösningsförslaget för förnödenhetsförrådet och oljeförrådet (D-del) mot det

framtida behovet.

___________________________Resultat___________________________

___________________________________________________________________________

44

Figur 28 Behovslayout Förnödenhetsförrådet & Oljeförrådet

Behovslayouten av förnödenhetsförrådet är snarlik mot dagens situation, där huvuddelen av

förvaringslösningarna lämnats orörda. Eftersom det framtida lagringsbehovet totalt var 186

kvadratmeter hyllyta krävdes enbart tilläggande insatser på det befintliga hyllsystemet med

entresolplanskonfiguration. Ett hyllsystem med ett entresolplan (6x12 m) ger ca. 200

kvadratmeter lagringsyta, vilket uppfyller behovet med en marginal på 14 kvadratmeter.

Den totala investeringen för kapacitetsökandet i byggnad 067 är fördelade över:

1. Inköpspriset av förvaringslösningar - 300 000 kronor

2. Montage och entreprenadkostnader - 50 000 kronor

5.3 Maximal teoretisk kapacitet

Detta är en sammanställning av olika förvaringslösningars maximala funktionella kapacitet i

förrådets respektive lokaldelar. Layouter på samtliga lösningar har modellerats och hittas i

rapportens appendix.

___________________________Resultat___________________________

___________________________________________________________________________

45

5.3.1 Färdigvarulagret (A-, B- och C-del)

Tabellen nedan är baserad på att valda förvaringslösningar har applicerats i färdigvarulagret

(lokaldel A, B och C). Ingen kombination mellan olika förvaringsslag har modellerats i respektive

lokaldel. Med undantag för det tvärgående mobila ställaget där ett smalgångslager är en

nödvändighet för truckpassage i B-del, se appendix 5.

Tabell 9 Pallplatsoptimering A, B och C-del

5.3.2 Förnödenhetsförråd och oljeförrådet (D-del)

Tabellen nedan visar den maximala lagringskapaciteten i förnödenhetsförrådet och oljeförrådet

(lokaldel D) med valda förvaringslösningar. Vitala delar för förrådets drift är kvarlämnade som

exempelvis personalens faciliteter, buffert ställage och arbetsstationer.

1006 st

1490 st

1743 st

1780 st

2435 st

2542 st

Totalt

Totalt

Dagens pallplatser i färdigvarulagret

Pallställ standard

Längsgående smalgångslager

Totalt

Totalt

Totalt

Tvärgående smalgångslager

Längsgående mobila ställage

Tvärgående mobila ställage

Smalgångstruck

Krävd truckSkjutstativtruck

Krävd truckSmalgångstruck

Krävd truck



IllustrationAppendix 1

Illustration

Illustration

Illustration

Illustration

Appendix 2

Appendix 3

Appendix 4

Appendix 5

___________________________Resultat___________________________

___________________________________________________________________________

46

Tabell 10 Optimering av lagringsyta D-del

5.3.3 Effektivitetsjämförelse

Tabellerna och diagrammen nedan visar de olika lösningsförslagens kapacitet, effektivitet samt

den totala kostnaden för inköp och driftsättning över fem år.

A, B och C-del

Tabell 11 Effektivitetsjämförelse pallförvaring

666,1 m2 Illustration

1099 m2

441 m2

Appendix 6

1130,5 m2

1792 m2

223 m2

Appendix 7

1688 m2

2349 m2

227 m2

Appendix 8

1300 m2

1967 m2

152 m2

Totalt genererad hyllyta

Med dagens paternosterverksytor

Upptagen golvyta

Dagens läge

Mobila hyllställ

Smalgångslager (med plocktruck)

Paternosterverk

Paternosterverks lagringsytor

Total golvyta



Upptagen golvyta



Upptagen golvyta

Totalt smågodshantering

Pallställ Smalgångslager Smalgångslager Mobila ställage Mobila ställage

Standard (längsgående) (tvärgående) (längsgående) (tvärgående)

Kapacitet st 1490 1743 1780 2435 2542

Antal pallplatser per kvadratmeter golvyta st/m2 1,54 1,80 1,84 2,52 2,63

Utnyttjad golvyta m2 268 317 320 426 445

Golvyta beläggning % 28% 33% 33% 44% 46%

Krävd trucktyp Skjutstativtruck (3,3m) Smalgångstruck (1,5m) Smalgångstruck (1,5m) Smalgångstruck (1,5m) Smalgångstruck (1,5m)

Inköpskostnad kr 1 213 700 1 417 850 1 445 600 9 213 500 8 398 648

Inköpskostnad per pallplats kr/st 815 813 812 3784 3304

Installationskostnad kr 221 456 306788 399 403 99 028 99 028

Underhållskostnad 5 år kr 0 0 0 400 000 300 000

Truckkostnader 5 år ‐ 2 truckar för redudans kr 696 000 3 000 000 3 000 000 3 000 000 3 000 000

Total kostnad 5 år kr 2 131 156 4 724 638 4 845 003 12 712 528 11 797 676

Total kostnad 5 år per pallplats kr 1430 2711 2722 5221 4641

Typ av förvaring

Kostnader

___________________________Resultat___________________________

___________________________________________________________________________

47

Diagram 2 Kostnads- och kapacitetsjämförelse för pallförvaring

D-del

Tabell 12 Effektivitetsjämförelse smågodshantering

Mobila hyllställ Smalgångshyllor med plocktuck Paternosterverk

Kapacitet m21792 2349 1967

Hyllarea per kvadratmeter golvyta m22,05 2,68 2,25

Utnyttjad golvyta m2223 227 152

Golvyta beläggning % 25% 26% 17%

Inköpskostnad kr 1 440 768 945 000 14 250 000

Inköpskostnad per kvadratmeter kr/m2 804 402 7 245

Installationskostnad kr 268 800 97 200 Inkluderad

Underhållskostnad 5 år kr ‐ 0 1 900 000

Truckkostnader 5 år (2 truckar för redudans) kr 0 900 000 0

Total kostnad 5 år kr 1 709 568 1 942 200 16 150 000

Totalkostand 5 år per kvadratmeter kr/m2 954 827 8210

Typ av förvaring

KOSTNADER

___________________________Resultat___________________________

___________________________________________________________________________

48

Diagram 3 Kostnads- och kapacitetsjämförelse för smågodshantering

___________________________Resultat___________________________

___________________________________________________________________________

49

___________________________Slutsats___________________________

___________________________________________________________________________

50

6 Slutsats

I följande avsnitt presenteras de slutsatser som kan dras från arbetets resultat med hänsyn till projektets mål.

Målet med detta arbete var att förutspå ett framtida kapacitetsbehov och sedan tillgodose detta

med det minst investeringskraftiga lösningsförslaget. Projektgruppen skulle även undersöka den

maximala kapaciteten som kan genereras i förrådet med olika förvaringslösningar. En jämförelse

skulle sedan utföras som sätter kostnader i relation med genererad kapacitet.

Konsekvenserna av ett kapacitetsökande i förrådet är en måttlig försämring av

hanteringseffektiviteten och ökande interna transportsträckor. Speciellt påtagligt är dessa effekter

då lösningsförslaget mot det framtida lagringsbehovet är kostnads minimerat.

Kostnadsaspekterna för ett kapacitetsökande till lägsta möjliga kostnad påtvingar enbart

tilläggande insatser i förrådet (avsnitt 4.7.1). Tilläggande insatser på ett befintligt system är oftast

ofördelaktigt ur en flödessynpunkt. Eftersom detta resulterar i att förrådet får ta hand om större

kvantiteter artiklar än vad det ursprungligen konstruerats för. Vidare har endast de billigaste

förvaringslösningarna applicerats, vilket generellt ger ett högt golvutnyttjande i förhållande till

kapaciteten som därmed försämrar det interna flödet. Den totala investeringen för att tillfredsälla

det framtida lagringsbehovet är ca. 350 000 kronor, se (avsnitt 5.2) för redogörelse.

Vid jämförelsen av olika förvaringslösningar (tabell 11 & 12) kunde projektgruppen konkludera

följande:

Pallförvaring

Konventionella pallställage kräver lägst investering

Mobila pallställage genererar störst kapacitet

Smågodshantering

Konventionella hyllställ kräver lägst investering

Smalgångslager med plocktruck genererar störst kapacitet

Ur jämförelsen kunde också följande generella riktlinjer fastställas:

Den totala kostnaden korrelerar med fyllnadsgraden.

Byggnadens begränsningar såsom balkar, spärrområden och väggplacering har stor

inverkan på fyllnadsgraden.

___________________________Slutsats___________________________

___________________________________________________________________________

51

Kostnaden för hanteringshjälpmedel är stor jämtemot den initiala investeringen, beräknat

över en längre tidsperiod.

Beläggningen av golvytan ökar med kapacitetskravet.

__________________________Diskussion__________________________

___________________________________________________________________________

52

7 Diskussion

I detta kapitel diskuteras och analyseras projektets genomförande och resultat.

7.1 Riskanalys

Utgångspunkten under volymapproximationerna var högsta möjliga fyllnadsgrad med hänsyn till

omgivning (avsnitt 4.8.2) har detta inverkat på flödes och säkerhetsaspekten. Som nämnts tidigare

har truckgångarna i lösningsförslagen blivit längre, vilket bör resultera i att transportsträckorna

blir längre över tid. När ett förråd beläggs till en högre grad av förvaringslösningar minskar

transportytor och marginalerna för t.ex. truckoperatörer. Därför kan utbildning av personal

behövas så att sådana situationer kan hanteras på ett säkert sätt. Vidare för att implementeringen

av ny utrustning sker på ett bra sätt. När ställage byggs högre och transportgångar belastas med

valvkonstruktioner ökar risken för kollisioner, ras och skador på utrustning. Som Mikael

Sundlöf22 tillägger från tidigare erfarenhet. Projektgruppen har belagt till förrådsbyggnaden till

den grad som anses vara rimlig och driftbar med nuvarande artikelsortiment och rådande

förutsättningar.

Alla lösningsförslag innebär en ökning i lagringskapacitet, vilket betyder att dagens bemanning

kanske inte är tillräcklig. Därmed kan mer bemanning krävas för att kunna möta den ökande

efterfrågan, vilket i sin tur innebär högre kostnader. I vissa fall bör dygnet runt bemanning vara

lämplig för hantering och skötsel av den nya utrustningen och hjälpmedlen.

Vid användandet av förvaringslösningar som paternosterverk och mobila pallställ finns alltid

risken för haveri. Eftersom dessa förlitar sig på mekaniska funktioner som t.ex. motorer, kedjor

och rälsar. Om förvaringslösningen havererar när en reparation i produktionen behöver utföras

kan det resultera i att åtkomsten till reservdelar stryps. Vilket i sin tur kan leda till långa stopptider

som är väldigt dyrt för företaget.

Artikelåtkomligheten och hanteringseffektiviteten försämras när artiklar ska lagerläggas med en

högre fyllnadsgrad. Det kan komma att bli svårt och hitta en specifik artikel när fyllnadsgraden

blir högre, speciellt med dagens otydliga artikelplacering och skyltning. Förändringarna kan även

komma att kräva ett mer integrerat användande av Maximo i form av artikeltillsyn.

22 Mikael Sundlöf. Truckexpert, Scania CV AB. Telefonintervju. 2017-04-28

__________________________Diskussion__________________________

___________________________________________________________________________

53

7.2 Approximationsmetod

Approximationsmetoden som användes för att förutspå det framtida lagringsbehovet kan

kritiseras. Faktorerna som nämns under (avsnitt 4.6) är enbart uppskattade med hjälp av personal

med expertkompetens och sökningar i Maximo. Vidare är projektgruppens utgångspunkt att

ingen ledig lagringskapacitet existerar i förrådet. Med skattade approximationsfaktorer och en

grov utgångspunkt är risken för en oexakt uppskattning av lagringsbehovet överhängande. Ingen

djupgående undersökning av den framtida situationen genomfördes p.g.a. projektets

tidsbegränsning. Att bestämma den lediga dagskapaciteten konstaterades vara komplicerat och

tidskrävande eftersom denna varierar över tid samt att volymbaserad artikeldata saknades.

Därmed är projektgruppens lösningsförslag med stor sannolikhet redundant, där mer

lagringskapacitet troligen framställts än nödvändigt i framtiden.

7.3 Mått och beräkningar

Redundans förekommer även under andra delar av projektets genomförande. Vid mätning av

förrådslokalen var detta en nödvändighet så det färdiga lösningsförslaget skulle vara

genomförbart. Eftersom många avvikelser förekom som exempelvis irrationell balkpositionering,

vägg dimensionering och storlek på truckområden. Mätmetoderna som användes har också

bidragit till viss redundans (avsnitt 4.2), mätning med måttband över avstånd längre än fem meter

var i de fåtal fall problematiska. Gällande tekniskt specifika mått har projektgruppen utgått från

nulägessituationen (avsnitt 4), där exempelvis ställagets avstånd från väggen antagits som

godtycklig. Om konstruktionerna som används i dagsläget är placerade felaktigt eller med

marginaler överförs detta också till projektets resultat.

Vid volymapproximationer (avsnitt 4.8.1) och (4.8.2) har stor hänsyn tagits till

förvaringslösningens och byggnadens specifikationer och begränsningar. Stora delar av

utrustningen som avhandlas är standardiserad och kräver översikt. Antalet monterade pallkragar

avrundandes från 2,8 st. till 3 st., eftersom systemet enbart är uppbyggt i hela enheter. Detta

resulterade i att en större förvaringsvolym per pallplats applicerades än kravställt av

artikelbeståndet. Vilket slutligen ledde till ett färre antal genererade pallplatser för samtliga

lösningsförslag, alltså bör kapaciteten vara större om beräkningarna skräddarsys efter rådande

kravställning.

__________________________Diskussion__________________________

___________________________________________________________________________

54

I flera fall förekom icke utnyttjbar lagringsvolym, med pallställagen i färdigvarulagret kunde

enbart 9 meter av takhöjden 9,3 meter användas för lagring (avsnitt 3.3.3). Då avståndet mellan

bärplanen var 1 meter och enbart applicerbart i hela enheter.

Detta utnyttjande är både beroende av takhöjden och förvaringslösningens standardisering.

Förvaringslösningarnas och byggnadens begränsningar samverkade vilket gjorde arbetet svårare

mot en hög fyllnadsgrad.

Trots att den genomsnittliga takhöjden i Constructors exempellokal var två meter lägre än i

färdigvarulagret var kapaciteten per kvadratmeter densamma. Detta tyder på att

förvaringsutrymmet är svårare att utnyttja, där begränsningar som balkar, mellanväggar och

spärrområden försvårar det arbetet.

Relevant att nämna är att flera modelleringar kravställer små ombyggnationer eller modifikationer

av byggnadens faciliteter och system. I huvudsak påverkas kablage, ventilation och belysning.

Lösningsförslagen skräddarsyddes inte fullständigt p.ga antalet layouts och beräkningar som

skulle framställas på så kort tid. Efter samtal med uppdragsgivaren togs enbart hänsyn kritiska

objekt som exempelvis: balkar, väggar, tak, el centraler, spärrområden med mera.

7.4 Prisuppgifter och specifikationer

Vid jämförandet av olika förvaringslösningar bör även olika leverantörer granskas. Eftersom

kostnadsfördelningen mellan förvaringslösningar hos olika leverantörer kan variera.

Projektarbetet bottnar i att en lösning från Constructor används, eftersom

effektivitetssammanställningen grundades på deras uppgifter (avsnitt 4.4). Även sortimentet och

specifikationerna hos dessa varierar mellan leverantörer. Det betyder att lämpliga lösningar måste

sållas ut från marknaden efter specifikation innan prisaspekten kan analyseras.

Vidare är det svårt att framställa välavvägda prisuppgifter utan att en lösning modellerats, då

installationen och kravet på utrustningen varierar kraftigt från fall till fall.

Detta inträffande under arbetet med behovslayouten, där projektgruppen utan en färdig layout

erhöll allmänna prisuppgifter. Dessa visade sig avvika kraftigt mot priserna som hämtades

individuellt för respektive layout/förvaringsslag efter färdigställning. Detta kan observeras mellan

tabell 1 och tabell 13, som redovisar kostnaden per genererad pallplats för samma

förvaringslösningar.

__________________________Diskussion__________________________

___________________________________________________________________________

55

Projektgruppen kan också inte avgöra till vilken utsträckning Constructor bedrivit sitt arbete,

därmed kvalitén och exaktheten på prisuppgifterna. Projektgruppen hade det svårt att validera

specifik information om priser, specifikationer och andra parametrar som enbart erhållits från en

källa. Vilket betyder att projektgruppen i vissa fall helt förlitat sig på en källa.

Genomlöpande under arbetet har generella ifråga sättningar och uppföljningar gjorts med

involverad personal vilket torde minska risken för felaktiga antaganden.

7.5 Kapacitetsförhållande

Vid närmare undersökning av Constructors effektivitetstabell för gods på pall (tabell 1) och

projektgruppens effektivitetstabell (tabell 11) kan flera liknelser observeras.

Projektgruppen kan fastställa att kapacitetsförhållandena mellan förvaringslösningarna i båda fall

är snarlika och inte beroende av hur takhöjden utnyttjas eller vilka restriktioner som existerar. Ett

kapacitetsförhållande är differensen mellan kapaciteterna som två olika förvaringslösningar

genererar.

Exempelvis genererar mobila pallställage i båda fall ca. 75 procent mer kapacitet än

konventionella pallställage, trots att lokalernas egenskaper och utnyttjande är olika.

Kapacitetsförhållanderna påvisar därmed en universell standard som är helt oberoende av den

fysiska lokalen, vilket kan utnyttjas vid en kapacitetsapproximation. Nedan illustrerar tabellen

kapacitetsförhållandena för pallförvaring, ökningen i kapacitet vid övergång till en annan

förvaringslösning.

Tabell 13 Kapacitetsförhållande pallförvaring

Alltså bör kapacitetsförhållandet kunna användas i befintliga förråd för att ge god fingervisning

om möjlig kapacitet med andra förvaringslösningar för gods på pall. Exempelvis vid en

förrådsexpansion, där den framtida kapaciteten kan skattas fram med de fastställda förhållandena.

Det ska tilläggas att en utförd skattning kommer vara förankrad i nulägessituationen i förrådet

som granskas, exempelvis fyllnadsgrad, storlek på truckområden med mera. Detta beror på att

beräkningen enbart multiplicerar en konstant med dagskapaciteten och då överförs dessa attribut

till skattningen. Sannolikt kan detta koncept även appliceras på smågodshantering, men

projektgruppen har inte erhållit data som stödjer det påståendet.

Pallställ standard ‐> Smalgånglager Smalgångslager ‐> Mobila ställage Pallställ standard ‐> Mobila ställage

Vår undersökning 22% 43% 74%

Constructors exempel 26% 43% 80%

Kapacitetsförhållande

__________________________Diskussion__________________________

___________________________________________________________________________

56

För att ytterligare fastställa och bevisa denna tes bör fler jämförelser/repetitioner utföras, så detta

kan statistiskt säkerställas. Vi tror att denna undersökning är lämplig att använda innan

planeringsarbetet av en layout utförs, då man redan vet om förvaringslösningen tillfredsställer

kapacitetskravet utan att något arbete påbörjats.

7.6 Rekommendationer och framtida arbete

Vid skapandet av en lagerlayout bör en konkret flödesanalys, artikelinventering, fullständig

omsättningsanalys samt en kvantitativ ledtidsberäkning utföras. Undersökningarna och analyserna

är nödvändiga för att hitta den optimala balansen för situationen mellan de tre centrala

parametrarna som Lumsden (2006) beskriver.

1. Hög fyllnadsgrad

2. Minimering av interna transporter

3. Hanteringseffektivitet

Dessa är essentiella redskap för att avgöra hur lokalens bör modelleras, styras och underhållas i

förhållande till ovannämnda parametrar. Eftersom genomförandet av verktygen är komplicerat

och tidskrävande bortsågs dessa från arbetet med de resulterande bristerna i åtanke.

Under genomförandet av arbetet har flöden, artikelaspekter och ledtider tagits i största beaktning

genom observationer och intervjuer (avsnitt 4).

Däremot för att ytterligare realisera, förfina och komplettera projektgruppens resultat bör dessa

analyser och undersökningar genomföras. Detta kommer bidra till att resultatet och

beslutsunderlaget blir mer verklighetsförankrat. Vilket är en nödvändighet vid implementation av

lagerlayouter, speciellt om verksamhetens funktioner, artikelsortiment och förutsättningar

förändras över tid.

Användandet av endast en förvaringslösning i ett förråd är ovanligt, eftersom olika lösningar är

lämpliga i olika scenarion. Det optimala lösningsförslaget skulle fördelas mellan olika

förvaringsmetoder för att utvinna nödvändig kapacitet till lägsta totala kostnad efter situationens

kravställning.

Vidare är det intressant att undersöka vilken inverkan lösningsförslagen har på kostnader såsom

ombyggnation av lokal, värme, el och bemanning. Eftersom detta påverkar den slutgiltiga

implementerings- och driftkostnaden för en förvaringslösning.

__________________________Diskussion__________________________

___________________________________________________________________________

57

Tidigt under arbetet identifierades ett flertal problemområden utanför projektuppgiftens fokus

som bör behandlas för att förhindra de stigande förrådsnivåerna. Utnyttjandet av lastbärarens

lagringsutrymme är idag starkt beroende av godset geometri, vilket i många fall leder till en låg

fyllnadsgrad. En dubblering av denna faktor skulle innebära att endast hälften av

förvaringsutrymmet behövs för att lagra samma antal artiklar. Samma sak gäller användandet av

förvaringslösningar, för att lyckas nå en hög fyllnadsgrad är det viktigt att dessa är anpassade efter

vad som skall förvaras. Ett bra exempel på detta är avståndet mellan bärplan eller hyllplan som

ofta är standardiserade och redundanta. Som vid placeringen av en EUR-pall med 3st. kragar i ett

ställage anpassat för 5st. kragar. Idag finns inget arbetssätt för att öka utnyttjandet inom lastbärare

eller förvaringslösningar. Specifika artikeldata såsom volym, vikt och form samt ett systemstöd

behöver framställas för att en sådan optimering ska kunna genomföras.

Slutligen är det alltid in- och utflödet av artiklar ur lager som skapar kravställningen för en

verksamhet. Som Segerstedt (2008) nämner är alltid en lagerverksamhet en sekundär lösning på

andra problem. Problem som bör undersökas och lösas istället för att ett förråd ska konstrueras

och-/eller expanderas. Dessa problem är ofta invecklade och beroende av många olika faktorer

och parametrar, vilket gör dem komplicerade och tidskrävande att lösa.

Nedan följer en sammanfattad lista på troliga huvudsakliga problemområden som bör undersökas

vidare.

Artikelberedningsprocessen & Beställningspunkter & Reservdelsstrategi

Fler typer och större kvantiteter av artiklar läggs i förråd än nödvändigt.

Urfasning av artiklar

Utgångna och inkuranta artiklar fasas inte ut i tid.

Saldokontroll och koordinering mellan förrådsenheter

Samma artikel finns lagerlagd på flera ställen samtidigt. Förrådsenheterna samarbetar inte

till fullo med att gemensamt utnyttja lagringsutrymmen.

__________________________Referenser__________________________

___________________________________________________________________________

58

Referenser

Litteraturkällor

Aronsson, H., Ekdahl, B. & Oskarsson, B., 2003. Modern logistik. Lund: Liber AB, ISBN 978-91-

47-11126-8.

Frazelle, H., 2001. World-Class Warehousing and Material Handling. New York: McGraw-Hill, ISBN

978-00-71-37600-6.

Jonsson, P. & Mattson, S.-A., 2005. Logistik - Läran om effektiva materialflöden. Lund:

Studentlitteratur AB, ISBN 9789144110776.

Lumsden, K., 2006. Logistikens grunder. Lund: Studentlitteratur AB, ISBN 978-91-44-02873-6.

Lumsden, K., 2012. Logistikens grunder. Lund: Studentlitteratur AB, ISBN 978-91-44-08129-8.

Segerstedt, A., 2008. Logistik med fokus på Material- och Produktionsstyrning. Malmö: Liber AB, ISBN

978-91-47-08900-0.

Tompkins, J., White, J., Bozer, Y. A. & Tanchoco, J., 2010. Facilities planning. 4th edition red.

u.o.:John Wiley & Sons, Inc., ISBN 978-0470444047.

Internt Scania

Maximo, 2017. Artikelinformation från Maximo. Södertälje: Scania CV AB - Intern data.

Åkerlund, Magnus, 2016. Förrådsstandard. [Online]

Available at: http://dip.dynamate.se/mitt-arbete/ledningssystemet/forrad/forradsstandard/

[Använd 13 April 2017].

Elektroniska källor

Constructor Sverige AB, 2017. Lagerinredningar och förvaringslösningar. [Online]

Available at: http://constructor.se/


Toyota Material Handling Sweden, 2017. Företagsbeskrivning. [Online]

Available at: http://www.toyota-forklifts.se/Sv/Pages/default.aspx


__________________________Referenser__________________________

___________________________________________________________________________

59

Figurförteckning

Figurer

Figur 1 U-format materialflöde .............................................................................................................. 8

Figur 2 Typisk lagerlayout vid orderplockningssystem ................................................................. 9

Figur 3 Golvutnyttjande för kortsideshanterad Europall ............................................................. 10

Figur 4 Principiell uppbyggnad av pall som lastbärare ................................................................ 12

Figur 5 Plastback ..................................................................................................................................... 12

Figur 7 Pallställage med smalgångstruck ........................................................................................ 13

Figur 6 Pallställage .................................................................................................................................. 14

Figur 8 Grenställ ...................................................................................................................................... 14

Figur 9 Hyllställ i entresolplankonfiguration .................................................................................. 15

Figur 10 Smalgångslager med hyllställ .............................................................................................. 15

Figur 11 Paternosterverk ........................................................................................................................ 16

Figur 12 Hissautomat ............................................................................................................................. 16

Figur 13 Mobila hyllställ ........................................................................................................................ 17

Figur 14 Snabbvalsmatris för pallhanteringssystem ...................................................................... 17

Figur 15 Snabbvalsmatris för smågodshantering ........................................................................... 17

Figur 16 Applicerad förvaringslösning .............................................................................................. 18

Figur 17 Scanias ställagestandard ....................................................................................................... 19

Figur 18 Orderplockstruck .................................................................................................................... 20

Figur 19 Skjutstativtruck ........................................................................................................................ 20

Figur 20 Smalgångstruck ...................................................................................................................... 21

Figur 21 Motviktstruck ........................................................................................................................... 21

Figur 22 Byggnad 067 ............................................................................................................................. 26

Figur 23 Förnödenhetsförrådet ............................................................................................................ 27

__________________________Referenser__________________________

___________________________________________________________________________

60

Figur 24 Oljeförrådet .............................................................................................................................. 28

Figur 25 Färdigvarulagret ..................................................................................................................... 30

Figur 26 Uppdelning av byggnad 067 ................................................................................................ 39

Figur 27 Behovslayout färdigvarulagret ............................................................................................ 43

Figur 28 Behovslayout Förnödenhetsförrådet & Oljeförrådet .................................................... 44

Tabeller

Tabell 1 Effektivitetstabell - Ställage ................................................................................................. 18

Tabell 2 Artikelinformation från Maximo i byggnad 067 ............................................................ 24

Tabell 3 Sammanställning av pallplatser .......................................................................................... 32

Tabell 4 Sammanställning av pallkragar ........................................................................................... 33

Tabell 5 Sammanställning av kragmått ............................................................................................ 33

Tabell 6 Sammanställning av lagringsyta i paternosterverk ....................................................... 34

Tabell 7 Sammanställning av lagringsyta i hyllställ ...................................................................... 34

Tabell 8 Framtida lagringsbehov ........................................................................................................ 42

Tabell 9 Pallplatsoptimering A, B och C-del ................................................................................... 45

Tabell 10 Optimering av lagringsyta D-del ...................................................................................... 46

Tabell 11 Effektivitetsjämförelse pallförvaring ................................................................................ 46

Tabell 12 Effektivitetsjämförelse smågodshantering .................................................................... 47

Tabell 13 Kapacitetsförhållande pallförvaring ................................................................................. 55

Diagram

Diagram 1 Beläggningsgrad ................................................................................................................. 38

Diagram 2 Kostnad- och kapacitetsjämförelse för pallförvaring ............................................... 47

Diagram 3 Kostnad- och kapacitetsjämförelse för smågodshantering .................................... 48

__________________________Referenser__________________________

___________________________________________________________________________

61

___________________________Appendix___________________________

___________________________________________________________________________

I

Appendix

Färdigvarulagret – A, B, C-del

1. Standard ställage

2. Smalgångslager längsgående

___________________________Appendix___________________________

___________________________________________________________________________

II

3. Smalgångslager tvärgående

4. Mobila ställage längsgående

___________________________Appendix___________________________

___________________________________________________________________________

III

5. Mobila ställage tvärgående

Förnödenhetsförråd & Oljeförråd – D-del

6. Mobila hyllställ

___________________________Appendix___________________________

___________________________________________________________________________

IV

7. Smalgångslager med plocktruck

8. Paternosterverk

prelrapport revc 170627b - kth.diva-portal.org1130336/fulltext01.pdf · period of time scanias...

Documents