pressens, radions och tv:ns historia · ekonomisk utveckling föruts ättningar f ör den...

Mediernas Mekanismer 2010 KF 1

Mediernas Mekanismer

Pressens, radions

och TV:ns historia

10 nov 2010 09.15-16.00


LektionsstrukturFörmiddag (9.15-12.00)

Dagspressen� Vad är en dagstidning?� Ur vilken kontext växte den

moderna dagspressen fram?� Vad var partipressen för något?� Hur har dagspressmarknaden

sett ut under 1900- och 2000-t?� Viktiga begrepp?� Hur får tidningarna sina

pengar?� Hur ser dagstidningens framtid

ut? Hot? Möjligheter?� Hur läser vi dagstidningar?

Eftermiddag (13.00-16.00)

Radio och TV� Hur ser historien bakom radion

och televisionen ut, i Sverige och internationellt?

� Vilka sändningsformer finns för radio och tv i dagens Sverige och vad skiljer dem åt?

� Vilka lagar och regler gäller för radio och tv i Sverige?

� Hur ägs och finansieras etermedierna i Sverige?

� Hur ser dagens och morgondagens radio- och tv-användning se ut?


Aktuell litteratur

� Massmedier� Dagspressen – fra kapitel 2+5� Radio och TV – fra kapitel 3+6

� På väg mot medievärlden 2020� Hela boken…!


Om dagstidningarnas ursprung och marknad

PRESSEN DÅ OCH NU


Vad är en dagstidning?


Definition: dagstidning

Unesco (FN)Unesco (FN) : Utgivning minst 4 dagar/vecka och allmänt innehåll

PresstPresst öödsndsn äämndenmnden : Utgivning minst 1 dag/ vecka och nyhetsinnehåll

UtgivningsfrekvensInneh åll


Olika typer av dagstidningar

1. Morgontidningar (Sthlm, Gbg, Malmö)

2. Kvällstidningar3. Landsortstidningar (utanför Sthlm, Gbg, Malmö)

4. Lågfrekventa tidningar5. Gratistidningar


1. Morgontidningar

� Dagens Nyheter� Göteborgs-Posten� Svenska Dagbladet� Sydsvenska Dagbladet� Skånska Dagbladet


2. Kvällstidningar

� Aftonbladet� Expressen� Kvällsposten� GT


3. Landsortstidningar

� Helsingborgs Dagblad� Nordvästa Skånes tidningar

och Landskrona Posten� Nerikes Allehanda� Dalarnas Tidningar� Östgöta Correspondenten� Nya Wermlands-Tidningen� Uppsala Nya Tidning� Borås Tidning


4. Lågfrekventa tidningar

� Kristdemokraten� Arbetaren� Dala-Bygden� Mölndals-Posten


� City� Metro� Uppsalatidningen� Mitt i Huddinge� Lerums tidning

5. Gratistidningar


Svensk tidningstradition� Högt dagstidningsläsande (2008: 4:e plats)� 155 betalda tidningar med samlad upplaga på

knappt 4 miljoner exemplar� 93 procent av morgontidningarna är prenumererade ex.� 83 procent av 15-79-åringar läser regelbundet� 46 procent läser regelbundet tidningen på Internet� Svenska dagstidningsföretag omsätter drygt 17 miljarder

kronor och sysselsätter ca 26 000 personer.

Källa: TidningsUtgivarna


Vi tar det från början…


De första dagstidningarna

Världens förstadagstidning:

ActaActa DiurnaDiurnaRomarriket, 59 f KrJulius CaesarUtkom varje förmiddagLästes upp högt


De första dagstidningarna

Sveriges förstadagstidning:

OrdinariOrdinari Post Post TijdenderTijdenderStartades år 1645.Propagandaverktyg, censur.Världens äldstadagstidning!


Ordinari Post Tijdender

� Ansvarig utgivaren skulle enligt instruktionerna:

”alltid veta att uppträda med den diskretion, förstånd och lämpa, att han icke tillåter komma I ljuset, vad ingen grund och sanning haver, men atthan därjämte allt så modererar, att varken Kungl. Maj:t eller kronan och ej heller andra, på vilka man måste draga respekt, därigenomnågon kränkningvarder tillfogade.”


Många hinder i vägen…

1. Enväldiga härskare och censur

2. För dyrt att framställa, distribuera och köpa tidningar

3. Analfabetismen


Den moderna dagspressens

framväxt


Den moderna dagspressen

1700-talet� Upplysningen och

frihetstiden – kritik mot censur!

� Tryckfrihet 1766

� Blomstrande politisk debatt

� Flera nya tidningar

Jag delar inte dina åsikter men jag ärberedd att dö för din rätt att framföradem ” (Voltaire)


Den moderna dagspressen

1800-talet:� Demokratisering

� Industrialisering och urbanisering

� Utbildning

� Ekonomisk utveckling

FFöörutsruts äättningar fttningar f öör r den den masspriddamasspridda

dagspressendagspressen


Utländska förebilderPopulPopul äärpressenrpressen� ”The yellow press”

� ”Pennytidningar”

Sensationsjournalistik

Kriminalitet, underhållning och vardagshistorier

The Sun

New York Herald ”Yellow Kid”(The New York World 1896)


Utländska förebilderSeriSeri öösare presssare press� Motreaktion på

populärpressen

� Bredare innehåll� Aktiv journalistik

� Mer opinionsbildning

New York TribuneNew York Times


I Sverige då…?

Inte förrän i slutet av 1800-talet utveckladessvenska dagstidningar i större omfattning.

Drivkrafter hos tidningsm ännen :

1. Tjäna pengar2. Driva opinion


Tre svenska exempel

AftonbladetAftonbladet� Lars Johan Hierta� ”Första moderna

dagstidningen”

� Liberal� Konflikt med

kungamakten


Tre svenska dagstidningar

Dagens NyheterDagens Nyheter� Rudolf Wall

� Bredare innehåll� Billig

� Ny distributionsidé:Utburen till dörren

� Morgonutgivning� Nyhetsinriktad


Tre svenska dagstidningarExpressenExpressen� Albert Bonnier m.fl.� Sveriges första tabloid och

rikstäckande kvällstidning� Carl-Adam Nycop inspirerad i

USA: ”Stå på lilla människans sida”

� Hårda och djärva bilder� Enkelt språk� Dokumentär personifiering� Identifikation


Partipressen


Partipress:

””Tidningar och tidskrifter Tidningar och tidskrifter

knutna till politiska partierknutna till politiska partier””(Nationalencyklopedin)


Partipressens ursprung

De politiska partiernas framvDe politiska partiernas framv ääxt:xt:� Socialdemokratiska partiet 1889� Högerns första riksdagsparti 1904


De borgerliga tidningarna

� Liberal och konservativ press

� Syften bakom tidningsutgivningen: tjäna pengar och driva opinion

Ex. NWTNWT (1836), BorBorååss TidningTidning (1938), UppsalaUppsalaNyaNya TidningTidning (1890)


De socialdemokratiska tidningarna� Grundades något senare än de borgerliga

� Tätt knutna till partiet (ägande, läsare och innehåll)

� Opinionsbildning viktigare än pengar

� Annan målgrupp (valkretsar istället för utgivningsort)

� Politiska färgen ej attraktiv för annonsörer

Ex: AA--pressenpressen, ArbetetArbetet


Partipressens död(?)

� Journalistikens professionalisering under 1960- och 1970-talen, med krav på objektivitetobjektivitet , granskninggranskning och oberoendeoberoende har bidragit till att banden mellan partier och tidningar blivit lösare.


Pressen och politiken idag

Källa: http://www.aftonbladet.se/kultur/article7773327.ab

Andel positiva löpsedlar: 3

Andel negativa löpsedlar: 18

Andel positiva löpsedlar: 12

Andel negativa löpsedlar: 5


Pressen och politiken idag


70 procent av dagstidningarna s äger sig företräda en politisk linje p å ledarplats


Den politiska journalistikens tre faser:� Med partierna för folket

� Partipressens era: symbios mellan press och politik� Mot partierna för folket

� Professionaliseringens era: tuff granskning istället för spegling och hyllning

� Mot partierna med folket� Kommersialismens era: ”ge folk vad folk vill ha”, konflikt,

dramatisering och sensationer

Lars Nord i På väg mot medievärlden 2020, pp. 229-252


Den svenska dagstidningsmarknaden


Dagspressmarknaden under 1900-t

� 1800–1920: Expansion

� 1920-talet : Stagnation� 1950-talet : ”Tidningsdöden”� 1970-talet : Kris för kvällspressen

� 1980-talet : God ekonomi för många� 1990-2010: Sjunkande upplagor och ökande

ägarkoncentration


Några orsaker till kriserna

� Konkurrens från nya medier (radio, tv, Internet etc)

� Konjunkturnedgångar (ex 1920-t, krigsåren, 1970-t)

� Ökad konkurrens på marknaden (”tidningsdöden”)

� Ändrade läsvanor (ex unga sviker)

� Betalningsovilja (”the gift economy”)


2010: Kurvorna pekar nedåt…

� Färre (men större) dagstidningarÖkad ägarkoncentration

� Minskad totalupplagaFrån 4,2 miljoner ex år 1990 till ca 3,7 miljoner ex idag


Ljus i mörkret…

� Upplagorna minskar men räckvidden ökar! (fler läser samma tidningsexemplar)

� Vi väljer bort papperstidningen, men läser på nätet!


Upplaga och räckvidd 2000-09


Tidningsföretagens knäckfråga:

Hur få in pengar?


Viktiga begrepp

Förstatidning :största tidningen påen ort

Ex: NWT

Andratidning :näst största tidningen på en ortEx: VF


Viktiga begreppUpplagespiralen :

En förstatidning har många läsare och får därför fler annonsörer. Fler annonsörer ger bättre ekonomi, vilket leder till en bättre tidning. En bättre tidning lockar fler läsare, vilket i sin tur lockar fler annonsörer osv…

Lars Furhoff


Viktiga begreppRäckvidd

Hur många människor som i genomsnitt läser något ur tidningen varje dag.

TTääckningckningAndelen av hushållen på en viss ort som köper en viss tidning.


Egna inkomster :� Tidningsförsäljning (Lösnummer/prenumeration)

� Annonser

Statliga stöd :� Presstöd

� Skattelättnader

Dagspressens ekonomi


Betalda dagstidningars intäkter 2006

Storstads- Kvällstidn. Landsortstidn. TotaltTotaltmorgontidn.

Upplagor: 41 % 70% 43% 4747%%

Annonser: 59 % 30% 57% 5353%%


Lösnummer och prenumerationer

Betalda morgontidningarår 2006:

Prenumerationer: 93 %93 %Lösnummer: 2 %2 %Övriga exemplar: 5 %5 %


Allt färre prenumererar…

64

32

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008

Innehar prenumeration

Funderar på att avsluta sin prenumeration

Kommentar: Frågan om varför man funderar på att avsluta prenumerationen infördes först 1993 i SOM-formuläret.Frågan om man funderar på att avsluta sin prenumeration ställdes ej i 2007 års undersökning

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2008


Varför?

11

3

4

5

13

18

21

28

30

31

39

44

28

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Annat skäl

Uttdelningen sköts för dåligt

Nyheterna är redan gamla

För lite om orten/området där jag bor

Tidningar har negativ miljöpåverkan

Kan läsa lokaltidningen på internet

Får nyheter från gratistidning

Kan läsa tidninegn på arbetet/skolan

Har inte tid

För mycket papper

Får nyheter från internet

Får nyheter från radio och tv

En prenumeration är för dyr

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2007Kommentar: Frågan är ej ställd 2008.


En hjälpande hand från staten…Tuff marknad med massor av tidningar

(1920-50-t)Massnedläggning och ”tidningsdöd”

(1950-t)

Politisk oro och debatt

(1960-t) Staten väljer att ge en hjälpande hand!


Statliga stöd 1: Presstödet

Ges till tidningar som:Ges till tidningar som:� utkommer med minst 1 nr/vecka� har en upplaga på minst 2000 ex� har en upplaga som huvudsakligen är

prenumererad� har en konkurrent med större upplaga på orten

(dvs – ej till förstatidningar!)


Varför presstöd?

”Målet med fördelningen är att värnamångfalden på dagstidningsmarknaden

för att främja en allsidig nyhetsförmedlingoch opinionsbildning.”

Presstodsnamnden.sePresstodsnamnden.se


Presstödets två delarDriftsstDriftsst öödd

� Beroende på upplaga

� Står för ca 80 % av presstödet.

DistributionsstDistributionsst öödd

� Ges till alla dagstidningar som deltar i ”organiserad samdistribution”.

Totalt 551 miljoner kr 2009


Dags att diskutera!

BBöör Sverige behr Sverige behåålla eller avskaffa lla eller avskaffa presstpresstöödet?det?

Vilka argument för respektive emotpresstödet kan ni hitta som är giltiga år 2010?


Debatten om presstödetMot stMot st öödetdet� Ingrepp i konkurrensen� Stöd till rika koncerner?� Ekonomiskt beroende av

staten = farligt� Bättre med en stor, bra

tidning än två små, dåliga� Partipressen är död� Finns fler medier� 80 % av pressen är

borgerlig – ändå politisk åsiktsmångfald

FFöör str st öödetdet� För mångfald och

allsidighet� Läsarna ska ha valfrihet� Nedläggningar försvagar

tidningsmarknaden� Ökad kommersialisering

kräver motpoler


Presstödets framtid

� Det svenska presstödet har formellt sett aldrig blivit godkänt av EU:EU:� Man menar att det snedvrider konkurrensen

� Nya villkor för stödet from juni 2010� Det sammanlagda driftsstödet till storstadstidningarna

får inte överstiga 45 miljoner kronor per år. � Stegvis minskning av stödet under fem år med början

i januari 2011.


Statliga stöd 2: Skattelättnader

ReklamskattReklamskatt :� Betalda tidningar är

skattebefriade upp till50 miljoner kronor.

(därefter 3 %)

MomsMoms :� Dagstidningar har

lägre skattesats (6 %) än andra varor


Dagspressens framtid


Dagspress i förändring – två utmaningar

� Dagstidningar på nätet� Gratistidningar


Dagstidningar på nätet

Vi är v ärldens 4:e4:e mest tidningsläsande folk …

…och samtidigt det 3:e3:e mest Internetanv ändande.


Regelbunden nättidningsläsning 1998-2008 (%)

0

5

10

15

20

25

30

35

40

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Dagstidningar på internet sammantaget

Kvällsstidningar på internet

Morgontidningar på internet

12

8

2

34

27

16

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2008/Annika BergströmKommentar: Avser läsning minst 3 dagar i veckan


Varför nättidningar?

� Visa upp sin produkt� Billigare distribution

� Annonsintäkter� Locka ungdomar

� Möta hotet från gratistidningarna


Gjort på internet 2008…. (procent)

3

4

0

2

1

1

3

9

34

2

5

20

20

2

8

1

2

0

1

10

7

20

1

4

16

26

4

12

2

4

0

2

17

6

11

1

8

14

17

5

16

12

17

5

22

29

5

6

2

11

7

10

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Spelat onlinespel

Tittat på videoklipp

Gjort ärenden hos myndighet

Använt tjänst hos myndighet

Köpt/sålt varor via privatannons

Beställt varor/tjänster

Gjort bankärenden

Chattat

Använt e-post

Skrivit egen blogg

Läst bloggar

Tagit del av nyhetstjänst

Sökt fakta/information

Procent

DagligenFlera ggr/vNågon g/vNågon g/mån

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2008/Annika Bergström


Dystra profetior…

Pressforskaren

Johan Galtung, 1970-t:

”Dagstidningen kommer att d ö ut”


Nättidning vs papperstidning?

Dead Wood Dead Wood ProductsProducts”Att ha ett tidningsföretag

som ger ut pappers-tidningar är som att ha

ett skivbolag som ger ut på vinyl”

Andrew Gowers(Financial Times)


Dagspressupplagan 2009 (2008)

StorstadsmorgontidningarStorstadsmorgontidningar1. Dagens Nyheter 316 200 (339 800)2. Göteborgsposten 236 400 (243 800)3. Svenska Dagbladet 194 800 (196 900)

KvKv äällspressllspress1. Aftonbladet 358 600 (399 500)2. Expressen 291 000 (303 800)

(inkl. GT och Kvällsposten)


Dagspressupplagan 2009 (2008)

LandsortstidningarLandsortstidningar1. Helsingborgs Dagblad 76 400 (78 800)

(inkl NST och LandskronaPosten)

2. Dalarnas Tidning 61 000 (62 100)3. Nerikes Allehanda 60 700 (62 600)

(inkl Bergslagsposten)

4. Östgöta Correspondenten 54 500 (56 200)5. Nya Wermlandstidningen 53 800 (54 400)


Dagspressens kris

� På 10 år har dagstidningsbranschen tappat 1 miljon läsare och 50 % av annonsörerna.

� De som enbart läser tidningen på nätet ökar, medan de som enbart läser papperstidningenblir färre.

� Tidningsläsarna blir allt äldre och de som skaffar en prenumeration för första gången väntar allt längre.

� Storstäderna står för den största nedgången.


Tidningsföretagens strategier� Satsa på lokal profil

� Betaltjänster (exklusiva nyheter, reportage , bilder, arkiv, iPhone-tjänster, etc)

� Utökade verksamheter (filmförsäljning, reseguider, viktklubbar, bloggar etc)

� Högre priser? (de som vill ha måste betala mer)

� Ny teknik (e-tidningar, mobiltidningar, etc)

� Engagera läsarna! (UGC = gratismaterial!)


Ta betalt för nyheter?Tyska Springerkoncernens VD, Mathias Döpfer:

”Jag ser inga orsaker, varken demokratiska eller marknadsrelaterade, till varför innehållet generellt ska vara gratis på Internet. I århundraden har människor varit beredda att betala för saker som intresserar dem”

Källa: Wall Street Journal


Att fundera över:

��ÄÄr det vr det v äärt att betala frt att betala f öör r nyheter?nyheter?

��Vilka blir konsekvenserna av att Vilka blir konsekvenserna av att nyheterna blir nyheterna blir ”” gratisgratis ”” ??


Våra läsvanor


Mediekonsumtion en genomsnittlig dag, 2008 (procent)

1

12

18

25

27

37

41

68

74

77

85

0 20 40 60 80 100

Bio

Video

Mp3-spelare

Text-TV

CD-skiva

Bok

Tidskrift

Internet

Radio

Dagstidning

TV

Källa: Mediebarometern 2008, Nordicom-Sverige


Regelbunden läsning av olika typer av dagstidningar, 1986-2008 (%)

66

1719

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007

Morgontidningläsning

Kvällstidningsläsning Gratistidningsläsning

Kommentar: Regelbunden läsning avser för morgontidningar läsning minst 5 dagar i veckan samt för kvälls- respektive gratistidningar läsning minst 3 dagar i veckan. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2008


Läsning av morgontidningar i olika åldersgrupper, 1986-2008 (%)

37

60

76

82

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008

15-29 år

30-49 år

50-64 år65-85 år

Kommentar: Avser läsning av morgontidningar minst 5 dagar i veckan. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2008


Regelbunden kvällstidningsläsning påpapper och nät,1998-2008 (%)

0

5

10

15

20

25

30

35

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

aftonbladet.se

Aftonbladet

Expressen.se

Expressen

Kommentar: Avser läsning av kvällstidningar minst 3 dagar i veckan. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1998-2008


Vi läser allt mer oregelbundet

VarfVarf öör?r?� Förändrad social situation och livsstil

Sämre ekonomi och ökad förflyttning bland unga leder exempelvis till mer oregelbunden läsning

� Nya distributionsformer Gratistidningar och nättidningar

� Konkurrens från andra medier


Vi läser olika

HHöögfrekventa lgfrekventa l ääsaresare� Högutbildade� Tjänstem än� Gifta� Samboende� Äldre (trots svag ek!)

LLåågfrekventa lgfrekventa l ääsaresare� Unga vuxna� Låg- och

medelutbildade� Arbetare� Ensamstående

Vad får denna utveckling för konsekvenser?


Från massmedier till ”klassmedier”?

Fragmenterad publik �� ”offentlighetens segregation”(Ilshammar, På väg mot medievärlden, 2020:277)

Är vi på väg mot ett mediesamhälle där de rika och välutbildade läser seriös

morgonpress, medan fattiga och lågutbildadeläser gratistidningar och kvällspress?


Sammanfattningsvis – skiftande fokus hos ”tidningsmakarna”

� 1600-t till sent 1800-t: Tekniken� Sent 1800-t till ca 1960: Politiken� 1960-t till ca 1980-t: Journalistiken� 1980-t och framåt: Ekonomin

Med risk för en viss förenkling….

pressens, radions och tv:ns historia · ekonomisk utveckling föruts ättningar f ör den...

Documents