Illegal handel med ”lagliga” varorMaj 2012

svenskhandel.se

Rapporten är framtagen av HUI Research i maj 2012

Författare: Per Hortlund, Andreas Svensson, Jonas Arnberg

Förord Illegal handel med lagliga varor utgör ett stort problem för svensk eko-nomi. Den illegala handeln skapar en grogrund för kriminalitet. För vissa produkter kan det också utgöra en hälsofara för konsumenten.

Svensk Handel inser att problematiken för handeln är omfattande. Pirat-kopiering och smuggling leder till en direkt ekonomisk skada för den lagliga handeln genom att de saluförda produkterna tränger ut produkterna i den lagliga handeln. Piratkopierade varor kan även utgöra en betydande hälso- och säkerhetsrisk när un-dermåliga varumärkesförfalskade och pirattillverkade produkter säljs som äkta. Pirat-kopiering och smuggling medför ett ekonomiskt bortfall till följd av förlorade skattein-täkter för statskassan. Organiserad brottslighet spelar en allt viktigare roll i handeln med piratkopierade varor. Den höga lönsamheten samt den låga risken för att bli upp-täckt har gjort varumärkesförfalskning till en attraktiv miljö för ljusskygga gruppering-ar.

Svensk Handel föreslår därför ett antal åtgärder för att komma tillrätta med problema-tiken:

• Se över straffskalorna inom ramen för EU-lagstiftningen när det gäller skatte-, smuggel-, och immaterialrättsbrott i relation till illegal handel av konsumentvaror.

• Genomför en riktad kampanj för att öka medvetenheten hos rättsväsendet avseende bland annat straffskalor.

• Utbilda kommun- och myndighetstjänstemän i arbetet mot illegal handel av legala varor.

• Genomför riktade insatser på nationell nivå för att komma tillrätta med smuggling och illegal vidareförsäljning av varor med 18-årsgräns så att de ej säljs till vidare till minderåriga.

• En ökad användning av betalkort försvårar bokföringsbrott. Bankerna bör dock sänka sina avgifter för kortbetalningar för att på så sätt stimulera alternativa betal-ningssätt.

• Samordna ansvaret inom Regeringskansliet för bekämpning av den illegala handeln.

• Polis- och Åklagarmyndigheten bör ges mer resurser för att tillskapa specifika enheter för bekämpning av illegal handel av legala varor.

• Översyn av regelverket för att se om det kan göras svårare för kriminella att använda målvakter i företagssammanhang

Stockholm i maj 2012

Dag Klackenberg

Innehåll Sammanfattning ......................................................................................................... 5

1. Bakgrund ........................................................................................................... 9

2. Piratkopiering ................................................................................................... 11

3. Smuggling ........................................................................................................ 16

3.1 Alkohol ............................................................................................................. 16

3.2 Tobak ................................................................................................................ 17

3.3 Musik, film och dataspel ................................................................................. 18

3.4 Kläder ............................................................................................................... 21

3.5 Övriga varor ..................................................................................................... 23

4. Skattning av total illegal handel med ”lagliga” varor ................................... 25

5

Sammanfattning Med illegal handel med ”lagliga” varor menas i rapporten piratkopiering och smuggling. Piratkopiering och varumärkesförfalskning är termer som används för att beskriva en rad olagliga verksamheter som berör immateriella rättighet-er. Piratkopiering definieras i rapporten som illegal tillverkning av varor utan rättighetsinnehavarens godkännande. Smuggling är ett samlat begrepp för införsel av varor i strid med landets lagstiftning. I rapporten inkluderas inte till exempel narkotika och vapen i begreppet smuggling. Definitionen av smuggling inkluderar alltså endast ”lagliga” varor såsom tobak och alkohol.

Den globala illegala handeln med ”lagliga” varor växer. I den här rapporten har storleken på den totala importen av dessa (icke-digitala såväl som digitala) varor till Sverige skattats. Vi har även bedömt storleken på illegal handel i några specifika delbranscher. I rapporten diskuterar vi också några implikationer av illegal handel för Sveriges ekonomi.

Skattningen av den illegala handeln med ”lagliga” varor sammanfattas i tabellen nedan.

Skattning av handeln med piratkopierade eller smugglade varor i Sverige

Bransch Värde (mdkr) Typ av handel Piratkopierade varor (ej digitalt) 10 Piratkopiering

Varav i konsumentledet 3 Piratkopiering

Digitalt 5 Piratkopiering

Tobak 2 Smuggling

Alkohol 3 Smuggling

Övriga varor >2 Smuggling/Illegalt Total olaglig handel minst 20 Varav i konsumentledet 15 • Totalt bedöms den illegala handeln med lagliga varor omsätta över 15 miljar-

der kronor i konsumentledet (och över 20 miljarder för hela ekonomin).

• Den illegala handeln motsvarar i konsumtionsledet därmed drygt 2 procent av detaljhandelns omsättning.

• Den illegala handeln bedöms totalt uppgå till över 1 procent av Sveriges im-port.

• Siffran 20 miljarder kan jämföras med Polisens budget på 20 miljarder; Tull-verkets budget på 1,5 miljarder; Sporthandelns omsättning på 20 miljarder; Apotekets omsättning på 26 miljarder.

6

Piratimportens tio i topp Länderna i tabellen nedan bildar tillsammans ”tio i topp” för piratimporten till Sverige.

Tio i topp för piratimport till Sverige, samt procentuell andel av total piratimport

Land Import till Sverige, piratvaror (mnkr)

Andel av total piratimport, %

Kina 2 500 25 Kina, Hong Kong 1 000 9,8 Ryssland 600 6,5 Italien 500 5,2 Turkiet 400 3,8 Thailand 400 3,6 Danmark 300 3,5 Storbritannien 300 3,4 Tyskland 300 3,3 Estland 200 2,5 Total piratimport 10 000 100

Källa: HUI Research och Statistiska centralbyrån

Tillsammans med Hong Kong exporterar Kina cirka 3,5 miljarder piratkopie-rade varor till Sverige varje år, vilket utgör 35 procent av alla piratimporterade varor. Andra stora piratexporterande länder är Ryssland och Italien.

Konsekvenser av illegal handel med lagliga varor Den illegala handeln är inte harmlös. Nedan beskrivs några effekter som kan följa i dess spår.

Den legala handeln lider ekonomisk skada. Piratkopiering och smuggling leder till en direkt ekonomisk skada för den lagliga handeln genom att de salu-förda produkterna tränger ut produkterna i den lagliga handeln. En annan ef-fekt är att varumärket för den äkta varan påverkas negativt. Piratkopiering minskar incitamenten till innovation, vilket hämmar tillväxten. Företag måste också lägga ner resurser på att försöka skydda sitt varumärke snarare än att produktutveckla. Många företag lägger ned miljontals kronor på varumärkes-skydd och anställer personal som enbart jagar kopior.

Faror för konsumenter. Piratkopierade varor kan även utgöra en betydande hälso- och säkerhetsrisk när undermåliga varumärkesförfalskade och pirattill-verkade produkter säljs som äkta. Detta är fallet exempelvis för livsmedel, lä-kemedel, elektroniska och kemiska produkter samt leksaker. Oreglerade försälj-

7

ningskanaler förenklar dessutom för folk att få tillgång till läkemedel utan re-cept, och att minderåriga kan köpa produkter såsom tobak och alkohol.

Skatteintäkter. Piratkopiering och smuggling medför ett ekonomiskt bortfall till följd av förlorade skatteintäkter för statskassan. Den illegala handeln leder till minskade momsintäkter och tullavgifter. Den kan också leda till minskade inkomstskatter och sociala avgifter när handeln sker utanför den reguljära ar-betsmarknaden. Sedan tillkommer kostnader i form av ökad börda för rättsvår-dande myndigheter när verksamheten är förknippad med kriminalitet.

Organiserad brottslighet. Handeln med piratkopierade varor drar till sig den organiserade brottslighetens intresse. Den höga lönsamheten samt den låga risken för att bli upptäckt har gjort varumärkesförfalskning till en attraktiv miljö för ljusskygga grupperingar. Den illegala handeln kan på så vis i värsta fall leda till en ”Chicagoproblematik”: lönsamheten i den illegala handeln gör att kul-turer kan komma att utvecklas där den organiserade brottsligheten tar över bostadsområden och äter sig in i rättssamhället.

Internet och Kina viktiga för piratkopieringens framväxt En viktig slutsats är att internet och globaliseringen – i synnerhet Kinas inträde på världsmarknaden – har fått den illegala handeln att explodera. Merparten av alla piratkopierade varor kommer från Kina och Fjärran Östern. Genom att alltmer av den legala produktionen outsourcas till Kina öppnas även möjligheter för att kopiera denna produktion. Samtidigt har internet gjort det möjligt för piratkopierare att minska sina risker. Internet gör också att informationskost-naderna för att hitta potentiella kunder minskar dramatiskt.

Sveriges framtid: Design och kvalitet En viktig fråga är hur Sverige i framtiden skall konkurrera på den globala världsmarknaden. Under de senaste tjugo åren har de ekonomiska förhållan-dena ändrats dramatiskt. Forna industriländer som Sverige har fått se hur till-verkningen i allt högre grad utlokaliseras till Kina och länder i Sydostasien. Detta är inget fel i sig. Frågan är bara hur Sverige skall finna sin roll i denna värld. En tanke är att ett gammalt industriland som Sverige, med en välutbildad befolkning, måste konkurrera med design och kvalitet snarare än pris. Världens just nu mest framgångsrika företag är Apple. Apple äger inga egna fabriker utan outsourcar all tillverkning till fristående fabriker. På Apples produkter står det: Designed by Apple in California, assembled in China. Det är genom att utveckla designen på produkterna och garantera kvalitet som Apple tjänar sina pengar – inte genom att tillverka produkten. Apples väldesignade produkter har gjort att företaget idag har världens kanske starkaste varumärke. Företag med starka

8

varumärken har idag möjlighet att få globalt genomslag. Om detta vittnar också starka svenska varumärken inom detaljhandeln såsom IKEA och H&M.

Varumärken är en form av förtroendekapital som emellertid snabbt kan raseras. Då är det viktigt att det institutionella ramverket skapar förutsättningar för att bevara designintensiva varumärken från värdeförstörande verksamhet som piratkopiering och smuggling. En vanlig uppfattning är dock att det förekom-mer brister i det svenska ramverket. Av tradition verkar Sverige ha tagit lättare på problemet med piratkopiering än vad andra europeiska länder har gjort, exempelvis Italien och Nederländerna. Oklarheter i EU-rätten kan också ha gjort det möjligt att inom unionen kringgå nationella rättskydd. För små design-intensiva företag kan den juridiska processen vara tidsödande och kostsam. Hur skall det institutionella ramverket utvecklas för att garantera svenska företag att konkurrera med design och kvalitet på världsmarknaden? Se där en viktig fram-tidsfråga.

9

1. Bakgrund Globalisering och frihandel har bidragit till större rörlighet mellan världens länder. När länder handlar med varandra ökar möjligheten för ekonomisk till-växt och de senaste 15 åren av ökad handel ligger också bakom en period av kraftig tillväxt. Den ökade globala rörligheten medför emellertid att även han-deln med piratkopierade varor har ökat kraftigt under de senaste åren. Enligt OECD uppgick världshandeln med piratkopierade varor till 250 miljarder dollar år 2009. Denna siffra exkluderar digital nedladdning via Internet. Samtidigt med den ökade världshandeln har internet gett handeln med piratkopierade varor en ny distributionskanal. Försäljning via auktionssajter, internetsidor och e-post har ökat explosionsartat. Försäljningen av piratkopierade varor har tidi-gare skett på lokal nivå och på kvällstid. Internet möjliggör emellertid en global marknad och dygnet-runt-försäljning till en låg kostnad. För pirathandlare har detta inneburit stora möjligheter att öka försäljningsintäkterna.

Den illegala handeln med ”lagliga” varor omfattar en mängd olika varor från piratkopierade märkesväskor, klockor och kläder till mat och farmaceutiska produkter men även bildelar, alkohol, tobak och illegal nedladdning av böcker, musik och filmer. I den här rapporten kartläggs storleken på handeln med dessa varor i Sverige.

Illegal handel med ”lagliga” varor Med illegal handel med ”lagliga” varor menas i rapporten piratkopiering och smuggling. Piratkopiering och varumärkesförfalskning är termer som används för att beskriva en rad olagliga verksamheter som berör immateriella rättighet-er. Piratkopiering definieras i rapporten som illegal tillverkning av varor utan rättighetsinnehavarens godkännande.

Smuggling är ett samlat begrepp för införsel av varor i strid med landets lag-stiftning. I rapporten inkluderas inte till exempel narkotika och vapen i begrep-pet smuggling. Definitionen av smuggling inkluderar alltså endast ”lagliga” varor såsom tobak och alkohol.

I rapporten beskrivs inte all form av illegal ekonomisk verksamhet. Exempelvis beskrivs inte förluster för svensk exportindustri till följd av piratkopiering (såsom piratkopiering av SKF kullager). Ej heller finns svenskars konsumtion av piratkopierade produkter i utlandet med. Vidare beskrivs inte illegal produktion av tjänster, inom restaurang, taxi och entreprenad exempelvis.

Omfattningen av piratkopierade produkter har breddats från lyxklockor och designkläder till föremål som direkt påverkar människors hälsa och säkerhet såsom mat, läkemedel och reservdelar till fordonsindustrin.

OECD har i en rapport angett ett antal produkter som omfattas av varumärkes-intrång.

10

Tabell 1.1 Exempel på produkter som omfattas av piratkopiering

Varugrupper Exempel på produkter som omfattas av piratkopiering

Kläder och skor T-shirts, tröjor, skor, byxor och kepsar.

Underhållning Musik, film, TV-serier, programvaror, böcker och dator/tv-spel.

Fordon Motordelar, krockkuddar, vindrutor, däck, stötdämpare, tänd-stift, bromsbelägg, koppling, oljefilter, bälten, torkarblad, bromsvätska, däck och vindrutetorkare.

Kemikalier och bekämpningsmedel Insektsmedel, ogräsmedel och svampmedel.

Hemelektronik Datorkomponenter, webbkameror, fjärrkontroller, mobiltelefo-ner, TV, CD- och DVD-spelare, högtalare, kameror, headset, USB-adaptrar, rakapparater, hårtorkar, strykjärn, vattenko-kare, brandlarm och klockor.

Elektriska komponenter Komponenter som används i kraftdistribution, transformato-rer, ställverk, generatorer, hydrauliska turbiner, elgeneratorer, reläer, kontakter, timers, brytare, säkringar och batterier.

Mat och dryck Konserverade grönsaker, mjölkpulver, smör, barnmat, snabb-kaffe, alkohol och läskedrycker.

Personliga tillbehör Klockor, smycken, glasögon, väskor och läderartiklar.

Läkemedel Läkemedel som används för behandling av cancer, hiv, malaria, benskörhet, diabetes, kolesterol, Alzheimers sjuk-dom, erektil dysfunktion, astma, antibiotika, steroider, anti-inflammatoriska tabletter, smärtstillande medel, hostmediciner och hormoner.

Tobak Cigaretter, cigarrer och snus.

Toalettartiklar och andra hushållsprodukter

Schampo, tvättmedel, parfymer, hudvårdsprodukter, deodo-ranter, tandkräm, tandvårdsprodukter, rakblad, skokräm och receptfria läkemedel.

Övrigt Leksaker, spel, möbler, sportartiklar, klistermärken, dekaler, flaggor, tändare, bordsskivor, blommor, intyg, slipverktyg och sanitetsprodukter.

Källa: OECD

Det finns i huvudsak två olika kategorier köpare av piratkopierade och smugg-lade varor. Den första kategorin gör det omedvetna om att varan är piratkopie-rad eller smugglad. Den andra kategorin konsumenter är medvetna om att va-rorna är piratkopierade eller smugglade och köper dessa i jakten på fynd och låga priser.

11

2. Piratkopiering Möjligheterna att producera och sälja piratkopierade varor har ökat kraftigt med hjälp av ökad världshandel och internet. Med allt fler rörelser över grän-serna och ett oändligt antal hemsidor är piratkopieringens omfattning svårgrip-bar och mycket svår att mäta. OECD driver sedan drygt ett årtionde ett projekt som bland annat syftar till att skapa en bild av piratkopieringens omfattning. OECD:s utredning “The Economic Impact of Counterfeiting (1998)” var den första i sitt slag att belysa handeln med piratkopierade varor. I projektet sam-arbetar OECD med World Trade Organization (WTO), World Customs Organi-zation (WCO), World Intellectual Property Organization (WIPO) och Interpol. En ny rapport gjordes år 2008, vilken uppdaterades år 2009. Den 400-sidiga OECD-rapporten är den hittills mest omfattande på området. På basis av denna rapport kommer vi att skatta storleken på handeln med piratkopierade varor i Sverige. (Notera att i denna kalkyl ingår bara piratkopierade varor från utlandet och ej sådana som har tillverkats inom landet.)

Piratkopieringen växer Enligt OECD uppgår handeln med piratkopierade varor till omkring 2 procent av världshandeln. Sedan år 2000 har trenden varit uppåtgående. I siffror be-räknades handeln med piratkopierade varor uppgå till 250 miljarder dollar år 2009.

Diagram 2.1 Piratkopierade varors procentuella andel av världshandeln.

Källa: OECD

1,75

1,80

1,85

1,90

1,95

2,00

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

12

”Piratintensiteten” högst i Kina OECD har i samband med sin rapport beräknat ett index för den relativa inten-siteten av piratkopierade varor i exporten: ”A general trade-related index of counterfeiting and piracy of economies” (GTRIC-e). Detta index visar den rela-tiva intensiteten med vilken en given ekonomi exporterar förfalskade och pirat-kopierade produkter. Indexet är konstruerat så att rapporterande länders beslag av varumärkesförfalskade och piratkopierade produkter sätts i relation till världshandeln och utifrån detta beräknas ett indextal för varje land som anger den relativa graden av piratkopior i landets export. Indexet för några huvud-länder anges i följande tabell.

Tabell 2.1 GTRIC-index för ett urval av länder, 2009

Land GTRIC-index Land GTRIC-index Kina, Hong Kong 2,86 Irak 0,49 Afghanistan 2,35 Italien 0,38 Thailand 2,18 Estland 0,32 Libanon 1,73 Ryssland 0,26 Pakistan 1,66 Elfenbenskusten 0,15 Kina 1,44 USA 0,14 Vietnam 1,37 Storbritannien 0,13 Turkiet 1,08 Brasilien 0,13 Ukraina 1,03 Polen 0,11 Indien 0,64 Tyskland 0,04

Källa: OECD

Som tabellen visar har asiatiska länder den största piratintensiteten i exporten, med Hong Kong i topp. Europeiska länder har betydligt lägre indextal. I Europa ligger Italien ”främst”. Den italienska livsmedelsexporten har haft en del pro-blem med piratkopierade varor. En nackdel med OECD:s index är att det enbart relaterar den indirekta andelen av länders export som är illegal genom att sätta det i relation till ett så kallat bench-mark. Eftersom OECD inte uppger någon direkt koppling till piratexportens andel av den totala exporten för ett land, får man försöka skatta detta indirekt. Detta har vi gjort genom att räkna fram ett indextal för hela världen (“GTRIC-världen”). Detta indextal har räknats fram på så vis att länders individuella indextal har viktats med deras andel av världsexporten (länder som tillsammans motsvarar 90 procent av världsexporten har tagits med). Världsindex landar enligt denna kalkyl på talet 0,5. Såsom framgått ovan uppger OECD att den olagliga exporten uppgår till omkring 2 procent av världshandeln. Genom att knyta den olagliga världsexportens andel på 2 procent till indexet för GTRIC-World kan de individuella ländernas illegala exportan-delar sedan beräknas. Enligt denna beräkning motsvarar en enhet i GTRIC-index en piratandel i exporten på 3,9 procent.

13

Världens export och Sveriges import Världsexporten såg år 2010 ut på följande vis.

Tabell 2.2 Världsexport i miljarder USD samt procentuell andel av total export, 2010

Land Världsexport, USD md

Andel av total export, %

Kina 1 600 11 USA 1 300 8,6 Tyskland 1 300 8,6 Japan 770 4,6 Nederländerna 570 3,8 Frankrike 520 3,4 Sydkorea 470 3,1 Italien 450 3,0 Belgien 410 2,7 Storbritannien 400 2,6 Kina, Hong Kong 400 2,6 Ryssland 400 2,6 Total världsexport 15 200 100

Källa: WTO

Kina utgör redan idag den största exportören i världen. De är idag större expor-törer än USA, Tyskland och Japan. Lilla Hong Kong ligger på en elfte plats i världshandelsligan. Den totala världsexporten uppgår till cirka 15 biljoner dol-lar. Av den totala exporten importerar Sverige varor för 1 300 miljarder kronor. Sveriges import ser ut som i tabellen.

14

Tabell 2.3 Svensk varuimport från mottagarland i miljarder kronor, 2011

Land Sveriges varuimport (mdkr)

Andel av total varuimport, %

Tyskland 208 18 Norge 96 8,4 Danmark 93 8,2 Nederländerna 71 6,2 Storbritannien 67 5,9 Ryssland 63 5,5 Finland 61 5,3 Frankrike 52 4,5 Kina 44 3,9 Belgien 44 3,9 USA 34 3,0 Italien 34 3,0 Polen 32 2,8 Estland 20 1,7 Irland 20 1,7 Spanien 15 1,3

Källa: Statistiska centralbyrån

Sveriges import sker främst från Tyskland och från andra skandinaviska länder. En hel del import kommer dessutom från Ryssland. Kina är det främsta import-landet utanför Europa.

Piratimportens tio i topp Utifrån GTRIC-index och uppgifter om världsexporten samt Sveriges import har vi skattat den totala importen av piratkopierade varor till Sverige.

En enhet i GTRIC-index motsvarar en ”piratandel” av exporten på 3,9 procent. Ge-nom att multiplicera denna siffra med länders individuella GTRIC-indextal ges pirat-andelen i exporten från individuella länder. Genom att sedan multiplicera denna siffra med Sveriges import från länderna i fråga kan piratimporten till Sverige från individuella länder räknas fram. En begränsning är att analysen inte tar hänsyn till vilken typ av varor som olika länder exporterar.

I tabell 2.4 nedan anges ”tio i topp” för piratimporten till Sverige.

15

Tabell 2.4 Tio i topp för piratimport till Sverige, samt procentuell andel av total piratimport

Land Import till Sverige, piratvaror (mnkr)

Andel av total piratimport, %

Kina 2 500 25 Kina, Hong Kong 1 000 9,8 Ryssland 600 6,5 Italien 500 5,2 Turkiet 400 3,8 Thailand 400 3,6 Danmark 300 3,5 Storbritannien 300 3,4 Tyskland 300 3,3 Estland 200 2,5 Total piratimport 10 000 100

Källa: HUI Research och Statistiska centralbyrån

Tabellen antyder att huvuddelen av piratimporten till Sverige kommer från Kina. Tillsammans med Hong Kong exporterar Kina cirka 3,5 miljarder piratko-pierade varor till Sverige varje år, vilket utgör 35 procent av alla piratimporte-rade varor. Andra stora piratexporterande länder är Ryssland och Italien. Enligt skattningen importerar Sverige totalt omkring 10 miljarder piratkopierade varor varje år, om OECD:s siffror är tillförlitliga. En relativt stor summa som utgör omkring 1,5 procent av importen.

Man bör dock ha i minne att huvuddelen av importen till Sverige sker till expor-terande företag (70–80 procent). Om piratkopierade varor följer det allmänna handelsmönstret skulle således en mindre andel av dem gå direkt till konsu-menten (å andra sidan är det möjligt att piratandelen i importen till tillverkande företag är lägre än den till konsumenterna). Givet att endast 30 procent av de piratkopierade varorna direkt når konsumenten skulle värdet uppgå till 3 mil-jarder kronor. Detta är ändå en relativt stor summa och den utgör 2,5 procent av detaljhandelns omsättning.

16

3. Smuggling I denna del skattar vi den illegala handeln i olika delbranscher. Denna under-sökning bygger dels på specialstudier som HUI och andra har utfört tidigare för specifika branscher, dels på intervjuer med relevanta aktörer.

3.1 Alkohol Den svenska alkoholmarknaden har sedan EU-medlemskapet satts under stor press. Den höga inhemska beskattningen av alkoholvaror samt en restriktiv alkohollag har skapat en relativt stor illegal alkoholmarknad. Smuggling av alkohol, det vill säga när alkohol förs in i Sverige från utlandet för att sedan säljas i kommersiellt syfte, utförs både av privatpersoner och i organiserad form. Diagram 3.1 visar antalet beslagtagna liter uppdelade på sprit, vin och öl för tidsperioden 2004-2011. Sedan 2004 har inga större förändringar skett, vilket tyder på att smugglingen till Sverige kan antas vara relativt konstant.

Diagram 3.1 Antal alkoholbeslag i Sverige mellan åren 2004-2011, liter

Källa: Tullverket

SoRAD:s undersökning Tal om alkohol (2010) är ett löpande projekt där man ämnar kartlägga svenskarnas konsumtion av oregistrerad alkohol, det vill säga reseinförsel, smuggling och hemtillverkning (hembränning). SoRAD genomför undersökningen med hjälp av en löpande riksrepresentativ frågeundersökning. Diagram 3.2 visar alkoholkonsumtionen i Sverige 2009 fördelad på inköpssätt.

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Liter

Sprit (Drickbar)

Vin

Öl

17

Diagram 3.2 Alkoholkonsumtion i Sverige procent fördelad på inköpssätt år 2009

Källa: SoRAD

Systembolaget står tillsammans med restaurangerna och livsmedelshandeln (folköl) för cirka 78 procent av den alkohol som konsumerades i Sverige 2009. Resterande 22 procent, eller en femtedel, kommer antingen från resandeinför-sel, smuggling eller hemtillverkning. Enligt SoRAD står smugglingen av alkohol för cirka 6 procent av Sverige alkoholkonsumtion. Genom att relatera smugg-lingens procentsats till omsättningen för systembolaget 2011 kan vi konstatera att smugglingen av alkohol omsatte cirka 3 miljarder 2011.

3.2 Tobak Den svenska tobaksmarknaden är utsatt för en mycket lukrativ handel med illegala cigaretter. Detta beror till stor del på att beskattningen av tobakspro-dukter är hög jämfört med i många andra länder, vilket gör smuggling extremt lönsamt. Tullverket har under de tre senaste åren i genomsnitt beslagtagit 45 miljoner cigaretter per år. I Statistiska centralbyråns rapport ”Illegal verksam-het” menar Lars Andrén, informationschef på Tullverket, att det finns en grov tumregel som säger att tullen tar 5-15 procent av den faktiska smugglingen av alkohol och cigaretter i beslag. Tullen har dock inte gjort några beräkningar av hur stor den faktiska smuggelvolymen kan vara. Den pågående handeln med illegala tobaksvaror är utan tvekan ett allvarligt problem.

Illegal tobak delas ofta in i två kategorier: varumärkesförfalskade tobaksproduk-ter (vanligtvis förfalskade cigaretter) och smuggelgods (smugglade varor som säljs i ett land där de inte varit föremål för lokala punktskatter). En stor andel av de varumärkesförfalskade cigaretterna tillverkas i Kina och Östeuropa. Tullver-ket uppskattade att majoriteten av de beslagtagna cigaretterna 2010, det vill säga cirka 38 miljoner cigaretter, var förfalskade. Tabell 3.1 visar att Polen,

Folköl 6%

Hemtillverkning 2%

Smuggling 6%

Resandeinförsel 14%

Restauranger 10%

Systembolaget 62%

18

Ukraina och Ryssland tillsammans står för cirka en tredjedel av den illegala cigarettmarknaden.

Tabell 3.1 Utländska cigaretter som andel av total försäljning mellan åren 2008-2011

2008 2009 2010 2011 Tax-free 4,0 6,1 2,4 1,9 EU-oidentifierad/Engelsk etikett 2,4 1,3 1,4 1,5 Polen 2,0 1,5 1,4 1,1 Ukraina 0,1 1,8 0,7 1,0 Ryssland 4,0 0,5 1,9 0,6 Övriga länder 2,4 4,2 3,9 2,9 Total utländsk etikett 15,2 15,4 11,8 9,1

Källa: HUI Research: “The non-duty paid market for cigarettes in Sweden” (2011)

Förutom utländska cigaretter förekommer även så kallade ”cheap whites”. Detta är cigaretter som ofta har svensk varningstext men som säljs till ett så lågt pris (lägre än vad tobaksskatter och moms inbringar) att de måste vara oregistre-rade. I HUIs rapport skattades dessa till 2,5 procent av marknaden. Sammanta-get uppgår den illegala cigarettkonsumtionen i Sverige till 11,6 procent av den totala cigarettkonsumtionen. Om man sätter det i relation till den totala ciga-rettförsäljningen på 15,2 miljarder år 2011 uppgick den illegala cigarettförsälj-ningen till cirka 1,8 miljarder. De förlorade skatteintäkterna till följd av illegala cigaretter uppgår till över en miljard kronor under samma år.

3.3 Musik, film och dataspel Den vanligaste formen av piratkopiering är idag nedladdning av digitala varor, främst musik, film och dataspel. Med framväxten av internet har nedladdningen av digitala produkter exploderat. Ett problem är att rättsläget har varit oklart. Upphovsrättslagstiftningen har haft svårt att hantera de nya förutsättningar för kopiering som den digitala tekniken har inneburit – den har inte hängt med i utvecklingen.

Musik

Musikbranschen är en bransch som har påverkats kraftigt av den digitala tekni-ken under de senaste tio åren. Internet har gjort det möjligt att ladda ner den musik gratis som tidigare köptes på CD. Inspelningsbolagen har därför fått se sina intäkter halveras på tio år. Samtidigt har andra delar av musikindustrin upplevt stigande intäkter. Den digitala teknikens påverkan på musikindustrin är därför oklar. Johansson och Larsson (2009) undersökte i uppsatsen ”The Swe-dish Music Industry in Graphs” intäktsströmmarna i musikbranschen under

19

åren 2000–2008. Under denna period minskade intäkterna för inspelningsbo-lagen med omkring 800 miljoner kronor, från 1 650 miljoner till 780 miljoner. Samtidigt ökade intäkterna från andra kanaler, exempelvis från livespelningar och pengar från upphovsrättsorganisationer. Författarna drar slutsatsen att de totala intäkterna till musikbranschen som helhet inte har minskat under peri-oden.

Organisationen IFPI (International Federation of Phonographic Industry) till-handahåller statistik över försäljningsintäkter för perioden 1998–2011:

Diagram 3.3 Skivförsäljning i Sverige 1998–2011, mnkr

Källa: IFPI

Fram till millennieskiftet ökade försäljningsintäkterna med omkring 50 miljo-ner per år. Intäkterna toppade år 2000 då de låg på drygt 1,6 miljarder kronor. Sedan dess har det skett ett stort tapp och de totala intäkterna ligger nu på strax över 800 miljoner. Intäkterna har stabiliserats på denna nivå. Främsta anled-ningen är att skivbolagen från år 2008 och framåt har börjat få betalt för digi-tala streamingtjänster såsom Spotify. Det totala tappet i skivförsäljning har under perioden varit omkring 800 miljoner.

Statistiken innehåller inte intäkter från upphovsrättsorganisationer. Johansson och Larsson (2009) presenterar dock statistik från organisationerna SAMI och IFPI. Statistiken visar att upphovsrättsintäkterna mellan åren 2000 och 2008 steg från 170 miljoner till 320 miljoner. Det förefaller därför inte orimligt att upphovsrätterna mellan åren 1998 och 2011 har stigit med omkring 200 miljo-ner kronor. Plockas dessa med i beräkningen blir det totala tappet för skivbola-gen omkring 600 miljoner kronor.

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Fysisk Digital Total försäljning

20

Frågan är om detta tapp kan hänföras till piratkopiering på nätet eller till att konsumenterna slutar lyssna på inspelad musik till förmån för andra kulturytt-ringar. Fler liveframträdanden och ökade köp av DVD-filmer har framförts som alternativ till piratkopiering som orsak till tappet i skivförsäljningen. En annan orsak kan vara fallande priser på inspelad musik. Med den digitala tekniken sänks inspelnings- och distributionskostnader vilket sätter press på priser och omsättningssiffror.

Vår bedömning är att efterfrågan på inspelad musik är fortsatt hög – kanske högre än någonsin. Piratkopieringen torde stå för en betydande del av skivbola-gens intäktstapp. Med en underliggande försäljningstillväxt på 50 miljoner per år skulle under status quo intäkterna ha ökat med 500 miljoner till 2 100 miljo-ner fram till år 2011. Det förefallet inte orimligt att värdet av piratkopiering i musikbranschen uppgår till någon miljard.

Film

Näst efter musik är film den gren som påverkats mest av internets intåg. I okto-ber-november år 2010 genomförde företaget Mediavision en undersökning på uppdrag av Sveriges Videodistributörers Förening. Enligt undersökningen hade omkring 970 000 individer i åldern 15-64 år laddat ner film någon gång under de senaste 30 dagarna. Bland dem som laddade ner film uppgick antalet i ge-nomsnitt till 5 filmer per månad. På årsbasis motsvarar det cirka 60 miljoner nedladdade långfilmer. Utslaget på alla i åldern 15-64 år med bredband (om-kring 5 miljoner) innebär det omkring 12 filmer per år.

Vad är det samlade värdet av de nedladdade filmerna? Det är alltid i dessa sammanhang vanskligt att sätta pris. Om emellertid priset på en nedladdad film sätts till hyrpriset, säg 30 kronor, skulle det samlade värdet av piratkopieringen uppgå till knappt 2 miljarder kronor.

Dataspel Den svenska dataspelsbranschen är internationellt mätt välutvecklad och svenska dataspelsutvecklare ligger ofta i framkant. Spelbranschen tillhör dock de branscher som fått kännas vid piratkopieringens baksidor. Till skillnad från fallet med film och musik finns det här relativt hårda siffror att grunda värde-skattningar på. I huvudsak existerar två typer av spelformer. Marknaden domi-neras av spelkonsolerna (X-box, Nintendo, Playstation). Dessa svarar för om-kring fyra femtedelar av spelmarknaden. Sedan finns ”DVD-spel”, eller ”PC-spel i box”. I dessa spel köper man en DVD och installerar den i datorn. Vanligtvis kopplar man sedan upp sig på nätet för att spela mot andra. Förutom spelkon-soler och PC-spel finns också olika former av nätburna spelformer: online-speltjänster, appar med mera. Enligt branschorganisationen Dataspels-branschen svarar ”PC-spel i box” idag för cirka en femtedel av försäljningen men cirka två tredjedelar av piratkopieringen.

21

Genom att spelare som köper PC-spel idag registrerar sig online för att spela mot andra har det varit möjligt att kartlägga hur stor andel av spelen som är piratkopierade. Dataspelsbranschen bedömer att 90 procent av PC-spelen idag är piratkopierade. Den lagliga PC-spelsförsäljningen uppgick år 2011 till 280 miljoner kronor. Om 90 procent av spelen är piratkopierade skulle värdet för dessa uppgå till 2,5 miljarder kronor.

Enligt Dataspelsbranschen förekommer även piratkopiering inom marknaden för övriga spelformer. Om siffran 2,5 miljarder representerar två tredjedelar av piratkopieringen skulle det tillkomma piratkopierade icke-PC-spel till ett värde på strax under en miljard.

Sammantaget, och med viss försiktighet, förefaller det inte orimligt att det totala värdet på piratkopierade digitala produkter – musik, film och dataspel – uppgår till 5 miljarder i Sverige.

3.4 Kläder För kläder är det svårt att göra en kvantitativ skattning av storleken på den piratkopierade försäljningen. Istället har vi valt att i en djupintervju koncen-trera oss på kvalitativa aspekter inom piratkopieringen av kläder. Vi har valt att göra en djupintervju med Christian Dalsgaard, säkerhetschef för Fjällräven.

Fjällräven grundades av friluftsentusiasten Åke Nordin år 1960. Fjällräven säger sig arbeta utifrån tre fokusområden – ”att utveckla slitstark, tidlös och funktionell ut-rustning, att visa hänsyn mot människor, djur och natur samt att inspirera fler att ge sig ut i naturen”. Under 2010 visade en undersökning från TNS-SIFO att Fjällräven är Sveriges starkaste varumärke inom konfektion och det sjätte starkaste varumärket totalt. Sedan starten har Fjällräven expanderat kraftigt och försäljning sker i Europa, Nordamerika, Ryssland, Kina och Japan. Numera ingår Fjällräven i börsnoterade Fenix Outdoor som är en internationellt verksam koncern inriktad på produkter för friluftsliv. I koncernen ingår även varumärkena Primus, Tierra, Hanwag, Brunton samt detaljhandelskedjan Naturkompaniet.

Försäljning och tillverkning av piratkopierade varor

Fjällräven är ett av flera svenska företag som har drabbats av piratkopiering. Christian Dalsgaard är säkerhetschef på Fenix Outdoor, där Fjällräven ingår, och enligt honom har internet haft stor betydelse för piratkopieringshandeln.

Tillverkningen av förfalskade jackor sker i huvudsak i Kina, där även majorite-ten av Fjällrävens produktion är förlagd. Enligt Tullverket kommer cirka 90 procent av de förfalskade varor som stoppas i tullen från Kina. Den kinesiska plagiattillverkningen är i de flesta fall förlagd till landsbygden och arbetsvillko-ren är extremt dåliga, enligt Christian.

Vad gäller så kallad parallellproduktion är den, enligt Christian, nästan obefint-lig på grund av rädslan för att förlora värdefulla tillverkningskontrakt. Fjällrä-

22

ven har dock anställda kontrollanter som följer produktionsprocessen noggrant och gör kontinuerliga stickprov i fabrikerna. Upptäcks oegentligheter anmäls tillverkaren. Fjällräven tillämpar nolltolerans mot plagiering/märkesintrång.

Den produktkategori som drabbats hårdast av plagiering är Fjällrävens dun-jackor. Generellt är det exklusivare Fjällrävenjackor, i priskategorin 3 000–5 000 kronor, som plagieras. Enligt Christian är ett generellt försäljningspris 1 000–1 500 kronor för en plagiatjacka och tillverkningskostnaden cirka 150–300 kronor. Beroende på tillverkningskostnad och försäljningspris är vinsten per dunjacka 700 till 1 350 kronor.

De tre vanligaste försäljningskanalerna

Försäljning via en internetsida som ofta utger sig för att vara en out-letbutik. Beställaren är ofta inte medveten om att produkten är piratkopierad på grund av att bilderna ofta är stulna från Naturkompaniets/Fjällrävens hem-sida. Ägaren av internetsidan är endast förmedlare mellan partihandlare i Asien och beställare. Tullverket beslagtar 200-300 jackor per år, vilket enligt Christian utgör cirka 2 procent av piratjackimporten.

Försäljning via annons- och auktionsportalerna Blocket, Tradera och eBay. Det finns två typer av försäljare på dessa sidor, privatpersoner och organiserade ligor. Fjällräven söker regelbundet av Blocket, Tradera och eBay efter annonser med misstänkt piratkopierade produkter. Fjällräven har goda relationer med annons- och auktionsportalerna och misstänkta annonser stängs ned. Det är enligt svensk lag olagligt att bedriva försäljning av piratkopierade produkter och enligt Fjällräven upptäcks cirka 500 annonser för jackor per år.

Försäljning på asiatiska marknader. Fjällräven arbetar aktivt för att mot-verka denna typ av försäljning genom samarbete med polisen och lokala kontak-ter. Det är, enligt Christian, svårt att uppskatta hur stor försäljningen av Fjällrä-venjackor är vid denna typ av försäljning.

Piratkopieringsskada

Den huvudsakliga skada som uppkommer genom piratkopiering är varumärkes-förstörelse, men enbart den legala kostnaden för varumärkesskydd är cirka 20 miljoner kronor per år. Fjällrävens insatser mot piratkopiering syftar främst till att upprätthålla varumärket. För Fjällräven är det av yttersta vikt att deras pro-dukter förknippas med kvalitet och säkerhet. Enligt Christian kontaktas Fjällrä-vens återförsäljare återkommande av missnöjda konsumenter som vill göra en reklamation, ovetande om att jackan de köpt är piratkopierad.

Enligt Christian Dalsgaard bör fler åtgärder genomföras för att stävja piratkopi-eringen. Lagstiftningen bör stramas upp (i Italien är exempelvis innehav av

23

plagiat förbjudet). Tull och polis bör också ges mer resurser för att stävja pirat-handeln. Media kan också hjälpa till att belysa faran med piratkopierade varor.

3.5 Övriga varor Här framför vi några exempel på andra varor som är föremål för piratkopiering eller smuggling. Exempel är livsmedel, läkemedel, leksaker och spel.

Läkemedel

Hanteringen av piratkopierade eller oregistrerade läkemedel har fått ett upp-sving genom Internet. Enligt en europeisk rapport från år 2008 är 96 procent av apoteken på Internet olagliga apotek som säljer falska läkemedel. Problemet med falska läkemedel är som störst i låginkomstländer. I Sverige och i andra EU-länder är dock problemet mindre genom tillgången till subventionerade läkemedel. I Sverige är det främst så kallade livsstilsläkemedel som är föremål för illegal handel (potensmedel, bantningspreparat).

Vad gäller omfattningen av de illegala läkemedlen hävdar Christina Åkerman, generaldirektör på Läkemedelsverket, att handeln med illegala läkemedel upp-går till 900 miljoner kronor per år (DN Debatt 2010-10-06). Tullverket beslag-tog å andra sidan omkring en miljon tabletter år 2010. Av dessa var hälften narkotiska läkemedel och en fjärdedel dopningsmedel (övriga läkemedel sva-rade för en fjärdedel). Om narkotiska medel och dopingmedel anses vara olag-liga var mängden beslagtagna ”lagliga” tabletter således 250 000. Om 10 pro-cent av allt som förs in i landet beslagtas (Tullverkets ”tumregel” för alkohol och tobak) skulle det ge en tablettimport av ”lagliga” tabletter på 2,5 miljoner per år. Om dessa antas vara Viagra till styckepriset 20 kronor skulle marknadsvärdet av smugglingen vara 50 miljoner kronor per år.

Leksaker

Leksaker är en produkt med särskilda krav på säkerhet, information och märk-ning. Enligt svensk lag får en leksak bara säljas om den är CE-märkt och upp-fyller kraven i lagen om leksakers säkerhet. Det är konsumentverket som är tillsynsansvarig för att leksaksprodukterna uppfyller grundsäkerhetskraven. Piratkopierade leksaker uppfyller inte säkerhetshetskraven vilket gör dessa varor hälsofarliga för barn. En stor andel av de piratkopierade leksakerna till-verkas i Kina och exporteras till västvärlden. Enligt Tullverket är leksakerna vanligtvis av undermålig kvalité och i vissa fall tillverkade av hälsofarliga plas-ter. Marknadens omfattning är fortfarande osäker men enligt Monica Fridolf på Tullverket är leksaker den produkt som verket stoppar mest.

24

Spel

Den svenska spelmarknaden är reglerad av staten och det är endast Svenska Spel, ATG och vissa andra organisationer som får verka i Sverige. Svenska Spel har emellertid fått konkurrens från internetbaserade spelbolag vars verksamhet är förlagd utomlands. HUI Research uppskattade i rapporten ”Varför spelmo-nopol” att den i Sverige oreglerade internetbaserade spelmarknaden hade en nettoomsättning på 1,5 miljarder år 2008. Enligt Lotteriinspektionen uppgick Svenska Spels nettoomsättning till 17,3 miljarder år 2011 vilket betyder att den oreglerade spelmarknadens marknadsandel är ca 8 procent. Svenska Spel har genom omfattande undersökningar av spelvanor och omvärldsanalys kommit fram till att den oreglerade spelmarknadens marknadsandel är cirka 10 procent vilket tyder på att marknadsandelen växer. Det är inte orimligt att den oregle-rade spelmarknaden idag omsätter omkring 2 miljarder kronor.

Utöver ovanstående spelkonsumtion finns även den på illegala spelautoma-ter. Dessa illegala spelautomater placeras ut i t.ex. kiosker, jourbutiker och pizzerior. Enligt Håkan Hallstedt, generaldirektör på Lotteriinspektionen, lig-ger den organiserade brottsligheten bakom en stor del av de illegala spelauto-materna. Håkan Hallstedt hävdar i DN Debatt 2012-03-21 att den illegala spel-automatsmarknaden kanske omsätter så mycket som 2–3 miljarder kronor (brutto) varje år.

Livsmedel

En växande global livsmedelshandel och hårdnande konkurrens har enligt Tull-verket bidragit till ökat fusk inom livsmedelshandeln. Illegal livsmedelshandel växer när priserna på livsmedel ökar, vilket ökar incitamenten för smuggling och piratkopiering. I Europa har Italien hamnat i strålkastarljuset för piratkopi-ering av livsmedel. Enligt en rapport från den italienska näringslivsorganisat-ionen Confesercenti är maffian inblandad i denna verksamhet. Den smaksätter bland annat rapsolja och säljer den som olivolja. Andra typer av fusk är att man tillverkar mozzarella från mjölkpulver. Ett annat uppmärksammat fall var när man importerade billiga skinkor från Spanien och ompaketerade dem som Parma-skinka. Vidare har det bryggts öl med förbjudna genmodifierade ingredi-enser. ´Ndranghetan (den kalabriska maffian) håvar in stora summor på illegalt fiske av den utrotningshotade blå tonfisken. Och i Neapel driver Camorran runt 2 500 illegala bagerier, enligt studien.

Piratkopiering av livsmedel är mycket svårt att upptäcka. Den är också extra känslig då det finns en hälsorisk. Ett uppmärksammat exempel är Melamins-kandalen i Kina 2008, då kemikalien melamin tillsatts i mjölkpulver som gavs till spädbarn. Fusket resulterade i att sex barn dog och över 300 000 blev sjuka, främst på grund av problem med njurarna. Samma kemikalie dödade även hun-dar och katter i USA efter att de ätit foder där giftet tillsats.

25

4. Skattning av total illegal handel med ”lagliga” varor

I rapporten har vi beräknat storleken på den totala importen av piratkopierade varor till Sverige (icke-digitala såväl som digitala). Vi har även bedömt storleken på illegal handel i ett antal olika delbranscher. Här ger vi en samlad redovisning av dessa skattningar.

Skattningen av den illegala handeln med olagliga varor sammanfattas i tabell 4.1.

Tabell 4.1 Skattning av handeln med piratkopierade eller smugglade varor i Sverige

Bransch Värde (mdkr) Typ av handel

Piratkopierade varor (ej digitalt) 10 Piratkopiering Varav i konsumentledet 3 Piratkopiering Digitalt 5 Piratkopiering Tobak 2 Smuggling Alkohol 3 Smuggling Övriga varor >2 Smuggling/Illegalt Total olaglig handel minst 20 Varav i konsumentledet 15 Totalt bedöms den illegala handeln med lagliga varor omsätta över 15 miljarder kronor i konsumentledet (och över 20 miljarder för hela ekonomin). Den ille-gala handeln skulle i konsumentledet i så fall motsvara drygt 2 procent av de-taljhandelns omsättning. Totalt omsätter den över 1 procent av Sveriges import. Siffran 20 miljarder kan jämföras med Polisens budget på 20 miljarder; Tull-verkets budget på 1,5 miljarder; Sporthandelns omsättning på 20 miljarder; Apotekets omsättning på 26 miljarder.