rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013

Teknikindustri och tjänster inför avtalsrörelsen 2013En rapport från Almega, Teknikföretagen och Unionen

Ekonomiska förutsättningar

MB

OM TEKNIKINDUSTRI OCH TJÄNSTERTeknikföretagen har ! "## medlemsföretag med tillsammans närmare !## ### anställda i Sverige. Av dessa arbetar $% procent i ett industriföretag, medan resten, det vill säga &% procent arbetar i ett tjänste- eller serviceföretag. IT & Telekomföretagen har ca ' ### medlemsföretag med närmare '## ### anställda och Svenska Teknik & Designföretagen har cirka $## medlemsföretag med !& %## anställda. Tillsammans och avräknat företag som är medlemmar på (era håll omfattar rapporten över % ### företag med tillsammans mellan )'# ### och )!# ### anställda i Sverige. Detta är de i teknikindustri och tjänster direkt anställda. Det antal som totalt i Sverige sysselsätts av efterfrågan på produkter tillverkade i teknikindustri och tjänster är betydligt (er, uppskattningsvis runt en miljon.

3

Förord Unionen, Teknikföretagen och Almega och en rad andra parter kommer inom kort att inleda förhandlingar om nya kollektivavtal. En för alla viktig fråga är att förhandlingarna resulterar i en väl fungerande lönebildning. En väl fungerande lönebildning är långsiktigt avgörande för företagens konkurrenskra! och för medarbetarnas reallöner och sysselsättning i Sverige.

Mot bakgrund av de omfattande förändringar som företag och anställda genomgår "nns behov av en aktuell analys av det ekonomiska läget och en genomgång av de ekonomiska förutsätt-ningarna inför den kommande avtalsrörelsen #$%&.

Internationellt konkurrensutsatta industri- och tjänsteföretag genomgår kra!iga förändringar i e!erfrågan. Konjunkturen har vänt nedåt och mycket talar för att det kan bli en utdragen period av svag e!erfrågan för stora delar av industrin i Sverige. Att takten nedåt i orderingång och produktion accelererat under hösten tillsammans med ett ökat antal varsel har ökat oron för konjunkturutvecklingen.

Finanskraschen #$$'–#$$( påverkar fortfarande den ekonomiska utvecklingen i många industriländer, men nu mer som en skuldkris. Minst lika viktiga är de strukturella föränd-ringar som följer av globaliseringen. Den ekonomiska tillväxten sker i fortsatt ökad omfattning i länder som Kina, Indien och Brasilien och de konkurrerar allt mer med kvali"cerade produk-ter och tjänster.

Globaliseringen fortsätter att i hög grad förändra förutsättningarna också för verksamheter i Sverige. Industrin köper mer tjänster, men blir också i sig mer och mer tjänsteintensiv. Tillver-kande teknikföretag har exempelvis redan idag )er tjänstemän än arbetare anställda i Sverige. Många tjänsteföretag är nära lierade med tillverkande företag och med detta ömsesidiga beroende är det inte meningsfullt att skilja på produkter och tjänster i industrin.

Unionen, Teknikföretagen och Almega har med dessa utgångspunkter tillsammans beställt en rapport om de ekonomiska förutsättningarna för teknikindustri och tjänster inför avtalsförhandlingarna #$%&. Rapporten innehåller många fakta, bland annat om betydelsen av tillverkande teknikindustri och tjänster för Sveriges ekonomi och välstånd.

Vår förhoppning är att rapporten ska bidra till att öka förståelsen för de villkor som gäller för internationellt konkurrensutsatta företag och för dessa företags anställda, även bland de som inte lika direkt uppfattar att Sveriges ekonomiska framgångar och välstånd måste utgå från vad som sker i omvärlden. Parterna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn kan inte påverka andra parter på annat sätt än att beskriva och förklara den verklighet dessa företag och anställda arbetar under och att det ytterst också är dessa gränser som gäller oss alla.

Rapportens författare är chefekonomerna Lena Hagman (Almega) och Anders Rune (Teknik-företagen) samt t.f. chefsekonomen Gösta Karlsson (Unionen). Tobias Brännemo (Unionen) och Robert Tenselius (Teknikföretagen) har medverkat med underlag till kapitel ! och ". Faktainsamlingen avslutades #$%#-%#-$*.

Stockholm i december #$%#

Gösta Karlsson Lena Hagman Anders Rune

4

Sammanfattning ! Ekonomiska utsikter, konjunkturen och kostnadsläget * Fakta och betydelse för Sverige av teknikindustri och tjänster + Viktiga ekonomiska förutsättningar för en väl fungerande lönebildning ,

". En väl fungerande lönebildning "#

#. Viktiga ekonomiska samband för företag och anställda "$ Internationell konkurrenskraft avgörande för framgång -. En väl fungerande lönebildning ger låg in(ation -/ Ökade reallöner och/eller ökad sysselsättning? -0 Arbetsmarknaden en alltmer global marknad -0 Avkastningskraven bestäms internationellt -* Konjunkturen svänger – investeringar och jobb följer med viss eftersläpning -*

$. Sveriges teknikindustri och tjänster "% Del ". Teknikindustri och tjänster avgörande för svensk ekonomi -+ Industrisysselsättningen nästan oförändrad – tack vare starkare samspel -, Fler än en miljon sysselsätts i teknikindustri och tjänster -, Teknikindustri och tjänster: företagstjänster är störst -, Spridningse1ekterna är störst i industrin 23 Snabb sysselsättningsökning i kunskapsintensiv tjänsteproduktion 23 Minskad andel egenförädling i industrin 2- Ökat importberoende 22 Ökad import av tjänster som insatsprodukter 2/ Industrins andel av BNP har ökat – inte minskat 2/ Del #. Fakta om Sveriges teknikindustri och tjänster #& Stora skillnader och mycket som förenar i teknikindustrin 20 Svensk teknik lika mycket tjänster som industri 2* Företagen gör en 4ärdedel själva – resten köper man in 2* Mer tjänster i inköp och även i den egna förädlingen 25 Två av tre anställda är en tjänsteman 25 Storföretagen: mer än fyra av fem anställda 6nns utanför Sverige 2+ Mest export från teknikindustri och tjänster 2, Tjänsteexporten ökar både från tjänstesektorn och från industrin 2,

Innehåll

54

'. Internationell utblick $# Sammanfattning .2 Den globala produktionen saktar in och den höga arbetslösheten ligger kvar .. Finanskrisen blev både en industri- och skuldkris .* Risker och möjligheter för en annan ekonomisk utveckling .+ Arbetskraftskostnader och produktivitet i ett internationellt perspektiv ., Arbetskraftskostnadsnivåer 23-- /3 Arbetskraftskostnadsökningar fram till 23-- /3 Relativa arbetskraftskostnader /2 Industrins produktivitetstillväxt /2

&. Konjunkturläget hösten #("# '! Internationellt: Cyklisk nedgång och Europamarknaden tynger /5 Teknikindustrin i Sverige: Order, produktion och anställda minskar /, Konjunkturen bransch för bransch 02 Konjunkturläget för IT- och telekomföretagen 0+ Aktuella konjunkturutsikter för IT- och telekomföretag *- Konjunkturläget för tekniska konsulter och arkitekter *0 Aktuella konjunkturutsikter för tekniska konsulter och arkitekter **

!. Priser, valuta och produktivitet )( Sammanfattning 53 Producentpriser 53 Valutakursen 5/ Produktivitet 5* Teknikföretag och tillverkningsindustri 5* Företagstjänster 55 Revideringar, de(ateringse1ekter och osäkerheter i nationalräkenskaperna 5+

). Investeringar %( Sammanfattning +3 Industrin investerar allt mindre i maskiner och anläggningar +3 Immateriella investeringar allt viktigare för konkurrenskraften +.

%. Utmaningar %&

6

SammanfattningRapporten sammanfattas i följande tre avsnitt. Först följer ett antal slutsatser av det ekonomiska läget och utsikterna internationellt (kapitel !). Här sammanfattas också huvuddragen i det aktuella konjunkturläget inom teknikindustrins olika branscher och tjänsteföretag, främst inom IT, telekom och tekniska konsulter (kapitel #) samt priser, valuta och produktivitet (kapitel "). Industrins arbetskra!skostnader nominellt och hur produktivitet och valutakurser påverkar kostnadsläget i Sverige relativt viktiga konkurrenter i andra länder tas upp i detta sammanhang (kapitel !).

Under nästa rubrik presenteras en rad viktiga fakta om teknikindustri och tjänster i Sve-rige. Fakta som visar den stora, för att inte säga avgörande, betydelsen för Sveriges ekonomi och välstånd som teknikindustri och tjänster har (kapitel $). Sammanfattningen avslutas med vår analys av de ekonomiska förutsättningar som lönebildningen måste baseras på för att fungera väl (kapitel % och kapitel &). Investeringar i bred bemärkelse är den faktor som är mest avgörande för företagens långsiktiga konkurrenskra! och för deras anställda. Här presenteras i rapporten fakta och en analys av investeringsaktiviteterna (kapitel '). Rapporten avslutas med en redovisning av ett antal utmaningar Sverige står inför med avseende på möjligheterna att klara positionen som industri- och kunskapsnation med god intjäningsförmåga på internationella marknader (kapitel ().

Sy!et med rapporten är att presentera fakta och analys av de ekonomiska förutsättningarna som ett gemensamt underlag för Unionen, Almega och Teknikföretagen inför den kommande avtalsrörelsen.

Ekonomiska utsikter, konjunkturen och kostnadslägetTillväxten internationellt förväntas i år och nästa år bli lägre än förra året, och det råder stor osäkerhet om när återhämtningen kommer och hur snabb den blir.

Skillnaderna i tillväxttakt mellan nya tillväxtländer och gamla industriländer i västvärlden förblir dock stora. Även inom Europa kommer denna skillnad mellan länder att accentueras, särskilt för de länder som har de största statsskulderna och problem med att minska sina stora budgetunderskott. De åtgärder som vidtagits för att förbättra det "nansiella systemets stabilitet börjar ge resultat. Det saknas dock en gemensam politisk uppfattning om hur mer uthålliga regelsystem för det "nansiella systemet i Europa ska se ut. Därför är tillväxtprognoserna för Europa behä!ade med stor osäkerhet.

Den globala utvecklingen innehåller )era nedåtrisker, och dessa väger fortfarande tyngre än de ljusare utsikterna. Den största nedåtrisken är utvecklingen inom eurozonen, där tilltron till politikernas förmåga att hantera den ekonomiska situationen ifrågasätts i takt med att ansvariga politiker från olika medlemsländer manifesterar oenighet snarare än gemensam vilja. En annan nedåtrisk är att USA:s två partier inte kommer att komma överens i kongressen innan årsski!et om hur de ska undvika ”budgetstupet”. I sådant fall kommer skattehöjningar och utgi!sminsk-ningar att slå till automatiskt från årsski!et, och dra ned USA:s ekonomi i recession. De tillväxt-prognoser som presenteras i rapporten antar att detta inte kommer att inträ+a.

Idag är det dominerande hotet för den europeiska ekonomin de accelererande statsskulderna i några länder. Fordringarna på dessa länder innehas av "nansiella institutioner som parallellt med skuldkrisen får nya och hårdare kapitaltäckningskrav att leva upp till. Detta leder i sin tur till svårigheter att hålla uppe en nödvändig utlåning till hushåll och företag i en del europeiska länder. I konsekvens med detta ökar åtstramningse+ekterna på e!erfrågan i dessa länder och inverkar följaktligen även negativt på e!erfrågan på varor och tjänster från företag i andra länder.

Utvecklingen i främst Europa tyngs även av en växande arbetslöshet, vilken riskerar att under lång tid hålla tillbaka tillväxten och de dystra utsikterna för sysselsättningen i Europa är bekym-mersamma.

Den globala industriproduktionen drabbades hårt av "nanskrisen, men den snabba uppgången

76

däre!er, särskilt i nya tillväxtländer, innebar att den globala industriproduktionen återhämtade sig. Tillväxtmotorer i världsekonomin är idag främst BRIC-länderna, även om det främst är Kina som nått en produktionsvolym som ger e+ekter på den globala tillväxten. Den inhemska konsumtionen i Kina måste dock ta fart för att bidra till resten av världens utveckling. Hittills har den kinesiska ekonomin investerat i produktion som främst inriktats mot export.

På samma sätt som eurozonens och USAs problem innebär risker för en utdragen lågkon-junktur, "nns inom dessa områden samtidigt embryon till en uppväxling i den ekonomiska aktiviteten, främst mot bakgrund av en fortsatt mycket expansiv penningpolitik.

****Industrin i Sverige är återigen inne i en lågkonjunktur. Det är en vikande e!erfrågan interna-tionellt och främst inom Europa, som under hösten #$%# i ökad omfattning fått genomslag på produktion och sysselsättning i Sverige. Mycket talar för att det blir en utdragen period av svag e!erfrågan för stora delar av industrin i Sverige framöver. Att fallet för order och produktion för teknikindustrin blivit djupare under hösten tillsammans med ökningen i antalet varsel har dock spätt på oron för att nedgången accelererar. De senaste konjunkturbarometrarna i slutet av #$%# indikerar därtill att året avslutas med ett kra!igare fall i orderingång och produktion för teknikföretagen. Samtidigt minskar behovet av arbetskra! i en omfattning jämförbar med sista kvartalet #$$'. Nedgången i industrin påverkar svensk ekonomi på bredare front än förra gången samtidigt som skillnaderna i utveckling i teknikindustrins olika branscher är större nu, vilket kan tala för att nedgången sammantaget begränsas, i vart fall jämfört med den kra!iga nedgången #$$'–#$$(.

Europamarknaden är det som påverkar teknikindustrin mest för närvarande. Skillnaderna inom Europas olika delar är mycket stora, mest beroende på hur skuldkrisen slår. Oroande är att Europas motor Tyskland på senare tid visar allt)er tecken på att industrin även där är på väg ned. Även tillväxtländer som Kina har bromsat in, inte minst i bilindustrin. Teknikindustrin i USA har däremot klarat sig relativt bra jämfört med teknikindustrin i Europa.

Teknikindustrin är i både en cyklisk nedgång i konjunkturen, och i en exportledd nedgång orsakad av stats"nansiella problem inom EU. Denna nedgång har under hösten undan för undan påverkat underleverantörer och andra mer hemmaorienterade företag. Ordervolymen hade till och med tredje kvartalet #$%# minskat med cirka ' procent, produktionen med , procent och antalet anställda med # procent jämfört med motsvarande period året före. Mest omfattande är nedgången i bilindustrin. De senaste månaderna har nedgången också för maskinindustrin tagit fart medan metallvaruföretagen hittills ha! en mer begränsad tillbakagång. Mot strömmen går tele-, elektronik- och instrumentindustrin där tillväxten i år stagnerat medan tillverkare av elmaskiner har ökat produktionen betydligt. Skillnaderna är således stora mellan olika delar av teknikindustrin. Sammantaget är dock trenden att nedgången fortsätter. Det stora antalet varsel under hösten visar därutöver att företagen förbereder sig för än sämre e!erfrågan framöver. Olika barometerundersökningar samt den senaste statistiken från SCB ger en samstämmig bild av denna nedgång i e!erfrågan.

Från och med tredje kvartalet #$%# märks tecken på en svagare konjunktur för både data-konsulter och telekombranschen. Bristen på personal har minskat markant, en förändring som inleddes redan under #$%%, och som hör samman med ökad outsourcing till utlandet. Teknik-konsult- och arkitektbranschen ligger också sent i konjunkturcykeln, och först under tredje kvartalet i år märks en försämring i e!erfrågan även för denna bransch.

För tjänsteföretag inom IT och tekniska konsulter vände andelen företag som ser bristande e!erfrågan som främsta hindret för expansion uppåt under tredje kvartalet i år. För teknik-konsulterna är personalbristen ändå fortfarande det största hindret. Däremot ser IT-konsulterna ut att i ökad grad ha löst personalbrist i Sverige med ökad outsourcing till utlandet, en utveckling som pågått under en följd av år. För första gången rapporterar IT-konsulter att bristen på personal har minskat i betydelse för verksamheten i Sverige samtidigt som e!erfrågan ökat.

8

****Arbetskra!skostnaderna i svensk industri har ökat med $,-–$,' procentenheter mer per år i genomsnitt hittills under #$$$-talet. Jämfört med Västeuropa som helhet har ökningstakten i Sverige varit $,#–$,& procentenheter högre per år. Under det enskilda året #$%% ökade däremot arbetskra!skostnaderna något snabbare i eurozonen och Västeuropa än i Sverige – framför allt på grund av en uppväxling av ökningstakten i Tyskland. Den svenska arbetskra!skostnaden har följt den västeuropeiska relativt väl under #$$$-talet, med undantag för de senaste tre åren. Detta i enlighet med eurokursens utveckling. Mellan #$$% och #$$- var den svenska nivån i snitt drygt en procent högre än den västeuropeiska. Däre!er följde variationer på grund av "nanskrisen. Under #$%% låg arbetskra!skostnaden i Sverige %$ procent högre än i Västeuropa beroende av den starkare svenska kronan. Under #$$$-talet till och med #$%$ var den svenska arbetskra!snivån i snitt *–- procent högre än nivån i eurozonen. Däre!er har kronförstärk-ningen förändrat bilden. Under #$%% låg den svenska nivån i gemensam valuta %* procent över eurozonens.

När "nanskrisen blev en industrikris påverkades produktivitetstillväxten negativt i alla länder. Den ogynnsamma produktivitetstillväxten förklaras av att produktionen minskade snabbare än vad företagen kunde anpassa arbetsstyrkan. Industriproduktionen minskade mer i Sverige än i många andra länder. Det resulterade i att den svenska industrins produktivitetstillväxt utveck-lades mer ogynnsamt. När konjunkturen vände #$%$ kunde företagen öka produktionstakten med be"ntlig arbetsstyrka, vilket bidrog till en kra!ig produktivitetsökning det året.

De senaste åren kring och e!er "nanskrisen har produktiviteten i svensk industri både fallit och stigit kra!igt. Statistiken visar extrema si+ror upp och ned mellan olika år och mellan olika branscher inom teknikindustrin. Sammantaget har )era års produktivitetstillväxt ”för-brukats” till att återhämta förlorad mark mellan #$$- $ch #$%%. Produktivitetsutvecklingen för teknikindustrin är sannolikt återigen negativ #$%#. En bransch som påverkat teknikindustrins produktivitetsutveckling kra!igt under #$$$-talet är tele- och elektronikindustrin. Kasten i produktivitet har inte varit alls så drastiska för företagstjänster som för industrin. Förloppet med en minskad produktivitet under nedgången följt av en ökning när sedan e!erfrågan tog fart är däremot likartad.

Företagens egen prisutveckling är av störst intresse i lönebildningssammanhang även om konsumentprisutvecklingen är avgörande för löntagarnas köpkra!. I takt med att kronan stigit i värde har företagens priser sjunkit räknat i kronor. Minskad e!erfrågan särskilt i Europa är en viktig förklaring till det kra!iga prisfallet för teknikindustrins priser hösten #$%#. I rapporten visas ett starkt samband mellan valutakurser och teknikindustrins exportpriser.

Fakta och betydelse för Sverige av teknikindustri och tjänsterI rapporten visas att industrisysselsättningen egentligen inte har minskat i den omfattning som den o.ciella statistiken visar. Detta förklaras av att ekonomin är alltmer integrerad genom att )er sysselsätts i andra branscher tack vare e!erfrågan på industriprodukter. En stor del av dessa är tjänster som levereras som insatser till produktionen i både tillverkande teknikindustri och andra sektorer. Tjänste- och varuproducenter är i modern industri starkt integrerade, och det är inte längre relevant att redovisa dem var för sig.

I teknikindustri och tjänster "nns över / $$$ företag som tillsammans har runt ,%$ $$$–,&$ $$$ personer anställda. Antalet som sysselsätts av e!erfrågan på produkter producerade i teknikindustri och relaterade tjänster uppgår uppskattningsvis till ungefär en miljon personer. Det intensi"erade samspelet mellan industrin och övriga ekonomin är särskilt påtagligt för de kunskapsintensiva delarna av tjänstesektorn.

I den tillverkande teknikindustrin har tjänstemännen blivit )er samtidigt som antalet arbetare har minskat med %/$ $$$ sedan mitten av %(-$-talet. I dagens teknikindustri och tjänster är i genomsnitt två av tre en tjänsteman och tjänstemännen svarar för över -/ procent av lönesumman i företagen.

98

Globaliseringen har förändrat strukturen i de svenska storföretagen. I de stora teknikföre-tagen är det nu mer än fyra av fem som arbetar utanför Sverige. Ser vi till försäljningen är det under fem procent av den totala försäljningen som säljs i Sverige.

Exporten från teknikindustrin och den kvali"cerade tjänsteexporten dominerar svensk export. Exporten av teknikprodukter väger tungt i Sveriges export och har ha! stort genomslag på den totala exporttillväxten och därmed även på Sveriges BNP-tillväxt, både i hög- som lågkonjunkturer. Tjänsteexporten har fått en allt större betydelse för Sveriges export och utgör idag omkring &$ procent av den totala exporten. Den snabbast växande delen av tjänsteexpor-ten har under de senaste åren varit exporten av IT-tjänster. Sammantaget uppgår exporten från teknikindustrin och den kvali"cerade tjänsteexporten till -/$ – '$$ miljarder kronor.

Företagen producerar numera ungefär en 0ärdedel av det de säljer, resten köper de in av andra företag och dessa långa förädlingskedjor sträcker sig över i princip hela världen.

Genom att analysera )ödet av insatsprodukter går det också att få en mer verklighetsnära bild av hur betydelsefulla olika sektorer är för utvecklingen av svensk ekonomi. En sådan analys visar bland annat att antalet personer som sysselsätts av e!erfrågan på produkter producerade i teknikindustri och tjänster i Sverige har ökat och uppgår uppskattningsvis till ungefär en miljon personer. Av dessa arbetar ungefär /#/ $$$ med IT-tjänster, FoU och övriga företagstjänster. En stor del av dessa tjänster levereras som insatser till produktionen i både tillverkande teknikin-dustri och andra sektorer. Det intensi"erade samspelet mellan industrin och övriga ekonomin är särskilt påtagligt för de kunskapsintensiva delarna av tjänstesektorn. Tillverkande teknik-industri sysselsätter ungefär -$ $$$ i datakonsultbranschen, FoU och övriga företagstjänster. Av dessa sysselsätts den absoluta merparten i övriga företagstjänster.

Viktiga ekonomiska förutsättningar för en väl fungerande lönebildningInternationell konkurrenskra! är avgörande för framgång. För att förstå hur vår kostnadsmäs-siga konkurrenskra! utvecklas relativt konkurrenterna, bör vi följa och analysera såväl utveck-lingen av arbetskra!skostnader som valutakurs och produktivitet. Nyckeln till framgång "nns i begreppet en väl fungerande lönebildning, vilket inte enbart inkluderar löneutveckling utan även andra moment som är viktiga för att arbetskra!en ska kunna ska+a sig de kunskaper som är nödvändiga för den framtida internationella konkurrenskra!en

I den egna verksamheten är arbetskra!skostnaderna den helt dominerande kostnaden varför det är särskilt viktigt att jämföra denna mot konkurrenter och mot alternativa lokaliseringar. Kostnaden för anställda måste för att vara jämförbar stämmas av mot motsvarande kostnad i gemensam valuta.

Valutors förändrade värde påverkar produktionskostnaden i olika länder, men orsaken till värdeförändringarna domineras o!a av kortsiktighet och nyckfullhet. Det innebär att par-terna på arbetsmarknaden inte bör ta hänsyn till valutakursernas svängningar i sina avtalsför-handlingar. En svagare valuta kan kortsiktigt gynna den kostnadsmässiga konkurrenskra!en, men urholkar på sikt löntagarnas köpkra! och landets rikedom. En över tid försvagad svensk valuta är ett felaktigt sätt att stärka den internationella konkurrenskra!en för teknikindustri och tjänster i Sverige. I det nu aktuella läget, där den svenska kronan jämfört med våren #$%# ökat betydligt i värde mot euron "nns en oro hos många företag att kronkursen innebär att man inte kostnadsmässigt med sin förädling i Sverige klarar att konkurrera. En kronförstärk-ning får särskilt stort genomslag på företagens lönsamhet i branscher med relativt små importandelar, då försäljningspriserna i svenska kronor måste sänkas för att inte överstiga världsmarknadspriserna.

Produktionskostnaderna skall också ställas i förhållande till vad som presteras, dvs. till produktiviteten. Även produktiviteten måste jämföras relativt konkurrenterna internationellt. Det är betydande svårigheter att mäta och jämföra produktiviteten på aggregerad nivå.

Arbetskra!skostnad räknad i en gemensam valuta visar om kostnadsläget är högt eller

10

lågt i Sverige, men det är kostnaden i förhållande till produktiviteten (arbetskra!skostnad per producerad enhet) som visar hur kostnadsmässigt konkurrenskra!ig verksamheten verkligen är.

En väl fungerande lönebildning ger låg inflation I dagsläget kan konstateras att under den hittillsvarande nedgången i konjunkturen sedan mitten av #$%% har ökade löner höjt belastningen på företagen samtidigt som produktivi-tetstillväxten i industrin och även i tjänstesektorn avtagit. Låg in)ation höjer reallönen samtidigt som de nominella ökningarna kan begränsas. Företag och anställda har ett gemensamt intresse av löneökningar som ger ett bra utbyte realt förutsatt att de nominella ökningarna begränsas. För internationellt konkurrensutsatta verksamheter är det på den internationella marknaden priserna bestäms. Företagen kan inte höja sina priser mer än vad marknaden accepterar. Vilka priser företagen kan ta ut i svenska kronor påverkas även av valutakurserna. Därför är det företagens egen prisutveckling som är av störst intresse i lönebildningssammanhang även om konsumentprisutvecklingen är avgörande för lönta-garnas köpkra!.

Ökade reallöner och ökad sysselsättning är möjligt, det behöver inte vara antingen ellerVisserligen kan man föra ett resonemang om att löneökningar blir för höga så minskar sys-selsättningen. Till viss del är dessa kommunicerande kärl, allt annat lika. Men ökade löner som försvaras av ökad produktivitet, kan medverka till en kostnadsutveckling i företagen som också ger )er jobb. Detta förutsatt att kopplingen till produktiviteten upprätthålls, dvs. att lönerna står i rimlig proportion till vars och ens prestation. Det behöver således inte vara ett antingen eller. Viktigt är således att löner di+erentieras så att de speglar skillnader i produktivitet och stimulerar till ökad produktivitet.

Arbetsmarknaden en alltmer global marknadLågkostnadsländer har på senare tid tagit för sig rejält med sina snabbt växande ekonomier. Detta har inneburit en hel del anpassning och påverkat verksamheter också i Sverige.

Globaliseringen går nu in i en ny fas där utvecklingsländer i allmänhet och Kina i synnerhet alltmer konkurrerar också med hög kunskapsnivå. För lönebildningen i Sverige innebär detta att betydligt )er individer än tidigare är konkurrensutsatta på en global marknad. Allt )er anställda utsätts för hårdare konkurrens i en global ekonomi samtidigt som företagens potentiella avsättningsmöjligheter ökar.

Investeringar ger konkurrenskraft i ett längre perspektivInvesteringarna är det som mer långsiktigt avgör konkurrenskra!en. Att teknikindustrins investeringar i maskiner och anläggningar har varit låga under ett antal år före "nans-krisen kan i detta sammanhang uppfattas som oroande. Investeringarna är vår viktigaste fråga, mot bakgrund av den omfattande strukturomvandling som sker internationellt e!er "nanskraschen #$$' och särskilt i den del av världen vi tillhör. Vår analys visar att investe-ringsbehoven kommer att vara mycket stora under lång tid framöver.

Inom industrin har det skett en påtaglig förskjutning från investeringar i maskiner och anläggningar till immateriella investeringar. Inom industrin har de immateriella investe-ringarna i det närmaste fördubblats sedan %((/. Jämfört med )era konkurrentländer har svensk industri en större andel immateriella investeringar som andel av förädlingsvärdet. Ett antal stora tillverkningsföretag investerar relativt mycket i FoU i Sverige. Ut)yttningen inom läkemedelsindustrin märks redan i statistiken. Stora immateriella investeringar är en konkurrensfördel e!ersom dessa visar sig starkt bidra till en högre produktivitetstillväxt. Även beaktat dessa förklaringar kvarstår att industrin och )ertalet övriga delar av ekono-

1110

min antagligen står inför en längre period där även fysiska investeringar kommer att behöva öka betydligt.

Företag behöver både kapital och goda insatser av sina medarbetare för att driva verksamheten med framgång. Företagen måste vara konkurrenskra!iga och lönsamma för att överleva över tid. De som investerar i verksamheten kräver avkastning på investeringen. Avkastningskraven för de "nansiella investeringarna sätts numera i huvudsak internationellt. Går det inte att räkna med att avkastningen på en investering i Sverige motsvarar vad man kan förvänta på annat håll, blir investeringen inte av här, förutsatt att riskbedömningen är likvärdig.

Avslutningsvis innehåller rapporten en rad fakta om aktuella ekonomiska förutsättningar och betydelsen av teknikindustri och tjänster, varav de viktigaste redovisats ovan. Svensk ekonomi be"nner sig, tillsammans med andra länder i västvärlden, i en omfattande strukturomvand-ling e!er "nanskrisen med de omställningar av produktion, produkter och produktionssystem som krävs.

Sverige står tveklöst inför många stora utmaningar som förutsätter stora nyinvesteringar i många branscher, både inom industrin och i tjänstesektorn. Det kommer att krävas kra!igt ökade investeringar i maskiner, anläggningar och i immateriellt kapital framöver för att återvinna produktionskapacitet, höja tillväxtförmågan och inte minst, för att stärka teknik- och tjänsteproducenternas konkurrenskra!. Utmaningarna kring investeringarna kompletteras av utmaningen kring arbetskra!ens kompetens framöver.

För att kunna fortsätta framåt, där exporten är tillräckligt konkurrenskra!ig och där jobben växer med ett ökat tjänsteinnehåll, behövs både ett omfattande investerings- och kunskapsly! i svensk ekonomi. Ett första steg är att både arbetsmarknadens alla parter och beslutsfattare i svensk politik kommer till insikt om vilka utmaningarna är, agerar och arbetar tillsammans för att vi i Sverige ska klara dessa stora utmaningar.

Vår förhoppning är att rapporten både bidrar till en ökad insikt om de stora utmaningarna och därmed kan medverka till en väl fungerande lönebildning i den kommande avtalsrörelsen. Rapporten inleds i kapitel % med en redovisning av vad Unionen, Almega och Teknikföretagen gemensamt menar att en väl fungerande lönebildning innebär, bland annat på det mer övergri-pande planet;

”För (..) teknikindustri och tjänster, innebär en väl fungerande lönebildning en lönebildning som sammantaget ger ökad konkurrenskra! för verksamheter i Sverige i relation till motsva-rande verksamheter i andra länder. Detta till gemensam nytta för företag och anställda i Sverige.

lönebildning som stärker konkurrenskra!en för verksamheterna i Sverige.

måsta utgå från vad som sker i omvärlden. -

naden för att vara en norm som säkerställer en för Sverige väl fungerande lönebildning.

För att lönebildningen ska fungera väl i Sverige räcker det inte med att arbetsgivare, fackför-eningar, företag och anställda i den internationellt konkurrensutsatta sektorn är överens om principerna ovan och även följer dem. För att lönebildningen i Sverige skall fungera väl måste även andra delar av arbetsmarknaden acceptera och respektera att det är förutsättningarna för de internationellt konkurrensutsatta delarna av ekonomin som sätter gränserna.”

En väl fungerande lönebildning är långsiktigt avgörande för företagens konkurrenskra!, medarbetarnas reallöner och sysselsättningen i Sverige.

12

1. En väl fungerande lönebildningEn väl fungerande lönebildning innebär att:

och den anställdes sätt att uppfylla dessa.

och kompetens.

anställdas kompetens och arbetsuppgi!er och stimulerar till ökad produktivitet och ökad konkurrenskra!.

utifrån dess ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar.

Parterna har ett ansvar för lönebildningen och kollektivavtal är ett viktigt instrument för en väl fungerande lönebildning.

Punkterna ovan visar tydligt på kopplingen mellan den anställdes ersättning och företagets krav på prestation. En väl fungerande lönebildning är en lönebildning som motiverar och möjliggör för medarbetaren att öka produktiviteten på ett sätt som ökar företagets konkurrenskra!. Företaget och den anställde har ett gemensamt intresse av att både den anställde och företaget fortsätter att utvecklas väl. Bara ett långsiktigt lönsamt företag kan ge sina medarbetare trygga jobb och samti-digt bra ersättning för arbetet.

För de delar av ekonomin som är mest direkt utsatt för internationell konkurrens, det vill säga teknik industri & tjänster, innebär en väl fungerande lönebildning en lönebildning som sammanta-get ger ökad konkurrenskra! för verksamheter i Sverige i relation till motsvarande verksamheter i andra länder. Detta är till gemensam nytta för företag och anställda i Sverige.

-ning som stärker konkurrenskra!en för verksamheterna i Sverige.

måsta utgå från vad som sker i omvärlden. -

den för att vara en norm som säkerställer en för Sverige väl fungerande lönebildning.

För att lönebildningen ska fungera väl i Sverige räcker det inte med att arbetsgivare, fackföreningar, företag och anställda i den internationellt konkurrensutsatta sektorn är överens om principerna ovan och även följer dem. För att lönebildningen i Sverige skall fungera väl måste även andra delar av arbetsmarknaden acceptera och respektera att det är förutsättningarna för de internationellt konkurrensutsatta delarna av ekonomin som sätter gränserna.

I Sverige har det funnits en brett förankrad uppfattning på arbetsmarknaden om att det måste vara den internationellt konkurrensutsatta sektorn som fastställer ramen för företagens löne-kostnadsutveckling, en ram alla parter har att inordna sig i. En lönebildning där internationellt konkurrensutsatt sektor sätter ett märke utifrån sina förutsättningar, och detta sedan används som golv eller på annat sätt inte respekteras av andra parter kan naturligtvis inte kallas för en väl fungerande lönebildning.

Parterna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn kan inte påverka andra parter på annat sätt än genom att beskriva och förklara den verklighet dessa företag och anställda arbetar under, och att det ytterst också är dessa gränser som gäller oss alla. Det är på dessa grunder vi tillsammans måste säkerställa en lönebildning som fungerar väl både på makro- och mikronivån.

Utvecklingen med mer lokal och företagsnära lönebildning står givetvis inte i kon)ikt med en väl fungerande lönebildning.

1312

Syftet med följande avsnitt är att ge läsaren en samlad introduktion till för rapporten viktiga och grundläggande ekonomiska samband. Ambitionen med sammanställningen är att lyfta fram de områden som vi anser centrala bland de ekonomiska förutsättningarna. Avsikten är också att lätt kunna se vad vi själva kan påverka och sådant vi mer har att förhålla oss till.

Internationell konkurrenskraft avgörande för framgångKonkurrenskra! är summan av en lång rad faktorer. För internationellt konkurrensutsatta verksamheter är den helt avgörande frågan hur dessa står sig i Sverige i förhållande till motsvarande verksamheter (egna eller andras) utomlands.

På lång sikt är det variabler som investeringar i fysiska tillgångar och immateriella som FoU och kunskap som har störst betydelse. På kort sikt är dessa faktorer mer givna, då de tar tid att förändra.

Vi kan i det korta perspektivet därför mer fokusera på den kostnadsmässiga konkur-renskra!en, dvs. jämföra direkta kostnader för verksamheter i Sverige och utomlands. Maskiner, råvaror och andra insatser har här ett pris som i grunden är lika för alla – ”ett världsmarknadspris” – vilket kan variera en del lokalt beroende på faktisk konkurrenssitua-tion, transportkostnader, tullar m.m.

Den egna förädlingen – dvs. den del man själv utför i sin egen verksamhet – innefattar i princip bara kostnader för arbetskra!, kapitalkostnader (maskiner anläggningar, avskriv-ningar m.m.) och en vinst (i detta sammanhang kallad dri!söverskott). Arbetskra!skostna-derna är vanligen den helt dominerande kostnaden varför det är särskilt viktigt att jämföra denna mot konkurrenter och mot alternativa lokaliseringar. Kostnaden för anställda måste för att vara jämförbar stämmas av mot motsvarande kostnad i samma valuta. Vilken valuta man väljer spelar ingen roll bara det är samma. Med fokus på läget i Sverige är det mest naturligt att jämföra kostnaderna räknade i svenska kronor.

Valutans betydelse behandlas i Kapitel " och i kapitel ! där även industrins arbetskra!s-kostnader i internationell jämförelse. Valutors förändrade värde påverkar produktionskost-naden i olika länder, men orsaken till värdeförändringarna domineras o!a av kortsiktighet och nyckfullhet. Det innebär att parterna på arbetsmarknaden inte bör ta hänsyn till valutakursernas svängningar i sina avtalsförhandlingar. En svagare valuta kan kortsiktigt gynna den kostnadsmässiga konkurrenskra!en, men urholkar på sikt löntagarnas köpkra! och landets rikedom. En över tid försvagad svensk valuta är ett felaktigt sätt att stärka den internationella konkurrenskra!en för teknikindustri och tjänster i Sverige. I det nu aktuella läget, där den svenska kronan jämfört med våren #$%# ökat betydligt i värde mot Euron "nns en oro hos många företag att kronkursen innebär att man inte kostnadsmässigt med sin förädling i Sverige klarar att konkurrera. En starkare kronkurs är särskilt betungande för mer råvarubaserade industrier, vars exportpriser bestäms av världsmarknadspriser, och vars import av insatsprodukter är relativt liten. En kronförstärkning får med andra ord särskilt stort genomslag på företagens lönsamhet i branscher med relativt små importan-delar, då försäljningspriserna i svenska kronor måste sänkas för att inte överstiga världs-marknadspriserna. Försäljningsintäkterna räknat i svenska kronor blir också mindre med en starkare krona när priset är bestämt i den utländska valutan. Genomslaget av ändrade växelkurser fördröjs om företagen använder sig av valutasäkringar, vilket är särskilt vanligt vid långa kontrakt. Gemensamt för alla företag är att förädlingskostnaden (vilken i huvud-

2. Viktiga ekonomiska samband för företag och anställda

14

sak innefattar kostnader för egen arbetskra!) i Sverige ökar relativt utlandet när kronan stärks och vise versa.

Produktionskostnaderna skall också ställas i förhållande till vad som presteras, dvs. till produktiviteten. Även produktiviteten måste jämföras relativt konkurrenterna interna-tionellt. Det är betydande svårigheter att mäta och jämföra nivån på produktiviteten på aggregerad nivå, men är en av två komponenter när BNP-nivåer jämförs mellan länder. Vanligt är därför att förändringen enbart redovisas mellan år utan att ange nivån på pro-duktiviteten. Även förändringar mellan år är svåra att beräkna, då olika källor o!a används för produktionsvolym och arbetade timmar. Mer om produktiviteten i Kapitel ! och ". Att beräkningar av arbetskra!skostnader per timme också innehåller betydande osäkerhet av samma slag bör poängteras i detta sammanhang.För att hålla koll på hur vår kostnadsmässiga konkurrenskra! utvecklas relativt konkur-renterna, bör vi följa och analysera såväl utvecklingen av arbetskra!skostnader som valuta och produktivitet. Kostnaderna och produktivitet kan företag och anställda själva direkt påverka. Valutakurserna är däremot en faktor, man åtminstone i det kortare perspektivet, mer har att acceptera och anpassa sig till. På längre sikt är det visserligen hur väl vi utvecklar konkurrenskra!en (i bred bemärkelse) det som också sätter värdet på vår valuta, men här samverkar eller motverkar även eventuella skillnader i räntenivåer och in)ation/in)ations-förväntningar. Nyckeln till framgång "nns i begreppet en väl fungerande lönebildning, se portalen i Kapitel %.

Arbetskra!skostnad i gemensam valuta visar om kostnadsläget är högt eller lågt i Sverige, men det är kostnaden i förhållande till produktiviteten (arbetskra!skostnad per producerad enhet) som visar hur kostnadsmässigt konkurrenskra!ig verksamheten verkligen är.

En väl fungerande lönebildning ger låg inflationAtt ökade löner som inte motsvaras av ökad produktivitet ger in)ation är ett väl känt faktum. Jämför vi löneökningarna i Sverige under lång tid och drar bort ökningen i produktivitet kan vi konstatera att ökningstakten väl överensstämmer med in)ationen, korrigerad för e+ekter via importen. Att denna så kallade inhemskt genererade in)ation väl överensstämmer med ”lönein)ationen” förklaras av att huvuddelen av Sveriges samlade förädlingsvärde (BNP) precis som i ett enskilt företag domineras av arbetskra!skostnaden.

I dagsläget kan konstateras att under den hittillsvarande nedgången i konjunkturen sedan mitten av #$%% har ökade löner ökat belastningen på företagen samtidigt som produktivitets-tillväxten i industrin och även i tjänstesektorn avtagit. Tjänstesektorn har under #$%# följt e!er industrin och med viss fördröjning påverkats av nedgången i industrikonjunkturen. Tjänstesektorns produktivitetstillväxt faller med en allt svagare produktionsökning under #$%#. Tidigare under uppgången i konjunkturen var löneökningarna lägre medan produkti-viteten då ökade starkt, främst bland varuproducenter.

Andra in)ationskällor är import och råvarupriser. Råvarupriser kan dra iväg när en ökad e!erfrågan internationellt inte tillräckligt snabbt kan mötas av ett ökat utbud och prisökningarna riskerar sedan att rulla vidare genom hela förädlingskedjan ända fram till slutkunden. Under senare tid har )ertalet råvarupriser fallit i takt med att konjunkturen försämrats. Särskilt Kina påverkar alltmer de globala råvarupriserna och detta har ökat osäkerheten högst påtagligt. Tidigare bidrog Kina till kra!igt ökade priser på bl.a. stål, som följd av landets omfattande investeringar i infrastruktur och bostäder. Däre!er har Kina genom att öka exporten av stål tvärtom bidragit till sänkta stålpriser globalt. På senare tid har omslagen varit både omfattande och svåra att förutse Kinas ökade påverkan på världs-marknadspriserna påverkar också in)ationen i vår del av världen.

Via importen får vi in mer eller mindre in)ation utifrån. En stark valuta innebär att den importerade in)ationen hålls tillbaka. En starkare valuta begränsar även in)ationstrycket från ökade internationella råvarupriser.

1514

Sjunkande räntor kan å ena sidan bidra till en försvagning av kronkursen och därmed leda till högre importpriser som i sin tur bidrar till högre in)ation. Å andra sidan bidrar sjunkande bolåneräntor till lägre in)ation då dessa väger tungt i beräkningen av konsu-mentprisindex (KPI). E+ekten på KPI var i september tydlig då Riksbanken sänkte styr-räntan. Sambandet gäller naturligtvis i lika hög grad omvänt. Höjda räntor bidrar till ökade bolåneräntor och boendekostnader för hushållen som höjer in)ationen.

Sjunkande in)ation ökar reallönen samtidigt som de nominella ökningarna kan begränsas. In)ationen har de senaste %$ – %/ åren med betydande variationer mellan olika år i genomsnitt varit %,/ procent per år, vilket kra!igt understigit Riksbankens mål på # procents in)ationstakt. Låg in)ation har under perioden bidragit till betydande ökningar av reallönerna.

Företag och anställda har ett gemensamt intresse av löneökningar som ger ett bra utbyte realt, förutsatt att de nominella ökningarna begränsas så att de inte driver upp priserna. Den anställde har ett berättigat intresse av att lönen utvecklas realt, dvs. att den ger ökad köpkra! e!er det att in)ationen räknats av. När detta ska balanseras mot företagets lika berättigade intressen gäller det att komma ihåg att företaget har att beakta inte enbart lönen utan hela arbetskra!skostnaden och att denna ska relateras till de priser företaget kan ta ut på sina produkter eller tjänster och inte något mer allmänt in)ationsmått. För internationellt konkurrensutsatta verksamheter är det på den internationella marknaden priserna bestäms. Företagen kan inte höja sina priser mer än vad marknaden accepterar.

Lönen i förhållande till in)ationen i Sverige är viktig för löntagarna, medan det är arbetskra!skostnaderna och företagens egna priser som är det viktiga för företaget.

Ökade reallöner och/eller ökad sysselsättning?Visserligen kan man föra ett resonemang om att löneökningar blir för höga så minskar sys-selsättningen. Till viss del är dessa kommunicerande kärl, allt annat lika. Men ökade löner som försvaras av ökad produktivitet, kan medverka till en kostnadsutveckling i företagen som också ger )er jobb. Detta förutsatt att kopplingen till produktiviteten upprätthålls, dvs. att lönerna står i rimlig proportion till vars och ens prestation. Det behöver således inte vara ett antingen eller. Viktigt är således att löner di+erentieras så att de speglar skillnader i produktivitet och stimulerar till ökad produktivitet.

Arbetsmarknaden en alltmer global marknadArbetsmarknaden är som andra marknader också en marknad där ena parten erbjuder sina tjänster (sin arbetstid) och där den andra parten köper tjänsten. Pris och prestation gäller även här. Arbetsmarknaden är av tradition lokal. Det är lokalt som personerna och arbetstillfällen "nner varandra. Men över tid är såväl företag som medarbetare rörliga och )yttar om (tillräckligt) bättre förutsättningar "nns på annat håll. Det som är nytt är dels att rörligheten för företagen (även för arbetskra!en åtminstone inom Europa) ökat i takt med en ökad globalisering, dels att utbudet av arbetskra! växer kra!igt i utvecklingsländerna.

Finansmarknaden var först med att verka mer på global basis. Finansiella tjänster har idag få om några geogra"ska gränser. Även industrin har kommit långt i en internationell integration med sina långa förädlingskedjor och med verksamheter/delar av verksamheter mer och mer spridda globalt. Fler och )er koncentrerar exempelvis expertis i särskilda ”centres of excellence”.

Lågkostnadsländer har på senare tid tagit för sig rejält med sina snabbt växande ekono-mier. Detta har inneburit en hel del anpassning och i ökad omfattning påverkat verksamhe-ter också i Sverige. Globaliseringen går nu in i en ny fas där utvecklingsländer i allmänhet och Kina i synnerhet alltmer konkurrerar också med hög kompetens. Konkurrensen om jobben är en konkurrens som omfattar allt)er jobb. Fortsatt framgångsrika företag i Sverige blir de som med sina medarbetare utvecklar en konkurrenskra!ig verksamhet även i

16

förhållande till den ökade kompetens och konkurrens som erbjuds på andra håll. För lönebildningen i Sverige innebär detta att betydligt )er individer än tidigare är

konkurrensutsatta på en global marknad. Nya marknader med hög tillväxt och länder som snabbt blir rikare innebär många gånger också att e!erfrågan på svensk produktion ökar. Fler anställda utsätts för hårdare konkurrens i en global ekonomi samtidigt som företagens potentiella avsättningsmöjligheter ökar.Delar av arbetskra!en är mer rörlig än tidigare och inte minst är det allt lättare att sälja sina tjänster ute på världsmarknaden. Den anställde behöver med modern teknik inte på samma sätt som tidigare sitta nära sin arbetsgivare. Den geogra"ska närheten till kunden som tidigare varit mer avgörande för tjänster minskar i betydelse. Arbetsmarknaden och här i första hand den med mer kvali"cerade tjänster, globaliseras nu i snabb takt. Mer om arbetsmarknaden "nns i Kapitel ! och #.

Avkastningskraven bestäms internationelltInvesteringarna är det som mer långsiktigt avgör konkurrenskra!en. Att teknikindustrins investeringar i maskiner och anläggningar varit låga under ett antal år före "nanskrisen kan i detta sammanhang uppfattas som oroande. Investeringarna är vår viktigaste fråga, mot bakgrund av den omfattande strukturomvandling som sker internationellt e!er "nanskra-schen #$$' och särskilt i den del av världen vi tillhör. Vår analys visar att investeringsbe-hoven kommer att vara mycket stora under lång tid framöver. Detta utöver att det "nns ett antal förklaringar till de låga nivåerna för industrins investeringar i utgångsläget, bl.a. har företagens investeringar i immateriella investeringar varit omfattande, vilket inte fångas in i den o.ciella statistik som mäter företagens fasta investeringar. Mer om investeringar i Kapitel '.

Företag behöver både kapital och goda insatser av sina medarbetare för att driva verk-samheten med framgång. Företagen måste vara konkurrenskra!iga och lönsamma för att överleva över tid. De som investerar i verksamheten vill ha avkastning på investeringen. Avkastningskraven för de "nansiella investeringarna sätts numera i huvudsak interna-tionellt. Går det inte att räkna med att avkastningen på en investering i Sverige minst motsvarar vad man kan förvänta på annat håll, blir investeringen inte av här, förutsatt att riskbedömningen är likvärdig. Detsamma gäller den löpande intjäningen i företaget. Det är bara om verksamheten förväntas fortsätta motsvara avkastningskraven som investeraren/aktieägaren förväntas kvarstå som ägare. Viss utdelning krävs också och detta av samma skäl som att en långivare kräver en marknadsmässig ränta på lånet. Aktieägare är som regel också villiga att ta risk och denna riskpremie påverkar också avkastningskravet. Se vidare Kapitel ' om investeringar.

Konjunkturen svänger – investeringar och jobb följer med viss eftersläpningKonjunkturen har hittills svängt med en påfallande regelbundenhet. Den kommer att fortsätta svänga upp och ned. Konjunkturen följer ett relativt förutsägbart mönster där olika faktorer samverkar, balanserar eller motverkar varandra. Konjunkturförlopp kan närmast beskrivas som variationer i produktionsnivå, i e!erfrågan på arbetskra! och maskinutrustning samt insatsvaror och tjänster. I ett riktigt kort perspektiv kan förstås den tillgängliga produktionskapaciteten inte ökas utan måste mer ses som given. Det blir då utnyttjandegraden av den tillgängliga produktionskapaciteten som förändras och den kan förändras påtagligt.

När detta skrivs be"nner vi oss i ett läge med svag e!erfrågan. Nedgången för tillverkande teknikföretag, som inleddes under #$%%, ser trots konjunktursvängningarnas regelbundenhet ut att bli utdragen, se vidare Kapitel #.

Nedgången innebär att antalet arbetstillfällen i företagen med viss fördröjning minskar. Hittills under nedgången har antalet anställda minskat betydligt mindre än produktionen.

1716

Än mer har ordervolymerna sjunkit. Det stora antalet varsel som inkommit under hösten #$%# är oroande men inte överraskande. Det är uppenbart att många företag anpassar verksamheten till en förväntad lägre e!erfrågan. Alla varsel verkställs normalt inte. Statistiken visar att cirka - av %$ varslad individ också blir uppsagd på grund av arbetsbrist. Erfarenheten är också att )er varsel som läggs tidigt i en konjunkturnedgång verkställs jämfört med de som läggs senare. Antalet arbetstillfällen inom den internationellt konkur-rensutsatta varuproducerande sektorn kommer att fortsätta minska under de närmaste åren, vilket kan förutspås utifrån den fortsatt fallande orderingången för industrin, den minskade produktion och uppgången i antalet varsel.

Utvecklingen av investeringarna följer på samma sätt som förändringen i antalet anställda konjunkturen. Företagen, särskilt de mindre, behöver i regel få tillräckligt stora vinster innan de investerar. Stora företag strävar däremot mer regelmässigt e!er att investera motkonjunkturellt, dvs. i lågkonjunktur för att sedan ha rätt kapacitet när nästa uppgång i konjunkturen kommer.

Förutsättningarna denna gång är lite annorlunda. E!er uppgången i industriproduktionen fram till mitten av #$%% hade )ertalet tillverkande teknikföretag fortfarande betydande kapacitetsreserver. Behovet av kapacitetshöjande investeringar var därför begränsat redan i utgångsläget inför innevarande nedgång i konjunkturen. Investeringsvolymen kommer därför i närtid att fortsätta minska inom industrin.

18

I detta kapitel presenteras en rad fakta om teknikindustri tillsammans med företagstjänster. I en första del visas hur stor betydelse teknik-industri och tjänster har för den svenska ekonomin. I en andra del presenteras ett stort antal fakta som belyser hur teknikindustrin alltmer integrerats med varandra fram till idag.

Del 1. Teknikindustri och tjänster avgörande för svensk ekonomiDet går att få en mer verklighetsnära bild av hur betydelsefulla olika sektorer är för utvecklingen av svensk ekonomi genom att analysera )ödet av insatsprodukter. Det här avsnittet% visar att:

relaterade tjänster i Sverige har ökat och uppgår #$%% uppskattningsvis till ungefär en miljon personer. Av dessa arbetar ungefär /#/ $$$ med IT-tjänster, FoU och övriga företagstjänster.

teknikindustri och andra sektorer. Det intensi"erade samspelet mellan industrin och övriga ekonomin är särskilt påtagligt för de kunskapsintensiva delarna av tjänstesektorn.

övriga företagstjänster. Av dessa sysselsätts den absoluta merparten i övriga företagstjänster.

tillgodoses genom import. Det är framför allt importen av tjänster som har bidragit till att importinnehållet per produkt har ökat.

totala exporttillväxten och därmed även på Sveriges BNP, både i hög- som lågkonjunkturer.

statistiken visar. Detta förklaras av att ekonomin är alltmer integrerad genom att )er sysselsätts i andra branscher tack vare e!erfrågan på industriprodukter.

Bidraget från en bransch till den ekonomiska utvecklingen i ett land kan analyseras utifrån ett )ertal olika dimensioner. En vanlig sådan är att studera branschens andel av BNP och total sysselsättning, varvid endast den direkta sysselsättningen och branschens eget förädlingsvärde räknas in. En svaghet med detta angreppssätt är att det inte tar hän-syn till )öden mellan branscher. Då man på detta sätt inte tar hänsyn till den indirekta produktion och sysselsättning som en bransch genererar i underleverantörsleden, missar man hur mycket branschen i själva verket betyder för produktion och sysselsättning i ett land.

Under lång tid saknades detta perspektiv i den svenska debatten och det "nns all anled-ning att fortsätta med en mer verklighetsanknuten beskrivning av svensk ekonomi. Ett verktyg för detta är den så kallade input-output-metoden (IO). IO-analysen sy!ar framför allt till att åskådliggöra )ödet av insatsprodukter mellan branscher, för att därigenom kunna analysera samspelet mellan branscher. Grunden för dessa analyser är Statistiska Centralbyråns IO-tabeller. Dessa utgår från att )öden av varor och tjänster simultant kan registreras i en matris som ursprung och destination. Produkter produceras och de används. Vissa produkter går till slutlig e!erfrågan, andra används som insatsprodukter. Man kan via IO-systemet bland annat beräkna den totala produktions- och sysselsätt-ningsökning som krävs för att möta slutlig e!erfrågan i olika branscher. Dessa samband uttrycks o!a som multiplikatorer, dvs. vad en ökning av e!erfrågan på en branschs

3. Sveriges teknikindustri och tjänster

1918

produkter genererar för produktionstillväxt och sysselsättning i andra branscher utöver produktion och sysselsättning i den egna branschen.

Industrisysselsättningen nästan oförändrad – tack vare starkare samspelÄven om denna rapport fokuserar på Teknikföretagens och IT & Telekomföretagen samt Svenska Teknik & Designföretagen inom Almegas avtalsområden, inleder vi med att be-skriva sambanden mellan industrin och dess underleverantörer som helhet. Detta för att ge en övergripande bild av dessa samband. E!er en nedgång under senare delen av %(-$- och under inledningen av %('$-talet har industrins sysselsättningsmultiplikator i den inhemska svenska ekonomin ökat från $,(, sedan mitten av %('$-talet till %,%, #$$/. Det innebär att år #$$/ sysselsatte varje industrianställd i genomsnitt %,%, personer ytterligare hos underleve-rantörer. Förklaringen till denna utveckling är ett ökat samspel med tjänstesektorn. Sedan mitten av %(-$-talet har sysselsättningsmultiplikatorn till tjänstesektorn fördubblats – från $,&, till $,*- #$$/. Detta förklaras i sin tur av att industriföretagen har fokuserat alltmer på sin de"nierade kärnverksamhet, samtidigt som en industriprodukt i allt högre utsträckning är en bärare av värdeskapande tjänster. Tillsammans skapar det ett fördjupat samspel med tjänstesektorn i allmänhet och med den kunskapsintensiva delen i synnerhet.

Antalet anställda som antingen direkt eller indirekt arbetar med att möta slutlig e!erfrå-gan på industriprodukter har minskat med endast drygt ( $$$ från mitten av %(($-talet. I mitten av #$$$-talet sysselsatte industrin direkt eller indirekt cirka en miljon personer, då de som sysselsätts för leveranser till industrin inräknas. De som var direkt sysselsatta i industrin uppgick till cirka *$$ $$$, medan de indirekt sysselsatta i tjänstesektorn uppgick till cirka &$$ $$$ tack vare industrins e!erfrågan och i sin tur tack vare e!erfrågan på industrins produkter. Av dessa &$$ $$$ arbetade närmare %'$ $$$ i den kunskapsintensiva tjänstesektorn. Av dessa tillhörde %#$ $$$ de företagsnära tjänstebranscherna.

Fler än en miljon sysselsätts i teknikindustri och tjänsterMed hjälp av input-output-statistik går det att beräkna det totala antalet anställda som sysselsätts i och av teknikindustri och tjänster.# För att klargöra, avser tjänsteproduktionen i denna beräkning även produktion som genereras av e!erfrågan på tjänster från hela ekonomin och inte enbart från teknikindustrin. Beräkningen av den totala sysselsättningen inom teknikindustri och tjänster görs genom att summera tre kategorier av sysselsatta.& För det första har vi dem som är direkt sysselsatta i teknikindustri och tjänster av slutlig e!erfrågan på produkter som produceras i dessa branscher. För det andra har vi dem som i samtliga underleverantörsled är indirekt sysselsatta av slutlig e!erfrågan på produkter från teknikindustri och tjänster. För det tredje har vi dem som indirekt sysselsätts i teknikindu-stri och tjänster av slutlig e!erfrågan på övriga produkter i ekonomin.,

När dessa tre kategorier summeras framgår det av diagram &.% att antalet anställda i teknikindustri och tjänster i Sverige ökade från '#* $$$ %((/ till % $*$ $$$/ tio år senare – en ökning med ungefär #&/ $$$ personer. Drygt ,$ procent av dessa sysselsätts direkt av slutlig e!erfrågan på produkterna från teknikindustri och tjänster, en dryg tredjedel är indirekt sysselsatta av slutlig e!erfrågan på branschens produkter/ och en 0ärdedel sys-selsätts indirekt av slutlig e!erfrågan på övriga produkter i ekonomin.

Teknikindustri och tjänster: företagstjänster är störstNär vi studerar fördelningen av den totala sysselsättningen i teknikindustri och tjänster mellan dess branscher, framgår att det var företagstjänster, med drygt &/$ $$$ sysselsatta, som sysselsatte )est år #$$/. Av dessa sysselsattes drygt %#$ $$$ direkt i branschen, men en majoritet sysselsattes indirekt, antingen som ett resultat av egen slutlig e!erfrågan i underleverantörsledet eller som underleverantör till andra branschers slutliga e!erfrågan. Närmare %'$ $$$ i branschen för företagstjänster sysselsattes av slutlig e!erfrågan i andra

20

branscher. Det här visar att denna bransch är absolut störst som underleverantör till andra branscher i svensk ekonomi.*

E!er branschen företagstjänster följer branscherna maskinindustri respektive motorfordon. Det totala antalet sysselsatta i dessa två branscher uppgår till något över respektive något under %/$ $$$ sysselsatta. Datakonsultbranschen är också viktig som insatsleverantör till andra branscher, likaså metallvaror exklusive maskiner.

Spridningseffekterna är störst i industrinTeknikindustri och tjänster växte som nämnts ovan med drygt #&$ $$$ anställda mellan %((/ och #$$/. %'/ $$$ av dessa var på något sätt kopplade till branscherna i tjänstesektorn. Av dessa kan drygt %#$ $$$ härledas till företagstjänster. Detta innebär att industribranscherna i teknik-branschen ökade sin totala sysselsättning med ungefär &$ $$$ anställda mellan %((/ och #$$/.- Huvuddelen av detta förklaras av en ökad sysselsättning i motorfordon och maskinindustri, vilka genom en ökad integration med underleverantörsleden har ökat den indirekt genererade sysselsättningen.

Det är industribranscherna som uppvisade högsta sysselsättningsmultiplikatorerna. År #$$/ genererade varje anställd i fordonsindustrin i genomsnitt %,' ytterligare indirekt anställda i underleverantörsleden. Det är en ökning från %,& sysselsatta tio år tidigare. Med %,& är telepro-dukter den bransch som uppvisar näst högst multiplikator år #$$/.

Snabb sysselsättningsökning i kunskapsintensiv tjänsteproduktion I diagram &.# har den indirekta sysselsättningen i tjänstebranscherna (-#–-,), det vill säga företagstjänster där datakonsulter, teknikkonsulter med )era företagstjänstbranscher ingår, baserat på slutlig e!erfrågan på produkter från teknikindustribranscherna (#'–&/), beräknats för %((/ och #$$/. När uppgi!erna summeras årsvis har den indirekta sysselsättningen ökat från ,' $$$ till *( $$$ anställda mellan %((/ och #$$/–en ökning med mer än ,$ procent på ett decennium. Närmare -$ $$$ av de sysselsatta i datakonsulttjänster, FoU samt övriga före-tagstjänster går alltså till jobbet varje dag på grund av den slutliga e!erfrågan på de produkter

0

200000

400000

600000

800000

1000000

1200000

1995 2000 2005

Direkt sysselsättning av slutlig efterfrågan på produkter från teknik industri och tjänster

Indirekt sysselsättning av slutlig efterfrågan på produkter från teknik industri och tjänster

Indirekt sysselsättning i teknik industri och tjänster av slutlig efterfrågan i övriga branscher

Diagram !." Antalet sysselsatta som direkt eller indirekt arbetar med produktion av produkter från teknikindustri och tjänster

2120

som produceras i teknikindustrin.Samtliga industribranscher har under perioden %((/–#$$/ ökat den indirekta sysselsättning-

en i tjänstebranscherna inom teknikindustri och tjänster. I både absoluta och relativa termer var ökningen störst för motorfordon–år #$$/ var det drygt ## $$$ anställda i de nämnda tjänstebranscherna (SNI -#–-,) som sysselsattes tack vare slutlig e!erfrågan på motorfordon.

Av de tre tjänstebranscherna i teknikindustri och tjänster är det ”övriga företagstjänster” med /& $$$ sysselsatta, som är absolut störst i termer av sysselsättning som kan härledas till slutlig e!erfrågan på de produkter som produceras i industribranscherna. Det motsvarar en ökning med mer än *$ procent på tio år. Noterbart är att den indirekta sysselsättningen i FoU-branschen minskade under samma period, om än på en avsevärt lägre nivå.

Minskad andel egenförädling i industrinHandeln mellan länder har ökat under lång tid. Flödet av varor och tjänster över nationsgrän-serna har ökat snabbt under de senaste decennierna. Det globala arbetsutbudet har fördubblats under de senaste %$–%/ åren. Företag väljer mycket nogsamt var i världen de förlägger sina investeringar. Produktionsprocessen styckas upp mellan länder. Konkurrensen både när det gäller att leverera till industrin och till slutkonsumenten tilltar. Detta påverkar inte minst industriföretagen inom teknikindustri och tjänster.

Av tabell &.% framgår att industriföretagens arbete med att renodla verksamheterna har resulterat i att insatsandelen har ökat från ** till -$ procent mellan %((/ och #$$/. Detta innebär en lägre förädlingsgrad än för ekonomin i sin helhet och då framför allt i förhållande till tjänstesektorn. För industrins del har detta skett samtidigt som andelen insatser köpta från utlandet har ökat–från && till ,% procent. En viss tendens till detta kan också skönjas inom tjänstesektorn, om än inte i samma grad och från en avsevärt lägre nivå.

En annan central skillnad mellan industrin och tjänstesektorn är att de insatser som köps in från hemmamarknaden i betydligt större utsträckning inom industrin inhandlas från andra branscher än den egna. Tjänstesektorn är mindre beroende av insatser från tidigare led, sam-tidigt som en större del av dessa inhandlas från den svenska hemmamarknaden och från den

Diagram !.# Indirekt sysselsättning i datakonsulttjänster, FoU och övriga företagstjänster av slutlig efterfrågan på industriprodukter som tillhör teknikindustrin

0 5000 10000 15000 20000 25000

Motorfordon

Maskin

Teleprodukter

Annan elektroindustri

Precisionsinstrument

Metallvaror exkl maskiner

Annan transport

Kontorsmaskiner och datorer 2005

1995

22

egna branschen. Att denna skillnad existerar i förhållande till industrin är inte konstigt, utan är endast ett resultat av de olika sektorernas lite olika funktion i ekonomin. Trots detta "nns det mycket som ta-lar för att skillnaderna mellan industrin och tjänstesektorn minskar och att gränssnittet dem emellan många gånger blir alltmer otydligt.

Ökat importberoendeTrenden mot en ökad andel importerade insatsvaror och tjänster i den svenska produk-tionen har fortgått under lång tid, vilket hör samman med en ökande specialisering av produktionen både i Sverige och utomlands. De färdig-producerade produkterna i Sverige bygger o!a på långa kedjor av produktion av både insatsvaror och tjänster. Sveriges ekonomi har blivit än mer beroende av utrikeshandel för både produktion, inhemsk konsumtion och investeringar. Specialiseringen, med det ökade importinnehållet, har höjt förädlingsvärdet i produktionen, och varit en förutsättning för den fortsatta utvecklingen av produkter och exportföretagens internationella konkurrenskra!. Under de senaste decennierna har Sveriges import och export som andel av BNP ökat betydligt. Räknat från år %((/ till och med #$%% har importandelen ökat från && procent till ,, procent av BNP, och exportandelen från ,$ procent till /$ procent.'

För att beräkna det samlade importinnehållet i en bransch i Sverige bör även importinnehål-let i branschens underleverantörers produkter inkluderas, utöver branschens direkta import av insatsprodukter. Det samlade importinnehållet i produktionen i olika branscher och sektorer visas i tabell &.# nedan.( Tabellen summerar alltså både importinnehållet i de insatsprodukter

Tabell !." Insatsstrukturens utveckling "$$%–#&&%

A. Insatsernas andel av produktionen (%)

Hela ekonomin

Industrin Tjänste-sektor

Privat-tjänstesektor

1995 0,49 0,66 0,41 0,43

2000 0,50 0,68 0,42 0,45

2005 0,50 0,70 0,42 0,46

B. Inhemska insatsernas andel av totala insatser (%)

Hela ekonomin


Privat tjänstesektor

1995 0,76 0,67 0,85 0,84

2000 0,73 0,61 0,82 0,82

2005 0,72 0,59 0,82 0,80

C. Insatser från egna branschen som andel av inhemska insatser (%)


Privat-tjänstesektor

1995 0,46 0,73 0,66

2000 0,41 0,77 0,71

2005 0,42 0,77 0,71

Tabell !.# Importinnehållet i några sektorer i svensk produktion "$$%–#&&'Andel av produktionen i respektive sektor, procent

1995 2000 2005 2008

ICT-industri (informations- och kommunikationsteknologi) 36,5 37,6 34,8 48,2

Högteknologisk industri 33,3 39,2 37,6 46,3

Lågteknologisk industri 28,0 33,3 39,3 31,8

Tillverkningsindustri totalt 32,3 36,7 39,6 43,0

Tjänstesektorn totalt (inklusive o1entlig sektor) 12,2 14,1 14,7 16,5

Hela Sveriges ekonomi 20,0 22,9 24,0 25,5

Källa: SCB, input-output-data, nationalräkenskaperna. Uppgifterna för åren 1995–2005 bygger på den gamla näringsgrensindel-ningen sni 2002 och OECD:s de!nitoner av ICT-, hög- samt lågteknologisk industri. Uppgifterna för 2008 bygger på nya sni 2007. Dessutom har grupperingen av branscherna år 2008 gjorts på grundval av FoU-intensiteten. Därför är uppgifterna för 2008 inte fullt jämförbara med de tidigare åren.

2322

som köps in från underleverantörer i Sverige samt den direkta importen av insatsprodukter från utlandet. Denna statistik, det vill säga input-output-data, "nns hittills fram till och med år #$$' för Sverige. Trenden med ett ökat importinnehåll i produktionen har sannolikt fortsatt även e!er #$$'. De senaste årens "nanskris kan till och med ha ytterligare skyndat på speciali-seringen och ökat företagens outsourcing, som ett led i att e+ektivisera produktionen och klara konkurrenskra!en under både innevarande och kommande lågkonjunkturer.

I takt med att den egna förädlingen har minskat ökar samspelet med både inhemska och utländska underleverantörer och en allt större andel av denna växande e!erfrågan möts av en större andel importerade insatsvaror och tjänster. Andelen egen förädling har minskat, men den ökade användningen av insatsprodukter från underleverantörer i utlandet och i Sverige bidrar till att höja förädlingsvärdet för industrin i Sverige.

Den ökade importen till produktionen genererar ökade inkomster för företagen i både Sverige och i andra länder, genom att produktionen blivit alltmer e+ektiv och därmed höjt förädlingsvärdet. Det gäller för )ertalet länder, men i olika grad, vilket beräknats med hjälp av globala input-output-data, se diagram &.&.

För Sveriges del gynnar de ökade inkomsterna från de globala värdekedjorna i högre grad kunskapsintensiv tjänsteproduktion i Sverige, jämfört med produktion som använder mindre kvali"cerad arbetskra!.%$ Det hör samman med exportindustrins inriktning mot ett ökat kunskapsintensivt tjänsteinnehåll i både produktionsprocessen och i de produkter som tas fram. Därmed gynnas jobbtillväxten inom kunskapsintensiva tjänstebranscher i Sverige och även jobbtillväxten för högutbildade tjänstemän inom industrin. EU:s studier på området visar att den globala fragmenteringen av produktionen har gynnat e!erfrågan på högutbildad arbetskra!. Detta spelar en allt viktigare roll i produktionen, både för produktutveckling och produktionsprocesser i den alltmer högteknologiska och kunskapsintensiva produktionen.

Diagram !.! Tillverkningsindustrins förädlingsvärde som bygger på globala värdekedjor, år "$$% och #&&', miljoner US dollar ("$$%-års priser)

Källa: EU-projektet WIOD, Groningen Growth and Development Centre, Groningens universitet, Nederländerna.

24

Ökad import av tjänster som insatsprodukterÄven importinnehållet i industribran-scherna i teknikindustri och tjänster har ökat över tid. Med andra ord leder en ökad slutlig e!erfrågan på produkterna från teknikindustri och tjänster till en större importökning än tidigare. Importberoendet skiljer sig åt mellan industribranscherna och är högst i motorfordon och elektro- och teleprodukter.

Denna ökade e!erfrågan på import som ett resultat av en ökad slutlig e!erfrågan på teknikindustrins produkter kan också uppdelas utifrån vilka produkter som importeras. Teknikindustrins import består till allra största del av produkter från övrig industri. Det ökade importbehovet har tagit sig uttryck i högre multiplikatorer för tjänstesektorn i allmänhet och den kunskapsintensiva delen i synnerhet.

Industrins andel av BNP har ökat – inte minskatDess andel av BNP används o!a som ett mått på industrins betydelse för en ekonomi. Den andel som då används utgår från industrins nominella förädlingsvärde i förhållande till BNP i nominella termer. Dessa nominella andelar bestäms av antalet producerade produkter och priset för dessa. Tack vare industrins höga relativa produktivitetstillväxt i förhållande till andra delar av ekonomin, kan industriföretagen pressa sina priser samti-digt som lönsamheten upprätthålls. En högre produktivitetstillväxt innebär på fungerande marknader att relativpriset sjunker. I termer av nominella andelar av BNP innebär det att priskomponenten faller och att industrins andel av BNP därmed minskar, inte på grund av lägre produktion utan som en konsekvens av en produktivitetsdriven relativprisförändring.

Detta är precis vad som har hänt under de senaste decennierna. Industrins andel av no-minell BNP har minskat, om än mindre än vad många tror. Men samtidigt har industrins andel av prisjusterade BNP (d v s i fasta priser) ökat med närmare /$ procent sedan %('$. Det innebär i sin tur att när andelsutvecklingen rensas från skillnader i prisutveckling och i stället fokuseras på antalet producerade enheter, har industrins betydelse för svensk ekonomi ökat snabbt. Detta gäller särskilt för perioden e!er %(($-talskrisen; andelen av BNP i fasta priser har ökat med mer än /$ procent under den period då globaliseringen intensi"erades och det globala konkurrenstrycket ökade.

Tabell !.! Importinnehållet"! i teknik-industrin i Sverige #&&'

Andel av produktionen i respektive bransch, procent Tillverkning av metallvaror utom maski-ner och apparater

31,4

Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik

48,2

Tillverkning av elapparatur 37,5

Tillverkning av övriga maskiner 39,1

Tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar

53,8

Tillverkning av andra transportmedel 33,2

Källa: SCB, input-output-data för år 2008, enligt närings-grens-indelningen SNI 2007.

- I termer av SNI 2332 ingår följande branscher i vår de6nition av teknikindustri och tjänster (2+-.0 och 52-5/). Från industrin: (-) metallvaror exkl maskiner, (2) maskin, (.) kontorsmaskiner och datorer, (/) annan elektroindustri, (0) teleprodukter, (*) precisionsinstrument, (5) motorfordon och (+) annan transport. Från tjänstesektorn: (-) datakonsulttjänster, (2) FoU och (.) övriga företagstjänster. Detta inledande avsnitt om teknikindustrin och tjänster bygger delvis på den analys som Daniel Lind, Unionen, tog fram till vår föregående rapport inför avtalsrörelsen 23--. Avsnittet har i denna nya version uppdaterats och komplet-terats med ny information.

2 Statistiska Centralbyrån tar endast fram IO-tabeller vart femte år. Det gör att statistiken är några år gammal. Av den anledningen ska antalet personer inte tolkas alltför bokstavligt, utan mer betraktas som rimliga approximationer.

. T ex ökar efterfrågan på maskiner och IT-tjänster då slutlig efterfrågan på malm ökar./ - 3*3 333 anställda motsvarar 2/ procent av det totala antalet sysselsatta i svensk ekonomi år 2330.0 För 2330 ger detta en sysselsättningsmultiplikator för teknikbranschen om 3,+.. Det innebär att varje anställd i teknikindustri och tjänster i genomsnitt sys-

selsätter 3,+. ytterligare anställda i samtliga underleverantörsled av slutlig efterfrågan på branschens produkter.* Av artikeln En input-output-analys av svensk ekonomi, skriven av Daniel Lind och publicerad i tidskriften Ekonomisk Debatt, framgår att ett mått på en

bransch betydelse som underleverantör – möjliggörare av andra branschers slutliga efterfrågan – är forward linkage (FL). För företagstjänster ligger detta mått för 2330 nästan dubbelt så högt som för branschen med näst högsta FL (service till transport).

5 Industribranscherna i teknikindustri och tjänster sysselsatte ungefär 035 333 personer år -,,0. Tio år senare var antalet uppe i drygt 0.3 333 anställda. + Enligt nationalräkenskaperna, SCB,, Uppgifterna är hämtade från rapporten Global valuechains within a Input and Output framework – The case of Sweden, SCB, avdelningen för ekonomisk

statistik, Andreas Poldahl, preliminär version, oktober 23-2.-3 Uppgifterna är hämtade från EU-projektet WIOD, Groningen Growth and Development Centre, universitetet i Groningen, Nederländerna.

2524

Del 2. Fakta om Sveriges teknikindustri och tjänsterSy!et med detta avsnitt är att ge en aktuell beskrivning av hur strukturen ser ut i svensk teknikindustri med tjänster och därtill hur teknikindustri idag är integrerad med tjänsteföretag som levererar IT- och teletjänster, samt arkitekt- och tekniska konsulttjänster. Det är idag viktigt att se det ömsesidiga beroendet mellan industri och tjänster både i verksamheten i Sverige och i exporten.

Här "nns en rad fakta, varav en del helt nya om teknikindustri och tjänster, exempelvis;

anställda i Sverige.

för över -/ procent av lönesumman i företagen.

arbetare har minskat med %/$ $$$ sedan mitten av %(-$-talet.

globalt verksamma företagen är det under / procent av den totala försäljningen som säljs i Sverige.

uppgår till -/$–'$$ miljarder kronor, dominerar svensk export.

&$ procent av den totala exporten. Den snabbast växande delen av tjänsteexporten har under det senaste decenniet varit exporten av IT-tjänster. Dessutom har exportintäkterna som har anknytning till forskning och utveckling av industriprodukter stort genomslag på den totala tjänsteexporten (så kallad merchanting).

Skickliga tekniker och entreprenörer bidrog starkt till att Sverige från andra halvan av %'$$-talet och framåt utvecklades till ett rikt land. Industrin var tidigt inriktad på export. Under %($$-talet och särskilt e!er andra världskriget svarade verkstadsindustrin för de enskilt största fram-gångarna internationellt. Som en följd av stark e!erfrågan på just de varor och lösningar som svenska industriföretag producerade har Sverige ett jämförelsevis stort antal globala företag.

Industrin har under lång tid kännetecknats av internationalisering, frihandel och på världsmarknaden konkurrenskra!iga produkter. Basindustrin var tidigt en viktig förutsättning för den tillverkande industrin samt vice versa. På samma sätt är i dag de globalt verksamma tillverkande teknikföretagen ömsesidigt beroende av många tjänste- och serviceföretag. Industrin utvecklar förvisso egna tjänster, men köper i allt högre grad även in sådana inte minst för att utveckla produkter och produktionssystem. Industrins produkter har fått ett ökat både tjänste- och importinnehåll vilket bidragit till ökad konkurrenskra!. Detta är en trend även hos utländska konkurrenter.

Företag, nya som gamla, har varit och är i ständig utveckling och förändring. Bara de som utvecklar sin konkurrenskra! i paritet med konkurrenterna överlever. Bara de som gjort detta bättre än sina konkurrenter har vunnit marknadsandelar på en alltmer global världsmarknad.

Stora skillnader och mycket som förenar i teknikindustrinTeknikindustrin omfattar stora delar av tillverkningsindustrin i Sverige. Här "nns tillverkare av person- och lastbilar med många underleverantörer. Här "nns tillverkare av andra transportme-del som )ygplan m.m. Bilindustrins underleverantörer är den i Sverige enskilt största gruppen av leverantörsföretag, men det "nns många )er grupper av företag, inom elektronik, maskindelar eller leverantörer till byggindustrin, för att ta några exempel. Inom teknikindustrin "nns också ett stort antal metallvaruföretag som säljer olika insatsprodukter till andra industriföretag, men också till byggindustrin. Ingår gör också en rad tillverkare av maskiner: allt från verktygsmaski-

26

ner till dumprar, grävmaskiner m.m.Maskinindustrin säljer det mesta av sin produktion på export och är helt beroende av inves-

teringstakten och aktiviteten inom industrin och övrig ekonomi i omvärlden. Maskinindustrin tillhör de branscher vars e!erfrågan varierar kra!igt, e!ersom kundernas investeringsaktivite-ter svänger mer än annan konsumtion.

Elmaskiner är närmast uteslutande beroende av investeringsaktiviteter, främst i infrastruk-tur, exempelvis kra!produktion. Stora projekt av detta slag är projekt som pågår under )era år, vilket gör att konjunkturerna här pareras en del. En betydande leverantör även till sådana projekt är tillverkare av olika mätinstrument. Medicinska instrument är en annan stor varu-grupp som är konjunkturkänslig i mindre omfattning.

Tele och elektronik, inte minst produkter och tjänster kopplade till telesystem och telekom-munikation, utgör ett av de stora tillverkningsområdena inom teknikföretagen. Det "nns många )er exempel på företag i )er verksamheter än vad som ovan nämnts. Fler och )er av teknikföretagens medlemsföretag är rena tjänste- eller serviceföretag. För närvarande är det en 0ärdedel av medlemsföretagen i Teknikföretagen och de svarar tillsammans för %* procent av medlemmarnas samtliga anställda.

Även om listan på företag är lång och verksamheterna skiljer sig starkt åt, "nns det mycket som förenar. Det "nns ett stort inbördes beroende mellan exempelvis många små och medelstora företag som levererar till stora globala företag med verksamhet runt om i världen. En hög andel export direkt eller indirekt, mycket ingenjörskunskap och hög FoU är annat som förenar. Stort beroende av investeringsutvecklingen internationellt och i Sverige är andra exempel. Nedan följer en genomgång av de fem största branscherna inom teknikindustrin tillsammans med de två i detta sammanhang viktigaste branscherna inom företagstjänster för teknikindustrin.

Svensk teknik lika mycket tjänster som industriIndustri- och tjänsteproduktion är så starkt integrerade att de inte längre behöver beskrivas och diskuteras var för sig. Framtagandet av den här rapporten har inneburit en hel del utmaningar när det gäller att använda statistik där industri och tjänster sedan länge hållits åtskilda och där detaljeringsgraden skiljer sig åt, men vårt upplägg är i sak inget annat än en direkt anpassning till dagens verklighet. Det handlar inte längre om industri eller tjänster, den uppdelningen gäl-ler inte längre. Vi talar här om en industri som erbjuder produkter som innehåller en växande andel tjänster, tjänster som man själv tillhandahåller eller köper in från andra företag, från tjänsteföretag både i Sverige och i utlandet.

Följande citat är illustrativt%:”Även det omvända gäller, tjänster är direkt eller indirekt kopplade till en produkt från teknikindustrin eller så använder man i sin tjänst ett system från industrin i sin egen ’produktion’. Teknik är idag lika mycket tjänster som produkter.”

Företagen gör en fjärdedel själva – resten köper man in Strukturomvandling pågår ständigt. Hela branscher har mer eller mindre slagits ut och nya tillkommit. En ökad specialisering är det som mer än annat karaktäriserar utvecklingen. Vi har fått långa förädlingskedjor, både inom Sverige och vidare ut i världen. Ett stort antal företag i Sverige och i omvärlden medverkar alltså i produktionen av teknikprodukter. Den slutliga produktionen av teknik i Sverige bygger i allt högre grad på så kallade globala förädlingskedjor, långa kedjor som lett till ökad import av insatsvaror och tjänster. I dag är det vanligt att ett enskilt företag svarar för #/ procent eller mindre av försäljningsvärdet genom egen förädling &. Huvuddelen, köper företaget in från andra. Denna specialisering bidrar till att höja förädlingsvärdet för industrin i Sverige.

2726

Med hjälp av modern kommu-nikationsteknik går det både att utveckla och hålla ihop de långa förädlingskedjorna. Förändringar i produktionen av komponenter och tjänster långt bort i världen kan påverka produktionen såväl i Sverige som hos underleveran-törer utmed förädlingskedjorna utomlands. Ett exempel på hur snabbt en störning i dessa globalt samman)ätade förädlingskedjor slår igenom var e+ekterna av jordbävningen/tsunamin i Japan i mars #$%%, vilken gjorde att stora delar av IT-industrin "ck svårt att få komponenter till sin egen produktion. Risken är att denna typ av störningar i sin tur leder till att underleverantörer tvingas till en överkapacitet med press på priser och kostnader när lokalise-ringen sprids ut geogra"skt.

Mer tjänster i inköp och även i den egna förädlingen Den ökade specialiseringen gör att de svenska företagen köper in mer insatsvaror och tjänster för sin produktion. Företagen säljer också alltmer hela system eller hela lösningar som även kan innefatta dri! av system. Tjänsteinnehållet i industrins utbud och även i produkterna har ökat dramatiskt under senare år. Därför köper också industriföretagen in mer och mer tjänster. Även det omvända gäller i ökad omfattning, det vill säga industrins produkter – med ett ökat tjänsteinnehåll i sig – ingår som en del hos andra företag som säljer tjänster.

Tjänste- och varuproduktion är i modern industri starkt integrerad, och det blir allt mindre relevant att redovisa dem var för sig. Detta oavsett om produktionen utförs inom samma bolag, i samma globala koncern eller i samverkan mellan bolag.

Den ökade specialiseringen i industrin har också inneburit att många traditionella industriföretag knoppat av verksamheter till andra eller nya bolag. Dessa bolag har sedan registrerats som tjänsteföretag. Tabell &., visar på några av många exempel.,

Två av tre anställda är en tjänstemanDen ökade specialiseringen på global basis och nya ekonomiska förutsättningar i Europa, tillsammans med länder i Asien som med Kina snabbt blir allt tu+are konkurrenter på världsmarknaden, innebär stora förändringar också för företagen i Sverige. När marknader långt bort växer avsevärt mer innebär det att också tillverkningen växer fortare där än hemma i Sverige. I andra fall viktar företagen om sin produktion och )yttar delar till eller närmare tillväxtregionerna.

De riktigt stora industriföretagen har relativt sin totala storlek en mindre andel tillverk-ning i Sverige, vilket tillsammans med ökade satsningar på utveckling och en stark tillväxt på nya marknader utomlands förklarar varför andelen tjänstemän i den svenska delen av verksamheten ökat kra!igt. Dessutom köper industrin in alltmer tjänster från tjänsteföre-

Teknikföretag 1980 Tjänsteföretag 2010

Atlas Copco AB Atlas Copco consumer Finance

Alfa Laval AB Alfa Laval CorporateAlfa Laval Treasury

Electrolux Ab Electrolux Solutions ABElectrolux Logistics AB

Saab Scania AB Scania Credit ABScania Finans ABScania IT ABScania Parts Logistics AB

Tetra Pak AB Tetra Laval ABTetra Pak Packaging Solutions ABTetra Pak Processing Systems AB

Volvo AB Volvo Financial Services ABVolvo Group Real Estate ABVolvo Information Technology ABVolvo Logistics ABVolvo Merchandise ABVolvo Parts ABVolvo Technology ABVolvo Technology Transfer ABVolvo Treasury AB

Källa: Uppgifterna sammanställda av Teknikföretagen

Tabell !.( Exempel på industrirelaterade tjänsteföretag

28

tag, vilket gynnat jobbtillväxten inom tjänstesektorn. Det behövs helt enkelt )er specialister av olika slag som servar en globalt växande verksamhet, och detta har hittills visat sig vara positivt även för verksamheten och tjänsteproducenter i Sverige.

Tillverkande teknikföretag har idag )er tjänstemän än arbetare anställda i Sverige. Av Teknikföretagens & *$$ medlemsföretag har #$ procent enbart tjänstemän anställda./ Utvecklingen över längre tid framgår av Diagram &.,.

Mätt över samtliga av teknikföretagens medlemsföretag, tillverkande och tjänsteföretag, är andelen tjänstemän cirka // procent och arbetare cirka ,/ procent.*

Kompletterar vi med IT & Telekomföretagens medlemmar och de som är teknikkonsulter inom Svenska Teknik & Designföretagen (båda förbund inom Almega) kommer vi tillsam-mans med Teknikföretagens & *$$ medlemsföretag upp i över / $$$ företag. Tillsammans blir då andelen tjänstemän över ** procent, dvs. två av tre anställda i de över / $$$ före-tagen är tjänstemän. Ser vi till företagens lönesumma i Sverige svarar tjänstemän för nära två tredjedelar av teknikföretagens cirka %#$ miljarder kronor. När företagen inom IT & Telekomföretagen samt inom Svenska Teknik & Designföretagen läggs till är lönesumman cirka %-$ miljarder kronor, och tjänstemän svarar för över -/ procent.- Inkluderas kostnader för pensioner, avtalade försäkringar etc till den totala kostnaden för arbetskra!en är tjänstemännens andel ännu högre.

Storföretagen: mer än fyra av fem anställda finns utanför SverigeDe globala företagen har på grund av sin internationella expansion en gradvis minskad andel verksamhet i Sverige. De &/ största teknikindustrierna med verksamhet i Sverige har totalt '*$ $$$ anställda globalt, men av dessa är endast %&$ $$$ (%/ procent) anställda i Sverige. Tack vare expansionen utomlands har )er tjänstemän anställts i Sverige.

Ser vi till den försäljning som de allra största företagen har i Sverige respektive utanför landet, är skillnaderna ännu större. De &/ största teknikföretagen har över % -$$ miljarder SEK i försäljning globalt #$%%, varav drygt (/ procent utanför Sverige.' För den större gruppen med teknikföretag, IT & Telekomföretagen och inom Svenska Teknik & Designfö-retagen blir det en total försäljning på närmare % ($$ miljarder SEK.

Diagram !.( Fortsatt )er tjänstemän – "%& &&& färre metallarbetare sedan mitten av "$*&-talet

Källa: SCB. Tom 1995 Industristatistik Inkl de!nitionsförändringar.

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

350 000

1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2005 2010

Diagram 3.4 Fortsatt fler tjänstemän - 150 000 färre metallarbetare sedan mitten av

70-talet

Antal personer

Metallarbetare

Källa: SCB. Tom 1995 Industristatistik Inkl definitionsförändringar.

Tjänstemän

2928

Trots strukturförändring och en totalt sett mer begränsad verksamhet i Sverige har storföretagen ändå en avgörande betydelse för Sverige. Med en andel i Sverige på #$–#/ procent av sin totala förädling, utgör storföretagen själva ungefär halva teknikindustrin i Sverige (mätt i antalet anställda eller förädlingsvärde). Storföretagen är därtill helt avgö-rande för sina svenska underleverantörer av tjänster och service samt, sist men inte minst, för Sveriges export.

Ett exempel som illustrerar hur fort expansionen av verksamheter utomlands sker är att de stora teknikföretag som är etablerade i Kina redan#$$( hade över ,$ $$$ anställda, vilket då motsvarade häl!en av antalet medarbetare i Sverige. Denna si+ra har fördubblats under femårsperioden #$$/ – #$$( och det i samma ökningstakt som under den närmast föregående /-årsperioden i början av #$$$-talet. Det är sannolikt att de svenska företagen om endast några år har )er anställda i Kina än de har i Sverige.

Mest export från teknikindustri och tjänsterExporten från tillverkande teknikföretag dominerar tillsammans med den kvali"cerade tjänsteexporten Sveriges export.

Europa betyder fortfarande mest som avsättningsmarknad; hit går fortfarande över *$ procent (#$%%) av exporten inräknat Östeuropa och Ryssland från tillverkande teknik-företag. Enbart EU%/ med E!a svarar för drygt halva teknikexporten. Beroendet av Europa som andel av importen av teknik är än större, över -( procent kommer här från ett utvidgat Europa. EU%/ med E!a svarar för *' procent av teknikimporten.

En intressant notering är att det enskilt viktigaste landet för teknikexporten återigen är Norge följt av USA för teknikindustrin. Det är viktigt att notera att exporten av teknik till de så kallade BRIC-länderna, dvs. Brasilien, Ryssland, Indien och Kina växer snabbt.

Exporten av svensk teknik är fortfarande i hög grad koncentrerad till mer traditionella industriländer. E!ersom marknaderna här numera inte växer alls i den takt som de nya snabbväxande ekonomierna är risken stor att Sveriges export tappar mark framöver.

Maskinindustrin är, med %*& miljarder SEK år #$%% den enskilt största exportören, när-mast följt av bilindustrins %,%,/ miljarder SEK och teleproduktindustrin med %&- miljarder SEK. Totalt för hela teknikindustrin /-, miljarder SEK #$%%.

Tjänsteexporten ökar både från tjänstesektorn och från industrinTjänsteexporten har fått en allt större betydelse för Sveriges export och utgör idag cirka &$ procent av den totala exporten, se diagram &./. Den snabbast växande delen av tjänsteexpor-ten har under de senaste åren varit exporten av IT-tjänster. Dessutom har exportintäkterna som har anknytning till forskning och utveckling av industriprodukter stort genomslag på den totala tjänsteexporten, både i upp- och nedgångar i konjunkturen.

Störst andel av tjänsteexporten har olika typer av företagstjänster, varav en del är data- och informationstjänster. Den största delen av tjänsteexporten samlas i övriga a+ärstjänster, med en andel nära &' procent, se tabell &./. Här ingår exempelvis merchanting, koncerntjänster, FoU, tekniska samt juridiska tjänster. Tjänsteexporten till utländska marknader går framfö-rallt till Västeuropa, Central- och Östeuropa samt Nordamerika.

Merchanting har störst andel av övriga a+ärstjänster (omkring ,$ procent). Under #$%% uppgick värdet på Sveriges merchanting till nära *' miljarder kronor, motsvarande en andel på %& procent av den totala tjänsteexporten och &- procent av övriga a+ärstjänster. Näst störst andel av a+ärstjänsterna har koncerntjänster (cirka #$ procent). På tredje plats kommer FoU med en andel på drygt %$ procent.

Teknikföretag svarar för en stor del av den tjänsteexport som utgör merchanting och som avser intäkter (marginalen mellan inköps- och försäljningspris) från försäljning av produkter från, vanligen dotterbolag utomlands. Intäkterna tas i det här fallet hem till moderbolaget i Sverige, även fast produkterna inte producerats i och exporterats från Sverige. Kopplingen till

30

Sveriges tjänsteexport är att produkterna tidigare utvecklats i moderbolaget i Sverige genom forskning och utveckling.

Koncerntjänster omfattar främst tjänster mellan koncernföretag och huvudkontor, dvs. management fees, technical fees och andra ersättningar inom en koncern för utbildning, datasystem, ekonomisystem m.m.

De tekniska tjänsterna utgör cirka %$ procent av övriga a+ärstjänster, och består till drygt '/ procent av arkitekt- och ingenjörstjänster. Den resterande delen av de tekniska tjänsterna består av miljötjänster, gruvtjänster samt produktion av ljudinspelningar.

E!ersom merchanting utgör en så stor andel av tjänsteexporten påverkar den också den totala exporten relativt kra!igt. Merchanting varierar med konjunktursvängningar. Med andra ord har försäljningen av produkterna utomlands påverkats av svängningarna i e!erfrågan i samband med hög- respektive lågkonjunktur. Merchanting låg bakom omkring en 0ärdedel av tillväxten för tjänsteexporten under högkonjunkturåren #$$,–#$$-. Under "nanskrisen stod merchanting för större delen av nedgången för tjänsteexporten #$$(, vilken då föll med #,' procent. Under återhämtningen #$%$ svarade merchanting åter för större delen av tillväxten i tjänsteexporten, vilken ökade med &,( procent.

Diagram !.% Tjänsteexportens andel av Sveriges totala export

Diagram 3.5

Källa: SCB (nationalräkenskaperna), Macrobond.

OM TEKNIKINDUSTRI OCH TJÄNSTERTeknikföretagen har ! "## medlemsföretag med tillsammans närmare !## ### anställda i Sverige. Av dessa arbetar $% procent i ett industriföretag, medan resten, det vill säga &% procent arbetar i ett tjänste- eller serviceföretag. IT & Telekomföretagen har ca ' ### medlemsföretag med närmare '## ### anställda och Svenska Teknik & Designföretagen har cirka $## medlemsföretag med !& %## anställda&. Tillsammans och avräknat företag som är medlemmar på (era håll omfattar rapporten över % ### företag med tillsammans mellan )'# ### och )!# ### anställda i Sverige. Detta är de i teknikindustri och tjänster direkt anställda. Det antal som totalt i Sverige sysselsätts av efterfrågan på produkter tillverkade i teknikindustri och tjänster är betydligt (er, uppskattningsvis runt en miljon.

3130

Den del av tjänsteexporten som vuxit snabbast under de senaste åren är exporten av data- och informationstjänster, som mer än fyrdubblats sedan år #$$$. Stora IT-företag dominerar denna export, och en del av exporten går till dotterbolag utomlands, som i sin tur säljer tjänsterna vidare på världsmarknaden. Exporten av systemutveckling samt konsult-tjänster väger tyngst, men även en rad andra tjänster ingår i exporten av data- och informationstjänster, såsom dri!stjänster, uppgrade-ringar av IT-system, underhåll, reparationer med mera.

Tjänsteexporten består också av intäkter från utländska besökares konsumtion i Sverige, som utgör knappt en femtedel av tjänste exporten.

Tabell !.% Sveriges tjänsteexport #&""2011 Mdr

kronorAndel avtjänste-

exporten

Transporter 73,2 15,1

Resor 89,4 18,5

Kommunikation 14,1 2,9

Byggtjänster 5,9 1,2

Försäkringar 5,9 1,2

Finansiella tjänster 9,9 2,0

Data- och informationstjänster 56,7 11,7

Licenser/royalties 40,5 8,4

Övriga a1ärstjänster 181,9 37,6

Personliga tjänster, kultur m.m. 4,0 0,8

O1entliga tjänster 2,6 0,5

Tjänsteexport totalt 484,1 100,0

Källa: SCB, betalningsbalansstatistiken.

- Rapporten ”Till er tjänst”, Kommerskollegium 23-32 Uppgifter hämtade från respektive organisation ovan. Enligt Teknikföretagens beräkningar är förädlingsgraden beräknad som andel av omsättningen knappt 2. procent 23--. / Uppgifterna sammanställda av Teknikföretagen0, * Källa: Teknikföretagens medlemsregister5 Källa: Respektive organisation+ Försäljning i Sverige under +3 Mdr SEK. Källa: Respektive bolags bokslut 23--. Sammanställning Teknikföretagen

32

4. Internationell utblickSammanfattning

/* procent enbart till EU-området. Si+rorna illustrerar den svenska exportens stora beroende av Europa som exportmarknad.

stor osäkerhet om när återhämtningen kommer och hur snabb den blir.

förblir dock stora. Även inom Europa kommer denna skillnad mellan länder att accentueras, särskilt för de länder som har de största statsskulderna och problem med att minska sina stora budgetunderskott. De åtgärder som vidtagits för att förbättra det "nansiella systemets stabilitet börjar ge resultat. Det saknas dock en gemensam politisk uppfattning om hur mer uthålliga regelsystem för den "nansiella marknaden i Europa ska se ut. Därför är tillväxtprognoserna för Europa behä!ade med stor osäkerhet.

de ljusare utsikterna. Den största nedåtrisken är utvecklingen inom eurozonen, där tilltron till politikernas förmåga att hantera den ekonomiska situationen ifrågasätts i takt med att ansva-riga politiker från olika medlemsländer manifesterar oenighet snarare än gemensam vilja. En annan nedåtrisk är att USA:s två partier inte kommer att komma överens i kongressen innan årsski!et om hur de ska undvika ”budgetstupet”. I sådant fall kommer skattehöjningar och utgi!sminskningar att slå till automatiskt från årsski!et, och dra ned USA:s ekonomi i reces-sion. De tillväxtprognoser som presenteras i rapporten antar att detta inte kommer att inträ+a.

i några länder. Fordringarna på dessa länder innehas av "nansiella institutioner som parallellt med skuldkrisen får nya och hårdare kapitaltäckningskrav att leva upp till. Detta leder i sin tur till svårigheter att hålla uppe en nödvändig utlåning till hushåll och företag i en del europeiska länder. I konsekvens med detta ökar åtstramningse+ekterna på e!erfrågan i dessa länder och inverkar följaktligen även negativt på e!erfrågan på varor och tjänster från företag i andra länder.

lång tid hålla tillbaka tillväxten och de dystra utsikterna för sysselsättningen i Europa är bekymmersamma.

däre!er, särskilt i nya tillväxtländer innebar att den globala industriproduktionen återhämtade sig. Tillväxtmotorer i världsekonomin är idag främst BRIC-länderna , även om det främst är Kina som nått en volym som ger e+ekter på den globala tillväxten. Den inhemska konsum-tionen i Kina måste dock ta fart för att bidra till resten av världens utveckling. Hittills har den kinesiska ekonomin investerat i produktion som främst inriktats mot export.

-junktur, "nns inom dessa områden samtidigt embryon till en uppväxling i den ekonomiska aktiviteten, främst mot bakgrund av en fortsatt mycket expansiv penningpolitik.

Den internationella utblicken avslutas med en analys av arbetskra!skostnader och produktivitet inom industrin internationellt. I detta avsnitt framgår bland annat följande:

per timme under #$%%. Vid en jämförelse med övriga länder i västvärlden hamnar Sverige i det övre skiktet. En rangordning under ett enskilt år påverkas av då gällande växelkurser. Under #$%$ och #$%% stärktes den svenska kronan mot )ertalet andra valutor vilket medför att Sverige hamnar högre i jämförelsen.

- Brasilien, Ryssland, Indien och Kina.

3332

Tabell (." Tillväxten globalt och i vissa regioner2011 2012 2013

Världen 3,8 3,3 3,6

Utvecklade ekonomier 1,6 1,3 1,5

USA 1,8 2,2 2,1

Euroområdet 1,4 -0,4 0,2

Japan -0,8 2,2 1,2

Andra utvecklade ekonomier 2,5 1,5 2,4

Emerging markets och utvecklingsekonomier

6,2 5,3 5,6

Central- och Östeuropa 5,3 2 2,6

Samväldet av oberoende stater (CIS) 4,9 4 4,1

Utvecklingsländer i Asien 7,8 6,7 7,2

Latinamerika och Karibien 4,5 3,2 3,9

Mellanöstern och Nordafrika 3,3 5,3 3,6

Afrika söder om Sahara 5,1 5 5,7

Europeiska Unionen 1,6 -0,2 0,5

Källa: IMF World Economic Outlook, October 2012

tenheter mer per år i genomsnitt hittills under #$$$-talet. Jämfört med Västeuropa som helhet har ökningstakten i Sverige varit $,#–$,& procentenheter högre per år. Under det enskilda året #$%% ökade däremot arbetskra!skostnaderna något snabbare i eurozonen och Västeuropa än i Sverige – framför allt på grund av en uppväxlad ökningstakt i Tyskland.

-let, med undantag för de senaste tre åren. Detta i enlighet med eurokursens utveckling. Mellan #$$% och #$$- var den svenska nivån i snitt drygt en procent högre än den västeuropeiska. Däre!er följde variationer på grund av "nanskrisen. Under #$%% låg arbetskra!skostnaden i Sverige %$ procent högre än i Västeuropa beroende av den stärkta svenska kronan.

än nivån i eurozonen. Däre!er har den starkare svenska kronan förändrat bilden. Under #$%% låg den svenska nivån i gemensam valuta %* procent över eurozonen.

Den ogynnsamma produktivitetstillväxten förklaras av att produktionen minskade snabbare än vad företagen kunde anpassa arbetsstyrkan. Industriproduktionen minskade mer i Sverige än i många andra länder. Det resulterade i att den svenska industrins produktivitetstillväxt utveck-lades mer ogynnsamt. När konjunkturen vände #$%$ kunde företagen öka produktionstakten med be"ntlig arbetsstyrka, vilket bidrog till en kra!ig produktivitetsökning detta år. Under femårsperioden #$$*–#$%$ ökade produktiviteten inom svensk industri med i genomsnitt #,$ procent per år enligt BLS statistik. Denna period kännetecknas av kra!iga svängningar i produktiviteten.

Den globala produktionen saktar in och den höga arbetslösheten ligger kvarVärldens totala produktion, BNP, ökade med &,' procent under #$%%, enligt Internationella valutafonden (IMF). Vi har i det följande valt att ta IMF:s World Economic Outlook från oktober #$%# som utgångspunkt för vårt resonemang kring den internationella utvecklingen, med kom-pletteringar från dels EU-kommissionens senaste prognos från i höstas samt OECD:s Economic Outlook från november #o%#. Vi vill samtidigt betona att samtliga prognosinstitut är i en period där prognoserna revideras nedåt.

Den globala ekonomin är under överskådlig framtid i första hand beroende av den slutliga e!erfrågan i framför allt Nordamerika och i Västeuropa. En del av produktio-nen har )yttats till delar av världen som är potentiellt stora marknader även i konsumentledet. Det handlar exempel-vis om BRIC-länderna, trots att de idag har störst betydelse för världsekonomin när det gäller e!erfrågan på investe-ringsprodukter. Därmed har tillväxten i dessa och andra nya tillväxtländer en ökad betydelse för svensk industri, med sin stora andel investeringsprodukter. De riktigt stora svenska industriföre-tagen är verksamma globalt, men vad gäller produktionen i Sverige så går dess export till största delen till marknader inom Europa. Även svensk tjänsteex-port påverkas starkt av investeringsut-vecklingen i andra länder.

E!er återhämtningen i världsekono-min under #$%$, då världs-BNP steg

34

Tabell (.# Tillväxt och arbetslöshet inom EU #&""-"(

Tillväxt Arbetslöshet

2011 2012 2013 2014 2011 2012 2013 2014

Belgien 1,8 -0,2 0,7 1,6 7,2 7,5 7,7 7,8

Cypern 0,5 -2,3 -1,7 -0,7 7,9 12,1 13,1 13,9

Estland 8,3 2,5 3,1 4 12,5 10,5 9,8 9

Finland 2,7 0,1 0,8 1,3 7,8 7,9 8,1 8

Frankrike 1,7 0,2 0,4 1,2 9,6 10,2 10,7 10,7

Grekland -7,1 -6 -4,2 0,6 17,7 23,6 24 22,2

Irland 1,4 0,4 1,1 2,2 14,4 14,8 14,7 14,2

Italien 0,4 -2,3 -0,5 0,8 8,4 10,6 11,5 11,8

Luxemburg 1,7 0,4 0,7 1,5 4,8 5,4 6,4 6,4

Malta 1,9 1 1,6 2,1 6,5 6,3 6,3 6,2

Nederländerna 1 0,3 0,3 1,4 4,4 5,4 6,1 6,2

Portugal 1,7 -3 -1 0,8 12,9 15,5 16,4 15,9

Slovakien 3,2 2,5 2 3 13,6 13,5 13,5 13,1

Slovenien 0,6 -2,3 -1,6 0,9 8,2 8,5 9,3 9,6

Spanien 0,4 -1,4 -1,4 0,8 21,7 25,1 26,6 26,1

Tyskland 3 0,8 0,8 2 5,9 5,5 5,6 5,5

Österrike 2,7 0,8 0,9 2,1 4,2 4,5 4,7 4,2

Eurozonen 1,4 -0,4 0,1 1,4 10,1 11,3 11,8 11,7

Bulgarien 1,7 0,8 1,4 2 11,3 12,7 12,7 12,5

Danmark 0,8 0,6 1,6 1,3 7,6 7,7 7,7 7,6

Lettland 5,5 4,3 3,6 3,9 16,2 15,2 14,3 12,7

Litauen 5,9 2,9 3,1 3,6 15,4 13,5 12,4 10,9

Polen 4,3 2,4 1,8 2,6 9,7 10,1 10,5 10,3

Rumänien 2,5 0,8 2,2 2,7 7,4 7,4 7,3 7,3

Storbritannien 0,9 -0,3 0,9 2 8 7,9 8 7,8

Sverige 3,9 1,1 1,9 2,5 7,5 7,5 7,4 6,9

Tjeckien 1,9 -1,3 0,8 2 6,7 7 7,3 7,1

Ungern 1,6 -1,2 0,3 1,3 10,9 10,8 10,8 10,6

EU totalt 1,5 -0,3 0,4 1,6 9,7 10,5 10,9 10,7

Källa: EU, European Economic Forecast, Autumn 2012

med drygt / procent, till stor del en e+ekt av det djupa fallet #$$( på grund av "nanskrisen, har tillväxten globalt legat kring mellan & och , procent per år. Detta är en tillväxttakt som är lägre än under mitten av #$$$-talet, men ungefär i samma takt som under tioårsperioden %((,–#$$&. Skillnaden idag från perioden %((,–#$$& är att utvecklingsekonomierna växer fortare och att de samtidigt väger tyngre i världens produktion.

IMF:s bedömning från oktober #$%# är att världsekonomin kommer att växa med omkring &,/ procent per år #$%#–#$%&. En viss avmattning väntas ske i Kina, men tillväxten förväntas ändå bli hög, omkring ' procent per år (andra bedömare gör andra bedömningar. Kinas ekonomi är särskilt svår att bedöma). I andra tillväxtländer förväntar IMF också en relativt hög tillväxt, cirka /,/ procent per år jämfört med endast omkring %,, procent per år för gamla industriländer. Tillväxten i USA väntas bli drygt # procent, både i år och #$%&. För eurozonen väntas en minsk-ning i BNP #$%# med runt en halv procent, men en BNP-ökning på $,# procent #$%&. IMFs förra prognos (juli #$%#) var minus $,# procent för eurozonen #$%# och plus $,- procent för #$%&. IMFs prognos (oktober #$%#) för några viktiga länder/områden redovisas i diagram ,.%.

3534

IMF bedömer också att områden som Afrika söder om Sahara och f.d. Sovjetunionen kommer att växa med drygt / respektive , procent under #$%# och #$%&. För Latinamerika totalt räknar IMF med att tillväxten #$%# bromsas upp i relation till de ,,/ procenten som noterades #$%%. Under #$%& räknar IMF med att tillväxten i Latinamerika återhämtar sig igen till en nivå närmare , procent i tillväxttakt.

För de utvecklade ekonomierna räknar IMF med att konsumentpriserna kommer att öka med %,( procent i år och %,* procent #$%&. Genomsnittet dras ned av en förväntad nollin)a-tion i Japan, och totalt sett förväntas inte någon stigande in)ationstakt i de utvecklade ekonomierna. De samlade BNP-de)atorerna för de utvecklade ekonomierna förväntas öka något långsammare än konsumentpriserna.

För de svenska exportinriktade företagen är det framför allt utvecklingen i Europa som oroar. I EU-kommissionens senaste rapport från i höstas påpekas att den totala e!erfrågan minskade inom EU under första halvåret #$%#, samtidigt som konsumenter och företag såg allt mörkare på den närmaste framtiden. Den främsta orsaken till den svaga utvecklingen är de höga statsskulderna, med höga räntor som följd i framför allt de mest kris- och skulddrabbade länderna. E!erfrågan har varit fortsatt svag inom EU under andra halvåret. Kommissionen hävdar trots allt att det "nns ljus i tunneln e!ersom trycket från den "nansiella sidan lättat något i takt med att beslut fattats om hur EU-länderna och ECB vill fortsatt hantera statsskuldsfrågan, liksom frågan om hur banker och andra "nansiella aktörer ska stöttas och övervakas för att öka tryggheten för andra aktörer i de europeiska ekonomierna.

Från tabell ,.# framgår tydligt att det är främst i södra Europa som de ekonomiska problemen varit störst. Även om eurozonen i diskussionen framstått som det mest drab-bade området så "nns det inom denna zon en del länder som utvecklats bättre, exempelvis Estland och Slovakien, medan några länder utanför eurozonen utvecklats mycket svagt, som exempelvis Tjeckien och Ungern. Den ekonomiska utvecklingen i Europa framöver kommer i hög grad avgöras av om Tyskland kommer att ha en positiv ekonomisk tillväxt eller dras med ned i recessionen. EU-kommissionen bygger sin relativa optimism om de

Diagram (." IMFs prognos över världsekonomin

Källa: IMF World Economic Outlook, oktober 2012

Diagram 4.1 IMFs prognos över

världsekonomin

-2

0

2

4

6

8

10

12

2010 2011 2012 2013

procent

Världen USA Kina Euroområdet

Källa: IMF World Economic

Outlook, oktober 2012

36

närmaste årens utveckling på att Tyskland inte dras med ned och att politikerna kommer att fatta nödvändiga beslut kring de gemensamma "nansiella systemen och regelverken. Det råder emellertid stor osäkerhet kring om politiken kommer lyckas återställa förtroendet på de "nansiella marknaderna och lösa krishanteringen för de skuldsatta länderna. Förhalade, nödvändiga beslut kommer förskjuta den ekonomiska återhämtningen framåt i tiden.

Den långdragna lågkonjunkturen resulterar också i en fortsatt hög arbetslöshet. OECD:s bedömning från november #$%#, se diagram ,.# , är att arbetslösheten kommer att ligga kvar på samma höga nivå inom OECD-området #$%# som #$%%, och öka något #$%&. E!er-frågetillväxten bedöms inte bli tillräcklig för att antalet arbetslösa på något betydande sätt ska kunna minska under prognosperioden. Under #$%& bedöms arbetslösheten uppgå till närmare %# procent i eurozonen och till närmare ' procent i USA. I Japan bedöms arbets-lösheten minska #$%# och #$%&, till ,,, procent från ,,' procent #$%%.

Finanskrisen blev både en industri- och skuldkrisNär "nanskrisen drabbade världen minskade viljan att ta risk över en natt. Lagda order drogs tillbaka och handeln mellan länder minskade. Det var framför allt handeln med industriprodukter som påverkades negativt. Den svenska ekonomin, som i hög grad är beroende av vad som sker internationellt, kunde emellertid under uppsvinget e!er "nans-krisen dra nytta av en snabbt återkommande e!erfrågan på industriprodukter, inte minst på teknikprodukter (se avsnittet om exporten i kapitel $ och om konjunkturen i kapitel #).

Globalt sett växte handeln med industriprodukter nästan lika snabbt under #$%$ som den minskade året innan, och nivån i slutet av #$%$ var högre än före "nanskrisen. IMF:s bedömning i oktober #$%# är att världshandeln med varor och tjänster kommer att öka med &,# procent under #$%# och med ,,/ procent under #$%&, e!er att ha vuxit med /,' procent #$%%. Det kan jämföras med %#,* procent #$%$. Bedömningen från oktober #$%# innebär kra!iga nedrevideringar jämfört med prognosen i april #$%%, vilken låg till grund för vår förra gemensamma rapport. Som vi påpekat tidigare "nns övervägande nedåtrisker även för IMF:s senaste bedömning.

Den snabbt växande världshandeln med industriprodukter #$%$ var självklart ett uttryck för att den globala industriproduktionen åter kommit igång. Under #$%% bromsades emel-lertid ökningstakten upp, på nivåer som gällde åren för "nanskrisen. Uppbromsningen i

Källa: OECD Economic Outlook, november 2012

Diagram 4.2 Arbetslösheten inom

delar av OECD-området

0

2

4

6

8

10

12

14

2010 2011 2012 2013

procent

USA Japan Euroområdet OECD

Källa: OECD Economic Outlook, november 2012

Diagram (.# Arbetslösheten inom delar av OECD-området

3736

exportvolymen var i stort sett lika stor för de utvecklade ekonomierna som för emerging markets och utvecklingsländer. När det gäller importen ser fördelningen emellertid något annorlunda ut, då emerging markets och utvecklingsländer hållit uppe sin import i mycket högre grad än de utvecklade ekonomierna #$%%. Denna skillnad förväntas accentueras än mer under #$%#.

Världens samlade industriproduktion föll kra!igt under "nanskrisen. Inom eurozonen föll industriproduktionen mellan sommaren #$$' till #$$( med drygt #$ procent. I USA var fallet i industriproduktion under samma period drygt %/ procent. Däre!er återhämtade sig industriproduktionen och eurozonen hade återtagit drygt häl!en av fallet fram till som-maren #$%%. Däre!er har industriproduktionen åter fallit. För USAs del har återhämtningen varit något långsammare men mer uthållig, vars industriproduktion sommaren #$%# nådde upp till en nivå & procentenheter under nivån när "nanskrisen slog till. Utvecklingen för teknikindustri inom Europa visas i diagram /.# och /.&.

Idag är det dominerande hotet för den europeiska ekonomin de accelererande stats-skulderna i några länder. Fordringarna på dessa länder innehas av "nansiella institutioner som parallellt med skuldkrisen får nya och hårdare kapitaltäckningskrav att leva upp till. Detta leder i sin tur till svårigheter att hålla uppe en nödvändig utlåning till hushåll och företag i en del europeiska länder. I konsekvens med detta ökar åtstramningse+ekterna på e!erfrågan i dessa länder och inverkar följaktligen även negativt på e!erfrågan på varor och tjänster från företag i andra länder.

E!er att "nanskrisens akuta fas klingat av följde en mycket expansiv "nans- och pen-ningpolitik, som på ett påtagligt sätt bidrog till en kortsiktigt ökad tillväxt i världen och i synnerhet i västvärlden. Under den kra!iga återhämtningen fortsatte många länder öka sina löpande underskott i sina statsbudgetar och skulderna steg till nivåer närmar %$$ procent av BNP och i )era fall till ännu högre nivåer. En avgörande fråga för förtroendet är om oron över de höga budgetunderskotten och de växande statsskulderna i delar av eurozonen och i USA får förnyad kra!.

Styrräntorna, särskilt i USA, har hållits kvar på extremt låg nivå, med sy!e att stimulera ekonomin. Dessutom har USA:s centralbank stimulerat e!erfrågan med hjälp av så kallade

Diagram (.! Industriproduktionen i euroområdet och USA

Diagram 4.3 Industriproduktionen i

euroområdet och USA

70

75

80

85

90

95

100

105

110

115

jan-07

maj-07

sep-07

jan-08

maj-08

sep-08

jan-09

maj-09

sep-09

jan-10

maj-10

sep-10

jan-11

maj-11

sep-11

jan-12

maj-12

sep-12

euroområdet USA

Källa: Macrobond

Källa: Macrobond

38

kvantitativa lättnader, det vill säga olika former av obligationsköp för att få ned utlånings-räntor. Farhågor för att denna extremt expansiva penningpolitik på längre sikt ska leda till snabbt stigande in)ation har också förts fram.

En annan farhåga var risken för överhettning i de snabbväxande tillväxtekonomierna. Tillväxten i de snabbast växande utvecklingsländerna har emellertid dämpats något och råvarupriserna har stabiliserats. De viktigaste centralbankerna har fortsatt att hålla låga styrräntor, även om den europeiska centralbanken ECB tillfälligt höjde sin styrränta under #$%%. ECB har dock senare åter sänkt styrräntan.

Eurozonen tampas fortfarande med låg eller negativ tillväxt och tryck från de "nansiella marknaderna att komma till rätta med de snabbt växande underskotten i några medlems-länders o+entliga "nanser. Den samlade skulden inom eurozonen i relation till BNP steg mellan #$$( och #$%# från -$ procent till drygt ($ procent. Den motsvarande amerikanska skulden har under samma period stigit från '$ till %%$ procent av BNP, medan den japanska statsskulden steg från %-/ procent av BNP till ##/ procent under denna period.

Medan den japanska skulden i första hand "nansieras inom Japan så är "nansieringen av den amerikanska och euroländernas skulder beroende av externa "nansiärer, vilket förefal-ler påverka kraven på åtgärder för omsättning av skuldebreven. Marknadens bedömning av hur kreditvärdig en nation är kan förändras över natten, varför trovärdigheten i de åtgärder som under #$%# satts in är avgörande för att stärka förtroendet.

I stort sett alla stora prognosinstitut, som IMF, OECD med )era, har en liknande bild av en svag om än positiv tillväxt för Europa under de närmaste åren. För USA ser prognosin-stituten en mer positiv utveckling och för tillväxtekonomierna i Latinamerika, Asien och i före detta Sovjetunionen ser tillväxttakten ut att stabiliseras. Viktigt är dock att påpeka att dessa prognoser förutsätter viktiga antaganden, såsom att USA:s ekonomi undviker budgetstupet och att förtroendet för att krisländerna i eurozonen kommer att klara sin budgetsanering stärks.

Risker och möjligheter för en annan ekonomisk utvecklingDen ekonomiska utvecklingen i världsekonomin har tydligt visat att länder och områden är ömsesidigt beroende av varandra. Det betyder i sin tur att de möjligheter och risker som "nns för den globala ekonomin bör "nnas med i bedömningarna. Möjligheter och risker brukar på konjunkturprognosspråk betecknas som uppåt- och nedåtrisker. OECD argu-menterar i sin senaste prognosrapport för att det viktigaste skälet till att den ekonomiska utvecklingen är så svag som den är för närvarande, handlar om att aktörer i ekonomin har ett vikande förtroende för den ekonomiska utvecklingen. Detta skulle i sin tur leda till att aktörernas reaktioner på ekonomisk-politiska åtgärder blir svagare än vad som annars kunde förväntas.

Ett ständigt politiskt långhalande om vilka åtgärder som den europeiska ekonomin behöver, leder till en ökad misstro till huruvida politikerna är förmögna att ta tag i problemen. Förseningar i politiska beslut leder till att andra aktörer också dröjer med sina aktiviteter och den totala e+ekten är att den svaga ekonomin fortsätter med växande arbetslöshet som följd.

Det "nns i korthet fyra typer av aktörer som påverkar tilltron till framtiden och som är ömsesidigt beroende av varandra. Det handlar om staterna (%) med sina möjligheter att påverka förutsättningarna för ekonomiska aktiviteter, det handlar om de "nansiella aktörerna (#) och deras krav på avkastning nominellt och realt för att "nansiera nya projekt. Det faktum att det idag är lika möjligt att spekulera i prisfall på reala tillgångar kan öka de spekulativa och kortsiktiga inslagen, men kan också leda till mer balanserade priser. En tredje grupp vars agerande är viktigt för den ekonomiska utvecklingen är företagen (&) och de är synnerligen känsliga för variationer i e!erfrågan och är allt snab-bare i att anpassa sin kostnadskostym till förändringarna i den reala ekonomin. En 0ärde

3938

grupp är konsumenterna (,) och deras konsumtionsvilja är också viktig för den ekonomiska utvecklingen framöver.

OECD listar i sin Economic Outlook från november #$%# uppåtrisker och nedåtrisker för den internationella ekonomin (fritt översatt) enligt följande:

Totalt sett innebär denna bild att nedåtriskerna förefaller större än uppåtriskerna, trots att dessa kan sägas vara olika sidor av samma mynt. Eurozonen är central, där, enligt OECD, långtgående kompromisser kan innebära att de åtgärder som staterna enas om blir otydliga och därigenom inte kommer att vinna tillräckligt förtroende hos marknadens olika aktörer.

För USAs del räknar OECD (som många andra bedömare) i sitt huvudscenario med att presidenten och representanthuset hittar en ny ettårslösning för att undvika det så kallade budgetstupet. En längre lösning vore en positiv bonus och injektion för ekonomin, men ett misslyckande skulle dra ned USA i en recession.

För de utvecklade länderna och därigenom för den globala ekonomin är konsekvenserna av en hög (och växande) arbetslöshet den mest svårbedömda risken. Detta både i form av minskad framtidstro, genom en negativ spiral i ekonomin, och minskad tilltro till politiken och dess företrädares vilja att förbättra situationen.

Arbetskraftskostnader och produktivitet i ett internationellt perspektivFöljande avsnitt om arbetskra!skostnader i tillverkningsindustrin internationellt baseras på två rapporter publicerade i maj #$%#., Rapporterna behandlar både kostnadsutveckling-en och aktuella nivåer. Kostnadsutvecklingen i Sverige i förhållande till i konkurrentländer är av stor betydelse för konkurrenskra!en. Utöver den relativa kostnadsutvecklingen påverkar också produktiviteten och valutakursförändringarna konkurrenskra!en (se även kapitel " där produktivitetens och valutans betydelse behandlas mer ingående). De båda rapporterna, från Facken inom industrin respektive Teknikföretagen, som hänvisas till i detta avsnitt innehåller i allt väsentligt samma statistik och ger också en liknande

2 ESM (European Stability Mechanism) är ett program från ECB (Europeiska Centralbanken) där banken och eurolandet i svårigheter kommer överens om hur proble-men ska lösas. I takt med att länderna vidtar sina åtgärder kan ECB bidra 6nansiellt till att gå vidare. OMT (Outright Monetary Transaction) innebär att ECB kan gå in i andrahandsmarknaden och köpa statspapper från ett land i svårigheter för att bidra till att hålla nere räntor och förse dessa länder med likviditet.

. En negativ 6nansiell loop innebär risk för att en nedåtgående spiral skapas i och med att 6nansiella institutioner tyngs av innehav av säkerheter som riskerar att förlora sitt värde. Sker detta minskas den 6nansiella institutionens möjlighet att behålla sin roll på marknaden. De som lånat in till banken förlorar förtroendet och vill snabbt ha tillbaka sina tillgångar. Detta leder till ännu större problem för banken och andra 6nansiella institutioner påverkas eftersom dessa tenderar att ha både långa och korta fordringar på varandra.

/ Dessa båda rapporter är Globala Arbetskraftskostnader – En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin !""#–$%!! som publicera-des av Facken inom industrin i maj 23-2 och Industrins arbetskraftskostnader internationellt – Teknikföretagens analys $%!$ som publicerades av Teknikföretagen i maj 23-2.

Nedåtrisker

1. de åtgärder som vidtagits (OMT, ESM) har dämpat marknadstrycket, men risken 6nns att oron (ammar upp igen.2

2. negativa 6nansiella loopar är fortfarande verksamma.3 3. underliggande krafter 6nns för att nya obalanser inträ1ar

tillväxtUppåtrisker

fram uppdämd efterfrågan

40

beskrivning av hur arbetskra!skostnaderna i svensk industri utvecklats jämfört med i viktiga konkurrentländer. Uppgi!er för #$%% är i vissa delar preliminära. De källor som o!ast används – och även används av Facken inom Industrin och Teknikföretagen – för att göra internationella jämförelser av arbetskra!skostnader är Eurostat, U.S. Bureau of Labor Statistics och OECD. Vi vill även nämna att olika källor och olika beräkningsmetoder ger lite olika resultat och att uppgi!erna är behä!ade med osäkerhet, vilket manar till försiktiga tolkningar./ Finanskrisen har även inneburit att det är särskilt svårt att jämföra arbetskostnader inom industrin i olika länder och för enskilda år.

Arbetskraftskostnadsnivåer 2011Internationella jämförelser av arbetskra!skostnadsnivåer är viktiga för att analysera konkurrensförutsättningar i olika länder. Både Facken inom Industrin och Teknikföreta-gen brukar redovisa aktuella kostnadsnivåer från olika källor, men vår bedömning är att amerikanska Bureau of Labor Statistics (BLS) är den mest tillförlitliga källan när det gäller att jämföra arbetskostnadsnivåer inom industrin mellan olika länder. Att olika statistik visar olika resultat framgår exempelvis om man jämför diagram ,., och ,./.

Av diagram ,., framgår att den genomsnittliga arbetskra!skostnaden i svensk industrin uppgick till &#/ kronor per timme under #$%%. Beräkningarna är gjorda utifrån Bureau of Labor Statistics (BLS) med utgångspunkt från nivåerna #$%$*. Vid en jämförelse med övriga länder i västvärlden hamnar Sverige i det övre skiktet. En rangordning under ett enskilt år påverkas av då gällande växelkurser. Under #$%$ och #$%% stärktes den svenska kronan mot )ertalet andra valutor vilket medför att Sverige hamnar högre i jämförelsen.

En annan källa som används vid jämförelser av arbetskostnadsnivåer inom industrin är Eurostats Labour Cost Survey (LCS). Av diagram ,./ framgår att arbetskra!skostnadsnivån generellt här beräknats ligga klart högre än vad BLS statistik indikerar. För Sverige är skillnaden mellan de två källorna extra stor, arbetskostnadsnivån enligt LCS beräknas uppgå till &/- kronor, jämfört med &#/ kronor enligt BLS statistik. Även för Norge noteras en stor skillnad om än åt andra hållet – LCS är lägre än BLS. Rangordningen länderna emellan förefaller dock inte ha förändrats.

Vid analyser av arbetskra!skostnadsnivåer är det viktigt att ha i åtanke att växelkurs-förändringar gör att kostnadsläget internationellt förändras när växelkurserna ändras. Förändringar mellan olika år beror alltså i vissa fall mer på växelkursförändringar än på kostnadsökningen i lokal valuta. Den närmast följande redovisningen av förändringar av arbetskra!skostnaden i olika länder är däremot redovisade i respektive lands valuta.

Arbetskraftskostnadsökningar fram till 2011Det är viktigt att förstå hur utvecklingen av arbetskra!skostnader i jämförelse med kon-kurrentländer varit över tid. Analysen görs i lokal valuta för att ökningstakten i respektive land/område ska kunna särskiljas från växelkursförändringarna. Vår bedömning är att Eurostats Labour Cost Index (LCI) tillhandahåller den, i jämförelse med andra källor, mest tillförlitliga statistiken över arbetskra!skostnadernas ökningstakt. Uppgi!er från LCI presenteras i tabell ,.&.

Som framgår av tabellen har Sverige jämfört med eurozonen ökat arbetskra!skostnader-na med $,-–$,' procentenheter mer per år i genomsnitt hittills under #$$$-talet. Jämfört med Västeuropa som helhet har ökningstakten i Sverige varit $,#–$,& procentenheter högre per år. Under det enskilda året #$%% ökade däremot arbetskra!skostnaderna något snabbare i eurozonen och Västeuropa än i Sverige – framför allt på grund av uppväxlad ökningstakt i Tyskland. Utvecklingen år för år ger följande illustration av utvecklingen, diagram ,.*.

0 För mer detaljerade analyser och presentationer av statistik avseende arbetskraftskostnader internationellt hänvisas till respektive rapport.* De senaste uppgifterna i BLS statistik avser år 23-3. Nivåerna 23-3 har räknats upp till 23-- års värde med hjälp av ökningstal från Eurostat LCI för de europeiska

länderna och OECD för övriga länder.

4140

Diagram 4.4 Arbetskraftskostnadsnivå 2011, samtliga anställda i industrin, BLS

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

Schweiz

Norge

Belgien

Sverige

Danmark

Australien

Tyskland

Finland

Frankrike

Österrike

Nederländerna

Kanada

Irland

Italien

USA

Japan

Storbritannien

Spanien

Nya Zeeland*

Singapore*

Korea

Portugal

Brasilien*

Taiwan*

Mexiko

Källa: BLS, Eurostat LCI, OECD, beräkningar av Facken inom industrin

*Nivåerna avser år 2010 för dessa länder

Diagram (.( Arbetskraftskostnadsnivå #&"", samtliga anställda i industrin, BLS.

Källa: BLS, Eurostat LCI, OECD, beräkningar av Facken inom industrin*Nivåerna avser år 2010 för dessa länder

Diagram 4.5 Arbetskraftskostnadsnivå 2011, samtliga anställda i industrin, LCS

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

Norge

Belgien

Sverige

Danmark

Tyskland

Frankrike

Finland

Österrike

Nederländerna

Irland

Italien

Spanien

Storbritannien

Slovenien

Portugal

Tjeckien

Slovakien

Estland

Ungern

Polen

Lettland

Litauen

Bulgarien

Källa: Eurostat LCS, Eurostat LCI, beräkningar av Facken inom industrin

Diagram (.% Arbetskraftskostnadsnivå #&"", samtliga anställda i industrin, LCS.

Källa: Eurostat LCS, Eurostat LCI, beräkningar av Facken inom industrin

42

Relativa arbetskraftskostnaderUtvecklingen av den relativa arbetskra!skostnaden, dvs. Sverige relativt omvärlden, beror på både utvecklingen av arbetskra!skostnader och valutaförändringarna. Av diagram ,.- framgår att den svenska arbetskra!skostnaden har följt den västeuropeiska relativt väl under #$$$-talet, med undantag för de senaste tre åren. Detta i enlighet med eurokursens utveckling. Mellan #$$% och #$$- var den svenska nivån i snitt drygt en procent högre än den västeuropeiska. Däre!er följde variationer på grund av "nanskrisen. Under #$%% låg arbetskra!s-kostnaden i Sverige %$ procent högre än genomsnittet i Västeuropa beroende av den stärkta svenska kronan.

Diagram ,.' visar att den svenska utvecklingen jämfört med euroområdet följer utvecklingen relativt Västeuropa förhållandevis väl, men på en annan nivå. Nivåskillnaden förklaras av att högkostnadsländer som Norge, Danmark och Schweiz ingår i Västeuropa men inte i eurozonen, medan länder med lägre kostnadsnivå ingår i euroområdet, däribland Estland och Slovakien men inte i Västeuropa. Under #$$$-talet till och med #$%$ var den svenska nivån i snitt *–- procent högre än nivån i eurozonen. Däre!er har stärkt svensk krona förändrat bilden. Under #$%% låg den svenska nivån i gemensam valuta %* procent över eurozonen.

Industrins produktivitetstillväxtFörutsättningar för arbetskra!skostnadsökningar i ett land eller bransch skapas genom pro-duktivitetstillväxt. En högre produktivitetstillväxt innebär att arbetskra!skostnaderna relativt konkurrentländerna kan öka mer utan att konkurrenskra!en försvagas. Därför är det centralt att

ställa arbetskra!skostnadsökningarna i industrin i olika länder i relation till ländernas respektive produktivitetstillväxt inom industrin.

Som med all internationell statistik, inte minst gällande arbetskra!skostnader, "nns det skäl att hantera även produktivitetsstatistik med varsamhet och beakta att uppgi!erna är behä!ade med betydande osäkerhet. Svängningar på grund av osäkerheten försvårar jämförelser mellan länder enskilda år och inom länder mellan åren. Detta gäller i synnerhet i samband med "nanskrisen.

Diagram 4.6 Ökning av arbetskraftskostnad enligt Eurostat Labour Cost Index (LCI).

Ökning per timme inom tillverkningsindustri (årlig procentuell förändring)*Diagram (.+ Ökning av arbetskraftskostnad enligt Eurostat Labour Cost Index (LCI). Ökning per timme inom tillverkningsindustri (årlig procentuell förändring)*

Källa: Eurostat Labour Cost Index (LCI), beräkningar av Teknikföretagen* Se förklaringar i anslutning till tabellen där ökningstakter enligt LCI presenteras för att se vilka länder som ingår samt metod för viktning.

4342

Tabell (.! Ökning av arbetskraftskostnad enligt Eurostat Labour Cost Index (LCI). Ökning per timme inom tillverkningsindustri (årlig procentuell förändring)Eurostat LCI 2001–2005 2006–2010 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Belgien 2,5 3,1 2,3 2,3 3,4 4,0 3,5 2,8

Danmark 3,6 3,2 3,2 3,9 4,0 2,7 2,4 3,0

Estland 10,2 10,0 17,0 21,7 13,3 0,3 -0,8 4,5

Finland 4,5 3,7 3,4 8,0 2,5 6,2 -1,2 2,3

Frankrike 3,8 3,2 4,0 4,0 3,9 0,4 3,7 3,9

Grekland 1,5 2,8 1,7 4,1 3,5 3,3 1,7 -5,2

Irland 5,8 2,8 1,1 4,8 6,2 3,2 -1,3 -1,3

Italien 3,5 3,6 2,1 3,4 5,1 7,0 0,4 2,4

Lettland 9,0 14,0 24,1 30,4 21,4 0,9 -3,1 5,5

Litauen 3,9 10,4 20,3 22,9 20,0 -5,4 -2,0 2,9

Nederländerna 3,8 2,8 3,0 2,9 4,3 2,3 1,6 2,3

Norge 5,6 5,9 6,3 7,6 6,3 5,1 4,1 3,4

Polen 6,1 6,6 6,5 10,8 10,4 4,5 1,3 4,6

Portugal 3,2 2,9 0,1 6,3 2,5 3,4 2,3 -0,5

Spanien 4,6 3,9 4,0 4,3 4,9 5,6 0,7 1,5

Storbritannien 4,7 3,4 4,3 3,2 4,1 2,3 3,0 1,3

Sverige 3,7 3,4 0,7 5,2 4,1 4,9 2,1 2,8

Tjeckien 7,2 5,8 6,8 7,6 7,6 5,6 1,7 4,7

Tyskland 1,9 1,8 3,6 0,6 2,5 1,7 0,4 3,9

Ungern 9,8 5,5 7,7 10,0 6,7 3,3 0,0 6,0

Österrike 2,2 3,0 2,1 3,4 5,6 5,2 -1,3 2,4

Västeuropa (KIX-viktat)*

3,5 3,1 3,6 3,4 3,8 3,2 1,6 2,9

Euroområdet (KIX-viktat)**

3,0 2,7 3,2 2,8 3,5 3,1 1,1 3,0

Euroområdet (enl. Eurostat)***

2,8 2,6 3,2 2,3 3,5 2,9 1,2 3,1

Källa: Eurostat Labour Cost Index (LCI), egna beräkningar * De länder som vägts samman till Västeuropa (Sverige ingår ej) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien,

Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike, dvs. de länder för vika det 6nns LCI-uppgifter.

** Euroländerna exklusive Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Estland och Slovakien ingår från och med det år de blev euroländer. Eftersom KIX-vikt inte 6nns för Estland har landet viktats med utgångspunkt från varuhandeln med Sverige.

*** I serien ingår de nya euroländerna från och med det år de började använda euro. För att väga samman länderna an-vänder Eurostat respektive lands andel av den totala arbetskraftskostnaden inom området som ska viktas samman.

44

Diagram (.* Relativ arbetskraftskostnad inom industrin. Sverige jämfört med Västeuropa, samtliga anställda. Västeuropa = "&&.*

Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS), Eurostat LCI och OECB, beräkningar av Teknikföretagen* De länder som vägts samman till Västeuropa (Sverige ingår ej) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Ne-derländerna, Norge, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike, dvs. de länder för vika det !nns LCI-uppgifter.

Produktivitetsutvecklingen i detta avsnitt har beräknats utifrån uppgi!er från BLS. I kapitel * beskrivs produktivitetsutvecklingen i Sverige med utgångspunkt från svenska nationalräkenskaper. Skillnaderna är relativt stora mellan vad som redovisas i detta avsnitt och i kapitel *, vilket bl.a. beror på att uppgi!erna enligt BLS inte är uppdaterade sedan #$%%. Därmed är inte de relativt omfattande revideringarna som gjorts av de svenska nationalräkenskaperna under #$%# med i BLS-statistiken.

Enligt BLS var den svenska industrins genomsnittliga årliga produktivitetstillväxt *,( procent under perioden #$$%–#$$/. Svensk industris produktivitetsökningstakt var enligt dessa uppgi!er den högsta bland de länder som ingår i jämförelsen. De undersökta ländernas vägda genomsnitt uppgick under samma period till &,* procent. Förutom Sverige utmärkte sig Finland och USA med hög produktivitetstillväxt. Sverige, Finland och USA är de länder där elektronik- och teleindustrin uppvisat en mycket snabb produktivitetstillväxt under de senaste decennierna. Exkluderas elektronik- och teleindustrin i beräkningarna blir produktivitetsutvecklingen annorlunda. Detta utvecklar vi i kapitel " där produktivitetsut-vecklingen i Sverige beskrivs mer ingående.

När "nanskrisen blev en industrikris påverkades produktivitetstillväxten negativt i alla länder i jämförelsen. Den ogynnsamma produktivitetstillväxten förklaras av att produk-tionen minskade snabbare än vad företagen kunde anpassa arbetsstyrkan. Industriproduk-tionen minskade mer i Sverige än i många andra länder. Det resulterade i att den svenska industrins produktivitetstillväxt utvecklades mer ogynnsamt. När konjunkturen vände #$%$ kunde företagen öka produktionstakten med be"ntlig arbetsstyrka, vilket bidrog till en kra!ig produktivitetsökning detta år.

Diagram 4.7 Relativ arbetskraftskostnad inom industrin. Sverige jämfört med

Västeuropa, samtliga anställda. Västeuropa = 100.*

80

85

90

95

100

105

110

115

120

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Sverige Västeuropa (KIX-viktat)

4544

Diagram (.' Relativ arbetskraftskostnad inom industrin. Sverige jämfört med Västeuropa, samtliga anställda. Euroområdet = "&&.*

Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS), Eurostat LCI och OECB, beräkningar av Teknikföretagen* Euroländerna exklusive Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Estland och Slovakien ingår från och med det år de blev euroländer. Eftersom KIX-vikt inte !nns för Estland har landet viktats med utgångspunkt från varuhandeln med Sverige.

Diagram 4.8 Relativ arbetskraftskostnad inom industrin. Sverige jämfört med

Västeuropa, samtliga anställda. Euroområdet = 100.*

80

85

90

95

100

105

110

115

120

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Sverige Euroområdet(KIX)*

Tabell (.( Årlig produktivitetstillväxt inom tillverkningsindustri enligt BLS, förädlingsvärde per arbetad timme

2001-2005 2006 2007 2008 2009 2010

Belgien 1,7 0,5 3,7 0,2 1,9 3,3

Frankrike 3,4 3,8 2,5 -3,3 -2,0 7,9

Italien 0,0 1,8 0,5 -3,1 -6,1 7,0

Nederländerna 3,4 3,9 5,2 -2,0 -4,7 9,1

Tyskland 3,0 8,3 2,7 -4,6 -9,2 6,9

Danmark 2,8 5,1 2,2 2,6 -1,4 9,6

Norge 4,7 -2,0 -0,5 0,9 0,8 4,7

Storbritannien 4,5 3,7 3,4 0,4 -3,7 4,2

Finland 5,6 11,8 9,4 -3,2 -14,0 16,4

Spanien 1,8 1,9 2,2 -1,5 -0,8 4,7

Japan 4,3 1,0 3,8 2,9 -9,0 13,9

Kanada 0,8 1,5 0,9 -2,6 0,9 4,3

USA 6,7 3,6 5,1 -0,9 5,0 5,8

Sverige 6,9 8,5 2,7 -5,8 -7,3 13,4

Viktat genomsnitt* 3,6 4,4 3,3 -1,7 -3,8 7,3

Källa: BLS *De länder som presenteras i tabellen har viktats med hjälp av KIX-vikter.

46

5. Konjunkturläget hösten 2012

Industrin i Sverige är återigen inne i en lågkonjunktur. Det är en vikande e!erfrågan internationellt och här främst inom Europa, som under hösten #$%# i ökad omfattning har genomslag på produktion och sysselsättning i Sverige. Med avseende på läget i Europa är risken för en utsträckt period av svag e!erfrågan uppenbar. Mycket talar för att det blir en utdragen period av svag e!erfrågan för stora delar av industrin i Sverige framöver. När detta skrivs saknas indikationer för när botten i konjunkturen kan var att vänta, och därmed är det också för tidigt att spekulera i hur en uppgång längre fram kan komma att karaktäriseras. Bedömningen i de rapporter som publicerats under hösten har dock mer karaktären av en lång lågkonjunktur än djup och relativt kort recession som senast #$$'–#$$(. Att takten nedåt i order och produktion ökat under hösten tillsammans med ökningen i antalet varsel har dock ökat oron för att nedgången accelererar. De senaste konjunkturbarometrarna i slutet av #$%# indikerar därtill att året avslutas med ett fall i orderingång, produktion och med ett minskat behov av arbetskra! i en omfattning jämförbar med sista kvartalet #$$'. Nedgången i industrin påverkar svensk ekonomi på bredare front än förra gången samtidigt som skillnaderna i utveckling i teknikindustrins olika branscher är större nu, vilket kan tala för att nedgången sammantaget begränsas, i vart fall jämfört med den kra!iga nedgången #$$'–#$$(.

Teknikindustrin i Sverige påverkades extremt kra!igt av raset i e!erfrågan i samband med "nanskrisen, vilket också i hög grad förklarar det kra!iga fallet för Sveriges export och BNP dessa år. I sin tur förklarar det också teknikindustrins stora betydelse för Sveriges totala export och produktion. Uppgången för teknikindustrins export och produktion under #$%$ bidrog starkt till uppsvinget i Sveriges totala export och BNP detta år. Den nedgång i e!erfrågan från exportmarknaderna som teknikindustrin ha! sedan sommaren #$%% har återigen dragit ned Sveriges export, och får dessutom återverkningar på tjänsteproducenter med nära kopplingar till både teknikindustrin och andra branscher som visar svagare e!erfrågan. IT- och telekomföretagen liksom arkitekter och teknikkonsulter ligger normalt sent i konjunkturcykeln och påverkas därför senare i konjunkturen än industrin. Först under hösten #$%# märktes ett omslag med allt svagare e!erfrågan även för dessa branscher.

Enligt de tillverkande företagen är det i huvudsak och i ökad omfattning bristande e!er-frågan som uppfattas vara det som begränsar tillväxten. Brist på kapacitet eller arbetskra! uppfattas bara i ringa omfattning som begränsande faktorer av företagen inom teknikin-dustrin. För tjänsteföretag inom IT och tekniska konsulter vände andelen företag som ser bristande e!erfrågan som främsta hindret för expansion uppåt under tredje kvartalet i år. För teknikkonsulterna är personalbristen ändå fortfarande det största hindret. Däremot ser IT-konsulterna ut att i ökad grad ha löst personalbrist i Sverige med ökad outsourcing till utlandet, en utveckling som pågått under en följd av år. För första gången rapporterar IT-konsulter att bristen på personal har minskat i betydelse för verksamheten i Sverige samtidigt som e!erfrågan ökat.

Teknikindustrin är i både en cyklisk nedgång i konjunkturen, och en exportledd nedgång orsakad av stats"nansiella problem inom EU. Denna nedgång har under hösten undan för undan påverkat underleverantörer och andra mer hemmaorienterade företag. Ordervolymen hade t o m tredje kvartalet #$%# minskat med cirka ' procent, produktionen med , procent och antalet anställda med # procent jämfört med motsvarande period året före. Mest omfat-tande är nedgången i bilindustrin. De senaste månaderna har nedgången också för maskin-industrin tagit fart medan metallvaruföretagen hittills ha! en mer begränsad tillbakagång. Mot strömmen går tele-, elektronik- och instrumentindustrin där tillväxten i år stagnerat medan tillverkare av elmaskiner har ökat produktionen betydligt. Skillnaderna är således stora mellan olika delar av teknikindustrin. Sammantaget är dock trenden att nedgången

4746

fortsätter. Det stora antalet varsel under hösten visar därutöver att företagen förbereder sig för än sämre e!erfrågan framöver. Olika barometerundersökningar samt den senaste statistiken från SCB ger en samstämmig bild av denna nedgång i e!erfrågan.

Europamarknaden är det som påverkar teknikindustrin mest för närvarande. Skillnaderna inom Europas olika delar är mycket stora mest beroende på hur skuldkrisen slår. Oroande är att Europas motor Tyskland på senare tid visar allt)er tecken på att industrin även här är på väg ned. Även tillväxtländer som Kina har bromsat upp, inte minst i - bilindustrin. Teknik-industrin i USA har däremot klarat sig relativt bra jämfört med teknikindustrin i Europa.

Från och med tredje kvartalet #$%# märks tecken på en svagare konjunktur för både data-konsulter och telekombranschen. Bristen på personal har minskat markant, en förändring som inleddes redan under #$%%, och som hör samman med ökad outsourcing till utlandet.

Teknikkonsult- och arkitektbranschen ligger också sent i konjunkturcykeln, och först under tredje kvartalet i år märks en försämring i e!erfrågan för denna bransch. Företagens förväntningar om det närmaste halvårets utveckling är nedskruvade. Bristen på personal är ändå fortfarande det som håller tillbaka verksamheten mest. En mindre andel av företagen anser att e!erfrågan är trängsta sektorn, men denna andel har dock ökat något under #$%#.

Internationellt: Cyklisk nedgång och Europamarknaden tyngerTeknikindustrin har det senaste året bromsat upp globalt och produktionsnivån stagnerat, se diagram /.%. Den bredare beskrivningen av utvecklingen internationellt och särskilt av situationen i Europa åter"nns i den internationella utblicken i kapitel !. Skillnaderna mellan olika länder och länderområden är stora. Mer gemensamt är att en cyklisk nedgång i kon-junkturen påverkat de )esta länder, låt vara i olika grad. Kina har bidragit i stor omfattning till tillväxten under senare år, men även här är de procentuella tillväxttalen under senare tid klart lägre än tidigare. Bilindustrin är här ett viktigt exempel. Teknikindustrin expanderar mer än på andra håll i Ostasien, med undantag av Japan, i Sydamerika, men även i Indien och i Ryssland. Även i USA är utvecklingen positiv. Betydligt mer negativ är utvecklingen inom Europa. Här är produktionsnivån sammantaget fallande om än skillnaderna är stora mellan olika länder. För teknikindustrin i Sverige är det också utvecklingen inom Europa som betyder mest då Europa är vårt enskilt största marknadsområde. Nedgången i Europa

Diagram %." Produktionsvolym teknikindustri globalt och EU#*

75

80

85

90

95

100

105

110

115

120

125

130

-25%

-20%

-15%

-10%

-5%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

sep-07 sep-08 sep-09 sep-10 sep-11 sep-12

Diagram 5.1 Produktionsvolym teknikindustri globalt och EU27

Årlig procentuell förändring Index 2006=100

Produktionsnivå, h skala

Årlig procentuell förändring, v skala

Produktionsnivå

EU27, h skala

EU,US,Japan,Kina,Taiwan,Korea,Brasilien,Mexico, Ryssland, Turkiet,Kanada

Källa:Eurostat,FED,National statistics.

EU,US,Japan, Kina, Taiwan, Korea, Brasilien, Mexico, Ryssland, Turkiet, KanadaKälla:Eurostat,FED,National statistics.

48

bidrar starkt till den pågående nedgången för teknikindustrin i Sverige.Bilindustrin är en viktig motor i de större ekonomierna inom eurozonen, som Tyskland,

Frankrike, Spanien och Italien, men också i )era av de nya medlemsländerna i östra Eu-ropa. Bilindustrin är av tradition starkt cyklisk med personbilsindustrin i täten, se diagram /.&. E!erfrågan är nedåtriktad och behoven att anpassa produktionen till en vikande försäljning stor. Frankrike verkar med statligt in)ytande försöka undvika en anpassning. Behoven att anpassa produktionen av personbilar måste betraktas som mycket stora inom EU, särskilt för de tillverkare som innan krisen visat på svag lönsamhet eller minskade marknadsandelar (Ford, GM, Fiat, PSA, Renault).

Tysk personbilsindustri har länge stått stark, och har bl a med hjälp av s k ”kurtzarbeit” och med en stark hemmamarknad och framgångsrik export hållit uppe bilproduktionen.

50

60

70

80

90

100

110

120

130

-30%

-25%

-20%

-15%

-10%

-5%

0%

5%

10%

15%

20%


Diagram 5.2 Produktionsvolym teknikindustri i EU 27

Förändring i procent

Källa: Eurostat, 3 månader glidande medelvärde

Förändring i procent, v skala Index 2005=100

Produktionsnivå,

h skala

60

70

80

90

100

110

120

130

-50%

-40%

-30%

-20%

-10%

0%

10%

20%

30%

40%


Diagram 5.3 Produktionsvolym bil- och motorindustri i Eurozone

Produktionsnivå,

h skala

Förändring i procent

Källa: Eurostat, 3 månader glidande medelvärde

Förändring i procent,

v skala

Index 2005=100

Diagram %.# Produktionsvolym teknikindustri i EU #*

Diagram %.! Produktionsvolym bil- och motorindustri i eurozonen

4948

Under hösten har dock en vikande försäljning inom Europa också påverkat de tyska tillver-karna mer påtagligt negativt. VW-koncernen satsar samtidigt på ett )erårigt gigantiskt och o+ensivt investeringsprogram globalt – /$ miljarder Euro på tre år. Investeringsprogrammet motsvarar dubbelt så mycket som Sveriges hela industri investerar i Sverige, räknat per år!

Marknaden för tunga lastbilar i Europa be"nner sig också i en cyklisk nedgång e!er att tidigare närmast nått historiskt mer normala nivåer. Produktionen av tunga lastbilar går re-gelmässigt i takt med förändringarna i Europas BNP och här är ju eurozonen nu i recession med en fallande BNP i år.

Huvuddelen av teknikindustrin är i likhet med tillverkare av tunga lastbilar starkt beroende av investeringsaktiviteterna. Industrins investeringar i Europa är dessvärre på väg ned med en i vanlig ordning fördröjning jämfört med nedgången på konsumentmarkna-den. Det "nns också inom teknikindustrin positiva undantag som exempelvis produktion för eldistribution och andra områden där stora nyinvesteringar görs, som i energisystem. Tysklands beslut att avveckla kärnkra!en har medfört sådana investeringar. Mer allmänt är det för teknikindustrin vikande e!erfrågan och på )era områden överkapacitet som karaktäriserar situationen för industrin i Europa, se diagram /., nedan.

Det "nns )era exempel på Kinas snabbt ökade betydelse inom teknikindustrin. Teleko-mindustrin var det första mer omfattande exemplet. Idag är Kina på väg att bli minst lika viktigt för snart alla typer av industrier, det må vara stålindustri, maskinindustri eller bilindustri. Kina har på kort tid blivit världens enskilt största tillverkare av personbilar – och än mer dominanta kommer de sannolikt att bli i framtiden. Kinas produktion har mer än fördubblats på bara &–, år, se diagram /./.

Andra stora billänder som USA och Tyskland är kvar på samma produktionsnivå som före "nanskrisen. Tunga lastbilar är samtidigt ett område där europeiska och amerikanska tillverkare fortsatt att dominera.

Teknikindustrin i Sverige: Order, produktion och anställda minskarProduktionen i teknikindustrin i Sverige vände nedåt redan under senare delen av #$%%. Nedgången har däre!er fortsatt. Det är den försämrade e!erfrågan inom Europa som är den viktigaste förklaringen till nedgången. Som framgår av diagram /.* uppfattar svenska

0

10

20

30

40

50

60

70

0

10

20

30

40

50

60

70

okt-91 okt-94 okt-97 okt-00 okt-03 okt-06 okt-09 okt-12

Diagram 5.4 Trång sektion. Tillverkande industri i EU27

Nettotal

ArbetskraftKälla: DG Ec.Fin. Barometer

Efterfrågan

Maskinkapacitet

Diagram %.( Trång sektion. Tillverkande industri i EU#*

50

teknikföretag att bristande e!erfrågan under hösten #$%# är den främsta förklaringen, en förklaring som dominerar närmast i samma omfattning som i de tidigare mer extrema lågkonjunkturerna, såväl #$$'/#$$( som i början av %(($-talet. Såväl tillgång på maskinut-rustning som arbetskra! utgör inte några egentliga hinder, även det i likhet med de senaste två stora och breda lågkonjunkturerna.

Teknikindustrin i Sverige har som tidigare nämnts i inledningen av kapitlet under de tre första kvartalen #$%# minskat antalet anställda med #–#,/ procent samtidigt som produk-tionen fallit med cirka , procent och ordervolymerna med hela ' procent, enligt statistik från SCB.

Förklaringen till att nedgången i anställda hittills begränsats är dels att många företag

0

200 000

400 000

600 000

800 000

1 000 000

1 200 000

1 400 000

okt-07 okt-08 okt-09 okt-10 okt-11 okt-12

Diagram 5.5 Personbilsproduktion i Kina, USA och Tyskland

USA

Antal per månad

Källa: CAAM,VDA, Federal Reserve. Säsongrensade data

Kina

Tyskland

Diagram %.% Personbilsproduktion i Kina, USA och Tyskland

Diagram %.+ Trång sektion. Teknikindustri i Sverige

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

sep-91 sep-94 sep-97 sep-00 sep-03 sep-06 sep-09 sep-12

Diagram 5.6 Trång sektion. Teknikindustri i Sverige

Efterfrågan

Arbetskraft

Maskinutrustning

Källa: Konjunkturinstitutet

Nettotal

5150

(särskilt de större) utnyttjat den )exibilitet de byggt upp e!er den förra kra!iga nedgången i e!erfrågan. Man har nu först avvecklat inhyrning från bemanningsföretag och konsultfö-retag samt upphört med att förnya kontrakten med många anställda med visstidskontrakt. Det "nns alltid en viss tidsmässig förskjutning mellan en nedgång i produktionen och den e!erföljande anpassningen av personalstyrkan. Diagram /.- illustrerar den hittillsvarande nedgången i antal anställda.

Antalet anställda med visstidskontrakt har hittills minskat med cirka / $$$ personer netto och som framgår av diagram /.' följer här nedgången produktionen utan någon särskild e!ersläpning.

Ett ökat antal företag har varslat personal på senare tid. Uppenbarligen anser de att den anpassning av arbetsstyrkan som hittills genomförts inte räcker. Många företag förbereder sig för en fortsatt nedgång i produktionen, en nedgång man inte bedömer vara mer tillfällig.

270 000

280 000

290 000

300 000

310 000

320 000

330 000

340 000

350 000

360 000

370 000

380 000

390 000

sep-00 sep-01 sep-02 sep-03 sep-04 sep-05 sep-06 sep-07 sep-08 sep-09 sep-10 sep-11 sep-12

Diagram 5.7 Antal anställda teknikindustri i Sverige

AKU säsongrensad

Källa. SCB, KSP och AKU (uppräknat till kvartal)

Antal personer

Företagsstatistik

säsongrensad

5000

10000

15000

20000

25000

60

70

80

90

100

110

120


Diagram 5.8 Anställda på viss tid och produktion i teknikindustri

Produktionsnivå 2005=100

Antal anställda på viss tid,

h skala

Produktionsvolym nivå,

v skala

Antal personer

Källa: SCB. Siffrorna är säsongrensade

Diagram %.* Antal anställda i teknikindustri i Sverige

Diagram %.' Anställda på viss tid och produktion i teknikindustri

52

De många varsel som lagts under hösten #$%#, sammantaget nära %$ $$$ enbart i teknik-industrin under årets första %$ månader kan inte tolkas på annat sätt. Det ska samtidigt understrykas att en del av de större varslen är strukturellt motiverade och inte i första hand beroende av en mer konjunkturellt lägre e!erfrågan.

Att företagen i ökad omfattning ställer in sig på att produktionen fortsätter minska för-klaras i första hand av att man redan sett att ordervolymerna minskar. Nedgången i order är också hittills betydligt större än nedgången för produktionen, vilket innebär att produktio-nen måste fortsätta anpassas till en lägre ordernivå, se diagram /.(. Först när ordervolymen är större än produktionen kan en vändning uppåt för produktionen vara i sikte.

Hittills har nedgången i produktionen sammantaget, och så långt det "nns statistik, varit begränsad jämfört med det dramatiska raset under "nanskrisen #$$'–#$$(, se diagram /.%$. Det är samtidigt oroande att många företag förbereder sig på en fortsatt nedgång. Bedömningen är att industrin men även de industrinära tjänsteföretag sannolikt står inför en utdragen period med svag e!erfrågan. Hur djup den innevarande nedgången i konjunkturen blir är inte möjligt att bedöma med mindre än att det "nns tydliga tecken på att botten nåtts. Och sådana indikationer "nns ännu inte. Produktionsnivån för årets tredje kvartal var &,( procent lägre än motsvarande kvartal #$%%. Nivån på teknikindustrins produktion var i september -,( procent lägre än ett år tidigare.%

Konjunkturen bransch för branschDe branscher som ingår i teknikindustrin har som framgår i den följande storleksord-ningen &$$ $$$ direktanställda i Sverige, se tabell /.%. I kapitel $ "nns en mer detaljerad beskrivning av hur industri och tjänstesektorerna tillsammans genererar många )er jobb i Sverige.

Mellan #$$* $ch #$%%, dvs på fem år, minskade antalet anställda i teknikindustrin med över &$ $$$ personer. Som visas i tabell /.% är det inom bilindustrin (motorfordon) och maskinindustrin som minskningarna är störst. Dessa branscher har vardera minskat antalet anställda med %# $$$ personer vardera.

70

80

90

100

110

120

130


Diagram 5.9 Order- och produktionsvolym för teknikindustri i Sverige

Index 2005=100

Källa: SCB C 25-30 och 33, 3 månader glidande medelvärde

Produktion

Ordervolym

Diagram %.$ Order- och produktionsvolym för teknikindustri i Sverige

- Si1ran i diagram 0.-3 är ett utjämnat genomsnitt, det gäller samtliga diagram av samma sort i detta kapitel. Enskilda månader är osäkra, särskilt de senaste som ofta sedan revideras.

5352

Metallvaruföretagen är till stor del de många små och mindre företag som främst tillverkar insatsvaror till andra industriföretag, främst bil- och maskinindustri men också till byggindustrin. Exportandelen av försäljning är jämförelsevis låg. I praktiken är dock exportberoendet stort e!ersom dessa insatsvaror sedan ingår i en slutlig produkt som i stor omfattning i slutändan exporteras. Av den del som metallvaruföretag själva exporterar hamnar det mesta, runt två tredjedelar, i Europa.

Som i huvudsak leverantör till andra, o!a betydligt större företag, utvecklas konjunk-turen för metallvaruföretagen ungefär som för genomsnittet för industrin. Metallvarufö-retagen har också hittills minskat produktionen ungefär lika mycket som teknikindustrin sammantaget. Även den tidigare uppgången var i samma storleksordning, se diagram /.%%. Underleverantörer följer också o!a med sina stora kunder när de expanderar utomlands. Om kunden )yttar ut, då )yttar o!a leverantören med.

Ett både direkt och indirekt stort beroende av marknaderna i Europa och det faktum att underleverantörer nära följer sina kunder, indikerar att metallvaruindustrin i likhet med industrin antagligen kommer ha se relativt lång period av svag e!erfrågan framför sig. Metallvaruföretagens produktion var i september på en nivå *,- procent lägre än ett år tidigare. Produktionsnivån för årets tredje kvartal var #,, procent lägre än motsvarande kvartal #$%%.

60

70

80

90

100

110

120

130

-40%

-30%

-20%

-10%

0%

10%

20%

30%


Diagram 5.10 Produktionsvolym teknikindustri totalt i Sverige

Årlig procentuell förändring

Källa: SCB C 25-30 och 33 produktionsstatistik, 3 månader glidande medelvärde

Årlig procentuell förändring, v skala Index 2005=100

Produktionsnivå, höger skala

Diagram %."& Produktionsvolym teknikindustri totalt i Sverige

Tabell %." Antal anställda i teknikföretag #&&+ och #&""2006 2011

Metallvaror C25 737691 717380

Tele- och elektronikindustri C26 397238 357714

Elmaskiner/elapparater C27 257781 257145

Maskinindustri C28 837311 717227

Motorfordon C29 767763 657225

Övriga transportmedel C30 147701 147084

Reparation och service C33 207317 197636

Teknikföretag totalt C25-30 och 33 3337802 3027410

Källa: SCB, kortperiodiska sysselsättningsstatistiken

54

Tele-, elektronik- och instrumentindustrin domineras i Sverige av teleprodukter ingående i system för mobil överföring av stora mängder data. Branschen är starkt beroende av investeringsaktiviteten hos teleoperatörer runt om i världen. Teleproduktindustrin är också en industri där ny teknik införs snabbt. Denna nya teknik kräver regelmässigt allt mindre fysiska insatser – även personellt i tillverkningen. Antalet anställda har därför över åren minskat betydligt trots mycket stora ökningar av produktionsvolymerna. Branschen förändras också i den mening att service och underhåll säljs som hela paket där leverantören svarar för dri!en av kundens telesystem. Multimedia och olika spel är områden som växer snabbt i takt med tillkomsten av nya generationers mobiltelefoner, datorer och läsplattor. Allt )er maskiner av olika slag kommunicerar också mobilt–datatra"ken växer kra!igt.

Teleprodukter är en av Sveriges enskilt största exportbranscher. Sammantaget har tele-, elektronik- och instrumentindustrin i Sverige återtagit det tidigare bortfallet av produktions-volym under "nanskrisen, se diagram /.%#, och nivån i år är sammantaget ungefär som under året före.

Sammanfattningsvis har teleindustrin förutsättningar att framöver fortsätta växa i volym och här förhoppningsvis också i Sverige. De senaste produktionssi+rorna visar att nivån i september var &,- procent lägre än ett år tidigare.# Produktionsnivån för årets tredje kvartal var en procent lägre.

Tillverkare av elmaskiner och elapparater är i likhet med maskinindustrin i stor omfattning beroende av investeringsaktiviteter i infrastruktur. Tillverkare av elmaskiner påverkas positivt när länder investerar i att förbättra sin infrastruktur, eldistribution är ett aktuellt exempel där det investeras mycket. Branschen är särskilt beroende av stora projekt som till exempel kra!verk. Stora projekt innebär också regelmässigt leveranser över )era år. När länder bygger infrastruktur, då är också ledtiderna långa. Branschen rör sig därför med konjunkturerna med en större e!ersläpning och utjämning än andra branscher.

Med många angelägna samhällsinvesteringar i infrastruktur i Sverige och runt om i världen och )era pågående projekt torde tillverkare av elmaskiner i många fall ha en fortsatt ökad e!erfrågan framöver. Hög skuldsättning i många länder och stigande räntor tillhör det som kan ställa till problem med att få fram tillräcklig "nansiering även av mer angelägna projekt.

70

80

90

100

110

120

-40%

-30%

-20%

-10%

0%

10%

20%

30%


Diagram 5.11 Produktionsvolym för metallvaruföretag i Sverige

förändring i procent

Källa: SCB C 25 produktionsstatistik, 3 månader glidande medelvärde

Förändring i procent, v skala

Index 2005=100


2 Si1ran i diagram 0.-2 är ett utjämnat genomsnitt och jämförs här med ett genomsnitt ett år tidigare.

Diagram %."" Produktionsvolym för metallvaruföretag i Sverige

5554

Sammanfattningsvis är svenska tillverkare av elmaskiner och elapparater relativt väl positionerade genom sin inriktning på investeringar i infrastruktur. Produktionen i Sverige växer i år och ökningen bör fortsätta nästa år. Även nya trender inom klimat- och miljöområdet bör bidra positivt meden ökad e!erfrågan framöver. Produktionsnivån för elmaskiner var i september hela %&,* procent högre än ett år tidigare. Produktionsnivån för årets tredje kvartal var (,/ procent högre, se diagram /.%&.

För maskinindustrin är det investeringar i andra teknikföretag och i andra industrier som tillsammans med byggindustri främst påverkar försäljningen. Maskinindustrin är en av de mest globaliserade industribranscherna där exportandelen för svensk maskinindustri

60

70

80

90

100

110

120

130

140

150

-30%

-20%

-10%

0%

10%

20%

30%

40%


Diagram 5.12 Produktionsvolym för tele-, elektronik- och

instrumentindustri i Sverige

Index 2005=100Årlig procentuell förändring

Årlig procentuell förändring , v skala


Källa: SCB C 26 produktionsstatistik, 3 månader glidande medeltal

Diagram %."# Produktionsvolym för tele-, elektronik- och instrumentindustri i Sverige

80

85

90

95

100

105

110

115

120

-20%

-15%

-10%

-5%

0%

5%

10%

15%

20%


Diagram 5.13 Produktionsvolym för elmaskiner i Sverige

Index 2005=100Årlig procentuell förändring

Årlig procentuell förändring, vskala

Källa: SCB C27 produktionsstatistk, 3 månader glidande medeltal


Diagram %."! Produktionsvolym för elmaskiner i Sverige

56

är mycket hög. Maskinföretagen är starkt specialiserade och säljer över hela världen, men även i denna bransch är Europaberoende stort. Byggs det tillräckligt med nya fabriker och investerar industrin internationellt i ny produktionsutrustning, då är e!erfrågan också stark på maskinindustrins produkter och tjänster. Maskinindustrin säljer som många andra industrier därtill mer och mer hela system eller totala lösningar för sina kunder, lösningar som också i ökad omfattning kan innehålla tjänster som dri! och underhåll.

Maskinindustrin är som följd av beroendet av investeringar internationellt en bransch som svänger med konjunkturen. Detta e!ersom investeringar i sig svänger kra!igt med konjunkturen, låt vara med en viss fördröjning. När konjunkturen som nu försämras minskar behovet av expansiva investeringar och många investeringar skjuts också upp när utsikterna i konjunkturen tydligt försämras. Stigande eller fallande vinster i industrin är därför ett av de säkraste tecknen på om investeringarna kommer att öka eller minska. Resursstarka storföretag brukar däremot investera mer motkonjunkturellt, med sy!e att ha rätt kapacitet på plats när e!erfrågan går upp.

I rådande nedgång i konjunkturen har maskinindustrin påverkats negativt, men som förväntat med fördröjning, se diagram /.%,. Sämre konjunktur för investeringar i Sverige och i Europa talar för en fortsatt nedgång. Investeringarna har samtidigt utvecklats mer positivt i USA.

Sammanfattningsvis bedöms konjunkturen för maskinindustrin fortsätta försämras inom överskådlig framtid. Maskinföretagen säljer över hela världen, vilket ger viss riskspridning, när utvecklingen skiljer sig starkt på olika marknader. E!ersläpningen i den mer allmänna konjunkturcykeln och att investeringar mer regelmässigt svänger mest hör också till förutsätt-ningarna för att bedöma maskinföretagens framtidsutsikter. Maskinindustrin redovisade en produktionsnedgång i september med (,' procent jämfört med ett år tidigare. Produktionsni-vån för årets tredje kvartal var *,, procent lägre än motsvarande kvartal året före.

Bilindustrin är en av de enskilt viktigaste industrierna i Sverige då spridningse+ekterna via underleverantörer i andra branscher är stort. Det "nns ett stort antal underleverantörer i Sverige. Här "nns en stark samverkan där företag, universitet m ). tillsammans har en kritisk massa och en samlad kompetens. Bilindustri är kanske världens mest konkurrens-

60

70

80

90

100

110

120

130

-40%

-30%

-20%

-10%

0%

10%

20%

30%

sep-06 sep-07 sep-08 sep-09 sep-10 sep-11 sep-12

Diagram 5.14 Produktionsvolym för maskinindustri i Sverige


Index 2005=100



Källa: SCB C 28 produktionsstatistik,

3 månader glidande medelvärde


Diagram %."( Produktionsvolym för maskinindustri i Sverige

5756

och förändringsutsatta bransch. Den är därtill en av de branscher som historiskt har ha! större konjunktursvängningar i e!erfrågan och produktion än många andra branscher. Så var också fallet i vid "nanskrisen #$$'–#$$(, se diagram /.%/.

Kina har på kort tid blivit störst i världen på tillverkning av personbilar. Det är också i Kina som framtiden för svensk personbilsindustri avgörs.

Lastbilsindustrin är också en av Sveriges enskilt viktigaste industrier. Här "nns stora produktionsanläggningar, FoU och många svenska underleverantörer. Företagen är därtill etablerade med betydande produktion i andra EU-länder, i Brasilien och i USA. De "nns också i Ryssland med nya anläggningar, för att möta en ökad e!erfrågan där. Export av färdiga lastbilar ersätts delvis med ett in)öde till Ryssland av komponenter och delar från Sverige men också från många andra håll.

Marknaden i Västeuropa försämras och en anpassning till lägre volymer har redan vidtagits. Konsolideringen med ett mindre antal mer globalt inriktade tillverkare av tunga lastbilar har fortsatt.

Sammanfattningsvis kan e!erfrågan på tunga lastbilar inom Eurozonen förväntas förbli relativt svag de närmaste åren. Utbytesbehovet ökar dock samtidigt. I Öst- och Centraleu-ropa kan förutsättningarna förväntas utvecklas mer positivt. Stor potential, men kanske mer på lite längre sikt, har de nya stora expansiva ekonomierna Kina och Indien. Bilin-dustrins produktionsnivå var i september #$%# hela %,,( procent lägre än ett år tidigare.& Produktionsnivån för årets tredje kvartal var %,,# procent lägre.

40

60

80

100

120

140

-80%

-60%

-40%

-20%

0%

20%

40%

60%


Diagram 5.15 Produktionsvolym för bil- och motorfordonsindustri i Sverige


Källa: SCB C 29 produktionsstatistik, 3 månader glidande medelvärde


Index 2005=100


Diagram %."% Produktionsvolym för bil- och motorfordonsindustri i Sverige

. Si1ran i diagram 0.-0 är ett utjämnat genomsnitt och skiljer sig därför.

58

Konjunkturläget för IT- och telekomföretagenE)erfrågan för IT- och telekomföretagen vände uppåt redan i slutet av &**+, e)er en ovanligt kort svacka i samband med ,nanskrisen jämfört med tidigare konjunkturnedgångar. Under &*%* och &*%% pekade e)erfrågan och produktion uppåt, men från och med tredje kvartalet &*%& märks tecken på en svagare konjunktur för både datakonsulter och telekombranschen. Bristen på personal har minskat markant, en förändring som inleddes redan under &*%%, och som hör samman med ökad outsourcing till utlandet.

IT&Telekomföretagen, som är medlemsförbund inom Almega, räknar programvarupro-dukter och IT-tjänster, tele- och datakommunikationstjänster, hårdvarutillverkning samt återförsäljning och service av hårdvara till sin bransch. Sammantaget uppgår då antalet anställda i branschen till omkring %(/ $$$ anställda. Då inräknas alltså även anställda som arbetar inom teknikindustri.

I tabell /.# redovisas två stora branscher som ingår i IT&Telekomföretagens de"nition av sitt område. Datakonsult- och telekombranschen hade under år #$%% drygt %$$ $$$ anställda i Sverige. Branschen har vuxit under de senaste elva åren med sammantaget nära %& $$$ anställda. Medan telekombranschen drog ned antalet anställda med cirka / /$$ under perioden, ökade datakonsulterna med drygt %' $$$ anställda.

För att möta e!erfrågan har företagen behövt öka antalet anställda, men under de senaste åren har de fått allt svårare att hitta tillräckligt med högkvali"cerad arbetskra! med särskild kompetens på den svenska arbetsmarknaden. Liksom för andra kunskapsintensiva tjänstebranscher är andelen högutbildad arbetskra! relativt stor. För datakonsultbranschen har andelen anställda med minst treårig högskoleutbildning ökat kra!igt, från cirka &$ procent i början av %(($-talet till cirka ,, procent år #$%$. Genomsnittet för tjänstesektorn totalt uppgick till drygt #- procent år #$%$.% Branschens tillväxtförmåga är i hög utsträck-ning beroende av tillgång på högkvali"cerade nyckelmedarbetare.

IT-branschens ökade e!erfrågan på högutbildad arbetskra! har inte matchats med till-räckligt utbud på arbetsmarknaden. Det har resulterat i att allt)er företag inom branschen rapporterade ökad brist på personal under den senaste konjunkturuppgången #$%$-#$%%.

Under första halvåret #$%% hade omkring '$ procent av datakonsulterna brist på personal.# Under #$%% minskade dessutom sysselsättningen inom branschen i Sverige (enligt SCB:s nationalräkenskaper), trots att företagen alltså hade behov av att anställa mer personal. Bristen i Sverige på den högkvali"cerade arbetskra! branschen söker medför att företagen i stället söker arbetskra! utomlands för att kunna öka produktionen och möta ökad e!erfrågan. Företagen har förutom att ha outsourcat produktion till utlandet, lockat utländsk arbetskra! till sin verksamhet i Sverige, för att lösa en del av )askhalsarna.

Outsourcingen av produktion till utlandet förklaras även av en ökad prispress, och särskilt under lågkonjunktur. Produktion läggs alltså ut i andra länder också av kostnads-

Tabell %.# Antal anställda inom IT- och telekommunikation, perioden #&&&–#&""År 2011 År 2000 Förändring Förändring

Bransch Antal Antal Antal Procent

IT- och telekommunikation 101528 88632 12896 14,5

varav

Programvaruproducenter, datakonsulter o.d.

82302 63851 18451 28,9

Telekommunikationsbolag 19226 24781 -5555 -22,4

Källa: SCB, Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS), enligt SNI 2007.

- Uppgifter från SCB (RAMS). Se Almegas konjunkturrapport, 20 april 23-2.2 Se KI-barometern, Konjunkturinstitutet.

5958

skäl, då framför allt arbetskra!skostnaderna varit relativt lägre i de länder dit produktion )yttats ut. Under senare år har det blivit en tilltagande trend att lägga ut IT-tjänster, s.k. o+shore, till Indien, Kina och Östeuropa.

IT&Telekomföretagen har i egna enkätundersökningar bland sina medlemsföretag fått fram vilken typ av kompetens som företagen främst har brist på.& Under senare år har det varit brist på personal inom samtliga kompetenser. Störst har bristen varit på produkt- eller systemutvecklare, men också på a+ärsutvecklare, IT-arkitekter, projektledare samt teknik-specialister.

För att ändå kunna möta e!erfrågan har företagen alltså i allt högre grad försökt lösa arbetskra!sbristen i Sverige med ökad outsourcing av produktion till utlandet, vilket exem-pelvis återspeglats av att bristen på arbetskra! gradvis minskat inom datakonsultföretagen sedan andra halvåret #$%%, trots fortsatt stigande e!erfrågan på deras tjänster. Under tredje kvartalet i år hade endast knappt vart tredje företag brist på personal, att jämföra med '$ procent för drygt ett år sedan.

Att företagen under det senaste decenniet arbetat med att lösa bristen på arbetskra! i Sverige avspeglas också i att en betydligt större andel av datakonsulterna rapporterade brist på arbetskra! som främsta hindret för verksamheten under högkonjunkturen i slutet av %(($-talet, jämfört med under de senaste högkonjunkturerna, se diagram /.%*. Under toppen av högkonjunkturen i slutet på %(($-talet rapporterade nära ($ procent av företagen att brist på arbetskra! var den främsta faktorn som höll tillbaka verksamheten, medan motsvarande andel andra kvartalet i år var mindre än häl!en så stor, det vill säga ,$ procent, trots att e!erfrågan då var stark.

Datakonsultföretagen har fortsatt att dra ned på antalet anställda under hösten #$%#. Nära häl!en av företagen minskade personalstyrkan under tredje kvartalet i år, enligt KI-barometern. Under 0ärde kvartalet väntas ungefär oförändrad personalstyrka enligt barometern, men osäkerheten är stor om utvecklingen. Senast i november räknade en tred-jedel av företagen med att dra ned på personal under de närmaste tre månaderna., Sedan

Diagram 5.16

Diagram %."+ Främsta hindret för företagens verksamhet: Brist på personal respektive otillräcklig efterfrågan, datakonsulter o.d., andel av företagen i procent

Källa: KI-barometern, Macrobond.

. Se IT- och telekomsektorns kompetensbrist, IT&Telekomföretagen, mars 23-2./ Enligt KI-barometern, november 23-2.

60

#$%% har datakonsultföretagen emellertid överskattat utvecklingen av antalet anställda, se diagram /.%- nedan.

Inom IT- och telekomföretagen ökade antalet anställda under "nanskrisen, även om ökningstakten mattades av något under #$$(. Däremot har telekombolagen minskat antalet anställda under större delen av det senaste decenniet, vilket hör samman med teknikut-veckling som minskat behovet av personal och bidragit till en stark produktivitetstillväxt.

Ungefär #$ procent av jobben inom enbart datakonsultbranschen genereras av teknikfö-retags e!erfrågan på datakonsulttjänster, enligt statistik från SCB som avser år #$$/./ De teknikbranscher som genererade )est jobb inom datakonsultbranschen var då maskin-, teleprodukt- samt motorfordonsindustrin. Om vi antar att en femtedel av jobben inom datakonsultbranschen också i dag genereras av e!erfrågan från teknikföretagen skulle det motsvara drygt %* $$$ jobb inom datakonsultbranschen. Resten av jobben, drygt */ $$$, genereras av e!erfrågan från andra sektorer, framför allt tjänstesektorn, samt e!erfrågan från slutanvändare för konsumtion, investeringar och exportmarknaden.

IT&Telekomföretagens egen enkätundersökning bland medlemsföretag ger en bild av fördelningen på branscher som IT- och telekomföretagen levererar tjänster till. Här framgår att fördelningen på branscher är ganska jämnt fördelad, se tabell /.&.

Utvecklingen av antalet anställda inom IT-branschen totalt sett speglar en relativt stabil e!erfrågan. Normalt löper kontrakten med kunderna över längre perioder, och normalt har branschen påverkats sent av konjunkturnedgångar jämfört med många andra branscher. Först tredje kvartalet i år märks en avmattning för datakonsultbranschen, medan tillverk-ningsindustrins orderingång började falla redan sommaren #$%%. Under konjunkturned-gången i samband med "nanskrisen #$$'–#$$( blev fallet i e!erfrågan på datakonsulttjäns-ter emellertid ovanligt kort jämfört med tidigare nedgångar. Fallet i e!erfrågan inleddes i början av #$$(, men vändningen kom redan i slutet av samma år, se diagram /.%'.

En möjlig förklaring till det korta e!erfrågefallet för IT-branschen under "nanskrisen är att så gott som samtliga sektorer i ekonomin numera är beroende av IT-system, som

Diagram 5.17

Diagram %."* Antal anställda inom datakonsulter o.d., nettotal


/ Andelen är beräknad utifrån SCB:s input-output-statistik.

6160

löpande behöver underhållas och utvecklas. Med andra ord är företag i hög grad beroende av IT-konsulter och inköp av IT-tjänster för att underhålla och utveckla de interna IT-systemen. IT-företagen har också noterat att kundföretag tenderar att i högre grad anlita IT-konsulter under lågkonjunktur för att e+ektivisera sin organisation och hantering av sina IT-system, vilket beräknas vara mer kostnadse+ektivt. Med andra ord ökar outsour-cingen av den s.k. IT-infrastrukturen.

Totalt sett drog ändå industrin ned sin e!erfrågan på IT-tjänster under "nanskrisens för-sta år, särskilt under #$$(, men e!erfrågan ökade i stället från o+entlig sektor och "nans-branschen samma år. Återhämtningen däre!er för industrin, men även en ökad e!erfrågan på IT-tjänster från handeln, bidrog till den snabba vändningen för IT-konsultbranschen från slutet av #$$(.

Aktuella konjunkturutsikter för IT- och telekomföretagE!erfrågan har hållits väl uppe för datakonsultbranschen under de senaste åren, men under #$%# har utvecklingen blivit klart sämre än vad företagen i branschen förväntat, se diagram /.#$. E!erfrågan under tredje kvartalet i år ökade, men för en betydligt mindre andel av företagen än förväntat. I juli räknade &- procent av företagen med ökad e!erfrågan under tredje kvartalet och bara fem procent med minskad e!erfrågan. Utfallet blev en ökning i endast cirka #/ procent av företagen och minskad e!erfrågan för drygt en 0ärdedel, vilket tyder på ett kra!igt omslag mot försämrad orderingång under tredje kvartalet. Ändå var fortfarande en tredjedel av företagen optimistiska senast i november och räknade med ökad e!erfrågan under de närmaste tre månaderna.

Företagens optimism har hållits uppe förvånansvärt länge, vilket möjligen kan förklaras av fortsatt relativt hög e!erfrågan från främst o+entlig sektor samt trenden mot ökad outsourcing av IT-tjänster från andra delar av ekonomin i lågkonjunktur. Den utdragna lågkonjunkturen för industrin samt en allmänt svagare konjunktur inom näringslivet, ser ut att få en negativ e+ekt på e!erfrågan för även datakonsultbranschen.

Diagram 5.18

Diagram %."' Datakonsulter, efterfrågan, nettotal


62

Diagram /.%' redovisar e!erfrågeutvecklingen utifrån nettotal, det vill säga i det här fallet andelen företag som svarat ja på frågan om e!erfrågan ökar minus andelen som svarat att den minskar. Nettotal över noll i diagrammet visar alltså att en större andel av företagen svarat att e!erfrågan ökat under de senaste tre månaderna, respektive väntas öka under de närmaste tre månaderna. Nettotalen säger däremot ingenting om e!erfrågeutvecklingen i kvantitativa termer, som exempelvis i procentuell förändring eller i kronor.

Att e!erfrågan gradvis försämrats under #$%# märks även av att en allt större andel av företagen inom datakonsultbranschen anser att uppdragsvolymen i nuläget är för liten. I oktober ansåg två tredjedelar av företagen att den var för liten, en nästan lika stor andel som under #$$( då datakonsulternas produktion totalt sett minskade i volym. I november hade andelen dock minskat något, till ,, procent av företagen.

En period med ökad andel företag som är missnöjda med uppdragsvolymen brukar få e+ekt på produktionstillväxten med en viss fördröjning. Ända till och med augusti i år var tillväxten förvånansvärt stark för datakonsulterna trots den växande andelen företag som var missnöjda med uppdragsvolymen. Under januari-augusti #$%# ökade produktionen med - procent jämfört med motsvarande period #$%%, enligt SCB:s månadsstatistik. I oktober minskade emellertid produktionen jämfört med nivåerna motsvarande månad förra året. Fallet i oktober uppgick till cirka - procent. Tillväxten hittills i år (januari-oktober) har härmed krympt till / procent.

Produktionstillväxten går att följa med SCB:s månadsvisa tjänsteproduktionsindex för både telekom- samt datakonsultbranschen, se diagram /.%( och /.#$. Här framgår att tillväxten för telekombranschen varit relativt stabil under "nanskrisen, och att den blev ännu starkare under #$%%. Däremot har tillväxten mattats av under #$%#, medan produk-tionsnivån ändå ligger kvar på en hög nivå.

E!er en stark återhämtning under de senaste två åren, ser datakonsulternas produk-tionsnivå ut att ha toppat i början av sommaren #$%#. Däre!er inleddes en avmattning och senare fallande produktion i oktober. Den svagare utvecklingen kommer sannolikt att fortsätta mot bakgrund av svagare orderingång under inledningen av hösten. Företa-

Diagram 5.19

Diagram %."$ Telekommunikationsföretag, tjänsteproduktionsindex, fasta priser


6362

gens optimism om det närmaste halvårets utveckling av e!erfrågan har också minskat. Senast i oktober räknade knappt häl!en av företagen med ökad e!erfrågan sex månader framåt, till skillnad från */ procent av företagen i juli.

Trots uppgången i e!erfrågan under #$%$ fortsatte försäljningspriserna att falla under större delen av året, se diagram /.#%. Först under #$%% och #$%# har priserna ökat i någon mån, men började åter falla från och med september i år, enligt KI-barometern. Företagen räknade senast i november med fortsatt fallande försäljningspriser under de närmaste tre månaderna.

SCB:s tjänsteprisindex (TPI) visar att priserna för dataprogrammering och datakonsult-tjänster sjönk något under tredje kvartalet, med $,/ procent jämfört med andra kvartalet i år. Endast fem procent av datakonsulterna och programvaruproducenterna höjde priserna under tredje kvartalet, medan nära en tredjedel av företagen sänkte sina priser.

Förutom av svagare e!erfrågan, pressas prisutvecklingen av trenden mot ökad automa-tion, lägre hårdvarukostnader samt ökad o+shoring. Prispressen inom datakonsultbran-schen förklaras i hög grad av ökad internationell konkurrens.

Förutom på företagens exportmarknader har konkurrensen ökat på den svenska marknaden, då utländska konkurrenter bidrar till priskonkurrens. För att klara denna press är alltså företagens både relativa arbetskra!skostnader och relativa produktivitets-tillväxt avgörande för konkurrenskra!en. En e+ekt av detta har varit ökad outsourcing av verksamhet till dotterbolag utomlands med nominellt lägre arbetskra!skostnader. Producentpriserna på dataprogrammering och datakonsulttjänster pressas nu ännu mer i samband med den svagare konjunkturen, vilket leder till ett ännu större tryck på att företagen behöver sänka sina kostnader. Därmed påskyndar lågkonjunkturen den pågående outsourcingen till utlandet.

Diagram 5.20

Diagram %.#& Datakonsulter o.d., tjänsteproduktionsindex, fasta priser

Källa: SCB, Macrobond.

64

* Se KI-barometern, Konjunkturinstitutet, oktober 23-2.

Diagram 5.21

Diagram %.#" Datakonsulter, försäljningspriser, nettotal

Källa: SCB, Macrobond.

Prispressen har resulterat i en försämring av lönsamheten under #$%#, då en ökad andel av företagen anser att lönsamheten är ”dålig”, enligt KI-barometern.* I oktober uppgick denna andel till cirka en tredjedel av företagen.

6564

Konjunkturläget för tekniska konsulter och arkitekterE)erfrågan för tekniska konsulter och arkitekter föll under en kortare period under ,nans-krisen jämfört med den föregående lågkonjunkturen e)er millennieski)et. Det var främst inom industri- och byggnadsprojekt som e)erfrågan minskade under ,nanskrisen, medan den för infrastruktur-, energi- och kra)anläggningsprojekt samt miljöutredningar höll sig stadigt uppe. Under &*%* började återhämtningen inom både industrin och byggandet, vilket avspeglats i ökad e)erfrågan och produktion, och behov av att öka antalet anställda. Bristen på personal inom tekniska konsulter och arkitekter har blivit ett alltmer överhängande pro-blem under de senaste åren. Branschen ligger sent i konjunkturcykeln, och först under tredje kvartalet i år märks en försämring i e)erfrågan för både arkitekter och tekniska konsulter. Företagens förväntningar om det närmaste halvårets utveckling är nedskruvade.

Tekniska konsulter och arkitekter, som här redovisas som en bransch, hade under #$%% cirka ,* $$$ anställda, enligt den de"nition av branschen som Svenska Teknik & Designföretagen(STD) använder. STD ingår som medlemsförbund i Almega.

Enligt den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken från SCB låg antalet anställda under #$%% inom branschen ”arkitektkontor, tekniska konsultbyråer, tekniska provnings- och analysföretag” kring -- $$$. Under den senaste tioårsperioden hade antalet anställda i branschen ökat med nära #/ $$$, alltså en ökning med nära /$ procent.%

De anställda inom branschen är uppdelade på tre huvudsegment. Industrikonsulterna har en andel på &* procent av det totala antalet anställda i hela branschen, arkitekterna %, procent och övriga /$ procent arbetar inom bygg- och infrastrukturprojekt.# Industrikon-sulterna utreder och projekterar industrins tillverkningsprocesser och utvecklar industrins produkter, medan övriga teknikkonsulter samt arkitekterna projekterar alla slags byggna-der och anläggningar.

*% procent av industrikonsulternas omsättning kommer från uppdrag till teknikföretag, varav , procent från el-, optik- och teleindustri, #' procent från transportmedelsindustri och #( procent från metall- och maskin- och övrig teknikindustri.& Ungefär en femtedel av industrikonsulternas omsättning kommer från utlandsuppdrag och export.

E!er lågkonjunkturen i början av #$$$-talet tog ökningen av antalet anställda inom teknikkonsulter och arkitekter fart från och med år #$$,, och fortsatte till och med #$$'. Under #$$( föll antalet anställda med #$$$ i samband med lågkonjunkturen. Inom infra-struktursektorn hölls emellertid e!erfrågan uppe för teknikkonsulter under "nanskrisen, medan arkitekter och industrikonsulter drog ned antalet anställda under #$$(.

För tekniska konsulter och arkitekter sammantaget, då alla typer av verksamheter inom branschen räknas in, föll e!erfrågan under en kortare period under "nanskrisen jämfört med lågkonjunkturen #$$%–#$$&, då e!erfrågan föll under ungefär tre år. Infrastruktur- och miljöprojekt hade emellertid ingen svacka alls under "nanskrisen.

För tekniska konsulter och arkitekter kom fallet i e!erfrågan i samband med "nans-krisen i slutet av #$$', och kra!igt, se diagram *.##. E!erfrågan minskade främst inom byggnader medan infrastrukturprojekt höll sig stadigt uppe under hela lågkonjunkturen. E!erfrågan började däre!er öka från början av#$%$ och i en allt större andel av företagen. Rekryteringsbehovet vände också uppåt för samtliga delar av branschen under #$%$, och har fortsatt att vara stort sedan dess. Från andra halvan av #$%% fortsatte e!erfrågan att öka, men i en gradvis mindre andel av företagen, se diagram *.##. Branschen ligger sent i konjunkturcykeln, och först e!er sommaren har en snabb försämring av e!erfrågan inträf-fat för både arkitekter och tekniska konsulter. Under oktober och november har e!erfrågan minskat i en större andel av företagen, en femtedel, än den andel som mött ökad e!erfrå-

- Enligt SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik. Uppgifterna avser SNI 5-, dvs. arkitektkontor, tekniska konsultbyråer, tekniska provnings- och analysföretag. Det är huvudsakligen två skillnader mellan SCB:s och STD:s sätt att mäta branschens storlek i antal anställda. STD använder en annan branschklassi6cering, Bisnode-bransch, istället för SNI-kod som SCB använder. Bisnodekoden har mer detaljerade branschindelningar och är dynamisk då den uppdateras löpande. SNI-koden är närmast statisk och har grövre branschindelningar. Detta leder till att (er företag hamnar inom en SNI-kod, därför att branschen de6nieras bredare vilket innebär att ”felkodade” företag hänger kvar längre. Den andra skillnaden är att STD rensar bort de företag som är felklassi6cerade, eller som bara har en del av sina anställda i branschen.

2 Uppgifter hämtade från Svenska Teknik&Designföretagen.. Enligt Investeringssignalen, Svenska Teknik&Designföretagen, november 23-2.

66

gan. Företagens förväntningar om de närmaste månadernas utveckling är kra!igt nedskruvade under de senaste månaderna, särskilt bland teknikkonsulterna, där vart 0ärde i november räknade med minskad e!erfrågan under de närmaste tre månaderna.

Hur ser utvecklingen för produktionen inom branschen ut? Tyvärr går det inte att följa utvecklingen av produktionsvolymen för enbart teknikkonsulter och arkitekter i den o.ciella korttidsstatistiken från SCB, utan dessa företag ingår i ett större branschaggregat av företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik som redovisas i SCB:s månadsvisa tjänsteproduktionsindex. E!ersom teknikkonsulter och arkitekter har en relativt liten andel av detta branschaggregat väljer vi att inte redovisa detta tjänsteproduktionsindex här.

Aktuella konjunkturutsikter för tekniska konsulter och arkitekterE!erfrågan för hela branschen arkitekter och tekniska konsulter har varit stark under de senaste åren, men under tredje kvartalet i år vände alltså e!erfrågan nedåt, då andelen företag som rapporterat minskad e!erfrågan under kvartalet började dominera, det vill säga de översteg andelen som rapporterat ökad e!erfrågan, enligt KI-barometern. Att företag med negativ e!erfrågeutveckling överväger sker nu för första gången sedan #$$(, se diagram *.## ovan.

Notera att företagens förväntningar normalt legat nära utfallet, men att företagen normalt överskattat utvecklingen då e!erfrågan vänt kra!igt nedåt, som exempelvis i slutet av #$$'. Även under den senaste tiden verkar företagen ha blivit något överraskade av en snabb försämring av e!erfrågan, då de förväntat sig en klart bättre utveckling än vad som blev fallet. Företagen anpassar nu sannolikt sina förväntningar nedåt för att hamna närmare den faktiska utvecklingen av e!erfrågan.

Företagens förväntningar om det närmaste halvårets utveckling är också nedskruvade, särskilt bland arkitekter. Endast en tredjedel av företagen inom hela branschen teknikkon-sulter och arkitekter räknade i oktober med ökad e!erfrågan under det närmaste halvåret, men framför allt är det en större andel än tidigare, #$ procent, som räknar med minskad e!erfrågan under det närmaste halvåret.

Diagram 5.22

Diagram %.## Teknikkonsulter och arkitekter, efterfrågan, nettotal


6766

Trots svagare e!erfrågan räknar över häl!en av företagen inom branschen totalt sett med att öka antalet anställda under 0ärde kvartalet i år. Det är främst teknikkonsulterna som drar upp si+ran, där cirka *$ procent av företagen väntar sig en personalökning. En lika stor andel av teknikkonsulterna anger att de har brist på personal., Ett uttryck för detta är att antalet anställda inte har ökat i den takt som företagen förväntat under de senaste åren, se diagram *.#&.

Bristen på arbetskra! inom arkitekter och teknikkonsulter har återvänt snabbt e!er den senaste lågkonjunkturen. Hela -/ procent av företagen inom arkitekter och teknikkonsulter hade redan under 0ärde kvartalet #$%$ brist på personal, enligt KI-barometern. Då ansåg något över häl!en av företagen att brist på personal var främsta hindret mot att öka produktionen.

Liksom datakonsulterna har teknikkonsulter och arkitekter fått ökade problem att hitta den högutbildade arbetskra! de behöver för sin verksamhet. Andelen högutbildad arbetskra! med minst treårig högskoleutbildning inom branschen är också hög. År #$%$ uppgick andelen till,# procent, att jämföra med cirka #- procent för tjänstesektorn totalt. / Branschens ökade e!erfrågan på högutbildad arbetskra! har inte matchats med tillräckligt utbud på arbetsmarknaden.

Under #$%$ var brist på arbetskra! den trängsta sektorn för verksamheten inom bran-schen, se diagram *.#,. Under tredje kvartalet i år, #$%#, ansåg fortfarande över häl!en av företagen att främst brist på arbetskra! höll tillbaka verksamheten, medan andelen som ansåg att det främst var brist på e!erfrågan som höll tillbaka den var relativt liten, cirka en femtedel av företagen. Denna andel har dock ökat något under #$%#, se diagram *.#,.

En ökad brist på kvali"cerade arbetskra! till branschen är den främsta förklaringen till den svagare ökningen av antalet anställda, jämfört med den ökning företagen väntat sig sedan #$%$. Branschen har ett relativt stort behov av speci"ka nyckelkompetenser hos enskilda individer, för att kunna möta ökad e!erfrågan på branschens tjänster. Branschens tillväxtförmåga är alltså i hög utsträckning beroende av tillgång på högkvali"cerade nyckelmedarbetare.

Diagram 5.23

Diagram %.#! Teknikkonsulter och arkitekter, antal anställda, nettotal


/ Enligt KI-barometern, Konjunkturinstitutet, oktober 23-2.0 Uppgifter från SCB (RAMS). Se Almegas konjunkturrapport, 20 april 23-2.

68

Arkitekt- och teknikkonsultföretagen upplever stora svårigheter att rekrytera personal inom )era olika yrkesområden. Det gäller framförallt personer med lång yrkeserfarenhet inom bland annat projekt- och uppdragsledning, elkonsulter med )era, men det gäller även rekrytering av nyutexaminerade. Företagen har ett ökat rekryteringsbehov av )ertalet yrkesroller, inom vilka man idag upplever stora svårigheter att hitta personal.* Den här

Diagram 5.24

Diagram %.#( Brist på arbetskraft respektive efterfrågan som främsta hindret för företagens verksamhet


Diagram 5.25

Diagram %.#% Teknikkonsulter och arkitekter, försäljningspriser, nettotal


* Teknik- och designföretagens enkät om kompetensförsörjning, april-maj 23--.

6968

kompetensbristen leder till utbredd konkurrens om kompetensen inom branschen.Trots de senaste årens positiva utveckling av e!erfrågan för branschen har försäljnings-

priserna för teknikkonsulter och arkitekter inte stigit i den takt som företagen förväntat sig, se diagram *.#/. I början av #$%$ ökade skillnaden mellan företagens förväntade försäljningspriser och den faktiska prisutvecklingen. Under början av #$%# ökade till slut försäljningspriserna i ungefär den takt som företagen förväntat.

Det "nns normalt en e!ersläpning av den faktiska prisutvecklingen i en konjunkturupp-gång som delvis har att göra med redan slutna avtal under lågkonjunktur. Företagen har normalt inte hunnit med i omställningen till starkare konjunktur, och valt att gå in med lägre priser för att upprätthålla sysselsättningen. Härmed har lönsamheten varit fortsatt pressad. Det tar även tid för företagen att återupprätta en normal prisnivå e!er en kra!ig konjunkturnedgång, som den under #$$'–#$$(. E!er en kort period med prisökningar under #$%#, inverkar nu åter en konjunkturförsvagning från tredje kvartalet i år negativt på prisutvecklingen för branschen, se diagram *.#/.

Under tredje kvartalet #$%# låg priserna nära oförändrade inom hela branschen arkitekter och teknikkonsulter. Endast cirka en femtedel av företagen genomförde prishöjningar under kvartalet jämfört med förväntade en tredjedel. Denna utveckling hör sannolikt samman med den omsvängningen mot svagare e!erfrågan under tredje kvartalet.

70

6. Priser, valuta och produktivitet Följande avsnitt handlar om priser, valuta och om produktiviteten i svensk teknikindustri och tjänster. Produktiviteten i hela tillverk-ningsindustrin har särskilt behandlats i kapitel 4, där också vissa jämförelser med industrin i andra länder gjorts.

Sammanfattning

om konsumentprisutvecklingen är avgörande för löntagarnas köpkra!. I takt med att kronan stigit i värde har företagens priser sjunkit räknat i exempelvis kronor. Minskad e!erfrågan särskilt i Europa är en viktig förklaring till det kra!iga prisfallet för teknik-industrins priser hösten #$%#. I rapporten visas ett starkt samband mellan valutakurser och teknikindustrins exportpriser.

kra!igt. Statistiken visar extrema si+ror upp och ned mellan olika år och mellan olika branscher inom teknikindustrin. Sammantaget har )era års produktivitetstillväxt ”förbrukats” till att återhämta förlorad mark mellan #$$- $ch #$%%. Produktivitets-utvecklingen för teknikindustrin är sannolikt återigen negativ #$%#. En bransch som påverkat teknikindustrins produktivitetsutveckling kra!igt under #$$$-talet är tele- och elektronikindustrin.

Förloppet med en minskad produktivitet under nedgången följt av en ökning när sedan e!erfrågan tog fart är däremot likartad.

ProducentpriserÖkar lönerna mer än företagens egna priser pressas vinstmarginalerna ned, om produkti-viteten är oförändrad. Det är således avgörande att produktiviteten utvecklas gynnsamt.%

Kunder i andra länder är inte beredda att betala mer för svenska företags produkter för att kostnaderna att producera i Sverige skulle ha ökat mer än hos konkurrenterna i andra länder. Vilka priser företagen kan ta ut i svenska kronor påverkas även av valutakurserna. Därför är det företagens egen prisutveckling som är av störst intresse i lönebildningssam-manhang även om konsumentprisutvecklingen är avgörande för löntagarnas köpkra!.

Statistiska Centralbyråns mått på företagens priser är producentpriserna. Dessa är en sammanvägning av prisutvecklingen på exportprodukter och de produkter som levereras till den inhemska svenska marknaden. Producentpriserna täcker in såväl prisutveckling-en på råvaror, andra insatsvaror liksom kostnadsutvecklingen för den egna förädlingen. Den senare består till största delen av arbetskra!skostnader, men även av kapitalkostna-der och i förekommande fall även av andra kostnader som exempelvis energikostnader.

Utgångspunkten är därmed prisutvecklingen på de produkter som produceras i Sverige, men förändringar i kronans värde påverkar genom att exportpriserna i kronor räknat förändras om kronkursen förändras; en starkare krona innebär att varje enhet utländsk valuta ger färre kronor, dvs. priset räknat i svenska kronor faller – och vice versa.

Det senare var precis vad som hände i spåren av "nanskrisen för produktionen i teknikindustribranscherna. När exporten rasade och oron var stor i "nanskraschens mest akuta fas, då föll först kronan kra!igt mot de stora valutorna. Detta var bland annat ett uttryck för en )ykt till placeringar i länder som uppfattades som relativt säkra. Export- och producentpriserna för teknikindustrin steg därmed kra!igt räknat i svenska kronor, se diagram *.% och *.#.

I takt med att kronan sedan stigit i värde har producentpriserna sjunkit räknat i andra

7170

valutor och alltså gett mindre intäkter omräknat i kronor. Under tredje kvartalet #$%# föll teknikindustrins priser kra!igt som framgår av

diagrammen. Minskad e!erfrågan på exportmarknader, särskilt i Europa, är en viktig förklaring. Att prisfallet är så omfattande förklaras antagligen mest av att eurons värde hastigt föll mot den svenska kronan och att företagen därmed "ck färre svenska kronor i betalning. Genomslaget av ändrade valutakurser sker med fördröjning i de fall företagen valutasäkrat sina a+ärer, vilket är vanligt vid större a+ärer och med långa kontraktstider. Sambandet mellan valutakurser och teknikindustrins exportpriser är mycket starkt som framgår i diagram *.% nedan.

Producentpriserna för teknikindustrin är enligt SCBs statistik idag nästan tillbaka på samma nivå som före "nanskraschen, se diagram *.#.

Skillnaderna är emellertid stora mellan olika branscher, vilket visas i de följande diagrammen.

Diagram +." Exportpriser teknikindustri jämfört med växelkursindex TCW

Källa: SCB exportprisindex SNI 25-30 +33, Riksbanken. TCW index mäter kronans värde mot en korg av andra valutor.

-20%

-10%

0%

10%

20%

30%

-10%

-5%

0%

5%

10%

15%


Diagram 6.1 Exportpriser teknikindustri jämfört med växelkursindex TCW

Källa: SCB exportprisindex SNI 25-30 +33, Riksbanken

Exportpriser årlig procentuell

förändring, vänster skala

TCW index årlig procentuell

förändring, höger skala

72

Prisutveckling för teleprodukter har varit fallande den senaste tjugoårsperioden. De senaste #–& åren har priserna minskat med storleksordningen %$ procent per år, se diagram *.,. Insatspriserna har däremot inte minskat i samma takt. De ständiga prisfallen för teleprodukter pressar branschens vinstmarginaler. Rörelsemarginalen har under hela #$$$-talet varierat starkt, men har i genomsnitt varit endast %,/ procent per år under tioårsperioden#.

Diagram +.# Producentpriser tillverkande teknikföretag

Källa: SCB. SNI 25-30 + 33

90

95

100

105

110

115

-6%

-4%

-2%

0%

2%

4%

6%

8%

10%


Diagram 6.2 Producentpriser tillverkande teknikföretagÅrlig procentuell förändring

Källa: SCB. SNI 25-30 + 33

Årlig procentuell

förändring, v skala

Index 2005=100

h skala

Index

90

95

100

105

110

115

120

125

130

-4%

-2%

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%


Bild 6.3 Producentpriser metallvaruföretagÅrlig procentuell

förändring

Index

Källa: SCB SNI 25

Årlig procentuell


Index 2005=100,

h skala

Bild +.! Producentpriser metallvaruföretag

Källa: SCB SNI 25

7372

Metallvaruföretagen, se diagram *.&, har i likhet med tillverkare av elmaskiner och maskin-industrin ha! en likartad begränsad prisutveckling sammantaget över de senaste fem åren, samtidigt som prisnivån i samtliga fall har varit påfallande stabil de senaste fyra åren. Under tredje kvartalet #$%# har som tidigare noterats eurons nedgång i kombination med minskad e!erfrågan inneburit sänkta exportpriser i svenska kronor.

55

60

65

70

75

80

85

90

95

100

105

-14%

-12%

-10%

-8%

-6%

-4%

-2%

0%

2%


Diagram 6.4 Producentpriser tele och elektonik

Årlig procentuell

förändring

Index 2005= 100,

höger skalaKälla: SCB SNI 26

Årlig procentuell


Index 2005=100

Diagram +.( Producentpriser tele och elektonik

Källa: SCB SNI 26

90

95

100

105

110

115

120

-4%

-2%

0%

2%

4%

6%

8%


Diagram 6.5 Producentpriser elmaskinerÅrlig procentuell

förändringIndex

Källa: SCB SNI 27

Årlig procentuell


Index 2005=100,

h skala

Källa: SCB SNI 27

Diagram +.% Producentpriser elmaskiner

74

Avslutningsvis visas i diagram *.- prisutvecklingen för bil- och motorföretag. Företagen i denna bransch har sammantaget över de senaste &-, åren ha! en i likhet med teknikindu-strins genomsnitt fallande prisutveckling och prisnivån är idag närmast nere på nivån före "nanskraschen.

ValutakursenFöretagens avkastning av verksamheten handlar till stor del om att dels kunna vara konkur-renskra!iga internationellt med de produkter och tjänster som erbjuds. Det handlar också om att ständigt utveckla de produkter och tjänster som erbjuds för att kunna ligga långt framme

Diagram +.+ Producentpriser tillverkare av maskiner

90

95

100

105

110

115

120

125

130

-4%

-2%

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%


Diagram 6.6 Producentpriser tillverkare av maskiner

Årlig procentuell

förändring

Index 2005=100, h skala

Källa: SCB, SNI 28

Årlig procentuell


Index 2005=100

Källa: SCB, SNI 28

Diagram +.* Producentpriser bil- och motorföretag

90

95

100

105

110

115

-6%

-4%

-2%

0%

2%

4%

6%

8%

10%


Diagram 6.7 Producentpriser bil- och motorföretag

Årlig procentuell

förändring

Index 2005=100,

h skala

Källa: SCB SNI 29

Årlig procentuell


Index 2005=100Årlig procentuell

förändringIndex 2005=100

Källa: SCB SNI 29

7574

i konkurrensavseende samt att förbättra produktionsmetoder för att vara så e+ektiva som möjligt. Företagens kostnadsmässiga konkurrenskra! internationellt påverkas såväl av de egna relativa kostnaderna och produktivitet, men också av växelkurser.

Om dessa faktorer delvis ligger inom företagens möjligheter att kontrollera, så är påverkan från valutakursen, utifrån företagens sätt att se det, en faktor i princip utanför företagets egen kontroll. I det kortare perspektivet kan valutans inverkan hanteras genom att företagen valuta-säkrar sina fordringar eller större utgi!er i annan valuta. Man kan också minska exponeringen genom att minimera )ödena netto. På längre sikt påverkar valutaförändringar ändå företagens ekonomiska resultat.

Från diagram *.' framgår att den omfattande förstärkningen av den svenska kronan i förhål-lande till euron inträ+ade under perioden från mitten av #$$( till slutet av #$%$, då kopplat till en förbättrad ekonomisk utveckling. Däre!er har den svenska kronan varit relativt stabil gentemot euron, runt ( SEK fram till halvårsski!et #$%#. Däre!er föll euron kra!igt, med viss återhämtning under senare tid trots en försämrad konjunktur. Jämför vi dagens eurokurs, ',*% (oktober) med kursen före "nanskrisen så är kronan idag betydligt starkare än under #$$-, då den i genomsnitt låg på (,#/ kronor per euro.

Som framgår av en jämförelse mellan växelkursen och de relativa producentpriserna är sambandet tydligt i förhållande till euron. En starkare krona återspeglas i relativt lägre producentpriser i Sverige jämfört med i eurozonen, se diagram *.'. Diagrammet redovisar en starkare kronkurs som en nedåtgående kurva. Det betyder att den svenska kronan försvagades kra!igt mot både euron och dollarn under "nanskrisen (#$$'). Däre!er har kronan stärkts gentemot euron och har sedan början av #$%% varit starkare än före "nanskrisen. Den ytterligare förstärkningen under sommaren #$%# inträ+ade som påpekats ovan i en period av försämrad ekonomisk aktivitet. Gentemot dollarn har förstärkningen av kronan kännetecknats av relativt stora svängningar kring en trend. Denna trend vände under sommaren #$%% och däre!er har kronan något försvagats i relation till dollarn. Normalt säljer företagen i den valuta som gäller på den marknad man säljer produkter till.

E!ersom den europeiska marknaden är mycket viktig för svenska exportföretag blir också kronans kurs gentemot euron allt viktigare. Den e+ekt som de svenska företagen idag känner av, främst från Europa, är påtaglig e!ersom den sker under ett ekonomiskt förlopp då företagen har en vikande e!erfrågan. Den starkare kronan motiveras av att Sverige som

Diagram 6.8 SEK/EURO jämfört med skillnader i producentpriser (PPI)

Uppdaterat t o m oktober (SEK/EURO)

8,0

8,5

9,0

9,5

10,0

10,5

11,0

11,5

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

95,0

97,5

100,0

102,5

105,0

107,5

110,0

112,5

SEK / EURO, v skala

Relativa producent-

priser, h skala

BASÅR 1999 = 100

Källa: Eurostat, SCB, Riksbank

Diagram +.' SEK/EURO jämfört med skillnader i producentpriser (PPI)

Källa: Eurostat, SCB, Riksbanken

76

nation utvecklas något starkare än eurozonen totalt sett gör. E+ekten blir att konkurrensen på en minskande marknad blir allt hårdare, e!ersom konkurrensen på den alltmer begrän-sade marknaden ytterligare påverkas av att kronan förstärks.

ProduktivitetFöljande avsnitt handlar om produktiviteten i svensk teknikindustri och tjänster. Upp-gi!erna är hämtade från SCBs nationalräkenskaper och i ett avslutande avsnitt beskrivs revideringar, de)ateringse+ekter och osäkerheter med denna statistik. Produktiviteten i hela tillverkningsindustrin har särskilt behandlats i kapitel !, där också vissa jämförelser med industrin i andra länder gjorts.

Teknikföretag och tillverkningsindustriEn sammanställning av utvecklingen i de branscher som ingår i teknikindustrin framgår av tabell *.% nedan. Åren som föregick "nanskrisen var i produktivitetshänseende gynn-samma för teknikindustrin. Däremot märktes en försvagning för svensk tillverkningsin-dustri i övrigt redan året innan "nanskrisen, det vill säga #$$-. I teknikindustrin ökade produktiviteten med i genomsnitt -,( procent per år under treårsperioden #$$/-$-. När sedan e!erfrågan föll samman i "nanskrisens spår stod företagen med för många anställda i förhållande till den produktion som skulle levereras. Det innebar att produktiviteten sjönk kra!igt under #$$'-$(, eller med drygt ( procent #$$' respektive drygt %' procent #$$(. När e!erfrågan sedan kom tillbaka ökade företagen produktionen utan att öka arbetsinsatsen (eller ökade den förhållandevis lite). Denna konjunkturella återhämtning innebar att produktivitetstillväxten i teknikindustrin enligt nationalräkenskaperna ökade med drygt &' procent under #$%$. Under #$%% ökade produktiviteten med knappt ' procent.

En viktig förklaring till teknikindustrins kra!iga produktivitetsutveckling är bidraget från tele- och elektronikindustrin. Tack vare en snabb teknikutveckling och de metoder som används vid fastprisberäkning har produktivitetstillväxten i denna bransch varit mer än &$ procent per år sedan mitten av %(($-talet. Mellan #$$/-$- var genomsnittet

Tabell +." Produktivitetstillväxt inom tillverkningsindustrin och teknikindustrin, årlig procentuell förändring av förädlingsvärde per arbetad timme

2005-2007

2008-2009

2010-2011

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Tillverkningsindustrin C10–33

6,1 -8,1 13,5 6,8 8,6 2,9 -5,8 -10,3 24,0 3,9

Tillverkningsindustrin exkl. tele C26

4,9 -10,0 12,4 5,4 7,4 2,2 -6,7 -13,1 22,0 3,5

Teknikindustrin C25-30 och 33

7,9 -13,9 22,0 8,3 9,3 6,0 -9,1 -18,5 38,1 7,8

Teknikindustrinexkl. tele C26

5,7 -19,7 21,4 5,3 6,6 5,4 -11,8 -27,0 36,4 8,0

Metallvaror C25 4,7 -12,4 9,1 3,2 8,4 2,6 -6,6 -17,9 20,5 -1,2

Tele- och elektronik-industri C26

18,2 9,4 26,6 21,7 21,6 11,5 3,9 15,2 46,1 9,7

Elmaskiner/ elapparater C27

6,0 -13,6 10,9 10,9 7,4 0,0 -4,2 -22,2 13,2 8,6

Maskinindustri C28 8,3 -25,3 31,6 9,7 8,0 7,2 -4,9 -41,3 56,7 10,6

Motorfordon C29 4,7 -32,7 51,8 1,5 4,7 7,9 -29,3 -35,9 100,1 15,2

Övriga transportmedel C30

4,0 -10,0 -4,2 3,8 -0,9 9,3 -11,2 -8,9 -10,8 3,0

Källa: SCB

7776

%',# procent per år. Detta har självklart påverkat hela teknikindustrins genomsnitt. Om elektronik- och teleindustrin exkluderas ser vi av tabellen nedan att teknikindustrins genomsnittliga produktivitetstillväxt mellan #$$/-$- minskar med #,# procentenheter, ned till /,- procent per år.

Det är dock centralt att förstå att den återhämtningsfas i termer av produktivitet som industrin och teknikindustrin befann sig i under främst#$%$ i allt väsentligt var en konjunkturell reaktion på den starkt negativa utvecklingen av produktiviteten under den senaste nedgången, se vidare om konjunkturen i kapitel #. Detta åskådliggörs bäst utifrån produktivitetsnivåerna.

Av diagram *.( framkommer att produktivitetsnivån i teknikindustrin år #$%% låg ,$ kronor, eller %$,# procent, högre än #$$-. Om tele- och elektroindustrin exkluderas är produktivitetsnivån för resten av teknikindustrin tvärtom ## kronor lägre än #$$- års nivå, vilket motsvarar en nedgång med /,% procent.

Att vara tillbaka på en nivå som uppnåddes redan för ,–/ år sedan är förvisso positivt men innebär att )era års produktivitetstillväxt har ”förbrukats” till att återhämta förlorad mark i stället för att bygga vidare från de nivåer som redan tidigare uppnåtts.Under #$%# har konjunkturläget – och därmed e!erfrågan – återigen försämrats vilket resulterat i att förädlingsvärdet de tre första kvartalen #$%# minskat jämfört med motsvarande period året innan. Kvartalsuppgi!erna indikerar även att förädlingsvärdet minskat mer än de arbetade timmarna, även om uppgi!erna är osäkra. Sannolikt är därmed produktivitetsutvecklingen återigen negativ.

FöretagstjänsterProduktivitetstillväxten för de olika sektorer som räknas som företagstjänster redovisas i tabell *.# nedan. Produktivitetstillväxten för IT- och telekombranschen respektive arki-tekter och teknikkonsulter går tyvärr inte att räkna fram var för sig e!ersom det saknas o.ciella data på den branschnivån i nationalräkenskaperna.

Företagstjänster totalt uppvisade ett ly! i produktivitetstillväxten under högkonjunk-turåren #$$&–#$$* jämfört med %(($-talet. År #$$- började produktiviteten att falla, Diagram 6.9 Produktivitetsnivåer – fast förädlingsvärde per arbetad timme*

200

250

300

350

400

450

500

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Teknikindustrin C25-30 och 33 Teknikindustrin exkl. tele C26

Diagram +.$ Produktivitetsnivåer – förädlingsvärde i fasta priser per arbetad timme*

Källa: SCB* Referensår 2011 för det förädlingsvärdet i fasta priser.

78

trots att det ännu var ett högkonjunkturår för företagstjänsterna. Fallet förklaras främst av växande kapacitetsbrist i form av brist på högkvali"cerad arbetskra!. Under lågkonjunk-turen #$$'–#$$( föll produktiviteten med #,# procent #$$' och med $,( procent #$$(. Sysselsättningen fortsatte emellertid att öka inom företagstjänster under #$$' och minskade endast svagt under #$$(. Det förklaras av att konjunkturnedgången var ovanligt kort och grund för )ertalet företagstjänster under krisen. Flera branscher behövde öka personalstyr-kan för att möta återhämtningen i e!erfrågan, som kom ovanligt snabbt och före industrin.

Under #$%$ tog e!erfrågan ytterligare fart samtidigt som sysselsättningen fortsatte att öka inom företagstjänster. Produktionsvolymen steg snabbare än sysselsättningen, vilket gav ett omslag till en produktivitetsökning på $,' procent #$%$ och ,,* procent #$%%.

Revideringar, deflateringseffekter och osäkerheter i nationalräkenskapernaI detta avsnitt beskrivs osäkerhet, revideringar och de)ateringse+ekter i nationalräken-skaperna.& Dessutom utvecklas resonemangen om elektronik- och teleindustrin och varför serier redovisas både med och utan denna sektor. Produktivitetsutveckling beräknas genom att förädlingsvärdet i fast pris divideras med antal arbetade timmar, vare!er förändringstakt beräknas. Om uppgi!erna för både förädlingsvärde och arbetade timmar är behä!ade med osäkerhet blir produktivitetsutvecklingen behä!ad med än större osäkerhet.

Vid beräkning av nationalräkenskaper följer Sverige internationella konventioner. Natio-nalräkenskaperna "nns både som års- och kvartalsberäkningar. Årsberäkningarna bygger på detaljerade underlag och "nns för närvarande fram till #$%$. Kvartalsberäkningarna utkommer knappt två månader e!er respektive kvartal och ger en första bild av utvecklingen baserat på indikatorer och mer ofullständiga data. Uppgi!erna i kvartalsberäkningarna är därför mer osäkra och bör tolkas med försiktighet. NR-beräkningarna revideras löpande e!er att mer fullständiga och tillförlitliga uppgi!er kommit in. Ibland är revideringarna betydande, särskilt för de senaste preliminära uppgi!erna, men kan också vara betydande för uppgi!er långt bakåt i tiden. På branschnivå är osäkerheterna större än på aggregerad nivå.

Under #$%# har )era stora revideringar gjorts, både av förädlingsvärde och arbetade timmar. Jämfört med de preliminära uppgi!erna har de negativa produktivitetssi+rorna för #$$' och #$$( reviderats ner ytterligare medan den positiva produktivitetsutvecklingen #$%$ har reviderats upp.

Tabell +.# Produktivitetstillväxt för företagstjänster, årlig procentuell förändring av förädlings-värde per arbetad timme

2005–2007

2008–2009

2010–2011

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Företagstjänster* 2,8 -1,5 2,7 4,7 6,2 -2,2 -2,2 -0,9 0,8 4,6

Data- och informationstjäns-ter J62–J63

5,6 3,1 6,3 15,2 1,8 0,5 5,3 0,9 2,4 10,4

Ekonomisk och teknisk kon-sultverksamhet M69–M72 5,4 -9,3 5,4 2,4 12,7 1,5 -11,8 -6,7 6,8 4,0

Forskning och utveckling M73–M75

0,6 4,6 6,0 0,4 5,2 -3,6 5,6 3,5 -0,3 12,6

Reklam/marknadsföring och annan verksamhet inom ekonomi och teknik N77-N82

2,6 1,6 -0,5 4,3 7,1 -3,4 0,8 2,5 -4,6 3,7

Fastighetsservice och andra stödtjänster P85-Q88

-3,2 1,2 -1,6 -0,5 -0,1 -8,8 1,4 1,0 -2,6 -0,5

Källa: SCB * SNI-koderna J62-J63, M69-M72, M73-M75, N77-N82, P85-Q88.

7978

I nationalräkenskaperna görs fastprisberäkningar för att särskilja pris- från volymföränd-ring, dvs. värden i löpande priser de)ateras med prisindex som ska avspegla prisutveck-lingen för den aktuella produkten. I Sverige de)ateras produktionsvärde och förbrukning var för sig. Däre!er dras förbrukningsvärdet i fasta priser från produktionsvärdet i fasta priser och resultatet blir förädlingsvärdet i fasta priser. Detta är en teoretiskt korrekt metod som överensstämmer med internationella riktlinjer för hur nationalräkenskaper ska beräknas, även om rimligheten i resultatet ibland kan diskuteras. Ett särskilt problem är hur prismät-ningarna beaktar kvalitetsförändringar. Inom tele- och elektronikindustrin har kvalitets-förändringarna varit stora i och med den snabba teknikutvecklingen och beräkningarna av volymutvecklingen för elektronik- och teleprodukter har diskuterats vid ett )ertal tillfällen.

För att illustrera de)ateringse+ekterna redovisas förädlingsvärdets utveckling sedan mitten av %(($-talet i tabell *.&. Detta för teknikindustrin med och utan tele- och elek-troindustrin samt för den sistnämnda sektorn separat. Av tabellen framgår att det fasta förädlingsvärdet för tele- och elektroindustrin har ökat från nivån %$$ till nivån %% -&/ mellan %((/ och #$%$, när utvecklingen beskrivs som en serie där index %((/=%$$. Under samma period har det löpande förädlingsvärdet ökat från %$$ till %(-.

Med anledning av dessa de)ateringse+ekter redovisas produktivitetsutvecklingen för tillverkningsindustrin och teknikindustrin inklusive och exklusive denna bransch i den här rapporten. Vid sidan av problematiken med de)atering av elektronik- och teleprodukter "nns även frågetecken kring hur avkastning på materiella tillgångar, merchanting och inkomster från tjänster hanteras i nationalräkenskaperna.

Tabell +.! Förädlingsvärde i fasta respektive löpande priser, index "&& = "$$%Teknikindustrin C25–30 och 33 Teknikindustrin exkl. tele C26 Tele- och elektronikindustri C26

Fast för-ädlingsvärde

Löpande för-ädlingsvärde





1995 100 100 100 100 100 100

2000 177 133 131 133 552 135

2005 255 149 154 144 57139 177

2010 271 154 135 147 117735 197

Källa: SCB

- Se mer om detta i nästa avsnitt om produktivitet.2 Källa: Teknikföretagens årliga lönsamhetsundersökningar.. Avsnittet bygger till stor del på en fördjupning om osäkerhet och revideringar i nationalräkenskaperna i rapporten Inför $%!& års avtalsrörelse som presentera-

des av industrins ekonomiska råd i oktober 23-2.

80

7. Investeringar

Sammanfattning

teknikindustrin. Maskintillverkare och metallvaruföretag har exempelvis en klart lägre investeringskvot än tidigare.

tele- och elektronikindustrin alltmer består av tjänsteintensiv produktion.

mer konstant sedan mitten av %(($-talet inom teknikindustrin.

och anläggningar till immateriella investeringar. De immateriella investeringarna har i det närmaste fördubblats sedan %((/. Jämfört med )era konkurrentländer har svensk industri en större andel immateriella investeringar som andel av förädlingsvärdet.

-ningen inom läkemedelsindustrin märks redan i statistiken.

starkt till en högre produktivitetstillväxt. Även beaktat dessa förklaringar kvarstår att industrin och )ertalet övriga delar av ekonomin antagligen står inför en period där även fysiska investeringar kommer att behöva öka betydligt.

Industrin investerar allt mindre i maskiner och anläggningarTillverkande teknikföretags investeringar i maskiner och anläggningar har under de senaste tio åren gradvis minskat. Nivån har på bara tio år fram till idag minskat från över %# procent av förädlingsvärdet i början av #$$$-talet ned till preliminärt knappt ' procent #$%#. Det "nns )era förklaringar till att nivåerna sjunkit. Industrin ser inte ut som tidigare, med alltmer tjänster i produktionen. Med en minskad andel tillverkning minskar också behovet av fysiska investeringar. Å andra sidan blir det mer investeringar i mjukva-ror, FoU och andra mer immateriella investeringar. Investeringsbehoven i maskiner och anläggningar skiljer sig också starkt åt mellan olika branscher. Bilindustrin investerar exempelvis traditionellt väsentligt mer än andra tillverkande teknikföretag i maskiner och utrustning och särskilt i jämförelse med tele- och elektronikindustri. Högförädlade produkter där komponenter m.m. köps in från andra länder har i )era fall minskat investeringsbehoven i den egna verksamheten. Samtidigt är Sverige e!er "nanskraschen inne i en period av stor och genomgripande strukturomvandling vilket påtagligt ökar behoven av investeringar över lång tid framöver. I bilindustrin, men också i många andra branscher, sker en omställning till nya produkter, nya energisystem m.m. och detta förutsätter stora nyinvesteringar. Betydelsen av att investera framåt kan inte nog betonas sett till de stora behoven av omställning som "nns.

Att investeringsnivåerna för närvarande är särskilt låga kan kortsiktigt till viss del förklaras av konjunkturläget. Investeringarna följer regelmässigt konjunkturen med viss e!ersläpning, och när produktionen som under det senaste året börjat minska, då släpar investeringarna initialt e!er. Resultatet är att investeringskvoten (dvs. investeringarnas andel av produktions- eller förädlingsvärdet) med denna e!ersläpning normalt minskar under perioder med lågt kapacitetsutnyttjande. I följande två diagram framgår tydligt hur investeringarna svänger med konjunkturen.

Även om en kortsiktig rätt säker prognos är att investeringskvoterna kommer att ligga kvar på låga nivåer den närmaste tiden av rena konjunkturskäl, så kan de låga nivåerna uppfattas som oroande när vi ser framåt.

8180

Nivån på maskininvesteringarna är väsentligt lägre än tidigare. Som framgår av diagram -.# varierade investeringskvoten under lång tid runt ett genomsnitt på %# procent för tillverkande teknikföretag, ända fram till några få år in på #$$$-talet. Däre!er har investe-ringskvoten legat klart under detta historiska genomsnitt. Under #$%#–#$%& bedöms kvoten ligga kring endast ' procent.

En genomgång av utvecklingen i olika branscher och skillnaderna dem emellan kan förklara en del av ski!et nedåt under senare år.

Den bransch som regelmässigt investerar mest i maskiner och anläggningar är bil-

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012p 2013p

Diagram 7.1 Investeringar i maskiner och anläggningar,

procent av förädlingsvärde för tillverkande teknikföretag

Procent räknat i löpande priser

Källa: SCB investeringar i maskiner och anläggningar senaste prognos okt 2012, beräkningar

Teknikföretagen. Svart linje = genomsnitt 1980-

4%

6%

8%

10%

12%

14%

16%

18%

20%

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Diagram 7.2 Låga investeringar i teknikindustrin under flera år

Källa: SCB, bearbetning Teknikföretagen. Investeringar i löpande priser i förhållande

till förädlingsvärde löpande priser

Investeringskvot. Årsdata

Kapacitetsutnyttjande plus 4 kvartal

Andel företag med fullt kapacitetsutnyttjande

procentenheter

Investeringskvot

Diagram *." Investeringar i maskiner och anläggningar,procent av förädlingsvärde för tillverkande teknikföretag

Diagram *.# Låga investeringar i teknikindustrin under )era år

Källa: SCB investeringar i maskiner och anläggningar senaste prognos okt 2012, beräkningar Teknikföretagen. Svart linje = genomsnitt 1980-

Diagram *." Investeringar i maskiner och anläggningar,procent av förädlingsvärde för tillverkande teknikföretag

82

industrin. Här har investeringskvoterna under lång tid uppgått till närmare #$ procent av förädlingsvärdet. Investeringskvoten i bilindustrin har också varit oförändrat hög under många år. Under #$%% var nivån däremot mycket låg, under , Mdr kronor. Nivån väntas i år stiga till cirka /,- Mdr kronor. Investeringarna hamnar därmed åter i nivå med #$$(/#$%$, vilket i allt väsentligt förklarar den förväntade ökningen i investeringskvoten #$%#, se diagram -.#.

Elektronik- och teleindustrin investerade fram till #$$$-talets början runt %/ procent av förädlingsvärdet per år. Nivån under senare delen av #$$$-talet har sedan varit endast runt / procent. Förklaringen är i huvudsak strukturell. Företagen har idag en verksamhet som kräver betydligt mindre fysiska investeringar än den tidigare produktionen.

Även maskintillverkare och metallvaruföretag har numera en lägre investeringskvot än tidigare. Nedgången har här varit ungefär som för teknikindustrin totalt, dvs. från en nivå runt %# procent ned till idag - respektive ' procent.

Nedgången totalt återspeglas således i en likartad nedgång i investeringskvoterna för maskin- och metallvaruindustrin, men innefattar även en bilindustri med en jämförelsevis hög nivå och en elektronik- och teleindustri som ändrat karaktär under #$$$-talet.

Ett alternativt sätt att beskriva investeringarna i maskiner och anläggningar är att relatera dem till det antal personer som mer direkt är kopplade till produktionen, se diagram -.&.

Mätt på detta sätt är investeringsaktiviteten mer oförändrad och notera att vi här mäter investeringsvolymen per metallarbetare, dvs. räknat i fasta priser. Det bör samtidigt noteras att antalet metallarbetare också minskat, se vidare diagram &., i kapitel $. Så en hel del av nedgången i investeringarna i maskiner och anläggningar beror på att andelen produktion som kräver sådana investeringar har minskat och att tjänsteinnehållet ökat.

Vi konstaterar sammanfattningsvis att investeringarna i maskiner och anläggningar är låga och att den låga nivån har tydliga förklaringar. De låga nivåerna är därför antagligen inte något direkt uttryck för att de signi"kant skulle vara för låga sett till den verksamhet

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Diagram 7.3 Investeringar i fasta priser per metallarbetare

Tillverkande teknikföretag SverigeSEK per fasta priser 2005

Genomsnitt

Källa: SCB. bearbetning Teknikföretagen

Diagram *.! Investeringar i fasta priser per metallarbetare Tillverkande teknikföretag Sverige

Källa: SCB. bearbetning Teknikföretagen

8382

de mer kortsiktigt skall relateras till. Den låga investeringsnivån är till stora delar en konsekvens av de förändringar som nämnts ovan.

När man ser framåt är det ändå lätt att föreställa sig ett kra!igt ökat investeringsbehov i både maskiner, anläggningar och immateriellt kapital. Detta gäller särskilt i mer mogna industriländer med hög andel utrikeshandel samt kunskapsintensiv tjänsteproduktion som Sverige. En omfattande strukturomvandling e!er "nanskrisen med de omställningar av produktion, produkter och produktionssystem som krävs, förutsätter stora nyinvesteringar i många branscher, både inom industrin och tjänstesektorn. Signi"kant är också att investeringskvoterna totalt sett i mogna industriländer är låga, runt #$ procent eller lägre, mätt som andel av BNP.

Att investeringskvoterna samtidigt är betydligt högre i utvecklingsländer, som är i början av att bygga välstånd, är inte förvånande. Frågan är dock om inte även industriländerna står inför en relativt lång period där investeringarna behöver öka betydligt. Hanteringen av nya utmaningar kring klimat, energi och på många andra områden kräver ökade investe-ringar. Under en lång period bakåt har också investeringsbehoven fått stå tillbaka. Därtill har man inom industrin under en längre tid ha! en ovanligt bra utväxling mellan investe-ringar och ökad produktionsvolym. En hel del talar således för att det kommer att följa en relativt lång period där mer investeringar (summan av materiella, FoU, immateriella och övriga investeringar) kommer att krävas. Och detta även räknat per producerad enhet.

Immateriella investeringar allt viktigare för konkurrenskraftenImmateriella investeringar har fått en allt större betydelse för tillverkningsindustrins internationella konkurrenskra!. Från mitten av %(($-talet har industrin markant ökat denna typ av investeringar, som alltså rör sig om investeringar i exempelvis forskning och utveckling (FoU), IT-lösningar, design, marknadsföring, företagsledning och arbetsor-ganisation.% Det brukar inom företag kallas ”strategiskt kapital” eller ”kunskapskapital”. Förutom att företagen investerar i egen FoU och annat immateriellt kapital som ingår i den egna produktionen, består de immateriella investeringarna också av investeringar i tjänster från tjänsteföretag vilka specialiserat sig på forskning och utveckling, design, marknadsfö-ring, organisationslösningar med mera.

Tillverkningsindustrins immateriella investeringar har nära fördubblats sedan %((/ i förhållande till tillverkningsindustrins materiella investeringar. År #$$* uppgick tillverk-ningsindustrins immateriella investeringar i Sverige till %#( miljarder kronor, vilket var nära häl!en av Sveriges totala immateriella investeringar det året. Som andel av förädlings-värdet uppgick de till hela #/ procent.

Enbart för teknikindustrierna maskin-, el och optik- samt transportmedelsindustrin uppgick de immateriella investeringarna till hela '&,/ miljarder kronor år #$$*, vilket utgör hela */ procent av tillverkningsindustrins immateriella investeringar.

Jämfört med )era konkurrentländer har svensk industri en större andel immateriella investeringar som andel av förädlingsvärdet.# En möjlig förklaring till detta kan vara att ett antal stora tillverkningsföretag investerar relativt mycket i FoU i Sverige. Detta kan betecknas som en konkurrensfördel, e!ersom de immateriella investeringarna visat sig bidra starkt till en högre produktivitetstillväxt.

Sverige har bland de högsta FoU-investeringarna som andel av BNP bland OECD-länderna. Sverige låg år #$$( på tredje plats, med FoU-utgi!er motsvarande cirka &,/ procent av BNP, att jämföra med OECD-snittet på #,& procent.& Det var företag inom näringslivet som svarade för -$ procent av Sveriges totala FoU-utgi!er #$$(. För denna stora andel är det ett fåtal stora multinationella företag i Sverige som svarar för merparten.,

Näringslivets FoU, som totalt uppgick till -',* miljarder år #$$(, var i hög grad koncen-trerad till läkemedelsindustri, industri för el-, dator-, och optikprodukter samt till trans-portmedelsindustri. FoU-utgi!erna inom dessa branscher uppgick till drygt ,% miljarder,

- Denna typ av investeringar ligger alltså utanför investeringarna i maskiner, hårdvaror och byggnader.& Se Harald Edquist, IFN, februari &#'', Intangible Investment and the Swedish Manufacturing and Service Sector Paradox.! OECD Science, Technology and Industry Scoreboard &#''.) Se vidare Forskning och utveckling i internationella företag &##8, Tillväxtanalys, december &#''.

84

eller motsvarande /& procent av de totala FoU-utgi!erna år #$$(. Det var också dessa branscher som hade högst FoU-intensitet i förhållande till nettoomsättning tillsammans med ”rena” FoU-företag, enligt SCB./

De immateriella investeringarna, där alltså FoU-investeringarna utgör en del, har bidragit med nära &$ procent till produktivitetstillväxten inom tillverkningsindustrin under perio-den #$$$–#$$* (Edquist #$%%) och ungefär lika mycket till produktivitetstillväxten i hela näringslivet %((/–#$$*.

Sverige har ha! relativt sett starkare tillväxt av den s.k. totala faktorproduktiviteten (TFP) än )era andra konkurrentländer, vilket talar för att Sverige har ha! ett relativt större bidrag från immateriella investeringar till produktivitetstillväxten.* Ny forskning har kommit fram till att en stor del av den starka produktivitetstillväxten i Sverige från mitten av %(($-talet förklaras av immateriella investeringar, som normalt fångas in i TFP.- Förutom de immateriella faktorerna som nämnts ovan fångar TFP även in hur e+ektivt produktions-resurserna används.

% SCB, Appendix till: Forskning och utveckling inom företagssektorn &##8, SM UF ') SM ''#'.* Se vidare Tjänstenäringarnas roll för den ekonomiska tillväxten, Fredrik Bergström, Lena Hagman, Almega/WSP, september 23-3.5 Se Harald Edquist, IFN, september 233,, Can Investment in Intangibles Explain the Swedish Productivity Boom in the !""%s?

8584

8. UtmaningarUnder arbetet med rapporten har det blivit allt mer uppenbart att Sverige i det kortare perspektivet har att brottas med en lågkonjunktur som sprids till i stort sett hela ekonomin. I dagens skuldsatta Europa "nns också många direkt akuta mer strukturella problem som måste lösas. Om detta har vi skrivet en hel del. I ett längre perspektiv har vi därtill identi"erat några viktiga frågor som måste hanteras på ett både klokt och o+ensivt sätt för att Sverige ska klara sin position som industri- och kunskapsnation med god intjäningsför-måga på internationella marknader.

Historiskt svaga industriinvesteringar under )era år innan "nanskrisen och det kra!iga raset för investeringarna inom samtliga sektorer i svensk ekonomi under krisen, väcker frågan om hur Sverige ska lyckas återhämta samt förnya den produktionskapacitet som behövs för att kunna höja landets potentiella tillväxt. De låga investeringarna under senare år har resulterat i att Sveriges möjliga produktionsnivå vid fullt kapacitetsutnyttjande har sänkts. Sveriges tillväxt kommer att hamna på lägre nivåer än vid tidigare högkonjunkturer och sysselsättningen utvecklas långsammare om vi inte åstadkommer en kra!ig ökning av investeringsvolymen framöver. Utan betydande investeringar höjs inte produktionsförmå-gan, så att vi kan möta en starkare e!erfrågan när konjunkturen vänder uppåt igen.

För att Sverige ska kunna återvinna sin tidigare högre produktivitetstillväxt, behövs ett uppsving för investeringar under en följd av år – i förnyad produktionsteknik, i forskning och utveckling och i andra immateriella investeringar. Därtill behövs investeringar i kompetensutveckling och i utbildning, som ökar tillgången på den alltmer kvali"cerade arbetskra! som behövs för en alltmer högteknologisk och kunskapsintensiv produktion, inte minst inom i teknikindustri och tjänster.

Med den mer utdragna lågkonjunktur som förutspås både för industrin och tjäns-tesektorn och med fortsatt låga investeringsnivåer, blir produktivitetstillväxten inom näringslivet svag framöver. Exempelvis Konjunkturinstitutet förutspår en betydligt svagare produktivitetstillväxt i näringslivet än tidigare. Under den närmaste femårsperioden #$%&-#$%- beräknas produktiviteten i näringslivet öka med i genomsnitt # procent per år, jämfört med den betydligt starkare tillväxten i produktivitet under den långa perioden %((/–#$$*.

Det "nns )era förklaringar till varför svensk ekonomi har en lägre potentiell tillväxt än tidigare. De senaste årens låga investeringsnivåer för satsningar på forskning och utveckling, på ny teknik, tjänsteinnovationer och ersättning av föråldrade produktions-system, bidrar i mindre grad till ökad produktivitet. Dessutom håller fortsatt brist på den kompetens som företagen söker, särskilt inom kunskapsintensiva tjänstebranscher, nere produktivitetstillväxten. Om tillgången på kompetens inte varit en )askhals inom främst tjänsteproduktionen skulle produktiviteten varit högre.

Nivån på maskininvesteringarna inom teknikindustrin är väsentligt lägre än tidigare, vilket inte enbart kan förklaras av "nanskrisens och den innevarande lågkonjunkturens e+ekter på investeringarna. Teknikindustrins investeringskvot låg under lång tid runt ett genomsnitt på %# procent en bit in på #$$$-talet, men har däre!er legat långt under detta historiska genomsnitt.

E!er de låga investeringarna under åren innan "nanskrisen, och det ras som sedan följde av "nanskraschen, och nu med en utdragen lågkonjunktur, är investeringsbehoven omfat-tande. Det kommer att krävas kra!igt ökade investeringar i maskiner, anläggningar och i immateriellt kapital framöver för att återvinna produktionskapacitet, höja tillväxtförmågan och inte minst, för att stärka teknik- och tjänsteproducenternas konkurrenskra!. Detta gäl-ler särskilt för mer mogna industriländer som Sverige, med hög andel utrikeshandel samt kunskapsintensiv tjänsteproduktion.

Svensk ekonomi be"nner sig, tillsammans med andra länder i västvärlden, i en omfat-

86

tande strukturomvandling e!er "nanskrisen med de omställningar av produktion, produkter och produktionssystem som krävs. Det förutsätter stora nyinvesteringar i många branscher, både inom industrin och i tjänstesektorn. Här är det nödvändigt att miljö- och klimathänsyn tas i ökad omfattning, vilket samtidigt ställer stora krav på en fortsatt kunskapsuppbyggnad mellan klimatfrågor, tekniska lösningar och långsiktiga miljöfrågor i vid bemärkelse. Sverige står också inför nya utmaningar i frågor som infrastruktur, energi-försörjning och på många andra områden som alla förutsätter stora investeringar. Sveriges teknikindustri och tjänster är särskilt lämpade att anta )ertalet av dessa stora utmaningar.

Utmaningarna kring investeringarna kompletteras av utmaningen kring arbetskra!ens kompetens framöver. Den ekonomiska politiken har under de senaste åren fokuserat på att öka arbetskra!sutbudet numerärt, men har i allt för liten utsträckning tagit hänsyn till e!erfrågan på arbetskra! och vilka insatser som krävs från individer, företag och samhälle för att också hantera de kvalitativa aspekterna av framtidens arbetskra!sförsörjning. E+ekten har blivit en hög arbetslöshet samtidigt som företagen har svårt att rekrytera den kvali"cerade personal de behöver.

Sverige står inför )era stora utmaningar på väg mot en alltmer högteknologisk och kunskapsintensiv produktion. För att kunna fortsätta framåt, där exporten är tillräckligt konkurrenskra!ig och där jobben växer med ett ökat tjänsteinnehåll, behövs både ett omfattande investerings- och kunskapsly! i svensk ekonomi. Ett första steg är att både arbetsmarknadens alla parter och beslutsfattare i svensk politik kommer till insikt om vilka utmaningarna är, agerar och arbetar tillsammans för att vi i Sverige ska klara dessa stora utmaningar.

rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2013

News & Politics