Miljproblemet sura sulfatjordarEtt kunskapsunderlag och en beskrivning av Lnsstyrelsen Vsterbottens och Lnsstyrelsen Norrbottens strategiska arbete

Miljproblemet sura sulfatjordar - Ett kunskapsunderlag och en beskrivning av Lnsstyrelsen Vsterbottens och Lnsstyrelsen Norrbottens strategiska arbete

Datum: 2017-03-20

Ansvarig utgivare: Lnsstyrelsen Vsterbotten, Storgatan 71 B, 901 86 Ume

www.lansstyrelsen.se/vasterbotten, vasterbotten@lansstyrelsen.se

010-225 40 00

Text: Huvudansvarig fr sammanstllningen r Jan berg vid miljanalysenhet-en, Lnsstyrelsen i Vsterbotten. Innehllet i rapporten har granskats och utformats i samverkan med en styrgrupp bestende av ett flertal tjnstemn vid Lnsstyrelsen i Norrbotten och Vsterbotten. En srskild granskning har drtill utfrts av Gustav Sohlenius vid Sveriges Geologiska Underskning (SGU).

Omslagsbild: Harrsjbcken vid Harrsjmyran, Bure. Foto: Jan berg

http://www.lansstyrelsen.se/vasterbottenmailto:vasterbotten@lansstyrelsen.se

Miljproblemet sura sulfatjordarEtt kunskapsunderlag och en beskrivning av

Lnsstyrelsen Vsterbottens och LnsstyrelsenNorrbottens strategiska arbete

Innehll

Frord 5

Sammanfattning 6

1 Inledning 7

2 Lnsstyrelsens aktiviteter 8 2.1 Berrda miljml och miljkvalitetsnormer 8 2.2 Hittills genomfrt 9 2.3 Frslag p kommande aktiviteter 11

3 Kunskapsunderlaget 14 3.1 Terminologin 14 3.2 Ett problem p global skala 17 3.3 Exempel p hur miljproblemet hanteras i andra lnder 17 3.4 Uppmrksamheten kring sulfatjordar frr och nu 18 3.5 Sulfatjordarnas bildning och egenskaper 19 3.6 Torrlggning snarare n landhjning skapar problemet 20 3.7 Generell riskbedmning fr grundvatten och ytvatten 21 3.8 Urlakning och halveringstider 22 3.9 Riskomrden och krnomrden 23 3.10 Ytvattenkemi 24 3.11 Fiskdd i sjar och vattendrag 26 3.12 Pverkan i havet 28 3.13 Hlsorisker fr mnniskor 29 3.14 Miljtgrder 31 3.15 Kemiska aspekter som rr vtlggning 37

4 Referenser 40 4.1 Muntliga referenser 40 4.2 Skriftliga referenser 40

Bilaga 1. Lagar och regler med koppling till sura sulfatjordar 44

Bilaga 2. Nollalternativet, exemplet Lvnger 49

Bilaga 3. Fldesschema fr riskbedmning 53

Frord Sura sulfatjordar orsakar frsurningsproblem i mnga vattendrag lngs Norrlandskusten. Pverkan r i vissa omrden s kraftig att miljmlen inte ns och att mnga vattenfrekomster i Norrbotten och Vsterbotten inte har god ekologisk status. Lnsstyrelserna i Norrbotten och Vsterbotten har drfr under de senaste ren sammanstllt och tagit fram ny kunskap om sura sulfatjordar.

Det finns ett stort behov av att de sura sulfatjordarna uppmrksammas p regional och nationell niv och att vi tillsammans mellan lnen har ett gemensamt underlagoch en gemensam strategi hur vi ska arbeta med dem. Samarbete med andra regionala myndigheter, kommuner, vattenrd och lokala aktrer r angelget fr att komma vidare i arbetet att n miljmlen fr vatten. Vi lgger stor vikt vid det frebyggande arbetet fr att undvika att problem uppstr och det r viktigt att ka kunskapen om hur miljhnsyn kan kombineras med pgende markanvndning. Det finns ven behov att ka kunskapen om hur vattenmiljer som r negativt pverkade av sura sulfatjordar kan restaureras fr att f god ekologisk status.

Ett syfte med rapporten r att samla befintlig kunskap fr att underltta beslut och prioriteringar av de insatser som Lnsstyrelserna gr med koppling till sura sulfatjordar. Rapporten kan ocks anvndas av andra myndigheter i deras handlggning av renden, och i planering av insatser och frvaltning. Ett annat syfte r att ka den allmnna frstelsen fr sura sulfatjordar och sprida information s att miljproblem bde kan undvikas och tgrdas.

Innehllet i rapporten r utvalt och granskat av tjnstemn vid Lnsstyrelsen i Norrbotten och Vsterbotten, samt av Gustav Sohlenius vid Sveriges Geologiska Underskning (SGU). Huvudansvarig fr sammanstllningen r Jan berg vid miljanalysenheten, Lnsstyrelsen i Vsterbotten.

Fr Lnsstyrelsen Vsterbotten: Fr Lnsstyrelsen Norrbotten:

Eva Mikaelsson Marie Bjrklund

Enhetschef miljanalysenheten Enhetschef miljanalysenheten

Magnus Langendoen Anna-Carin Ohlsson

Enhetschef miljenheten Enhetschef miljskyddsenheten

Sammanfattning Sura sulfatjordar ger en negativ pverkan p ekosystemen i ett flertal kustnra vattenmiljer i Norrbotten och Vsterbotten. I vissa fall r pverkan s omfattandeatt bestnden av fisk och mnga andra vattenlevande organismer har slagits ut eller skadats ptagligt (kap 3.9, 3.11 och 3.12).

Potentiellt sura sulfatjordar bildas i havet (kap 3.5) och kan vid torrlggning skapa miljproblem i mnga kustomrden runt om i vrlden, genom lckage av svavelsyra och metaller (kap 3.2). Landhjningen lngs Bottenviken har bidragit till att lyfta upp potentiellt sura sulfatjordar till niver som ibland verstiger 80 meter ver havet. Vid torrlggning av potentiellt sura sulfatjordar vilket oftast har skett genom dikning av sjar och vtmarker sker en omvandling till faktiskt sur sulfatjord (kap 3.6).

Riskomrdet fr faktiskt sura sulfatjordar i norra Sverige r stort p grund av den stora landhjningen efter istiden, men de ptagligaste miljproblemen uppkommersllan p hjdniver ver 80 meter ver havet (kap 3.9).

Tekniskt sett finns ett flertal definitioner och begrepp med koppling till sur sulfatjord, varav potentiellt sur sulfatjord och faktisk sur sulfatjord r de mest centrala (kap 3.1). Svartmocka och sulfidjord r andra vanliga begrepp, som dock krver tydlighet vid anvndningen (kap 3.1).

I likhet med mnga andra miljproblem r frebyggande tgrder av stor betydelse. Kunskap om sulfatjordarnas utbredning och om hur riskbedmningar kan gras r central fr det arbetet. Nr ekosystemet redan r pverkat r en logisktgrd att minska syretillgngen i marken, s att sulfiderna i jorden inte lngre kanoxidera (kap 3.14). Men ven tgrder som inte minskar oxidationen kan ge positiva effekter i de pverkade ekosystemen (kap 3.14).

Sura sulfatjordar

Omkring 5% av jordbruksmarken i Sverige (140 000 ha) berknas ligga p sura sulfatjordar. Andelen skogbevuxen sur sulfatjord r nnu inte kvantifierad.

Den strsta ytan sura sulfatjordar finns i norra Sverige, vilket beror p att landhjningen har varit som strst dr.

Sur sulfatjord kan bli brdig jordbruksmark om kalkning och drnering kombineras.

Det tar lng tid fr svavelsyran i dikade sulfatjordar att lakas ut. Sannolikt kan negativa effekter kvarst upp mot 100 r eller mer.

Sura sulfatjordar - ett kunskapsunderlag och en beskrivning av Lnsstyrelsen Vsterbottens och Lnsstyrelsen Norrbottens strategiska arbete

1 InledningSura sulfatjordar bidrar idag till frsmrade ekologiska frhllanden i ett flertal vattenmiljer i Norrbottens och Vsterbottens kustland. I vissa fall r pverkan s omfattande att bestnden av fisk och mnga andra vattenlevande organismer har slagits ut eller skadats ptagligt.

Potentiellt sur sulfatjord finns p frmst finkorniga havsbottnar som genom landhjning lyfts upp ur havet, och som bevarats i en syrefri milj ven efter landhjningen. Dessa jordar r potentiellt sura, eftersom svavelinnehllet i form av sulfider kan omvandlas till svavelsyra om den syrefria miljn rubbas. Nr en sdan frndring sker, genom t.ex. dikning, skapas faktiskt sur sulfatjord som bidrar till urlakning av svavelsyra och metaller till grundvatten och ytvatten.

Landhjningen har lett till att potentiellt sura sulfatjordar har bevarats lngt upp p land i norra Sverige. Den stora ekologiska pverkan som idag kan observeras i vissa vattenmiljer r dock inte kopplad till sjlva landhjningen, utan istllet till mnskliga torrlggningsaktiviteter i marker som aldrig torkade upp efter landhjningen. Frmsta exemplet p sdana aktiviteter r olika former av dikning i sjar och vtmarker.

Som ett led i uppdraget att bde frhindra frsmringar och frbttra vatten-kvaliteten i sulfatjordspverkade vattenmiljer jobbar Lnsstyrelserna i Vster-botten och Norrbotten tillsammans med de frgor som rr sura sulfatjordar. Syftet med det arbetet r:

att samla aktuell kunskap om sura sulfatjordar

att identifiera behov av ny k