1(36)

ESS styrelse: Ordf. Christina Jonsson, christina.jonsson@av.se.

Hemsida: www.ergonomisallskapet.se.

ESS-Nytt

Nästa nummer september 2010. Manusstopp 14 dagar innan. Välkommen

med bidrag!

Innehåll:

ESS

Resultat av ESS’ medlemsenkät 2010. Sid 3.

Rapport från ESS årsmöte 11 mars på Högskolan i Halmstad. Sid 4.

NES

NES 2010 ”Proactive Ergonomics. Sid 6.

FEES

Ergonomics in and for Euope. Sid 7.

Kurser/Seminarium

Malin Nilsson från Teknikföretagen vill informera oss om ett

seminarium som de arrangerar på ELMIA arbetsmiljömässa i maj.

Sid 8.

Metod-Ergonomi i arbetslivet

Alla talar om »lean«. Arbetssätt och metoder införs snabbt i

sjukvården. Sid 9.

ESS-Nytt ErgonomiSällskapet Sverige

Redaktörer: Anki Nyström, annkristin.nystrom@gmail.com, och Ulrika Aasa, ulrika.aasa@physiother.umu.se

02/10

2(36)

Aktuellt om/från Arbetsmiljöverket

Antalet inspektioner som Arbetsmiljöverket gjort de senaste åren

har minskat kraftigt. Sid 16.

Arbetsmiljöverket sätter fokus på belastningsergonomi inom

styckningsbranschen, Sid 18.

Arbetsmiljöverket lanserar ny temasida om hushållsarbete. Sid 19.

Informationsergonomi

Informationsergonomi under 45 år. Sid 19.

Ljudergonomi

HRFs nya rapport ”Kakofonien” (2010) visar att svenska folket

upplever ljudmiljön som ett stort problem – på kontoret, i skolan,

på restauranger med mera. Sid 22.

Debatt

Var är ingenjörerna? Sid 23.

Politik och arbetsmiljö

Rödgrönas gemensamma förslag för en bättre arbetsmiljö och ett

friskare arbetsliv. Sid 25.

Europa/Int

Kommissionen agerar rättsligt mot Sverige i fråga om

arbetsmiljökontroller. Sid 26.

Visual Ergonomics

Synergonomi i Sverige och/eller Norden? Sid 28.

Måndagen den 19 april 2010 kunde man se ett inslag i Rapport om

nackont och synergonomi. Sid 29.

Från bloggarnas värld

Regeringen prioriterar inte att få ned antalet arbetsskador. Sid 33.

Det märks att sossarna varit borta från banan de senaste trettio

åren. Sid 34.

3(36)

ESS

Resultat av ESS’ medlemsenkät 2010

116 svar registrerades på den web-baserade medlemsenkäten

som sändes ut till alla medlemmar i början av året inklusive ett

par påminnelser.

Av de som svarade hade nästan hälften sjukgymnastbakgrund och en

tredjedel teknikbakgrund. Övriga svarande hade bakgrund inom

beteendevetenskap, medicin eller annan disciplin. Av de svarande var det

många medlemmar som varit med i ESS mer än 10 år, och 99% av de

svarande var nöjda eller delvis nöjda med vad de fick ut av sitt

medlemskap i ESS. 92% ansåg också att medlemsavgiften var rimlig,

speciellt i förhållande till andra föreningar. I genomsnitt kände 80% av de

svarande till ESS tjänster, såsom ESS-Nytt, ESS hemsida, ESS seminarier

och konferenser samt NES konferensen. Hälften av medlemmarna läste

alltid ESS nytt och 43% läste den ibland eller delvis. Hälften av

medlemmarna hade också besökt ESS nya hemsida.

Det kom också fram värdefulla synpunkter och kommentarer från

medlemmarna angående utformning, innehåll etc. på ESS Nytt, hemsidan

och NES konferensen.

Frukostseminarierna skulle fler ta del av om de sändes via nätet och gärna

att de och andra seminarier i ESS regi gavs på olika orter i landet.

Resultatet visade på att om medlemmarna fick välja vad de ville få ut mer

av ESS var det mer information om nya forskningsresultat och pågående

forskningsprojekt inom allt som har med t ex ergonomi/human

factors/produktutveckling/arbetsmiljöutformning att göra, samt möjlighet

till ökad kontakt med kollegier inom och utanför ESS.

Enkätsvaren gav ett mycket bra underlag för ESS verksamhetsplan för

2010. En sak som styrelsen ska jobba med är att försöka öka antalet

medlemmar och fånga fler intressegrupper som jobbar inom det

tvärdisciplinära ergonomiområdet, och utreda användningen av social

4(36)

medier, t ex Linked-In och Face-book för att öka möjligheten till kontakt

mellan medlemmar.

Resultatet från medlemsenkäten presenterades mer i detalj vid årsmötet i

Halmstad via en Power-Point presentation som går att hitta på ESS

hemsida inom kort. De sista bilderna i presentationen visar på vad

enkäten utmynnade i för åtgärder som ESS ska jobba vidare med. ESS

styrelse är mycket tacksam för det stora antalet medlemmar som tog sig

tid att svara på enkäten och för alla värdefulla fritext synpunkter vi fick. Vi

tackar er allesammans för hjälp med att bredda och fördjupa

verksamheten i ESS!

Anna-Lisa Osvalder, Chalmers

Rapport från ESS årsmöte 11 mars på Högskolan i Halmstad

På ESS’ årsmöte beslutade vi om en ändring i stadgarna.

Ändringen innebär att kassören i likhet med ordförande väljs av årsmötet.

Fram tills nu har styrelsen utsett kassören inom sig. Men vi tycker att det

är en så viktig post att den ska utses av årsmötet. Det blir också en

mycket klarare och bättre process, eftersom det innebär att

valberedningen när det behövs har ett tydligt uppdrag att hitta kandidat

till kassörsposten. Stadgeändringen trädde omedelbart i kraft, vilket

innebar att årsmötet valde en ny kassör för de kommande två åren.

Hanna Skoog är föreningens nya kassör. Hanna bor i Enköping och jobbar

som arbetsmiljöhandläggare på Försvarsmakten. En presentation av

Hanna fanns i förra numret av ESS-Nytt. Du hittar också Hanna och oss

andra i styrelsen på hemsidan.

Ytterligare två nya personer valdes in i styrelsen, Annika Kihlstedt och

Jane Ahlin. Båda är suppleanter. Jane bor i Trollhättan och jobbar som

5(36)

ergonom inom den kommunala sektorn. Annika finns i Stockholm och är

civilingenjör inom elektroteknik samt magister i ergonomi. Hon arbetar

som forskningsassistent på INNVENTIA AB. Utförliga presentationer av

Jane och Annika finns i förra numret av ESS-Nytt och de finns förstås

också på hemsidan.

Vi välkomnar varmt Hanna, Annika och Jane! Samtidigt riktar vi ett stort

tack till Tone, Linda och Ulrika som lämnade styrelsen.

Ett viktigt beslut på årsmötet var att medlemsavgiften höjs med 25 kronor

2011. Ordinarie avgift blir då 375 kronor per år och avgiften för senior-

och studentmedlem blir 175 kronor per år. Medlemsavgiften har legat

stilla flera år och det är viktigt att se över den med jämna mellanrum. Det

är bättre med regelbundna mindre höjningar (kanske vart tredje år), än

att vänta länge och sedan behöva göra en stor höjning. Vi kan fundera på

om vi ska införa en rutin som innebär att medlemsavgiften normalt bör

höjas vart X år med X procent. Frågan har väckts i NES, Nordiska

Ergonomisällskapet, och det kan vara något för ESS att fundera över

också.

Vi har en verksamhetsplan för 2010. Under verksamhetsåret 2010, fram

till årsmötet 2011, ska styrelsen för ESS se till att följande punkter

genomförs.

• Analysera, prioritera och genomföra aktiviteter utifrån

medlemsenkäten

• Fortsätta utvecklingen av ESS’ nya hemsida bl.a. diskussionsforum,

sponsring/information om ergonomiska produkter

• Information om senaste forskningen

Bland annat inbjuder vi till två disputationsseminarier på Chalmers

11 juni:

Produktutveckling med fokus på känsel (haptik)

Systemperspektiv på arbetsmiljö på fartyg; psykosocial miljö,

gränssnittsutformning och fysisk arbetsmiljö

6(36)

• Seminarie- eller utvecklingsdag i oktober med inriktning

kognitionsergonomi i Lund/Malmö

• Aktiviteter på olika platser i landet på Användbarhetsdagen (World

Usability Day) 11 november

• Jobba för fortsatt ökning av antalet medlemmar och fånga fler

intressegrupper

• Webbsändningar av frukostseminarier i Stockholm till alla

medlemmar runt om i landet

• Utreda användning av sociala medier; Linked-In, Facebook, etc.

• Arrangera nätverksträffar eller dylikt på olika platser

• Tillsätta arbetsgrupp för att organisera konferens/seminarium i

samband med årsmötet i mars 2011

• Planering och förberedelser inför NES konferensen 2012,

20-22 augusti i Stockholm

Vi ser fram emot ett aktivt år med mycket kontakt med er som är

medlemmar.

Christina, ordförande

NES

NES 2010 ”Proactive Ergonomics”

Vi påminner om att det närmar sig med stormsteg för NES 2010 i Stavanger.

Dear colleague.

The Nordic Ergonomics Society and the Norwegian Society for Ergonomics and Human Factors invite you join us at NES2010 in Stavanger, 06th – 08th of September 2010!

The name of the conference is: Proactive Ergonomics: Implementation of ergonomics in the planning of jobs, tasks, systems and environments.

7(36)

For more information, visit our website: www.nordiskergonomi.org/NES2010

Conference fee Before 1st of April - NES/ESS-members: 4.500 NOK / Non-members 4.950 NOK After 1st of April - NES/ESS-members 4.750 NOK / Non-members 5.250 NOK

Conference themes We have established three main themes for the conference

o Design of school buildings o Universal Design o Human Factors - preventing accidents and disaster scenarios

Best regards, Thor Husby, Knut-inge Fostervold and Kai Olsen

Conference Chairs

FEES

Ergonomics in and for Euope

För första gången arrangerar FEES, Federation of European

Ergonomics Societies, en europeisk konferens.

Syftet med konferensen är höja profilen för ergonomi inom politik och

näringsliv i Europa. Konferensens tema är kvaliteten i arbetslivet för äldre

arbetstagare. 10-12 oktober 2010, Belgien

Läs mer om konferensen på webbplatsen www.ece2010.be

8(36)

Kurser/Seminarium

Malin Nilsson från Teknikföretagen vill informera oss om ett

seminarium som de arrangerar på ELMIA arbetsmiljömässa i maj.

Seminariet handlar om design och produktutveckling och hur man genom

att tänka ergonomi och arbetsmiljö tidigt i processen kan förhindra

arbetsmiljöproblem. De vill även belysa hur användarvänliga produkter

marknadsförs och lönsamheten med dessa:

Design och produktutveckling – arbetsmiljöaspekter som

konkurrensmedel

Tisdag 18 maj, kl 14.00 – 16.45

Moderator: Kaj Abbestam, ansvarig för SVID Region Väst, SVID

(Stiftelsen svensk industridesign)

Design och produktutveckling är tillsammans med kvalitet, pris och

leveransprecision ett viktigt konkurrensmedel. Ett resultat av

produktutveckling är användarvänliga produkter med goda

arbetsmiljöegenskaper, till exempel:

• ergonomiskt utformade verktyg som bullrar och vibrerar mindre

• utrustning som är lätt att använda, serva och underhålla

• arbetsfordon som är lätta att gå i och ur, med instrumentpaneler som är

lätta att förstå.

Företag som integrerar arbetsmiljöaspekter i produktutvecklingen är i allt

större utsträckning marknadens vinnare.

Vid seminariet berättar Atlas Copco om hur och varför de arbetar för att ta

fram verktyg och maskiner med goda arbetsmiljöegenskaper samt hur

dessa marknadsförs. Utan en kund som efterfrågar produkterna skulle det

knappast vara intressant att utveckla dem. Scania ger, ur ett

kundperspektiv, sin syn på kravställandet på ny utrustning vid inköp.

9(36)

Ergonomidesign har, tillsammans med kunder, utvecklat produkter som

radikalt förbättrat arbetsmiljön för användaren samtidigt som de blivit

stora försäljningssuccéer (till exempel SAS kaffekanna, svetshjälmen 3M

Speedglas och Bahcos verktygsserie Ergo). Vid seminariet berättar de om

sina erfarenheter kring innovation och produktutveckling.

Seminariet inleds med en resumé av produktutveckling i ett arbetsmiljö-

perspektiv. Vad är det som tagit oss till var vi är idag och vart är vi på

väg? Vilka metoder kan användas vid utveckling av produkter och miljöer?

Medverkande:

Kaj Abbestam, ansvarig för SVID Region Väst, SVID, Krister Torssell, vd,

Ergonomidesign, Magnus Persson, Product ergonomics, Atlas Copco Tools

AB, Mikael Andersson, ergonom, Hälsa och arbetsmiljö, Scania CV AB

Efter seminariet är alla välkomna på ”safari” i mässhallen. Under en

timme besöker vi utvalda montrar med exempel på produkter som

tillverkningsindustrin utvecklat och som förbättrar vår arbetsmiljö.

Arrangör: Teknikföretagen

Pris: 890:- exkl moms

Anmälan http://www.elmia.se/sv/arbetsmiljo/Seminarier/AM5/

Fler seminarier i maj, läs mer

http://www.elmia.se/sv/arbetsmiljo/Seminarier/

Metod - Ergonomi i arbetslivet

Lean: Alla talar om det – men få vet hur det fungerar i vården

Alla talar om »lean«. Arbetssätt och metoder införs snabbt i

sjukvården.

Detta trots att forskningen sviktar och lean kräver stort engagemang och

mycket arbete. På hudkliniken i Lund har man nått framgång med

10(36)

arbetssättet »one stop clinic«, men chefen har fått minska ner rejält på

sitt kliniska arbete.

Jubileumsaulan på Skånes universitetssjukhus i Malmö är fylld till brädden

av läkare och vårdpersonal. Förväntan finns i luften. Föreställningen kan

börja. Magnus Lord, egen konsult och tidigare strategichef på sjukhuset i

Lund, håller en inspirationsföreläsning om lean i sjukvården. Han framstår

snart som den karismatiska konsulten med en bakgrund som läkare,

civilekonom och civilingenjör. Med van retorik leder han in publiken i

tankar om ett paradigmskifte, om att byta gammalt mot nytt, om att våga

och att ifrågasätta.

– Över hela världen börjar man misstänka att det stordriftssystem vi har i

sjukvården inte fungerar, och kanske till och med motverkar sitt syfte. Nu

behövs ett helt nytt sätt att tänka, säger Magnus Lord.

Skånes universitetssjukhus med Malmö och Lund har satsat stort på lean

med en central stab, arbete på kliniker och utbildningssatsningar.

Managementmodellen, vars tankar ursprungligen kommer från

bilindustrins Toyota, har blivit tidens trend på många sjukhus och enheter

i Sverige.

Men än så länge ger forskningen få svar på om lean fungerar i vården,

enligt en litteraturgenomgång som gjorts av Medical Management Centre,

MMC, vid Karolinska institutet (se referens). Efter en första sökning fann

forskarna över 1000 artiklar där lean nämndes, men flertalet var

irrelevanta. Av dessa fanns 112 artiklar om lean i vården och av dem

handlade bara en knapp tredjedel, 33 artiklar, om praktisk tillämpning av

lean.

– Merparten av dessa är inte särskilt starka vetenskapligt. Det var bara en

mindre del av studierna som presenterade en tydlig forskningsmetodik

och tydligt upplägg, säger Pamela Mazzocato, doktorand och en av

11(36)

forskarna som skrivit artikeln.

Ändå rapporterade samtliga studier i litteraturgenomgången om

framgångsrika resultat i vården. De vanligaste vinsterna som nämndes

var kortade väntetider eller tidslinjer. Andra resultat var

kostnadssänkningar, förbättrad vårdkvalitet, bättre personalstyrka,

patientnöjdhet och minskad dödlighet bland patienterna.

– Kvalitativa värden som nöjdare patienter och personal var ofta

omskrivna som anekdoter, och byggde inte på mätbara data, säger

Pamela Mazzocato.

Mats Brommels, professor på MMC, tycker att artikelgenomgången

illustrerar problemet med lean. Området är ännu i sin linda.

– Många studier är ofullständigt rapporterade med svag forskningsdesign.

Dessutom finns det en klar slagsida för positiva resultat, man redovisar

ingenting om negativa eller misslyckade resultat – ett problem som finns

även inom annan forskning. Allt detta tyder på att lean i sjukvården

introduceras och drivs av eldsjälar, säger Mats Brommels.

De båda forskarna vill problematisera kring användningen av lean.

Litteraturgenomgången visar att lean i dag i huvudsak används inom

enskilda enheter och funktioner i vården. Detta trots att leanmodellen

eftersträvar sjukhusövergripande vårdprocesser som berör flera

avdelningar och enheter. Två metoder/områden, som i manage-

mentmodellen omnämns som avgörande för framgång, saknades helt i

litteraturstudien. Två områden som också var avgörande i Toyotas

framgångar: att ledningen engageras i problemlösning och att stabila

strukturer för ständiga förbättringar skapas för att hantera de

förändringar som sker i omgivningen.

12(36)

– Att skapa »ad hoc teams« i vården som löser enskilda problem är inte i

linje med leanfilosofin, säger Mazzocato och fortsätter:

– Man kanske har kortat väntetiderna på en avdelning men så länge det

inte finns strukturer och rutiner för att hela tiden förbättra systemet i

ledningsgruppen och bland medarbetarna, lyckas man inte.

Förutsättningarna på en vårdavdelning med nya anställda, neddragningar

eller annat kommer att påverka.

Viktiga förutsättningar krävs för att lean ska få fäste i vården. Men inga

sådana nämndes i studierna i litteraturgenomgången. Mats Brommels

påpekar att lean är ett ledningsinstrument som medför ett omfattande

arbete. Lean kräver till exempel ett engagerande och närvarande

ledarskap, en beslutsamhet från central ledning, att utprovade modeller

testas och att ansvaret därefter övertas av klinikledningarna.

– Ofta underskattar man alla utmaningar och leanarbetet görs mer ytligt.

Det behövs en långsiktighet på fem–tio år för att få varaktiga

förändringar, säger Mats Brommels.

En som har kritiserat utvecklingen kring lean i sjukvården är Jan Stentoft

Arlbjørn, professor vid Institut for entreprenørskab og relationsledelse,

Syddansk Universitet. Han irriterar sig på att lean ses som enda lösning

för vårdens alla processer och funktioner när 100-tals olika

managementmodeller behövs. Lean passar enligt honom bara för

sjukvårdsprocesser som påminner om industrins produktionsområden,

vilket gör att få sjukhusverksamheter är lämpade.

– De ska vara förutsägbara och standardiserade i någon mån, säger Jan

Stentoft Arlbjørn, som dessutom ser att lean ofta bara blir »verktygslåde-

lean« med redan välkända verktyg för att rätta till vanliga problem.

13(36)

Från att lean först bara användes i privat sektor är det nu enligt honom

den offentliga vården som »angrips« av leananhängare, vilket gör det än

viktigare att använda resurserna på rätt sätt.

– Lean är världsberömt på grund av duktiga konsulter. Lean verkar också

ha blivit prestigeprojekt för sjukhusledningar. Många använder begreppet

utan att förstå vad det handlar om, säger Jan Stentoft Arlbjørn.

Också Jan-Inge Lind, docent i företagsekonomi vid Lunds universitet,

betonar risken för att lean blir universalreceptet. Han har skrivit boken

»Nästa vårdsystem: under professionell självkontroll«. När en övertro på

en modell drivs till sin spets hör man enligt honom ofta om problem i

vården i form av »lean and mean«, nedskärningar, och anorektiskt

slimmade organisationer.

– Då ser man i det praktiska utövandet inte behovet av vad som inom

organisationsteorin kallas »slack«, det vill säga nödvändigheten av olika

slag av överskottsresurser för att hantera både variationer och förnyelse i

verksamheten, säger Jan-Inge Lind.

En annan fallgrop med lean, men också andra managementmodeller, är

enligt Lind när översättningen enbart blir en så kallad enkel imitation.

Tillämpningen av konceptet anpassas inte fullt ut med känsla för det unika

i vårdprocessen eller patientgruppen och blir överförenklad eller ineffektiv.

– Då finns risk för att lean kan leda till fragmentisering och helheten kan

försvinna. Två vanligt förekommande brister i lean-projekt är fokus på

helhetsresultat för patientgrupper och systematisk uppföljning av

uppnådda patientresultat, säger Jan-Inge Lind.

Mot detta ställer han ett annat begrepp: kreativ imitation. Här imiterar

man koncept som cirkulerar i omvärlden, men tillämpar dem kreativt

14(36)

genom att man noggrant och systematiskt inplantera idéerna utifrån de

viktigaste prioriteringarna i egna verksamheten.

Vilka styrkor finns då med lean? En sådan är enligt Jan-Inge Lind att lean

innebär att tänka i flödestermer, och är fokuserat på att ta bort allt som

inte bidrar till värdeskapande i flödet, som omotiverade väntetider och

onödig provtagning. En annan styrka, enligt honom, är att man ute på

»golvet« kan stoppa linan och korrigera. Detta passar ju utmärkt i många

vårdsammanhang, där specialister från flera vårdprofessioner arbetar

både självständigt och tillsammans.

Mats Brommels och Pamela Mazzocato tror att det finns goda chanser för

lean i vården, men bara om det implementeras fullt ut.

– Det finns potential för att sjukvården ska kunna utgå från vissa

grundläggande principer om hur man organiserar »produktionen« och

jobba med ständiga förbättringar för att sedan kunna utveckla sina egna

lösningar till sina specifika problem, säger Pamela Mazzocato.

Tillbaka till aulan på universitetssjukhuset där föreläsningen håller på att

avslutas. Två timmar har gått. Föreläsaren har inte ägnat mycket tid åt

att diskutera problem, brister och begränsningar med lean. Det blir ont

om tid mot slutet, den sista bilden som han väljer att visa blir Barack

Obamas citat:

– »Change will not come if we wait for some other person or some other

time«, läser Magnus Lord högt för de hundratals som sedan avfyrar

applåder.

Efteråt frågar jag Magnus Lord om hur han ser på bristande

forskningskvalitet. Den frågan vill han inte svara på utan överlämnar till

15(36)

forskare.

Tycker du att det är rätt att sprida lean utan vetenskapliga bevis?

– Vi vet att lean fungerar, helt enkelt för att vi mäter resultaten. Det är

centralt i modern management att mäta hur det går – man använder

samma synsätt som i vetenskapen, inklusive samma statistiska

analysmetoder. Att verkligen mäta hur det går och hela tiden veta hur

man ligger till är dock ingenting som använts i sjukvården traditionellt,

säger Magnus Lord.

Han välkomnar forskning, men anser att de egna mätningarna räcker för

att motivera fortsatt förbättringsarbete. Han ser hundratals förbättringar i

verkligheten och nämner sjukhuset i Lund, där ADHD-teamet kortade sin

utredningstid från tre–fyra månader till cirka tre veckor och

barnmottagningen kortat sin väntelista. Han håller inte med om att brister

och problem med lean inte togs upp under föreläsningen.

– Att stort engagemang krävs från cheferna och att det tar lång tid för att

förändra är ingen överraskning för någon. Att införa lean är inte lätt. Ett

viktigt budskap till ledare är att ungefär tio timmar per vecka bör frigöras

från den chef som vill träna lean, menar Magnus Lord.

Enligt honom fungerar lean att införa i alla verksamheter och funktioner i

vården.

– Vår definition av lean är att det handlar om att kontinuerligt skapa allt

bättre arbetssätt i flödena för att ge bättre vård. Medarbetarna ska tillåtas

göra detta. Med en sådan definition kommer lean att förbättra alla

verksamheter.

Detta är begreppet »lean«

När Japan efter andra världskriget var tvungna att lägga om sin militära

industri till civil industri tog Toyota inspiration från västvärldens

16(36)

masstillverkningsprinciper och anpassade dem till sin ekonomiska

situation. Detta skapade Toyota Production System (TPS). Begreppet blev

internationellt känt 1988. »Lean production« har sedan kommit att

användas utanför tillverkningsindustrin, bland annat inom sjukvården.

Centralt i lean production är »Just-in-time« som innebär att

ämnen/material/delar/produkter finns på rätt plats vid rätt tidpunkt.

Många anser att lean production handlar om att minimera slöseri och att

det därför förknippas med neddragningar. Detta är inte sant då »lean«

innebär att man är i bästa möjliga form för att utföra aktiviteter, inte att

man är smal/anorektisk. Inom lean production är kunden i fokus.

Huvudprincipen inom lean är att eliminera slöseri. Alla aktiviteter som

genomförs i en verksamhet kategoriseras utifrån om de är

värdeadderande eller inte, alltså om de ökar värdet på produkten eller ej.

Det innebär i sin tur att arbetsuppgifterna för många tunnas ut till ett fåtal

arbetsmoment som ofta ska vara klart innan produkten passerar en viss

plats på bandet. Detta bidrar till att arbetet uppfattas som stressigt. Lean

production kallas av sina kritiker för »management by stress«.

Kärnan i »lean healthcare« är ett antal principer om att förbättra

processer ur patientens synvinkel och låta medarbetare kontinuerligt

förbättra arbetssätten.

Källa Agneta Borgström

http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=14168

Aktuellt om/från Arbetsmiljöverket

Antalet inspektioner som Arbetsmiljöverket gjort de senaste åren

har minskat kraftigt.

17(36)

Färre inspektioner kan göra att långsiktiga skador i arbetslivet ökar.

Enligt Arbetsmiljöverkets generaldirektör Mikael Sjöberg beror de färre

inspektionerna på regeringens sparbeting.

– Antalet inspektioner fortsätter att minska i och med att vi har färre

inspektörer.

När regeringen tillträdde hösten 2006 beslutade alliansen att minska

anslaget till Arbetsmiljöverket med omkring 160 miljoner kronor mellan

2007 och 2009.

Efter nedskärningarna har inspektionerna ute på arbetsplatserna minskat

kraftigt. Jämfört med 2006, före nedskärningarna, har var fjärde

inspektion försvunnit. 2006 genomfördes drygt 28 000 inspektioner, förra

året var siffran drygt 21 000.

För att kompensera för sin minskade budget försöker

Arbetsmiljöverkets inspektörer jobba mer effektivt. I dag utför 30 procent

färre inspektörer fler inspektioner per person än tidigare, säger Mikael

Sjöberg.

– Vi försöker att effektivisera arbetet och hitta nya arbetssätt för att

fortsätta ha en väldigt bra och effektiv verksamhet.

Så det var nästan bra att ni fick det här sparbetinget?

– Det tycker inte jag, utan det är klart att vi hade kunnat göra andra

saker.

Mikael Sjöberg säger att verket prioriterar de akuta inspektionerna, men

säger också att med färre inspektioner ökar risken att långsiktiga skador i

arbetslivet inte upptäcks.

– Det skulle till exempel handla om långsiktiga belastningsskador, som

syns först efter tio - femton år, eller en del andra delar där man ligger

under långvarig stress, som tar lång tid innan den slår ut.

Tycker du att det är ett problem, och i så fall, hur stort, att ni har

fått minskad budget?

Det är skattebetalarnas pengar i första hand och jag förhåller mig på det

sättet att politikerna bedömer sedan hur stor andel vi ska ha - och jag gör

ett så effektivt och bra arbete som möjligt av de resurser jag har. Hur

18(36)

mycket resurser vi ska ha, det är en politisk fråga, säger

Arbetsmiljöverkets generaldirektör Mikael Sjöberg.

Catarina Friskman catarina.friskman@sr.se

Arbetsmiljöverket sätter fokus på belastningsergonomi inom

styckningsbranschen

Arbetare inom styckningsbranschen och annan köttvaruhantering

har ofta besvär från nacke och axlar, men nu ska deras arbetsmiljö

förbättras.

Cirka 190 arbetsgivare inom näringsgrenarna slakt, styckning, charkuteri

och annan köttillverkning mottar under april-maj ett tillsynsmeddelande,

som informerar om att de kan få besök av Arbetsmiljöverket. Av dessa är

det omkring 50 företag som blir inspekterade. Företagen ska se över

arbetsförhållandena och bedöma vilkar risker som finns för ohälsa på

grund av påfrestande belastning. Inspektionsinsatsen pågår till och med

november 2010.

Inom styckningsbranschen har belastningsskador på grund av ensidigt

upprepade rörelser och tung manuell hantering varit många. Mellan 2004

och 2008 anmälde branschen 1 157 arbetsskador (olyckor och

sjukdomar). Merparten var olycksfall. Den övervägande anledningen till

arbetsskadorna är belastningsergonomiska faktorer. Arbete med kniv är

den främsta orsaken till olyckorna. Styckningsföretagen ska bedömas

utifrån samma kravnivåer.

Arbetsmiljöverket inspekterade 2006 större styckningsföretag, totalt elva

anläggningar i Sverige. Målet var att minska ohälsan till följd av ensidiga

belastnignar och tung manuell hantering. De företag som nu ska

inspekteras kommer att få samstämmiga bedömningar och krav. Vi vill att

19(36)

företagen genomför riskbedömningar och vidtar åtgärder för att förebygga

de belastningsrelaterade besvären.

Mer om insatsen finner du här:

http://www.av.se/inspektion/aktuella/styckare.aspx

Arbetsmiljöverket lanserar ny temasida om hushållsarbete

Kan uppsättning av gardiner utgöra en arbetsmiljörisk för

arbetstagaren? Ingår arbetsmomentet ogräsrensning i begreppet

husarbete? Gäller Arbetsmiljöverkets regler?

Ja, reglerna gäller för hushållsarbete. Hushållsarbete omfattar i princip allt

arbete som utförs i och för det privata hushållet och som behövs för

hushållets normala skötsel.

För att sprida kunskap om bland annat vilka arbetsmiljöregler som gäller

vid arbete i annan persons hushåll har Arbetsmiljöverket publicerat en ny

temasida om hushållsarbete.

Läs mer http://www.av.se/teman/hushall/

Informationsergonomi

Informationsergonomi under 45 år

Toni Ivergård, Docent, School or Technology and Health, KTH

Jag har av ESS blivit ombedd att ge min syn på historien bakom

Information Ergonomics. 1969 publicerade Rabèn och Sjögren 1st

20(36)

upplagen av min första bok: Informationsergonomi. 1981 kom en andra

bearbetad (med stöd bl a från Prof Stuart Kirk) upplaga, Student

litteratur) och ett år senare gav Studentlitteratur tillsammans med

Chartwell-Bratt (UK) ut en översättning av Andrew Nicholl. Parallellt skrev

jag ett antal böcker och artiklar om konsument och miljö frågor.

Mitt intresse för psykologiskt inriktade ergonomifrågor stimulerades i

samband med mina master studier vid Loughborough University of

Technology i UK. Redan tidigare i mitt jobb som miljöingenjör på KF hade

intresset för ergonomi, arbetshygien, arbetsfysiologi och arbetspsykologi

väkts. Jag studerade allt jag kunde hitta i Sverige inom dessa områden (t

ex SAFs skyddsingenjörsutbildning (Gideon Gerhardsson), Psykotekniska

Institutets arbetspsykologi kurs, arbetsfysiologi hos Nils Lundgren samt

allt jag kunde hitta i KTHs kursutbud (t ex K-E Holmquists Industrihygien

kurs och Brandts Akustik osv).

Studierna i ergonomi och biocybernetik fick mig att förstå behovet av en

helhetssyn på sambandet mellan alla former av teknologi och människor i

alla roller (i arbete, som konsumenter, på fritid, för behag och nöje, etc).

På den tiden var ergonomin i Norden mycket begränsad inom det

beteendevetenskapliga området. Samtidigt var det uppenbart att

Skandinavien redan på 50 och 60-talet var mycket framstående och

pionjärer med ergonomiska tillämpningar inom arbetsfysiologi, anatomi,

hygien, FHV och arbetarskydd.

När jag återvände till Sverige ville COOP att jag skulle bygga upp en

ergonomisk verksamhet för hela koncernen. Den kom att heta KF:s

Ergonomi och Miljövårdslaboratorium och bedrevs i nära samverkan med

KF:s FHV. Helhetssyn, dvs tillämpningar inom alla områden där människor

vistades, var vägledande. En film med denna inriktning togs fram till den

första UN konferensen om miljöfrågor i Stockholm. Redan innan jag reste

till Loughborough började jag fila på begreppen kraft och informations

ergonomi baserat bl a på olika skrifter och kontakter jag fick av Nils

Lundgren och Gideon Gerhardsson. Under åren i UK hade jag privilegiet

att få kontakt med ett antal personer (Singleton, Welford, Kirk, Edwards,

21(36)

Broadbent, m fl) som alla hade ett mycket starkt inflytande på mig. Deras

forskning inom “skill” området hade och har fortfarande stor betydelse för

min förståelse av människan i arbete. Begrepp som yrkeskicklighet,

vigilans, sensomotoriska processer, systemvetenskap och cybernetik,

allokation av funktioner gav mig en grund och referensram för boken

informationsergonomi.

Dessa begrepp utgjorde dessutom en grund för min doktorsavhandling,

som ju indirekt blev en informationsergonomisk avhandling. Avhandlingen

handlade om automation inom detaljhandeln. Bl a diskuteras hur

automation inom detaljhandeln får konsekvenser för personal och kunder.

Den låg till grund för de första delvis automatiserade kassaregistren

(Hugin) och användandet av streck koder och introducerandet av mini

datorer (Data SAAB) i butikerna (inkl kommunikation mellan varulager och

butiker). Vi prövade ut nya typer av numeriska tangentbord (1,2,3 i topp

raden var bäst och överlägsen de gamla full-tangentborden). Dubble

kassan där två kassörer arbetar rygg mot rygg och betjänar varsina

kunder samtidigt var ett stort steg i utvecklingen. Dessa kassadiskar

dominerar fortfarande i många butiker. Fördelarna är många och

nackdelarna få.

Efter att ha startat företaget Ergonomilaboratoriet (Ergolab) tillsamman

med Tomas Berns, blev mitt fokus på automation och informations

ergonomi inom industri och sjöfart (och till en del flyget). Tomas hade

fokus på den nya datoriseringen inom kontor, banker etc. Min forskning

och viss konsultverksamhet ledde fram till en ny bok om informations

ergonomi – Handbook of Control Room Design and Ergonomics som

nyligen kommit ut i en ny och till stora delar nyskriven upplaga (2009,

CTC press och Taylor & Francies, US & UK) och nya upplagor på olika

språk är på gång. Ett antal till böcker inom området är också på gång, bl a

hoppas jag på en helt ny bok med titeln Information Ergonomics som skall

anknyta till vårt nya kunskaps- och informationssamhälle.

Jag har nyligen återvänt till Sverige efter dryga 10 år i Sydost Asien med

forskning och undervisning vid olika universitet i Thailand (bl a ledarskap

22(36)

och Innovationer). Jag har en anknytning som Docent i Industriell

Ergonomi vid KTH, Skolan för Teknik och Hälsa. Jag hoppas att där få

tillfälle att bedriva forskning, undervisning samt konsultverksamhet inom

informationsergonomi samt ledarskap och organisations utveckling som på

många vis är viktiga för att lyckas med ergonomisk design och

utvärderingar ur ett holistiskt perspektiv.

Toni Ivergård

Ljudergonomi

HRFs nya rapport ”Kakofonien” (2010) visar att svenska folket

upplever ljudmiljön som ett stort problem – på kontoret, i

skolan, på restauranger med mera.

Rapporten visar bland annat att:

Varannan arbetstagare har problem med ljudmiljön på jobbet. Hela 44 procent har svårt att höra vad andra säger.

Två av tre lärare/förskollärare tycker att ljudmiljön är ett problem varje dag/varje vecka. Över hälften har ofta/ibland svårt att höra eleverna i klassrummet.

57 procent av dem som jobbar i kontorslandskap tycker att ljudmiljön är störande. Särskilt utsatta är journalister: två av tre tycker att ljudmiljön i öppna kontor (redaktioner) är dålig.

Halva svenska folket har svårt att höra på caféer/restauranger. 47 procent undviker caféer/restauranger där de vet att ljudmiljön är dålig och ungefär en tredjedel har lämnat ställen på grund av dålig ljudmiljö.

Hela rapporten http://www.befriasamtalet.se/sites/default/files/Kakofonien.pdf

23(36)

Debatt

Var är ingenjörerna?

Jag sitter tidigt en februarimorgon på ett frukostseminarium

arrangerat av ESS.

Linda Rose, KTH, talar över ämnet ”Arbetsmiljö och företagets ekonomi:

Vad kostar okunskapen? - Exempel på praktiskt användbara metoder och

fallstudier från företag.”

Jag tittar mig omkring - här borde vara ”byst” med ingenjörer som arbetar

med arbetsmiljöfrågor, ingenjörer, som har att lämna förslag till åtgärder

av olika slag och som måste göra kostnads/nyttobedömningar som

underlag för beslut. Men de är inte där! Kan de det här redan? Är det för

svårt för dem? Anser de att det inte är ”deras bord”? Väger andra

argument tyngre än de ekonomiska? Eller är sanningen den att de inte har

”fattat galoppen”? För det är väl inte så att ingenjörerna saknas som

medlemmar i ESS?

Låt oss se vad Rose talade om.

Rose underströk gång på gång vikten av att visa sambanden mellan

arbetsmiljö och företagets ekonomi. Ohälsa och olycksfall i arbetet, till

exempel, kan ge konsekvenser får såväl individ, företag och samhälle. Det

går att räkna på de ekonomiska konsekvenserna i samtliga tre fall.

Som exempel på konsekvens för individ visade Rose beräkningar för ett

fall av ohälsa inom byggindustrin som gav ett inkomstfall på 6.300

SEK/månad (efter skatt) och som långvarigt också påverkade

pensionspengarna (upp till 20% minskning).

När det gäller konsekvenser för företag hade Rose flera intressanta fall

från verkligheten. Att sjukfrånvaron ibland kan spela en mycket marginell

roll visade hon genom ett fall från stålindustrin - ”vinsten” i form av

24(36)

minskad sjukfrånvaro motsvarade 2%, resten härrörde från ökad

produktivitet (39%) och bättre kvalitet (59%).

Det är inte bara produktivitetssiffror som räknas. I ett exempel från

godshantering visade sig svårigheter att läsa av information på godset

orsaka att gods ofta ställdes fel och inte hittades i tid. Man beräknade

kostnaderna för den bristande informationsöverföringen till

storleksordningen 24 MSEK för ett visst år.

Som exempel på samhällskostnadsberäkningar tog Rose

Arbetsmarknadsdepartementets beräkningar (2008) över kostnaderna för

arbetsbetingade långtidssjukdomar och stress för år 2000 (inkl. kostnader

för produktionsbortfall) - 47 miljarder SEK!

Det finns beräknings-/skattningsmetoder, se t ex Rose L, Orrenius U

”Beräkning av arbetsmiljöns effekter på företag och organisationer: en

översikt av ett urval av modeller och metoder”, Arbete & Hälsa 2006:18,

Arbetslivsinstitutet 2007. Rose delade upp metoderna i tre kategorier: A.

Riskanalyser och beräkningar av ekonomiska effekter, B. Bedömning av

åtgärdsförslag och investeringskalkyler samt C. Investeringskalkyler.

De metoder som togs upp och exemplifierades på seminariet var The

Productivity Assessment Tool, Work Environ-ment Screening Tool (WEST),

Statistically-based Cost Analysis Method (SCA), Method to Analyse Work-

related Risks, Improve work environment and estimate total Cost

(MAWRIC) samt LönSAM (Prevent). SCA och MAWRIC är två metoder som

kan användas för riskhantering och beräkning av de kostnader som

arbetsrelaterade personskador medför. Rose visade tillämpningsexempel

på båda. I SCA-fallet kunde man visa att riskpotentialen motsvarade

ungefär 1/3 av företagets vinst. Motsvarade det företagets riskaptit?

Rose menade att metoderna är användbara men används alldeles för lite.

Varför? Orsakerna kan vara flera, t ex att man helt enkelt saknar kunskap

om att metoderna finns, att man bedömer dem svåra att använda eller att

de inte kopplar direkt till företagens kärnvärden.

Rose avslutade med att det behövs en ökad insikt om metoderna och

deras möjligheter att förbättra beslutsunderlag. Det behövs också ökad

25(36)

kunskap och uppmärksamhet när det gäller att koppla arbetsmiljöfaktorer

till företagens resultat.

Nog hade Rose’s framställning ett innehåll som borde intressera

praktiserande ingenjörer inom ergonomi/arbets-miljöområdet. Så då

tillbaks till den inledande funderingen - var var alla ingenjörer när det

vankades så mycket värdefull och inspirerande information och kunskap?

För nog finns det väl ingenjörer som sysslar med ergonomi/arbetsmiljö?

Som kan se möjligheter att stärka sin position genom att tillämpa

kostnads/nyttoanalyser och andra beräkningar/skattningar - länken

mellan teori och praktik i arbetslivets och företagens vardag.

Ingenjörerna är en alltför viktig grupp för att inte inbegripas i ESS’s

gemenskap. Kanske dags för ESS att slå ett slag för begrepp som Human

Factors Engineering eller ”människan i tekniska system” för att få med

dem på vagnen?

Mats Johansson

Politik och arbetsmiljö

Rödgrönas gemensamma förslag för en bättre arbetsmiljö och ett

friskare arbetsliv

Våra tre partier står gemensamt bakom målet arbete åt alla. Det räcker

dock inte med att alla som kan och vill arbeta får möjlighet till det. Vi

måste också skapa ett friskare arbetsliv med goda arbetsvillkor där

arbetstagare inte blir sjuka av att arbeta eller skadas i arbetet – ett

hållbart och utvecklande arbetsliv.

En god arbetsmiljö handlar inte endast om fysisk miljö utan också om

delaktighet i beslut på arbetsplatsen, inflytande över arbetstidens

26(36)

förläggning, ett gott partssamarbete, en väl fungerande

arbetsorganisation, utvecklingsmöjligheter och tillgång till utbildning. En

god arbetsmiljö gör det möjligt för fler att arbeta längre vilket bidrar till en

starkare gemensam välfärd. Friska arbetsplatser är positivt och avgörande

både för företagens utveckling, samhällsekonomin och för arbetstagarnas

ställning i arbetslivet.

Arbetslivet förändras på gott och ont. Gott, därför att förändringar kan

leda till ökade kunskaper och nya värdefulla erfarenheter. Ont, därför att

de ibland skapar nya riskfyllda situationer. De nya jobben är i högre grad

inriktade på tjänster och service, vilket delvis ger en ny typ av

arbetsmiljöproblem. Vi ser också en utveckling av fler rörliga arbeten där

arbetet utförs på många olika ställen och mer ensamarbete.

Under vårt arbetsliv byter vi numera jobb i en ökad takt.

Arbetsmarknaden blir också mer internationell. Dessa förändringar och

nya utmaningar kräver att vi satsar resurser på arbetsmiljöarbetet. Vi vill

med följande förslag skapa förutsättningar för att ett långsiktigt och

ambitiöst arbetsmiljöarbete, anpassat till ett föränderligt arbetsliv, ska

kunna bedrivas.

Publicerad av Martin Gelin

http://www.rodgron.se/wp-content/uploads/2009/08/Rödgrön-

överenskommelse-arbetsmiljön.pdf

Europa/Int

Kommissionen agerar rättsligt mot Sverige i fråga om

arbetsmiljökontroller

Reference: IP/10/68 Date: 28/01/2010

Källa

http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=IP/10/68&f

ormat=HTML&aged=0&language=SW&guiLanguage=en

27(36)

Europeiska kommissionen skickade i dag ett motiverat yttrande till

Sverige, eftersom Sverige har underlåtit att sörja för korrekta

kontroller av arbetsmiljön när en arbetsgivare byter rättslig

status.

Enligt de nuvarande reglerna kan svenska arbetstagare bli lidande om en

arbetsgivare ändrar sin rättsliga status, eftersom arbetsmiljökrav som en

arbetsinspektör slagit fast automatiskt slutar att gälla i sådana fall.

Enligt nuvarande regler i Sverige förlorar förelägganden från

Arbetsmiljöverket automatiskt verkan om en arbetsgivare ändrar rättslig

status av organisatoriska skäl, t.ex. vid sammanslagning med en annan

organisation. Detta innebär att arbetsgivaren inte längre är skyldig att

uppfylla arbetsmiljökrav som slagits fast vid inspektioner under den

föregående organisationen.

Kommissionen anser att detta kan försena åtgärder som är nödvändiga för

att skydda arbetstagarnas arbetsmiljö och därigenom beröva

arbetstagarna ett fullgott skydd mot risker i arbetet. Enligt ramdirektivet

om hälsa och säkerhet i arbetet (89/391/EEG) ska medlemsstaterna se till

att det finns ändamålsenlig kontroll och tillsyn samt att arbetsgivare,

arbetstagare och arbetstagarrepresentanter omfattas av de regler som

behövs för att direktivet ska kunna genomföras i praktiken.

Bakgrund

Överträdelseförfaranden består av tre steg. Det första steget är att

medlemsstaten får en formell underrättelse och har två månader på sig

att svara. Om ytterligare åtgärder krävs skickar kommissionen ett

motiverat yttrande. Medlemsstaten har även nu två månader på sig att

svara. Om medlemsstaten inte lämnar ett tillfredsställande svar kan

kommissionen gå vidare till Europeiska unionens domstol i Luxemburg.

Mer information http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=148&langId=sv

28(36)

Visual Ergonomics

Synergonomi i Sverige och/eller Norden?

Undertecknade tog för några år sedan (2006 närmare bestämt)

initiativ till en synergonomisektion inom Nordiska

Ergonomisällskapet. (NES). Redan efter ett år lyckades vi i samarbete

med nordiska kollegor få The International Ergonomics Association (IEA)

att etablera en motsvarande teknisk kommitté för synergonomi.

Vår målsättning var att ha ett rullande ordförandeskap varje år mellan de

länderna inom NES-sektionen. Det har fungerat hyggligt men vi kan

konstatera att det nationella har fått stå tillbaka.

Vi tror att internationellt arbete, för att överleva långsiktigt, måste bygga

på aktiva nationella sektioner för att inte bli avskärmad från

medlemmarna. Vi vill därför öka aktiviteten i den svenska delen av NES

synergonomisektion. Redan nu har vi regelbunden kontakt med en

handfull ergonomer som på olika sätt hanterar synergonomiska

problemställningar i sitt arbete. Vi kan konstatera att det har varit ett

stort deltagarantal vid de synergonomisk inriktade frukostseminarier som

ESS arrangera. Det är därför vår övertygelse att det finns många fler av

oss som vill delta mer aktivt i den svenska sektionen.

Till att börja med gör vi en inventering av hur många vi är. Skicka ett mail

till per.nylen@av.se att ni önskar ingå i den svenska sektionen så sätter

Per upp er på medlemslista. Ingen medlemsavgift, betald årsavgift i i ESS

är enda förutsättningen.

Därefter avgör vi när och hur en sammankomst skulle kunna utformas.

Det skulle vara en fantastisk känsla att under en dag få resonera om syn

29(36)

och belysning ur ett ergonomiskt perspektiv tillsammans med alla andra

ergonomer som jobbar praktiskt med dessa frågor.

Välkomna till synergonomisektionen!

Ann-Kristin Nyström och Per Nylén

Måndagen den 19 april 2010 kunde man se ett inslag i Rapport

om nackont och synergonomi.

Ögat styr kroppen – kopplingar mellan öga och kroppen

Hillevi sammanfattar……

För att långsiktigt kunna prestera sitt bästa på en arbetsplats måste

förutsättningarna i arbetsmiljön vara så bra som möjligt. Det ska vara en

ergonomiskt korrekt utformad arbetsplats där riskerna för arbetsskador är

marginella.

Inom området ergonomi används ofta begreppet ”ögonen styr kroppen”

(Anshel, 2005). Naturen har gjort våra ögon så styrande att vi anpassar

vår kroppsställning för att kunna se så bra som möjligt. Detta görs

automatiskt och är anledningen till att vi ofta befinner oss i

arbetsställningar som leder till spänningar i nacke, axlar, rygg, armar etc.

Det finns studier inom datorarbete som visar på sambandet mellan

muskel- och ledbesvär och ögonbesvär (Aarås et al., 1998, 2001). Dessa

30(36)

spänningar kan efter hand leda till kroniska besvär och skador, vilka kan

kräva sjukskrivning och i värsta fall leda till förtidspensionering. Detta

innebär ofta stort fysiskt och psykiskt lidande samt negativa sociala

konsekvenser för den drabbade. Dessutom innebär det stora kostnader för

samhället och företag där anställda har drabbats. I Sverige drabbades år

2003 16700 personer av arbetsskador (Arbetsmiljöverket, 2006 och

2007), varav 57 %, ca 9500 personer, har muskuloskeletala besvär. Det

är fler kvinnor än män som drabbas av arbetsskador. En av orsakerna till

dessa muskuloskeletala besvär är repetitivt arbete som finns hos 49 % av

kvinnorna och 38 % av männen. En annan orsak är obekväma

arbetsställningar som förekommer hos 30 % av kvinnorna och 44 % av

männen. Richter (2007) har föreslagit en koppling mellan ögats

ackommodation och muskelbesvär i nacke och axlar, efter att ha studerat

effekterna av att förse försökspersoner med läsglasögon och på så sätt

minska ackommodationen och påverka också axel- och

nackmuskulaturen.

Det är enligt Piccoli et al. (2003) minst tre faktorer som orsakar

arbetsrelaterade ögonbesvär och synstörningar;

• Arbetsuppgiftens innehåll

• Arbetsplatsens förutsättningar

• Individuella oftalmologiska förutsättningar

Enligt Arbetsmiljöverket rör synergonomi i arbetslivet i huvudsak hur

belysningen, arbetsplatsens utformning och arbetsmaterialet skall

utformas för att människan synfysiologiskt skall fungera på bästa möjliga

sätt och därmed optimera arbetsinsatsen samt minska risken för ohälsa

och olycksfall. Området synergonomi har nyligen förslagits definieras på

följande vis: Synergonomi handlar om att optimera samspelet mellan

människans synförutsättningar, ljus/belysning och synobjektet och dess

omgivning (Håkansson, 2007).

31(36)

Sedan den tredje fotoreceptorn på näthinnan upptäcktes har detta till stor

del underlättat förståelsen av de biologiska effekterna ljuset har på

människan (Van Gelder, 2003 och Foster och Hankins, 2002). Tillgång till

dagsljus har bland annat betydelse för upplevelse av stress. Van Bommel

(2004) fann att under vinterhalvåret var det inga skillnader i

stressupplevelsen mellan med och utan tillgång till dagsljus, men till

sommaren var det stora skillnader, stressupplevelsen var högre när det

inte fanns tillgång till dagsljus.

För att kunna utforma fungerande arbetsplatser krävs god förståelse för

ergonomi och antroprometri. Vem ska arbetsplatsen utformas till? Enligt

Pheasant et al (2006) finns det några kriterier som medför en lyckad

ergonomisk miljö.

• Funktionell effektivitet (mått på produktivitet, utförandet av

uppgiften etc.)

• Användbarhet

• Komfort

• Hälsa och säkerhet

• Kvalitet i arbetslivet

Att anpassa jobbet till arbetaren kräver i samma grad en insikt inom hälsa

och kvalité i arbetslivet som inom produktivitet, effektivitet och

prestationsförmåga.

Muskuloskeletala besvär

Som tidigare nämnts är våra ögon så styrande att vi anpassar vår

kroppsställning för att kunna se så bra som möjligt, vilket kan leda till

muskuloskeletala besvär. Människans kropp är gjord för rörelse. Det krävs

en lagom blandning av rörelse, belastning och återhämtning för att

kroppen ska må bra (Åstrand, 2003)

32(36)

Dåliga kroppsställningar kan ofta leda till värk i olika delar av kroppen.

Om en person intar en fast arbetsställning utan någon möjlighet att röra

sig kommer musklerna som är involverade att få värk. En led som

befinner sig i en extrem position, antingen helt utsträckt eller helt böjd,

kan utveckla problem som värk. Leder bör vara i en mellan position eller

vara lagom rörliga för att undvika problem (Helander, 2006).

När det gäller finmotoriska repetitiva rörelser som kräver precision ökar

spänningarna i axel och skuldra med upp till fyra gånger (Kroemer, 1997).

Arbetsrelaterade muskuloskeletala problem är vanligare bland dem som är

exponerade för manuellt, statiskt och repetitivt arbete (Kilbom et al,

1996).

Hans Richter var på Rapport i mitten på april och pratade om sin forskning

på CBF, Centrum för BelastningsskadeForskning. Han rekommenderar att

om man har ont i nacken bör man gå till optikern för att undersöka sin

syn. Då den direkta kopplingen mellan öga och nacke, axlar och skuldror

visar sig tydligt i hans forskning. Om ögat utsätts för en suddig bild ökar

muskelaktiviteten i bland annat Trapezius. Några norrmän Magne Helland

och Gunnar Horgen hittar också dessa kopplingar i sina studier, men de

hittar även en koppling mellan ökad muskelaktivitet och bländning från

felplacerade armaturer eller dagsljus från fönster.

Därför är det viktigt att om en individ har problem med ögonen eller

nacken så bör man både gå till optikern och göra en utvärdering av den

visuella miljön och förbättra synergonomin för individen.

Hillevi Hemphälä

33(36)

Från bloggarnas värld

tisdag 6 april 2010

Regeringen prioriterar inte att få ned antalet arbetsskador Antalet inspektioner som Arbetsmiljöverket gjort de senaste åren har minskat kraftigt. Färre inspektioner kan göra att långsiktiga skador i arbetslivet ökar. Det rapporterar SR/Ekot idag. Kring detta har Calle Fridén har skrivit ett mycket läsvärt inlägg. Jag citerar "Vi pratar bemanningsföretag, kommande arbetstidsförkortningar, semestrar, pensioner; det mesta kommer upp när man förhandlar. Hur vi arbetar är inte längre intressant. […] Generaldirektören talar klarspråk: Med mindre pengar blir det färre inspektioner. Och att ha råd med annat än akuta utryckningar med de resurserna är nog bara att glömma. Att man är stolt över att varje inspektör klarar av fler inspektioner än tidigare är knappt nån tröst - det genomförs färre inspektioner, och det förebyggande arbetet verkar ligga nere. Man kanske till och med kan fundera över vilken arbetsmiljö arbetsmiljöinspektörerna får - en trettioprocenting ökning av arbetsbelastningen kommer garanterat synas i sjukskrivningarna så småningom. Som kamraten Byggblasket brukar påpeka - sluta utreda nu. Vi vet var felen ligger. Det är dags att ta reda på vems felet är. Jag är inte främmande för att bära upp ett antal likkistor till arbetsmarknadsministern och säga att: här har du resultatet av dina besparingar." I takt med att arbetslivet anonymiseras och fritiden höjs till

skyarna, faller också mediernas bevakning bort.

Det var länge sen jag såg ett sånt monumentalt ointresse för

avtalsrörelsen i dagspressen, och okunskapen flödar - helt plötsligt verkar

det handla enbart om kronor och ören, när ändå andra viktiga saker ligger

i potten. Vi pratar bemanningsföretag, kommande arbetstidsförkortningar,

semestrar, pensioner; det mesta kommer upp när man förhandlar.

Hur vi arbetar är inte längre intressant.

Jag startade en gång i världen den här bloggen för att visa mina barn vad

jag jobbade med. Våra jobb är inte längre så uppenbart konkreta som de

en gång var, och då har jag ändå ett hyfsat påtagligt jobb, med bekanta

verktyg och arbetskläder.

I den här anonyma påsen hamnar också arbetsmiljön. Jag jobbar på

ställen, och byter om på platser som aldrig skulle accepteras av

34(36)

kontorspersonal. Jag har arbetstider som enbart är invanda, jag äter lunch

på morgonen, jag kan förvänta mig att bli utskälld - fast jag är rätt bra på

att skälla tillbaka - och jag är ständigt tvungen att vara på min vakt för att

inte dö eller skada mig.

För arbetsmiljö handlar inte enbart om akuta risker; det handlar också om

att slippa slita ut sig, eller om att trivas på jobbet. Det här var saker som

det nerlagda Arbetslivsinstitutet pysslade med, och det lade regeringen

ner så snart de kunde efter makttillträdet. Meningen var att de där

sakerna skulle man hantera inom Arbetsmiljöverket, och dessutom i

samarbete mellan fack och arbetsgivare...

Och sen skar man ner anslagen till Arbetsmiljöverket.

Att olyckorna och dödsfallen inte skulle minska med minskade resurser

var väl rätt uppenbart. Ja, utom för ansvarig minister då.

Inom min sektor finns det ett intresse för att jobba med de här sakerna,

på alla möjliga nivåer, men faktum är att det kostar pengar, och jag kan

väl säga att arbetsgivarna visat måttligt intresse för att finansiera mer än

de redan gör. Och pengar har man inte på Arbetsmiljöverket.

http://utsiktfranetttak.blogspot.com/2010/04/besparingarna-kommer-

att-kosta-oliv.html

onsdag 7 april 2010

Det märks

.

. . . att sossarna varit borta från banan de senaste trettio åren.

Bästa bloggläsare!

I dag presenterade socialdemokraterna tillsammans med miljöpartiet och

vänstern (Rödgrönt samarbete) ett gemensamt förslag för en bättre

arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv.

35(36)

Men hav ingen förtröstan, du som är utsatt för mobbing och kränkningar i

arbetslivet. I vanlig ordning siktar man på att pumpa mer pengar till

åtgärder som redan existerar och är hyfsat utvecklade, d.v.s.

diskriminering, fysisk arbetsmiljö, ökad kunskap, våld och hot samt

nollvision angående dödsolyckor etc.

-Jojojo, visserligen har man ett klipp-och-klister-avsnitt där man rört ihop

diskriminering och psykosocial arbetsmiljö, men jag ställer mig

mycket tveksam till om de rödgröna är på det klara med vad som

betecknas som diskriminering och inte. Mobbing är inte diskriminering,

det vet vi, och det är dessutom i praktiken tillåtet. Låt oss se på avsnittet i

rödgröns text om . . . ja, vad-det-nu-är.

Notera min kursivering av en mening i texten här nedan och förklara

gärna för mig, bästa bloggläsare, vad den har där att göra.

Diskriminering är en viktig arbetsmiljöfråga. Kränkningar i det dagliga

arbetslivet är dock sällan av den typ som omfattas av

diskrimineringslagstiftningen. Det aktiva förebyggande arbetet på

arbetsplatserna är därför den viktigaste beståndsdelen i arbetet mot

diskriminering. Därför vill vi avsätta medel till arbetsmarknadens parter

för information och utbildning inom diskrimineringsområdet.

[...]

Att bekämpa intolerans, fördomar och diskriminering måste vara en

integrerad del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vi anser därför att

Arbetsmiljöverket också bör utveckla föreskrifterna kring den psykosociala

arbetsmiljön med hänsyn till de lagstadgade diskrimineringsgrunderna.

Jag tolkar den där inklämda meningen som ett smärre magknip, d.v.s. ett

nervöst försök till en måste-mening (i stil med måste-planer), att den

måste vara med därför att t.ex. Lissabonfördraget kräver det eller för att

det ser bra ut, och inte för att man förstått vilken epidemi det i realiteten

36(36)

handlar om - vi talar alltså om ca en halv miljon människor bara i Sverige.

Frågan kvarstår dock: vad gör meningen där och vad vill den?

Nåväl vi får sätta vårt hopp till att den europeiska arbetsmiljöbyrån kan få

upp ögonlocken på våra svenska medeltidspoltitiker som fortfarande

klänger i traverser och byggnadsställningar. I Bilbao har man i alla fall full

insikt i vilka problem den växande tjänstesektorn innebär för arbetsmiljön.

Stort tack för att du läser min blogg, och som vanligt är du varmt

välkommen åter!

97 dagar i utförsäkring och nej, arbetsgivaren svarar efter fyra år och

trettioåtta dagar fortfarande inte på tilltal. Skickade bara tomma

lönebesked i januari, februari och mars. Det är kärvt, alltså.

HD, Dagen, SvD

Upplagd av Jeanette kl. 20:44

http://jeanette-jeanettesblogg.blogspot.com/2010/04/det-marks.html