Linköpings universitet Lärarprogrammet

Jonna-Karin Sahlström

Rektorn och bildämnet - pedagogiska ledares syn på visuell kultur och

utvärdering av måluppfyllelse i bildämnet Examensarbete 15 hp Handledare: Linda Kernell LIU-LÄR-L-EX--12/64--SE Institutionen för Kultur och Kommunikation

Institutionen för beteendevetenskap och lärande581 83 LINKÖPING

Seminariedatum 2012 09 07

Språk Rapporttyp ISRN-nummer Svenska/SwedishEngelska/English

Examensarbete grundnivåExamensarbete avancerad nivå

LIU-LÄR-L-EX--12/64—SELIU-LÄR-L-EX--12/64—SE

Titel Rektorn och bildämnet -pedagogiska ledares syn på visuell kultur och utvärdering av måluppfyllelse i bildämnet

Title

Principal and the Subject of Art - Educational Leaders’ Views on Visual Culture and

Evaluation of Target Attainment in the Subject of Art

Författare Jonna-Karin Sahlström

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att genom kvalitativt genomförda intervjuer undersöka om och hur rektorer som pedagogiska ledare utvärderar att kursplanen i bild efterföljs och stöttar bildlärare i utvecklingen av bildämnet. Studien kommer även undersöka hur rektorerna beskriver sin syn på begreppet visuell kultur, som är ett nytt begrepp hämtat ur kursplanen för bild. Mina frågeställningar är:

Hur beskriver och påverkar rektorer bildämnets situation på ett par olika skolor?

Hur beskriver rektorerna begreppet visuell kultur?

Hur driver rektorerna som pedagogiska ledare arbetet för ökad måluppfyllelse i bild på sina respektive skolor?

Slutsats av studien är att rektorerna beskriver bildlärarnas situation som en ö i skolan. Bildläraren är ensam ämnesrepresentant och detta får konsekvenser i arbetet med implementering av Lgr 11. Bildundervisningen står även utanför den självkontroll som finns i andra ämnen med flera ämnesrepresentanter, där kollegiet har en kontrollerande funktion av undervisning och betygsättning. Rektorerna som pedagogiska ledare saknar analysverktyg för att kontrollera att bildundervisningen har god måluppfyllelse. De pedagogiska ledarna har god insikt i hur bildämnets fysiska situation är men de litar på att bildläraren bedriver en bildundervisning med god måluppfyllelse. Viktigt för måluppfyllelsen är att rektorn har en god kommunikation med läraren, att analysverktyg finns för utvärdering av undervisning samt att lärarna kompetensutvecklas. Rektorerna redogjorde för visuell kultur utifrån sin situation. Visuell kultur bör komma att påverka bildundervisningen och där med utvärderingen av måluppfyllelsen av bildämnet.

Nyckelord Rektor, Bild, Visuell kultur

Innehållsförteckning 1! INLEDNING(.................................................................................................................................(2!1.1! SYFTE!OCH!FRÅGESTÄLLNINGAR!.........................................................................................................!3!1.2! AVGRÄNSNINGAR!...................................................................................................................................!3!

2! LITTERATURGENOMGÅNG(...................................................................................................(4!2.1! BILDÄMNET!OCH!MÅLUPPFYLLELSE!...................................................................................................!4!2.2! VISUELL!KULTUR!I!LGR!11!...................................................................................................................!4!2.2.1! Visuell*kultur*i*forskningen*.......................................................................................................*5!

2.3! REKTORNS!UPPDRAG!.............................................................................................................................!7!2.3.1! Rektorns*uppdrag*som*pedagogisk*ledare*.........................................................................*7!2.3.2! Fungerar*det*pedagogiska*ledarskapet?*............................................................................*8!2.3.3! Förbättringsområden*inom*det*pedagogiska*ledarskapet*.........................................*8!

2.4! REKTORNS!PÅVERKAN!AV!MÅLUPPFYLLELSEN!................................................................................!9!2.4.1! Analys*av*undervisningens*kvalité*.........................................................................................*9!2.4.2! Kompetensutveckling*..................................................................................................................*9!2.4.3! Kommunikation*..........................................................................................................................*10!

3! METOD(.......................................................................................................................................(11!3.1! GENOMFÖRANDE!.................................................................................................................................!11!3.2! URVAL!....................................................................................................................................................!11!3.3! ETISKA!HÄNSYNSTAGANDE!OCH!GENOMFÖRANDE!........................................................................!12!

4! RESULTAT(OCH(ANALYS(......................................................................................................(13!4.1! REKTORER!A!OCH!B!.........................................................................................................................!13!4.2! BILDÄMNETS!SITUATION!....................................................................................................................!13!4.2.1! Material*och*lokaler*..................................................................................................................*13!4.2.2! Behörighet*.....................................................................................................................................*14!4.2.3! Rektorns*upplevda*situation*av*bildämnet*.....................................................................*14!4.2.4! Analys*av*rektorns*upplevda*situation*av*bildämnet*.................................................*15!

4.3! REKTORERNAS!BESKRIVNING!AV!VISUELL!KULTUR!.......................................................................!15!4.3.1! Analys*av*rektorernas*beskrivning*av*visuell*kultur*..................................................*17!

4.4! HUR!ARBETET!FÖR!ÖKAD!MÅLUPPFYLLELSE!I!BILD!BEDRIVS!......................................................!17!4.4.1! Implementering*av*Lgr*11*......................................................................................................*17!4.4.2! Kompetensutveckling*...............................................................................................................*18!4.4.3! Kommunikation*och*analys*av*måluppfyllelse*..............................................................*19!4.4.4! Analys*av*hur*arbetet*för*ökad*måluppfyllelse*i*bild*bedrivs*..................................*21!

4.5! SAMMANFATTNING!AV!RESULTAT!OCH!ANALYS!.............................................................................!22!4.5.1! Bildämnet*O*en*ö*..........................................................................................................................*22!4.5.2! Tillgång*till*analysverktyg*.....................................................................................................*22!4.5.3! Fungerar*kommunikationen?*...............................................................................................*23!4.5.4! Kompetens*.....................................................................................................................................*23!

5! DISKUSSION(.............................................................................................................................(24!5.1! MEDVETENHET!OM!DE!FYSISKA!FÖRUTSÄTTNINGARNA!...............................................................!24!5.2! BILDÄMNET!ETT!ISOLERAT!ÄMNE!....................................................................................................!24!5.2.1! Kompetensutveckling*...............................................................................................................*24!5.2.2! Kommunikation*..........................................................................................................................*25!5.2.3! Analysverktyg*...............................................................................................................................*26!

5.3! VISUELL!KULTUR!–!ETT!VIDGAT!BILDBEGREPP!..............................................................................!27!5.3.1! Visuell*kultur*–*vanliga*bilder*och*mycket*mer*.............................................................*27!5.3.2! Visuell*kultur*skapar*visuellt*kompetenta*elever*.........................................................*28!

6! METODDISKUSSION(..............................................................................................................(29!

7! AVSLUTNING(............................................................................................................................(29!

8! KÄLLFÖRTECKNING(..............................................................................................................(31!

! 2!

1 Inledning

Jag ser fram emot mitt framtida yrke som bildlärare, jag vill att bildämnet ska vara

relevant och upplevas som viktigt för alla mina elever. Genom min

verksamhetsförlagda utbildning upplevt vid flera tillfällen att det finns undervisning

som inte håller sig till den aktuella kursplanen utan att undervisningen sker i en slags

traditionsanda, det vill säga följer äldre kursplaner. I den nationella utvärderingen av

grundskolan 2003 (Skolverket 2004) beskrivs elevers upplevelse av ämnet. Eleverna

tycker att bild är ett roligt ämne men tre fjärdedelar uppger att det inte är ett ämne

som är viktigt för deras framtida yrkesval eller studier. Eleverna upplevde att ämnet

hör fritiden till och även föräldrarna finner ämnet mindre viktigt. Bildämnet har,

enligt utvärderingen, låg status jämfört med andra skolämnen.

Hur kommer det sig och varför är det så då vi lever i en tid där bilder och visuella

intryck omger oss allt mer? Kerry Freedman (1997) pekar på den förändring som skett

i kulturen och hur den konsumeras. De mest lättillgängliga formerna av kultur är de

visuella formerna så som internet, film och tv. De har tagit över de litterära formerna

av kultur som är mer som är mer svårtillgängliga. Men det är inte bara hur vi

konsumerar och producerar kultur utan även hur vi kommunicerar med varandra.

Anita Silvers (2004) menar att för att förstärka det vi menar så kompletterar eller

ersätter vi det skrivna ordet med bilder. Jag ser hur lätt vi idag använder oss av bilder

i vår vardag. Instagram, facebook, twitter och andra liknande sociala medier används

där man redigerar och laddar upp bilder direkt från smarta telefonen eller datorn för

att informera vår sociala krets och omvärld. Detta är i hög grad ungdomarnas

livsvärld och något som bildämnet bör förhålla sig till.

Bilder och visuell kommunikation används mer och mer alltså men bildämnets status

är låg, varför är det så? Kan det finnas något problem med kursplanen och

bildundervisningen? Den nationella utvärderingen (Skolverket 2004) som undersökte

bildundervisningen kom fram till att måluppfyllelsen i relation till kursmålen är dålig.

Bildlärarna har inte implementerat Lpo 94 tillfredsställande. Ämnet tycks kunna

fastna i gamla ämnestraditioner, som förhindrar implementering av nya kursplaner.

Det är då enligt rådande läroplan (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och

fritidshemmet 2011) rektorernas ansvar som pedagogiska ledare att skolan bedriver

sin undervisning mot de nationella målen, med att se till att kursplanen

implementeras. De pedagogiska ledarna har ansvar för skolans resultat och ska se till

! 3!

att undervisningen utvärderas mot kunskapskraven och de nationella målen. Jag

undrar då hur rektorerna vet att kursplanen efterföljs, och därmed har en god

måluppfyllelse i bild.

Författarna till kursplanen 2011 (Lgr 2011) i bild har önskat göra en förtydligad

kursplan, inte en ny. Vad som ska studeras i bild har tydligare definierats och lyfts

fram. För att vidga bildbegreppet och för att få plats med fler visuella uttryck har

begreppet visuell kultur lyfts in i kursplanen i bild (Skolverket 2011). Mitt intresse

fastnade för visuell kultur och huruvida rektorer själva hade en vidare uppfattning av

bildämnet enligt den nya kursplanen. Jag vill undersöka om rektorer har verktyg för

att analysera om undervisningen har en god måluppfyllelse.

1.1 Syfte och frågeställningar Studien syftar till att undersöka om och hur rektorer som pedagogiska ledare

utvärderar att kursplanen i bild efterföljs och stöttar bildlärare i utvecklingen av

bildämnet. Studien kommer även undersöka hur rektorerna beskriver sin syn på

begreppet visuell kultur, som är ett nytt begrepp hämtat ur kursplanen för bild. Med

bakgrund av detta har jag formulerat följande frågeställningar:

1. Hur beskriver och påverkar rektorer bildämnets situation på ett par olika

skolor?

2. Hur beskriver rektorerna begreppet visuell kultur?

3. Hur driver rektorerna som pedagogiska ledare arbetet för ökad måluppfyllelse

i bild på sina respektive skolor?

1.2 Avgränsningar

Studien avgränsas genom att ämnet bearbetas utifrån rektorernas synvinkel. Två

rektorer har intervjuats till denna kvalitativa studie. Högstadiet valdes på grund av att

där är bildämnet fortfarande obligatoriskt.

! 4!

2 Litteraturgenomgång

2.1 Bildämnet och måluppfyllelse Då bildundervisningen undersökts i den Nationella utvärderingen av grundskolan

2003(2004), kallad NU 03, finner man att eleverna efterfrågar att få arbeta mer i

digitala medier, men att det i bildsalarna sällan finns tillräckligt med verktyg för detta

för att kunna genomföra undervisning i det. I och med Lpo 94 tas moderna tekniker in

i kursplanen för bild, men NU 03 finner att det ofta inte efterföljs i undervisningen.

Den undervisning som ges betonar traditionellt hantverk, och därmed så följer inte

bildlärarna kursplanen tillfredsställande. Författarna till utvärderingen menar att

måluppfyllelsen i ämnet är mager, och att gamla traditioner som ”fritt skapande”

ligger kvar i ämnet. Bildämnet har inte heller fått de kommunikativa drag som skrevs

in i kursplanen redan i och med Lgr 69. NU 03 fann att det fanns en tendens att

bildlärare inte implementerat kursplanen utan att det är äldre kursplaner som lever

vidare i bildämnet (2004). NU 03 har legat till grund för arbetet med den nya

kursplanen i bild 2011. I kommentarerna till kursplanen i bild menar författarna att

den ska vara ett förtydligande av Lpo 94. För att få fram att bildämnet ska innehålla

många olika sorters visuella uttryck introducerades begreppet visuell kultur i

kursplanen (2011).

2.2 Visuell kultur i Lgr 11 Visuell kultur är ett begrepp som börjat användas i utbildningssammanhang de

senaste åren. Visuell kultur ger att vidgat bildbegrepp som passar bra för innehållet i

kursplanen (Skolverket 2011). I den nya kursplanen för bild inleds syftestexten på

detta sätt:

”Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper

om hur bilder skapas och kan tolkas. Genom undervisningen ska eleverna

få erfarenheter av visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och

miljöer ingår.” (Lgr 2011, s. 20)

Namnet bild behålls för ämnet i kursplanen för att det är väletablerat i språkbruket,

men tanken är att bildämnet ska inkludera även allt det som visuell kultur står för.

Visuell kultur är egentligen alla de visuella intryck vi möter i våra liv och

kommunikationen som sker genom det. Visuell kultur inbegriper bilder, text och ljud

var för sig eller tillsammans. I kursplanen är även miljöer inbegripet begreppet visuell

! 5!

kultur, som stadsmiljöer och naturlandskap. Exempel på visuell kultur kan vidare vara

reklam i alla olika former, gatukonst, allt på internet, leksaker, hemmiljöer, tv-spel,

mode med mera. Författarna till kommentarsmaterialet till kursplanen i bild

(Skolverket 2011) menar att elever som kan ta del av visuell kultur och även använda

sig av den får förmågan att kommunicera och fatta beslut och påverka. Om elever kan

dokumentera, registrera, se och analysera visuella uttryck är de visuellt kompetenta.

Vidare lyfter kursplanen fram de digitala teknikerna för att eleverna ska kunna

använda dem som redskap. Detta för att de digitala teknikerna används i samhället

och blir allt mer betydelsefulla (2011).

2.2.1 Visuell kultur i forskningen

2.2.1.1 Vad är visuell kultur? Anna Sparrman (2002) beskriver att hela tillvaron är byggd på visuella principer.

Exempel på detta är det vita streck på en cykelbana som visar var du får gå och var du

cyklar, eller när du kommer in i en klädesaffär förstår du vart du ”bör” gå för att köpa

kläder till en liten pojke eller flicka. Du kan även avläsa om en produkt vill profilera

sig som vardaglig eller lyxig. Det som kan ses är ett ting eller annan fysisk

manifestation och att se är en biologisk process. Seendet, meningsskapandet, är dock

kulturellt präglat. Beroende på våra tidigare erfarenheter och kultur kommer vi

föreställa oss bilder och tolka bilder olika. Det är det meningsskapande som sker

mellan kunskap och seendet som är intressant då man studerar visuell kultur. Visuell

kultur är det vi ser. Fysiska bilder är bara en del av visuell kultur. Det visuella

studeras utifrån dess mening som skapas av kulturen, inte på grund av bildens

estetiska värde (2002).

Även enligt W.J.T. Mitchell (1986) är seendet kulturellt konstruerat och skapat,

därmed föränderligt. De upplevelser och vilken information en person ser beror på

vilka kulturella normer och värderingar som det kan kopplas till. Bilder som

inkluderas inom visuell kultur är både hög- och lågkulturella bilder. Det finns alltså

inga bilder som står högre än andra, så som konst eller liknande. I visuell kultur kan

även metaforen ingå alltså den språkliga bilden. Vad vi skapar för bilder och hur vi

ser och vad vi ser när vi tar in visuella intryck, det är visuell kultur (1986).

! 6!

2.2.1.2 Den visuella kulturens ställning Anita Silvers (2004) skriver att de visuella artefakter som finns i kulturen, föremålen,

bär med sig mening om kulturen och förmedlar kulturen. För att en kultur ska vara

visuell så sker inlärningen genom vad personen ser, inte genom allt hon ser. I

merparten av samhällen har den visuella delen av kulturen varit den dominerande

fram tills framställandet av text gjorde det möjligt att kommunicera på så sätt. Tal och

skrift kom att vara det dominerande mediet för att förmedla kulturens värderingar och

normer. Då radion kom så verkade tal och skrift förbli det dominerande. Men då vi

idag lever i en kultur där bilder kan skickas runt jorden på ett ögonblick då är bilden,

det visuella tillbaka som det dominerande mediet. Silvers menar att visuell

kommunikation är det viktigaste men det utesluter inte annan kommunikation idag

(2004).

“People continue to communicate in speech or text as they will, but to carry

their point they are well advised in the current cultural climate to replace

or reinforce words with pictures.” (Anita Silvers 2004 s.19)

!Kerry Freedman (1997) menar precis som Silvers att det har skett en förändring i

kulturen, de visuella formerna av kultur har blivit mer tillgängliga än de litterära. Där

har tv, datorer, internet och film bidragit till en en stor förändring i hur vi konsumerar

kultur. Detta borde enligt Freedman påverka hur bild undervisas och vad som

undervisas, bland annat borde skolan använda teknik på samma sätt som eleverna gör

på fritiden. Eleverna måste kunna lära sig att studera, att se bilder som är gjord via

datorer, analysera och använda den tekniken som bilder framställs för att sedan kunna

producera liknande bilder, och då kommunicera vidare. När undervisning i bild har

sitt avstamp i visuell kultur är det viktigt att all typ av bilder får plats och del i

undervisningen. Freedman menar att bildundervisning har en stor utmaning i hur man

kommer att undervisa i visuell kultur och göra elever kompetenta till att bearbeta,

reflektera och producera visuella budskap och bilder. För att berika sin och andras

värld med mer visuell kultur så måste bildundervisningen kunna erbjuda en plats där

visuell kultur får debatteras och analyseras för att eleverna sedan ska kunna raffinera

och producera kultur (Freedman, Kerry 1997).

Freedman ifrågasätter om konsten kommer att leva kvar i den amerikanska

bildundervisningen, att den visuella kulturen kommer att ta över och ge en mindre

! 7!

plats kvar till konsten (Dorn 2005).

“…art education is now about visual culture, which includes all the visual

arts, including fine art, computer games, manga, feature films, toy design,

advertising, television programming, dream time paintings.” (Freedman i

Dorm, M. Charles 2005 s. 49)

Fredman säger att skillnaden mellan hög- och lågkultur bilder inte ska finnas i

undervisning av visuell kultur. Konst ska inte ha sin dominerande ställning som den

haft i den amerikanska skolan. Freedman menar att visuell kultur ger en mer

demokratisk undervisning då den ger en förståelse av så många visuella konstformer

och därmed en större kunskap om grupper och individer (Dorm 2005).

2.3 Rektorns uppdrag

2.3.1 Rektorns uppdrag som pedagogisk ledare Rektorn har flera olika uppdrag i sitt arbete, varav ett av dem är det pedagogiska

ledarskapet (Lgr 2011). I den nya skollagen (2010:800) beskrivs en mer aktiv roll för

rektorns pedagogiska ledarskap. Skollagen lägger tonvikt på rektorns ansvar för

lärarnas kompetensutveckling, skolans måluppfyllelse och elevernas resultat.

Definitionen av rektorns ansvar som pedagogisk ledare som används i detta arbete har

hämtats från Lgr 11.

“Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan

har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet

inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat

följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och

kunskapskraven. Rektorn har ansvaret för skolans resultat…” (Lgr 11, s.

18)

Rektorn har ansvar för bland annat att det är en god arbetsmiljö på skolan, att skolan

ger elever möjlighet till handledning, läromedel av god kvalitet samt andra

hjälpmedel så som datorer. Personal ska ges kompetensutveckling för att kunna utföra

sina uppgifter professionellt (Lgr 2011). Detta ger att rektorn kan ses som en

resursansvarig på skolan, lärare ska försörjas med möjligheter att skapa en god miljö

för lärande och redskap för att bedriva undervisning.

Scherp & Scherp (2007) förklarar att för att kunna bedriva ett pedagogiskt ledarskap

! 8!

behöver rektorn ha kunskap och kompetens att kunna tolka uppdraget. Detta ska

sedan leda till att rektorn kan leda lärarna i lärprocesser, skapa förståelse för att se

samband mellan insats och resultat. Rektorn bör se till att det finns en pågående

diskussion med lärarna kring resultat och undervisning. Genom detta kan

undervisningskvalitén säkerställas att den är god.

2.3.2 Fungerar det pedagogiska ledarskapet?

Skolinspektionen har funnit genom sin kvalitetsgranskning av rektors ledarskap att

trettio procent utövar ett pedagogiskt ledarskap som fungerar väl. Femtio procent har

startat aktiviteter och processer, men behöver fördjupa sin kommunikation med

lärarna och ta ett tydligare ansvar för skolutvecklingen utifrån de nationella målen. De

tjugo kvarvarande procenten menar skolinspektionen att rektorerna behöver

genomgripande förstärka det pedagogiska ledarskapet. Den pedagogiska

verksamheten behöver få ledning med utgångspunkt från de nationella målen

(Skolinspektionens rapport 2012).

2.3.3 Förbättringsområden inom det pedagogiska ledarskapet Skolinspektionen har kommit fram till förbättringsområden i rektorers pedagogiska

ledarskap. Alla förbättringsområden kommer ej behandlas utan tre områden har valts

ut. De utvalda utvecklingsområdena som rektorns pedagogiska ledarskap behöver

stödjas i är:

• Att rektorn behöver ge aktivt stöd, inspiration och stimulans till personalens

egna lärande om vad som ger en framgångsrik undervisning.

• Att rektorn behöver se de hinder som finns i skolan för att en bra lärkultur på

skolan ska etableras.

• Det finns i det systematiska kvalitetsarbetet brister i kunskapsuppföljningen

och att analys av elevernas kunskapsresultat behöver förbättras

(Skolinspektionen 2010).

Inspektionens författare menar att de hinder som finns behöver analyseras och rektorn

behöver fördjupa sin förståelse för detta. Likaså den kunskapsuppföljning och

utvärdering som finns behöver bearbetas och analyseras bättre för att kunna vara till

nytta. Om rektorer gör detta möjliggörs ett bättre kvalitetsarbete och därmed en

utveckling av undervisningen (Skolinspektionens 2012). Skolinspektionen visar även

på genom sin granskning att de indirekta förväntningar som rektorn har på skolan

! 9!

påverkar också verksamheten. Rektorn behöver stiga fram som en kompetent och bra

ledare, vara en ledare som skapar delaktighet och sammanhang, samt visar tydligt på

det uppdrag skolan har. (Skolinspektionens 2010)

2.4 Rektorns påverkan av måluppfyllelsen

Skolinspektionen (2010) har belyst framgångsfaktorer för hur rektorn påverkar

skolans arbete mot ökad måluppfyllelse. Tre faktorer har lyftas fram som intressanta

för denna uppsats: analysverktyg, kompetensutveckling och kommunikation. De tre

faktorerna kommer att redovisas tillsammans med annan forskning.

2.4.1 Analys av undervisningens kvalité

Gunnar Berg (1999) menar att i skolan har det funnits ett osynligt kontrakt mellan

rektorer och lärare, vilket har inneburit att lärarna har lämnats till att sköta och

kontrollera undervisningen utan rektorns inblandning och rektorn har skött förvaltning

och administration. Men Scherp & Scherp (2007) och Törnsén (2009) uttrycker att

det osynliga kontraktet är nu på väg att brytas. De flesta lärarna uppskattar detta på

grund av att det ger en möjlighet att bli sedda av rektorn och diskutera sin

undervisning. Aktivt deltagande av rektorer utvecklar undervisningen.

Skolinspektionen (Skolinspektionen 2010) anser att det kan vara så att skolorna

saknar de analysverktyg som skulle behövas för att undervisningen ska kunna

granskas på ett konstruktivt sätt. På de skolorna skolinspektionen undersökt sker det

sällan systematiska utvärderingar som kan användas i ett förbättringsarbete av

måluppfyllelsen. Utvärderingarna som lärarna gör av sin egen undervisning används

bara i enstaka fall i utvärdering av undervisning i ett större kvalitetsarbete på skolan

(Skolinspektionen 2010).

2.4.2 Kompetensutveckling Skolinspektionen (Skolinspektionen 2010) menar att rektorn har ett ansvar för att

lärarna kompetensutvecklas för att de ska kunna bedriva en undervisning i linje med

målen, och därmed kunna föra undervisningen mot ökad måluppfyllelse. Vidare kom

inspektionen fram till att rektorerna inte tycks uppfatta sig själva som tillräckligt

kompetenta för att kunna föra diskussion med lärarna om undervisningens innehåll

och kvalitet. Detta kan vara en förklaring till att klassrumsbesök som är strukturerade

sällan genomförs (2010). Detta kan även kopplas till den kontroll av måluppfyllelsen

som bör göras. Rektorn som upplever sig icke kompetent till att föra diskussion med

! 10!

lärarna om måluppfyllelsen i olika ämnen kan komma att ge detta en låg prioritet på

skolan.

Björkman (2008) har i sin studie undersökt av vad som gör skolor framgångsrika. Han

menar att när det gäller kompetensutveckling är det en stor fördel om flera på skolan

är inblandade i den. Då kan den användas som en hävstång för hela skolan. Om

kompetensutveckling sker på individnivå är den mindre framgångsrik.

2.4.3 Kommunikation

De rektorer som lyckas bra med sitt pedagogiska ledarskap menar skolinspektionen

(Skolinspektionen 2010) är de som ständigt kommunicerar med sina medarbetare.

Rektorerna ser till att det finns ett samarbete, och att rektorn har få mål men med höga

ambitioner. En rektor som aktivt kommunicerar de nationella målen är vad som krävs.

Det räcker inte med att en gång formulerat dem utan att ständigt kommunicera dem

och aktivt arbeta för att förverkliga dem i samarbete med lärarna (Skolinspektionen

2010).

Ärlestig (2008) har undersökt hur kommunikation mellan rektorer och lärare med

fokus på de nationella läroplanen fungerar. I sitt arbete har hon tittat på om det finns

skillnader i kommunikationsprocesser på framgångsrika och mindre framgångsrika

skolor. Hon fann att kommunikationen mellan lärare och rektor var ofta informella

samtal kring enskilda elever eller information. Många av lärarna upplevde att de

sällan talade med rektorn om frågor som rörde undervisningen eller liknande

pedagogiska frågor. I rollen som pedagogisk ledare fann Ärlestig att rektorn

distribuerade mycket information till lärarna. Det gavs däremot inte mycket tid till

lärarna att bearbeta och samtala om informationen i relation till deras

klassrumsarbete. Vidare var även feedback och tid för bekräftelse dåligt utvecklat.

Studien visade på att tiden för kommunikation var ojämnt fördelad på lärare, detta

ofta ett resultat av att rektorn jobbade med ”öppen dörr”. Jobba på det sättet gör att

ansvaret för kommunikationen och initiativet för kommunikation kom att ligga på den

enskilda läraren. Resultatet från de framgångsrika skolorna var att deras rektorer

oftare kommunicerade läroplansuppdraget och oftare gjorde klassrumsbesök. Rektorn

kommunicerade på ett flerdimensionellt sätt vilket ger att information gavs inte enbart

utan rektorn informerar, bekräftar och skapar utrymme för tolkning (Ärlestig 2008).

! 11!

3 METOD

3.1 Genomförande Då syftet med uppsatsen är att undersöka hur rektorer beskriver och upplever hur de

stöttar bildämnets utveckling så blev det naturligt att använda en kvalitativ metod,

enligt Bryman (2002). Valet föll på semistrukturerade intervjuer.

Den kvalitativa intervjun inbjuder till att ta del av den intervjuades ståndpunkt och

åsikt (Bryman 2002). En intervjuguide konstruerades utifrån uppsatsens

frågeställningar. I en semistrukturerad intervju tillåts avvikelser från intervjuguiden

för att kunna nå djupare kunskap och få fylliga svar. Intervjuguide användes under

intervjuerna och kompletterades med uppföljningsfrågor under intervjuernas gång.

Flexibiliteten i en semistrukturerad intervju ger den intervjuade möjlighet att berätta

om sina upplevda erfarenheter (Bryman 2002). Utav intervjuformerna kan den

semistrukturerade intervjun vara den form som utövar minst styrning. Forskaren

försöker med grund i intervjuguide/manual att få undersökningssituationen likt ett

vardagligt samtal. Intervjupersonerna får påverka samtalets gång, men forskaren

måste försäkra sig om att få svar på det som ska undersökas (Holme & Solvang

1997).

Båda intervjuerna har blivit inspelade. Inspelningarna har sparats som ljudfiler och

har transkriberats. Både transkriberingarna och ljudfilerna finns sparade hos

författaren. Intervjuerna kommer enbart att användas till denna uppsats.

Intervjusituationen styrde rektorerna över, rektor B valde att bli intervjuad i hemmiljö.

Rektor A intervjuades i ett konferensrum. Intervjumiljön var lugn och intervjuerna

kunde pågå ostörda.

3.2 Urval Bekvämlighets- eller tillfällighetsurval kommer ofta av tillgängligheten av de

personer som ska intervjuas (Bryman 2002), vilket är det urval jag har använt mig av i

denna undersökning. Intentionen var att utföra intervjuer med rektorer för

högstadieskolor. Den höga arbetsbördan som rektorer upplevde under vårterminen

gjorde att flera av rektorerna tackade nej och urvalet blev därav. Jag valde att kontakta

åtta rektorer i mellansverige. Kontakten hade först tagits via epost där jag beskrev

mitt syfte med uppsatsen kortfattat. Då jag fick kontakt med tre rektorer som var

! 12!

intresserade att bli intervjuade så bestämde rektorerna tid och plats. Dock ställde en

av rektorerna in intervjun som skulle ske över telefon bara 15 minuter innan

genomförande av intervjun. Kontakt har försökt att upprättats efter detta, dock har

inte en ny tid blivit inbokad. Förklaring som rektorn uppgav var den höga

arbetsbördan hon hade just då. De två rektorer jag kom att intervjua var en kvinna och

en man, valet är inte medvetet men det blir en styrka då det ger en balans i

undersökningen.

3.3 Etiska hänsynstagande och genomförande Kring etiska riktlinjer beskriver Brinkman och Kvale (2009) fyra områden: informerat

samtycke, konfidentialitet, konsekvenser samt forskarens roll. Med informerat

samtycke menas att personerna som ingår i undersökningen får information om syftet

och upplägget på undersökningen. Personerna får också veta att de när som helst kan

avbryta intervjun eller dra sig ur undersökningen.

Rektorerna har alltså frivilligt ställt upp på intervjun och har haft möjlighet att när

som helst avbryta sin medverkan i studien. Rektorerna har även blivit informerade om

att deras med verkan är konfidentiell samt syftet och upplägget av min uppsats.

De tre andra områdena som Brinkman och Kvale tar upp är konfidentialitet som

innebär att personerna i undersökningen inte ska kunna gå att identifiera genom

undersökningen. Forskaren behöver också överväga de konsekvenser som deltagarna

kan få utstå genom att vara med i forskningen, både under och efter undersökningen,

och väga det mot vad forskningen kommer att ge. Slutligen tar de upp forskarens roll

och vad den innebär. Forskaren ska bland annat vara medveten om att kvalitativ

forskning är en interaktiv forskning, därmed bör en professionell distans hållas.

Forskaren har ett ansvar i att bejaka de övriga tre områdena till exempel att det

informerade samtycket hålls (2009).

I intervjusituationen ska man ta hänsyn till vilka de personliga konsekvenserna kan

bli, så som stress. För att undvika detta så fick rektorerna själva bestämma tid och

plats så att de visste att de hade tid att bli intervjuade. I bedömningen av vilka

konsekvenser publicerandet av uppsatsen kan ha fann jag inga andra än positiva. Om

rektorerna upplevde att de inte har en vision för ökad måluppfyllelse i bild kan de

! 13!

efter genomförd intervju börja tänka på det. Detta är något som kan gagna både lärare

och elever på skolan. Negativa konsekvenser kan jag inte se. I arbetet har en

medvetenhet om forskarens roll funnits. I intervjuernas interaktivitet har jag försökt

att upprätt hålla en professionell distans.

4 RESULTAT OCH ANALYS I analysen av resultatet kommer jag att jämföra rektorernas svar med varandra. Samt

peka på några viktiga tendenser som tonar fram.

4.1 REKTORER A och B Rektor A är kvinna och har jobbat i fyra år som rektor på denna skola som har

förskola till årskurs nio och har ca 650 elever. Innan hon blev rektor var hon lärare

ibland annat SO på samma skola, hon har en kulturvetarutbildning i botten.

Rektor B har jobbat som lärare i matematik och NO några år innan han fick

rektorstjänsten på denna skola. Rektorstjänsten har han haft i lite mer än fem år.

Skolan har ca 300 elever och är en högstadieskola.

4.2 Bildämnets situation

4.2.1 Material och lokaler Rektor A beskriver en klassisk bildsal med material både för tvådimensionellt och

tredimensionellt arbete. Salen är även utrustad med projektor och någon dator, det

finns även kameror för filmning och fotografering. Det finns dock ej tillgång till

redigeringsprogram på annat ställe än vaktmästeriet där det finns någon dator.

Vaktmästeriet har inte eleverna tillgång till utan det är någon enstaka lärare som

använder redigeringsmöjligheterna, då andra ämnen än bild. Redigeringsprogram för

bild och film finns inte i någon större utsträckning någon annanstans på skolan vad

rektorn vet, men efterfrågan har inte funnits. På skolan finns möjlighet att boka en

vagn med 16 datorer, men den utnyttjar ej bildläraren. Rektorn beskriver att skolan

har haft en sträng budget de senaste åren, bild är ett kostsamt ämne och har efter

omständigheterna haft en budget som bildläraren ej haft invändningar till. Rektorn

önskar dock att kunna satsa mer på digitala verktyg för hela skolan. En ny satsning på

digitala verktyg behövs på grund av de nya kursplanerna, det krävs en större

tillgänglighet till dessa verktyg. Rektor B beskriver en bildsal som läraren är nöjd

! 14!

med och att hon får en budget som har varit tillfredställande. Bildläraren har tillgång

till kameror och bildsalen kommer under sommaren 2012 utrustas med nya

projektorer och fler datorer.

4.2.2 Behörighet Rektorn A menade att läraren på skola A är behörig, men en viss tvekan då läraren har

musiskt lärande i sin utbildning. Tvekan låg i att rektorn inte var säker på att

bildläraren hade tillräckligt många poäng i bild för att räknas som behörig. Skola A

har en bildlärare på skolan och eleverna möter denna först i årskurs sex. På rektor B:s

skola finns det en behörig bildlärare. Han uttrycker att hon har ”dubbel”behörighet då

hon även är konstnär. Rektor B menar att bildämnet fungerar mycket bra. Han menar

att de är lyckligt lottade på skolan då de både har en bildlärare och musiklärare som

inte bara är behöriga och duktiga inom sitt ämne utan också är eldsjälar och har sitt

ämne som fritidsintresse, eller yrke vid sidan.

”då har vi både konstnären som brinner för ämnet och yrkesmannen som

gör detta professionellt. Och den kombinationen är ju trevlig att ha.”

Rektor B

4.2.3 Rektorns upplevda situation av bildämnet Rektor B beskriver att bildämnet tillsammans med de andra praktiskestetiska ämnena

(praktiskestetisk är ett äldre begrepp som används av båda rektorerna, därför också i

denna studie) har en tongivande roll på skolan. Ett av sätten det manifesterar sig i är

att det på skolan B bedrivs estetiska projekt varje år som oftast har tagit form av en

musikal. Bildämnet beskrivs av rektorn i positiva ordalag och att samarbetet mellan

ämnena och lärarna fungerar väl. Rektor A beskriver att hon önskar mer av ämnet och

läraren.

”Det blir ganska mycket en egen ö. Och jag själv skulle tycka att det var

roligare om det fanns större samarbete med andra ämnen och andra lärare.

Sen är ju inte därmed sagt att bildämnet fungerar dåligt, kanske men,

kanske lite för traditionellt…” Rektor A

! 15!

Rektor A uttrycker också att bildläraren ofta blir ensam på olika sätt, och att det

ibland verkar vara självvalt. Hon tror att det finns flera skäl, ett av dem att

bildinstitutionen ligger, på denna skola, rent geografiskt en bit ifrån. Bildsalen finns i

ett eget hus tillsammans med slöjdsalar. Ett annat skäl som rektor A menar gör att

bildläraren har en distans är att den kan vara upptagen med för- och efterarbete i

bildsalen. Därför kanske man inte heller deltar i vad hon kallar för fikapedagogiska

diskussioner, det pågående samtalet kollegor emellan. Rektorn uttrycker en önskan att

bildläraren deltog mer i övriga ämnes- eller pedagogiska diskussioner.

4.2.4 Analys av rektorns upplevda situation av bildämnet Både rektor A och B beskriver att deras bildlärare är nöjda med sin budget och

bildsalar, de har inte kommunicerat något annat med dem i alla fall. Bildsalarna är

utrustade med material och möjligheter för flera klassiska hantverksmetoder. I

bildsalen A och B finns projektorer, men B kommer att utrustas med fler projektorer

och datorer. I bildsal A finns som sagt några datorer och en projektor men bildläraren

efterfrågar inte fler digitala verktyg då hon inte verkar använda dem i någon större

utsträckning i undervisningen. Rektor A och B beskriver att de har behöriga

bildlärare, men rektor A tvekar då hon inte vet hur många bildpoäng läraren har i sin

examen. Rektor B beskriver att hans lärare är ”dubbelbehörig” då hon både har

bildlärarexamen och verksam konstnär. Skola A:s bildundervisning beskrivs som

isolerad medan skola B:s som en del av hela verksamheten genom de estetiska projekt

som bedrivs. Rektor A önskar en bättre kommunikation mellan bildläraren och de

andra medarbetarna.

4.3 Rektorernas beskrivning av visuell kultur Rektor B gav inte ett utförligt svar då jag frågade om begreppet visuell kultur. Visuell

kultur kom att diskuteras i begränsad utsträckning då rektor B gärna framhävde

skolans implementeringsarbete av den nya läroplanen istället. Rektorn kände en viss

tvekan inför om eleverna fick visuell kultur i bildundervisningen. Rektorn medgav att

det fanns en betoning på det traditionella hantverket i bildundervisningen på skolan.

Men då skolan satsar stort på estetiska projekt så som musikaler så menar han att ett

breddat bildbegrepp kommer in i undervisningen och bilden får stort utrymme i dessa

produktioner. Rektor B säger att han har stor till tro till att bildläraren kommer att

reda ut begreppet. Rektor A menade att visuell kultur för henne var all kultur.

! 16!

”Visuell kultur, för mig det är egentligen nästan all kultur. Det kanske är

om man tänker sig tvådimensionellt eller tredimensionellt… Utan att vara

insatt i det är även vanliga bilder visuell kultur och visuell

kommunikation.” Rektor A

Hon menade att det var de kulturyttringar hon kallar för konstnärliga så som

tvådimensionellt eller tredimensionellt skapande. Men menar att det borde vara även

vanliga bilder som är visuell kultur och visuell kommunikation. Hon resonerar vidare

kring drama och relationen bild och text och menar att det borde kunna vara visuell

kommunikation och där med visuell kultur. Hon menar att visuella ting och

företeelser som kommunicerar är visuell kultur. Rektor A menar att en

bildundervisning som har sitt ursprung i visuell kultur har i uppdrag att göra elever

både till producenter och konsumenter av visuell kultur. Rektor A resonerar att

eleverna ska kunna förstå den visuella kulturen och inte bara oreflekterat konsumera

den, att kunna ifrågasätta information eleverna får och kunna använda sig av den i sin

tur. Rektorns tror att bildundervisningen på skolan har ett för stort fokus på

produktion av och inte konsumtion av visuell kultur. Rektor A önskar kunna erbjuda

en undervisning på skolan som ger mer av modern teknik med film, tv och

fotografering. Det tycker rektorn skulle gå ganska enkelt att få in i undervisningen om

viljan från bildläraren fanns. Rektor A menar att vi idag möts av så många olika

budskap inte minst i visuell form, detta gör att skolan ska förbereda dem och göra

dem visuellt kompetenta.

”Det krävs nog, ja det krävs nog att det är en sammanblandning av flera

ämnen. Jag tror inte man kan skapa visuellt kompetenta elever bara som

bildlärare faktiskt, för det kommer in så många andra aspekter. (…) Jag

tror att det krävs en form av tematisk överblick.” Rektor A

Rektor A menar att det inte bara är upp till bildundervisningen att åstadkomma detta

utan att detta är hela skolans uppdrag. Rektorn önskar ett större samarbete på sin skola

för att genomföra detta. En större sammanblandning av flera ämnen skulle gagna både

bildundervisningen och de andra ämnena. Rektor A menar att denna intervju har satt

! 17!

igång tankeprocesser hos henne och att hon behöver tänka mer på det i arbetet med att

fortsätta att utveckla skolan.

4.3.1 Analys av rektorernas beskrivning av visuell kultur Här en markant skillnad mellan svaren hos rektor A och B ifråga om beskrivning av

visuell kultur. Rektor B gjorde ingen ansats till att förklara begreppet visuell kultur

för mig. Rektorn kände en osäkerhet att resonera kring begreppet och pratar bort det

genom att föra intervjun in på implementeringsarbetet. Rektor B:s osäkerhet i

diskutera begreppet ledde till en diskussion om huruvida bildundervisningen skedde

enligt den Lgr 11 då det vidgade bildbegreppet upplevdes nytt för rektorn. Rektorn

menade att han upplevde en stor tillit till bildläraren skulle reda ut begreppet själv.

Kan det vara så att osäkerheten tyder på brist på kompetens inom området och därmed

en svårighet att vara med att analysera bildundervisningen? Rektor A däremot kunde

resonera sig till att visuell kultur är ett begrepp som innefattar en mängd visuella

uttryck. Hon ser en stor utmaning att bedriva undervisning i visuell kultur, något som

borde bedrivas tematiskt och inbegripa flera ämnen och lärare för att få visuellt

kompetenta elever. Rektor A önskar kunna erbjuda eleverna undervisning i mer

moderna tekniker.

4.4 Hur arbetet för ökad måluppfyllelse i bild bedrivs

4.4.1 Implementering av Lgr 11 I analys av måluppfyllelse i bildämnet så tar rektor B upp arbetet med den nya

läroplanen. Arbetet startade för ett år sedan och de arbetar intensivt. Föreläsningar har

hållts men det rektorn framhåller är de grupper där lärarna sitter och ”bråkar”. Rektor

B tycker att det är viktigt att lärarna får arbeta igenom detta ordentligt så att dessa

kursplaner verkligen blir implementerade. Lärarna träffas i flera olika slags grupper

för arbetet med Lgr 11, även i kommunövergripande lärgrupper. I dessa praktisk

estetiska lärare från olika nivåer, dock är det en liten kommun så fortfarande en ensam

bildlärare. Rektor B beskriver skillnaden för den praktiskestetiska gruppens process i

arbetet med implementeringen av Lgr 11 i citatet nedan:

”Om jag ska vara ärlig så ligger dom ju i just med läroplanen så ligger

dom ju lite efter. Men det är för att dom har mycket svårare uppgift. Jämför

man dom med ämneslaget i matematik, där sitter det sju lärare som har

! 18!

exakt samma ämne och samma terminologi. Och liksom fått fördjupa sig i

det, medans praktisk esteterna har fått gå lite i en slalombana, medans de

andra kör störtlopp…” Rektor B

Lärarna får jobba runt på ett annat sätt för att de ska kunna förstå varandras ämnen

och kursplaner. Rektor A beskriver ungefär samma implementeringsarbete och

samma situation på deras skola med de praktisk estetiska gruppen. Bildläraren ska

även ha träffat bildläraren på den andra högstadieskolan i kommunen vid något

enstaka tillfälle.

”Men det är klart att det här arbetet blir mer ensamt i dom här praktisk

estetiska ämnena (…)ingen att bolla med, så att mmmm där skulle man nog

kunna höja kvalitén en del faktiskt.” Rektor A

Rektorn upplever att kvalitén på arbetet borde gå att höjas i detta i just de praktisk

estetiska ämnena, svagheten är just de lärarna som inte har någon kollega i ämnet att

resonera med vilket kan gör att läraren fastnar i gamla traditioner eller att införandet

av ny kursplan inte går lika snabbt som i andra ämnen.

4.4.2 Kompetensutveckling Varken rektor A eller B hade fått önskemål om vidareutbildning av deras bildlärare.

Rektorerna hade inte heller erbjudit just bildlärarna ämnesspecifik vidareutbildning

för att eventuellt möta upp krav från den nya läroplanen, den som ges är mer allmänt

hållen. Båda rektorerna var av den åsikten att om lärarna behöver det så kommer de

att själva be om det. Rektor A menar med att i och med de nya kursplanerna, inte bara

i bild utan även t.ex. musik och geografi behövs förmodligen vidareutbildning av

lärarna då det finns ett krav att man ska använda digitala uttryckssätt. Detta kräver

även en ekonomisk insats inte bara i utbildning utan investering i datorer och

program. Rektorn menar att den budget som skolan har fått förhålla sig till har inte

gett någon möjlighet till några satsningar de senaste åren och skolan skulle behöva en

förbättrad ekonomisk situation för att kunna erbjuda den undervisning som krävs

enligt den nya läroplanen. Rektor B är nöjd med den ekonomiska situation skolan är i,

de kan göra de satsningar de önskar inför arbetet med den nya läroplanen.

! 19!

4.4.3 Kommunikation och analys av måluppfyllelse Rektor A upplevde att hon ej riktigt hade redskap till att analysera bildämnet. Den

insyn hon hade var genom medarbetarsamtal. Rektor A mindes även några samtal

med bildlärare och elever då betyg blivit ifrågasatta, för att få förklaring och

motivering på betygsbedömningen. Dialogen med bildläraren önskade rektor A att

den var bättre. Rektor A upplever att det är känsligare i ett ämne där det bara är en

lärare och att insynen därmed är sämre i bild än många andra ämnen. I andra ämnen

menar rektorn att man kan lättare diskutera kvalitéer i undervisningen utan att det

kommer att handla om den lärarens personliga prestation.

” man diskutera generellt i ett ämne, att så här borde man nog tänka i

historia. Och man kan diskutera omkring kvalitéer utan att det blir en

person. Jag tror att det är känsligare och svårare, när det är en ensam

lärare i ämnet…” Rektor A

Rektor B menade att han kände stort förtroende för skolans bildlärare och att

kommunikationen var jämn och kontinuerlig. Detta upplevde rektor B förstärktes

under de estetiska projekt som genomfördes och även under det pågående

implementeringsarbetet av Lgr 11. Under implementeringsarbetet träffades lärarna

träffades i olika grupper för samtal och genom dessa samtal höll sig rektor B

informerad. Rektor B menar att i samtal med bildläraren så har han sett att deras

bildlärare redan bedömer eleverna utifrån den nya kursplanen.

4.4.3.1 Självkontroll Det största problem som rektor A såg med bild på hennes skola var att bildläraren är

ensam. Det finns ingen kollega att jobba tillsammans med att till exempel byta prov

som man gör i matematik.

”… att man inte rättar sina egna prov utan att man rättar varandras. Och

då hoppas vi att kompetensen ska höjas och att det inte ska skiljas mellan

klasser. Men det är ju också svårare i bilden. Och hur bedömer man bild?

! 20!

(…)Det är ju svårare att få inblick i det egentligen (…) så kan jag tänka att

det borde jag nog kolla upp lite mer.” Rekor A

Rektor A menar att det blir det en självkontroll på skolan, inom ämnena. Rektorn

säger vidare att man som lärare i annat ämne kanske inte känner sig tillräckligt

kompetent på området för att vara med och bedöma bild, hon räknar själv in sig där.

”…kanske man känner att man inte är tillräckligt kompetent i just bild för

att kunna göra samma bedömningar heller som någon annan. Ibland blir

det ju subjektivt också, just bild på ett helt annat sätt. ” Rektor A

Rektor B beskriver samma problematik för honom och för bildämnet på hans skola.

För bildläraren är det svårt att få hjälp i bedömning och liknande då den ofta är ensam

om sin kompetens på skolan och som lärare i annat ämne har man inte möjligheten att

hjälpa till. Rektor B skulle önska regionala grupper för de mindre ämnena, att de

skulle kontinuerligt träffas och utbyta tankar och idéer. Rektorn tror att detta även

skulle kunna ge en bättre möjlighet till en mer rättvis bedömning för eleverna i

regionen.

”För jag ser ju också så tydligt, vi har ju genuint intresserade bild och

musiklärare och så vidare och jag vet att den bedömning de sätter, det

betyg de sätter är inte samstämmigt i regionen. Det finns inte en chans. Jag

kan ju sticka ut hakan och säga att jag är näst intill säker på att staden B

har södra Sveriges bästa musikelever, utan konkurrens... Men våra elever

har lägst betyg i musik, och det beror ju på att ju duktigare lärare du har,

ju mer professionellt du tittar på den här (Lgr 11) ju mer du håller dig till

uppdraget.” Rektor B

En tanke rektor B lekt med är vad som skulle hända om skolor skulle byta lärare vid

betygssättning för att se vad man gör skillnad i bedömningen. Han är övertygad om

att det finns en risk i de mindre ämnena, så som bild, att det kan bli ojämn

bedömning, skola till skola. Genom ett sådant samarbete och utbyte borde man kunna

höja professionaliteten och säkerställa en högre kvalité på undervisningen.

! 21!

4.4.3.2 Digital skolplattform

Ett sätt att jobba mot ökad måluppfyllelse är att den digitala skolplattform skola B

jobbar med. Plattformen kommer att ge en självkontroll för läraren att undervisningen

sker enligt kursplanen och att planeringen sker enligt den. Då planering görs på

plattformen så kommer läraren att ha att välja på vilka kvaliteter som ska utvecklas,

hur det ska bedömas och vilka områden de ska jobba med nu och senare. Programmet

är utformat så att det bara är delar från läroplanen som går att välja, därmed hjälper

den digitala plattformen att kontrollera att kursplanen följs. Detta är en planering som

både elever och föräldrar kan ta del av samt rektor, alla dessa tre parter kan därmed

kontrollera att undervisningen sker enligt kursplanen.

4.4.4 Analys av hur arbetet för ökad måluppfyllelse i bild bedrivs Kontrollen av bildämnet finns det skillnader och likheter mellan rektor A och B.

Rektor A upplever att hon inte kontrollerar bildämnet och ställer sig frågande i hur

detta görs. Hon ifrågasätter om hon själv har kompetensen att hjälpa till i

bedömningar och bedöma om undervisningen sker enligt kursplanen. Både rektor A

och B önskar kollegor till bildlärarna. Att kunna jobba i nätverk eller liknande för att

säkerställa kvalitén på undervisningen. Självkontrollen som kan bli i andra ämnen

återfinns inte i bilden då bildläraren är ensam, rektor B beskriver en liknande

situation. Rektor A har inget som kan ersätta denna självkontroll, rektor B däremot

förlitar sig på kommunikation med läraren. Rektor B tar också upp vikten av ett gott

implementeringsarbete av den nya kursplanen, han har en genomtänkt strategi och

plan genom implementeringsarbete och beskriver den med stolthet. Men återigen är

bildläraren ensam i detta ämne och i samma situation som de andra praktiskestetiska

lärarna. Rektor B framhåller även skolplattformen som är i startgroparna på skola B,

den kommer att ge främst den undervisande läraren men även rektor, elever och

föräldrar en möjlighet att analysera att undervisningen sker enligt Lgr 11.

I det pedagogiska ledarskapet ska rektorerna kunna ge personal möjlighet till

kompetensutveckling för att kunna utföra sina uppgifter professionellt. Båda

rektorerna svarade att kompetensutveckling har ej efterfrågats av deras bildlärare.

Bildläraren på skola A verkar inte utföra någon undervisning med hjälp av

redigeringsverktyg på datorer då hon t.ex. inte bokar datorvagnen som finns att tillgå.

Kan det vara så att hon ej har kompetens och då skulle hon behöva utbildning. Eller är

! 22!

detta kopplat till att läraren bedriver undervisningen på grund av traditionen i ämnet.

Den kompetensutveckling som erbjöds på skola A och B när denna undersökning

gjordes var kopplat till den nya läroplanen och var likadan för alla lärare, en mer

allmänt hållen. Då båda rektorerna menar att kompetensutveckling inte efterfrågas,

hur väl fungerar kommunikationen mellan rektor och lärare? Är det så att när

kommunikationen fungerar väl, kan läraren framföra sina önskemål till rektorn?

Det finns en skillnad mellan rektor A och B i kommunikationen mellan rektor och

bildlärare. Rektor B upplever att kommunikationen är väl fungerande och via samtal

med bildläraren får en uppfattning att bildämnet sker enligt kursplanen. Rektor A

däremot menar att det finns mer att önska inom kommunikationen, det finns en

osäkerhet i att kritik kan uppfattas som att det riktas mot personen och inte

undervisningen.

4.5 Sammanfattning av resultat och analys Ur resultat och analys kan följande teman plockas ut för vidare diskussion.

4.5.1 Bildämnet - en ö Rektorerna beskriver en ensamhet i ämnet. Rektor A uttrycker att bildämnets situation

likt en ö isolerad från andra i flera hänseenden så som geografiskt, att läraren är

ensam ämnesföreträdare på skolan och att hon ställde sig utanför de pedagogiska

diskussionerna. Rektor B visade på de ämnessamarbeten som skedde med hjälp av

estetiska projekt, men bildläraren var fortfarande ensam i sitt ämne. Rektor A och B

pekade vidare på att den självkontroll som sker i ämnen med flera ämnesföreträdare

fattas i bildämnet. Rektorerna talade om att de saknade den kompetensen i bildämnet

för att hjälpa bildläraren och kunna ersätta den självkontrollen. Rektor B önskar

kunna erbjuda möjligheter för att hans bildlärare ska kunna träffa andra bildlärare,

detta för att kunna säkerställa en god kvalité på undervisningen.

4.5.2 Tillgång till analysverktyg Rektorerna verkar vara insatta i bildämnets materiella situation men förlitar sig på att

bildläraren sköter undervisningen enligt kursplanen. Avsaknaden av analysverktyg av

kursplanerna ger att rektorerna har mindre insikt i undervisningen jämfört med andra

ämnen på skolan. Analysverktyg så som nationella proven i andra ämnen ger en

indikation om att undervisning sker enligt kursplanen. Rektor A verkar sakna

analysverktyg för bildämnet. Rektorn måste förlita sig på bildlärarens försäkran om

! 23!

att kursplanen följs. Även rektor B tar bildlärarens ord på att kursplanen följs men

framhäver analysverktyg som den digitala skolplattformen och

implementeringsarbetet av Lgr 11.

4.5.3 Fungerar kommunikationen? För att rektorn ska kunna få information om bildundervisningen krävs en god

kommunikation. För att få kompetensutveckling inom sitt ämne krävs att läraren

kommunicerar detta till sin rektor. Den kompetensutveckling som erbjuds är allmänt

hållen i förknippning med implementeringsarbetet. Rektor A och B har olika

upplevelser om hur kommunikationen fungerar. Rektor B verkar ha en god

kommunikation med skolan bildlärare och håller sig informerad till exempel om

implementeringsarbetet i den praktiskestetiska gruppen. Rektor A medger att det finns

brister i kommunikationen med bildläraren och förklarar det med att bildsalen ligger

avsides och att bildläraren inte deltar sporadiskt i det kontinuerliga pedagogiska

samtalen på skolan. Rektor A är rädd för att kommunikationen kring undervisningen

ska uppfattas som personlig kritik då bildläraren är ensam ämnesföreträdare.

4.5.4 Kompetens Rektorernas olika lärarbakgrund påverkar ämnesförståelse. Detta kan förklara

skillnaden i resonemanget kring begreppet visuell kultur. Kan rektor B:s osäkerhet

tyda på brist på kompetens inom bildområdet och därmed en svårighet att vara med

att analysera bildundervisningen? Rektor A däremot kunde resonera sig till att visuell

kultur är ett begrepp som innefattar en mängd visuella uttryck. Den utmaningen som

bildämnet står inför, då visuell kultur är del av bildbegreppet, kan lösas genom att

undervisningen bedrivs tematiskt. Då ges förutsättningar för att skapa visuellt

kompetenta elever. Rektor A menar att en bildundervisning som har sitt ursprung i

visuell kultur har i uppdrag att göra elever både till producenter och konsumenter av

visuell kultur. Rektor A resonerar att eleverna ska kunna förstå den visuella kulturen

och inte bara oreflekterat konsumera den, att kunna ifrågasätta information eleverna

får och kunna använda sig av den i sin tur. Rektorns tror att bildundervisningen på

skolan har ett för stort fokus på produktion av och inte konsumtion av visuell kultur.

Rektor A önskar kunna erbjuda en undervisning på skolan i modern teknik.

! 24!

5 DISKUSSION

5.1 Medvetenhet om de fysiska förutsättningarna De två rektorerna har en medvetenhet om bildämnets fysiska förutsättningar på sina

respektive skolor. Rektorerna ska kunna tillhandahålla en god lärandemiljö och

redskap för att bedriva undervisning som Lgr 11 föreskriver (Lgr 2011). Detta lyckas

de nog med då bildlärarna enligt rektorerna inte haft någon invändning. Min

invändning är att tillgången till digitala verktyg är dock inte helt självklar. Situationen

som beskrivs på skola A där andra lärare har drivit igenom att få tillgång till

redigeringsverktyg och att bildläraren ej har bokat den vagn med datorer som finns att

tillgå. Detta får mig att ifrågasätta bildlärarens motivation eller intresse till att ha

digitala verktyg i undervisningen. Varför de på skola A verkar användas mycket

sällan kan inte denna undersökning svara på men det är en tydlig tendens att digitala

verktyg används i en för liten utsträckning i bildundervisningen som NU 03 (2004)

har kommit fram till. Digitala verktyg kommer att behöva användas i undervisningen

för att få in visuell kultur på ett naturligt sätt i undervisningen och därmed kunna

implementera och följa Lgr 2011 på ett korrekt sätt. Att redigeringsprogram finns

endast i vaktmästeriet är en gåta för mig och något som måste lösas på skola A. Det

kan vara bra att slippa bedriva bildlektioner i vaktmästeriet då bildundervisning

kräver att elever ska kunna redigera digitalt. Även om rektorerna som pedagogiska

ledare har kunnat tillhandahålla med bra verktyg till lärarna så hjälper inte det

måluppfyllelsen om de inte används enligt vad kursplanen föreskriver.

5.2 Bildämnet ett isolerat ämne

I detta arbete slår det mig hur ensamma bildlärare kan vara. Om det är självvalt eller

en tradition det vet jag inte men som rektor A beskriver en isolering av bildämnet och

bildläraren.

5.2.1 Kompetensutveckling Vad gör isoleringen med kompetensutvecklingen för bildläraren? Björkman (2008)

säger att kompetensutveckling fungerar som en hävstång om flera från samma skola

deltar i den. I implementeringsarbetet som rektor A och B beskriver så sker förvisso

en hel del av arbetet tillsammans med andra lärare, dock i en mer allmänt hållen

kompetensutveckling. Lärsituationer tillsammans med andra bildlärare finns knappt,

vilket skulle kunna förhindra en utveckling av bildundervisningen. Båda rektorerna

önskade att deras bildlärare kunde få ingå i ett nätverk med kollegor att bearbeta

! 25!

undervisning och kursplaner med. Det är den pedagogiska ledarens ansvar att se till

att kompetensutveckling sker (Scherp & Scherp 2007). Om läraren är ensam

ämnesföreträdare tycker jag att det borde vara extra viktigt att den pedagogiska

ledaren verkligen ser till att läraren kompetensutvecklas. Hos rektor A kunde en

medvetenhet skönjas att kursplanen inte följdes, till exempel genom att datorvagnen

inte användes av bildläraren. Rektorn borde då kunna dra en slutsats om att

kursplanen ej följs och att anledning kan vara att kompetensutveckling behövs i form

av vidareutbildning. Att vänta tills att kompetensutveckling efterfrågas kan ställa till

med bekymmer ifall kommunikationen inte är god från början. Begära

kompetensutveckling kanske är svårare om dialogen med rektorn inte är så utvecklad.

5.2.2 Kommunikation

Ärlestigs (2008) resonemang om att arbeta med en öppen dörr kan stämma in på

rektor A. Hon verkar vilja att diskussioner sker i de sociala situationer som sker i

vardagen, ”fikapedagogiska”. Men bildläraren verkar ha en tendens att dra sig undan

från skolans aktiviteter utanför undervisningen. Om så är fallet så borde rektorn ta sitt

ansvar i kommunikationen för att försäkra sig om att det är en god måluppfyllelse i

bildämnet. I och med att det är rektorns ansvar att undervisningen följs upp och

utvärderas (Lgr 2011)(Skollagen 2010:800) så måste rektorn ta sitt ansvar för

kommunikationen. Vidare säger rektorn att hon inte vill att det ska uppfattas som

personlig kritik att diskutera kvalitéer i bildlärarens undervisning då hon är ensam i

sitt ämne. Detta kan vara ett exempel på det dolda kontraktet som finns mellan lärare

och rektorer (Berg 1999). Att höra sig för om bildlärarens undervisning är att bryta

kontraktet och det kanske är det som rektor A drar sig för. Men enligt Törnsén (2007)

är detta något som de flesta lärarna välkomnar och drar nytta av. Lärarna tyckte om

att få diskutera sin undervisning med rektorn har kommit att utveckla den, därmed blir

det en bättre måluppfyllelse. Rektor A borde inte vara så försiktig i kontakten med

bildläraren utan se till att bryta det dolda kontraktet som kan finnas mellan dem.

Rektor B beskriver en fungerande och god kommunikation med bildläraren. Denna

kommunikation borgar för en god måluppfyllelse på skolan (Skolinspektionen 2010).

Ärlestig (2008) menar att framgångsrika rektorer kommunicerade på ett sätt som

gjorde att han eller hon informerar, bekräftar och skapar utrymme för tolkning. Detta

tycker jag stämmer in på rektor B när han beskriver implementeringsarbetet som

pågick. Han uttryckte att det var viktigt att lärarna fick tillfälle att bråka med varandra

! 26!

och bearbeta Lgr 11. Rektor B beskriver det som att medans andra ämnen kunde åka

”störtlopp” var det mer ”slalom” för de praktisk estetiska ämnena. Rektor A inser att

det i dessa grupper skulle kunna gå att höja kvalitén på implementeringsarbetet.

Att kommunikationen fungerar mellan rektor B och bildläraren är fint, men

kompetensen att bedöma om kursplanen följs har rektor B den? I fråga om visuell

kultur så pratades det bort i exempel på implementeringsarbete bland annat. Rektor B

kände sig osäker inför begreppet visuell kultur. Skillnaden mellan rektor A och B är

deras lärarbakgrund. Rektor B har en bakgrund som matematik och NO-lärare vilket

kanske kan bidra till att han känner en osäkerhet i att definiera begreppet visuell

kultur. Skolinspektionen (2010) kom fram till att rektorer kunde uppleva sig inte ha

tillräcklig kompetens inom de olika ämnena för att ta ämnesdiskussioner med lärare.

Det skulle kunna vara fallet då rektor B ej besvarade frågan kring visuell kultur. Detta

kan även kopplas till den kontroll av måluppfyllelsen som bör göras. Rektorn som

upplever sig icke kompetent till att föra diskussion med lärarna om måluppfyllelsen i

olika ämnen kan komma att ge detta en låg prioritet i skolan (Skolinspektionen 2010).

Jag undrar om det finns en rimlighet i att rektorerna ska ha en kompetens att sätta in

sig i alla kursplaner. Rimligt eller ej hjälper det arbetet mot ökad måluppfyllelse. Det

kanske är rimligt om det sker till en viss nivå, läraren är ju fortfarande den som är

”expert” i ämnet.

5.2.3 Analysverktyg

Rektor B tog upp att den digitala plattformen de ska använda gör att den nya

kursplanen kommer att implementeras. Den kommer att hjälpa läraren att planerar sin

undervisning efter Lgr 11 och där med kommer kursplanen att implementeras väl. Jag

håller med om detta men vill framhålla att detta verkar gälla planeringen, inte vad

som verkligen undervisas i och hur eleverna upplever det. Denna skolplattform kan

vara ett bra analysverktyg om det används i kombination med något mer. Rektor A

och B lyfter att den självkontroll som finns i andra ämnen finns ej i bild då lärarna är

ensamma i ämnet. Denna självkontroll kan användas som ett slags analysverktyg eller

för utvärdering då det säkerställer kvalitén på undervisningen, måluppfyllelsen ökar

förhoppningsvis. Bildläraren har ingen att jämföra till exempel bedömningar med,

återigen är bildämnet en ö.

! 27!

5.3 Visuell kultur – ett vidgat bildbegrepp Rektor A har en bakgrund som kulturvetare och SO-lärare, det är förmodligen hennes

bakgrund som gjorde henne säkrare i sitt resonemang jämfört med rektor B. Hon

resonerade sig fram till en definition av visuell kultur som stämmer relativt väl in med

Lgr 11 och forskningens definition.

5.3.1 Visuell kultur – vanliga bilder och mycket mer

Rektor A började sitt resonemang att visuell kultur borde vara kulturyttringar i två och

tredimensionellt skapande. Om resonemanget hade stannat här hade det inte varit

visuell kultur enligt den forskning som presenterats i detta arbete. Men det skulle

kunna överens stämma med de exempel som kursplanen i bild (Lgr 2011) tar upp som

exempel på visuellt skapande i sin syftestext, med undantag för miljöer är det två och

tredimensionellt skapande som är representerade. Då rektor A fortsätter sitt

resonemang menar hon att även vanliga bilder borde vara visuell kultur. De ting och

företeelser som kommunicerar menar rektor A är visuell kultur. Detta stämmer väl

överens med vad Silvers (2004) och Sparrman (2002) beskriver att visuell kultur är att

man studerar vad man ser inte allt betraktaren ser, alltså allt som är meningsbärande

för en människa kan vara visuell kultur.

Var visuell kultur börjar och slutar kan vara svårt. Rektor A diskuterar om drama kan

vara visuell kultur och förhållandet bild och text om texten då kan vara visuell kultur.

Det är en styrka enligt mig att hennes resonemang inte är helt fast här. Vart drar man

gränsen för visuell kultur? Hur mycket ska få plats inom bildundervisningen? I

kursplanen för bild kan intrycket ges att det är viktigast att eleverna får möta olika

typer av visuell kultur. Men då den visuella kulturen enligt W.J.T. Mitchell (1986)

handlar om att studera seendet, vad ting och företeelser bär med sig för information

till betraktaren av kulturen. Att studera den visuella kulturen är att studera seendet

som är kulturellt konstruerat. Då studeras alla typer av bilder, både från hög och låg

kultur. Mitchell skulle mena att rektor A:s resonemang kring vart den visuella

kulturen har sin gräns är riktig. Den visuella kulturen sträcker sig in i texten, det

talade och skrivna språket då man även kan studera metaforens bilder betyder.

Den avgränsningen som ges i och med de exempel i syftestexten kursplanen 2011

(Lgr 2011) kan vara till hjälp för bildläraren att begränsa stoffet som bör ingå i

undervisningen. Frågan är om de exempel som ges i syftestexten begränsar för

! 28!

mycket i relation till vad begreppet enligt Silvers och Mitchell tycks innehålla. För att

få hela bilden av vad skaparna till kursplanen menar med visuell kultur bör man ta till

sig kommentarerna till bildämnet, där visuell kultur beskrivs vidare.

5.3.2 Visuell kultur skapar visuellt kompetenta elever Rektor A beskriver sin skolas bildundervisning som för traditionell. Hon menar att en

bildundervisning som har sitt ursprung i visuell kultur har i uppdrag att göra elever

både till producenter och konsumenter av visuell kultur. Här går det att dra en

parallell till Kerry Freedman (1997) där hon beskriver hur bildundervisning har en

stor utmaning i hur man kommer att undervisa i visuell kultur. Men lyckas skolan

med undervisningen får det konsekvensen i att eleverna blir kompetenta till att

bearbeta, reflektera och producera visuella budskap och bilder. Freedman (1997) tar

upp hur bildundervisningen måste vara närmre elevernas livsvärld för att vara

relevant. Detta sker genom till exempel film och digital bild. Detta är något som

rektorn A gärna skulle vilja ha större del i undervisningen på skola A, vilket borde

vara självklart om undervisningen ska ske enligt kursplanen i bild då detta tydligt

finns med (Lgr 11) men också redan i Lpo 94 (Skolverket 2004). Detta är ett exempel

på hur kursplanen inte har lyckats implementeras på ett tillfredställande sätt.

Rektor A menar att skapa visuellt kompetenta elever ligger i hela skolans uppdrag och

med hjälp av samarbete ämnena emellan borde de kunna skapa detta. Rektor A tror att

det kan vara svårt för bildläraren att ensam kunna skapa visuellt kompetenta elever.

Kerry Freedman (1997) menar att när undervisning i bild har sitt avstamp i visuell

kultur har bildundervisning en stor utmaning i hur man kommer att undervisa göra

elever kompetenta till att bearbeta, reflektera och producera visuella budskap och

bilder. Bildundervisningen leder då till produktion och berikning av den visuella

kulturen och att visuell kultur får debatteras och analyseras. Att rektor A menar att det

är något hela skolan strävar efter är väl i sig inte något att kritisera. Men jag undrar

om uttalandet kan ta bort något från bildundervisningens ansvar. Bildläraren borde via

sin utbildning ha en kompetens inom detta område, ligger det inte främst i

bildlärarens ansvar att eleverna blir visuellt kompetenta? Rektor B beskriver

bildundervisningen på skola B som traditionellt men genom främst de estetiska

projekt som bedrivs på skolan så sker undervisningen enligt ett vidgat bildbegrepp.

Här är det ett tematiskt arbete som bedrivs där ämnen samarbetar och ger ett arbete

! 29!

inom visuell kultur. Samarbetet kan alltså hjälpa till att bedriva undervisningen inom

visuell kultur, men tar inte bort ansvaret från bildläraren.

Om skolan arbetar för en ökad måluppfyllelse i bild och implementerar den nya

kursplanen och där med visuell kultur är jag övertygad om att ämnet kommer att

upplevas som mer relevant. Elever kan komma att se nyttan med att vara visuellt

kompetenta och på så sätt bidra till ett bättre samhälle.

6 Metoddiskussion Intervjuguiden fungerade väl och gjorde att intervjun flöt på bra. Valet av

semistrukturerade intervjuer gjorde att jag fick ett rikt material i hur dessa rektorer

uppfattade sin och bildundervisningens situation. Då jag skrev intervjuguiden hade

jag inte kommit i kontakt med skolinspektionens granskningar. Genom dessa

skrivelser förstod jag att ordet kontroll inte används i syftet att ta reda på om

läroplaner följs, utan analys och utvärdering är mer korrekta ord att använda i

sammanhanget vilket jag kom att använda i uppsatsen. Detta bedömer efter svaren jag

fått inte ha påverkat undersökningen nämnvärt. Min personliga hållning till ämnet kan

ha påverkat studien då jag brinner för att få arbeta för att bildämnet ska vara relevant

för alla som kommer vara i mitt framtida klassrum.

Denna kvalitativa studie är begränsad till två rektorer. Detta ger en bild av dessa

rektorers inställning och beskrivning av situationen på deras skolor. Metoden visar på

dessa rektorers synpunkter och gör inte anspråk på att ge en allmän bild av rektorer

överlag. Då det är rektorerna som har blivit intervjuade så är det deras perspektiv av

undervisningen och situationen som ges. Rektorernas perspektiv har jag sedan jämfört

för att få en analys.

Då dessa intervjuer genomfördes pågår implementeringsarbetet av kursplanerna Lgr

11. På grund av att införandet av nya kursplaner kom detta att ta stor del av den delen

av intervjun som handlade om kontroll av måluppfyllelse.

7 AVSLUTNING

I min undersökning har jag inte kontrollerat hur det verkligen står till med

måluppfyllelsen på skolan. Undersökningen är endast hur rektorn själv upplever att

det fungerar. Intressant skulle vara att göra en jämförelse hur rektor och bildlärare

! 30!

tycker att måluppfyllelsen är. Vidare undersökning kunde till exempel innehålla

intervjuer med bildlärare och rektor för att få en vidare bild av bildämnets situation.

Bildämnet och visuell kultur skulle kunna studeras vidare hur väl det implementeras.

Forskning kan bedrivas på hur det nya begreppet påverkar bildundervisningen. Gör

begreppet visuell kultur att bildundervisningen mer relevant eller blir bild ett utvattnat

ämne då gränserna för ämnet förflyttas och stofftätheten ökar.

Med tanke på att den nya kursplanen som implementeras och kompetensutveckling

som har diskuterats i detta arbete skulle det vara intressant att vidare studera hur

bildlärare står rustade inför den nya läroplanen. Är det några särskilda områden som

behöver stärkas och vilken kompetensutveckling behövs. En sådan studie skulle

kunna vara nyttig både för lärarutbildare och för rektorer.

!

! 31!

8 KÄLLFÖRTECKNING

!Skriftliga källor:

Berg, Gunnar (1999) Skolkultur - nyckeln till skolans utveckling: en bok för

skolutvecklare om skolans styrning. Stockholm: Gothia.

Bryman, Alan (2001) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Björkman, Conny (2008) Internal capacities for school improvement - Principals ́

Views in Swedish Secondary Schools. Umeå universitet: Pedagogiska institutionen 88.

Dorn, Charles M. (2005) >>The End of Art in Education<< Art Education, The

Return of Visual Culture (Why Not?), 58 (6), s. 47-51.

Freedman, Kerry (1997) >>Teaching Technology for Meaning<< Art Education, 50

(4), s. 6-12.

Holme, Idar Magne & Solvang Krohn, Bernt (1997) Forskningsmetodik : om

kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun.

Lund: Studentlitteratur.

Mitchell, W.J.T. (1986) Iconology: Image, text, Ideaology. Chicago & London: The

University of Chicago Press.

Scherp, Hans-Åke., Scherp Gun-Britt (2007). Lärande och skolutveckling: Ledarskap för demokrati och !meningsskapande. Karlstad University Studies rapport nr: 3.!

Skolinspektionens rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor

leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse. Stockholm.

Skolinspektionens rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska

verksamheten. Stockholm.

! 32!

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.

Stockholm: Fritzes./

Skolverket (2011) Kommentarmaterial till kursplanen i bild. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2004) Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 Huvudrapport –

bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd. Stockholm:

Skolverket.

Sparrman, Anna (2002) Visuella kulturer i barns vardagsliv – bilder medier och

praktiker. Linköpings universitet: Tema Barn

Silvers, Anita (2004) >>Pedagogy and Polemics: Are Art Educators Qualified to

Teach Visual Culture?<< Symposium Arts Education and Visual Culture Studies, 106

(1) s. 19-23.

Skollagen (2010:800) http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-

800/?bet=2010:800 2012-08-24

Törnsén, Monika (2009) Successful Principal Leadership: Prerequisites, Processes

and Outcomes. Umeå universitet: Pedagogiska institutionen nr. 91.

Ärlestig, Helene (2008)Communication between principals and teachers in successful

schools. Umeå universitet: Pedagogiska institutionen nr. 89.

Muntliga(källor:(

(

Rektor!A!:!mellansverige,!2012.!Enskild!intervju!2012X05X07!

!

Rektor!B!:!mellansverige,!2012.!Enskild!intervju!2012X05X17!

Bilaga&1&

Intervjuguide&!Hur!ser!förutsättningarna!för!bildämnet!ut!i!er!skola?!Hur$många$bildlärare?$Behöriga$lärare?$Lokalmässigt,$ekonomiskt,$tidsmässigt,$materialmässigt,$tillgång$till$digitala$verktyg$och$program,$t.ex.$kameror,$projektor$m.m.?$!!!!!!Hur!anser!du!som!pedagogisk!ledare!att!bildämnet!fungerar!på!er!skola?!!!!!!!!I!kursplanen!används!begreppet!visuell!kultur!för!att!bredda!det!traditionella!bildbegreppet.!Vad!har!du!för!tankar!kring!visuell!kultur!och!bildämnet?!!!!!Vad!krävs!för!att!skapa!visuellt!kompetenta!elever,!vad!innebär!det!för!dig?!Kan/Vad!gör!ni!för!att!erbjuda!det?!!!!!!!Hur!har!ni!jobbat!med!implementeringen!av!den!nya!kursplanen!i!bild?!Utbildning,$samarbete$med$andra$bildlärare/praktiskt$estetiska$ämnen/lärarlag$!!!!!!Hur!kontrolleras!att!undervisningen!sker!enligt!kursplanen!i!bild?Skiljer$det$sig$från$andra$ämnen?$$!!!!Vad!ser!du!för!utmaningar!för!bildämnet!i!dag?!!!!!!Vad!har!du!som!pedagogisk!ledare!för!visioner!för!bildämnet!i!framtiden?!!