resultatuppföljning 2012¥r-2012.pdf · digitala verktyg i forma av interaktiva tavlor, datorer...

1

Resultatuppföljning

2012

Barn & Skola

Lidköpings kommun

Lidköping 2013-05-17

Ulf Karlsson barn- och skolchef Gunilla Kindberg biträdande barn- och skolchef

2

Innehåll 1. Inledning ............................................................................................................................. 4 2. Beskrivning av Barn & Skolas verksamhet och organisation ............................................ 4

2.1 Organisation ................................................................................................................. 5 2.2 Barn- och elevhälsan .................................................................................................... 5 2.3 Mångfaldsenheten ........................................................................................................ 6

2.3 Särskild undervisningsgrupp ........................................................................................ 6 2.4 Grundsärskolan ............................................................................................................. 6

3. Viktiga händelser under år 2012 ........................................................................................ 7 4. System för kvalitetsarbetet ................................................................................................. 7 5. Förutsättningar för kvalitetsförbättringar 2012 .................................................................. 8

5.1 Ledarutveckling ............................................................................................................ 8 5.2 Kompetensutveckling i förskolan................................................................................. 8

5.3 Kompetensutveckling i grundskolan ............................................................................ 8 5.4 Kompetensutveckling i fritidshem ............................................................................... 9 5.4 Skapande skola ............................................................................................................. 9 5.5 Kultur i skolan .............................................................................................................. 9

5.6 Barn & Skolas internationella arbete ......................................................................... 10 5.7 Barn & Skolas miljöarbete ......................................................................................... 10 5.8 Elevrådsmöten ............................................................................................................ 10

5.9 IT utveckling – Digital kompetens för framtidens kunnande .................................... 10 5.10 Natur och Teknik för alla ......................................................................................... 10

5.11 Ungdomsforum – lilla ungdomsforum ..................................................................... 11 5.12 PIL – prevention i Lidköping ................................................................................... 11 5.13 Tryggve .................................................................................................................... 11

5.14 Dysfunktion – Samspel - Utveckling och lärande .................................................... 11

6. Personal och ekonomi ...................................................................................................... 12 6.1 Personal ...................................................................................................................... 12 6.2 Ekonomi ..................................................................................................................... 12

7. Förskolan .............................................................................................................................. 14 7.1 Normer och värden ..................................................................................................... 14

7.2 Utveckling och lärande ............................................................................................... 15 7.3 Barns inflytande ......................................................................................................... 15 7.4 Förskola och hem ....................................................................................................... 16

7.5 Årlig plan mot diskriminering och kränkningar ......................................................... 16 7.6 Analys och åtgärder .................................................................................................... 17

7.7 Åtgärder ...................................................................................................................... 18 8. Pedagogisk omsorg- Familjedaghem ................................................................................... 19

8.1 Normer och värden ..................................................................................................... 19

8.2 Familjedaghemmets uppdrag ..................................................................................... 20

8.3 Barns inflytande ......................................................................................................... 20 8.4 Familjedaghem och hem ............................................................................................ 20 8.5 Gruppverksamhet ....................................................................................................... 20

8.6 Årlig plan mot diskriminering och kränkningar ......................................................... 21 8.7 Analys och åtgärder .................................................................................................... 21 8.8 Åtgärder ...................................................................................................................... 21

9. Fritidshem ............................................................................................................................. 22 9.1 Normer och värden ..................................................................................................... 22

3

9.2 Fritidshemmens uppgift.............................................................................................. 23

9.3 Barns delaktighet och inflytande ................................................................................ 23 9.4 Diskriminering och kränkningar ................................................................................ 24 9.5 Samarbete fritidshem och hem ................................................................................... 24

9.6 Analys och åtgärder .................................................................................................... 24 9.7 Åtgärder ...................................................................................................................... 25

10. Grundskolan ....................................................................................................................... 26 10.1 Normer och värden ................................................................................................... 26 10.2 Kunskaper ................................................................................................................. 27

10.3 Kunskapsöversikt ..................................................................................................... 29 10.3.1 Nationella ämnesprov årskurs 3 ............................................................................ 29 10.3.2 Nationella ämnesprov årskurs 6 ............................................................................ 32 10.3.3 Nationella ämnesprov årskurs 9 ............................................................................ 36 10.3.4 Slutbetyg årskurs 9 ................................................................................................ 37

10.4 Elevens ansvar och inflytande .................................................................................. 40

10.5 Skolan och hem ........................................................................................................ 41

10.6 Skola och omvärlden ................................................................................................ 41 10.7 Årlig plan mot diskriminering och kränkningar ....................................................... 42 10.8 Analys och åtgärder .................................................................................................. 42 10.9 Åtgärder .................................................................................................................... 44

11 Sammanfattning .................................................................................................................. 44 12 Sammanställning av resultat över tid .................................................................................. 47

4

1. Inledning

Kommunen arbetar med och följer upp sin verksamhet genom ett styrkort. Hela

kommunen har en gemensam vision: ”Lidköping – en välkomnande och hållbar

kommun”. För att arbeta mot visionen har politikerna valt fyra strategier.

Framgångsfaktorerna anger vad som krävs för att lyckas i arbetet mot visionen och

indikatorerna visar om vi är på rätt väg. I barn-och skolnämndens

verksamhetsberättelse år 2012 görs en uppföljning av Barn & Skolas resultat i

förhållande till kommunens styrkort.

Barn & Skola bidrar till kommunens vision genom att göra våra verksamheter

välkomnande och hållbara. Resultatuppföljningen visar hur Barn & Skola svarar upp

mot de nationella målen. Den ger information om Barn & Skolas verksamheter,

organisation, viktiga händelser under år 2012, förutsättningar för

kvalitetsförbättringar, verksamheternas resultat, åtgärder för en ökad måluppfyllelse

samt arbetet för fortsatta kvalitetsförbättringar.

Barn & Skolas mål är att alla elever når fullständig grundskolekompetens, är behöriga

till gymnasieskolan och att elever med funktionsnedsättningar når de individuellt

ställda målen.

2. Beskrivning av Barn & Skolas verksamhet och organisation

Barn- och skolnämndens ansvarsområde omfattar förskola, allmän förskola,

familjedaghem, dygnet runt öppen verksamhet för barn i åldern 1-12 år, öppen

förskola, förskoleklass, grundskola, särskilda undervisningsgrupper (internationella

klassen, autismgrupper), fritidshem, grundsärskola, musikskola och

fritidsgårdsverksamhet

Verksamheter:

De kommunala förskolorna har 1 741 barn fördelade på 29 förskolor

I kommunen finns två fristående förskolor som tillsammans har 54 barn

Kommunen har en öppen förskola och en familjecentral. I familjecentralen

samarbetar förskolan, barnavårdscentralen, barnmorskemottagningen och

socialtjänsten

Den dygnet runt öppna verksamheten på Ängsholmens förskola har 37 inskrivna

barn i åldern 1,5-12 år. Verksamheten är öppen alla dagar i veckan, året runt.

Det finns 31 familjedaghem med 204 inskrivna barn varav 29 skolbarn

Andelen barn i åldern 1-5 år med plats i förskola och familjedaghem är 94 %

Den kommunala grundskolan har 4 013 elever fördelade på 18 skolor.

På fritidshemmen finns det 1 509 inskrivna barn.

Den kommunala grundsärskolan har 49 elever, 9 av dessa elever är integrerade

på en årskurs 7-9 skola, Fredriksdalskolan

Den fristående skolan har 263 elever (förskoleklass -årskurs 9) och 131 barn har

fritidshemsplats

I kommunen finns sex fritidsgårdar med en avgiftsfri verksamhet. Flera av

fritidsgårdarna har ett begränsat öppethållande under veckorna.

5

Musikskolan är en frivillig verksamhet för att stimulera barn och ungdomar i

musikalisk verksamhet. Musikskolan har utbildning i olika instrument,

ensemble, sång, kör och orkester. Det har under året varit 948 elever som

deltagit i musikskolans olika verksamheter. Musikskolan har två lärare som

är utbildade i Funktionell musik terapi (FMT)

Antal personal som arbetar i verksamheterna är cirka 1120

Bemanningspool som förser kommunens verksamheter med vikarier när behov

Uppstår

2.1 Organisation

Barn- och skolchefen ansvarar för all verksamhet för barn i åldern 1-17 år och arbetar

främst med barn- och skolnämnden i de strategiska frågorna. Biträdande barn- och

skolchefen har ansvar för utvecklings- och kvalitetsfrågor och är ersättare för barn-

och skolchefen. Verksamhetschefen har personalansvar för rektorer och förskolechefer

och har det operativa ansvaret för personal- och elevärenden. Ekonomi-och

planeringschefen har ansvar för budgeten och den övergripande planeringen av

lokaler, utemiljö mm. Barn- och skolkontoret har en ekonomi-och planeringsgrupp,

personalteam, utvecklingsteam, informationsteam och IT-grupp som ger

verksamheterna stöd, service och inspiration. Barn & Skolas verksamheter är indelade

i 24 enheter. Enheterna leds av rektorer och förskolechefer och på vissa enheter finns

också biträdande rektorer och förskolechefer. Personalen är organiserad i arbetslag och

de leds av en arbetslagsledare. Arbetslagsledarna är tillsammans med rektorerna

nyckelpersoner i att leda och utveckla det pedagogiska arbetet på enheterna.

2.2 Barn- och elevhälsan

Bärande idé ”Alla barn är kvar på sin enhet, där all personal har ett professionellt

förhållningssätt som innebär att varje individ kan utvecklas optimalt”. Idén är viktig i

arbetet med att utveckla Barn & Skolas verksamhet ur ett inkluderingsperspektiv för

barn och elever i åldrarna 1-17 år. Inom barn- och elevhälsan finns

specialkompetenser såsom psykolog, kurator, läkare, skolsköterskor och

specialpedagoger. Barn- och elevhälsochefen är chef över personalen som arbetar i

fasta elevhälsoteam (kurator, skolsköterska och specialpedagog) på skolorna.

Rektorerna är uppdragsgivare och arbetsledare för teamen. Specialpedagogerna har

under året fått kompetensutveckling i att använda digitala verktyg. På förskolorna

finns barnhälsoteam med specialpedagoger. Vid organisation av resurser kring

eleverna är principen att först säkerställa resurser till de elever som har behov av

särskilt stöd. Därefter utformas organisationen för hela gruppen/skolan. Mobila teamet

är ett samarbete mellan Barn & Skola och Social & Arbetsmarknad för att stärka

samverkan runt barn och unga med olika utmaningar. Teamet ansvarar för att

organisera nätverksmöten med både interna och externa samverkansparter.

Rutiner för det systematiska barn- och elevhälsoarbetet har arbetats fram och de

innehåller bland annat vilka åtgärder som ska vidtas när:

- Elever riskerar att inte nå kunskapskraven i läroplanen

- Elever utsätts för mobbing, kränkningar och trakasserier

6

2.3 Mångfaldsenheten

Mångfaldsenheten leds av en rektor som har ansvar för svenska som andra språk,

modersmål och en särskild undervisningsgrupp (internationella klassen). Den

internationella klassen finns på en av kommunens grundskolor och där bedrivs

undervisning för nyanlända elever. I uppdraget ingår även att ge eleverna en

introduktion i det svenska samhället.

Tiden och resursinsatsen i internationella klassen är individuellt anpassad med

avsikten att snabbt slussa ut eleven till sin hemklass.

I den internationella klassen finns ca 25 elever per termin fördelade från förskoleklass

till årskurs 9

Mångfaldsenheten har även ansvar för förskolans arbete med modersmålsstöd och

interkulturellt förhållningssätt. En projektledare arbetar med språk-och kulturpiloter

samt modersmålspedagoger på ett antal förskolor i syfte att utveckla det interkulturella

förhållningssättet och modersmålsstödet i förskolan.

2.3 Särskild undervisningsgrupp

Aspen skolcenter – en särskild undervisningsgrupp för elever inom autismspektrat.

En arbetsgrupp har genomfört en översyn av verksamheten på Aspen skolcenter

utifrån den nya skollagen, skolans uppdrag och styrdokument. Syftet var att

verksamheten skulle lokalintegreras i befintliga grundskolor. Detta för att säkerställa

att alla elever kan få undervisning i alla ämnen med behöriga lärare. Undervisningen

får anpassas men enbart efter elevens förutsättningar och behov och undervisningen

ska så långt som möjligt vara likvärdig. Detta innebar att Aspen skolcenter upphörde

vårterminen 2012 och eleverna inom autismspektrat är numera integrerade i den

ordinarie skolverksamheten på tre skolor, Stenportskolan, Fredriksdalskolan och

Rudenschöldskolan.

2.4 Grundsärskolan

Grundsärskolan är lokalintegrerad på en F-årskurs 6 skola, Stenportskolan.

Verksamheten på Stenportsskolan omfattar årskurs F-10. En mindre grupp elever i

klass 7-10 är lokalintegrerade på en årskurs 7-9 skola, Fredriksdalskolan.

Individintegrerade elever finns på 4 av kommunens grundskolor. Lärarna får

regelbunden handledning från personal på grundsärskolan. En rektor är ansvarig för

samtliga elever i grundsärskolan.

Antal lärare per 100 elever 27,1 (kommungruppen 33,6, riket 29,2).

Kostnaden per elev (exklusive skolskjuts) är 306 400 kr (kommungruppen 383 800 kr,

riket 376 600 kr).

Ett fokusområde under året har varit att utveckla elevernas självständighet och

eleverna har i större utsträckning varit med och utformat sin individuella

utvecklingsplan (IUP). Lärarna arbetar med pedagogiska planeringar, där eleverna är

delaktiga vid start av nya arbetsområden. Arbetet med processböcker har gjort att

eleverna bättre kan följa sin egen lärprocess. Fler elever har önskat och erhållit betyg

vid avslutad skolgång. Eleverna har blivit mer delaktiga i skolans demokratiska

processer genom ett aktivt deltagande i skolans olika råd. Samverkan med

grundskolan har förekommit i olika former. Projekt ”Stenporten” – ett projekt för att

utveckla samverkan med grundskolan. Arbetet med att uppföra en kopia av

stadsporten har löpt under hela året och eleverna har fått pröva på olika hantverk och

bidragit till den konstnärliga utsmyckningen av porten. En klass har haft idrott

tillsammans med en grundskoleklass.

7

3. Viktiga händelser under år 2012

Nationella prov i årskurs 6 visar att Lidköpings elever ligger över rikssnittet i alla

delprov i svenska, matematik och engelska

Fortsatta kompetensutvecklingsinsatser inom förskola och grundskola till följd av ny

skollag och nya läroplaner

Commeniusprojektet To do It startades under året. Det är ett projekt inom

biosfärområdet med fokus på det hållbara samhället som Vinningaskolan och

Vänermuseet deltar i tillsammans med en skola och ett biosfärområde i Slovenien

85 procent av alla enheter har blivit diplomerade för ”Förskola – skola för hållbar

utveckling”

Lärplattformen Tango är i drift och används av pedagoger, elever och föräldrar

Digitala verktyg i forma av interaktiva tavlor, datorer och lärplattor finns tillgängliga i

alla våra verksamheter

Stor satsning har genomförts under året för att utveckla pedagoger och ledares digitala

kompetens.

Styrda resurser för att arbeta operativt med barn och elever har rätt till särskilt stöd

Familjecentralen med öppna förskolan startade sin verksamhet i vårdcentralen

Guldvingens lokaler.

Nya förskolelokaler togs i bruk och byggnationen av Sjölunda ängs förskola

påbörjades

4. System för kvalitetsarbetet

Rektor/Förskolechef är ansvarig för enhetens resultatuppföljning och har genom

dokument och dialoger med sina arbetslag fått in underlag för att skriva enhetens

redovisning. I resultatuppföljningen redovisar rektor/förskolechef resultatet av årets

arbete med valda fokusområden samt hur väl verksamheterna svarar upp mot de

nationella målen. I resultatuppföljningen görs en sammanfattande analys och en

beskrivning av framtida utvecklingsområden. Varje familjedaghemsgrupp skriver en

verksamhetsberättelse som utgår både från både den egna verksamheten i hemmet och

den gemensamma gruppverksamheten. I verksamhetsplanen redovisar

rektor/förskolechef hur de organiserar för barns och elevers utveckling och lärande,

sitt systematiska kvalitetsarbete samt vilka områden som fokus ligger på under nästa

läsår utifrån analysen i resultatuppföljningen. Barn- och skolnämndens ledamöter har

dialog med varje rektor/förskolechef och ansvariga för fristående förskolor och

fritidshem om årets resultat i alla verksamheter. Resultatet från dialogerna ligger till

grund för nämndens fortsatta arbete och prioriteringar.

8

5. Förutsättningar för kvalitetsförbättringar 2012

5.1 Ledarutveckling

Alla rektorer och förskolechefer har gått ett ledarutvecklingsprogram under året som

har anordnats av konsultföretaget INDEA. Barn & Skola har tio rektorer som går den

statliga rektorsutbildningen. Tre förskolechefer har gått Förskolelyftet.

Verksamhetschefen är ute på kontinuerliga besök i verksamheten och för dialog med

förskolechefer och rektorer om deras arbets-och utvecklingsorganisationer. Barn &

Skolas utvecklingsteam ansvarar för innehållet på kontinuerliga mötesforum. Där ges

möjlighet till kompetensutveckling, information, inspiration, erfarenhetsutbyten och

dialog om Barn & skolas uppdrag. En stor satsning har genomförts under året för att

öka rektorer och förskolechefers digitala kompetens. Rektorer och förskolechefer har

fått en digital kompetensutveckling i samarbete med LIN Education.

5.2 Kompetensutveckling i förskolan

Förskolan – en egen skolform i nya skollagen med fokus på fyra ämnesområden,

matematik, språk och kommunikation, naturkunskap och teknik.

Barn & Skola har inlett ett samarbete med Högskolan Väst, Trollhättan för att ge

kompetensutveckling i förskolans reviderade läroplan. Under året har 45 pedagoger

gått en matematikkurs på 7,5 högskolepoäng. Processledare i förskolan har under året

träffats tre gånger under handledning av lärare på Högskolan Väst för att få verktyg att

driva utvecklingsprocesser i arbetslagen. Alla förskolor i kommunen har nu minst en

pedagog som har gått förskolelyftet.

Pedagogernas medvetenhet om förskolans uppdrag har ökat avsevärt under åren som

Barn & Skola har satsat på central kompetensutveckling.

Pedagogerna skapar goda förutsättningar för barnens lärande och utveckling både inne

och ute. Pedagogerna har fortsatt arbetet med sina utemiljöer och barnen har fått både

inspirerande och kreativa lärmiljöer. Pedagogerna utgår från synen på det kompetenta

barnet både i planeringar och i mötet med barnen.

Kvaliteten på våra förskolor uppmärksammas och det kommer kontinuerligt

förskolechefer och pedagoger på studiebesök från andra kommuner.

5.3 Kompetensutveckling i grundskolan

Grundskola 2012 startade år 2009, ett utvecklingsprojekt med syfte att höja kvaliteten

i våra skolor. Syftet beskriver vi i tre delar:

-vi vill ha en skola som möter en allt snabbare samhällsutveckling

-vi vill ha en skola som möter konkurrensen från andra kunskapskällor

-vi vill ha en skola som möter den nya generationen.

I grundskolan har processledare fortsatt arbetat med att i sina arbetslag förankra den

nya samlade läroplanens (Lgr 11) övergripande mål, kursplaner och kunskapskrav.

Nätverksträffar i pedagogisk planering, bedömning och betyg och implementering av

de nya kursplanerna har fortsatt under året. Grundskolans processledare och rektorer

har under hösten påbörjat sin digitala resa mot ett omdefinierat ärande. En satsning

med fokus på digitala verktyg, digital kompetens och formativ bedömning har

genomförts under hösten tillsammans med LIN Education.

En matematikutvecklare arbetar övergripande med åtgärder för att höja resultaten i

matematik.

9

5.4 Kompetensutveckling i fritidshem

Förvaltningen gör en egen insats för kvalitetsutvecklingen på fritidshemmen,

Kvalitets- och utvecklingsplan för fritidshem (KUFF). Syftet är att tydliggöra och

synliggöra arbetet på fritidshemmen. All fritidshemspersonal har under hösten år 2012

fått kompetensutveckling i att arbeta med digitala verktyg. Temat var Spel och lärande

och genomfördes av LIN Education.

Vidare har dialogbaserade grupper både på personalnivå och chefsnivå arbetat med

Lärande i samspel med skolan. Mätningar av barnnärvaro sker ute på enheterna två

gånger under året för att utveckla verksamheten. Att erbjuda en meningsfull fritid är

ytterligare ett tema som fritidshemmen har arbetat med under året. Föreläsningar har

genomförts när det gäller skolans nya läroplan och skollag. Vidare startades en

arbetsgrupp för att ta fram en ny informationsfolder till hemmen. Utvecklingsarbetet

genomförs med regelbundna nätverksträffar av processledare från alla fritidshem. De

utvecklar, delger och sprider sitt arbete på enheterna och följer upp resultatet av

enkäter med barn och vårdnadshavare.

5.4 Skapande skola

Under år 2012 har förvaltningen, med Kulturrådets statsbidrag på 950.000 kr,

genomfört olika projekt på skolor i kommunen. I projektet har samarbetet mellan

professionella kulturskapare och skolans lärare utvecklats och gjort kulturen till ett

naturligt inslag i skolans lärprocesser. Alla skolor har varit med på olika sätt, antingen

genom att själva skapa eller genom att delta i filmvisningar, musikkonserter eller

utställningar. Pedagogerna har inspirerats genom att delta i projekten och fått in nya

metoder och arbetssätt i undervisningen. Skapande skola arbetet har stor betydelse för

våra elevers utveckling, kreativitet, drivkraft och motivation. Projektet har bidragit till

att elever nått en högre måluppfyllelse i flera ämnen samt att de fått ett större intresse

för olika former av kultur. Eleverna har med stor delaktighet arbetat kreativt med

dans, film, konst, musik och skapande aktiviteter

5.5 Kultur i skolan

Målet är att varje verksamhet under ett år ska bli erbjuden professionell scenkonst

antingen dans, teater eller musik.

Scenkonst beställs numera för varje årskurs och det innebär att alla elever sett minst en

föreställning. Barnen på förskolorna har också fått ta del av teater- och

dansföreställningar under året. Barn & Skola har en dramapedagog som arbetar med

att träffa eleverna innan en föreställning eller i bearbetningen efter en föreställning.

Skapande skola bygger på med olika aktiviteter kring föreställningarna. Vid inköp av

scenkonsten försöker man hitta föreställningar som kopplas till förskolors och skolors

arbete med miljö, relationer, vänskap, främlingsfientlighet, utanförskap mm.

Kostnaderna för busstransporter är höga och Barn & Skola arbetar på att hitta en

lösning för att kunna sänka kostnaderna.

10

5.6 Barn & Skolas internationella arbete

Genom e – twinning möts barn och elever från olika länder på nätet. I årskurs 1-6 har

en del klasser arbetat med olika teman exempelvis vardagsliv i andra länder. I de äldre

årskurserna har lärarna använt e-twinning som ett verktyg för att skapa intresse för

omvärlden samt för andra språk.

Barn & Skola (Vinningaskolan) har ett Comeníus Regio projekt tillsammans med

Kultur& Fritid (Vänermuseet) och Slovenien. Temat är hållbar utveckling, miljö och

biosfärområdet. Under året har besök gjorts i skolan och biosfärområdet i Slovenien.

Två av våra högstadieskolor har genom e-twinning fått kontakt med lärare i Frankrike

och planerar ett utbyte och eventuell jobbskuggning. Under år 2012 har vår

internationella koordinator arbetat med att hjälpa skolor med ansökningar till olika

EU-projekt. Barn & Skola har skickat in fyra ansökningar till olika internationella

projekt.

5.7 Barn & Skolas miljöarbete

Det finns en fastställd miljöhandlingsplan som kommunens miljöarbete utgår från. Det

största bidraget till kommunens miljöarbete har skett genom det pedagogiska arbete

som bedrivs inom förskola och skola. 80 procent av alla enheters föräldrar har fått

information om begreppet ”Hållbar utveckling” vid minst ett tillfälle under året. 85

procent av enheterna är diplomerade förskola - skola för hållbar utveckling. Varje

rektorsenhet har en eller flera miljöombud. Rektor/förskolechef och miljöombudet

säkerställer arbetet med det systematiska miljöarbetet på enheterna. Kommunen ingår

i biosfärområdet Vänerskärgården, Kinnekulle och ett samarbete har startat med

Götene och Mariestad med fokus på skola och utbildning.

5.8 Elevrådsmöten

Barn- och skolnämnden träffar representanter från elevråden i årskurserna 5-9, två

gånger per läsår. Det är en del i att vara delaktig i en demokratisk process och eleverna

lyfter upp olika saker som de vill diskutera med politikerna.

5.9 IT utveckling – Digital kompetens för framtidens kunnande

Under året har antalet digitala verktyg ökat i alla verksamheter och alla pedagoger har

var sin lärplatta. De tre högstadieskolorna har ett digitalt verktyg till varje elev. Under

året har stora kompetensutvecklingsinsatser genomförts för att öka den digitala

kompetensen och kunskapen hos pedagogerna om hur verktygen kan användas i barns

och elevers undervisning och lärmiljöer. Lärplattformen Tango utvecklas hela tiden

och är nu ett redskap för barn, elever, vårdnadshavare och personal. I lärplattformen

registrerar lärarna elevers frånvaro/närvaro och de har även tillgång till en

bedömningsmatris.

5.10 Natur och Teknik för alla

NTA är ett koncept för undervisning i naturkunskap och teknik som är

forskningsanknutet. Lärarna får kompetens i att undervisa i de teman som de gått

utbildning i och det är en tydlig koppling till läroplans- och kursplanemål. Det är ett

11

elevaktivt arbetssätt och eleverna måste samarbeta för att lösa uppgifterna. Alla

grundskolor är med i NTA och arbetar med 1-2 tema per år.

5.11 Ungdomsforum – lilla ungdomsforum

Ungdomsforum är ett samverkansprojekt mellan Svenska kyrkan, Studiefrämjandet,

Kultur & Fritid och Barn & Skola.

Kommunens tre högstadieskolor och den fristående skolans årskurs 7-9 är med i

projektet. Syftet är att många aktörer tillsammans agerar för att påverka och arbeta

med ungdomars språkbruk, attityder och värderingar. Det finns ett program för varje

årskurs och elever får genom film, föreläsningar och utställningar ta del av olika

teman inom värdegrundsområdet. Eleverna bearbetar sina upplevelser dels genom

gruppdiskussioner med vuxna och dels genom olika aktiviteter. Eleverna gör egna

dikter, radioprogram, filmer, scrapbooking och collage där de redovisar tankar och

känslor som väckts av det de upplevt. Elevernas respekt för varandra har ökat och

märkbara attitydförändringar syns bland eleverna på 7-9 skolorna.

5.12 PIL – prevention i Lidköping

PIL är en kunskapsbaserad föräldramötesmodell som syftar till att ta upp ämnen som

berör både hem, förskola, familjedaghem och skola. Utbildningsmaterialet

har använts av pedagogerna på föräldramöten under året för att för att stötta vårdnads-

havarna i sin föräldraroll.

Denna föräldramötesmetod omfattar i dagsläget förskoleklass – årskurs 6. En

arbetsgrupp är tillsatt för att även ta fram ett material för årskurs 7-9 och årskurs 1 på

gymnasiet.

5.13 Tryggve

Ett koncept där Barn & Skola, Utbildning och Social & Arbetsmarknad samarbetar för

att öka medvetenheten och kunskapen hos pedagoger om hur alkohol- och droger kan

påverka elevers vardag och få dem att vara uppmärksamma på signaler hos eleverna

som är i behov av stöd och hjälp. För barn och ungdomar finns möjlighet till

organiserade stödgrupper och enskilda samtal med utbildad personal.

5.14 Dysfunktion – Samspel - Utveckling och lärande

Syftet är att öka medvetenheten bland all personal inom Barn & Skola om vad en

uppväxt i en familj med dysfunktionella samspelsmönster kan få för konsekvenser när

det gäller utveckling och lärande. Barn & Skolas handledare möter all personal i små

grupper under en treårsperiod för att genom information och reflektion öka kunskapen

hos alla pedagoger och på så sätt höja kvaliteten i uppdraget och förhindra framtida

utanförskap.

12

6. Personal och ekonomi

6.1 Personal

Personalanpassningar behöver ständigt göras för att ha rätt dimension och kompetens i

våra verksamheter. Omställningsåtgärderna har under år 2012 kostat ca 400 000 kr.

En kartläggning har genomförts på alla enheter i förvaltningen inför kraven på lärar-

legitimation och behörighet i förskola och skola. Detta arbete kommer att pågå till år

2015.

Kartläggningen visar att vi har en hög andel utbildade lärare. När det gäller

behörigheten återstår Skolverkets arbete med att göra prövningar av vissa

examensbevis. Redan nu kan man förutse att det kommer att behövas kompletterande

utbildningar för de praktiskt - estetiska ämnena samt speciallärare/specialpedagoger

inom särskolan. Innan alla prövningar är gjorda är det svårt att få en helhetsbild av

läget.

Barn & Skola har en hög andel högskoleutbildad personal och ligger över

riksgenomsnittet i alla verksamheter; förskola, förskoleklass, fritidshem och

grundskola

Den lagstadgade rättigheten till utökning av sysselsättningsgrad har tillgodosetts på

enheterna innan extern rekrytering sker. I samband med ny skollag är det troligt att

anta att rektorer inte har möjlighet att erbjuda heltidsanställning i lika hög grad med

tanke på behörighetskravet. Detta är också en försvårande omständighet i det uppdrag

som förvaltningen fått när det gäller det kommunala heltidsprojektet.

Sjukfrånvaron inom Barn & Skola har minskat jämfört med tidigare år och ligger

fortfarande under kommunsnittet. I kommunen totalt har sjukfrånvaron ökat något.

Barn & Skola har utökat samarbetet med företagshälsovården för att uppmärksamma

och förebygga ohälsa bland medarbetarna.

6.2 Ekonomi

Barn- och skolnämndens uppdrag styrs i huvudsak av skollag och nationella

styrdokument. Detta uppdrag ska utföras inom ramen för de medel som

kommunfullmäktige tilldelar nämnden.

Kommunen har, genom den nya skollagen, en skyldighet att erbjuda förskola till alla

barn från ett års ålder. Efterfrågan på förskoleverksamhet är konstant hög och är nu på

en nivå som motsvarar 94 procent av samtliga barn i åldern 1-5 år (1970 barn i

årsgenomsnitt år 2012). Även under år 2012 har det tillfälligt bedrivits en förskola på

Ågårdsskogens vårdcentrum, Skogsgläntans förskola, för ca 50-60 barn. Under året

har projektering och byggstart skett avseende ny förskola för ca 90-100 barn på

Sjölunda äng (inflyttningsklar augusti 2013).

Under året har undersökande arbete inletts för att på Sjölunda äng säkerställa en

framtida grundskola för ca 300-350 elever. Fortsatt utbyggnad på Askeslätt medför att

Barn & Skola behöver se över och eventuellt ändra sina upptagningsområden för

grundskolorna Stenporten och Stenhammar.

13

Avrapportering av olika områden i nämndens internkontrollplan för år 2010- år 2012

har skett kontinuerligt till nämnden. Ny plan kommer att upprättas för år 2013 som ett

led i att nå målet med en god ekonomisk hushållning.

Barn- och skolnämnden uppvisar i stort sett ett nollresultat (+1 054 tkr).

Under verksamhetsåret, efter beslut i kommunfullmäktige i juni, fick barn- och

skolnämnden ett tilläggsanslag om 6,8 mnkr. Anslaget har använts på det sätt som

avsågs i samband med begäran och därmed har nämnden inte behövt vidta åtgärder i

form av uppsägningar av personal.

I budget år 2012 avsatte nämnden tre mnkr som en förvaltningsgaranti för att täcka

eventuella underskott på enheter och annan verksamhet. Garantin har inte behövt

utnyttjas fullt ut under året och detta medför ett mindre överskott på 1 054 tkr (0,2

procent). Nämnden begär att få ta med detta överskott till nästa år då det ligger inom 1

procentregeln.

Investeringsanslaget har använts för inköp av inventarier framförallt till förskolan till

följd nya lokaler. Investeringsanslaget har inte utnyttjats till fullo främst beroende på

att förvaltningen tillämpar leasing istället för att köpa lärplattor. Vi har använt 470 000

av 2 mnkr

14

7. Förskolan

Förutsättningar År 2010 År 2011 År 2012

Antal barn 1 677 1 734 1 741

Antal barn fristående förskola 56 56 55

Antalet inskrivna

barn/avdelning

17 17 18

Andel % årsarbetare med

högskoleutbildning

67 % 67 % 70 %

Inskrivna barn/årsarbetare 5,3 5,5 5,2

Andel % barn 1-5 år med plats i

förskola o familjedaghem

90 % 92 % 94 %

Personalkostnad/barn 72 529 kr 73 513 kr 75 451

Övriga kostnader/barn 1 642 kr 1 839 kr 1 883 kr

Antalet barn i förskolan ökar för varje år. Under åren 2009 -2012 har verksamheten

utökats med ca 200 barn. Under året har Lidåkers nya förskola öppnat för 90-100 barn

och Saleby har genom en utbyggnad fått fler förskoleplatser. Byggnationen av den nya

förskolan på Sjölunda äng för 90-100 barn har påbörjats.

Barn- och skolnämnden arbetar utifrån kommunfullmäktiges inriktningsbeslut om ett

genomsnitt under året på 18 barn grupperna. I Skolverkets rapport för år 2012 ligger

Barn & Skola på ett snitt på 18 barn/avdelning.

Kostnaden per inskrivet barn i förskolan är 120 000 kr (i kommungruppen är

kostnaden 115 300 kr, riket 123 600 kr). Lidköping har en högre kostnad per inskrivet

barn än jämförbara kommuner.

Kommunen har en hög servicenivå med generösa öppettider på samtliga förskolor.

Samtliga barn blir erbjudna en plats inom lagstadgad tid. Det finns dygnetruntöppen

verksamhet året runt. Kommunen har en öppen förskola och från och med hösten år

2012 ingår en del av öppna förskolan i familjecentralen Guldvingen.

Lidköpings kommun har en hög andel högskoleutbildad personal, 70 kommungruppen

60 %, riket 54 %).

7.1 Normer och värden

Många av förskolorna lyfter fram förmågorna som barnen skall ges rätt att träna på i

förskolan, förmåga att respektera, empati, ansvar är områden som är framträdande.

Förskolorna har valt olika metoder för att ge fokus åt normer och värden men det mest

framträdande mönstret är att arbeta i tema och projekt arbetsform. Förskolorna lyfter

även samtalet i vardagen som den viktigaste brytpunkten och att arbeta nära barnen

som guide i kamratrelationer och medvetenheten kring våra förhållningssätt.

I förhållningssättet lägger pedagogerna in begreppen förebild, beröm och uppmuntran,

att uppmärksamma, förtroende och respekt.

Genom förskolornas olika metoder växer resultatet fram genom att de beskriver att

barnen visar omsorg om sin miljö och om varandra men också tilliten till vuxna

15

genom att barnen vågar komma till vuxna med sina funderingar och be om stöd. Även

vissa särskilda aktiviteter lyfts fram som kompisveckor, arbetet med materialet

stegvis, kompiskort och medvetna gruppstärkande aktiviteter.

Det är dock det långsiktiga arbetet med normer och värden som kommer vara

viktigast. Några förskolor belyser svårigheten att få fatt i resultatet av arbetet med

normer och värden och beskriver detta väl genom att det hela tiden är en pågående

process.

Pedagoger har i verksamheterna använt sig av olika strategier för att nå måluppfyllelse

i normer och värden. Exempel på strategier är gruppsammansättning, gruppstärkande

lekar och aktiviteter, kompissamtal och ritsamtal.

7.2 Utveckling och lärande

Förskolorna fortsätter fördjupa sin förståelse av temaarbete och projekt. För att belysa

lärprocesserna i förskolan så utvecklas pedagogernas förståelse och fördjupning i

pedagogisk dokumentation. Pedagogerna använder bilder, filmer, loggböcker och

anteckningar som material för reflektion och analys av arbetet. Redovisningarna visar

många pedagogiska dokumentationer som bilagor där barns lärande lyfts fram.

Många beskriver att man i förskolan börjar arbeta med lärplattformen Tango där

dokumentationer av barnens lärprocesser visas för familjerna. Framgångsfaktorer som

beskrivs är pedagogernas medvetenhet kring lyssnandet på barns teorier, att ge barn

tid för sitt undersökande, den pedagogiska miljöns betydelse för lärandet och

medvetenheten hos pedagogerna att reflektera över barns lärande. Pedagogerna lyfter

fram – Vi kan se glada, aktiva, kreativa och nyfikna barn. I redovisningarna från

förskolorna finns många bilder med som visar barn som är i en aktivitet där de i

samspel med andra visar, samtalar och utforskar.

Även förskolan olika platser lyfts fram som framgångsfaktorer i utvecklingen av

normer och värden. Platser som beskrivs är inne på förskolan men också att

förskolornas trädgårdar, skogen, dungar, studiebesök är berikande platser som

stimulerar barns lärande.

Framträdande arbetsområden som vi ser i redovisningarna är matematik,

naturvetenskap, skriv- läsprocesser, estetiska lärprocesser samt bygg och konstruktion.

Barnen har under året också fått introduktion till digitala verktyg. Barnen har i detta

varit ett utforskande barn som fått pröva och lära sig tillsammans med medforskande

pedagoger. Verktygen har använts främst att ta bilder och filmat. Pedagogerna har

prövat sig fram med olika appar och vissa förskolor har skapat böcker och spelat in

filmer. Vi kan se att förskolorna är i ett gemensamt lärande kring digitala verktyg.

7.3 Barns inflytande

Genomgående i redovisningarna framträder ordet delaktighet. Delaktigheten är

grunden för att barnen ska utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter

och där med ges möjlighet att påverka sin situation.

16

Metoder som förskolorna har använt sig av är barnens delaktighet genom att erbjudas

att göra val, valen kan handla om att välja rum, aktiviteter, projekt, att vara inne eller

ute.

Pedagogerna beskriver väl från förskolorna att det sker en stor glädje och högre

motivationslust till deltagande när barnen får vara med och påverka. Den främsta

strategin här är att pedagogerna har utvecklat sin förmåga att lyssna till barnens röst

och uttryck av åsikter på riktigt. Pedagogerna beskriver att det har blivit ett mer

tillåtande klimat och att man kan se att nya kamratrelationer har skett för att barn

väljer utifrån den aktivitet som de är nyfikna att undersöka och inte utefter vad

kamraterna väljer. Detta gör att det blir grupper av barn som kanske annars inte hade

mötts i lärandet och leken.

Förskolorna lägger också in ordet kompetenta barn i en relation till delaktigheten att få

vara med och påverka. – Vi utgår från barnens intresse vid utformningen av

verksamheten och den pedagogiska miljön. Tillsammans med barnen väljer vi projekt

som vi forskar om.

7.4 Förskola och hem

Förskolorna fortsätter att arbeta med PIL. Det genomgående arbetet på förskolorna i

relation till hemmen är deras arbete med att visa, genom dokumentationer, barnens

lärande på förskolorna. Många förskolor involverar familjerna i arbetet med att samla

material till förskolan. Förskolorna beskriver att de kan se ett större intresse från

familjerna att delta i förskolans aktiviteter när de involveras i arbetet.

Många förskolor har också inrättat inflytanderåd där representanter möter ledning och

pedagoger i dialog kring förskolans arbete och utveckling.

Lärplattformen har också bidragit till att familjerna nu är mer aktiva i arbetet med att

följa förskolan och barnens arbete och lärande. Exempel på metoder som lyfts i

redovisningarna är, dokumentationspärmar, bildspel, dokumentationer på väggar och

golv, portfoliopärm, information i veckokalendern eller vi veckobrev, vernissage,

festligheter och högtider.

Förskolorna fortsätter att utveckla sina utvecklingssamtal med fokus på barnens

lärprocesser och vad barnen får vara med om för verksamhet på förskolorna.

Som bevis på hur arbetet med hemmen har förskolorna använt sig av föräldraenkäter,

dialog, synpunktshantering, anteckningar från inflytanderåd och tamburkontakter.

7.5 Årlig plan mot diskriminering och kränkningar

Medvetet arbete på förskolorna kring värdegrunden och den sociala gemenskapen.

Förskolorna arbetar medvetet med att barnen skapar en förståelse mellan känsla och

handling, som metoder har pedagogerna använt dialog, samtalsstöd i form av bilder

och återberättande av händelser, drama och rörelse. Medvetet handlande kring

konflikthantering där pedagogerna har varit närvarande och aktiva för att stödja barnen

och belysa positiva handlingar. Många upplever att empatin ökar, kamratskapet

utvecklas och barnen blir bättre på konflikthantering.

17

Avgörande faktorer som spelar in i utvecklandet av sociala strukturer är pedagogernas

medvetenhet i sitt handlande och tidiga insatser för att motverka utanförskap och

konflikthantering.

7.6 Analys och åtgärder

I årets arbete kan vi se att förskolorna har fortsatt att utveckla sitt arbete med

pedagogisk dokumentation som verktyg i den pedagogiska verksamheten. Införandet

av digitala verktyg som lärplatta har bidragit till att barnens delaktighet i

dokumenterande av sitt eget lärande har ökat.

Det mönster som framträder i dokumentationsarbetet är att dokumentationen sätts in i

ett sammanhang av barnens lärprocesser, förskolorna gör familjerna delaktiga i

förskolan verksamhet samt lärandet hos barnen. I förskolans läroplan finns målet att

förskolan skall dokumentera verksamhetens innehåll och det enskilda barnets

förändrade kunnande. Detta arbetsområde tar tid och mycket dialog.

Resultatredovisningarna visar att förskolorna gör stora framsteg i sin förståelse av

uppdraget, dokumentationerna blir mer innehållsrika och visar en tydlig tanke i

lärprocesserna.

Det andra mönstret som framträder i redovisningarna är förskolornas kunskaper kring

att bedriva ett tema- och projektinriktat arbetssätt. Förskolorna beskriver hur man

metodiskt arbetar i projekten med utgångspunkt i barnens nyfikenhet om att vilja veta

och undersöka om vissa fenomen.

Det tredje mönstret som framträder i redovisningarna är att barns delaktighet lyfts

fram i samtliga arbetsområden. Tydligast går detta att se i de bilder och i texterna som

förskolorna lyfter fram i sina redovisningar. Pedagogerna har fördjupat sin kunskap i

att lyssna till barnens tankar och forskade frågor om lärandet. Genom denna

medvetenhet om betydelsen av att låta barnen vara delaktiga gör att målet i läroplanen

om att förskolan skall bedriva ett demokratiskt arbete förverkligas mycket bra i

kommunens förskolor.

Det fjärde mönstret som framträder är arbetet med den pedagogiska miljöns betydelse

för lärandet. Pedagogerna har blivit tydligare i sin förståelse av sin pedagogiska

medvetenhet kring miljön. Miljöns betydelse har kopplats till tema- och

projektarbetena, pedagogerna belyser miljöns betydelse i fokusarbetet med matematik

och hur matematiken befästs när barnen får konkreta upplevelser av matematik.

Förskolorna beskriver också samhällsaspekten av olika platser som berikande arenor

för lärandet man plockar in skogen och studiebesök som viktiga platser för lärandet.

Många förskolor har också fått fatt i förskolan egna platser som viktiga arenor för

lärandet, trädgården och inredningen av leken ute börjar på en del förskolor bli lika

viktiga som den inre miljön.

Digitala verktyg som ett nytt lärande i förskolan har utvecklats man använder främst

verktygen i dokumentationsarbete och som redskap till barnens lärande. Många

förskolor utgår från barnens förmågor när de planerar sin verksamhet vilket är ett

viktigt perspektiv i relationerna mellan våra olika läroplaner i förskola och skola.

18

Uppföljning av de åtgärder som förvaltningen åtog sig att genomföra till förskolorna

Samarbetet med högskolan väst är i gång och kursen i Matematik 7,5hp är avslutad. 45

pedagoger deltog. Resultatet är ett stort genomslag i verksamheten med inriktning av

en större förståelse för pedagogerna kring matematik i förskolan. Samtliga förskolor

visar ett medvetet arbete med att fördjupa sin kunskap i matematik. Pedagogerna har

på ett medvetet och metodiskt sätt arbetat med barns lärande i matematik. Barnen visar

ett lärande genom att kunna återberätta genom att använda begrepp och visar konkreta

förståelse av matematik och mönster. Vi kan se att den gemensamma fortbildning

också har skapat ett merväder i organisationen då pedagoger nätverkar med varandra i

kommunen. Mervärdet av detta sätter också sina spår på våra enheter då vi kan se att

inspiration mellan pedagogerna leder till överspridning och utveckling. Genom detta

når vi en intern fortbildning i vår egen organisation.

Processhandledare får utbildning av högskolan väst. 40 pedagoger har deltagit och

varit utvalda att fördjupa sig i pedagogik och handledning kring pedagogiska

diskussioner. Detta kan vara en bidragande orsaka till att förskolorna nu har höjt sin

förståelse av både dokumentation och tema- och projektarbete. Pedagogikens

förståelse bygger på att pedagoger samtalar kontinuerligt och systematiskt kring

pedagogiska frågeställningar och utvecklingsfrågor.

Uppföljning skulle ske kring arbetet med pedagogisk dokumentation för att synliggöra

barnens förändrade kunnande. Detta arbete visar förskolorna en styrka igenom deras

redovisningar i resultatredovisningen. Bilder och texter blir beskrivande i hur barnen i

sitt undersökande befäster sitt lärande och kan visa sitt lärande i nya sammanhang och

tillsammans med andra.

Handledning skulle erbjudas förskolorna och detta åtagande är genomfört fullt ut.

Förskolecheferna och pedagogerna berättar om att handledningen har varit värdefull

och bevis kan ses i redovisningarna.

7.7 Åtgärder

Fortsätta erbjuda handledning för fördjupning av det pedagogiska uppdraget

Erbjuda språk och kommunikations kurs 7,5 hp under läsåret 2012-2013

Erbjuda No/Teknik utbildning 7,5 hp under läsåret 2013-2014

Fortsatt fördjupningsarbete i pedagogisk dokumentation

Fördjupning av de digitala verktygens introduktion på förskolan för barn och

pedagogers lärande.

Fortsatt arbete med språk- och kulturpiloter i förskolan

19

8. Pedagogisk omsorg- Familjedaghem


Antal förskolebarn 192 185 175

Antal skolbarn 29 26 29

Antal dagbarnvårdare 42 37 31

Inskrivna barn/anställd 4,7 5,2 5,3

Andel % barn1-5 år

inskrivna i familjedaghem

10 % 9 % 8 %

Andel % barn 6-9 år

inskrivna i familjedaghem

1 % 2 % 1 %

Personalkostnad/barn 80 644 kr 75 825 kr 74 848 kr


Lidköping har ett relativt stort antal barn i familjedaghem. 8 % av barnen 1-5 år har

plats i familjedaghem (kommungruppen 4 %, riket 3 %), av barnen 6-9 år har 1 %

plats i familjedaghem (kommungruppen 0 %).

Kostnaden per inskrivet barn är 92 500 kr (kommungruppen 96 600kr, riket 100 200

kr). Antalet förskolebarn har minskat med 10 barn under 2012. Antalet skolbarn har

ökat med 3 barn under år 2012. Antalet dagbarnvårdare har minskat med 6 personer

under året.

Barn & Skola presenterar i olika informationsbroschyrer både förskole- och

familjedaghemsverksamheten som finns i kommunen. Där beskrivs vad föräldrar kan

förvänta sig vid sitt val av omsorgsform. På några enheter samverkar familjedaghem

och förskola. Förvaltningen har regelbundna träffar ” Mötesplats Familjedaghem”.

Fokus under året har varit att arbeta med de nya allmänna råden för pedagogisk

omsorg och hur man omsätter dessa i hemmet och träfflokalen.


Genomgående för kommunens dagbarnvårdargrupper har varit att arbeta med sina

värdeord. De har genom olika aktiviteter omsatt orden i den dagliga verksamheten.

Exempel på hur dagliga aktiviteter har bidragit till barnens och gruppens utveckling

kring normer och värden har varit lek och rörelse. Genom en medvetenhet om barnens

kamratskap och relationer har dagbarnvårdargrupperna arbetet med trivselregler, att

använda ett vårdat språk, vara nära barnen för att stödja och föra dialoger.

Det ord som framträder genom redovisningarna är trygghet. Alla grupperna har

fokuserat på individen och gruppens trygghet som grund för gemenskap. Någon grupp

beskriver också att familjerna uttrycker sin nöjdhet med just att deras barn känner sig

trygga i gruppen.

Resultaten av de olika dagbarnvårdargrupperna är att medvetenheten kring normer och

värden är god och att det har skett ett medvetet arbete med värdegrunden. Barnen visar

förståelse för varandras olikheter och acceptansen tycks vara god.

20

8.2 Familjedaghemmets uppdrag

Samtliga grupper beskriver arbetet med att skapa en medvetenhet i vardagen kring

matematik, miljö/hållbar utveckling, sagor och bildskapande.

I redovisningarna lyft olika didaktiska områden fram så som, matematik, estetik,

skriftspråk, sång och ramsor. De förmågor som är genomgående är fantasi och

kreativitet och nyfikenhet. Fantasin har tagits tillvara genom att barnen fått vara

delaktiga och aktiva både inomhus och utomhus. Många beskriver hur skogen har

varit en viktig plats att leka och undersöka.

Kreativiteten visar sig i barnens flexibilitet och fantasi att använda material och

förvandla detta utifrån den lek som de leker.

Dagbarnvårdargrupperna beskriver också hur de använder internet och lärplattor för

att dokumentera och söka information tillsammans med barnen.

8.3 Barns inflytande

Barnens tankar tas tillvara på genom olika aktiviteter, det kan vara bakning, samling,

dagliga lekar och samtal. Genom att barnen får uppgifter, använder kamera, påverkar

utflykter ges barnen möjlighet till inflytande i verksamheten. Barnen kan påverka

önskemål kring mat och bakning i stor utsträckning och får vara delaktiga i utförandet.

Beviset i verksamheten är att barnen visar stolthet och trivsel.

De vuxnas medvetenhet om sin roll att lyssna till barnens tankar och funderingar visar

sig i redovisningen genom att man beskriver förhållningssättet till vikten av att ställa

frågor och ha roligt tillsammans.

8.4 Familjedaghem och hem

Verksamheten lyfter fram vikten av den dagliga kontakten med familjerna. Att man

bygger upp ett tillit och förtroende. Under året har det skett många olika

sammankomster där familjerna har bjudits in, det har varit både traditioner,

föräldramöten och utvecklingssamtal.

Under året har kommunikationen och delaktigheten lyfts in genom lärplattformen

Tango. På Tango läggs information och bilder från barnens vardag in och föräldrarna

kan följa familjedaghemmetens arbete. Verksamheten beskrivs av familjerna som

öppen och med möjlighet till insyn och att påverkansmöjligheten har blivit större.

Även PIL har i år använts av några familjedaghem med gott resultat.

8.5 Gruppverksamhet

Gruppverksamheten är aktiv i samtliga grupper i kommunen. Grupperna träffas

regelbundet och med fokus på gemensamma aktiviteter. Exempel på aktiviteter under

året har varit teatrar, gymnastik, natur och skog, sång och musik. Syftet med träffarna

är att barnen ges tillfälle att skapa nya kamrater och att leka tillsammans med andra.

Den sociala gemenskapen är viktig och personalen utbyter ett samarbete. Barnen ges

tillfälle att leka i gemensamma lokaler och med nya lekmiljöer.

21


De årliga planerna har handlat om att fokusera på att se och uppmärksamma

kränkningar, att vara en bra kompis och använda ett vårdat språk. Trygghet och

värdegrundsfrågor så som olikheter och känslor är områden som det arbetats med hos

dagbarnvårdarna.

För att dagbarnvårdarna ska få ett underlag att arbeta med i planen så har några använt

sig av en enkät där föräldrar och barn tillsammans har svarat på trivsel och

kamratfrågor.


Under åren har vi sett en vikande efterfrågan från familjer av familjedaghem.

De familjedaghem som kommunen tillhandahåller arbetar med sin kvalitet och

tillsammans i sina grupplokaler. Arbetet leds av förskolechefer och de träffar också

kontinuerligt representanter från familjedaghemmen.

Familjedaghemmen arbetar mycket medvetet med att skapa goda kamratrelationer i

sina grupper. De erbjuder ett varierat utbud av aktiviteter och de lyfter barns

delaktighet på ett medvetet sätt.

Även kommunikationen med familjerna har lyfts utifrån lärplattformen Tango.

Dagbarnvårdarna delger information, bilder och små filmer om barnen lek och lärande

hos familjedaghemmen.

8.8 Åtgärder

Under 2013 kommer familjedaghemmen fortsätta sina träffar tillsammans med

förskolechefer för att arbeta med utvecklings- och kvalitetsfrågor.

PIL kommer att implementeras hos samtliga dagbarnvårdare

Familjedaghemmen bjudas in till kompetensutveckling tillsammans med

förskolorna.

22

9. Fritidshem


Antal barn 1430 1435 1 509

Antal barn fristående

fritidshem

113 118 131

Antal inskrivna

barn/avdelning

37,8 37,4 36,2


högskoleutbildning

72 % 72 % 71 %

Andel inskrivna barn i åldern

6-9 år

82 % 83 % 84,3 %

Andel inskrivna barn i åldern

10-12 år

22 % 17 % 18,6 %

Inskrivna barn/årsarbetare 17,2 16,9 11

Personalkostnad/barn 2 24 218 kr 24 253 kr 23 757 kr


Antalet inskrivna barn i åldern 6-9 år är 84,3 % en ökning med 1,3 % från år 2011

(kommungruppen 78,3 %, riket 82,6 %) och i åldersgruppen 10-12 år är andelen

inskrivna barn 18,6 % en ökning med 1,6 % från år 2011 (kommungruppen 19,5%

(riket 16,9 %). Det är en ökning med 74 barn på fritidshemmen under år 2012.

Kostnaden per inskrivet barn är 36 500 kr (i kommungruppen är kostnaden 33 600 kr,

riket 34 500 kr). Barn & Skola har en hög personaltäthet och hög andel

högskoleutbildad personal på fritidshemmen i jämförelse med andra kommuner.

Antalet inskrivna barn i grupperna ligger på 36,2 barn (riket 38,8). Uppföljning av

barnens faktiska närvarotid genomförs regelbundet.


Fritidshemmen arbetar med att utveckla trygga barngrupper. Pedagogerna lägger stor

vikt vid vårdat språk, att barnen ska vara en bra kompis, de ska vara ansvarstagande

och att alla ska vara delaktiga i olika aktiviteter. Alla barn ska respektera varandra och

barnen tränas i förståelse för varandras olikheter. De tränas i hur de ska formulera sina

tankar om hur en bra kompis ska vara. De tränas också i konfliktlösning och kommer

med egna förslag hur olika situationer kan förbättras. Det är viktigt att barnen lär sig

att reda ut sina konflikter själva. Barnen söker naturligt de vuxnas stöd vid behov och

personalen bemöter barnen utifrån deras individuella behov. Någon enhet anger att de

arbetar aktivt med barnen på fritidsråden utifrån devisen ” Bemöt varje barn som det

behöver bli bemött”. Att visa respekt i ett större perspektiv med fokus på naturen och

närmiljön nämns också i redovisningarna. Kompismassage och avslappning används

också som metoder för att öka kunskapen om normer och värden. Diskussioner om

några av barnkonventionens artiklar har också förekommit på någon enhet.

Arbetssätten varierar i olika former t.ex. samarbetsövningar, värdegrundsaktiviteter.

Trivselregler förekommer på alla fritidshem, i vilka barnen görs delaktiga.

23

Pedagogerna arbetar med att upprätthålla lugn och ro i grupperna. Utifrån barnens

önskemål arbetar pedagogerna även med mer styrda aktiviteter. De rutiner som har

skapats kring samlingar och mellanmål ger god effekt i samtal med barnen kring

normer och värden. Barnen tränas regelbundet på olika sätt i det sociala samspelet och

hur turtagande görs. Trivseln är god för våra barn på kommunens fritidshem vilket är

ett resultat av fritidshemmens goda arbete med grundläggande normer och värden.

Resultatet visar sig i fritidshemmens enkätredovisningar.

9.2 Fritidshemmens uppgift

Fritidshemmen erbjuder barnen en varierad och meningsfull fritidsvistelse som utgår

från deras intressen och behov. Barnens önskemål ligger till grund för planeringen av

de aktiviteter som genomförs både i vardagen och på lov. Pedagogerna utgår från

barnens åsikter vid val av de aktiviteter som sker inom ramen för fritidshemmens

verksamhet. Skapande verksamhet är en viktig del av verksamheten på fritidshemmen.

Fokus på utomhuspedagogik anges som viktigt, extra idrott i samarbete med

idrottsföreningar och tjej- och killgrupper anges som verksamhet.

På fritidshemmen finns det regelbundna aktiviteter på de olika veckodagarna, vilket

skapar trygghet för barnen. Dessutom arbetar pedagogerna med att skapa intresse och

väcka engagemang för aktiviteter som barnen själva är medvetna om. Fritidshemmens

lokaler används flexibelt för olika aktiviteter, vilket stimulerar nyfikenhet och

utveckling.

Fokusområde för fritidshemmen under året har varit spel och lärande. Pedagogerna har

arbetet med utveckling av olika spel- och lärmiljöer, vilket har skett både centralt och

ute på de olika enheterna. En viktig del är hur arbetet har synliggjorts och tydliggjorts

på fritidshemmen. Barnen möter olika, stimulerande spel- och lekmiljöer både ute och

inne, både i samspel med andra men även individuellt i lugn och ro. Verksamheternas

resultat visar ett stort urval av aktiviteter och lärandemiljöer. Pedagogerna använder

sig av strategier i samvaron med barnen, vilket leder till ökad trivsel och att tillfällen

för konfliktsituationer minskas. Fritidshemmens fortsatta ambition är att utveckla sin

verksamhet med olika spel- och lärmiljöer samt att sprida kunskapen om detta inom

kommunen.

9.3 Barns delaktighet och inflytande

Barnen på fritidshemmen har möjligheter till att ta stor del i utformningen av

verksamheten. Pedagogerna arbetar med att låta barnen få delge sina åsikter i olika

möten och samlingar och att ge förslag på olika aktiviteter och påverka innehållet i

fritidshemmens verksamhet i t.ex. fritidssamlingar. Med stigande ålder och mognad

ökar barnets inflytande på innehållet i fritidshemmen.

Ett tydligt exempel på att den praktiska verkligheten fungerar bättre när barnens egna

formuleringar finns med, är vid framtagandet av gemensamma trivselregler. Barnet

har varit med och bestämt att det ska vara så och då följer man reglerna. Det

underlättar och barnens förståelse för uppkomna situationer och dess konsekvenser

blir tydligare. Inköp är ett annat exempel som visar att barnens inflytande ger positiva

effekter i verksamheten, då man på fritidshemmen upplever att barnen tar större

24

aktsamhet om det aktuella materialet. Det finns förslagslådor ute på flera enheter som

också är ett sätt att fånga upp barnens idéer och olika förslag.

Eftersom fritidspedagogerna på verksamheterna arbetar mycket med att säkerhetsställa

trygghet, ge barnen ökat självförtroende, respekt och övningar som främjar allas lika

värden, vågar barnen prata och framför sina idéer på fritidshemmen. De fritidsråd som

finns på flera ställen, gör att barnen känner att de är med och påverkar. Barnen är en

viktig del i fritidshemmens utveckling, vilket vi vill att de ska vara medvetna om.

9.4 Diskriminering och kränkningar

Under året har alla fritidshem fått utbildning i hur arbetet med likabehandling enligt

den nya skollagen och diskrimineringslagen kopplat till fritidshemmen ska

genomföras. Positiva, närvarande pedagoger är förebilder, som förebygger och ger

barnen goda verktyg att arbeta med vid konflikter av olika slag. Pedagogerna

genomför gruppstärkande lekar och övningar, vilka skapar trygghet i barngrupperna.

Genom demokratiska samtal och lösningsmetodik, får barnen det stöd de behöver för

att utvecklas positivt. På fritidshemmen har pedagogerna samtal med barnen om

konsekvenser och de tar fram både positiva och negativa effekter i olika situationer.

Det är viktigt att regelbundet ha diskussioner om känslor och vilka uttryck de kan ta

sig för olika barn i olika situationer. Fritidshemmen poängterar vikten av goda

möjligheter till stöttning och vägledning både inne och ute och att barn med olika

förutsättningar ska kunna uttrycka sina åsikter. Pedagogerna hävdar att barnen är mer

lösningsorienterande och att de tar större ansvar och att de mer förstår konsekvensen

av sina handlingar än tidigare.

9.5 Samarbete fritidshem och hem

Den dagliga kontakten med föräldrarna är den viktigaste delen i samarbetet, vilken

sker vid hämtning och lämning av barnen på fritidshemmen. För att väcka föräldrarnas

nyfikenhet och intresse för den verksamhet som sker på fritidshemmen använder man

sig av olika metoder.

Visuella presentationer av verksamheten finns i fritidshemmens lokaler samt olika

former av presentations – och informationsbrev går regelbundet ut till hemmen.

Den digitala lärplattformen Tango ger möjlighet till snabb och varierad information

både till föräldrar i grupp men även individuellt via snabbmeddelandefunktionen.

Föräldramöten, utvecklingssamtal, drop-in-fika och samlingar av olika slag är andra

sätt att göra hemmen delaktiga, förbättra kommunikationen och att utveckla arbetet

mellan fritidshem och hem. I våra samtal och enkäter ger föräldrar/vårdnadshavare

uttryck för att de är nöjda med fritidshemmens verksamhet.


Alla fritidshem arbetar integrerat med skolans verksamhet och är delaktiga i

grundskolans fortsatta utvecklingsarbete. En stor del av fritidspedagogernas arbete

görs under skoldagen och det finns ett utvecklat samarbete under lektionstid och

raster. Arbetet med kvalitet och utvecklingsfrågor är en aktiv del av fritidshemmen.

25

De utgör en viktig länk i helheten och de ökar möjligheterna för barn att lära sig på

olika sätt och utifrån sina olika behov Fritidshemmen i kommunen har under

verksamhetsåret börjat analysera den egna verksamheten utifrån barn- och

föräldraenkäter, verksamhetens organisation samt det systematiska kvalitetsarbetet

med utvecklingsplaner och arbete med samtalsguiden för kvalitet och utveckling.

Ett tydligt mönster för fritidshemmen är de insatser som genomförs för att skapa

trygghet i grupperna. Detta är ett omfattande arbete som sker på många olika sätt, en

ständigt pågående process där stor vikt läggs vid förebyggande åtgärder, träning i

demokratiska värderingar och förståelse för individen.

Spel och lärande som del av en meningsfull fritidsvistelse med digitala verktyg, är ett

annat dominerande mönster för alla kommunens fritids. Mycket tid har lagts på att

utveckla stimulerande lär- och spelmiljöer under året på alla plan vilket också har

resulterat i att det finns ett stort antal spel- och lärmiljöer för barnen att ta del av.

Personalen har haft regelbundna träffar för att dela med sig av sina enheters

erfarenheter samt för att ta del av andra enheters kunskap, vilket har lett till en

kvalitativ kommunfortbildning. Det finns ett stort behov att fortsätta och fördjupa den

utveckling som har skett under året. Den digitala utvecklingen har varit mycket

positiv. I detta arbete utkristalliserar sig ytterligare ett tydligt mönster där barnens

delaktighet och inflytande tydligt har ökat. Barnens kunskaper om olika digitala

miljöer har tagits tillvara och de har varit mycket aktiva i utvecklandet av nya

lärmiljöer.

Ytterligare ett mönster som går att finna på alla fritidshemmen är det systematiska

utbildningsarbetet med likabehandlingsplanen kopplat till fritidshemmen. Här

medvetandegörs på alla enheter insatser som stödjer pedagogernas arbete med normer

och värden. Resultatet upplevs vara att barnen är mer fokuserade på att lösa olika

situationer som kan uppstå och att de har utvecklat en större medvetenhet kring

värdegrundsfrågor.

Fritidshemmens resultatredovisningar visar också på ett gott, utvecklat samarbete med

barnens hem. De erbjuder många olika vägar till information och möten. Den digitala

lärplattformen har blivit en ny dimension till kontakt och information, vilket

ytterligare har utvecklat samarbetet. Ett tydligt mönster är den bredd av variation och

kontaktmöjligheter som erbjuds hemmen i kommunen.

9.7 Åtgärder

Säkerhetsställa att alla fritidshem har en årlig plan mot diskriminering och

kränkning

Öka informationen till vårdnadshavare om hur de kan påverka innehållet i

fritidshemmens verksamhet

Processledarna fortsätter träffas 3 gånger/termin för att arbeta med uppdragen i

Kvalitets- och utvecklingsplanen KUFF

Arbeta med barn som är i behov av särskilt stöd, föreläsning och

nätverksträffar

Föreläsning om fritidspedagogik. Inspiration till det fortsatta kvalitetsarbetet

26

10. Grundskolan


Antal barn 4 126 3 830 4 013

Antal barn fristående skola 198 227 263

Andel % 6-åringar i

förskoleklass

98 % 98 % 97,3 %


högskoleutbildning i

förskoleklass

93 % 93 % 98 %

Antal årsarbetare/100 elever i

förskoleklass

6,5 8,3 6,9

Antal lärare med pedagogisk

högskoleexamen

93 % 93 % 92 %

Antal lärare/100 elever i årskurs

1-9

8,2 9,2 8,4

Personalkostnad/elev 39 547 kr 40 102 kr 37 663

Övriga kostnader/elev 2 403 kr 2 436 kr 2 634

Antalet elever i grundskolan har minskat under de senaste åren, men i år är det en

ökning med 183 elever i jämförelse med föregående år.

Antal lärare på 100 elever är 8,4 vilket är i nivå med riket (kommungruppen 8,6, riket

8,3). Andelen högskoleutbildade lärare i kommun ligger på 92 % (kommungruppen 90

%, riket 89 %).

Kostnaden per elev är 77 500 kr (kommungruppen 84 100 kr, riket 88 000 kr). Trots

att kostnad per grundskolebarn i Lidköping ligger på en lägre nivå än jämförbara kom-

muner uppvisas goda resultat i nationella prov och betyg. Elevernas resultat ligger i de

flesta mätningar över rikssnittet. Kostnaden per elev ligger 8 procent under den

standardkostnad som är lagd för Lidköpings kommun. Med utgångspunkt från låga

kostnader och goda resultat för eleverna ligger Lidköping rankad på 49:e plats när det

gäller effektivitetstal i Sveriges Kommuners och Landstings, öppna jämförelser år

2012

På en grundskola i kommunen finns en särskild undervisningsgrupp (internationella

klassen) för nyanlända elever. Denna undervisningsform är ett led i att även ge en

introduktion i det svenska samhället och ger eleven förutsättningar för att därefter

flytta över till sin hemskola. Det fanns ca 25 elever per termin i den internationella

klassen under år 2012.


Ett gediget värdegrundsarbete genomförs på de olika enheterna. Förståelsen för

samverkan mellan värdegrunden och kunskapsutvecklingens betydelse har ökat.

Åtgärder som främjar trivsel, respekt för olikheter och goda relationer genomsyrar alla

enheter. Närmiljön och omvärlden betonas också.

27

Det elevaktiva perspektivet genomsyrar de olika aktiviteterna. Samtal och övningar

kring värdegrunden genomförs på olika sätt. Variationerna är många både på en och

samma enhet och mellan de olika enheterna. Värdegrundsarbetet justeras efter behov

för att precis rikta de insatser som finns på den aktuella enheten, vilket leder till hög

relevans för alla involverade. Flera enheter redovisar att arbete genomförs i

tvärgrupper, åldersblandat, med externa aktörer för att stärka eleverna. I de fall då

konflikter förekommer riktar man även in sig på att ge eleverna strategier för att själva

kunna reda ut situationen och arbeta fram lösningar.

Trivsel och trygghet för kommunens elever är den grund som enheternas arbete vilar

på. Genom att vara tydlig, strukturerad och att ha ett medvetet förhållningsätt kring

värdegrundsfrågor, arbetar pedagogerna och elevhälsoteamen för att lotsa eleverna

framåt i utvecklingen av det sociala samspelet. Samarbetet med hemmen betonas

också verksamheternas redovisningar.

Genom att bygga på elevernas självkänsla och respekt för den egna personen, så ökar

man förståelse för andra individer och olikheter. Människors lika värde lyfts på olika

håll samt att man kontinuerligt arbetar mot de övergripande målen. Den öppna

dialogen med eleverna leder till att acceptansen för olikheter ökar samt är

relationsstärkande i gruppen/klassen.

Förebyggande värdegrundsarbete sker på så sätt att personalen är medveten om att

arbetet kring normer och värden är ett pågående arbete som hela tiden måste erövras

och hållas vid liv med olika konstellationer på enheterna. Elever och pedagoger är

delaktiga i olika nivåer, på olika sätt som redovisas. Många olika relationsstärkande

temaarbeten genomförs på enheterna, vilket påverkar resultaten i klassrummen med

studiero som följd.

Det flesta enheter uppger sig mäta trygghet och trivsel via elev- och föräldraenkäter.

Vid någon enhet uppges att rektor genomför elevintervjuer med ett stort antal elever.

Redogörelse för jämställdhetsarbete omnämns inte separat i enheternas redovisningar

utan ingår i de olika värderingsövningar som sker på individ- grupp- och klassnivå.

10.2 Kunskaper

Arbetet under året har fokuserats på att fortsätta med lokala pedagogiska planeringar

(LPP) och bedömningsmatriser för kunskapsutveckling. Det är viktigt att eleverna

anser att kunskap är viktigt och att de ser att den egna utvecklingsprocessen går

framåt. Många enheter har lagt stort fokus vid implementeringen av den nya

läroplanen och det fortsatta arbetet med den.

Digitala verktyg som en del av den nya kunskapsutvecklingen har varit mål för några

enheter. Entreprenöriellt lärande och kunskaper om hållbar utveckling har varit fokus

för några enheters kunskapsutveckling samt naturvetenskap och teknik för alla (NTA).

Flera skolor redovisar språk- och matematikutvecklingsområden på ett grundligt och

nyanserat sätt med läsutveckling, ord- och begreppsinlärning samt problemlösning och

matematiskt tänkande.

28

Metoderna har varit individuella, i olika gruppkonstellationer och i klass, med

enskilda lärare/handledare, föreläsningar, studiebesök, utflykter, varierade digitala

metoder, värdegrundsarbete, ungdomsforum, arbete med skapande skola, teamarbete

och ämnesövergripande arbete.

Resultat som vi har funnit visar på att ordförståelse och förmågan att språkligt

uttrycka sig har ökat. Vi upplever att vi har fått fler nyfikna elever som har ökat sin

förmåga att samarbeta i olika situationer. Deras skapande förmågor har utvecklats och

tillit till det egna lärandet och förmåga att se olika inlärningssätt har utvecklats.

En viktig del är att eleverna har utvecklat en större förståelse för den nya läroplanens

mål, hur de olika förmågorna beskrivs och hur man utvecklar sina förmågor. Många

enheter beskriver att måluppfyllelsen har ökat på enheterna.

Bevis på resultat beskrivs på de olika enheterna med elevernas individuella

prestationer på nationella prov årskurs 3, 6 och 9 i respektive ämne. Det finns även

andra former av bevis t.ex. läsutvecklingsscheman, skriftliga omdömen, IUP,

utvärderingar och t.ex. portfoliodokumentation. Nya digitala former för bevis har

utvecklats med den ökade tillgången av digitala hjälpmedel. På våra högstadieskolor

ser man att det har skett en ökning av elevantal som väljer att fördjupa sig i ämnena

för att ytterligare öka sina kunskaper i ämnesfördjupning.

Mjuka värden är elevernas egen tillfredsställelse av sina resultat, att de utför

arbetsuppgifter med glädje och engagemang. Elevernas egen upplevelse av trygghet,

de visar handlingsförmåga och delger enheternas personal med sina

utvecklingsreflektioner.

Analysen som görs är att det arbete som har lagts ner på att förklara, exemplifiera,

konkretisera och tydliggöra läroplanens förmågor har gett resultat. Arbete med

pedagogiska planeringar och bedömningsmatriser ger resultat för att synliggöra målen

och kunskaper för eleverna. Det är dock ett ständigt, pågående arbete på alla enheter

som kontinuerligt vidareutvecklas. Att systematiskt arbeta med elevernas

kunskapsutveckling leder till att fler elever når målen. Dokumentationen är en viktig

del för att synliggöra elevernas resultat och utveckling.

Den ökade tillgången på digitala hjälpmedel visar att det har ökat möjligheterna att

undervisningen sker mer varierat och att fler inlärningsstilar kan tillgodoses oftare.

För att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet ännu mer, finns det en önskan om att

skapa fler samarbetsytor mellan personal på olika enheter. Ett annat

utvecklingsområde högre upp i åldrarna är att hjälpa eleverna att kunna ta ansvar för

sina studier och att skolan måste bli bättre på att se till att elevernas arbetsbelastning är

rimlig under de sista grundskolåren.

29

10.3 Kunskapsöversikt

Skolans uppdrag är att alla elever skall nå målen enligt gällande läroplan för

grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Syftestexterna i respektive

ämne ger beskrivningar av de förmågor som eleverna ska utveckla och vilka

förutsättningar undervisningen ska ge. De beskrivande delarna anger det centrala

innehållet för årskurs 1-3, 4-6 och 7-9. Kunskapskrav för betygsstegen E, C och A

finns beskrivna för slutet av årskurs 6 och 9, både linjeärt och i tabellform.

Eleven ges en summativ bedömning utifrån kunskapskraven. I de fall då eleverna inte

uppfyller kunskapskraven, har åtgärder vidtagits och det finns åtgärdsprogram. Alla

elever har en individuell utvecklingsplan(IUP) och skriftliga omdömen.

Nedan följer resultat för: - Nationella prov år 3

- Nationella prov år 6

- Nationella prov år 9

- Betyg i årskurs 9 fördelat på alla ämnen

- Meritvärde för årskurs 9

10.3.1 Nationella ämnesprov årskurs 3

Lidköpings kommun Antal elever som genomfört provet

Matematik 361

Svenska 346

Svenska som andraspråk 17

(källa: SIRIS)

Resultat på ämnesprov årskurs 3 matematik

Delprov

Antal elever Totalt Lidköping

Andel % som har

nått kravnivån

av samtliga elever

Totalt riket

Andel % som har

nått kravnivån

av samtliga elever

Mätning,

geometriska begrepp

373 87, 9 89, 2

Matematiska

likheter,

huvudräkning

373 87, 4 89, 7

Räknesättens

egenskaper

373 91, 2 91, 5

Mönster,

huvudräkning

373 85, 3 88, 3

Skriftliga

räknemetoder

373 81, 2 83, 3

Bråk och

huvudräkning

373 84, 7 86, 3

Kommunikation och

begrepp

373 94, 1 92, 4

(källa: SIRIS)

30

Analys av resultatet på ämnesproven i matematik årskurs 3

Högst resultat på delprov (alla elever) Kommunikation och begrepp: 94,1 %

(riket 92,4 %)

Lägst resultat på delprov (alla elever) Skriftliga räknemetoder: 81,2 %

(riket 83,2 %)

Högst resultat på delprov flickor Kommunikation och begrepp

Lägst resultat på delprov flickor Skriftliga räknemetoder

Högst resultat på delprov pojkar Kommunikation och begrepp

Lägst resultat på delprov pojkar Skriftliga räknemetoder

(källa: SIRIS)

Måluppfyllelsen på de nationella proven i matematik i årskurs tre har sjunkit sedan år

2011. Eleverna i Lidköpings kommun visar lägre resultat i sex av sju delprov än

övriga elever i riket. Flickor och pojkar redovisar sina styrkor och svagheter inom

samma matematiska delområden. När det gäller matematisk kommunikation och

begrepp visar kommunens elever ett högre resultat än riket. Den största negativa

avvikelsen ligger i mönster och huvudräkning, vilken ligger på -3.0 %. Den minsta

negativa avvikelsen redovisar räknesättens egenskaper; -0.3 %. Övriga avvikelser

ligger i snitt på -2.0 %.

Resultat på ämnesprov årskurs 3 svenska

Delprov

Antal elever Totalt Lidköping

Andel % som nått

kravnivån av

samtliga elever

Totalt i riket

Andel % som nått

kravnivån av

samtliga elever

Muntlig uppgift 356 98, 0 97,4

Läsning skönlitterär

text

356 94,4 95,3

Läsning faktatext 356 91,9 92,4

Elevens högläsning 356 93,8 93, 4

Elevens textsamtal 356 95,8 96, 5

Skrivuppgift:

berättande text

356 89,0 89, 8

Skrivuppgift:

stavning och

interpunktion

356 85,7 87,0

Skrivuppgift:

beskrivande text

356 85,7 84, 7

(källa: SIRIS)

Analys av resultatet på ämnesproven i svenska årskurs 3

Högst resultat på delprov för alla elever Muntlig uppgift 98 % (i riket 97,4 %)

Lägst resultat på delprov för alla elever Skrivuppgift: stavning, interpunktion och

skrivuppgift beskrivande text; 85,7 % (riket

87,0 % respektive 84,7 %)

Högst resultat på delprov flickor Muntlig uppgift

Lägst resultat på delprov flickor Skriftlig uppgift: beskrivande text

Högst resultat på delprov pojkar Muntlig uppgift

Lägst resultat på delprov pojkar Skrivuppgift: stavning och interpunktion

31

Även vad gäller resultaten i svenska på de nationella ämnesproven har

måluppfyllelsen blivit lägre sedan föregående år. I tre av delproven visar eleverna i

Lidköpings kommun upp högre resultat än samtliga elever i riket och det är på den

muntliga uppgiften, elevers högläsning och skrivuppgiften med beskrivande text. I

övriga fem delprov ligger kommunens elever lägre än elever totalt i riket.

Avvikelserna är dock mindre än de avvikelser som finns för ämnesproven i

matematik. Den största avvikelsen på -1,3 % representerar den skriftliga uppgiften

med stavning och interpunktion.

Resultat på ämnesprov i svenska som andraspråk för år 3

Delprov:

Totalt antal elever

Totalt Lidköping

Andel % som nått

kravnivån av

samtliga elever

Totalt i riket

Andel %som nått

Kravnivån av

samtliga elever

Muntlig uppgift 17 94,1 87,1

Läsning skönlitterär

text

17 88,2 79,7

Läsning faktatext 17 88,2 74,4

Elevens högläsning 17 88,2 77,5

Elevens textsamtal 17 94,1 82,6

Skrivuppgift:

berättande text

17 76,5 76,2

Skrivuppgift:

stavning och

interpunktion

17 82,4 70,8

Skrivuppgift:

beskrivande text

17 58,8 60,9

(källa: SIRIS)

Analys av resultaten i svenska som andraspråk årskurs 3

Resultaten för de 17 elever som genomförde de nationella ämnesproven i år 3, varav

alla redovisade är flickor, är mycket höga generellt. Eleverna i Lidköpings kommun

visar ett högre resultat procentuellt sett än för samtliga elever i riket på sju av de åtta

delproven. Muntlig uppgift samt elevens textsamtal är de två delprov som våra elever

når högst resultat på; 94,1 % på respektive prov. Lägst resultat når våra

andraspråkselever i delprovet skrivuppgift beskrivande text, med 58,8 %. Här

återfinns den största negativa avvikelsen på – 2,1 %. Den högsta positiva avvikelsen

ligger på 13,8 % och gäller elevernas förmåga att läsa faktatexter.

Sammanfattande analys av resultaten på ämnesproven i årskurs 3.

Vi kan se en något försämrad nivå på resultaten i matematik och svenska under året.

Vid en jämförelse av tidigare års totala resultat, visar det sig att kommunens elever får

ett sviktande resultat i flera delprov i matematik och svenska än tidigare. De

procentuella skillnaderna är större i matematik än i svenska. Innehållet i ämnesproven

från år 2011 och år 2012 visar en större skillnad i matematik än i svenska, vilket

manar till försiktighet vad gäller delprovsanalyserna i matematik. Det är lättare att se

32

mönster för delproven i svenska, där flertalet prov är av liknande karaktär mot

föregående verksamhetsår. Det finns dock likheter i graden av försämring i delproven

som mäter mönster i matematik och delprovet som mäter beskrivande text i svenska,

där graden av försämring ligger runt – 10 %.

I svenska som andraspråk är det positivt att notera att kommunens elever har ett

resultat som är högre än övriga riket på majoriteten av delproven. De positiva

resultaten ligger i snitt upp mot 10 % mer än delresultaten för övriga ämnen.

Analysunderlaget är dock mycket mindre till antalet elever. Statistiken visar även bara

ett feminint genusunderlag för verksamhetsåret.

De elever som inte når upp till kravnivån har stöd och individuella åtgärdsprogram.

Ute på skolenheterna behövs det genomföras en grundlig analys av den egna enhetens

resultat utifrån ämnesproven för att kunna justera undervisningen och kompensera upp

för de brister som visat sig under verksamhetsåret. De systematiska kvalitetshöjande

åtgärder som behövs bör dokumenteras och analyseras tillsammans med enhetschefen

och i kollegiet.


Under år 2012 genomfördes nationella ämnesprov i engelska, matematik, svenska och

svenska som andraspråk för första gången.

Antal deltagande

elever i samtliga (vår

kursivering) delprov

och andelen som nått

kravnivån

Totalt antal elever

Totalt Lidköping

Andel % som har

nått kravnivån

Totalt i riket

Andel % som har

nått kravnivån

Engelska 356 88,5 86,9

Matematik 354 86,7 78,6

Svenska 334 89,5 82,1

Svenska som

andraspråk

20 70,0 54,3

( källa: SIRIS)

Nationella ämnesprov i engelska för årskurs 6

Delprov:

Totalt antal elever

Totalt Lidköping

Andel % som har

nått kravnivån av

samtliga elever

Totalt i riket

Andel % som har

nått kravnivån av

samtliga elever

Muntlig

interaktion/produktion

359 90,0 88,4

Receptiv förmåga 359 94,4 89,5

Skriftlig produktion 359 92,8 86,8

(källa: SIRIS)

33

Analys av resultaten i engelska för årskurs 6

Högst resultat på delprov (alla elever) Receptiv förmåga; att kunna läsa och lyssna

Lägst resultat på delprov (alla elever) Muntlig interaktion/produktion

Högst resultat på delprov flickor Receptiv förmåga; att kunna läsa och lyssna

Lägst resultat på delprov flickor Muntlig interaktion/produktion

Högst resultat på delprov pojkar Receptiv förmåga; att kunna läsa och lyssna

Lägst resultat på delprov pojkar Muntlig interaktion/produktion

(källa: SIRIS)

Elever i Lidköping visar totalt ett högre resultat än elever i övriga riket. (Skolverkets

databas visar upp olika siffror beroende totalt antal elever som deltagit i samtliga

ämnesprov och delproven i engelska i sig.) Flickor och pojkar uppvisar gemensamma

styrkor och utvecklingsmöjligheter inom samma delprov. Det finns en skillnad jämfört

med övriga riket som är värd att notera, nämligen att elever i Lidköping har sin största

utvecklingspotential i muntlig interaktion och produktion jämfört med skriftlig

produktion för övriga riket. Det är positivt då det generellt upplevs lättare för

pedagoger och elever att utveckla den muntliga förmågan än den skriftliga.

Nationella ämnesprov i matematik för årskurs 6

Matematik

Totalt

i Lidköping Totalt i riket

Delprov: Antal elever

359

Andel % som har

nått kravnivån av

samtliga elever

Andel % som har

nått kravnivån av

samtliga elever

A muntligt 359 95,8 91,1

B 359 91,6 84,3

C 359 95,5 89,4

D 359 90,8 81,2

(källa: SIRIS)

Analys av resultaten i matematik för årskurs 6

Högst resultat på delprov (alla elever) A muntligt

Lägst resultat på delprov (alla elever) D

Högst resultat på delprov flickor A muntligt

Lägst resultat på delprov flickor D

Högst resultat på delprov pojkar C

Lägst resultat på delprov pojkar B och D

(källa: SIRIS)

Andel elever i procent som uppnår kravnivån av samtliga elever ligger över 90 % på

alla fyra delprov och två delprov ligger på över 95 %. Resultaten för elever i

Lidköping och övriga elever i riket uppvisar liknande resultat gällande högsta och

lägsta resultat. Det högsta resultatet är i det delprov som testar muntligt och det lägsta

resultat är för delprov D.

34

Nationella ämnesprov i svenska för årskurs 6

svenska

Totalt



337

Andel % som har

nått kravnivån av

samtliga elever

Andel % som har

nått kravnivån av

samtliga elever

Muntlighet 337 97,9 93,3

Läsförståelse 337 96,1 92,7

Skrivuppgift

berättande text

337 95,0 87,3

Skrivuppgift

argumenterande text

337 92,9 86,9

(källa: SIRIS)

Analys av resultaten i svenska för årskurs 6

Högst resultat på delprov (alla elever) muntlighet

Lägst resultat på delprov (alla elever) skrivuppgift argumenterande text

Högst resultat på delprov flickor muntlighet och skrivuppgift argumenterande

text

Lägst resultat på delprov flickor skrivuppgift berättande text

Högst resultat på delprov pojkar muntlighet

Lägst resultat på delprov pojkar skrivuppgift argumenterande text

(källa: SIRIS)

På ämnesproven i svenska redovisar kommunens elever höga resultat, samtliga över

90 %. Våra elever visar högre delprovsresultat på alla delprov än med övriga elever i

riket. Den största positiva skillnaden med övriga elever i riket är inom delprovet

skrivuppgift berättande text där differensen är på 7,7 % mer för Lidköpings elever.

Innehållsmässigt så redovisar delproven ett liknande resultat för eleverna i vår

kommun med övriga elever i riket gällande högsta och lägsta resultat, även om

resultaten för Lidköping är högre. Det högsta resultatet återfinns i muntlighet och det

lägsta i skrivuppgift argumenterande text.

Genusmässigt så överensstämmer resultaten i stort med riket och mellan flickor och

pojkar, vilka har liknande styrkor och liknande utvecklingsmöjligheter.

Nationella ämnesprov i svenska som andraspråk för årskurs 6

Svenska som

andraspråk

Totalt



22

Andel % som har

nått kravnivån av

samtliga elever

Andel % som har

nått kravnivån av

samtliga elever

Muntlighet 22 90, 9 73, 6

Läsförståelse 22 77, 3 65, 0

Skrivuppgift

berättande text

22 77, 3 64, 3

Skrivuppgift

argumenterande text

22 68, 2 63, 7

35

(Källa: SIRIS)

Analys av resultaten i svenska som andraspråk för årskurs 6

Högst resultat på delprov (alla elever) muntlighet

Lägst resultat på delprov (alla elever) skrivuppgift argumenterande text

Högst resultat på delprov flickor muntlighet och skrivuppgift argumenterande

text

Lägst resultat på delprov flickor skrivuppgift berättande text

(Källa: SIRIS)

Av det rapporterade underlaget är återigen alla elever flickor av okänd anledning.

Kommunens elever redovisar ett mycket gott resultat, högre resultat i samtliga delprov

än elever totalt i riket. Elever i riket och elever i vår kommun visar samma delresultat

vad gäller högsta och lägsta; muntlighet och skrivuppgift argumenterande text. Det är

för övrigt samma resultat även för förstaspråkselever.

I delprovet muntlighet redovisar eleverna i Lidköping en positiv avvikelse på 17,3 %,

vilket är mycket högt. Övriga delprov visar en hög positiv avvikelse, över 10 %

förutom den av eleverna upplevda svåraste, skrivuppgift argumenterande text, där

avvikelsen är lägre men dock positiv, 4,5 %.

Sammanfattning av resultaten av de nationella ämnesproven för årskurs 6.

Generellt går det att utläsa en positiv utveckling av elevernas kunskaper i årskurs 6 .

Den huvudsakliga delen av resultaten i alla delprov visar på en hög måluppfyllelse,

över 90 % i engelska, matematik och svenska samt ett delprov i svenska som

andraspråk. I alla delprov i de fyra ämnena ligger resultaten för Lidköpings elever

över resultaten för övriga elever i riket.

Naturligtvis är det viktigt att se de elever som inte når målen, vilket görs via särskilda

insatser, överlämningar och åtgärdsprogram. Vikten av analys på individnivå är

grundläggande för elevens kunskapsutveckling och fortsatta måluppfyllelse. Arbetet

på enheterna bör organiseras så att den kunskap som de nationella proven ger för det

fortsatta lärandet kommer mottagande lärare tillgodo och att eleven kan börja bygga

upp den faktiska kunskapsnivån direkt.

Resultaten från de nationella ämnesproven i år 6 ger de ansvariga på kommunens

högstadieskolor ett gott redskap för att följa elevernas utveckling i kommande

verksamhetsår.

36


Nationella prov årskurs 9 2011

Lidköpings kommun Antal elever Andel % som har

nått målen i

Lidköping

Andel % som har

nått målen i riket

Engelska 445 96 97

Matematik 445 76 81

Svenska 420 95 97

(Källa: SIRIS)

Nationella ämnesprov årskurs 9 2012

Lidköpings kommun Antal elever Andel % som har

nått målen i

Lidköping

Andel % som har

nått målen i riket

Engelska 453 96 97

Matematik 453 80 83

Svenska 433 97 97

(Källa: SIRIS)

Databasen SIRIS redovisar inte underlag som är färre än tio elever, vilket har varit fallet för

delproven i svenska som andraspråk. Det gör att man inte kan dra några slutsatser av de

knapphändigt redovisade uppgifterna för årskurs 9.

Engelska

Resultaten totalt jämfört med föregående år ligger på samma nivå. Det bästa resultatet

uppvisar kommunens elever i delmålet muntlig kommunikation, där 97 % av eleverna

har nått kunskapsmålen, samma resultat som riket i övrigt. Den lägsta måluppfyllelsen

i engelska har kommunens elever i receptiv förmåga, dvs. att höra och förstå samt läsa

och förstå, vilken ligger på 95 %.den överensstämmer också med siffror för riket i

övrigt. En förskjutning av delområden har skett från föregående år vad gäller lägsta

resultaten, från skriftlig produktion till receptiv förmåga.

Pojkar i kommunen har svårast för skriftlig produktion och flickor har svårast för den

receptiva förmågan, vilken också är samma som för riket.

Matematik

Jämfört med föregående år uppvisar matematik ett något bättre resultat under 2012.

Resultatet har stigit upp till 80 % måluppfyllelse i matematik på de nationella proven.

Här ligger kommunens elever lägre än riket som ligger på 83 %. Provens konstruktion

gör att det inte går att avläsa några resultat av olika delområden. Det är av största vikt

att vi ökar kunskapsnivån för kommunens elever i matematik.

Svenska

Av de elever som genomförde provet uppvisas måluppfyllelse på 99, 8 % i muntlig

kommunikation. Jämförbara siffror för riket är 97 %. 91 % av eleverna i Lidköpings

kommun når målen i läsförståelse och 90 % uppnår målen för skriftlig produktion.

Även här uppvisar kommunens elever ett bättre delprovsresultat än föregående år.

Motsvarande siffror i riket är 93 % i läsförståelse och 94 % i skriftlig kommunikation.

Generellt har flickor högre delprovsbetyg än pojkar i svenska.

37

Sammanfattning av de nationella ämnesbetygen år 9

Resultaten i engelska ligger på oförändrad nivå från föregående år. Däremot har

resultaten i matematik och svenska ökat något, där matematik har gjort den största

ökningen. Det är enbart i svenska totalt som eleverna i kommunen ligger på samma

andel som övriga riket. I engelska ligger man något under riket och den största

avvikelsen är i matematik, som ligger på – 3,0 % från övriga riket.

Skolenheternas analys av de nationella provresultaten är en viktig del för att utveckla

verksamheten och undervisningen. För en enhetlig bedömning ges möjlighet att

utveckla det kollegiala nätverkandet i möten som bör ske mellan alla

högstadieskolorna.

10.3.4 Slutbetyg årskurs 9

Slutbetyg fördelat på ämnen

Bedömningen av elevernas kunskapsutveckling i årskurs 9 anges i betygsstegen godkänd, väl

godkänd och mycket väl godkänd.

Andel % elever som

har nått målen i

respektive ämne

År 2010 År 2011 År 2012

Bild 94 99 99

Engelska 94 94 93

Hem- och

konsumentkunskap

96 97 96

Idrott och hälsa 91 96 94

Matematik 92 93 92

Moderna språk 92 95 94,5

Modersmål 100 95 100

Musik 95 96 97

NO

Biologi 91 94,5 95

Fysik 91 92 93

Kemi 92 92 91

Slöjd 95,5 98 97

SO 97 94,5 97

Geografi 90 97 95

Historia 85 97 95

Religion 88 96 95

Samhällskunskap 85 97 96

Svenska 96 97 97

Svenska som

andraspråk

90 96 85

Teknik 94,5 94,5 97

38

Analys av slutbetyg årskurs 9 2012

Urval av jämförelse av betyget MVG i riket och grundskolan – slutbetyg per ämne i årskurs 9.

Ämne Resultat - analys

Engelska Lidköping har ett lägre resultat än riket.7 %

fler MVG i riket än i Lidköping. 10 % fler

MVG riket för flickorna.

Idrott och hälsa 6 % fler MVG i riket.

Matematik 2 % fler MVG i riket. Ingen skillnad i genus i

Lidköping för antal MVG.

Musik 5 % fler MVG hos oss än i riket. Dubbelt så

många MVG bland flickorna i Lidköping.

Slöjd Det är 10 % fler MVG i riket än i Lidköping.

I Lidköping får flickor 10 % mer MVG än

pojkar.

Religion 5 % fler MVG i riket än i Lidköping. 7% fler

MVG för flickor i Lidköping än för pojkar.

Svenska 7 % fler MVG i riket än i Lidköping. 10%

fler MVG för flickor i riket än i Lidköping

Svenska som andraspråk 5 % fler MVG i Lidköping än i riket.

(Källa: SIRIS)

Av 21 slutbetyg av betyget MVG i jämförelse med riket, uppvisar Lidköping lägre

resultat än riket i tretton ämnen, samma resultat i tre ämnen (biologi, historia, kemi)

och ett högre resultat än riket i övrigt i fem ämnen (bild, hem- och konsumentkunskap,

modersmål, svenska som andraspråk och teknik). Slöjd är fortfarande ett ämne som

har få MVG tillsammans med geografi och svenska som andraspråk.

De ämnen där flest elever i kommunen inte når målen för slutbetyg i år 9 är svenska

som andraspråk (15 %), kemi (9 %) och matematik (8 %).

Flickors MVG kontra pojkars: Flickor har fler MVG i samtliga ämnen

förutom idrott och hälsa samt

samhällskunskap

Flickor flest antal MVG: Modersmål, hem- och konsumentkunskap,

bild, moderna språk, SO, idrott och teknik

Flickor minst antal MVG: Svenska, svenska som andraspråk, geografi

och slöjd

Flickor inte har nått målen: Kemi, matematik, idrott och hälsa

Pojkar flest antal MVG: Idrott och hälsa, engelska och historia

Pojkar minst antal MVG: Slöjd och svenska

Pojkar ej nått målen: Kemi, engelska och moderna språk

(Källa: SIRIS)

39

Meritvärde årskurs 9 år 2012

Genomsnittligt

meritvärde

Andel % behöriga till

nationellt program

Andel % som har

nått målen i alla

ämnen

Riket 211 87, 5 % 82

Lidköping 209 88 % 79,7

Meritvärde årskurs 9 Totalt antal meritpoäng i

Lidköping

Totalt antal meritpoäng i

riket

Samtliga elever 209 211

Pojkar 198 199

Flickor 221 224

Elever med utländsk

bakgrund

203 207

Källa: SIRIS

(Elever med utländsk bakgrund kan definieras på två sätt: födda i Sverige och födda

utomlands. Ovanstående siffror baserar sig på begreppet födda i Sverige. Riktvärdet för elever

födda utomlands är lägre och ligger i riket på 176.)

Analys slutbetyg årskurs 9 vårterminen 2012

Jämfört med föregående verksamhetsår har elevernas meritvärde sjunkit från 210 till

209. Flickorna har höjt sitt meritvärde något medan pojkarnas har sjunkit i

motsvarande grad. Skillnaden i meritvärde mellan flickor och pojkar har ökat sedan

förra året och ligger nu på 23 poäng. I riket ligger det något högre, 24 poäng.

Skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat problematiseras på skolorna.

Framöver är man intresserad av att kunna göra en djupare analys av frågan med

resultaten från de nationella proven från år 6 för att kunna jämföra och se om det finns

liknande mönster redan tidigare.

Skolorna arbetar på olika sätt för att nå högre måluppfyllelse utifrån sina olika

förutsättningar. En skola anger svårigheter med att sätta in korrekt stöd och problem

med resursverksamhetens information kring uppföljning. Den anger det viktiga arbetet

med förhandsbedömning, kartläggning och pedagogutredning som inte har fungerat så

bra som det var önskvärt, vilket har försvårat arbetet.

Det faktum att skolorna har arbetat i brytpunkten mellan två läroplaner och olika

betygssystem är en smula störande och gör att analyser kan halta, då enheterna arbetar

efter två skilda system. Men man poängterar att tolkning kring mål och bedömning i

dialog är ett fortsatt viktigt arbete på enheterna. Det är en fortsatt utmaning för

skolorna att få fler elever att nå högre betyg då Lidköping ligger under resultatet i riket

i de flesta ämnen gällande betyget MVG.

Fortsatt arbete med systematik kring betygsanalyser som två av tre högstadieskolor

visar i sina resultatuppföljningar, visar ett synligt, medvetet sätt att arbeta vidare med

betygsfrågorna för varje ämne på skolorna.

40

10.4 Elevens ansvar och inflytande

En viktig metod för att öka elevernas inflytande och delaktighet är att införa det nya

systemet Tango. Det har lett till att eleverna kan ta större ansvar och få inflytande på

den egna utvecklingen. Det ger struktur över arbetsmaterial och planering, vilket leder

till utveckling och framgång för eleverna.

Den ökade elevnära tillgången på digitala verktyg ökar eleverna ansvar och inflytande.

Tydlighet och diskussioner kring pedagogiska planeringar, mål och bedömning sker

regelbundet och medvetet på skolenheterna.

Tillgång till synliga läxscheman och långsiktiga planeringar underlättar för eleverna.

De kan styra val av redovisningsformer och medvetet tränas det mot de områden de

behöver utveckla. Eleverna är också med och formulerar egna utvecklingsmål. För att

ge pojkar och flickor samma utrymme i klassrummet används olika medvetna metoder

som tränas.

Hela tiden arbetar enheterna med att göra eleverna delaktiga i olika demokratiska

forum.

Resultat som redovisas är en ökad elevaktivitet på Tango. Eleverna är också

medvetna om sitt ansvar för de digitala verktyg som de har tillgång till och värdesätter

de i stor utsträckning. Det har ökat möjligheterna för eleverna att påverka och ha

ansvar för sin kunskapsutveckling. Mer aktiviteter finns på Tango såsom

dokumentation av både elever och lärare, information och planeringar. Eleverna

använder Tango också som ett kontaktforum mellan sig och sina lärare.

Eleverna visar en större medvetenhet om och intresse för mål och bedömning, vilket

har resulterat i ett mer medvetet arbete från elevernas sida. De reflekterar och

sammanställer sitt resultat av sina kunskaper på olika sätt. Upplevelsen av att eleverna

kan påverka och får ha inflytande över sin skolsituation har ökat på ett positivt sätt.

Bevis på elevernas ansvar och inflytande syns på klassråd, elevråd, matråd, miljöråd,

projekt skapande skola, gemensamma trivselregler, kamratstödjare t.ex. Elevens

delaktighet synliggörs även då eleverna leder sitt eget utvecklingssamtal. Elever håller

även i lektioner och gemensamma samlingar för varandra.

Eleverna får i det dagliga arbetet på sina olika skolenheter olika arbetssätt och

redovisningsformer.

Analys av resultaten kring elevers ansvar och inflytande är att de stärks i att själva

ansvara för sina val och beslut och att det är gynnsamt för lärandet. Denna träning

upplevs som oerhört viktig för framtiden. Det stora flertalet elever blir mer motiverade

och aktiva i sitt skolarbete när de vet och förstår vad som förväntas av dem. Då ökar

också resultaten.

Det är viktigt att alla känner sig delaktiga för att de gemensamma mål och aktiviteter

som skolan genomför ska få gemensam bäring. Positiva förväntningar och medveten

träning ger också ett gradvis bättre resultat.

På enheterna säger man att arbetet med de pedagogiska planeringarna har gjort att man

har tydliggjort din egen professionalism genom att medvetet arbeta med dem. Det

säkerhetsställer kvaliteten som gynnar eleverna och höjer den.

41

På högstadieskolorna redovisas svårigheter för de äldsta eleverna där att komma in i

rutiner i Tango då alla inte har haft lika stor tillgång till digitala hjälpmedel som för de

yngre på samma enhet. Där ser man klart att tillgången har varit en avgörande faktor

för resultatet.

10.5 Skolan och hem

Metoder för den viktiga informationsöverföringen mellan hem och skola sker på olika

sätt. Mer och mer information läggs ut på Tango och det är numera ett levande sätt för

informationsöverföring för enheterna i kommunen. Digitalisering är ett viktigt

komplement till skolans övriga kanaler. Skolornas egna hemsidor bidrar också med

aktuell information av med generell karaktär. Vissa klasser har skapat egna bloggar

där hemmen fortlöpande kan följa klassens utveckling och aktiviteter.

De individuella utvecklingsplanerna är en metod som används då hemmen via dem får

information om elevens mål och kunskapsutveckling. I de fall det finns

åtgärdsprogram sker det täta uppföljningar med hemmen.

Utvecklingssamtal, föräldraföreningar, intresseföreningar, föräldramöten, öppet hus,

cafékvällar, drop in-fika och annan kommunikation via brev, mejl, telefon och samtal.

En del enheter använder kontaktböcker av olika slag.

Resultaten har varit goda vid de traditionella metoderna. Initialproblem med

kontakten via Tango med många missnöjda vårdnadshavare enligt

enkätundersökningar. Efter hand ser man att föräldranärvaron i tango har blivit

frekventare.

Bevis på resultat har varit problem med Tango i början men aktiviteten ökar i

lärplattformen. Hemmen är nöjda med enheternas verksamhet. Ett annat bevis är

enheterna upplever att hemmen är mer välinformerade om elevens och skolans

verksamhet numera. Det är hög uppslutning från hemmen vid aktiviteter på enheterna.

Analysen visar att skolan är bra på bemötande och att skapa goda relationer med

hemmen. Föräldrar börjar ge respons på Tango. Förväntningarna på Tango var höga

och införlivades inte i början. Någon enhet skriver att man ska utveckla

föräldraenkäterna med att ge möjlighet till kommentarer vid varje fråga, för att kunna

ge hemmen mer möjligheter till kommentarer som utvecklar verksamheten.

10.6 Skola och omvärlden

Flera enheter anger olika samarbetspartner utanför den egna organisationen. Många

insatser ligger i närområdet inom ramen för skapande skola och är konsthallen,

biblioteket, bio, teater och författarbesök t.ex. Andra externa aktörer som nämns är

polisen, räddningstjänsten, DLG, museer, olika idrottsföreningar, olika studiebesök på

varierande plaster, kultur - och föreningsliv.

Vissa studiebesök och resor längre bort i regionen har också företagits av olika

enheter. Några enheter beskriver kontakter med omvärlden längre bort genom

internationella aktiviteter. Det förekommer ett Regio Comenius-projekt med en skola i

42

Slovenien kring hållbar utveckling som precis har påbörjats med förberedande besök

och planerade aktiviteter för personal och elever.

Dessa erbjuder ett viktigt komplement till den övriga undervisningen och det är viktigt

för eleverna att de ser att de är en del av omvärlden i ett större sammanhang. Det blir

en del av den totala utvecklingen och visar på andra saker än skolan normalt kan

erbjuda i realiteten. De stimulerar och ökar lusten med sitt verklighetsnära sätt och

bidrar till att intresset ökar och inlärningen stiger med andra metoder. Dessutom har de

en stark bidragande faktor till att stärka gruppsammanhållningen. Eftersom

omvärlden är närvarande i många sammanhang och mer internationell idag är det

viktigt att skolan följer den utvecklingen. De digitala verktygen ökar möjligheterna att

på olika sätt få in omvärlden i enheternas olika verksamheter.


Under verksamhetsåret har det skett ett grundligt arbete med åtgärdsprogram,

implementering av nya rutiner och genomförande enligt den nya skollagen. Detta

innebär ett stort arbete på enheterna vilket all personal berörs av. Alla enheter lägger

stor vikt vid förebyggande arbete och preventiva åtgärder på olika sätt. Medvetenheten

om att trygga elever ger bättre utveckling på alla plan genomsyrar verksamheterna.

Värdegrundsarbete och värdegrundsaktiviteter är en stor del av enheternas dagliga

verksamhet och det sker bl.a. med elevenkäter. Likabehandlingsplanen omnämns i

några enheter redovisningar som ett medel för att stärka arbetet. Det finns många

olika metoder att arbeta förebyggande t.ex. med kamratstödjare, rastaktiviteter och

samarbetsövningar.

Bevis är enkäter som redovisar att brukarna är nöjda med enheternas arbete. Antal

konflikter minskar och det kommer in få anmälningar om kränkande behandling.

Observationer och reflektioner kring den egna verksamheten sker regelbundet i med

elever och i arbetslagen. Resultaten visar på en positiv trend i att arbete leder till

tillfredsställande resultat.

Analysen är att detta är ett viktigt fortlöpande arbete som har högsta prioritet i de

olika enheternas verksamhet och att det alltid kommer att vara pågående.


Alla skolor har pågående utvecklingsarbeten och utvecklingsområden. De nya

styrdokumenten har varit styrande för utvecklingen och numera känner man sig trygg i

sin kunskap om dem. Det leder till att personalen kan bli bättre på att förmedla ut sin

kunskap till elever och hem. Lärarna handleder eleverna mot läroplanens kunskapsmål

och förtydligar det gentemot eleverna vilka får en större insikt och förståelse för

innehållet och deras egen kunskapsutveckling. Arbete med individuella

utvecklingsplaner och pedagogiska planeringar genomsyrar alla enheters arbete.

Kommunens grundskolor arbetar på många olika sätt med insatser kring normer och

värden. Det framkommer tydligt i resultatredovisningarna att samverkan mellan

värdegrunden och kunskapsutvecklingen, påverkar elevernas resultat. Respekt och

goda relationer är en förutsättning för lärande och genom elevens delaktighet och med

samverkan med vårdnadshavare nås bättre resultat. Elevnära lösningar och

samarbetsstrategier omnämns ofta. Det framkommer klart att det finns önskemål om

utbildning för att ytterligare kunna hjälpa elever i behov stöd. Arbetet med normer

43

och värden genomsyrar alla enheter. Arbete med nya åtgärdsprogrammen är ett annat

tydligt mönster för alla skolorna, som noggrant har utarbetats, utbildats i och arbetats

med under verksamhetsåret.

Sammanfattande mönster i kunskapsdelen är det utmärkande inslag som de digitala

verktygen har gjort ute på skolorna. Det möjliggör en mer individanpassad

undervisning som tillgodoser fler inlärningsmetoder, skapar lust och stimulans samt

visar eleverna vägen för det interaktiva lärandet. Tillgången bland eleverna har

varierat ute på skolorna men faktumet att tillgången har ökat avsevärt, har förändrat

lärandet. Lärplattformen Tango och tillgången på datorplattor har med sin stuktur och

tillgänglighet på information, lett till att det går att utläsa att eleverna tar större ansvar

och får mer inflytande över undervisningen. Då information är tillgänglig över allt, när

som helst kan eleven inhämta det den behöver oavsett tid och rum. Förutsättningarna

för att ge en bred kunskapsbas har ökat och att vårdnadshavarna också involveras på

samma sätt, leder till möjligheter för ökad framgång.

Ett annat tydligt mönster som framkommer är arbetet med pedagogiska planeringar,

bedömningsmatriser och individuella utvecklingsplaner som har lett till att eleverna

känner sig säkrare på läroplansmålen, vad de olika förmågorna innebär och hur de ska

arbeta mot att utveckla sina förmågor.

Kunskapsöversikten för grundskolan visar följande mönster:

Årskurs 3:

Matematikkunskaperna har sjunkit enligt de nationella ämnesproven. Eleverna har

lägre resultat än övriga riket på sex av sju delprov. Jämfört med år 2011 hade

Lidköpings elever ett högre resultat än riket på fem av sju delprov.

Likaså har elevernas kunskaper i svenska sjunkit på ämnesproven. Föregående år hade

eleverna högre på alla delprov än övriga riket och under år 2012 uppvisar

Lidköpingseleverna ett högre resultat på tre av de åtta delproven.

Ämnesproven i svenska som andraspråk visar högre resultat än riket på sju av de åtta

delproven och generellt är nivåerna mycket höga i riket. Ett annat mönster i

sammanhanget är att resultaten enbart redovisar resultat från flickor.

Årskurs 6:

Här ligger kommunens elever rejält högre än riket i alla nationella ämnesprov. Den

största positiva avvikelsen står resultaten i svenska som andraspråk för. Här baserar

sig resultaten återigen enbart på flickor. Matematik och svenska har också stora

positiva avvikelser, medan engelska något mindre men dock positiv.

Årskurs 9:

De nationella ämnesproven uppvisar ett lägre resultat än riket i engelska och

matematik. I svenska så ligger resultaten på samma nivå som riket. Det finns för få

elever för att vi ska se statistik i svenska som andraspråk. Från föregående år har

resultaten i svenska och matematik ökat något medan engelska ligger kvar på

oförändrad nivå.

44

De mönster som går att utläsa gällande slutbetyg är att meritvärdet har sjunkit något

sedan förra året. Ett annat mönster som framträder är att skillnaden mellan pojkars och

flickors meritvärde har ökat.

På alla enheter ser man ett fortsatt, viktigt arbete med bedömning och tolkningar kring

kunskapskraven. Här finns ett fortsatt utvecklingsbehov inom enheterna liksom över

enhetsgränserna.

Ett mycket viktigt mönster är att arbetet med systematiska betygsanalyser på

enheterna kan utvecklas, för att förbättra resultaten och för att kunna ställa om

undervisningen och utbildningsinsatserna i rätt riktning.

Kommunens elever får många möjligheter till samarbetsaktörer utanför den egna

enheten, vilket detaljerat beskrivs i enheternas redovisningar. Det kopplas in besök

som rör kultur, miljö, samhälls- och föreningsliv. Dessa inslag uppskattas av såväl

lärare som elever för att det bidrar till att inlärningen ökar med andra metoder. Här

poängteras åter att datorplattorna har gjort att omvärlden har kommit in i

klassrummen, tillgänglig för alla.

10.9 Åtgärder

Fortsatt arbete med hållbar utveckling och utvecklat samarbete med internationell

samarbetspartner i Slovenien.

Utbildningsinsatser för att utveckla arbetet med elever i rätt till särskilt stöd och

utmanande elever och pedagogiska förhållningssätt.

Fortbildning i användandet av digitala verktyg i elevernas lärandeprocesser.

Mathivation, ett matematiksamarbete med Västsvenska Handelskammaren, för

elever i årskurs 7

Matematiklyftet 2013-2015 börjar.

Deltagande i SKL:s matematiksatsning PISA 2015

Fortbildning i matematik för lärare.

Nätverk för bedömning och betygssättning av nationella prov i engelska, matematik,

svenska, NO och SO.

Fortsatt arbete med PIL- prevention i Lidköping

Fortsatt arbete med skapande skola

Läsfrämjandeinsatser och ett ev. Läslyft

Utveckla analysrutinerna för att höja elevernas måluppfyllelse, analysera de

nationella proven och planera undervisningen utifrån resultaten. Rektorerna ansvarar

för att leda arbetet på skolenheterna.

11 Sammanfattning Lidköping – en välkomnande och hållbar kommun med barnens bästa skola för alla

barn. Målet är att alla elever ska nå fullständig grundskolekompetens, vara behöriga

till gymnasieskolan och att alla elever når de individuellt ställda målen. Drivkraften i

arbetet är att varje barn ska uppleva att de går på den bästa skolan, förskolan,

familjedaghemmet eller fritidshemmet. Alla verksamheter ska genomsyras av

trygghet, trivsel, utveckling, lärande och delaktighet.

Verksamheterna har goda förutsättningar, i jämförelse med andra kommuner, när det

gäller personaltäthet, gruppstorlekar och andel högskoleutbildad personal.

45

Det finns många olika aktiveter som bidrar till kvalitetsförbättringar i Barn & Skolas

verksamheter ex. skapande skola, ungdomsforum och PIL-prevention i Lidköping som

är en föräldramötesmodell, framtagen till alla verksamheter.

Under året har lärplattformen Tango utvecklats och används nu i alla verksamheter av

både barn, elever, pedagoger och föräldrar som både kommunikations- och

dokumentationsverktyg. All personal har ett eget digitalt verktyg och en stor

kompetensutvecklingsinsats i hur man använder verktygen i lärprocessen har gjorts

under året. När det gäller elevers tillgång till digitala verktyg ser det olika ut på våra

förskoleklass-årskurs 6 skolor. De tre årskurs 7-9 skolorna har 1:1. En IKT plan med

målsättningar både i tillgång till digitala verktyg och digital kompetens i alla våra

verksamheter ska tas fram under året för att säkerställa en större likvärdighet. Den

digitala kompetensutvecklingssatsningen i grundskolan kommer att fortsätta med

fokus på den formativa processen.

När det gäller uppdraget att alla elever ska nå målen så är Barn & Skola beroende av

samverkanspartners, i första hand, Socialtjänsten och Barn- och ungdomspsykiatrin.

Kommunen satsar på ”Tidiga samordnade insatser” för barn i behov av särskilt stöd.

Det är fem förvaltningar som tillsammans ska samverka för att hitta gemensamma

lösningar och modeller för arbetet. Under året har det framkommit ett behov av att öka

kompetensen hos pedagogerna om barn i behov av särskilt stöd och/eller barn som

utmanar de vuxna i skolan. Särskilda insatser ska genomföras både i förskolan och

skolan med föreläsningar och workshops som ska ledas av specialpedagogerna.

Under ett flertal år har övergripande kompetensutvecklingsinsatser genomförts i syfte

att höja kvaliteten i våra verksamheter.

Förskoleutvecklingen påbörjades år 2006 med syfte att förankra förskolans uppdrag

hos all personal och att minska antalet barn i förskolans grupper. Det nuvarande

genomsnittet ligger på 18 barn/grupp.

Förskolans lärandeuppdrag har systematiskt utvecklats under de senaste åren på alla

förskolor i kommunen. Pedagogerna har god kunskap om sitt uppdrag och omsätter

det i den pedagogiska verksamheten. Det gäller både förhållningssätt, inne- och

utemiljöer, i arbetet med projekt/tema, barnens delaktighet och pedagogisk

dokumentation. Den medvetna satsningen på förskolans lärandeuppdrag har lett fram

till den kvalitet som finns på våra förskolor idag.

Pedagogisk omsorg-familjedaghem. Kommunen har en förhållandevis hög andel

förskole-och skolbarn i familjedaghem. På landsbygden väljer föräldrar i högre

utsträckning att ha sina skolbarn i familjedaghem. Efterfrågan minskar för varje år och

en översyn av verksamheten ska göras med tanke på organisation och framtid. Barnen

möter ett lärande i vardagspedagogiken hos dagbarnvårdarna. Stor vikt läggs på

trygghet och god omsorg både i hemmet och gruppverksamheten. Dagbarnvårdarna

har kontinuerlig kompetensutveckling genom”Mötesplats familjedaghem”.

En särskild satsning på fritidshemmen startade hösten 2011. Då påbörjades arbetet

med att omsätta innehållet i kvalitets- och utvecklingsplanen för fritidshem (KUFF).

Pedagogerna arbetar med att få trygga barngrupper och fokuserar på

46

socialiseringsprocessen. Barnen får i högre grad vara med och påverka innehållet i

verksamheten och ett medvetet arbete med de pedagogiska miljöerna har genomförts

under året. Det kan vara en bidragande orsak till att barnen i åldern 10-12 år är på

fritidshemmen i större utsträckning än jämförbara kommuner. Personaltätheten har

ökat något jämfört med förra året men verksamheten organiseras i förhållandevis stora

grupper.

Skolutvecklingsarbetet, Grundskola 2012, startade år 2009 med syftet att höja

kvaliteten på skolornas verksamhet och elevers måluppfyllelse. Ett omfattande arbete

har genomförts när det gäller utbildning i att göra pedagogiska planeringar och

bedömningsmatriser för elevers kunskapsutveckling.

En stor satsning har genomförts för att förankra den nya läroplanen, Lgr 11, och det

nya betygssystemet. Ett fokusområde under året har varit betyg och bedömning i

årskurs 6.

Det arbete som har gjorts på att förklara, exemplifiera, konkretisera och tydliggöra

läroplanens förmågor har gett resultat. Arbetet med pedagogiska planeringar och

bedömningsmatriser ger goda resultat när det gäller att synliggöra målen och

kunskapsutvecklingen för eleverna. Att systematiskt arbeta med elevernas

kunskapsutveckling leder till att fler elever når målen. Dokumentationen är en viktig

del för att synliggöra elevernas resultat och utveckling.

Den ökade tillgången på digitala hjälpmedel visar att det har ökat möjligheterna att

undervisningen sker mer varierat och att fler inlärningsstilar kan tillgodoses oftare.

På våra högstadieskolor ser man att det har skett en ökning av elever som väljer att

fördjupa sig i ämnena för att ytterligare öka sina kunskaper.

Flexibiliteten för elever i behov av särskilt stöd underlättas av de digitala verktygen.

Resultaten i nationella prov i årskurs 3 är något lägre än förra årets resultat förutom

svenska som andraspråk där resultatet är högre än riket.

Resultaten i nationella prov i årskurs 6, där ligger elevernas resultat över rikssnittet i

alla delprov. Det ger de tre högstadieskolorna goda förutsättningar för en fortsatt god

kunskapsutveckling.

Resultaten i nationella prov i årskurs 9, där ligger elevernas resultat under riket i

engelska och matematik. Svenska på samma nivå som riket. Skolenheternas analys av

de nationella provresultaten är en viktig del för att utveckla verksamheten och

undervisningen.

Meritvärdet och elever som når målen i alla ämnen har sjunkit något i jämförelse med

förra året. Skillnaderna i pojkars och flickors resultat högre upp i skolåren behöver bli

föremål för en djupare analys. Av 21 slutbetyg av betyget MVG har eleverna i

Lidköping jämförelse med riket ett sämre resultat i tretton ämnen, samma resultat som

riket i tre ämnen och högre resultat i fem ämnen än riket.

Skolorna behöver utveckla sina analysrutiner och följa upp resultaten på de nationella

proven och betygsresultaten mer systematiskt.

En särskild satsning görs för att höja resultaten i matematik.

Utifrån de analyser och åtgärder som finns under varje verksamhetsområde gör

förvaltningen en övergripande verksamhetsplan. I verksamhetsplanen beskrivs vilka

aktiviteter som ska genomföras under år 2012-2013 för att förbättra måluppfyllelsen.

47

12 Sammanställning av resultat över tid Jämförelse av resultat årskurs 9 år 2006-2012

Jämförelse av betygsresultat årskurs 9

År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012

Genomsnittligt

merit värde

209,6

207,2 212 208 205,7 210,3 209

Andel %

elever

behöriga till

nat.program

90,8 92,3 89,5 89.5 89,4 87,6 Yrkesprg 88,1

Estprg 87,4

EkHuSaprg 87,4

NaTeprg 85,2

Andel %

elever som

uppnått målen

i alla ämnen

78,4 80,5 81,3 79.3 77 81,3 79,7

Andel %

elever som ej

uppnått målen

i ett ämne

9,2 9,3 7,6 7.4 7,5 7,4 7,7

Andel %

elever som ej

uppnått målen

i två eller flera

ämnen

11,7 9,7 10,5 12,4 14,4 8,8 11,5

Andel elever

som saknar

betyg i alla

ämnen

0,7 0,5 0,5 0.9 1,0 2,5 0

resultatuppföljning 2012¥r-2012.pdf · digitala verktyg i forma av interaktiva tavlor, datorer...

Documents