Årsberättelse 2016/2017 sätra förskoleområde förskolechef...
TRANSCRIPT
Årsberättelse
2016/2017
Sätra förskoleområde
Förskolechef:
Annika Proos
Biträdande förskolechefer
Eva Levin
Eva Lundahl
Anita Kiuttu
Sätra förskoleområde består av sju förskolor: I ur och skur Vinbärsgården, Ängsullsgården,
Ulvsätersgården, Pingeltorp, Smultronstället, Sätragården och Majgårdens förskolor. Vi har även
Skrindans förskola som vi öppnar och stänger vid behov. I Sätra förskoleområde arbetar en
Förskolechef och tre Biträdande förskolechefer. Vi har även en Specialpedagog och en Tal och
språkpedagog som arbetar i vårt förskoleområde.
Vi har totalt 600 förskoleplatser och ca 140 pedagoger anställda i området.
Vår verksamhet styrs av Skollagen, Läroplan för förskolan, Utbildning Gävles verksamhetsplan och
barnkonventionen. Vi har även en upprättad plan mot diskriminering och kränkande behandling på
varje förskola.
Ett av våra prioriterade målområden under läsåret har varit Språk och kommunikation. Vi arbetar med
”Babblarna” som en metod och arbetssätt för de yngsta barnen. Babblarna är ett material som riktar
sig till barn i tidig språkutveckling. Babblarna pratar sitt eget språk och bygger helt på ljudet i deras
namn. Att lyssna på Babblarna när de pratar och härma deras sätt att prata så tränas effektivt
förmågan att använda betoning och melodi i språket. Babblarna består av sex stycken figurer i olika
former och färger. Likheter och olikheter synliggörs genom att arbeta med Babblarna. Att använda
enklare tecken kring Babblarna kan underlätta kommunikationen och självständigheten. Att dagligen
om och om igen presentera detta, ger barnen någonting att samlas kring och känna igen. Detta skapar
trygghet. Trygghet är en förutsättning för barns utveckling och lärande. Babblarna utvecklar barnens
språkliga medvetenhet och begreppsbildning på ett lustfyllt sätt.
Sätra förskoleområde har under många år arbetat med ett projekt X-5000, som är ett
utvecklingsarbete där namnet står för att det behövs 5000 timmars läsning för att bli en fullgod läsare
enligt läsprofessor Ingvar Lundberg. Vi har och har haft ett nära samarbete med Sätra bibliotek. Vi
utgår ifrån en sagobok i vårt tematiska arbete på förskolan. Vår sagobok som vi har arbetat med under
läsåret har varit ”Kon som visst kunde klättra ” skriven av Gemma Merino. Att utgå från en sagobok är
ett uppskattat, utvecklande och lustfyllt arbetssätt som engagerar alla barn och pedagoger.
En ytterligare satsning är vårt arbete med ”Språkglädje”. Med hjälp av Specialpedagog och Tal och
språkpedagog har alla pedagoger fått fortbildning i ”Barns språkutveckling” och ”flerspråkighet”. Vi
har speciellt fokuserat på högläsning med reflekterande boksamtal samt rim och ramsor och expansivt
språk. Det är en satsning för att göra arbetet med språket mer lustfyllt.
Vårt mål med detta är att alla barn i Sätra förskoleområde får en förbättrad språkutveckling vilket
innebär bättre uttrycksförmåga, grammatik, ordförråd, språkförståelse, pragmatik och uttal. Ett ökat
användande av de estetiska formerna, multimedia och informationsteknik för ett lustfyllt lärande.
Hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling ska vara förvaltningsövergripande och genomsyra
all verksamhet inom Utbildning Gävle. Vi har under läsåret fortsatt arbeta med vår energisatsning med
hjälp av Gavlefastigheter och Gävle energi. Under vårterminen tecknade alla förskolor ”grönt
hyresavtal” med Gavlefastigheter. Även en satsning på kemikaliesmart förskola har gjorts, där vissa
plastföremål har bytts ut och ersatts med mer miljövänligt material.
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp
och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra” Lpfö 98/10.
IKT (Information och kommunikationsteknik) är ett prioriterat område där satsningar sker centralt i
Utbildning Gävle. I Sätra gör vi också en stor satsning på vårt arbete med IKT. Alla pedagoger har en
varsin Ipad. Detta möjliggör fler tillfällen att synliggöra och ta tillvara på lärandet/lärprocesserna. Vi
vill ta tillvara på de pedagogiska möjligheterna som IKT och mediepedagogik erbjuder, berika och
fördjupa förskolans pågående lärprocesser och möta och ta tillvara barns nyfikenhet för och kunskap
om digitala verktyg. För att fortsätta utveckla barn och pedagogers digitala kompetens på ett
framgångsrikt sätt har vi beslutat att Sätra förskoleområde ska arbeta med en gemensam kreativ fokus
APP, I Movie.
Andra insatser som har gjorts under läsåret är:
• Ytterligare en förskola har rustats för egen matlagning.
• Kompetensutbildning i Barnkonsekvensanalys.
• Fortbildning i Forskningsbaserat arbetssätt
• Samarbete har inletts med forskare från Högskolan Gävle
Detta summerar i stora drag läsåret 2016/2017. Jag och mitt ledningsteam tackar för gott samarbete
såväl med vårdnadshavare som med pedagoger under det gångna läsåret.
Det är en stor förmån för mig och mitt ledningsteam att tillsammans med alla pedagoger få vara med
och utveckla Sätras förskolor.
Annika Proos Förskolechef Sätra förskoleområde
Eva Levin Biträdande förskolechef på Vinbär, Ulvsäter och Ängsulls förskolor.
Eva Lundahl Biträdande förskolechef på Pingeltorp och Smultronställets förskolor.
Anita Kiuttu Biträdande förskolechef på Sätragården och Majgårdens förskolor.
Årsberättelsen
Majgårdens förskola
Majgårdens förskola är en mångkulturell förskola med fem avdelningar. Vi strävar efter att
uppnå ett interkulturellt förhållningssätt som innefattar en öppenhet mot den mångfald av
språk och kulturer som barn och föräldrar representerar, alltså att se på flerspråkighet som en
kompetens och rikedom. På Majgården uppmärksammar vi påsk, midsommar och jul samt
andra för barnen aktuella högtider. Vi tillbringar tid ute tillsammans på vår fina gård där barnen
från de olika avdelningarna möts i leken vilket skapar förutsättningar för delaktighet och
förståelse för olikheter hos varandra.
De fem avdelningarna som finns på Majgården består av:
• Idet, 1-2 år
• Gläntan, 1-5 år
• Holken, 2-3 år
• Lyan, 3-5 år
• Kupan (resursavdelning), 1-6 år
Årsberättelsen baseras på avdelningarnas verksamhetsbrev, månadsutvärderingar samt deras
termins- och årsredovisningar. Avdelningarnas aktiviteter och göranden har sammanställts
under de tre prioriterade målen för Majgårdens förskola.
Förskolans prioriterade mål under ht -16 och vt-17:
Normer och värden
Skolverket skriver: Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förståelse för att alla
människor har lika värde oavsett kön.
Utifrån ovanstående mål har alla pedagoger tänkt på hur deras agerande påverkar barnen ur
ett könsperspektiv. Vi har även använt oss av förskolans miljö och vardagssituationer för att
arbeta mot målet.
Pedagogernas medvetenhet har handlat om hur vårt språk påverkar
barnen. Pedagogerna har i sångsammanhang och vid bokläsning
ibland använt sig av ordet hon eller den istället för ordet han. Till
exempel i sången ”Björnen sover” där vi då sjungit: Den är inte
farlig, istället för han är inte farlig. För att fått syn på hur barnen
leker i förskolans miljöer har pedagogerna använt sig av
observationer. Resultatet från dessa har sedan använts för att skapa
en verksamhet med miljöer som lockar alla barn oavsett kön.
Vardagliga situationer har använts som utgångspunkter för samtal
och diskussioner med barnen kring människors likheter och
olikheter.
Språk och kommunikation
Skolverket skriver: Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sitt intresse för bilder, texter
och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.
Utifrån ovanstående mål har vi använt oss av Babblarna, bilder i inomhusmiljön, skriftspråk,
samlingar, TAKK, smileysar samt bokläsning.
Babblarna
Babblarna har under det gånga året använts för att barnen ska utveckla sitt språk. Arbetet med
babblarna har i de flesta fall skett utifrån böckerna Babbas saker och Bobbos väska.
Pedagogerna har skapat
flanellografsagor samt en
väska innehållandes saker
som återfinns i boken
Bobbos väska. Dessutom har
aktiviteter skett utomhus
genom att pedagogerna
gömt saker som kan
återfinnas i boken Babbas
saker, dessa saker har
barnen letat upp. Exempelvis så har en boll lagts bredvid staketet och en banan på en sten.
Arbetsmaterialet har skapats för att förstärka böckernas innehåll och letandet efter gömda
saker har gett barnen möjlighet att möta lägesord och på så sätt har barnen getts ytterligare
möjligheter till språkförståelse.
Innehåll från boken Bobbos väska.
Bilder i inomhusmiljön
Som grund för samtal och reflektioner, mellan barn och barn men även mellan barn och
pedagog, finns olika bilder uppsatta på väggarna. Till
exempel bilder på kor, barnens alster och egna
dokumentationer samt dokumentationer gjorda av
pedagogerna. Dessa dokumentationer innehåller oftast
bilder men även kortare texter på det som pedagogerna ser
att barnen intresserat sig för under den dagliga
verksamheten på förskolan.
Skriftspråket
För att väcka intresse för skriftspråket har vi valt att sätta upp alfabetet på väggarna på våra
avdelningar. Vidare har pedagogerna uppmuntrat
barnen att skriva sina namn på sina alster samt
hjälpa till att skapa en berättelse. Barnen har också
hjälpt till att skriva brev till kon Tina, huvudkaraktär
i vår temabok. Genomgående i verksamheten finns
skriftspråket närvarande. Till exempel finns barnens
namn på deras hyllor i kapprummen samt på hyllor
för blöjor. Lådor och skåp är uppmärkta med text
som talar om vad som finns i dessa.
Sång- och rörelsesamlingar
På vår förskola har vi haft både planerade och återkommande samlingar men även spontant
utifrån barnens önskningar. I våra samlingar har vi bland
annat använt oss av sångpåsar med sångkort men även
med gosedjur som representerar olika sånger. Detta ger
barnen en möjlighet till att tolka bilder och sången
förstärks genom tydlighet.
TAKK
Ytterligare förstärkning av det verbala språket sker genom användandet av TAKK (Tecken som
alternativ och kompletterande kommunikation). Användandet sker när vi sjunger och läser men
även kontinuerligt under dagen för att komplettera de sagda orden.
Smileys
Användandet av bilder på smileys som visar
känslouttrycken glad, ledsen, arg, sur, rädd och
förvånad har fortsatt från föregående år.
Tillsammans med dessa bilder har pedagogerna
använt sig av handtecknen för de olika
känslouttrycken samt visat de olika
känslouttrycken med sitt kroppsspråk.
Bokläsning
På vår förskola har vi haft både planerade och
återkommande lässtunder men även läst spontant utifrån barnens önskemål. Läsandet har
skett både inom- och utomhus och på olika sätt.
Exempelvis har barnen fått böcker upplästa för sig av
pedagogerna men även sett och hört på böcker via
bildkanonen och iPad. Pedagogerna har även på olika sätt
dramatiserat sagor, till exempel med flanosagor.
Naturvetenskap och teknik
Skolverket skriver: Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förmåga att urskilja
teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar.
Utifrån ovanstående mål har vi arbetet med luft, iPad och enkel vardagsteknik.
Luft
I vårt X5000 arbete har vi i år arbetet med boken Kon som visst kunde klättra skriven av Gemma
Marino. Bokens huvudkaraktär är en ko som heter Tina. För Tina är allt möjligt och hon älskar
att upptäcka nya saker. Tinas systrar å andra sidan tycker
att Tina är knäpp med alla sina knasiga idéer. Utifrån
boken har en del av förskolans barn arbetat kring temat
luft. Barnen har undersökt luft i olika former så som kall
och varm luft, luft i ballonger, luft i petflaska och genom
användandet av en fallskärm. Luft har också undersökts
med hjälp av olika tekniker så som att vifta med sjalar,
blåst i sugrör och skapat instrument. Undersökningarna
har skett upprepade gånger och pedagogerna har ställt
öppna frågor till barnen och barnen har getts möjlighet till egna reflektioner.
iPad
För att få kunskap kring verktyget iPad har barnen givits möjlighet att bekanta sig med olika
funktioner. En av apparna som använts till detta är appen Pic Collage. Barnen har fått möjlighet
att utforska iPadens kamera för att fotografera, de har valt bilder och sedan gjort egna
dokumentationer. Exempelvis har barnen fotograferat sina färdiga pärlplattor och skapat
dokumentationer av detta i iPaden.
Enkel vardagsteknik
Pedagogerna har uppmuntrat barnen till att på egen hand
utforska och undersöka hur enkel teknik i vardagen fungerar samt
att våga prova och komma på egna lösningar på olika problem.
Enkel vardagsteknik hos oss kan sträcka sig från att ta av sig sina
blöta strumpor till att hänga in dem i torkskåpet och sätta igång
värmen samt timern. Det ka också vara att lägga upp sin mat på
tallriken, bre sin smörgås och hyvla ost, hälla upp mjölk eller
vatten i sitt glas och sedan duka av sin smutsiga disk och därefter
gå och tvätta sina händer. Att limma fast saker på ett papper eller
ihop saker med varandra är ytterligare exempel på enkel
vardagsteknik. För att ta ner sina skor kan barnen behöva lösa ett problem och lösningen kan
då vara att ta fram en stol för att nå sina skor eller fråga en kompis och eller en pedagog om
hjälp. För att barnen ytterligare ska få förståelse för hur teknik kan fungera har vi haft material
som främjat barnens teknikinlärning. Barnen har dagligen fått tillgång till exempelvis tågbanor,
mekano, kugghjul, duplo samt lego och plusplus.
Pedagogerna på Majgårdens förskola