Årsredovisning 2015 2 (80)...resultat för kommunen på 8,8 mnkr, vilket inte är i nivå ... ha i...

Årsredovisning 2015 2 (80)


Innehållsförteckning Klippan ..................................................................................................................................................................... 5

INLEDNING ............................................................................................................................................................................................ 5

FÖRORD AV KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE ............................................................ 5

SNABBFAKTA OM KLIPPANS KOMMUN .................................................................................. 6

LEDNING OCH STYRNING ......................................................................................................... 7

SAMMANFATTNING AV RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE .............................................. 9

ORGANISATION ......................................................................................................................... 11

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ........................................................................................................................................................ 12

VÅR OMVÄRLD - EKONOMI OCH ARBETSMARKNAD ......................................................... 12

VIKTIGA HÄNDELSER I KLIPPAN UNDER ÅRET .................................................................. 13

BEFOLKNING ............................................................................................................................ 13

PERSONALEN - VÅR FRÄMSTA RESURS ................................................................................ 13

KONCERNEN ............................................................................................................................. 14

KOMMUNEN .............................................................................................................................. 16

INTERN KONTROLL .................................................................................................................. 19

VÄLFÄRDSREDOVISNING ........................................................................................................ 19

EKONOMISK ANALYS OCH SLUTSATSER .............................................................................. 19

FRAMTIDSUTSIKTER................................................................................................................ 20

RÄKENSKAPER ................................................................................................................................................................................... 21

NÄMNDERNAS RESULTAT ....................................................................................................... 21

INVESTERINGSREDOVISNING ................................................................................................ 22

RESULTATRÄKNING ................................................................................................................. 23

KASSAFLÖDESANALYS ............................................................................................................ 24

BALANSRÄKNING...................................................................................................................... 25

NOTER, MNKR ........................................................................................................................... 27

REDOVISNINGSPRINCIPER ..................................................................................................... 33

Kommunstyrelse inklusive Val- och Överförmyndarnämnd ............................................................................ 35

ANSVARSOMRÅDE .................................................................................................................... 35

ÅRETS VERKSAMHET ............................................................................................................... 35

MÅLUPPFYLLELSE - FOKUSOMRÅDE/INRIKTNINGSMÅL ................................................. 36

EKONOMI ................................................................................................................................... 41

TRENDER OCH UTMANINGAR ................................................................................................ 43

Plan- och byggnämnd ............................................................................................................................................ 44

ANSVARSOMRÅDE .................................................................................................................... 44




EKONOMI ................................................................................................................................... 47


VERKSAMHETSMÅTT ............................................................................................................... 48

Kultur- och fritidsnämnd ...................................................................................................................................... 49

ANSVARSOMRÅDE .................................................................................................................... 49



EKONOMI ................................................................................................................................... 53



Barn- och utbildningsnämnd ................................................................................................................................ 56

ANSVARSOMRÅDE .................................................................................................................... 56



EKONOMI ................................................................................................................................... 60



Socialnämnd ........................................................................................................................................................... 63

ANSVARSOMRÅDE .................................................................................................................... 63



EKONOMI ................................................................................................................................... 69



Revisionen .............................................................................................................................................................. 73

ANSVARSOMRÅDE .................................................................................................................... 73


EKONOMI ................................................................................................................................... 73


Revisionsberättelse ................................................................................................................................................ 74


Klippan

INLEDNING

FÖRORD AV KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Kommunstyrelsens ordförande

Ny majoritet, nya tag!

Efter valet i september 2014, blev det efter 12 års borgerligt styre en ny majoritet vid makten i Klippans kommun. Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet bildade majoritet och fick på så vis 21 mandat av de 41 i Kommunfullmäktige. Detta i kombination med skifte på några av de tongivande chefstjänstemannaposterna, gjorde att nya krafter kom i dagern och fokus lades på att få en frisk och välmående kommun, både ekonomiskt och innehållsmässigt.

Som ny på posten som Kommunstyrelsen ordförande och tillika kommunalråd var det mycket att förhålla sig till. Det är en väsentlig skillnad att sitta vid makten och få förstahandsinformation, ta ansvar för beslut och uppföljning av desamma, än att sitta i opposition och lägga motioner och försöka bedriva en egen politik som i bästa fall anammas av en välvillig majoritet.

Året inleddes med att politiska mål formulerades för de kommande åren och därefter formulerades även vår vision: Klippan – en kommun där vi tillsammans skapar goda förutsättningar att växa upp, leva och verka. Här bor och mår vi bra! Denna vision har sedan varit vägledande för det fortsatta arbetet, och kommer att så förbli i förhoppningsvis många år framöver.

Vi har under året fokuserat på många frågor, men dominerande har de ekonomiska frågorna varit men även frågor kring vår flyktingmottagning med öppnandet av ett nytt HVB-hem, Rickmansgården i Ljungbyhed, som det synligaste resultatet. Därutöver har vi invigt Musikskolans nya lokaler och vi har öppnat Nattmössan som är barnomsorg på obekväm arbetstid. Vi har rivit Bofinkenskolan och istället är nu hela verksamheten, men även två förskoleavdelningar inhysta i tillfälliga moduler. Detta i väntan på att en större skolutredning om framtidens skola ska bli klar och antagen. Beslut om utbyggnad av Täppans förskola med tre avdelningar har tagits och även att Ljungbyheds friluftsbad ska renoveras. En hel del av de större besluten har dessutom föregåtts av medborgardialog i olika former.

En stor kostupphandling har processats med goda föresatser när det gäller miljöhänseenden. På tal om miljö gick Läderfabriken under året in i slutskedet och sista etappen kommer igång våren 2016. Det kommunala bostadsbolaget Treklövern har tagit fram planer på flera olika objekt och tomtmark vid Tegelskolan har köpts in. Till sist har vi inom politiken tagit ett stort kliv mot pappersfria möten och läser numera handlingarna digitalt. Kommunens Facebooksida har etablerats och är i full gång.

Viktigt att nämna är även den positiva befolknings-ökningen i vår kommun. 2015 fick vi 184 nya invånare. Detta ställer krav på oss att hitta lösningar i bl.a. bostadsfrågorna och detta kommer att bli en stor fråga för 2016.

När det gäller de ekonomiska aspekterna hamnade årets resultat för kommunen på 8,8 mnkr, vilket inte är i nivå med de 2 % som vi har som mål att ha i överskott. För att du som läser denna text i övrigt ska kunna följa med i sifferexercisen rekommenderar jag dig att gräva djupare i Årsredovisningen för 2015.

Som slutord vill jag tacka alla anställda som har gjort all den verksamhet jag beskrivit ovan och så mycket mer möjlig. Utan engagerad personal på både hög och låg nivå kan man inte få en så här stor verksamhet att fungera. Utan att peka ut någon särskild riktar jag ett stort tack till var och en av er.

Kerstin Persson


SNABBFAKTA OM KLIPPANS KOMMUN

2015 2014 2013 2012 2011

Folkmängd den 31/12 16 917 16 733 16 715 16 660 16 601

Skattesats kommunen, per 100 kronor 20,75 20,01 20,01 20,01 20,01

Årets resultat, mnkr 8,8 0,0 -6,3 8,0 2,4

Bruttoinvesteringar, mnkr 33,1 44,5 63,1 86,8 111,5

Nettoinvesteringar, mnkr 26,9 29,9 46,7 69,7 95,2

Långfristig låneskuld exklusive pensionsskuld, mnkr 110,0 113,8 115,1 303,1 280,6

Vidareutlånad till bolagen, mnkr* 0,0 0,0 0,0 222,8 209,8

Pensionsförpliktelser, mnkr 350,7 364,6 381,6 360,7 358,8

Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna, % 98,8 99,7 100,4 98,8 99,6

Nettokostnaderna + finansnettos andel av skatteintäkterna, % 98,9 100,0 100,8 98,9 99,6

Soliditet, % 56,4 61,1 60,8 62,4 66,0

Skatteintäkter + generella statsbidrag, mnkr 822,3 765,8 750,3 721,6 703,6

Finansnetto, mnkr -1,3 -1,9 -3,2 -0,3 -0,1

*Kommunala bolag har övertagit sina lån från kommunen fr o m 2013

MANDATFÖRDELNING 2015-2018 2011-2014

Centerpartiet 3 3

Liberalerna 1 2

Kristdemokraterna 2 3

Moderaterna 8 12

Socialdemokraterna 15 14

Sverigedemokraterna 9 (6) 5

Vänsterpartiet 1 1

Miljöpartiet de Gröna 2 1

TOTALT 41 (38) 41

- Varav kvinnor 18 15

- Mandatfördelning där ledarmot inte utsetts 3 -


LEDNING OCH STYRNING

STYRSYSTEM SAMT PROCESSER Vid uppföljning ska Kommunstyrelse och nämnder återrapportera till Kommunfullmäktige genom att redovisa en analys och bedömning av måluppfyllelsen för inriktningsmålen. Denna bedömning ska baseras på den analys av resultatmål och eventuella verksamhetsmål som gjorts inom verksamheten och rapporterats till respektive nämnd.

OMVÄRLDSANALYS Omvärldsanalyser görs för att visa på förhållanden och trender i vår omvärld som påverkar och kommer att påverka verksamheten. Den presenteras som ett underlag för de politiska organen vid formulering av visioner och mål.

VISIONER ”Klippan – en kommun där vi tillsammans skapar goda förutsättningar att växa upp, leva och verka. Här bor och mår vi bra!”

Den kortfattade kommunövergripande visionen har fastställts av Kommunfullmäktige. Visionen bör uttrycka en profilering av kommunen och skall samtidigt vara en långsiktig utmaning. De övergripande målen utgår från denna vision.

Varje nämnd kan utifrån kommunövergripande vision och inriktningsmål ta fram egna korta visioner för sitt ansvarsområde.

FOKUSOMRÅDEN De politiskt prioriterade fokusområden är övergripande styrande. Efter val av Kommunfullmäktige tas fokus-områden fram. Fokusområden är tänkta att vara över mandatperioden och syftet är att tydligt uttrycka den politiska viljeinriktningen och att visa en prioritering av utvecklingsområden

Kommunens vision och fokusområden utgör en plattform för kommunens inriktningsmål.

För varje fokusområde skall varje nämnd ha minst ett inriktningsmål. För fokusområden Ekonomi och Medar-betare är inriktningsmålen gemensamma för samtliga nämnder.

Fokusområde skall ha genomslag i nämnderna genom att inriktningsmålen bryts ner i mätbara resultatmål.

MÅL I Klippans kommun använder vi följande typer av mål:

Inriktningsmål Mål att sträva mot, arbeta mot på längre sikt. Fastställs av fullmäktige och gäller som uppdrag till Kommunstyrelsen och nämnderna. Utgör underlag för resursfördelning mellan nämnderna. Vi mäter eller bedömer om vi rör oss mot målet eller ej.

Resultatmål Mål att uppnå vid en viss tid, normalt budgetåret. Fastställs av nämnd och gäller för verksamhetsområde och enhet. Utgör underlag för nämndernas resurs-fördelning i internbudget. Vi mäter om vi nått målet eller ej.

Verksamhetsmål Mål att uppnå vid en viss tid, normalt budgetåret. Fastställs av förvaltning eller verksamhetsområde/ avdelning. Gäller för avdelning eller enhet. Utgör underlag för produktion och uppföljning. Verksamhets-mål fastställs inte politiskt och är inte obligatoriska. De kan kompletteras med verksamhetsmått och aktiviteter.

Måluppfyllelse Analysen ska svara på följande frågor:

Vilket resultat har uppnåtts? Hur väl stämmer resultatet med det uppsatta målet? Vad beror eventuella avvikelser på?

Bedömningen av måluppfyllelsen sammanfattas med en färgmarkering, röd, orange, ljusgrön eller mörkgrön. Färgen sätts manuellt och som vägledning för bedömningen gäller följande:

– Målet ej nått – Målet ej nått, men vi rör oss mot det – Målet ej helt nått – Målet nått


ANSLAGSNIVÅER OCH MÅLNIVÅER Kommunfullmäktige beslutar i KF-budgeten om fördelning av ramen för nettokostnad per nämnd. KF-budgeten innehåller fokusområden samt inriktningsmål för respektive nämnd inklusive Kommunstyrelsen.

Nämnderna inklusive Kommunstyrelsen beslutar i internbudget om fördelning av ramen för nettokostnad per verksamhetsområde/ avdelning/enhet. I internbudgeten finns för varje nämnd resultatmål per verksamhets-område. Samtliga resultatmål skall vara kopplade till ett inriktningsmål.

ÅTERRAPPORTERING Månadsuppföljning Månadsuppföljning sker efter varje månad utom de månader då tertialrapport, delårsrapport och bokslut upprättas. Resultatet t o m föregående månad inklusive årsprognos skall redovisas till ansvarig nämnd/styrelse, som vid väsentliga avvikelser skall lämna rapport till Kommunstyrelsen. Om årsprognosen visar förväntad budgetbalans får nämnd/styrelse besluta att månads-uppföljning endast skall redovisas till nämnd/styrelse varannan månad eller enbart i tertialrapport, delårsrapport och bokslut.

Tertialuppföljning Nämnd/styrelse skall, enligt Kommunstyrelsens anvisningar, till Kommunstyrelsen, efter april månad redovisa utfallet av verksamheten och prognos över förväntat resultat vid årets slut.

Denna återrapportering skall omfatta redovisning och bedömning av måluppfyllelsen. Tertialrapporten skall innehålla analys av eventuella avvikelser samt förslag till åtgärder med anledning härav.

Delårsrapport Nämnd/styrelse skall, enligt Kommunstyrelsens anvisningar, till Kommunfullmäktige, efter augusti månad, redovisa utfallet av verksamheten och prognos över förväntat resultat vid årets slut. Denna återrapportering skall omfatta redovisning och bedömning av måluppfyllelsen. Delårsrapporten skall innehålla analys av eventuella avvikelser samt i förekommande fall förslag till åtgärder. Delårsrapporten är lagstadgad och skall behandlas av fullmäktige, med avstämning av fastställda mål och av balanskravet.

Årsredovisning Nämnd/styrelse skall, enligt Kommunstyrelsens anvisningar, till Kommunfullmäktige, efter december månad, redovisa utfallet av verksamheten. Nämnd/ styrelse skall i verksamhetsberättelse slutrapportera sitt uppdrag/åtagande. I denna återrapportering ska resultatet redovisas i form av mått och måluppfyllelse.

Åtgärder vid avvikelser Då avvikelser mot ram eller mål befaras eller har konstaterats, skall nämnd/styrelse vidta åtgärder inom ramen för sina befogenheter för att hålla budgeten med bästa möjliga måluppfyllelse. Väsentliga avvikelser mot ram eller mål skall så tidigt som möjligt rapporteras till Kommunstyrelsen tillsammans med en redogörelse för planerade åtgärder. Det åligger Kommunstyrelsen att bereda nämndernas redovisningar, att vid behov föra en dialog med nämnd/styrelse samt att föreslå eller vid behov besluta vilka åtgärder som skall vidtagas. Kommunstyrelsen svarar vidare för att göra de framställningar hos Kommunfullmäktige som styrelsen anser påkallade.


SAMMANFATTNING AV RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE

Färgen sätts manuellt och som vägledning för bedömningen gäller följande:

– Målet ej nått – Målet ej nått, men vi rör oss mot det – Målet ej helt nått – Målet nått

Kommunens politiker satte upp fokusområden för mandatperioden 2011-2014. Dessa har även varit fokusområden för 2015. Inom fokusområde har ambitiösa mål satts upp.

Vi rör oss mot målen, men målen för samtliga fokus-områden är ej uppnådda.

VÅRA BARN OCH UNGDOMAR/RESULTATEN I SKOLAN

Kommunstyrelsen bidrar inom fokusområden bl a genom att utveckla den fysiska och digitala miljön för barn och elever. Vi satsar också på utveckling av dialog och ungdomsdemokrati.

Vi har startat ett kommunövergripande projekt för samverkan kring tidiga förebyggande insatser för barn och unga.

Avgångsbetygen för gymnasieskolan ligger kvar på samma nivå som föregående år. För grundskolan har slutbetygen sjunkit. Olika faktorer såsom elevernas grundförutsättningar och brist på kontinuitet i lärarkåren har påverkat årets resultat. Grundskolan har en utmaning i att behålla och rekrytera bra lärare och ge elever i behov av särskilt stöd tidiga insatser.

Måluppfyllelsen påverkas negativt av de oförändrade och försämrade resultaten i skolan.

FOLKHÄLSA/LIVSKVALITET

Vi arbetar för ökad trivsel och hälsa, trygghet och säkerhet bland annat genom fysisk planering, miljö- och säkerhetsarbete.

Kommunstyrelsen leder folkhälsoarbetet och det strategiska miljöarbetet. Aktiviteter för bättre folkhälsa genomförs. En ny långsiktig folkhälsoplan ska tas fram under 2016. Genomförande av aktiviteter enligt miljöprogrammet pågår inom nämnder och förvaltningar.

En långsiktig strategi, ett kultur- och fritidspolitiskt program, skulle behöva tas fram för att på ett strukturerat sätt kunna arbeta mot förbättrad livskvalitet och folkhälsa.

Den förebyggande verksamhet som socialförvaltningen driver på Familjens hus i samverkan med BUF och Region Skåne bidrar till förbättrad folkhälsa och ökad

livskvalitet genom stöd i ett tidigt skede.

Den bristande måluppfyllelsen baseras främst på att ohälsotalen inte förbättrats. Vi ser en positiv utveckling genom det folkhälso- och miljöarbete som inletts.

DIALOG

Tillgängligheten har ökad genom införandet av kundtjänst. Vi har under andra tertialet infört en officiell Facebooksida. Intresset är stort och erfarenheterna goda. Vi har genomfört medborgardialog bl a avseende förskolelokaler/skollokaler och framtidens äldreboende.

Kommunledningen har tagit fram en kommunikationspolicy och arbetet med dialog och kommunikation kommer att utvecklas.

En ny arbetsordning för ungdomsdemokrati genom ungdomsråd har tagits fram.

Nya former för dialog behöver tas fram då stora grupper inte nås i nuvarande kanaler.

Elevernas delaktighet och inflytande ökar genom deltagande i den pedagogiska planeringen och i utvecklingssamtalet. Alla förskolor har föräldraråd.

Genom en pågående förvaltningsövergripande utbildning i bemötande, värderingar och ledarskap blir personalens uppdrag och roll tydligare.

Bedömningen av måluppfyllelse baseras främst på att vi inte hittat former för kommunikation och dialog utöver Facebooksidan och medborgardialogmötena.

VARUMÄRKESBYGGANDE

Kommunfullmäktige har under året fastställt en ny vision och elva nya kommunövergripande mål för kommunen. Långsiktigt strategiskt arbete med utvecklingsfrågor och värdegrundfrågor kan bidra till tydlighet och ett mer utvecklat helhetsansvar för kommunens verksamhet.

Genom samverkan inom Familjen Helsingborg sker satsningar på effektivisering och marknadsföring. En ny verksamhetsplan för 2016-2019 har tagits fram under året

Invånarantalet i kommunen fortsätter att öka. Vi har de senaste åren fått avsevärt förbättrade tågförbindelser och har fortsatt dialog med Skånetrafiken och Region Skånes kollektivtrafiknämnd.

Konsthallen är den anläggning i kommunen som över tid har exponerats mest i media och stärkt vårt varumärke.

Bedömningen av måluppfyllelse baseras främst på att ett långsiktigt strategiskt utvecklingsarbete i samverkan inom Familjen Helsingborg har inletts.


EKONOMI

Kommunens totalresultat för 2015 visar på 8,8 mnkr exkl. medel från AFA om 7,3 mnkr och bidrag från migrationsverket på 3,1 mnkr är resultatet -1,6 mnkr

Sammanlagt redovisas ett överskott för Kommunstyrelsen med 4,8 mnkr varav 4,3 mnkr avser teknisk förvaltning.

Plan och bygg samt kultur och fritid redovisar båda mindre överskott, 0,2 respektive 0,9 mnkr.

Barn- och utbildningsnämndens resultat är ett överskott med totalt 4,8 mnkr.

Socialnämndens underskott på sammanlagt 23 mnkr fördelat på Nämnd och ledning 0,1, IFO/LSS 17 samt Äldreomsorg 5,9 mnkr.

Socialnämndens verksamheter har under flera år redovisat ekonomiska underskott som påverkar kommunen som helhet. Det krävs kraftfulla insatser och ett långsiktigt strategiskt arbete för att återskapa en ändamålsenlig verksamhet med ekonomi i balans.

Den bristande måluppfyllelsen förklaras av Social-nämndens underskott.

MEDARBETARE

Vi strävar efter dialog om uppdrag och resultat i samband med APT, medarbetarsamtal och möten i lednings-gruppen. Individuella skriftliga uppdrag är verktyg för att skapa trygghet, delaktighet och utveckling för alla medarbetare.

Medarbetarna är den viktigaste resursen i verksamheten. För att kommunen ska kunna erbjuda en verksamhet med rätt kvalitet enligt uppsatta mål krävs att personalen har god förståelse för sitt uppdrag, känner delaktighet i verksamheten och har adekvat utbildningsnivå.

Både barn- och utbildningsförvaltningen och social-förvaltningen upplever kompetens- och rekryterings-problem, delvis kopplat till flyktingsituationen.

Måluppfyllelsen är svårbedömd men påverkas negativt av personalsituationen inom de båda stora förvaltningarna.


ORGANISATION


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

VÅR OMVÄRLD - EKONOMI OCH ARBETSMARKNAD

Svenska ekonomin växer för närvarande i mycket snabb takt. 2015 beräknas BNP ha ökat med närmare 4 procent och 2016 förutses tillväxten bli lika hög. Snabbt växande investeringar och kraftigt ökad offentlig konsumtion är två faktorer som driver på de höga tillväxttalen. Inte minst kommunernas kostnader beräknas i år växa snabbt till följd av det stora flyktingmottagandet. Den starka tillväxten i den svenska ekonomin för med sig att sysselsättningen och skattunderlaget växer snabbt. I reala termer växer skatteunderlaget med närmare 3 procent i år vilket är den största ökningen på mycket länge. Samtidigt beräknas kommunsektorns kostnader öka med närmare det dubbla.

Det låga ränteläget driver också på den inhemska efterfrågan, samtidigt som det bidrar till en relativt svag krona. Tillsammans med en starkare europeisk investeringskonjunktur gynnar detta svensk export.

Trots högkonjunkturen de närmaste åren kommer de offentliga finanserna att uppvisa underskott. Det är

därmed tydligt att överskottsmålet i praktiken just nu är överspelat och det är oklart vilka principer som styr finanspolitiken för närvarande. Utgifterna ökar så pass mycket att utgiftstaket hotar att brytas under kommande år.

Även fortsättningsvis beräknas utvecklingen av kommunal konsumtion bli stark med ökningstal kring 3 procent åren 2017–2019. Samtidigt ökar antalet invånare i landet med omnkring 2 procent årligen. De historiskt stora ökningstalen är en följd av en förutsedd mycket omfattande nettoinvandring. Tillväxten i svensk ekonomi beräknas bland annat av detta skäl bli stark också nästa år. Därefter beräknas ökningstakten för BNP mattas beroende på en försvagad utveckling av exporten, investeringarna och hushållens konsumtionsutgifter.

Den snabba tillväxten innebär att den svenska ekonomin går från lågkonjunktur till högkonjunktur.

Sysselsättningen stiger snabbt och arbetslösheten sjunker gradvis ner mot 6,5 procent.

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin

Procentuell förändring om inte annat anges

2015 2016 2017 2018 2019

BNP* 3,6 3,8 3,3 2,4 1,6

Sysselsättning, timmar* 1,0 2,0 2,1 1,2 0,3

Relativ arbetslöshet, nivå 7,4 6,9 6,5 6,5 6,7

Timlön, nationalräkenskaperna 3,2 3,2 3,4 3,6 3,7

Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3,2 3,4 3,6 3,7

Konsumentpris, KPIX 0,4 1,0 1,7 2,1 1,9

Konsumentpris, KPI 0,0 0,9 2,0 3,4 3,5

Realt skatteunderlag 2,2 2,8 2,4 1,5 1,1

Befolkning 1,1 1,5 1,9 2,2 2,3

*Kalenderkorrigerad utveckling innebär att det faktiska värdet är korrigerat för effekten av olika antal arbetsdagar inom kvartalen.


VIKTIGA HÄNDELSER I KLIPPAN UNDER ÅRET Valet 2014 gav en ny politisk majoritet och inledningen av den nya mandatperioden innehöll bland annat en omfattande introduktionsutbildning för förtroendemän. Även på andra sätt har introduktion av nya politiker varit en del av årets verksamhet. Ett målseminarium har genomförts och arbete med mål på både kommun-gemensam nivå och på nämndnivå har genomförts. Två nya utskott ur Kommunstyrelsen har inrättats; Personal- respektive Tekniskt utskott. Även ett Landsbygdsråd är inrättat.

Under hösten har två frågor dominerat arbetet. Det är dels flyktingmottagning och dels Socialnämndens/-förvalt-ningens ekonomi. Flyktingmottagningen i Sverige föränd-rades kraftigt i september/oktober med en stor ökad tillströmning av migranter/flyktingar i allmänhet och av ensamkommande barn/ungdomar i synnerhet. Stor möda har lagts på att finna lokaler och personal till att ta hand om Klippans del av migrationsströmmen.

Socialnämndens-/förvaltningens ekonomi visade sig åter (jämför 2013) ha stora problem. Prognosen för underskottet har under året växt och är i slutet av året uppe på 23 mnkr. Stora ansträngningar har gjorts för att komma tillrätta med problemen. En styrgrupp har inrättats bestående av Kommunstyrelsens och Social-nämndens presidier plus några chefstjänstemän. Gruppen har arbetat med att ta fram förslag på åtgärder till Socialnämnden.

En skattehöjning på 74 öre till 20:75 är genomförd innebärande ett ökning med cirka 20 miljoner kr 2015 för att ytterligare stärka upp ekonomi och verksamhet.

Ny ekonomichef började juni 2015, skolchef samt kultur- och fritidschef började i september 2015. En avveckling av Sikab som bolag är beslutad och genomförd under 2015. Kommunövergripande samverkan diskuteras och planeras för närvarande vad gäller IT-drift inom 6K-området.

Vad gäller långsiktig lokalhantering är ett arbete uppstartat med målsättning att skapa en struktur och prioritering i kommande behov av lokalanpassningar och byggnationer.

Flyktingsituationen har påverkat och påverkar kommunens struktur och innehållet i verksamheten.

Klippans kommun och socialförvaltningens chef har träffat en överenskommelse om att gå skilda vägar

Mot bakgrund av de utmaningar socialnämnden står inför i den närmaste framtiden – inte minst beträffande att hantera den besvärliga ekonomiska situationen – krävs en annan inriktning på ledarskapet inom förvaltningen.

Kommunen har därför träffat en överenskommelse med socialförvaltningens chef om att han lämnar sin anställning i kommunen under mars 2016.

Kommunen har för avsikt att snarast förordna en tillfällig socialchef och inleder också arbetet med att rekrytera en ny chef för socialförvaltningen.

BEFOLKNING Befolkningssiffrorna fortsätter att visa en positiv utveckling under 2015. Sedan 2001 har befolkningen stadigt ökat varje år. 2015 ökade befolkningen med 184 personer till 16917 personer. Födelseöverskottet är negativt med 21 personer. Invandringsöverskott med 138 personer och inrikes flyttningsöverskott på 67 personer.

PERSONALEN - VÅR FRÄMSTA RESURS Sjukfrånvaro i procent 2015 2014 2013 2012

Total sjukfrånvaro per förvaltning

BUF 4,6 3,8 4,0 3,4

SOC 8,9 8,2 7,3 6,2

ÖVRIGA 3,7 3,9 3,9 3,5

TOTALT 6,2 5,5 5,3 4,5 Sjukfrånvaro efter ålder

< 29 år 4,5 4,7 3,9 2,4

30-49 år 6,5 5,7 4,8 4,4

> 50 år 6,3 5,6 6,0 4,9

Alla 6,2 5,5 5,3 4,5 Kort frånvaro tom dag 59

Kvinnor 4,1 3,6 3,5 3,2

Män 2,4 2,1 2,0 2,2 Lång sjukfrånvaro from dag 60

Kvinnor 3,0 2,6 2,3 1,6

Män 1,0 0,9 1,3 1,1

Vår totala sjukfrånvaro för Klippans kommun som arbetsgivare ökade under 2015 till 6,2 % av den totala arbetstiden. Motsvarande siffror för 2014 var 5,5 % och för 2013 5,3 %. Det är främst socialförvaltningen och barn och utbildningsförvaltningen som ökar och det är dit analys och åtgärder i första hand riktas.


KONCERNEN

Resultat - Koncernen Bolag som ingår i koncernen är; Klippans kommun, Treklövern och Nårab. Koncernen 2015 visar som helhet ett resultat på 14,8 mnkr (-2,1 mnkr 2014).

Treklövern Bostads AB Treklövern bostads AB omsatte under året 74,2 mnkr med ett resultat på 8,3 mnkr.

I årets resultat finns poster som är av engångskaraktär och kan då inte jämföras med tidigare år. En fiktiv skatte-fordran på 2,3 mnkr baseras på utnyttjande av de närmaste tre årens skattemässiga underskottsavdrag, en realisationsvinst på 5,2 mnkr för försäljningen av Castor 5 samt en nedskrivning med 6.2 mnkr av två fastigheter med för höga bokförda värden i förhållande till marknadsvärde. Resultatet hamnar 2015, efter justeringar, på 7,0 mnkr motsvarande 6,1 mnkr 2014.

Totalt har bolaget 944 lägenheter med fördelningen 653 i Klippan, 84 i Östra Ljungby, 35 i Stidsvig och 172 i Ljungbyhed.

Inflyttning skedde i oktober i 12 nya lägenheter i Treklövern senaste byggprojekt. Vidare har sex nya marklägenheter skapats på badvägen 11.

Miljöarbetet är fortsatt högt prioritet och sedan 2012 har bolaget årligen diplomerats.

Bolagets soliditet är 17,7%

Småindustrilokaler i Klippan AB (Sikab) Enligt beslut av bolagsstämman trädde bolaget i likvidation från och med 2015-03-25.

Småindustrilokaler i Klippan AB (SIKAB) har likviderats under året och 1,0 mnkr har utskiftats till Klippans Kommun.

Norra Åsbo Renhållnings AB Norra Åsbo Renhållnings AB omsatte under året 53,1 mnkr och visare ett resultat efter skatt på -0,1 mnkr. Årets investeringar uppgick till 8,2 mnkr. De större investeringarna är en lagerhall, en ny hjullastare och färdigställandet av mottagningsanläggningen för slam och renvattendammen.

Nårab har under året mottagit 58 000 ton avfall och till detta kommer 10 000 ton slam från trekammarbrunnar och septitankar som slutbehandlas vid de kommunala reningsverken.

I biocellsreaktorerna är inlagt 85 000 ton avfall som successivt färdigrötas. Resterna av avfallet grävs nu ut och sorteras till både komposterings- deponerings och förbränningsmaterial. Cirka 30 % av avfallet har om-vandlats till metangas, som tagits om hand för energi och värmeproduktion. Cirka 50 % av avfallet eller 30 000 ton återstår att gräva ut.

Söderåsens Miljöförbund Söderåsens miljöförbund är ett kommunalförbund som startades upp 2009-09-01. Det är Klippans, Perstorps, Örkelljungas, Bjuvs och Svalövs kommuners miljö-förvaltningar som slagits samma till ett förbund med säte i Klippan.

På miljöförvaltningen arbetar cirka 30 personer motsvarande 26,5 årsarbetare.

Miljöförbundet omsatte 17,3 mnkr 2015 (17,5 mnkr 2014) och visar ett resultat på 0 mnkr (-0,7 mnkr 2014).


Gemensam räddningsnämnd Fr o m 2014-01-01 har Klippan och Åstorp en gemensam räddningsnämnd. Administrationen av den gemensamma räddningsnämnden sköts av Åstorps kommun. Åstorps kommun är anställningsmyndighet och sköter all redovisning. Klippan betalar 60 % av nettokostnaden och Åstorp 40 %.

Räddningstjänsten Söderåsen har nu gjort sitt andra år som en verksamhet under Åstorps kommun med gemensam räddningsnämnd mellan Åstorp och Klippan.

Omsättningen är 21,7 mnkr med ett 0 resultat.

Ser man till årets larmstatistik har det varit 735 utryckningar, vilket är en uppåtgående trend sen 2014 i Klippan och Åstorps kommun. Totalt har det varit ca 100 fler registrerade larm än 2014 men inga större kostnadsdrivande utryckningar.

Då det ställs högre krav på arbetsmiljön och hanteringen av arbetskläder och skyddsutrustning så har den tekniska avdelningen under året planerat för omstrukturering i våra fastigheter för hanteringen skyddsutrustning och andningsskydd. Den förebyggande verksamheten har under året samlokaliserat arkivet från båda kommunerna för bättre struktur. I övrigt har den beslutade tillsynsplanen följts med tillsyner enligt LSO Lagen om skydd mot olyckor och LBE Lagen om brandfarliga och explosiva varor samt tillsyner med andra förvaltningar och Polis.

Bolagens finansiering Treklövern Bostads AB långsiktiga låneskuld uppgick 2015 till 212,9 mnkr jämfört med 219,2 mnkr 2014. Sikab är likviderat under 2015

Nårab har inga långfristiga skulder.

Bolagens investeringar Treklövern Bostads AB investeringar har under året uppgått till 29,5 mnkr (4,9mnkr 2014).

Sikab är likviderat under 2015.

Nårabs investeringar uppgick till 8,2 mnkr. De större investeringarna är en lagerhall, en ny hjullastare och färdigställandet av mottagningsanläggningen för slam och renvattendammen.

Ekonomiska engagemang mellan kommunkoncernens enheter 2015

Ägartillskott Koncernbidrag Utdelning

mnkr Givna Mott. Givna Mott. Givna Mott.

Klippans kommun 0,7

Treklövern 0,7

NÅRAB

Summa 0,7 0,7

Försäljning Lån Borgen

mnkr Givna Mott. Givna Mott. Givna Mott.

Klippans kommun 6,3 3,0 219,0

Treklövern 3,0 5,6 190,6

NÅRAB 0,6 1,3 28,4

Summa 9,9 9,9 219,0 219,0


KOMMUNEN

Mål för god ekonomisk hushållning Budget 2015 innehåller dels övergripande finansiella mål för kommunen och dels övergripande verksamhetsmål, vilka bedömts vara särskilt viktiga en god ekonomisk hushållning.

Det fanns två finansiella mål för 2015 1. Årets resultat skall utgöra 2 % av skatter och statsbidrag, för närvarande cirka 15 mnkr, samt täcka eventuella underskott från tidigare år. Årets resultat 2015 är 8,8 mnkr. Resultatet är positivt men resultatmålet på 2 % är ej uppnått.

2. Den långfristiga låneskulden skall vid mandatperiodens slut 2018 inte överstiga det bokförda värdet för kommunens va-anläggningar. Total långfristig låneskuld uppgår 2015-12-31 till 110,0 mnkr. Någon ny upplåning har inte skett under 2015 Huruvida rätt nivå kommer att vara uppnådd vid nästa mandatperiods slut går inte i dagsläget att bedöma utan först vi mandatperiodens slut 2018.

Det fanns fyra övergripande verksamhetsmål för 2015: Bedömningen av måluppfyllelse för dessa bygger på ekonomiskt utfall i kombination med nämndernas analyser av resultatmål och inriktningsmål.

1. Verksamheterna ska kännetecknas av god ekonomisk hushållning och förmåga till anpassning och omprövning. Socialnämnden redovisar betydande underskott jämfört med budget. Detta överskridande är anledning till att kommunen under 2015 inte når upp till det finansiella resultatmålet för god ekonomisk hushållning. Inom förvaltningarna har ett intensivt arbete drivits för att minska årets underskott. Förmågan till anpassning och omprövning har inte varit tillräcklig. Målet uppnås inte för Socialnämnden och inte heller för kommunen som helhet.

2. Medarbetarna skall stimuleras i att se sig själva och verksamheterna som delar i en helhet och genom att ta helhetsansvar öka förutsättningarna för professionell samverkan och ansvarstagande. Delaktighet och helhetssyn främjas och utvecklas i första hand genom vårt styrsystem som bygger på dialog om ekonomi och analys av verksamheternas mål. Detta innebär att samtliga mål följs upp per tertial och att ekonomi följs upp månadsvis. Vi arbetar kontinuerligt med ledarutveckling och individuella skriftliga uppdrag. Delaktigheten stöds också av processerna för samverkan med de fackliga organisationerna där ekonomi alltid är en stående punkt på kallelsen. Ökad delaktighet ger troligen bättre resursutnyttjande.

3. Vi skall öka tillgängligheten och utveckla dialogen genom effektiva och flexibla funktioner för service i form av e-tjänster, telefontjänster och fysiska möten. Vi har under andra tertialet startat kommunens officiella

Facebooksida. Erfarenheterna är mycket positiva. Vi har genomfört ett antal dialogmöten med medborgare. Vi har också infört Kolada koppling till vårt ledningssystem vilket innebär att vi publicerar information om kvalitet och resultat för våra verksamheter på klippan.se. Implementeringen av ytterligare funktioner i Kundtjänst pågår. Teknik och tjänster utvecklas successivt och rekrytering av teamledare är genomförd. Tillgänglighet och bemötande har enligt genomförda mätningar utvecklats positivt. Sammanträdesportalen för förtroendevalda är installerad och ledamöter/ersättare i nämnder och styrelser arbetar aktivt i applikationen sedan hösten 2015.

Ökad öppenhet och transparens skapar förutsättningar för god ekonomisk hushållning genom att främja delaktighet och kvalitet.

4. Alla barn och elever ska stimuleras och utmanas i sitt lärande så att det genomsnittliga meritvärdet ökas i alla ämnen både inom grund – och gymnasieskolan. För grundskolans visar betygen att det finns stort behov av insatser för att höja resultaten. En-till-en satsning, utveckla och förbättra läromiljöer, utveckla elevernas delaktighet, kvalitetssäkring av elevhälsoarbetet är exempel på pågående åtgärder för att utveckla verksamheten och skolresultaten. Avgångsbetygen i gymnasieskolan vårterminen 2015 gav en mindre förbättring av utfallet mot föregående år. Det genomsnittliga meritvärdet för gymnasiet ökade från 11,9 till 12,0 och andelen elever med examensbevis har ökat med 2 procentenheter.

Analysen visar att vi troligen kan få ut mer effekter av de insatta resurserna.

Resultat - Kommunen Resultatet för 2015 visar på 8,8 mnkr och exkl. medel från AFA om 7,3 mnkr och bidrag från migrationsverket på 3,1 mnkr är resultatet -1,6 mnkr.

Resultatet för 2014 hamnade på +/-0 efter en utdelning från vårt småindustribolag SIKAB på 6 mnkr.

2,4

8,0

-6,3

0,0

8,8

-10,0

-5,0

0,0

5,0

10,0

2011 2012 2013 2014 2015

Årets resultat mnkr


Resultat - Nämnderna

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen visa ett överskott på 4,8 mnkr. 0,5 mnkr av överskottet är hänförligt till Kommunlednings-förvaltningen och 4,3 mnkr från tekniska förvaltningen.

Kommunledningsförvaltningens totala överskott är 0,5 mnkr. Kommunledningsstabens, kommunkansli, ekonomikontor, näringsliv och kommunikation och personalkontoret visar ett överskott och IT-avdelningen ett underskott.

Tekniska förvaltningen visar ett totalt överskott på 4,3 mnkr. Administration och övriga verksamheter, gata- och parkverksamheten och fastighetsavdelningen visar ett överskott och va-verksamhetens och kost- och lokal-vårdsverksamheten ett underskott.

Kultur och fritidsnämnden

Kultur och fritidsnämnden driftsbudget visar ett överskott på 0,9 mnkr. I resultatet ingår anslag för offentlig utsmyckning på 0,4 mnkr vilket ger ett överskott på 0,6 mnkr

Plan och byggnämnden

Plan och byggnämnden visar ett överskott på 0,2 mnkr som i huvudsak kommer från högre bygglovsintäkter.

Barn och utbildningsnämnden

Barn och utbildningsnämnden visar ett överskott på 4,8 mnkr. Samtliga operativa enheter utom grundskolan/ särskolan och visar ett överskott.

Socialnämnden

Socialnämnden visar ett underskott på 23 mnkr.

Avdelningen för IFO/LSS visar ett stort underskott på 17 mnkr, där framför allt budgeten inte har varit i balans inom LSS. Det stora underskottet som tidigare funnits inom IFO har till största delen rättats till även om en del kostnader släpar efter.

Enheten för vuxna har ett överskott på 2,8 mnkr, där kostnader för försörjningsstöd fortsätter att vara låga och står för den stora delen av överskottet.

Enheten barn och unga har ett underskott på 5,8 mnkr, där konsulentstödda familjehemsplaceringar precis som 2014 varit den största orsaken till underskottet. Anledningen till nyttjandet av de betydligt dyrare konsulentstödda familjehemmen var många vakanta tjänster under 2014.

Avdelningen för äldreomsorg har totalt ett underskott på 5,9 mnkr jämfört med budget. Stimulansmedel för ökad bemanning har förbättrat resultat med 1,8 mnkr. Under året har det varit kostnader för inhyrda konsulter för ett av hemtjänstområdena och inom LSS-handläggningen på biståndsenheten samt utbildningssatsning på all personal inom äldreomsorgen. Särskilt boende har inklusive sjuksköterskor och administration och externa placeringar lämnar ett underskott.


Finansförvaltningen Finansförvaltningen visar ett överskott på 12,6 mnkr. Huvudposterna som visar överskott är 7,3 mnkr i AFA-pengar, 3,5 mnkr i pensionspremier, 1,0 mnkr i vinster på försäljning av fastigheter och 1,0 mnkr i räntor på lån. Vidare har 3,1 mnkr (1/13 del) i bidrag från Migrationsverket reducerat kostnader på barn och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen.

Nettokostnadernas och finansnettots andel av skatteintäkterna Ett ofta använt mått, är att beskriva förhållandet mellan å ena sidan verksamhet inklusive finansnetto och år och å andra sidan skatteintäkter, d v s hur mycket av skatteintäkterna går åt till löpande verksamhet och räntekostnader. 2015 års förbrukning uppgår till 98,9% jämfört med 100% år 2014.

Finansnetto Kommunens finansnetto visar skillnaden mellan å ena sidan ränteintäkter och avkastningar och å andra sidan räntekostnader. Finansnettot 2015 är -1,3 mnkr och har förbättrats med 0,6 mnkr mellan 2014 och 2015, främst genom lägre räntor på omsatta lån under året 2015.

Pensioner samt övriga ansvarsförbindelser Kommunen har vid årsskiftet en "gammal" pensionsskuld på 337,4 mnkr jämfört med 351,0 mnkr vid förra årsskiftet. Denna skuld är intjänade tjänstepensioner före 1998 och redovisas enligt rekommendation enbart som en ansvarsförbindelse i bokslutet. Det har inte funnits utrymme till någon inlösen av pensioner under de senaste åren. Tidigare har särskild inlösen (inkl löneskatt) skett med 1,7 mnkr 2011, 6,2 mnkr 2010, 2,4 mnkr 2009, 5,3 mnkr 2008, 4,9 mnkr 2007 och 9,9 mnkr 2006.

På balansräkningen finns en skuldsumma på 13,2 mnkr

för pensionsförpliktelser efter 1997. Nytt för 2015 är att pensionsavsättning för politiker enligt OPF-KL finns med i avsättningen. Specifikation för pensionsskuld och övriga ansvarsförbindelser framgår av not till balansräkningen.

Balanskravsutdelning Det lagstadgade balanskravet som gäller fr o m år 2000 innebär att intäkterna skall vara högre än kostnaderna och ge en positiv förändring av eget kapital. Genom det positiva resultatet, i balanskravsutredningen framräknat till +8,3 mnkr, uppfyller kommunen lagens krav på balans i ekonomin.

Balanskravsutredning för åren 2012-2015 (mnkr)

mnkr 2015 2014 2013

Årets resultat enligt resultat enligt resultaträkningen 8,8 0,0 -6,3

- avgår realisationsvinster -0,5 0,0 -6,2

- tillkommer realisationsförluster 0,0 1,7 11,0

Justerat resultat 8,3 1,7 -1,5

Ingående resultat att återställa 0,0 -1,5 0,0

Resultat efter återställning 8,3 +0,2 -1,5

Resultatutjämningsreserv (RUR) Kommunfullmäktige beslutade 2013-04-23 § 37 om lokala regler för resultatutjämningsreserv i Klippans kommun.

Någon avsättning eller disposition ur resultat-utjämningsreserv har inte skett varken 2014 eller 2015.

Soliditet Kommunens soliditet anger hur stora delar av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital, d v s inte lånefinansierat. De totala tillgångarna har ökat främst p g a erhållna statsbidrag från skatteverket, migrationsverket samt skolverket. Det egna kapitalet har endast ökat förhållandevis marginellt från 2014 till 2015. Detta medför att soliditeten är lägre 2015-12-31 jämfört med förra årsskiftet.


Rörelsekapital Rörelsekapitalet har under året ökat med 15,5 mnkr, främst genom ökning av likvida medel.

Likviditet Likviditeten (kassa, bankgiro, plusgiro) var vid årsskiftet +105,6 mnkr. Vid förra årsskiftet var värdet +21,2 mnkr. Den största förklaringen till förbättringen är ökat statsbidrag; främst flyktingstöd till kommunen från skatteverket, migrationsverket samt skolverket

Långfristig låneskuld Kommunens långfristiga låneskuld inklusive det som skall amorteras 2016 uppgår vid årsskiftet till 110,0 mnkr. Under 2015 har kommunen amorterat 3,0 mnkr av sin totala låneskuld.

Investeringar Investeringar för 2015 hamnade på 26.9 mnkr mot budgeterade 63,4 mnkr. Sett över tid är det en rekordlåg nivå i huvudsak beroende på förseningar av större projekt och omprioriteringar. Vidare startades under våren 2015 ett projekt upp för att inventera behov av framtida stora investeringar och för att då på ett bättre sätt kunna planera in behoven tidsmässigt. Denna process borde sannolikt startat ett antal år tidigare då investeringsnivån återigen kommer att öka signifikant de nästkommande åren.

Nettoinvesteringar 2011-2015, mnkr

INTERN KONTROLL Internkontrollplan har funnits för samtliga nämnder 2015 och aktiviteter har genomförts.

En sammanställning av de genomförda projekten lämnas till Kommunstyrelsen.

VÄLFÄRDSREDOVISNING Redovisning kring utvecklingen på folkhälsoområdet görs även det i särskilt dokument (välfärdsbokslut) till Kommunfullmäktige. Dessutom görs en särskild redovisning och uppföljning av det alkohol- och drog-politiska programmet, även det till kommunfullmäktige.

EKONOMISK ANALYS OCH SLUTSATSER Med en budget på 13.9 mnkr för 2016 står vi inför stora utmaningar.

Resultatet för 2015 hamnar på 8,8 mnkr och rensat från AFA medel 7,3 mnkr och bidrag från Migrationsverket på 3,1 mnkr är resultatet -1,6 mnkr.

Socialnämndens verksamheter har under flera år redovisat ekonomiska underskott som påverkar kommunen som helhet. Det krävs kraftfulla insatser och ett långsiktigt strategiskt arbete för att återskapa en ändamålsenlig verksamhet med ekonomi i balans.


FRAMTIDSUTSIKTER Sammanfattande framtidsutsikter

Med en budget på 13.9 mnkr för 2016 står vi inför stora utmaningar inför målet God ekonomisk hushållning.

Svenska ekonomin växer för närvarande i mycket snabb takt. 2015 beräknas BNP ha ökat med närmare 4 procent och 2016 förutses tillväxten bli lika hög. Snabbt växande investeringar och kraftigt ökad offentlig konsumtion är två faktorer som driver på de höga tillväxttalen. Inte minst kommunernas kostnader beräknas i år växa snabbt till följd av det stora flyktingmottagandet.

Den starka tillväxten i den svenska ekonomin för med sig att sysselsättningen och skattunderlaget växer snabbt. I reala termer växer skatteunderlaget med närmare 3 procent i år vilket är den största ökningen på mycket länge. Samtidigt beräknas kommunsektorns kostnader öka med närmare det dubbla.

Skattehöjningen på 74 öre under 2015 som gett ett tillskott på cirka 20 mnkr hjälper tyvärr inte för att stabilisera ekonomin under 2016.

Viktigaste framöver är att ha en stram ekonomisk politik.

Vi ska ha god framförhållning och leverera väl ana-lyserade och genomarbetade beslutsunderlag.

Vår branschorganisation Sveriges kommuner och lands-ting framhåller också med skärpa att ”skatteintäkterna framöver inte räcker till för att kunna utveckla välfärden i samma takt som hittills. Det krävs både statliga tillskott utöver redan beslutade, effektiviseringar och skattehöjningar för att behålla ett resultat som motsvarar en procent av skatter och statsbidrag 2016. Och en procent är då bara hälften av vad som krävs för att uppnå målet om god ekonomisk hushållning”.

Vi måste även ha en nivå på investeringsbudgeten som gör att vi klarar av finansieringen med egna medel. Så har det inte varit de senaste åren och då sker en glidning uppåt vad gäller lånade pengar. Drift och avskrivningskostnader och i viss mån även räntekostnader (ränta på extremt låg nivå för närvarande) ökar på bekostnad av medel som kunde gått till verksamheten. Investeringsplanen de närmaste åren medför ytterligare upplåning. Under våren 2015 startades ett projekt upp för att inventera behov av framtida stora investeringar och för att då på ett bättre sätt kunna planera in behoven tidsmässigt.

Ett absolut måste för att komma i balans med kommunens ekonomi är genomföra genomgripande förändringar inom socialförvaltningen. Planer har tagits fram i omgångar och effekterna har tyvärr inte avspeglats i resultatet.

Vidare finns det många behov under åren framöver. Vi måste antagligen fortsätta satsa på skolsidan och fortsätta att ta väl hand om våra fastigheter. Gator och va-ledningar behöver förbättras och vi kommer att få många nya krav från våra kommuninvånare. Vi ser bl a det utökade trycket inom kultur- och fritidssektorn. Vi måste också beakta ökade behov som kan uppkomma inom det sociala området. Som vanligt blir det stora arbetet att prioritera.

En långsiktigt god ekonomi framöver kräver en stabil politisk ledning som tar långsiktiga beslut och tillsammans med resp. chef genomför beslut i enlighet med fastställda ekonomiska ramar.

Kommunens övergripande vision är:

”Klippan – en kommun där vi tillsammans skapar goda förutsättningar att växa upp, leva och verka.

Här bor och mår vi bra!”


RÄKENSKAPER

NÄMNDERNAS RESULTAT Utfall per resultatområde

mnkr Utfall 2015

Budget förändr

Årsbudg inkl förändr

Avvikelse 2015

Utfall 2014

Kommunstyrelse -90,7 -1,9 -95,5 4,8 -65,0

Plan- och byggnämnd -2,3 -0,1 -2,5 0,2 -2,6

Kultur- och fritidsnämnd -39,2 -0,7 -40,1 0,9 -38,9

Barn- och utbildningsnämnd -361,0 -11,2 -365,8 4,8 -356,2

Socialnämnd -322,9 -10,1 -299,9 -23,0 -304,1

Revision -0,8 -0,1 -0,8 0,0 -0,7

Finansförvaltning 825,5 17,5 813,0 12,5 767,5

Totalt 8,8 -6,6 8,4 0,3 0,0 Budgetförändringen under året innebar en sänkning av resultatet i samband med KB från 15 mnkr till 8,4 mnkr.

Kommentar till nämndernas resultat Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen visar ett överskott på 4,8 mnkr. 0,5 mnkr av överskottet är hänförligt till kommun-ledningsförvaltningen och 4,3 mnkr från tekniska förvaltningen.

Kommunledningsförvaltningens totala överskott är 0,5 mnkr. Kommunledningsstabens, kommunkansli, ekonomikontoret, näringsliv och kommunikation och personalkontoret visar ett överskott och IT-avdelningen ett underskott.

Tekniska förvaltningen visar ett totalt överskott på 4,3 mnkr. Administration och övriga verksamheter, gata- och parkverksamheten och fastighetsavdelningen visar ett överskott och VA-verksamhetens och kost- och lokalvårdsverksamheten ett underskott.

Kultur och fritidsnämnden

Kultur och fritidsnämnden driftsbudget visar ett överskott på 0,9 mnkr. I resultatet ingår anslag för offentlig utsmyckning på 0,4 mnkr vilket ger ett överskott på 0,6 mnkr

Plan och byggnämnden

Plan och byggnämnden visar ett överskott på 0,2 mnkr som i huvudsak kommer från högre bygglovsintäkter.

Barn och utbildningsnämnden

Barn och utbildningsnämnden visar ett överskott på 4,8 mnkr. Samtliga operativa enheter utom grundskolan/ särskolan och visar ett överskott.

Socialnämnden

Socialnämnden visar ett underskott på 23 mnkr.

Avdelningen för IFO/LSS visar ett stort underskott på 17 mnkr, där framför allt budgeten inte har varit i balans inom LSS. Det stora underskottet som tidigare funnits inom IFO har till största delen rättats till även om en del kostnader släpar efter.

Enheten för vuxna har ett överskott på 2,8 mnkr, där kostnader för försörjningsstöd fortsätter att vara låga och står för den stora delen av överskottet.

Enheten barn och unga har ett underskott på 5,8 mnkr, där konsulentstödda familjehemsplaceringar precis som 2014 varit den största orsaken till underskottet. Anledningen till nyttjandet av de betydligt dyrare konsulentstödda familjehemmen var många vakanta tjänster under 2014.

Avdelningen för äldreomsorg har totalt ett underskott på 5,9 mnkr jämfört med budget. Stimulansmedel för ökad bemanning har förbättrat resultat med 1,8 mnkr. Under året har det varit kostnader för inhyrda konsulter för ett av hemtjänstområdena och inom LSS-handläggningen på biståndsenheten samt utbildningssatsning på all personal inom äldreomsorgen. Särskilt boende har inklusive sjuksköterskor och administration och externa placeringar lämnar ett underskott.

Finansförvaltningen

Finansförvaltningen visar ett överskott på 12,6 mnkr. Huvudposterna som visar överskott är 7,3 mnkr i AFA-pengar, 3,5 mnkr i pensionspremier, 1,0 mnkr i vinster på försäljning av fastigheter och 1.0 mnkr i räntor på lån. Vidare har 3,1 mnkr (1/13 del) i bidrag från migrations-verket reducerat kostnader på barn- och utbildnings-förvaltningen samt socialförvaltningen.


INVESTERINGSREDOVISNING Investeringar per resultatområde

Kommentarer till årets investeringar Flera fastighetsförsäljningar har givit obudgeterade intäkter. Det är försäljning av exploateringsmark vid brandstationen till Treklövern AB, cirka 20 % av kommunens industrispår till Trafikverket samt elevbostad Villan i Ö Ljungby och Kyrksalsbyggnaden vid Åby-skolan till enskilda företag. Försäljningsintäkterna blev sammanlagt 4,5 mnkr.

Färdigställda större projekt är ombyggnad av byggnad F inom Åbyskolan till musikskolelokaler, upprustning av idrottshallarna på Antilopenskolan och Nya Snyggatorp. Skolgården på Antilopenskolan har upprustats och försetts med multiarena.

I den avställda delen av Rickmansgården har en större ombyggnad skett för migrantboende. Omfattande omläggningar av tak har utförts på hus B och H inom Åbyskolan och därtill på Ljungbyhedskolan. Kommun-huset har också fått en ny personhiss.

En avgörande orsak till det stora överskottet (den oförbrukade delen) är att en rad projekt pågår över årsskiftet 2015-2016 eller har senarelagts av skäl såsom överprövad upphandling, samordning med andra kommande projekt eller tidsbrist. Detta medför ett ovanligt stort behov av att flytta över anslag till investeringsbudget 2016, dvs en fråga som avgörs i samband med kompletteringsbudgeten. Större överskott gäller för; Täppans förskola 8 mnkr, ombyggnad av fasad på Klippans badhus 0,9 mnkr, förnyelse av gatubelysning 3,8 mnkr, dränering Stidsvig 0,7 mnkr, gatubeläggningar 2 mnkr, avloppsrening Källna 2,5 mnkr, arbeten inom och kring fd läderfabriksområdet 3 mnkr, multisportarena 1 mnkr och takomläggning m.m. på Vita huset 1 mnkr.

Investeringar per resultatområde, mnkr Intäkter

2015 Kostnader

2015 Netto 2015

Nettoavvik mot budget

Netto 2014

Kommunledningsförvaltningen 0,0 -0,9 -0,9 1,1 -2,6

Administrativ avdelning 1,4 -0,9 0,4 2,0 -0,9

Gata och Park 0,0 -1,5 -1,5 9,3 -3,6

VA-verksamhet, balansenhet 1,5 -2,4 -0,8 6,7 -3,5

Fastighet 2,0 -19,7 -17,7 13,0 -18,5

Kost 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Kommunstyrelse totalt 4,9 -25,3 -20,4 32,1 -29,2

Plan- och byggnämnd 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Kultur- och fritidsnämnd 0,0 -1,7 -1,7 1,0 -4,7

Barn- och utbildningsnämnd 0,4 -2,6 -2,2 1,2 -1,1

Socialnämnd 0,0 -0,9 -0,9 0,2 -0,2

Räddningsnämnd 0,0 0,0 0,0 0,0 6,1

Totalt för resultatområdena 5,3 -30,5 -25,3 34,6 -29,2

Finansförvaltning 1,0 -2,5 -1,6 0,9 -0,8

TOTALT KOMMUNEN 6,2 -33,1 -26,9 35,5 -29,9


RESULTATRÄKNING

mnkr Not Koncernen 2015

Koncernen 2014

Kommunen 2015

Kommunen 2014

Verksamhetens intäkter 1 340,1 318,9 249,6 231,7

Jämförelsestörande intäkter 2 7,8 3,2 7,8 6,0

Verksamhetens kostnader 3 -1093,8 -1028,0 -1031,5 -964,8

Jämförelsestörande kostnader 4 -1,6 -4,6 -1,6 -1,7

Avskrivningar 5 -54,5 -47,7 -36,3 -34,9

VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -802,0 -758,2 -812,1 -763,8

Skatteintäkter 6 592,6 548,1 592,6 548,1

Generella statsbidrag och utjämning 198,8 189,2 198,8 189,2

Kommunal fastighetsavgift 30,3 30,0 30,3 30,0

LSS-utjämning 0,5 -1,5 0,5 -1,5

Finansiella intäkter 7 0,4 0,6 1,4 1,6

Finansiella kostnader 8 -8,1 -10,5 -2,7 -3,5

RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 12,5 -2,3 8,8 0,0

Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0

Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0

Skattekostnader 9 2,3 -0,2 0,0 0,0

ÅRETS RESULTAT 10 14,8 -2,1 8,8 0,0


KASSAFLÖDESANALYS


Koncernen 2014

Kommunen 2015

Kommunen 2014

Den löpande verksamheten

Årets resultat 14,9 -2,1 8,8 0,0

Justering för av- och nedskrivning 5 54,5 47,7 36,3 34,9

Justering för pensionsavsättning 11 -0,3 2,9 -0,3 2,9

Justering övriga avsättningar -0,6 -0,5 0,0 0,0

Justering och ändrad skattesats uppskjuten skatt -2,4 0,0 0,0 0,0

Justering reavinst/förlust -4,0 1,6 1,1 1,8

Justering omklassificering mark 0,3 0,0 0,3 0,0

MEDEL FRÅN VERKSAMHETEN FÖRE FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL 62,4 49,6 46,2 39,7

Ökning (-) minskning (+) av kortfristiga fordringar -19,0 -1,5 -1,9 -1,7

Ökning (-) minskning (+) av förråd 0,0 2,7 0,0 2,7

Ökning (-) minskning (+) av exploateringsredovisning 0,6 0,4 0,6 0,4

Ökning (+) minskning (-) av kortfristiga skulder 65,3 -3,6 70,1 -6,8

KASSAFLÖDE FRÅN LÖPANDE VERKSAMHET 109,3 47,6 115,1 34,2

Investeringsverksamheten

Investering i materiella anläggningstillgångar 12 -61,5 -50,2 -30,5 -43,8

Investering i finansiella anläggningstillgångar -2,5 -0,8 -2,5 -0,8

Försäljning av materiella anläggninstillgångar 12 21,5 20,3 3,3 7,5

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 1,3 0,1 1,3 0,1

Erhållna investeringsbidrag o övr investeringsink 12 1,6 7,0 1,6 7,0

KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGAR -39,6 -23,6 -26,9 -29,9

Finansieringsverksamhet

Nyupptagna lån 0,0 0,0 0,0 0,0

Amortering av låneskuld -9,4 -12,3 -3,0 0,0

Ökning (+) minskning (-) av långfristig skuld -0,9 -1,0 -0,9 -1,0

Förändring av leasingskuld 0,0 0,0 0,0 0,0

Förändring av långfristiga fordringar 13 0,0 2,0 0,0 0,0

KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHET -10,3 -11,3 -3,9 -1,0

ÅRETS KASSAFLÖDE 59,4 12,7 84,3 3,3

Likvida medel vid årets början 57,6 44,9 21,2 17,9

Likvidamedel vid årets slut 117,0 57,6 105,6 21,2


BALANSRÄKNING


Koncernen 2014

Kommunen 2015

Kommunen 2014

TILLGÅNGAR

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Immateriella tillgångar 14 3,7 4,1 3,7 4,1

Mark, byggnader o tekn anläggn 15 831,2 840,5 554,5 564,8

Maskiner och inventarier 16 29,8 33,3 20,9 22,3

Långfristiga fordringar 17 0,1 0,2 0,0 0,0

Finansiella tillgångar 18 4,6 2,5 5,4 4,2

Uppskjuten skattefordran 2,3 0,0 0,0 0,0

Summa anläggningstillgångar 871,7 880,6 584,5 595,3

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Förråd

Exploateringsverksamhet 19 -1,0 -0,4 -1,0 -0,4

Kortfristiga fordringar 20 88,9 69,9 68,9 67,0

Kassa och bank 21 117,0 57,6 105,6 21,2

Summa omsättningstillgångar 204,9 127,1 173,5 87,9

SUMMA TILLGÅNGAR 1 076,6 1007,7 758,0 683,2

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

EGET KAPITAL

Ingående eget kapital 467,8 470,5 417,7 418,3

Just IB eget kapital 22 0,5 -0,6 0,7 -0,6

Årets resultat 14,8 -2,1 8,8 0,0

Summa eget kapital 22 483,1 467,8 427,1 417,7

AVSÄTTNINGAR

Pensionsavsättning 23 13,2 13,5 13,2 13,5

Övriga avsättningar 24 30,4 31,0 0,0 0,0

Summa avsättningar 43,6 44,5 13,2 13,5

SKULDER

Långfristiga skulder

Långfristiga skulder 323,1 334,0 110,2 114,8

Långfristiga leasingskulder 0,0 0,0 0,0 0,0

Summa långfristiga skulder 25 323,1 334,0 110,2 114,8

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 54,0 40,5 44,5 33,9

Övriga kortfristiga skulder 26 172,8 120,9 162,9 103,4

Summa kortfristiga skulder 226,8 161,4 207,4 137,3

Summa skulder 549,9 495,4 317,6 252,0

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1076,6 1007,7 758,0 683,2



Koncernen 2014

Kommunen 2015

Kommunen 2014

ANSVARSFÖRBINDELSER

Borgensförbindelser 27 1,9 2,1 220,9 232,7

Pensionsförpliktelser 28 337,4 351,0 337,4 351,0

Ställda panter (fastighetsinteckningar) 26,2 26,2 0,0 0,0

Checkräkningskredit 46,0 48,0 40,0 40,0

Privata medel 0,0 0,0 0,5 0,0

Summa ansvarsförbindelser 411,5 427,3 598,9 623,7

ÖVRIGT

Treklövern, villkorat aktieägartillskott KF § 60/80 4,0 4,0

Treklövern, villkorat aktieägartillskott KF § 77/90 1,0 1,0

Treklövern, villkorat aktieägartillskott Kf § 64/00 82,3 82,3


NOTER, MNKR

NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

KONCERNEN 2015 2014

Hyresintäkter 60,0 60,0

VA-avgifter 21,6 20,0

Avgifter avfall 25,3 27,6

Övriga avgifter 13,1 12,5

Bidrag 82,0 73,0

Försäljning av verksamhet 66,4 69,5

Övriga intäkter 71,7 56,3

Summa 340,1 318,9

KOMMUNEN 2015 2014

Anslutnings- och konsumtionsavgifter VA 24,0 22,5

Avgifter inom barn- och utbildningsverksamhet 13,1 12,5

Ersättning fr Försäkringskassan för pesonliga assistenter 11,6 12,8

Övriga bidrag 70,4 60,3

Försäljning av verksamhet 66,4 69,5

Övriga intäkter 64,1 54,1

Summa 249,6 231,7

NOT 2 JÄMFÖRELSESTÖRANDE INTÄKTER

KONCERNEN 2015 2014

Sjukförsäkringspremier år 2004 7,3 -

Försäljning Byggnad K Åbyskolan 0,1 -

Försäljning elevbostäder Östra Ljungby 0,3 -

SIKAB likvidation 0,2 -

Vinst försäljning fastighet Brännaren, SIKAB - 3,1

Vinst försäljning fastighet Polstjärnan, SIKAB - 0,1

Summa 7,8 3,2

KOMMUNEN 2015 2014

Sjukförsäkringspremier år 2004 7,3 -

Försäljning Byggnad K Åbyskolan 0,1 -

Försäljning Elevbostäder Östra Ljungby 0,3 -

Utdelning / Försäljning SIKAB likvidation 0,2 -

Utdelning / försäljning av kommunalt bolag SIKAB - 6,0

Summa 7,8 6,0

NOT 3 VERKSAMHETENS KOSTNADER

KONCERNEN 2015 2014

Personalkostnader 639,6 618,6

Fastighetskostnader 78,4 72,5

Entreprenader o köp av verksamh 152,9 131,9

Bidrag 27,7 31,0

Främmande tjänster 41,8 33,8

Övriga kostnader 153,4 140,2

Summa 1 093,8 1 028,0

KOMMUNEN 2015 2014

Personalkostnader 618,2 600,1

Uppbokade timlöner mm december 7,1 5,6

Försörjningsstöd 8,1 9,2

Övriga bidrag 19,6 21,8

Entreprenader och köp av verksamhet 152,9 131,9

Lokalhyror inkl fastighetsskötsel 48,1 43,7

Bränsle, energi och vatten 20,6 20,4

Främmande tjänster 41,8 33,7

Övriga kostnader 115,0 98,3

Summa 1 031,5 964,8

NOT 4 JÄMFÖRELSESTÖRANDE KOSTNADER

KONCERNEN 2015 2014

Förlust andelar Sveriges Djurbönder 0,1 -

Försäljning Flädern 16 0,4 -

Nedskrivning Eken 16 0,4 -

Utrangering Norrekrok högstadiet 0,7 -

Försäljning byggnad D Åbyskolan - 1,7

Försäljning fastighet Tallen, SIKAB - 2,9

Summa 1,6 4,6

KOMMUNEN 2015 2014

Förlust andelar Sveriges Djurbönder 0,1 -

Försäljning (förlust) Flädern 16 0,4 -

Nedskrivning Eken 16 0,4 -

Utrangering Norrekrook högstadiet 0,7 -

Försäljning byggnad D, Åbyskolan - 1,7

Summa 1,6 1,7


NOT 5 AVSKRIVNINGAR

KONCERNEN 2015 2014

Immat.tillgångar 0,3 0,3

Mark, byggn o tekn.tillg 45,9 39,4

Maskiner o invent 8,2 7,6

Bilar och transportmedel - 0,3

Finansiell leasing 0,1 0,1

Summa 54,5 47,7

KOMMUNEN 2015 2014

Immateriella tillgångar 0,3 0,3

Byggnader, anläggningar och övrig fast egendom 29,9 28,9

Maskiner och inventarier 6,0 5,3

Bilar och transportmedel 0,0 0,3

Finansiell leasing 0,1 0,1

Summa 36,3 34,9

NOT 6 SKATTEINTÄKTER

KOMMUNEN 2015 2014

Preliminära skatteintäkter 593,2 549,8

Prognos slutavräkning innevarande år 0,7 0,1

Slutavräkningsdifferens föregående år -1,3 -1,8

Summa 592,6 548,1

NOT 7 FINANSIELLA INTÄKTER

KONCERNEN

Består av ränta på likvida medel samt utdelningar.

KOMMUNEN 2015 2014

Räntor koncernbolagen 0,8 0,9

Övriga finansiella intäkter 0,5 0,7

Summa 1,4 1,6

NOT 8 FINANSIELLA KOSTNADER

KONCERNEN

Består av räntor på upptagna lån, pensionsskuld samt övriga räntekostnader.

KOMMUNEN 2015 2014

Räntor kommunens långfristiga lån 2,3 2,9

Räntor pensionsskuld 0,2 0,2

Räntor övriga 0,2 0,4

Summa 2,7 3,5

NOT 9 SKATTEKOSTNADER

KONCERNEN 2015 2014

Förändring uppskjuten skatt Treklövern 2,2 -

Uppskjuten skatt obeskattade reserver 0,1 0,5

Aktuell skatt SIKAB - -0,3

Summa 2,3 0,2

NOT 10 ÅRETS RESULTAT/BALANSKRAVSUTR

KOMMUNEN 2015 2014

Årets resultat enligt resultaträkning 8,8 0,0

Ingående resultat att återställa 0,0 -1,5

Försäljning Byggnad K Åbyskolan -0,1 -

Försäljning Elevbostäder Östra Ljungby -0,3 -

Utdelning / Försäljning SIKAB likvidation -0,2 -

Försäljning byggnad D, Åbyskolan - 1,7

Justerat resultat 8,3 0,2

- därav avsättning till sociala insatser, 2,5 mnkr.

NOT 11 FÖRÄNDRING AV PENSIONSAVSÄTTNIN

KOMMUNEN 2015 2014

Pensionsutbetalningar -0,8 -0,7

Förändring årets nyintjänade pensioner 0,6 2,1

Sänkning disk.räntan 0,0 0,0

Ränta på pensionsskuldsförändring 0,2 0,2

Skuldförändring löneskatt -0,1 0,5

Övrigt -0,2 0,8

Summa -0,3 2,9


NOT 12 NETTOINVESTERINGAR

KONCERNEN 2015 2014

Klippans kommun 28,3 29,9

Treklövern 7,3 1,0

SIKAB - -15,7

NÅRAB 4,0 8,4

Summa 39,6 23,6

KOMMUNEN 2015 2014

Markreserv 1,2 0,1

Verksamhetsfastigheter 15,2 16,0

Fastigheter för affärsverksamhet, VA -1,2 3,5

Publika fastigheter 0,8 3,0

Fastigheter för annan verksamhet 4,7 6,6

Övriga fastigheter 0,0 0,1

Inventarier 4,0 4,4

Arbetsmaskiner 0,4 1,2

Fordon och andra transportmedel 0,2 -5,8

Exploateringsverksamhet 0,1 0,1

Aktier och andelar 1,4 0,7

Summa nettoinvesteringar 26,8 29,9

NOT 13 FÖRÄNDR AV LÅNGFR FORDRINGAR

KOMMUNEN 2015 2014

Treklövern/SIKAB - 2,0

Summa 0,0 2,0

NOT 14 IMMATERIALLA TILLGÅNGAR

KONCERNEN

Se kommunen.

KOMMUNEN 2015 2014

Immateriella tillgångar VA-verksamhet 3,7 4,1

Summa 3,7 4,1

Ackumulerade anskaffningsvärden 6,8 6,8

Årets nyinvesteringar 0,0 0,0

Ackumulerade avskrivningar -2,7 -2,4

Årets avskrivningar -0,3 -0,3

Summa 3,7 4,1

NOT 15 MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR

KONCERNEN 2015 2014


Treklövern 250,1 251,9

SIKAB - 0,0

NÅRAB 21,1 18,1

Summa 831,2 840,5

KOMMUNEN 2015 2014

Markreserv 39,5 40,0

Verksamhetsfastigheter 290,2 291,9

VA-anläggningar 57,4 60,7

Publika fastigheter 72,8 76,4

Fastigheter för annan verksamhet 94,3 95,4

Övriga fastigheter 0,4 0,4

Summa 554,5 564,8

Ackumulerade anskaffningsvärden 1 051,2 1 024,7

Årets nyinvesteringar 24,2 30,7

Årets försäljningar -4,1 -4,1

Omklassifiering till oms tillg -0,3 -0,1



Årets nedskrivningar -0,4 0,0

Årets reavinst -1,1 -1,7

Summa 554,5 564,8

NOT 16 MASKINER OCH INVENTARIER

KONCERNEN 2015 2014


Treklövern 0,8 0,7

SIKAB - -

NÅRAB 8,1 10,3

Summa 29,8 33,3


Forts not 16

KOMMUNEN 2015 2014

Arbetsmaskiner 3,3 3,5

Bilar o transportmedel 0,7 0,7

Inventarier 16,9 18,0

Leasade fordon *) 0,0 0,1

Leasade inventarier 0,0 0,0

Summa 20,9 22,3

Ackumulerade anskaffningsvärden 122,5 122,7

Årets investeringar 4,7 6,0

Årets investeringar leasing 0,0 0,0

Årets försäljningar 0,0 -10,9



Årets avskrivningar leasing -0,1 -0,1

Summa 20,9 22,3

*) Samtliga leasade tillgångar på fem år, på bilar, som har upptagits till anskaffningsvärde och där linjär av-skrivningsmetod har använts har avslutats under 2015. Övriga leasade bilar är operationella avtal med en avtalstid på tre år.

NOT 17 LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR

KONCERNEN 2015 2014

Treklövern Bostads AB 0,1 0,2

Småindustrilokaler i Klippan AB 0,0 0,0

Övrigt 0,0 0,0

Summa 0,1 0,2

NOT 18 FINANSIELLA TILLGÅNGAR

KONCERNEN 2015 2014


Övriga 0,1 0,0

Summa 4,6 2,5

KOMMUNEN 2015 2014

Aktier och andelar 5,2 4,0

Bostadsrätter 0,2 0,2

Summa 5,4 4,2

NOT 19 EXPLOATERINGSVERKSAMHET

KOMMUNEN 2015 2014

Ingående värde -0,4 0,0

Omklassifiering av mark 0,3 0,1

Årets utgifter 0,0 0,1

Årets inkomster -1,9 -0,6

Avslutad Exploatering 1,0 0,0

Summa -1,0 -0,4

NOT 20 KORTFRISTIGA FORDRINGAR

KOMMUNEN 2015 2014

Vatten- och avloppsavgifter 2,9 5,7

Avgifter och ersättningar tjänster 11,8 9,0

Inkomstrester/utgiftsförskott 2,2 4,2

Upplupna skatteintäkter 0,7 0,1

Ingående moms 6,9 6,4

Läderfabriken 0,2 0,4

Övriga statsbidragsfordringar 28,0 25,4

Fastighetsavgift 16,2 15,7

Övrigt 0,0 0,1

Totalt 68,9 67,0

NOT 21 KASSA OCH BANK

KONCERNEN 2015 2014


Treklövern 3,7 20,5

SIKAB - 6,7

NÅRAB 7,7 9,2

Summa 117,0 57,6

KOMMUNEN 2015 2014

Bankgiro: 104,0 19,0

Plusgiro m m: 1,5 2,2

Summa 105,6 21,2

Likvida medel består av kassa, bank- och plusgiro-tillgodohavanden. Behållningen vid årsskiftet är totalt 105,6 mnkr.

Kommunen har en checkkredit på 40 mnkr som ej var utnyttjad vid bokslutstillfället.


NOT 22 EGET KAPITAL

KONCERNEN 2015 2014

Ingående eget kapital 467,8 470,5

Justering IB eget kapital - omföring skuld till VA-kollektivet 0,7 -0,6

Likvidation SIKAB -0,2 -

Årets resultat 14,8 -2,1

Summa 483,1 467,8

KOMMUNEN 2015 2014

Ingående eget kapital 417,7 418,3

Justering IB eget kapital - omföring skuld till VA-kollektivet 0,7 -0,6

Resultatutjämningsreserv 0,0 0,0

Årets resultat 8,8 0,0

Summa 427,1 417,7

- därav avsättning till sociala insatser, 2,5 mnkr

NOT 23 PENSIONSAVSÄTTNINGAR

KOMMUNEN 2015 2014

Särskild avtalspension 0,0 0,0

Ålderspension intjänad från -98 10,4 10,3

Pension till efterlevande 0,1 0,1

Visstidspension 0,1 0,5

Löneskatt 24,26% 2,6 2,6

Summa 13,2 13,5

Ingående avsättning 13,5 10,6

Justering IB pensionsavsättn politiker 0,0 0,0

Pensionsutbetalningar -0,8 -0,7

Nyintjänad pension 0,6 2,1

Sänkning diskonteringsräntan 0,0 0,0

Ränte- o basbeloppsuppräkn 0,2 0,2

Förändring löneskatt -0,1 0,5

Nya efterlevandepensioner 0,0 0,0

Övrigt -0,2 0,8

Utgående avsättning 13,2 13,5

Aktualiseringsgrad 97,0 % 96,0 %

Antal visstidsförordnanden, politiker 1 1

Fr o m 2015 finns pensionsskuld för förtroendevalda enligt OPF-KL med i avsättningar, 101 tkr inkl löneskatt 24,26%.

NOT 24 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

KONCERNEN

Avsättning för framtida kostnader för lakvattenhantering och återställning av deponi samt framtida kostnader för utgrävning av biocellsreaktorer och behandling för NÅRAB. 2014 även avsättning för kända kostnader för oljesanering av fastigheten Polstjärnan.

NOT 25 LÅNGFRISTIGA SKULDER

KOMMUNEN 2015 2014

Ingående skuld 114,8 114,7

Utnyttjad checkräkningskredit 0,0 0,0

Nyupplåning 0,0 0,0

Amortering lån -3,0 0,0

Uppbokning nästa års amortering på lån -0,9 -0,9

Skuld till VA-kollektivet -0,7 0,9

Summa 110,2 114,8 NOT 26 ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER

KOMMUNEN 2015 2014

Semesterlöneskuld 39,4 39,3

Upplupen ej förfallen ränta 0,1 0,1

Övriga utgiftsrester/inkomstförskott 18,7 15,2

Timlöner, övertid, ob december månad 7,5 6,0

Amortering på långfristiga lån/leasing 0,9 1,0

Pensionskostnad individuell del 20,1 19,7

Särskild löneskatt individuell del 5,3 5,2

Skatteintäkter 9,9 13,8

Övrigt * 61,0 3,1

Summa 162,9 103,4

*) Övrigt: Varav bidrag från Migrationsverket och Skolverket, 52,4 mnkr.


NOT 27 BORGENSFÖRBINDELSER

KOMMUNEN 2015 2014

Nårab enl Kf § 57/2009 28,4 28,4

Ljungbyheds Golfcenter AB 1,8 0,1

Enl Bostadskungörelserna 0,1 0,1

Borgen för lån för det kommunala bolaget Treklövern 190,6 202,3

Summa 220,9 232,7

Borgen beviljas utifrån de principer som antagits av kommunfullmäktige 1992-04-28.

Klippans kommun har i september 2014 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2015-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser.

Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening.

Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Klippans kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2015-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 325 620,6 mnkr och totala tillgångar till 319 573,7 mnkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 169,0 mnkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 165,8 mnkr.

NOT 28 PENSIONSFÖRPLIKTELSER

KOMMUNEN 2015 2014

Ingående ansvarsförbindelser

Justering IB ansvarsförb politiker 0,0 0,0

Aktualisering 0,2 0,0

Ränteuppräkning 2,8 2,8

Basbeloppsuppräkning 2,3 0,2

Sänkning diskonteringsräntan 0,0 0,0

Årets utbetalningar -14,5 -14,6

Nyintjänande 0,6 0,3

Förinlösen pensionsskuld *)

Bromsen 0,0 -2,1

Övrig post -2,3 -2,7

Förändring löneskatt -2,7 -3,9

Utgående ansvarsförbindelser 337,4 351,0

Överskottsmedel i försäkringen, mnkr 3,0 0,0

Ansvarsförb. Visstidspension politiker, antal 2 2

Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknad enligt RIPS 07.

2011-2010 *) Förinlösen pensionsskuld för 2011 gäller dels inlösen kommunen betalat i nov 2010 för i huvudsak åldersgrupp födda -45 och -46 samt inlösen i juni 2011 av överskottsmedel för åldersgrupp födda -46.


REDOVISNINGSPRINCIPER

Grundläggande redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Dock finns vissa avvikelser – se nedan.

Syftet med den finansiella redovisningen är att den skall förmedla en rättvisande bild av kommunens finansiella ställning och utveckling. Redovisning sker enligt kommunal redovisningslag samt i enlighet med rekommendationerna från Rådet för kommunal redovisning.

Att förmedla en rättvisande bild av den finansiella utvecklingen och ställningen fordrar en tillämpning av god redovisningssed. Härvidlag följer kommunen de grundläggande redovisningsprinciperna:

Försiktighetsprincipen innebär att tillgångar aldrig får övervärderas och skulder aldrig undervärderas.

Objektivitetsprincipen innebär att de värden som redovisas skall vara objektivt fastställbara.

Väsentlighetsprincipen innebär att det bara är poster av väsentlig betydelse som skall specificeras samt att väsentlighet måste råda för att frångå kontinuitet.

Kongruensprincipen klargör överensstämmelse mellan resultaträkning och balansräkning.

Matchningsprincipen innebär att intäkter och kostnader som hör ihop skall redovisas under samma redovisningsperiod.

En ständig strävan efter att åstadkomma en så öppen redovisning som möjligt skall finnas.

LEVERANTÖRSFAKTUROR inkomna t o m 2016-01-11 som tillhörde år 2015 har belastat 2015 års redovisning. Efter detta datum har vissa fakturor av väsentlig betydelse för resultatet belastat redo-visningsåret.

LÖNER OCH ÖVRIGA LÖNEFÖRMÅNER som har intjänats i december månad har från och med 2009 skuldbokförts i bokslutet. Intjänade och ej uttagna semester- och övertidsersättningar samt pensionsskuld har skuldförts. Kända retroaktiva löner har även de skuldförts i bokslutet.

KOSTNADSRÄNTOR har periodiserats och skuld-bokförts.

UTSTÄLLDA FAKTUROR efter årsskiftet, men hänförliga till redovisningsåret har fordringsförts och tillgodogjorts 2015 års redovisning.

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för verkställda avskrivningar. Anskaffningsvärdet är lika med utgiften minus eventuella investeringsbidrag. Investeringsbidragen har inte periodiserats över anläggningstillgångens nyttjandeperiod utan redovisas som reduktion av anskaffningsvärdet.

Anslutningsavgifter till VA-anläggningar redovisas med 10% över resultatet på driften och resterande 90% som en reduktion av det aktiverade värdet för anläggningstillgångar. Detta enligt politiskt beslut i Kommunstyrelsen, Ks 2006-06-07 §105.

Arbetet med komponentavskrivning kommer att ses över år 2016.

GRÄNS FÖR INVESTERING. Utgift för om- och tillbyggnad/ombyggnad av fastighet/anläggning eller inköp av bil, maskin och inventarier där summan överstiger två basbelopp och där livslängden bedöms överstiga 3 år skall bokföras som investering. I annat fall klassificeras transaktionen som driftkostnad.

FINANSIELLA LEASINGAVTAL före 2010 har tagits upp som anläggningstillgång i balansräkningen och förpliktelsen att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som en skuld. Leasingobjekten tas upp till anskaffningsvärdet efter avdrag av verkställda av-skrivningar. Linjär avskrivningsmetod används. Dessa avtal har en avtalstid på fem år och är utfasade och har ersatts av avtal på tre år.

Leasingavtal som tecknats efter år 2010 har en avtalstid om högst tre år.

Samtliga leasingavtal redovisas i enlighet med RKR 13.2 Redovisning av leasingavtal.

KAPITALKOSTNADER består av avskrivningar och intern ränta. Planenlig avskrivning har beräknats på objektens anskaffningsvärden. Avskrivningarna sker linjärt, d v s med lika stora belopp under objektets beräknade ekonomiska livslängd. Viss vägledning finns i SKL:s förslag till avskrivningstider.

SEMESTERLÖNESKULDEN redovisas som kort-fristig skuld. Årets förändring av skulden redovisas under nettokostnader i resultaträkningen.


PENSIONSSKULDEN för samtliga personalkategorier bokförs enligt den s k blandade modellen. Nyintjänade pensionsförmåner fr o m 1998 bokförs som avsättning i balansräkningen samt redovisas under verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Förpliktelse att betala ut pensionsförmåner som intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse.

Intern redovisning SOCIALA AVGIFTER har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen.

Kommunen följer Skatteverkets och SKLs beslut avseende personalomkostnadspåläggen. Skatteverket har under året ändrat personalomkostnadspåläggen (intervallen januari-april, maj-juni samt ändring fr.o.m. 150801). Här har personalkostnadspåläggen angivits per 150801.

Personalomkostnadspålägg har interndebiterats förvalt-ningarna med följande procentpåslag (per 150801):

Anställda på kommunalt avtalsområde 38,46 %

Anställda som vid årets ingång ej fyllt 25 år 31,46 %

Förtroendevalda m fl 31,63 %

65-åringar och äldre 15,81 %

På det kommunala avtalsområdet ingick 6,83 % för kalkylmässig kostnad för kommunal kompletterings-pension.

Intern ränta beräknas på anläggningstillgångens bokförda värde och uppgick under 2015 till 3,5 %.


Kommunstyrelse inklusive Val- och Överförmyndarnämnd

ANSVARSOMRÅDE Kommunstyrelsen ansvarar för att verksamheterna kommunledningsförvaltning (kommunkansli, ekonomi-kontor, personalkontor, näringslivs- och kommunika-tionsavdelning, IT-avdelning) och teknisk förvaltning (gata och park, VA-verksamhet, fastighetsavdelning, kost och lokalvård samt administrativ enhet) bedrivs inom tilldelad ram utifrån de krav lagstiftningen anger samt i enlighet med de riktlinjer och mål som kommunen fastställer.

Under Kommunstyrelsen och inom ramen för kommunledningsförvaltningen hanteras också anslagna medel för överförmyndarnämnd och valnämnd.

Dessutom ansvarar Kommunstyrelsen för avgift till Söderåsens miljöförbund och ny gemensam räddnings-nämnd för Klippan-Åstorp.

Styrelsen ansvarar för fördelning av uppdrag och erhållen ram i internbudget.

ÅRETS VERKSAMHET Kommunfullmäktige har under 2015 erhållit ny sammanträdeslokal genom samordning med musik-skolans nya lokaler. Med anledning av ny mandatperiod har det genomförts omfattande utbildningar av politiker. Den politiska organisationen har utökats genom inrättande av tekniskt utskott och personalutskott. För Kommunstyrelsen och dess utskotts ledamöter/ ersättare har sammanträdesportalen implementerats med elektroniska kallelser, underlag och digitala arbets-verktyg. För överförmyndarverksamheten har samverkans-kommunerna godkänt personalförstärkning för att klara ökade volymer. Utöver ökade volymer rent generellt har arbetsbelastningen avseende ensamkommande barn ökat under 2015.

Inom ramen för kommunkansliet har arbetet med förebyggande sociala insatser inletts. Det har även inrättats central flyktingsamordning som omfattar två tjänster vilka finansieras genom Migrationsverket av statsbidrag. I kundtjänst har en medarbetare slutat under året och tjänsten har delvis omvandlats till teamledare med ansvar för att förbättra dagliga operativa verksamheten dvs bättre kvalitet, service och bemötande. Den för Klippan, Åstorp, Perstorp och Bjuvs kommuner gemensamma upphandlingsorganisationen konsoliderats. Inom näringsliv och kommunikation har i samverkan med Företagarna Klippan sex företagarträffar med varierande teman samt studiebesök genomförts. Antalet deltagande vid träffarna har ökat något jämfört med föregående år. Vidare har ett antal nätverksträffar hållits och ett 40-tal företag besöks. Två träffar med temat ”Starta Eget” har genom Nyföretagarcentrums försorg inspirerat 30-talet intresserade till att starta nya företag.

Klippan erhöll priset för bästa tillväxt i Skåne 2015 av kreditupplysningsföretaget SYNA.

Turistinformatörstjänsten är återbesatt och från sommar-säsongens början anställdes en extraresurs till turistbyrån.

EU-samordningen har till största delen bestått av förberedelser inför ny Leader-programperiod, samt att komplettera den nya strategin.

Arbetet med att marknadsföra Klippans kommun genom olika kanaler har fortlöpt med en heltidsanställd kommunikatör. Facebook- samt kommunikationspolicy har arbetats fram. Den kommunövergripande Facebook-sidan har tagits i drift och har vid årets utgång ca.800 följare.

Under 2015 har många webbredaktörer och publicister i förvaltningarna bytts ut, vilket inneburit att mycket tid lagts på att utbilda personal. Samarbetet med grannkommunernas kommunikatörer och webbansvariga har utökats.

Under året har en ny ekonomichef anställts. Mycket tid och kraft har lagts på åtgärder med anledning av fortsatt stora ekonomiska underskott inom Socialnämndens verksamheter.

Personalkontoret har tack vare starka insatser av personalen genomfört planerade aktiviteter. Vi har bl a utvecklat lönebildningsprocessen efter önskemål från både fack och chefer. Under året har införts elektronisk lönespecifikation, vi har haft en work-shop kring skapandet av Attraktiva Klippan och varit värdar för en HR-dag för hela Familjen Helsingborgs HR-medarbetare. Under året har vi rekryterat många nya medarbetare, som t ex kommundirektör, förvaltningschefer till både barn och utbildning, kultur och fritid och ekonomichef.

IT-avdelningens arbete har under året har dominerats av infrastrukturprojekt.

Arbete har inletts för upprustning av it-infrastrukturen i kommunens grundskolor och verksamheterna inom socialförvaltningen, kultur- och fritid och kommun-ledningsförvaltningen.

Under 2015 har projektet bl a genomfört upprustning av Ljungbyhedsskolan och Pilagårdsskolan. Tillsammans med kraftigt utökad internet-kapacitet under början av 2016, kommer den nya it-infrastrukturen på skolorna att vara ett stort stöd i den IKT-satsning som grundskolan påbörjar 2016. Projektet fortsätter 2016 med motsvarande upprustning i Antilopenskolan och Nya Snyggatorp, samt också i kommunhus, Rönngården, Åbyhem och flera andra lokaler.

IT-avdelningen har varit mycket engagerad i kommunens fiberprojekt, där Bjäre Kraft AB i samverkan med kommunen driver ett brett upplagt projekt för att åstadkomma fiberanslutningar till invånare och företag.


Bjäre Kraft AB har under hösten gjort ett förvärv av det befintliga fibernätet i Klippans kommun, och det förvärvet kommer att ligga som plattform för fiberprojektets vidare utveckling, och för utveckling av kommunens egna kommunikationsmöjligheter.

Förvaltningen har startat en långsiktigt planerad utrullning av sammanträdesportalen för de förtroende-valda.

Under senare delen av 2015 har IT-avdelningen varit engagerad i att ordna datanätverk i nya lokaler för ensamkommande flyktingbarn, för att fylla både personalens och de boendes behov av kommunikation och internet-åtkomst.

I december har kommundirektören avgått med pension. Rekrytering av efterträdare har skett under hösten och ny kommundirektör tillträder 2016-02-01. Året har dominerats av Socialnämndens ekonomiska underskott och det ökade flyktingmottagandet. Dessa frågor har krävt omfattande insatser från kommunlednings-förvaltningen. Utvecklingen av vårt ledningssystem har fortsatt med koppling till Kolada som ger tillgång till ett stort antal mått och nyckeltal för målanalyser och jämförelser. Under året har förvaltningen varit ett stöd i arbetet med att ta fram ny vision för kommunen samt nya fullmäktigemål och nämndsmål.

Räddningstjänsten Söderåsen har nu gjort sitt andra år som en verksamhet under Åstorps kommun med gemensam räddningsnämnd mellan Åstorp och Klippan.

Ser man till årets larmstatistik har det varit 735 utryckningar, vilket är en uppåtgående trend sen 2014 i

Klippan och Åstorps kommun. Totalt har det varit ca 100

fler registrerade larm än 2014 men inga större kostnadsdrivande utryckningar. Under sommarn var det ett par villabränder men annars har det inte varit några större bränder och olyckor inom kommunerna. Det som ökat i antal utryckningar är trafikolyckor och falska automatiska brandlarm. Händelser som varit av större dignitet har skett utanför Åstorps och Klippans kommun, bla har styrkorna hjälpt till på några industribränder i Helsingborg och Höganäs.

Fem viktiga händelser:

FIP Första Insats Person är uppstartad och införd på Klippans brandstation. FIP innebär att befälet för styrkan kör i ett eget utryckningsfordon till olycksplats för att vara snabbare på plats och kunna bryta olycksförloppet samt kunna ge styrkan snabbare uppgifter om vad som behövs görs på olycksplats.

Räddningstjänsten Söderåsen har under året varit med och bemannat tjänsten RCB/TIB Rädd-ningschef i beredskap/Tjänsteman i beredskap för alla våra 10 kommuner i Skåne nordväst.

Räddningstjänsten har under det senaste året anställt fyra kvinnliga brandmän fördelat på våra tre brandstationer.

Våra insatsledare har fått rollen som operativ stabsresurs i Skåne och Skåne nordväst vilket inneburit ett flertal övningar i samband med Hallandsås tunnelns öppnade.

Flyktingströmmen till Sverige har gett oss en hel del mer jobb i samband med uppstart av olika boenden i våra kommuner.

MÅLUPPFYLLELSE - FOKUSOMRÅDE/INRIKTNINGSMÅL – Målet ej nått

– Målet ej nått, men vi rör oss mot det – Målet ej helt nått – Målet nått – Ingen mätning genomförd

– Mått som ingår i KKIK, jämförelsetal för kommuner, från SKL

Fokusområden: VÅRA BARN OCH UNGDOMAR/RESULTATEN I SKOLAN

Kommentar Kommunstyrelsen bidrar inom fokusområdet bl a genom att utveckla den fysiska miljön för barn och elever. Vi utvecklar IT-strukturen genom internet och trådlösa nät i skolorna. Vi planerar också satsningar på utveckling av dialog och ungdomsdemokrati. Vi håller en hög kvalitet på skolmåltiderna och vi arbetar för att med lönesatsningar utveckla lärarnas status och kompetens. Vi ser en rörelse mot målen men ytterligare insatser krävs för sysselsättning åt arbetslösa ungdomar och förbättring av resultaten i skolan.


Inriktningsmål

Vi skall ha en stimulerande inre och yttre skolmiljö

Kommentar Successiv upprustning av skollokaler och utemiljöer lyfter elevernas fysiska arbetsmiljö. Under hösten har en utredning av lokaler för en långsiktig satsning på famtidens förskola och skola genomförts. Mat och miljöer för skolmåltider är enligt genomförda enkäter uppskattade av eleverna. Vi har i nära samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen aktiverat en komplett arkitektur för trådlösa IT-nät i förskolor och skolor. Vi är på väg att nå målet.

Lönestrukturen inom skolan skall stödja en god resultatutveckling

Kommentar Lönespridning och en diffentierad lönesättning baseras på lönekriterier. Målet är nått avseende löneutveckling för lärare. Resultaten i skolan visar inte på förbättringar. Sambandet är oklart och andra faktorer bör beaktas.

Fokusområden: FOLKHÄLSA/LIVSKVALITET

Kommentar Kommunen arbetar för förbättrad hälsa och trygghet och säkerhet bland annat genom fysisk planering, miljöarbete och säkerhets- och trygghetsskapande aktiviteter. På energiområdet görs insatser för besparingar men omställning till hållbara alternativ för gatubelysning är ännu ej genomförd.

När det gäller folkhälsan genomförs olika aktiviteter men effekterna är relativt begränsade. En ny långsiktig folkhälsoplan ska tas fram under våren 2016.

Sammantaget rör vi oss mot målen

Inriktningsmål

Vi ska erbjuda goda boendemiljöer genom variation i lägen och bostadstyper och god tillgång till service och rekreationsmöjligheter

Kommentar Bra utbud av tomter i varierande lägen och fördelaktiga priser tillsammans med lugna och naturnära miljöer ger en stabil grund för kommunens attraktionskraft. Efterfrågan är fortsatt svag men målet kan anses nått.

Vi ska verka för en långsiktigt hållbar utveckling och bidra till energihushållning och omställning till ickefossila bränslen

Kommentar Baserat på miljöprogrammet pågår genomförande av aktiviteter för perioden 2015-2016. Huvuddelen av Kommunstyrelsens aktiviteter har genomförts eller pågår. Energiomvandlingen inom fastighetsförvaltningen effektiviseras kontinuerligt. Inga fossila bränsle används. Förseningen avseende utbyte av gatubelysningsarmaturer kvarstår. Vi rör oss mot målen.

Vi skall genom förebyggande och hälsofrämjande insatser i samverkan stödja en god folkhälsoutveckling och förbättra livskvaliteten för kommunens invånare.

Kommentar Aktiviteter genomförs enligt Folkhälsoplanen. Uppföljning sker i välfärdsbokslut och i kommunens årsredovisning. Inga tydliga effekter av arbetet syns i statistiken avseende ohälsotal mm. Arbete har påbörjats för framtagande av en ny strategisk och långsiktig plan för folkhälsoarbetet. Den ska konkretiseras i en handlingsplan med aktiviteter. Matens stora betydelse för den enskildes hälsa lyfts fram genom aktivt informationsarbete och deltagande i publika möten av skilda slag.


Mått Utfall Målvärde Utfall Jämförelse

Energiförbrukning per kvadratmeter lokalyta 150

Kommentar Måttet ej redovisat från Tekniska.

Andel folkbokförda i Klippan som inte arbetar pga långtidssjukskrivning, långtidsarbetslöshet eller kriminalvård 7 6

Fokusområden: DIALOG

Kommentar

Kommentar Tillgängligheten har ökad genom införandet av kundtjänstfunktionen. Vi ser positiva resultat i SKL:s tillgänglighetsmätning hösten 2015. Vi har under året infört en kommunövergripande Facebook-sida med gott resultat. Synpunktshanteringen har utvecklats till en öppen dialog. Vi har genomfört medborgardialog bl a avseende förskolelokaler/skollokaler och framtidens äldreboende. Vi har tagit fram förslag till utökad ungdomsdemokrati. Vi ser en viss eftersläpning i förhållande till uppsatta mål. Det gäller främst medborgardialog i form av fysiska möten men också digitala dialogaktiviteter.

Vi är på väg att nå målen.

Inriktningsmål

Vi skall öka tillgängligheten och utveckla dialogen genom effektiva och flexibla funktioner för service i form av e-tjänster, telefontjänster och fysiska möten

Kommentar Vi har under andra tertialet startat kommunens officiella Facebooksida. Erfarenheterna är hittills mycket positiva. Vi har också infört Kolada koppling till ledningssystemet vilket innebär att vi nu har publicera information om kvalitet och resultat i våra verksamheter på klippan.se. Implementeringen av ytterligare funktioner i kundtjänst pågår. Teknik och tjänster utvecklas successivt.

Medborgarmöten skall vara en naturlig del av verksamheten

Kommentar Vi har under året genomfört fyra formaliserade dialogmöten med medborgare om förskola, skola och äldreomsorg. Vi har ännu inte funnit former för medborgardialog som skapar ökat förtroende mellan kommunen och medborgarna. Företagarträffar hålls i planerad omfattning. För att nå målet måste vi fortsätta utveckla formerna för medborgardialog, bl a de digitala möjligheterna.

Arbetssättet ska präglas av en hög servicenivå gentemot medborgare/kund samt ett positivt och professionellt bemötande

Kommentar Vi har under året arbetat med bemötande och övrig kvalitet i vår verksamhet. Servicemätning via KKiK visar att bemötandet vid externa kontakter till kommunen per telefon förbättrats från 87% 2013 till 96% 2015 (andel som uppfattar bemötandet som gott). Genomsnittet för deltagande kommuner är 98%. Kundtjänst har starkt bidragit till förbättringen.


Hur stor andel av medborgarna som skickar in en fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? (%) 81 83 84

Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? (%) 56 51 46

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 85 78 80

Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? (%) 96 87 94


Fokusområden: VARUMÄRKESBYGGANDE

Kommentar Klippans kommun deltar i Söderåsensamarbetet och Familjen Helsingborgs gemensamma marknadsföring för att attrahera nya boende, besökare och få företagsetableringar till regionen. Invånarantalet i kommunen fortsätter att öka.

Kommunen har under senare år fått förbättrade tågförbindelser och har frekvent dialog med Skånetrafiken och region Skånes kollektivtrafiknämnd om resandeutveckling och standardförbättringar. Dock har tågstation i Kvidinge medfört att bussförbindelse med Åstorp har dragits in.

Inom 6K pågår fortsatt utveckling av samverkan inom upphandling och överförmyndarverksamhet. Det har också presenterats ett förslag om gemensam IT-driftverksamheten inom 6K inför 2017. Familjen Helsingborg har tagit fram en ny verksamhetsplan för 2016-2019.

Beläggningsunderhållet av gator och vägar har på grund av låga anslagsnivåer blivit eftersatt och den så kallat underhållsskulden har ökat.

Sammantaget visar resultaten att vi är på väg att nå målet.

Inriktningsmål

Klippan skall vara en välskött, attraktiv och stimulerande kommun

Kommentar Klippans kommun deltar i Söderåsensamarbetet och Familjen Helsingborgs gemensamma marknadsföring för att attrahera nya boende, besökare och få företagsetableringar till regionen. Invånarantalet i kommunen fortsätter att öka. Kommunen har under senare år fått förbättrade tågförbindelser och har frekvent dialog med Skånetrafiken och region Skånes kollektivtrafiknämnd om resandeutveckling och standardförbättringar. Dock har tågstation i Kvidinge medfört att bussförbindelse med Åstorp har dragits in. Beläggningsunderhållet av gator och vägar har på grund av låga anslagsnivåer blivit eftersatt och den så kallat underhållsskulden har ökat. Sammantaget visar resultaten att vi är på väg att nå målet.

Medarbetarna ska stimuleras att se sig själva och verksamheterna som delar i en helhet och genom att ta helhetsansvar öka förutsättningarna för professionell samverkan och ansvarstagande

Kommentar Kommunledningsförvaltningen och till stor del även tekniska förvaltningen är serviceorganisationer som naturligt arbetar med helhet och övergripande frågor. Inom avdelningarna rör vi oss mot målet genom kontakter med verksamheterna och dialog om uppdrag och resultat, bl a vid utbildningar och genom chefsgrupps- och ledningsgruppsmöten. Helhetssyn skapas också genom samverkan och kontakter med omvärlden. För att nå målet krävs ett kontinuerligt arbete med tydligt ledarskap.


Medborgarenkätens indexvärde för verksamheten 56 60

Kommentar Måttet redovisat för hela kommunen.

Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? 68 70 68


Fokusområden: EKONOMI

Kommentar Det ekonomiska resultatet för kommunstyrelsen består av två delar, kommunledningsförvaltningen som visar ett mindre överskott med 0,5 mnkr och tekniska förvaltningen som redovisar ett överskott med 4,3 mnkr. Sammanlagt 4,8 mnkr.

Resultatet ska relateras till uppfyllelsen av kommunstyrelsens övriga mål men också till kommunens samlade ekonomiska ställning och resultat.

Inriktningsmål

Verksamheterna ska kännetecknas av god ekonomisk hushållning och förmåga till anpassning och omprövning

Kommentar Kommunstyrelsen redovisar ett överskott för 2015 som uppgår till 4,8 mnkr. Huvuddelen, 4,3 mnkr, har uppstått inom tekniska förvaltningen.

Kommunens anställda ska vara delaktiga i sin enhets ekonomi för att öka förståelsen mellan förvaltningarna och se verksamheterna som delar i en helhet.

Kommentar Inom alla avdelningar vid båda förvaltningarna har ekonomi behandlats vid nästan samtliga arbetsplatsträffar under 2015. Det kvarstår brister i delaktighet och förståelse.

Fokusområden: MEDARBETARE

Kommentar Vi strävar efter dialog om uppdrag och resultat i samband med APT, medarbetarsamtal och ledningsgruppsmöten. Individuella skriftliga uppdrag är verktyg för att skapa trygghet, delaktighet och utveckling för alla medarbetare. Mångfalden i kommunorganisationen utvecklas positivt men vi ska fortsätta satsningarna på att öka andelen yngre och andelen män i organisationen. Inom Familjen Helsingborg har gemensamma mål och indikatorer för mångfaldsarbetet definierats och dessa införs från 2016. Vi satsar kontinuerligt på ledarutveckling. Vi rör oss mot målen men mångfaldsmålen kräver strategiska satsningar.

Inriktningsmål

Klippans kommun skall upplevas som en tydlig och attraktiv arbetsgivare med god kompetensförsörjning

Kommentar Vi strävar mot målet genom dialog om uppdrag och resultat i samband med arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal och ledningsgruppsmöten. Individuella skriftliga uppdrag är verktyg för att skapa trygghet, delaktighet och utveckling för alla medarbetare.

Klippans kommuns anställda skall spegla en mångfald av erfarenhet, kunskap och bakgrund

Kommentar Mångfalden i kommunorganisationen utvecklas positivt men vi ska fortsätta satsningarna på att öka andelen yngre och andelen män i organisationen. Inom Familjen Helsingborg har gemensamma mål och indikatorer för mångfaldsarbetet definierats och dessa införs från 2016.


Andel anställda under 40 år 27 30

Andel anställda med utländsk bakgrund 12 12

Andel anställda som är män 20 25


EKONOMI

Ekonomiskt resultat - Resultaträkning

TKR Budget 2015 Utfall 2015 Avvikelse 2015 Utfall 2014

Intäkter 188 319 202 621 14 302 228 742

Personalkostnader -92 708 -92 625 83 -94 976

Lokalhyra -23 548 -23 594 -46 -24 806

Övriga kostnader -114 243 -125 764 -11 522 -123 757

Avskrivningar -32 796 -32 566 231 -31 432

Verksamhetens nettokostnader -74 976 -71 928 3 048 -46 229

Finansiella kostnader -20 512 -18 743 1 769 -18 805

Resultat -95 488 -90 672 4 817 -65 033

Nettoinvesteringar -52 595 -18 500 34 095 -29 191

Ekonomiskt resultat


Kommunledningsförvaltning -61 132 -60 631 501 -34 935

Teknisk förvaltning -34 356 -30 040 4 316 -30 098

SUMMA -95 488 -90 672 4 817 -65 033


Analys drift Kommunledningsstabens överskott på ca 130 tkr beror på att Miljöstyrgruppen har projekt som sträcker sig in i 2016 och därför inte slutfaktureras förrän nästa år. De kommer begära att få över budgetmedel till 2016 på grund av de oavslutade projekten.

Kommunkansli

Kommunfullmäktige visar för 2015 underskott om 280 tkr varav knappt hälften hänför sig till personalkostnader och drygt hälften till övriga kostnader. Kommunstyrelsen visar underskott om 920 tkr vilket i huvudsak hänför sig till engångskostnader såsom kringkostnader för utbildning av förtroendevalda (resor, förtäring mm.), kontorsmaterial, kopiering, anläggnings-tillgångar/läsplattor, telefoni/post, annonser, främmande tjänster inkl. rekryteringskonsult. Av underskottet hänför sig 111 tkr till Kommunstyrelsens anslag för personal-kostnader. Med ny mandatperiod har det följt vissa kostnader för utbildning mm. som inte täckts av utökade anslag. Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsens anslag för medel till förfogande visar budget i balans.

Överförmyndarverksamheten visar för 2015 underskott om 500 tkr pga ökade volymer och 0,25 tjänst som ej ingår i samverkan. Dessa omständigheter har beaktats i budget 2016.

Kommunkansliets olika verksamheter (kansli, upphandling, kundtjänst, arkiv, sociala investeringsfonder och tryckeri) uppvisar såväl under- som överskott vilket totalt ger ett överskott för kommunkansliets verksamheter om ca 300 tkr.

Ekonomiavdelning har en positiv avvikelse på 562 tkr. Huvuddelen beror på sjukfrånvaro och mindre kostnader för dataprogram och underhåll

Näringsliv och Kommunikation

EU-samordningen har koncentrerats på ny ansökan och komplettering inför ny LEADER-programperiod. Aktiviteter har inte genomförts i samma omfattning som tidigare och kostnaderna för året har därmed blivit lägre än budgeterat.

Landsbygdsrådet kom igång i slutet av året, varför endast en liten del har belastat budgeten.


Etableringsskyltar har inte ersatts, efterhand som de blivit utsatta för stormskador. Utreder om alternativt material finns att tillgå.

Delar av marknadsföringen har koncentrerats till sociala medier och därmed blivit mindre kostsam.

Turistinformatör anställdes fr.o.m. mars och att turistbyrån togs i drift vid halvårsskiftet.

Utdelning av köpmans- och näringslivspris skjuts fram till 2016

Personalkontoret hade redan 2014 ett stort överskott och tog med en del, av det in i 2015. Tanken med detta var att genomföra ett större projekt ihop med Feelgood utifrån resultatet från Medarbetarundersökningen. Något sådant projekt startades aldrig. Vidare har vi inte alls haft de kostnader vi räknat med för rehabilitering och omställning. De förväntade personalomställningarna uteblev och vi har därmed inte haft några kostnader för detta. Sjukfrånvaro har också inneburit en minska lönekostnad genom att tjänst inte återbesattes under frånvaro.

IT-avdelningen gör ett underskott på 950 tkr för verksamhetsåret 2015.

Av dessa utgör 350 tkr flyttning av en felaktigt bokförd intäkt till rätt intäktsår. Det är en felaktighet i faktureringen inom PA-driften som levt kvar sedan 2007 som nu rättats till. Intäkten ska bokföras på 2016.

Återstående 600 tkr är ett underskott i kommunikations-kostnaderna. Merparten av kostnaderna för datakommunikation kommer från de förbindelser kommunen hyrt av Tele2, för att koppla samman kommunens fastigheter med kommunhuset. Denna kostnad uppgår 2015 till 1500 tkr. En ny upphandling av datakommunikation för skånska kommuner gav kommunen möjlighet att 2015 teckna nya kommunikationsavtal till en årlig kostnad av 700 tkr. Avtalslängden hade varit på 4 år, vilket hindrat kommunen att flytta över datakommunikationsavtalen till det pågående fiberprojektet. När det under våren 2015 stod klart att ägandet av fibernätet i Klippan skulle kunna gå över till fiberprojektet, valde avdelningen att leva kvar med de gamla kommunikationsavtalen i väntan på ägarbyte. Ägarbytet gör det nu möjligt för kommunen att under lång tid framöver avropa förbindelser från fiberprojektet, vilket gör att fiberprojektet inom kommunen får ta del av intäkter från de kommunala kommunikationstjänsterna.

Underskottet i kommunikationskostnad uppgår totalt till 800 tkr, men 200 tkr av dessa har täckts av något ökade intäkter i förhållande till budget, samt något mindre kostnader än budgeterat i andra utgiftsslag.

Tekniska avdelningen

Årets resultat avviker kraftigt från prognosen vid delårsbokslutet. Det är flera oväntade avvikelser inom en rad verksamheter, i huvudsak positiva avvikelser.

Inom "Administration och övriga verksamheter" har lägre personalkostnader, extra försäljning av mindre markarealer, lägre ränta, överskott från saneringsprojekt Läderfabriken och lägre bostadsanpassningsbidrag sammantaget resulterat i en positiv avvikelse på 1,8 mnkr

För gata- och parkverksamheten har minskat underhåll på vägbelysning, med anledning av ett kommande och omfattande armaturbyte, och försiktigt hållen parkskötsel medfört en positiv avvikelse på 0,6 mnkr

VA-verksamhetens resultat visar ett - 0,7 mnkr, ett underskott som är helt under kontroll och är kopplat till att vi har avstått från att använda investeringsmedel till ledningsnäten.

Kost- och lokalvårdsverksamheten har lyckats reducera prognostiserat resultat till - 0,2 mnkr. Avgörande orsak till underskottet är driften av Restaurang Senioren, vars framtida verksamhetsinriktning utreds särskilt.

Fastighetsavdelningen har fått större intäkter än beräknat, med resultat + 2,9 mnkr.

Analys investeringar Flera fastighetsförsäljningar har givit obudgeterade intäkter. Det är försäljning av exploateringsmark vid brandstationen till Treklövern AB, cirka 20 % av kommunens industrispår till Trafikverket samt elevbostad Villan i Ö Ljungby och Kyrksalsbyggnaden vid Åbyskolan till enskilda företag. Försäljningsintäkterna blev sammanlagt 4,5 mnkr.

Färdigställda större projekt är ombyggnad av byggnad F inom Åbyskolan till musikskolelokaler, upprustning av idrottshallarna på Antilopenskolan och Nya Snyggatorp. Skolgården på Antilopenskolan har upprustats och försetts med multiarena.

I den avställda delen av Rickmansgården har en större ombyggnad skett för emigrantboende. Omfattande omläggningar av tak har utförts på hus B och H inom Åbyskolan och därtill på Ljungbyhedskolan. Kommunhuset har fått en ny personhiss.

En avgörande orsak till det stora överskottet (den oförbrukade delen) är att en rad projekt pågår över årsskiftet 2015-2016 eller har senarelagts av skäl såsom överprövad upphandling, samordning med andra kommande projekt eller tidsbrist. Detta medför ett ovanligt stort behov av att flytta över anslag till investeringsbudget 2016, dvs. en fråga som avgörs i KB1. Större överskott gäller för; Täppans förskola 8 mnkr, ombyggnad av fasad på Klippans badhus 0,9 mnkr, förnyelse av gatubelysning 3,8 mnkr, dränering Stidsvig 0,7 mnkr, gatubeläggningar 2 mnkr, avloppsrening Källna 2,5 mnkr, arbeten inom och kring f.d. läderfabriksområdet 3 mnkr, multisportarena 1 mnkr och takomläggning m.m. på Vita huset 1 mnkr.


TRENDER OCH UTMANINGAR Kommunledningsförvaltning

Det föreligger stora utmaningar vad gäller arbete med sociala investeringsfonder, flyktingsamordning samt vidareutveckling av kundtjänst och upphandlings-organisation. Den största av utmaningarna under 2016 är sannolikt arbetet med flyktingsamordning som påverkas av händelser vilka kommunen inte råder över. Det är svårt att förutse utvecklingen såväl på kort som på lång sikt. Samtliga kommunens verksamheter påverkas i större eller mindre utsträckning av hur arbetet med flykting-samordning och integrering bedrivs.

Den stora utmaningen framöver är att se till att det råder balans i kommunens ekonomi. Ett nytt politiskt styre med många nya politiker och byte av ett antal chefer på ledande tjänster kräver utökade aktiviteter när det gäller både information och utbildning. Ny ekonomichef anställdes vid halvårsskiftet 2015.

Vi fortsätter att utveckla och säkerställa vårt ledningssystem samtidigt som vi ska trimma in en ny/reviderad styrmodell med nya fullmäktigemål och nämndsmål. En översyn av budgetprocessen ska göras under 2016. Vi ska intensifiera arbetet med nya moduler för analys i vårt ekonomisystem Raindance. Ytterligare digitalisering av leverantörsfakturor och utökad elektronisk handel planeras också.

Ekonomikontoret förstärker socialförvaltning med ytterligare en ekonom från och med februari 2016 intill dess att verksamheten har strukturerat upp uppföljnings- och prognossystem.

Inom personalområdet kommer fokus under 2016 att ligga på Mångfaldsarbete och fortsatt arbete med att förbättra våra rutiner för det Systematiska Arbetsmiljöarbetet, SAM.

Kommunen gör stora IKT-satsningar inom förskola, skola och gymnasium. Det innebär en förändring av inlärningssätt och arbetssätt i skolans hela verksamhetsområde. Kommunen är väl rustad tekniskt sett för den här satsningen, med allt högre kvalité i fastighetsnät och de trådlösa nätverken, och med väsentligt utökad kapacitet i internet-förbindelsen. Trenden med alltfler enheter uppkopplade mot trådlösa nät, och allt större behov av kapaciteter, kommer att fortsätta under 2016. Kommunen har under flera år varit aktiv i förstudiearbetet inför en eventuell

sammanslagning av it-driften mellan flera kommuner i 6K-samarbetet. Kommunens behov av övervakning och aktiv förvaltning av kommunikationsplattformarna kommer att öka än mer under 2016. En större it-driftorganisation inom ett kommunsamarbete ser ut att ha större möjlighet att klara detta utökade åtagande. Detsamma gäller också möjligheten att tillhandahålla support till verksamheterna på tider som ligger utanför kontorstid.

Kommunledningsförvaltningen kommer att påverkas i samband med tillträdande av ny kommundirektör. Vi ser behov av utveckling av stödet till både nämnder och förvaltningar, bland annat genom bättre och mer integrerade verktyg för planering och uppföljning av verksamhet, ekonomi och personal.

Teknisk förvaltning

I allt väsentligt ser utvecklingen av möjligheter och svårigheter för tekniska förvaltningens olika verksamheter lika ut inför 2016 och framåt, som inför 2015.

Det eftersatta underhållet av gatubeläggningar är ett problem som för sin lösning kräver betydligt högre anslag än för närvarande.

Inom parkverksamheten behöver arbetet med att förenkla grönytor fortgå och komplettering ska med nya träd och utbyte av träd i parkerna.

Vatten- och avloppsverksamheten; höjda avgifter, utbyten av befintliga ledningar, fortsatt processutveckling för avloppsreningen samt kostsamma utbyggnader på landbygd.

Behov av bra analyser av både nuvarande brukarbehov och behovsscenarier. Bra förvaltning utesluter berg- och dalbaneåkning för anslagen till byggnadsunderhåll.

Att inom kosten få rätt varor till rätt pris, på en utbudsmarknad där få större aktörer vill härska, har varit och kommer sannolikt att förbli en prövning. Motstridig information om råvarors miljöpåverkan och värdet eller nyttan av ekologisk odling/produktion ställer allt större krav på kommunen som köpare. Servering av skollunchen som schemalagd lektion ger förutsättning för bättre näringsintag, lugnare miljö och effektivare skoldag.


Plan- och byggnämnd

ANSVARSOMRÅDE Ansvarsområde

Plan- och byggnämnden behandlar planärenden och lämnar förslag till beslut avseende detaljplaner till Kommunstyrelsen, samt ansvarar för att plan- och byggverksamheten bedrivs inom tilldelad ram utifrån de krav som lagstiftningen anger, enligt de riktlinjer och mål som kommunen fastställer.

ÅRETS VERKSAMHET Årets verksamhet

Plan- och byggkontoret

Rådgivning och handläggning av privatpersoners

bygglovsansökningar för ny-, om- och tillbyggnad av villor har utgjort ett stort arbetsområde. Nybyggnad av villor har dock minskat kontinuerligt de senaste 5 år.

Under 2015 har 4 nya enbostadhus och 12 st lägenheter färdigställts.

Ansökan om bygglov har beviljats för 9 nya enbostadshus och fritidshus.

Detaljplaneringen har fortsatt i samarbete med plangruppen och Kommunstyrelsen. Detaljplanering av bostäder i förtätningsområden har prioriterats. Tre detaljplaner har antagits under året.

Samverkan har skett med Perstorps kommun inom det mätningstekniska området.

MÅLUPPFYLLELSE - FOKUSOMRÅDE/INRIKTNINGSMÅL – Målet ej nått




Kommentar Plan- och byggkontoret har inte konkret arbetat med frågor som berör barn och ungdomars resultat i skolan, annat än i vanlig bygglovshandläggning, som görs enligt PBL.


Kommentar Plan- och byggnämnden planerar översiktligt för boende i alla tätorter.

Inriktningsmål

Vi ska erbjuda goda boendemiljöer genom variation i lägen och bostadstyper och god tillgång till service och rekreationsmöjligheter

Kommentar Plan- och byggnämnden planerar översiktligt för boende i alla tätorter


Kommentar I kommunens miljöprogram ingår mål för plan- och byggnämndens verksamhet.


Inriktningsmål


Kommentar I kommunens miljöprogram ingår mål för plan- och byggnämndens verksamhet. I detaljplanering av bostadsområden utreds bl.a. radon- och bullerförhållanden


PM PB Antal detaljplanerade villatomter 15 10

Kommentar 1 st detaljplan för 15 lägenheter har antagits.


Kommentar Enligt gjorda enkätundersökningar är kommuninvånarna mycket nöjda med det arbete som ingår i plan- och byggnämndens ansvarsområde

Inriktningsmål


Kommentar Ingen ny e-tjänst har tillkommit.

Medborgarmöten skall vara en naturlig del av verksamheten

Kommentar Det har pågått en kontinuerlig kontakt med medborgarna, bl.a. om pågående detaljplaner.

Kommuninvånarna skall känna sig nöjda med ärendehantering och övrig service

Kommentar Svaren från medborgarenkäten och plan- och byggkontorets egna enkäter visar att medborgarna är mycket nöjda med vår service.


Kommentar Enligt enkäter som plan- och byggkontoret har skickat ut, visar svaren att medborgarna är mycket nöjda med vår service.


Andel nöjda eller mycket nöjda (4-5) i egen enkät om bemötande 4 4

Kommentar 90 % är mycket nöjda (4-5)



Kommentar Plan- och byggnämndens verksamhet är inriktat på samråd och delaktighet.

Inriktningsmål


Kommentar Diskussion och ömsesidig information om kommunens olika verksamheter i ett helhetsperspektiv, sker på APT-möten och i andra sammanhang.


Kommentar Plan- och byggnämndens ekonomiska resultat visar på ett överskott på 200 tkr.

Den ekonomiska uppföljningen görs regelbundet tillsammans med politiker och medarbetare.

Inriktningsmål


Kommentar Det ekonomiska resultatet för verksamheten är ett överskott på ca 200 tkr.


Kommentar Delaktigheten utvecklas genom dialog om ekonomi och verksamhetsstyrning samt genom samverkansprocessen med de fackliga organisationerna. Vid alla enheter och avdelningar inom alla kommunstyrelsens förvaltningar behandlas ekonomi i samband med arbetsplatsträffar.


Kommentar Den låga sjukfrånvaron, goda möjligheter till vidareutveckling och låg personalomsättning tyder på en attraktiv arbetsplats.

Inriktningsmål


Kommentar Medarbetarenkät som har genomförts för kommunledningsförvaltningen visar ett bra resultat. För kommunstyrelsens förvaltningar är sjukfrånvaron låg.


Kommentar Verksamheten strävar alltid efter mångfald och erfarenhet, kunskap och bakgrund i sin personalstyrka, vid nyrekrytering och fortsatt kompetensutveckling.


EKONOMI



Intäkter 1 200 1 507 307 1 181

Personalkostnader -3 114 -3 173 -59 -3 023

Lokalhyra -142 -142 0 -124

Övriga kostnader -382 -437 -55 -567

Avskrivningar -37 -37 0 -37

Verksamhetens nettokostnader -3 675 -3 789 -114 -3 751

Finansiella kostnader -26 -13 13 -14

Resultat -2 501 -2 295 206 -2 584

Nettoinvesteringar 0 0 0 0

Ekonomiskt resultat


Plan- och byggnadskontor -2 156 -1 930 226 -2 344

Plan- och byggnämnd -345 -365 -20 -240

SUMMA -2 501 -2 295 206 -2 584


Analys drift Plan- och byggkontoret

Ett positivt resultat på 226 tkr redovisas.

Totalt är intäkterna 304 tkr över bugdet, varav bygglovs-intäkterna utgör 176 tkr. 86 tkr av intäkterna är sanktions-avgifter, som utgör en osäker fordran. Personal-kostnaderna är 23 tkr högre än budgeterat. Övriga kostnader är 47 tkr högre än budgeterat.

Nämnden

Ett negativt resultat på 20 tkr redovisas, beroende på något högre personalkostnader än budgeterat.

TRENDER OCH UTMANINGAR Plan- och byggkontoret

Småhusbyggandet har legat på en låg nivå under året, och tros även göra det under 2016. Rådgivning och handläggning av bygglovsärenden kommer erfarenhetsmässigt att kräva stora resurser på plan- och byggkontoret även kommande år, eftersom att privatpersoner ofta bygger om och till sina hus oavsett konjunktur.

Ärenden och förfrågningar om asylboenden beräknas kräva stora resurser.

Tillsyn av byggnadsarbeten och ovårdade fastigheter enligt Plan- och bygglagen, kommer att utföras med hänsyn till kontorets personalresurser.

Planberedskapen måste vara god för bostäder i attraktiva lägen. Man bör också planera för att skydda kulturhistoriskt värdefulla miljöer och naturmiljöer.

Planerade projekt under 2016

Detaljplanering för bostäder, bl.a. Kv. Merkurius 30-60 lägenheter.

Antagande av skyddsbestämmelser för riksintresse-området Klippans Pappersbruk, som tillägg till berörda detaljplaner.


VERKSAMHETSMÅTT Verksamhetsmått 2015 2014 2013

Registrerade ärenden 503 437 470

BYGGLOV

Beviljade bygglov 171 150 162

Anmälningar 78 71 88

Olovligt byggande 2 0 1

Slutbesked 292 229 243

Förelägganden 14 7 10

PLANER

Antagna detaljplaner 3 6 3


Kultur- och fritidsnämnd

ANSVARSOMRÅDE Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för att verksamheterna bibliotek, musikskola, konsument-vägledning samt bad-, fritids- och friskvårdsanläggningar bedrivs inom tilldelad ram i enlighet med de riktlinjer och mål som kommunen fastställer. Nämnden hanterar också föreningsfrågor, föreningsbidrag samt kommungemen-samma ungdomsfrågor.

Nämnden ansvarar för fördelning av uppdrag och erhållen ram i internbudget.

ÅRETS VERKSAMHET Under året tackade nämnden, förvaltningen och kommunen av kultur och fritidschefen, som under 30 år verkat främst inom fritid men på senare tid i den sammanslagna förvaltningen kultur & fritid. Ett byte av förvaltningschef går oftast inte obemärkt förbi, kopplat till detta byte har förvaltningen också haft flera strategiska tjänster obesatta vilket har påverkat utvecklingstakten negativt. 2015 har präglas av bytet och vakanserna innan alla hittar sina roller.

Badfrågan har på många sett varit aktuell, diskussionen om friluftsbaden ledde till slut till ett beslut att badhuset och Ljungbyheds friluftsbad skall renoveras 2016/17. Ljungbyhedsbadet var stängt även sommaren 2015.

Musikskolan invigde sina nya fantastiska lokaler i anslutning till biblioteket och konsthallen som kommer

att ge verksamheten ett uppsving men också helt nya möjligheter till offentlig kultur och fritid i stora konsertsalen, en mångsidig lokal som kommer att möjliggöra en bred palett av verksamhet. Samlokaliseringen är också ett första steg att knyta ihop stora delar av kultur- och fritidsverksamheten i ett levande kultur- och fritidsstråk från biblioteket till Sågen, idrottshallen och simhallen.

I enlighet med "plan för tillgänglighet och delaktighet" har nämnden under hösten haft ett temasammanträde med besök av två Furuboda ambassadörer som har berättat hur det är att leva med funktionsnedsättning. Klippans kommun ligger långt framme vad gäller arbetet för att underlätta och förgylla vardagen för personer med funktionsnedsättning och har ett väl utvecklat samarbete med flera olika föreningar som erbjuder verksamhet. Musikskolans nya lokaler har varit ett lyft för tillgängligheten.

Migrationsfrågan är som för alla förvaltningar och nämnder en viktig fråga men det är också en stor frustration som infunnit sig när vi inte mäktar med så mycket som vi skulle vilja. Detta främst på grund av vakanta tjänster, en slimmad organisation som inte tillåter nya insatser utan större omdisponeringar. Kultur och fritid kan vara en nyckelfunktion för en lyckad integration och på sikt måste omdisponeringar och eventuellt nya resurser tillföras för att intensifiera arbetet.

MÅLUPPFYLLELSE - FOKUSOMRÅDE/INRIKTNINGSMÅL

– Målet ej nått




Kommentar En innehållsrik och stimulerande fritid har en direkt inverkan på barn och ungas möjligheter att nå målen i skolan. Lärandeprocessen behöver ingå i en helhet där såväl den fysiska som den intellektuella stimulansen bejakas. Kultur- och fritidsverksamheten kompletterar skolans uppdrag med ett informellt lärande perspektiv.


Inriktningsmål

I dialog med skolan möjliggöra för en aktiv och kreativ tillvaro både under och utanför skoltid

Kommentar Några olika etablerade samverkanskanaler finns och/eller är under uppbyggnad men behöver utvecklas och utmynna i praktisk verksamhet. Ett arbete med att se över samarbetsformer mellan skolan, kultur och fritid samt kommunens föreningsliv behöver ses över och utvecklas. Kommunen saknar en bred öppen verksamhet för ungdomsgruppen som är en naturlig insats och samverkanspart för att jobba med frågor kring unga människors aktiva och kreativa tillvaro. Incitament till ett bra samarbete har funnits i samarbetet kring Open Heart som lades ner för några år sedan. Många unga faller utanför det traditionella föreningslivet och tyvärr pekar trenden mot att denna grupp växer. För att möta denna grupp unga behöver vi tänka nytt och titta på nya insatser och verksamhetsformer.


Kommentar Ett huvudsyfte med förvaltningens verksamhet och insatser syftar till en ökad livskvalité och att främja folkhälsan.

En långsiktig strategi, kultur och fritidspolitiskt program skulle behöva tas fram för att på ett strukturerat sätt kunna arbeta sig fram mot målet vilket planeras under 2016.

Förvaltningen har kommit långt avseende aktiviteter för personer med funktionsnedsättning samt inom området FAR, fysisk aktivitet på recept.

Inriktningsmål


Kommentar Förvaltningen arbetar utifrån miljöprogram 2020 men har haft begränsade möjligheter att fokusera inom området.

Ge kommuninvånarna möjlighet till gemenskap, identitet och rekreation genom kulturella och fysiska aktiviteter

Kommentar Nämndens verksamhet syftar till att skapa mötesplatser och aktiviteter för olika åldrar och grupper. Under tertial 2 har utökade öppettider under sommaren i badhuset provats med gott resultat samt sommaraktiviteter i Ljungbyhed för unga i föreningsregi. Med flera vakanta tjänster har förvaltningen inte kunnat utveckla verksamheten vidare under året men kommer att rekrytera medarbetare under första halvåret 2016 för att kunna fokusera på detta centrala mål i vårt uppdrag.

Utveckla biblioteket till en mötesplats för nya kunskaper och ökad livskvalitet

Kommentar Biblioteken har mycket generösa öppettider som är ett led i arbetet med att utveckla en attraktiv mötesplats. Verksamhetsmedel för attraktiva program saknas varför vi får förlita oss på externa aktörer och organisationer som står för programverksamhet. Ett gemensamt arbete mellan kultursidan och biblioteken kommer att initieras när en kulturutvecklare är rekryterad till sommaren 2016

Skapa förutsättningar för hälsa och livskvalitet genom ett ökat nyttjande av idrottsanläggningar och rekreationsområden

Kommentar I nära samabete med föreningslivet arbetar förvaltningen kontinuerligt med att anpassa och öka tillgängligheten i idrotts- och fritidslokalerna. Syftet är att nå fler och bredare grupper av befolkningen i kommunen. En större delaktighet med brukarna och en tydligare marknadsföringsplan av vårt utbud samt långsiktig strategi som bygger på behovsinventering behövs för att uppnå målet. Kommunen har förhållandevis många strövstigar och motionsspår som med befintliga resurser är svåra att upprätthålla med en god standard varför ett arbete med att prioritera och fokusera kommer att inledas under första kvartalet 2016.

I samverkan med föreningar och andra aktörer utveckla nya verksamhetsformer, samt skapa mötesplatser som präglas av bredd och mångfald

Kommentar I möten med föreningslivet utvecklas till viss del nya verksamhetsformer fram men en långsiktig strategi behöver tas fram i nära dialog med aktörer och brukare för att identifiera behov och riktning.


Inriktningsmål

Förvaltningen/nämnden får årligen 400 000 kr för att utveckla fritidsaktiviteter (4fun) för barn- och unga med funktionsnedsättning och är ett samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och FUB. Vi vill här lyfta fram samarbetet med RC klubben som tillsammans med FUB arbetat fram en ny verksamhet som ett gott exempel.


Andel brukare/besökare som är nöjda eller mycket nöjda med kultur- och fritidsutbudet

Kommentar Förvaltningen har inte genomfört någon brukarundersökning under året SCB:s medborgarundersökning 2015 pekar på att vi ligger strax under rikssnittet hur pass nöjd man är med kultur och fritidsverksamheten i stort. Undersökningen visar att fritidsmöjligheterna är en verksamhet som bör prioriteras för att helhetsintrycket av Klippans kommun skall förbättras. Trygghetsskapande åtgärder är en faktor som lyfts som extra viktig att prioritera


Kommentar En nära dialog med kommuninvånarna och föreningslivet utgör grunden för en väl förankrad verksamhet inom kultur- och fritidsområdet. Nya former för dialog behöver arbetas fram då stora grupper inte nås i nuvarande former.

2016 kommer ett stort arbete med ett kultur- och fritidspolitiskt program att genomföras vilket bygger på dialog med bl.a. kommuninvånarna.

Inriktningsmål

I alla sammanhang sträva efter samverkan och delaktighet

Kommentar Nämnden och förvaltningen har en lång tradition av att planera och genomföra verksamheter i nära samarbete med föreningslivet och övriga aktörer. Svårigheter att uppnå målen har vi i verksamheter som inte inriktar sig på traditionella organiseringar/föreningar vilket vi behöver hitta former för.

E-tjänster och kommunikationskanaler skall tillhandahållas och utvecklas

Kommentar Kommuninvånarnas krav på service och tillgänglighet ökar. Bl.a. mot den bakgrunden är det av stor vikt att förvaltningens information om kultur- och fritidsverksamheten på hemsidan är av god kvalité. Sidan ska vara lättillgänglig vilket behöver utvecklas liksom andra kanaler då hemsidan når begränsade grupper. Vissa verksamheter inom förvaltningen är relativt långt framme när det gäller sociala medier, en kommunikationsväg som ska utvecklas vidare. E-tjänster är ett område där förvaltningen inte hängt med, inom detta område måste ett utvecklingsarbete till. Ett första steg är att vi inlett arbetet med att hitta boknings- och bidragssystem som E-tjänst vilket vi hoppas kunna införa 2016/2017. Biblioteken ligger relativt långt framme när det gäller E-tjänster i och med samarbetet inom bibliotek familjen Helsingborg. Bedömningen är både grön och röd utifrån olika perspektiv.

Möjliggöra för diskussion och samverkan mellan olika föreningar och kategorier

Kommentar Förvaltningen har haft regelbundna kategoriträffar med föreningslivet vilket skapar forum för ökad samverkan och utveckling av kultur- och fritidsverksamheten i kommunen. Dessa är under översyn varför vi nu ligger i ett mellanläge och att vi idag har svårt att leva upp till målet. 2016 kommer former för arbetet att arbetas fram. Föreningar i kommunen inbjöds till en föreläsning av Jim Thuresson som heter "mår man bra så presterar man bra".



Antal nya tjänster på hemsidan 0 st minst 1 st

Kommentar Inga nya e-tjänster är publicerade under 2015.


Kommentar Ett brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter med god kvalitet stärker kommunens varumärke och attraktionskraft. Konsthallen är ett exempel på den anläggning i kommunen som över tid har exponerats mest i media och stärkt vårt varumärke.

Avsaknaden av kulturutvecklare är tydlig i detta avseende.

Genom bidrag stöds kommunens varumärkesbyggande tex till Bruksspelet.

Inriktningsmål

Synliggöra föreningar, verksamheter och arrangemang

Kommentar Under de senaste åren har hemsidan successivt utvecklats utifrån en struktur som i stort är gemensam inom Nv Skåne. Under rubriken uppleva och göra ligger uppgifter om kultur- och fritid. Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar tillsammans med kommunledningsförvaltningen med att utveckla innehåll och tjänster på hemsidan. Nämnden bekostar föreningssidor i Söderåsjournalen där föreningar kan marknadsföra sina arrangemang. Nya attraktiva kanaler behöver identifieras och utvecklas.

Verka för fler publika arrangemang inom konst och kultur

Kommentar Förvaltningen arbetar successivt med att erbjuda fler arrangemang inom ramen för tilldelad budget i samarbete med föreningslivet och privata aktörer. Mot bakgrund av att kulturutvecklartjänsten varit vakant under 2014 samt under våren 2015 har förvaltningen levererat färre arrangemang/aktiviteter i förhållande till föregående år.


Kommentar Nämnden har trots svåra utmaningar i stort kunnat anpassa verksamheten och bibehålla ett förhållandevis brett utbud av aktiviteter i förhållande till tilldelad budgetram. Risken med ekonomisk hushållning samtidigt som man behåller all verksamt är att den till slut blir så urholkad att den inte längre har ett berättigande eller riskerar att dra med sig stora ekonomiska satsningar för att kunna fortleva. Detta gäller inte minst när det handlar om fysiskt underhåll av byggnader och redskap. Den långa vakantsättningen av kulturutvecklartjänsten är ett tydligt exempel på mindre lyckad tillfällig anpassning som medför konsekvenser som man inte räknat med. Nämnden lämnar i princip alltid ett mindre överskott men bakom en positiv siffra döljs ofta icke synbara konsekvenser som slår tillbaka förr eller senare.


Inriktningsmål


Kommentar Nämnden lämnar i princip alltid ett mindre överskott men bakom en positiv siffra döljs ibland icke synbara konsekvenser som slår tillbaka förr eller senare.


Kommentar På enhetsnivå fungerar detta relativt bra men utifrån en helhetssyn finns det klara brister i förvaltningen men det jobbas med detta i och med den nya mötesorganisation som införs 2016.


Kommentar Förvaltningen har en förhållandevis låg sjukfrånvaro och låg personalomsättning.

Vid nyrekryteringar behöver fokus ligga på ny kompetens och mångfald för att bättre spegla medborgarnas behov.

Inom vissa yrkesgrupper får vi allt svårare att rekrytera kompetent personal av olika skäl. Ett av dessa är låga tjänstgöringsgrader som är aktuellt inte minst inom musikskolan. Badverksamheten är en verksamhet som genomgått en förändring från att av tradition varit ett yrke man stannar inom istället blivit ett genomgångsyrke vilket vi behöver jobba med.

Inriktningsmål


Kommentar Förvaltningen arbetar utifrån de allmänna regler och policydokument som finns upprättade inom kommunen. Ett arbete med en gemensam värdegrund och en större gemenskap och förståelse mellan enheterna är startat med syfte att öka attraktiviteten, kompetensförsörjningen, förståelse och tydlighet.


Kommentar En relativt låg personalomsättning ger svårigheter att få in ny erfarenhet, kunskap och mångfald men vid nyrekrytering skall detta vara ledstjärna i arbetet med rekrytering.

EKONOMI



Intäkter 4 387 5 571 1 184 5 714

Personalkostnader -16 628 -16 441 187 -15 381

Lokalhyra -13 928 -14 028 -100 -13 628

Övriga kostnader -12 006 -12 653 -647 -14 239

Avskrivningar -1 506 -1 260 246 -1 075

Verksamhetens nettokostnader -39 681 -38 811 870 -38 610


Resultat -40 120 -39 189 931 -38 865



Ekonomiskt resultat


Nämnd och ledning -7 307 -6 924 383 -8 010

Bad och friskvård -9 857 -9 876 -19 -12 679

Driftenhet -6 160 -6 215 -55 -7 047

Idrottshallar och gymn.salar -3 549 -3 774 -225 -

Ungdomsverksamhet -1 958 -1 860 98 -1 582

Kulturverksamhet -1 528 -857 671 -702

Bibliotek -6 031 -6 033 -2 -5 589

Musikskola -3 730 -3 651 79 -3 256

SUMMA -40 120 -39 189 931 -38 865


Analys drift Nämndens driftsbudget visar ett överskott på 931 tkr. Exklusive anslag för offentlig utsmyckning på 362 tkr blir det ett överskott på 569 tkr

Överskottet är direkt relaterat till den vakantsatta tjänsten kulturutvecklare och med det en begränsad verksamhet. Denna tjänst är under rekrytering initialt 2016. Förvaltningen bytte ledning under sommaren varför en del verksamhet gått på sparlåga vilket också bidrar till årets överskott.

Nämndens överskott de senaste åren har till stor del berott på att en tjänst som kulturutvecklare/kulturstrateg varit vakantsatt under ett antal år. Återbesättning av denna tjänst tillsammans med ett brett utvecklingsarbete inom hela nämndens verksamhetsområde kommer att medföra en till fullo utnyttjad budget. Det besparingsbeting som nämnden ålades inför 2016 kommer att bli svår att hantera då samtliga verksamheter under många år använt sig av osthyvelprincipen för att klara sitt nollresultat, några marginaler finns inte längre när kulturtjänsten är återbesatt.

Bad och friskvård har pekat mot ett större underskott under året men har hämtat upp bättre än väntat bland annat genom aktivt begränsande av vikarietillsättning.

Driftsenheten har ett mindre underskott som härrör från jourersättning vilket justeras till 2016 års budget.

Idrottshallar och gymnastiksalar har haft ökade driftskostnader då mycket reparationer och materialinköp anhopat sig under året vilket inte alltid går att styra. Ett underskott på 225 tkr.

Ungdomsverksamheten redovisar ett överskott men jämnas ut med ett ungdomsprojekt som belastat Nämnd och ledning. När det gäller musikskolan redovisas ett mindre överskott som härrör från flytten då all verksamhet inte kommit igång i full skala.

Analys investeringar Flera projekt har stannat av på grund av ledningsbyte och vakanser varför nämnden önskar fortsätta med merparten av projekten under 2016.

Projekt 771 inventarier och utrustningar redovisar ett underskott på 92 tkr vilket framförallt härrör från fördyrade larmkostnader i Ljungbyheds idrottshall.

Projekt 778 Åby Allvädersbanor är färdigställda och redovisar ett överskott på 246 tkr.

Projekt 782 Konstgräsplan redovisar ett överskott på 66 tkr. Ett behov om 60 tkr kvarstår 2016 för iordningställande av biytor.

Projekt 784 handikappanpassning Badhus, 250 tkr, beräknas genomföras under 2016.

Projekt 785 och 786 Strövstigar, 450 tkr, beräknas genomföras under 2016.

Projekt 801 Bibliotek teknik redovisar ett överskott på 95 tkr, fortsätter 2016.


TRENDER OCH UTMANINGAR Förvaltningen genomgår en organisationsprocess internt med en i princip helt ny ledningsgrupp under första halvåret 2016 vilket är en positiv utmaning för att möta framtidens behov. Parallellt med organisations- förändringen kommer nämnden att starta en process för att ta fram ett långsiktigt strategidokument, ett kultur- och fritidspolitiskt program för att belysa behov och önskemål inom sektorn. I denna process kommer ett stort antal möten med brukare, medborgare, föreningsliv, organisa-tioner, andra förvaltningar och andra som har ett intresse av ett rikt kultur- och fritidsutbud att genomföras. Utifrån detta väljer vi att avvakta att peka brett på utmaningar och trender då vi under året kommer att få en tydlig bild av Klippans behov. Några punkter finns dock som vi har sett över tid och som har en mer akut karaktär:

Idrottslokaler för växande idrotter måste omgående prioriteras. Vi har idag icke ändamålsenliga lokaler på Storgatan 47 för ett antal föreningar som är trångbodda. Dessa lokaler hyr vi av extern fastighetsägare och avtalet löper ut 2017/18. Det är av högsta vikt att processen kring Sågenhuset tar ny fart då det dels kan fylla behovet för dem som idag finns i 47:an men också för andra verksamheter som har behov av lokaler. Sågenhuset skulle kunna utgöra ett unikt idrottscenter som skulle få Klippan att sticka ut samtidigt som vi samlar många olika verksamheter som kan berika varandra.

Mötesplatser och kvalificerad öppen verksamhet för ungdomar är en utmaning som behöver tas på största allvar. Vi bedriver idag en verksamhet på Sågen som är klart underdimensionerad utifrån behoven. Verksamhet i våra två större ytter-områden Ljungbyhed och Östra Ljungby är i princip obefintlig. Det föreligger ett stort behov som samtidigt kan ge klara vinster för skola och socialtjänst om den byggs upp på rätt sätt. Behovet accelererar dessutom markant med den tillströmning av nytillkomna Klippanbor som vi haft hösten 2015 och som troligen kommer att fortsätta ett bra tag framöver.

Integrationsfrågan är högaktuell inom de flesta

förvaltningarna och där har kultur- och fritidssektorn en unik möjlighet att göra skillnad men det saknas både personella och materiella resurser för att tillmötesgå behoven.

Kommunen har ett stort antal strövstigar som är det område där brukarna har mest kommentarer huruvida vi sköter dem. En ordentlig inventering och prioritering behöver göras om vi skall kunna sköta dem på ett kvalificerat sätt. Bättre några bra som sköts än många som missköts på grund av bristande resurser.

Hur möter vi nya organisationsformer, främst unga människor väljer att inte organisera sig på ett traditionellt föreningssätt och där är vi från kommunalt håll inte med i matchen! Vi behöver se över hela vårt arbete med hur vi stödjer människors engagemang. Parallellt med denna process får det traditionella föreningslivet det allt svårare att behålla och rekrytera ledare i sina verksamheter. Vi måste förhålla oss till nya sätt att tänka och anpassa vårt arbetssätt för att stödja i en allt snabbare och ombytlig omvärld.

Hur kan en framtida kulturskola se ut, utredning bör starta under 2016.

Biblioteksplanen revideras och uppdateras i samband med framtagandet av kultur- och fritidspolitiskt program.

VERKSAMHETSMÅTT

2. Fr o m 2015 beräknas aktivitetsstödet på ett nytt sätt. I beräkningen ingår vanligt akt.stöd, 4kr/delt., föreningar som har en lokalt förankrad drogpolicy får 5 kr/delt., samt föreningar som har aktiviteter under sommarlovet får 12 kr/delt. Bidrag för fritidsgårdsverksamhet har tagits bort i beräkningen.

Verksamhetsmått 2015 2014 2013

1. Medarbetarsamtal, % 95 98 95

2. Lokalt aktivitetsstöd, antal deltagare 83 970 108 388 109 278


Barn- och utbildningsnämnd

ANSVARSOMRÅDE Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att verksamheterna för- och grundskola, fritidshem, grund-särskola, elevhälsa, gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning bedrivs inom tilldelad ram utifrån de krav som skollag, förordningar och läroplaner anger samt i enlighet med de riktlinjer och mål som kommunen fastställer.

Nämnden ansvarar för fördelning av uppdrag och erhållen ram i internbudget

ÅRETS VERKSAMHET Året har till viss del påverkats av byte av förvaltningschef vilket kan innebära vissa avbrott i kontinuiteten.

Året inleddes med goda ekonomiska förutsättningar vilket har skapat en stabil grund för arbetet ute i verksam-heterna. I övrigt kan året sammanfattas med Arbetsmiljö-verkets inspektion, lokalutredning, beredskap att ta emot nyanlända samt en ambition att höja resultaten.

Gymnasieskolan har de senaste åren genomfört en större omställning med förändring av enheter, programutbud och inriktningar. Elevantalet är nu stabiliserat och med ett bra programutbud och attraktiva utbildningar ser antalet elever ut att öka försiktigt kommande år. Osäkerhet finns kring utvecklingen av behörigheten till gymnasieskolan från grundskolan, vilket medför ett större intro-duktionsprogram. Vi har samtidigt fått ökat lagkrav på arbete med elever i utanförskap - inom ramen för Kommunala Aktivitets Ansvaret (KAA) och i vårt Navigatorcentrum som etablerats under året. Även arbetet med unga vuxna i utanförskap utvecklas genom samverkan med Arbetsförmedlingen som sker inom ramen för den statliga Delegationen för Unga (DUA).

Brottningsgymnasiet har etablerats med riksidrotts-gymnasium status. Arbetet påbörjades med att etablera en ny inriktning på fordons- och transportprogrammet, Flygplatstekniker.

Grundskolorna har 2015 fokuserat på att arbeta fram respektive skolas pedagogiska helhetsidé utifrån Hans-Åke Scherps forskning. I detta arbete utgår vi från elevens, lärarens och rektors behov och förutsättningar

för att få fram vad varje skola behöver arbeta med för en ökad måluppfyllelse och kvalitetssäkrad verksamhet.

Förskolan öppnade i januari 3 nya avdelningar på Antilopenområdet för att möta befintlig barnkö. Under hela året har prognoser gjorts för att få en bild av behov av platser inför 2016. Områdena hur dagbarnvårdarna är uppdelade har ändrats under året på grund av att dagbarnvårdare har avslutat sina tjänster och färre antal barn ansöker om pedagogisk omsorg. Under året har en avdelning för barnomsorg på obekväm tid startats upp som en avdelning på Nejlikan.

Organisation för den centrala elevhälsan har reviderats. Centrala elevhälsan har fortsatt övergripande ansvar för att verka för likvärdighet och samsyn samt att kvalitetssäkra elevhälsans arbete i kommunen.

Den akuta situationen som uppstod då Bofinken stängdes i augusti med anledning av dålig inomhusmiljö har lett till en omfattande lokalutredning som omfattar för- och grundskolor i kommunen i ett långsiktigt perspektiv. Delrapporter har levererats och kommer att kompletteras för att få ett beslut under första halvåret 2016.

Under året har kompetensutveckling skett kontinuerligt i verksamheterna/på enheterna. En gemensam kompetens-utvecklingsdag hölls inför läsårsuppstarten med fokus på digitala redskap (IKT).

Under senaste året har Arbetsmiljöverket haft ett öppet ärende för Barn- och utbildningsförvaltningens ansvarsområde. Kritiken består i att det finns brister i kunskap, kartläggning och framtagande av handlings-planer för att trygga en säker och god arbetsmiljö för våra anställda samt elever. Under året har omfattande utbildningsinsatser genomförts för chefer, skyddsombud samt all övrig personal. Ärendet är ännu inte avslutat.

I slutet av året har kommunen liksom övriga landet haft en kraftigt ökad invandring med anledning av den flyktingsituation som råder. Detta har skapat stora utmaningar för skolor som tagit emot nyanlända, ofta ensamkommande tonårspojkar, med stora behov av språkintroduktion och variation av tidigare skolgång. En mottagningsenhet har planerats för att kunna öppna upp vid årsskiftet.



– Målet ej nått

– Målet ej nått, men vi rör oss mot det

– Målet ej helt nått – Målet nått – Ingen mätning genomförd



Kommentar För grundskolans del är höstterminens betyg en indikator på resultaten i skolan. Vi kan utläsa att det finns ytterligare arbete att göra för att höja resultaten. Öka datortäthet, förbättrade lärmiljöer, utveckla elevernas delaktighet, kvalitetssäkring av elevhälsoarbetet samt satsning på läsförståelse genom genrepedagogik och läslyft är exempel på pågående åtgärder för att utveckla verksamheten.

För gymnasieskolan finns inte motsvarande terminsbetyg. Avgångsbetygen vårterminen 2015 gav en mindre förbättring av utfallet mot föregående år. Det genomsnittliga meritvärdet för gymnasiet ökade från 11,9 till 12,0 och andelen elever med examensbevis ökade med 2 procentenheter. I en jämförelse med tidigare år varierar utfallet mellan de olika program, några ligger högre och några ligger lägre. Speciellt på program med få elever ger enskilda elevers resultat stor påverkan på medelvärdet för programmet. Andelen elever som uppnådde examensbevis tillhörde de högsta bland skolorna i Skåne Nordväst.

Inriktningsmål

Alla barn och elever skall stimuleras och utmanas i sitt lärande så att det genomsnittliga meritvärdet ökas i alla ämnen både inom grund- och gymnasieskolan

Kommentar Vi har en utmaning i att få till en systematik och struktur i utvecklandet av en likvärdig, inkluderande och kvalitetssäkrad skola som är utifrån en forskningsbaserad grund. Grundskolorna har 2015 fokuserat på att arbeta fram respektive skolas Pedagogiska helhetsidé utifrån Hans-Åke Scherps forskning. I detta arbete utgår vi från elevens, lärarens och rektors behov och förutsättningar för att få fram vad varje skola behöver arbeta med för en ökad måluppfyllelse och kvalitetssäkrad verksamhet. Gymnasieskolans verksamhets resultat speglas av den stora omställningen av verksamheten. Med en större organisatorisk stabilitet finns bättre förutsättningar för ett aktivt utvecklingsarbete med syfte att öka måluppfyllelsen i verksamheten ytterligare. Den ökade andelen obehöriga elever och fler elever med begränsad eller ingen skolbakgrund kan medföra att resultaten sjunker även om åtgärder sätts in för att stödja elever i behov av särskilt stöd.


Elever i åk 6 med lägst betyget E för ämnesproven i SV, Sv2, EN och MA, lägeskommun, genomsnittlig andel (%) 94 100

Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sv2 och MA, lägeskommun, genomsnittlig andel (%) 66 100

Personal i förskola, antal barn/heltidspersonal (närvarande) 4,3 5

Barn per årsarbetare i förskolan, antal 7,2 6

Elever i åk. 9 som är behöriga till ett nationellt program, hemkommun, andel (%) 83 85 85



Kommentar Arbetet pågår inom olika verksamheter, t.ex. källsortering, egenkontroll, införande av centrala skrivare, resurseffektivisering och minskade förbrukningsvaror.

Information om alla barn i behov av särskilt stöd lämnas vidare från förskolan till förskoleklass. Kartläggning, som följer med barnet till skolan, görs på samtliga förskolebarn inom språk och matematik. Överlämnandet sker i form av enskilda samtal efter vårdnadshavarens medgivande. Handlingsplaner har upprättats, utvärderats och förbättrats. Samverkan kring övergångarna fungerar väl.

Inriktningsmål


Kommentar Arbetet pågår inom olika verksamheter, t.ex. källsortering, egenkontroll, införande av centrala skrivare, resurseffektivisering och minskade förbrukningsvaror. I enlighet med läroplanen utbildas eleverna i hållbart samhälle.

Ökad samverkan mellan förskola, familjedaghem och förskoleklass för att skapa en trygg och säker uppväxt för barnen i Klippans kommun

Kommentar Information om alla barn i behov av särskilt stöd ska lämnas vidare från förskolan till förskoleklass. Kartläggning, som följer med barnet till skolan, görs på samtliga förskolebarn inom språk och matematik. Överlämnandet sker i form av enskilda samtal efter vårdnadshavarens medgivande. Framtagen handlingsplan för detta arbete är någorlunda fungerande, men behöver dock ses över och finjusteringar göras. Revidering i dialog mellan förskolechef, rektorer, verksamhetschefer och förskolans specialpedagoger sker varje höst. Till våren kommer pedagoger i förskola och förskoleklass att ha ett gemensamt möte för utbyte av varandras verksamheter. Förskola-pedagogisk omsorg: Grupp för samverkan mellan förskola och pedagogisk omsorg finns för avstämning och utveckling av arbete och en handlingsplan är framtagen. Nya och olika samarbetsformer prövas, utvärderas och utvecklas utifrån verksamheternas möjligheter till samverkan. Viss svårighet finns för samverkan med ytterområden av logistiska skäl.


Kommentar Elevernas delaktighet, ansvar och inflytande ökar både vad det gäller deltagande i den pedagogiska planeringen och i utvecklingssamtalet. Alla elevers lärande dokumenteras på ett tydligt sätt. Inom förskolan medverkar många barn i sina utvecklingssamtal. Alla förskolor och grundskolor har föräldraråd. Samverkan över förvaltningsgränserna sker speciellt för verksamheter inom Elevhälsans regi. Pedagogisk omsorg fortsätter att utveckla föräldrasamarbetet. Den digitala kommunikationsplattformen förbättras kontinuerligt. Det finns behov av en helhetssyn och kvalitetssäkring av elevernas, ungdomarnas och föräldrarnas delaktighet. Mycket är beroende på rektor/chef respektive pedagog i verksamheten.

Inriktningsmål

Ökat fokus på information och delaktighet för barn, ungdomar och föräldrar genom att lyssna och agera utifrån deras synpunkter

Kommentar Skolorna/enheterna har kommit olika långt vad gäller information och delaktighet för barn, ungdomar och föräldrar och det finns enheter som speglar alla ytterligheter. Det beror på den enskilda ledaren/pedagogen. Som kommunikationsverktyg används skolportalen som är ett webbaserat kommunikationsverktyg. Detta fungerar mycket väl framförallt på gymnasieskolans teoretiska kurser. I kontrast till detta har förskolan har ännu inte tillgång till skolportalen vilket bör åtgärdas. Föräldraråd finns och möten hålls på alla förskolor. Pedagogisk omsorg arbetar inte med föräldraråd då man inte funnit rätt former. Elevråd finns på samtliga skolor men med olika grader av inflytande. Elevernas direkta delaktighet för det egna lärandet behöver generellt öka.


Inriktningsmål

Barnen är delaktiga i utvecklingssamtalen redan från tidiga år på förskolan och i skolan är det inte ovanligt att eleverna själv håller i sitt samtal. Vid enkäter framgår att detta är ett utvecklingsområde som behöver intensifieras.


Kommentar Klippan behöver utmärka sig ytterligare för att bli en stark attraktiv skolkommun för att attrahera såväl elever/studerande som personal. I takt med att den digitala tekniken utvecklas, arbetar skolorna allt mer med moderna digital medier, som hemsida, Facebook, filmer och mail, för att nå elever och potentiella elever, samt övriga intressenter. Detta har framförallt fått genomslag på gymnasieskolan.

Under hösten har den lokalutredning som påbörjats tagit ett kliv framåt för att Klippan ska utmärka sig som en god skolkommun.

Under året har Arbetsmiljöverket haft synpunkter på Klippans arbetsmiljöarbete. Detta är ett utvecklingsområde som om vi arbetar på rätt sätt kommer att stärka varumärket Klippan.

Inriktningsmål

Skapa arbetsro genom ekonomisk och organisatorisk stabilitet

Kommentar Organisationen har i stort präglats av en stabilitet såväl organisatoriskt som ekonomiskt. På gymnasieskolan har vi fått ett stabilt läge efter flera år av omställning avseende program/inriktningar, personal, lokaler och utrustningen. Särskolan har ett vikande elevunderlag vilket skapar frågor kring programutbud för gymnasiesärskolan. En av våra grundskolor fick under sommaren stängas akut med anledning av dålig inomhusmiljö och skapade några veckor med turbulens kring lokalerna. Som en följd av detta har en omfattande lokalutredning påbörjats vilket på några håll skapar viss oro. Förskolan har haft brist på lokaler och en ökad kö. Detta har med moduler och utbyggnad löst sig under hösten. I slutet av året har kommunen liksom övriga landet haft en kraftigt ökad invandring med anledning av den flyktingsituation som råder. Detta har skapat stora utmaningar för skolor som tagit emot nyanlända, ofta ensamkommande tonårspojkar, med stort behov av språkintroduktion och varierande skolbakgrund.


Kommentar Bokslutet för Barn- och utbildningsnämnden visar ett överskott på 4,8 mnkr

Inriktningsmål


Kommentar Bokslutet visar ett överskott på 4,8 mnkr för Barn-och utbildningsnämnden och det finns en god ekonomisk insikt på samtliga enheter.


Kommentar Kontinuerliga budgetmöten sker med förvaltningsekonomerna och ledningsgruppen. Delaktigheten utvecklas genom dialog om ekonomi och verksamhetsstyrning på arbetsplatsträffarna samt genom samverkansprocessen med de fackliga organisationerna.



Kommentar Vi befinner oss i en tid då det är stor rörlighet bland pedagogisk personal. Den stora bristen på behöriga lärare visar sig även i vår kommun. I de avslutningssamtal som hålls med all personal som slutar framkommer vikten av ökade möjligheter till utveckling. Detta är något vi måste ta på största allvar då lärarbristen med all säkerhet kommer att öka. Medarbetarenkäten visar generellt på en ökad nöjdhet bland medarbetarna i verksamheten som deltagit i enkäten.

Inriktningsmål


Kommentar Medarbetarenkäten visar att medarbetarna trivs. Rekryteringsutbildning, rektorsutbildning och handledning pågår. På samtliga enheter har medarbetarna ett individuellt skriftligt uppdrag. Medarbetarsamtal och lönesamtal genomförs årligen. Som resten av landet befinner vi oss i en tid då det råder stor brist på behöriga pedagoger. Detta i kombination med särskilda lönesatsningar gör att det skapas en stor rörlighet bland våra anställda.


Kommentar Verksamheten arbetar utifrån förutsättningarna på området. Legitimations och behörighets krav är en komplexitet som begränsar möjligheterna. Med relevant utbildning och behörighet präglas ambitionen att verksamheten ska baseras på mångfald av erfarenhet, kunskap och bakgrund. Rekrytering av nyanlända lärare till grundskolan har ökat mångfalden på några skolor och arbetet fortgår.

EKONOMI



Intäkter 341 817 372 259 30 442 360 138

Personalkostnader -236 201 -242 540 -6 339 -237 769

Lokalhyra -75 850 -78 326 -2 476 -77 523


Avskrivningar -2 606 -2 393 213 -2 366

Verksamhetens nettokostnader -365 564 -360 793 4 771 -355 921


Resultat -365 793 -360 984 4 810 -356 163

Nettoinvesteringar -3 400 -2 566 834 -1 197

Ekonomiskt resultat


Nämnd,ledning och skolskjutsar -8 372 -8 515 -143 -8 022

Förskola,pedagogisk omsorg -85 583 -81 067 4 516 -67 250

Grundskola,särskola -169 334 -172 208 -2 874 -174 595

Elevhälsa,Resursskola, Ventilen -15 005 -14 604 401 -13 937

Gymnasieskola,egna elever inkl säsk -79 171 -78 075 1 096 -79 858

Gymnasieskolaproduktion inkl särs -875 708 1 583 -5 331

Vuxenutbildningen -7 453 -7 223 230 -7 170

SUMMA -365 793 -360 984 4 810 -356 163

Nettoinvesteringar -3 400 -2 566 834 -1 197


Analys drift Bokslutet visar ett plus om 4 810 tkr.

Förskola/pedagogisk omsorg visar ett plus om 4 516 tkr. Avsatta medel från Kommunstyrelsen gällande omsorg på obekväm tid har inte kunnat användas fullt ut. Pedagogisk omsorg har färre barn jämfört mot budget. Flera dagbarnvårdare har tagit tjänstledigt än beräknat. Volymjustering ej reglerad i pedagogisk omsorg och förskola. Förskolornas budget är i balans.

Grundskolan/särskolan visar totalt ett minus om 2 874 tkr. Ljungbyhedskolan visar ett minus om 400 tkr och det beror på färre elever jämfört med budget. Övriga grundskolor har budget i balans. Särskolan visar ett överskott om 658 tkr och det beror på fler elever jämfört mot budget. Volymjustering ej reglerad för grundskolan. Det har blivit högre kostnader för byggnationen för Bofinkenskolan jämfört mot budget. Ökade IT kostnader som ej var budgeterade under 2015 har tillkommit.

Elevhälsa/resursskolan/ventilen visar ett överskott på 401 tkr. Intäkterna kommer från andra kommuner och gäller elever som går på kommunens särskilda undervisningsgrupp för elever med autismspektratillstånd (AST ventilen). Gymnasieskola egna elever Avvikelse främst på grund av något färre inskrivna elever än förväntat. Volymjustering gjordes ej efter avstämning den 15 september. Justeringen uppgår till 2,5 milj varav 500 tkr avser gymnasiesärskolan. Resterande del av avvikelsen avser övriga kostnader tex skolskjutskostnader och inackorderingsbidrag. Gymnasieskolan produktion inkl särskola Samtliga enheter exkl gymnasiesärskolan och introduktions-programmet, uppvisar överskott. Underskotten i de enskilda skolenheterna har uppkommit till följd av minskat antal elever i gymnasiesärskolan och ökade kostnader för undervisning av fler elever i introduktions-programmen. Redovisat överskott beror till viss del på ett tydligt överskott för uppdragsutbildningar och Yrkes-högskola. Vuxenutbildning Statliga satsningar för yrkesutbildning för vuxna leder till ökade intäkter. Generellt ökat intresse för vuxenutbildningar.

Analys investeringar Frivilliga skolformer Pågående och avslutade investeringsprojekt har genomförts enligt plan under året. Kvarvarande medel 349 tkr beror på att vissa investeringar har begränsats något för att undvika långsiktig kostnadsökning i verksamheten. Fokus på investeringar under året har legat på uppdatering på fordonsverkstad, anpassning av lokaler, IKT och möbler.

TRENDER OCH UTMANINGAR Ökad måluppfyllelse

Våra resultat på grundskolan är inte i nivå med vad som kan förväntas. Vi behöver arbeta aktivt med uppföljning av våra resultat på ett övergripande plan. För detta arbete saknar vi funktionella instrument och rutiner. Att kvalitetssäkra våra verksamheter är av yttersta vikt då de senaste åren har visat en trend av lägre behörighet till gymnasieskolan vilket på sikt innebär ökade kostnader för att garantera våra elever en gymnasieexamen. Ett uttalat kvalitetsarbete i kombination med förändrade förväntningar, ambitioner och syn på lärande kommer att ge resultat.

Långsiktig lokalplanering

Lokalerna för grundskola och förskola har länge varit eftersatta och motsvarar inte dagens krav på utrymme för t ex skolbibliotek, elevhälsovård, fritidshem, arbetsplatser osv. För att kunna följa läroplanens strävan "att skapa de bästa betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling" behöver lärmiljöerna kritiskt granskas och tillgång finnas till tidsenliga verktyg.

Mottagnde av nyanlända

Under slutet av 2015 ökade tillströmningen av nyanlända med anledningen av den flyktingsituation som finns. Vid terminstart har en mottagningsenhet upprättats som till en början har kapacitet för cirka 100 elever. Tanken är att dessa efter kunskap och mognad kan slussas ut i vanliga klasser. Vi vet inte hur många som kommer eller när. Samtliga skolor kommer att ta emot nyanlända elever beroende på platstillgång. I samband med, och efter utslussning, krävs troligtvis personalförstärkning på de mottagande enheterna. Mottagningsenheten har behov av personal, främst flerspråkig.

För att möta de nyanlända på enheterna är det önskvärt att personal får kompetensutveckling i svenska som andra språk (SVA) samt mångfald. Önskvärt är också att ge medborgare ex föreläsning i mångfaldsfrågor för att motverka de strömningar som vi sett tendenser till ute i samhället.

Rekrytering av behörig personal

Det finns en stor brist på behörig personal och marknadskrafterna råder. Det är viktigt att vi får behålla de lärare och chefer som finns i vår organisation och vid behov ha god tillgång på sökande till de vakanser som uppstår. Vi kan redan märka av en löneglidning för pedagoger som på sikt ger verkningar även för våra chefslöner.



Förskola//fritidshem

Antalet inskrivna barn i kommunalt förskola 582 534 498

Kommunal allmän förskola 12 8 6

Antalet inskrivna barn i kommunal fritidshem 459 435 44

Enskild förskola i Klippan 125 122 125

Enskild allmän förskola 16 15 15

Enskild fritidshem i Klippan 128 123 110

Barn i förskola i andra kommuner 36 31 32

Barn i fritidshem i andra kommuner 41 34 23

Antal barn/årsarbetare i förskolan 5,85 6,6 6,9

Familjedaghem

Antal inskrivna barn 146 162 179

Grundskola

Antal elever i klippans kommuns skolor 1 494 1 516 1 549

Resursskolan 10 9 9

Elever i grundskolan i andra kommuner 94 98 95

Antal elever i enskild grundskola i klippan 224 208 192

Antal lärare/100 elever 8,4 8,4 8,2

Grundsärskola, antal elever 19 23 27

Träningsskola, antal elever 12 18 20

Antal lärare/100 elever grundsärskolan inkl träningskola 18,8 19,09 18,6

Gymnasieskolan

Antal elever exklusive gymnasiesärskolan 760 788 842

Antal lärare/100 elever 9,4 9,3 9,4

Nettokostnad/elev exklusive gymnasiesärskolan 119 056 124 468 126 036

Antal lärare/100 elever gymnasiesärskolan 23,09 21,15 21,12

Gymnasieskolan Egna Elever

Antal gymnasieelever från Klippan (inkl. särskolan) 632 652 664

-varav elever i Klippans gymnasieskola 387 420 449


Socialnämnd

ANSVARSOMRÅDE Socialnämnden ansvarar för vård, service och omsorg till äldre och funktionshindrade samt stöd, råd och vård inom individ- och familjeomsorg inom tilldelad ram utifrån de krav som lagstiftningen anger samt i enlighet med de riktlinjer och mål som kommunen fastställer. Nämnden ansvarar för fördelning av uppdrag och erhållen ram i internbudget.

ÅRETS VERKSAMHET Årets verksamhet

2015 har varit ett händelserikt år på alla plan, förvaltningen har arbetat löpande med ekonomisk sanering efter föregående års ekonomiska obalans och har arbetat aktivt med rekrytering av såväl personal som chefer med rätt kompetens samt arbetat fram en ny mer funktionsenlig organisation.

Den ökade ankomsten av ensamkommande barn har ställt stora krav verksamhetens förmåga att anpassa sig efter behoven. Rickmansgården iordningställdes och öppnade som HVB (hem för vård och boende) för ensam-kommande barn i december 2015. Det behövs dock fler HVB under 2016 för att kunna möta behoven.

2013-2015 års ekonomiska resultat har inneburit en noggrann översyn av förvaltningens kostnader, beman-ning och organisation. En besparingsplan upprättades under hösten 2015 och beslutades i nämnden i december för få ner förvaltningens kostnader. Förvaltningen har också som en del i översynen sett över taxan för de tjänster som vi levererar till våra kommuninvånare. Översyn utav bemanningsfaktorn inom ÄO (äldre-omsorgen) har genomförts och utifrån denna analys har varje särkskildboende och hemtjänstområde fått en resurstilldelning/brukare.

Personal och organisation

Under året så har det varit en rörlighet på personal och chefer inom avdelningarna, svårigheter att hitta ny personal med adekvat utbildning och erfarenhet har resulterat i vakanser i perioder på viktiga tjänster vilket har bidragit till att förvaltningen tvingats till dyrare lösningar i vissa ärenden och detta främst inom familjehemsverksamheten. Vakanserna har också resulterat i tillfälliga chefslösningar utifrån ett kortsiktigt perspektiv med uppdrag att hålla ställningarna, det har varit ett här och nu perspektiv. Förvaltningen har haft i uppdrag att se över organisationsstrukturen och effektivisera densamma. Beslut som togs 2014 om en ny organisation med två avdelningar mot tidigare tre avdelningar trädde i kraft under första kvartalet 2015. En utredning av arbetssituationen på våra LSS-boenden (Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade) har resulterat i att verksamheten delades i två enheter med var sin enhetschef.

Utveckling

Trots rådande röriga situation under 2015 så har personalen arbetat hårt med att förbättra situationen och har hittat nya lösningar och samarbetat över gränserna, inte bara över enhetsgränser utan också över avdelningsgränser. Avdelningschefen för ÄO och avdelningschefen för IFO/LSS (Individ- och Familjeomsorg) har arbetat hårt och målmedvetet med det gemensamma ansvaret för förvaltningen vilket har resulterat i att enhetscheferna ser sig och sin verksamhet som en del i en helhet som påverkar varandra.

Åtgärder och resultat

Ökad tillgänglighet och delaktighet för våra äldre kommuninvånare har skett via Kristallen och frivillig-verksamheten. Verksamheten har utökats med s.k. Herrträff, vilket har ökat deltagarantalet har med ca 40 %.

Förvaltningen arbetar aktivt med att öka brukarnas delaktighet, bland annat genom att förvaltningen arbetar utifrån BBIC Barnens Behov i Centrum) och ASI (Addiction Severity Index) samt nu införandet av ÄBIC (Äldres Behov i Centrum).

Öppettiden för dagverksamhet till yngre dementa är kopplad så att anhöriga och närståede kan delta vid de anhörigträffar/ caféer som genomförs på kvällstid en gång i veckan. Dagverksamheten har under 2015 som 2014 fokuserat på att utveckla innehållet i verksamheten så att yngre dementa kommuninvånare kan delta i verksamhetens aktiviteter.

Införandet utav planeringsverktyget TES (Trygghet, Enkelhet & Säkerhet) har varit en målpunkt för verksamheterna. TES möjliggör att vi får full kontroll över utförd tid och kringtiden. Användningen utav TES kommer att utvärderas under 2016. Äldreomsorgen har under 2015 tittat på arbetad tid och hur vi bemannar vid frånvaro. Strategin har varit att ersätta frånvaron med ca 80 %. Information i form av dialogmöte vid APT (arbetsplatsträffar) har genomförts kring vad är min- och max nivån på bemanningen just i vår verksamhet kopplat till brukarnas individuella behov.

Ett strukturerat arbete med vår värdegrund, vårt bemötande samt chefs- och ledarskapsutveckling inom äldreomsorgen startades upp under 2013 och har fortsatt under 2015. I detta arbete har verksamheten tillförts värdegrundsambassadörer som skall vara ledstjärnorna i att driva utveckling och förbättringsarbete kring värdegrunden. Alla medarbetare har genomfört en utbildningsdag kring värdegrunden, där värdegrundspelet och case från vardagen använts för skapa nya insikter och förståelser.


Utfallet utav värdegrunden gav insikten om behov av att satsa på bemötandeutbildning. Anhörigkonsulenten har genomfört denna som varit obligatorisk för alla med-arbetare. Under sista delen av hösten 2014 påbörjade utvecklings-arbetet i samverkan med fokus på chef och ledarskapet inom Äldreomsorgen, samma arbete har genomförts inom IFO/LSS. Utvecklingsarbetet kring chef och ledarskapet är direkt kopplat till värdegrundsarbetet som är påbörjat under 2013 och är en ständig pågående utvecklings-process för äldreomsorgens verksamheter. Chef och ledarskapsprogrammet fortsätter fram tills våren 2016. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har ombesörjt att sjuksköterskor frikopplats för att arbeta fokuserat kring de kvalitetsregister som tex Senior Alert, Palliativa registret och BPSD (register för Beteendemässing och Psykiska Symptom vid Demens) med fokus på att säkerställa processerna så att verksamheterna följer de krav som finns kring riskanalysprocessen för våra mest sjuka äldre.

Socialnämnden tog under hösten 2014 beslut om att förvaltningen ska införa ÄBIC. Två enhetschefer har under 2014/15 utbildats för införande av ÄBIC i Klippans Kommun. ÄBIC kommer kvalitetssäkra och säkerställa att våra äldre kommuninvånare som är beroende utav

äldreomsorgens tjänster får tjänsterna utförda utifrån sina behov och önskemål och kan ses som en motsvarighet BBIC.

Klippans kommun har under 2014/15 valt att investera i vårdhunden Elda. Elda blev klar med sin utbildning våren 2015, då hon blev en av äldreomsorgens medarbetare.

Våld och Rasism

Vårt HVB för ensamkommande asylsökande barn är den enhet som har arbetat mest med den frågan.

Steget mot en gemensam socialförvaltning

En av de viktigaste händelserna mot en gemensam social-förvaltning är att avdelningscheferna har sett verksam-heterna inom socialförvaltningen i en helhet. Detta har visat på styrkor, möjligheter och prestigelöshet som gagnat arbetat för en gemensam socialförvaltning. Arbetsmetoden har skapat förutsättningar för verksam-heterna att öppna upp sig och bredda sitt intresse för andra områden inom socialförvaltningen, detta har skapat ett öppnare klimat och en prestigelöshet som är positiv som skapar mervärde för våra kommuninvånare.

.


– Målet ej nått




Kommentar Forskningen, framförallt professor Bo Vinnerljung, visar tydligt på att det finns ett starkt samband mellan ofullständig skolgång och barns och ungdomars framtida ohälsa. En fullständig skolgång är en av de mest avgörande riskfaktorerna för deras framtida utveckling och det påtalar vikten av samverkan mellan berörda myndigheter i arbetet med barn och ungdomar i som befinner sig i riskzon.

Medvetenheten om detta samband är högt och behöver framöver att kopplas till gemensamma och enskilda aktiviteter. Socialförvaltningens ledning träffar skolans ledning regelbundet där nu också kultur och fritidsförvaltningen kommer att vara med, inriktningen är att bredda och fördjupa samverkan kring utsatta barn och ungdomar. Fokus är samverkan kring enskilda elever i skolan med komplexa svårigheter, men också med fokus på skola med särskilda utmaningar och svårigheter, för att förbättra elevernas skolresultat.

Socialförvaltningen har ett särskilt ansvar för omhändertagna barn och ungdomars skolresultat.


Inriktningsmål

Fördjupa samverkan mellan social-, kultur/fritid- och barn- och utbildningsförvaltningen i syfte att möjliggöra en positiv utveckling för barn och ungdom

Kommentar Personalsituationen har stabiliserats, och det ger möjlighet till utveckling och fördjupning av samarbetet med andra förvaltningar. Förvaltningen har en återkommande samverkan med barn- och utbildningsförvaltningen på chefsnivå och där kultur- och fritidsförvaltningen också deltar. Tillsammans behöver vi utveckla och fördjupa samverkan och arbetsmetoder i såväl det förebyggande arbetet som i öppenvårdsarbetet. Beslut om införandet av så kallade "sociala investeringsfonder/tidiga insatser" ökar förutsättningarna för ett fördjupat samarbete mellan de olika förvaltningar som arbetar med barn och ungdomar.

Se alla barns och ungdomars behov och genom ett förebyggande arbete och tidiga insatser i deras sociala miljö skapa förutsättningar för en god hälsa och ett tryggt liv

Kommentar Verksamheten i Familjens hus är en viktig arena i det tidiga förebyggande arbetet. Det ger möjligheter att på ett tidigt stadie möta upp behov och stödja familjerna vid svårigheter och kriser tillsammans med andra aktörer. Detta arbete har stora utvecklingsmöjligheter tillsammans med Mödravårdscentralen (MVC), barnavårdscentralen (BVC), barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), skola och socialtjänst. Andra viktiga arenor för förebyggande arbete och tidiga insatser är skolorna och samverkan med elevvården. Alla medarbetare på enheten för barn- och unga arbetar utifrån Barns behov i centrum (BBIC), som är en struktur som stödjer att arbetet sker utifrån barnens behov och resurser. För att säkerställa och utveckla barnperspektivet inom förvaltningen säkras personalens grundkompetens genom utbildning och behovet av spetskompetens tillgodoses genom vidareutbildning.

Mått Målvärde Utfall

Andel omhändertagna barn som nått målen i alla ämnen i grundskolan

Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning (%) 83 71

Kommentar Andelen ej återaktualiserade ungomar ett år efter avslutat utredning/insats har sjunkit 2015 jämfört med 2014. Det pågår ett utvecklingsarbete inom öppenvården för barn och unga för att bättre möta upp behoven med betoning på evidensbaserade metoder.


Kommentar Den förebyggande verksamheten som bedrivs på Familjens hus i samverkan med BUF (Barn- och Utbildningsförvaltningen) och regionen bidrar till både förbättrad folkhälsa som ökad livskvalité genom stöd till familjer i ett tidigt skede.

Genom andrahandsuthyrning till personer/familjer som har svårt att komma in på den reguljära bostadsmarknaden tillgodoser vi behovet av bostad för utsatta grupper. Arbetet behöver utvecklas mot ett gemensamt kommunalt ansvar i boendefrågan där andrahandskontrakt bör övergå till förstahandskontrakt i större omfattning än för närvarande.

Inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten pågår ett arbete för kommande femårsperiod med att planera för framtida behov av olika boendeformer som är mer kostnadseffektiva och som uppfyller gällande norm och standard. LOV (lagen om valfrihet) ger brukare av hemtjänst möjlighet att välja privata alternativ.

Samverkan sker på flera olika nivåer i olika konstellationer mellan förvaltningar, Region, FK och AF för att bättre möta behov.

Inriktningsmål


Kommentar Vid införandet av nyckelfri hemtjänst och ett nytt planeringsverktyg (TES) inom hemtjänsten ser vi att reslängden minskar. De bilar som idag inte är miljöbilar kommer efterhand som leasingavtalen löper ut att bytas ut till miljöbilar. De bilar som idag är inköpta kommer att bytas till leasade miljöbilar. Inom tätorten Klippan används cyklar i första hand.


Inriktningsmål


Kommentar Alla äldre erbjuds att delta i aktiviteter på ÄO:s mötesplatser och information om aktiviteter finns i äldreomsorgens månadsblad. ÄO har under året rekryterat tre manliga frivilliga. Fokus för denna grupp ligger på att erbjuda aktiviteter som är riktade mot män. Frivilligarbetare och Svenska Kyrkan är aktörer vi samarbetar med. Nytt för detta år är att vi marknadsförde oss på Åbymarknad och Gammelmarknaden i Ljungbyhed. Det finns en strukturerad råd- och stödverksamhet inom IFO där såväl vuxna som föräldrar och barn/ungdomar har möjlighet att få råd och stöd i sin situation där de motiveras och stimuleras till ett positivt förändringsarbete. På Familjens hus som är en samverkan mellan primärvård, barn- och utbildningsförvaltning och socialförvaltning, erbjuds råd och stöd som en tidigt förebyggande serviceinsats till föräldrar med småbarn.


Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats?

52 42

Kommentar Alla beslut om plats på äldreboende har verkställts inom tre månader. Antal personer i kö till SÄBO har under året varierat mellan 0 till 8 personer.

Väntetid för nybesök vid ekonomiskt bistånd, (1-7 dagar = 1, 8-15 dagar = 2, >15 dagar = 3) 2 1

Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%) 2,7 2,7


Kommentar Dialogen med medborgare och brukare är en grundläggande förutsättning för en god socialtjänst. I vårt arbete inom socialtjänsten är det viktigt att återkommande ställa sig frågan "vem är vi till för" för att på ett ödmjukt sätt kunna utföra vårt arbete. Genom en pågående förvaltningsövergripande utbildning i bemötande, värderingar och ledarskap blir personalens uppdrag och roll tydligare och därmed bättre rustad för en ödmjuk dialog med brukaren i centrum och med det ökar brukarens inflytande.

Daglig verksamhet har genomfört en brukarundersökning som visar på en mycket stor nöjdhet med verksamheten. Äldreomsorgen har bjudit in till två medborgardialoger under våren med temat "Framtidens äldreboende" för diskussion med chefer inom äldreomsorgen och politiker.

Kommunikationskanalerna är under utveckling bland annat i form av Facebook, blogg och interaktiv hemsida. Kundtjänst är också under utveckling dit vissa tjänster/service kan överföras för att underlätta för medborgarna.

Inriktningsmål


Kommentar Medborgardialoger har genomförts för Äldreomsorgen under våren 2015 vid två tillfällen. Öppna informationsmöten har hållits angående kommunens flyktingmottagande. Hemsidan är en viktig informationskanal som är under utveckling och andra sociala medier som Facebook har startats upp under 2015.


Inriktningsmål

Vi vill utveckla dialogen med kommuninvånarna för att öka inflytandet och anpassa verksamhetens innehåll med hänsyn till samhällsutveckling och den lokala kulturen. De som möter oss skall vara nöjda och trygga med bemötande och tjänster samt erbjudas möjlighet till ökad valfrihet.

Kommentar Ett ständigt arbete pågår där förvaltningen vill öka dialogen med kommuninvånarna på olika sätt genom att utveckla användning av olika sociala medier. Under 2015 har avdelningarna haft fokus på att fortsätta öka möjligheten att ge samtliga kommuninvånare möjlighet till bra dialog och inflytande. Exempel på detta är genomförda medborgardialoger i Klippans tätort och Ljungbyhed. Utveckling av informationen på sociala medier är andra exempel För att åstadkomma ett gott möte är det viktigt att mötet präglas av respekt, lyssnande och dialog.


Kommentar Genomförd brukarundersökning inom daglig verksamhet visar på en mycket stor nöjdhet hos brukarna. Arbete med att optimera och anpassa organisationen kommer att pågå under 2015 och utifrån tillgängliga medel nå så hög servicenivå som möjligt med tilldelade resurser. Inom alla verksamheter är genomförandeplaner ett viktigt arbetsredskap.


Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende? (%) 90 92

Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller? (%) 91 92

Hur många olika vårdare besöker en äldre person med hemtjänst under en 14-dagarsperiod? 16 15

Andel brukare med genomförandeplaner som innehåller tydliga mål och uppföljningar 100


Kommentar Ett långsiktigt strategiskt arbete med kompetensfrågor, utvecklingsfrågor och värdegrundsfrågor mot ett gemensamt mål och visionsbild har bidragit till ett mer utvecklat helhetsansvar för förvaltningens hela verksamhet. Medarbetare uppvisar med stolthet upp såväl pågående verksamhet som verksamhetsutveckling. Förvaltningen ligger långt fram inom vissa verksamheter som har visats upp för studiebesök från andra kommuner men har också fått inbjudan att föreläsa/beskriva arbetet på konferenser.

Förvaltningsledningen har en pågående diskussion tillsammans med de fackliga organisationerna om hur vi kan utveckla olika karriärvägar och arbeta med långsiktiga utvecklingsplaner både för arbetsgrupp som enskild individ.

Inriktningsmål


Kommentar Genom arbetsplatsträffar, medarbetardialoger, samverkansmöten och övriga sammankomster samt utbildningar stimulerar vi all personal att se sig som en viktig och betydelsefull del i helheten inom socialförvaltningen. Under året har det varit ett aktivt arbete med fokus på värdegrundsarbete som har påverkat avdelningarnas personal på ett positivt sätt. Förvaltningschefen har regelbundna teamträffar med alla förvaltningens chefer där det arbetas med det specifika ansvaret kontra helhetsansvaret.

Utveckling, av framförallt tillgänglighet och bemötande, skall uppnås genom ett ständigt pågående värdegrundsarbete utifrån ett respektfullt och professionellt förhållningssätt

Kommentar Alla medarbetare inom ÄO och IFO/LSS har genomgått värdegrundsutbildning och vi har tillfört värdegrundsambassadörer. Alla medarbetare har deltagit på en dagsutbildning kring vad är bemötande för mig och mitt uppdrag. Uppföljning sker vid APT, där fokus ligger på frågeställningarna bemötande, tillgänglighet kopplat till vårt uppdrag mot kommuninvånarna. Förvaltningens tillgänglighet behöver utvecklas med hjälp av t.ex. e-tjänster, bloggar, Facebook har startats i kommunen regi där


Inriktningsmål

förvaltningen kan presentera sig och erbjuda tjänster och service. Förvaltningen har varit delaktig i utvecklingen av kommunens kundtjänst som ger möjlighet till bättre tillgänglighet och service för medborgarna. Förvaltningens administrativa resurser har bildat en administrativenhet med en gemensam chef och har bättre möjligheter att utveckla och anpassa stödet till verksamheterna utifrån de behov som finns.


Kommentar Under flera år med ekonomi i obalans krävs ett långsiktigt strategiskt arbete med att anpassa budget och kostnader till varandra. Det arbetet kommer fortsätta under 2016, men för att nå ända fram kommer det att krävas anpassningsåtgärder av verksamhet och personal. Det arbetas aktivt i hela förvaltningen med att insatser ska vara kostnadseffektiva och att de ska göra skillnad. Äldreomsorg måste ha ett fortsatt kostnadseffektivt arbete och där utvecklad teknik kan möjliggöra detta. Inom avdelningen IFO/LSS som under flera år haft kostnader över budget håller budgeten i princip för IFO, och detta med stöd av att ekonomiskt bistånd uppvisar sjunkande kostnader för tredje året i rad. Insatser jml LSS är underbudgeterade i förhållande till lagstiftade behov och där pågår en översyn av riktlinjer och nivå på biståndsbedömning. Det finns en eftersläpning av höga kostnader förknippat med personalsituationen inom IFO/LSS 2014, vakanta tjänster och bristande kompetens på nyckelpositioner.

Inriktningsmål


Kommentar En övergripande översyn med fokus på förbättrad struktur med tätare ekonomiska uppföljningar och utökat stöd för enhetschefer har genomförts under perioden. Ekonomisk uppföljning genomförs månatligen i samverkan mellan ekonom/ekonomiassistent, enhetschef, avdelningschef och förvaltningschef. Budgeten är inte i balans och förvaltningen har ett stort underskott. Men man kan ändå se att prognosen för året har stabiliserats och att kostnader inom vissa enheter har minskat. I takt med att den viktigaste resursen, dvs personalsituationen, håller på att stabiliseras får vi också mer kontroll över kostnaderna. Utifrån utfallet 2015 och inför 2016 har ett omfattande besparingsprogram beslutats i nämnden. LSS-verksamheten har efter en översyn en klar effektiviseringspotential som det kommer att starta upp omgående. Det föreligger dock en underbudgetering som till viss del förklarar underskottet inom LSS.


Kommentar Ekonomi är en central fråga inom förvaltningen, från förvaltningens ledningsgrupp ända ut till den enskilde medarbetaren Genom upprättande av åtgärdsplan och handlingsplan där all verksamhet varit berörd har dessa, återkommande, diskuterats i ledningsgrupper på olika nivåer. Inför omfattande sparbeting så har medarbetardialoger och informationsmöten genomförts och nämndsbeslut har återförts på samma sätt utöver vanliga beslutsvägar. Ekonom/ekonomiassistent har haft månatliga möten med enhetscheferna, både enskilt och i grupp. På de återkommande temamöten som har varit med förvaltningens chefer har ekonomin diskuterats och åtgärdsplanen reviderats. Alla chefer har tagit ett gemensamt ansvar för situationen.



Kommentar Medarbetarna är den viktigaste resursen i verksamheten. För att socialtjänsten skall kunna erbjuda en god verksamhet krävs att personalen har god förståelse för sitt uppdrag, är duktiga i möten och dialog samt att man känner delaktighet i verksamheten samt har adekvat utbildningsnivå. Om detta fungerar kan man bygga upp en tillit både inom verksamheten och mellan personal och brukare. Detta blir viktigt i den myndighetsutövning som socialtjänsten utövar där det utöver vad som tidigare nämnts även måste finnas en väl fungerande rättsäkerhet. För att säkerhetsställa att medarbetarna har rätt kompetens till såväl dagens som morgondagens arbetsuppgifter har beslut tagits om en kompetensinventering gällande all personal som grund till kommande vidareutbildningar. En gemensam värdegrund och förståelse för sitt arbete har påtagligt förändrat det i positiv riktning.

Till vissa befattningar som t ex socialsekreterare och sjukgymnast är det svårrekryterat och där behövs specifika insatser.

Inriktningsmål


Kommentar Arbetet med att visa upp Klippans kommun som en tydlig och attraktiv arbetsgivare är ett utvecklingsområde som det arbetas med tillsammans med de fackliga organisationerna. Chefsbyten och en mängd olika andra personalrekryteringar inom IFO/LSS har påverkat målet. Till vissa tjänster som t ex socialsekreterare med myndighetsutövning, biståndsbedömare och sjukgymnast är det brist på sökande, det är ett nationellt problem som Klippan delar. Under hösten 2015 har personalsituationen börjat stabilisera sig. För att nå målet krävs en fortsatt satsning på rätt lön, rimlig arbetsmängd, utvecklingsmöjligheter samt upplevelse av sammanhang. Trots ett turbulent år fick förvaltningen ett gott betyg i medarbetarundersökningen som gjordes under hösten 2014.


Kommentar Verksamheterna strävar efter en mångfald i erfarenhet, kunskap och bakgrund i sin personalstyrka, vid såväl nyrekrytering och som kompetensutveckling. Förvisso är förvaltningen är en starkt kvinnodominerad sektor, och där det behövs riktade insatser för rekrytera män till verksamheten något som till viss del lyckats inom IFO. Genomförd kompetensinventering visar på att det finns en mångfald i erfarenhet, kunskap och bakgrund inom stora delar av verksamheten

EKONOMI



Intäkter 72 314 88 762 16 448 81 301

Personalkostnader -241 660 -250 160 -8 500 -235 295

Lokalhyra -27 671 -26 892 779 -26 938


Avskrivningar -225 -52 173 -30

Verksamhetens nettokostnader -372 190 -411 591 -39 401 -385 353

Finansiella kostnader -19 -31 -12 -25

Resultat -299 895 -322 860 -22 965 -304 077

Nettoinvesteringar -1 100 -896 204 -239


Ekonomiskt resultat


Nämnd & Ledning -6 849 -6 962 -113 -4 214

IFO och LSS -120 418 -137 401 -16 983 -147 704

Äldreomsorg -172 628 -178 497 -5 869 ´-152 159

SUMMA -299 895 -322 860 -22 965 -304 077

Nettoinvesteringar -1 100 -896 204 -239

Analys drift Socialförvaltningen lämnar ett resultat på -22 965 tkr.

Ett stort underskott finns hos avdelningen för IFO/LSS, där framför allt budgeten inte har varit i balans inom LSS. Det stora underskottet som tidigare funnits inom IFO har till största delen rättats till även om en del kostnader släpar efter. En annan faktor är att det under 2013 och 2014 felaktigt bokades upp intäkter på ett balanskonto på drygt 3 705 tkr som förts in som kostnad i år. Det som förbättrat resultatet är att det i enlighet med SKLs rekommendationer tillfördes en 13-del av de 40 mnkr Klippans kommun fick av Migrationsverket 2015, av dessa fick socialförvaltningen 2 242 tkr som täckning för kostnader med anledning av ett stort mottagande av ensamkommande barn men också kostnader för asyl och transitboenden som kommit till i kommunen.

LSS-verksamheten har totalt sett ett underskott på 10 146 tkr, där LSS-boende, personlig assistans och arbete och sysselsättning står för de stora kostnaderna. LSS-boendena har fått fler brukare under året, likaså gäller det personlig assistans. Samtliga enheter har arbetat under året med att minska kostnaderna, av dessa har arbete och sysselsättning har nått bäst resultat. Korttids-tillsyn och vistelse har sett över sin verksamhet under året och det har genererat ett överskott på 502 tkr.

Enheten för vuxna har ett överskott på 2 837 tkr, där försörjningsstödskostnaderna fortsätter att vara låga och står för den stora delen av överskottet.

Enheten barn och unga har ett resultat på -5 809 tkr, där konsulentstödda familjehemsplaceringar precis som 2014 varit den största orsaken till underskottet. Anledningen till nyttjandet av det betydligt dyrare konsulentstödda familjehemmen var många vakanta tjänster under 2014. Dessa har minskat från 10 stycken vid årets början till 4 stycken vid årets slut. Totalt har antalet familjehemsplaceringar ökat under året, 23 stycken exklusive ensamkommande barn har nyplacerats och 15 stycken har avslutats.

Avdelningen för äldreomsorg har totalt ett underskott på 5 869 tkr jämfört med budget. Stimulansmedel för ökad bemanning har förbättrat resultat med 1 800 tkr. Under året har det varit kostnader för inhyrda konsulter för ett av hemtjänstområdena och inom LSS-handläggningen på biståndsenheten samt utbildningssatsning för all personal inom äldreomsorgen. Hemtjänsten har inklusive sjuksköterskor och administration 465 tkr i underskott som främst beror på ökat antal brukare och timmar,

hemtjänstområdena Centrum och Öst lämnar överskott. Nattpatrullen har ett negativt resultat, då det varit utökning under året. Särskilt boende har inklusive sjuksköterskor och administration ett negativt resultat om 1 890 tkr, varav Väpnaren utgör -499 tkr. Syrengården och Bågen lämnar positiva resultat. Externa placeringar lämnar ett resultat på -1 898 tkr. Centrumträffen och enheten för rehab har båda överskott som främst beror på att det funnits vakanser.

Avdelning för nämnd och ledning visar ett resultat på -113 tkr, där enheten för bemanningen står för underskottet. Nämnden visar ett positivt resultat på 180 tkr.

Analys investeringar Förvaltningen fick tre olika investeringsanslag till 2015, ombyggnation Rönngården 400 tkr, här uppgår kostnaderna till 318 tkr, då ombyggnationen inte är färdig. Nytt larm Åbyhem 450 tkr, här uppgår kost-naderna till 578 tkr, underskottet på 128 tkr vägs upp mot överskottet inom Data och IT äo 275 tkr, där ingen investering gjorts.

TRENDER OCH UTMANINGAR Inför de kommande åren står förvaltningen inför stora utmaningar och för att möta dessa krävs en långsiktig strategisk planering och samverkan såväl internt som externt.

Ekonomi i balans

En stor utmaning att skapa en förvaltning som klarar att möta kommuninvånaren med ett bra bemötande och ett professionellt arbetssätt. Bygga en förvaltning utifrån de resurser/ekonomi som finns och därmed får en ekonomi i balans är absolut den största utmaningen kommande år.

LSS

Utvecklingsområden är LSS boendena och daglig verksamhet. Vi behöver utveckla verksamheten på våra LSS boenden och utreda framtida behov av platser av LSS boende.


Vuxna

Enheten för Vuxnas största utmaning inför framtiden är att bygga upp en verksamhet som klarar att möta kommuninvånarnas behov. Att utveckla det förebyggande arbetet och därmed minska behoven av externa placeringar.

Delaktighet

I morgon ställer äldre andra krav än idag. Möjligheterna att påverka sina dagar och den egna rytmen kräver helt nytt utrymme. De som är äldre i framtiden kommer att vara vana att på att ett helt annat sätt ge uttryck för hur de vill uppleva sin vardag.

Flera behöver omsorg

Allt större delar av befolkningen blir äldre. Detta måste beaktas i alla delar av framtidens samhälle. Samhällsplaneringen behöver tillgodose behovet av att allt fler behöver lättillgängliga bostäder. Allt fler med annan etnisk och kulturell bakgrund än den svenska berörs av äldreomsorgen. Alla måste uppmärksammas, både de äldre och medarbetarna måste kunna förstå och förstås.

Mera och bättre aktiviteter

Det kommer att finnas större behov än idag för ett utökat urval av aktiviteter. Flera så kallade aktivitetscentra/ träffpunkter med olika verksamheter planeras och där är frivillighetskrafter en viktig del i att tillgodose morgondagens behov. Aktiviteterna, om det så rör sig om till exempel hantverksverksamheter eller sällskap för social samvaro, ska vända sig till alla oavsett boendeform.

Stöd till anhöriga

Fler och fler av de äldre kommer att kunna och vilja bo kvar längre i sina egna hem. Då måste äldreomsorgen kunna ge mera stöd till närstående. En närmare relation till anhöriga kan tidigare fånga upp olika behov.

Krav på ökad kompetens

Kraven stiger för hela förvaltningens personal, alla kommer att få behov av att öka sina kunskaper och sitt kunnande. Framtidens behov av flera specialområden kräver också ökat lärande. Personalen bjuds in i allt större delar av verksamheten, både i kortsiktiga perspektiv men också i ett långsiktigt utvecklingsarbete.

Utveckla demensvård/ demenscentra

Ungefär en tredjedel av de som bor i särskilt boende i kommunen idag har av läkare fastställd demensdiagnos. Andelen kommer inte att minska i framtiden och därmed ökade krav på adekvat stöd och boende.

Morgondagens socialtjänst kräver en IT-utveckling

Digital kommunikation och andra datorbaserade hjälpmedel kommer att vara till nytta och ett måste för brukare och medarbetare. Den mänskliga kontakten får dock aldrig ersättas av it- tekniken utan vara ett hjälpmedel och komplement.

Boende

Det kommer att krävas utveckling av våra boendeformer för ökande antal individer som är i behov individualiserad vård som är kommunens ansvar, som t ex brukare med alkoholdemens, kroniskt missbruk och psykiska besvär.

Ensamkommande

Ensamkommande asylsökande barn är en verksamhet som växer och kommer så att göra en tid framöver. Det är stort behov av fler HVB, stödboende och utslusslägenheter. Det kommer att krävas närmare samarbete med privata fastighetsägare men framförallt med Treklövern.

Barn och unga

Förebyggande arbete och riktade tidiga insatser i samverkan med skola, fritid och regionen kommer bli allt viktigare.



IFO, Institutionsvård Vuxna

Antal vårddygn 1 003 1 553 747

Institutionsvård Barn- och ungdom

Antal vårddygn 877 597 1 585

Familjehem

Antal placerade barn 63 55 47

Antal vårddygn 16 046 13 816 10 833

Försörningsstöd

Antal hushåll 219 258 305

Äldreomsorg

Antal platser i särskilt boende 127 127 125

Särskilt boende, beläggning 98 % 98 % 98 %

Antal brukare med hemtjänst 501 499 501

Handikappomsorg institutionsplaceringar

Antal brukare 1 4 n/a

Boendestöd

Antal brukare 66 31 n/a

Personlig assistans

Antal brukare 49 44 45

- varav brukare i egen verksamhet 5 9 11

Totalt antal beviljade timmar 261 372 246 450 237 237

Gruppboende


Gruppboende, psyk.LSS


Korttidsvistelse/tillsyn


Daglig verksamhet



Revisionen

ANSVARSOMRÅDE Revisionens avsvarsområde är att, på kommun-fullmäktiges uppdrag, granska kommunstyrelsens och övriga nämnders verksamheter samt de kommunala bolagen inom tilldelad ram.

ÅRETS VERKSAMHET Revisorernas uppdrag är ytterst att pröva ansvarstagandet och uttala sig om detta till fullmäktige inför deras beslut i ansvarsfrågan. Granskningen har bedrivits i enlighet med fastställt revisionsreglemente och i enlighet med god revisionssed samt utifrån upprättad revisionsplan.

En viktig och grundläggande del i revisionsprocessen är planering av revisionsinsatserna. Som grund för planeringen har en väsentlighets- och riskanalys upprättats.

Revisionen har under året sammanträffat med styrelse och nämnder. Granskningen har inriktats mot den styrning, ledning och uppföljning som nämnderna utövar.

Årsredovisning och delårsrapport, som regleras i den kommunala redovisningslagen, har granskats.

Övriga djupgranskningar under året enligt revisionsplan redovisas i revisionsrapporter och revisionsberättelse.

EKONOMI



Intäkter 0 0 0 0

Personalkostnader -217 -196 22 -175

Lokalhyra -7 -7 0 -6

Övriga kostnader -552 -557 -5 -553

Avskrivningar 0 0 0 0

Verksamhetens nettokostnader -776 -759 17 -734

Finansiella kostnader 0 0 0 0

Resultat -776 -759 17 -734


Ekonomiskt resultat


Förtroendemannarevision -274 -221 53 -227

Anlitande av fackrevisorer -502 -538 -36 -507

SUMMA -776 -759 17 -734


Analys drift Årets resultat visar ett mindre överskott på 17 tkr, främst beroende på att kostnaderna för de förtroendevalda revisorerna inte blev så höga som budgeterat.

Kostnaderna för anlitande av fackrevisorer blev något högre än budget.

TRENDER OCH UTMANINGAR Det dominerande uppdraget för revisorerna är att granska och pröva verksamheten.

Ett annat är att bedöma om resultatet i årsredovisning och delårsrapport är förenligt med fullmäktiges beslut om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning.


Revisionsberättelse

Årsredovisning 2015 2 (80)...resultat för kommunen på 8,8 mnkr, vilket inte är i nivå ... ha i...

Documents