*

EN KUNDTIDNING FRÅN LOCUM _ NUMMER 4_2014

MILLIVOLT — EN STRÖM SOM DÖDAR

BAKTERIERNA

800

*»Risken att vi som

lever nu går till historien som dem som sabbade

hela jordklotet är oro väckande stor.«

Sidan 12

SOL SPARARMILJONER OCH MILJÖREN LUFT GERSÄKRARE VÅRDTILLFÄLLIGT HEMFÖR AMBULANSEN

ByggboomNY VÅRD – NY ARKITEKTUR

– EN UTBLICK I VÅRDVÄRLDEN

2 _rum#4_2014

innehåll#4

rum > red

Utvecklar telefonin_ 5SLL byter telefonileverantör till Telia. Det ska ge ett kvalitetslyft för hela organisationen. Locum stöttar arbetet i övergångsfasen.

Uniformerat mode_20Kläderna inom vården har ändrats i takt med mode och vårdformer. Rums berättelse startar i en tid när läkarna hade frack, inte kortärmade plagg som i dag.

Bygger framtiden_12Världen kan räddas genom grönt byg-gande och en cirkulär ekonomi. Det menar Bengt Wånggren, vd för Sweden Green Building Council.

Ljus för energi_16Locum planerar att lägga ut 20 000 kvadratmeter solceller på sina tak, och därmed bli Sveriges största producent av solel.

RUM (4 nummer/år) ges ut av Locum AB. ADRESS: Östgötagatan 12, Box 172 01, 104 62 Stockholm. TELEFON: 08-123 170 00. E-POST: info@locum.se. WEBB: www.locum.se. ANSVARIG UTGIVARE: Christina Hallberg. REDAKTÖR: Birgitta Holm Wahlberg, 08-123 173 54. PRENUMERATION: prenumeration@locum.se. PRODUKTION: Rejäl Kommunikation AB. Tel: 08-562 408 20. PROJEKTLEDARE: Lena Severin. EXTERN REDAKTÖR: Tomas Eriksson. GRAFISK FORM: Anders Birgersson & Åse Bengtsson Helin. TRYCK: Trycks på miljövänligt papper hos miljö certifierade tryckeriet DanagårdLITHO. OMSLAG: Maggie’s Centre.

BILD

OLO

F H

OLD

AR

Rum, nominerad till Svenska Publishingpriset 2013 och 2014

2014 _rum#4_ 3

BEHOV: Danderyds sjukhus behövde en ambulanshall under den tid då sjukhuset nya akutvårdsbyggnad byggs inom ramen för Framtidsplanen för hälso- och sjukvården.LÖSNING: En ny, provisorisk närmare 600 kvadratmeter stor ambulanshall byggdes snett bakom hus 20, en bit längre ner på Gröna vägen än där den gamla ambulanshallen. Därifrån kan patienterna föras till akutvård via en evakueringsavdelning på plan 2. Ambulanshallen kommer att finns kvar fram till det första kvartalet 2018, då den nya akutvårdsbyggnaden, med egen ambulanshall, tas i bruk. Det finns tankar på att den provisoriska byggnaden ska få stå kvar för ambulanserna, kanske som garage och verkstad.

Tillfälligt rum för ambulanser

4 _rum#4_2014

El renar vattenAnolytvatten, vatten med en svag elektrisk och därmed bakterie-dödande laddning på 800 milli-volt, används i allt från sårvård på människor till rengöring av stall med bakterieproblem. I en utredning konstaterar Locum att vården kan spara pengar, lidande och miljö genom att använda ano-lytvatten vid städning och tvätt.

– Vattnet dödar bakterier på alla vårdrummens ytor. I en tvättmaskin kan man minska tvättmedelsanvändandet och sänka temperaturen, säger Mikael Nutsos, specialist på VVS, som har lett utredningen.

Adventsfika och ljusbytardagarI slutet av november arrangerade Locum och Caverion sina popu-lära ljusbytardagar på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Personalen kunde få ljusen till avdelningarnas adventsljussta-kar utbytta mot led-ljus som är brandsäkrare och energieffekti-vare. Samtidigt bjöds det på ad-ventsfika och levande musik.

– Det är jättebra att kunna byta ljusen och det känns extra viktigt att ett barnsjukhus är pyntat inför julen, säger Susanne Höjerdal på Barnkardiologisk mottagning.

ledare > nathalie boulas nilsson, vd locum i korthet >

Fortsatt uppåt trots större utmaningar!

+ Nöjd Kund Index har ökat även i år!+ Kundtjänsten utökas till fler sjukhus under 2015.+ God jul och gott nytt år!

SVÅRT ATT TRO att det snart är dags för julledighet. Febril verksamhet pågår överallt och det märks tydligt att de stora satsningarna som lands-tinget gör på sjukvårdsfastigheterna är på väg in i genomförandeskedet. Bara under höstens styrelsemöten har ett tjugotal genomförandebeslut fattats. Många av er som läser det här har säkert redan märkt av allt detta på sjukhusen.

Inför årets mätning av Nöjd Kund Index (NKI) var vi lite oroliga över hur byggnationer och de störningar de inne bär skulle påverka resultatet. Det var med en lättnadens suck som vi kan konstatera att det fortsätter att gå åt rätt håll! NKI har ökat även i år! Det var också extra glädjande att vi kan se att de områden som vi särskilt har prioriterat har gett ordentligt resultat. Ett prioriterat område var trygg-het. Undersökningen visar att hela tio procent enheter fler kunder känner sig trygga i och runt sjukhusen.

VI FORTSÄTTER ATT underlätta och förbättra för våra kunder. Den kundtjänst med »en-väg-in« som vi har lanserat under hösten servar nu redan tre av våra mindre sjukhus. Vi kommer under nästa år att fortsätta koppla på fler sjukhus och utöka tjänste utbudet från FM till drift vartefter avtalen löper ut. Allt för att göra det så lätt som möjligt att få snabb information och svar när man kontaktar oss. Vi har också nu driftsatt första modulen av vårt nya fastighetsförvaltnings-system – ärendehantering för kundtjänsten. Det ger oss möjlighet att arbeta mycket mer strukturerat med ständiga förbättringar.

I år var det inte bara NKI-mätningen vi var lite oroli-ga för utan även mätningen av NMI (Nöjd Medarbetar In-dex). Vi ligger kvar på en mycket hög nivå för både motiva-tion och ambassadörskap hos personalen trots att vi ser på stressfrågorna att belastningen har varit stor i år. Resultatet är glädjande och ger oss en fortsatt bra grund för att kunna sätta stort fokus på vårt arbete med er – våra kunder.

Sedan förra ledaren skrevs har vi också hunnit med att tacka av den styrelse som nu har suttit i nästan fyra år och efter årsskiftet börjar det spännande arbetet med en helt ny styrelse!

JAG PASSAR PÅ att önska er alla en riktigt god jul och gott nytt år! *

Film om Framtidens SÖS. Sök på framtidens SÖS på Youtube.

2014_rum#4 _ 5

Du har från NKS tagit med dig en idé om nattbelysning i vårdrum för att förbättra pati-enternas säkerhet. Berätta!– Jag arbetade tidigare som pro-jektledare på NKS-förvaltningen med ansvar för den kliniska designen/funktionen. Vi visste att de vanligaste fall olyckorna på sjukhus inträffar på vägen från säng till hygienrum. Så vi införde ett funktions krav på nattbelysning, inte bara ovanför patientens huvud utan också på golvet i NKS-projektet. Det har jag nu tagit med mig till Locum, och ett första tecken på det är att golvbelysning nu är inlagt i PTS (programteknisk standard) på RFP-nivå (rumfunktionsprogram) som ett krav i den nya vårdbyg-gnaden på Södersjuk huset, som ingår i Framtids planen för hälso- och sjukvården.Hur ska belysningen se ut?– Det är upp till byggarna, vi ställer krav på funktion. Men det finns en prototyp i NKS Show-room, den är utformad som en vanlig nattlampa som man kan sätta i en kontakt, men med en skärm på ovansidan så att den bara lyser ner på golvet.Blir inte lamporna dyra?– De kostar inte mycket, men det gör däremot fallskador, sam-hällsekonomiskt och i form av lidande för patient och anhöriga.

frågor >

Lise-Lotte Olofsson, projektledare lokalutveckling vid Locum.

BILD CAROLA BURETORP

STAMCELLER > NYA LOKALER FÖR CAST

Just nu avslutas ett stort teknik-utvecklingsprojekt inom hela Stockholms läns landsting – som också påverkar Locums och vårdens framtida teknikanvänd-ning. SLL byter telefonioperatör.

Avtalet med den tidigare opera-tören går ut vid årsskiftet. SLL har tecknat ett nytt fyraårigt avtal med Telia, med möjlighet att förlänga ytterligare fyra år. Anledningen är att landstinget vill förbättra tekniken och ge hela sin organisa-tion ett kvalitetslyft på telefoni-området och framtidssäkra för nya funktioner.

SLL förvaltade det gamla

avtalet centralt men nu decen-traliseras ansvaret till de större avropande enheterna, däribland Locum.

– Vi svarar för ungefär 15 pro-cent av omsättningen i det nya avtalet, inklusive de kunder som köper telefoni genom oss, säger Thomas Ahlberg, teknikchef på Locum.

Varför vann just Telia upphand-lingen?

– Vi får nu en partner som verkligen kan hjälpa hela vår organisation att utveckla vår tele-foni, svarar Henrik Wennergren, it-chef på Folktandvården och

ordförande i den styrgrupp som hanterar operatörsby-tet. Nya tjänster som vården kan utveckla bättre med Telia är ex-empelvis sådana som rör e-hälsa, tillgänglighet, logistik, mobilitet, kvalitet och delaktighet.

Hur påverkas vården av över-gången?

– Alla som använder mo-biler måste byta simkort. Vi har gett rikligt med information under hela övergångsfasen och kunderna har kunnat använda sina telefoner som vanligt, trots att såväl mobiler som de fasta an-knytningarna i växlarna har haft korta avbrott vid operatörsbytet. De fyra växlar som Locum sköter går också rent avtalsmässigt över till Telia. Samtidigt fortsätter vi att ta hand om en del mertjänster, som till exempel telefonisttjänst, säger Thomas Ahlberg.

Hur påverkas inomhustäck-ningen?

– Redan när upphandlingen av ny telefonileverantör startades började Locum installera ett generellt operatörsoberoende nät för mobil inomhustäckning på sjukhusen.

/ GUNNAR VON SYDOW

Äntligen ska CAST, Centrum för allogen stamcellstransplanta-tion, få nya, fina lokaler på Karo-linska Universitetssjukhuset i Huddinge. De blir större än de nuvarande, med 20 vårdplatser mot dagens tolv. Ytan blir på 1 500 kvadratmeter.– CAST är enda stället i landet som genomför stamcell s-transplantationer och patien-terna är extremt infektionskäns-liga, så det skulle ha varit mycket

svårt att renovera befintliga lokaler. Nu ska verksamheten i stället flytta från B-huset till M-huset, säger Rebecca Toll, kundansvarig på Karolinska.

Samtliga rum är enkelrum med anhörigbädd och egna dörrslussar, som förhindrar att bakterier sprids. Ventilationen ska bli ännu bättre än i dag. Bygg arbetet startar i början av 2015 och lokalerna ska vara färdi-ga att tas i bruk sommaren 2016.

TEKNIK > TELIA TAR ÖVERLANDSTINGETS TELEFONI

Hygienen är extremt viktig vid stamcells­transplantation.

Stockholms läns landsting har bytt telefonoperatör. Locums teknikchef Thomas Ahlberg testar några av de nya tjänsterna. BILD CAROLA BURETORP

3

14_ rum#4_2014

Byggboom

Nya Sonnenbergklinken i Stuttgart, förslag av White arkitekter tillsam­mans med tyska Plan Forward. 12 000 kvadrat­meter nybyggnation av ett psykiatriskt sjukhus.

2014_ rum#4 _ 7

Byggboom Runtom i Sverige byggs nya sjukhus. Därmed kommer morgondagens patienter att bjudas på ny teknik, nya vårdformer och ny arkitektur. Så ser det också ut i en stor del av världen.TEXT Tomas Eriksson BILD White arkitekter, Kaspar Hammarling, Maggie’s Center, KHR

8_ rum#4_2014

I Stockholm pågår en gigantisk uppgra­dering av sjukhusstrukturen, med Nya Karolinska Solna och de strategiska investeringarna på länets akutsjukhus

som flaggskepp. Men även Göteborg, Uppsala, Linköping och Ängelholm, för att nämna några exempel, får nya eller nyrestaurerade sjukhus.

– Det finns ett uppdämt investerings­behov för sjukhus och vårdbyggnader. Dagens sjukhus byggdes nästan samtidigt, under 60­, 70­ och en bit in på 80­talet. Därmed blir de också omoderna samtidigt, säger Peter Fröst, professor och föreståndare för Centrum för vårdens arkitektur på Chalmers.

Flera saker har gjort dagens sjukhus omoderna, men framför allt handlar det om en kraftig teknologisk utveckling med ny och utrymmeskrävande intensivvård, operation,

bilddiagnostik och hybridsalar. Men även vårdformerna förändras. I dag ligger inte patienterna på sjukhus lika länge som förr, i stället handlar det om öppenvård med kor­tare insatser som följs av vård i hemmet. Det gäller även operationer som ofta utförs som dagkirurgi.

Detta har exempelvis lyft kraven på dagsljus i operationsrum, rum som tidigare har legat inne i byggnader utan fönster. Det är dels en arbetsmiljöfråga, dels är det också önskvärt för de patienter som opereras på dagtid och inte sällan har en anhörig med sig.

– Att anhöriga finns med i vården är en ny företeelse. Den som bygger för vård av barn i dag, måste också ge plats för föräldrarna. De gamla sjukhusen var byggda för att man skulle lämna in sina barn, träffa dem på

besökstider och hämta dem när de var friska, säger Peter Fröst.

En viktig förutsättning inför denna våg av sjukhusbyggen är att de svenska lands­tingen blivit bättre på att dela kunskap. Inför den förra sjukhusbyggnadsvågen hade SPRI (Sjukvårdens och socialvårdens planerings­ och rationaliseringsinstitut) skapat ett antal normer och standarder som alla lutade sig

mot. Därför ser alla operationssalar från 70­talet likadana ut. Men SPRI lades ner år 2000.

– Efter det har vi haft ett svagt nationellt kun­skapsuppbyggande. Nu

har landstingen åter blivit inriktade på att samordna sin kunskap, att jämföra bra och dåliga erfarenheter och att ta in forskningen

Ett förslag på ett 60 000 kvadratmeter stort kardiovaskulärt center vid Bern Inselsspital i Schweiz, skapat av White arkitekter och österrikiska AC.

Peter Fröst

2014_ rum#4 _ 9

på ett ordnat sätt. Där har Locum spelat en viktig roll genom att vara föregångare när det gäller att utveckla konceptprogram för vård­byggnader och att vara aktiva i det nationella kunskapsbygget, säger Peter Fröst.

Den samordnade kunskapsdelningen gör att landstingen runtom i landet exempelvis kan ta del av erfarenheter hur T­huset i Borås arbetar med enpatientrum, hur Infektions­kliniken i Malmö valt att bygga en balkong runt huset som gör att man når alla patient­rum utifrån för att undvika smitta eller hur Nya Karolinska Solna jobbar med flexibilitet.

Men också hur många av sjukhusen jobbar med läkande vårdmiljöer, ett arbetssätt som har fått ett kraftfullt genombrott, enligt Peter Fröst.

– Ny forskningsbaserad kunskap har visat att god arkitektur är en viktig del av vården

som kan korta vårdtider, minska medicinering och ge färre återbesök. Därmed är god arkitek­tur en investering som snart är betald.

Svenska landsting har några förbilder i världen, exempelvis Mayoklinikerna i USA och de nya sjukhusen i Holland och Danmark. Men Sverige skiljer sig från resten av Europa genom att det byggs få helt nya sjukhus.

– Vi bygger visserligen fler sjukhusbygg­nader än i Danmark, men vi är mindre sam­ordnade, genom att vi har ett decentraliserat beslutssystem. I Sverige bygger man ofta till sjukhus, som komplettering av det befintliga sjukhusområdet.

De högteknologiska sjukhusen kräver dock något i andra ändan, platser för dem som är sjuka men som numera inte får eller vill ligga på sjukhus. Men även här får vården stöd av den tekniska utvecklingen, enligt Peter Fröst.

Miljarder in i vård­byggnaderSvenska landsting investerar 25 miljarder kronor i nya eller upp­rustade vårdfastigheter under 2014 och 2015.

I en rapport för Sveriges Kommuner och Landsting med arbets namnet »På spaning efter framtida investeringar« har Anna Montgomery på White arkitekter kartlagt de svenska landstingens investeringar. Hon ser ett starkt investerings tryck,

inte minst för att satsning­arna har dröjt.

– Redan för fyra år sedan

rapporterade jag om en stor kommande investeringsvåg, men den har dröjt tills nu. Men i år har 11 miljarder investerats i nya sjukvårdsbyggnader och 2015 kommer 14 miljarder att inve steras. Och satsningarna kommer att fortsätta, även om takten minskar lite, säger Anna Montgomery.

Stockholms läns landsting gör de största investeringarna. Men även de två andra storstads­regionerna satsar stort. I Skåne är upprust ningen av Skåne Universitetssjukhus i Malmö–Lund och Helsingborg sjukhus tunga investeringar. På samma sätt kommer Västra Götaland att behöva tackla tillväxt och upprustningsbehov med större investeringar under den kom­mande tioårsperioden.

– Men även landstingen i Upp sala, Östergötland, Dalarna, Sörmland, Kalmar och Gävle­borgs län gör stora investeringar, säger Anna Montgomery.

En tydlig svensk trend är, en­ligt Anna Montgomery, att man till största delen rustar befint­liga vårdbyggnader och kanske komp letterar med en eller ett par nya hus. Nybyggnationer är en förhållandevis liten del av in­vesteringsvolymen jämfört med flera andra europeiska länder.

Anna Montgomery

Göteborg. På Östra sjuk­huset i Göteborg byggs ett nytt barnsjukhus. Byggt på barns och föräldrars villkor, vilket bland annat innebär att patienterna får egna rum med plats för familjen. Sjukhuset ska vara klart 2016. Västfastigheter, som förvaltar Västra Götalands­regionens vårdfastigheter, har en årlig investerings­nivå på 1,6 miljarder.

Linköping. I projektet Framtidens US (univer­sitetssjukhus) byggs flera nya delar samtidigt som många av sjukhusets äldre delar byggs om för att an­passas till modern vård och uppfylla patientsäkerhets­ och arbetsmiljökrav. To­talkostnaden för ombygg­naden, som ska vara klart 2019, blir närmare fyra miljarder kronor.

Uppsala. I Psykiatrins hus i Uppsala har de tidigare utspridda psykiatri ­avdelningarna – vårdrum, heldygnsvård, öppenvård,aktivitetsplan, psykiatrisk akutvårdsavdelning – samlats under samma tak. Det har också öppnat för bättre samar­bete mellan klinisk verksamhet och forskning. Ombyggnaden, som kos tade 900 miljoner, var klar i mars 2013.

10_ rum#4_2014

– Jag ser en stark utveckling för vård i hemmet tack vare ny teknik som distansöver­vakning, självdiagnostik och behandlingar som kan utföras hemma. Men jag ser också att det måste växa fram mellanformer, vård som varken är på sjukhus eller hemma. Jag vet att en del landsting tittar på varianter av seniorhotell där man kan ta in och få stöd och vård under en period.

Det inte bara i Sverige vi ser många nya sjukhus växa upp. Den snabba tekniska och kunskapsmässiga förändringstakten i vården har startat en våg av sjukhusbyggen runtom i världen.

– Utvecklingstakten kräver att vården är öppen för förändringar, organisatoriskt och

behandlingstekniskt. Då måste också sjukhusen stödja den utvecklingen. I dag riskerar vi att se sjukhus som har hunnit bli omoderna innan de tas i bruk eftersom ut­

vecklingen går så snabbt och sjukhusbyggen ofta tar lång tid, säger Cristiana Caira, director international health care på White arkitekter.

Svaret ute i världen på den utvecklingen är, enligt Cristiana Caira, att bygga generella och flexibla byggnader med generösa vånings­höjder som kan innehålla många verksam­heter.

När det gäller helt nya storskaliga sjukhus har Danmark fångat omvärldens blickar genom att i sex städer bygga »supersjukhus«, högt specialiserade sjukhus men också med sär­egen design eftersom uppdraget att bygga dem kom genom en tävling, som har lockat de bästa arkitekterna i världen.

Över huvud taget är skandinaviska sjukhus i världens blickfång.

– Många tittar just nu på vårdarkitekturen i Nord­ och Centraleuropa eftersom den lig­ger i framkant. Till exempel Nya Karo linska Solna får uppmärksamhet långt utanför Sveriges gränser som ett bra exempel på det superflexibla, hållbara och patientcentrerade sjukhuset, byggt för att räcka länge, säger Cristiana Caira.

Bredvid trenden att bygga stora och högt specialiserade sjukhus finns ett antal exempel på småskaliga institutioner där fokus lig­

ger på patienten och helande arkitektur. Ett framstående exempel finns i Storbritannien.

– De kallas för Maggie’s center, och grun­dades av den cancersjuka Maggie Keswick Jencks. De är små drop­in­center, ofta i anknyt­ning till stora sjukhus, som erbjuder stöd till cancerpatienter. Det är ett mellanting mellan sjukhus och hem, där man kan samtala, få in­formation, umgås i hemlika förhållanden med närstående, vårdpersonal och andra patienter, berättar Cristiana Caira. *

Cristiana Caira

Maggie’s center, Nottingham.

2014_ rum#4 _ 11

När sjukvårdsbyggnader i Stock­holm läns landsting ska upp­ graderas hämtas inspiration från omvärlden. Men många inspireras också av Locum.

Stockholms befolkning växer kraftigt, vilket är ett viktigt skäl till att landstinget satsar 28 miljarder kronor på att uppgradera vård bygg­naderna inom ramen för Framtids­planen för hälso­ och sjukvården. Men som i övriga Sverige behöver bygg naderna också moderniseras för att anpassas till dagens krav.

– Dels har den medicintekniska utvecklingen gått rasade fort, vilket ställer nya krav på byggnad­erna. Dels fanns inte dagens till­gänglighets­ och arbetsmiljökrav när byggnaderna uppfördes. Dess­utom ställs helt andra tekniska krav, exempelvis på ventilation, säger Emma Kinch, fastighets­utvecklingsdirektör vid Locum.Vårdavdelningarna med till­hörande hygienrum och opera­tionsavdelningarna är antagligen de delar av Stockholms vårdfas­tigheter som är i störst behov av modernisering.

– Men egentligen behöver det moderniseras överallt. Nu tittar vi också mycket på de mindre sjukhusen, som Nacka, Dalen och Sollentuna med flera. För om fler patienter ska komma dit så måste de bli mer attraktiva. Vi bidrar till det bland annat genom att upp­gradera entréer och se över utom­husmiljöer, säger Emma Kinch.

När Locum ska hämta inspira­tion, så är förstås Nya Karolinska Solna en viktig källa. Även sjukhus i länder som Danmark, USA, Stor­britannien och Norge studeras. Men det rör sig ofta nya sjukhus,

till skillnad från de om­ och till­byggnader som Locum genom­för, så därför kan de inte riktigt jämföras.Locum ligger dessutom redan i framkant inom många områden.

– Framför allt med koncept­program för att skapa mer standar­di serade, tillgängliga och kostnads­effektiva vårdmiljöer. Det är ett

område där vi har inspirerat många andra.

Emma Kinch berät­tar också om ett allt bättre

samarbete mellan landstingen, med kunskaps utbyte inom PTS (program för teknisk standard), Centrum för vårdens arkitektur vid Chalmers och Forum Vårdbyggnad.

– Inom ramen för dessa sam­arbeten har vi tagit fram koncept för den goda vårdavdelningen, högteknologiska avdelningar och nu administrativa arbetsplatser. Genom att enas mellan lands tingen så kan vi spara tid och pengar i pro­jekteringsstadiet och i slutändan få evidensbaserade lokaler som uppfyller alla lagkrav.

I dag handlar en stor del av Locums utvecklingsarbete om att ta ett kliv inom området läkande vårdmiljöer – med patienter och anhöriga i fokus.

– Det går hela vägen från hur man hittar till sjukhuset, hur man hittar en parkeringsplats, hur entrén ser ut, hur man hittar inne på sjukhuset, hur vårdavdelning­arna ser ut och så vidare. Vi jobbar hårt med alla dessa frågor och här räknar jag med stora förbättringar, säger Emma Kinch.

Emma Kinch

»Många tittar just nu på vårdarkitekturen i Nord­ och Central­europa eftersom den ligger i framkant.«

Inspireras – och inspirerar

Maggies Centers som startades av Maggie Kes­wick, är en kombinerad hem­ och vårdmiljö för cancersjuka i anslutning till brittiska sjukhus.

Odense är en av sex danska städer som får ett nytt supersjukhus.

12 _ rum#4 _ 2014

porträttet > bengt wånggren

ARBETAR > Som vd på Sweden Green Building Council, som i dag har 252 medlemmar. BOR > I hyreslägenhet i Sollentuna. FAMILJ > Hustru, fyra barn, åtta barnbarn samt katterna Felicia och Tyson. DET TRODDE DU INTE > Jag är duktig på att lägga falsade plåttak och har ärvt alla redskap som behövs från min far och farbror, som var plåtslagare.

Bengt Wånggren är vd för Sweden Green Building Council (SGBC), en ideell förening som ägs av medlem-marna och är öppen för alla företag och organisationer inom den sven-

ska bygg- och fastighetssektorn. Förening en verkar för grönt byggande samt för att utveck-la och påverka miljö- och hållbarhet sarbetet i branschen. Ett redskap är certifieringssyste-met Miljöbyggnad.

Sweden Green Building Council fyllde nyli-gen fem år och du har sagt att det är dags för er att vässa visionen. Kan du berätta hur?

– Jag tror vi måste bli ännu tuffare, skärpa reglerna och bidra till att driva branschen ännu hårdare mot ett hållbart samhälle. Det finns ett nytt uttryck i sammanhanget – »re-generation« – som går längre än det vi vanligt-vis använder, »sustainable«. Med »regenera-tion« menas att vi ska förbättra miljön, inte bara minimera skadorna. Ett exempel är att tillföra mer energi än det som förbrukas i ett hus, vilket sker i så kallade plusenergihus. Ett annat nytt begrepp är cirkulär ekonomi. Det kan exempelvis betyda att allt material som används i en byggnad är återvunnet och att det ska kunna tas isär och återvinnas igen. Vi måste gå i den här riktningen – och det väldigt raskt. Risken att vi som lever nu går till his-torien som dem som sabbade hela jordklotet är oroväckande stor. Det brådskar att rädda planeten!

Nu är Locum med i SGBC. Vad kan Locum bidra med i det kommande arbetet med en ny version av miljöbyggnadsstandard?

– Jag är väldigt glad över att Locum har blivit medlem och hoppas på engagemang i

de arbetsgrupper eller referensgrupper som kommer att startas inför översynen. Ett annat sätt att engagera sig är att svara på remisser och delta på hearingar. Vi på SGBC kommer att lyssna på alla synpunkter, även om inte alla kommer att få gehör. De nya kriterierna kom-mer att bygga på ny kunskap och forskning.

Vilka nya områden kan komma att inklu-deras i kommande standard?

– Avfall vid byggarbeten och nya aspekter på byggmaterial kan komma att ingå, till exempel hur mycket energi som går åt vid till-verkning eller transporter av material. Tidi gare har vi bland annat tittat på farliga kemiska ämnen i material, men nu kan frågan behöva vidgas. Jag tror också att sociala aspekter, som arbetskraftens villkor, kan komma att ingå framöver liksom den övergripande byggpro-cessen. Hur mycket energi går det till exempel åt att värma byggbodar eller att värma och torka material?

Intresset för Miljöbyggnad är mycket stort. Hur kan ambitionen att sätta hårda kriterier i certifieringen balanseras mot de faktiska möjligheterna att uppnå dem, framför allt när det gäller ombyggnad av hus som byggdes på 60- och 70-talen?

– Det låter kanske hårt, men kriterierna bör faktiskt inte balanseras. Vissa byggnader har inte förutsättningar att nå den högsta miljö-klassningen och då bör fastighetsägaren kan-ske satsa på Miljöbyggnad Silver eller Brons i stället för Guld. Vi kan inte skruva ner kraven för vissa verksamheter, till exempel sjukvård, på grund av att de kan ha svårt att nå den högsta miljöklassningen. Det skulle devalvera värdet på hela certifieringen. SGBC företräder

först och främst miljön samt de människor som bor, arbetar, verkar eller vårdas i bygg-naderna – inte fastighetsägaren.

Men betyder inte det att vissa fastighets-ägare och byggföretag kan tappa lusten att engagera sig och försöka miljöklassa sina byggnader?

– Tvärtom. Hårda kriterier brukar ofta re-sultera i kreativa förslag på lösningar.

Kan du ge något exempel på det när det gäller vårdlokaler?

– Ja, ett problem för många vårdlokaler är bristen på dagsljus. Gott dagsljus är ett av kriterierna för vår högsta miljöklassning, men sjukhusen är ofta stora, djupa och ganska mörka hus. En bra lösning på det här prob-lemet kan till exempel vara att leda in dags-ljus med fiberoptik. En annan lösning som jag har sett var ett periskop i taket med speglar, som reflekterade ner ljuset i huset.

Om du fick tre önskningar som kunde bidra till att Sweden Green Building Council uppnår sina mål, vad skulle du önska då?

– Högre energiskatter, ett ökat engagemang för miljöfrågor bland vanliga männi skor och en större samverkan mellan politiker, enskilda människor och ideella organisation er. Poli-tikerna ger folk vad folk vill ha – därför måste efterfrågan på en god miljö bli mycket större och tydligare.

Är du optimist eller pessimist när det gäller framtidens miljö? Det verkar ju ganska dystert.

– Jag är optimist och tror att det finns hopp för jorden, det måste jag tro för att orka. Till-sammans ska vi rädda världen, byggnad för byggnad, stadsdel för stadsdel! *

»Tillsammans ska vi rädda världen, byggnad för byggnad, stadsdel för stadsdel.«TEXT Catharina Bergsten BILD Magnus Fond

14_ rum#4_2014

Det är sedan 60-talet väl känt att den främsta källan till bakterier i ett rum är de människor som vistas där.

Just nu pågår forskning med stöd av Locum kring val av ventilationslösning för att tillsammans med

förbättrade arbetsrutiner minska antalet postoperativa sårinfektioner – ett växande problem i Sverige.

TEXT Gunnar von Sydow BILD Olof Holdar

Risken för infektioner minskar med bakterie-halten i luften. För att få ned mängden bak-terier krävs ett samspel mellan ventilations-tekniken och att operationspersonalen klär sig och agerar rätt.

Locum har bidragit i arbetet med att ut-veckla kunskap om detta sedan 2009 då en teknisk specifikation, Mikrobiologisk renhet och förebyggande av luftburen smitta i operationsrum, började tas fram. Arbetet var klart tre år senare – SIS-TS 39-2012.

Pedro Gandra, spe-cialist Bygg och VVS på Locum har varit med från början.

– I dag används denna specifikation som in-officiell standard, säger

han. Och det är bra. På EU-nivå utvecklas näm-ligen nu en standard för sjukhusventilation och kommer en sådan är det den som gäller. Nationella standarder får vika ner sig. Som EU-förslaget ser ut i dag skulle det innebära en försämring.

– En teknisk specifikation är också mer an-

vändbar som vägledning. Den visar hur man kan nå godtagbara bakteriehalter i luften och kan alltid hänvisas till.

Nu är det alltså upp till varje landsting och sjukhus att välja på vilket sätt de ska nå vad lagen kallar »god hygienisk standard«. De medelhalter som motsvarar detta diffust ut-tryckta krav har av Socialstyrelsen satts till 100 cfu/m3 (se faktaruta) luft för så kallad vanlig kirurgi och en tiondel, 10 cfu/m3, när infektionskänsliga operationer genomförs.

Det handlar om ventilation, logistik och kapa-citet men även om kultur. Exempelvis skiljer sig arbetsdräkten mellan olika sjukhus, till och med mellan anestesi- och operationsper-sonal i samma rum.

– Vi vet sedan länge att det främst är män-niskan som sprider bakterier till rumsluften. På 70-talet blev det känt att ju mindre man använder täta och täckande kläder, desto fler bakterier sprids. Det sprids fler bakterier när läkarna rör sig mycket, gestikulerar, pratar och skrattar. Även när dörren öppnas, om korridor-luften är smutsig.

Det andra spåret för att sänka bakterie-halterna är bättre ventilation. Vanligast är luftomblandning, som ventilation på kontor. En vanlig måttstock var länge 17–20 luft-omsättningar per timme. En opålitlig tum-regel, menar Pedro Gandra.

– Så länge personalen är i salen är det luftflödet som styr halten cfu, oberoende av storleken på salen.

Redan i slutet på 60-talet började man använda sig av så kallad parallellströmning, även kallad LAF-teknik. Då tillförs luft van-ligen från taket ner över operationsbordet

Rena luftjobbet

Pedro Gandra

och tränger undan bakterierna lokalt. LAF-tekniken används som standard i renrums-industrin och är lagstadgad i vissa länder för operationsventilation. Den är inte lika utbredd i Sverige.

– Det är gott och väl, säger Pedro Gandra, men man ska inte förlita sig enbart på den tekniken. Exempelvis har en doktorsavhand-ling visat att LAF-flödet störs av läkarnas och sköterskornas kroppsrörelser, operations-lampor och andra hinder. Man bör därför utgå ifrån att LAF-ventilation stundtals fungerar

omblandande och att det är de höga luft-flödena som gör jobbet.

– Faktum är att vi i Sverige är de enda som har mätt bakteriehalter under pågående operationer. Vi kan alltså dra säkrare slut-satser om ventilationsteknik än i andra länder där man mäter i tomma salar.

Pedro Gandra åker runt en hel del och föreläser om slutsatser i den tekniska specifi-kation som han har varit med att ta fram, främst för läkare och operationspersonal. Allt oftare hjälper Locum sina kunder att få bakteriehalten uppmätt och tips om eventu-ella åtgärder. Det är dock alltid SLL:s avdelning för vårdhygien som gör den vårdhygieniska bedömningen. All nybyggnation som numera projekteras tar också hänsyn till den tekniska specifikationens slutsatser.

Pedro Gandra har även med stöd från Locum påbörjat ett forskningsprojekt på Chalmers med sikte på licentiatexamen. Han ska forska om hur skyddsventilation kan pro-jekteras i operationsrum och förutsättningar och begräns ningar för de olika lösningar som finns i dag. *

2014_ rum#4 _ 15

MER FAKTAOM VENTILATION > Människan byter sitt yttersta hudlager var fjärde dygn. Det innebär att cirka 10 000 mikro­skopiska partiklar lossnar från huden varje minut. En tiondel av dessa bedöms bära på bakterier som kan ställa till med svåra sårinfektioner, särskilt vid im­plantatkirurgi. Det betyder cirka 170 cfu/sekund som ska ner till under 2 cfu/s, vilket kräver tät­vävda kläder.> LAF, laminärt flöde, är ström­ning som följer parallella linjer (till skillnad från turbulent, oord­nad, strömning). Bör benämnas UDF, uni directional flow.> CFU, colony­forming unit, är den enhet bakteriehalter mäts i. Att man mäter units (enheter) beror på att bakterier klumpar ihop sig och det är svårt att avgöra om en klump består av en eller upp till fem bakterier. > Lagen som talar om »god hy­gienisk standard« är SFS 1982:763.> För fördjupning, läs Johan Nordenadlers doktorsavhandling »Något om skyddsventilation i operationsrum« från 2010.

»DET SPRIDS FLER BAKTERIER NÄR LÄKARNA RÖR SIG MYCKET, GESTIKULERAR, PRATAR OCH SKRATTAR«

12_ rum#3_2014

Med planerade 20 000 kvadratmeter solpaneler, tre fotbollsplaners yta, blir Locum Sveriges största producent av solel.TEXT Tomas Eriksson BILDMONTAGE Anders Birgersson

Stockholms läns landsting är en stor energi­användare och ett beslut har tagits om att landstinget bör ha en »fastighetsnära« förny­elsebar energiproduktion. Locum gick vidare och en utredning visade att solel var bästa alternativet.

– Vindkraft är för besvärligt, den väsnas och tar plats. Solvärme är krångligt eftersom det kräver installationer och dessutom är som sämst när den behövs som mest. Därför valde vi solel, som är enkelt att installera, har lång livslängd och få delar som kan gå sönder, berättar Mattias Millinger, energicon­troller på Locum.

En förstudie har visat att det på Locums

fastigheter finns 125 000 kvadrat meter tak med god solnedstrålning. Det ledde till ett beslut om att 20 000 kvadrat meter skulle få solceller, till en kostnad av 35–40 miljoner kronor.

Nu har en fördjupad förstudie startat som ska peka ut vilka tak som bör få solcellerna. De viktigaste faktorerna som tas i beräkning är:> Solinstrålning.> Hur mycket det kostar att bygga på taket.> Takets och fastighetens skick.> Planerade byggnationer, så att fastigheten inte kan komma att rivas eller få en extra våning under anläggningens livstid.

Mattias Millinger berättar att allra mest solel för pengarna skulle Locum troligen få om anläggningen lades på så få tak möj­ligt. Men så kommer det inte att bli, de kommer att spridas ut på 5–10 fastigheter. Ett skäl är att det skulle vara svårare att få tillstånd till en enda gigantisk anläggning. Ett annat är att det skulle kunna leda till att anläggningen under gynnsamma omstän­digheter producerar mer el än vad fastig­heten förbrukar.

– Vi får betala betydligt mer för elen än vad vi kan sälja den för så det är bättre att vi själva producerar delar av den el som förbrukas i flera

Locum gör egen el

13 PROCENT BLIR EL De solcellsmodeller som är vanligast på marknaden i dag har en verkningsgrad på 15 procent. Det innebär att 15 procent av solenergin som träffar cellen omvandlas till el, resten reflekteras bort eller blir värme. Dessutom försvinner lite el i systemet, vilket gör att ungefär 13 procent av energin blir el. Det innebär en effekt på 150 watt per kvadratmeter, vilket ger el för hålla i gång två tv-apparater.

2014_ rum#3 _ 13

Med planerade 20 000 kvadratmeter solpaneler, tre fotbollsplaners yta, blir Locum Sveriges största producent av solel.TEXT Tomas Eriksson BILDMONTAGE Anders Birgersson

Locum gör egen el LOCUMS PLANERADE SOLELANLÄGGNINGSTORLEK: 20 000 kvadratmeterKOSTNAD: 35–40 miljoner kronorUPPSKATTAT PRODUKTION: 2,85 gigawattimmar/årUPPSKATTAD VÄRDE AV ELPRODUKTION: 2,85 miljoner/år

18_ rum#4 _ 2014

fastig heter. Eftersom solelanläggningarna har en omvandlare som gör solcellernas likström till växelström kan elen enkelt rinna in som ett biflöde till den stora strömmen av energi, säger Mattias Mill­inger.

En solcellsanläggning på 20 000 kvadrat­meter producerar under en »svensk« sol 1–3 gigawattimmar (GWh) elektricitet per år, beroende på läge, utrustning, väder och andra faktorer. Locum räknar med att den anläggning som planeras ska producera 2,85 GWh per år, ett »högt men realistiskt mål«, enligt Mattias Millinger.

Med en investeringskostnad på 35 till 40 miljoner kronor beräknas investeringen

vara betald på under 15 år. Och då livs­längden är 30 år, blir det minst 17 år med »gratis« el.

Ytterligare en faktor som Locum

har haft att ta ställning till är frågan om tajmning. För solceller blir billigare och bättre för varje år. År 2008 krävdes inve steringskostnaden 60 kronor per watt. År 2013 var den nere i 14 kronor per watt. Och alla vi som har köpt en tv eller dator vet att bättre och billigare grejer väntar runt hörnet om vi kan lugna oss ett halvår. Men nu finns ingen anledning

att vänta längre, enligt Mattias Millinger.– Nu har vi hamnat på en nivå där en

investering i solel är lönsam eftersom den är betald redan efter anläggningens halva livslängd, kanske till och med tidigare eftersom elpriserna snarare lär stiga än sjunka. Dessutom är installationskostna­derna 60 procent av investeringen och de lär inte sjunka. Och även om vi skulle få en lite bättre anläggning för pengarna om vi väntar ett år eller två, så är det år utan elproduktion, säger han.

Att vara Sveriges största solelprodu­cent, med tre fotbollsplaner solceller som producerar 2,85 gigawattimmar som skulle räcka till 570 villors elförbrukning, är imponerande. Men det gör inte Lo­cum och Stockholms läns landsting oberoende av el, långt därifrån. I dagsläget skulle solcellerna stå för 1–1,5 procent av elförbrukning en på 200 GWh i Locums lokaler och verksamheter.

Mattias Millinger hoppas att de första anläggningarna ska ligga på plats och pro­ducera el redan i slutet 2015 eller i alla fall i början av 2016. För att låta bli är inte ett alternativ, oavsett vad förstudien visar.

– Nej, för vi har landstingets krav på oss att producera fastighetsnära energi. Och eftersom vi har så mycket tak har vi oav­sett detta en skyldighet att använda dessa för energiproduktion. *

Den ungefärliga fördelningen av elanvändning i Locums sjukhuslokaler. Den totala elförbrukningen per år är 200 gigawattimmar. KÄLLA STIL 2

FLÄKTAR & PUMPAR40 PROCENT

BELYSNING25 PROCENT

DATORER10 PROCENT

FAKTA SOLEL Linus Palmblad är expert på solel på Energi myndigheten. Rum ställde frågorna du vill ha svar på.Hur bra funkar solel i Sverige?– Den fungerar väl. Om man jämför med de bästa ställena i världen, som Sahara, så producerar svenska solcellsanläggningar ungefär hälften så mycket el, fullt jäm-förbart med norra Tyskland. Problemet i Sverige är att anläggningarna producerar mest under ljusa sommarmånader och minst under vintern då elbehovet är störst.Hur lönsamt är solel?– Investeringskostnaden har halverats på några år, framför allt har solcellerna blivit billigare genom att produktionskapaciteten har höjts. Men i dag tjänar man in kostnaden under en anläggnings livstid. Hur fort det går beror på om ägaren förbrukar all el själv eller får sälja och då få mindre betalt. Även det statliga stödet påverkar lönsamheten.Hur stor del av den svenska elförbrukning-en står solel för?– Några promille.Varför har vi inte mer solel när det är lönsamt?– Antalet solcellsanläggningar hänger ofta ihop med statligt stöd. Det finns bra investerings stöd, men med en begränsad budget, så alla som vill investera får inte pengar. Sedan är det lite krångligt för privat-personer som får ett överskott, det är mycket att sätta sig in i om man ska sälja el.

Mattias Millinger

2014_ rum#4 _ 19

Samverkan för framtiden

– Det behövs även en utbyggd geriatrik, rehabilitering och

avancerad sjukvård i hemmet för att möta

framtidens behov, säger överläkare Erland Löfberg.

BILD CAROLA BURETORP

investeringar >

Arbetet med att strukturera om vården i Stockholm pågår för fullt. Det är det största förändringsarbete som Stockholms läns landsting någonsin har gjort.

År 2018 är Nya Karolinska Solna i full drift. Därmed är en viktig pus­selbit lagd i Stockholms läns lands­tings arbete för framtidens hälso­ och sjukvård som ska vara helt genomfört 2025. När arbetet är genomfört är det tänkt att hälso­ och sjukvården ska komma närmare patien­terna, att husläkarmot­tagningarna ska få en stärkt roll, att psykiatri och somatik ska närma sig varandra och att barn­sjukvården ska utvecklas.

– Planen är också att forskning och utbildning ska pågå i hela sjukvårdsstrukturen och att akutsjukhusen renodlas. En stor del av den mest avancerade sjukvården samlas på Nya Karolinska Solna, säger Erland Löfberg som är överläkare och medicinsk rådgivare på Program­kontoret för framtidens hälso­ och sjukvård (FHS) vid Stockholms läns landsting.

Han förklarar att vissa patienter som i dag vårdas i slutenvård i fram­tiden ska vårdas i öppenvård.

– För att detta ska fungera krävs omfattande utbyggnad av specialist­vård utanför akutsjukhusen. Det be­hövs även en utbyggd geriatrik, rehabilitering och avancerad sjukvård i hemmet (ASiH), säger Erland Löfberg.

Han medger att det finns stora utmaningar. En är att befolkningen i Stockholms län kommer att öka med

350 000 personer till 2020 och när in­vånarna blir fler och äldre uppstår nya och förändrade vårdbehov. Detta sker samtidigt som invånarna tar till sig alltmer information och ställer högre krav på hälso­ och sjukvården.

– Om ett sjukhus inte klarar att följa tidsplanen för omstrukturering­en, påverkas hela systemet. Vi måste därför samverka, säger Erland Löfberg.

Några exempel på åtgärdersom ska vara klara 2018:> Nya Karolinska Solna är i full drift 2018. Detta ställer krav på det övriga sjukvårdssystemet att kunna ta emot den vård som i dag görs på Karolinska Universitetssjukhuset Solna.> De stora akutsjukhusen byggs om med nya behandlingsbyggnader och fler vårdplatser.> Omfattande om­ och utbyggnad

av de mindre sjukhusen utanför akutsjukhusen ska ge fler geriatrikplatser, spe­cialistvård och närakuter.> En ny vårdform in­troducerad: avancerad eftervård som fokuserar på patienter med behov av

medicinsk eftervård och specialiserad omvårdnad.> Utökade möjligheter att vårda pati­enterna i hemmet.> Bättre styrning av ambulanser så att patienterna kommer till rätt vård­nivå och bättre möjligheter för 1177/ Vårdguiden att lotsa patienterna till rätt omhändertagande.

/ CATHARINA BERGSTEN

OM ETT SJUKHUS INTE KLARAR ATT FÖLJA TIDS-

PLANEN FÖR OMSTRUK-TURERINGEN, PÅVERKAS

HELA SYSTEMET

Danderyds sjukhuskommer att få en nyakutvårdsbyggnad,

nya vårdplatser och nygodsmottagning.

Danderyd är ett av deakutsjukhus som ska

ta över delar av den akutvård som i dag görs

på Karolinska Univer-sitetssjukhuset Solna i samband med att Nya

Karolinska Solna öppnar.BILD WHITE ARKITEKTER

VårdmodeGenerellt är de historiska uniformerna inom vården enkla, både hos läkaren, sjuk­sköterskan och annan vårdpersonal. Sär­skilt om man jämför med polis och militär, yrkeskårer med uniformer, blanka knappar och ordnar.

Den vita läkarrocken är yngre än vad man kan tro. Innan förra sekelskiftet användes i stället frack, både vid operation och obduk­tion. Men sedan var det läkarrock som gällde, över kostymen.

Men det finns tidigare exempel på särskilda kläder för läkare. De skrämmande masker

historia >

Svante Nilsson och Hasse Blomberg förbereder en operation på Norrtälje sjukhus 1980. De korta ärmarna är viktiga för vårdhygienen.

Barnmorskor på Sachsska barnsjukhu-set, som bär Sophiahemmets karakteris-tiska hättor. Skolan instiftades 1889 av drottning Sofia. Troligen 1930-tal.

Hygien och professionalitet är vård­uniformernas främsta funktioner.

Men hur detta har tolkats skiljer sig genom historien, i takt med att

modet och vården har förändrats. TEXT Sanna Samuelsson

BILD Landstingets arkiv

som pestläkarna bar under 1600­talet är väl­kända. Den långa »näbben« på masken fylldes med örter och oljor för att dämpa lukten.

Den klassiska läkarrocken markerade expertis och trygghet. Avståndstagande och formalitet, skulle andra säga. Åsikterna är många, men enligt Socialstyrelsens riktlinjer som kom 2007, så får endast kläder med korta ärmar användas i kontakt med patienten, på grund av smittorisken. Detta exkluderar läkar­rocken, men den kan användas i andra sam­manhang än patientkontakten.

De första sjuksköterskeuniformerna i

Sverige lanserades under 1860­talet, när det blev ett särskilt yrke. Uniformen skulle ut­stråla kristna värderingar och göra skillnad mot de sjukvakterskor och pigor som tidigare hade vårdat sjuka. Uniformen bestod av en

prydlig men enkel blå bomullsklänning med stärkt krage, bomullsförkläde och

en hätta, liksom en examensbrosch. År 1925 byttes den höga stärkta kragen mot en lägre så­dan, då den var obekväm och hindrade i arbetet. Beslutet föregicks dock av en debatt, då den låga

kragen sågs som omoralisk.År 1950 utexaminerades de första manliga

sjuksköterskorna. Då accepterades inte byxor på sjuksköterskor inomhus, men Svensk sjuksköterskeförenings fullmäktige löste det genom att använda den skidbyxa som fanns till utomhusuniformen.

År 1978 beslutade Stockholms läns landsting om att köpa in byxor till all kvinnlig personal. Det kan tyckas sent, med tanke på hur accep­terade byxor var som kvinnoklädsel då, men frå­gan handlade inte bara om konservatism utan

2014_ rum#4 _ 21

också om ekonomi. Att köpa byxor till all kvinn­lig vårdpersonal var en kostnad. Strumpbyxorna betalade nämligen personalen för själva.

Frågan debatterades flitigt under slutet av 1970­talet, bland annat i Stockholms läns landstings tidning Kompressen. En icke namngiven insändare skrev 1976 syrligt: »Hur många kronor som skulle kunna tjänas in på att den manliga personalen övergår till kjol, finns det dessvärre ingen beräkning på«. (Kompressen 10­1976).

I dag bär inte sjuksköterskor en särskild dräkt, utan den varierar på olika sjukhus, samma gäller för läkarna. Namnskylten avgör om det är en undersköterska, sjuksköterska eller läk­are som står framför dig. Den vita färgen har fått sällskap av till exempel grönt och blått.I kampen mot multiresistenta bakterier på sjukhusen har uniformerna fått en ny aktuali­tet. All vårdpersonal ska ha korta ärmar vid kontakt med patienten. Det underlättar hand­hygienen, som är mycket viktig. Ingen yrkes­grupp bär ringar, klocka eller armband till den kortärmade arbetsdräkten, men piercingar är okej i läkta hål, liksom huvudduk om snibbar är ordentligt fastsatta. Kläderna fortsätter att spegla vår tids vård. *

Vårdmode

1965. Sjuksköterskehättan hölls på plats med nålar, samt den korta uniformen som bars med strumpbyxor till. På bilden översjuksköterska Sonja Rönn på Beckomberga sjukhus.

Läkaren Jerzy Einhorn bär läkarrock och kostym med slips under. Rocken skulle signalera professionalitet och expertis. Troligen 1970-tal.

1975. Vårdpersonal på Handens sjukhus.

22 _ rum#4_2014

aktuella projekt > fråga locum >

Vad gör Locums miljöcontrollers?– Vi är fem miljöcontrollers som arbetar inom tre olika arbets­områden; bygg, fastighetsförorening, drift. Bygg kontrolle­rar miljöfrågor i byggprojekten. Fastighetsförorening stödjer projekt ledningen vid rivning och ombyggnad, när det kan finnas inbyggda föroreningar som asbest eller PCB. Jag jobbar på driftområdet. Tillsammans med driftcontrollers följer jag upp miljökraven i driftentreprenaderna, som avfalls­ och kemikalie­hantering, samt tillståndsfrågor vid miljöfarlig verksamhet.

Vilka är driftens stora utmaningar inom kemikalieområdet?– Nu lägger vi stor energi på att inventera och rensa ut värsting ar på landstingets utfasningslista. Den innebär att ett antal kemikalier ska vara utfasade till 2016, exempelvis kadmium, kvicksilver, silver, triklosan och antimögelmedlet dimetyl fumarat. Arbetet rapporteras i systemet KLARA, som alla upp handlade driftentreprenörer nu kan hantera.

Vilken är er uppgift inom avfallsområdet?– Vi ska följa upp att lagring, transport och mottagning av far­ligt avfall, exempelvis kemrester och oljefilter, görs på rätt sätt.

Hur kontrollerar ni att kraven i upphandlingarna följs?– Genom driftmöten med entreprenörer och in­spektionsronder.

Vilka rapporteringsskyldigheter har ni?– Vi rapporterar vårt arbete till landstingets miljöavdelning TMR och användningen av köldmedier till kommunernas miljöförvaltningar. Koldioxidut­släpp från reservkraften rapport­eras till EU genom Energimy­ndigheten och vår miljöfarliga verksamhet till Naturvårdsverket.

När kan man kontakta dig för att be om hjälp?– Exempelvis om man undrar om man får använda en viss produkt. Eller om man behöver hjälp med kemikaliehantering, som om man hittar en omärkt dunk med vätska.

Petra KarlssonMiljöcontroller

Miljökoll på driften

Vill du veta mer om Framtidsplanen för hälso- och sjukvården i länet? Besök: www.sll.se/framtidsplanen

Södersjukhuset >Fortsatt rivning

För att få plats med de nya bygg nader som ska uppföras på Södersjukhusets västra sida rivs det gamla försörjningskvar­teret. Förbere delser görs också i form av lednings omläggningar och provisoriska byggnader för strömförsörj ning, godsmot­tagning och kyla.

Danderyd/Gynkliniken >Hyresgästanpassning genomförs En hyresgästanpassning av Kvinno klinikens lokaler i byggnad 13 på Danderyds sjukhus genom­förs. Två våningsplan renoveras, varav det ena, som inrymmer Gyn­akuten, invigdes i våras. Nu pågår arbetet med att färdigställa resten, inför slutbesiktningen i februari. Fasaden upprustas tekniskt parallellt med projektet, med upp­gradering av el, VVS, brandlarm, sprinkler, fönster och fasad.

Karolinska Huddinge >Anpassning av ERCP/Angio-labbPå Karolinska Huddinge byggs nya labb­ och operations­salar för ERCP­ och Angio­labb. I projektet ingår även

manöverrum, uppdukningsrum, desinfektions rum, teknikrum samt rum för telemedicin och

granskning. Dess utom byggs nya rum för konferens och personal­ytor. Lokalerna är cirka 600 kvadrat meter och ligger på plan 4 i hus C2. Projektet plane­ras bli klart sommaren 2015.

Jakobsbergs sjukhus >Ombyggd entré medbättre tillgänglighetJakobsbergs sjukhus får den första entrén som har färdig­ställts enligt Locums nya koncept program för sjukhus­entréer, ett arbete som beräknas stå klart i december. Där ska ett nytt servicecenter samt kafé inrättas. Entréhallen får en ny inredning samt nytt ytskikt, bland annat ett golv i natursten.En ny receptionsdisk har tagits fram i samband med koncept­programmet, som är öppen samt höj­ och sänkbar.

Arkitektur- och designcentrum > Bruna husFör den som inte helt vill koppla bort arbetet med fastigheter, så kan Rum tipsa om utställningen Rum för alla, där pepparkakshus ställs ut på Arkitektur­ och designcentrum. Inlämnade hus kan tävla i tre grupper: 1. Arkitekter, formgivare och bagare. 2. Upp till 12 år. 3. Andra som bakar.

Läs mer:www.locum.se/aktuellaprojekt

BILD OLOF HOLDAR

BILD OLOF HOLDAR

BILD WESTER+ELSNER

BILD

AN

NA

MO

LAN

DER

2014_rum#4 _ 23

På Södersjukhuset uppgraderas nu kraftförsörjningen med två nya kraftstationer. Det skapar en redundans inom systemet, vilket är en del av Socialstyrelsens krav »Det robusta sjukhuset«. Om den ena fallerar, finns den andra att tillgå.

I projektet ingår en kraft­station som byggs på Sachsgatan, under sjukhusets matsal, samt en under huvudentrén. Spräng ning för den förstnämnda har redan gjorts, och planering för den an­dra pågår.

I samband med projekten genomförs förberedande arbeten som ska möjliggöra omkopp ling till det nya systemet, som schakt­

arbeten och omdragning av kab­lar. Efter att båda kraft stationerna är byggda kommer omkopp lingen att påbörjas. Det är den som kom­mer att påverka vården mest, med planerade strömavbrott. Inför pro­jektet har man haft kontakt med och besökt Danderyds sjukhus och Akademiska sjukhuset i Upp­sala, som tidigare har genom­fört liknande förändringar, för kunskaps överföring och minsk­ning av påverkan på vården.

Under sprängningarna, som har pågått under sjukhuset, har projektet haft ett informations­samarbete med Södersjukhuset och Locums kommunikations­avdelning.

Danderyd >Nya jourrum på akutmottagningNya jourrum för personalen på Akutmottagningen har byggts på plan 1 i byggnad 22. Nya personalrum har också byggts i anslutning till de fyra jourrummen, som har total­renoverats inför flytt.

Person alen har varit med och valt ut foto tapeter med natur­motiv för att göra lokalerna mer ombonade.

Löwenströmska sjukhuset >Dialysmottagningen med fler vårdplatserDialysmottagningen på Löwenströmska sjukhuset har fått nya lokaler. Vårdplatserna har ökat från 14 till 16, vilket inkluderar fler enkelrum än tidigare.

Patient säkerhet och arbets­miljö förbättras därmed.

Danderyd >Nytt cykelgarageoch nya laddstolparEtt antal parkeringsplatser för cyklar installerades i oktober i anslutning till hus 13 på Dande­ryds sjukhus.

I samband med detta har även laddstolpar för elbilar plac­erats ut.

– Vi har haft informations­möten med verksamheterna, pratat med dem och haft rundvand ringar. Vi har även in­formerat på digitala skärmar och på intranätet. Det har fungerat bra, trots att vi har sprängt direkt under sjukhuset har vi inte fått klagomål, eftersom personalen har vetat när, hur och varför det sker, säger Valid Hatami, projekt­ledare på Locum.

Personal på SÖS och BUP samt förskolan som ligger i anslut­ning till Södersjuk huset har fått komma på studie besök till den sprängda tunneln vid Sachsgatan.

År 2017 planeras kraftsta­tionerna vara färdiga för drift.

Jonnie Sandborg, drifttekniker på Caverion, kollar kontrolltavlan. BILD OLOF HOLDAR

SÄKRARE STRÖMFÖRSÖRJNING Södersjukhuset >

klara projekt >

BILD OLOF HOLDAR

24 _ rum#4_2014

konst i vården > viktig konstskatt på Danderyds sjukhus

Danderyds sjukhus hyser många konstskatter, särskilt från 1950-talet, 70-talet och det senaste decenniet. Sjukhuset invigdes 1964. Att det bygg-des just då kan ses på de många konstverk som uppfördes i samband med det. Särskilt utmär k-ande är Arne Lindbergs konkretistiska mosaik -vägg i entrén i byggnad 8, med sina strama vinklar i rött, blått, svart och vitt, upp förda 1957. Andra verk från den perioden är Christian Bergs »Födelsen«, en stenskulptur som upp-fördes 1965, och som nu finns på norra delen av sjukhus området. Skulpturen har blivit något av ett kännetecken för Danderyds sjukhus, och är ett fint exempel på Bergs abstrakta skulpturer.

Under 1970-talet började även de utrymmen som inte användes av den bredare allmänheten att utsmyckas, som korridorer, vårdavdelningar och kulvertar. Willie Webergs målade verk på kakel-plattor, »Havslandskap«, som finns i simhallen på den geriatriska kliniken, är ett exempel på det.

På Danderyd finns i dag mycket samtida konst, med nya tekniker och motiv. Ett exempel är »Minnen från Sörtjärn« av Fredrika Linder, som pryder Neonatalavdelning 20. Ett annat exempel är »Asklepios tempel« av Lisa Petrelius, som finns på Onkolog- och hematologmot-tagningarna. Konstnären har inspirerats av de grekiska templen som en plats för helande och läkekonst. Verket tar bland annat formen av ett stort akvarellmålat glasparti i väntrummet.

Konsten på sjukhusen i Stockholm speglar ofta den tid då de byggdes, och perioder då stora ombyggnationer har skett. Detta beror på den regel som praktiseras av Stockholms läns lands-ting där upp till två procent av produktions-kostnaden för byggprojekt ska läggas på konst-närlig utsmyckning. Stockholms läns landsting har därför en av Sveriges största konstsamlingar av modern och samtida konst.

/ SANNA SAMUELSSON

»Havslandskap« av Willie Weberg från 1976 vid bassängen i byggnad 42, Danderyds sjukhus. BUS/2014. BILD OLOF HOLDAR

»Minnen från Sörtjärn« av Fredrika Linder från 2009, på Neonatalavdelning 20, Danderyds sjukhus.

BUS/2014. BILD PER MANNBERG