så presenterar vi vår plan för almänheten från pdf till gis

NOVAPOINT ANVÄNDARTRÄFF 2016 │Stockholm 28-29 januari

Från PDF till GIS Så vill vi presentera våra planer Linda Granqvist Hässleholms kommun

Presentatör

Presentationsanteckningar

Jag ska redogöra för hur vi jobbar för att få med oss all den information som finns i en plankarta skapad i Novapoint till vår databas för att kunna användas i karttjänster och framtida e-tjänster inom samhällsbyggnad.


• Hur vi jobbar • Att tänka databas • Vinster

⁻ Idag ⁻ Framtida

Agenda

Presentatör


Detta är de delar jag tänkte tala om. Först ska jag gå igenom hur vi praktiskt jobbar med planer hos oss när det handlar om den delen som har med plankartan och kopplingen till lagringen i databasen att göra. Jag ska också tala om några saker man kan tänka på när man skapar en plankarta för att det ska fungera i databasen. Vilka vinster som lagring av planen digitalt och uppbyggnaden av en markanvändningsdatabas ger. Vad vi ser idag och i framtiden för våra användare.


Mät- och GIS avdelningen är delaktiga i planprocessen • Geodatamöte • Kontroller • Export och Import

Hur vi jobbar

Presentatör


Hur jobbar vi då? Tidigare har mät och GIS tagit emot beställningar på grundkarta och inte alltid vetat vad som är viktigt för just denna plan. Produkten grundkarta har varit det viktiga. Man har skapat en grundkarta/grundmaterial utifrån den beställning man fått, inte haft en tydlig dialog med planarkitekten. När planen vunnit lagakraft har vi fått den för att tolka in den i databasen och då enbart linjer och vissa texter och symboler. Den analoga plankartan skannades och gjordes åtkomlig digitalt. En del frågetecken uppstod, främst vid tolkningen av linjerna till databasen. Men vi ville ändra på detta, vara mer delaktiga. Främst för att göra rätt saker, men också för att planarkitekten ska få ett så bra underlag som möjligt att jobba med redan från början. Vi vill att rätt detaljer ska kontrolleras, både i kartdatan och på fält. Vi vill också diskutera och uppmärksamma tekniska problem så att det inte blir några tolkningsfrågor i den lagakraft vunna kartan. Jag har delat upp det i tre delar: Geodatamöte, Kontroller och Export/Import.



Hur vi jobbar

Presentatör


Vi börjar med ett Geodatamöte som vi har infört vid starten av planarbetet. Till detta möte kallas personal från Gis-, mät och lantmäteriavdelningen. Vi har kommunalt lantmäteri i vår kommun så vi sitter på samma förvaltning.


Geodatamöte

Hur vi jobbar

Presentatör


På det här mötet diskuterar vi: Planens syfte, för att få en uppfattning om vad som ska göras och varför. Vilken typ av planförfarande som är aktuellt. Så att vi vet i vilket skede grundkartan ska tas fram. Men vi uppdaterar grundinformationen i databasen tidigare. Var den aktuella planen hamnar i prioriteringen, för att vet om någon är mer bråttom än någon annan. Vi tittar på planens avgränsning för att se var nuvarande planer har sina begränsningar. För att undvika att det blir små rester kvar av underliggande planer eller hål. Om det är något speciellt som är viktigt och behöver mätas in. Te x kanske några träd som ska bevaras, något område där fler höjder behöver tas, någon mur som är viktig. Vi tittar på fastighetsindelningen för att se vilken kvalité som gränserna har och om det finns någon med sämre noggrannhet som behöver kvalitets höjas. Vi skriver protokoll på detta möte som läggs in i planärendet.



Hur vi jobbar

Presentatör


Sen under planarbetets gång så gör vi kontroller på plankartan, p g a att vi vill att plankartan ska vara helt rätt, även tekniskt, när den vinner laga kraft så att vi så snabbt som möjligt kan lagra den i databasen och på så sätt också göra den tillgänglig för andra. Det är också bra om någon annan än planhandläggaren tittar på planen för att se den med andra ögon och på så sätt upptäcka frågetecken. Detta gör vi även på de planer som konsulter gör till oss. Syftet med kontrollerna är även att kunna ge feedback och vara ett stöd till planarkitekterna när det gäller arbetet i Novapoint.


Under arbetets gång görs kontroller på planerna • Planområdet

Hur vi jobbar

Kontroller

Presentatör


Det vi tittar på är: Planområdet: Så att det inte finns små områden kvar av gamla planer. Detta diskuterar vi även på geodatamötet men planområdets avgränsning kanske inte alltid var riktigt klar då och kan ha ändrats under arbetets gång.


Planområde

Presentatör


Det vi vill undvika är att det finns små rester kvar av gamla planer. Här har vi ett exempel.


Planområde

Presentatör


Ett exempel till. Det blåa området anger inom vilket område som planen fortfarande gäller. Men i vissa fall så får det vara kvar små områden, det kan finnas anledningar som man inte kan påverka då får det helt enkelt bli så. Men vi jobbar för att undvika det.


Under arbetets gång görs kontroller på planerna • Planområdet • Användning och egenskapsgränser

Hur vi jobbar

Kontroller

Presentatör


Vi tittar på: Användning och egenskapsgränser så att det inte blir några konstiga ytor kvar även här utanför den nya planen.


Användning och egenskapsgränser

LOKALGATA

Presentatör


Exempel på ytor som vi vill undvika finns kvar. Lokalgata


Användning och egenskapsgränser

Presentatör


Exempel på ytor som vi vill undvika finns kvar. Bostäder I detta fall så var det väldigt bråttom med planen och om man då skulle tagit med denna lilla hörna som i verkligheten är en cykelväg eller väg så hade planprocessen tagit längre tid, och därför prioriterades det bort.


Under arbetets gång görs kontroller på planerna • Planområdet • Användning och egenskapsgränser • Snappning mot rätt gränser

Hur vi jobbar

Kontroller

Presentatör


Snappning mot rätt gränser är också viktigt. Om planlinjerna ska gå i fastighetsgränsen så tittar vi så att de verkligen ligger i gränsen och att de är snappade mot rätt brytpunkter. Här måste man tänka databas, ska man i framtiden göra analyser på t ex berörkrets så är det viktigt att linjerna ligger rätt.


Snappning mot rätt gränser

Fastighetsgräns

Planlinje

Presentatör


Ett exempel. Här är det också viktigt att om avstyckningarna görs senare än planen så måste plangränsen och fastighetsgränsen sammanfalla om förrättningen görs i enlighet med plan. Och då får man i det läget kontrollera att linjerna sammanfaller när förrättningen är klar. Och det har vi infört som en aktivitet i förrättningsprocessen.


Under arbetets gång görs kontroller på planerna • Planområdet • Användning och egenskapsgränser • Snappning mot rätt gränser • Topologi kontroll - Kopplade ytor

Hur vi jobbar

Kontroller

Presentatör


Topologi kontroll - Kopplade ytor: Vi tittar på att alla ytorna i plankartan är kopplade som de ska och att det inte finns några topologifel.


Topologikontroll

Presentatör


Det vi vill se är att linjerna är gjorda på ett topologiskt riktigt sätt. Detta är ett krav för att det ska bli rätt när vi lagrar det i databasen. Använd verktygen Sök beteckningar för att se om alla ytor är kopplade. Använd verktyget Omdefiniera ytor för att få fram eventuella felmarkeringar. Jag tycker att det fungerar bra med Topoclean-markeringarna som kommer upp. Dock är de magenta-färgade lite osäkra, eftersom de även dyker upp på linjer som ligger utanför bildytan då man kopplar, men inte är felaktiga. Nu jobbar vi i version 18.30 fp4, vet inte om det ser annorlunda ut i senare versioner.


Under arbetets gång görs kontroller på planerna • Planområdet • Användning och egenskapsgränser • Snappning mot rätt gränser • Topologi kontroll - Kopplade ytor • Text i ytor samma som i legenden

Hur vi jobbar

Kontroller

Presentatör


Vi tittar på: Att bestämmelsetexten i de kopplade ytorna är samma som i legenden: Ibland kan det komma in en sen ändring och då kanske man bytt texten i legenden utan att göra det i ytorna för att man har tyckt att det går snabbare. Men detta fungerar inte om vi ska lagra i databas eftersom då lagras den text som finns på ytorna och inte den som står i legenden.


Text i ytor samma som i legenden

Skapa en ny legend och jämför.

Presentatör


Detta görs enklast genom att skapa en ny legend och jämföra den som finns i plankartan sen tidigare med den nya.



Hur vi jobbar

Presentatör


När planen vunnit laga kraft så kan vi ta och lägga ner den i databasen. Och eftersom vi tidigare under processen redan kollat plankartan ska det gå lätt att exportera och lagra den i databasen. Ev gör vi en snabbkoll på legenden som jag pratade om tidigare.


• Laga kraft – registrering i planregistret • Export steg 1 • Export steg 2 • Import till Industrimodell

Hur vi jobbar

Export och Import

Presentatör


Det första som måste göras är registrering i planregistret så att planen får en officiell aktbeteckning, detta gör vår lantmäteriavdelning.


Hur vi jobbar

Export och Import

Presentatör


I Novapoint filen så går vi sen in och registrerar all den administrativ information som vi vill ha med. Här är plannumret viktigt, det är nämligen det som blir projekt-id i databasen. Vi ha valt att ha den officiella aktbeteckningen som plannummer och det är därför registrering i planregistret behöver ske först. Sen för vi även in lagakraft datumet och annan info som vi vill ha med. Mycket av denna info kan även planarkitekten tidigare ha lagt in. Jag kan även tänka mig att bocka för de handlingar som finns till planen, för att ha alla info samlad på ett bra ställe. En sak som jag saknar eller inte har hittat är var vi kan registrera om planavgiften är erlagd eller om den ska ingår i bygglovsavgiften senare. Hos oss har vi i många fall missat detta och skulle nu vilja kunna visa det som ett lager i kartan till våra verksamhetssystem.


Hur vi jobbar

Export och Import

För att titta på resultatet välj att visa terrängmodell.

Steg 1

Presentatör


Exporten sker i två steg. Steg 1 är export från DWG till Quadri-databasen. När den är gjord kan man gå in och titta på hur exporten ser ut (alltså vilka objekt som blivit exporterade), via verktyget Terrängmodell – Visning/Redigering.


Presentatör


Här kan man visa de objekt man exporterat på olika sätt för att se att det ser rätt ut. Här är en bild med alla de objekt som jag exporterat. Linjer och punkter.


Presentatör


Här är bilder på de olika topologinivåerna som finns. Allt bygger på yttopologi med 4 st samverkande topologier. Planområde Användningsområden Egenskapsområden Administrativaområden för del av plan (visas inte i denna bild)


Presentatör


Här är en bild som jag lånat av Christina som visar de olika topologinivåerna och vilka linjer som tillhör vilka områden. En av fördelarna med att lagra data med topologi är att det blir ingen dubbellagring av linjer. Ytorna skapas automatiskt i systemet utifrån linjer och centroider. Bilden ska kompletteras på de administrativa gränserna med egenskapsgränser också. Om man skulle jobba utan topologi, alltså med ytor skulle en ev förändring kunna generera att man är tvungen att justera tre stycken linjer/ytor som ligger ovanför varandra.


Hur vi jobbar

Export och Import Steg 2

Presentatör


När man ser att allt blivit rätt i steg 1 så gör man nästa steg som är Quadri till Oracle. Här ser vi att projektets namnet blir plannumret som vi angav i de administrativa bestämmelserna. Projektets syfte är att alla linjer och centroider som ingår i denna export tillhör detta projekt och får det som ett attribut i databasen. Detta kan man ha användning av om man vill plocka fram just en specifik plan ur databasen.


Hur vi jobbar

Export och Import Import till industrimodell

Presentatör


Vi i vår kommun jobbar med industrimodeller i Oracle för att lagra vårt data. Så för att få in det rätt enligt den strukturen så gör vi en import till den industrimodell som vi hos oss kallar Novaspatial och är utvecklad av CADQ. Nu skapas automatiskt också ytor utifrån de linjer och punkter som kom från tidigare export. Allt enligt de topologinivåer som jag visade. När importen är klar så kontrollerar vi även här topologin för att se att anslutningen till övriga planer stämmer. Det är också på gång en funktion som gör att underliggande planlinjer bryts och raderas automatiskt. Det enda man behöver ta hänsyn till är vilka centroider som ska finnas kvar, raderas eller flyttas. Det ska blir spännande att se hur den fungerar. Jag tror att CADQ är klara och jag ska på en visning om några veckor.


Resultat

Presentatör


Resultatet blir nu: Tidigare hade vi planlinjerna tolkade i databasen som linjer med vissa texter och symboler.


Resultat

Presentatör


Det vi får nu är ytor med all den info som finns i plankartan som skapades i Novapoint. Också möjlighet att skapa layout som påminner om plankartans, igenkänningsfaktorn är viktig.


Resultat

Presentatör


Det finns möjlighet att se vad de olika beteckningarna betyder. I dagsläget har vi ingen färdig funktion för att få fram all info på ett snyggt sätt men just nu jobbar vi på det.


Att tänka databas

Presentatör


Jag skulle vilja passa på att tipsa om en sak som är bra att tänka på när man skapar nya planer. Eftersom planinformationen ska användas på ett lite annat sätt än vad de har gjorts tidigare när det var en pappers produkt och pdf-fil. För att det ska bli rätt i databasen måste varje yta innehålla alla de bestämmelser som gäller för just det området. Det jag tänker på är främst de bestämmelser utan beteckning, som enlig texten överst gäller för hela planområdet. Det är viktigt att vara tydlig för vilken yta det gäller i Novapoint filen. Gäller det på alla så ska det in på alla ytor. Tänka på hur planen ska användas av andra. Att det tydligt ska framgå vad som gäller för varje område i planen.


• Ledtiden från att planen vinner lagakraft till dess att den finns tillgänglig i våra kartsystem minskar avsevärt.

• Kvalitetssäkrad plankarta • Kvalitetssäkring mot konsulter • Planinformation lagrad i databas

Vinster

Idag

Presentatör


Vilka vinster ser vi då med detta sätt att arbeta? Vi ser idag att ledtiden från att planen vinner lagakraft till dess att den finns tillgänglig i våra kartsystem minska avsevärt. Vi får en kvalitetssäkrad plankarta. Där vi har undvikit bl a tekniska fel. Vi får en kvalitetssäkring även mot de konsulter som hjälper oss. Men framförallt får vi all planinformation lagrad i vår databas och på så sätt göra det möjligt för andra system att använda sig av denna information.


Externt • Tjänster till allmänheten för att de

själva ska kunna se vad de får bygga på / använda sin fastighet.

• E-tjänster • Lediga villatomter, vilka regler finns på

den fastighet man är intresserad av. • Leverera enhetlig data till

infrastrukturbyggare

Internt • Enklare för bygglovshandläggarna

att se vad som gäller där en ansökan eller fråga kommit in. Minskade handläggningstider

• Verksamhetsutveckling i detaljplaneplanprocessen, kvalitetssäkra planer

• Analyser • Statistik

Vinster

Framtida

Presentatör


De framtida vinster som vi ser med att bygga upp en markanvändningsdatabas är, om man tittar externt mot allmänhet och företagare. Det digitala samhället idag ställer högre krav på att kunna göra ärenden just digitalt. För vår del innebär det att vi vill kunna erbjuda tjänster där allmänheten själva kan se hur de får bygga och använda sin fastighet. Vi behöver kunna erbjuda E-tjänster för smidigare bygglovshantering mm. Där det finns lediga villatomter behöver intresserade kunna se hur man får lova att bygga, för att se om det passar just deras projekt. Vi behöver kunna leverera data enhetlig data till infrastrukturbyggare som inte är enbart en pdf. Men även internt ser vi stora vinster: Det ska förenkla arbetet hos bl a bygglovshandläggarna, de ska enklare kunna se vad som gäller där en ansökan eller fråga kommit in. Detta resulterar i sin tur i minskade handläggningstider. Vi ser att det kan utveckla verksamheten i detaljplaneprocessen, genom att vi en kvalitetssäkring av planer. Det kommer att bli lättare att göra analyser och få fram mer tillförlitligt resultat Samma sak gäller med statistiken.


Politiska mål

Presentatör


Politikerna i Hässleholms kommun har satt upp tydliga mål för vår verksamhet. Här kommer markanvändningen in som en del för att kunna nå dessa mål. T ex så är ett mål att tillgängligheten ska öka. E-tjänster ska underlätta arbetet och då krävs det en bra databas som kan få fram den efterfrågade informationen. Ett annat är att handläggningstiderna ska minska och vi ser att en digitalprocess kan ge stora effektiviseringar i arbetsprocessen. Den skulle också göra det möjligt att ta fram e-tjänster, vilket bidrar till att uppfylla det politiska målet att den digitala tillgängligheten ska öka.


Frågor?

Presentatör


Vill börja med att poängtera att vi precis har infört följande sätt att arbeta så alla delar har ännu inte satt sig och alla frågetecken är inte utredda. Men vi känner ändå att vi är på god väg att hitta en bra lösning.


FRAMTIDEN PÅGÅR!

så presenterar vi vår plan för almänheten från pdf till gis

Technology