sammanfattning till provet

7/29/2019 Sammanfattning Till Provet

http://slidepdf.com/reader/full/sammanfattning-till-provet 1/18

Sammanfattning till provet StadsbyggnadMedeltidsstaden. Städer anlades för det mesta i anslutning till viktiga handelsvägar. Stadsplanen

påminde om ekrarna i ett hjul som utgick från en centralt placerad kyrka. Kamstaden förekommer

också som Sigtuna där tomterna utgår från en centralt placerad gata.

Gamla stan i Stockholm har kvar ett medeltida gatumönster, även om få byggnader härstammar från

medeltiden.

Nytt byggmaterial var tegel. Det vanligaste materialet i huset var dock trä, med torvtak.

Rutnätsstaden 1600-1850

Under framförallt svenska stormaktstiden anlades flera nya städer som Göteborg (1621), Karlskrona.Gatorna skulle vara raka och placerade i ett rutmönster och inte anpassas efter terrängen. Torg

skapades på tomma kvarter. Dit förlades rådhuset, kyrkan och andra officiella byggnader. Idealen

bakom de raka gatorna var rationalitet och upplysning.

Byggnadsmaterialet var för det mesta trä, ibland med puts för att minska brandrisken.

Efter 1700 kom den begynnande industrialismen. Människor flyttade in från landsbygden för att

arbeta i de nya fabrikerna. Vid sidan av fabriker var andra nya byggnader i staden under den här

tiden Sjukhus, Skolor och fängelser.

De dominerande arkitekturstilarna under den här eran var romersk insp barock rokoko ochimperiestil.

1850-1900 Industristaden

Industrialismen tog fart. Fler människor flyttade in från städerna och bostatte sig i oplanerade

kåkstäder runt de växande städerna. Det här ledde till en öka risk för stadsbränder och problem med

hälsovården.

1874 fick Sverige sin första byggnadsstadaga som kompletterade med hälsovårdsstadaga.

Byggnadsstadagens huvudsyfte var att minska brandrisken. Bredare vägar, lättare att ta sig fram istaden och plantering av lövträd i brandgator.

Fler nya byggnader kom till staden. Muséer, Garnison, Bryggerier, Järnvägsstation. Den moderna

stadens byggnader började växa fram.

1900-1950 Förorterna växer fram

Villasamhällen började växa upp en bit från staden, tack vare att järnvägen möjliggjorde pendling.

Trångbodhet svår i städer. Sverige gick från att vara fattigt till att bli rikt.

Bostadsbyggande tog fart och standarden ökade med centralvärme, baddum, wc i lägenheterna.Sopnedkast.



Under den här eran såg vi två väldigt olika arkitekturstilar. Första blev Storgårdskvarteret populärt.

Storgårdskvarteret var en reaktion mot rutnätsstadens ofta små och mörk gårdar. Istället byggdes

det friare med stora grönområden mellan husen. Gator kunde följa terrängen. Tyvärr blev

lägenheterna rätt mörka eftersom husen var tjocka.

Funkisen kom som en reaktion mot Storgårdskvarteren och det som inte var ”rationellt”. Funkisenbetonade nyttan med arkitektur och förde fram ljusa lägenheter.

Under slutet av den här eran började förortscentra som Vällingby att byggas som kom att bli

uppmärksammade över Sveriges gränser.

1950-1975

Landsbygden avfolkas i allt högre takt, människor flockas till storstäderna och det uppstår

bostadsbrist.

Välståndet ökar och Sverige blir ett av världens rikaste länder.

Biltrafiken ökar lavinartat. Inom stadsplaneringen börjar man skilja mellan trafik och gående. Stora

motorleder för biltrafik drogs runt städerna.

Bilen möjliggjorde nya köpcentrum utanför staden som Willys.

1965 startades Miljonprogrammet. Syftet var att med rationella och industriella metoder bygga bort

bostadsbristen genom att bygga 1 000 000 nya lägenheter mellan 1965-1975

Vanliga hus var punkthus och skivhus. Punkthusen var ofta 8-12 våningar höga. Skivhusen 8-11

våningar höga.

Bostadsbyggandet var högt industrialiserat. Det innebär att det traditionella hantverket i stort sett

försvann.

Mot slutet blev människor trötta på storskaligheten och slutet av miljonprogrammet markerades av

en mer småskalig bebyggelse.

1975-2010

Offentliga sektoron som dagis, vård expanderade kraftigt.

Miljöfrågor blev viktiga.

Efter miljonprogrammet fanns inte längre en akut bostadsbrist.

Köpcentra och kontorsområden utanför stadskärnorna blev vanliga.

Med globaliseringen försvann en hel del industrier, eftersom enklare tillverkning flyttade till

låglöneländer. Samtidigt transporterades mindre varor med båt.

Det här gjorde att attraktiva hamnområden gjordes om till bostadsområden.



Hammarby sjöstad.

Den storskaliga och likformade arkitekturen från miljonprogrammet bröts upp till att innehålla

många olika typer av hus.

Olika typer av husEnplansvilla



enplansvilla

Parhus



Radhus

Äldre stenstadens hus. Sammanbyggda flerbostadshus. 3-5 våningar. Innergårdar. Slutet kvarter.

Nyare stenstadens hus. 1990-talet. Friare kvarter. Friliggande flerbostadshus.

Lamellhus. Friliggande flerbostadshus. Sk smalhus byggdes mycket på 30-talet. Byggdes oftas i

grupper. Där husen var vinkelräta mot varandra.



Lamellhus



Smalhus

Punkthus med ett gemensamt trapphus. 4-5 våningar under 30-40 talet. 50-talet och framåt 8-10

våningar.

Skivhus. Oftast parallellställda 8-9 våningar. Hela stadsdelar kunde bestå av liknande hus.

Miljonprogrammet.



Skivhus.



Loftgångshus. 70-80 talet. 2-3 våningar.

Olika stadsplaner

Rutnätsplan

Lätt att orientera sig i. Huvudgator bredare. På vissa ställen löpte gatorna som ekrar i ett hjul. (ett

exempel på det här är gatorna som strålar samman runt stureplan)

Storgårdskvarter

1910-20 talet. Slutna kvarter med trädgårdar inuti. Hushöjd mellan 3-4 våningar. Ofta mörka

lägenheter.

Funktionalism smalhus (modernism)

1930-40 Parallellställda smalhus 3-4 våningar höga. Anonyma och likformiga.

Funktionalism storskalighet (modernism)

1960-70 Upp till 10 våningar höga. Punkthus och skivhus vanliga. Gautnät och gångnät separerades.

Ofta anlades de nya stadsdelarna i utkanten av staden nära naturen.

Postmodernism

Slutet av 70-talet och 80-talet. Småskaligt. Slutna kvarter.

Nymodernism2000-talet framåt. Förtätning med exklusiva bostäder. Glas, svart fasad. Gärna sjöutsikt. Kvarteren

öppnades upp. Större arkitektonisk variation. Olika höjd och stil på husen. Viktigt med kontakt med

vatten och natur.

Gaturummet Gatan är golv, himmel tak och husen är väggar.



Grönska och växtlighet i städerna fungerar att dämpa buller och förbättre klimatet genom att ta upp

partiklar. Grönska har också fördelen att ett visst djurliv kan förekomma i en urban miljö.

Arkitektur

Stilar inom arkitekturen byts ut sådär var 10-20 år.

Många av våra arkitekturstila går tillbaka till antikens rom och Grekland.

Stilar före1800

Medeltiden

Romanska och gotiska valvbågar. Visby har den bäst bevarade medeltida bebyggelsen.

Barock

1600-talet

Svensk stormaktstid. Barocken. Svulstiga rundade former. Symetriskt. De klassiska idealen med

renhet balans. Pelare och kolonner.

Rokoko

1700-tal

Nya former med ursprung i naturen. Assymetri blev vanligt. Stjälkar och blommor vanligt motiv. Kina

slott är exempel på Rokoko.



Kina slott

Gustaviansk stil

Slutet av 1700-tal

Återigen stramare. En reaktion mot Rokokons svulstiga utsmyckningar. Gustavianska stilen var stram,

ljus och gracil.

Den gustavianska stilen sneglade på den klassiska arkitekturen.

1800-1880

Sverige inte längre stormakt och fattigt av alla krig. Nya material var Gjutjärn. Fotogenlampa järnspis.

Hus från den här tiden målades ofta i en gul eller mossgrön färg. Stramt utsmyckat.

Flacka tak på byggnader. Symmetri.

Nystilar, nygotik, nyrokoko, nyrenässans.



Blandning av stilar. Mycket inspiration hämtades från England.

Karl-Johan stil. (svensk imeperie stil)

1880-klassicism

Nyrenässans.

Symetriskt. Lika stora avstånd mellan fönster. Fasaderna anknyter till antiken. Fönster och portar

drogs in en bit från fasaden.

profilerade lister mellan våningar

ovanpå fönster bildades ibland en stiliserad tempel (triforium)

Industriell tillverkning av många detaljer som balkonger räcken. Etc.

1890-nystilar

Reaktion mot klassicismen. Bryter upp det symetriska. Ibland dök torn upp i hörnhus. Fönsterplacerades inte längre symetriskt.



Jugend

Efter tyska ungdom. På franska kallades stilen Art Nevou. (nya konsten)

Hämtade inspiration från naturen. Växter och blommor som slingrade sig.

En reaktion mot det industriella och kantiga som börjat komma under slutet av 1800-talet.

Jugendport

Nationalromantik 1910-tal.

Under nationalromantiken i Sverige skulle arkitekturen likna medeltiden eller vikingatiden.

Tunga slutna fasader. Ofta mörka och rödaktiga.

Kantiga burspråk.

Material var tegel som skulle se handslaget ut. Ibland natursten. Under nationalromantiken strävades efter

äkta material som trä, natursten.

Branta tak.

Fönstren var ofta småspröjsade för att efterlikna medeltid.

Ibland kunde drakhuvuden förekomma som dekorationer på trähus för att likna vikingatid.



1920-tals klassicism.

Även kallad swedish grace. Bästa exemplet för den här stilen är Stockholms Konserthus. Var samtida med

nationalromantiken.



Idealet för den här stilen var en mycket förenklad form av klassisk arkitektur. På den här bilden syns det

tydligast på de korintiska pelarna.

I stadsplan gick man från rutnätsstaden och lät kvarter följa terrängen istället.

Ett typiskt kvarter från 1920-talets klassicism var storgårdskvarteren med stora planterade gårdar.

Husen var ofta låga och djupa, vilket ledde till ganska mörka lägenheter.

Funkis = Funktionalism (modernism)

Fick sitt genombrott i Sverige under Stockholmsmässan 1930. En av de mer kända arkitekterna under

funkis var Le Corbusier som vi talat om.

Funkis förespråkade det rationella, allt skulle ha en funktion, inte onödig dekoration.

Kännetecken på funkishus är bandfönster och fönster som går runt hörn. Fasadfärgen var ofta ljus. Ljuset

var viktigt.

Ofta platta tak och kantigt, enkla raka former.



Funkis hus. Lägg märke till balkongen som går runt ett hörn.

Fönstren var ospröjsade. (dvs fönstret var inte uppdelat i mindre fönster)

Ett vanligt hus var lamellhuset, men väldigt smalt för att släppa in maximalt med ljus. Det sk smalhuset.

Husen ordnades i grupper där det ställdes i vinkel mot varandra och ordnade för att släppa in maximalt med

ljus.

Rekordår och miljonprogrammet

Det rådde en stor bostadsbrist i framförallt storstadsområdena varför riksdagen fattade beslut om att byggabort bostadsbristen genom att under en 10-års period bygga 1 000 000 nya bostäder. 1965-1975. Det skmiljonprogrammet.

Ofta byggdes hela stadsdelar med en likformad arkitektur.

Ett vanligt hus var skivhuset. Parallellställda hus upp till 10-våningar. (se tidigare)

Mot slutet av den här perioden förbyttes rekordåren mot energikris.

Det började också resas kritiska röster mot det storskaliga byggandet och de jättelika kvarteren.

1980 Kvarterstaden och postmodernism

Som en reaktion mot storskaligheten under miljonprogrammet och de upplösta kvarteren byggdes åter

småskaligt. Bostadsbyggandet gick ner.

Postmodernsim vs modernism (svårt och finns inte i boken)

Postmodernism kan sägas vara en reaktion mot modernismens ideal.

Reaktionen var främst mot modernismens och funkisens betoning på nytta, och avsaknaden

av dekorativa element.

Kvarteren var ofta slutna.

Fasaden fick en variation med synliga balkonger.

De platta taken som var vanliga under funkis ersattes med sadeltak som är bättre lämpade för svenskt

klimat.

Husen fick återigen dekorativa element.

1990 Stilblandning

Bostadsbyggandet har inte återhämtats trots akut bostadsbrist i många storstäder.

Arkitekturen under 90-talet kännetecknas av en rik variation av stilar. Inspiration hämtas från 20-talets

swedish grace och funkis bland annat.



Det blir vanligt med kvarter där husen varierar kraftigt i såväl höjd som stil.

Miljöfrågor börjar bli viktiga vilket påverkar arkitekturen och planeringen av kvarter. ( jmf hammarby sjöstad)

Efter globaliseringen har arbetsplatser flyttat till låglöneländer varför det finns tom industrimark. Den tas

tillvara under byggandet av nya bostadsområden.

Många hamnar blir också attraktiva bostadsområden eftersom

2010

Nymodernism. IT-bubbla som sprack. Lågt bostadsbyggande trots att det fanns behov av bostäder.

Det som byggdes uppfördes främst i attraktiva lägen för en köpstark grupp. ( säg 40+ och helst utan barn)

Under nymodernismen sneglade man åter på funkis och modernismen med platta tak, stora fönster,slätputsade fasader.

Stora balkonger och terrasser blev vanliga. Mot 2010-talet dök helt svarta fasader upp.

Den slutna kvartersbebyggelsen överges för en friare stadsplan.

exempel på modernistisk fasad. Ibland kallas det för nyfunkis.



Exempel på en villa från 2010-talet.

sammanfattning till provet

Documents