Albert Holmer & Oliver Karlsson

Storskalig turismutveckling på en

värdefull plats

En enkätstudie om utvecklingen av naturområdet Skutberget i Karlstad

Turismvetenskap

C-uppsats

Termin: VT-20

Handledare: Laila Gibson

I

Sammanfattning

Denna studie syftar till att undersöka värdet av en plats och hur det kan påverka lokalbefolkningens

inställning till storskalig turismutveckling och nyetablering. För att besvara syftet har naturområdet

Skutberget i Karlstad valts ut och etableringen av Muminvärlden utifrån frågeställningarna: Hur

värderas naturområdet Skutberget som plats? samt Vad har invånarna för inställning till

etableringen av en Muminvärld på Skutberget? I studien testades även fyra olika hypoteser där

hypotes 1 och 2 ämnar besvara frågeställning 1 medan hypotes 3 och 4 kopplar an till frågeställning

2.

Studien grundar sig på följande fyra teman: värdet av en plats, planeringsperspektiv, friluftsliv samt

destinationsutveckling. Dessa teman utgör också studiens teoretiska ramverk. Studien har använt

sig av en kvantitativ metod där en enkätstudie har varit det valda tillvägagångssättet för insamling

av data och kritisk realism är studiens vetenskapsteoretiska förhållningssätt.

Utifrån hypoteserna har enkäten strukturerats i verktyget Survey & Report och den insamlade data

sedan har analyserats i SPSS för att komma fram till ett resultat. Resultatet visar tydligt på att

Skutberget som plats har ett stort värde för Karlstads invånare och att det råder en skepticism mot

etableringen av Muminvärlden. Detta diskuteras närmare i analyskapitlet som sedan övergår i en

slutsats med förslag till framtida forskning.

Nyckelord: Platsvärde, nyetablering, destinationsutveckling, lokalinvånare

II

Abstract

The purpose of this essay is to study the value of a place and how it can affect the local residents’

attitudes towards a large-scale tourism development and a new establishment. To fulfill the

purpose, the nature area Skutberget in Karlstad Sweden, has been selected and the establishment

of the Moomin inspired theme park. The questions for this study to answer is: How is the nature

area Skutberget valued as a place? and What are the local residents’ attitude towards establishing a

Moomin inspired theme park at Skutberget? The study also tested four different hypotheses in

which hypothesis 1 and 2 intend to answer question 1, while hypothesis 3 and 4 relate to question

2.

The study is structured with topics as: the value of a place, the planning perspective, outdoor life

and destination development. These themes also form this study’s theoretical framework. The

study has used a quantitative method where a questionnaire was chosen as a method for data

collection and the study is based on the notion of critical realism.

The survey has been constructed in Survey & Report and the collected data has been analyzed in

SPSS to compile the results. The results clearly show that Skutberget has a great value for the local

residents’ and that there is a skepticism towards the establishment of the Moomin inspired theme

park. This is discussed in more details in the analysis chapter, and to conclude the study discusses

conclusions with suggestions for further research.

Keywords: Place value, new establishments, destination development, local residents

III

Förord

Efter många om och men samt ingående diskussioner för att hitta ett ämne vi ansåg intressant så

skulle utvecklingen av Skutberget komma att bli det vi inte riktigt kunde släppa. En stor anledning

till att detta ämne fanns i våra tankar är att dessa tre år på Turismprogrammet har präglats av

arbeten om och debatter kring Skutberget och den planerade etableringen av Muminvärlden. Vi

ville skapa en förståelse för hur Karlstads invånare ställer sig till att en plats med ett stort värde står

för en förändring och vad som gör att det råder en skepsis kring Muminvärldens tillkomst.

Vi som genomfört denna studie heter Albert Holmer och Oliver Karlsson. Vi båda har under

studiens genomförande fått ta del av ett ämne som tydligt berör en stor del av Karlstads invånare,

vilket har varit både lärorikt och intressant. Uppdelningen av arbetsbördan har fördelats på så sätt

att vi båda varit involverad i varje enskilt kapitel. Det har hjälpt oss att löpande genom uppsatsen

kunna föra diskussioner om valda delar inom de olika avsnitten, för vidare beskrivning av

fördelningen se bilaga 6.

Vi vill rikta ett stort till alla respondenter som tagit sig tid till att besvara vår enkät för att göra denna

studie möjlig.

Slutligen vill vi rikta ett stort tack till vår handledare Laila Gibson som med sin erfarenhet inom

ämnet alltid visat ett stort engagemang att föra oss i rätt riktning. Vi vill även tacka övriga

handledare Fredrik Hoppstadius, Ulrika Åkerlund och Svante Karlsson som vid seminarium samt

övrig tid varit ett stort stöd för oss.

Karlstads universitet, 25 maj 2020

Albert Holmer & Oliver Karlsson

IV

Innehållsförteckning 1. Inledning .................................................................................................................................................... 1

1.1 Bakgrund ............................................................................................................................................. 1

1.2 Problemformulering .......................................................................................................................... 2

1.3 Syfte och frågeställningar ................................................................................................................. 3

1.4 Hypoteser............................................................................................................................................ 3

1.5 Avgränsning ....................................................................................................................................... 4

1.6 Disposition ......................................................................................................................................... 4

2. Teori ........................................................................................................................................................... 6

2.1 Värdet av en plats .............................................................................................................................. 7

2.1.1 Platsanknytning .......................................................................................................................... 9

2.2 Planeringsperspektiv ......................................................................................................................... 9

2.2.1 Planering inom turismutveckling ........................................................................................... 10

2.2.2 Samhällsplanering, Ekonomisk utveckling & Fysisk planering ......................................... 11

2.3 Friluftsliv .......................................................................................................................................... 13

2.3.1 Ekostrategiska begreppsramen .............................................................................................. 14

2.4 Destinationsutveckling.................................................................................................................... 16

2.4.1 Temaparker ............................................................................................................................... 17

3. Metod ....................................................................................................................................................... 19

3.1 Vetenskapsteoretiskt förhållningssätt ........................................................................................... 19

3.2 Abduktiv ansats ............................................................................................................................... 20

3.3 Operationalisering & Hypoteser ................................................................................................... 21

3.4 Kvantitativ metod - Enkät som redskap ...................................................................................... 23

3.4.1 Utformning av enkät .............................................................................................................. 24

3.5 Population & Urval ......................................................................................................................... 26

3.5.1 På gång i Karlstad - Vi tipsar om vad som händer, när det händer… ............................. 27

3.5.2 Karlstadkollen!.......................................................................................................................... 27

3.5.3 Insamling av data ..................................................................................................................... 27

3.5.4 Bortfallsanalys........................................................................................................................... 29

3.6 Sekundärdata .................................................................................................................................... 29

3.7 Analys av data .................................................................................................................................. 30

3.7.1 Analys av empiriskt resultat .................................................................................................... 31

3.7.2 Ekostrategiska begreppsramen .............................................................................................. 31

3.8 Validitet och Reliabilitet ................................................................................................................. 32

V

3.8.1 Chi² värde & Cronbach’s alpha ............................................................................................. 33

3.9 Metoddiskussion .............................................................................................................................. 34

3.9.1 För- och Nackdelar med kvantitativ enkätundersökning .................................................. 34

3.9.2 Etiska aspekter ......................................................................................................................... 35

4 ..................................................................................................................................................................... 37

. Empiri ........................................................................................................................................................ 37

4.1 Skutberget ......................................................................................................................................... 37

4.2 Muminvärlden .................................................................................................................................. 37

4.3 Grundläggande data ........................................................................................................................ 39

4.4 Skutbergets värde............................................................................................................................. 41

4.5 Muminvärlden och relationen till sagofigurerna ......................................................................... 43

4.6 Hållbarhet och Utveckling ............................................................................................................. 46

5. Analys ....................................................................................................................................................... 48

5.1 Hypotes 1 - Skutbergets värde ....................................................................................................... 48

5.2 Hypotes 2 - En Muminvärld på Skutberget................................................................................. 49

5.3 Hypotes 3 - Mervärde för olika respondentgrupper .................................................................. 50

5.4 Hypotes 4 - Hållbarhet & överlevnadsförmåga .......................................................................... 51

5.5 Platsanknytning ................................................................................................................................ 52

5.6 Studiens case, ett polariserande ämne... ....................................................................................... 53

6. Slutsats ..................................................................................................................................................... 55

6.1 Hur värderas naturområdet Skutberget som plats av Karlstads invånare? ............................. 55

6.2 Vad har invånarna för inställning till etableringen av en Muminvärld på Skutberget?.......... 56

6.3 Avslutande reflektion och framtida forskning ............................................................................ 57

6.3.1 Framtida forskning .................................................................................................................. 58

7. Referenser................................................................................................................................................ 59

7.1 Litteraturlista .................................................................................................................................... 59

7.2 Bilagor ............................................................................................................................................... 64

Bilaga 1, Den ekostrategiska begreppsramen. ............................................................................... 64

Bilaga 2, Den modifierade ekostrategiska begreppsramen. ......................................................... 65

Bilaga 3, Enkätlayout. ....................................................................................................................... 66

Bilaga 4, Facebook-inlägg. ................................................................................................................ 70

Bilaga 5, Översiktsbild Skutbergets naturområde. ........................................................................ 70

Bilaga 6, Arbetsfördelning. ............................................................................................................... 71

VI

Tabellförteckning

Figur 1, Ekostrategiska begrepsramen, ursprunglig modell. ................................................................ 15

Figur 2, Ekostrategiska begrepsramen, modifierad modell. ................................................................. 15

Tabell 1, Hypotes, Fråga, Värde ............................................................................................................... 25

Tabell 2, Frekvenstabell, Redovisas i procent ........................................................................................ 40

Tabell 4, Frekvenstabell, Redovisas i procent. ....................................................................................... 40

Tabell 5, Median, Medelvärde, Standardavvikelse & Cronbach’s alpha ............................................. 41

Tabell 6, Frekvenstabell, ”Hur ofta besöker du Skutberget?”, Redovisas i procent......................... 42

Tabell 7, Frekvenstabell ”Aktiviteter”, Redovisas i antal. .................................................................... 42

Tabell 8, Frekvenstabell ”Skutbergets värde”, Redovisas i procent och antal. ................................. 43

Tabell 9, Skutbergets värde i relation till ålder, Redovisas i antal och procent. ................................ 43

Tabell 10, Frekvenstabell ”Relation till Mumin”, Redovisas i procent och antal. ............................ 44

Tabell 11, Relation till Mumin utifrån ålder, Redovisas i antal och procent. ..................................... 44

Tabell 12, Korstabell ”Skutbergets värde och mervärde med en Muminvärld”, Redovisas i antal.

....................................................................................................................................................................... 45

Tabell 13, Korstabell ”Inställningen hos respondenter med barn till Muminvärlden”, Redovisas i

antal. ............................................................................................................................................................. 45

Tabell 14, Frekvenstabell ”Destinationsutveckling”, Redovisas i antal och procent. ...................... 46

Tabell 15, Korstabell ”Hållbarhet & överlevnadsförmåga”, Redovisas i antal.................................. 47

Figur 3, Polarisering i den ekostrategiska begreppsramen. .................................................................. 54

1

1. Inledning

Inledningskapitlet inleds med en bakgrund till studiens valda case följt av problemformuleringen. Därefter presenteras

studiens syfte och frågeställningar som ligger till grund för hypoteserna som följer. Kapitlet avslutas med en disposition

för hela studien.

1.1 Bakgrund

Turismen är en världsomspännande industri som är i ständig utveckling där nyetableringar sker i

ökande takt för varje dag som går (Bohlin & Elbe, 2007). En viktig del i denna utveckling är de

många temaparker som kommit att bli en central del i turismen i världen men också Sverige. I

Sverige är nöjes- och temaparker med i toppen av listan över de mest besökta turistmålen med

hundratusentals besökare årligen (Cardell, 2013). I Sverige såväl som andra länder runt om i världen

byggs och drivs temaparker på platser där möjligheter för ekonomisk vinst finns och genom att

temaparker är en inkomstbringande verksamhet så skapas infrastrukturella möjligheter utifrån detta

(Cardell, 2013). En plats där storskalig turismutveckling och nyetablering planeras att äga rum är

Skutbergets naturområde i Karlstads kommun. Karlstads kommun är residensstad i Värmlands län

och är den största staden i regionen (Karlstads kommun, 2019 a). I kommunen finns ett stort urval

av aktiviteter och evenemang som både lokalinvånare1 och besökande turister kan njuta av. Några

exempel är ishockeylaget Färjestad BK:s hemmamatcher, Nöjesfabrikens alla tillställningar, Lars

Lerins konstutställningar på Sandgrund samt alla konferenser och event på Karlstad CCC. Något

som Karlstad till skillnad från många centralorter i Sverige saknar är en temapark som lockar

långväga och yngre besökare till staden. Detta var något som Karlstads kommun redan 2011

identifierade i sitt planprogram för Skutberget. Då lyftes Ishotellet i Jukkasjärvi och Gustavsvik i

Örebro fram som inspirationskällor till en potentiell etablering (Karlstads kommun, 2011).

Skutberget (se karta över området i bilaga 5) är ett rekreationsområde beläget ca sju kilometer

utanför centrala Karlstad, där turister och invånare kan ta del av motionsspår, bad- och lekplatser

med mera (Visit Karlstad, n.d.). Platsen är ett populärt område som Karlstads invånare nyttjar året

runt, utöver det finns även en camping som håller öppet för mer långväga gäster (First Camp, n.d.).

Skutberget “grundades” som friluftsområde i slutet av 1930-talet och har sedan dess verkat som

ett rekreationsområde i olika former (Karlstads kommun, 2018). Detta har varit Skutbergets

verklighet fram tills våren 2017 då Karlstads kommun presenterade ett konkret bud från en

1 En invånare är en person som bor i ett begränsat geografiskt område (Svenska akademiens ordbok, 1933; Wikipedia, 2020).

2

utländsk aktör vid namn Livson Group Oy, budet gällde etablering av en Mumin-inspirerad

temapark på den nordöstra delen av Skutberget (Karlstads kommun, 2020). Efter att kommunen

presenterat förslaget så uppstod relativt snabbt ett motstånd från delar av lokalbefolkningen som

ansåg att valet av Skutberget som plats för etableringen var fel och att platsen borde bevaras som

det rekreationsområde det är idag (Svartström, 2017). Invånarnas missnöje växte snabbt till en

konflikt mellan ena sidan som bestod av motståndare till etableringen och andra sidan som

utgjordes av kommunen samt investeringsföretaget bakom Muminvärlden (Häggman, 2017).

Debatten har tagit flera vändningar och har till och med tagits upp i nationell media

(Nyhetsmorgon, 2019). Karlstads invånare är fortsatt engagerade i denna fråga genom debatter i

media som intensifieras under perioder när nya beslut om utvecklingen fattas.

1.2 Problemformulering

Studiens primära forskningsfält är storskalig turismutveckling och nyetablering, detta fält är

välstuderat men också komplicerat. Inom fältet finns en stor mängd tidigare forskning och för

denna studie hämtas flera teoretiska utgångspunkter från Page och Hall (2003), Bohlin och Elbe

(2007), Robinson (2013) och Forsberg (2019). Det valda caset som är utvecklingen av en

Muminvärld på Skutbergets naturområde i Karlstad passar väl in i studiens teoretiska ram. Inom

det valda caset så har även en del tidigare undersökningar genomförts, exempel på dessa är en

undersökning som SVT och Nya Wermlands tidningen genomförde 2018 som undersökte

invånarnas inställning till en Muminvärld, samt den medborgardialog som Karlstads kommun

genomförde 2017 som undersökte vad invånarna vill se för utveckling av Skutberget (de delar som

inte berörs av Muminvärlden). Dessa undersökningar har präglats mycket av den konflikt som

uppstått mellan olika delar av lokalbefolkningen och Karlstads kommun tillsammans med företaget

bakom etableringen. Det som inte har studerats lika ingående är vad anledningen till det stora

motståndet grundar sig i. Det som denna uppsats ämnar bidra med är därför att ta reda på vilka

olika värden som lokalbefolkningen ser i Skutbergets naturområde som det är idag. En aspekt som

identifierats i förarbetet med denna studie är hur den sociala hållbarheten ska uppnås. Inom

storskalig turismutveckling och nyetablering är det ofta den sociala hållbarhetsaspekten som får

minst fokus (Grip & Benes, 2019). Utifrån detta är det därför intressant att studera denna något

negligerade aspekt då det är i det lokala som en invånare anses kunna känna delaktighet och trygghet

i (Syssner & Kvarnström, 2013). Ett sätt att undersöka den sociala hållbarheten är genom platsens

värde som uppfattats som en viktig del i studiens case och som tidigare inte undersökts. Inom

turismutveckling och nyetablering finns viss forskning om värdet av en plats men för denna studie

har teorier om platsers värde främst hämtats från Ek och Hultman (2007) samt Syssner (2012) som

3

diskuterar platsers komplexitet och hur olika personer värderar platser på olika sätt. Genom att

undersöka den sociala hållbarheten inom storskalig turismutveckling och nyetablering kan denna

studie bidra till att belysa det stora värdet som finns i att använda kommunikativa

planeringsprocesser2.

1.3 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka värdet av en plats och hur det påverkar lokalbefolkningens

inställning till storskalig turismutveckling och nyetablering. För denna studie har naturområdet

Skutberget valts ut då det är en plats där nyetablering inom turismutveckling planeras att äga rum.

- Hur värderas naturområdet Skutberget som plats av Karlstads invånare?

- Vad har invånarna för inställning till etableringen av en Muminvärld på Skutberget?

1.4 Hypoteser3

För att besvara frågeställningarna testas följande hypoteser:

Hypotes 1 och 2 kommer att testas för att kunna besvara frågeställning 1 medan hypotes 3 och 4

kopplar an till frågeställning 2.

1. En majoritet av Karlstads invånare ser ett stort värde i Skutberget och värdena återfinns i

samlingsbegreppet ‘friluftsliv och rekreation’.

2. Personer som värderar naturområdet Skutberget högre kommer att generellt ha en mer negativ

inställning till etableringen av en Muminvärld på platsen.

3. Invånare i Karlstad med hemmavarande barn under 18 år kommer ha en mer positiv inställning

till etableringen av en Muminvärld på Skutberget än personer utan hemmavarande barn.

4. En skeptisk inställning till Muminvärldens förmåga att överleva på sikt finns bland Karlstads

invånare.

2 Kommunikativ planering prioriterar lokalinvånarnas roll i planering och beslutsfattande (Emmelin et.al., 2010). 3 *För en förklaring till utformningen av hypoteserna, se avsnitt 3.3 Operationalisering & Hypoteser.

4

1.5 Avgränsning

Det finns många olika angreppssätt att välja mellan när detta ämne ska undersökas, för denna studie

har en kvantitativ metod valts då det är ett användbart sätt att skapa en bild för hur populationen

ställer sig i frågan. Den valda populationen är invånare i Karlstads kommun som är över 18 år och

har besökt Skutberget, denna avgränsning gjordes då vi anser att det är primärt invånarna i Karlstad

som påverkas av den planerade utvecklingen av Skutberget. Det som också gjordes var att dra en

åldersmässig avgränsning vid 18 år då det är vid den åldern man blir myndig i Sverige

(Nationalencyklopedin, n.d. a). Utöver dessa avgränsningar har även personer som inte besökt

naturområdet Skutberget tidigare sorterats bort då dessa respondenter inte passar studiens urval.

En mer utförlig motivering till studiens avgränsningar återfinns i 3.5 Population & Urval.

1.6 Disposition4

Inledningskapitlet ger en grundläggande bakgrundsinformation till valet av case, därefter formuleras

det vetenskapliga problemet för studien som bland annat berör värdet av en plats.

Problemformuleringen trattas sedan ner i studiens syfte som vidare utgör grunden för

frågeställningarna. Kapitlet avslutas med en presentation av studiens hypoteser som prövas för att

besvara frågeställningarna, följt av studiens disposition.

Teorikapitlet ämnar ge läsaren en mer ingående och djupare förståelse för studiens valda ämne, det

görs genom att presentera det centrala teoretiska ramverket för studien. Ramverket återkommer

genomgående i studien och tar sin grund i följande fyra teoretiska begrepp: Värdet av en plats,

Planeringsperspektiv, Friluftsliv och Destinationsutveckling. Dessa fyra begrepp kommer att ställas

i relation till de resultat som presenteras i empirikapitlet men också för att underbygga studiens

hypoteser.

Metodkapitlet presenterar, förklarar och motiverar studiens valda metodologiska tillvägagångssätt

och vetenskapliga förhållningssätt. I detta kapitel beskrivs hur studiens enkät formulerats, besvarats

och att analyseras. Studiens urval och avgränsningar presenteras, följt av en genomgående

beskrivning av hur studien har genomförts för att öka dess trovärdighet. I kapitlet operationaliseras

också studiens hypoteser utifrån det teoretiska ramverket, det är av den anledningen som

teorikapitlet kommer före metodkapitlet i denna studie. Kapitlet utgår till stor del från litteratur av

4 *I detta avsnitt presenteras studiens upplägg för att underlätta för läsaren att navigera sig genom uppsatsen.

5

David och Sutton (2016) samt Veal (2018) som knyter an turismvetenskap till den

samhällsvetenskapliga forskningen. Kapitlet avslutas med etiska överväganden och kritisk

reflektion.

I empirikapitlet presenteras först grundläggande bakgrundsinformation om Skutberget och den

planerade Muminvärlden, därefter följer en presentation av enkätens resultat utifrån studiens valda

hypoteser. Resultatet presenteras genom ett antal diagram och tabeller.

I analyskapitlet kopplas den teoretiska bakgrunden samman med studiens empiri för att se om de

stämmer överens eller inte. Detta görs genom användandet av en bivariat analysmodell

kompletterat av en modifierad ekostrategisk begreppsram. I detta avsnitt analyseras också studiens

hypoteser för att se om de kan verifieras eller förkastas.

Slutsatskapitlet besvarar studiens frågeställningar följt av en reflektion över studien och förslag på

vidare forskning inom området.

6

2. Teori

I följande teorikapitel presenteras värdet av en plats som tar upp och förklarar hur en plats värde kan variera från

individ till individ. Fortsättningsvis presenteras planeringsperspektiv som diskuterar samhällsplanering och

ekonomisk utveckling följt av ett avsnitt om friluftsliv, vilken roll rekreationsområden spelar i samhällsmedborgares

liv samt den ekostrategiska begreppsramen. Det sista avsnittet i teorikapitlet berör destinationsutveckling utifrån ett

etableringsperspektiv där temaparker står i fokus.

Anledningen till att de olika teoretiska fälten valts ut för denna studie är att de behövs för att skapa

en omfattande bild av hela forskningsfrågan. De två primära begreppen/teorierna som innefattas i

studiens syfte är plats och planering som (värdet av en plats och planeringsperspektivet), dessa två

utgör den primära grunden för studiens teoretiska ram. Utöver de två centrala begreppen som utgör

stommen så är friluftsliv och destinationsutveckling viktiga då de teoriavsnitten bidrar med att ge

en bredare förståelse. Dessa delar är främst viktiga i analysen då de fungerar som ett stöd till

studiens centrala utgångspunkter i analysen. Om någon av de teoretiska utgångspunkterna hade

uteslutits skulle vissa oklarheter kunna uppstå och ifrågasättanden göras om författarna förstått alla

delar som ingår inom storskalig turismutveckling och nyetablering. Genom att utgå från teorier om

platsers värde kan en förståelse för vad som skapar en relation till en plats upprättas och även förstå

skillnader i hur olika personer läser in olika typer av värden i samma plats. Planeringsperspektiv är

viktigt att involvera för att skapa en förståelse för hur olika planeringstraditioner påverkar vilken

inställning personer har till nyetableringar. Inom planeringsperspektivet diskuteras ”top down” och

”bottom up” som är två olika sätt att bedriva destinationsutveckling, ”top down” utgår från en idé

om att massturism och maximerade ekonomiska inkomster är rätt väg framåt medan ”bottom up”

utgår från en mer organisk process där lokalbefolkningen är delaktiga i planeringsbeslut. Friluftsliv

är viktigt att involvera för denna studie specifikt då platsen där nyetableringen planeras att äga rum

är ett naturområde med friluftsliv som en viktig utgångspunkt. Att bedriva storskalig

turismutveckling på ett naturområde kommer också med utmaningar då en balansgång mellan ett

mer explorativt och bevarande tillvägagångsätt måste appliceras. Slutligen är också

destinationsutveckling en viktig teoretisk utgångspunkt för studien då det är vad som faktiskt ska

utföras på platsen. Även inom destinationsutveckling måste ett ställningstagande fattas om den

ekonomiska vinsten eller den sociala hållbarheten ska prioriteras. Genomgående för alla de

teoretiska utgångspunkterna för studien är att olika traditioner, tillvägagångsätt, processer och

ställningstaganden behöver göras. Inom de olika teorierna kan likheter skönjas, ett instrumentalt

värde för en plats, ett ”top down”-tänk, ett explorativt tillvägagångsätt och prioriterandet av

ekonomiska inkomster går alla hand i hand och formar en rationalism som prioriterar ekonomi

7

över hållbarhet och sociala aspekter. Det kan också skönjas likheter åt andra hållet där ett inre värde

för en plats, ett ”bottom up”-tänk, ett bevarande tillvägagångsätt och prioriterandet av social

hållbarhet som tillsammans utgör en mer kommunikativ planeringstradition. Genom att alla dessa

teorier knyter an till varandra finns ett starkt argument till att de alla bidrar till att skapa en

heltäckande bild av denna studies forskningsområde. Det som studien på ett mer övergripande

vetenskapligt plan vill bidra med är att förklara vad det är som påverkar en plats värde och vilka

kausala mekaniker som ligger bakom motstånd till storskalig turismutveckling och nyetableringar

på värdefulla platser. Studien ämnar också bidra med att skapa förståelse hur olika

planeringstraditioner påverkar utvecklingen av storskalig turismutveckling.

2.1 Värdet av en plats

Ordet plats ses oftast som någonting fysiskt, till exempel ett torg, en stadsdel eller en region eller

kommun. Det behöver dock inte betyda att den är enkel att beskriva eller definiera. En plats kan

även ses som ett materiellt ting genom till exempel en byggnad såsom industrilokaler, flerfamiljshus

eller företagslokaler (Syssner, 2012). Vanligtvis tar vi platser för givet när vi färdas från den ena

platsen till den andra. Platser är oundvikligt en stor del av vår existens och bakgrund för våra

livsbanor, det är något vi aktivt har i vårt förfogande. Vår relation till platser anses vara lika komplex

relation som den vi har till människor (Ek & Hultman, 2007). Människan är en platsbunden varelse

och kommersialisering förändrar vårt sätt att befinna oss i världen, likaså vår relation till andra

människor samt vår relation till naturen. Hur vi själva väljer att definiera en plats kan komma att

påverka förståelsen av vår omvärld, samtidigt som händelser i världen kan ge oss ett syfte att

ifrågasätta vad platser och dess värde egentligen är (Ek & Hultman, 2007). En plats värde och vad

platsen är eller vad den skulle kunna bli kan ses som en visionsdriven styrningspraktik och är viktiga

begrepp att förhålla sig till inom politiska processer. Dock kan det vara svårt att avgöra på vilket

sätt värden, visioner och värderingar egentligen påverkar en politisk handling (Syssner, 2012).

Likaså är det inte alltid enkelt att avgöra vilka värderingar som ligger i fokus för en plats

framtidsvisioner. Detta är vanligt i arbetet med vad en plats står för och vad som är det faktiska

målet för platsens utveckling. Då handlar det snarare om kommunala eller regionala värdegrunder

kring ett varumärke. Det är också viktigt att förstå att värdet av en plats kan variera från person till

person då varje individ upplever platsen utifrån sina egna förutsättningar (Syssner, 2012). För en

individ behöver inte en plats bara vara en geografisk position, utan platsanknytning kan utvecklas

genom en social interaktion med platsen. Känslan för en plats kan delvis baseras på en historisk

interaktion som till exempel berättelser och sedvänjor. Vad en person känner eller vet om en plats

8

kan påverkas över hur det förmedlas till andra och en plats värde kan förknippas med en

känslomässig anknytning (Lemelin et al. 2015).

En plats karaktär utformas av människan och dennes interaktion med platsen, till exempel av något

som hänt förr eller av materiella förutsättningar. Platser utvecklas på olika sätt och hänger i olika

förutsättningar ihop med andra platser, som tillsammans skapar ett rumsligt samband (Aronsson,

2013). Hur en plats utvecklas beror oftast på beslut eller handlingar som tagits bortom platsens

lokalisering och kan vara en fråga om olika typer av interaktioner mellan människors,

samhällsplanerares eller en kommuns samverkan med boende på plats. I dagsläget konkurrerar

platser i en allt högre grad om olika investeringar för samhället, evenemang och inte minst invånare.

Därför finns ett större fokus på platsers kultur för att skapa en platsidentitet, image eller varumärke

(Aronsson, 2013).

Forskning visar på att det finns ett förhållande mellan känslor och miljöetik, vilket innebär att en

plats eller ett samhälle som kan förknippas med till exempel barndom värderar vi högre och

respekterar. Miljöetik baseras främst på att främja en känsla av anknytning med den naturliga

världen och ett känslomässigt förhållande till naturen. Att värna om naturen definieras som ett

erkännande och en förståelse för naturens inre värden samt ett ansvar att skydda den från all form

av skada (Perkins, 2010). Ökandet av utländska investerare inom turismbranschen i världen stiger

och forskning visar på att det råder en viss negativ attityd mot dessa från lokalbefolkningen, då det

kan vara svårt att skaffa en personlig relation till en annan kultur och förstå värdet för en annan

plats (Sanford & Dong, 2000).

Miljö och plats värderas olika av varje individ och dessa värden används för att besvara etiska frågor

om miljön och dess historiska värde, ett exempel på detta är attityder gentemot skogsavverkning

där virket används till husbyggnation eller annat syfte. Att förstå dessa värden hjälper till att förklara

varför vissa individer bryr sig mer om miljön än andra. Värdet av miljö och plats kan delas in i tre

olika kategorier och dessa är instrumentellt värde, inre värde och naturligt värde. Ett objekt kan ha

ett instrumentellt värde när det ses som en resurs eller används för ett specifikt ändamål. Till

exempel kan en skog ha ett instrumentellt värde om den ses som en resurs för virke och bränsle.

Ett inre värde är något som vi alla har som egentligen inte kan förklaras och mellan det

instrumentala och inre värdet skapas en form av ett naturligt värde (Daniels, 2008). Vad som helst

kan ha ett naturligt värde, till exempel kan vi känna ett värde för att vandra i skogen för att det får

oss att känna på ett specifikt sätt. Människan är distributörer för skapandet av värden och alla har

olika värden (Daniels, 2008). Människor upplever världen på olika sätt och en plats definieras som

något som fastläggs genom en interaktion mellan olika individer. Hur en plats upplevs, påverkas

9

bland annat av kultur och erfarenheter. En plats kan innehålla interna konflikter då varje individ

har olika relationer till platsen, vilket innebär att den har olika betydelser för olika individer (Tuan,

1974). En plats kan utgå från att fokusera på befintliga egenskaper och tidigare erfarenheter, dock

har varje plats sitt eget unika värde och det finns ingen generell planläggning för hur detta ska tas i

beaktning vid utveckling av en plats (Relph, 1976). Platser är komplexa vilket gör att utvecklingen

av dem är svårt, därför är det viktigt att planeringsperspektivet berör alla de olika nivåerna inom

planering vilket presenteras ingående i nästa kapitel.

2.1.1 Platsanknytning

Forskning som undersöker förhållandet mellan engagemang och platsanknytning har allt mer börjat

dyka upp inom fritidslitteraturen. Forskningen delas således in i tre olika dimensioner där den första

är attraktion, vilket kan definieras som vikten av en upplevd aktivitet och något som vi dras till. Den

andra är självuttryck, vilket innebär hur människan utifrån begrepp kan skapa en anknytning till

något. Den tredje är livsstil, i vilken utsträckning personens sociala nätverk kretsar kring en aktivitet

och huruvida dennes livsstil meningsfullt påverkas av deras deltagande (Gross & Brown, 2008).

Platsanknytning är inom litteratur definierat som det band eller länk som finns mellan människor

och specifika platser. Begreppet platsanknytning operationaliseras genom två dimensioner där den

första är platsberoende, som hänvisar till den funktionella kopplingen till en plats. Den andra är

platsidentitet, vilket hänvisar till en symbolisk eller affektiv koppling till en plats. Tidigare forskning

har undersökt platser som utgör en stor del friluftsliv- och rekreation i kombination med

turismverksamheter för att övervinna de hinder som finns mellan de olika forskningsområdena.

Forskningen visar på att det är möjligt att kombinera engagemang och platsanknytning ur en

turismkontext för att skapa en livsstil som är avgörande för turismens resultat (Gross & Brown,

2008). För denna studie skulle detta innebära att Skutberget som plats möjligtvis kan bidra med så

mycket mer än bara en temapark för en turist som aldrig varit där, vilket i sin tur leder till att turisten

skapar en platsidentitet. Detta kopplas samman med vad som kallas för platstillhörighet, vilket

innebär att desto starkare band en person har till en plats så skapas även en större lojalitet till platsen

som också bidrar med att personen möjligtvis besöker platsen oftare (Insch & Florek, 2008).

2.2 Planeringsperspektiv

Planering för en hållbar och jämställd utveckling grundar sig på tre övergripande nivåer, dessa är

fysisk, social och ekonomisk utveckling samt på olika fyra administrativa nivåer, kommuner,

regioner, nationer, EU samt FN (Forsberg, 2019). De uppgifter som berörs är allt från planering i

10

förortsområden till internationella miljöfrågor. Privata företag och det övriga civilsamhället är också

delaktiga i samhällsplaneringen, men för beslutsfattande och genomförande så är det den

politikerstyrda offentliga sektorn som är huvudaktör. En kommunal organisation består av en

kommunal förvaltning och bolag som är kommunalt ägda. Inom organisationen så har en kommun

genom lagstiftning möjlighet att utforma och genomföra samhällsplanering (Forsberg, 2019). En

viktig aspekt är dock att kommuner inte har förfogande över alla de verktyg och resurser som krävs

för att genomföra samhällsplaneringens syfte. Därför genomförs samhällsplanering genom en

samverkan mellan aktörer och intressenter utanför organisationen. En sådan samverkan sker

vertikalt mellan olika nivåer i det politiska flernivåsystemet, som också kallas för ett kommunalt

planmonopol, och horisontellt med andra kommuner (Forsberg, 2019).

”Med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala

levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för

kommande generationer” – Plan och bygglagen (SFS 2019:900 §1).

Vad som framgår utifrån citatet är att hållbar planering kräver att samhällsplaneraren är

uppmärksam på att det sociala perspektivet inte försvinner i fysisk planering. Social hållbarhet är

ofta det perspektiv som får minst utrymme när det kommer till bebyggd miljö (Grip & Benes,

2019). Social hållbarhet har tidigare behandlat frågor om jämlikhet och bekämpning av fattigdom,

men har på senare tid utvecklats till att handla om identitet, platskänsla, sociala nätverk och socialt

kapital (Grip & Benes, 2019). Utifrån detta har social hållbarhet kommit att handla mer och mer

om individen. Planer från Plan- och bygglagen ska tillhandahållas offentligt och det ska finnas en

möjlighet för lokalbefolkningen att kommentera processen (Emmelin et al., 2010). Det är i det

lokala som befolkningen kan känna en trygghet och delaktighet, då det lokala anses stå för det nära

och konkreta som invånarna kan ta ansvar för (Syssner & Kvarnström, 2013).

2.2.1 Planering inom turismutveckling

Turismutveckling är unikt, vilket innebär att varje satsning, investering och projekt kommer att

vara annorlunda. Utifrån det krävs därför en viss försiktighet och överväganden av

planeringsansvariga. Planering måste övervägas i en viss utsträckning av flexibilitet, då de flesta

projekt sällan stämmer överens med en standardiserad planeringspolicy. Därför är det vanligt att

lokala myndigheter ofta är involverade i processen från början (Robinson, 2013). Destinationer och

kommuner har varierande politiska ledningar med olika politiska mål, turismutveckling konkurrerar

därför ofta med andra samhällsintressen. Det gemensamma intresset mellan dessa är att utveckling

av turism utlovar nya sysselsättningstillfällen, högre skatteintäkter samt en positiv

11

befolkningsutveckling. Företrädare för en destination, till exempel politiker behöver ta hänsyn till

nationella och internationella lagar som kan påverka deras handlingsutrymme (Bohlin & Elbe,

2007). Ett exempel på detta är naturskyddade områden och övriga områden som styrs av regler

och begränsningar. En nationalpark behöver till exempel inte vara en självklar resurs för turism

utan kan ibland upplevas som ett hinder för friluftsliv. I vissa nationalparker kan det även utgöras

ett förbud mot en kommersiell näringsverksamhet. Dessa förbud framställs av Naturvårdsverket

som sedan verkställs av de som är ansvariga inom länsstyrelserna (Bohlin & Elbe, 2007).

Turismutveckling går att studera ur en mängd olika perspektiv och kan ha flera olika syften. Ett

sätt att bedriva turismutveckling är genom platsskapande processer, dessa processer kan

genomföras på olika sätt men för denna studies syfte är det extra intressant att fokusera på mer

storskaliga processer. Kännetecken för platsskapande som utgår från ett storskaligt perspektiv är

att det är drivet av personer i styrande positioner, företagare och politiker. Detta perspektiv utgår

från neo-liberalismen som förespråkar ett globalt/modernt “top-down” tänk i

utvecklingsprocesser. Ägandet är ofta utomstående och fokuset är på en massturism (Lew, 2018).

Detta sätt att utveckla platsskapande placerar sig på ena änden av skalan medan den andra sidan

som också förespråkar platsskapande utgår från en mycket mer organisk process med människor i

fokus placerar sig på den andra änden. Denna typ av process utgår från ett mer traditionellt

tillvägagångssätt med lokalt ägande och ett “bottom-up” tänk (Lew, 2018). I det case som studien

utgår ifrån är det tydligt att det mer moderna/globala tillvägagångssättet valts för att utveckla

destinationen.

2.2.2 Samhällsplanering, Ekonomisk utveckling & Fysisk planering

Frågan om hur destinationer ska utvecklas kan anses kontroversiellt och politiskt laddat (Forsberg,

2019). Detta kan därför definieras utifrån fem olika tillvägagångssätt att planera, och dessa är

boosterism, ekonomisk planering, fysisk planering, samhällsplanering och hållbar utveckling

(Bohlin & Elbe, 2007). Denna studie kommer att utgå från hållbarhet i samhällsplanering,

ekonomisk utveckling samt fysisk planering.

Inom samhällsplaneringens perspektiv, förstås turism som ett fenomen som påverkar människor i

mottagningssamhällen, det vill säga de individer som bor i en kommun/samhälle. Det är därför

viktigt att dessa individer ges möjligheten att medverka i planeringen av turismutveckling i

närområdet. Det huvudsakliga problemet som planeraren står för, är att på ett rättvist sätt medla

mellan de olika aktörerna så att resultatet motsvarar lokalbefolkningens förväntningar. Detta

innebär att hitta en väg som integrerar med lokalbefolkningens önskemål i planen (Bohlin & Elbe,

12

2007). Planerarens kompetens ligger inte i fokus, utan planeringen är en deltagarstyrd kultur som

utgår från att destinationen är företrädesvis lokalbefolkningens vardagliga rum. Utifrån detta bör

turismutveckling i sin helhet endast begränsas till acceptabla och önskade effekter på lokalsamhället

(Bohlin & Elbe, 2007). Det kan dock vara svårt att ta hänsyn till varje invånares röst för att göra

varje individs intresse aktuellt, men strävan efter ett så demokratiskt tillvägagångssätt som möjligt

bör tas i beaktning. Detta är möjligt genom samrådsmöten kring planförändringar för att tydliggöra

allmänhetens betydelse. För en kommun är det viktigt att genomföra sina uppgifter utan att den

ekonomiska infrastrukturen raserar, vilket är pengar baserade på skatteintäkter och bidrag från

staten. De aktörer som är med och deltar i planeringsprocessen har ofta olika intressen att ta i

beaktning. Som planerare är det då viktigt att slå samman dessa intressen för att skapa en godtagbar

kompromiss, men också att ta hänsyn till uppdragsgivarens önskemål. Utifrån detta är det viktigt

att återkomma till frågan ”För vem och vilka sker planeringen?” för att kunna avgöra hur

planeringen ska genomföras (Nyström & Tonell, 2012).

Inom ekonomisk planering så betraktas turism som en industri som under tid utvecklas för att

uppnå regional utveckling, vilket innebär att genom ekonomisk planering så görs det försök till att

maximera turismens positiva effekter för destinationen (Bohlin & Elbe, 2007). Kring detta

sammanhang anses det viktigt att också värdesätta naturmiljöns betydelse för potentiell utveckling.

För att ta reda på detta så är det vanligt med en så kallad “cost/benefit-analys”, som då utröner om

turism är rätt väg för att utveckla regionen. Turism behöver alltså inte vara den enda vägen till

utveckling, och därför görs det en värdering för turismens för- och nackdelar med andra industrier

i beaktning för att skapa sysselsättning (Bohlin & Elbe, 2007). En destination behöver alltså inte

endast fokusera på att tillföra något nytt till destinationen, utan planeraren kan istället utveckla det

befintliga som destinationen har att tillhandahålla.

Inom Plan- och bygglagen ställs kraven på att en översiktsplan ska finnas tillgänglig för hela

kommunen. Denna översiktsplan ska innehålla kommunens tänkbara användning av marken men

också andra anspråk. Översiktsplanen utgörs därför som det viktigaste redskapet vid utveckling av

en destination och plats (Emmelin et.al., 2010). Utifrån översiktsplanen går det att tyda om

områden är lämpliga för utveckling utan att grönstruktur som är värdefulla för friluftsliv och

naturvård inte förstörs och exploateras. För specifika områden används en Fördjupad översiktsplan

som är ett verktyg för att klargöra speciella markanvändningskonflikter, till exempel mellan

naturvård, turism med mera. Detta har tidigare gått att skönja i olika kustkommuner för hur

utveckling ska hanteras. Detta förknippas ofta med ett kommunalt planmonopol, vilket innebär att

kommunen har monopol på en bindande markanvändningsplanering (Emmelin et.al., 2010).

Kommunen framför detaljplaner och beviljar bygglov och har utifrån detta en skyldighet att även

13

framställa översiktsplaner. All planering som ämnar sig åt förändrad markanvändning betecknas

som fysisk planering och sysslar med att väga in olika intressen från medborgare, avgöra

målkonflikter samt allmänna intressen. Att bygga och utveckla en plats som anses som värdefulla

strövområden kan tillföra motsättningar från övriga lokalinvånare och detta är något som

planeringen måste hantera. Att alla verksamheter i en kommun inte kan samsas är inget ovanligt

och en vanlig lösning på detta är genom zonering, vilket används för att lösa målkonflikter inom

naturvårds- och friluftslivsområden. Det finns en utmaning inom planering av värdefulla

landsskapsdelar, naturvärden tenderar att vara sammanvävda med kultur och genom zonering

separeras aktörer för att planeringen för markanvändningen ska utformas rättvist (Emmelin et.al.,

2010). Planeringsperspektiv är viktigt inom alla typer av turism, så även friluftsliv som knyter väl

an till studiens case. I nästkommande avsnitt diskuteras friluftsliv och planering sida vid sida då

olika planeringstraditioner lyfts upp.

2.3 Friluftsliv 5

I svenska akademiens ordbok förklaras begreppet rekreation som “återhämtning av krafterna” och

“stärkande ombyte” (Svenska Akademiens Ordbok, 1957). Denna förklaring kan också skönjas i

boken Planera för friluftsliv där Emmelin och hans kollegor beskriver hur den moderna

friluftslivtraditionen är starkt kopplad till begreppet rekreation och användandet av naturen som

en form av återhämtning (Emmelin et.al., 2010). Rekreation i naturmiljöer har studerats ända sedan

sextiotalet och har visat på ökad mental stabilitet och fysisk utveckling (Emmelin et.al., 2010). En

studie från Uddenberg (1995) visar på att så många som 94 procent av den ”moderna svensken”

ansåg sig bli mer avspänd och harmonisk vid vistelser i naturen. Detta underbygger också Emmelin

med kollegor som säger vistelser i naturen är en central del i både tillfrisknande från sjukdom och

allmän återhämtning (Emmelin et.al., 2010). Fortsättningsvis lyfter Emmelin med kollegor att

folkhälsa och livskvalitet är två ledord inom specifikt tätortsnära friluftsliv och rekreation (Emmelin

et.al. 2010). Begreppet friluftsliv definieras som “Vistelse utomhus i natur- eller kulturlandskapet för

välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling” (Svensk Författarsamling, 2010:2008) och är djupt

rotat den svenska identiteten och kulturen (Fredman et.al., 2014). Detta underbyggs ytterligare i en

undersökning där nästan 90 procent av respondenterna svarade att de vistas i naturen “ganska eller

5 *Vi som författare är medvetna om faktumet att stora delar av Skutbergets rekreation och fritidsområde fortsatt

kommer att finnas kvar men vi har valt att lägga fokus på de delar som kan komma att exploateras när vi

diskuterar naturresurser.

14

mycket ofta” under längre ledigheter, 80 procent under helger och knappt 60 procent under

vardagarna (Fredman et.al., 2014). Friluftsliv kan också beskrivas som ett paraplybegrepp som

innefattar flera olika begrepp, bland annat tidigare nämnda rekreation och återhämtning men också

hälsa och livskvalitet (Fredman et.al., 2014).

Friluftsliv och fysisk planering är två begrepp som vid en första anblick går hand i hand med

varandra och friluftslivet upplevs ha ett starkt skydd genom Plan- och bygglagen samt Miljöbalken

(Fredman et.al., 2014). Dock är detta inte alltid fallet utan vad utfallet av ett planeringsbeslut blir

kan variera från fall till fall. Denna problematik utgår ifrån att planeringslagstiftningen har flera

formuleringar som går att tolka på olika sätt (Fredman et.al., 2014). Detta öppnar upp för att olika

aktörer kan bidra och påverka utfallet i en fråga genom att motivera för sin egen vinning. Ett

exempel på detta är det valda caset där lokalinvånare i Karlstad tar varje chans de får att vara med

och påverka samt uttrycka sina åsikter i frågan medan kommunen och Livson Group Oy också

försöker att påverka utfallet på sitt sätt. Att utveckla turism i naturen är komplext då det ofta

innebär en balansgång mellan vilka värden som prioriteras. På ena sidan finns den mer

marknadsdrivna och “explorativa” parten och på andra sidan finns den mer “bevarande” sidan.

När Emmelin och kollegor diskuterar detta beskrivs de olika planeringstraditionerna som

rationalism respektive kommunikativ planering. Rationalismen drivs av marknaden och en social

rationalitet med ett fokus på funktionalism medan kommunikativ planering prioriterar

lokalinvånarnas roll i planering och beslutsfattande (Emmelin et.al., 2010). För att tydligt påvisa

dissonansen mellan de olika planeringstraditionerna kan Klas Sandells ekostrategiska begreppsram

användas, se bilaga 1 (Emmelin et.al., 2010; Sandell, 2001).

2.3.1 Ekostrategiska begreppsramen

Ekostrategier beskriver förhållandet mellan individen och hens relation till natur och landskap. Den

relationen som finns varierar i både grupper och individer och det finns inte någon som enbart

förhåller sig till en strategi. För att en landskapsrelation ska uppstå krävs det en åsikt angående

begreppen en aktivitet och ett landskap i kombination med perspektiven att använda/förändra och/eller

att bevara/skydda. Dessa fyra begreppen utgör grunden för den ekostrategiska begreppsramen som

kan användas på flera olika sätt för att visa på skillnader i planeringstraditioner (Emmelin et.al.,

2010). För studien kommer den ekostrategiska begreppsramen användas för att förklara på ett

pedagogiskt vis hur Karlstads invånare ställer sig till utvecklingen av en Muminvärld på Skutberget,

detta kommer analyseras utifrån ett grupperspektiv. Genom en modifiering av begreppsramen där

Fabrik för produktion av aktiviteter byts ut till För en utveckling av Skutberget, Hembygdens nyttjande byts ut

till Bevarande av redan befintliga aktiviteter, Museum för fjärrstyrd konsumtion byts ut till Utveckling av befintliga

15

naturresurser och Hembygdens avnjutande byts ut till Mot utvecklingen av Skutberget. Genom att modifiera

begreppsramen på detta sätt behåller den fortsatt sin grundidé men samtidigt blir den mer konkret

och förståelig för läsaren, se en mer utförlig

version i bilaga 2.

Figur 1, Ekostrategiska begrepsramen, ursprunglig modell.

Figur 2, Ekostrategiska begrepsramen, modifierad modell.

Utvecklingen av den modifierade begreppsramen tar mycket av sin grund i den medborgardialog

om utvecklingen av Skutberget som Karlstads kommun genomförde under hösten 2017. Målet

med dialogen var att ta reda på hur invånarna i Karlstad vill att Skutberget ska utvecklas och

användas. Totalt svarade 1974 personer på den enkät som kommunen skickade ut och resultatet

visade på att de allra flesta besöker Skutberget med jämna mellanrum. Detta underbygger vår

hypotes om att Skutberget har ett stort värde för en majoritet av Karlstads invånare.

Fortsättningsvis bygger vår hypotes på att värdena som invånarna finner på platsen innefattas inom

begreppet ‘friluftsliv och rekreation’. Begreppet friluftsliv och rekreation ses som ett

samlingsbegrepp för aktiviteter som kan innefattas inom begreppets betydelse. För denna studie

16

har främst ‘bada/sola’, ‘träna/motionera’, äta (picknick, grilla, kiosk etcetera) och ‘promenera och

vandra’ prioriterats då dessa kategorier lyftes fram som viktiga i medborgardialogen (Karlstads

kommun, 2017). Värdet av en plats, planeringsperspektiv och friluftsliv är alla tre något som berörs

av destinationsutveckling. I nästkommande avsnitt kommer destinationsutveckling diskuteras ur

olika perspektiv men även vilka utmaningar som temaparker måste hantera för att etablera sig som

ett hållbart besöksmål.

2.4 Destinationsutveckling

Utveckling av turismen i samhället har kommit att spela en allt större roll i såväl den privata som

offentliga sektorn. Detta har under det pågående seklet verkligen kommit att influera

destinationsutvecklingen i både större och mindre regioner. Page och Hall (2003) skriver att

stadsregioner har börjat använda sig av turismutveckling som en viktig strategi i

destinationsutvecklingen, detta för att locka fler turister som på så sätt bidrar till utveckling av det

lokala näringslivet. En anledning och drivkraft bakom denna förändring grundar sig i den

globalisering av marknaden som företag och regioner behövt anpassa sig till (Hall, 2005; Bohlin &

Elbe, 2007). Regionerna tävlar mot varandra för att attrahera nya medborgare och turister genom

att locka nya investerare och nytt kapital till regionen (Bohlin & Elbe, 2007). Samarbeten över

landsgränser och utbyten mellan privata och offentliga aktörer är viktigt för regioner (Bohlin &

Elbe, 2007). Anledningen till dessa typer av samarbeten finns i en önskan om ökande antal besökare

och ett bättre kvalitativt utbud av produkter och tjänster (Bohlin & Elbe, 2007).

En turismdestination kan betraktas som ett komplex nätverk som omfattas av ett stort antal

samproducerande aktörer som levererar olika produkter och tjänster. Det finns en underliggande

betydelse för att behandla en destination som enhet, vilket har resulterat i att forskningsgrupper

allt mer fokuserat på frågor relaterade till destinationsutveckling. En destination är en viktig enhet

som påverkas av individuella aktörer och dess konkurrenskraft, detta har lett till forskning om

teoretiska förståelser för en destinations utveckling (Haugland et al. 2011). Destinationsutveckling

kan definieras som en strategi som ska skapa ett mervärde för varje enskild aktör på destinationen

och för att en sådan strategi ska anses hållbar behöver den ta hänsyn till platsens kulturella karaktär.

Turismforskning påvisar även att destinationsutveckling bör utveckla en ram för ett lokalt

samarbetsinitiativ bland aktörer för att förstärka en regions turismpolitiska utformning (Haugland

et al. 2011).

17

2.4.1 Temaparker6

Att lyckas skapa en populär turistdestination kräver att det finns unika och attraktiva attraktioner

som lockar besökare. Vad som är unikt ligger mycket i besökarens uppfattning men några exempel

på olika attraktioner är naturfenomen, religiösa byggnader, temaparker och evenemang (Robinson,

2013). Dessa typer av unika attraktioner är ofta den huvudsakliga drivkraften för turister att resa

till en plats. Utan dessa typer av unika attraktioner skulle övriga turismfunktioner som hotell och

restauranger inte behöva finnas i samma utsträckning (Robinson, 2013). Att utveckla temaparker

behöver i sig inte vara allt för avancerat men den stora utmaningen ligger i att utveckla ett hållbart

koncept som fungerar över tid. I utvecklingen av temaparker finns det många delar som behöver

vägas in och hanteras för att lyckas. En av dessa aspekter är att utvecklarna av parken/världen

behöver bevara och främja platsens unika och värdefulla historiska och naturmiljöer (Hollinshead,

2009). Det finns dock många exempel på temaparker som inte lyckas, eller som väljer att prioritera

bort aspekter som de ovan nämnda. En vanligt förekommande anledning till detta är drivkraften

för snabba inkomster. Denna typ av drivkraft kan vara farlig för temaparkens överlevnadsförmåga

på lång sikt då initialt snabba effekter har en tendens att klinga av över tid. Organisatörerna behöver

istället från start prioritera det ansvar dom har för att förvalta platsens unika egenskaper och på så

sätt skapa hållbarhet över tid (Hollinshead, 2009).

När människor besöker tema- och nöjesparker innebär det att övriga samhällsfunktioner används

och kan ibland behöva utvecklas. Tema- och nöjesparker har en stor betydelse för ekonomin,

turismen och samhället i helhet vilket gör att frågor kring infrastruktur blir betydelsefullt, till

exempel om besökarna kommer från närområdet eller långväga, hur länge de stannar, vilken

målgrupp och hur tiden spenderas vid ett besök (Cardell, 2013). Dessa frågor ställs regelbundet för

att ta reda på besökarens kännetecken, beteende och resurser. Användningen av frågorna nyttjas

som en utgångspunkt för hur en temapark ska agera och konstruera platsen som en produkt som

ska attrahera besökare till platsen. Vad som driver en tema- och nöjespark är möjligheten till att

skapa en ekonomisk vinst, det vill säga förhoppningen om att locka resursstarka grupper att

spendera sin semesterbudget på en viss plats (Cardell, 2013).

En temapark kan definieras som ett nöjeskomplex för familjer som är inriktat på en rad ämnen

eller historiska perioder som kombinerar arkitektur med underhållning och åkattraktioner.

Vanligtvis har dessa parker en entréavgift som gäller samma för alla då dessa parker tenderar att

6 Vi som författare är medvetna om att mycket av den forskningen som finns om temaparker utgår från en annan kulturell kontext (till exempel, USA, Storbritannien, Kina et cetera.) än den skandinaviska temaparks-kulturen som denna studie ämnar undersöka.

18

placeras utanför städer som har en högre förvaltningsstandard och ägs av en koncession (Wanhill,

2002). Vikten av stöd från lokala aktörer är en viktig ståndpunkt för att en nyetablering ska lyckas.

En nyetablering bör se över miljö- och sociokulturella aspekter men också projektets

hållbarhetsaspekt, då det kan ha en negativ inverkan på den lokala regionen (Nam, 2020). Det är

vanligt att hållbarhetsaspekterna inte tas i beaktning då det ofta läggs ett större fokus på de

ekonomiska aspekterna för att en nyetablering förväntas höja regionens ekonomiska tillgångar.

Vilket i sin tur kan leda till ett motstånd från lokala invånare då regionens behov sätts före den

enkla lösningen för att utveckla en destination (Nam, 2020).

Det främsta målet för en temapark är att fånga upp konceptet om att föra besökare in i en annan

värld eller plats men för att komma dit bör vissa aspekter tas i beaktning (Wanhill, 2002). Gällande

de ekonomiska aspekterna är det viktigt att se över hur utvecklingen och konstruktionen av parken

ska utföras. Vad som i litteratur benämns som ”imagescape” innebär att skapa en plats på en plats.

Mer definierat innebär det att klassificera temaparken i sex olika berättelser som ska beröras av

äventyr, framtid, natur, fantasi, historia och kultur (Wanhill, 2002). Kommersiell praktik anses vara

den optimala vägen att gå för att maximera besökarnas närvaro och att den maximala körtiden för

att besöka parken är max två timmar. En väl utvecklad park erbjuder olika former av attraktioner

och shower som ska passa hela familjen och som i sin tur också ska medföra till ett återbesök.

Kostnadsstrukturen för en temapark gör dem ekonomiskt utsatta för nedgångar på marknaden och

är därför ett riskabelt projekt för en kommun att ta. Som en följd på detta är det ofta svårt att

tillhandahålla kapitalfinansiering för parker samt att det är en fortsatt ökande trend, vilket gör att

större företag tar över all publicitet och de mindre parkerna hamnar i skymundan (Wanhill, 2002).

De fyra teoretiska begreppen som presenterats ovan utgör studiens teoretiska ram och dom

kommer för studien att användas på följande sätt, i metodkapitlet återfinns olika teorier i avsnittet

3.3 operationalisering & Hypoteser. I avsnittet operationaliseras teorierna och hypoteserna för

att kunna utvinna lämpliga indikatorer att använda i studien. Fortsättningsvis kommer teorierna att

användas i analysen där de ska säkerställa att studiens slutsatser står på en vetenskaplig grund. I

slutsatskapitlet används sedan de teoretiska och empiriska resultaten utifrån analysen för att dra

studiens slutsatser.

19

3. Metod

I följande metodkapitel presenteras kritisk realism som uppsatsens förhållningssätt samt

abduktiv ansats som studiens angreppssätt. Vidare beskrivs operationalisering och hypoteserna

för studien följt av kvantitativ metod och enkäten som redskap. Fortsättningsvis presenteras

studiens urval, analys av data och validitet samt reliabilitet. Slutligen presenteras också en

metoddiskussion som beskriver både för- och nackdelar av vald metod samt etiska reflektioner.

3.1 Vetenskapsteoretiskt förhållningssätt

Syftet med studien är att undersöka värdet av en plats och hur det påverkar lokalbefolkningens

inställning till storskalig turismutveckling och nyetablering. Utifrån detta syfte har kritisk realism

valts som studiens primära förhållningsätt. Positionen tar sin grund i naturvetenskapens principer

men beskrivs också som en medelpunkt mellan realismen och idealismen (Jennings, 2009; Holm

Ingemann, 2016). Skillnaden i kritisk realism från positivismen är att den har tagit ut

nödvändigheten för absolut säkerhet (Denscombe, 2010). Detta är något som bidragit till att

förhållningssättet blivit populärt inom samhällsvetenskaplig forskning då det inom

samhällsvetenskapen beskrivits som svårt att endast förhålla sig till realism eller idealism

(Denscombe, 2010). Metodologiskt utgår kritisk realism från observation och reflektion,

observationen ämnar söka mönster och reflektionen vill söka förklaringar via logiska slutledningar

(Holm Ingemann, 2016). För denna studie söks dessa mönster och förklaringar genom till exempel

hypotes två och tre:

- Invånare i Karlstad med hemmavarande barn under 18 år kommer ha en mer positiv

inställning till etableringen av en Muminvärld på Skutberget än personer utan

hemmavarande barn.

- Personer som värderar naturområdet Skutberget högre kommer generellt att ha en mer

negativ inställning till etableringen av en Muminvärld på platsen.

Placeringen av positionen mellan realismen och idealismen märks i den kritiska realismens

ontologiska och epistemologiska grundantagande som utgår från en historisk materialism där

verkligheten existerar oberoende av observatören, men det ska sägas att den är komplex,

kontextuell samt indelad på olika nivåer (David & Sutton, 2016; Holm Ingemann, 2016). De olika

nivåer som nämns i grundantagandena är en viktig del inom den kritiska realismen och för att lyckas

med forskningen behöver dessa nivåer bearbetas stegvis. Den första nivån är det empiriska skiktet

som handlar om insamling av data och mätningar, fortsättningsvis är det faktiska skiktet som också

20

det likt empiriska skiktet handlar om insamling av faktiska händelser och data. I denna studie sker

detta genom användningen av en internetbaserad enkät. Genom användningen av enkäten samlas

data in vilket kan användas för mätningar som leder till att tendenser upptäcks. Dessa två skikten

sker genom observation men det tredje skiktet, djupskiktet är inte observerbart utan måste

behandlas genom rationell abstraktion (Holm Ingemann, 2016). Detta skikt ämnar förstå

underliggande kausala mekanismer, maktstrukturer och institutionella förhållanden (Holm

Ingemann, 2016). Detta sätt att tänka på visar tydliga samband till den epistemologiska positionen

som kritiska realism utgår ifrån, ”Den omedelbara delen av världen kan förnimmas, men inte den djupa, som

måste utforskas av tänkandet (Holm Ingemann, 2016, s. 133). Det djupskikt och den epistemologiska

positionen som presenterats väl an knyter till den insamlingen av data som planerats för studien.

De två ”grundare” skikten kan som epistemologin säger förnimmas genom faktiska händelser, data

och material utgörs av de enkätsvar som samlas in i studien. Det mer djupgående skiktet som måste

utforskas av tänkandet hoppas kunna besvaras genom logiskt tänkande och förklaras med hjälp av

teoretiska begrepp (Holm Ingemann, 2016). För denna studie skulle det till exempel kunna vara att

förstå vilka underliggande faktorer som ligger till grund för den skepticismen som Karlstads

invånare uttryckt sig känna. Analysen av enkätstudien kan förhoppningsvis hjälpa till med detta

och bidra till att förstå värdet av en plats och hur det påverkar invånarnas inställning till storskalig

turismutveckling och nyetablering.

3.2 Abduktiv ansats

Denna studie kommer att primärt grunda sig i en deduktiv ansats, men med inslag av en induktiv

ansats utgörs en form av abduktiv ansats i forskningsprocessen. Undersökningen kommer med en

abduktiv ansats tolkas utifrån ett hypotetiskt övergripande motiv som kan klargöra

undersökningens syfte och frågeställningar (Alvesson & Sköldberg, 2017). Vad som utgör en

abduktiv ansats är kombinationen mellan induktiv och deduktiv. Vid en induktiv ansats innebär

det att man inte utgår från någon bestämd teori, utan problemformuleringen är mer öppen och

utvecklas under processens gång och förhåller sig vanligen till ett ämne eller en fråga. En deduktiv

metod utgår istället från att problemformuleringen formas utefter olika hypoteser eller frågor

relaterat till ämnet som studeras (Larsen, 2018).Det anses vara omöjligt att förhålla sig till endast

en induktiv eller deduktiv ansats, det är då därför vanligt att man som forskare växlar mellan en

induktiv och deduktiv metod under forskningsprocessen (Larsen, 2018). Varför en abduktiv ansats

valts för denna studie är för att även om en deduktiv ansats är det primära så är det ofrånkomligen

svårt att basera en studie utan inslag av en induktion. I analysen av empirin så kombineras det med

tidigare teori för att skapa ett mönster för att ge förståelse. Den abduktiva ansatsen går ut på att

21

med redan existerande kunskap och referensramar, finna ett teoretiskt mönster som ska

begripliggöra den empiri som påträffats (Alvesson & Sköldberg, 2017). Syftet med användandet av

en abduktiv ansats är att utifrån teorin ge studien en förståelse och förklaring till Karlstads invånares

åsikt gällande etableringen av en Muminvärld, som sedan kombineras med studiens empiri.

3.3 Operationalisering & Hypoteser

Syftet med studien är att undersöka värdet av en plats och hur det påverkar lokalbefolkningens

inställning till storskalig turismutveckling och nyetablering. Utifrån detta syfte har tidigare forskning

inom ämnet studerats och granskats. Den tidigare forskningen har delats in i olika avsnitt och sedan

brutits ner i observerbara och mätbara enheter (David & Sutton, 2016). Operationalisering är viktigt

för att tydligt kunna utveckla lämpliga indikatorer. Ett exempel på detta skulle kunna vara begreppet

student, vad inkluderas i begreppet? Är det bara studenter på universitetsnivå som avses eller bör

även gymnasieelever räknas in? Genom att bryta ner begrepp på detta sätt skapas mer konkreta

definitioner vilket underlättar i skapandet av hypoteser (David & Sutton, 2016).

En hypotes kan beskrivas som något som ska förklara ett teoretiskt fenomen, som sedan prövas

genom olika metoder (Nationalencyklopedin, n.d. b) För denna studie har fyra hypoteser skapats.

Dessa bygger på den tidigare forskningen som finns inom ämnet och frågeställningarna som är

uppsatta för att besvara syftet. Den första frågeställningen som lyder ‘Hur värderas Skutberget som

plats av Karlstads invånare?’ innefattar begreppen ‘invånare’, ‘värdet av en plats’ och ‘friluftsliv’.

Med begreppet invånare avses personer som är bosatta i Karlstads kommun, deras känslor och

relationer. Värdet av en plats innefattar minnen kopplade till platsen, tidigare erfarenheter och

nyttjandet av platsen. Inom begreppet friluftsliv kopplas platsens faktiska miljö in då Skutberget i

första hand är ett naturområde. Utifrån denna operationalisering av problemformuleringarna och

syftet har två hypoteser utformats.

Hypotes 1: En majoritet av Karlstads invånare ser ett stort värde i Skutberget och värdena återfinns

i samlingsbegreppet ‘friluftsliv och rekreation’.

Hypotes 2: Personer som värderar naturområdet Skutberget högre kommer generellt att ha en mer

negativ inställning till etableringen av en Muminvärld på platsen.

Hypotes 1 bygger på den tidigare forskningen som finns inom de tidigare nämnda begreppen. Det

stora värdet för platsen bygger dels på det motstånd som Karlstads kommun stötte på när planen

för en Muminvärld presenterades men också medborgardialogen som diskuteras i avsnitt 2.3

Friluftsliv (Karlstads kommun, 2017). Utöver dessa utgår hypotesen från att värdena ska återfinnas

22

i friluftsliv och rekreation, detta underbyggs av Uddenberg (1995) och Fredman med kollegor

(2014) som tar upp det stora värdet den moderna svensken ser i naturvistelser. Även Emmelin med

kollegor (2010) beskriver den moderna friluftstraditionen som starkt kopplad till rekreation och

användandet av naturen som en form av återhämtning.

Hypotes 2 kopplar fortsättningsvis in vikten av förståelse för individens relation till platsen, något

som tas upp i 2.1 Värdet av en plats (Syssner, 2012). Individens relation till platsen kan även

baseras på historiska händelser eller en känslomässig anknytning, detta är något som Lemelin med

kollegor (2015) bekräftar. Hypotes 2 grundar sig även i det som Perkins (2010) benämner, att

naturens inre värden kan komma att påverka hur en plats bör bevaras och skyddas från all form av

skada.

Den andra frågeställningen som är ‘Vad har invånarna för inställning till etableringen av en

Muminvärld på Skutberget?’ täcker även den in begreppet invånare med känslo- och

relationsspektrat, men i denna kontext också mer ur ett åsiktsperspektiv. Ett planeringsperspektiv

som innefattar demokrati, beslutsfattande och utveckling samt destinationsutveckling som lyfter

främjande och attraktivitet. Genom att operationalisera frågeställningen och komma fram till ovan

nämnda begrepp så har ytterligare två hypoteser skapats.

Hypotes 3: Invånare i Karlstad med hemmavarande barn under 18 år kommer ha en mer positiv

inställning till etableringen av en Muminvärld på Skutberget än personer utan hemmavarande barn.

Hypotes 4: En skeptisk inställning till Muminvärldens förmåga att överleva på sikt finns bland

Karlstads invånare.

Hypotes 3 bygger på presenterade fakta om att Muminvärlden i första hand vänder sig till familjer

med barn upp till 18 år (Handelns Utredningsinstitut, 2018). Genom att använda sig av denna typ

av målgrupp utesluts stora delar av lokalbefolkningen vilket underbygger hypotes 3. I hypotes 4

diskuteras en skepticism bland Karlstadborna, för denna skepticism finns flera belägg varav en del

är den tidigare forskningen som säger att lokalinvånare ställer sig skeptiska till att regionens behov

sätts före den enkla lösningen för att utveckla en destination (Nam, 2020). För att återknyta till

målgruppen som diskuteras i hypotes 3 kan återigen den turistekonomiska analys som Handelns

Utredningsinstitut (2018) gjort involveras. Den visar att Karlstadborna endast beräknas står för 12

procent av besöken i Muminvärlden. En så låg procentuell andel visar på att invånarna i Karlstad

inte ses som den primära målgruppen utan istället ligger fokuset på det primära upptagningsområdet,

se 4.2 Muminvärlden. Denna typ av prioritering i kombination med platsens påvisade värde ger

upphov för en skepticism bland lokalinvånarna. En annan teori som underbygger hypotes 4 är den

23

om drivkrafterna bakom temaparker som diskuteras i avsnittet 2.4 Destinationsutveckling. I det

avsnittet diskuteras bland annat risken med jakten efter snabba inkomster som över tid kan klinga

av och vara farlig för parkens överlevnadsförmåga på längre sikt (Hollinshead, 2009).

3.4 Kvantitativ metod - Enkät som redskap

Forskning inom turism grundar sig ofta på och analyseras ofta genom statistisk information och

den kan bestå av både kvantitativa och kvalitativa utgångssätt (Veal, 2018). Den kvantitativa

forskningen kan presenteras genom att ställa en fråga om till exempel hur många som deltagit på

ett evenemang för sedan mäta det i siffor. Den kvalitativa forskningen kan sedan utgöras genom

en skala av attitydval, till exempel om vad deltagarna tyckte om evenemangen på en skala 1–5 (Veal,

2018). För denna studie har detta använts genom att till exempel fråga respondenten om Skutberget

har ett stort värde för hen och sedan låta respondenten bestämma ett värde för den platsen. Ett

kvantitativt tillvägagångssätt baseras ofta på en numerisk data och förlitar sig på förbestämda

slutsatser eller hypoteser. För att säkerställa reliabiliteten av kvantitativ data så studeras ofta större

folkmängder för att sedan exportera in data i ett system för att analysera den. Ett kvalitativt

tillvägagångssätt i en kvantitativ metod gör det ofta möjligt att samla en större del av information

om studiens ämne, vilket kan delas in i individer, platser och organisationer. Genom en kvalitativ

forskning är det möjligt att skapa sig en bredare förståelse för turistens beteende och attityder (Veal,

2018). En kvantitativ ansats grundar sig mycket i sina procedurer från naturvetenskapliga metoder,

men är konstruerade för det faktum att det är människor och mänskliga fenomen som ska studeras

(Johannesen & Tufte, 2003). I en kvantitativ ansats så utgörs det konkreta resultatet av variabler,

vilket innebär en specifik egenskap hos enheterna. En operationalisering kan till exempel sluta med

en variabel, men för att operationalisera ett specifikt fenomen kan det krävas flera (Johannesen &

Tufte, 2003).

Det valda tillvägagångssättet för studien är en kvantitativ metod för insamling av data och

sammanställandet av analysen. Vi vill i datainsamlingen förhålla oss så neutrala som möjligt för att

inte ta någon ställning inom den debatt som hållit rum mellan bland annat Karlstads kommun och

organiserade motståndare mot etableringen. Att använda sig av en kvantitativ metod lämpar sig

bättre för studien, då ett mer representativt resultat kan skapa en mer rättvis bild (Johannesen &

Tufte, 2003). Inom litteraturen definieras en kvantitativ metod som ett tillvägagångssätt för att

analysera siffror samt uppgifter som kan betecknas med siffror (Eliasson, 2018). Studien ämnar att

ta reda på hur en stor grupp människor ställer sig till den planerade etableringen av Skutberget

något som är möjligt att göra via en enkät som ger olika kvantitativa variabler. En enkät består av

24

ett frågeformulär där frågorna utgår från de punkter som framkommit vid operationaliseringen,

vilket innebär att ta reda på något omätbart till något mer konkret. (Eliasson, 2018). Det finns olika

tillvägagångssätt att utföra detta, till exempel genom en postenkät eller en nätbaserad form på

internet. De båda tillvägagångssätten skiljer sig åt och har egentligen inte större betydelse för

frågeformulärets utformning, dock kan det påverka undersökningens utfall till vilka och hur många

som vill svara. Det är betydelsefullt att få så många svar som möjligt och att fånga in alla grupper

lika bra (Eliasson, 2018). Desto färre som svarar, desto större risk är det att undersökningen inte

ger ett fullständigt eller rättvisande svar. Därför är det viktigt att se över vilket tillvägagångssätt som

är mest lämpligt för studien. Som tidigare nämnt är kvantitativa metoder bäst lämpat när

undersökningsmaterialet ska sammanställas i siffror. För att kunna formulera ett tydligt

frågeformulär är det viktigt att kunna omfamna ämnet konkret och systematiskt för att behålla en

tydlig struktur. Förberedelserna är extra viktiga då undersökningen kan vara svåra att komplettera

i efterhand. (Eliasson, 2018).

3.4.1 Utformning av enkät 7

När enkätfrågor ska utformas är det många aspekter och regler att förhålla sig till, processen kan

vara frustrerade och kräver mycket tid (Ejlertsson, 2014; David & Sutton, 2016). Om inte forskare

följer de regler som finns uppsatta eller underskattar vikten av att systematiskt tänka igenom,

granska och testa enkäten så är risken stor att forskaren inte kan besvara frågeställningarna eller

pröva hypoteserna (David & Sutton, 2016). Frågeställningarna är intressanta då det är dem som

utgör utgångspunkten för utformningen av enkäten (Johannessen & Tufte, 2003). Hypoteserna är

viktiga för utformningen då stora delar av strukturen bygger på dessa. För att tydligt exemplifiera

detta kommer här nedan en förklaring till vilka hypoteser som är kopplade till vilka frågor i enkäten.

7 *Se bilaga 3 för enkätens layout. Enkäten har konstruerats i ”Survey & Report”, som är ett webbaserat

enkätverktyg som tillhandahålls av Karlstads universitet.

25

Hypotes

Fråga

Tema

1 1, 2, 3 Skutbergets värde

2 5, 6, 7 Muminvärld på Skutberget

3 7 och “Civil status” Mervärde för olika respondentgrupper

4 8, 9, 10 Hållbarhet & överlevnadsförmåga

Tabell 1, Hypotes, Fråga, Värde

Genom att koppla ihop frågorna och hypoteserna kan hypoteserna lättare analyseras och i

förlängningen valideras eller förkastas (Veal, 2018).

Det är viktigt att frågorna i frågeformuläret utformas så att de ger så användbara svar som möjligt,

det är därför en viktig princip att utgå från att ställa så konkreta frågor som möjligt för att det ska

bli lättare för respondenten att svara. Ett frågeformulär kan struktureras på olika sätt beroende på

hur forskningen ska utföras. Det kan till exempel konstrueras som ett pre-strukturerat

frågeformulär, vilket innebär att frågorna har färdiga svarsalternativ från början. Det kan även

utformas med öppna frågor där respondenten har möjlighet till att skriva ned sina egna svar.

Enkäten för denna studie utgör en kombination mellan dessa två, vilket kallas för ett semi-

strukturerat frågeformulär (Johannesen & Tufte, 2003). Ett exempel på detta är frågan ”Vilka

aktiviteter utför du vid dina besök på Skutberget?”, respondenten har möjlighet att kryssa i färdiga

svarsalternativ eller specificera sitt svar om alternativen ej passar till frågan. Alla frågor i enkäten

för denna studie har inte den möjligheten, nackdelen med pre-strukturerade frågor är att det inte

går att fånga upp information utöver de färdiga frågorna och svarsalternativen (Johannesen &

Tufte, 2003).

För att respondenten ska skapa sig en förståelse vad enkäten och studien handlar om inleds

formuläret med en kort beskrivning om vilka vi är som utför studien samt studiens syfte. Detta

efterföljs med en text som påvisar att deltagandet är anonymt och att studien följer den europeiska

dataskyddsförordningen gällande GDPR. Enkäter som ämnar att undersöka personers åsikter eller

attitydfrågor använder sig av en skattningsskala och denna studie utgår efter en ”Likert-skala”,

vilket innebär att frågorna är uppbyggda med en rad påståenden som är försett med samma rad av

standardsvar (David & Sutton, 2016). Likert-skalan består av fem punkter och dessa är ”Instämmer

helt”, ”instämmer delvis”, ”neutral”, ”instämmer inte”, ”instämmer inte alls” där varje

svarskategori från ett värde från 5 till 1 (David & Sutton, 2016). Det finns både för och nackdelar

26

inom litteraturen gällande användandet av “neutrala” svarsalternativ. För undersökningen är det

dock lämpligt att ha med ett sådant alternativ då attitydfrågor kommer att ställas (David & Sutton,

2016). För enkätstudien har åtta frågor utformats efter Likert-skalan för att undersöka Karlstads

invånares åsikter och attityder till utvecklingen av Skutberget och etableringen av Muminvärlden.

Studiens enkät inleds med bakgrundsfrågor om respondenten som sedan övergår till studiens tema

med frågor som är utformade efter studiens hypoteser. Ämnen som berörs är värdet av en plats,

destinationsutveckling, planeringsperspektiv, nyetablering och friluftsliv som alla ingår i studiens

teoretiska ramverk. Avslutningsvis ställs frågor om respondentens kön, ålder samt civilstånd då

respondenten tenderar att svara mer ärligt om personliga frågor ställs i slutet av enkäten (Veal,

2018).

3.5 Population & Urval

Ett urval är den grupp av individer som är det tänkbara målet att svara på en enkätundersökning

och brukar också benämnas som en population. En population är varje respondent som inkluderas

i studien (Ejlertsson, 2014; David & Sutton, 2016). Vid en enkätundersökning är det vanligt att

använda sig av ett stickprov, vilket innebär att en miniatyr av populationen skapas. Även om denna

studie berör hela Karlstads kommun så har ett stickprov utförts i form av en förenkät med

inledande frågor som skapar en avgränsning till studiens syfte. För denna enkät är de inledande

frågorna ”Är du över 18 år?” följt av frågorna ”Är du bosatt i Karlstads kommun?” och ”Har du

besökt Skutberget någon gång?”. Genom att ställa dessa frågor så undviker studien att utsättas för

bias, vilket innebär ett systematiskt fel i resultaten (Ejlertsson, 2014). Ett stickprov måste också ha

en acceptabel storlek, vilket innebär att tillräckligt många respondenter svarar på enkäten för att

analysen ska vara säkerställande. Om stickprovet är för litet likaså för stort så kan analysresultatet

bli osäkert och meningslöst för studien (Ejlertsson, 2014).

För studien har en geografisk och åldersbaserad avgränsning gjorts. Den geografiska avgränsningen

gäller kommungränsen för Karlstads kommun denna avgränsningen gjordes då vi anser att det är

primärt invånarna i Karlstad som påverkas av den planerade utvecklingen av Skutberget. Den

åldersbaserade avgränsningen drogs vid 18 år då det är vid den åldern man är myndig i Sverige

(Nationalencyklopedin, n.d. a). Karlstads kommun utgörs av 93 898 invånare och av dom så är 17

914 under 18 år, detta gör att urvalet för studien är de 75 984 myndiga invånarna i Karlstads

kommun (Karlstads kommuns statistikdatabas, n.d.). Oavsett hur en urvalsram tas fram är det

viktigt att den är så fullständig som möjligt för att kunna framställa en slutsats som är representativ

för hela populationen. Begränsningen är satt till Karlstads kommun för att tydligt definiera vilka

27

som ska ingå i populationen för att skapa en avgränsning (Eliasson, 2018). För denna studie valdes

en internetbaserad enkät och för att publicera den användes sociala medie-forumet Facebook där

två grupper valdes ut. Att välja grupper för att skicka ut enkäten i krävde en hel del reflektion och

eftertanke för att inte välja “fel grupper”. Kanaler som berörs av Karlstads kommun eller

organiserade motståndare mot etableringen har valts bort som urvalsgrupp då dessa aktörer anses

ha en extrem inställning i förhållande till studiens syfte och kan därför bidra till bias. Istället har ett

ramverk för vilka egenskaper grupperna bör ha satts upp. Dessa kriterier grundar sig i syftet med

studien och det objektiva förhållningssättet som vi som författare har till studiens resultat.

Grupperna behövde ha en tydlig koppling till Karlstad då det är Karlstads kommuninvånare som

utgör populationen. Grupperna fick inte vara politiska eller religiösa samt att de skulle vara

“allmänna” vilket innebär att gruppen inte har något specifikt syfte. Utifrån dessa kunde två

grupper väljas ut för studien. Dessa två är På gång i Karlstad - Vi tipsar om vad som händer, när det

händer… och Karlstadkollen!.

3.5.1 På gång i Karlstad - Vi tipsar om vad som händer, när det händer…

Gruppen är generell grupp om Karlstad som beskrivs enligt följande Skriv och berätta om vad som är

på gång. Alla Karlstadbor och arrangörer är välkomna att bidra med information. Gruppen har 19 245

medlemmar och är en aktiv grupp med flera nya inlägg varje dag [2020-05-02]. Gruppen passar väl

in i de uppsatta ramarna då den vänder sig till invånare i Karlstad och är en allmän grupp utan

något specifikt syfte.

3.5.2 Karlstadkollen!

Denna grupp har inget uttryckt syfte utan beskrivs bara som en allmän och offentlig grupp. Som

namnet avslöjar vänder sig gruppen till invånare i Karlstad och alla inlägg handlar om saker som är

på gång i Karlstad. Gruppen är aktiv med flera nya inlägg varje dag och har 6316 medlemmar [2020-

05-02].

3.5.3 Insamling av data

Det tilltänkta tillvägagångssättet var att vi som författare skulle gå ut på några centrala platser i

Karlstad (Stora torget, Soltorget, resecentrum et cetera) och dela ut enkäter till lokalinvånare för att

på så sätt kunna skapa ett heltäckande urval av invånare. Denna plan fick dock revideras i och med

Covid-19s påverkan i samhället. Denna utveckling ledde till en naturlig förändring till en

internetbaserad enkätstudie, vilket gör att folkhälsomyndighetens råd om att undvika sociala

28

interaktioner efterföljs. Enkäterna skickades ut i två olika Facebook-grupper med koppling till

Karlstad som beskrivs utförligt i 3.5.1 På gång i Karlstad - Vi tipsar om vad som händer, när

det händer… och 3.5.2 Karlstadkollen!. Användningen av en internetbaserad enkätstudie medför

både fördelar och utmaningar. En fördel är att kostnaderna blir mindre då enkäterna inte behöver

skrivas ut. En annan fördel är att respondenten kan besvara enkäten när det passar hen vilket kan

leda till mer övervägda och reflekterande svar som i förlängningen leder till kvalitetsdata. Det är

också fördelaktigt med internetbaserade enkäter när relevanta grupper för studien ska identifieras

(Denscombe, 2007). Några nackdelar eller utmaningar med internetbaserade enkätstudier är att

möjligheten till att läsa av de visuella ledtrådarna så som ansiktsuttryck eller kroppsspråk försvinner

(Denscombe, 2007). En annan utmaning är att det inte går att kontrollera spridningen eller

svarsfrekvensen av enkäten på samma sätt online som det går att göra i verkligheten, detta är en

utmaning som behövde hanteras för denna studie och något som kommer att diskuteras mer

ingående i avsnittet 3.9.3 Etiska aspekter.

I gruppen Karlstadkollen! publicerades inlägget8 den 23 april och det låg ute fram till den 29 april

då enkäten stängdes, under den perioden gillades inlägget av 3 personer medan 6 personer delade

inlägget vidare, 143 personer uppgav att de tog del av enkäten genom denna grupp. I gruppen På

gång i Karlstad - Vi tipsar om vad som händer, när det händer… publicerades inlägget den 24 april

och även det inlägget låg uppe fram till den 29 april. Under perioden gillades inlägget av 38 personer

medan 30 personer kommenterade, kommentarerna handlade till stor del om respondenter som

ville visa att de deltagit men även flera kommentarer med reflektioner och åsikter om studien.

Inlägget delades också vidare från denna grupp 41 gånger vilket återigen visar på det stora intresset

som finns för studiens valda case, 434 personer uppgav att de tog del av enkäten genom denna

grupp. Utöver de privatpersonerna som delade inlägget så delades länken även till organiserade

grupper med intresse för caset, både i grupper som vill att utvecklingen ska ske och grupper som

är emot utvecklingen. Anledningen till att enkäten endast var öppen i sex dagar var att vi i samråd

med vår handledare ansåg att antalet fullständiga svar som uppgick till 764 räckte för att uppnå

empirisk mättnad.

De 187 respondenterna som besvarade enkäten men inte tog del av den genom På gång i Karlstad -

Vi tipsar om vad som händer, när det händer… eller Karlstadkollen! valde istället svarsalternativet ”Om

annat, specificera:”. Av dessa uppgav 183 av de 187 som valde det svarsalternativet vart de tagit del

av enkäten. Det var många som uppgav att de nåtts av enkäten genom att deras vänner hade delat

8 *Se bilaga 4 för inlägget i sin helhet.

29

den men det intressanta för studiens tillförlitlighet var att 39 respondenter svarade att de tagit del

av enkäten genom organiserade grupper som är mot etableringen och 18 respondenter svarade att

de tagit del av den genom en organiserad grupp för utvecklingen. Dessa respondenter är de som

får ses som extremsvaren i denna studie, även om ett visst mörkertal såklart finns. Genom att denna

respondentgruppen endast utgör cirka 7,5 procent av respondenterna kan studien ses som

trovärdig.

3.5.4 Bortfallsanalys

När det stod klart att det tänkta tillvägagångssättet som var att dela ut enkäterna i fysisk person gick

i stöpet på grund av utbrottet av Covid-19 så fanns bara ett alternativ kvar att välja baserat på den

kunskap, tid och budget som vi som författare har att förhålla oss till. Genom användandet av

internet och Facebook mer specifikt så uppstod en rad utmaningar som diskuteras mer ingående i

3.9 Metoddiskussion. Den största nackdelen med att använda detta medium för datainsamlingen

var att svarsfrekvensen inte gick att kontrollera, genom att enkäten behövde vara publik så att

medlemmarna i Facebookgrupperna skulle kunna ta del av den så försvann möjligheten att

kontrollera hur många som valt att inte svara. Det som dock kan sägas om bortfallet är de 37

personer som svarat på enkäten men angett att de inte är bosatta i Karlstads kommun, är över 18

år eller inte har besökt Skutberget har sorterats bort från studien då de inte passar in i studiens

urval.

3.6 Sekundärdata

Utöver en kvantitativ enkätstudie så kommer aggregerade sekundärdata att användas. Sekundära

kvantitativa data kan bidra med bakgrundsinformation ska kan fungera som en grund för studien

(David & Sutton, 2016). Denna typ av data har en pålitlighet och solid grund som är svår att uppnå

inom primär forskning och dessutom kan aggregerade sekundärdata användas som ett verktyg att

jämföra den insamlade data i studien med (David & Sutton, 2016).

För denna studie har flera olika dokument använts för att bidra till en heltäckande

bakgrundsinformation men främst är det tre dokument som varit centrala. Medborgardialogen som

Karlstads kommun genomförde och publicerade 2017, denna gav värdefull information om hur

Karlstads invånare såg på utvecklingen av Skutberget i ett tidigt skede. Vision och planprogrammet

som Karlstads kommun publicerade 2018, detta gav grundläggande information om Skutberget,

framtidsvisionerna och planprocessen. Det sista dokument som varit centralt är den

Turistekonomiska analysen som Handelns Utredningsinstitut publicerade 2018, detta gav en

30

övergripande bild för vilka ekonomiska effekter en Muminvärld skulle kunna ge för Karlstads

kommun.

3.7 Analys av data

I alla statistiska undersökningar är det av intresse att ta reda på variationen mellan de olika

variablerna som undersöks, det kan vara till exempel attityder, inkomst eller utbildningsnivå.

Variation innebär det mönster som en variabel visar i relation till olika mätvärden eller antal

observationer. Fördelningen är vad som mer precist visar variationen mellan hur många

observationer som finns för varje värde hos en variabel. En frågeställning kan vara deskriptiv och

då anses en univariat analys mest lämplig, vilket innebär en fördelning mellan de variabler som är

mest centrala för frågeställningen. Dessa redovisas genom ett typvärde, medelvärde och en

standardavvikelse. Standardavvikelsen anses vara det viktigaste värdet, som mäter observationernas

genomsnittliga avvikelse från medelvärdet (Djurfeldt et al. 2010; Barmark & Djurfeldt, 2015). En

frågeställning kan också vara förklarande och då används en bivariat analys, vilket innebär att i

analysen så studeras sambandet mellan två variabler och den förekommande orsaksrelation den

kan avspegla (Djurfeldt et al. 2010). När det statistiska sambandet mellan två variabler undersöks i

en bivariat analys så studeras det ifall det samband som observeras avspeglar ett orsakssamband

eller om det är en statistisk samvariation som grundar sig i tillfälligheter, vilket kallas för ett

skensamband. Om frågeställningen är förklarande används en univariat analys som en förberedelse

för den bivariata analysen, som sedan ska utgöra analysens styrande del (Barmark & Djurfeldt,

2015). Då denna studie ämnar förklara inställningen som Karlstads invånare har till utvecklingen

av Skutberget och etableringen av en Muminvärld, så är en bivariat analys mest lämplig. Det

samband som den bivariata analysen utgör är hur en invånares värdering för Skutberget idag

påverkas av inställningen till etableringen av Muminvärlden. Studien vill också undersöka om det

finns ett samband mellan vuxna med hemmavarande barn och en positiv inställning till

Muminvärlden.

Variabler kan befinna sig på olika skalnivåer, och innan en bivariat analys påbörjas kan det vara bra

att bestämma sig för vilken skalnivå som är mest lämplig för studien. Det finns fyra olika typer av

skalnivåer och dessa är nominalskalan, ordninalskalan, intervallskalan och kvotskalan. I denna

studie så kommer enkätsvaren mätas i tre olika skalnivåer, dessa är nominalskalan, ordninalskalan

och kvotskalan. Nominalskalan innebär en kategoriindelning utan rangordning, vilket till exempel

är kön och civilstånd. Ordinalskalan visar en kategoriindelning som innebär rangordning, vilket är

till exempel vanor eller attitydfrågor. Kvotskalan mäter ”riktiga” mätvärden, vilket innebär ålder

31

eller inkomst (Wahlgren, 2012). Frågor som mäter attityder kan till exempel utgår från en

fempunktsskala: instämmer helt, instämmer, neutral, instämmer inte och instämmer inte alls och

som kallas för Likert-skalan. Skalan utgörs av ett antal påståenden inom samma ämnesområde, där

respondenterna som tidigare nämnt ska instämma eller ta avstånd från. Svaren bildar då en

skattningsskala med två extrempunkter (David & Sutton, 2016; Ejlertsson, 2014).

Variabler kan benämnas som kvantitativa och kvalitativa. De kvantitativa variablerna kan benämnas

som ålder samt antal dagar medan de kvalitativa ämnar beskriva och utforska relationen mellan två

olika variabler, den tekniken kallas just för en bivariat analys och därmed är den typ av analys mest

lämplig för denna studie (David & Sutton, 2016).

3.7.1 Analys av empiriskt resultat

I den dataanalytiska processen så ska de enskilda variablerna sammanfattas. I denna studie har

statistikverktyget SPSS använts för att “lära känna” studiens data. Detta har gjorts genom att söka

samband i olika svar via en korstabell som i procent visar den totala summan för en fråga samt den

enskilda kategorin. Ett exempel på detta är hypotesen som lyder “Vi tror att invånare i Karlstad

med hemmavarande barn under 18 år kommer ha en mer positiv inställning till etableringen av en

Muminvärld på Skutberget än personer utan hemmavarande barn.”. I SPSS är det då möjligt genom

en korstabell se sambandet för om respondenter med hemmavarande barn har en mer positiv

inställning till etableringen av en Muminvärld. I Survey & Report har tabeller och diagram använts

för att se fördelningen mellan de olika svaren. Genom att lära känna studiens data blir det möjligt

att leta efter tendenserna och se över hur resultaten stämmer överens med studiens hypoteser

(David & Sutton, 2016).

3.7.2 Ekostrategiska begreppsramen

Den ekostrategiska begreppsramen kommer för denna studie modifieras enligt beskrivningen i

2.3.1 Ekostrategiska begreppsramen. Den modifikationen är nödvändig för att kunna använda

begreppsramen som ett verktyg för studiens analys. Begreppsramen kommer fungera som ett

komplement till den bivariata analysmodellen som är den centrala analysmetoden. Genom att

använda begreppsramen kan de empiriska resultaten tydliggöras och förklaras på ett mer begripligt

sätt.

32

3.8 Validitet och Reliabilitet

Trovärdigheten för en studie bygger på vilka metoder som använts och hur väl de genomförts för

studiens syfte. Validitet och reliabilitet bör mätas för att kunna avgöra vilken grad av trovärdighet

den data som samlats in besitter. Genom att göra detta kan också en faktisk återspegling av

fenomenet som studeras göras och då kan även den granskas för att mäta vilken grad av

överensstämmelse som finns med de uppsatta hypoteserna. Generellt för både validitet och

reliabilitet är att de tar sin grund i naturvetenskaplig forskning vilket innebär en forskningstradition

där samma identiska undersökning kan repeteras flera gånger för att uppnå hög validitet och

reliabilitet. Detta går inte att uppnå på samma sätt inom den turismvetenskapliga forskningen då

respondenternas beteenden och attityder vägs in i empirin (Veal, 2018). Det finns dock en rad

andra tillvägagångssätt inom den turismvetenskapliga forskningen för att uppnå hög validitet och

reliabilitet.

Validiteten kan beskrivas som till vilken grad informationen om forskningsämnet faktiskt avspeglar

det som forskaren hävdar att det gör (Veal, 2018; David & Sutton, 2016). Validitet är ett begrepp

som kan användas på flera olika sätt beroende på situation och metodval. För denna studie har

som tidigare nämnts en kvantitativ metod valts. Valet av att använda en enkät för studiens

datainsamling innebär en ytterligare specificering för vilken typ av validitet som ska eftersträvas för

studien. För denna studie lämpar sig användandet av begreppsvaliditet väl, begreppsvaliditet innebär

att forskarna behöver ha en god kunskap om de teorier som ligger till grund för studien och således

enkäten (David & Sutton, 2016). Frågorna i enkäten ska i en så hög grad som möjligt återspeglas i

teoretiska begrepp, något som beskrivs mer utvecklat under avsnittet 3.3 Operationalisering &

Hypoteser. Viktigt att komma ihåg när det kommer till validitet är att det inte är frågorna eller

formulären i sig som valideras utan det är relationen mellan frågorna och syftet som avgör

frågorna/enkätens validitet (Ejlertsson, 2014).

Reliabilitet kan beskrivas som till vilken grad en undersökning skulle kunna upprepas igen med nya

respondenter och fortsatt få samma svar (Veal, 2018). För att höja reliabiliteten kan forskarna vara

noggranna i konstruktionsfasen av enkäterna och även använda sig av pilotstudier (David & Sutton,

2016). I denna studie har detta eftersträvats genom att kontinuerligt i utvecklingsprocessen av

enkäten skickat utkast till testpersoner, handledare och forskare inom ämnet för att få reflektioner

och “feedback”. Genom att göra detta har allt från enkla stavningsmissar till mer ingående

teoretiska överväganden lyfts upp och rättats till för att på så sätt höja reliabiliteten. För att kunna

använda sig av reliabilitet (och validitet) är det av stor vikt att frågorna är konstruerade på ett korrekt

sätt. Om detta inte kan uppfyllas uppstår en stor slumpvariation vilket leder till en låg reliabilitet

33

(Ejlertsson, 2014). Mer ingående förklaringar till varför enkäten är formulerad som den är kan

studeras i avsnitt 3.4.1 Utformning av enkät.

Ett annat sätt att öka reliabiliteten för en studie är genom att tillfråga ett stort antal respondenter

(Veal, 2018). Om ett stort antal respondenter tillfrågas så kan en högre svarsfrekvens skapas. För

denna studie kan det göras på ett smidigt sätt, då enkäten besvaras via internet så kan en stor del

av urvalet enkelt nås och då enkäten kan besvaras när det passar respondenten så kan bättre

svarsfrekvens uppnås (Veal, 2018). Det finns olika faktorer som påverkar en respondents

deltagande (Densconbe, 2002). En faktor är den tillit som respondenten känner till författarna och

studien. Då ingen social interaktion sker i denna studie så kan tilliten vara svår att bygga upp. Därför

är det extra viktigt för denna studie att informationen som tillhandahålls är tydligt, precis och

förtroendeingivande så att respondenterna litar på att deras svar kommer hanteras på ett

professionellt sätt. Detta gjordes genom att respondenterna innan de började svara på enkäten fick

upp samtyckesinformation, bland annat information om Survey & Report som är det valda

datainsamlingsprogrammet. Genom att informera om detta i ett tidigt stadie av enkäten skapades

förhoppningsvis ett förtroende från respondentens sida vilket kan leda till hen öppnar upp sig mer

och vågar lämna mer öppen och användbar information (Denscombe, 2002).

3.8.1 Chi² värde & Cronbach’s alpha

I statistiska undersökningar är det vanligt att vilja dra slutsatser för hur olika grupper skiljer sig

snarare än att bara beskriva det empiriska materialet. Detta kan göras genom att studera sambandet

mellan olika variabler för att utgöra en form av statistiskanalys som kallas för hypotesprövning eller

signifikanstest. För att göra en hypotesprövning finns det en rad olika metoder att utgå ifrån varav

en kallas för Chi². Denna metod ämnar sig lämplig inom forskning som berörs av

samhällsvetenskapliga ämnen där mätningar ofta sker i form av kategoriseringar (Stukát, 1993). En

hypotesprövning eller ett signifikanstest utförs för att statistiskt säkerställa sambandet mellan

variabler och validiteten samt reliabilitetens. Vid användning av en korstabellsanalys är Chi² det

vanligaste testet för att mäta om sambandet är signifikant eller inte (Djurfeldt et al. 2010; Barmark

& Djurfeldt, 2015). Varför detta test har kommit att bli så populärt inom statistiskforskning är för

att det fungerar på både nominal- och ordinalskalenivå. För att vara säker på att det finns ett

samband mellan variablerna så bör Chi²-testet hamna under 0,05 för att det ska anses som

signifikant (Djurfeldt et al. 2010; Barmark & Djurfeldt, 2015).

Då Chi²-test främst ansvarar för att säkerställa validiteten i en studie, används ett annat test för att

verifiera reliabiliteten och detta kallas för Cronbach’s alpha (Tavakol & Dennick, 2011). Detta kan

34

definieras som ett index för att säkerställa tillförlitligheten i en studie. Cronbach’s alpha är ett mått

som varierar mellan 0–1 och resultatet visar hur flera variabler samvarierar. För att tillförlitligheten

ska anses vara lämpligt för att skapa ett index om samvariation, bör värdet överstiga 0,6–0,7. Det

vill säga desto högre värde desto högre samvariation (Tavakol & Dennick, 2011; Barmark &

Djurfeldt, 2015). Hur dessa två olika mätskalorna har använts för denna studie återfinns i empiri-

kapitlet.

3.9 Metoddiskussion

En central del inom den samhällsvetenskapliga forskningen är informerat samtycke. Informerat

samtycke kan förklaras som att personen som deltar i studien deltar frivilligt, hen har blivit

informerad om syftet med studien och är inte på något sätt tvingad eller liknande till att delta (David

& Sutton, 2016; Kvale & Brinkmann, 2014). Denna princip är att föredra i de flesta undersökningar,

speciellt när det kommer till oerfarna forskare. Detta är något som författarna har tagit hänsyn till

i arbetet med studien. Inga känsliga personuppgifter som direkt kan leda till en persons identitet

kommer att samlas in. Därför kommer inte ett skriftligt informerat samtycke behövas utan det

räcker med en informationstext om hur den information som respondenten lämnar kommer att

användas och en kryssruta för godkännande (David & Sutton, 2016).

3.9.1 För- och Nackdelar med kvantitativ enkätundersökning

Att använda sig av en kvantitativ enkätundersökning kommer med både för- och nackdelar. I denna

studie användes internetbaserade enkäter, fördelen med denna typ av enkäter är att respondenten

blir upplyst om frågor som eventuellt missats innan hen kan skicka in sin enkät. En annan fördel

med att använda sig av internetbaserade enkäter är att datainsamlingen underlättas och

effektiviseras, exempel på detta är att data från undersökningen kan placeras i en datafil och föras

in i ett mjukvaruprogram som SPSS (David & Sutton, 2016; Ejlertsson, 2014). En annan utmaning

vid användningen av en kvantitativ metod är urvalet/populationen som ofta begränsas till ett visst

demografiskt eller geografiskt område. Det kan tillexempel vara en landgräns eller kommungräns

som utgör urvalet, utmaningen ligger då i att skapa en så rättvis bild av vad hela populationen

tycker. Detta är en vanligt förekommande utmaning då forskare sällan kan intervjua alla i en

kommun eller för den delen ett land (Veal, 2018). En annan utmaning som den kvantitativa

metoden kommer med är att deltagandet i enkätundersökningar under de senaste decennierna

minskat avsevärt (Ejlertsson, 2019). I socialt inriktade undersökningar kan det vara svårt att

35

motivera respondenterna att svara på enkäter, något som är en utmaning och som måste belysas

genomgående i arbetet med denna studie.

Då enkäterna besvarades via internet så behövde säkerheten på internet att granskas. Inga känsliga

personuppgifter efterfrågades i enkäten men då enkäten besvarades via ett formulär på internet så

kunde en IP-adress att kopplas till det enskilda enkätsvaret. Denna utmaning hanterades av

författarna för att kunna garantera respondentens anonymitet (David & Sutton, 2016). Det är också

viktigt ur ett säkerhetsperspektiv att under hela studien uppträda på ett professionellt sätt.

Bearbetning och registrering av data ska genomföras på ett korrekt och säkert sätt för att kunna

garantera respondenternas konfidentialitet och anonymitet (David & Sutton, 2016). En annan

forskningsetisk princip som behöver betraktas av forskarna är skydd mot skada och hur det valda

ämnet angrips. Då det valda ämnet för denna studie debatterats mycket och starka känslor

framkallats så behöver en förståelse för att det kan vara ett känsligt ämne lyftas fram. För en

respondent kan det vara så känsligt att hen till och med kan vilja återkalla sitt deltagande. För att

undvika detta behövde informationen om studien vara tydlig redan i samtyckesformuläret så att

hen kunde låta bli att svara om hen inte kände sig bekväm med det (David & Sutton, 2016). Det är

också viktigt att förstå att värdet av en plats kan variera från person till person då varje individ

upplever platsen utifrån sina egna förutsättningar (Syssner, 2012). Som författare är det också

viktigt att vara medvetna om de etiska koderna som finns etablerade på universitetet. Det är av stor

vikt att ett förhållningssätt inom de uppsatta gränserna för god forskningssed upprätthålls.

Den europeiska dataskyddsförordningen har tillsammans med svensk lag utformat ett högre krav

vid användning av personuppgifter. Det är viktigt att personuppgifterna används på ett öppet,

korrekt och säkert sätt. Lagen säger att ”All behandling av personuppgifter måste uppfylla de grundläggande

principer som anges i dataskyddsförordningen”. Vilket innebär att de får bara samlas in för specifika

ändamål och att de inte används mer än nödvändigt (Karlstads universitet, 2020). Detta är något

som denna studie tar i beaktning och fullföljer med respekt. Studiens empiri samlades in med en

enkät genom det webbaserade verktyget Survey & Report, som är en tjänst som tillhandahålls av

Karlstads universitet. Den data som samlades in lagras på universitetets datorer och raderas efter

att uppsatsen godkänts.

3.9.2 Etiska aspekter

När den uttänkta metoden med att gå ut på gatorna i Karlstad inte längre var möjlig att genomföra

så valdes en internetbaserad enkät att göras istället, något som medför flera nya utmaningar och

36

etiska överväganden. Då E-forskning9 som denna studie kan klassificeras som är relativt nytt så har

inga etiska normer för området utvecklats (David & Sutton, 2016). Istället måste alla etiska aspekter

som finns inom samhällsvetenskapen efterföljas; överväganden om konfidentialitet, anonymitet

och informerat samtycke blir extra viktiga inom samhällsvetenskaplig E-forskning (David &

Sutton, 2016). Studien behövde överväga en del etiska prövningar, en sak är den bristande

erfarenheten som forskarna har gällande användandet av kvantitativ metod. Hur data ska samlas

in, frågor formuleras och svar analyseras är alla delar som vi tog hjälp med från personer med större

kunskap inom ämnet. Speciellt frågeenkäten granskades kritiskt för att undvika att frågor som kan

bedömas etiskt olämpliga ställdes till respondenterna (Ejlertsson, 2014)

Att undersöka platser och dess värde kommer med vissa utmaningar då värde är ett begrepp som

är subjektivt och varierar från person till person (Tuan, 1974). För just Skutberget är detta extra

intressant då det finns många olika attityder och känslor involverade i frågan. För denna studie har

dessa attityder försökt undersökas, men att undersöka attityder kan vara svårt då de endast existerar

inom individen (Persson, 2016). Denna utmaning måste vi som författare vara medvetna om och

kunna hantera. För denna studie har Likertskalan valts som metod för att samla in data i

attitydfrågor. Likertskalan lämpar sig väl då den ger forskaren möjlighet att skaffa information om

respondenternas åsikter eller känslor (David & Sutton, 2016).

En aspekt som berörts tidigare i uppsatsen är insamlingen av data, detta är en del som utvecklats

till något som vi som författare behöver reflektera över. När enkäterna skulle skickas ut valdes som

sagt grupper med politisk eller extrem ställning i frågan bort, detta gjordes för att undvika risken

för extrema svar och bias i resultatet. Dock ökade risken för att enkäten skulle få spridning när

studiens tänkta metod för datainsamling behövde revideras. Trots detta sågs det som ett nödvändigt

steg att ta för att lyckas med datainsamlingen för studien. Efter att enkäten publicerats i

Facebookgrupperna delades inläggen av privatpersoner vidare till sina vänskapskretsar men det

skedde även delningar till grupper och sidor med uttalat starka åsikter i frågan. Detta var något som

självklart påverkade resultatet men genom att den delades i både en grupp som anser sig vara för

utvecklingen och en sida som anser sig vara emot utvecklingen så kan en normalfördelning uppnås.

Genom att 764 personer svarade på enkäten så fick studien också ett acceptabelt stickprov vilket

är viktigt för att kunna skapa en hållbar analys (Ejlertsson, 2014).

9 E-forskning är en form av primärforskning som utgår från internet (David & Sutton, 2016).

37

4. Empiri

Kapitlet påbörjas med en bakgrundsbeskrivning av naturområdet Skutberget och den planerade Muminvärlden..

Vidare presenteras det empiriska resultatet från den enkätundersökning som genomförts, empirin presenteras i fyra

olika delar med först några bakgrundstabeller följt av Skutbergets värde. Vidare presenteras respondenternas relation

till Mumin och den planerade Muminvärlden för att sedan avsluta empirikapitlet med en presentation av resultat

rörande hållbarhet och utveckling.

4.1 Skutberget

Skutbergets naturområde är beläget cirka 7 kilometer väster om Karlstads centrum (Se bilaga 5 för

översiktsbild). På platsen erbjuds naturstigar, bad- och lekplatser samt motionsspår under alla

årstider och kring området finns även en camping som erbjuder stuguthyrning året runt (Visit

Karlstad n.d.). Platsen har ett stort antal besökare och årligen passerar cirka 200 000 bilar genom

portalen in till området för att besöka campingen eller för att sola, bada samt motionera. Att

Skutberget erbjuder flera aktiviteter anses viktigt för Karlstad och för föreningslivet är det ett viktigt

område där så många föreningar är verksamma. En del av föreningarna använder Skutberget för

någon form av tävlingsverksamhet medan andra föreningar använder området som en plats för att

träna på (Karlstads kommun, 2018). Skutberget har en berikande naturmiljö och mellan 2009–2011

gjordes en naturvärdesbedömning som visade på att det finns ett högt naturvärde, vilket värdesätts

högt av Karlstads invånare. Skutberget besitter även en hel del kulturhistoria som sträcker sig från

1500-talet och framåt. På senare år har utveckling av friluftsområdet med motionsspår och

badmöjligheter samt stugbebyggelse varit det som i hög utsträckning präglar området (Karlstad

kommun, 2018). År 2008 genomförde Värmlands Museum en utredning över området för att

bedöma platsens kulturmiljö. Bedömningen visade att samtliga byggnader på Skutberget tillmäts

ett kulturhistoriskt värde, där alla byggnader på sitt sätt är unika eller tidstypiska. Detta är också

något som framhäver platsens historia samt platsens värde (Karlstads kommun, 2018).

4.2 Muminvärlden

Temaparker presenterar olika berättelse och har olika värden. Muminvärlden baseras på

karaktärerna Mumintrollen och tanken bakom parken är att ge besökaren en känsla av att kliva in i

en sagobok och vara en del av den (Handelns Utredningsinstitut, 2018). Besökarna är tänkta att

kunna integrera med figurerna och idén bakom parken är att det ska vara en blandning mellan

teater och möten med olika sagofigurer. Upplevelsen är tänkt att baseras på den uppbyggda miljön

38

(Handels Utredningsinstitut, 2018). Inför den planerade etableringen av Muminvärlden så har HUI

Research utfört en turistekonomisk analys för att se vilka ekonomiska effekter temaparken skulle

kunna bidra med Karlstads kommun. Analysen ska sedan fungera som ett underlag gällande beslut

och diskussioner kring etableringen. Enligt Karlstads kommuns beräkningar kommer en

investering på 73,5 miljoner kronor runt temaparken att göras (Karlstads kommun, 2019 b). Enligt

beräkningar behöver parken lyckas nå ett besöksantal på ca 200 000 besökare per år som då skulle

utgöra en total turistomsättning inklusive biljettintäkter på 140 miljoner kronor, detta innefattar

även då de utlägg som målgruppen har i Karlstad för shopping, livsmedel, logi och övriga nöjen.

Av dom 140 miljoner kronorna så skulle 20 miljoner gå till handel, 42 miljoner till hotell/camping

och 38 miljoner till restauranger (Handelns Utredningsinstitut, 2018). Besöksantalet baseras på

varifrån turisterna kan tänkas resa för att besöka Muminvärlden, något som benämns som olika

upptagningsområden. Dessa områden har delats in i tre olika områden, lokalt upptagningsområde som

är kommuner som ligger inom en timmes avstånd till Karlstad, primärt upptagningsområde vilket är

Sverige och Norge med omnejd som ligger 1 – 3,5 timmes avstånd till Karlstad och den tredje är

sekundärt upptagningsområde som utgör övriga Sverige och utlandet. Den målgrupp som

Muminvärlden tänkt locka är främst familjer med barn upp till 18 år, samt asiatiska besökare som

utgör en stor del av Karlstads turism (Handelns Utredningsinstitut, 2018).

Enligt HUI:s undersökning så beräknas de som bor utanför Karlstads kommun att besöka

Muminvärlden en gång under sin vistelse medan personer som bor i Karlstad beräknas möjligen

göra flera besök på ett år. Detta har dock ingen betydelse för den turistekonomiska omsättningen

då lokalbefolkningen inte definieras som turister. De besökare som bor på en timmes avstånd kan

räknas som turister, men ger även dem upphov till konsumtion då de mest troligen inte övernattar

i Karlstad vid sitt besök. HUI:s undersökning visar att Karlstads invånare antas stå för ca 24 000

besök vilket då motsvarar 12 procent av den totala besöksvolymen och baserat på en låg efterfrågan

av säsongskort i Nådendal, där Muminvärlden är etablerad, så görs bedömningen att invånarna i

Karlstad inte kommer att besöka Muminvärlden frekvent (Handelns Utredningsinstitut, 2018).

Enligt undersökningen från HUI så kan Muminvärlden medföra nyanställningar och en högre

sysselsättningseffekt, men detta kan variera från bransch till bransch då det utgörs av de

arbetsmarknadsmässiga förhållandena i Karlstads kommun som helhet. Muminvärlden beräknas

bidra till att stärka destinationens och regionens attraktionskraft och konkurrenskraft, vilket bidrar

till både nya besökare och företag lockas till att etablera sig på platsen (Handelns Utredningsinstitut,

2018).

39

4.3 Grundläggande data

*Svarsvärde är ett begrepp som kommer att användas i detta empiriavsnitt, speciellt när svaren utgår från

Likertskalan. Denna skala utgår från ett system där svaren har ett värde som ser ut enligt följande: 1 – Instämmer

inte alls, 2 – Instämmer inte, 3 – Neural, 4 – Instämmer delvis, 5 – Instämmer helt. Ett lågt svarsvärde räknas

som 1 eller 2 och ett högt värde som 4 eller 5.

Enkäten för studien var öppen mellan den 23/4 till 29/4 och under denna period besvarades

enkäten av 802 personer. Av alla personer som påbörjade att besvara enkäten var det en del som

inte slutförde den, vad det beror på är svårt att veta men en del kan bero på de förenkät-frågorna

som inledde enkäten. Dessa tre frågor som presenteras i 3.5 Population & Urval utgör också

urvalet för studien, genom att ha dessa tre frågorna i början fungerade de som ett filter för att

personer som inte passade in i urvalet skulle sorteras bort. Dock har ett antal av respondenterna

genomfört hela enkäten trots att de inte passat in i urvalet. 37 personer svarade nej på frågan om

hen var bosatt i Karlstads kommun och 1 person svarade att hen inte hade besökt Skutberget

tidigare. Dessa respondenter sorterades bort i statistikverktyget SPSS så att alla svaren skulle vara

fullständiga och inom urvalets ramar. De användbara respondenterna för studien uppgår till 764

stycken, av dessa 764 har 437 respondenter svarat att de tagit del av enkäten genom gruppen På

gång i Karlstad - Vi tipsar om vad som händer, när det händer…, 143 respondenter genom gruppen

Karlstadkollen! samt 187 stycken som valde alternativet ”Om annat, specificera:”. Detta indikerar på

att den spridningen som diskuterades i 3.9.3 Etiska aspekter har skett till viss del men majoriteten

av alla svar ändå kommer från de utvalda grupperna. Av det totala svaret på 764 respondenter var

38,5 procent män, 61,4 procent kvinnor och 0,1 procent som valde svarsalternativet “annat”.

Åldersfördelningen såg ut som följer; 10,2 procent mellan 18 - 30 år, 32,7 procent mellan 31 - 50

år, 47,3 procent mellan 51 - 70 år och 9,8 procent som var 71 år eller äldre.

40

Tabell 2, Frekvenstabell, Redovisas i procent. Tabell 3, Frekvenstabell, Redovisas i procent.

Tabell 4, Frekvenstabell, Redovisas i procent.

För att säkerställa reliabiliteten har Cronbach´s alpha för studiens centrala frågor uppmätts, värdet

bör överstiga 0,6–0,7 för att resultatet ska anses tillförlitligt (Barmark & Djurfeldt, 2015). För att

mäta Cronbach’s alpha valdes påståendena “En Muminvärld skulle innebär att jag besöker platsen

oftare...”, “En Muminvärld skulle skapa ett mervärde för mig som invånare i Karlstads kommun”,

“Jag tror att en Muminvärld kommer att gynna Karlstad som kommun på lång sikt (minst 5 år)...”,

“Jag tror att den planerade Muminvärlden kommer lyckas uppnå Svensk handels beräknade

besöksantal för att etablera sig som ett hållbart besöksmål…” och “Jag tycker att utvecklingen av

en Muminvärld är ett bra steg för Karlstads kommun att ta för att utvecklas som destination…”.

Dessa fem frågor valdes ut för att dem har en gemensam nämnare som är Muminvärlden, vilket

ger en större möjlighet till ett högre Alpha-värde (Tavakol & Dennick, 2011).

I tabellen nedan presenteras studiens Alpha-värde tillsammans med medelvärde, median och

standardavvikelse.

41

Tabell 5, Median, Medelvärde, Standardavvikelse & Cronbach’s alpha

Chronbach´s alpha-värdet uppgick till 0,973 vilket visar på att resultatet är tillförlitligt och att det

finns en inre konsistens. Medelvärdet och medianen visar båda på att en negativ inställning till

påståendena finns då det genomgående är låga svarsvärden. Standardavvikelsen mäter

observationernas genomsnittliga avvikelse från medelvärdet.

4.4 Skutbergets värde

Den första frågan i enkäten ämnade att undersöka hur ofta respondenterna besöker Skutbergets

naturområde. Frågan ställdes för att ge en förståelse för hur mycket området används. Svaren visar

på att området är ett populärt område för invånare i Karlstad att besöka. För att ta reda på vilka

huvudsakliga aktiviteter de utför på Skutberget är så ställdes följdfrågan “Vilka aktiviteter utför du

vid dina besök på Skutberget?”. För denna fråga fanns 14 olika alternativ samt en fri textruta ifall

någon respondent upplevde att ett alternativ saknades. De förbestämda alternativen hämtades från

Medborgardialogen som Karlstads kommun genomförde 2017 samt informationen hämtat från

webbsidor med koppling till Skutberget. Resultatet visar på att de mest populära alternativen var

”Promenera/Vandra” som 636 personer svarade att de brukar göra följt av ”Sola/Bada” med 488

svar, ”Träna/Motionera” med 448 svar samt ”Grilla/Picknick” med 325 svar. Utöver de svar som

visas i tabell 7 så fanns också alternativet ”Om annat, specificera:”, det alternativet valdes av 71

respondenter. Svaren varierade brett men det vanligaste svaret var att njuta av naturen och ”få lugn

och ro”.

42

Tabell 6, Frekvenstabell, ”Hur ofta besöker du Skutberget?”, Redovisas i procent.

Tabell 7, Frekvenstabell ”Aktiviteter”, Redovisas i antal.

Att undersöka värdet av en plats är en central del i denna studie och för det valda caset är den

platsen Skutbergets naturområde. Detta undersöktes i enkäten genom att ställa påståendet

“Skutberget som plats har ett stort värde för mig…”, utifrån de 764 respondenterna som svarade

så var det 87,7 procent som svarade ”instämmer helt” eller ”instämmer delvis” och 2,9 procent

som svarade ”instämmer inte” eller ”instämmer inte alls”. Utöver dessa svar valde också 9,4 procent

att förhålla sig neutrala i frågan.

43

Tabell 8, Frekvenstabell ”Skutbergets värde”, Redovisas i procent och antal.

Tabellen visar på en tydlig successiv ökning desto längre till höger i tabellen det går och där de

alternativen som tyder på högre värde för platsen finns. Detta resultat visar på att Karlstads

invånare ser ett stort värde i naturområdet Skutberget. För att bryta ner detta resultat ytterligare

kan en åldersvariabel läggas in, genom att göra detta kunde det uttydas att det fanns en korrelation

mellan ett stort värde i platsen och en stigande ålder10.

Åldersgrupper Antal respondenter i

gruppen

Antal respondenter som svarade

”instämmer helt”...

Andel i

procent

18–30 78 39 50

31–50 250 162 64,8

51–70 361 287 79,7

71+ 75 68 95,8

Tabell 9, Skutbergets värde i relation till ålder, Redovisas i antal och procent.

4.5 Muminvärlden och relationen till sagofigurerna

När de mer grundläggande frågorna om platsen och värdet av den så kom påståendena 4, 5, 6 och

7 att handla mer om sagofigurerna Mumin och den Muminvärld som är planerad att etableras på

Skutberget. Det första påståendet kopplat till Mumin var “Jag har en tidigare relation till mumin…”.

10 *Se tabell 9

44

Detta påstående användes för att skapa en förståelse för vilken relation respondenterna har till

Mumin. Resultatet visade på en relativ jämn fördelning över alla svarsalternativen. När

åldersvariabeln läggs in sker dock en förändring, då visas en tydlig skillnad att i relationen till Mumin

blir svagare högre upp i åldrarna11

Tabell 10, Frekvenstabell ”Relation till Mumin”, Redovisas i procent och antal.

Åldersgrupper Antal respondenter i

gruppen

Antal respondenter som svarade

”instämmer helt” eller ”instämmer delvis”

Andel i

procent

18–30 78 55 70,5

31–50 250 133 53,2

51–70 361 143 39,6

71+ 75 20 26,7

Tabell 11, Relation till Mumin utifrån ålder, Redovisas i antal och procent.

Efter att ha etablerat respondenternas relation till Mumin är det intressant för studiens syfte att

undersöka samvariationen i svaren hos respondenterna som värderar Skutberget högt i tabell 8 med

hur de svarat på påståendet “En Muminvärld på Skutberget skulle skapa ett mervärde för mig som

invånare i Karlstad kommun…”. För att undersöka samvariationen kan en korstabell användas. En

korstabell redovisar en variabel vertikalt och en variabel horisontellt, detta kan användas för att ta

11 *Se tabell 11

45

reda på om variablerna samvarierar i någon bemärkelse (Ejlertsson, 2014). Genom användningen

av en korstabell i denna studie kan korrelationen mellan ett högt svarsvärde i tabell 8 och ett lågt

svarsvärde i det ovan nämnda påståendet undersökas.

Tabell 12, Korstabell ”Skutbergets värde och mervärde med en Muminvärld”, Redovisas i antal.

Tabellen visar på en tydlig korrelation och för att förtydliga detta har de mest intressanta cellerna i

tabellen markeras med en blå färg. Chi²-testet visade en signifikans på 0,000 vilket är under den 5-

procentnivån som är gränsen för att tyda en statistisk signifikans mellan påstående 3 och påstående

7.

I den turistekonomiska analysen som diskuteras mer ingående i 4.2 Muminvärlden så beskrivs

Muminvärldens målgrupp som ...familjer med barn upp till 18 år, samt asiatiska besökare…. Utifrån

denna målgruppsinriktning var det av intresse för studien att undersöka om föräldrar med

hemmavarande barn hade ett generellt högre svarsvärde i påståendet “En Muminvärld på

Skutberget skulle innebära att jag besöker platsen oftare…”. För att ta reda på detta har återigen

en korstabell använts, i tabellen nedan presenteras resultatet.

Tabell 13, Korstabell ”Inställningen hos respondenter med barn till Muminvärlden”, Redovisas i antal.

Vid första anblick av tabellen kan det tydligt att urskilja en generellt negativ inställning och lågt

svarsvärde oavsett om respondenten har hemmavarande barn eller inte. Vid en mer ingående analys

av tabellen kan dock vissa skillnader uttydas, dessa skillnader visar att respondenter med

hemmavarande barn procentuellt sett tenderar att ha åsikten att en Muminvärld skulle skapa ett

46

mervärde för dom. En mer utförlig analys och förklaring av skillnaderna kan återfinnas i 5.3

Hypotes 3 – Mervärde för olika respondentgrupper. Chi²-testet visade en signifikans på 0,032

vilket är under den 5-procentnivån som är gränsen för att tyda en statistisk signifikans mellan

påstående 5 och frågan om civil status.

4.6 Hållbarhet och Utveckling

De tre sista påståendena i enkäten skiftar fokus över till den planerade Muminvärldens hållbarhet

och utveckling. Det är intressant för studiens syfte att undersöka hur respondenterna ställer sig till

utvecklingen och om de tror att Muminvärlden kan lyckas etablera sig som ett hållbart besöksmål

på lång sikt. Ett påstående som ställdes var “Jag tycker att utvecklingen av en Muminvärld är ett

bra steg för Karlstad kommun att ta för att utvecklas som destination…”. Detta undersöktes för

att ta reda på ifall det fanns några tendenser mot det positiva/negativa hållet i påståendet.

Tabell 14, Frekvenstabell ”Destinationsutveckling”, Redovisas i antal och procent.

Som det tydligt kan uttydas i tabellen finns en övervägande skeptisk inställning till att detta är rätt

steg för Karlstads kommun att ta i deras strävan efter att utvecklas som destination. Detta

påstående visar dock på en stor polarisering där 20 procent menar att detta är ett bra steg medan

56,2 procent tycker raka motsatsen.

De två andra påståendena har ett större fokus på Muminvärldens hållbarhet och

överlevnadsförmåga över tid. Påståendena som ställdes till respondenterna var “Jag tror att en

Muminvärld kommer att gynna Karlstad som kommun på lång sikt (minst 5 år) ...” och “Jag tror

att den planerade Muminvärlden kommer lyckas uppnå svensk handels beräknade besöksantal för

47

att etablera sig som ett hållbart besöksmål…”. Respondenterna informerades i påståendet om att

svensk handels beräknade besöksantal uppgick till cirka 200 000 besökare på år. För att påvisa

resultatet av dessa påståenden användes en korstabell, genom användningen av en sådan tabell kan

det påvisas ifall någon samvariation mellan variablerna finns.

Tabell 15, Korstabell ”Hållbarhet & överlevnadsförmåga”, Redovisas i antal.

Resultatet i tabellen visade på en tydlig korrelation i svarsalternativen ”Instämmer inte alls” där en

övervägande del av de gemensamma svaren återfinns, dessa har markerats i blå färg för att

förtydliga. Även svarsalternativet ”Instämmer inte” underbygger denna övervägande negativa

inställning till utvecklingen och överlevnadsförmågan. Återigen kan dock tecken på polarisering

skönjas då respondenterna främst i påståendet “Jag tror att en Muminvärld kommer att gynna

Karlstad som kommun på lång sikt (minst 5 år) ...” även tenderar att ha ett högt svarsvärde på det

andra påståendet. Chi²-testet visade en signifikans på 0,000 vilket är under den 5-procentnivån som

är gränsen för att tyda en statistisk signifikans mellan påstående 8 och 9.

48

5. Analys

Detta kapitel inleds med att studiens hypoteser bryts ner i fyra olika avsnitt som lyder enligt följande ”Skutbergets

värde”, ”En Muminvärld på Skutberget”, ”Mervärde för olika respondentgrupper” och ”Hållbarhet &

överlevnadsförmåga”. Dessa analyseras ingående utifrån studiens empiri och teoretiska ramverk. Kapitlet avslutas

med en problematisering av platsbegreppet följt av en analys av polariseringen i frågan som presenteras genom den

ekostrategiska begreppsramen.

5.1 Hypotes 1 - Skutbergets värde

Studiens första hypotes knyter an till begreppen värdet av en plats och friluftsliv på ett tydligt sätt,

hypotesen lyder ”En majoritet av Karlstads invånare ser ett stort värde i Skutberget och värdena

återfinns i samlingsbegreppet ”friluftsliv och rekreation””. Resultatet visade på att Skutbergets

naturområde har ett stort värde för en majoritet av respondenterna, 87,7 procent av alla

respondenterna svarade ”instämmer helt” eller ”instämmer delvis” vilket visar vilken högt värderad plats

Skutberget är12. Resultatet stämmer relativt bra överens med den bild som målas upp i

medborgardialogen som Karlstads kommun genomförde 2017. I den tillfrågades respondenterna

hur ofta de besökte Skutberget och studien visade på att platsen var frekvent besökt och har ett

stort värde för invånarna som deltog. Forskning visar att en plats som fysiskt område behöver i sig

inte besitta något stort värde utan en plats karaktär utformas av personerna som besöker platsen.

Vad personerna gör på platsen är också viktigt för vilken karaktär platsen kommer att utvecklas till

(Aronsson, 2013). Vår studie visar att det stora värdet för platsen Skutberget är starkt kopplat till

de olika aktiviteterna som utförs på platsen13. Resultatet visade på att respondenternas mest

frekvent utförda aktiviteter på Skutberget var att promenera/vandra, sola/bada, träna/motionera

och grilla/picknick som alla ingår i samlingsbegreppet friluftsliv och rekreation. Att

samlingsbegreppet friluftsliv och rekreation valdes som en del i hypotes 1 grundar sig på den rika

friluftslivtraditionen som finns i Sverige (Emmelin et.al., 2010). Även Fredman med kollegor (2014)

lyfter upp det stora värdet som naturen har, dem påpekar att den moderna svensken ser ett stort

värde i naturupplevelser vilket är något som tydligt syns i denna studies empiriska resultat.

Utifrån diskussionen i avsnittet är det tydligt att Skutberget som plats har ett stort värde för

respondenterna i studien. Respondenterna utgör en avspegling av Karlstads kommuns invånare

och därigenom kan de fungera som en representativ grupp. Vad respondenterna gör på Skutberget

12 *Se tabell 8 13 *Se tabell 7

49

bidrar till att skapa detta stora värde och de främsta aktiviteterna ingår alla under samlingsbegreppet

friluftsliv och rekreation. När dessa aspekter adderas ihop är det tydligt att hypotes 1 stämmer väl

överens med studiens resultat och därmed kan den valideras.

5.2 Hypotes 2 - En Muminvärld på Skutberget

Hypotes 2 för denna studie lyder ”Personer som värderar naturområdet Skutberget högre kommer

generellt ha en mer negativ inställning till etableringen av en Muminvärld på platsen”. Detta

bekräftades tydligt efter att enkätstudien hade genomförts14. Resultatet visade att respondenter som

värderar Skutberget högt som plats, har också svarat att de inte tror att Muminvärlden kommer att

skapa ett mervärde för dem som invånare i Karlstads kommun. Totalt har 467 personer svarat

”instämmer helt” på påståendet ”Skutberget som plats har ett stort värde för mig…” och ”instämmer

inte alls” på påståendet ”En Muminvärld på Skutberget skulle skapa ett mervärde för mig som

invånare i Karlstads kommun”, vilket tyder på att det finns en samvariation mellan dessa variabler.

Att Skutberget som plats värderas högt av Karlstads invånare är något som framgått i den

medborgardialog som genomfördes 2017. Varför platsen har ett så stort värde kan bero på olika

anledningar och enligt Lemelin med kollegor (2015) så kan en plats värde förknippas med en

känslomässig anknytning och en historisk interaktion med platsen. Skutberget besitter en stor

mängd kulturhistoria som sträcker sig från 1500-talet, vilket i sin tur gör att platsen tillmäts ett

kulturhistoriskt värde (Karlstads kommun, 2018). Perkins (2010) förklarar också att det finns ett

förhållande mellan känslor och miljöetik, vilket innebär att en plats som vi förknippar med tidigare

erfarenheter från till exempel barndomen tenderar vi att värdera högre samt respektera. Detta skulle

kunna vara en underliggande faktor till att vissa respondenter svarat att Skutberget som plats har

ett stort värde för dem. I processen med att ta reda på vad en plats står för kan det vara svårt att

avgöra vilka värderingar som ligger i fokus för en plats framtidsvisioner. Värdet av en plats kan

variera från person till person då alla upplever något utifrån sina egna förutsättningar (Syssner,

2012). Dock tyder resultatet från undersökningen på att majoriteten som svarat på ovannämnda

påståenden alla är ganska överens om att Skutberget som plats har ett stort värde och att

etableringen av Muminvärlden inte alls skulle bidra med att stärka det värdet. Det går även att utläsa

detta i Karlstads kommuns vision och planprogram för Skutbergets frilufts- och

rekreationsområde, där det tydligt framgår att Skutberget ligger invånarna varmt om hjärtat. Platsen

har som mest betydelse för dem som varit aktiva i utvecklingen av Skutbergets föreningsliv, vilket

14 *Se tabell 12

50

bidragit till att dem känner en stark koppling och ett starkt engagemang för Skutbergets framtid

(Karlstads kommun, 2018).

Enligt Emmelin och kollegor (2010) är det komplext att utveckla turism i naturen då det kan vara

svårt att hitta en balans mellan vilka värden som ska prioriteras i frågan. Oavsett plats finns det en

grupp som vill driva utvecklingen framåt och är oftast mer ”explorativa” medan det på andra sidan

finns en annan grupp som är mer för att bevara platsen som den är (Emmelin et.al., 2010). I denna

studie så befinner sig majoriteten av respondenterna i den grupp som är för att bevara platsen som

den är, vilket i sin tur har lett till en negativ inställning mot Karlstads kommun kring etableringen

av Muminvärlden. I enkäten så har 429 personer svarat ”instämmer inte alls” på påståendet ”Jag

tycker att utvecklingen av en Muminvärld är ett bra steg för Karlstads kommun att ta för att

utvecklas som destination”, vilket också bekräftar att respondenterna inte tycker att den planerade

Muminvärlden bör genomföras som även det stärker den negativa inställningen.

Utifrån denna diskussion är det tydligt att respondenter som värderar Skutberget högt tenderar

också att ha en mer negativ inställning till etableringen av Muminvärlden och att korrelationen

mellan dessa påståenden bekräftar validiteten i studiens andra hypotes.

5.3 Hypotes 3 - Mervärde för olika respondentgrupper

Studiens tredje hypotes är “Invånare i Karlstad med hemmavarande barn under 18 år kommer ha

en mer positiv inställning till etableringen av en Muminvärld på Skutberget än personer utan

hemmavarande barn”. Hypotesen ämnade att undersöka om det fanns någon skillnad mellan hur

respondenter med hemmavarande barn och respondenter utan hemmavarande barn svarade på

påståendet “En Muminvärld på Skutberget skulle innebära att jag besöker platsen oftare…”.

Resultatet visar en generellt negativ inställning men vid en mer djupgående analys som ämnar att

testa hypotesen så kan ett annat resultat uttydas15. Av alla respondenter som svarat på enkäten är

det 27,3 procent som svarat att de har hemmavarande barn under 18 år. Av de respondenterna

med hemmavarande barn under 18 år så är det 22,3 procent som svarat ”instämmer helt” eller

”instämmer delvis” på det ovan nämnda påståendet. För att sätta detta i kontext så uppgår

svarsprocenten för alla respondenter som svarat likadant (både personer med och utan

hemmavarande barn) till 17,8 procent. Detta resultat visar på att det finns en skillnad och att

respondenter med hemmavarande barn under 18 år tenderar att vara något mer benägna att besöka

Skutberget om en Muminvärld hade funnits på platsen.

15 *Se tabell 13

51

För denna hypotes finns inte så mycket tidigare forskning att utgå ifrån men den turistekonomiska

analysen som Handelns Utredningsinstitut (2018) genomförde visade att Muminvärlden planerar

att bland annat vända sig till familjer med barn upp till 18 år vilket stämmer bra överens med

resultatet för denna studie. Det går också att förstå den negativa inställningen hos den

genomsnittliga respondenten då lokalbefolkningen enligt rapporten endast beräknas utgöra 12

procent av Muminvärldens besökare. Hypotesen kan utifrån den genomförda analysen och

rapporten från HUI valideras då respondenter med hemmavarande barn under 18 år i högre grad

uttrycker att de kommer besöka platsen oftare än respondenter utan hemmavarande barn och

därmed ha en mer positiv inställning till en Muminvärld på platsen. Det ska dock sägas att endast

22,3 procent av respondenterna med hemmavarande barn var positiva vilket procentuellt sett är en

relativt liten andel. Hade hypotesen istället utformats något i stil med “Invånare i Karlstad med

hemmavarande barn under 18 år kommer ha en positiv inställning till etableringen av en

Muminvärld på Skutberget” så hade den hypotesen behövt förkastas. En logisk slutledning som

skulle kunna påverka det empiriska resultatet är det faktumet att Mumin sändes på svensk television

under den tiden som dagens unga vuxna (18–30 år) växte upp. Detta kan ha påverkat utfallet för

denna hypotesen då det är i stor utsträckning denna åldersgruppen som har hemmavarande barn

under 18 år.

5.4 Hypotes 4 - Hållbarhet & överlevnadsförmåga

Studiens fjärde hypotes som lyder ”En skeptisk inställning till Muminvärldens förmåga att överleva

på sikt finns bland Karlstads invånare” ämnar undersöka den skepticism som finns bland Karlstads

invånare för om Muminvärlden är rätt steg för Karlstad som kommun att ta, samt om det

uppskattade besöksantalet kan tänkas uppnås. För att ta reda på detta ställdes bland annat

påståendet ”Jag tycker att utvecklingen av en Muminvärld är ett bra steg för Karlstads kommun att

ta för att utvecklas som destination” där 429 personer svarade ”instämmer inte alls”. För att ytterligare

stärka studiens hypotes så ställdes påståendena ”Jag tror att en Muminvärld kommer att gynna

Karlstad som kommun på lång sikt (minst 5 år)” samt ”Jag tror att den planerade Muminvärlden

kommer lyckas uppnå svensk handels beräknade besöksantal (200 000 besökare per år) för att

etablera sig som ett hållbart besöksmål…”. Dessa två påståendena analyserades genom en

korstabell för att se om det fanns en tydlig korrelation och totalt har 372 respondenter svarat

”instämmer inte alls”, vilket då tyder på att det råder en skepticism bland Karlstads invånare. Enligt

Hollinshead (2009) så finns det en utmaning i att utveckla ett hållbart koncept som ämnar att

52

fungera över tid. Det finns flera aspekter som måste tas i beaktning för att detta ska vara möjligt,

till exempel att den tänkta utvecklingen måste bevara och främja platsens unika och värdefulla

naturmiljöer. Det är ett vanligt förekommande problem att nyetableringar inte tar hänsyn till dessa

aspekter och att drivkraften för kortsiktiga ekonomiska effekter är för stor. Detta kan äventyra

etableringens förmåga att överleva på lång sikt då till exempel miljö- och sociokulturella aspekter

inte tas i beaktning (Nam, 2020). Detta kan vara en underliggande mekanism till den skepticism

som finns bland Karlstads invånare, att det finns ett större fokus på de ekonomiska aspekterna än

hållbarhetsaspekterna. Detta är något som Nam (2020) benämner som en riskfaktor, då det kan

leda till ett motstånd från lokala invånare. Det anses att regionen eller kommunens behov

prioriteras före vad som skulle kunna vara en mer optimal lösning för att utveckla en destination.

Vad det gäller beräkningen av det totalt önskade besöksantalet så har undersökningen från

Handelns utredningsinstitut granskats för att skapa en uppfattning för hur många av besöken som

kan tänkas bestå av Karlstads invånare. Enligt undersökningen från HUI så beräknas de som bor i

Karlstad möjligen göra flera besök på ett år, dock beräknas de besöken stå för 12 procent av den

totala besöksvolymen, vilket utgör en marginell betydelse för den turistekonomiska omsättningen.

I studien så ställdes påståendet ”En Muminvärld på Skutberget kommer innebära att jag besöker

platsen oftare…” där totalt 519 respondenter svarade ”instämmer inte alls”, vilket även det

bekräftar Karlstads invånares skepticism till parkens förmåga att överleva på lång sikt. Detta tyder

på att Skutbergets värdefulla naturmiljöer värdesätts högre än att parkens tillkomst skulle bidra med

att förstärka platsens miljö- och sociokulturella aspekter, då svaren visar på att majoriteten av

respondenterna inte skulle besöka Muminvärlden även om Skutberget som plats ligger dem varmt

om hjärtat. Baserat på detta är det tydligt att en skeptisk inställning till Muminvärldens förmåga att

överleva på sikt finns bland Karlstads invånare och därmed kan hypotesen valideras.

5.5 Platsanknytning

Att Skutberget som plats har ett stort värde är något som redan i medborgardialogen gick att uttyda

då de flesta av Karlstads invånare vill bevara platsen som den är och utveckla det befintliga. Vad

som då blir intressant är att analysera varför platsen besitter ett sådant stort värde av majoriteten

av respondenterna. Teorierna tyder på att platsanknytningen kan vara en underliggande faktor till

det stora värdet och att de under tid har skapat en platsidentitet som knyter an till en symbolisk

eller affektiv koppling till platsen (Gross & Brown, 2008). Detta grundar sig även i att naturen

används för många som en form av återhämtning och att det bidrar till en ökad livskvalitet

(Emmelin et.al 2010). Vid sammanställandet av empirin så är det också det som platsen används

53

till då majoriteten nyttjar platsen till att ”promenera/vandra” och ”träna/motionera”, som därmed

utgör en form av en livsstil som bidrar till något meningsfullt och skapar en platstillhörighet. Detta

innebär att stor del av Karlstads invånare har ett starkt band och visar en stor lojalitet till platsen

som gör att de besöker Skutberget frekvent (Insch & Florek, 2008). Det finns ett mönster mellan

livskvalitet och platsidentitet och för att förstå detta mönster så appliceras den kritiska realismens

utgångspunkt, vilket är att genom observation och reflektion finna ett mönster för att förklara

logiska slutledningar (Holm Ingemann, 2016). I resultatet för denna studie går det att uttyda ett

flertal mönster, till exempel att en plats med stort värde också leder till att en majoritet vill bevara

den som den är och eftersom bevarandet är så pass viktigt så vill majoriteten heller inte ha en

Muminvärld på platsen. Problematiseringen av detta är att det fortfararande finns en viss procent

av respondenterna som fortfarande är för etableringen av en Muminvärld. Om detta beror på att

den procentdelen inte känner en lika stor platstillhörighet eller sett ur ett planeringsperspektiv anser

att det är ett rätt steg för Karlstads kommun att ta saknar en logisk slutledning.

5.6 Studiens case, ett polariserande ämne...

Bortsett från frågan om Skutbergets värde så råder en negativ och skeptisk inställning som präglar

resultatet i denna studie, men det ska också sägas att en viss polarisering går att skönja. Denna

polarisering blev framförallt tydlig när frågor/påståenden om hållbarhet och utveckling ställdes. På

påståendet “Jag tycker att utvecklingen av en Muminvärld är ett bra steg för Karlstad kommun att

ta för att utvecklas som destination…” så svarade 70,1 procent ”instämmer inte alls” eller

”instämmer inte” och 26,4 procent svarade ”instämmer delvis” eller ”instämmer helt”, endast 3,5

procent förhöll sig neutrala i frågan16. Detta visar på en stor polarisering inom det valda caset och

att det finns en majoritetsgrupp som är negativa men även en betydande minoritet som ställer sig

mer positiva till etableringen av en Muminvärld på Skutberget.

För att ytterligare visa på denna polarisering kan tabell 15 studeras, i den tabellen markeras de

polariserade svarsgrupperna ut med en blå markering. Det är tydligt att ett samband mellan låga

svarsvärden i de båda påståendena finns men också i båda de högre svarsvärdena. Det finns många

aspekter till varför denna polarisering uppstått men en aspekt som kan ha en stor påverkansfaktor

är de olika planeringstraditionerna som finns. För denna studie berörs främst kommunikativ

planering som värdesätter lokalinvånarnas roll i planering och beslutsfattande samt rationalism som

drivs av marknaden (Emmelin et.al., 2010). Dessa två kan beskrivas som ”bevarande” respektive

”explorativa” perspektiv på turismutveckling, för att på ett på ett tydligt sätt visa på polariseringen

16 *Se tabell 14

54

sätts respondenternas svar som presenterades i tabell 15 in i den modifierade ekostrategiska

begreppsramen. Begreppsramen förklaras mer utförligt i 2.3.1 Ekostrategiska begreppsramen.

Figur 3, Polarisering i den ekostrategiska begreppsramen.

Ursprungskälla:(Sandell, 2001).

Som begreppsramen visar så är den polarisering i frågan om Muminvärldens etablering på

Skutberget som diskuterats tydlig, på ena sidan står den ”explorativa” gruppen som i

sammanhanget är en minoritet och på andra sidan ”bevarande” gruppen som utgör den mer

allmänna bilden. För att sammanfatta denna analys kommer nu frågeställningarna som hypoteserna

skapades utifrån att besvaras i slutsats-kapitlet.

55

6. Slutsats

Kapitlet inleds genom att besvara studiens första frågeställning följt av den andra. Efter det kommer en

sammanfattande diskussion och reflektion över studiens resultat, slutligen avslutas uppsatsen med några idéer på

framtida forskning inom området.

Syftet med studien var att undersöka värdet av en plats och hur det påverkar lokalbefolkningens

inställning till storskalig turismutveckling och nyetablering. Generellt kan det sägas att värdet av en

plats påverkar inställningen till storskalig turismutveckling och nyetablering i hög utsträckning. För

studiens specifika case kunde platsens värde lyftas fram som den enskilt viktigaste faktorn i

motståndsrörelsen mot utvecklingen av Skutberget. Inom platsbegreppet fanns också

platsanknytning vilket är en av de underliggande kausala mekanikerna som påverkar varför

lokalbefolkningen känner så strakt för platsen. För att besvara syftet mer utförligt behöver dock

studiens frågeställningar besvaras, vilket kommer att göras nedan.

6.1 Hur värderas naturområdet Skutberget som plats av Karlstads

invånare?

Resultatet från enkätstudien visar tydligt på att Skutberget som plats har ett stort värde för Karlstads

invånare då totalt 556 av 764 respondenter svarat ”instämmer helt” på påståendet ”Skutberget som

plats har ett stort värde för mig…”. Vad detta värde grundar sig i kan variera från person till person

då varje individ har en egen uppfattning om varför platsen är betydelsefull för just dem. Det kan

till exempel grunda sig i att det finns en historisk interaktion med platsen och individen skapar då

en känslomässig anknytning (Lemelin et al., 2015). På Skutberget finns det stora möjligheter till

friluftsliv och rekreation och det är också det som nyttjas mest av Skutbergets besökare. Detta

framgår tydligt i resultatet utifrån frågan ”Vilka aktiviteter utför du vid dina besök på Skutberget?”

då de kategorier som fick flest svar var ”Promenera/Vandra”, ”Sola/Bada” och

”Träna/Motionera”. Friluftsliv och rekreation är starkt kopplat till naturen som en resurs för

”återhämtning av krafter”, att det är i naturen som en individ kan känna ett lugn och känna sig mer

avspänd (Emmelin et.al, 2010). Detta är en underliggande faktor till att Skutberget som plats

värdesätts så pass högt av Karlstads invånare då Skutberget har en berikande naturmiljö. Det

framgår också tydligt från enkätstudiens resultat att de respondenter som värderar Skutberget högst

är mellan 51 – 71 år och äldre, då åldersgruppen som är mellan 51 – 70 år så svarade 79,7%

”instämmer helt” på påståendet ”Skutberget som plats har ett stort värde för mig…” och för de

respondenter som är 71 år eller äldre så svarade 95,8% ”instämmer helt” på samma påstående.

56

Skutberget besitter även en stor mängd kulturhistoria, vilken kan vara en faktor till att platsen

värderas högre av äldre respondenter än yngre då det kan finnas en bakgrundshistoria som knyter

an platsen till exempelvis barndom.

6.2 Vad har invånarna för inställning till etableringen av en Muminvärld på

Skutberget?

Att utveckla temaparker är något som genomgående i uppsatsen beskrivits som komplext. Denna

komplexitet grundar sig i de många olika värdena måste hanteras i processen. Den planerade

Muminvärlden på Skutberget är inget undantag, det är snarare ett än mer komplext projekt med

hänsyn till lokalbefolkningens starka åsikter i frågan. Resultatet17 visar på en relativt jämn fördelning

i respondenternas relation till Mumin men vid en närmare analys av resultatet18 kunde det uttydas

att åldersgruppen 18–30 år hade starkast relation till Mumin och sedan följde de andra

åldersgrupperna i åldrande skala med gruppen 71 år eller äldre med minst relation till Mumin. Detta

resultat gav en grundläggande bild av respondenternas relation till Mumin men för att besvara

frågeställningen behöver flera olika resultat sammanfattas. Studiens resultat19 visar på att det finns

en generellt negativ inställning till etableringen av en Muminvärld på Skutberget. Den negativa

inställningen kan grunda sig i flera olika aspekter och underliggande kausala mekaniker. En stor del

är det stora värde som majoriteten av respondenterna anser sig känna för platsen20. En annan

aspekt som är vanligt förekommande när det kommer till nyetableringar är att de naturvärden och

hållbarhetsaspekter som platsen har negligeras till förmån för den ekonomiska vinningen (Nam,

2020). Denna aspekt har inte specifikt undersökts i denna studie men det kan vara en underliggande

faktor till den skepticism som finns bland Karlstads invånare.

För att fullständigt besvara denna frågeställning är det också viktigt att belysa den polarisering som

finns i frågan, trots det genomgående stora värdet som Skutberget besitter och den generellt

negativa inställningen till Muminvärlden på platsen så finns en liten men betydande grupp som

ställer sig positiva till etableringen. Denna grupp utgör en viktig del av resultatet för att visa på de

starka åsikterna som genomgående visat sig under studiens förlopp. I detta fall är det en tydlig

majoritet som vill bevara Skutberget snarare än att exploatera det men gemensamt för alla platser

är att det alltid finns grupper som har olika åsikter om vilket sätt som är rätt för utvecklingen av en

plats (Emmelin et al., 2010).

17 *Se tabell 10 18 *Se tabell 11 19 *Se tabell 14 20 *Se tabell 8

57

6.3 Avslutande reflektion och framtida forskning

För att sammanfatta kan vi säga att det resultatet som kom ut från studien låg i enighet med det

som förväntades när studien inleddes. Utifrån vår tidigare erfarenhet inom ämnet och den

forskning som redan finns om caset så framkom det inga större överraskningar i resultatet.

Majoriteten av respondenterna i studien och i förlängningen Karlstads invånare vill inte att en

Muminvärld ska etableras på naturområdet Skutberget. Den största anledningen som i tidigare

forskning om caset inte undersökts lika ingående är att platsens värde är väldigt högt bland

respondenterna. Den tidigare forskningen om caset har visat på motståndet mot Muminvärlden,

men denna studie har bidragit till att skapa en förståelse för vilken central roll Skutberget som plats

spelar i detta motstånd. Detta återknyter till den teoretiska utgångspunkten som menar att det finns

olika värden för en plats som kan delas in i tre olika kategorier. Det värde som respondenterna i

studien uttryckt sig känna är ett inre värde som är svårt att mäta och förklara medan platsen för

kommunen och företaget bakom Muminvärlden har ett mer instrumentalt värde.

Frågeställningarna kunde besvaras utifrån att hypoteserna kunde valideras, vilket återigen tyder på

att den bilden som vi som författare hade inför studien stämde.

I studiens valda case har som tidigare nämnts ett modernt/globalt tillvägagångsätt valts för att

utveckla Karlstad. Detta krockar med det som studien kommit fram till gällande vikten av

kommunikativ planering. Det har framkommit i denna studie att lokalbefolkningens röst är stark

och att den behöver lyftas fram för att lyckas med destinationsutveckling på ett hållbart sätt. Ett

steg för att lyckas med detta är att använda just kommunikativ planering som tillvägagångsätt för

att arbeta med destinationsutveckling. Om ett sådant planeringsperspektiv skulle anammas ökar

också möjligheten för att skapa en social hållbarhet. Som tidigare nämnt så har social hållbarhet

kommit att handla allt mer om individen och genom att individen känner trygghet i det lokala och

konkreta så finns det stora fördelar med att bedriva destinationsutveckling utifrån ett

kommunikativt planeringsperspektiv.

För studien utvecklades också en modifikation av Klas Sandells (2001) ekostrategiska begreppsram,

denna ram användes för att tydligt och pedagogiskt visa på hur respondenterna i studien ställer sig

till utvecklingen av en Muminvärld på Skutberget och även visa på den polarisering som finns i

frågan. Genom modifikationen behöll begreppsramen fortsatt sin grundidé men samtidigt

utvecklades den för att kunna applicera i ett annat syfte. Denna begreppsram skulle i liknande

framtida forskning kunna användas för att jämföra olika platsers värden och olika

respondentgruppers förhållningsätt till utveckling av platser med ett stort värde. Slutligen kunde

det också uttydas från resultatet av studien att värdet för platsen varierade beroende på vilken

58

åldersgrupp som studerades, detta är något som hade varit intressant att undersöka i en framtida

studie vilket osökt tar oss in på framtida forskning. ”

6.3.1 Framtida forskning

Även om resultatet från studien tyder på att Skutberget som plats har ett stort värde och att det

råder en skepsis till etableringen av Muminvärlden, är det intressant för framtida forskning att

studera ifall samma skepsis hade funnits om temaparken hade placerats någon annanstans. Är det

platsen Skutberget som berör eller finns det en negativ inställning generellt mot Muminvärlden att

etableras i Karlstad. Det är också intressant att undersöka varför Skutberget har ett så stort värde

för Karlstads invånare och om samma skeptiska inställning till Muminvärlden hade funnits om

etableringen hade skett på en annan plats. En central del som denna studie valt att inte beröra är

den debatt som pågår mellan Karlstads kommun och Skutbergets Wenner21 kring etableringen av

Muminvärlden och utvecklingen av Skutberget. För framtida forskning finns det också en möjlighet

att studera hur debatten utvecklats till den infekterade fråga den är idag.

Då studiens urval endast berör Karlstads invånare, öppnas möjligheten att utveckla studien och

utöka urvalet att även grannkommuner kan ta del att svara på frågan om deras inställning till

etableringen av Muminvärlden. Vad som blir intressant då är att se om samma skepsis hade varit

lika tydlig, då respondenter som bor i grannkommuner möjligtvis inte har samma koppling till

Skutberget som plats.

21 Skutbergets Wenner är en förening vars syfte är att i enlighet med medlemmarnas vilja verka för att värna och utveckla Skutberget som ett kommunalt natur- och friluftsområde med fokus på friskvård, rekreation, motion och friluftsliv (Skutbergets Wenner, n.d.)

59

7. Referenser

7.1 Litteraturlista

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion; Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod.

Lund: Studentlitteratur AB.

Aronsson, L. (2013). Kultur som platsskapare: Kreativ klass och cultural planning i regionalt

samhällsbyggande. I Mitander, T., Säll, L. & Öjehag-Petersson, A. (red.) Det regionala

samhällsbyggandets praktiker: Tiden, makten, rummet. Göteborg: Daidalos, ss. 183–202.

http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A666156&dswid=9228 [2020-02-13]

Barmark, M. & Djurfeldt, G. (2015). Statistisk verktygslåda 0 – att förstå och förändra världen med siffror.

Lund: Studentlitteratur AB.

Bohlin, M. & Elbe, J. (red.) (2007). Utveckla turistdestinationer: ett svenskt perspektiv. 1. uppl. Uppsala:

Uppsala Publishing House.

Cardell, D. (2013). ‘Tema- och nöjesparker. Drivkrafter och definition.’ I Syssner, J. & Kvarnström,

L. (red). Det turistiska fältet och dess aktörer. Lund: Studentlitteratur AB.

Daniels, P. (2008). An introduction to human geography: Issues for the 21st century. New York:

Pearson Education Limited.

David, M. & Sutton, C. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Denscombe, M. (2010). Ground rules for social research: Guidelines for good practice. 2. uppl. Berkshire:

McGraw-Hill Education.

Denscombe, M. (2007). The Good Research Guide: For Small-Scale Social Research Projects. Buckingham:

Open University Press.

Denscombe, M. (2002). Ground rules of good research. Buckingham: Open University Press.

Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda 1 – Samhällsvetenskaplig

orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur AB.

Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Ek, R., & Hultman, J. (2007). Plats som produkt: Kommersialisering och paketering. Lund:

Studentlitteratur.

Eliasson, A. (2018). Kvantitativ Metod Fran Bo rjan. Lund: Studentlitteratur AB.

Emmelin, L., Fredman, P., Lisberg Jensen, E. & Sandell, K. (2010). Planera för friluftsliv: natur,

samhälle, upplevelser. Stockholm: Carlsson bokförlag.

60

First Camp (n.d.). First Camp Skutberget-Karlstad. https://firstcamp.se/destination/skutberget-

karlstad/ [2020-02-13]

Forsberg, G. (2019). Samhällsplaneringens förutsättningar och villkor: Områden, nivåer, gränser. I

Samhällsplaneringens teori och praktik. Stockholm: Liber.

Fredman, P., Stenseke, M. & Sandell, K. (2014). Friluftsliv i förändring: En studie från svenska

upplevelselandskap. Stockholm: Carlsson bokförlag.

Grip, L. & Benes, S. (2019). Sociala aspekter på hållbar planering. I G, Forsberg. (red.)

Samhällsplaneringens teori och praktik. Stockholm: Liber.

Gross, J. M. & Brown, G. (2008). An empirical structural model of tourists and places:

Progressing involvement and place attachment into tourism. Tourism management. (1) 1141 – 1151.

Hall, C. M. (2005). Tourism: Rethinking the Social Science of Mobility. Harlow: Pearson Education.

Handelns Utredningsinstitut. (2018). Turistekonomisk analys: Etablering av Muminvärlden i Karlstad.

https://karlstad.se/globalassets/filer/uppleva/friluftsliv/skutberget/rapport-turistekonomisk-

analys-muminvarlden_final.pdf [2020-04-15]

Haugland, A, S., Ness, H., Grønseth, B. O. & Aarstad, J. (2011). Development of tourism; An Integrated

Multilevel Perspective. 38 (1), 268-290 doi: https://doi.org/10.1016/j.annals.2010.08.008

Hollinshead, K. (2009). 'Theme parks and the representation of culture and nature: the consumer

aesthetics of presentation and performance'. I Jamal, T. & Robinson, M. (red.) The sage handbook of

tourism studies. London: SAGE Publications Ltd, s. 270-290, doi: 10.4135/9780857021076.n16.

Holm Ingemann, J. (2016). Vetenskapsteori för samhällsvetare. Malmö: Gleerups Utbildning.

Häggman, F. (2017). Planer på Muminvärld i Sverige väcker kritik. Svenska yle, 15 juni.

https://svenska.yle.fi/artikel/2017/06/15/planer-pa-muminvarld-i-sverige-vacker-kritik [2020-

04-19]

Insch, A., & Florek, M. (2008). A great place to live, work and play: Conceptualising place

satisfaction in the case of a city's residents. Journal of place management and development, 1(2),

138-149.

Jennings, G. (2009). 'Methodologies and methods'. I Jamal, T. & Robinson, M. (red.) The sage

handbook of tourism studies. London: SAGE Publications Ltd, ss.673-693, doi:

10.4135/9780857021076.n38.

Johannesen, A., & Tufte, P.A. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. Uppl. Malmö: Liber

AB.

61

Karlstads kommuns statistikdatabas (n.d.) Folkmängd i antal i Karlstads kommun efter ålder (1-

årsklasser) och kön. År 2003-2019.

http://pxweb.karlstad.se/pxweb/sv/Karlstads_kommun/Karlstads_kommun__Befolkning/2Fo

lkm_ettarskl_kon_K-d_2003-2019.px/table/tableViewLayout1/?rxid=e1959208-db4b-42e8-

9e25-c0b9ccc14630 [2020-05-04]

Karlstads kommun. (2020). Skutberget – temapark.

https://karlstad.se/karlstadvaxer/projekt/skutberget--temapark-och-utvecklat-friluftsliv/ [2020-

02-13]

Karlstads kommun (2019 a). Kommunfakta.

https://karlstad.se/Kommun-och-politik/Kommunfakta/ [2020-02-13]

Karlstads kommun (2019 b) Frågor och svar. https://karlstad.se/Uppleva-och-gora/Friluftsliv-och-

motion/Skutbergets-framtid/ny-fragor-och-svar/ [2020-05-05]

Karlstads kommun (2019 c). Detaljplan för Skutbergets sagovärld klar för överlämning till

kommunfullmäktige.

http://www.mynewsdesk.com/se/karlstads_kommun/pressreleases/detaljplan-foer-skutbergets-

sagovaerld-klar-foer-oeverlaemning-till-kommunfullmaektige-2929544 [2020-05-26]

Karlstads kommun (2018). Vision och Planprogram för Skutbergets frilufts- och rekreationsområde.

https://karlstad.se/globalassets/filer/uppleva/friluftsliv/skutberget/forslag-samradshandling-

den-14-maj-2018.pdf [2020-04-22]

Karlstads kommun. (2017). Medborgardialog om utveckling av Skutbergets friluftsområde.

https://karlstad.se/globalassets/filer/uppleva/friluftsliv/skutberget/samradshandlingar-

visionplanprogram/rapport-medborgardialog-om-utveckling-av-skutbergets-friluftsomrade.pdf

Karlstad: Kommunledningskontoret.

Karlstads kommun (2011). Planprogram för Skutberget.

https://karlstad.se/globalassets/filer/bygga/samhallsutveckling_planering/planprogram/skutber

get/skutberget_planprogram_godk.pdf [2020-02-13]

Karlstads universitet. (2020). GDPR för studenter. https://www.kau.se/student/ar-student/it-

stod/hjalp/gdpr/gdpr-studenter [2020-04-19]

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.

Larsen, A. & Dalén, H. (2018). Metod Helt Enkelt. En Introduktion Till Samhällsvetenskaplig Metod.

Malmö: Gleerups utbildning AB.

62

Lemelin, R. H., Koster, R., Bradford, L., Strickert, G. & Molinsky, L. (2015). People, Places,

Protected Areas and Tourism: Place Attachment in Rossport, Ontario, Canada, Scandinavian.

Journal of Hospitality and Tourism, 15 (1-2), 167-182. doi: 10.1080/15022250.2015.1006391.

Lew, A. A. (2018) ‘Tourism planning and place making: place-making or placemaking?’ I Saarinen,

J., Rogerson, M. C. & Hall, C. M. (red.) Tourism planning and development; contemporary and emerging

issues. London: Routledge.

Nam, K., Cho, M. J., & Lee, M. H. (2020). An Analysis of the Importance of Local Support Factors

of the Development of Integrated Resorts. Sustainability, 12(2), 633.

Nationalencyklopedin. (n.d. a) Myndig.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/myndig [2020-05-05]

Nationalencyklopedin. (n.d. b) Hypotes.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hypotes [2020-05-21]

Nyhetsmorgon. (2019) Muminvärld splittrar Karlstad: “En stor majoritet säger nej” [TV-program].

TV4, 19 december.

Nyström, J. & Tonell, L. (2012). Planeringens grunder: En översikt. Lund: Studentlitteratur AB.

Page, S. & Hall, C. M. (2003). Managing Urban Tourism. Harlow: Pearson Education.

Perkins, H. E. (2010). Measuring love and care for nature. Journal of environmental psychology, 30(4),

455-463. doi: https://doi.org/10.1016/j.jenvp.2010.05.004

Persson, A. (2016). Frågor och svar – om frågekonstruktion i enkät och intervjuundersökningar. Örebro: SCB-

Tryck.

Relph, E. (1976). Place and placelessness. London: Pion.

Robinson, P. (2013). Tourism. Wallingford: CABI.

Sandell, K. (2001). Några aspekter på svenska reservatsdilemmans förutsättningar.

Sanford, M. D & Dong, H. (2000). Investment in familiar territory: Tourism and new foreign

direct investment, 6 (3), 205-219.

https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.5367/000000000101297596

Stukát, S. (1993). Statistikens grunder. Lund: Studentlitteratur AB

Svartström, A. (2017). Muminvärlden ett steg närmare etablering i Sverige – trots lokalt motstånd.

HBL, 20 september. https://www.hbl.fi/artikel/muminvarlden-ett-steg-narmare-etablering-i-

sverige-trots-lokalt-motstand/ [2020-05-14].

Svensk Författarsamling. (2010:2008). Förordning om Statsbidrag till friluftsorganisationer. Utfärdad 2010-

12-22.

63

Svenska Akademiens Ordbok. (1957). Rekreation. http://www.saob.se/artikel/?unik=R_0745-

0251.SH6n [2020-02-14]

Svenska Akademiens Ordbok (1933). Invånare.

https://www.saob.se/artikel/?seek=inv%C3%A5nare&pz=1 [2020-04-20]

Syssner, J. (2012). Världens bästa plats? Platsmarknadsföring, makt och medborgarskap. Lund: Nordic

academic press.

Syssner, J. & Kvarnström, L. (2013). Det turistiska fältet och dess aktörer. Lund: Studentlitteratur AB.

Tavakol, M. & Dennick, R. (2011). International Journal of Medical Education. Making sense of

Cronbach’s alpha. 2:53-55. doi: 10.5116/ijme.4dfb.8dfd.

Tuan, Y. (1974). Topophilia: A study of environmental perception, attitudes and values. New-Jersey: Prentice-

Hall.

Uddenberg, N. (1995) Det stora sammanhanget: Moderna svenskars syn på människans plats i naturen. Nya

Doxa.

Veal, A.J. (2018). Research Methods for Leisure and Tourism. 5. uppl. Harlow: Pearson Education, Inc.

Visit Karlstad (n.d.). Skutberget, en vacker plats vid Vänerns strand.

https://www.visitkarlstad.se/sv/skutberget-en-vacker-plats-vid-vanerns-strand [2020-02-13]

Wahlgren. L (2012). SPSS Steg för steg. Lund: Studentlitteratur AB.

Wanhill, S. (2002) Creating Themed Entertainment Attractions: A Nordic Perspective,

Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism, 2:(2), 123-144, doi:

https://doi.org/10.1080/15022250216291

Wikipedia. (2020). Befolkning. https://sv.wikipedia.org/wiki/Befolkning [2020-04-20]

64

7.2 Bilagor

Bilaga 1, Den ekostrategiska begreppsramen.

Källa: (Sandell, 2001).

65

Bilaga 2, Den modifierade ekostrategiska begreppsramen.

Ursprungskälla: (Sandell, 2001). Modifieringen gjord av författarna för studien.

66

Bilaga 3, Enkätlayout.

67

68

69

70

Bilaga 4, Facebook-inlägg.

Bilaga 5, Översiktsbild Skutbergets naturområde.

(Karlstads kommun, 2019 c)

71

Bilaga 6, Arbetsfördelning.

I förordet förklarades det att vi båda vart involverade i alla de olika avsnitten men för att mer

detaljerat visa på vem som skrivit vad kommer här nedan en förklaring. Teoriavsnittet delades upp

så att Oliver skrev 2.1 och 2.2 medan Albert skrev 2.3 och 2.4. Vidare i metoden så skrev Oliver

3.2, 3.4, 3.5 och 3.7 medan Albert skrev 3.1, 3.3, 3.6, 3.8 samt 3.9. I Empirin har Oliver skrivit 4.1,

4.2 och 4.3 medan Albert har skrivit 4.4, 4.5 och 4.6. I analysen har Oliver skrivit 5.2 och 5.4

medan Albert har skrivit 5.1, 5.3 och 5.5. I Slutsatsen har Oliver skrivit 6.1 och 6.3 medan Albert

har skrivit 6.2. Övriga delar har vi tillsammans jobbat fram.