se nyhetsbrev om internets styrning · av internet på internationella forum som exempelvis...

1 Blogg: https://www.iis.se/blogg/styrningen-av-internet Nyhetsbrev: https://www.iis.se/lar-dig-mer/styrningen-av-internet/nyhetsbrev-om-internets-styrning/

.SE Nyhetsbrev om Internets styrning

december 2012


Internetutvecklingen styrs idag endast i begränsad utsträckning av samma aktörer som för fem eller tio år sedan. Anspråken på hur nätet ska kontrolleras kommer från flera håll samtidigt. Det blir allt svårare att överblicka försöken att påverka nätets utveckling. Därför vill .SE bidra till omvärldsbevakningen genom att i fortsättningen ge ut en månadsvis sammanställning av aktuella händelser. Sammanställningen gäller utvecklingen i Sverige, EU och globalt, och fokuserar i första hand på händelser som rör Internets styrning och hoten mot det öppna Internet. Läsaren bör inte vänta sig en fullständig genomgång av varje fråga. Brevet är en kortfattad inventering och pekare mot aktuella frågor. Den intresserade bör särskilt läsa artiklarna som fotnoterna pekar på. Tematiska fördjupningar, kommentarer och åsikter ligger i bilaga.

Innehåll

Året som gick ........................................................................................................................................... 4

Inför 2013 ................................................................................................................................................. 5

Förenta nationerna ......................................................................................................................................... 7

Reflektioner från WCIT ............................................................................................................................ 7

Ett pärlband av FN-möten med anspråk på styrning av Internet– våren 2013 ................. 7

ICANN ................................................................................................................................................................... 7

Lottning av turordningen för publicering av nya toppdomäner .............................................. 7

.SE levererar kvalitetsgranskning för nya toppdomäner ............................................................ 8

Turkiet och Internetfriheten .................................................................................................................. 8

Google slipper amerikansk konkurrenstillsyn ................................................................................ 8

Vem betalar för ett SMS? .......................................................................................................................... 8

Allmänhetens synpunkter på IPRED ................................................................................................ 10

Nysatsning på bredband i koppartråd ............................................................................................. 10

En unionsövergripande brottsbekämpning ser dagens ljus ................................................... 10

Stiftelsen för Internetinfrastruktur .SE tar över ansvaret för driften av toppdomänen .nu ..................................................................................................................................... 11

WCIT gav tydligt eko också i Sverige ............................................................................................... 11

En digitaliserad statlig förvaltning.................................................................................................... 11

Bilaga 1 – WCIT......................................................................................................................................... 13

Frågorna ................................................................................................................................................. 13

Den svenska instruktionen och delegationen .......................................................................... 14

WCIT – och sedan? .............................................................................................................................. 15

Utfallet ..................................................................................................................................................... 16

Bilaga 2: Rätten att bli glömd på nätet – små utsikter få europeisk integritet online .. 17

Bilaga 3: Diverse länkar till material om WCIT: .......................................................................... 19


Kommentarer, synpunkter eller frågor:

mailto:[email protected]

http://www.iis.se/


Året som gick – och därefter

Året som gick När det gäller Internets styrning bör World Conference on International Telecommunications i Dubai utses till den viktigaste händelsen under 2012. Den utnämningen sker inte pga. det faktiska utfallet av mötet, men väl på grund av vad mötet kunde medfört. I bilaga utvecklas några reflektioner från tillställningen. Den kanske tydligaste trenden för året var nog att mänskliga rättigheter online fick så stort genomslag i internationella forum och debatt. Mer konkret var det en svensk framgång att rätten till informations- och yttrandefrihet också på nätet accepterades i FN:s regelverk för mänskliga rättigheter (MR). Men genomslaget för frågan var större än så. Fortfarande för bara några år sedan var det närmast tabubelagt att tala MR-aspekter av Internet på internationella forum som exempelvis Internet Governance Forum, IGF. Trots det kom inledningstexten (preamble) i revisionen av ITR att skriva in en särskild passage om mänskliga rättigheter online. Ett tidigare tekniskt, och relativt okontroversiellt regelverk för telefoni har med andra ord på kort tid kommit att politiseras. Nyckeln till denna kursändring går troligtvis att finna i den växande insikten att åtgärder i den tekniska infrastrukturen -t.ex. att blockera en särskild ’port’ i ett kommunikationsprotokoll - i sin tur kan påverka möjligheten att använda sig av grundläggande fri- och rättigheter online. Vidare var 2012 året då det internationella handelsavtalet ACTA gick i graven, åtminstone för europeisk del. Internet Society (ISOC) fyllde 20 år, och den svenska avdelningen (chapter) av ISOC fyllde 15 år. I Sverige hölls både konferenserna Eurodig (eurodig.org) och den första Stockholm Internet Forum (stockholminternetforum.se), båda med internationella förtecken. I Europa har några tappra försök till marknadsintegration av Internetaccess gjorts. Med marknadsintegration menas här att på politisk väg omvandla EU:s 27 marknader för Internetaccess till en inre marknad, och att därmed frambringa en vässad konkurrens mellan Internetleverantörer i hela unionen. Även traditionella teleoperatörer tycks diskutera ett EU-gemensamt nät för telefoni, och därmed i praktiken också för Internet-access. Fler tycks ense om att alltför höga roamingpriser håller på att bli en belastning. I Europa har även offentliga aktörer som exempelvis BEREC börjat tala om att mäta graden av nätneutralitet, som ett led i tillsyn av allmäneuropeisk konkurrens. Offentlig reglering av Internetanvändarnas integritet har varit uppe för diskussion på många platser. I Europa drar EU-parlamentet sakta åt tumskruvarna på Google, medan trycket på regleringen i USA närmare tycks lättas något. EU-kommissionens


initiativ ’rätten att bli glömd på nätet’ knådas i skrivande stund i Europaparlamentet. Se separat bilaga för kommentar. Apropå integritet. I Sverige fick den s.k FRA-lagen utökad räckvidd, då riksdagen under hösten beslutade att nu också Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen får ta del av information som inhämtas genom signalspaning över nationsgränserna. I Sverige gick utvecklingen av affärsmodellerna för Internetaccess framåt. TeliaSonera vacklade när det gäller s.k. VOIP-telefoni, dvs. om man skulle ta extra betalt av kunderna för att inte spärra tjänster som exempelvis Skype. Nyligen började Tele2 testa skarp drift av VOIP via 4G/LTE, dvs. en förmedling av tjänsterna telefoni och datapaket i samma teknik. Båda händelserna är symptom på en sammansmältning av de tidigare åtskilda tjänsterna telefoni och datapaketförmedling via IP. I Sverige aviserade kulturministern i slutet av året att hon inte avsåg att hålla de stora mediebolagen (Bonniers, Schibstedt, m.fl.) under armarna med det offentligfinansierade presstödet till papperstidningar. Däremot tycks hon fortfarande inte dragit slutsatsen att de 567 miljoner kronor som staten årligen betalar ut till s.k. andratidningar kanske skulle kunna ge bättre mångfald i medieutbudet ifall de kanaliserades som bredbandsstöd på samma orter.

Inför 2013 Inför det kommande året blir troligtvis säkerhet på nätet ett av de viktigare problemkomplexen. EU:s kommande strategi för nätsäkerhet är en av de potentiellt största nagelbitarna när det gäller ett fritt och öppet Internet. Föreningen av orden Säkerhet och Internet blir ofta missbrukade begrepp, eftersom de snart sagt inbegriper alla tänkbara ändamål i samhället. Säkerhet på Internet kan handla om allt från informationssäkerhet hos stat, kommun företag och enskilda, till skydd av den personliga integriteten, till identitetstöld, till skydd mot fakturabedrägeri och skydd mot egendomsbrott, till skydd mot brott mot upphovsrätten, till skydd av barn, till skydd mot hatbrott, mobbning och stalkning på nätet, till skydd av det nationella monopolet för spel online, till nationalstatens skydd mot cyberterrorism, som hjälp i s.k. internationell informationshantering, till skydd mot samhällets infrastruktur, till skydd av ett tekniskt stabilt, redundant och driftsäkert nät, till skydd av miljön, och så vidare. Häromåret kom exempelvis Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB:s) i Sverige fram med en nationell strategi för samhällets informationssäkerhet 2010-2015.1 Och visst är det bra att sådana strategier författas, men den täcker knappast hälften av alla de aspekter som exemplifieras ovan. Tvärtom blir strategier författade av enskilda myndigheter just ett inlägg från en specifik samhällssektor, men knappast så mycket mer än så. Den strategi som författades av MSB täckte myndigheterna under försvarsdepartementet, men kom då också att avgränsa informationssäkerhet till hemdepartementets perspektiv.

1 http://www.informationssakerhet.se/documents/strategin.pdf

http://www.informationssakerhet.se/documents/strategin.pdf


Det är just avsaknaden av en gemensam definition av säkerhet på nätet som gör att detta annars så viktiga arbete kan gå så fel. När orden säkerhet och Internet förenas köar mer eller mindre angelägna syften och politikområden upp för att fylla på med just sina skäl till reglering, gärna via nationell lag. Det pågår helt enkelt en dragkamp mellan perspektiv. Vi ser idag öppnandet av ett europeiskt samarbete för säkerhet då det gäller vissa polisaspekter. Det blir bara ett exempel på europeiskt samarbete. Internationellt kan vi kanske framför allt vänta oss en fortsättning på alla de förslag som lanserade i WCIT. Närmast sker det kanske i den kommande konferensen Fifth World Telecommunication/ICT Policy Forum (WTPF) i maj 2013 i Genève. Slutligen kan vi nog vänta att diskussionen om mänskliga rättigheter online kommer att vara mycket synliga även 2013.

http://www.itu.int/en/wtpf-13/Pages/default.aspx


Globalt

Förenta nationerna

Reflektioner från WCIT I bilaga.

Ett pärlband av FN-möten med anspråk på styrning av Internet– våren 2013 Redan i februari står UNESCO värd för WSIS +10 review event i Paris. Som namnet antyder handlar det om 10-årsminnet av toppmötet WSIS, och om utvärdering av de action lines som det där beslutades om. Dagarna därefter hålls det sedvanliga första mötet för diskussion om det kommande Internt Governance Forum hösten 2013. Den här gången i Paris.2 Vecka 20 (13-20 maj) är att likna vid en ITU-jamboree. Under den återkommande vecko- konferensen WSIS Forum i Genève, bearbetar organisationen utfallet av världstoppmötet. I år hålls också Fifth World Telecommunication/ICT Policy Forum (WTPF) under samma vecka. WTPF blir antaglingen det möte som tar upp stafettpinnen efter WCIT i Dubai, dvs. det möte där många av de krav som framfördes i Dubai får sin fortsättning. WTPF beskrivs som: ”… is a high-level international event to exchange views on the key policy issues arising from today's fast changing information and communication technology (ICT) environment.”

WTPF inleds emellertid med diverse förmöten, bl.a. ett s.k .IEG-möte redan i februari Genève. Se kalendarium nedan för detaljer.

ICANN

Lottning av turordningen för publicering av nya toppdomäner Precis innan jul höll ICANN en slumpvis lottning av turordningen för hantering av nya toppdomäner.3 Reslutatet presenterades på ICANN:s webb. 4 Där lär vi oss exempelvis toppdomänen .stockholm behandlas först i 1 863:e fallet.

2 http://www.intgovforum.org/cms/ 3 http://newgtlds.icann.org/en/applicants/prioritization-draw 4 http://gtldresult.icann.org/application-result/applicationstatus

http://www.itu.int/wsis/implementation/


http://gtldresult.icann.org/application-result/applicationstatus

http://www.intgovforum.org/cms/

http://newgtlds.icann.org/en/applicants/prioritization-draw

http://gtldresult.icann.org/application-result/applicationstatus


.SE levererar kvalitetsgranskning för nya toppdomäner I december blev det klart att Stiftelsen .SE blir kvalitetsgranskare av ICANN:s nya toppdomäner. Det innebär att .SE blir det globala organ som granskar att kandidaterna för nya toppdomäner (TLD) har kunskap och andra förutsättningar att driva dem. För att driva en toppdomän behövs vissa tekniska och operativa förmågor och kunskaper. De fastställs i ansökningshandboken för nya toppdomäner (Applicant Guidebook, sektion 5.2).5 Det handlar exempelvis om tekniska kunskaper för registry-funktioner (kunskap om domännamnsssytemet, registret WHOIS, protokollet EPP, m.fl.) men även om mer administrativa erfarenheter att operativt driva ett registry. .SE;s insats blir att bedöma blivande TLD-administratörer innan den nya adressrymden sjösätts i operationell drift.6

Turkiet och Internetfriheten Som rapporterades i oktober7 överväger man i Turkiet att införa obligatorisk identifiering av Internetanvändare. Ekot rapporterar i januari att Europadomstolen fällt Turkiet för des myndigheters långtgående möjligheter att blockera webplatser pga. oönskat innehåll.

Google slipper amerikansk konkurrenstillsyn Den amerikanska myndigheten för konkurrenstillsyn (Federal Trade Commission) har under närmare två års tid utrett om ändringar i Googles sökalgoritmer bidrar till minskad konkurrens, och om de därmed har en negativ inverkan för slutanvändare. New York Times rapporterar att Google under samma tid arbetat för att övertyga om att så inte är fallet. Som artikeln också påpekar har Googles kardinalargument emot sådan konkurrensbegränsning hela tiden varit att användarna när som helst kan byta söktjänst, och att företagets söktjänst därför lever under reell konkurrens. Eftersom myndigheten inte ansågs kunna visa på en negativ effekt av ändringarna av sökalgoritmer har den släppt granskningen av företaget. http://www.nytimes.com/2013/01/04/technology/googles-lawyers-work-behind-the-scenes-to-carry-the-day.html

Vem betalar för ett SMS? Konsultbolaget Ovum berättar i en nyligen publicerad rapport att sociala medier kostar telebolagen över 23 miljarder US$ 2012. Det framgår emellertid inte vem som skickar fakturan till telebolagen.

5 http://newgtlds.icann.org/en/applicants/agb/guidebook-full-04jun12-en.pdf 6 https://www.iis.se/press/pressmeddelanden/se-utvald-som-teknisk-testorganisation/ http://www.icann.org/en/news/announcements/announcement-21dec12-en.htm 7 https://www.iis.se/docs/10-SE-Nyhetsbrev-oktober-2012-.pdf, sid 8 och http://www.edri.org/edrigram/number10.19/turkey-ids-internet-usage och https://www.unwatched.org/EDRigram_10.19_Tuerkei_plant_eindeutige_Identifizierung_beim_Zugang_zum_Internet?pk_campaign=edri&pk_kwd=20121010 och http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5396882 och http://hudoc.echr.coe.int/webservices/content/pdf/003-4202780-4985142

http://www.nytimes.com/2013/01/04/technology/googles-lawyers-work-behind-the-scenes-to-carry-the-day.html

http://www.nytimes.com/2013/01/04/technology/googles-lawyers-work-behind-the-scenes-to-carry-the-day.html

http://ovum.com/press_releases/ovum-forecasts-social-messaging-will-cost-telcos-over-23-billion-in-sms-revenue-in-2012/

http://newgtlds.icann.org/en/applicants/agb/guidebook-full-04jun12-en.pdf

https://www.iis.se/press/pressmeddelanden/se-utvald-som-teknisk-testorganisation/

http://www.icann.org/en/news/announcements/announcement-21dec12-en.htm

https://www.iis.se/docs/10-SE-Nyhetsbrev-oktober-2012-.pdf

http://www.edri.org/edrigram/number10.19/turkey-ids-internet-usage

https://www.unwatched.org/EDRigram_10.19_Tuerkei_plant_eindeutige_Identifizierung_beim_Zugang_zum_Internet?pk_campaign=edri&pk_kwd=20121010

https://www.unwatched.org/EDRigram_10.19_Tuerkei_plant_eindeutige_Identifizierung_beim_Zugang_zum_Internet?pk_campaign=edri&pk_kwd=20121010

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5396882

http://hudoc.echr.coe.int/webservices/content/pdf/003-4202780-4985142


Bilden klarnar lite längre ner i meddelandet då det framgår att Internetanvändare skiftat sina meddelanden från SMS till IP-baserade tjänster som exempelvis WhatsApp, apples FaceTime, Google talk, med flera, och att de försvunna miljarderna snarare handlar om uteblivna intäkter. Rapporten konkretiserar och kvantifierar på ett tydligt sätt hur sociala medier och gratistjänster för chat etc. får en betydande effekt på affärsmodellerna för dagens Internetleverantörer. 8

8 http://ovum.com/press_releases/ovum-forecasts-social-messaging-will-cost-telcos-over-23-billion-in-sms-revenue-in-2012/


Europa

Allmänhetens synpunkter på IPRED EU-kommissionen efterfrågar allmänhetens synpunkter på IPRED-förslaget. Svar senast sista mars 2013.9

Nysatsning på bredband i koppartråd Deutsche telekom planerar utrullning av bredband i stor skala i koppartråd. Argumentet för satsning i denna – i mångas ögon – gamla teknik bygger på ny s.k. vektoriseringsteknik, en lösning som bättre än tidigare ska hindra störningar, och bidra till en dubblering av överföringshastigheten.10

En unionsövergripande brottsbekämpning ser dagens ljus DN rapporterar att EU i dagarna inviger ett nytt centrum mot IT-brott. Verksamheten kommer att heta European Cybercrime Centre, EC3, Stammar ur Interpol, och och har säte i Haag. Enligt artikeln kommer verksamheten inriktas på tre typer av kriminalitet: bedrägerier, barnövergrepp och storskaliga attacker mot viktig infrastruktur.11

9 http://ec.europa.eu/internal_market/consultations/2012/intellectual-property-rights_en.htm 10 http://www.bloomberg.com/news/2012-11-22/deutsche-telekom-plans-faster-broadband-rollout-in-2013.html 11 https://www.europol.europa.eu/ec3 OCH http://www.dn.se/nyheter/varlden/eu-oppnar-centrum-mot-it-brott OCH http://www.euractiv.com/infosociety/cybercrime-centre-work-fbi-us-se-news-516968 OCH http://www.euractiv.com/infosociety/chief-cyber-defender-swarmers-be-interview-516969

http://ec.europa.eu/internal_market/consultations/2012/intellectual-property-rights_en.htm

http://www.bloomberg.com/news/2012-11-22/deutsche-telekom-plans-faster-broadband-rollout-in-2013.html

http://www.bloomberg.com/news/2012-11-22/deutsche-telekom-plans-faster-broadband-rollout-in-2013.html

https://www.europol.europa.eu/ec3

http://www.dn.se/nyheter/varlden/eu-oppnar-centrum-mot-it-brott

http://www.euractiv.com/infosociety/cybercrime-centre-work-fbi-us-se-news-516968

http://www.euractiv.com/infosociety/chief-cyber-defender-swarmers-be-interview-516969


Sverige

Stiftelsen för Internetinfrastruktur .SE tar över ansvaret för driften av toppdomänen .nu I januari blev det offentligt att Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE) tar över ansvaret för driften av toppdomänen .nu. WorldNames, Inc., som har förvaltat och skött driften av toppdomänen .nu sedan 1998, har valt att ge .SE ansvar för administration och teknisk drift av toppdomänen .nu. Förändringen påverkar inte innehavarna av .nu-domäner. .SE ska ansvara för registry-tjänster för toppdomänen .nu, vilket omfattar administration och teknisk drift. Utförlig beskrivning av detta finns att läsa här.12

WCIT gav tydligt eko också i Sverige På Näringsdepartementet noterade man i december ett stort intresse från allmänheten för WCIT-12. En schablonformulering togs fram, för att förtydliga regeringens ställningstagande på området: ”Tack för ditt meddelande. Regeringskansliet har fått en stark respons på frågan om hur internet ska styras, vilket återigen visar hur angelägen frågan är. Sverige anser att den nuvarande multistakeholder-modellen inte ska förändras och har ingen avsikt att verka för att internets förvaltning ska föras in under FN eller ITU. Alla bestämmelser i internationella avtal om telekommunikation som Sverige ingår ska vara förenliga med de mänskliga rättigheterna, och då särskilt yttrande- och informationsfrihet. Se gärna it-minister Anna-Karin Hatts tal från Södertörns Högskola där hon utvecklar sina åsikter om den här frågan (och några andra frågor): http://annakarinhatt.se/blogg/om-ett-oppet-internet-pa-sodertorns-hogskola/” Den instruktion regeringen lämnade till den svenska delegationen var givetvis mer detaljerad än så, men händelsen är värd att uppmärksamma eftersom användandet av schablonmeddelanden till allmänheten är ovanliga i detta politikområde.

En digitaliserad statlig förvaltning I december presenterade regeringen en strategi för digitalisering av statsförvaltningen. I regeringens pressmeddelande lyfts närmare 15 åtgärdspunkter fram till rubriknivå, varav några kan bedömas som nya. Exempelvis får elektroniska fullmakter, öppnadata.se, och transparens i remisshanteringen ökad uppmärksamhet. Myndighetsövergripande samarbete som exempelvis verksamt.se sägs vidareutvecklas. Strategin tycks inte blicka utåt mot internationell (eller europeisk) standardisering, men väl mot en nationell strategi för interoperabilitet. Den tycks inte inbegripa åtgärder inom kommun- och landstingssektorn.13

12 https://www.iis.se/nyheter/se-far-ansvar-for-driften-av-toppdomanen-nu/ 13 http://www.regeringen.se/sb/d/16659/a/206031

https://www.iis.se/nyheter/se-far-ansvar-for-driften-av-toppdomanen-nu/

http://annakarinhatt.se/blogg/om-ett-oppet-internet-pa-sodertorns-hogskola/

https://www.iis.se/nyheter/se-far-ansvar-for-driften-av-toppdomanen-nu/

http://www.regeringen.se/sb/d/16659/a/206031


Kalendarium

ISOC-SE seminarium om öppet Internet, 29 januari 17.00, .SE Stockholm IEG-möte 6 - 8 februari 2013, i Genève ISOC-SE Seminarium om WCIT – 13 februari 2013 WTPF svenskt förmöte på PTS 14 februari 2013 UNESCO om WSIS +10, Paris 25-27 februari 2013 IGF consultations, MAG meeting, 28 februari – 1 mars 2013 ICANN 46 i Beijing: 8-12 april 2013 ISOC-SE årsstämma – april 2013 ITU WTPF, maj, 2013 WSIS +10 review, Maj 2013, Genève WSIS Forum, Genève, 13-17 maj Stockholm Internet Forum 2013, 22-23 maj 2013 IGF 2013, Indonesien, oktober/november ICANN 47 i Durban, Sydafrika, 14-18 juli, 2013 ICANN 48 i Buenos Aires, Argentina 17-22 november 2013, Internetdagarna, Stockholm, 25-26 november 2013 High level WSIS +10 Review, 2014 Kairo IGF 2014, TBC ITU Plenipotentiary 2014 WSIS +10?

http://simplesignup.se/event/16957

http://www.itu.int/en/wtpf-13/Pages/ieg.aspx



Bilaga

Bilaga 1 – WCIT (för att skona läsaren samlas de flesta länkarna om WCIT i bilaga 3) Som förväntat karaktäriserades WCIT av en dragkamp mellan flera paket av förslag, framfört av flera geografiska regioner. En sådan multi-förhandling mellan de hundratal förslag som kom in inleddes med en konsolidering, dvs. ett omfattande arbete att snabbt städa undan de stora volymerna av förslag, och för att lämna utrymme åt de frågor där konsensus möjligtvis skulle kunna uppnås. För att själva mötet skulle bli hanterbart begränsades frågornas behandling snabbt till fem arbetsgrupper och max två s.k. ad-hoc-grupper. Alla frågor lämnades öppna under hela mötet, i praktiken för att hålla möjligheten att kohandla öppen med frågor i ett senare skede.

Frågorna Tidigt på mötet kom ett förslag om att inkludera ett stöd för mänskliga rättigheter i inledningstexten (preamble) till ITR. Givet ITU:s historiska roll som en i högsta grad teknisk organisation kom detta att bli en udda fågel på mötet. Tidigt på mötet kom också själva definitionen av telekom att avhandlas. Det kanske mest uppenbara taktiken på mötet var att begreppet ’Internet’ under inga omständigheter skulle komma att ingå, eller ens nämnas i det internationella telekomreglementet. Det uttalades tydligt av mötet att ingen aspekt av Internet skulle ingå i själva definitionen av reglementets fokus, dvs. Telecomminications. Eftersom flera nationella delegationer redan skickat in förslag som uttryckligen handlade just om Internet eller ICT, gick en hel del energi åt att städa bort sådana formuleringar. Som väntat var frågan om huruvida en operatör skulle betraktas som erkänd eller inte ([recognized] operating agency. ROA eller OA) mycket central, eftersom det i sin tur definerade vem som potentiellt kan komma att nås av regleverket. Frågan om ITR skulle innehålla begrepp som security eller robustness var också central. Eftersom security är ett så mångtydigt begrepp, var den svenska regeringen tydlig i sin instruktion att ITR inte skulle innehålla sådana termer. Det sluttande planet om reglering av nätets innehåll fick relativt mycket uppmärksamet. Så kom t.ex. frågan om åtgärder mot SPAM att diskuteras livligt. Några menade att SPAM-bekämpning ligger inom ITU:s mandat, medan andra motsatte sig en diskussion över huvud taget, eftersom det just är början till reglering av Internets innehåll. Ur ett svenskt perspektiv blev detta något komplicerat, eftersom även exempelvis oönskade telefonsamtal kan sägas ingå i begreppet SPAM.


I flera fall uppstod intensiv argumentation för förvånansvärt detaljerad reglering av affärsmodeller för traditionell röst-telefoni. Det visade sig snart att sådana förslag ofta får energi från regionala (miss-)förhållanden. Typiskt händer det att ett dominerande traditionellt telemonopol driver sin dominerande ställning lite för långt här och var i världen, och på ett olyckligt sätt åsidosätter konkurrensen i hela regionen. Flera delegationer försökte därför få in formuleringar i ITR för att ge stöd i sådana lokala konflikten. Eftersom Sverige var mycket tidigt ute med avreglering av telemarknaden, framstod flera av dessa förslag som helt orimliga just ur ett svenskt perspektiv. Mycket energi på mötet gick åt till att städa bort sådana förslag som uppenbart inte hör hemma i en global reglering. ETNO:s mycket utåtriktade argumentation före WCIT hade också som väntat fått fäste i flera nationella delegationers förslag. Några förslag handlade om att i ITR reglera rätten för enskilda länder att styra vilken väg Internationell teletrafik (routing) tar. Eftersom förslagen slarvade förbi skillnaden mellan telefoni (kretskopplad trafik) å ena sidan och Internet (paketkopplad trafik) å andra sidan, öppnade förslag i praktiken för ökad kontroll av Internet, inklusive diversifierade affärsmodeller a la ETNO. Några förslag handlade om möjligheten till global reglering av naming and numbers. Även här slarvade förslagen förbi den avgörande definitionen av vilka typer av nummer och namn som avsågs. Menade man traditionella telefon-nummer eller inbegrep det också också exempelvis fördelningen och därmed kontrollen över IP-adresser? I likhet med tidiga utkast till det s.k. telekompaketet i EU, spelades det ofta med otydliga definitioner, ett sätt att få beslut där man i efterhand inte alltid riktigt vet vad man beslutat om, eller vilka effekter det får.

Den svenska instruktionen och delegationen Den svenska instruktionen14 till delegationen hade åtta övergripande mål. Den inbegrep bl.a. att det internationell telekomreglementet:

- inte skulle expandera i Scoop, bl.a. då att Internet inte skulle komma att ingå i detta regelverk.

- att regelverket ska vara teknikneutralt - att regelverket ska respektera mänskliga rättigheter - att regleverket skulle främja lägre priser för konsumenter etc.

Den mycket övergripande delen av instruktionen gav också villkorade instruktioner, dvs. om förhandlingarna trots allt under mötet kom att inkludera Internet i reglementet, skulle mångfaldsmodellen (multistakeholder model) som princip för styrningen av Internet försvaras. Den svenska delegationen bestod av ett femtontal personer, och i linje med tanken om multistakeholder representation bjöds även representanter för civilt samhälle in att delta

14 En instruktion är som namnet antyder ett sätt för regeringen att ange vilket mandat tjänstemännen på mötet har att uttala sig. Den säger något om vad man ska, och får säga, resp inte får säga då man representerar Sverige.


i delegationen som ”Sverige”. Där ingick utöver staten bl.a. Södertörns högskola, den internationella samvetsorganisationen Access, Ericsson, Netod, ISOC-SE, och Stiftelsen .SE. Många andra länder likasinnade med Sverige bjöd också in civil society i sina delegationer, så en stor del av den mest intresserade kretsen fick möjlighet att delta på mötet (dock ej genom att uttala sig eller rösta). Svenska ståndpunkter framfördes i samarbete med likasinnade länders delegationer. Väl artikulerade delegationer likasinnade med Sverige var exempelvis USA, Portugal, Nederländerna med fler. Exempelvis fick Cypern tala i egenskap av självständigt land, men inte i egenskap av ordförande i EU. EU-kommissionens Kroes var förvisad till åskådarplats, och fick tala genom ibland inte helt genomtänkta pressmeddelanden. Denna typ av uttalande från dubbla stolar var vanlig på WCIT, men i deltagande på plats bidrog det närmast till att förbättra förståelsen av drivkrafterna bakom det som sägs. Den svenska rösten på WCIT var väl förberedd, väl artikulerad, effektiv, och var i relation till Sveriges storlek representerad av en stor delegation på plats. Sverige intog under hela mötet en ytterlighetsposition, dvs. regeringens ståndpunkt tillhör en av de mer liberala i världen, i enlighet med exempelvis Internetkramande organisationer som Internet Society (ISOC). Den svenska delegationsledaren har lång erfarenhet av multiförhandlingar i bl.a. ITU. Hans erfarenhet var närmast ovärderlig, bl.a. i förmågan att ’läsa’ själva förhandlingsspelet. Som så ofta i förhandlingar är just balansen mellan när i förhandlingarna ett argument framförs, och av vem, av central betydelse. Den svenska delegationens insatser kunde in letts på ett bättre sätt.

WCIT – och sedan? I stort kom WCIT att tydligt spegla den brytningsperiod som internationell elektronisk kommunikation befinner sig i just nu. Brytningsperioden handlar om alltifrån mycket konkreta skiften i affärsmodeller, om hur man tar betalt, idag och i framtiden, om många länders övergång från traditionella och nationella telemonopol till mer horisontella affärsmodeller. Brytningsperioden sker till bakgrund av det pågående globala skiftet från röst-telefoni till förmedling av datapaket, av skiftet från telefoni i den rika delen av världen till den minst sagt snabba tillväxten av Internetanvändare i hela världen. Rysslands förslag kom också att bidra till den gamla trätan om Internet Governance i snäv betydelse, dvs. vem som ska kontrollera Internets strategiska resurser och infrastruktur. Givet allt ovan var det därför inte heller konstigt att ITU misslyckades med att nå sitt mål: global konsensus i ITR. Torsdag på mötets andra vecka närmade man sig hastigt deadline för telekomreglementets färdigställande. Som i många förhandlingskulturer finns en portion av utmattning med i spelet. Efter mer än 10 dagars förhandlingar, (ofta 08:00 – 22:00), var många delegater helt enkelt trötta och pressade av tiden.


Förhandlingsprocessen fick ett oväntat, och något hastigt slut. Kanske var det av ren utmattning som Irans mångordige delegat plötsligt dök ner i ITU:s reglemente, och konstaterade sin rätt att föreslå omröstning. I och med detta ryckte han undan mattan från under ITU-ordföranden Tourés fötter. En omröstning förtydligar ju just att konsensus inte råder, så genom begäran om formell omröstning ödelade han ITU:s ambitioner att beslut om ITR skulle kunna fattas i konsensus. I och med begäran om omröstning kunde USA, Sverige och flera likasinnade tydligt deklarera att man inte kunde signera det nya telekomreglementet som låg på bordet. Man slapp därmed också i viss utsträckning att framstå som bad guys, dvs. de som gjorde att reglementet inte blev av. Därefter stod det till slut klart att ett stort antal länder lämnade WCIT i Dubai utan att signera 2012 års revision av det internationella telekomreglementet. 55 länders delegationer underlät att signera det nya reglementet, medan 89 länder signerade.

Utfallet När det gäller Internets styrning bör WCIT i Dubai utses till den viktigaste händelsen under 2012. En sådan utnämning sker då inte pga. det faktiska utfallet av mötet, men väl på grund av vad mötet kunde medfört. I mycket korta ord blev utfallet av konferensen relativt liten, dvs. det internationella telekomreglementet (ITR) fick inte en radikalt ändrad utformning. Många internationella Internetkramande organisationer hade just innan mötet befarat att reglementet skulle komma att inkludera styrningen också av Internets protokoll, domännamn, och IP-adresser, med mera. Andra hade mycket riktigt redan innan mötet också identifierat Rysslands ambitioner att nationalisera även styrningen av Internets infrastruktur. Som rapporterats återkommande under det året fanns också förslag till genomgripande förändringar av affärsmodellerna för Internet med mera. FN:s särskilde rapportör för informations- och yttrandefrihet på nätet betonade betydelsen av det civila samhällets engagemang i Internets utveckling. Hans slutsats och budskap från WCIT var just att mötet egentligen bara lyckades nå konsensus i ett perspektiv: att den framtida styrningen av Internet behöver fastställas genom den mångfaldsmodell (multistakeholder model) som varit dominerande hittills. Så när allt var sagt och gjort kom några deltagande delegationer att hoppa av revisionen av ITR, dvs. de beslutade att inte signera revisionen av reglementet. Det var visserligen länder med mycket inflytande över Internets styrning som tackade nej, men trots det finns nu ett reviderat telekomreglemente som signerats av flera delegationer i ITU. Så även om Dr Touré misslyckades med att nå konsensus vid själva mötet, och även om många tyckare konstaterar att ITU inte är arenan för sådana regelverk, så finns där idag ett reviderat telekomreglemente, som kan utgöra grund för fortsatt reglering.


Bilaga 2: Rätten att bli glömd på nätet – små utsikter få europeisk integritet online EU-kommissionär Viviane Reding lade i januari 2012 fram förslag till ett reviderat regelverk för integritetsskydd i Europa.15 Under parollen ’Rätten att bli glömd på nätet’ lanserades bl.a. idén att stora Internet-företag ska kunna tvingas böta uppåt 2%16 av sina globala intäkter ifall de inte tillgodoser individers möjlighet/rätt att kunna radera allt innehåll som tjänsten lagrar om dem, och det i praktiken inom 24 timmar. Vidare handlar förslaget om att användaren måste ge sitt aktiva samtycke innan data lagras om henne.

Revisionen av regelverket är allt annat än nytt, utan har funnits i Kommissionen åtminstone sedan 2010, med anor till 2007. Trots det drar arbetet ut på tiden. Organisationen epic.org bevakar utvecklingen, och ger den intresserade läsaren en god bakgrundsbild.17 Tanken på ett reviderat regelverk för Integritet online har under hösten varit i Europaparlamentet18, och tycks ligga där ett tag till. Det föreslagna regelverket har fastnat på politisk nivå, och turordningen19 för ordförandeskap i EU ger kanske inte alltför stora förhoppningar att en sådan fråga ska lösas inom en snar framtid.

Bland annat Computer Sweden rapporterar nyligen att den europeiska myndigheten ENISA i en nyligen släppt rapport20 nåtts av insikten att full kontroll över all personlig elektronisk kommunikation inte alltid är möjligt.21

Som några artiklar i New York Times mycket riktigt påpekar är bilden emellertid mer komplicerad än så. Det finns en svag gemensam värdegrund även mellan de 27 medlemsstaterna i EU för en sådan gemensam policy på området. Den brittiske kulturministern har exempelvis ställts sig mycket tveksam till Redings initiativ. Det finns också rapporter om sura miner i den franska integritetsmyndigheten (CNIL) som är en av de mer tongivande i kritiken av de stora Internetföretagens tjänster.

För att understödja en gemensam europeisk politik på området har Reding därför också föreslagit en central europeisk integritetsmyndighet. Rimligtvis understödjer de stora Internetbolagen en sådan ordning, eftersom de hellre vill ha en, än 27 olika motparter att tala integritet med. Men vem som vinner på ännu ett europeiskt institutionsbygge är däremot inte självklart.

15 http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/edps/Consultation/Reform_package 16 en siffra som varier mellan 1-5% beroende på källa 17 http://epic.org/privacy/intl/eu_data_protection_directive.html OCH http://en.wikipedia.org/wiki/Do_Not_Track_Policy 18 http://www.europarl.europa.eu/webnp/cms/lang/fr/pid/1779 OCH http://goo.gl/cBuhw rapportör Marielle Gallo OCH http://goo.gl/YG5j4 Rapportör Lara Comi 19 2013 – Irland, Litauen, 2014 – Grekland, Italien, 2015 – Lettland, Luxemburg 20 http://www.enisa.europa.eu/activities/identity-and-trust/library/deliverables/the-right-to-be-forgotten 21 http://www.idg.se/2.1085/1.478133/ratt-att-bli-glomd—tekniskt-omojligt

http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/edps/Consultation/Reform_package

http://epic.org/privacy/intl/eu_data_protection_directive.html

http://en.wikipedia.org/wiki/Do_Not_Track_Policy

http://www.europarl.europa.eu/webnp/cms/lang/fr/pid/1779

http://goo.gl/cBuhw

http://goo.gl/YG5j4

http://www.enisa.europa.eu/activities/identity-and-trust/library/deliverables/the-right-to-be-forgotten

http://www.enisa.europa.eu/activities/identity-and-trust/library/deliverables/the-right-to-be-forgotten

http://www.idg.se/2.1085/1.478133/ratt-att-bli-glomd—tekniskt-omojligt


Återigen New York Times rapporterade innan jul om en ny joker i denna utdragna diskussion. Det är en irländsk jurist som hoppas kunna lösa ut den politiska oenigheten mellan Bryssel och unionens medlemsländer. Alan Shatter är inte bara jurist, utan råkar även vara Irlands justitieminister, och eftersom Irland nyligen blivit ordförandeland i EU, skulle det ju kunna anses som attraktivt att få en ny europeisk integritetsmyndighet förlagd i landet.

För det är ju också så, att Irland för tiotalet år sedan lyckades etablera ett stort antal europakontor från stora amerikanska IT- och kommunikationsbolag i landet. Landet har ibland liknats vid ett brohuvud till Europa just för amerikanska IT-bolag. Så när det irländska ordförandeskapet till EU tillträder under den kommande våren, skulle lösningen av Europas regelverk för Integritet online lätt kunna sammanfalla med beslutet om en europeisk integritetsmyndighet på Irland.22

22 http://www.nytimes.com/2012/11/21/technology/guarding-a-fundamental-right-of-privacy-in-europe.html OCH http://www.nytimes.com/2012/11/21/technology/new-player-in-eu-data-privacy-battle.html OCH http://www.bbc.co.uk/news/technology-16677370 OCH http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-12-26_en.htm OCH http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-11-183_en.htm

http://www.nytimes.com/2012/11/21/technology/guarding-a-fundamental-right-of-privacy-in-europe.html

http://www.nytimes.com/2012/11/21/technology/guarding-a-fundamental-right-of-privacy-in-europe.html

http://www.nytimes.com/2012/11/21/technology/new-player-in-eu-data-privacy-battle.html

http://www.bbc.co.uk/news/technology-16677370

http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-12-26_en.htm

http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-11-183_en.htm


Bilaga 3: Diverse länkar till material om WCIT: Bilder från WCIT: http://www.flickr.com/photos/veni/sets/72157632156125461/ Att USA inte kunde signera http://www.washingtonpost.com/world/national-security/us-refuses-to-back-un-treaty-saying-it-endorses-restricting-the-internet/2012/12/13/ba497952-4548-11e2-8e70-e1993528222d_story.html http://www.nytimes.com/2012/12/14/technology/14iht-treaty14.html?_r=1& Varför Sverige nekade signering av 2012 års revision av ITR: http://regeringen.se/sb/d/13745/a/205960 http://www.idg.se/2.1085/1.483090/darfor-nobbade-sverige-fns-telekomavtal Norge nekade signera avtalet: http://www.aftenposten.no/digital/USA_-Norge-og-EU-nektet-a-underskrive-ny-Internett-avtale-7069810.html Reuters om antal signeringar: http://mobile.reuters.com/article/idUSBRE8BD18820121214?irpc=932 Affärsintressen besvikna: http://www.uscib.org/index.asp?documentID=4415 Fadi Chehadé om WCIT http://blog.icann.org/2012/12/wcit-in-conclusion/ ISOC om http://bit.ly/VXGW61#WCIT12

CDT om https://www.cdt.org/blogs/ellery-biddle/0912civil-society-open-letter-

highlights-barriers-wcit-participation

MacKinnon http://www.itwire.com/it-policy-news/regulation/57854-itu-accused-of-ignoring-external-inputs-to-wcit NRO: https://www.nro.net/news/nro-observations-on-wcit-12-process Petition on Hands off Internet http://www.avaaz.org/en/hands_off_our_internet_i/?wRqGMdb Interview with US Ambassador Terry Kramer on ROA/OA http://www.youtube.com/watch?v=HXWvlSbGRE4&feature=em-uploademail

http://www.flickr.com/photos/veni/sets/72157632156125461/

http://www.washingtonpost.com/world/national-security/us-refuses-to-back-un-treaty-saying-it-endorses-restricting-the-internet/2012/12/13/ba497952-4548-11e2-8e70-e1993528222d_story.html



http://www.nytimes.com/2012/12/14/technology/14iht-treaty14.html?_r=1&

http://regeringen.se/sb/d/13745/a/205960

http://www.idg.se/2.1085/1.483090/darfor-nobbade-sverige-fns-telekomavtal

http://www.aftenposten.no/digital/USA_-Norge-og-EU-nektet-a-underskrive-ny-Internett-avtale-7069810.html

http://www.aftenposten.no/digital/USA_-Norge-og-EU-nektet-a-underskrive-ny-Internett-avtale-7069810.html

http://mobile.reuters.com/article/idUSBRE8BD18820121214?irpc=932

http://www.uscib.org/index.asp?documentID=4415

http://blog.icann.org/2012/12/wcit-in-conclusion/

http://bit.ly/VXGW61#WCIT12

https://www.cdt.org/blogs/ellery-biddle/0912civil-society-open-letter-highlights-barriers-wcit-participation

https://www.cdt.org/blogs/ellery-biddle/0912civil-society-open-letter-highlights-barriers-wcit-participation

http://www.itwire.com/it-policy-news/regulation/57854-itu-accused-of-ignoring-external-inputs-to-wcit

http://www.itwire.com/it-policy-news/regulation/57854-itu-accused-of-ignoring-external-inputs-to-wcit

https://www.nro.net/news/nro-observations-on-wcit-12-process

http://www.avaaz.org/en/hands_off_our_internet_i/?wRqGMdb

http://www.youtube.com/watch?v=HXWvlSbGRE4&feature=em-uploademail


WCIT vecka ett: http://www.circleid.com/posts/20121208_wcit_so_far_so_good_recap_of_week_one/ WTPF i maj 2013 och plenipoten 2014 http://www.itu.int/en/wtpf-13/Pages/overview.aspx http://www.itu.int/en/wtpf-13/Pages/default.aspx http://www.itu.int/en/plenipotentiary/Pages/default.aspx WSIS: http://www.itu.int/wsis/index.html Economist http://www.economist.com/news/briefing/21569041-can-internet-activism-turn-real-political-movement-everything-connected/print Ars Technica http://arstechnica.com/tech-policy/2013/01/why-the-uns-push-to-control-the-internet-isnt-over/ More information on the WCIT: http://www.internetsociety.org/wcit LaRue on civil society in WCIT https://www.un.org/apps/news/story.asp?NewsID=43813#.UOQOwkLmpgN

http://www.circleid.com/posts/20121208_wcit_so_far_so_good_recap_of_week_one/

http://www.itu.int/en/wtpf-13/Pages/overview.aspx


http://www.itu.int/en/plenipotentiary/Pages/default.aspx

http://www.itu.int/wsis/index.html

http://www.economist.com/news/briefing/21569041-can-internet-activism-turn-real-political-movement-everything-connected/print

http://www.economist.com/news/briefing/21569041-can-internet-activism-turn-real-political-movement-everything-connected/print

http://arstechnica.com/tech-policy/2013/01/why-the-uns-push-to-control-the-internet-isnt-over/

http://arstechnica.com/tech-policy/2013/01/why-the-uns-push-to-control-the-internet-isnt-over/

http://www.internetsociety.org/wcit

https://www.un.org/apps/news/story.asp?NewsID=43813#.UOQOwkLmpgN

se nyhetsbrev om internets styrning · av internet på internationella forum som exempelvis...

Documents