seminarium om produktval och substitution av … · sammanfattning av gruppdiskussioner...

2019-05-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1

SEMINARIUM OM

PRODUKTVAL OCH

SUBSTITUTION AV

KEMIKALIER

Dokumentation från

workshop

Stockholm

21 maj 2019

Frågor till workshop – prövning

Underlag för prövning

Underlag för prövning – vilka uppgifter om kemikalieanvändning är

rimliga att kräva in från en verksamhet som ännu inte har påbörjats

och därmed inte omfattas av krav på kemikalieförteckning?


Frågor till workshop – prövning

Villkor för tillstånd

• Hur ser ni på Naturvårdsverkets förslag till villkor?

• Är det rätt plats att ställa krav på kemikalieförteckning på ämnesnivå

vid prövningen? Eller är det lämpligare att göra i tillsynen?

• Hur kan man bestämma vilka verksamheter som behöver villkor för

substitution? Hur mycket särskilt farliga ämnen ska hanteras för att

sådana villkor ska vara ändamålsenliga? Eller är det någon annan

typ av bedömning som behövs?


Frågor till workshop – tillsyn

Underlag för tillsyn

• Hur vanligt är det enligt er uppfattning att tillståndspliktiga

verksamheter redan har kemikalieförteckning på ämnesnivå? Hur

ofta är det p.g.a. krav från tillsynsmyndigheten? Hur ser ni på

behovet av ytterligare tvingande krav?

• Enligt 5 § punkten 12 i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2016:8)

om miljörapport ska en verksamhets miljörapport innehålla uppgifter

om vilka kemiska produkter och biotekniska organismer som kan

befaras medför risker för miljön eller människors hälsa och som

under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga.

Hur väl upplever ni att dessa uppgifter fungerar som underlag för

tillsyn?2019-05-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 4


Erfarenheter från tillsyn

• Har ni några goda exempel på:

– Utformning av förelägganden med koppling till

produktvalsprincipen?

– När krav från tillsynsmyndigheten har lett till substitution i

praktiken?

– Utformning av en plan för utbyte av kemiska produkter som

innehåller särskilt farliga ämnen?

– Hur bedömningen har gjorts i praktiken när det gäller vilken

substitution som är tekniskt och ekonomiskt rimligt?



Erfarenheter från tillsyn

• Hur förhåller sig tillsynsmyndigheten till prövningsmyndighetens

bedömning av om produktvalsprincipen uppfylls? Hur påverkas

inriktningen på tillsynen om

– Det finns villkor om produktval i tillståndet?

– Prövningsmyndigheten har gjort bedömningen att hänsynsreglerna

i 2 kap miljöbalken kan anses vara uppfyllda?


Frågor till workshop – behov av kunskap

• Vilka behov av kunskap upplever ni att ni har för att kunna bedriva ett

effektivt substitutionsarbete?

• Finns det något som saknas idag och vad skulle i så fall behövas för

att komma framåt?

• Är kunskapsbehovet störst när det gäller kemikalielagstiftning, olika

kemikaliers farliga egenskaper, möjligheter till substitution i praktiken,

exponeringsbedömningar eller något annat?


Frågor till workshop – PRIO-guiden och andra

verktyg

• Använder ni PRIO idag och i så fall hur?

• Vilka behov ser ni att ett utvecklat verktyg skulle kunna fylla?


Frågor till workshop – produktval och substitution

av kemikalier i varor

Mycket fokus har hittills legat på hur produktvalsprincipen tillämpas när

det gäller kemiska produkter, mot bakgrund av att det här finns ett väl

utvecklat regelverk om information i distributionskedjan och ett tydligt

utpekat ansvar för tillsyn både när det gäller utsläppande på

marknaden och användning av kemiska produkter. För att främja en

cirkulär ekonomi och öka möjligheterna till materialåtervinning kommer

det dock framöver att bli ännu viktigare att undvika särskilt farliga

ämnen i varor.

• Vilken roll ser ni att tillsyn och prövning kan spela när det gäller

substitution av kemikalier i varor och material?

• Hur ser ni på möjligheterna att ställa krav på substitution och innehåll

av särskilt farliga ämnen vid användning av varor och material?2019-05-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 9

Sammanfattning av gruppdiskussioner

• Följande förslag/önskemål lyfts fram från deltagarna:

– Krav på kemikalieförteckning på ämnesnivå bör införas i

egenkontrollförordningen.

– Samverkansprojekt med Miljösamverkan Sverige och

Substitutionscentrum för att arbeta likvärdigt med substitution.

– Samverkan mellan de tolv miljöprövningsdelegationerna för att

likrikta och tydliggöra att produktvalsprincipen behöver hanteras i

prövningen.

– Kompetenshöjande insatser för kommunerna. Naturvårdsverket

bör även nå ut till kommunerna med vägledning om

produktvalsprincipen.


Sammanfattning av gruppdiskussioner

• Följande förslag/önskemål lyfts fram från deltagarna:

– Behov av att återuppta länsstyrelsernas handläggarnätverk för

kemikaliefrågor.

– Miljösamverkan Sverige och Naturvårdsverket driver ett

samverkansprojekt med fokus på tillsyn av avloppsreningsverk –

förslag att starta något liknande för kemikaliefrågor.

– Kemikalier i varor – en utmaning är att mycket produceras utanför

Sveriges och EU:s gränser. Finns det någon möjlighet att införa

krav på tillstånd för verksamheter som släpper ut varor på

marknaden?


Dokumentation – grupp 1 (med fokus på prövning)


• Det är inget formellt problem att kräva in uppgifter om kemikalier. Det

är så vi gör i normalfallet, även om kemikalieförteckning på

ämnesnivå inte är vanligt.

• Underlag för prövningen ska även omfatta hur verksamheten klarar

hänsynsreglerna. Underlaget ska därmed omfatta inte bara en

beskrivning av kemiska ämnen som används utan också vilka mindre

farliga alternativ eller alternativa lösningar som finns och motivering i

de fall den farligare kemikalien ändå används.




Första alternativet är att reglera produktvalet i prövningen. Att i villkor

ställa krav på kartläggning och åtgärdsplaner är ett

andrahandsalternativ eller en komplettering till den reglering som sker i

tillståndsprövningen.

I underlaget ska också ingå lokal miljöpåverkan.



Villkor

I prövning:

• Så långt som möjligt ska frågan avgöras i prövningen. Villkor

om fortsatt arbete/prövotider och delegationer är andrahandslösningar.

• Ämnen som finns i så låga halter att de inte beskrivs i

säkerhetsdatablad kan vara relevanta för miljöpåverkan.

• Underlag för att bedöma vilka ämnen som är viktiga att reglera i

prövningen kan vara tex PEC/PNEC-kvoter.



Villkor

Särskilda fall när frågan måste avgöras i prövningsärendet är om

användning och i förlängningen utsläpp av farliga ämnen kan vara en

tillåtlighetsfråga, till exempel om det påverkar miljökvalitetsnormer för

vatten. Det kan också vara en fråga som inte är av mindre betydelse

och som därmed inte kan delegeras till tillsynsmyndigheten.

Generellt är en tillståndsprövning en gyllene möjlighet att driva

miljöarbetet framåt. Incitamentet för verksamheterna att genomföra

åtgärder är betydligt sämre när de väl har fått ett tillstånd.



Villkor

Förslaget till villkor om kartläggning och plan för substitution förpliktigar

inte verksamheten att faktiskt genomföra några åtgärder, men kan vara

ett komplement till det som hanteras i prövningen. För villkoret om

kartläggning och plan för substitution är det viktigt med delegation till

tillsynsmyndigheten att besluta om åtgärder. Första delen av villkoret

borde vara krav i egenkontrollförordningen.



Urval av verksamheter

Samrådsskedet är viktigt för att identifiera viktiga frågor i den enskilda

prövningen. Mängd eller antal ämnen har inte så stor mening i sig,

utan det är den faktiska risken som avgör när villkor kan vara

relevanta.

Lokala miljöeffekter regleras förstås i prövningen. Det är inte lika

självklart hur vi kan reglera sådan kemikalieanvändning som medför att

produkterna/varorna innehåller farliga ämnen. I princip skulle det

kunna ingå i prövningen av om verksamheten uppfyller kraven i

hänsynsreglerna.



Kunskap

Lite av varje kan behövas.

Liknande seminarier som idag kan gärna hållas även för kommuner

runt om i landet. De står ju för den största delen av tillsynen.

Produktval varor som köps in.


Dokumentation – grupp 2 (med fokus på tillsyn)

Hur vanligt är det enligt er uppfattning att tillståndspliktiga

verksamheter redan har kemikalieförteckning på ämnesnivå?

• Ja vanligt. Efter många års av ”nötande” har de flesta

verksamheterna så detaljerad information.

• Viktigt att diskutera rutinerna som är kopplade till

kemikalieförteckningen.

• Viktigt att svara på frågan hur uppfyller de kunskapskravet?

• Viktigt att verksamhetsutövaren visar att de arbetar helhjärtat och

aktivt med substitution.



Hur ofta är det p.g.a. krav från tillsynsmyndigheten?

• Inte ofta. Lagstiftningen är inte tydlig.

• Marknaden/Kunder styr mycket.

• Vissa företag tycker att säkerhetsdatablad borde räcka. Men då är

svårt att bevisa att kunskapskravet följs.

• Viktiga frågan är: Vet verksamhetsutövaren vilka kemikalier som man

ska ha koll på?

• Om man har ett kemikaliehanteringssystem så brukar

verksamhetsutövaren ha koll. På tillsynsbesöket kontrolleras att de

kan använda systemet att det kan ta fram uppgifterna. Diskutera med

verksamhetsutövaren hur de tänker kring substitution.2019-05-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 20


Hur väl upplever ni att uppgifter om genomförda produktval i

miljörapporten fungerar som underlag för tillsyn?

• Miljörapporten är svårt verktyg. verksamhetsutövaren redovisar vad

man har gjort. Om man ska jobba framåt så är inte miljörapporten ett

bra verktyg eftersom den blickar bakåt.

• Substitutionsutvecklingen borde dokumenteras, skulle kunna

användas av andra. Stor miljönytta.

• Om man kan sekretessbelägga dokument så kanske de skulle skriva

mer.

2019-05-29Naturvårdsverket | Swedish Env ironmental Protection Agency 21


Hur väl upplever ni att uppgifter om genomförda produktval i

miljörapporten fungerar som underlag för tillsyn?

• Man kan skicka med en specifik fråga inför en rapportering. Tillsyna

6 månader innan och lyfter det man vill ha med i nästa rapportering

och sen speciell granska substitution.

• Med en nära dialog kan man få till ett aktivt arbete kring kemikalier.

• Relationsbyggandet är jätteviktigt.

• Verksamhetsutövaren uppskattar att inspektören/handläggaren

försöker förstå processerna, problematiken, och de viktiga frågorna.

• Bra relationer gör att man kan efterfråga (och få till) fler förändringar.



Svårigheter

• Många företag vill substituera men vet inte hur.

• Svårt att avgöra om alternativt är bättre, eller om

verksamhetsutövaren säger att det inte finns något alternativt , hur

ställer man sig då. Kemikalieinspektionen borde ha den

kompetensen.

• Ytbehandling - lite utrymme att byta ut kemikalier eftersom kraven

från kunderna är så specifika. Borde finnas en dialog mellan de som

tillsynar verksamheterna.



Exempel

• Miljöfarligt lim - tillsynsmyndigheten krävde att verksamhetsutövaren

kollade med leverantören. Återkom med att det fanns ett bättre

substitut.

• Ytbehandlare som byter process och övergår till ett slutet system.

• Dalarna - Systematiskt kemikaliearbete. Miljögifter – utsläpp till

vatten. 6 steg för att få till ett systematisk arbete. Börjar med

kartläggning av utsläpp till vatten) förteckning slutar med en plan för

åtgärder. Sen börjar man med steg 1 igen. Med denna modellen

sätter vi fart verksamhetsutövarens tankar och idéer.



Exempel

• Jönköpings kemikalieprojekt. Begärt in information om

kemikalieanvändning på ämnesnivå och mängder. Följer upp 5 år

senare för att se om det har skett en minskning/substitution.

• Exempel plan för utbyte: I gummiindustrin har man använt sådana

planer. Något som de själva har drivit.



Sammanfattning

• Olika förutsättningar, i de olika länen

– Dalarna har tagit fram en vägledning som de gärna delar med sig

av.

• Miljörapportering: snudd på obefintlig underlag till tillsynen

• Argumentationsstöd till varför det inte finns en ”positiv lista”

– Och kanske en lista om ämnen att inte substituera till?

• Upplevs inte som ett problem att begära utökad kemikalieförteckning



Tillsyn

• Hur vanligt är det att verksamheter redan har kemikalieförteckning på

ämnesnivå?

– Kronoberg - inte vanligt på ämnesnivå – verksamhetsutövarna ser

inte själva behovet.

– Ev. om det ingår som ett prioriterat riskminskningsområde.

– Dalarna har drivit ett projekt för att ta fram en metod för

systemtillsyn.

– Skåne: inte varit problem att begära in utökad kemikalieförteckning

från varken producenter eller andra större kemikaliehanterare. Kan

dock vara annorlunda på mindre anläggningar.2019-05-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 27


Tillsyn

• Hur väl fungerar Miljörapporteringsföreskrifterna 5 § 12 punkt?

– I princip obefintlig redovisning och när den förekommer är den svår

att nyttja i tillsynen

– Omvänt att de som substituerat ska redovisa

– Viss försiktighet hos kommunerna och länsstyrelserna när de

utövar kemikalietillsyn



Tillsyn

• Efterfrågar ”positiv lista”

– Eller grupper av kemikalier som inte är bra att substituera till (byt

inte från Bisfenol A till Bisfenol S)

– Eller en kommunikativ argumentationssamling som till varför man

inte tar fram en positiv lista?

– Branschen borde ta ansvar för att ta fram alternativ som inte är

exakt likadana men likvärdiga



Tillsyn

• Goda exempel?

– Det finns exempel på föreläggande att inkomma med utökad

kemikalieförteckning – det finns flera exempel där de sedan

substituerat utan föreläggande

– Finns också exempel där företag bett om föreläggande för

inventeringen för att få stöd internt

– Finns också enstaka exempel på förbud?



Prövning

– Kronoberg/dalarna – inga villkor i tillstånd

– Varför är det svårt att få in en substitutionsplan (när det inte är

ovanligt med energieffektiviseringsplan)?

▪ Det anses vara svårt att ställa krav, inspektörer bedömer att det

behövs kunskap.

▪ Det finns ett egenintresse (incitament) för verksamhetsutövaren

att minska sin energiförbrukning

– Viktigt att tillsyn och prövning går i samma takt (exempel finns när

tillsynen gått före)



Prövning

• Prövning och tillsyn behöver hänga ihop

• Hur kan man bedöma tillåtlighet innan man har hela bilden av

verksamheten? – exempelvis vilka material de ska använda.

• Substitutionskartläggning i krav

• Ofta riskbaseringar på enskilda ämnen, hanterar inte

”cocktaileffekten”



Goda exempel

• Lst Dalarna har drivit ett projekt om att jämföra miljöövervakning och

tillsyn så att verksamhetsutövarnas kemikalieförteckning bättre

överensstämmer med de kemikalier som upptäcks i

miljöövervakningen. Verksamhetsutövare och kommuner var med

och tog fram materialet som är tänkt att användas kontinuerligt i den

löpande tillsynen.

– Bra att kunna ha en rådgivande roll inom länsstyrelsen där dialog

kan hållas

– Tillsynsmyndigheterna överskattar behovet av den egna

kompetensen - man tycker att det är svårt att ställa krav.



Goda exempel

• Lst Skåne har många stora kemikalieproducenter

– Har tagit fram checklistor för producenterna

– Regionalt nätverk för kemikalietillsyn i Miljösamverkan Skåne

• Kan man tänka sig ett MSS-projekt likt det om avloppsreningsverk


seminarium om produktval och substitution av … · sammanfattning av gruppdiskussioner...

Documents