session 10 charlotta faith ell
TRANSCRIPT
Jämställdhet i samrådsprocesser- en interventionsstudieCharlotta Faith-Ell, WSP Samhällsbyggnad
Lena Levin, VTIWSP: Elina Engelbrektsson & Susanna Nilsson
VTI: Emmy Dahl, Jonna Nyberg & Per Henriksson
Bakgrund till JämSamprojektet
Forskningen kring ett jämställt transportsystem fokuseras ofta på mäns och kvinnors resmönster och resvanor samt deras värderingar i dessa frågor.
Kvinnors och mäns deltagande och inflytande i transportsystemets planering har däremot inte studerats i samma utsträckning.
Genom tidigare mätningar vet man att det är få kvinnor som går på samrådsmöten
Man vet att många kvinnor väljer att inte delta, men inte varför och inte heller vilka alternativa samrådsformer som bättre skulle kunna appellera till kvinnors engagemang
Behov av att systematiskt studera kvinnors och mäns deltagande i samråd.
Genusperspektiv på transporter och transportplanering.
Syfte
Öka kunskapen om hur kvinnor och män faktiskt kommer till tals vid samråd samt
Öka möjligheterna för både kvinnor och män att påverka i beslutsprocessen
Nå ökad jämställdhet i planeringsprocessen i samband med vägtransportutbyggnad
Målet är också att vidga förutsättningarna för en jämställd (genusmedveten) medborgardialog vid vägplanering.
Studien genomförs som två delstudier:
I. Explorativ deskriptiv fallstudie
II. Interventionsstudie
I. Explorativ deskriptiv fallstudie– Åtta traditionella samrådsmöten
– Datainsamling: enkäter, deltagande observationer samt annonser.
– Dataanalys: narrativa analyser av mötesinteraktionen, mätning av tal- svarstid, enkätanalys, kvalitativa innehållsanalyser av skriftlig dokumentation, kvalitativa innehållsanalyser av annonser.
Om studien
3
II. Interventionsstudiea) Annonsstudie
– Åtta st samråd
– Deltagande i annonsutformningen
– Datainsamling: enkäter
– Dataanalys: enkätanalys
b) Mötesstudie– Fyra st öppna hus + två st gåturer
– Deltagande i annonsutformningen samt upplägg av samrådsmötena
– Datainsamling: enkäter, deltagande observationer
– Dataanalys: enkätanalys, kvalitativa innehållsanalyser av skriftlig dokumentation.
Resultat av den explorativa fallstudien
Mötesdeltagande305 personer deltog vid mötena i studien
26 procent av deltagarna var kvinnor– Sämst: 5 % kvinnor
– Bäst; 60 % kvinnor (möte med gåtur)
EnkätenProcentuellt fler kvinnor svarade på enkäten 62 % (42 % av männen)
Respondenternas fördelning på ålder och kön
Nästan varannan som besvarade enkäten var i åldern 45-64 årEndast 2,6 % var yngre än 25 år
Observera: – 80+ män
– 18-24 kvinnor
Ålder
80-65-7945-6425-4418-24-17
Anta
l per
sone
r
80
60
40
20
0
Kön
Man
Kvinna4
21
43
31
6
32
12
Num
ber o
f per
sons
Age
Gender
Male
Female
Respondenternas utbildning
17%
40%
41%
2%
Pirmary schoolHigh schoolCollege or universityOther
22%
44%
27%
7%
Fallstudie
Snittet i riket
Resultatet av enkäten
Generellt sett är de som kommer på samrådsmöten nöjda
Kvinnorna som besvarat enkäten är något mer positiva än männen till mötets innehåll
60 % av kvinnorna och 58 % av männen som kom på mötena var mycket intresserade
Större andel män (21%) tyckte det fanns frågor som gavs för mycket utrymme på samrådet (kv. 12%)
Miljöfrågorna fick för stort utrymme tyckte 6 av 10 av män som besvarade enkätfrågan medan kvinnor istället påpekade att miljöfrågor borde få större utrymme
Mötesinteraktionen
Natur- och miljöfrågor tas upp av både kvinnor och mänTrafiksäkerhet är också en fråga för både kvinnor och mänFrågor som tas upp av oftare av män är ekonomi, tekniska fakta om vägen och framkomlighetMarkägarfrågor är ett manligt tema
Det är inte bara allmänheten som består av flest män. Expertgruppen domineras i regel också av män (brukar vara 1 kvinna och 4-5 män, eller enbart män som presenterar projekten)Männen dominerar mötesinteraktionen genom att yttra sig fler gånger och prata längre.Män i maktposition tar mycket plats…Två typer av berättelser kunde identifieras.
Typ I – den ensamme berättaren
En ensam berättare som bestämmer vad han vill kommunicera och baserar berättelsen på sina egna erfarenheter
En person som själv inleder, utvecklar och avslutar berättelsen
Långa sekvenser (1-2 minuter eller längre)
Berättaren beskriver en flera miljöer och lägger till händelser, aktörer och argument på ett mer eller mindre välstrukturerat sätt,
Denna berättelsetyp domineras av män
Ofta personer med stor vana av att tala och argumentera inför andra, till exempel politiker eller personer som är aktiva i olika typer av intresseföreningar.
Detta är personer som inte känner oro för att ställa sig upp påett stort och stökigt samrådsmöte och tala
Exempel på typ I
En kommunpolitiker i ledande ställning som ställde sig upp först av alla under frågestunden och berättade hur majoriteten i ”kommunen” tycker och vad som är ”framtidens behov”:
” i översiktsplanen har vi bara beskrivit ett enda alternativ, det är skogsalternativet…”
”vi tror inte på en 2+1 väg… inte med framtida trafikvolymer, utan en 2+2 väg eller fyrfältsväg”
”vi ska ha en trafikplats vid X och det ska vara en planskild korsning…”
(Man, heltidspolitiker, samtalstid: 4 min och 26 sek)
Typ II – flera berättare bildar en väv
Karaktäriseras av någon som introducerar ett ämne genom att ställa en kort fråga
Efter ett svar från expertpanelen fyller frågeställaren eller en annan mötesdeltagare på med mer stoff till berättelsen genom att relatera till egna eller andras erfarenheter eller fylla på med ytterligare frågor
På så vis vävs flera yttranden ihop till en mer sammanhållen helhet och kan få en narrativ struktur med öppningsfrågan som inledning, följdfrågan och svaret på den som en utvecklande mittsektion och sedan en avslutning med ytterligare en fråga eller avslutande kommentar från någon av dem som varit med och lagt till information
Denna berättelse utmärks av att den inte berättas av en enda person som själv väljer vad som ska vara med.
Den andra berättelseformen karaktäriserar mer de mötesdeltagare som inte verkar lika vana, varken av att inleda eller driva en fråga i ett större sammanhang.
I denna typ av berättelse deltar både män och kvinnor.
Annonsstudien
32 annonser från fem regioner analyserades (2007-2008)
Förstudie VägutredningArbetsplan /Markägar-sammanträde
Bygghandling
Region Norr 7[1] 0 0 0
Region Stockholm 2 0 3 0
Region Väst 4 0 4 0
Region Mälardalen 6 0 2 0
Region Mitt 0 0 0 0
Region Sydöst 3 0 0 1
Totalt i studien 22 0 9 1
[1] I denna siffra ingår i två fall flera olika annonser för samma projekt.
Fyra typer av annonser kunde identifieras:
Den tekniska annonsen
Denna typ av annonser uppger namnet på vägen, eventuellt lite fakta, information om när samrådet ska hållas samt kontaktperson.
Informativ men sällan intresseväckande.
Annonsen riktar sig till personer som har ett intresse av vägprojekt eller redan har en förståelse för Vägverkets planeringsprocess.
Denna typ av annonser är den dominerande typen i annonsstudien.
Den praktiska annonsen
Denna annonstyp går rakt på informationen om var och när samrådet ska hållas. I vissa lägen går nästan informationen om vad det är som man ska samråda om förlorad i texten.
Visar tydligt att samråd ska hållas men sällan intresseväckande. Annonsens främsta målgrupp blir personer om redan känner till Vägverket och dess verksamhet.
Den uppmanande annonsen
Annonserna i denna kategori syftar till att väcka intresse.
Förutom olika typer av uppmaningar att delta i samrådet innehåller annonsen information om vad samrådet handlar om samt tid och plats.
Den dialoginriktade annonsen
Denna annonstyp är närbesläktad med den uppmanande annonsen men den har ytterligare några karaktäristika som gör att den utgör en egen typ.
Annonstypen öppnar upp för en dialog med Vägverket. Denna annonstyp utgörs av lägst antal annonser i studien.
Exempel på annonser är: Vill du diskutera väg 282:s framtid? eller Åker du buss mellan Nyköping och Eskilstuna?.
Exempel
Dialoginriktad annons
Reflektioner i annons-studien
Användningen av bilder
Är budskapet tydligt?
Budskapet i annonser
Flera tolkningar?
