säg det på ditt språk! - divalnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1283937/fulltext01.pdf · med...
TRANSCRIPT
Säg det på ditt språk!
En systematisk litteraturstudie om translanguaging
som en pedagogisk resurs i det flerspråkiga
klassrummets matematikundervisning
Examensarbete
Författare: Isabella Kozma
Mihaela Popa
Handledare: Andreas Ebbelind
Examinator: Maria Lindgren
Termin: HT 18
Ämne: Matematik
Nivå: Avancerad
Kurskod: 4GN02E
i
Abstrakt
Följande systematiska litteraturstudie har sin utgångspunkt i translanguaging och
matematikundervisning. Syftet med studien är att beskriva resultat av forskning om
translanguaging som en pedagogisk strategi inom det flerspråkiga klassrummets
matematikundervisning. Frågeställningarna fokuserar på vad tidigare forskning kommit
fram till när det gäller användningen av translanguaging i matematikundervisningen i
grundskolan och vilka vetenskapliga teorier som forskningen utgår från. Resultatet
bygger på 15 vetenskapliga publikationer som har sorterats i ett kategoriseringsschema
där olika språkstrategier beskrivs inom translanguaging i matematikundervisningen och i
andra ämnen. De teoretiska synvinklarna som forskningen utgår från är sociokulturellt
perspektiv, community of practice och Bakhtins teori om dialog, vilka alla fokuserar på
att lärande och förståelse sker i gemenskap med andra, vilket också är grunden för
translanguaging. Resultatet visar att translanguaging är en meningsskapande pedagogisk
strategi som tar tillvara de språkresurser som flerspråkiga elever besitter. Forskningen
framhåller också olika strategier som är användbara inom translanguaging för att
förståelse och lärande ska ske.
Nyckelord
Translanguaging, flerspråkiga elever, matematikundervisning, sociokulturellt perspektiv,
meningsskapande
ii
Innehåll
1 Inledning ____________________________________________________________ 3
2 Syfte och frågeställningar ______________________________________________ 5
3 Metod ______________________________________________________________ 6
3.1 Insamlingsmetod ___________________________________________________ 6
3.2 Sökningen i databasen ERIC _________________________________________ 6
3.3 Kompleterande sökning _____________________________________________ 7
3.4 Urval ___________________________________________________________ 7
3.5 Metodologi ______________________________________________________ 8
4 Resultat och Analys _________________________________________________ 10
4.1 Bakgrund till translanguaging _______________________________________ 10
4.1.1 Språkets roll i matematiken _____________________________________ 10
4.1.2 Flerspråkiga elevers användning av språket i matematiken ____________ 11
4.1 3 Pedagogik för translanguaging __________________________________ 12
4.2 Strategier vid translanguaging i matematikundervisningen ________________ 14
4.3 Vetenskapliga teorier som används i texten ____________________________ 15
4.4 Resultatsammanfattning ____________________________________________ 18
5 Avslutning ________________________________________________________ 20
5.1 Slutsatser ________________________________________________________ 20
5.2 Metoddiskussion _________________________________________________ 23
5.3 Vidare forskning __________________________________________________ 24
Referenser __________________________________________________________ 27
Bilagor _______________________________________________________________ I
Bilaga A Sökschema ____________________________________________________ I
Bilaga B Kategoriseringsschema ________________________________________ VII
3
1 Inledning
Att människor flyttar på sig har blivit en verklighet runtom i världen idag. I Sverige har
det också blivit allt vanligare med flerspråkiga elever som kan skapa tydliga utmaningar
för skolor att erbjuda en undervisning som möjliggör för alla elever att nå framgång i
skolan. Eleverna kan antingen vara simultant eller additivt flerspråkiga, det vill säga att
de kan vara flerspråkiga redan från början eller har lärt sig ett språk senare (Svensson,
2018). I takt med den ökande kulturella och språkliga mångfalden i skolor runtom i
landet, har skolan en avgörande roll i att erbjuda pedagogiska lärmiljöer där
undervisnings- och inlärningsprocessen utnyttjar de språkliga och kulturella resurserna
som eleverna besitter.
Språkliga faktorer är avgörande inom matematikundervisningen eftersom elevers
matematikprestation är bunden av kunskaper inom ett språk (Trumbull & Solano-Flores,
2011). Matematiken innehåller specifika termer och diskurser, vilket innebär att språkliga
faktorer har en betydande roll inom matematiken. Det är matematikens ordförråd som
skapar svårigheter, eftersom matematikens syntax, vilket innebär språkets
sammansättning, ofta uttrycks på ett sätt som eleverna inte tidigare har mött eller är vana
vid (Frederickson & Cline, 2002).
Begrepp inom matematiken är bundna till individens kulturella erfarenheter och
upplevelser där språket är en grund till att skapa matematisk förståelse (Norén, 2007). En
lyckad undervisning börjar med att ta vara på elevernas styrkor som är grundade i den
egna språkliga och kulturella repertoaren (García, Ibarra Johnson, & Seltzer 2017). Dessa
lärmiljöer erbjuder nya möjligheter för matematikinlärning där användningen av
specifika undervisningsstrategier kan leda till en utvecklad matematikinlärning
(Gutierrez, Baquedano-Lopez, & Tejeda, 1999). Användandet av alla elevers språk i
undervisningen för att skapa mening är en specifik undervisningsstrategi som kan kopplas
till translanguaging. Det syftar på användningen av elevernas multikulturella repertoar
som ett integrerat kommunikationssystem (García & Wei, 2014).
Med flerspråkighet som bakgrund har följande citat väckt nyfikenhet för att placera och
ta tillvara på de språkliga och kulturella faktorer som har påverkat och format vår
identitet: ”Even though Spanish runs through my heart, English rules my veins” (García
& Seltzer, 2015, s. 23 ). Uttryckt i Garcías ord “If bilingual students’ language practices
flow through their veins and heart, how can we teach them without stopping the
4
circulatory flow?” (García & Seltzer, 2015, s. 23). Sambandet mellan matematik- och
språkförståelse har skapat ett intresse för användningen av alla elevers språk inom
matematiken eftersom undervisningens norm anses vara enspråkig (Hedman, 2018). Den
systematiska litteraturstudien vill därför beskriva olika strategier inom translanguaging
som vill ta tillvara på elevens flerspråkighet och använda det som resurs för lärande.
5
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med den systematiska litteraturstudien är att beskriva forskningsresultat om hur
translanguaging kan användas som en pedagogisk strategi inom det flerspråkiga
klassrummets matematikundervisning i grundskolan. Beskrivningen kommer även
inkludera vad tidigare forskning har kommit fram till när det gäller användningen av
translanguaging i undervisningen och vilka teorier forskningen utgår ifrån. Följande
frågeställningar besvaras i studien:
1. Vilken eller vilka pedagogiska strategier används vid translanguaging i
matematikundervisningen?
2. Vilka vetenskapliga teorier baseras forskningen på?
6
3 Metod
I följande kapitel redogör vi för metoden som används i den systematiska
litteraturstudien. Det innebär att ”systematiskt söka, kritiskt granska och därefter
sammanställa litteraturen inom ett valt ämne eller problemområde.” (Barajas Eriksson,
Forsberg & Wengström, 2013, s. 31). Vetenskapliga artiklar, en avhandling och två
böcker har lästs och analyserats i förhållande till frågeställningarna för att därefter
redogöras för i ett kategoriseringsschema.
3.1 Insamlingsmetod
En systematisk litteraturstudie söker att hitta allt vetenskapligt material som är relevant
för det valda syftet och frågeställningen. Följande komponenter behövs bland annat inför
metoddelen: ” […] vilka databaser, sökord och frågeställningar som har använts. ”
(Barajas Eriksson et al., 2013, s. 82). Eftersom Barajas Eriksson et al. (2013) nämner
databaser i plural för att hitta relevanta publikationer, har sökningar gjorts i flera
databaser. De valda vetenskapliga publikationerna är hämtade ifrån databaserna ERIC,
LIBRIS och PsycINFO. Den tidigare forskningen inom ämnet är underlag för urvalet av
litteraturen. Valet gjordes för att öka möjligheterna att finna relevant och trovärdig
forskning på ämnet. Däremot fanns inte begreppet translanguaging som ämnesord i
thesaurus i varken ERIC eller PsycINFO och därför innefattade sökningen en variation
av sökord för att hitta relevanta publikationer på ämnet. Sökprocessen i de olika
databaserna kommer att redogöras i nedanstående underrubriker.
3.2 Sökningen i databasen ERIC
Databasen ERIC valdes eftersom den innehåller utbildningsvetenskapliga artiklar.
Sökningen gjordes i de flesta fallen genom val av ämnesord i thesaurus. Flera sökord har
kombinerats med AND och OR eller med trunkering på följande sätt: (”Multilingualism”)
AND (”Code Switching”) OR translanguag*; (”Teaching Methods”) AND
(”Mathematics”) AND linguistic*; (”Bilingual Education”) AND (”Multilingualism”)
AND (“Teaching Methods”); ( “Code Switching”) AND (“Bilingual Education
Programs”) AND (“Teaching Methods”); (“Bilingual Education”) AND (“Mathematics
Education”) AND (“Sociocultural Patterns”). Därefter gjordes en manuell sökning i basic
search med följande ord: Translanguaging and bilingual classroom (Se bilaga A).
7
Databasen PsycINFO kompletterade sökningarna i ERIC. Sökmotorn med sökord och
ämnesord liknar databasen ERIC, vilket gör att sökningen kan göras på liknande sätt.
Sökningen gjordes genom val av ämnesord i thesaurus där följande sökord har
kombinerats: (”Mathematics Education”) AND (”Bilingualism”). En manuell sökning i
basic search gjordes också med sökorden Language as a resource AND multilingualism
AND mathematics.
3.3 Kompletterande sökning
En annan databas som användes vara Eric.ed.gov, eftersom en vald artikeln - från oktober
2018 – är den ännu inte publicerad i databasen ERIC. Sökorden som användes var
Bilingual AND mathematical och avgränsningarna peer-reviewed och publiceringsår
2018 valdes för att begränsa urvalet. Det resulterade i sex träffar (se bilaga A).
Två artiklar återfanns i sökmotorn OneSearch där nästan alla databaser är samlade. Vid
första sökningen valdes en artikel efter att följande sökord hade skrivits in: bilingual
mathematics classroom AND translanguaging. Därefter gjordes ännu en sökning med
avgränsningen publiceringsår 2016 – där Translanguaging AND sociocultural theory
användes som sökord. En artikel valdes efter att abstraktet hade lästs (se bilaga A).
En sökning gjordes även på LIBRIS för att hitta relevant forskning om tvåspråkighet och
translanguaging. En artikel som är samlad i boken Discourse Analytic Perspectives on
STEM Education Exploring Interaction and Learning in the Multilingual Classroom
valdes ut. En sökning med Bilingual Education AND a global perspective resulterade i
Ofelia Garcías bok: Bilingual education in the 21st century: a global perspective (Se
bilaga A).
3.4 Urval
Denscombe (2009) anser att det insamlade materialets trovärdighet styrks av innehållets
rimlighet. Det medför att den systematiska litteraturstudien har utgått från ett noggrant
och reflekterande texturval. För att försäkra en vetenskaplig granskning har därför
publikationerna som valts varit peer-reviewed. Ett annat urvalskriterie som valdes var år
som forskningen publicerades.
8
Kriterierna för de valda publikationerna ska beröra följande ämnen: translanguaging,
undervisning i matematik och flerspråkiga elever. För att välja ut artiklar har rubrikerna
och abstractet lästs och bedömts för att avgöra lämpligheten. Vidare har publikationerna
sammanställts i en tabell där databas, sökord, sökträffar och utvalda referenser har
angivits (se bilaga A). Nästa steg i metoden var att sortera all forsknig i ett
kategoriseringsschema utifrån tre frågeställningar som bryter ner forskningsfrågorna
ytterligare.
3.5 Metodologi
Den forskning som har valts ut ger ett internationellt perspektiv på hur translanguaging
används i matematiken inom det flerspråkiga klassrummet, eftersom det inte finns
tillräckligt med svenska studier inom ämnet translanguaging och matematik. Efter att
forskning har lästs och analyserats har tre frågor tagits fram för att lättare sortera
materialet. Ett kategoriseringsschema har också skapats, som grundas på de tre frågorna,
för att presentera tidigare forskningsresultat av fenomenet translanguaging.
Vilken/vilka pedagogiska strategier används vid translanguaging?
Vilken/vilka pedagogiska strategier används vid translanguaging i
matematikundervisningen?
Framkommer det en vetenskaplig teori i texten och hur används den?
Syftet med arbetet är att beskriva hur translanguaging används som en pedagogisk strategi
i det flerspråkiga klassrummets matematikundervisning. Frågeställningarna söker efter
tidigare forskning angående användningen av begreppet translanguaging i
matematikundervisningen. Därför har två frågor som söker svar på pedagogiska strategier
tagits fram.
Den första frågan vill ge en generell bild av hur translanguaging kan användas och är inte
specificerat till något ämne. Eftersom det inte finns mycket forskning om användningen
av translanguaging inom matematiken, så vill frågeställningarna ändå ta fram strategier
som finns inom andra ämnen, som senare kan appliceras på till exempel matematik.
9
Den andra frågan fokuserar på vad forskningen har tagit fram gällande specifika
pedagogiska strategier för translanguaging och som kan appliceras på
matematikundervisningen i ett flerspråkigt klassrum.
Den tredje frågan fokuserar på den bakomliggande teorin i studierna. Vilken infallsvinkel
belyser forskningen? Kan flera vetenskapliga teorier stödja translanguaging eller kan
fenomenet beskrivas utifrån flera vetenskapliga synvinklar?
10
4 Resultat och analys
I följande kapitel kommer studiens resultat att redovisas i följande rubriker: bakgrund till
translanguaging, pedagogik för translanguaging, pedagogiska strategier inom
translanguaging i och utanför matematikundervisningen och vetenskapliga teorier som
används i texten.
4.1 Bakgrund till translanguaging
För att kunna svara på syftet och frågeställningarna behöver vi först redogöra för språkets
roll i matematiken och språkets användning av flerspråkiga elever för att skapa en
matematisk förståelse. Därefter kommer den flerspråkiga pedagogiken som vilar på
translanguaging att förklaras och forskningen presenteras i ett kategoriseringsschema där
resultat framställs från de valda publikationerna (se bilaga B).
4.1.1 Språkets roll i matematiken
För att utveckla elevernas kompetens i matematik behövs en språkförståelse. Enligt
Moschkovich (2009) ligger inte längre fokus på att räkna och lösa textuppgifter utan
eleven ska även förklara bakomliggande tankesätt, samtala om problemlösningar, dra
slutsatser och presentera resonemanget muntligt och skriftligt. Språk påverkas av andra
eftersom alla ord som används är upprepningar. I matematikundervisningen blir det
synligt eftersom eleven använder ord som antingen läromedlet eller läraren introducerar.
(Barwell, 2018).
Moschkovich (2009) menar att det finns tre huvudfaktorer som förklarar relationen
mellan språket och matematikinlärningen: bygga upp ett ordförråd, utveckla ordförståelse
och delta i olika diskursiva praktiker. Grunden för eleven är att ha ett utvecklat ordförråd
som inte endast bygger på räkneuppgifter och vanliga textuppgifter, utan utvecklar
ordförrådet genom samtal, resonemang och möjlighet till matematiska diskussioner.
Eleven vidareutvecklar sitt ordförråd genom att arbeta med ordförståelse. Det innebär att
eleven bygger upp ett matematiskt register. Halliday (1978) menar att register är en
uppsättning av betydelser som har en specifik innebörd i ett språk.
We can refer to the “mathematics register,” in the sense of the meanings that
belong to the language of mathematics (the mathematical use of natural language,
11
that is: not mathematics itself), and that a language must express if it is being used
for mathematical purposes. (Halliday, 1978, s. 195).
Det matematiska registret består av ord som används i andra kontexter, men dessa ord
betyder något specifikt i det matematiska språket. Till exempel orden ”axel” och ”volym”.
Genom att förstå skillnaden på ordens innebörd beroende på den kontext de används i, lär
sig eleven att använda orden i olika sammanhang. Om eleven inte utvecklar ett
matematiskt register kommer eleven att möta problem i mötet med exempelvis ordet axel
i geometri.
I det flerspråkiga klassrummets matematikundervisning behöver pedagogen finna
metoder som gör att ett matematiskt register kan utvecklas på målspråket. Eleven har inte
alltid ett utvecklat matematiskt register på sitt modersmål, vilket enligt Schleppergrell
(2007) innebär att modersmålet inte kommer fungera som stöd eftersom det förekommer
undantag då det finns språk som är begränsade i ordförråd och inte räcker till för att få
fram ett välutvecklat matematiskt register. Däremot anser Moschkovich (2009) att
eleverna kan använda sig av sitt vardagliga register för att kommunicera i matematik och
behöver därför inte ha ett välutvecklat matematiskt register.
4.1.2 Flerspråkiga elevers användning av språket i matematiken
Hur växlingar sker mellan de språkresurser tvåspråkiga elever besitter kan förekomma på
olika sätt. Eleven kan använda sig av code-switching som innebär en växling i språk, där
hela meningar plötsligt kan bytas ut från målspråket till modersmålet (Mejía Colindres,
2015). I matematiken skulle det kunna se ut på följande sätt: en mening skulle kunna börja
på engelska men övergå till spanska: ”This problem is hard. No sé que hacer” (Mejía
Colindres, 2015, s. 30). Eleven kan också använda sig av code-mixing som beskrivs som
att byta ut ord istället för att helt övergå till ett annat språk (Mejía Colindres, 2015). Till
exempel använda ett engelskt ord i en spansk mening: “Median es lo mismo que el
número det medio” (Mejía Colindres, 2015 s. 30). Båda formerna av språkväxling är
förekommande i matematikklassrummet, däremot är skillnaden emellan dem svåra att
urskilja. Code-switching är vanligare bland äldre elever enligt de observationer som har
gjorts, men innebär inte att eleverna saknar ett välutvecklat språk, utan de har istället en
förmåga att ta fram uttryck och meningar på olika språk från sitt matematiska register för
att lättare kunna delta i matematiska resonemang (Mejía Colindres, 2015).
12
Språkväxlingarna code-switching och code-mixing beskriver hur eleven övergår till olika
språk inom samma mening, eller genom att byta ut ord, men Torpsten (2018) förklarar att
olika språk har olika roller i elevens vardag. Eleven kan till exempel använda ett språk
för att tala och tänka och ett annat för att skriva eller läsa och det är där konceptet
translanguaging får en betydande roll.
Creese och Blackledge (2010) förespråkar translanguaging som en effektiv metod för att
instruera, där inkludering och översättning är delar av metoden. García (2009) anser att
translanguaging inkluderar både code-switching och översättning. Från skillnad till
García (2009) så skiljer inte Creese och Blackledge (2010) på translanguaging och code-
switching.
4.1.3 Pedagogik för translanguaging
Med utgångspunkt i dagens globaliserade värld har synen på tvåspråkighet utvecklats och
inkluderar nu en dynamisk modell eftersom språken används i olika kontexter med olika
personer och har olika funktioner, makt och status (García, 2009). För flerspråkiga elever
är alla språk kopplade till varandra i en enda språklig repertoar menar García (2009).
Vidare skriver författaren att eleverna kommunicerar utan att kategorisera språken och
använder all kunskap i alla språk de behärskar på ett pragmatiskt sätt – både inuti och
utanför klassrummet – för att skapa mening (ibidem).
1984 använde Cen Williams begreppet trawsiethu för att förklara elevernas språkväxling
i det flerspråkiga walesiska klassrummet (Mejía Colindres, 2015). Det innebär att
eleverna växlar mellan olika språk vid undervisningens input (läsa/lyssna) och output
(tala/skriva) (ibidem).
Enligt Williams (1994 refererad i García & Wei, 2014) kan translanguaging antingen vara
naturlig eller officiell. Naturlig translanguaging innefattar instinktiva och omedvetna
handlingar som eleven gör för att lära. Den kan också inbegripa lärarens spontana
translanguagings praktiker för att skapa en förståelse för eleven. Däremot planeras och
utförs den officiella translanguaging av läraren och målet är att eleven ska få en djupare
förståelse av ämnet samt föra noggrannare diskussioner (García & Wei, 2014).
Translanguaging beskrivs som “multiple discursive practices in which bilinguals engage
in order to make sense of their bilingual worlds” (García, 2009, s. 45). Translanguaging
förespråkar två viktiga komponenter: social justice och social practice. Social justice ser
13
till elevens rättigheter och lika värde i förhållande till att de behärskar ett annat språk. Det
betonar den relation som finns mellan en lärares och samhällets förhållningsätt sätt till
elevens språk. Det handlar om att värdesätta elevens språkresurser (García & Sylvan,
2011) och är ett sätt att göra sig fri från skolans monolingvistiska norm (Torpsten, 2018).
Social practice beskrivs av García och Sylvan (2011) som språkets nätverk eftersom det
är en pågående aktivitet bestående av sociala relationer. Garza (2017) förklarar vidare att
social practice är ett interagerande verktyg som används för lärande.
Translanguaging används också för att behärska skolans standardiserade akademiska
språk (García & Sylvan, 2011). Torpsten (2018) skriver också att translanguaging är ett
verktyg för att lära flerspråkiga elever målspråket i skolan, där begreppet målspråk syftar
på undervisningsspråket i skolan. Translanguaging skapar en positiv attityd som gör att
eleven lättare kan lära sig ett språk eftersom modersmålet ses som en tillgång.
Rowe (2018) har identifierat sex grundregler som utgår från translanguaging i
undervisningen:
· Respektera och ta tillvara på elevernas modersmål och kultur som innebär
att elevens språk används och ses som en tillgång i klassrummet och där samhället
och familjen också blir involverade.
· Arbeta strategiskt med att strukturera translanguaging, vilket framkommer
när läraren skapar möjligheter för eleven att växla från målspråket till
modersmålet och tvärtom. Samt att uppmärksamma när andra i samhället också
är delaktiga i den processen.
· Skapa möjligheter till flerspråkig kommunikation, genom att engagera
eleverna i meningsfyllda aktiviteter, där eleverna interagerar med det verkliga
samhället.
· Involvera en flerspråkig publik, ger eleverna möjlighet att möta människor
som språkligt möter liknande utmaningar, vilket ger eleverna ett tillfälle att dela
med sig av det arbete de gör i skolan.
· Översätta från modersmålet till målspråket och omvänt gör att eleven får
använda sina språkliga tillgångar för sin egen och andras del.
· Arbeta två- eller flerspråkigt med texter ger eleven möjlighet att visa sina
färdigheter genom att använda sina språktillgångar under samma lektionstillfälle
och samma arbetsuppgift.
14
För att lärande ska ske spelar också pedagogens inställning en viktig roll i elevens lärande,
eftersom en välkomnande miljö där elevens språktillgångar ses som resurser istället för
ett hinder är avgörande för elevernas kunskapsutveckling (Torpsten, 2018). Flerspråkiga
elever måste simultant lära sig att skriva, tänka, tala och lyssna både på modersmålet och
målspråket och behöver därför verka i en miljö där de får använda alla lingvistiska
repertoarer som de besitter (Rowe, 2018).
Vidare anser Rowe (2018) att translanguaging ger eleverna möjlighet att utnyttja alla sina
språkliga resurser för att kommunicera och skapa mening eftersom språken anses vara
delar av samma språkförmåga. Att arbeta med translanguaging för att bibehålla och
utveckla elevernas flerspråkighet och ämneskunskaper kan leda till en ökad tilltro till den
egna förmågan och kunskapsutveckling (Rowe, 2018).
Translanguaging är en beprövad pedagogisk praxis som kan användas i varierande
sammanhang när målspråket eller skolspråket skiljer sig från modersmålet (Wei, 2017).
Vidare förklarar Wei (2017) att denna process kan bidra till att övervinna de ideologiska
skillnaderna mellan infödda och personer med utländsk bakgrund, majoritet och minoritet
samt målspråket och modersmålet. Detta kan ledda till att translanguaging kan ha en
positiv inverkan över både lärare och elever och ombilda maktrelationerna samt använda
in och utlärning för att skapa mening och utveckla identiteten (ibidem).
Människor lär sig nya språk för att bli två- eller flerspråkiga och inte för att ersätta
modersmålet och bli enspråkiga igen. Ett flerspråkigt synsätt som tar tillvara på elevernas
flerspråkiga resurser bör därför användas i undervisningen (Wei, 2017)).
4.2 Strategier vid translanguaging i matematikundervisningen
Samarbete genom grupparbeten omnämns som strategi för att öka elevernas
språkkunskaper och förståelse. Eleven växlar mellan målspråket och modersmålet för att
skapa mening och göra sig förstådd. Eleven får även chansen att utveckla alla språk
genom de diskussioner och växlingar i språk som sker inom grupparbetet (García &
Sylvan, 2011, Mejía Colindres, 2015, Torpsten, 2018, Araujo, Esquinca & De La Piedra,
2014). I matematiken kan det se ut på följande sätt: eleven får i sin grupp använda alla
sina språkkunskaper för att lösa en uppgift om geometri tillsammans. När eleverna pratar
med varandra använder de språkrepertoarer som de redan besitter (Duarte, 2016).
15
Ord som tillhör skilda språk men är släkt med varandra och har en liknande betydelse
används som strategi för att få eleven att koppla samman sitt modersmål med målspråket.
Exempelvis cien och cent används till exempel för att förstå begreppet procent (Mejía
Colindres, 2015). Ett annat exempel på hur besläktade ord skapar förståelse är:
översättningen av ordet vitamins efterfrågas och svaret blir vitaminas eftersom orden är
besläktade (Araujo et al., 2014).
Översättning är en annan strategi som används av elever och lärare för att skapa förståelse
och mening i det aktuella ämnet. Olika typer av texter och medier används för
översättning (Mejía Colindres, 2015). Eleven får också tänka på sitt modersmål för att
stimulera inre språk. Syftet med strategin är att ta fram de förkunskaper som eleven
besitter (Mejía Colindres, 2015).
Upprepning som strategi används av eleven för att visa att eleven redan befäst kunskapen.
Läraren använder även upprepning för att markera det eleven har sagt. Upprepning kan
ske genom att läraren upprepar det korrekta uttalet för att få fram den korrekta innebörden
av ordet. Både modersmålet och målspråket kan användas vid upprepning (Mejía
Colindres, 2015, Barwell, 2018).
4.3 Vetenskapliga teorier som används i texten
Det sociokulturella perspektivet är en återkommande teori i forskningen, som också
framkommer i arbetssättet (Se bilaga B), med återkommande begrepp som: den proximala
utvecklingszonen, scaffolding och språkmediering. Lärande och kunskap uppnås med
hjälp av andra genom att interagera med klasskamrater i klassrummet (Duarte, 2016).
Språket används inte bara för att kommunicera utan är också ett sätt att tänka och lära
tillsammans med andra (Tyler, 2016). Förutsättningarna för ett sociokulturellt perspektiv
är att inlärningen är socialt och kulturellt bunden. Även om eleven har olika register och
språk kan skillnaden och användningen av matematiska ord avgöras i samtal med andra
(Moschkovich, 2009).
Den proximala utvecklingszonen framkommer i relation till eleven och läraren eller andra
elever som har en högre kunskapsnivå. Förkunskaper tillsammans med ny kunskap
används för att kunna prestera optimalt (Mejía Colindres, 2015).
16
Scaffolding handlar om att stötta eleverna i deras pågående inlärning och bidrar till
självständiga problemlösare, vilket leder till självreglering där eleven är aktiv och
medveten om egna strategier och mål som ingår i lärandeprocessen (Araujo et al., 2014).
Ett annat exempel är hur läraren använder sig av translanguaging som ett verktyg för
scaffolding. Läraren söker efter det besläktade ordet på spanska men säger ordet på
engelska. Eleverna får möjlighet att göra kopplingen mellan det engelska och det spanska
ordet. Genom att läraren påpekar likheten mellan de besläktade orden stödjer det
elevernas förkunskaper i modersmålet samt användningen av benämningen på målspråket
(ibidem).
Elevernas interaktion med varandra i skolan bidrar till lärande genom deras
språkmediering, vilket innebär att eleverna använder sig av varierade språkliga och
paralingvistiska strategier, till exempel översättning, scaffolding och tonläge samt att
anpassa beteendet efter sammanhanget (Araujo et al., 2014).
En annan teori som genomsyrar studierna är Bakhtins dialogiska syn på språk. Ett
essentiellt begrepp hos Bakhtin är heteroglossia (mångstämmighet) som innebär att
språket inte är neutralt utan syftar på språkets mångfald som är bundet till sammanhanget
som det används i (Bakhtin, 1981). Bakhtin (1981) förklarar att:
...all the languages of heteroglossia (discourse types)... are specific points of view
on the world, forms of conceptualizing the world in words, specific worldviews,
each characterized by its own objects, meanings, and values. As such they may
all be juxtaposed to one another, mutually supplement one another, contradict one
another, and be interrelated dialogically (Bakthin, 1981, s. 291–292).
Språkets mångfald kan observeras i till exempel olika aktiviteter, professioner och sociala
grupper, där en variation av språkliga egenskaper förekommer. Till exempel ordförråd,
syntax och betoning (Barwell, 2018). Ord är laddade med specifika värderingar och
åsikter och bär samhällets röst (Morales & DiNapoli, 2018). Detta innebär att varje
yttrande består av flera olika röster – som innehåller andras intentioner, betoningar och
perspektiv om samma yttrande – för att uttrycka egna idéer och skapa mening (ibidem).
Morales & DiNapoli (2018) understryker också det sociokulturella perspektivets påverkan
på flerspråkiga elevers aktiva roll i språkanvändandet, för att samtidigt kunna
kommunicera, interagera med andra och lösa utmanande matematiska uppgifter.
I det matematiska klassrummet bör eleverna lära sig att använda det matematiska språket
17
som introduceras av både läraren och läromedlen. Barwell (2018) ger exempel på hur en
lärare upprepar och samtidigt rättar en elevs ordval. Elevens förklaring av placeringen av
formen polygon gör att ordet är laddat med både elevens och lärarens yttranden. Eleven
förklarar att linjen inte är rak och läraren tillägger att en linje som inte är rak kallas böjd.
Barwell (2018) tar sin utgångspunkt i vad Moschkovich (2009) skriver om ordens olika
innebörd beroende på kontexten och förklarar att dessa kan uppfattas i relationerna mellan
och inom dessa uttalanden. Detta innebär att språket (bestående av ord, ljud och symboler)
innehåller olika tolkningar av innebörden. Av den här anledning betonar Barwell (2018)
betydelsen av elevernas användning och förståelse av den korrekta matematiska
innebörden av ordet polygon.
Araujo et al. (2014) ger ett exempel på appropriering. Eleven tillägnar sig lärarens ord
och använder dem för att stödja en klasskamrat. Det här visar att eleven både har förstått
lärarens strategi och också att yttrandet är mångstämmigt, vilket innebär att det är laddat
med lärarens åsikter och intentioner. Morales och DiNapoli (2018) menar att processen
av att appropriera andras idéer och blanda dem med egna åsikter och tankar används för
att skapa mening, vilket också är grunden för translanguaging.
Processen av att appropriera matematiska innehåll med stöd av translanguaging kan också
observeras i Garzas studie (2017) där fokus ligger på translanguagings syfte. Att
appropriera nya kunskaper för att skapa mening är en process där både lärare och elever
är engagerade i aktiviteterna och delar gemensamma mål (Garza, 2017). Att eleverna
deltar i olika klassrumsinteraktioner innebär:
a creative process in which the effort to communicate propels the [children]
together to develop new solutions through social means, with [each member of
the classroom community] bringing their own understanding of the values and
tools of [their] culture[s] to the interaction[s]” (Rogoff, 1990, s. 196–197).
I en flerspråkig undervisning betyder det att translanguaging kan användas av både
läraren och eleven som ett verktyg för att appropriera ämneskunskaper och förståelse
genom anpassade kulturella aktiviteter (Garza, 2017).
I studierna observeras också hur olika lärare bygger upp en community of practice. Teorin
menar att lärandet är ett socialt fenomen som inträffar genom att delta i olika communities
(Lave & Wenger, 1991). Hur elever med olika kunskapsnivåer stödjer varandras lärande
genom olika meningsskapande strategier är ett exempel på hur community of practice kan
18
se ut i klassrummet (Araujo et al., 2014). Läraren använder sig av translanguaging som
stöd för att uppmuntra eleverna att observera, ifrågasätta, förklara och aktivt delta i samtal
med varandra. På så sätt lyckas läraren att bygga upp en känsla av tillhörighet och
använda alla elevers kunskap och deltagande för att skapa en community of practice
(ibidem). Garzas studie (2017) baseras också på en community of practice perspektiv där
läraren bygger upp en social gemenskap i ett flerspråkigt klassrum för att främja
matematisk förståelse. Vidare skriver Garza (2017) om hur läraren, på ett medvetet sätt,
stödjer elevernas lärande genom flerspråkiga interaktioner för att främja engagemanget
och kunskapen. Elevernas användning av translanguaging ger dem möjlighet att aktivt
delta i matematiska samtal för att förstå och lösa matematiska problem (Garza, 2017).
4.4 Resultatsammanfattning
Matematik har sitt eget register som inkluderar specifika diskursiva former och är inte ett
universellt språk (Halliday, 1978). Moschkovich (2009) menar att matematiken handlar
om att resonera, vilket kräver ett språk samt en språkförståelse. För att kunna uppnå en
utvecklad matematisk förståelse behövs en utveckling av följande aspekter: ordförråd,
ordförståelse och deltagande i diskursiva praktiker. Vidare skriver Moschkovich (2009)
att flerspråkiga elever som inte har ett utvecklat matematiskt register kan använda sig av
sitt vardagliga register för att uttrycka sig i matematiken. I praktiken sker det genom
elevernas olika språkväxlingar som till exempel code-switching, code-mixing och
translanguaging eftersom olika språk har olika funktioner för eleverna.
Forskningen beskriver translanguaging som en pedagogisk strategi som används för att
flerspråkiga elever ska lära sig målspråket i skolan med stöd av sitt modersmål. I
undervisningen finns det olika strategier som är framtagna för att involvera elevernas
språkliga resurser i syfte att skapa mening och erövra ny kunskap. Flera olika grundregler
har uppmärksammats i arbetet som till exempel: respektera och ta tillvara på elevernas
modersmål och kultur, arbeta strategiskt med att strukturera translanguaging, skapa
möjligheter till flerspråkig kommunikation och arbeta två-eller flerspråkigt i
undervisningen (Rowe, 2018, Meiía Colindres, 2015, Araujo et al, 2014, Barwell, 2018).
Den generella teorin som translanguaging utgår från ett sociokulturell perspektiv där
språkliga, kulturella och sociala aspekter ses som bidragande faktorer till elevernas
lärande. Den proximala utvecklingszonen, scaffolding, språkmediering och appropriering
är de verktyg som används för lärande. Två andra teorier som används i studierna är
19
Bakhtins dialogiska syn på språk, vilket innebär att språket inte är neutralt utan är en
reflektion av samhället och community of practice, där lärande sker i social gemenskap
20
5 Avslutning
Kapitlet inleds med slutsatser om studiens resultat i förhållande till arbetets syfte och
frågeställningar. Därefter diskuterar vi den systematiska litteraturstudiens metod och
avslutar med att diskutera vidare forskning om translanguaging i
matematikundervisningen.
5.1 Slutsatser
Med utgångspunkt i vad forskningen lägger fram visar det sig att alla språk som eleverna
besitter är kopplade till varandra. Det innebär att eleverna inte gör skillnad på språken
utan kan ta fram all den kunskap de besitter i olika sammanhang. Däremot är
förutsättningarna olika beroende på vad för miljö pedagogen skapar. Torpsten (2018) och
Rowe (2018) är noga med att förklara att en accepterande miljö där elevernas språkliga
resurser ses som en tillgång är betydelsefull för elevernas lärande. Det innebär att en miljö
som inte främjar elevernas språkliga förkunskaper hämmar deras utveckling. Pedagogen
har därför en viktig roll i att translanguaging kan användas som en fungerande pedagogisk
strategi i undervisningen.
Idén av en accepterande miljö stödjs av forskningen där translanguaging bygger på två
viktiga komponenter: social justice och social practice. Elevernas rättigheter och lika
värde oavsett vilket språk de behärskar samt en positiv relation mellan lärarens och
samhällets syn på elevernas språk kan kopplas till social justice. Lärarens betydelsefulla
roll i planeringen och genomförandet av en undervisning som gynnar flerspråkighet
stödjer Garcías idé om social practice (García & Sylvan, 2011). Genom att involvera alla
de språkliga repertoarer som eleven besitter kan det leda till att eleven inser sitt eget värde.
En sådan undervisning kan på så sätt öka elevens tilltro till sin egen förmåga, eftersom
elevens språkliga förkunskaper tas tillvara på och ses som något användbart i
undervisningen.
När eleverna får använda alla lingvistiska repertoarer de besitter kan användningen av
translanguaging också resultera i meningsskapande samt kunskaps- och
identitetsutveckling (Wei, 2017). Användningen av modersmålet i inlärningen och
utlärningen av ett nytt språk betonas av en translanguagingpedagogik som också kan
21
inverka positivt på klassrumsdynamiken, vilket leder till en förbättrad relation mellan
lärare och elev.
Genom att förstå hur språket och elevernas flerspråkiga identitet är kopplade till varandra
kan translanguaging ge möjlighet att omforma elevernas matematiska praxis med hjälp
av olika strategier.
Strategier som omnämns i studierna har som grund att låta eleverna växla mellan
målspråket och modersmålet för att kommunicera och skapa förståelse. Genom
grupparbete får eleverna möjlighet att interagera och kommunicera med andra elever i
samma situation. Språkväxlingen kan ske på ett naturligt sätt där alla förstår varandra
(Mejía Colindres, 2015). Det är en generell strategi oavsett ämne men kan också
appliceras i matematiken till exempel i en gruppuppgift där elevernas
resonemangsförmågor uttrycks på de olika språk de besitter.
Här framkommer också hur besläktade ord stimulerar eleven till att upptäcka kopplingar
mellan sitt modersmål och målspråket. Igenkänning av ett ord kan skapa förståelse
däremot kan det finnas undantag där ord liknar varandra men har olika betydelse eller att
språken inte alls liknar varandra. Då kan strategin vara mindre användbar.
För att eleven ska få möjligheten att stimulera sitt inre språk och använda sina
förkunskaper ska möjligheten ges att tänka på sitt modersmål och öva på att översätta för
att få en förståelse för innehållet. Översättning kan också användas av läraren som en
strategi för att tydliggöra ämnets innehåll. Däremot bekräftar användningen av
upprepning om eleven har förstått ämnets innehåll eller inte. Läraren kan också framhäva
eller korrigera det eleven har sagt genom att använda sig av upprepning.
Ovanstående strategier är sammankopplade till varandra i och utanför
matematikundervisningen. Det visar att translanguaging strategier kan appliceras på alla
ämnen när språket är det främsta verktyget att skapa förståelse och göra sig förstådd.
De tidigare nämnda strategierna återkommer i alla publikationer, vilket tyder på att det
finns en uppsättning av strategier som forskningen har kommit fram till är användbara
och hållbara för att gynna den språkliga mångfalden som finns i det flerspråkiga
klassrummet genom att använda alla lingvistiska repertoarer som eleverna besitter.
Majoriteten av de vetenskapliga publikationerna som används i arbetet presenterar ett
22
sociokulturellt perspektiv på fenomenet translanguaging. I den sociokulturella teorin sker
lärandet i samspel, genom appropriering av kunskaper, scaffolding och mediering. Det är
i interaktion med andra som lärande sker och eleven lär sig av andra som är mer kunniga
och som vägleder och stöter elevens lärandeprocess. Det sociokulturella perspektivet har
en påverkan på elevens språkanvändande, där interagerandet blir synligt i sättet eleven
kommunicerar och samspelar med andra i till exempel lösandet av matematiska uppgifter.
Translanguaging stödjs även av community of practice teorin som förespråkar att lärandet
sker i samspel med varandra. Det som framhävs tydligare i det här perspektivet är målet
att få eleverna att känna grupptillhörighet och med hjälp av det skapa förståelse för det
matematiska innehållet. Liknande principer finns i det sociokulturella perspektivet, till
exempel att förklara och aktivt delta i diskussioner.
Bakhtins teori om dialog är ytterligare en teori som används i studierna. Bakhtin (1981)
ser dialogen som ett medierande redskap som är kopplad till både sociokulturella faktorer
och individens tänkande. Det innebär att ord påverkas av sammanhanget de används i och
är laddade med andras åsikter och värderingar samt att i dialog med andra utvecklas nya
perspektiv och kunskaper. Olika röster kommer till uttryck i det flerspråkiga
klassrummet, vilket medför att olika lingvistiska resurser används simultant för att skapa
mening. Elevernas bakgrund, kunskaper och åsikter påverkar lärandet och förståelsen och
kan breda elevernas möjligheter till att skapa mening och förståelse. Lärarens uppgift i
det här sammahanghet kan därför vara att korrigera eller utveckla elevens ordval för att
skapa mening och förståelse.
Gemensamt för alla teorier är synen på lärande, förståelse och mening som skapas i
interaktion med andra. Genom dialog får eleverna möjlighet att bygga upp ny kunskap.
Det framkommer tydligt i arbetssättet som förespråkar ett socialt lärande med språket som
det främsta redskap i kunskapsutvecklingen. Språket används inte bara för att
kommunicera utan också för att tänka och lära sig. Det innebär att eleverna lär sig av
varandra vilket translanguaging också förespråkar då eleven ofta uttrycker sig i en social
miljö.
23
5.2 Metoddiskussion
Genom att välja en systematiskt litteraturstudie har forskning kunnat analyseras och
beskrivas ingående för att ge underlag för den kommande empiriska studien.
Användningen av translanguaging i matematikundervisningen i det flerspråkiga
klassrummet valdes i bakgrund till den utbredda flerspråkighet som finns i det svenska
klassrummet idag, vilket väcker frågan om hur elevernas språkresurser ska tas tillvara på
i undervisningen.
Vi valde att begränsa sökningarna till forskning från de senaste tio åren, eftersom
translanguaging är ett relativt nytt begrepp inom språkvetenskap. Sökningarna valde att
fokusera på begrepp som är relaterade till translanguaging, där sökorden kombinerades
på olika sätt för att få fram en variation av forskning på ämnet, där trunkeringar var
nödvändiga för att ge en bredare sökning. Den systematiska litteraturstudien resulterade
i tolv vetenskapliga artiklar, en avhandling och två böcker, där de valda publikationerna
berör tvåspråkighet, flerspråkighet samt beskriver olika metoder som används inom
translanguaging. Trovärdigheten i de publikationer som har hittats har stärkts av de olika
infallsvinklarna som har framkommit i materialet, vilket adderar trovärdighet till
resultatet, eftersom synen på flerspråkighet är olika och på så sätt kan jämföras med
varandra. Olika databaser adderar också trovärdighet eftersom flera relevanta
publikationer kan hittas på ämnet (Barajas Eriksson et al., 2013). Urvalet av
publikationerna har även följt kriteriet peer-reviewed vilket också bidrar till forskningens
och resultatets trovärdighet.
Barajas Eriksson et al. (2013) skriver att metodens begränsningar och svagheter också är
en aspekt som ska diskuteras. Infallsvinkeln på studien har varit att se hur translanguaging
används i matematikundervisningen. Flera publikationer omnämner inte begreppet
translanguaging, men fokuserar på två-eller flerspråkighet som utgångspunkt, och
använder liknande metoder som translanguaging utgår ifrån. Antal publikationer som har
berört både translanguaging och matematik har varit sex stycken utav femton. Det har
inneburit att vi har fått analysera alla publikationer och hitta gemensamma kopplingar
som kan användas vid translanguaging i matematikundervisningen. Eftersom syftet har
utgått ifrån att undersöka fenomenet translanguaging har begrepp som code-switching
också tagits med i beräkningarna eftersom García (2009) nämner att code-switching
inkluderas i translanguaging.
24
Ett kategoriseringsschema valdes som hjälpmedel för analysen för att få en överblick av
det innehåll som presenteras i de vetenskapliga publikationerna. Frågorna som finns i
kategoriseringsschemat valdes för att systematiskt kunna läsa och beskriva
publikationerna från samma utgångspunkt och för att bryta ner forskningen ytterligare
(Se bilaga B). Frågorna svarar på hur translanguaging generellt ser ut i
undervisningsämnet, därefter mer specifikt i matematiken och avslutningsvis om det finns
en vetenskaplig teori som genomsyrar fenomenet. Genom att beskriva vad forskningen
säger generellt kan vi därefter se om strategier och metoder är överförbara på
matematiken.
Av de publikationer som valdes i kategoriseringsschemat finns det endast en artikel som
berör svensk forskning i translanguaging, däremot är den inte kopplad till matematik. Det
har medfört att vår litteraturstudie inte haft tillräckligt med underlag för att beskriva hur
translanguaging kan implementeras i matematiken i den svenska skolan. Studien
beskriver istället ett internationellt perspektiv på translanguaging i
matematikundervisningen. Det påverkar däremot inte litteraturstudiens syfte och
frågeställningar som eftersöker efter strategier som inte är bundna till specifika länder
och språk.
5.3 Vidare forskning
Majoriteten av den forskning som har hittats fokuserar på flerspråkiga eller tvåspråkiga
elever i USA eftersom en stor andel av befolkningen har latinamerikansk bakgrund där
fokusspråken är spanska och engelska.
Eftersom translanguaging är ett nyare begrepp, finns det inte tillräckligt mycket forskning
på fenomenet inom matematikundervisningen i Sverige. Det skulle därför behövas mer
forskning, eftersom Sverige också ingår i den globaliserade världen med elever som har
en annan kulturell och språklig bakgrund.
Genom att beskriva den forskning som finns inom translanguaging har det väckt intresse
för att se om metoden är aktuell och genomförbar i Sverige genom en kommande empirisk
studie – specifikt om translanguaging i matematikundervisningen. En sådan studie skulle
25
innefatta att i praktiken använda de strategier som tidigare forskning har framställt inom
translanguaging för att få ett sammanhang och ett vidare empiriskt underlag.
26
Referenser
Araujo, B., Esquinca, A., & de la Piedra, M. T. (2014). Meaning making and
translanguaging in a two-way dual-language program on the U.S.-Mexico
border. Bilingual Research Journal, 37(2), 164–181.
doi:10.1080/15235882.2014.934970.
Bakhtin, M. M. (1981). The dialogic imagination: Four essays by M. M. Bakhtin.
Austin, TX: University of Texas Press.
Barajas Eriksson, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska
litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och
vetenskapliga artiklar. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Barwell, R. (2018). From language as a resource to sources of meaning in multilingual
mathematics classrooms. Journal of Mathematical Behavior, 50, 155-168. Hämtad
från https://doi.org/10.1016/j.jmathb.2018.02.007.
Creese, A. & Blackledge, A. (2010). Translanguaging in the bilingual classroom: A
pedagogy for learning and teaching? The Modern Language Journal, 94(1), 103–115.
doi:10.1111/j.1540-4781.2009.00986.x.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: for småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna.( 2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Duarte, J. (2016). Translanguaging in mainstream education: a sociocultural approach.
International Journal of Bilingual Education and Bilingualism. DOI: 10.1080/
13670050.2016.1231774.
Frederickson, N., & Cline, T. (2002). Special educational needs, inclusion and
diversity: A textbook. Buckingham, UK: Open University Press.
García, O. (2009). Bilingual education in the 21st century: A global perspective.
Malden/Oxford: Wiley-Blackwell Pub.
27
García, O., Ibarra Johnson, S. & Seltzer, K. (2017). The translanguaging classroom:
leveraging student bilingualism for learning. Philadelphia, PA: Caslon Publishing.
García, O., & Seltzer, K. (2015). The Translanguaging Current in Language Education.
I: Kindenberg, B. (red.) (2016). Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. (1. uppl).
Stockholm: Liber.
García, O., Sylvan, C., & Witt, D. (2011). Pedagogies and Practices in Multilingual
Classrooms: Singularities in Pluralities. The Modern Language Journal, 95(3), 385-400.
Hämtad 30 november, 2018, från http://www.jstor.org/stable/41262374.
García, O., & Wei, L. (2014). Translanguaging: Language, bilingualism and education.
New York: Palgrave MacMillan.
Garza, A. (2017). ”Negativo por negativo me va dar un... POSITIvo”: Translanguaging
as a Vehicle for Appropriation of Mathematical Meanings. I: J. Langman & H. Hansen-
Thomas. (2017). Discourse Analytic Perspectives on STEM Education Exploring
Interaction and Learning in the Multilingual Classroom. Cham: Springer International
Publishing.
Gutierrez, K. D., Baquedano-Lopez, P., & Tejeda, C. (1999). Rethinking diversity:
Hybridity and hybrid language practices in the third space. Mind, Culture, and Activity,
6(4), 286-303. http://dx.doi.org/10.1080/10749039909524733.
Halliday, M. A. K. (1978). Language as social semiotic: the social interpretation of
language and meaning. London: University Park.
Hedman, C. (2018). Epilog – Transspråkande som pedagogisk strategi. I: Yoxsimer
Paulsrud, B., Rosén, J., Straszer, B. & Wedin, Å. (red.) (2018). Transsprakande i
svenska utbildningssammanhang. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Lave, J., & Wenger, E. (1991). Situated learning: Legitimate peripheral participation.
New York: Cambridge University Press.
Mejía Colindres, C. A. (2015). The role of translanguaging in latino mathematics
classrooms (Doktorsavhandling, Texas State University). Hämtad 21 november, 2018,
från PsycINFO (1798731773; 2016-21249-010)
28
http://proxy.lnu.se/login?url=https://search-proquest-
com.proxy.lnu.se/docview/1798731773?accountid=14827.
Morales Jr, H., & DiNapoli, J. (2018). Latinx bilingual students’ perseverance on
a mathematical task: A rehumanizing perspective. REDIMAT – Journal of Research in
Mathematics Education, 7(3), 226-250. doi: 10.4471/redimat.2018.3274.
Moschkovich, J. (2009). A Situated and Sociocultural Perspective on Bilingual
Mathematics Learners. Mathematical Thinking and Learning, 4:2-3,189-
212. DOI: 10.1207/S15327833MTL04023_5.
Norén, E. (2007). Tvåspråkig matematikundervisning. Hämtad 6 december, 2018, från
http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/1821_07_4.pdf.
Rogoff, B. (1990). Apprenticeship in thinking: Cognitive development in social context.
New York: Oxford University Press.
Rosen, J., & Wedin, A. (2015). Klassrumsinteraktion och flerspråkighet – ett kritiskt
perspektiv. Liber.
Rowe, L. W. (2018). Say it in your language: Supporting translanguaging in
multilingual classes. Reading Teacher, 72(1), 31-38.
Doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1002/trtr.1673.
Schleppegrell, M. J. (2007). The Linguistic Challenges of Mathematics Teaching and
Learning: A Research Review. Reading & Writing Quarterly 23:2, pages 139-159. DOI:
10.1080/10573560601158461.
Svensson, G. (2018). Transspråkande – bakgrund, teorier och praktiknära exempel.
Hämtad 22 november, 2018, från
https://www.skolverket.se/download/18.189c87ae1623366ff3718a8/1524039168800/tra
nslanguaging-transsprakand--gudrun-svensson-20180418.pdf.
Torpsten, A. (2018). Translanguaging in a Swedish Multilingual Classroom
[Elektronisk resurs]. Multicultural Perspectives. (20:2, 104-
110). https://doi.org/10.1080/15210960.2018.1447100.
29
Trumbull, E. & Solano-Flores, G. (2011). Addressing the language demands of
mathematics assessments: Using a language framework and field research findings. I:
M. R. Basterra, E. Trumbull, & G. Solano-Flores (Eds.). Cultural validity in
assessment: Addressing linguistic and cultural diversity (pp. 218-253). New York, NY:
Routledge.
Tyler, R. (2016). Discourse-shifting practices of a teacher and learning facilitator in a
bilingual mathematics classroom. Per Linguam : A Journal of Language Learning, 32(3),
13-27. https://doi.org/10.5785/32-3-685.
Wei, L. (2017). Translanguaging as a practical theory of language. Applied
Linguistics, 39(1), 9-30. Doi:http://dx.doi.org/10.1093/applin/amx039.
I
Bilagor
Bilaga A
Sökschema
databas &
datum
sökord/sökfråga avgränsningar sökträffar utvalda referenser publikationstyp
2018-13-12
ERIC
MAINSUBJECT.E
XACT(“Multilingu
alism”) AND
MAINSUBJECT.E
XACT(“Code
Switching
(Language)”)noft(tr
anslanguag*)
Scholarly
Journals/
Peer-reviewed
51 Ann-Christin Torpsten. (2018). Translanguaging in a Swedish
Multilingual Classroom
Multicultural Perspectives, Volume 20, 2018 – Issue 2
Wei, L. (2018). Translanguaging as a practical theory of
language. Applied Linguistics, 39(1), 9-30.
Doi:http://dx.doi.org/10.1093/applin/amx039
Rowe, L. W. (2018). Say it in your language: Supporting
translanguaging in multilingual classes. Reading Teacher, 72(1), 31-
38. Doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1002/trtr.1673
Vetenskaplig artikel
II
2018-12-12
ERIC
MAINSUBJECT.E
XACT(“Teaching
Methods”) AND
(MAINSUBJECT.E
XACT(“Mathemati
cs”) AND
linguistic*)
Scholarly
Journals/
Peer-reviewed
7 Mary J Schleppegrell (2007) The Linguistic Challenges of
Mathematics Teaching and Learning: A Research Review, Reading
& Writing Quarterly, 23:2, 139-159, DOI:
10.1080/10573560601158461
Vetenskaplig artikel
2018-12-12
ERIC
MAINSUBJECT.E
XACT(“Bilingual
Education”) AND
MAINSUBJECT.E
XACT(“Multilingu
alism”) AND
MAINSUBJECT.E
XACT(“Teaching
Methods”)
Scholarly
Journals/
Publicerings år
2011-2018
Peer-reviewed
36
Garcia, O., & Sylvan, C. E. (2011). Pedagogies and practices in
multilingual classrooms: Singularities in pluralities. Modern
Language Journal, 95(3), 385-400.
Doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1111/j.1540-
4781.2011.01208.x
Vetenskaplig artikel
III
2018-13-12
ERIC
MAINSUBJECT.E
XACT(“Code
Switching
(Language)”) AND
MAINSUBJECT.E
XACT(“Bilingual
Education
Programs”) AND
MAINSUBJECT.E
XACT(“Teaching
Methods”)
Scholarly Journals
Peer-reviewed
10
Alberto Esquinca, Blanca Araujo & María Teresa de la
Piedra (2014) Meaning Making and Translanguaging in a Two-Way
Dual-Language Program on the U.S.-Mexico Border, Bilingual
Research Journal, 37:2, 164-
181,DOI: 10.1080/15235882.2014.934970
Vetenskaplig artikel
2018-12-12
ERIC
MAINSUBJECT.E
XACT(“Bilingual
Education”) AND
MAINSUBJECT.E
XACT(“Mathemati
cs Education”)
AND
MAINSUBJECT.E
XACT(“Sociocultur
al Patterns”)
Scholarly
Journals/
Peer-reviewed
2
Moschkovich, Judit. (2009). A Situated and Sociocultural
Perspective on Bilingual Mathematics Learners. Mathematical
Thinking and Learning, 4, 189-3), p.189-212.
Vetenskaplig artikel
IV
2018-13-12
ERIC
noft(Translanguagin
g) and noft(bilingual
classroom)
Scholarly Journals
Publiceringsår
2010-2018
Peer reviewed
50 Creese, A., & Blackledge, A. (2010). Translanguaging in the
bilingual classroom: A pedagogy for learning and teaching . Modern
Language Journal, 94(1), 103-115.
http://dx.doi.org/10.1111/j.1540-4781.2009.00986.x
Vetenskaplig artikel
2018-13-12
PsycINFO
MAINSUBJECT.E
XACT(“Mathemati
cs Education”)
AND
MAINSUBJECT.E
XACT(“Bilingualis
m”)
Avhandling
Dissertations &
Theses
25
Mejia Colindres, C. A. (2015). The role of translanguaging in latino
mathematics classrooms (Order No. AAI3725339). Available from
PsycINFO. (1798731773; 2016-21249-010). Retrieved from
http://proxy.lnu.se/login?url=https://search-proquest-
com.proxy.lnu.se/docview/1798731773?accountid=14827
Avhandling
2018-12-12
PsycINFO
Language as a
resource AND
multilingualism
AND mathematics
Scholarly
Journals/
Peer reviewed
2
Barwell, R. (2018). From language as a resource to sources of
meaning in multilingual mathematics classrooms. Journal of
Mathematical Behavior, 50, 155-168.
Vetenskaplig artikel
2018-12-12
Artikel
Scholarly Journals
222
Tyler, R. (2016). Discourse-shifting practices of a teacher and
learning facilitator in a bilingual mathematics classroom. Per
Vetenskaplig artikel
V
OneSearch
Bilingual
mathematics
classroom AND
translanguaging
Peer reviewed
Linguam : A Journal of Language Learning, 32(3), 13-27.
http://perlinguam.journals.ac.za/pub/article/view/685
OneSearch Translanguaging
AND sociocultural
theory
Scholarly
Journals/
Publiceringsår
2016 -2018
Peer reviewed
233
Duarte, Joana (2016) Translanguaging in mainstream education: a
sociocultural approach, International Journal of Bilingual Education
and Bilingualism, DOI: 10.1080/13670050.2016.1231774
Vetenskaplig artikel
ERIC
(Webb
version)
eric.ed.gov
Bilingual AND
mathematical
Scholarly Journals
Publiceringsår
2018
Peer reviewed
6
Morales Jr, H. & DiNapoli, J. (2018). Latinx bilingual students’
perseverance on a mathematical task: A rehumanizing
perspective. REDIMAT – Journal of Research in Mathematics
Education, 7(3), 226-250. Doi: 10.4471/redimat.2018.3274
Vetenskaplig artikel
LIBRIS
Translanguaging
AND Mathematical
Meanings
Bok med artiklar
1
Armando Garza. (2017). Negativo por Vegative me va dar un…
POSITIvo”: I: Translanguaging as a Vehicle for Appropriation of
Mathematical Meanings Discourse Analytic Perspectives on STEM
Bok
VI
Education Exploring Interaction and Learning in the Multilingual
Classroom. Cham: Springer International Publishing.
LIBRIS
Bilingual
Education AND a
global perspective
Bok 14
García, O. (2009). Bilingual education in the 21st century: a global
perspective. Malden, MA: Blackwell Pub.
Bok
VII
Bilaga B
Kategoriseringsschema
Referens
Vilken/vilka pedagogiska
strategier används vid
translanguaging?
Vilken/vilka strategier används vid
translanguaging i
matematikundervisningen?
Framkommer det en vetenskaplig
teori i texten och hur används den?
Mejía Colindres,
Carlos Alberto
(2015)
Besläktade ord
Kollaborativ lärgrupp
Förhandsvisning
Upprepning
Stimulering av inre språk
Parafrasering
Översättning
Minnesregler
Besläktade ord används
för att utveckla elevernas språkliga
medvetenhet. Till exempel finna
kopplingar eller gemensamma drag i ord
som median (engelska)och mediana
(spanska).
Kollaborativ lärgrupp inkluderar de
elever som redan är tvåspråkiga och de som
är på väg att behärska ett nytt språk.
Arbetssättet används för att utveckla
Sociokulturell teori används i texten för att:
Analysera lärarens sätt att stötta elevens
inlärning genom scaffolding och den
proximala utvecklingszonen.
Se på språket som ett verktyg för
reflektion och tänkande.
Kartlägga lärarens egenskaper som till
exempel lärarens undervisningssätt,
utbildning och erfarenhet i förhållande
till elevens framgång i matematik.
VIII
elevernas kommunikations- och språklig
förmåga.
Förhandsvisning innebär att eleven först
använder modersmålet för att stärka
förkunskaperna innan inledningen av
ämnet sker på skolspråket.
Upprepning används av läraren för att
betona elevernas svar. Upprepningen kan
ske på båda språken.
Stimulering av inre språk innebär att
eleven får tänka på sitt modersmål för att ta
fram de förkunskaper som redan finns
tillgängliga.
Parafrasering (Från modersmålet till det
nya språket) används av både elev och
lärare för att för att skapa en djupare
förståelse av ordets betydelse. Till exempel
genom att med egna ord återge (på det nya
språket) vad en annan elev har sagt på sitt
modersmål.
IX
Översättning används för att ge eleverna
chansen att förstå ett nytt ord.
Minnesregler används för att ta fram
förkunskaper hos eleverna. Olika regler,
fraser eller symboler som hjälper eleven att
komma ihåg. Till exempel uttrycket
”chinito” (lilla kinesen) används för att
komma ihåg att två minus blir plus.
Torpsten (2018)
Läraren uppmuntrar positiv
inställning för mångfalden inom
språk
Diskutera i språkgrupper.
Skriva texter på modersmål och
skolans talade språk.
Översätta texter
Eleverna lär sig språket genom en social
interaktion med andra elever som talar
målspråket.
Läraren använder strategier och skapar
en lärmiljö som får eleverna att känna sig
mottagna och inkluderade.
X
Tyler (2016)
Sammankoppla olika register för att
betona och kontextualisera det nya
registret som ska läras in.
Skapa inre bilder genom att utöva
fysiska metaforer genom gester och
mimik
Sociokulturell teori
Utveckling genom socialt samspel.
Barnets viktigaste kognitiva redskap i det
sociala samspelet är språket. Språket handlar
inte bara om att kommunicera utan är också
är ett sätt att tänka och lära tillsammans med
andra.
Rowe (2018)
Läraren uppmuntrar elevernas
flerspråkighet genom att använda
deras språk som en tillgång i
klassrummet.
Läraren skapar tvåspråkiga
arbetsblad och låter eleven översätta
dubbelriktat från de olika språken.
För att eleven ska använda det för
sig själv och andra.
XI
Läraren involverar samhället och
familjer i klassrummet för att
uppmuntra språkanvändandet.
Arbeta genom att förflytta sig fram
och tillbaka från de olika språk.
Skapa tillfällen för att eleverna ska
kunna använda sina språk
Använda sig av multimodalitet för
att skapa intresse och variation.
García och Sylvan
(2011)
Grupparbete där det växlas mellan
modersmålet och skolspråket.
Material används på alla språk
Läraren förhåller sig till
skolspråket, men elevernas roll blir
att översätta istället.
Multimodalitet för att arbeta med de
olika språken.
Stödja elever som inte har kommit
långt i skolspråket genom att
XII
placera dem med elever som
behärskar både modersmålet och
skolspråket.
Arbetet sker tillsammans i
lärgrupper där eleverna håller
dialog med varandra på de olika
språken.
Eleven använder sig av kritiskt
tänkande inom arbetet.
Lärare i olika ämnen samarbetar.
Creese, A., &
Blackledge, A.
(2010).
Växla mellan upprepning och
översättning på två språk.
Skapa en miljö som accepterar och
visar behovet av att använda
språken för att skapa mening.
Använd två språk för att få ett flyt i
uppgiften.
Igenkänning av språkens olika
betydelse för olika elever beroende
XIII
på textens upplägg om den ska
berättas eller förklaras.
Alberto Esquinca,
Blanca Araujo &
María Teresa de la
Piedra (2014)
Förklara ett begrepp genom att
använda det andra språk.
Arbeta med besläktade ord för att
betona relationen mellan båda.
Språken och vetenskapliga begrepp.
Referera till lärarens ord som tyder
på att eleven har anammat lärarens
strategi.
Översättning
Parafrasering
Sociokulturell teori
Den proximala utveckling zonen
Språk som ett medierande redskap
Samspelet mellan människor och externa
strategier som till exempel översättning och
scaffolding för att skapa mening.
Scaffolding (som leder till självreglering):
a) lärare – elever: genom kollaborativa
aktiviteter på båda språken för att kunna
stötta och vägleda elevernas förståelse.
b) Elever- elever: samarbete för att stötta
varandras lärande och förståelse genom
meningsskapande strategier.
Bygga en community of practice I
XIV
klassrummet.
Appropriering
Barwell (2018)
Flerspråkighet används som grund
för att skapa mening i
matematiken. Till exempel
användandet av vissa uttryck,
begrepp och symboler.
Eleverna använder alla sina lingvistiska
repertoarer under matematiklektionen.
Båda språken (modersmål och skolspråk)
används för att skapa mening för vad
matematikuppgiften kräver. Till exempel
”milk cartons that`s a half demi-litre”.
Bakhtins teori som utgår från yttrandets
betydelse för att skapa mening.
Sociolingvistisk teori på flerspråkighet. Det
handlar om olika repertoarer som kan
utveckla elevernas matematikförståelse.
Duarte, Joana
(2016)
Använd alla språkkunskaper inom
paruppgifter.
Använda arbetsblad om geometri och lösa
uppgiften tillsammans genom att prata
och använda de språkrepertoarer som de
besitter.
Sociokulturellt perspektiv
Genom att interagera med andra
klasskamrater uppnås lärande och kunskap.
XV
Morales Jr, H. &
DiNapoli, J. (2018)
Kollaborativa lärgrupper under
problemlösning för att kunna samtala med
varandra och förstå det matematiska
innehållet. Eleverna använder både
matematiskt och vardagligt språk på
engelska och spanska för att förstå och
lösa matematikuppgiften.
Translanguaging används som stöd för att
träna eleverna i matematisk uthållighet.
Sociokulturell teori
Betonar flerspråkiga elevers aktiva roll när
det gäller användningen av språket för att
samtidigt kunna kommunicera, samspela
med andra och lösa utmanande matematiska
uppgifter.
Bakhtin teori om diskurs som en medierande
redskap.
Appropriering
Moschovich, J.
(2009)
Bygga upp ett ordförråd,
Utveckla ordförståelse
Delta i olika diskursiva praktiker.
Utveckla ordförståelse genom att bygga
upp ett matematiskt register.
Sociokulturellt perspektiv
Eleven har olika register och språk, men
skillnaden och användningen av
matematiska ord avgörs i samtal med andra.
XVI
Garza, A. (2017)
Se på tvåspråkiga förmågor
som lärande verktyg.
Upprepning används av läraren (på
modersmålet) för att repetera ett elevs
svar (på målspråket).
Matematiska interaktionsaktiviteter:
läraren skapar möjligheter till där
eleverna får använda alla sina
språkliga repertoarer.
Sociokulturellt perspektiv
Appropriering av ett matematiskt innehåll
som en social praktik.
Erhålla kunskap genom mellanmänskliga
interaktioner.
Community of practice
Lärande genom socialt deltagande i olika
communities.
Det matematiska klassrummet fungerar som
en translanguaging matematisk gemenskap
för inlärarna.
Diskurs analys som metod för att studera hur
tvåspråkiga elever och en tvåspråkig lärare
använder sig av translanguaging diskurser för att
i gemenskap bygga upp en matematisk
förståelse.
XVII
Analyserar de olika kreativa och dynamiska
språkliga praktiker av en särskild flerspråkig
matematisk gemenskap.
Mary J
Schleppegrell.
(2007)
Utveckla ordförståelse Utveckla ett matematiskt register
García, O. (2009) Inkluderar code-switching och
översättning.
Wei, L. (2017) Använda språket som resurs för
meningsskapande och
maktförhållande mellan lärare
och elev.
Sociokulturellt perspektiv
Translanguaging omformar flerspråkiga
individers identiteter och värderingar genom
en social praxis.