EN TIDNING FÖR MALMFÄLTEN FRÅN LKAB

Nr 6OKTOBER

2012

200 LÄRARE pÅ sToR sKoLKoNFERENs

NYHETER SID 6

Prospekteringschef Per-Olov Fjällborg och geolog Céline Debras vill veta mer om vad som finns i marken. Foto: G. RúNAR GuDMuNDssoN

Markus PetäjänieMi om marknadsoron NYHETER SID 7

Miljarder investeras i ny och bättre rökgasrening i tre

pelletsverk. Reningsgraden blir bättre än 95 procent.

NYHETER siD 5

1,5 Kungen besöker LKAB i KirunaKungen kommer på besök till länet och LKAB. Anledningen är en satsning från Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, på en inspirationsresa för företagare och samhällstoppar.

NYHETER siD 3

Fartyg bärgas med gruvteknikFartygskatastrofen med färjan Costa Concordia är i dag ett projekt som kommer att kosta över två miljarder innan skeppet är bärgat. och det är ett bärg-ningsarbete där LKAB Wassaras borrteknik har en avgörande roll.

REpoRTAGE siD 8–9

Malm undersöks i TuolluvaaraDen så kallade Vietnammalmen öster om den

gamla Tuolluvaaragruvan i Kiruna har nu identifierats som en mycket intressant fyndighet. Därför vill LKAB

borra i området för att öka kunskapen. NYHETER siD 2–3

prospeKTering:

2 LKAB FRAMTID NR 6 • 2012 3LKAB FRAMTID NR 6 • 2012

NYHETERTipsa oss!Hör av dig med nyhetstips tillinfo@lkab.comeller 0771-76 00 00

20 placeringar har LKAB klättrat på studen-ternas rankinglista över det mest attraktiva arbetsgivarna jämfört med i fjol.

Vi måste ta vara på all den kompetens som finns hos våra nyan-lända och våga ge dem chansen. LkaB visar att de har rätt attityd.ANGELEs BERMuDEz-sVANKVIsT, GENERALDIREKTÖR pÅ ARBETsFÖRMEDLINGEN.

VD LARS-ERIC AARO

Marknaden kärvar – hur länge?

Hösten är här, både i naturen och på marknaden. De senaste månaderna har varje nyhet från Kina om deras

ekonomi varit en negativ nyhet. Eftersom Kina står för halva världens ståltillverk-ning är varje nyhet därifrån en indikation på vartåt det lutar på järnmalmsmarkna-den.

Vid det här laget har det gått så långt att domedagsprofeterna har börjat dyka upp och predika en lång och plågsam lågkonjunktur för stålbranschen.

Om de får rätt är omöjligt att veta. Men ett som är säkert är att oron på markna-den har tilltagit, och det i sig skapar en ökad ryckighet i prisbilden.

På LKAB ser vi sjunkande malmpriser redan i år och vi förbereder oss genom att arbeta med att få ner kostnadsnivån inom företaget. I detta marknadsläge är det avgörande för oss att få ut mesta möj-liga volymer, för att slå ut våra höga fasta kostnader och därmed sänka kostnaden

per ton. Börjar vi tappa volymer så hamnar vi snabbt i negativa resultat. Fokus för oss just nu är säkerhets-frågorna, kostnader, att sälja så mycket det bara går och att våra verk och gruvor går utan störningar.

Under september hade vi glädjen att kunna sätta igång pumparna i Leveäniemi. I LKAB är vi också väldigt glada att kunna genomföra våra stora miljöinvesteringar i rökgas-rening i Svappavaara och Malmberget. Även i Mertainen går förberedelsearbetet mot en ny gruva vidare. I ett gruvföretag måste man ha ett lång-siktigt perspektiv, även om omvärlden bjuder på överraskningar under resan.

Genom ett idogt kvalitets- och effektivi-seringsarbete rustar vi LKAB för en stark position även på framtidens järnmalms-marknad, som kan ha radikalt andra villkor. Men det gäller att vara beredd på groparna i vägen.

Allvarligt talat!

Jan-Ivan Johansson, avdelningschef

tillväxtprojekt, LKAB

Kommer LKAB verkligen att behöva stänga av E10 vid sprängning?– Ja, det kommer att vara nödvändigt när vi spränger. Det kan finnas risk för sten-kast från sprängningen då vägen ligger inom kastavstånd. Sprängningarna kommer att ske dagtid.

Hur lång tid handlar det om som vägen måste hållas avstängd?– Det är fråga om väldigt kort tid, cirka 15-20 minuter. Vi stänger av, spränger, avsynar vägen och släpper på trafik. Det kommer att ske antingen genom bommar eller trafiksig-naler.

Vad innebär det här för sam-hällsviktiga funktioner så som ambulanstransport?– Vi kommer att utforma rutiner tillsammans med Trafikverket och övriga myn-digheter. En ambulans dyker inte bara upp. Finns det en väl inarbetad rutin vet vi när ambulans är på väg och kan då

skjuta fram sprängningen, al-ternativt stoppa sprängningen i väntan på att ambulansen har passerat. Det är inget hinder för oss att förskjuta spräng-ningen en timme eller två.Finns det några planer på att dra om vägen?– Nej, det finns inte några så-dana planer från LKAB:s sida.

Hur kommer en gruva i Mertainen att påverka trafiken på e10:an?

TUOLLUVAARA. Den så kallade Vietnammalmen öster om den gamla Tuolluvaaragru-van har visat sig vara en mycket intressant minerali-sering. – Vi vill fortsätta våra strukturerade undersök-ningar i området i form av borrningar för att lära oss mer, säger LKAB:s pro-spekteringschef Per-Olov Fjällborg.

LKAB har ökat sin kunskap om fyndigheten under lång tid genom att studera tidi-gare analyser och utföra nya mätningar. 2008 utfördes flyg-mätningar av flera intressanta områden i Malmfälten, varav Vietnam var ett. Analyserna har gett så goda resultat att det är dags att ta nästa steg.

Fyndigheten har varit när-mare känd sedan 1960-talet. Dåvarande TGA, Tuolluvaara Gruvaktiebolag, utförde mag-netmätningar och borrade både ovan och under jord. Som en del i LKAB:s tillväxt-strategi med behov av ökade mängder råmalm har fyndig-heten Vietnam nu blivit in-tressant igen.

LKAB har redan undersök-ningstillstånd för området, men för borrningar krävs en arbetsplan. Om borrningarna sedan visar att brytning kan vara lönsam ansöks eventuellt om provbrytningstillstånd. Om det samlade resultatet från undersökningarna är lovande ansöks om bearbetningskon-cession. Innan eventuell stor-skalig brytning kan inledas

behövs dessutom miljötill-stånd samt att LKAB har till-gång till den mark som krävs. I samband med tillståndsan-sökningarna upprättas miljö-konsekvensbeskrivningar som utreder och beskriver den sök-ta verksamhetens påverkan på miljön och andra intressen.

– Det är många steg att ta och mycket som ska utredas. Vi kommer att ha löpande kontakt med de som bor när-mast undersökningsområdet

Här vill LkaB borra. sVENsKA GRAFIKBYRÅN

Namnet Vietnam kan komma sig av det under 1960-talet aktuella kriget och av att andra malm-kroppar i Tuolluvaara fått österländska namn, såsom Chulalongkorn och siam. Chulalongkorn var kung av siam och besökte världs-utställningen i stockholm 1897, vilket fick Hjalmar Lundbohm att döpa de då nyupptäckta fyndigheterna efter honom.

Myndighetsprövning innan en gruva får starta1. undersökningstillstånd (ensamrätt att få undersöka): söks hos Berg- mästaren2. undersökningsarbete får inte ske i strid mot skydd för miljö eller andra allmänna intressen: Länsstyrelsen m.fl.3. undersökningsarbete får endast ske i enlighet med en arbetsplan: Markägarna får invända mot arbetsplanen4. Bearbetningskoncession: Bergmästaren, samråd med Länsstyrelsen. Regeringen är beslutande i ärenden som är särskilt betydelsefulla från allmän synpunkt eller vid oenighet med Länsstyrelsen.5. Tillstånd enligt bland annat 9 kap. miljöbalken: Mark- och miljödomstolen.6. Tillträde till den mark som behövs: Bergmästaren med gode män beslutar om överenskommelse ej nåtts.7. Bygglov: Kommunen Källa: Bergsstaten

Fakta Vietnam

Tuolluvaarafyndighet undersöks närmare

Per-Olov Fjällborg.

Henry

Konsuln,Sigrid, Viktor

Haukivaara

Nukutus

KI I

RU

NA

VA

AR

AK

I IR

UN

AV

AA

RA

500 mLOMBOLO

CENTRUM

SVENSKA GRAFIKBYRÅN

Luossajärvi

Ala-Lombolo

L U O S S AVA A R AL U O S S AVA A R A

Ungefärligtområde förnya borrningar

TUOLLUVAARA

ännu finns det intressanta minera-liseringar i tuolluvaaras närhet.

Foto: G. RúNAR GuDMuNDssoN

för att berätta om våra planer och lyssna på synpunkter, säger Céline Debras som är geologansvarig för undersök-ningarna.

Närmaste bebyggelse ligger cirka 300 meter ifrån Viet-nammalmen och påverkan för de boende är något som kommer att tas stor hänsyn till både vid provborrningen och om fyndigheten visar sig vara brytvärd.

ANDERS LINDBERG

Det är många

steg att ta och mycket

som ska utredas

ny chans att återstarta GruvbergetSVAPPAVAARA. Den 8 novem-ber håller Mark- och miljö-domstolen en ny förhandling i Svappavaara om LKAB:s dagbrott Gruvberget.

– Det här är mycket posi-tivt, miljön är viktig för oss och det har inte handlat om svårigheter att klara villko-ren. Processen har handlat om byråkratisk formalia och det är inte skäl nog för att

hålla en gruva stängd, därför har vi gjort en ny ansökan som vi nu hoppas ska göra att vi kan återstarta brytningen. Det vore betydelsefullt för bygden, för medarbetarna och för hela vårt företag, sä-ger Per-Erik Lindvall, LKAB:s direktör för teknik och affärs-utveckling.

Förhandlingen gäller en eventuell deldom i den miljö-

tillståndsansökan som LKAB lämnat in för all verksamhet i Svappavaara, det vill säga förädlingsverk, gråbergs-hantering, sandmagasin. En positiv deldom skulle betyda att LKAB kan återstarta Gruv-berget som fick stänga i juni i år sedan Högsta domstolen avvisat LKAB:s överklagan av en tidigare miljödom.

ANDERS LINDBERG

idun, 4 år, och tyra, 3 år, skrev till LkaB och frågade om vi hade robo-tar som ser ut så här och om de hackar guld, silver, koppar och järn. Vi svarade att jodå, vi har robotar (om man kan kalla fjärrstyrda borrag-gregat, skutknackare, tåg och lastmaskiner för det), men de bryter bara järn!

Barnteckning till Framtid!

LULEÅ. Kungen och kung-liga ingenjörsvetenskaps-akademien, IVA, besöker nu Kiruna och Luleå. – Vi kommer med stora öron och ögon och är jät-tenyfikna. Vi vill se, lära och diskutera, säger Björn O Nilsson, vd på IVA.

Kungliga ingenjörsveten-skapsakademien har gjort 19 utlandsresor, en svit som bröts för några år sedan sedan då svenske kungen påtalat att akade-min har åtskilligt att lära sig av det som händer i Sve-rige. Sedan dess har två re-sor gjorts i Sverige och nu är det dags för en tredje.

Den 15-16 oktober går re-san till Norrbotten, till Ki-runa och till Luleå.

En delegation som leds av kungen själv och av Leif Johansson, tidigare vd på Volvo, i dag styrelseord-förande för Ericsson och AstraZeneca, med 25 nyck-elpersoner från näringsliv och samhälle kommer att besöka LKAB och Icehotel i Kiruna och Mefos, Luleå tekniska universitet, LTU, och Facebook i Luleå.

För Björn O Nilsson, vd på IVA, var valet av Norr-botten och Malmfälten en självklarhet:

– Vi kommer nu till Norr-botten för att se hur ni ar-betar och samverkar för att utveckla näringslivet och driva tillväxten. Vi kom-mer med stora öron och ögon och är jättenyfikna. Vi vill se, lära och disku-tera. Jag är själv mycket imponerad av det tryck och det driv som finns i Norr-botten i dag.

Det är just kopplingen mellan universitet och akademiska instanser och tillväxtskapande teknikut-veckling i näringslivet som lockar IVA. LKAB har sedan länge etablerat ett nära

Kung och akademi besöker Kiruna

samarbete med Luleå tek-niska universitet genom bland annat forskningssats-ningen Hjalmar Lundbohm Research Center, HLRC, som driver djupgående tek-nikforskning inom fokus-områden som direkt berör LKAB:s verksamhet vad gäl-ler produktutveckling och andra affärskritiska utma-ningar.

Att kungen och hans aka-demi besöker Kiruna och LKAB kommer inte som nå-gon överraskning för Frank Hojem, LKAB:s ansvarige för public affairs i Stock-holm:

– Det är på många sätt en självklarhet att han förläg-ger sin resa till Malmfälten. Det är trots allt här Sveri-ges ekonomiska utveckling ligger i framkant, både i spännande teknikutveck-ling och en stark uthållig tillväxt.

Det är sedan tidigare klart att IVA startar en lo-kalavdelning – IVA Nord – i Norrbotten. Den förre SSAB-chefen Göran Carls-son leder en interimstyrel-se och i de initiala diskus-sionerna finns planer på att inrätta ett vetenskapens hus i det gamla posthuset på Storgatan i Luleå där LTU och LKAB skulle kunna vara möjliga huvudmän.

RONNY OLOVSSON

H.M. konung Carl XVi Gustaf. Foto: Fredric Alm

Fokus för oss just

nu är kost-nader

4 LKAB FRAMTID NR 6 • 2012 5LKAB FRAMTID NR 6 • 2012NYHETER

nästa generations geologerGeologerna sebastian Hobler, ivar van der stijl och Céline Debras. Foto: FREDRIC ALM

MALMFÄLTEN. De är alla tre unga geologer från olika delar av Eu-ropa med uppdrag att utforska LKAB:s fyndigheter. – Det är ett spännande de-tektivarbete, säger Ivar van der Stijl, gruvgeolog för Mertainen och Lappmalmen.

De senaste 20-25 åren har LKAB:s prospekteringsavdelningen legat i träda. I och med LKAB:s mål att öka den årliga produktionen med 35 procent till år 2015 och därmed kunna producera 37 miljoner fär-diga produkter, har avdelningen blommat upp på nytt.

Tre geologer har på kort tid an-ställts för att väcka liv i gammalt undersökningsmaterial, analy-sera, komplettera och ta fram en plan för vardera fyndighet.

– Som att lägga ett pussel där slutresultatet blir gruvproduk-tion, säger Ivar van der Stijl.

Medan Ivar van der Stijl, med holländskt och grönländskt på-brå, redan som 5-åring kom i kontakt med gruvprospektering

tack vare pappan som är geolog, var det vid 16-års ålder som kol-legan Céline Debras intresserade sig för geologi.

– Det är ett intressant och mycket ansvarsfullt jobb. Det lig-ger en hel del pengar i prospekte-ring och därför är det viktigt att det blir rätt från början, säger Cé-line Debras som är gruvgeolog för Gruvberget och Tuolluvaara.

Att hitta geologer med arbets-livserfarenhet är svårt. Därför har LKAB valt att rikta blickarna utan-för Sveriges gränser.

– Det är viktigt att hitta rätt per-soner och att de kompletterar var-andra väl. Att vi dessutom får in medarbetare med olika kulturella bakgrunder berikar arbetslaget, säger Per-Olov Fjällborg, chef för LKAB:s prospektering.

Hittills i år har prospekteringen genomfört cirka 20 000 borrmeter totalt, de flesta i Svappavaaraom-rådet. Prospekteringsbudgeten är på 60 miljoner kronor vilket inne-bär att utrymme finns för en ök-ning av antalet gruvor.

– Vi jobbar för att hitta fler gru-vor i Malmfälten och särskilt nära de befintliga gruvorna. Även re-lativt små fyndigheter har stora värden, säger Per-Olov Fjällborg.

Sebastian Hobler från Tyskland har arbetat som gruv- och pro-spekteringsgeolog i Australien i fyra år. Som geolog på LKAB ser han chansen att ta sig an nya ut-maningar.

– LKAB är ett historiskt, intres-sant och strukturerat företag med många möjligheter, säger Sebas-tian Hobler, gruvgeolog för Leveä-niemi.

– KUJ, Kirunagruvan, och MUJ, gruvan i Malmberget, är förstås väldigt viktiga för LKAB men det blir dyrare ju längre ner brytning-en kommer. Därför är det viktigt att vi får igång fler gruvor och då gärna dagbrott. Vi prospekterare arbetar för att hitta fler gruvor så att gruvarbetarna har fortsatt arbete och LKAB kan fortsätta att växa med kunderna, säger Sebas-tian Hobler.

ULRIKA WESTERBERG

sebastian Hobler, geolog på LKAB sedan 1 april 2012. sebastian kommer närmast från polaris Metals i perth, Australien, där han tjänstgjort som geolog. Geolog för Leveäniemi.

ivar van der stijl, geolog på LKAB sedan 14 maj 2012. Ivar har tidigare arbetat hos sydvaranger Gruve As i Norge samt Ironbark zinc Ltd och Angel Mining Ltd på Grönland. Ivar kommer närmast från Luleå universitet och har en mastersutbildning inom malmgeologi och prospektering. Geolog för Mertainen och Lappmalmen.

Céline Debras, geolog på LKAB sedan 1 maj 2012. Céline kommer närmast från samma befattning hos LKAB Berg & Betong. Geolog för Gruvberget och Tuolluvaara.

1

2

3

4

56

7

8

1 Avgaserna från pelletsproduktio-nen leds till reaktorn. Gaserna inne-håller försurande ämnen som svavel-dioxid, väteflourid och väteklorid.

2 Släckt kalk och vatten blandas tillkalkmjölk och pumpas upp till toppen på reaktorn.

3 Kalkmjölken fördelas ut till dysor som är placerade i gasinloppen till reaktorn.

4 Vattnet förångas och sänker temperaturen på gasen. Kalken reagerar med de försurande gaserna och bildar fasta föreningar.

5 Fasta partiklar bildas i form av kalciumsulfit, kalciumklorid och kalicumfluorid.

6 Slutprodukten avskiljs från gasen med hjälp av ett textilfilter.

7 Två fläktar drar gasen från sinter-maskinen och genom gasreningen.

8 Gasen är renad till mer än 90 procent.

kalk-mjölk

processgas

LKAB investerar miljarder i rening av rökgaser

LKAB. LKAB har världens klimatsmartaste pelletstill-verkning. Nu tar man dess-utom ledningen i branschen när det gäller rökgasrening och stoftutsläpp. Just nu byggs en stor anläggning för rening av rökgaserna vid Bandugnsverket, BUV, i Malmberget.

Samtidigt byggs ett elektrofil-ter för stoftrening. Vid Malm-bergets andra pelletsverk, MK3, kompletteras rökgasreningen så att verket uppfyller nya, hårdare miljökrav. LKAB:s sty-relse har dessutom beslutat bygga stoftrening vid Svap-pavaara kulsinterverk. Totalt satsar LKAB över 1,5 miljarder kronor den närmaste tiden på rökgasrening vid tre av före-tagets sex pelletsverk. LKAB:s tre pelletsverk i Kiruna har re-dan rökgasrening.

– Vi bygger en stor anlägg-ning vid BUV där avgaserna från pelletstillverkningen re-nas från stoft och försurande ämnen. Mest dominerande är det stora reaktortornet på 53 meter där en viktig del av processen sker. Ett stoftfilter och en ny skorsten på 70 me-ter byggs också, säger Jimmie Widing, projektledare.

– Bygget genomförs under pågående full produktion. När hela anläggningen är klar i vår växlas den nya anläggningen in under det planerade under-hållsstoppet i maj. Det blir en stor utmaning, säger Jimmie Widing.

– Rökgasreningen tar bort

en väsentlig del av försurande ämnen från våra rökgaser i Malmberget. Det är inget stort problem lokalt eller regionalt idag, men bidrar till att mins-ka belastningen av försurande ämnen. Nu får vi en komplett rening på anläggningarna i Malmberget med högsta stan-dard, säger Anders Lundkvist, miljöchef på LKAB.

Bygget av den nya reningsan-läggningen vid Bandugnsver-ket startade i vintras. I somras restes reaktortornet. I höst

har två nya rökgasfläktar in-stallerats och stålkonstruktio-nen till filteranläggningen har uppförts.

– Bygget har gått otroligt bra hittills, säger Jon Nord-mark, projekteringsledare.

LKAB möter strängare miljö-krav än konkurrenterna, ef-tersom ambitionerna inom EU är högre och vi är ensamma i EU om att göra pellets i stor skala, säger Anders Lundkvist.

Joakim Bengtsson, forsk-ningsingenjör, har jobbat med

förstudie och dimensionering av anläggningen, och att den svarar mot LKAB:s speciella krav:

– Reningsprincipen bygger på att vi ”duschar” avgaserna med kalkmjölk. Kalken bin-der de sura ämnena. Resulta-tet blir vattenånga och fasta partiklar av kalkföreningar som skiljs av i stoftfiltret. Re-ningen blir mer än 90-procen-tig, säger han.

MAURITz MAGNUSSON

Den nya aläggningen för re-ning av rökgaser reser sig vid Bandugnsverket i Malmber-get, en viktig del av LkaB:s miljösatsning på 1,5 miljarder kronor. Foto: MAuRITz MAGNussoN

så renar LkaB avgaserna. Grafik: GuNVoR EKsTRÖM

jon nordmark och jimmie Widing: ’’Vi fokuserar hårt på miljö och säkerhet.’’

TYsKLAND

GRÖN

LAND

FRANKRIKE

18

kiruna kommun tycker samarbetet fungerar braKIRUNA. I en artikel i Norrbottens-Kuriren framställdes försening-ar i stadsomvandlingen i Kiruna som LKAB:s fel. Men det håller man inte med om på Kiruna kommun.

– Nej, det stämmer inte, däremot har vi en snäv tidsplan som krä-ver att vi samarbetar aktivt, säger Lisbeth Nilsson, ledare för projekt 2030 på kommunen.

I artikeln från 8 oktober be-skrivs situationen som att kom-munen väntar på LKAB i proces-serna om samhällsomvandlingen.Finns det förseningar som beror på att LKAB inte lämnat rätt informa-tion i tid?

– Nej, det finns det inte. Vi har förstås en snäv tidsplan som blivit snävare av att områden i centrum påverkas snabbare, och där är det ju LKAB som håller i taktpinnen

exempelvis vad gäller fastighets-köp, säger Lisbeth Nilsson.Vad skulle underlätta processerna för kommunen?

– Att vi båda förstår varandras situation ännu bättre. Jag tycker att det har blivit en ökad förstå-else mellan oss och LKAB och att vi jobbar aktivt tillsammans. Vi på kommunen gör allt vi kan för att snabba på processerna.

Inte heller kommunens plan-

chef, Mary Rosenfors, tycker att det finns förseningar som orsa-kats av att LKAB inte lämnat in-formation.

– Men det finns förstås mycket som måste lösas för det fortsatta arbetet, till exempel hur stor näs-ta etapp av Gruvstadsparken ska bli, säger hon.Hur går det med detaljplanearbe-tet för Luossavaara, där LKAB vill bygga 150 lägenheter?

– Där väntar vi på yttranden från länsstyrelsen och Trafikverket. När de kommit in ska yttrandena värderas och i bästa fall kan en ny detaljplan vara klar första kvartalet 2013. Om det finns synpunkter som måste klarläg-gas kan det förstås ta längre tid, säger Mary Rosenfors.

ANDERS LINDBERG

Måndag 8 oktober 20124 | Norrbottens-Kuriren

• • • •

Nyhetschefer:Malin Öhrlund 0920/26 29 09 • malin.ohrlund@kuriren.comLars-Henrik Andersson 0920/26 29 04 • lars-henrik.andersson@kuriren.comSMS och MMS: 0730/120 800 Fax: 0920/26 29 53nyheter redaktionen

@kuriren.com

Kiruna

Förra hösten beslutadekommunfullmäktige attnya centrum ska place-ras enligt nordostalter-nativet, det vill säga viddet gamla TGA-området,mellan kyrkogården ochTuolluvaara.Nu börjar tiden bli

knapp, trots att man harhaft gott om tid på sigatt planera.

Även om det är nio år sedankommunen fick reda på attstaden måste flyttas återstårfortfarande mycket arbete. Inuläget är varken översikts-planer, detaljplaner ellermil-jökonsekvensbeskrivningargjorda för området, ett arbetesom inte är gjort i en hand-vändning.Dessutom pågår en arki-

tekttävling, där resultatet skapresenteras i februari.Innan dess påbörjas inte

något arbete med detaljpla-nerna.–Visst hade vi haft en bätt-

re planeringshorisont om vihade vetat om saker väldigtlångt frammendet har vi intevetat. Mycket har att göramedLKABeftersomdet är desom informerar oss om hurfort vi måste gå fram, sägerLisbeth Nilsson som lederkommunens projekt 2030.

Intensivt arbeteI nuläget tror hon dock inteatt kommunen skulle kunnaarbeta snabbare eftersomde-ras tidsplannuhar förkortatsav LKAB:s besked om fram-flyttade deformationsprog-noser.–Det nya stadshuset ska

finnas på plats om ganskaprecis fyra år, 2016, men detär klart att vi får jobba inten-sivare med att få fram planeroch annat för allt som ska av-vecklas i en lite snabbaretakt. Här är det också så attdet är LKAB somhar taktpin-nen, säger Lisbeth Nilssonoch fortsätter:–Visst är det en utmaning

att fixa alla de här bitarna un-der den här korta tiden. Manfår nog varamedvetenomattsaker och ting tar längre tidän vad man har förutsettidag.

FörseningarÄven om kommunen menaratt man väntar på LKAB såkan det finnas annat som gör

att byggstarten kan försenasytterligare.Nyligen slutade stadsarki-

tekten som också varit densom lett arbetet med stads-flytten, något som väntas bi-dra med fler förseningar.En annan del som kan

innebära besvär i arbetetmed att ta fram en så kalladmiljökonsekvensbeskriv-ning är föroreningar imarkendärman planerar för den nyastadskärnan. Det ska görasbåde enöversiktsplan och endetaljplan för den nya stads-kärnan.För båda krävs en miljö-

konsekvensbeskrivning.–Det ska vara att man hit-

tar markföroreningar somgör att man måste ta tag idemochdå kan enbyggstart,åtminstone i delar av områ-det, skjutas litegrann framåt,säger Mary Rosenfors, plan-chef på Kiruna kommun.

Mattias Forsbergmattias.forsberg@kuriren.com

0980/831 25

Stadsflytten | Tunga planarbeten återstår innan flytten kan dra igång på allvar

Tidsplanenriskerar

FÖRSENINGAR. Det återstår såväl översiktsplan, detaljplaner som flera miljökonsekvensbeskrivningar innan byggnationerna i Kirunas

BRÅTTOM. Inom bara fem till sju år beräknas sprickorna nå Kirunas nuvarande centrum och dåmåste flytten vara igång. Foto: mattias Forsberg

FÖRSENAS.Lisbeth Nils-son leder pro-jektet 2030och hon trorinte att kom-munen kanarbeta fortareän vad mangör nu.

TIDSBRIST.Mary Rosen-fors, planchefpå Kirunakommun,medger attdet är väldigtkort om tidatt hinna medallt.

MångaKirunaborbörjar tröttna på attintemycket händermed stadsflytten.Vi ställde tre frågortill tre Kirunabor påstan.1. Har politiker­na involveratKirunabornatillräckligt?2. Räckertiden till?3. Vad tycker duomnordost­alternativet?Tisdag: Flyget kan fåproblem

Måndag 8 oktober 2012 Norrbottens-Kuriren | 5

• • • •

webb | www.kuriren.nuWebbredaktörer: Pia Hörtin 0920/26 29 71Mikael Leijon 0920/26 29 03 • Marianne Westin 0920/26 29 72webredaktionen@kuriren.com

Tipsa och vinnTagit en aktuell nyhetsbild? Då kan duvarje månad vinna en kameramobil.Skicka SMS eller MMS till 0730-120 800

att spricka

nya centrum på gamla TGA-området kan påbörjas. Foto: thomas NyluNd / KiruNa KommuN

Karl Enar Hansson, pensionär,Kiruna1. – Det har gått långsamt att beslutahur staden ska flyttas och det har varitfram och tillbaka i ett antal år. I storthar det fungerat bra.2. – Det tror jag. Jag har fått uppfatt­ningen att de är i full gång och att detär bra fart på beslutandet.3. – Det tyckte jag från början var bäst.Det är bäst med plats och mindredamm så det som byggs mot Tuollu­vaara kommer att bli mycket trevligt.

Emelie Nyberg, säljare, Kiruna1. – Nja, jag vet inte för man vet inte såmycket om den och vad som kommeratt ske eller när det kommer att ske.2. – Det får man i alla fall hoppas så attalla får någonstans att bo. Man måstefå en ny lägenhet utan att det kostarför mycket.3. – Det finns säkert malm där ocksåså då kanske man måste flytta stadenigen. Egentligen borde man ha flyttatdet längre bort.

Tommy Petersen, fastighetsskö-tare, Kiruna1. – Nej, alldeles för lite. Det är bara paj­kastning på kommunkontoret och jagtycker att allt vad gäller hur stadsflyt­ten har skötts är en ren skandal.2. – Inte med dagens tempo. Vi skulleha flyttat staden innan sprickorna ärangränsande.3. – Det är bättre än nordväst, förvarför ska man flytta staden dit nor­danvinden blåser? Vi ska ta skydd avberget så jag är relativt nöjd.

på kuriren.nuMatprat uen.nurirpå ktatprMa

Bli fadder påplansverige.org/flicka

UTBILDA

VARJE FLICKA!

Boka tid på 020-355 355eller på www.rydsbilglas.se

Stenskott?

Laga Ditt stenskott från 0:- till 200:-beroende på försäkringsbolag

Torpslingan 150920-22 81 00Bangårdsgatan 40920-22 14 81 (fd Luleå Bilglas)

Rönnbäcks FiskLULEÅ 9/10 Kl 11.00 - 17.00

Officeparkeringen Midgårdsv. 9 mitt emot Coop arenawww.ronnbacksfisk.se

Larssons glas AB –Partner i Samglas

STENSKOTT?Vi lagar ditt Stenskott!

fr.0:-självrisk

Luleå 0920-21 18 76 • Övertorneå 0927-104 80

DROP IN!

Norde

aBan

kAB

(pub

l)

Gör det möjligt

LuleåKöpmangatan 380771-22 44 88nordea.se

OK Norrbotten

RÄNTA PÅ OK SPARKONTOFR O M DEN 8 OKT 2012

2,50%På saldon större än 100.000 kronor

2,00%På saldon mellan 10.000 kronor och 100.000 kronor

1,00%På saldon mellan 3.000 kronor och 10.000 kronor

0,50%På saldon upp till 3.000 kronor

När en beloppsgräns överskrids beräknas denhögre räntan på hela det sparade beloppet.

KIRUNA. I juni utökade LKAB Berg & Betong sin maskinpark med en ny sprutrigg. Den nya sprutriggen är en AMV6400L.

Maskinen har en ny typ av pump som ger ett jämnare flöde av sprutbetong. Det är den första av LKAB Berg & Betongs sprutriggar som är utrustad med en Bever Win 3D Profiler, ett skanningssystem som mäter tjockleken på betongsprutningen. Skannern är monterad på sprutriggen och manövreras av operatören.

– Med hjälp av detta system har vi bättre kontroll på bergförstärk-ningen och höjer kvaliteten på utfört arbetet. Säker-heten stärks då skannern indikerar vilka områden som inte blivit tillräckligt tjockt belagda utan behöver ytterligare lager betong, säger Niclas Hedin, sektionschef.

JOHANNA FOGMAN

ny sprutrigg med skanningsfunktion

Foto: FREDRIC ALM

6 LKAB FRAMTID NR 6 • 2012 7LKAB FRAMTID NR 6 • 2012NYHETER

Fåren tackar för sig!KIRUNA. De tio får som har jobbat i Gruv-stadparken i Kiruna har nu lämnat sitt sommarjobb.

– Fåren har varit en succé. I snitt har jag haft 50 besökare per dag, berättar Eva Fjällborg, Kuttainen fårförening, som skött om fåren under sommaren.

Många förskolor har passat på att lära sig mer om får. På bilden knyter barnen på Förskolan Fjällbjörken kontakt med fåren. Efter att ha klappat djuren avslu-tade de dagen med picknick i Gruvstads-parken. YLVA SIEVERTSSON

Populärt besöksmål. Foto: YLVA sIEVERTssoN

MALMBERGET. Ingrid Lundberg är en pigg dam i Malmberget som älskar blommor. Hon gläds och njuter av blomste-rarrangemanget som LKAB:s projekt ”Ett snyggare Malm-berget” bekostat utanför Ingrids port på äldreboendet Lövberga.

– Åh, det är så fina blom-mor, säger Ingrid Lundberg.

Blommorna skänker glädje i Malmberget

ingrid Lundberg är glad och tacksam för blommorna utan-för hennes port i Malmberget. Foto: MARITHA MossBERG

Hon har bott i Malmberget i drygt 70 år. Efter många år i eget hus flyttade hon för några år sedan till en lägen-het på äldreboendet.

– Det känns nästan som att ha kommit till himmelriket att bo här.

– Här finns allt och det är en jättefin lägenhet, utbrister hon.

På hennes balkong prunkar också blommorna.

– Men de blommorna har jag betalat själv så klart, påpe-kar hon.

Ingrid Lundberg har tagit initiativet till att hon och de andra hyresgästerna i samma portuppgång får glädjas åt blommorna.

Sedan sommaren 2009 har

LKAB drivit projektet ”Ett snyggare Malmberget” för att skapa ett attraktivare och trivsammare samhälle. Under somrarna arbetas det med blomsterplanteringar, slyröj-ning, gräsklippning med mera. Vinterhalvåret pyntas det med många ljusslingor som lyser upp i mörkret.

MARITHA MOSSBERG

LKAB Fritid jubilerarMALMBERGET. LKAB Fritid i Malmberget fyller 40 år. Detta firades med en familje-dag för LKAB:s alla anställda och pensio-närer på Malmbergets idrottsplats där närmare 500 personer deltog.

Det bjöds på hamburgare, fika, och pre-senter till alla barn, hoppborg och gunga samt tipspromenad. Familjedagen avslu-tades med fotbollsmatchen mellan GMFF och Övertorneå.

– Vi har saknat familjedagarna. Trevligt att traditionen återupptas igen, säger Da-niel Petterson och får medhåll av sambon Åsa Wilén och dottern Ebba.

MARITHA MOSSBERG

trivdes på familjedagen. Foto: MARITHA MossBERG

spotpris kan förklaras som det pris per ton en last järnmalm (sinterfines) kostar senaste handelsda-gen i den sjöburna järnmalmshandeln som står utanför långtidskontrakt.

VolatilitetVolatilitet beskriver kraftiga prisvaria-tioner hos aktier och andra finansiella tillgångar.

LKAB. Stålmarknaden har det tufft i hela världen, särskilt i Europa och Kina. Efterfrågan på stålprodukter är lägre än utbudet. Det pressar priserna och stålbolagens lönsamhet till smärtgränsen.

– Vi har besökt våra kinesiska kunder som bekräftar hur tungt det går, samtidigt som de ändå hämtar några båtar av LKAB, sä-ger LKAB:s marknads- och logis-tikdirektör Markus Petäjäniemi.

Även LKAB:s största kund SSAB har det tufft. Produktion med re-ducerad fart i över ett år har lett till att SSAB nu går ut och vinst-varnar när orderingången försäm-rats ytterligare.

– LKAB har fått hitta ny avsätt-ning för de produkter som SSAB inte tar. Det har vi så här långt lyckats med men utskeppning från Luleå till områden utanför närregionen ökar fraktkostna-derna och påverkar LKAB:s lön-samhet negativt. Utökade tåg-transporter till Narvik begränsas av kapaciteten på Malmbanan-Ofotbanen, säger Markus Petäjä-niemi.

Tillväxten i Kina har minskat, bostadsbyggandet likaså och stor överkapacitet på stål råder. Kina är en kombinerad marknads- och planekonomi. Utbygganden av stålverk har fortsatt enligt nuva-

Fakta

tillväxten i kina har minskat,bostads-

byggandet likaså ochstor över-kapacitet

på stål råder

efterfrågan svag i stålindustrin

LKAB:s kunder finns över hela världen. Läs mer här. www.lkab.com/kunder

rande femårsplan trots att efter-frågan gått ner. Stålkapaciteten bedöms ligga på en nivå runt 900 miljoner ton per år och efterfrå-gan för närvarande på cirka 700 miljoner ton i år. Detta pressar stålpriserna i hela världen och nu står mångas hopp till de sti-mulanspaket för ny infrastruktur som förväntas ge effekt under nästa år.

Situationen på järnmalmsmark-naden med lägre och ojämn efter-frågan från stålbolagen leder till att spotpriserna på järnmalms-marknaden varierar från dag till dag, ibland kraftigt. Detta kallas volatilitet.

– För LKAB är det en märklig si-tuation. Prisbilden på järnmalms-produkterna styrs i huvudsak från Kina samtidigt som merparten av produkterna säljs till Europa och Mellanöstern. Den så kallade vo-latila marknaden har kommit för att stanna och det måste LKAB helt enkelt anpassa sig till, säger Markus Petäjäniemi.

I grunden är det den snabba efter-frågeminskningen på den fysiska handeln både för stål och järn-malm som får spotpriserna att falla, men det kan också förklaras av att finansmarknaden genom ”pappershandeln” kommit in i järnmalmsbranschen.

– Nu påverkar marknadens

förväntningar prisbilden för sinterfinesprodukter. Detta på - verkar i sin tur pelletspriset till viss del. Spotprisernas nivå är väg-ledande för världsmarknadspriset men de dagliga variationerna på-verkar inte LKAB:s handel som just nu sker på långtidskontrakt och primärt med pelletsproduk-ter där prisvariationen jämnas ut över tid, säger Markus Petäjäniemi.

LKAB får sälja allt som går att producera, hur går det ihop med rapporter vi får från omvärlden om lågkonjunktur?

– LKAB har tack vare sitt rykte som långsiktig kvalitetsleveran-tör och många starka uthålliga kunder drabbats mindre än kon-kurrenterna så här långt. Det är inte givet att detta fortsätter och därför måste LKAB hela tiden vara på tå och parera för olika händel-ser på marknaden. Konkurrensen har hårdnat och vi känner av en aggressivare prissättning, fram-förallt i Asien och Mellanöstern. Att behålla leveransvolymerna är prioritet ett och kraven på flexibi-litet i alla led ökar.

Vad gör LKAB för att inte förlora marknadsandelar i det här läget?

– LKAB har en grundläggande marknadsstrategi som vi följer, både på kort och lång sikt. Det handlar om att erbjuda mervär-den, styra om volymer till mark-nader som går bättre än andra men främst genom att ha en tät dialog med kunderna och att LKAB i möjligaste mån anpassar sig till kundernas förväntningar, säger Markus Petäjäniemi.

KAJSA LINDMARK

Dystra nyheter om stålbranschen.Bättre med jämställdhetKIRUNA. Jämställdhet är viktigt för utveck-lingen av ett samhälle eller ett företag, det menar Lena Abrahamsson, professor i arbetsvetenskap vid LTU fast.

Onsdagen den 3 oktober deltog hon i en konferens i Kirunas Folkets hus där ämnet var just jämställdhet inom ramen för visionsarbetet Kiruna 2.0. Hon redo-visade fakta som visade att jämställda organisationer fungerar bättre än ojämn-ställda i själva funktionen och noterade en trend att gruvnäringen intresserar sig allt mer för att rekrytera kvinnor:

– Jag tolkar det som ett tecken på att det ställs högre krav på att det ska bli mer jämställdhet i gruvorna, säger Abra-hamsson till NSD. RONNY OLOVSSON

ruben r Puentedura ska inspirera 200 lärare att utveckla det digitala lärandet. Foto: Erik Abel/scanpix

Lapplands Gymnasium är ett gymnasieförbund bestående avgymnasieskolorna i Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och pajala. Gymnasie-förbundet ingår i Lapplands kommu-nalförbund (LKF) och har en egen nämnd.

Digitalt lärande ska lyfta skolanKIRUNA. LKAB Akademi sam-lar 200 lärare, deras rektorer och skolchefer till konferens för att utveckla Lapplands gymnasiums digitala lärande. – Amerikanske experten Ruben R Puentedura som är världsledande i ämnet kom-mer att föreläsa och inspire-ra oss, säger en glad Bert-Olov Ström, gymnasiechef, Lapplands gymnasium.

En skolkonferens modell stör-re kommer den 29 oktober att samla över 200 lärare, deras rektorer och skolchefer tillhö-rande Lapplands gymnasium från Kiruna, Gällivare, Pajala och Jokkmokk i Kiruna Fol-kets hus.

På scenen står en av värl-dens främsta experter på digi-

talt lärande, Ruben R Puente-dura, influgen från USA.

– Han var tidigt ute med att digitalisera lärandet och han har varit ledande i den utveck-ling vi har sett de senaste åren. Så det är en riktigt spännande kunskapskälla för oss, säger Bert-Olov Ström, gymnasie-chef, Lapplands gymnasium.

Puenteduras tes om hur di-gitaliseringen påverkar läran-det bygger på fyra steg, från att ersätta skrivmaskinen som verktyg till att helt omdefi-niera kunskapsinhämtningen och processen i att dela och utveckla kunskap.

Deltagarna på konferensen får även höra pedagogikpro-fessor Tomas Kroksmark, skol-

forskaren Trevor Dolan och hjärnforskaren Rolf Ekman.

– Våra lärare får höra före-läsningar på högsta internatio-nella nivå, det hade inte varit möjligt utan LKAB Akademis medverkan. Det här hoppas vi ska ge en väldig skjuts för vår pedagogiska kompetens. Inspirera. Vi följer också upp hur vi ska omhänderta det nya vi lärt oss på bästa sätt i verksamheten, säger Ström och tillägger:

– Vi får ta del av det senaste inom det digitala lärandet och det är viktigt för oss att kunna rusta eleverna för den framtid de kommer att möta. För mor-gondagens arbetsliv.

RONNY OLOVSSON

Fakta

Läs mer på www.lappland.se

och på www.lkab.com/

Karriar/studerande/LKAB-Akademi

LKAB bryter och förädlar Norrbottens unika järnmalm för den globala stål-marknaden. Koncernen omsätter 30 miljarder kronor per år och rymmer även industrimineraler, borrsystem, tågtransporter, berg- och verkstads-tjänster, sprängmedel och fastighetsbolag. LKAB har drygt 4 000 anställda i 14 länder. Tillsammans gör vi världens mest klimatsmarta järnmalms-produkt, LKAB Green Pellets. www.lkab.com

Goda utsikter INOM

möjligheternas LKAB

8 LKAB FRAMTID NR 6 • 2012 9LKAB FRAMTID NR 6 • 2012

REPORTAGE 10 300 jobbansökningar har hittils i år registrerats på LKAB. Av dessa har 261 anställts.

Bärgningsarbetena vid det sjunkna fartyget har stort fokus på miljöhänsyn. Foto: pETER JoHANssoN, WAssARA

svensk gruvteknik bärgar Costa Concordia

32 av de 4 200 passagerarna dog i haveriet när kryss-ningsfartyget Costa Con-

cordia gick på grund och kantrade i vintras. Nu ska det 54 000 ton tunga vraket bärgas för att sedan skrotas. Ett grannlaga arbete då den marina miljön i området är mycket känslig och stort fokus ligger på att just minimera miljö-påverkan.

Villkor som varit gynnsamma för LKAB:s dotterbolag LKAB Was-sara. Deras borrteknik som base-ras på högtrycksvatten, inte luft,

I T A L I E N

Costa Concordia

1. Fartyget säkras fast i de tio fundamenten.

2. En plattform byggs.

3. En stor flytkudde av plåt fylld med vatten fästs på ena sidan av båten.

1. Fartyget reses upp på plattformen.

2. En flytkudde monteras på andra sidan.

1. Flytkuddarna fylls med luft och fartyget kan bogseras iväg.

1 11

2

2

3

Längd: 290 meterBredd: 35,5 meterHöjd: 31 meterVikt: 114 000 ton

Togs i bruk: 2006Antal passagerare: 3 200Antal i besättningen: 1 000Maxhastighet: 23,2 knop

Vikt: 170 kg

• Drivs av vattentryck (upp till 180 bar)• Används för borrning i områden som gruvor, prospektering, dammrenovering och anläggningsarbeten över hela världen.

Borrhammare av typen DTH

(Down-the-Hole)

Borrör i satser om 3x1,5 meter långa, skarvas till önskat borrdjup.

Borrkrona

Plattform

177

cm

Borrigg

FörankringHär används Wassara. Detta görs genom att man jämnar till den sluttande berggrunden, installerar ett fundament som man borrar (med Wassara) igenom och ner ca 15 meter i berggrunden. Därefter fästs dragstag som injekteras fast och förspännes.

Isola del GiglioHär ligger båten

SVENSKA GRAFIKBYRÅN

Peter johans-son, area Manager, LkaB Wassara.

Vattendriven borrhammare. Foto: FREDRIC ALM

STOCKHOLM. Bärgningen av kryssningsfartyget Costa Concordia beräknas kosta över två miljarder kronor. En central roll i bärgningen innehas av LKAB Wassaras borrhammare: ’’Vår vattendrivna borrteknik var av- görande, miljöaspekten gjorde att man valde oss’’ säger Stefan Swartling, marknadschef på LKAB Wassara’’.

har valts för att klara att borra för de förankringar som krävs för att kunna lyfta fartyget på rätt köl.

Peter Johansson, Area Manager, LKAB Wassara:

– Den sluttande berggrunden ska jämnas och tio fundament in-stalleras.

Man borrar sedan tolv hål ge-nom varje fundament och cirka 15 meter ner i berggrunden. Drags-tag monteras och injekteras fast i berget varefter vajrar fästs i farty-get som mothåll när man ska dra upp fartyget på rätt köl.

– Tack vare vår borrteknik sko-

nas bottenmiljön som är mycket känslig i området. Då LKAB Was-saras teknik inte använder olja riskerar vi inget utsläpp alls. Det är heller ingen risk att vi skadar marken då allt vattentryck för-brukas under borrningen.

Arbetet med att borra fast funda-menten och förankra vajrarna be-räknas ta upp till ett år och LKAB Wassaras borrhammare W150 och högtryckspump tar hand om samtliga 120 hål.

– Tekniken med högtrycksvat-ten togs fram av LKAB för att hitta

en effektivare borrteknik till gruv-brytningen på 80-talet. Då tekni-ken är vattendriven påverkas den inte alls av vatten i borrhålet eller omgivande mark. En annan för-del med vår teknik är den större precisionen som ger rakare hål. Tekniken är så banbrytande och radikal att den inte hade kunnat utvecklas av någon liten aktör, men för LKAB var det möjligt, sä-ger Johansson och tillägger:

– Vi upptäcker hela tiden nya användningsområden för den här tekniken.

RONNY OLOVSSON

Väggmålningar sätter ny färg på Malmberget

Maria Winbjörk. Foto: MARITHA MossBERG

MALMBERGET. Färgsprakande vägg- målningar, som ska föra tankar-na till vatten, fjärran länder och de fyra årstiderna, har invigts. Detta är en del i LKAB:s projekt, ”Ett snyggare Malmberget”. Tre konstnärer, Tord Pettersson, Maria Winbjörk och Elton Kore har jobbat under sommaren med målningarna.

– Min inspiration är från resor i bland annat Afrika och Asien

med sina fantastiska mosaikmål-ningar, säger Tord Pettersson från Malmberget.

Maria Winbjörk har gestaltat våren, sommaren, hösten och vintern med naturmotiv och hundslädsekipage.

– Jag har inspirerats av våra års-tider, säger Maria Winbjörk, från Gällivare och Luleå.

Elton Kore från Albanien kom till Malmberget förra sommaren

med en grupp konstnärer och har återvänt i år. En hel vägg av näckrosor i vatten är hans verk. Förra sommaren skapade han både dykare och sköldpadda i ett fiktivt hav. Uppkomsten till vägg-målningarna är konstnärspro-jektet ”Tomma rum” där en stor grupp konstnärer från olika delar av världen vistades i Malmberget under förra sommaren.

MARITHA MOSSBERG

jag hoppas att nomineringen förstärker bilden av LkaB som en attraktiv arbetsgivare inom it-världen. LKAB:s IT-CHEF (CIo), DANIEL BERGLuND, HAR GÅTT VIDARE TILL FINAL I CIo AWARDs 2012. VINNAREN pREsENTERAs DEN 6 DECEMBER.

Överklagat avtal mellan LkaB och Gällivare fortsätter att dröjaMALMBERGET. Det dröjer innan samarbetsavtalet mel-lan Gällivare kommun och LKAB vinner laga kraft. I och med att processen för avta-let överklagades så kan inte LKAB köpa några fastigheter enligt avtalets omfattning.– När avtalet är giltigt kan vi gå vidare med avvecklingen enligt samarbetsavtalet, säger Anders Furbeck, direktör för

samhällsomvandlingarna på LKAB.

Förvaltningsdomstolen som ska avgöra ärendet har som målsättning att kunna ta upp målet strax innan årsskiftet. Överklagningarna som har gjorts av ett antal privatperso-ner gäller själva processen för samarbetsavtalets tillkomst. Uppgörelsen är ett ramavtal och reglerar överenskommel-

sen mellan Gällivare kom-mun och LKAB.

– Avtalet kommer att inne-bära möjligheten att skapa ett attraktivt samhälle tillsam-mans med Gällivare kommun och med gemensamma rikt-linjer, säger Anders Furbeck.

Samarbetsavtalet innehåller fyra olika etapper som ska genomföras under de kom-mande 20 åren. Det är tid

som både LKAB och kommu-nen behöver för att ha goda förutsättningar att hinna med arbetet med de stora föränd-ringarna och omflyttning-arna. Varje etapp innebär så kallade genomförandeavtal, som ger svar på frågorna, när och hur. Innebörden är att ingen ska behöva vara nära granne med industristake-tet. Så kallade miljözoner

mellan industriområde och bebyggelse iordningställs. Det blir parkliknande områden med ytor där människor kan vistas. Första miljözonen blir Elevhemsområdet där 159 villor har rivits, på platsen planeras pulkbacke och skate-boardpark.

Gruvdriften berör inte östra Malmberget under överskåd-lig tid. MARITHA MOSSBERG

10 LKAB FRAMTID NR 6 • 2012 11LKAB FRAMTID NR 6 • 2012

VaD: spårnivån på den nya huvudnivån i Kiruna börjar få liv. Hittills har två nya förarlösa lok levererats av totalt nio stycken.

VarFÖr: De nya loken ska dra 21 vagnar var med totalvikt på hela tågsättet upp till 1 600 ton. Den nya spårnivån har normalspårvidd, alltså samma som järnväg ovan jord. Detta för att öka kapaciteten och hålla nere kostnaderna för underhåll. Därför byts hela systemet ut i stället för att fortsätta med den smalare spårvidden och flytta ner utrustning från den nuvarande huvud- nivån 1045.

FOtO: FREDRIC ALM teXt: ANDERs LINDBERG

nya lok på nivå 1365BILDEN

NYHETER

skicka in din bästa bild av Malmfälten!stina.andersson@lkab.com

Bilbälte är bra – när det användsKIRUNA. – Du känner verkligen vilken nytta du har av säkerhetsbältet – och då rör sig krockstolen ändå bara i 7 km/h, säger Jan Carlsten, trafikansvarig i KUJ (Kiruna underjordsgruva).

I slutet av september kunde LKAB:s medarbetare krocka och volta under kontrollerade former. Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) och en av LKAB:s trafikgrupper fanns på plats i Kirunagruvan med en volt-bil och en krockstol.

– Det ger en tankeställare, sa Mikael Bohm efter att ha provat voltbilen.

TINA BENSON

representanter för ntF, stig Carlsson och Benny Pihl samt Mikael Bohm, LkaB, framför voltbilen. Foto: JAN CARLsTEN

Leveäniemi- vatten

Kopparhalt: 7 mikrogram

per liter

kranvatten i uppsalaKopparhalt:

200 mikrogram per liter

nu är tömningen igång

Gränsvärdet för dricksvatten är 2 000 mikrogram koppar per liter.

SVAppAVAARA. Tömningen av dagbrottet Leveäniemi i Svappavaara är nu igång. Mer än 30 miljoner kubik-meter vatten ska pumpas bort för att möjliggöra gruv-brytning senast år 2015.

– Det är lika mycket vatten som ryms i 50 stycken Globen i Stockholm, men pumpning-en av vattnet är utformad så att ingen miljöpåverkan sker vid tömningen. Arbetet be-räknas ta två år, säger Peder Nensén, sektionschef tillväxt-projekt nya gruvor.

Det var i juli i år som LKAB beviljades tillstånd att tömma dagbrottet av länsstyrelsen i Norrbotten.

Leveäniemis dagbrott är 110 meter från toppen till bot-ten och beräknas innehålla 110 miljoner ton järnmalm. Dagbrottet är idag vattenfyllt och vattennivån har ett djup på cirka 95 meter. Innan man

kan börja bryta malm måste gruvan tömmas på vatten. En pumpanläggning med tillhö-rande rörsystem har anlagts.

– Vi anpassar pumpningen så att ingen påverkan ska ske på djur- och växtlivet i bäck-systemet. Det innebär att vi följer de naturliga vattenflö-dena som finns både i bäcken och i dagbrottet. Beroende på vattenflödet i bäcken pumpar vi därefter. På tre platser längs bäcksystemet kommer vi att mäta nivåer och flöden online och anpassar pumpningen ef-ter det, säger Peder Nensén.

Det kan maximalt pumpas ut en kubikmeter vatten per sekund och vattnet rinner ut i bäcken Liukattijokki, vidare till sjön Luongasjärvi och sedan ut i Torneälven. Redan om en månad kommer det att märkas en nivåskillnad, att vattnet har sjunkit cirka en meter.

– Det är fantastiskt. Jag var med de första svåra åren i bör-

jan av 80-talet då vi tvingades till stängning. Nu är pump-ningen igång och vi förbere-der för en återstart av gruvan. Cirkeln är sluten, säger Per-Erik Lindvall, direktör för tek-nik- och affärsutveckling.

I Leveäniemi dagbrott be-drevs gruvbrytning från 1964 fram till år 1982, då verksam-heten upphörde på grund av lågkonjunktur. Nu är det vat-tenfyllda Leveäniemi på väg att få nytt liv som en av tre nya gruvor som LKAB planerar att starta i det gamla gruvsam-hället Svappavaara senast år 2015. Målet är att öka LKAB:s produktion med 35 procent, till 35-40 miljoner ton järnmalms-produkter årligen, vilket även beräknas skapa 500 nya jobb.

– Jag hoppas att vi ska kun-na starta gruvbrytning under första kvartalet 2015 och vara uppe i full produktion 2016, säger Per-Erik Lindvall. JOHANNA FOGMAN

SVENSKA GRAFIKBYRÅN

Planeratdagbrott

Pumpstation

1 m2/sek

Pumpstationpå flotte

Flytande ledningovanpå ramper

LKAB:sindustribyggnader

ca. 95 meter

Vattenvolym som ska tömmasTotalt ska mer än 30 miljoner m3 vatten bort.500 m500 m

GruvbergetGruvberget

SVAPPAVAARA

Liuk

atijo

kkLi

ukat

ijokk

Pumpstationer

Självfallsledning

Högsta punkt/luftintag

Tansaarijokki

Cirka 50 globen

se bilder från tömningen

på www.lkab.com/Leveaniemitomning

LKAB. Resultatet av den mångfaldsutredning som gjorts bland medarbetarna i LKAB visar att det skett en positiv utveckling i mångfaldsfrågorna. Utredningen inleddes med att kartlägga nuläget och mynnade i gemensamma diskussioner om bland annat sexuell läggning, etnisk bakgrund, religion och kvinnosyn.

För LKAB som har ett stort rekryteringsbehov gäller det att kunna attrahera arbetskraft på bred front vilket i sin tur ställer nya krav på bland annat kultur och re-kryteringsprocesser. LKAB ska vara en attraktiv arbetsgi-vare för alla.

ULRIKA WESTERBERG

Mångfald skapar utveckling

12 LKAB FRAMTID NR 6 • 2012 13LKAB FRAMTID NR 6 • 2012

Vi är utvalda. Jo, det stämmer att Kiruna är en av fem destinationer som valts ut till en nationell satsning kring hållbar destinationsutveckling. Målet är att skapa fler internationellt konkurrenskraftiga resmål där det

gäller att utveckla vår innovationsförmåga för att dels höja kvalitén i upplevelserna vi erbjuder och dels skapa förutsättningar för fler entreprenörer att utvecklas. Och det i sig ska göra att vår bransch på sikt fördubblar sin omsättning nationellt till 2020.

40 destinationer sökte, vi och Bohuslän, Stock-holms skärgård, Vimmerby och Åre valdes ut.

Skälet? Vi har redan internationellt etablerade reseanledningar som Icehotel, norrsken och vildmark. Vi har också nu framåt tydliga fo-kusområden att satsa på för att lyfta fler aktörer. Och potentialen i en satsning på rymdturism kittlar förstås också. I det fallet är inte ens "the sky the limit".

För Kiruna Lappland är målet definitivt att stärka besöksnäring-ens roll som basnäring i Kiruna och Norrbotten, att lyfta besöksnäringen som en framgångsfaktor för regional utveckling och tillväxt och tydliggöra vilka effekter vår bransch skapar för regionens attrakti-vitet. Inte bara för resenärer, utan även för investe-rare och beslutfattare i och kring näringslivet både nationellt och internationellt.

Vår regionala attraktivitet gagnar oss alla. Och därför måste vi samverka för att utvecklas och växa.

Vi har en utmaning i att skapa en dynamisk arbetsmarknad där mångfald och utvecklingsmöj-ligheter kan locka fler unga talanger att satsa på att bo och verka här i vårt län. Att kunna erbjuda

’’Vi måste lyfta oss till absolut världsklass’’stimulerande arbeten av vitt skiljande slag för att bredda och berika möjligheterna för fler att infria sina drömmar här.

För att nå slutmålet har vi satt upp ett antal delmål.1. Tillgängliga och attraktiva Kiruna.2. Kiruna Science City – en världsdestination året om med besök till bland annat gruv-, rymd- och forskningsverksamhet.3. Samverkan Akademi och besöksnäring.4. Långsiktig finansiering.

För den första punkten är självklart goda flyg- och tågförbindelser en grundbult. Och här har närings-livet i Kiruna samlats kring en kommunikations-fond för att bygga långsiktiga förutsättningar för fler transportörer att etablera sig. Vi är beroende av både fler och stabilare kommunikationer. Det måste bli enklare för gästen att besöka oss och resa mellan våra upplevelser. Fler måste få möjligheten, för vi vet att när de väl besöker oss så skapar det i sig en merförsäljning.

Den 20 december startar direktflyg till Kiruna från Köpenhamn, torsdagar och söndagar, en i sanning spännande möjlighet som vi gemensamt måste förvalta. Vi måste alla nu höja kvalitén i vårt bemötande och i konkreta etableringar som ska möta de många nya nyfikna gästerna.

Vår målsättning kan inte vara någon annan än att lyfta oss till en destination av absolut världsklass.

Visst antar du också utmaningen!

satsning på rymdturism kitt-

lar förstås

Erica Mattsson,Vd Kiruna Lappland, destinationsorganisationen i Kiruna. Älskar vintern och skidåkning (alpin friåkning). Det bästa med Kiruna är att vintern kommer tidigt.

GÄSTKRÖNIKANPYSSEL & KRYSS

Gillar: Jag gillar kontrasten som Kiruna och swedish Lapland har att erbjuda från naturturism till rymd och gruva, för turis-ter, för de som vill bo och verkar häruppe.

Gillar inte: Även om det blir bättre och bättre blir jag så irriterad när Norrbotten framställs som en tärande region och att det hos många, kanske främst söderut, fortfarande är en uppfattning.

A

BC

D

E

F

G

LikheterDessa tvåteckningar har 6gemensammadetaljer.Kan du se de?

Lösningar :

labyrintTill vilken elefant tillhörblomman?

Var försiktig så att du inteväljer fel snabel!

DRASTRECK: 9 till 11och 3 till P.LIKHETER:stjärnan, huset,staketet, bokomslaget, glaset, blomman.IBITAR : bit C

i bitar!Det finns enpusselbit förmycket för attsätta ihopastronauten.Vilken?

drastreck:Rita två rakastreck innanförrutan. Streckenska träffa allaglasögonen meninte någon avbiljetterna.

©Bulls 447.

LÄS MER PÅ VÅR NYA WEBB WWW.LKAB.COM

A

BC

D

E

F

G

LikheterDessa tvåteckningar har 6gemensammadetaljer.Kan du se de?

Lösningar :

labyrintTill vilken elefant tillhörblomman?

Var försiktig så att du inteväljer fel snabel!

DRASTRECK: 9 till 11och 3 till P.LIKHETER:stjärnan, huset,staketet, bokomslaget, glaset, blomman.IBITAR : bit C

i bitar!Det finns enpusselbit förmycket för attsätta ihopastronauten.Vilken?

drastreck:Rita två rakastreck innanförrutan. Streckenska träffa allaglasögonen meninte någon avbiljetterna.

Tävla & vinn en ficklampa!I detta nummer kan ni, bland annat, läsa om hur digitalt lärande ska lyfta Laplands gymnasium, om den hårda prispress som just nu skakar stålindustrin och om hur svensk gruvteknik från LKAB Wassara får en central roll under bärgningen av en jättekryssare. Dessutom bjuds det på pyssel, tävlingar och kryss.

Rätt svar från förra numret var: X, 2, X, 2 och 1. Vi grattar Kicki Eriksson som vinner LKAB-ryggsäcken.

svarar gör du på www.lkab.com/

tavling

14 LKAB FRAMTID NR 6 • 2012 15LKAB FRAMTID NR 6 • 2012

JUST NU

forntid 1964: Försök i Malmberget med jugoslavisk malm framtid Det händer i Malmfälten under okt–nov

Kungligt besök på LKAB-gymnasietTorsdagen den 20 september besökte prins Daniel LKAB. Besöket inleddes på forskningscentret i Malmberget och avslutades på fredagen i Kiruna hos eleverna på LKAB-gymnasiet.

63 procent mer malm per tåg. Det blir konse-kvensen av de nya starkare malmvagnarna från Kockums Industrier AB.

13/10: Folkets hus Kiruna, Metropolitan Opera ”Kärleks-drycken.14/10: Nordan Malmberget, teater ”Vad skådar mitt norra öga”.16/10: Folkets Hus Kiruna, teater ”Vad skådar mitt norra öga”16-17/10: LKAB deltar på dialogmöte om den natio-

nella mineralstrategin med näringsminister Annie Lööf i Uppsala.t.o.m. 20/10: Kiruna Stads-hus, Konstutställning, Britta Marakatt Labba.25/10: LKAB presente- rar delårsrapport för tredje kvartalet på presskonferens i Stockholm.

30-31/10: Näringslivsbolagen i Narvik, Kiruna och Gällivare arrangerar för första gången ”East-West Arena” en mötes-plats för fler affärsmöjlighe-ter i Malmfälten. Konferensen sker i Narvik men kommer att flytta mellan orterna varje år. Läs mer på http://www.futurum.no/

31/10: Nordan Malmberget, teater ”Imitera”.8/11: Förhandling i Mark och Miljödomstolen om nytt till- stånd för Gruvberget, Svap-pavaara. 17/11: Gällivare ”Tomtarnas Vinterspel 2012”.23/11, Kiruna kyrka, konsert ”Magnus Carlsson – Änglarnas tid”.

24-25/11: Gällivare ”FIS Cross Country World Cup”. 27 /11 Gällivare Museum “Konstklubben Utställning”.

Fråga LKAB

Lotta Fogde,kommunikations-direktör, LKAB

”Det hör inte till vardaglighe-terna att LKAB i Malmberget står som mottagare av järnmalm från andra länder. Men härom dagen dök fyra jugoslaviska järnvägs-vagnar upp i Malmberget, inne-hållande 80 ton järnmalm från Ljubija i närheten av Sarajevo. Nu är det absolut inte frågan om att LKAB skall börja import av ju-goslavisk järnmalm. Nej, anled-

ningen till att det för en gångs skull gått lastade malmvagnar norröver är helt enkelt den att LKAB skall göra vissa anriknings- och sintringsförsök med Ljubija-malmen. Någon sådan möjlighet finns inte i Jugoslavien – helt enkelt därför att man där saknar anriknings- och kulsinterverk.”

Ur LKAB:s personaltidning SKIP, nr 7 1964

På en tom och ödslig ban-gård i Malm-berget står de jugoslaviska vagnarna och väntar på att köras till Vitåfors.Foto: GuNNAR ERIKssoN

Gustav Wikström och erik Chu, elever från LkaB-gymnasiet i kiruna, träffade prins Daniel.

Finansmarknadsminister Peter norman besökte LkaB.

john-tomas Labba, elev på LkaB-gymnasiet i kiruna, med LkaB:s vd Lars-eric aaro.

kjell-Ove Mickelsson, LkaB:s forskningscenter i Malmberget.

påhugg till nya utrymningsvägen klara:

MALMBERGET. Arbetena vid den beslutade nya utrym-ningsvägen i Malmbergets gruva är igång. Investering-en är den största enskilda satsningen i gruvan på ökad säkerhet under jord.

Den nya utrymningsvägen blir en dubbelfilig snedbana för räddningstjänstens fordon från 500-metersnivån upp till dagen vid 264-metersnivån. Den blir inte öppen för ordi-narie trafik till eller från gru-van i Malmberget

Den nya utrymningsvägen drivs parallellt med den nuva-rande nedfarten. Längden blir 2 200 meter och höjdskillna-

investering för gruvsäkerhet igångden för tunneln blir 236 meter. LKAB:s styrelse beslutade i april att genomföra projektet. Det första påhugget till tun-neldrivningen gjordes nedi-från nära Upland 500. Ortdri-varna arbetar från tre olika påhugg till tunneln, ett nedi-från och två från mitten. Allt bergarbete sker på fem gavlar i båda riktningar under jord.

Öppning mot dagen blir det sista av bergarbetena.

Arbetena beräknas ta drygt ett år och den nya utrym-ningsvägen ska vara klar i slutet av nästa år. Arean på tunneln blir 46 kvadratme-ter. Drygt 100 000 kubikmeter bergmassa sprängs ut. Vikten

beräknas till en halv miljon ton, vilket motsvarar närmare 14 000 lass med bergbilar.

– Transporterna i huvud-snedbanan ger en viss trafik-ökning vid utkörning av mas-sor från tillredningen, säger projektledaren Nicklas Öderyd.

– Investeringen ger ökad sä-kerhet i gruvan i Malmberget, eftersom utrymning och rädd-ningsinsatser kan genomföras säkrare och snabbare. Det ger möjlighet för räddningsfor-don att köra ned på en sepa-rat väg och evakuering från samlingsutrymmen kan ske samtidigt på ett effektivt sätt, säger Åsa Sundqvist, LKAB:s gruvchef i Malmberget.

MAURITz MAGNUSSON

investe-ringen ger

ökad säkerhet i gruvan i Malm-berget

94 meter ort, takhöjning och skrotning har redan gjorts till påhugget för den nya utrymningsvägen. Foto: MAuRITz MAGNussoN

Läs mer om LKAB:s underjords-brytning på www.lkab.com/omlkab/underjordsgruvor

– Varför kan inte alla villaägare som berörs av samhällsomvandlingen i Kiruna få ett nybyggt hus av LKAB, och byta nyckel mot nyckel som några av villa-ägarna på Elevhemsområdet i Malmberget fick göra?

– Förslaget om nyckel mot nyckel brukar motiveras med att det inte kommer att fin-nas några likvärdiga hus att köpa, för dem som måste sälja sina gamla hus till LKAB. Att bygga ett nytt hus är givetvis dyrare än att bo kvar i ett äldre.

– För dem som hade antagit LKAB:s erbju-dande för några år sedan om att flytta deras hus från Elevhemsområdet i Malmberget, uppstod just en sådan situation. Eftersom husflytten misslyckades skulle 50 hushåll med kort varsel hitta andra hus att köpa i Malmberget/Gällivare. Något sådant utbud fanns inte. Därför hittade LKAB tillsammans med de berörda fastighetsägarna unika lösningar i varje enskilt fall för att de skulle få en ny bostad. Det var en komplicerad process, inte minst ur skattehänseende.

– Samhällsomvandlingen i Kiruna och Malmberget de närmaste decennierna kom-mer att beröra många gånger fler männ-iskor än flytten från Elevhemsområdet. Men alla ska inte flytta samtidigt. Avvecklingen av de bostadsområden som kommer i vägen för malmen kommer att ske parallellt med utvecklingen av nybyggda områden.

– LKAB har ett eget fastighetsbolag som äger 2 200 lägenheter och tar ledningen i produktionen av nya hyresbostäder i Kiruna och Gällivare. Vi väntar idag på detaljplaner och bygglov för över 400 planerade lägen-heter på båda orterna, och våra byggplaner innefattar lägenheter i olika prisklasser och lägen. Attraktiva lägenheter kan också bidra till att frigöra äldre villor på marknaden. Att hyrorna blir högre i nybyggda hus än i gamla är självklart, men man ska komma ihåg att alla inte måste flytta samtidigt. Idag står det människor i kö som vill bo i nybyggda hus, när de flyttar blir lägenheter med lägre hyror lediga. Vårt mål är att få igång dessa flyttkedjor så att ingen behö-ver tvingas att flytta till en lägenhet med mycket högre hyra.

– När det gäller villor är det avgörande att människor är beredda att satsa och bygga i de nya delarna av samhällena. I Kiruna står minst 70 personer i kö idag för att få bygga nya villor i attraktiva lägen, och fler kan det säkert bli. Sådana tillskott på villamarkna-den både inspirerar andra att göra likadant och frigör äldre hus för dem som behöver hitta likvärdiga bostäder framöver.

6 259 miljoner kronor blev LKAB:s omsättning andra kvartalet i år. Det är en minskning med 23 procent jämfört med 2011. orsaken är lägre järnmalmspriser och minskade LKAB-leveranser på grund av norsk tågledarstrejk, stopp i ett pelletsverk samt planerad reparation av en skeppslastare.

1 Med hur många procent minsk- ade LKAB:s omsättning andra kvartalet 2012 jämfört med andra

kvartalet 2011?1. 23 procent.X. 32 procent.2. 43 procent.

2 När upphörde gruvbrytningen vid dagbrottet i Leveäniemi?

1. 1980.X. 1982.2. 1988.

3 Vad heter kryssningsfartyget som ska bärgas med hjälp av LKAB Wassaras borrteknik?

1. Casta Concordia.X. Contra Conformia.2. Costa Concordia.

4 Vad kallas malmen som ska undersökas öster om den gamla Tuolluvaaragruvan?

1. Vietnammalmen.X. siammalmen.2. Tuollumalmen.

5 LKAB Fritid i Malmberget har fyllt år. Hur många år då?

1. 50 år.X. 40 år.2. 30 år.

16 LKAB FRAMTID NR 6 • 2012

nästa nummer av LKAB Framtid kommer 9 november

Vad är det som händer i Kina egentligen? så här går det för LKAB

anDers kitOk, produktionsdirektör, LkaB. – LKAB:s kvalitetsmål är 96 procent och det målet har uppnåtts under september månad. För hela året ligger vi på målnivå högre än 96 procent. Kvalitetsarbetet är ett långsiktigt arbete och måste fortsätta fokuserat och målmedvetet. Detta bäddar för att våra kunder vill ha oss som leverantör även under en lågkonjunktur. – olycksfallsutvecklingen har varit negativ under 2012 i jämförelse med 2011. säkerhetsarbetet börjar alltid hos dig själv. Vill jag ändra mig och få en säkrare arbetsmiljö? Gör jag allt för att undvika olycksfall? De är frågor som alla skall ställa. I början av september inträffade en tragisk olycka i svappavaara i sam-band med en ombyggnation av pelletsverket. En entreprenör skadades så illa att han fick flygas till sunderbyns sjukhus och vidare till umeå sjukhus.

Maila oss!fornamn.efter-

namn@lkab.com

SISTA ORDET

john engel, försäljningschef i asien för LkaB:s dotterbolag, Minelco.

– Jag håller mig inte ajour med spotpriserna på järnmalm, men jag tror att det har mer med känslorna som driver marknadsbeteende än med grundprinciperna bakom järn- och stålindustrierna att göra. Enkelt uttryckt, tycker jag att återhämtningen skedde för att priset rasade för fort. Frågan är: är en sådan förändring hållbar i längden, eller är det bara en snabb och tillfällig återhämtning?

stig nordlund, försäljnings-chef, singapore.

– En stor orsak till detta är att det i Kina under de senaste åren byggts upp en stor över-kapacitet. under 2011 och 2012 har de kinesiska stålverken tagit i drift närmare 90 nya masugnar! Denna överkapa-citet innebar att stålverken under våren byggde upp stora lager av stålprodukter. När man försökte avveckla dessa så sjönk stålpriserna dramatiskt.

Markus Petäjäniemi, direktör för marknad och logistik.

– Tillväxten i Kina har minskat, stor överkapacitet på stål råder. Kina är en kombinerad marknads- och planekonomi. utbygganden av stålverk har fortsatt enligt nuvarande femårsplan trots att efterfrå-gan gått ner. stålkapaciteten bedöms ligga på en nivå runt 900 miljoner ton per år och inhemska efterfrågan för närvarande på cirka 700 miljoner ton i år. Detta pressar stålpriserna både i Kina och hela världen. Detta i sin tur minskar efterfrågan på järn-malm i Kina.

ansVariG utGiVare Lotta Fogde reDaktiOn Anders Lindberg, Johanna Fogman, Kajsa Lindmark, Mauritz Magnusson, Maritha Mossberg, ulrika Westerberg, Tina Benson teLeFOn Växel 0771-76 00 00 POstaDress LKAB, LKAB Framtid, 981 86 Kiruna kOnCernen www.lkab.com PrODuktiOn Vinter: info@vintermail.se trYCkeri Tryck i Norrbotten AB uPPLaGa 20 000 exemplar

kVaLitet K-värde för leveranser. Ack 2012 96,0%. Ack 2011 96,8%.

96,0%

LeVeranserMiljoner ton

Ack 2012

arBetsMiLjÖAntal olycksfall med frånvaro ■ 2011 ■ 2012

jan

feb

mar

s

apr

maj

juni juli

aug

sep

okt

nov

dec

12

10

8

6

4

2

0

18,7

Totalt2011

Ack2011

18,9

25,7

Vad gör du en vanlig arbetsdag på ditt jobb?– Jag sitter i manöver-rummet på utlasta-ren, högt över havet. Det är inget jobb för höjdrädda. Det tar tre minuter att klättra upp på maskinen och

gå ut till kontrollrummet längst ut på last-armen. Men när vi lastar sänker jag ned lastarmen närmare båtens lastlucka. Då är det inte så högt. En man på däck kontrolle-rar balansen i båten och var jag skall lasta.

Vi samarbetar och kommunicerar via link, en walkie-talkie. Jag manövrerar lastarmen med spakar från förarplatsen och styr laststrålen med malmslig eller pellets. Jag börjar alltid mitt i lastrummet och lägger sedan malmen åt sidorna efter anvisningar från min kollega nere på fartygsdäcket. Vi lastar 2 000 – 6 000 ton i timmen.

Vad är det bästa med att jobba på LKAB?– Jag får vara med om mycket. Det är bra arbetskamrater. Det är mycket som är bra i LKAB.

Vad är det bästa med att bo i Narvik?– Det är vackert här, fin natur.

Hur är säkerheten på din arbetsplats?– Det är väldigt stränga regler för säker-heten i LKAB. Alla måste ha säkerhetsut-bildning, och dessutom får jag praktisk utbildning i arbetet. Det gäller att ha respekt för de stora tunga maskinerna. Jag jobbar försiktigt.

Vilka är dina framtidsplaner?– Jag är vikarie än så länge. Senare kanske jag utbildar mig inom barnomsorg. Jag är intresserad av att ta hand om utsatta barn.

MAURITz MAGNUSSON

Marthe Bruksås,

operatör vid utlastningen,

Narvik.

’’ Det är mycket som är bra i LKAB’’

namn: Marthe Bruksås, 22 årFamilj: Mor, far och systerBor: hemma hos familjen i villa nära fjordenFritidsintressen: Jobbar så mycket jag kan, så jag hinner inte med så mycket. Gillar att resa, men det kostar mycket pengar.Lyssnar på: Det mesta inom musikenLäser just nu: Inget särskilt, mest tidningar som ligger i skeppslastaren.

Fakta

Marthe Bruksås har kanske LkaB:s vackraste arbetsplats. Högt över fjärden har hon utsikt mot den sovande Dronningen i söder från skeppslastaren manöverrum. Foto: FREDRIC ALM