sida 1.eps (page 1 of sida 1.eps)

Städfirma vannmot Malmö stad

4 oktober 20 år:

Vi förvaltar arvet

SIDAN 13

Niklas Nordström:

”Mer jävlaranamma”

SIDAN 25

SIDAN 4

Alf Svensson:

”Jag ärmaktlysten”

SIDAN 19

Så löser man problemetmed ohälsan

SIDAN 21

FMV dömtför olagligupphandling

SIDAN 15

Vi har två alternativ:högre skatter och

fler skatter.

FO

TO

: F

RE

DR

IKS

AN

DB

ER

G/S

CA

NP

IX

Nu över 290.000 ex.

Halvera arbetsgivaravgiften

SIDAN 8

GÖR SOM TIOTUSENTALS ANDRA FÖRETAGARE - STÖD 4 OKTOBER FÖR ENTREPRENÖRSKAP

ST

EFA

N G

RU

DIN

/TR

YG

GT

RA

DIT

ION

Patrik Engellau:

INNEHÅLL

02 4 OKTOBER FÖR ENTREPRENÖRSKAP

Tidningen du håller i handen ges ut av 4 okto-ber för entreprenörskap. Det är en verksamhetinom ramen för Stiftelsen Den Nya Välfärden. Se-dan starten 1988 har Den Nya Välfärden varit enopinionsbildande tankesmedja som är oberoendeav partipolitik och intresseorganisationer. Underde senaste femton åren har vi presenterat konkre-ta förslag för ett företagarvänligare Sverige och en

ny välfärd där medborgarna bestämmer mer själ-va. För en företagare finns det mycket att upprörasöver. Vår röst behövs. Vi säger halvera arbetsgiva-ravgiften, slopa fåmansbolagsreglerna och för-bättra företagarklimatet. Allt fler inser att det intehjälper att knyta näven i byxfickan. Någon måsteta tag i saken. Det gör vi - med god hjälp från Sveri-ges företagare!

Ledare .................................03

Förbättra företagarklimatet4 oktober .......................04-09

Kampanj med nytt innehållFöretagarna måste höras Vad bör göras åt företagarklimatet?- vad tycker företagarna och riksdagsle-damöterna?Årets 4 oktober profilSå här vill 4 oktober uppfylla före-tagarnas önskemålOpinionsundersökning om företa-garklimatetKrönika...............................10

”Rätt sorts entreprenörer?”Tove LifvendahlKonkurrens-

kommissionen ................11-15

Uppdrag att granskaTveksamma affärer från norr till söderOECD i möte med Konkurrenskom-missionenStrömsund förbättrar upphandlingarStädfirma vann mot Malmö stadKommissionen spar hundratals miljoneråt skattebetalarnaFMV dömt för olaglig miljonupphand-ling15 år med Den Nya

Välfärden......................16-17

Intervju med G. Rune Berggren och Patrik EngellauKrönika...............................18

”Fördelen med skattekrånglet”Peter WolodarskiPerspektiv ...........................19

”Näringslivet får inte tystna”Alf SvenssonHälsopeng......................20-21

Bättre och billigare sjukvårdHur löser man problemet med sjukfrån-varon?Krönika...............................23

”När Jan Stenbeck mötte jante”Viveca Ax:son JonsonKrönika...............................25

”Mer jävlar anamma”Niklas NordströmEfter EMU-valet ................27

”Unik chans för ny företagarpolitik”Olle WästbergFöretagarparlamentet.......29

Nytt debattforum för företagare och politikerFöretagarombuds-

mannen ...........................30-31

Färghandlare fick böta 15 000 ”Vi engagerar oss i företagarnas problem”Sista sidan ...........................32

Fredrik Reinfeldt: Företagarfrågorna måste upp på dag-ordningen!Redaktion

Ansvarig utgivare: Patrik EngellauAdress: 4 oktober för entreprenör-skap/Den Nya VälfärdenBox 5625, 114 86 StockholmBesöksadress: Danderydsgatan 10Telefon: 08-545 038 10Fax: 08-611 35 62e-mail: [email protected]: www.dnv.se

Du och säljorganisationen

har varje år telefonkontakt med cirka150 000 företagare.

Vad är det som engagerar företagarnamest just nu?– Den i särklass viktigaste frågan är ensänkning av arbetsgivaravgiften. Orsa-ken är kanske att arbetsgivaravgiften ären av de högsta i Europa. Något som gårut över vår konkurrenskraft. Därefterkommer frågan om den tredje sjuklö-neveckan, även den har väckt mycketilska.

Om Göran Persson och regeringenlagt lika mycket kraft på arbetsgivarav-giften, 3:12-reglerna och dubbelbe-skattningen som de lagt på EMU-valet,då skulle vi ha haft ett bra företagarkli-mat i Sverige. Det skulle gynna svenskekonomi mer än en ny valuta.

Hur kan 4 oktober för entreprenörskaphjälpa till att skapa ett bättre företa-garklimat?Precis som vi har gjort hittills. Vi jobbarvidare med att ta fram nya förslag tillhur företagarklimatet i Sverige kan för-

bättras. Vi fortsätter med lobbyverk-samhet och opinionsbildning.

Hur gör man om man vill stödja 4 ok-tober för entreprenörskap?Det enklaste är att ringa till något avvåra försäljningskontor (Örebro 019-13 02 80, Arboga, 0589-59 01 00, Sö-derhamn 0270-124 95, Nora 0587-135 50).

Har tonläget bland företagare föränd-rats de senaste åren?– Uppgivenheten har ökat. Allt fler fö-

retagare tycker inte att det är någon idéatt engagera sig. De har givit upp tanken på att det går att förändra klimatet förföretagare i Sverige. Istället talar de omatt sälja verksamheten, eller flytta denutomlands. Därför är vår uppgift ännuviktigare.

Till sist: vad önskar du dig mest just nu?– Att vår fortsatta expension kan fort-sätta och att vår verksamhet för ett bätt-re företagarklimat i Sverige kan bli alltstarkare.

. . . Jan Falk, vd för Den Nya Välfärden Företagarkontakt AB

Hallå där… STEFAN GRUDIN/LÄTTLÄST

FOTO: CLAUS GERTSEN/SCANPIX

Utredningen om förbättrat företagarklimat? Ja, den kan

jag dra snabbt.

För tjugo år sedan genomfördes 4 oktober-demonstra-tionen. Med den lyckades Sveriges företagare i prakti-ken stoppa socialiseringshotet från löntagarfonderna.Det kan man lära sig något av.

Under det senaste året har ett antal företagare i samar-bete med Den Nya Välfärden åstadkommit en visserligenmindre storslagen, men ändå inte obetydlig framgång,nämligen att få stopp på den Pomperipossa-skatt som i vis-sa fall gav skatt på reaförluster för företagare. Det kan manockså lära sig något av.

Det går kort sagt att påverka politiken. Men fem förut-sättningar måste vara på plats.

1. Företagarnas önskemål ska ha allmänt stöd

Inga andra än ett litet antal inflytelserika socialister gil-lade tanken på löntagarfonder. Svenska folket var rättkallsinnigt till idén. Socialdemokraterna var splittrade.Minns finansminister Feldts vers: ”Löntagarfonder ärett jävla skit, men nu har vi baxat dem ända hit”!

Samma sak i Pomperipossa-fallet. Skatten på reaförlus-ter var ett lagtekniskt olycksfall i arbetet. Ingen hade räknatmed att börsen kunde gå ned och att reglerna kunde få den-na effekt. Det var bara finansminister Ringholm och fi-nansdepartementet som halsstarrigt insisterade på att för-lustskatten skulle tas ut.

Vilka av dagens företagarkrav har allmänt stöd? ”Ettbättre företagarklimat” har det definitivt, verkar det. Baraen fjärdedel av medborgarna anser att företagarklimatet ärgynnsamt. Svenska folket vet att vi långtifrån har det ”fö-retagarklimat i världsklass” som regeringen lovat oss.

2. Man ska veta vad man villÖnskemålet måste vara distinkt och begripligt. Att inteinföra löntagarfonder var ett bra krav eftersom det integick att tolka på så många olika sätt. Att ta bortPomperipossa-skatten var, märkvärdigt nog, mer diffusteftersom helt olika lagtekniska lösningar kunde presen-teras (och mycket riktigt uppstod konflikter som hadekunnat stjälpa hela lasset när ärendet drogs i skatteut-skottet).

Kravet på ett bättre företagarklimat är en rysare. Det kantolkas på hur många sätt som helst och utlösa bråk blandkravställarna själva. En slutsats av detta är att vårt lands fö-retagare och företagarorganisationer borde ena sig om enkonkret kravlista. Här brister det. Det finns för mycket sek-terism bland företagarna och deras vänner.

3. Företagarna måste engagera sig själva4 oktober-demonstrationen var Sveriges största genomtiderna. Över 100 000 företagare och andra medborga-re manifesterade sin uppfattning genom ett personligtengagemang. Sådant gör intryck. Hundra protestsamtalfrån levande företagare har större kraft än ett remissvarfrån en företagarorganisation eller någon sorts expertut-låtande. Det är inget fel på oss företagarorganisationer,men utan företagarnas egna insatser, i varje fall då ochdå, kan vi inte åstadkomma så mycket. Det kallas fördemokrati: det är de potentiella rösterna som räknas.

Just detta var alldeles tydligt under Pomperipossa-kam-panjen. Att ett tillräckligt antal av skatteutskottets leda-möter tände på frågan berodde på att de lyssnat på drab-bade företagares egna vittnesmål. Experter och ombud kanalltid ifrågasättas, men levande, otvetydiga exempel på fel-aktigheter går inte att vederlägga. Exemplet är oemot-ståndligt.

Lika lite som andra kan företagarna köpa sig den poli-

tik de vill ha. Det räcker inte att betala några tusenlapparom året till en organisation; det krävs personligt engage-mang dessutom. Det är som på femtonhundratalet, när folktrodde att de kunde köpa sig en säker passage till himlen ge-nom att betala avlat. Men det gick inte, sa Luther, visst skani betala till kyrkan, men ni måste anstränga er lite självaockså.

4. Ett antal politiker måste driva frågan med kraft

Besluten fattas av valda församlingar och om företagar-nas krav ska kunna få genomslag måste det finnas ettantal engagerade ledamöter i dessa församlingar. Närdet gällde löntagarfonderna ställde en praktiskt tagetenig borgerlighet upp. I Pomperipossa-fallet var det tvåledamöter av skatteutskottet – från olika politiska läger- som hängivet och beslutsamt ansträngde sig för att fåbort de anstötliga paragraferna.

Sådant personligt engagemang från de valda ombudenssida har knappast demonstrerats när det gäller övriga fö-retagarkrav. Visst vill många riksdagsledamöter förbättraföretagarklimatet, men den heta glöd och det tydliga le-darskap som behövs finns inte. Hönsens väl verkar vara enstörre fråga än företagarnas väl. Men det beror nog snara-re på att burstorleken är en enklare fråga än företagarkli-matet än på att majoriteten av ledamöterna skulle ha orim-liga värderingar. Företagarklimatet står, trots allt skenhe-ligt prat, helt enkelt inte riktigt på nationens dagordning.

5. Någon måste ta initiativetAlla företagare vet att inget går av sig själv. Någonmåste göra det. Entreprenörskap är att ta initiativ. Detgäller även den politiska påverkansprocessen.

4 oktober-demonstrationen startades av företagarenGunnar Randholm och hans kollegor i Handelskammareni Jönköping. Snart grep andra företagarorganisationer inoch gjorde jätteinsatser för saken, särskilt dåvarande SAF.I Pomperipossa-fallet var det Den Nya Välfär-den som samlade en del av de drabbade före-tagarna och hjälpte dem att driva kampan-jen mot den absurda förlustskatten.

Nu handlar det om initiativ för ett bättreföretagarklimat i allmänhet. Frågan mås-te upp på dagordningen. Järnet ärvarmt. Allmänhetens stödfinns där. Företagarna är villi-ga att engagera sig, bara detfinns något att låta engage-manget fästa sig vid, det visarinte minst Gnosjö-upproret.Tillräckligt många politikerfrån olika partier inser för-delarna för nationen ochför sig själva med entrovärdig politik som lyf-ter Sverige.

Det är bara att formu-lera den politiken och att gåtill val på den. Omöjligt? Det är vadentreprenörer ofta får höra om sinaprojekt innan de startar. Svårt?Visst. Men om ingen försökt görasvåra saker hade vi fortfarandelevt på stenåldern.

patrik engellau

Ordförande i Den Nya Välfärden

4 OKTOBER FÖR ENTREPRENÖRSKAP 03

LEDARE

”Hönsens väl verkarvara en större fråga än företagarnas väl.”

Förbättra företagarklimatet


4 OKTOBER

En av dem som var intensivt engagerad i kampen motlöntagarfonderna var Sture Eskilsson. Han var direk-tör och informationschef på SAF och satt bland annati 4 oktober-kommittén.

Hur var stämningen i demonstrationen?– Den var mycket speciell. Det som var intressant var att detvar ett vredesutbrott samtidigt som det var en uppsluppenstämning. En upprymd stämning, folk gillade att visa vad detyckte.

Vilken betydelse fick 4 oktober-demonstrationen?– Det som hände var att de borgerliga partierna fick ökatsjälvförtroende. Händelsen var lika viktig som debatten mel-lan Ohlin och Erlander 1948. Båda händelserna visade attdet inte fanns en opinion för att socialisera Sverige.

Löntagarfonderna var ett 80-talsproblem som den bor-gerliga regeringen avskaffade i början av 90-talet. Men kam-pen för ett bättre företagarklimat i Sverige fortsätter. Stif-telsen Den Nya Välfärden har drivit kampanjen 4 oktoberför entreprenörskap i drygt tio år.

Patrik Engellau är ordförande i Den NyaVälfärden och leder 4 oktober för entreprenörskap.

Kämpar ni fortfarande mot löntagarfonder?– (Skratt) Nej, nej, löntagarfonderna är borta. Om de motallt vett och förstånd skulle dyka upp igen kommer vi att be-kämpa dem med näbbar och klor. Det var så här: 4 oktober-kampanjen låg i träda under flera år. Vi tog över stafettpin-nen från de organisationer som drivit kampanjen tidigaremed deras goda minne. Under de senaste tio åren har vi fylltden med ett helt nytt innehåll. Löntagarfonder var en 80-tals-grej, nu handlar det om ett bättre företagarklimat.

Engellau beskriver hur de i kampanjen 4 oktober förentreprenörskap arbetar för ett bättre företagarklimat. Detfinns flera faktorer som förhindrar en sund utveckling av fö-retagen i Sverige, till exempel de höga arbetsgivaravgifter-na, bristande konkurrens, 3:12-reglerna och den tredjesjuklöneveckan. I jämförelse med andra liknande länderfinns det väldigt få företag i Sverige.

För att ta temperaturen på hur svenska folket ser på före-tagande gör 4 oktober för entreprenörskap regelbundetTEMO-undersökningar.

– Vi mäter hur svenska folket uppfattar företagarklima-tet ett par gånger per år. Och under de senaste fem åren hardet varit en långsamt neråtgående trend. Idag anser bara enav fem svenskar att företagarklimatet är bra. Den trendenmåste vända. Vi är inte nöjda förrän femtio procent anser attdet råder ett bra näringslivsklimat i Sverige.

Varför mäter ni folkets inställning till företagande på sam-ma sätt som man mäter partisympatier? Företagarklimatetär väl ingenting man röstar om?– Svenska folkets inställning till företagande är mycket vik-tig eftersom det är där de nya företagarna finns. Om folk i all-mänhet tror att det är ett elände att driva eget kommer väl-digt få våga försöka. Det är ungefär som med seglare som harhört på väderleksrapporten att det ska bli storm, de ger siginte ut på havet utan ligger kvar i hamn.

Sture Eskilsson uppskattar det arbete som idag utförs i4 oktober för entreprenörskap.

– Det gläder mig att Den Nya Välfärden håller 4 oktober-andan levande. Det behövs en opinionsbildning för fri fö-retagsamhet utöver den som partierna bedriver. De ägnargärna sig åt kakans fördelning, men glömmer alltför lättbåde recept och bakning.

4 oktober - kampanj med nytt innehåll

Sture Eskilsson.

För 20 år sedan genomfördes den störstademonstrationen i Sveriges historia, möjligtvismed undantag för bondetåget 1914. Precis föreindustrisemestern hade regeringen lämnat ett för-lag om löntagarfonder till riksdagen. Tidpunktenvar uppenbarligen vald för att undvika uppmärk-samhet. Med den politiska oppositionen på se-mester räknade regeringen med lite motstånd. Men reaktionen uteblev inte, tvärtom blåste det

upp till full storm under sommaren. En stormsom kulminerade den 4 oktober i Stockholm.Sveriges företagare sa ifrån, och gjorde det medbesked. Tisdagen den 4 oktober 1983 samlades125 000 personer från hela landet och tågade motRiksdagen för att få stopp på förslaget om lönta-garfonder. Ett manifest överlämnades till talman-nen Bengtsson samt de borgerliga partiledarnaAdelsohn, Westerberg och Fälldin. Statsminister

Palme gillade inte demonstrationen och höll sigborta.Något brett folkligt stöd för tanken på attsocialisera Sverige fanns ej, inte ens i det socialde-mokratiska partiet. Finansminister Kjell-OlofFeldt var måttligt entusiastisk. När riksdagenskulle rösta om fonderna skrev han på en litenlapp som zoomades in av en TV-kamera: ”Lönta-garfonder är ett jävla skit, men nu har vi baxatdom ända hit.”

”Det gläder mig att Den Nya Välfärden håller 4 oktober-andan levande.”

FOTO:JAJJA ÖSTRÖM/BAGENS BILD


En av de 24 framstående företagare som den 4 oktober 1983 undertecknat manifestettill partiledarna var Jens Spendrup.Jens Spendrup är vd i Spendrups Bryggeri ABsedan 27 år och styrelseledamot i Svenskt När-ingsliv, Stiftelsen Fritt Näringsliv och Livsme-delsindustrierna. Därtill är han vice ordförandei Svenska Bryggareföreningen. Här samtalar hanmed Patrik Engellau.

Patrik Engellau:Många betraktar 4 oktober-demon-strationen som en vändpunkt i svensk historia. Detblev visserligen löntagarfonder, men i urvattnad form,och det kom inga mer socialiseringsförslag. Håller dumed, Jens?

Jens Spendrup: Absolut. Jag minns den kalla ochobehagliga tiden när det var fult att vara företagare. Iskolan vågade jag inte säga att pappa var direktör. Ochunder min livstid har jag fått uppleva två, tre statligautredningar om att socialisera bryggeribranschen. Föross var socialiseringshotet verklighet. När vi i börjanav åttiotalet lanserade ett öl som hette Spendrups la vinamnrätten i ett separat bolag för att de inte skulle tavårt namn om de tog bryggeriet.

Framför allt är det andan och klimatet som ändrats.På sjuttiotalet var det ingen som ville bli företagare.

Tiderna har förändratsPatrik: Det minns jag också. När jag gick på Han-delshögskolan på sextiotalet var företagande absolutinget alternativ för eleverna. Utbildningen var helt in-riktad på att producera ledare till storindustrin och sta-ten. Men nu undervisas det i entreprenörskap.

Jens: Det är en hel del annat som har hänt också. Vihar gått med i EU, pengar kan flyttas över gränserna,vi har en fristående riksbank, inflationen är inte läng-re ett allvarligt hot…

Patrik: …det talas inte längre om att förbjuda para-bolantenner, det finns inte längre något monopolte-leverk som äger alla telefoner, man hör knappt någonargumentera för att hemmabaket egentligen är ensorts skattefusk…

Jens: …så visst var demonstrationen en vändpunkt!I varje fall har det inte kommit så många tokiga förslagefter marschen. Jag råkade läsa en bok av Olof Palmehäromveckan. Den hette ”Politik är att vilja”. Det varskrämmande läsning. Han trodde han kunde göraprecis som han ville med samhället och människornaoch hade total oförståelse för näringslivets och entre-prenörskapets betydelse. Sådant ser man inte längre.

Politikens eftersläpningPatrik:Men det finns en annan bild också. Under desenaste tre årtiondena har skatterna ökat och Sverigebackat i välståndsligan och sjutton vet om inte kännersig mer uppgivna och/eller ilskna nu än någonsin…

Jens: Det är sant. När jag läste nationalekonomi påuniversitetet för 35 år sedan var skattetrycket ungefär33 procent. Nu ligger det 20 procentenheter högre.Och Sverige har sjunkit från fjärde till sjuttonde platsi BNP-ligan.

Jag tror att det finns ett slags eftersläpning i poli-

tiken. Hos många politiker finns fortfarande en all-varlig brist på förståelse för hur välstånd uppstår.Ibland får jag en känsla av att det kloka som gjortsi politiken inte är resultatet av en medveten ochupplyst politisk vilja, utan har tvingats fram avomständigheterna och utvecklingen. Utvecklingendrar politikerna baklänges in i framtiden.

I vår omvärld och i medborgarnas sinnen har dengamla strävan efter kollektivism bytts ut mot insikterom individualismens fördelar. Men politiken släparefter.

Patrik: Vad säger du mot den bakgrunden om det härmed att arbetsgivarna tvingas betala tre veckorssjuklön i stället för två?

Jens: Man kan inte annat än bli upprörd över re-geringens fräckhet. Den har skapat en sjukfrånvarosom växer den över huvudet och så försöker den lösaproblemet genom att lämpa över det på företagarna.Det är en krigsförklaring från regeringen mot svenskaföretagare.

Behov av reformerPatrik:När tror du det blir något slut på politikens ef-tersläpning? Hur länge tål Sverige att det drivs en po-litik som hämmar tillväxt, utveckling och välstånd?

Jens: Det måste komma en vändning. Det storaproblemet är att företagandet är otillräckligt. Folk villhelt enkelt inte bli företagare. Näringslivet är som allannan levande materia. Företag föds och företag dör.Om det inte föds tillräckligt med företag får man såsmåningom problem.

På skatteområdet går det åt fel håll. Ett exempelär det här med tredje sjuklöneveckan. Det är ju iverkligheten bara en skattehöjning för företagarna.Här måste det göras något. Fåmansbolagsreglernaär ett annat exempel. De är ett tydligt tecken på attallt inte blivit bättre. Förmögenhetsskatten och arv-sskatten är skadliga för utvecklingen, inte minst föratt de dränerar människor på pengar som till stor

del hade kunnat användas som riskkapital i nyaföretag.

Och boendeskatterna måste sänkas av anständig-hetsskäl. Även om bara en enda människa tvingatsbort från sitt hus av villaskatten hade det varit ovärdigtett anständigt samhälle.

Nya företagarePatrik:Du har rätt i att folk nog inte vill bli företaga-re. Undersökningar som Den Nya Välfärden gjort vi-sar att det bara är högst en fjärdedel av svenskarna somtycker att företagarklimatet är gynnsamt. Om det ärkallt och otäckt väder drar man sig för att gå ut och detmåste vara likadant med företagandet. Om man intetycker klimatet verkar gynnsamt låter man bli att bliföretagare.

Jens: Låt mig ge ett exempel. Sverige behöver flerhögteknologiska företag. Det betyder att en viss per-son först måste skaffa sig en hög utbildning och sedanhitta på något och därefter bygga ett företag kring in-novationen. Men här är riskerna ovanligt stora i Sve-rige. För det första är det riskabelt med utbildning.Man vet inte om den lönar sig. Och sedan är det ovan-ligt riskabelt att driva företag. Den ena risken multi-pliceras med den andra och konsekvensen blir att viblir utan just de nya företag vi skulle behöva.

Patrik:Vad kan företagarna göra?Jens: Vi kan göra våra röster hörda! Även på den

punkten var 4 oktober-demonstrationen en vänd-punkt. Dessförinnan höll sig näringslivet tyst. Före-tagare skulle inte prata. Men det har blivit ändring pådet under ledare som Curt Nicolin och Ulf Laurin. Nuär det snarast så att vi i näringslivet formulerar pro-blemen…

Patrik: …och lösningarna?Jens:Dem har vi också. Och tids nog kommer de att

tas till vara.

”Företagarna måste höras!”

Jens Spendrup.


4 OKTOBER

CENTERPARTIET:Margareta Andersson: Ta bort 3:esjuklöneveckan. Samordna samhälletsrehabiliteringsresurser så sjuka snabba-re kommer tillbaka i jobb. Sänk arbets-givaravgifterna för de mindre företagen.Jörgen Johansson: Gör företagarenstolt, stolt över att vara navet i svensk ut-veckling. Det kräver en ändrad attitydfrån samhället grundat på en öppen vär-degrund.Kenneth Johansson: Släpp fram entre-prenörskapet, underlätta för dem somstartar företag samt öka kvinnors före-tagande. Sänkt skatt på arbete, slopaarvs- och gåvoskatt för makar och brös-tarvingar.Johan Linander: En total genomgångav regelverket för att förenkla för alla fö-retag och för företagsamheten i Sverige.Kerstin Lundgren: Häva beslutet omden extra sjuklöneveckan. Gå från ord tillhandling när det gäller regelförenklingar.Annika Qarlsson: Förenkla regelverketoch ge långsiktiga rättvisa spelregler. At-tityder till företagare måste förändras.

FOLKPARTIET:Martin Andreasson: Enklare regler,särskilt för små eller nystartade företag.Det ska vara lätt att starta och driva fö-retag, och då måste småföretagarensbyråkratiska arbetsbörda minskas rejält.Gunnar Andrén: Att göra det lönsamtatt vara företagare och lönsamt att varaskicklig anställd. Kunskap är framtidensnyckel - den som vet mer klarar sig bätt-re.Hans Backman: Beslutet om att företa-garna ska betala de anställdas sjuklönen tredje vecka måste rivas upp. Ar-betsgivaravgifterna måste sänkas ochförmögenhetsskatten måste avskaffas. Helena Bargholtz: Skattesänkningaroch regelförenklingar, särskilt riktademot små- och medelstora företag. Skat-te- och utgiftstrycket måste börja sän-kas mot nivån i jämförbara OECD-län-der.Anita Brodén: Förutom ett ja till euro-vilket kan underlätta inte minst för små-företagarna behöver vi nationellt driva en

företagsvänligare politik.Linnena Darrell: Ta bort den nyligen in-förda 3:e sjuklöneveckan samt genom-för de regelförändringar som diskuteratsi åratal.Jan Ertsborn: Ett avskaffande av des.k. 3:12-reglerna. Detta skulle såväl un-derlätta kapitalanskaffning (riskkapital)till företagande som framför allt bli ensymbol för statens insikt om det värde-fulla i företagandet.Liselott Hagberg: Minimera det krång-liga regelverket och de administrativabördorna, främst för de små och me-delstora företagen.Lennarft Kollmats: Förenkla eller tabort 3:12-reglerna, bort med arvs- ochförmögenhetsskat bör genomföras meddet snaraste!Ana Maria Narti: Den viktigaste kon-kreta åtgärden är två! Avskaffa den tred-je veckan med sjuklön. Förenkla byrå-kratin för småföretagare och ställ till fö-retagarnas förfogande avgiftsfrirådgivning angående kompliceradeskattefrågor.Gunnar Nordmark: Bort med tillväxt-hämmande skatter som dubbelbe-skattningen på aktesparande samtarvs och förmögenhetsskatterna. Sänkarbetsgivaravgiften. Christer Nylander: En solnedgångspa-ragraf som efter några år automatiskt tarbort krångliga regler om de inte förnyasav nytt politiskt beslut.Birgitta Ohlsson: Sänkta arbetsgivara-vgifter och förenklade regler för att köpahushållsnära tjänster.Karin Pilsäter: Sänk och avkrångla vik-tiga skatter som fåmansbolagsskattenoch förmögenhetsskatten, ge f-skattse-del till alla.Nyamko Sabuni: Att göra regelverketenklare för företagare tycker jag är detmest akuta. Erik Ullenhag: Synen på företagandeoch företagare måste ändras i grunden -den viktigaste åtgärden just nu är attstoppa det utökade arbetsgivaransvaretför sjukdom.Allan Widman: Jag tror att riksdagenpå regeringens förslag behöver faststäl-

la en vitbok där riktlinjer för och omfatt-ning av avregleringen med bindandeverkan fastställs.

KRISTDEMOKRATERNA:Yvonne Andersson: Ge stöd åt forsk-ning som kan utveckla svensk industri.Storföretagen bör stanna i Sverige. Debidrar till marknad åt småföretagen. Annelie Enochson: Minska det byrå-kratiska krånglet för företagare. Ta bortalla lagar som inte använts på det se-naste två åren som gäller företaganden.Dan Kihlström: Avskaffa dubbelbe-skattningen och förmögenhetsskatten,inför rikskapitalavdrag och avskaffa arv-sskatten på bundet kapital vid genera-tionsskiften i företag.Per Landgren: Avskaffa förmögen-hetsskatten! Det skulle leda till fler in-vesteringar och fler nya företag. Om vimen inte andra beskattar förmögenhe-ter flyttas kapital dessutom ut ur landet. Kenneth Lantz: Det är synnerligen vik-tigt att ta bort 3:12-reglerna och dess-utom arvs- och förmögenhetsskatten.Småföretagare behöver enklare och fär-re regler. Lars Lindén: Arvsskatten och förmö-genhetsskatten måste tas bort. Reger-ingens attityd mot välbetalda företagaremåste bli likställda den mot NHL-hock-eyspelare och artister. Vinstdrivandeverksamhet är ej klandervärt.Torsten Lindström: Förändra attityder-na till företagande. Politiker och andramåste visa att det företag är viktiga. Tabort skadliga skatter som förmögen-hetsskatt och dubbelbeskattning.Ulrik Lindgren: Det mest akuta måstevara att inte utöka arbetsgivaransvaretför även den 3:e sjukskrivningsveckan.Sven Gunnar Persson: Sätt fart på re-gelförenklingsarbetet (småföretagarde-legationens förslag genomförs) ochsänk skatterna (dubbelbeskattningen,förmögenhetsskatten och arbetsgivara-vgifterna).Alf Svensson: Att ta bort förmögen-hetsskatten. Viktigast för näringslivetoch för alla oförmögna.

Företagarna: Sänk arbetsgivaravgiftenPolitikerna: Minska regelbördan

Åsa Torstensson: Få myndigheter attförändra attityden gentemot företaga-re. Kraftig minskning av regelsyste-men. Ta bort 3:12 reglerna. Slopa arvs-och gåvoskatten.

Anna Grönlund: Förändra skattereglersom förhindrar generationsskiften. Re-formera fåmansbolagsbeskattningen.Slopa förmögenhetsskatten.

Maria Larsson: Underlätta genera-tionsskiften. Beskatta inte det kapitalsom är bundet i lokaler och maskiner för-rän det löses ut vid en försäljning.

Gunilla Carlsson: Jag vill undanröjahandelshinder och byråkrati. Skatternamåste sänkas - inte minst de som skadartillväxt och företagande. Det är alltförmycket krångel och regleringar för småföretag.

Ulf Holm: Att det ska vara samma skyddför företagare som för anställda i trygg-hetssystemen. Dagens system miss-gynnar småföretagare vad gäller t exsjukdom, arbetslöshetsersättning ochdeltidsarbetslöshet.

Christina Axelsson: Att kollektivtrafi-ken förbättras så att arbetsmarknadsre-gionerna utvidgas och företagen kananställa personer med rätt kompetens.

Ulla Hoffmann: Underlätta för de småoch medelstora företagen genom ett fri-villigt schablonsystem för vissa bran-scher, förenklade regler för genera-tionsskiften, en förändring av 3:12-reg-lerna och genom att ta bortsjuklöneansvaret för mindre företag.

4 oktober-kampanjen ställde följande fråga delstill riksdagsledamöterna, dels till ett antal före-tagare: ”Vilken är den viktigaste åtgärden somkan genomföras 2004 för att förbättra företa-garklimatet?”Från riksdagen kom 84 svar. Det är 24 procent avtotala antalet ledamöter. Här redovisas både sva-

ren och en sammanställning av svaren.Den 25 och 26 augusti 2003 ställde Den Nya Väl-färdens näringslivskonsulter samma fråga tillsammanlagt 899 slumpvis utvalda företagare.Tio önskemål fick nio röster eller mer (10 procentav rösterna eller mer).

Vad bör göras åt företagarklimatet?


Olle Sandahl: Ta bort tredje sjuklöne-veckan! Underlätta generationsväxling ifamiljeföretag genom att skippa arvsskattoch 3:12-regeln bort.Gunilla Tjernberg: Förenkla i regel-verket. Antalet regler måste minskas ochde regler som inte används måste slo-pas. Sänkt skattetryck och minskademarginaleffekter nödvändigt. Björn von der Esch: Avskaffa arvs-,gåvo- och förmögenhetsskatternaErling Wälivaara: Förenkla regelverketkring företagande och sänk arbetsgivarav-gifterna med 10 procentenheter på löne-summor upp till 900 000 kronor.

MODERATERNA:Lena Adelsohn Liljeroth: Inför scha-blonbeskattning i kontantbranscherna,avskaffa dubbelbeskattningen på aktier,ta bort 3:12-reglerna och förmögen-hetsskatten, förändra arbetsrätten,släpp fram fler kvinnor i ledningar ochstyrelser.Nils Fredrik Aurelius: Tag bort 3:12-reg-lerna och arbetsgivaransvaret för tredjesjuklöneveckan. Minska krånglet ochkraven på uppgiftslämnande. Gunnar Axén: Ett nyval. Då kan vi få enborgerlig regering som sänker skatten påarbete, företagande, investeringar ochutbildning samt minskar på krångel ochbyråkrati.Anne Marie Brodén: Att förändra ochförbättra möjligheterna att vara företaga-re samt att överta ett familjeföretag ochbli företagare. Förenkla regelverket ochminska skattetrycket och arvsskatten ärviktigast Marietta de Pourbaix-Lundin: Avskaf-fa de mest företagarfientliga och tillväxt-hämmande skatterna och lagarna. Catharina Elmsäter-Svärd: För alla somarbetar i den areella näringen, måste die-selskatt sänkas och skatt på handels-gödsel bort. I övrigt, ta bort 3:12 ochdubbelbeskattning.Hillevi Engström: Det måste bli enklareoch billigare att anställa och expandera!Nuvarande regelverk kostar företagenalldeles för mycket. T ex måste kostna-derna för sjukskriven personal minskas.

Karin Enström: Att förenkla regler förmindre och medelstora företag och att in-föra Euron!Rolf Gunnarson: Vi måste stödja företa-garna - inte stjälpa, som beslutet om 3:esjuklöneveckan, ett exempel! Det är baragenom nya jobb i privata sektorn som viökar vår välfärd! Lennart Hedquist: Avskaffade 3:12 reg-ler underlättar för befintliga och nystarta-de småföretag och avskaffad arvsskattsom underlättar för generationsskiften.Cristina Husmark Pehrsson: Stabilaspelregler och ett omedelbart tillbaka-dragande av den tredje sjuklöneveckan!Tillväxt och företagsamhet är en förut-sättning för vården, skolan och äldreom-sorgen. Jeppe Johnsson: Ta bort tredje sjuklö-nevecka och eventuellt minska även 14-dagars perioden.Henrik S Järrel: Regelförenklingar,sänkning av vissa strategiska produk-tionsskatter, avskaffande av 3:12-regler-na, bort med arbetsgivaransvaret för 3:esjukveckan.Anna Lilliehöök: Ändra reglerna i skat-te- och socialförsäkringslagstiftningarnaför att premiera risktagande för företaga-re. Ulla Löfgren: Att riva upp de beslut somfattades under juni i år om att införa entredje sjuklönevecka och att försämrakreditförsörjningen för småföretag.Patrik Norinder: Riv hinder för att an-ställa och bibehålla medarbetare genomatt förenkla regler och arbets-rättslagstiftning.Mikael Odenberg: Den viktigaste kangenomföras redan 2003 och det är att tatillbaka beslutet om den tredje sjuklöne-veckan. Margareta Pålsson: Jag vill ta bort endel av de ungefär 4.000 olika regler somfinns. Onödigt krångel och omfattanderegleringar gör det svårt att driva företag.Anita Sidén: Göra det enklare för före-tag och företagare så att fler kan få jobb iSverige.Sten Tolgfors: En sparad krona är för dyri idag pga höga inkomstskatter. Det göratt människor blir obenägna att ta risker

och saknar kapital för eget företagande. Henrik von Sydow: Den enskilt vikti-gaste åtgärden är att avskaffa de för-ödande skatteregler för fåmansbolagsom kallas för 3:12. Henrik Westman: Fullfölj Simplex-ut-redningens förslag snarast.

MILJÖPARTIET:Lotta Hedström: Att vi skapar bättreförutsättningar för en stark lokal marknadutanför EMU-fängelset där ortens företaguppmuntras gynna varandra.Ingegerd Saarinen: Förändra inte för-månsrättsordningen. Ett samhälleligt fo-kus på vikten av att hjälpa nya företag-sidéer. Beslutsam regelförenkling. Destatliga kreditgarantierna som planeraskan vara en liten men otillräcklig hjälp.

SOCIALDEMOKRATERNA:Per-Erik Granström: Verka för ensvensk anslutning till EMU.Monica Green: Det finns många viktigafrågor för företagare. Men införandet avEuron i Sverige ser jag som den viktigas-te att jobba för i år.Kenth Högström: Bättre fungerandekreditmarknad i hela landet. Mer pengartill kommuner och landsting! Mindre tilltransfereringssystemen! Skärpt konkur-renslagstiftning, särskilt i boendet! Slopareklamskatten! Lars Johansson: Låg ränta på riskkapi-tal. Att också mindre företag tar ett ökatansvar för forskning och utveckling.Kurt Kvarnström: Det viktigaste är att viröstar ja till EMU i september.Niclas Lindberg: Ödmjuk som jag är trorjag mig inte om att jag alltid vet vad somär viktigast. Inom Lagutskottets områdeär det viktigaste att förenkla bolags-lagstiftningen så mycket det bara går. Inger Segelström: Jag arbetar för ett jatill euro och stöd i EU-nämnden och Sve-riges linje i Europa. Sven-Erik Österberg: Att även fortsätt-ningsvis se till att Sverige har en starkekonomi som kan garantera en god ef-terfrågan av varor och produkter. Samten öppenhet gentemot företagarna.

Företagarnas tio-i-topp:

Åtgärd Andel (%) av företagarnnasom satte åtgärden främst

Sänk arbetsgivaravgiften 39

Slopa tredje sjuklöneveckan 28

Sänk skattetrycket i allmänhet 7

Slopa 3:12-reglerna 6

Minska regelbördan 2

Sänk momsen 2

Ta bort dubbelbeskattningen 2

Inför euron 2

Ändra arbetsrätten 1

Mer positiva myndigheter och politiker 1

Andra önskemål varav inget enskilt kom upp i de nio röster som krävdes för attkomma med på listan 10

Riksdagens svar i sammanställning

Förslag Andel (%)Minska regelbördan 20

Nytt sjuklönesystem/

Slopa tredje sjuklöneveckan 12

Slopa eller lindra 3:12-reglerna 9

Sänk diverse skatter (andra än denedan specificerade) 9

Slopa arvs- och gåvoskatten 8

Slopa förmögenhetsskatten 8

Mer positiva attityder till företagarehos myndigheter och politiker 6

Sänk arbetsgivaravgiften 6

Inför euron 4

Förslag som bara förekommer enstaka gånger. totalt antal 18

Summa angivna förslag 100

Maud Olofsson: Inför sjuklönemodelldär arbetsgivarinträdet kopplas till anta-let anställda med ett tak på 30 dagar. Ex-empelvis får ett företag med 5 anställda,5 dagars arbetsgivarinträde per an-ställd.

Eva Flyborg: Sänk arbetsgivaravgiften,öppna upp vård och omsorg för privataentreprenörer, minska krånglet rejält, gealla F-skattsedel som vill ha!

Inger Davidson: Förutom att attitydenmot företagare måste förbättras bör ar-betsgivaravgifterna sänkas och de lig-gande förslagen om regelförenklingargenomföras.

Anne-Marie Pålsson: Den enskilt vikti-gaste frågan är att avskaffa 3:12 regler-na. Därefter att minska arbetsgivarensekonomiska ansvar för anställdas sjuk-frånvaro.

Gustav Fridolin: Att stat och kommunöverför mer resurser till skolan så flermänniskor får den bildning och trygghetsom behövs såväl för att starta eget somför att arbeta inom ett av dagens merspecialiserade företag.

Ronny Olander: Genomföra Simplexar-betet skyndsamt samt uppgradera ar-betet med förenklingarna för företagar-na med visad hänsyn till samhällets kravpå insyn för en bra administration.

Gunilla Wahlén: För att minska admi-nistrationen och kostnader för små före-tag är schablonbeskattning en viktig åt-gärd.


4 OKTOBER

Halvera arbetsgivaravgiftenI mer än tio års tid har Den Nya Välfärden ställtkravet ”hälften bort – halvera arbetsgivaravgif-terna”! De bör sänkas från en bit över 32 procenttill 16 procent. Det skulle sätta mer fart på ekono-min än någon annan enskild åtgärd.

Men varför just hälften bort? Jo, därför att barahälften av arbetsgivaravgifterna är avgifter, restenär ren skatt. En avgift är en sorts pris. Man får nå-got tillbaka som motsvarar avgiften. En skatt är enbetalning in i överhetens stora kassakista; det ärinte säkert man själv får något alls för tillbaka, ivarje fall inte i proportion till skatten.

De så kallade arbetsgivaravgifterna beståregentligen dels av verkliga arbetsgivaravgifter påungefär 16 procent, dels av löneskatter på ungefär17 procent.

Inte stimulerar det företagsamheten och syssel-sättningen att staten lägger en skatt på 16 procentpå lönen! Sådana skatter stimulerar bara företa-gare att låta bli att anställa. Löneskatterna åstad-kommer precis motsatsen till det man vill åstad-komma. Därför bör de tas bort.

Hälften bort-kravet betyder minus 100 miljar-der kronor för staten. Då har de avgifter som denkommunala sektorn betalar räknats bort. I den de-len kan staten kompensera sig genom att i mot-svarande mån sänka bidragen till en kommunalasektorn.

Sänkningen inte kan genomföras i ett steg. Ävenstatens utgifter måste reduceras långsiktigt. DenNya Välfärden har lagt fram en finansieringsplani skriften För Sverige - på tiden.

Där föreslås en rad strukturella förändringarinom den offentliga sektorn, främst en skattere-form och en bidragsreform. Planen kan genom-föras över en tioårsperiod och slutar på en vinst förstaten på 19 miljarder kronor och en förlust för

kommunerna på 17 miljarder kronor, alltså i hu-vudsak en balans för den offentliga sektorn. Detgår att sänka skatterna med bibehållen balans iden offentliga budgeten.

Slopa tredje sjuklöneveckanTredje sjuklöneveckan är finansdepartementetsförsök att lösa ett problem som aldrig borde hauppstått. Problemet är de exploderande kostna-derna för sjukskrivningarna. Läs Tove Lifven-dahls krönika om vad som ligger bakom den ex-plosionen!

Löftet om att bidragsvägen få en arbetsfri in-komst är oemotståndligt för många. Så länge sta-ten fortsätter att utfärda det löftet är både en tred-je, fjärde och femte sjuklönevecka verkningslösa.

Har du hört talas om Porsche-försäkringen?Det är en premiefri försäkring som utfaller med800 000 kronor till den som inte kan motstå fres-telsen att köpa en Porsche. Sjukförsäkringen är ensådan försäkring. Den utfaller med upp till nästan19 000 kronor i månaden om du inte kan motståfrestelsen att skippa jobbet.

Hela felet är att den läkare som sjukskriver intebehöver ta de ekonomiska konsekvenserna avsjukskrivningen. Kostnaderna lämpas över på sta-ten. Om vårdorganisationen fick betala själv skul-le den kontrollera bättre och bara sjukskriva äktasjukdomsfall. Och så skulle den vårda i stället föratt sjukskriva. Så skulle det bli med vår HSF-mo-dell för sjukvården. (Läs mer på sidan 21).

Slopa 3:12-reglernaFöretagare diskrimineras, det vill säga utsätts förnegativ särbehandling av lagarna. Särbehand-lingen ligger i 3:12- eller fåmansbolagsreglerna.Den som själv arbetar i ett bolag hon äger får be-tala mer skatt än den som inte arbetar i ett bolag

2003 års 4 oktober-profil heter Stig Claesson, ledare för Gnosjö-upproret. Claesson får ut-märkelsen för att han, som företagare, på ettkraftfullt sätt bildat opinion mot den tredjesjuklöneveckan. Något som han har gjort i 4 ok-tobers anda.

Till vardags är han vd för Doxa plast i Värnamo.Nästan exakt 450 år efter Dackefejden mullrar det änen gång av ilska och vrede i de småländska skogarna.Och precis som då riktas vreden mot överhögheten iStockholm.

Varför startade ni Gnosjö-upproret?– Hösten 2002 samlade jag några kollegor och disku-terade företagarnas villkor, berättar Stig Claesson. Viville lyfta fram småföretagarnas frågor. Under vårasamtal kom regeringen med förslaget om att vältraöver mer av kostnaderna för ohälsan på företagarna.Då kände vi att nu får det vara nog och startade Gno-sjö-upproret. Några dagar senare var vi på första sidani Dagens industri.

Därefter följde en intensiv period. Stig Claesson vari riksdagen som talare på Företagarparlamentet.

Gnosjö-upproret arrangerades en hearing nere iVärnamo med 350 deltagare med företrädare för bådepartier och näringslivet. Namninsamlingar gjordesdär företagare från stora delar av Sverige skrev under.

Går det att påverka politiker?– Det gör det, absolut! Gnosjö-upproret visar det. Viär inte framme än. Den tredje sjuklöneveckan inför-des. Men nu sitter facken och samtalar med Svensktnäringsliv om en avtalslösning, ett helt nytt system,precis som vi föreslagit. Jag talade med arbetsmark-nadsminister Hans Karlsson i dag och sa att han intefick störa de förhandlingar som nu pågår. Det var hanöverens med mig om att inte göra.

Hur kommer det sig att ledare inom politik och när-ingsliv lyssnar på er?

– Det beror på att vi varit så pass tydliga och förkla-rat komplicerade saker på ett enkelt sätt.

Årets 4 oktober-profil Så vill 4 oktober

företagarnas

Stig Claesson.

4 oktober för entreprenörskap har sedan

start arbetat med de frågor där företagarna

vill ha ändring.

Här är några exempel:


Under de senaste fyra åren har Den NyaVälfärden två gånger om året tagit temperaturen påföretagarklimatet i Sverige. Det har skett genomopinionsundersökningar, där TEMO frågat ettrepresentativt urval av svenska folket om de ansettföretagarklimatet vara gynnsamt eller ogynnsamt.

Man kan dra åtminstone två intressanta slut-satser. Den första slutsatsen är att 2003 är ett bottenår.Aldrig tidigare har svenska folket ansett företagarkli-matet så ogynnsamt. Vid årets undersökningar i febru-ari och augusti har bara 21 respektive 24 procent sva-rat ”gynnsamt”. Tidigare har ”gynnsamt”-svaren va-rierat mellan 36 och 27 procent med en sjunkandetendens sedan år 2000.

Den andra slutsatsen handlar om vilka medborga-re som anser företagarklimatet gynnsamt. Svaren frånTEMO redovisas inte bara sammanlagt för alla kate-gorier, utan också uppdelat efter olika skärningar.

Då kan man konstatera att ett antal bakgrundfak-torer inte tycks ha någon betydelse för den svarandesuppfattning om företagarklimatet. Någon systema-tisk tendens kan inte iakttas när det gäller utbildning,hushållsinkomst, bostadsort, ålder, familjeförhållan-den, bostadsförhållanden och medlemskap i fackför-bund.

Systematiska tendenser föreligger emellertidnär det käller kön, partisympatier och sysselsättning.Män tror alltid mer på företagarklimatet än kvinnor.I augusti i år, till exempel, ansåg 27 procent av männen,men bara 20 procent av kvinnorna att företagarkli-matet är gynnsamt. Tidigare undersökningar har utanundantag visat samma mönster.

Motsvarande gäller partisympatierna. (s) och stöd-partierna ligger alltid mycket högre än den borgerli-ga oppositionen. I augusti svarade 31 procent av denförsta gruppen ”gynnsamt”, medan den andra grup-pen låg på 18 procent.

En förvånande nog svagare tendens gäller sys-selsättningen. Man skulle kanske tro att egna företa-gare ligger lägre än andra yrkeskategorier (enligt prin-cipen att bönder alltid klagar på vädret). En viss skill-nad finns, men den är inte överväldigande. Iaugusti-undersökningen svarade 20 procent av egnaföretagare ”gynnsamt”, medan den yrkeskategorisom låg högst var tjänstemän på 27 procent.

Sammanfattningsvis är den grupp svenskar som harden högsta tilltron till företagsamhetens livsvillkor iSverige vänsterorienterade män som inte är företaga-re. Men inte ens dessa har någon särskilt hög tanke omföretagarklimatet. Och tilltron tycks svikta alltmer.

Patrik Engellau

hon äger. Inte precis en bra metod att uppmuntrafolk att starta företag.

En hel del av krånglet med företagandet liggerjust i 3:12-reglerna. Den som äger och driver ett fö-retag (och den som är nära släkt med vederböran-de) ska fylla i en K10-blankett vid deklarationen.Ingen normal företagare klarar detta på egenhand. Experter måste inkallas.

3:12-reglerna ska bort. De ska inte lindras ellerluckras upp, som en del föreslår. De ska bort. An-nars försvinner inte krånglet med K10-blanketten.Läs mer i skriften Slopa fåmansbolagsreglerna!

Kan beställas på telefon 08 - 545 03 810.

Minska regelbördanSmåföretagsdelegationen presenterade för flera årsedan en lista på regler som borde tas bort. Reger-ingen har inte brytt sig så mycket om den listan.Det borde den göra.

Men det räcker inte med att en gång för alla ren-sa i regelrabatten. Regler är färskvara. Nya växerfram hela tiden. Och tillämpningen förändras.Därför är det viktigt att fortlöpande följa företa-garnas vardag och upptäcka vilka regler som be-svärar i varje ögonblick.

Den fortlöpande uppföljningen gör Företaga-rombudsmannen. Alla företagare kan kost-nadsfritt anmäla fall för undersökning och even-tuellt utlåtande.

Ta exemplet med försäkringskassorna. För någ-ra år sedan hade försäkringskassorna satt i systematt ligga på fakturor om kassornas anslag var för-brukat, vilket ofta inträffade på senhösten. Före-tagare kunde få brev om att de skulle få betalt förstefter årsskiftet, när försäkringskassan fått påfyll-ning (läs till exempel om Hanngrens Sadelmakerioch Bildoktorn på www.dnv.se/foretagarom-budsmannen). Företagarombudsmannen slog

ned på detta oskick, och nu har försäkringskas-sorna ändrat praxis. (Läs mer på sidan 30).

Ändra arbetsrättenLäs vårt genomgripande förslag till ny arbetsrätt.Förslaget representerar en totalrenovering av enarbetsrätt som blivit alltmer otidsenlig. Problemetmed dagens arbetsrätt är att rättigheterna inte till-kommer den enskilda arbetsgivaren och arbetsta-garen, utan de organisationer dessa tillhör.

Ett exempel: All informationsrätt enligt med-bestämmandelagen tillkommer facket, inte denanställde. I ett arbetsliv, där de anställda ska ta an-svar och ofta kallas ”företagets främsta resurs”, ärdet fel att ha en lag som utgår från att de anställdainte kan hantera information från företaget och attdet därför är nödvändigt att deras fackliga ombudi stället får informationen.

Sänk skattetrycketDet duger inte att lappa och laga i ett skattesystemsom fortfarande, med förre finansminister Feldtsord, är ”perverst”. I över tio år och i fyra tunga ut-redningar har 4 oktober för entreprenörskap ut-vecklat ett alternativt skattesystem med full fi-nansieringslösning. Följande ingår:

• Avskaffad statlig inkomstskatt • Avskaffad dubbelbeskattning av aktie-

utdelningar• Halverade arbetsgivaravgifter• Avskaffad förmögenhets-, arvs- och gåvo-skatt

• Sänkt moms• Avskaffad fastighetsskattDärmed skulle skattetrycket sjunka till normal

europeisk nivå.

Patrik Engellau

Vem tror på företagarklimatet?uppfylla

önskemål

0

10

20

30

40

Gynnsamt

Sept99

12

33

32

24

13

34

31

22

10

36

28

25

9

36

29

27

11

33

31

25

12

33

27

25

14

37

28

21

14

36

26

24

Mars00

Sept00

Mars01

Sept01

Mars02

Jan03

Sept03

Ogynnsamt Varken eller Vet ej/ej svar


KRÖNIKA

Kvinnan som en gång var min gammelmormors hem-samarit, är sedan många år fattigpensionär i norrländsk gles-bygd. Hon har precis så mycket pengar att det räcker till deutgifter hon har. Hennes man är sjuk och hon vårdar honomi hemmet. Ett par gånger om dagen får hon hjälp med att lyf-ta honom ur sängen. Hon vet att hon enligt reglementet harrätt till mer hjälp från det offentliga, men hon vill inte ta emotden. ”Ja’ klarar ju opp det själv, så då kansk’ nå’n annan sombehöv’ hjälp kan få den”, resonerar hon.

För ett år sedan mötte jag en man i min egen ålder, som job-bade som frilansande tv-tekniker och sa att han hade gottom jobb. Men han berättade att han tänkte ta ett år ledigt ochfixa med sommarstugan. Jag blev lite imponerad, tyckte attdet var strongt av en så pass ung person att ha hunnit byggaupp en så stark ekonomisk ställning. Nyfiket undrade jaghur han hade lyckats med det. Han berättade att han haderäknat ut att han kunde gå på a-kassa i 300 dagar.

Jag tycker att det skaver som fan. Det är skandal att en ung,arbetsför man sorglöst planerar att leva ett år på andras be-kostnad. När man dessutom ställer honom bredvid tantensom bär in ved, städar, vårdar och står i – för att någon annanska kunna få hjälp ett par timmar om dagen – då blir det baraför mycket. Jämförelsen berättar något viktigt om Sverige,om vad som har hänt under loppet av bara några generatio-ner.

Man kan i och för sig hävda att killen är ganska påhittig.Han har koll på systemen, vet hur de fungerar och kan medlite kreativitet se till att de ger utdelning. Han är inte ensam.Det finns många som försörjer sig genom att vara entrepre-nörer i den svenska bidragssektorn.

Men Sverige behöver inte fler bidragsentreprenörer. Detfinns massor, och de blir fler. Både för att de tvingas att bli det,och för att systemen erbjuder möjligheten. Bidragsentre-prenörerna är skickliga. De vet hur man förenar sjukskriv-ning med svartjobb, dubbla identiteter med dubbla bidrageller a-kassa med sommarstugebygge. De gör av med enor-ma summor pengar som andra arbetar hårt för att dra in, ochde förstör möjligheterna för dem som är i allra störst behovav hjälp att få den. Och de har inga skäl att försöka ändrapå tingens ordning.

Men även om det är stötande, är utmaningen ändå inte iförsta hand att sätta åt bidragsentreprenörerna, utan att

lyckas formulera ett erbjudande till dem som är bättre. Detglömmer många. Orsakerna bakom uppkomsten av alla bi-dragsentreprenörer måste bearbetas, inte effekten av dem.Och då blir frågan – vad kan vi göra för att få entreprenö-rerna att gå från bidrag till arbete? Finns det en rimlig chansatt vara arbetsentreprenör i Sverige idag? Svaret är nej.

En god vän till mig försökte sig på att vara egenföretaga-re enligt regelboken. Det gick sådär. När hon sanningsenligthade intygat med namnteckningen att deklarationen varmed verkligheten överensstämmande, tedde sig ändå verk-ligheten helt obegriplig. Hon hade som enmansföretagareoch entreprenör i tjänstesektorn upptäckt hur staten ”be-lönat” hennes hårda arbetsinsats – med skatter som tar mel-lan hälften och två tredjedelar av omsättningen.

Vardagen för entreprenörer i Sverige är osäker ochriskfylld. Som egenföretagare har man oändligt med pap-persjobb som ibland kräver dyr konsultation, ständig mag-värk och oro inför den tid i månaden när momsen ska beta-las in samtidigt som betalningarna för utställda fakturor drö-jer. Rädsla för att hamna i kronofogdens register ombetalningen blir lite försenad. Vetskap om att det inte går attbli långvarigt sjuk. Och ovanpå detta, skatteeffekter somtvingar många att ge upp eller att söka socialbidrag.

Det är här problemet ligger. Staten belönar bidragsentre-prenörer och straffar arbetsentreprenörer. Mer rättvist voreatt kalla egenföretagarna för egenförsörjare, och att skapaförutsättningar för egenförsörjarna att fortsätta vilja ochkunna göra den viktiga insats för Sverige som egenföreta-gandet innebär.

Ett Sverige som inte möjliggör entreprenörskap annat ännär det gäller att kombinera a-kassa med sommarstuge-byggande, kommer i längden att bli ett mycket fattigt land.Vi är redan på god väg. Sverige är idag ett av de länder i väst-världen där andelen svartarbete växer snabbast. Redan idagfinns beräkningar som visar att den svarta sektorn i Sverigemotsvarar omkring 20 procent av BNP. Detta kan översät-tas till 800 000 årsarbeten på heltidsbasis.

Det finns entreprenörer i Sverige idag. Men idag går myck-et av deras kreativitet och nyfikenhet dessvärre åt till att star-ta och upprätthålla destruktiva processer. När ska vi erbju-da dem tillräckligt bra villkor för att vända sin kraft till nå-got konstruktivt?

tove lifvendahl

Samhällsdebattör.

Rätt sorts entreprenörer?”Det finns många som försörjer siggenom att vara entreprenörer i den svenskabidragssektorn.”

FOTO: JAN RIETZ/TIOFOTO

KONKURRENSKOMMISSIONEN


Många företagare blir styvmoderligt behandladenär offentliga myndigheter köper varor eller tjänster.Samtidigt finns det ingenstans att vända sig med frågoroch funderingar. Därför startade Den Nya VälfärdenKonkurrens-kommissionen den 1 januari 1994. Kon-kurrenskommissionens syfte är att bevaka och upp-märksamma frågor som rör konkurrenssnedvridning.

Du kanske vill anmäla ett ärende som behöver utredas.Eller du kanske bara har frågor och vill veta mer om hurKonkurrenskommissionen arbetar. Ta kontakt med PärCronhult som är chefsjurist. Du kan vara anonym.

KonkurrenskommissionenPostadress:Box 5625114 86 StockholmTelefon:08-545 038 10Fax: 08-611 35 62E-post:[email protected]:www.dnv.se

I kommissionen ingår:Ordförande: G Rune Berggren, tidigare generaldirektör och chef förRiksrevisionsverket.

Ledamöter:Patrik Engellau, ordförande i Den Nya Välfärden, Erik Nerep, professor i handelsrätt vid Handelshög-skolan Stockholm.Inger Ridderstrand-Linderoth, tidigare stadsjurist iStockholms stad. Sigvard Berglöf, tidigare regeringsråd.Lennart Palm jurist, vd vid Näringslivets Regelnämnd.

Föredragande: Pär Cronhult.

Antal avgjorda fall:cirka 40 per årAntal anmälningar:drygt 90 per år

Pär Cronhult är chefsjurist på Konkurrenskommis-sionen. Han ansvarar för kommissionens löpandeverksamhet med utredningar och beredning av ären-den.

Vad sysslar Konkurrenskommissionen med?– När myndigheter gör upphandlingar händer det ofta attdet sker på fel sätt. Många gånger hamnar enskilda företa-gare i kläm. Företag får inte kontraktet trots att de lämnatden bästa offerten. Konkurrenskommissionen är en exper-tgrupp som bevakar och motverkar snedvridning av kon-kurrensen vid upphandlingar. Den består av kunniga juris-ter och har funnits sedan 1994. Kommissionen gör till ex-empel nedslag när myndigheter inte varit opartiska vidupphandlingar, om de inte genomfört upphandlingar på ettaffärsmässigt sätt eller om de ger direkt stöd till ett enskilt fö-retag i strid med vad lagen medger.

Hur arbetar Konkurrenskommissionen?– Konkurrenskommissionen har ett kansli där vi tar emotoch bearbetar anmälningar från enskilda personer eller fö-retag. Vi jobbar både utifrån anmälningar som kommer intill oss samt på eget initiativ. Utredningsarbetet pågår hela ti-den, själva kommissionen sammanträder sex gånger per år.

Vilken typ av ärenden granskar Konkurrenskommissionen?– Offentliga upphandlingar där enskilda företagare kommiti kläm och som är principiellt viktiga eller av stor betydelse.Rent tekniskt är det ärenden där det går att bedöma vad somhänt genom offentliga handlingar. Men kommissionen görinte någon sådan bevisvärdering som det ytterst ankommerpå domstolarna att göra. När utredningen är färdig får denberörda motparten möjlighet att yttra sig, innan kommis-sionen avgör ärendet.

Hur gör den som vill anmäla ett ärende?– Hör av sig till Konkurrenskommissionen och beskriver

helt kort vad som hänt. (Adress och telefonnummer finns ifaktarutan nedan.)

Kostar det pengar att anmäla ett ärende?– Nej, det kostar ingenting, vare sig för handläggningen el-ler för utredningen av ärenden.

Är Konkurrenskommissionen statlig?– Nej, Konkurrenskommissionen är en privat och obero-ende expertgrupp som sammankallats av Stiftelsen DenNya Välfärden.

Jonas Vikman

Kontakta Konkurrenskommissionen

- om Konkurrenskommissionens arbete

Uppdrag att granska

Pär Cronhult.

Under det senaste året har bland an-nat följande fall behandlats av Kon-kurrenskommissionen

Tomelilla kommun hade gjortflera fel vid en upphandling av sköt-sel av grönytor, något som upp-märksammades av Konkurrens-kommissionen. Bland annat hadekommunen fattat beslut om vilketföretag som skulle få kontraktet pågrunder som inte var angivna i för-frågningsunderlaget. Detta är intetillåtet. En anbudsgivare hade tilloch med fått inkomma med ett del-vis nytt anbud efter anbudstidensutgång. Något som inte heller är til-låtet. Efter ingripande av länsrättenavbröt Tomelilla kommun upp-handlingen.

Landstinget Region Skåne

hade tidigare investerat 300 000kronor i aktiekapital i riskkapital-bolaget Skånsk EntreprenörsfondAB. När bolaget bildades lovadeansvariga politiker att skattepengarinte skulle användas som riskkapi-tal, utan finansieringen skulle ske påannat sätt. Men knappt två år sena-re sköt landstinget till 35 miljonerkronor i just riskkapital. Konkur-renskommissionen påpekade attriskkapital inte är någon angelä-genhet för landstinget och att stödtill ett enskilt företag inte är tillåtet.Landstingets lån förklarades senareolagligt och upphävdes av länsrät-ten. För närvarande handläggs må-let i kammarrätt.

Landskrona och Svalövs

kommun hade under året tecknatavtal med Landskrona-SvalövsRenhållnings AB om renhåll-ningstjänster. Kontraktet är värtmer än 50 miljoner kronor per år.Bolaget, som ägs av kommunerna,fick kontraktet utan konkurrensmed andra företag. Konkurrens-kommissionen påpekade att detinte är tillåtet för kommuner attköpa tjänster utan upphandling ikonkurrens, inte ens om köpet skerfrån ett hel- eller delägt kommunaltföretag. Förfarandet förklarades se-nare olagligt även av länsrätt ochkammarrätt.

Tveksamma affärer

från norr till söder

Fortsättning nästa sida



Karlshamns bostäder AB

(KABO) hade vid upphandling avfastighetsservice angivit att ”Avropkommer i första hand göras från denentreprenör som lämnat det mestförmånliga anbudet, och är bäst fun-gerande för KABO:s organisation”.Konkurrenskommissionen påpeka-de att det inte är möjligt att utformaen upphandling så godtyckligt att ipraktiken fri anbudsprövning kankomma ifråga. Kommissionen me-nade att upphandlingen därmed intehade utlysts i enlighet med gällandebestämmelser och att konkurrensenriskerade att snedvridas. KABO av-bröt upphandlingen efter ingripan-de av länsrätt.

Universitetssjukhuset i Lin-

köping (Östergötlands läns

landsting) hade erbjudit fertili-tetsbehandling mot privat betal-ning. Erbjudandena gällde ävenpatienter från andra län. Sjukhu-set tog ut avgifter på mellan 7 000och 27 000 kronor, avgiftsnivåersom inte hade fastställts av lands-tinget i behörig ordning. Konkur-renskommissionen påpekade attlandstinget inte får bedriva verk-samhet för privatbetalande patien-ter från andra landstingsområden.För patienter från det egna områdetfår landstinget tillämpa en taxa sommaximalt uppgår till 900 kronor perår. Om landstinget skall bedriva fer-tilitetsbehandlingar måste detta skeinom ramarna för den ordinarie vår-den och inom gällande taxa. Privatfinansierad landstingsverksamhetsom konkurrerar med icke skattefi-nansierad sjukvård får inte före-komma.

Stockholms stad hade i en upp-handling av renhållningstjänstervägrat en förlorande anbudsgivareatt få veta på vilka grunder som till-delningen hade skett. Staden villelämna ut uppgifterna först sedankontrakt tecknats. Då skulle detvara för sent för anbudsgivaren attöverklaga beslutet. Konkurrens-kommissionen påpekade att svenskrätt i och för sig inte ålägger en upp-handlande enhet att omedelbart

Tveksamma affärer

från norr till söderFortsättning från föregående sida

OECD (Organisation for Economic Co-operationand Development) är en ledande organisation för eko-nomiskt samarbete. Under ett besök i Sverige i börjanav juni hade OECD begärt ett möte med Konkurrens-kommissionen. Delegationen från OECD fick en nybild av problemen i Sverige.

– OECD var här för att undersöka förhållanden som är hin-der för konkurrens och därmed för ekonomisk tillväxt i Sve-rige, säger G. Rune Berggren, ordförande i Konkurrens-kommissionen. Vid tidigare besök har de bara haft kontaktmed offentliga källor. Därför tyckte de att det var intressantatt höra bedömningen från en privat institution som varitetablerad i Sverige under tio år.

Mötet, som ägde rum på finansdepartementet, handla-de till stor del om vilka brister som finns i den svenska lagstift-ningen.

– På deras initiativ diskuterade vi olika frågor i anslutningtill konkurrenslagen och upphandlingslagen. Framföralltvar de intresserade av kommunalt lagtrots och kommunaltdomstolstrots, berättar Berggren.

Enligt G Rune Berggren var det ett givande och kon-struktivt möte.

– Det var ett mycket positivt möte. Delegationen frånOECD föreföll ha diskuterat problemen med kommunersefterlevnad av framför allt upphandlingslagen och kom-munallagen tidigare. Men enligt deras egen uppfattninghade de inte fått en klar bild av missförhållandena i Sverigevid tidigare besök.

Vid mötet pekade Konkurrenskommissionen på attsvenska kommuner idag i princip står över lagen. Det finnsfall där kommuner helt enkelt struntar i domstolars beslutoch fortsätter med olaglig verksamhet. Det saknas alltså ef-fektiva sanktionsmöjligheter mot kommuner som genom-för upphandlingar på ett olagligt sätt.

Konkurrenskommissionen pekade även på att reg-lerna för överprövning av en upphandling gör det mycketsvårt att överpröva. Dels finns det inga regler om att an-budsgivare ska få ordentlig information om varför han ellerhon inte fått ett anbud, dels har anbudsgivaren bara tio ka-lenderdagar på sig att lämna in en överprövningsansökantill länsrätten.

Syftet med OECD:s besök i Stockholm var att skaffa ma-terial till en ekonomisk översiktsrapport om Sverige. Efterett kompletterande besök i Sverige under hösten kommer deatt lägga fram rapporten i början av nästa år.

Jonas Vikman

OECD i möte medKonkurrenskommissionen

”Men enligt deras egen uppfattning hade de inte fått en klar bild av miss-förhållandena i Sverige vid tidigare besök”

På plats när OECD och Konkurrenskommissionen träffades var från vänster Pär Cronhult, chefsjurist Konkurrenskom-missionen, G Rune Berggren, ordförande Konkurrenskommissionen, Martin Jørgensen, ekonom, Danmark/Sverigelandskontor, Deborah Roseveare, Chef Danmark/Sverige landskontor, Lennart Göranson från OECD:s Konkurrensav-delning samt Peter Jarrett, chef för Länderavd.1 vid OECD:s huvudavd. Ekonomi.


lämna besked om grunderna för sitttilldelningsbeslut men att det enligtgällande EG-rättslig praxis förelig-ger en sådan skyldighet. Förfarandetförklarades senare olagligt även avkammarrätt.

Det landstingsägda fastig-

hetsbolaget Locum hade i enupphandling av renhållningstjäns-ter antagit ett anbud som var nästanfyra gånger dyrare än det billigaste.Upphandlingsunderlaget var otyd-ligt och det framgick inte att prisetknappt skulle tillmätas någon bety-delse alls. Konkurrenskommissio-nen påpekade att det tydligt skallframgå för anbudsgivarna på vilkagrunder anbuden skall komma attantas. Detta framgick inte och där-med har konkurrensen snedvridits.Senare har länsrätt förordnat attupphandlingen skall göras om.

Värmdö och Nacka kommun

hade utan upphandling köpt sop-hantering från ett företag för cirka20 miljoner kronor per år. Konkur-renskommissionen påpekade att detinte är tillåtet för kommuner attköpa tjänster utan upphandling ikonkurrens. Kommissionen be-dömde att upphandlingen inte hadehandlagts enligt gällande lag och attkonkurrensen därmed kommit attsnedvridas. Förfarandet förklaradessenare olagligt även av länsrätt. Förnärvarande handläggs målet i kam-marrätt.

Haninge kommun hade beslutatatt köpa fastighetsförvaltning frånett bolag utan upphandling i kon-kurrens. Kontraktets värde upps-kattas till mer än 200 miljoner kro-nor per år. Bolaget, som ägs i sin hel-het av Huddinge kommun, hadeskött fastighetsförvaltning åt kom-munen sedan 1991. Konkurrens-kommissionen påpekade att det inteär tillåtet för kommuner att köpatjänster utan upphandling i konkur-rens, inte ens om köpet sker från etthelägt kommunalt företag. Förfa-randet förklarades senare olagligt avsåväl länsrätt som kammarrätt.

Tveksamma affärer

från norr till söder

Fortsättning nästa sida

Konkurrenskommission kritiserade Strömsundskommun i våras. Dels gällde kritiken att kommunengjort bristfälliga upphandlingar av datorer vid två till-fällen. Lokala företagare fick inte kontraktet trots attde hade de bästa anbuden. Dels gällde kritiken attkommunen gått i borgen för enskilda företagare vidtre tillfällen, något som strider mot kommunallagen.

Både lokalpress och lokalradio uppmärksammadeKonkurrenskommissionens kritiska påpekanden. Nu harkommunen tagit till sig av kritiken och beslutat att genom-föra utbildningar i offentlig upphandling för kommunensegen personal. Kommunen kommer även att erbjuda loka-la företagare utbildningar, något kommunen gör för att detlokala näringslivet ska ha bättre möjligheter att hävda sig ikommande upphandlingar.

– Förhoppningsvis leder det till att intresset för kommu-nens upphandlingar ökar hos företagen i Strömsunds kom-mun, hävdar kommunalrådet Lennart Oscarsson i ettpressmeddelande.

För Tomas Amilon, som driver Hammerdal Land AB,och som trots att han haft bäst anbud tidigare förlorat kom-munala upphandlingar, är detta ett välkommet besked.

– Jag tycker att det är positivt att kommunen förbättrarsina inköpsrutiner. Förhoppningsvis kommer vi inte att be-

höva bli felaktigt behandlade i framtiden. Men jag hoppasverkligen att kommunen utreder vad som har gått fel i de tvåupphandlingar som Konkurrenskommissionen kritiserat.Det måste ligga mer än bara okunskap bakom.

Jonas Vikman

Tomas Amilon, driver Hammerdal Land AB.

Strömsund förbättrar upphandlingar- efter kritik från Konkurrenskommissionen

Städfirma vann mot Malmö stadFör snart ett år sedan upphandlade Malmö stad städ-ning av kontorslokaler i innerstaden. Flera företaglämnade anbud. När kommunen skulle avsluta upp-handlingen fattades fel beslut. Ultra Clean i MalmöAB fick inte miljonkontraktet, trots att företaget hadedet bästa anbudet. Men med hjälp av Konkurrens-kommissionen tog Ultra Clean hem anbudet efter tvåvändor i länsrätten.

– Det känns roligt att ha fått kontraktet, säger JovanBojcevski, vice vd på Ultra Clean. Vi vill inte bråka, men villbli rättvist behandlade. Vi på Ultra Clean arbetar för att vårakunder ska vara nöjda och vi ser fram emot att göra ett brajobb på innerstadens stadsdelsförvaltning.

Ultra Clean var ett av städbolagen som lämnade anbud påkontorsstädningen. När Bojcevski, som är delägare i bola-get, fick reda på att de inte fått kontraktet, hörde han av sigtill kommunen och krävde att få reda på varför.

Ultra Clean hade fått 7,7 poäng vid upphandlingen me-dan det vinnande anbudet bara hade fått 7,6 poäng. Trotsatt Ultra Clean alltså var bättre hade det andra bolaget fåttmiljonkontraktet. Kommunen ansåg att de två företagenspoäng var så lika att de la till ”interna referenser” till be-dömningen.

– Vilket är väldigt konstigt eftersom något hittills käntmissnöje med hur vi hade utfört städningen tidigare intefanns.

Lagen om offentlig upphandling är tydlig. Malmö stadfår inte i efterhand lägga till faktorer till bedömningen

som inte är angivna i förfrågningsunderlaget. Något somKonkurrenskommissionen slagit fast vid sin behandlingav ärendet. Bojcevski överklagade kommunens beslut tilllänsrätten och gick till domstolen med assistans frånKonkurrenskommissionens jurist. Domen föll till UltraCleans fördel, företaget borde ha fått städkontraktet.

Trots domen tecknade inte Malmö kontrakt med UltraClean. Istället gjorde kommunen om poängberäkningen,sänkte helt enkelt Ultra Cleans poäng och gav kontraktet tillett annat företag.

Med hjälp av Konkurrenskommissionens chefsjurist an-sökte Bojcevski ytterligare en gång hos länsrätten om över-prövning mot upphandlingen. Domstolen konstaterade änen gång att kommunen hade fel och dömde till Ultra Cleansförmån. Först efter denna repris i länsrätten fick Bojcevskialltså det miljonkontraktet som han rätteligen skulle ha hafthela tiden.

Jonas Vikman

Jovan Bojcevski, vice vd på Ultra Clean.



Staten (regeringskansliet)

köper alarmeringstjänster från SOSAlarm AB sedan 1994. Staten är de-lägare i bolaget. Avtalet har aldrigupphandlats i konkurrens. SOSAlarm AB säljer även säkerhetstjäns-terpå den konkurrensutsatta mark-naden till kommuner och företag.Konkurrenskommissionen påpeka-de att det inte är tillåtet för staten attköpa tjänster utan upphandling ikonkurrens, inte ens om köpet skerfrån ett offentligt ägt företag. Kom-missionen bedömde att upphand-lingen därmed var olaglig och attkonkurrensen snedvridits. Kom-missionen konstaterade även att denmonopolmarknad som skapats förSOS Alarm AB riskerar att snedvri-da förutsättningarna för konkur-rensen på andra marknader där SOSAlarm konkurrerar med andra före-tag.

Mora och Orsa kommunhadeunder året antagit generella riktvär-den för upphandlingar. Bland annatanges beloppsgränserna fyra basbe-lopp (cirka 150 000 kronor) för varoroch fem basbelopp (cirka 185 000kronor) för tjänster, under vilka såkallad direktupphandling, det villsäga köp utan skriftligt anbudsför-farande, skulle få ske. Konkurrens-kommissionen hade påpekat attriktvärdena bör överensstämmamed de gränsvärden som Nämndenför offentlig upphandling (NOU)fastställt. För till exempel upphand-ling av tjänster har nämnden fast-ställt två basbelopp (cirka 75 000 kr)som sådant generellt värde under vil-ket direktupphandling bör före-komma. Konkurrenskommissio-nen uppmanade därför kommuner-na att justera sina interna riktlinjer såatt dessa överensstämmer medNOU:s gränsvärden, eller så att detklart framgår vilka särskilda avtal-styper som skall omfattas av de hög-re beloppsgränserna.

Säters kommun hade hyrt an-läggningsmaskiner. Vid anbudsvär-deringen hade kommunen bortsettfrån vissa värderingsomständighe-ter som hade angivits i upphand-lingen. Som skäl angav kommunenatt uppsatta kvalitetskrav ”... ej hargått att värdera och poängsätta oli-ka mellan anbudsgivarna, utan att

Tveksamma affärer

från norr till söderFortsättning från föregående sida

Lennart Palm är ledamot i Konkurrenskommissionenoch har ett gediget kunnande när det gäller frågor omkonkurrens och upphandlingar. Han har bland annatvarit politisk sakkunnig och stabschef på näringsde-partementet. Under många år har han arbetat i nä-ringslivsorganisationer, senast på SAF, med regel-verket för företagare och konkurrensen i offentlig sek-tor. Sedan två år tillbaka är han vd för NäringslivetsRegelnämnd. Nämndens huvuduppgifter är att sökabegränsa och förenkla myndigheternas uppgiftskravpå företagen samt att verka för att de myndighetsreg-ler som berör företagen är få, enkla och stabila.

På vilket sätt är Konkurrenskommissionen ett stöd för före-tagare?– Det är inte lätt för ett mindre företag att stå upp mot storaorganisationer som kommuner eller landsting. Företagarebehöver därför en instans att vända sig till. Konkurrens-kommissionen ställer sig på företagarens sida och vågar sägaifrån när myndigheter gjort fel. Men kommissionen kan ock-så på ett objektivt sätt förklara för klagande företagare närmyndigheter faktiskt gjort rätt.

Vilken betydelse har Konkurrenskommissionen haft?– Bara vetskapen om Konkurrenskommissionen och dessarbete har med stor sannolikhet sparat hundratals miljoneråt skattebetalarna. Myndigheter vet att Konkurrenskom-missionen håller ögonen på dem. Därför följer de regelverketi ökad utsträckning och gör fler upphandlingar i konkur-rens.

Varför är just konkurrens viktigt?– Konkurrens är viktigt av flera skäl. Dels innebär konkur-rens mellan företag att konsumenterna (enskilda individer,

kommuner och statliga myndigheter) kan välja den bästaprodukten till det bästa priset. Dels innebär konkurrens attnya företag får möjlighet att komma in på marknaden.

Är myndigheter bra konsumenter, bra på att göra upp-handlingar i konkurrens?– Det varierar. Det är fortfarande en lärprocess att ta varapå konkurrensens möjligheter. Det finns många duktigaupphandlare. Men det behövs organisationer som Kon-kurrenskommissionen som ligger på och kontrollerar att la-gar och regler följs. Och som protesterar när myndigheterbryter mot lagen.

Vilket är det vanligaste felet myndigheter gör vid upphand-lingar i konkurrens?– Myndigheter brister ofta i vad lagen kallar ”affärsmässig-het”. Man har helt enkelt inte antagit ”det bästa eller det bil-ligaste anbudet”. Det kan exempelvis handla om att någoni en kommun vill favorisera en av anbudsgivarna. Det kanäven handla om att en myndighet struntar i att göra en upp-handling eller att den tecknar ett alldeles för långt kontraktmed ett företag. Ett för långt kontrakt utestänger andra fö-retag från att konkurrera om leveranser av varor eller tjäns-ter till bra priser. Detta missgynnar skattebetalarna.

Finns det några ärenden som speciellt upprört dig?– Jag tycker att det är kraftigt stötande när myndigheter sät-ter sig över lagstiftningen bara för att de är stora organisa-tioner och till exempel struntar i att göra upphandlingar ikonkurrens. Länsarbetsnämnden i Stockholms län lät tillexempel ett privat företag utföra datutbildningstjänster förflera miljoner kronor utan upphandling.Även Stockholmsläns landsting kan nämnas som exempel. Det har låtitLocum AB sköta driften av landstingets fastigheter sedanbörjan av 1990-talet utan konkurrens med andra företag.Så får det inte gå till.

Jonas Vikman

Kommissionen spar hundratalsmiljoner åt skattebetalarna

Lennart Palm.


riskera att i efterhand få kritik”.Konkurrenskommissionen påpeka-de att det enligt lag inte är möjligt förkommunen att bortse från krav somställts i förfrågningsunderlaget. An-tingen ska samtliga krav beaktas el-ler så skall upphandlingen göras om.Kommissionen bedömde att kom-munen borde ha insett hur svårt detkunde bli att värdera anbuden innanförfrågningsunderlaget skickades utoch att upphandlingen inte hadehandlagts i enlighet med gällande lagoch att konkurrensen därmed sned-vridits.

Vindelns kommun hade beslu-tat att för upphandling av livsmedelföreskriva att särskild hänsyn fick tastill lokala företag (positiv särbe-handling). Beslutet motiverades avregionalpolitiska skäl. Konkurrens-kommissionen påpekade att omkommunen funnit synnerliga skälför att upprätthålla befintlig infra-struktur med lokala butiker kundekommunen lämna ekonomiska bi-drag enligt bestämmelser i kommu-nallagen. Men kommunen får inteväga in regionalpolitiska hänsyn viden upphandling. Varken positiv ellernegativ särbehandling får förekom-ma. Kommunens beslut om hänsyntill lokala företag strider därför motgällande bestämmelser och riskeraratt försämra konkurrensen.

Landstinget Västernorrland

hade anlitat ett och samma tvätterisedan 1990. Företaget hade fått kon-traktet utan konkurrens med andraföretag. Under våren 2003 förläng-des kontraktet med ytterligare två år.Inte heller denna gång behövde före-taget konkurrera med andra företag.Konkurrenskommissionen påpeka-de att upphandlingar enligt Nämn-den för offentlig upphandling intebör avse lägre perioder än fyra år ochatt upphandling i konkurrens förut-sätts ske med jämna mellanrum. Ge-nom att inte upphandla tvättjänster-na i konkurrens samt att vidmakt-hålla avtalet under snart 14 årmenade kommissionen att lands-tinget överträtt gällande bestäm-melser. Konkurrensen har försäm-rats och landstinget kan ha fått beta-la ett överpris. Förfarandetförklarades senare olagligt även avkammarrätten. För närvarandehandläggs målet hos Regeringsrät-ten.

Tveksamma affärer

från norr till söderr

Protokoll utan datum, beslut som hemligstämplatsutan stöd i sekretesslagen, felräknade poäng ochlögner. Turerna kring en upphandling av säker-hetssystem som FMV gjort ger en skrämmandeinblick i hur en offentlig upphandling kan gå till.

Konkurrenskommissionens chefsjurist, PärCronhult, har arbetat med upphandlingsfrågor undertio år. Han har sällan sett något liknande.

– När målet är färdigbehandlat i domstol överväger viatt lämna ärendet till JO eller direkt till en åklagare,säger Pär Cronhult, som företrädde den förlorande leve-rantören i domstolen.

I december 2002 fattade FMV beslut om upphand-ling av passersystem för tre miljoner kronor. En av deförlorade anbudsgivarna tyckte att beslutet inte stämdeoch ville se beslutsunderlaget. FMV vägrade lämna utdet. Först efter en domstolsorder lämnades handlingar-na ut. Då visade det sig att det vinnande bolaget inte allsborde ha vunnit upphandlingen., eller ens upptagits tillprövning.FMV uppgav då att de hade tagit hänsyn till andraomständigheter än dem som var angivna i anbudsun-derlaget. Spelplanen hade alltså plötsligt förändrats.Detta är inte tillåtet eftersom företag som lämnar anbudmåste veta hur anbuden kommer att bedömas. Riskenför godtycklig bedömning är annars överhängande.

FMV hävdade att de hade inhämtat referenser, någotsom visade sig vara direkt felaktigt.

– Vid kontroll med referenterna som stod i anbuden,visade det sig att ingen hade pratat med FMV, hävdarPär Cronhult.

Konkurrenskommissionen konstaterade i sitt avgö-rande att FMV även gjorde flera andra misstag. Upphand-lingen annonserades inte ut på ett behörigt sätt utan en an-nons las bara ut på deras hemsida. Upphandlingen gjordesenligt fel juridiska förfarande. Anbudsvärderingen gjordesinte bara vilseledande utan den redovisades även på ett fel-aktigt sätt.

– Är det så här försvarsupphandlingar går till är detinte konstigt att försvaret överskrider sin budget, sägerPär Cronhult. Först görs en upphandling på ett mycketslarvigt sätt där fel företag fick kontraktet. Sedan försö-ker FMV att skyla över sina misstag genom hem-ligstämpel och efterhandskonstruerade protokoll. Så fårdet inte gå till, säger chefsjurist Cronhult.

Länsrätten i Stockholm har beslutat att upphandling-en är felaktig och måste göras om.

Jonas Vikman

FMV dömt för miljonupphandling– efter kritik från Konkurrenskommissionen

Ett stort tack till alla våra annonsörer och andra som under kampanjåret bidragit till vår verksamhet

för ett företagsvänligare Sverige!

Tack!

”FMV hävdade att de hade inhämtat referenser, något somvisade sig vara direkt felaktigt”


DEN NYA VÄLFÄRDEN 15 ÅR

”Under åren har Den Nya Välfärden vi-sat att det går att driva fristående tankes-medja i Sverige med en seriös inriktning.Det är bara att gratulera. Kvalitén på or-ganisationens utredningar och rapporterhar genomgående hållit en mycket högklass och berört viktiga samhällsfrågor.Jag ser fram emot vad Den Nya Välfär-den kommer att åstadkomma undernästkommande 15-årsperiod.”

Mats Odellriksdagsledamot, Kristdemokraterna

”Stiftelsen Den Nya Välfärden är en röstsom ivrigt förespråkar ett samhälle därvanliga människor får mer att säga till omoch där politiker får mindre att säga tillom. Under åren har Den Nya Välfärdengenomfört ett stort antal kvalificerade ut-redningar om reformer av stat och kom-muner. Den Nya Välfärden kombinerarden fria marknadens fördelar med ett so-cialt ansvarstagande.”

Lars-Erik Forsgårdhvd för Aktiespararnaa

”Den Nya Välfärden var egentligen denförsta oberoende tankesmedjan i Sveri-ge. Patrik Engellau förstod tidigt att detnyliberala projektet hade passerats avhistorien. Han förstod det för tio år se-dan, nu har till exempel moderaterna in-sett samma sak. Det går inte bara att ältakritik mot välfärdsstaten, utan man mås-te skapa något positivt. Det har Den NyaVälfärden gjort.”

Stig-Björn Ljunggren, socialdemokratisk idédebattör

Sagt omDen Nya Välfärden

Det var första gångenpå nästan tvåhundra år som ettantal kunniga privatpersoner på eget bevåg formulerat enny regeringsform. Bakom förslaget, som handlade om hurett nytt, mer företagarvänligt och mindre toppstyrt Sverigeskulle kunna organiseras, stod ett antal kända politiska tän-kare, till exempel Gustaf Petrén, Mats Svegfors, Carl-JohanWestholm och Gunnar Hökmark.

Sedan dess har nästan 30 förslag till ny politik presente-rats i serien Medborgarnas Offentliga Utredningar, till ex-empel ett helt genomarbetat förslag till nytt skattesystem,nytt bidragssystem, nytt skolsystem, ny invandringspolitiketc. En sammanfattning av alla förslagen finns i Medbor-garnas Offentliga Utredningar 1999:1 För Sverige - på tiden.Arbetet har hela tiden letts av Patrik Engellau och G. RuneBerggren.

Vid sidan av förslagen har Den Nya Välfärden genomförtett stort antal projekt i anslutning till förslagen, till exempelKonkurrenskommissionen, Företagarombudsmannenoch personvalskampanjerna i samband med de två se-naste riksdagsvalen.

Vi ställde några frågor till Patrik Engellau och G. Rune Berggren.

Har ni fått det genomslag ni hoppats på?Patrik: Både ja och nej. Ja därför att utvecklingen stadigt harlunkat på i den riktning vi eftersträvat. En del har faktiskt bli-vit precis som vi föreslagit, till exempel skolpengssystemetoch det system med äldrevårdscheckar som numera införspå många håll.

Samtidigt är det trögt i portgången för den förändring Sve-rige behöver. Mycket mer borde ha hänt. Den förbättring avföretagarklimatet vi strävar efter kan inte avläsas i de opini-onsundersökningar vi genomför en eller två gånger om året.Sammanfattningsvis är jobbet inte klart än.

G. Rune: Visst har det hänt förändringar som ligger i lin-je med de tankar vi har fört fram i våra förslag. En del harväl legat i tiden, men vi har bidragit till att förlösa idéer.

Vilken är den största framgången?Patrik: Svårt att säga. Att ha byggt upp en självständig, själv-finansierad politisk tankesmedja med ett antal angelägnaprojekt tycker jag är en framgång i sig. Hela arbetet med attutveckla och marknadsföra kundvalsmodellen och peng-systemet för skola, vård och omsorg är rätt bra också - ävenom det är en bit kvar i genomförandet. Och så Konkurrens-kommissionen förstås. Hundratals företagare har fått enhjälp de annars inte fått och kommuner, stat och landstinghar börjat fatta att det inte går att slarva med upphandling-arna. Och så vann vi kampen mot Pomperipossa-skattenmot alla odds.

G. Rune: Också jag tycker att Konkurrenskommissionenhör till våra stora framgångar. Skälet är enligt min bedöm-ning att vi har valt vägen att agera helt professionellt och utantendentiösa eller propagandistiska inslag. Det har vi nått ge-nom att vi har kunnat binda högt kvalificerade och obero-

ende personer till kommissionen, som i dag är fast etableradpå marknaden.

Utöver vad Patrik redan har sagt tycker jag att 4-okto-bertidningen och därtill knutna rådgivande och andra di-rektkontakter med framför allt små och medelstora före-tag hör till framgångarna i verksamheten. I vart fall kännsdet väldigt stimulerande för mig och säkert också för andrasom dagligen jobbar i stiftelsens verksamhet, att vi har des-sa kanaler in i de företag som utgör en viktig målgrupp förverksamheten.

Vilket är det största misslyckandet?Patrik: Att vi inte lyckats med mer! Jag tycker faktiskt inte attföretagarklimatet blivit bättre. Frågan är om det ens går åträtt håll. Där har vi inte lyckats något vidare. I och för sig haringen annan lyckats bättre, men det är en klen tröst.

Jag tror att problemet är att företagare, företagarorgani-sationer och företagarvänliga politiker och partier inte lyck-as artikulera någon gemensam, trovärdig och attraktiv vi-sion för ett företagarvänligare och bättre Sverige. För någ-ra år sedan hade feministerna en sång med en rad som jag lapå minnet: ”Varför har kvinnor så klena röster?” Det är enbra formulering. Varför har företagare så klena röster? Fe-ministerna har framgångsrikt lyckats höja tonläget. Nu ärdet företagarnas tur.

G. Rune: Att vi inte lyckats få bort de så kallade 3:12-reg-lerna för fåmansbolag.

Vilken är den viktigaste lärdomen?Patrik: I bästa fall lär man sig flera viktiga saker på femtonår, men om jag ska välja en viktig observation så är det att po-litiken inte påverkas av argument, utan av röster. Världensfrämsta expert som säger något välformulerat har inget in-flytande om väljarna inte tycker så. Politiker kommer tillmakten på röster, inte på expertutlåtanden.

Eller annorlunda uttryckt: i politiken - och troligen ävenpå andra ställen - är magkänslorna minst lika viktiga som deintellektuella argumenten. Och lärdomen är att detta, hurunderligt det än kan tyckas, är ganska bra. Det kallas för de-mokrati. Demokratin tar tid på sig, vilket är tröttsamt förden som vet att han har rätt och vill se handling genast. Menbetänk hur ofta experter misstar sig och fundera på hur ettsystem skulle se ut där varenda förståsigpåare fick som hanville med detsamma...

15 år med Den

”Vi har valt vägen att agera heltprofessionellt och utan tendentiösaeller propagandistiska inslag,”

År 1988 presenterades Medborgarnas Offentliga Utredningar ”En ny grundlag -ett förslag av Den Nya Välfärden.” Boken slog ned som en bomb bland grundlag-sintresserade och Den Nya Välfärden tog plats på den politiska kartan.


Tack, Den Nya Välfärden!Många av oss svenska företagare som under de senast åren sålt sina företag höll på att råka riktigt illa ut på grundav de företagarfientliga fåmansbolagsreglerna. Vi var nära att drabbas av skatt på reaförluster. Du läste rätt: skattpå förluster!Den Nya Välfärden startade då Nätverket Pomperipossa för att hjälpa oss drabbade att organisera motståndet.Några ledamöter av Riksdagens skatteutskott förstod snart hur illa det låg till. Till slut tvingade en enig Riksdag ettmotvilligt Finansdepartement att utarbeta ett förslag till lösning. Beslut om ändring av Pomperipossa-paragrafer-na klubbades av Riksdagen den 19 december 2002. Vi kunde andas ut. Utan Den Nya Välfärdens hjälp hade vi aldrig lyckats. Tack för hjälpen. Och lycka till i kampen mot återstående få-mansbolagsregler för ett gynnsammareföretagareklimat.

Nätverket Pomperipossa

”Den Nya Välfärden har i mina politiskakretsar ofta uppfattats som en lobbyor-ganisation för politik till höger om detpolitiska mittfältet och en del människorundvek säkert bara av den anledningenatt låta sig påverkas av DNV: s utgivningav böcker och rapporter. Själv har jagdock funnit många pärlor i den rika pro-duktionen. Det jag uppskattat mest ärdock inte rapporterna - MOU - som jagibland tyckt har varit för naiva och in-genjörsmässiga utan det som varit bäst imina ögon är några av Patrik Engellausböcker. PV, WC och TV glömmer jag ald-rig!”

Widar Anderssonsocialdemokratisk politiker

”Den Nya Välfärden är en fri röst i sam-hällsdebatten. Med idéer som kundvaloch pengmodeller har stiftelsen Den NyaVälfärden gett näring åt den liberaliser-ingsvåg som svept över offentliga sektornsedan början av 1990-talet. Det behövsfler sådana röster i vårt samhälle.”

Jan Björklund1:e vice ordförande i Folkpartiet libe-ralerna.

”Om Den Nya Välfärdens alla förslaggenomförts, hade Sverige varit ett ännubättre land. Många hade vunnit, ingaförlorat. Utom de som vill göra allt möj-ligt med andra människors pengar.”

Carl-Johan Westholmtidigare vd i Företagarna och SvenskHandel, i dag idégivare för UnitedMinds

Sagt omDen Nya Välfärden

Nya Välfärden

G. Rune Berggren.

G. Rune: Jag håller i huvudsak med Patrik. Men samtidigtär det ju faktiskt så, att det är politiker som måste ta initia-tiv för att något skall bli gjort. Vår uppgift är att få igång så-dana initiativ. En metod är att utarbeta förslag som kan ut-nyttjas direkt. En annan metod är att peka på felaktighetersom inte åtgärdas av det politiska systemet. Det gör till ex-

empel Konkurrenskommissionen. En tredje metod är attstarta aktioner, till exempel Nätverket Pomperipossa.

Den viktigaste lärdomen är att det faktiskt kan fungera –även om man tycker att det för det mesta är för trögt och förlångsamt.

KRÖNIKA


Att det är onödigt krångligt att vara företagaretorde de flesta överens om. Ändå finns det vissa fördelarmed alla blanketter och deklarationer.

Det var exempelvis först när jag startade eget för sexår sedan som det gick upp för mig exakt hur mycketskatt vi egentligen betalar. Och då talar jag inte omabstrakta nivåer eller procent utan om konkreta kronoroch ören.

Om man varje månad betalar in preliminärskatten påPosten tar det nämligen inte lång tid att förstå omfatt-ningen av det svenska skattesystemet. I synnerhet inte omman dessutom är ålagd att fylla i en serie snåriga papperfrån Skattemyndigheten som börjar på bokstaven N.

Den här erfarenheten delar jag förmodligen medtusentals andra företagare. Problemet är bara att vi intedelar den med miljoner förvärvsarbetande svenskar.

Kunskaperna om det svenska skattesystemet är ju intelåga - de är extremt små.

Alla vet att Sverige har världens högsta skatter mennästan ingen vet vad detta betyder i praktiken. Alla vetvad en typisk undersköterska tjänar men ytterst få ärmedvetna om hur mycket hon eller han betalar i skatt.Alla vet hur stor månadskostnaden är för den egnabostaden men bara en liten minoritet har koll på skatten,det vill säga hushållens största utgiftspost.

Att det blivit så här är på sätt och vis paradoxalt.Svenskarna är ju inte alls ointresserade av sin ekonomi.Tvärtom publicerar tidningarna titt som tätt populäratabeller över ”vinnare” och ”förlorare”. En upphetsadprogramledare från Umeå lockar varje vecka hundratu-sentals tv-ägare att titta på honom och hans soptunna..

Dessutom är vårt konsumentskydd mycket starkt. Duhittar inte en falukorv i Ica-butiken utan en detaljeradinnehållsdeklaration.

De flesta tycker nog att detta är fullt naturligt. Somkonsumenter har vi ju rätt att få veta. Frågan är bara var-för denna princip inte tillämpas när svensken ikläder sigrollen som medborgare.

Jag vet få utgifter som är så ogenomträngliga, snårigaoch svåra att förstå sig på som skatterna. Tyvärr är detingen slump att det blivit så.

Anonymiseringen av skattesystemet har varit en med-veten politisk strategi ända sedan Gunnar Strängs dagar.Om detta vittnar inte minst Carl-Johan Åberg, tidigareplaneringschef i finansdepartementet, i boken ”Ettsvårskött pastorat”. Han skriver att de kraftigt höjdaskatterna på 70-talet skulle döljas för medborgarna.Arbetsgivaravgifterna redovisades därför inte på lönebe-

skedet. Och mervärdesskatten gick inte att se på prislap-pen.

Det skulle bli enkelt att betala skatten. Helst av alltskulle det inte märkas över huvud taget. Och på mångasätt lyckades socialdemokraterna.

När Kommunal strejkade i våras var det knapptnågon som påpekade att en undersköterska inte ens fårbehålla hälften av landstingets lönekostnad (av 26 000kronor i månaden går i dag drygt 13 000 kronor bort iskatter och avgifter).

Oavsett om man tycker attdetta är rimligt eller ej ska stateninte dölja denna uppgift. Men istället för att göra vårt skatte-system mer genomskinligt ochöppet, kommer varje år någotnytt förslag som är tänkt att ytter-ligare anonymisera det.

Riksskatteverket tillhör demsom har gott om sådana idéer. I flera år har man exem-pelvis försökt övertala riksdagen om att slopa skyldighe-ten att skriva under deklarationen. Att inte ens öppnabrevet från skattemyndigheten ska alltså ses som ett tystgodkännande.

Just nu finns inte en riksdagsmajoritet för detta för-slag. Men sådant kan snabbt ändras. I ett land där mankan vinna val genom att lova höjda skatter kan nog detmesta hända.

Vad borde hända?Jag har följande förslag. Utgå från de borgerliga parti-

ernas krav om en tydligare redovisning av skatteuttaget,och ta ett steg till.

Låt alla i Sverige – inte bara företagare – få ansvar föratt betala in sin egen skatt. Den som har 20 000 i brut-tolön per månad får alltså ut hela beloppet, inklusivearbetsgivaravgifter. Det blir en totallön på 26 700 kro-nor. Till detta hör sedan en skyldighet att varje månadsköta inbetalningen av kommunalskatt samt premier tillsocialförsäkringssystemet.

Vissst finns det en del administrativa invändningarmot en sådan idé. Men de är förhållandevis små. Redani dag har ju varje löntagare ett eget skattekonto, vilketunderlättar denna modell.

Att betala skatten blir därmed inte konstigare än attbetala hyran eller avgiften till bostadsrättsföreningen.Skillnaden är dock inte oväsentlig: plötsligt kan fler änföretagarna känna hur mycket av inkomsten som statenoch kommunen kontrollerar.

peter wolodarski

Ledarskribent Dagens Nyheter.

Fördelen med skatte-krånglet

”Anonymiseringen av skattesystemethar varit en medveten politisk strategiända sedan Gunnar Strängs dagar.”

PERSPEKTIV


Kristdemokraternas Alf Svensson har efter tret-tio år som partiledare en unik överblick översvensk politik. Här samtalar han med PatrikEngellau om den stora 4 oktoberdemonstratio-nen för tjugo år sedan och vad som skett sedandess.

Patrik Engellau: Vad kan man lära sig av 4 oktober-demonstrationen 1983?

Alf Svensson:Man kan lära sig hur samspelet mel-lan näringsliv och partier bör gå till. Motståndet motlöntagarfonderna var starkt hos företagarna och detengagemanget skapade en spelplan för oss politiker.Utan näringslivets starka engagemang hade det varitmycket svårare för oss att få stopp på fonderna.

Patrik:Och vad hade hänt då?Alf: Då hade Sverige suttit fast i ett socialistiskt

skruvstäd. Det var näringslivets insats som gjorde attdet inte blev så. Näringslivet är betydelsefullt för po-litiken. Jag kommer ihåg demonstrationståget medCurt Nicolin och Gunnar Randholm i täten. Det varpersoner som talade med makt och myndighet. Före-tagarna gav oss politiker handlingsmöjligheterna. Detvar så. Inte tvärtom.

Patrik: Och vad har hänt sedan dess?Alf:Svensk företagsamhet verkar ha tystnat. Det är

inte bra. Kanske beror det på internationaliseringen.Sveriges riksdag och vad den bestämmer blir mindreviktigt för internationella företag. En annan förklar-ing kan vara att företagsledare tycker att de förloratsitt förtroendekapital efter alla fallskärmar och op-tionsskandaler. Sedan måste vi oppositionspolitikerförstås ta på oss en del av skulden. Om vi verkar så sva-ga att ingen tror att vi någonsin kan komma till mak-ten är det inte underligt om näringslivet i stället satsarpå goda relationer med socialdemokraterna. Varförska näringslivet frondera mot en regering den vet kom-mer att sitta kvar, är det inte bättre då att ligga lågt ochhoppas på att få någon utdelning för det?

Åtrår maktenPatrik:Det leder mig in på en annan sak jag hade tänktta upp med dig. Varför verkar oppositionen så svag?Ni borgerliga politiker verkar inte ens maktlystna.

Alf:Det är förödande om det blir så. Jag talar stän-digt med mina kollegor om att vi måste vilja vinna.Men ibland infinner sig slentrianen. Det har detkanske gjort hos oss. Det är självklart vårt eget fel attvi nästan alltid sitter i opposition. Det är lätt att luta sigtillbaka och vänja sig vid det ganska behagliga liv detär att sitta i riksdagen, hygglig lön, fria resor i Sverige,en hel del utlandsresor och så vidare. Det där är intebra, man måste åtrå makten!

Patrik: Gör du det?Alf: Ja. Jag är maktlysten. Helt

enkelt för att jag vill kunna uträttanågonting.

Patrik:Ska vi gå tillbaka lite till detdär med det tysta näringslivet. Vadskulle du vilja?

Alf:Jag skulle vilja att fler företa-gare engagerade sig politiskt. Tillexempel borde vi ha fler företaga-re i riksdagen. Utan företagare iparlamentet kan parlamentet inteförstå företagarfrågor. Vi har enmassa lärare i riksdagen och därförbegriper vi oss bättre på skolfrågor.Det är farligt för parlamentet att haför få representanter från näringsli-vet.

Patrik: Men jag känner ett antal företagare som kon-taktat partierna för att bli politiker, men de har intekänt sig välkomna.

Alf: I så fall har de inte kommit till kristdemokra-terna. Vi är öppna för folk som inte gått den långa vä-gen inom partiet, se till exempel på Jerzy Einhorn ochRolf Åbjörnsson. De kom rakt in i riksdagen.

PatrikSå det är bara för en företagare att ringa till digså grejar du en riksdagsplats?

Alf: Haha, det är inte jag som nominerar, det görpartidistrikten, men jag kan heja på!

Välfärd och företagandePatrik: Kan du förklara för mig varför det verkar såsvårt för riksdagen och regeringen att förbättra före-tagarklimatet? Alla bara pratar om det, men ingen görnågot åt det.

Alf:Jag tror inte folk fattat kopplingen mellan å enasidan ett bra företagarklimat och framgångsrika fö-retag och å den andra en bra välfärd. De begriper inteatt vi har köer till vården för att företagarklimatet ärdåligt.

Patrik: Det är ju egentligen en ganska självklar sak.Man måste göra rätt kraftigt motstånd för att inte fat-ta en så enkel och uppenbar grej.

Alf: När det gäller socialdemokraternas ledare så ärdet bedrövligt att de inte drar de rätta slutsatserna. Devet ju så väl vad som behöver göras för att förbättra fö-retagarklimatet, till exempel avskaffa förmögen-hetsskatten. Insikten är omfattande, men deras hand-lingsutrymme bestäms mer av gammal retorik än vadsituationen kräver.

Företagare måste vara aktivaPatrik: Då har vi gått varvet runt och kommit tillba-ka där du startade, verkar det. Politiken kommer inteur fläcken om inte företagarna själva driver på.

Alf:Det är absolut nödvändigt. Småföretagen bor-de komma i fokus när det gäller att skapa nya jobb ochett bra välfärdssystem. Men då krävs insikter om fö-retagsamhetens betydelse. Företagarna måste hjälpatill genom att peka på fel och brister. Det går inte attbara gnälla. Företagarna måste tala för sin sak. Deträcker inte med organisationerna. Det är människorav kött och blod som bildar opinion. Så blir det lätta-re för oss politiker att vara ett eko.

Patrik: Problemet är att många företagare inte tror attdet är lönt att engagera sig.

Alf: Det är sant. Då och då träffar jag företagare somsäger att de tröttnat på Sverige och flyttar verksamhe-ten till Baltikum eller Portugal. Jag träffade till och meden i Thailand. Sverige kommer inte att fungera så längetill om inte företagarklimatet förbättras. Men det villvi ändra på. Jag vill att mitt parti ska bli småföretagensparti. Det finns en etik i företagandet, i varje fall i detrakter jag kommer från. Företagarna tar ansvar förbygden, de vet att man måste vara pålitlig och att etthandslag är ett handslag. Sådana människor måste hauppmuntran. Det är fler sådana vi behöver.

”Näringslivet får inte tystna”

Alf Svensson:

”Jag är maktlysten. Helt enkelt för att jag vill kunna uträtta någonting.”

Alf Svensson.

HÄLSOPENG


”En livskraftig idés väg:1. Allaskrattar åt den och finner den

enbart löjlig.2. När den trots allt sprids,tvingas man ta den på allvar ochbörjar med all makt bekämpaden som farlig.3. När den trots allt segrat, fin-ner alla den självklart riktig.

Arthur Schopenhauer

”Det är företagaren som i förs-ta hand skapar den köpkraft

som politikerna råder över ochkämpar om. När de hämmaseller fråntas sin egendom, blirgeneraler och politiker, geril-lachefer och socialistiska intellek-tuella alltid förbluffade över hursnabbt de omfattande produk-tionsmedlen – de rikedomar ochnaturresurser man har kämpatom kontrollen över – upplöses ien massa skräp, förstördabetongkonstruktioner, hoptrass-lad kabel och ogräs. De så kalla-de produktionsmedlen kan inteskapa välstånd och framstegutan produktionens skapandeindivider, företagarna.

George Gilder

”Handeln botar fördärvligafördomar; det är nästan en all-

män regel, att varhelst det finnsmilda seder, finns det handel, ochatt varhelst det finns handel,finns det milda seder. Handelnsnaturliga effekt är att leda tillfred. Två nationer som driverhandel med varandra gör sigömsesidigt beroende. Om denena har intresse av att köpa, harden andra intresse av att sälja,och alla förbindelser är grundadepå ömsesidiga behov.

Montesquieu

Bättre och billigare sjukvårdHSF-modellen ger patienten möjlighet att själv väljaHälso- och sjukvårdsmodellen – HSF-model-len – är ett förslag på hur man att organiserasjukvården i Sverige. Målet för förändringenär ökad kvalitet och ökat inflytande för pati-enterna.

Detta uppnås genom konkurrens mellan vård-givarna. Systemet omfattar självklart alla invånareoch det finansieras gemensamt via skattsedeln.Människor får vård efter behov och inte efterbostadsadress eller taxerad årsinkomst.

Medborgarna har rätt att skriva in sig i vilketsom helst av ett antal Hälso- och sjukvårdsföretag

(HSF). HSF konkurrerar om medborgarnas val intemed priset utan med kvalitet. Men HSF kan inteplocka några russin ur kakan för staten kontrolle-rar och granskar regelbundet anslutningen. Densom inte vill byta sjukhus behöver inte göra någon-ting. Alla tillhör automatiskt landstinget där haneller hon bor. Men den som inte är nöjd med denvård och hjälp som landstinget eller någon annanvårdgivare ger kan byta vårdgivare. Precis somman byter tandläkare om man inte är nöjd.

Hälso- och sjukvårdföretagen får ersättning förvarje frivilligt inskriven medborgare av staten.Ersättningen täcker både sjukvård, läkemedel ochsjukpenning. Den varierar efter den inskrivne med-

borgarens ålder eftersom äldre människor oftastbehöver mer sjukvård än yngre.

Läs mer i utredningen HSF-modellen. Därfinns detaljlösningarna i systemet med svar om vadsom sker med landstingen, hur kvaliteten kontrol-leras, hur medborgaren gör för att byta HSF, hurkartellbildning förhindras bland företagen och såvidare. Boken kostar 150 kr + porto och kanbeställas från Den Nya Välfärden. Två mindreskrifter om HSF-modellen ingår i priset.

Telefon: 08-545 038 10E-post: [email protected]: 08-611 35 62

Den Nya Välfärden har under tio års tid aktivtarbetat för att reformera den svenska sjukvården.Oförtrutet jobbar Den Nya Välfärden med att tafram rapporter, skriva debattartiklar och uppvaktariksdagspolitiker, landstingspolitiker, beslutsfattareoch experter inom vården. Ett konkret exempelfrån detta arbete är det vårdseminarium som höllsi mitten av september.

Regnet hänger i luften när jag slinker in påFolkets hus, ett stenkast från LO-borgen i centralaStockholm. Kvällens seminarium arrangeras av två tan-kesmedjor, Bertil Ohlin-institutet och Den NyaVälfärden. Rubriken lyder: ”Kundvalsmodellen – en lös-ning för sjukvården?” Det är en kvalificerade grupp avåhörare som kommit, politiker, debattörer, företrädareför intresseorganisationer och sjukvårdsexperter av olikaslag.

Håkan Eriksson, som är en av dem som står bakomHSF-modellen, börjar. Till vardags är han professor påKarolinska sjukhuset. Tempot är högt, OH-bildernaavlöser varandra. Han talar om medicinskt forskning,om teknisk forskning och den ekonomiska pressen somsjukvården är utsatt för. Poängen är tydlig, med en åld-rande befolkning och med ökade medicinska kostnaderkrävs det ett nytt sjukvårdssystem. Hans lösning är ettsystem med hälsopeng, det vill säga där patienten självväljer vilket sjukhus han går till. Modellen bygger inte påatt privat är bättre är offentligt, utan på att konkurrensskapar kvalitet.

Näste talare är Patrik Engellau från Den NyaVälfärden. Han har inte med sig en enda OH-bild.Istället talar han fritt om svårigheterna och möjligheter-na med att införa kundvalsmodellen i vården. Han jäm-för med när skolpengssystemet infördes i början av1990-talet. Då var det en oerhört het stridsfråga, idagfinns systemet överallt.

Den tredje inledaren är Bengt Jönsson, professor vidHandelshögskolan i Stockholm. Han pekar på ett viktigtproblem som vi har i det Svenska systemet. Olika bud-getar för stat, landsting respektive kommuner gör att

sjuka människor skickas mellan dem. Alla vill hålla sinbudget. Det problem som skulle lösas om kundvalsmo-dellen infördes i full skala med ett mer övergripandekostnadsansvar än i dag. Han är dock osäker på hur detskulle gå till i praktiken.

Därefter blir det diskussion. Detaljer i kund-valssystemet diskuteras. Hur undviker man ”creamskimming” det vill säga att vissa vårdgivare medvetetdrar till sig lönsamma patienter? Ska ersättningen perperson differentieras, och i så fall på vilket sätt? ErikLangby, kommunalråd från Nacka och den politiker iSverige som infört kundvalsmodeller först och i störstutsträckning, pekar på att om man vill differentierahälsopengen så finns det utredningar gjorda på hur manbör gå till väga.

Problemet med svensk sjukvård idag är att den intelevererar den vård som medborgarna förväntar sig. Denstora utmaningen är att göra något åt systemet som hel-het och inte bara fila på kanterna.

Jonas Vikman

Debatten om sjukvården fortsätter

Professorerna Håkan Eriksson och Bengt Jönsson.


”Jag ser i frihandelsprincipenen grundsats, som i den mora-

liska världen ska verka påsamma sätt som tyngdlagen iuniversum. Den ska föra sam-man människorna, upphävamotsättningarna i fråga om tro,ras och språk, och förena oss allagenom den eviga fredens band.

Richard Cobden

”Handelsfriheten hade buritfrukt, och under dess flagga

hade slöjder och näringar upp-blomstrat till nytt liv, sädespriser-na fallit, brödet blivit till gottpris. Med stark, livskraftig växthade detta frihetsträd, planteratav Cobden och Peel, genom-trängt engelska folkets liv, ochvart jag kom, hörde jag suset avdess löv i den fria vinden. Dennaperiod var en av allmän resningtill ett nytt, friskt liv. I manufak-turdistrikterna, i Liverpool,Manchester, Birmingham, över-allt hörde jag samma talan avalla klasser: välståndet var all-mänt där, var i stigande. Detbleka nödens anlete, som förrhade synts mig så förfärande, detsåg jag ej mer så som förr.

Fredrika Bremer

”Ingen nation har någonsin bli-vit ruinerad av handel

Benjamin Franklin

”Syftet med Europaintegratio-nen är inte att föra samman

nationer utan att föra sammanmänniskor.

Jean Monnet

”Ägaren till kapital är naturli-gen en världsmedborgare och

är inte nödvändigtvis bunden tillnågot enskilt land. Han skulletroligen snabbt överge ett landdär han utsattes för närgångnaundersökningar som syftade tillatt ålägga honom en betungandeskatt, och skulle flytta sitt kapitaltill något annat land.

Adam Smith

”En god idé som förblir en godidé är en värdelös idé. En

halvbra idé som realiseras blir envärdefull idé.

Håkan Lans

”Vi tänker inte konstruera enhybrid av central planering

och marknadsekonomi. Vi ärinte intresserade av någon ”tred-je väg” mellan plan och mark-nad. Tredje vägen tycks ju varasnabbaste vägen till Tredje värl-den.

Vaclav Klaus

Under de senast tio åren har Den Nya Välfärdenutvecklat ett nytt, modernt, effektivt och patientan-passat sjukvårdssystem. Vi har kallat förslagetHSF-modellen, där HSF betyder Hälso- ochSjukvårdsföretag. Vi har skrivit två böcker och tvåandra skrifter om HSF-modellen, varav en är enserietidning, allt för att göra förslaget så lättbegrip-ligt som möjligt.

Vi inledde arbetet innan sjukfrånvaron börjadeskena, men modellen konstruerades för att klara olikaslags påfrestningar. Jag vågar påstå att frånvaron aldrigråkat i sken om HSF-modellen tagits i bruk i slutet av1990-talet. Men det är inte för sent än. Tvärtom är detmer angeläget än någonsin att reformera systemet. Ochreformera betyder inte, som regeringen tycks mena, attlägga över kostnaderna på arbetsgivarna.

HSF-modellen är för sjukvården vad skolpengssyste-met är för skolan. Dag ett i det nya systemet omvandlaslandstingen till offentligägda HSF som får konkurrera pålika villkor med de privata HSF som gradvis uppstår. Detär precis som det (nästan) är med skolorna, kommunalaskolor får konkurrera på lika villkor med friskolor.Patienten väljer fritt mellan olika HSF precis som eleveroch föräldrar väljer skolor. ”Hälsopengen” följer medpatienten liksom skolpengen följer med eleven.

När man valt får man alla sina behov tillgodoseddahos den valda leverantören. En elev kan inte välja ämnenà la carte från olika skolor, till exempel svenska påNorrbyskolan och engelska på Björkbyskolan. Det ärsamma med HSF. Den som väljer Sophiahemmet fårbåde förkylningen och gallbesvären hanterade inomsamma sjukhus (eller något annat sjukhus somSophiahemmet hänvisar till).

Hälsopengen omfattar alla sjukdomsrelateradeersättningar och utgifter, och detta är en av destora poängerna. Idag betalas vården från ettkonto, läkemedlen från ett annat, sjukvård aväldre från ett tredje och frånvaroersättningenfrån ett fjärde. På det viset har ingen kontrollöver kostnaderna. När landstingets läkaresjukskriver för att slippa operera sparar delandstingspengar men ådrar försäkrings-kassan utgifter. När olika aktörer harrätt att lägga kostnader på andra istället för att ta dem själv blir helhe-ten såklart rätt dyr.

Med alla pengar i samma påsemåste HSF själv betala för alla pati-enter företaget sjukskriver. Det säker-ställer att det inte blir några onödigasjukskrivningar av precis samma skälsom försäkringsbolag inte betalar utskadeersättningar för skador som inteinträffat (annat än om de blir dupera-de av försäkringsbedragare).

Hur stor ska då hälsopengenvara? Eftersom äldre drar mersjukvård än yngre bör den varaåldersrelaterad och eftersom män ochkvinnor drar olika mycket sjukvård

bör den vara könsrelaterad. Myndigheterna räknar uthur mycket det går åt i sammanlagda sjukdomsrelatera-de kostnader för varje grupp idag och sammanställer enlista av vilken det till exempel framgår att det HSF somtar emot en 48-årig man erhåller (antar vi) 27 600 kro-nor om året för medicin, vård och sjukskrivning.

Nu är det klart att den ena 48-åringen inte är denandra lik. En del kostar mer, andra mindre. Men det jäm-nar ut sig precis som det gör för försäkringsbolag. De tarigen på gungorna vad de förlorar på karusellen.

Man kan hitta på massor med invändningar, tillexempel att HSF har starka incitament att knyta till sigfriska patienter för att slippa betala så mycket. Meninvändningarna och frågorna har bra svar, i detta fall tillexempel att HSF inte får plocka några russin ur kakan,utan ska släppa in nya patienter i köordning.

För något år sedan talade jag med en riksdags-ledamot om HSF-modellen. Hon kände väl till den.”När jag först hörde talas om HSF-systemet var det all-deles för omtumlande”, sa hon, ”men nu börjar jag för-stå att det kan vara lösningen på Sveriges sjukvårdspro-blem.”

Hon har rätt. Och nu har ytterligare ett skäl tillkom-mit, alltså just de skenande sjukskrivningskostnaderna.Med HSF-modellen får den sjukskrivande läkaren beta-la med sin egen arbetsgivares pengar precis som den för-säkringstjänsteman som beviljar skadeersättning. Det gerstarka drivkrafter att vara försiktig med det instrumentsom brukar kallas sjukvårdens mest kostnadsdrivande,nämligen läkarens penna.

Patrik Engellau

Hur löser man problemet med sjukfrånvaron?

KRÖNIKA


viveca ax:son jonson

Vice ordförande i Nordstjernan.

1997 besökte vi några goda vänner som å yrkets väg-nar hade hamnat i det av Alexander Lukaschenko styrdaVitryssland. Vitryssland var då och är än idag den sistaSovjetrepubliken. Den stalinistiska arkitekturen påmin-ner inte så lite om vissa svenska förorter, som upprätta-des på frivillig väg i Sverige, men i Vitryssland tvingadesfram på grund av olyckliga historiska omständigheter.Vitryssland råkade nämligen utgöra slagfältet på Öst-fronten under andra världskriget: först kom ryssarna, senkom tyskarna och därefter återvände ryssarna.Avsaknaden av gamla vackra hus på grund av dessa sam-mantagna olyckliga omständigheter föranleddeLukaschenko att säga upp samtliga ambassadbyggnadermed hänvisning till att de måste renoveras. Detta resulte-rade i att alla västerländska beskickningar lämnadeVitryssland och skänkte våra vänner en oproportionerligarbetsbörda, nämligen att hantera alla västerländskaambassaders ärenden som representanter för FN på plat-sen.

Våra vänners ”luxuösa våning” lutade en aning,byggd 1970 och en av de finaste i Minsk. Den bästa jäm-förelsen med våningens standard skulle nog vara en 3:a imiljonprogrammet som inte renoverats på 30 år. Givetvisvar alla rummen också avlyssnade av säkerhetspolisensom dessutom ringde på ett par gånger i veckan.

En kväll hade vi också nöjet att bli hembjudnatill ett hem i ett kvarter där Lee Harvey Oswald arbeta-de under en tid, inom vad som sannolikt var den ryskasäkerhetstjänstens radioanstalt. Vår värd denna kväll, enframstående person inom sitt yrke, ställde efter ha bjuditpå åtskilliga glas vodka, som vi lyckades undvika attinmundiga, samma fråga som vilken svensk som helstställer till en utlänning: How do you like (Sweden)Belorussia? Svaret var egentligen fullkomligt självklart;Det är fult, trist och deprimerande. De enda ljusglimtar-na är vodkan och mångfalden av levande ljus som dendjupt religiösa befolkningen tänder i kyrkor och på kyr-kogårdar, ofta invid ortodoxa kors som pryder gravarnafrån andra världskriget, ofta konstruerade av gamlakanonlavetter. Vårt svar kom blixtsnabbt: Vi har inte setthela Vitryssland, utan endast det vackra Minsk. Jaa, jaa,svarade vår charmerande värd. Vitryssland är ett avEuropas vackraste länder.

Endast Sverige svenska krusbär har, sade CarlJonas Love Almqvist. Nu insåg jag som i ett ljus varfördet hade känts så hemtamt när vi landat på Minsk 2,Europas största flygplats, trots att allt var så djupt depri-merande. Ur avskildhet, isolering och minnen frånfornstora dar förefaller en typ av självbild formas där deegna livsomständigheterna, hur knappa och torftiga demå än te sig, gestaltas i storhetsfantasier.

Sverige växte fram som ledande industrination tackvare en serie avregleringar under 1800-talet i kombina-tion med industrialisering, urbanisering och sekulariser-ing. I början av 1900-talet började frukterna skördas ochfram till ca 1970 avgav de planterade tillväxtträden årli-gen nya frukter till den svenska tillväxten och välfärden.Men vid denna tidpunkt inträffade något, om det nu varså att träden blivit för gamla eller att den nya trädgårds-mästaren inte längre förmådde sköta egendomen utifrånvad som krävdes – träden avgav trots allt inte längre till-räckligt med frukt i förhållande till arbetsinsatsen ochden upplevda efterfrågan.

Varför är det så svårt för entreprenörer i Sverige?Sedan 1970 har endast ett svenskt storföretag bildats

som idag är ett av de femtio största på börsen; JanStenbecks skapelse

Tele 2. Vilka är de psykologiskt-sociala faktorer somverkar kontraproduktivt för nya företag och därmed förentreprenörer?

Som talare till Invikmiddagen 2002, den sistasom Jan Stenbeck själv arrangerade, valde han att bjudain Kay Glans, chefredaktör för tidskriften Axess ochmedredaktör till boken Den Svenska Framgångssagan?En bok i vilken ett tjugotal historiker ställer sig fråganom den mest omhuldade myten av alla, den om Sverigessärväg, verkligen var med sanningen överensstämmandeeller om vi befann oss i en vinter i välfärdslandet.

Jan Stenbeck hade fått boken i present och fastnadeför kapitlet om jantelagen i Sverige. Han tvekade inteutan beställde genast ett psykologiskt jantetest samt badKay Glans att hålla det årliga middagstalet.

Jag ska inte återge talet, men en detalj i sam-manhanget är värd att notera, nämligen att Jan Stenbeckinför middagstalet anförtrodde Kay Glans att han varhelt oförstående inför och förvånad över om jante verk-ligen skulle betyda så mycket för den svenska mentalite-ten.

Efter att under decennier blivit förföljd och smutskas-tad i svenska medier för att gå sina egna vägar var JanStenbeck alltså endast tre månader före sin alltför tidigabortgång ännu oskuldsfullt omedveten om varför jour-nalisterna förföljt honom. Det är den oskulden som enentreprenör i Sverige måste kunna bevara för att överle-va och därtill betala sin tribut till den gemensamma väl-färden.

När Jan Stenbeck mötte jante

”Den stalinistiskaarkitekturen påminnerinte så lite om vissasvenska förorter.”

FOTO: MIKAEL BERTMAR/TIOFOTO


KRÖNIKA

Det är lätt att känna sig dyster när man summerar da-garna innan folkomröstningen och resultatet av folkom-röstningen. Mordet på Anna Lindh lade sordin över hela fol-komröstningen och gjorde att den stora frågan om att infö-ra euron helt plötsligt blev rätt liten, för att inte säga oviktig.

När sedan valresultatet kom på söndag kväll kändes detsom att luften gick ur mig. Jag skulle precis gå ner på basket-golvet i Globen för att gratulera Litauen till segern i basket-EM när siffrorna kom på SMS till min mobil. Hur i hela fri-den har vi hamnat så snett så att vi med sådan majoritet sä-ger nej från Sverige till fortsatt fördjupat samarbete medEuropa? Hela östutvidgningen som Sverige aktivt drivit påska nu fortsätta utan vårt helhjärtade engagemang. Detkänns inte bra.

Samtidigt har jag försökt se vilka möjligheter som nu ändåfinns. Trots allt har kören av dem som talat om tillväxtensbetydelse för välfärden förenat krafter som normalt står påolika sidor av den traditionella politiska spelplanen. Politi-ker från vänster till höger har samfällt talat för betydelsen avatt ge svenska företag bra villkor för att kunna konkurreramed omvärlden. Svenska företagsledare och näringslivetsorganisationer har backat upp en politisk vision om att Sve-rige tillhör Europa och betonat sambandet med tillväxt ochvälfärd. Med framgångsrika företag har fler ett jobb ochskatteintäkterna ökar. Då kan vi med en växande kaka ut-veckla välfärden och fortsätta se Sverige som ett fram-gångsland. Detta har nu manifesterats intensivt under helavalkampanjen.

Låt oss då byggapå det samförstånd som nu etablerats.Jag är livrädd att eftervalsdebatten och att man skyller på va-randra tvingar tillbaka de som vill utveckla Sverige till sinaursprungliga skyttegravar. Jag tror att det är många med migsom inte begriper varför det ska vara så svårt att bygga enbred majoritet politiskt och mellan facken och arbetsgivar-na som ger våra företag bättre villkor, utan att för den skullhamna i en återvändsgränd som handlar om försämrad ar-

betsrätt eller ensidiga krav på skattesänkningar.Erfarenheterna av att under de senaste tre åren ha grun-

dat och utvecklat ett företag, Votia Empowerment, inom de-mokrati och e-demokrati har lärt mig hur tufft det är att växaoch anställa. Men trots den vetskapen kämpar tusentals fö-retagare varje dag för att utveckla sitt företag och ge fler män-niskor ett jobb. Mitt råd till regering och riksdag blir; Un-derskatta inte den kraft att utveckla affärsidéer och den vil-ja att växa som finns hos de småföretagen. Gör då allt för att bygga på detsamförstånd som byggts upp under arbe-tet för att införa euron i Sverige. Ge de småföretagen bättre villkor för att anställa ochförenkla den mängd krav från olika myn-digheter som läggs på företagets bord var-je dag. Jag vet inte hur timmar som läggsned varje år på att möta de krav som myn-digheter i Sverige ställer på företagen.

Sverige måste ge förutsättningar för att nya företag skakunna växa och bli stora. Bland de stora börsnoterade fö-retagen har vi en alltför stor del som grundades förevärldskrigen och som har sin historia från en annan tid. Vibehöver nu företag som grundats och kan växa sig stora i dentid Sverige befinner sig i nu med ny teknik och nya värder-ingar bland kunder och anställda.

Med tanke på det bakslag som folkomröstningen om eu-ron gav är det nu dags att kavla upp ärmarna. Jag vill se litejävlar anamma och att det inte bara var tomma ord som ut-talades av de främsta ledarna inom politik och näringsliv.Gör nu allt för att fortsätta framtidsbygget av Sverige och fo-kusera på hur tillväxten kan bli bättre. Vi behöver mer avsamförstånd och klokskap. Inte skyttegravskrig ochsmalspåriga partsintressen som fördunklar helheten.

Då kanske det kan komma något gott trots allt ur nejet tilleuron.

”Mer jävlar anamma”

niklas nordström

Kommunalråd i Nacka, f. d. förbundsordförande SSU.Styrelseordförande för Votia.

”Vi behöver mer av samförstånd och klokskap. Inte skyttegravskrigoch smalspåriga partsintressen som fördunklar helheten.”

FOTO: TIOFOTO/ULF SIMONSSON


Vi är IS/IT-konsulter i PROGRESS och JAVA.

PROSILIA Software AB, etabl. 1988

Box 3151 Tel 08 20 29 50

103 63 STOCKHOLM Fax 08 20 47 90

E-post [email protected] Hemsida www.prosilia.se

olle wästberg

Sveriges generalkonsul i NewYork, tidigare vd för Aktie-främjandet, statssekreterare i finansdepartementetochchefredaktör för Expressen

EFTER EMU-VALET


Gnosjö röstade nej till euron. Smålands indust-riorter Gnosjö, Gislaved, Värnamo och Vaggeryd hadealla ca 60 procent nej-röster.

Det säger mycket. Människorna i Gnosjö röstade helt sä-kert inte nej till underlättad handel. Valet kom att handla omnågot annat.

Främst visar eurovalet ett Sverige splittrat mellan stad ochlandsbygd. Bara Stockholms och Skåne län röstade ja. Allaandra län nej. I norrländska orter gick nej-majoriteten uppmot 90 procent.

Människor med hög utbildning och höga inkomster ten-derade att rösta ja. Men de är inte så många. Också här ser vien tydligare uppdelning än i riksdagsvalen.

Jag har svårt att tro att den massiva nej-segern be-rodde på att ”argumenten inte nådde fram” eller att ja-kam-panjen var dålig. Argumenten nådde fram. Och folk gilla-de dem inte.

Människor är inte dumma. Och de lät sig inte övertygas.Många kände att ”överheten” försökte köra ner argu-

menten i halsen på dem. Att säga att vi ”inte har något val”till väljare som just ska gå och välja fungerar inte och är fel.Sverige har ett val, hade ett val,- det var just därför vi hadeen folkomröstning.

Om jag, som varm ja-anhängare och med folkom-röstningen i några veckors perspektiv, ska lyfta framvad som blev avgörande tror jag det var ”Bryssel” ochden anonyma makten. Många människor har en berätti-gad känsla av att beslut fattas långt bort från dem, attresultaten dimper ner utan sammanhang, debatt och för-handspresentation.

Att så sker beror på en snabbare och internationaliseradekonomi, men också på EU:s demokratiska underskott. EUhar inte en regering som något parlament kan sparka. Vi kaninte uttrycka vårt missnöje i EU-valen genom att rösta på ettannat parti till EU-parlamentet - eftersom EU:s regering,kommissionen, inte är ansvarigt inför parlamentet.

Tyvärr är Sverige en av EU:s främsta bromsklossarnär det gäller att göra EU till en demokrati, med mer makt tilldet folkvalda parlamentet. Sverige vill hålla makten hos mi-nisterrådet, dit vi sänder våra egna ministrar med förhand-lings- och vetorätt.

Medan det finns en stark rörelse i Europa som vill göra det

folkvalda EU-parlamentet till det organ som fattar beslutsom berör andra länder, vill Sverige ha ett nationernas Eu-ropa där staterna förhandlar fram besluten.

Det skapar mer byråkrati, men främst ett främlingskapför beslutsprocessen och dess resultat.

En slutsats måste också dras av själva kampanjen. Det varinte en kampanj som insåg hur stort Sverige är. För att nå enmajoritet i en folkomröstningkrävs en annan strategi för denkampanjorganisation som skadriva en kampanj för att bli störs-ta oppositionsparti, d v s nå 20-25 procent av väljarna. Med ett25-procentsmål kan man kon-centrera sig på det som brukarkallas ”tillväxtens boningar”, påde största städerna, de utåtrikta-de och välutbildade människor-na.

För att nå 50 procent i en omröstning krävs någotannat: Man måste nå ut till varenda vrå i Sverige, manmåste få röster överallt. Inte en majoritet överallt, menman får inte vara frånvarande ens i de minst orterna.

”Vi flytt int”. Så stod det på knappar i en protestvåg motflyttlasspolitiken för två decennier sedan. Det är en känslaoch en kampanj som har fördjupats år efter år och som nuexploderat i nej-röstandet. Det är en farlig och inåtvänd in-ställning som hotar att göra Sverige fattigt.

Men det är en inställning som inte kan mötas medförakt, utan med dialog. Ja-kampanjen byggde på samtal,men jag fick intrycket att man samtalade i cirklar, hade fåsamtalspartners.

Som så ofta blir det som händer inom socialdemokratinoch fackföreningsrörelsen avgörande för Sveriges framtid.Inte för att socialdemokraterna just nu sitter i regeringen,utan för att ”rörelsen” är en så formidabel kraft. I euroom-röstningen räckte inte s-ledningens auktoritet.

Socialdemokraterna går nu mot en extra kongress i aprildär tillväxtfrågorna ska vara viktigast. Här finns en chansatt forma en övertygad och bred majoritet i Sverige förtillväxt och företagande. Det är en stor pedagogisk uppgift,en viktig dialog. Men chansen är unik.

Unik chans för ny företagarpolitik

”Att säga att vi inte har något val till väljare som just ska gå och väljafungerar inte och är fel.”

FOTO: TIOFOTO/HELENE TORESDOPTTER


kan du minska bränsle-förbrukningen medupp till 20 %

kan du minska dinakostnader för service ochunderhåll

kan du minska dinakoldioxidutsläpp medupp till 20 %

minskar olyckskostnadernaenligt erfarenheter i olikaföretag

Genom EcoDriving EcoDriving är en utbildning somutvecklats i Sverige avEcoDriving International AB medstöd av Statens Energimyndighetoch Vägverket. EcoDriving har påkort tid blivit synonymt med”sparsam körning”. I utbildningengörs mätningar och analyser avförarens körning. Rutineradeförare blir ofta förvånade över hurmycket de lyckats minskasin bränsleförbrukning, samtidigtsom de kommit fortare fram.Efter tre års studier och övertiotusen utbildningar, kan vikonstatera att minskningen avmedelförbrukningen underutbildningen varit över 14 %.

Minska företagets bränsleförbrukning med upp till 20 procent

kan ditt företag minska bränsle-förbrukningen med upp till 20 %

kan du minska kostnadernaför service och underhåll

kan du minska koldioxid-utsläppen med upp till 20 %

kan du ge personalen bättrekunskap om trafik och miljö

kan du vidareutbilda personaleni ekonomiskt körsätt

kan du utbilda personalen ihantering av farligt avfall

Genom HeavyEcoDriving

EcoDriving International ABwww.ecodriving.se

[email protected] 25

I samarbete med Vägverket, www.vv.se och Energimyndigheten, www.stem.se

HeavyEcoDriving är en utbildningför förare av tunga fordon somtagits fram av EcoDrivingInternational AB i samarbete medEnergimyndigheten, Vägverketoch TYA. I samarbetet har ävenVolvo och Scania bidragit med rådoch synpunkter. I utbildningengörs mätningar och analyser avförarens körning. Rutineradeyrkesförare blir ofta förvånadeöver hur mycket de lyckats minskasin bränsleförbrukning, samtidigtsom de kommit fortare fram.Efter femtusen utbildningar kan vikonstatera att minskningen avmedelförbrukningen underutbildningen varit över 13 %.


Det är en tisdag kväll i början av juni. Jag befinner migi riksdagens lokaler i Gamla stan. I vimlet syns inte barariksdagsledamöter och politiska tjänstemän den härkvällen. Det är nämligen dags för vårens sista Företa-garparlament.

Somliga hävdar att riksdagsledamöter aldrig ärute i verkligheten. Att de bara sitter i riksdagshuset och tryck-er på voteringsknapparna. Är beskrivningen sann? Antag-ligen inte, men visst finns det många gånger ett alltför långtavstånd mellan makten och verkligheten. Hur som helst, Fö-retagarparlamentet är ett försök av 4 oktober-kampanjenatt överbrygga klyftan mellan riksdagsledamöter och verk-ligheten. Näringslivet möter politiken, med andra ord. Tom-my Adamsson är en av initiativtagarna:

– Företagarparlamentet är ett forum där företagare ochparlamentariker möts för att diskutera möjliga förbättring-ar av förtagarklimatet. Det är en öppen och fri diskussion.Inspirationen kommer från det engelska parlamentet där detfinns en större frihet i debatten än i den svenska riksdagen.

Vakten i entrén bockar av företagare som ska vara med.De ser något vilsna ut i riksdagskorridorerna. En färghand-lare från Djursholm tittar sig nyfiket omkring. Ägaren avOves Korv på hjul AB går igenom sitt manus en sista gång in-nan kvällen börjar.

Varje samling med Företagarparlamentet har ett tema.Förra gången var det sjuklönekostnaderna som var underluppen. Stig Claesson från Gnosjö-upproret medverkade.Den här gången ska det handla om företagarklimatet i Sve-rige.

Patrik Engellau, ordförande i Den Nya Välfärden, in-leder. Han påpekar att allt färre svenskar anser att det råderett bra klimat för företagande i Sverige. Varför tycker han attdet är oroväckande? För att det är där nästa generationsegenföretagare finns. Därefter talar Stefan Fölster, chefs-ekonom på Svenskt Näringsliv, om att Finansdepartemen-tets siffror på hur många företag som startas i Sverige är fel-aktiga och ger en allt för positiv bild. Talarna skissar på endyster bild.

I samma tonläge fortsätter Per Juth, Svenskt Näringsliv,och Harry Goldman, Jobs & Society. Det finns för få före-tag. Det startas för få företag.

Fler röster gör sig hörda. Ove Kristensen har ettkorvstånd i Stockholms innerstad. Han kan inte sälja sitt ak-

tiebolag till någon annan, eftersom Stockholms stad vägraratt tillåta överlåtelse av de tillstånd som krävs. Något somhade varit möjligt om han hade sålt korven i en korvkiosk.Bilden blir allt dystrare.

Men alla håller inte med. Två av de närvarande politiker-na, Sylvia Larsson (s) och KG Abrahamsson (s), ledamöteri näringsutskottet, tycker inte alls att läget är negativt ellerallvarligt. Larsson hävdar att Sverige visst har ett bra före-tagarklimat och att det är viktigt att företagare visar det. Att”det är kul att vara företagare” om fler ska välja att bli det.Hon avvisar med bestämdhet att socialdemokraterna skul-le vara företagarfientliga eller att de bara bryr sig om stor-företagen.

Diskussionen, eller debatten, blir bitvis känslo-mässig. Camille Forslund, företagare från Sunne, skräderinte orden.

– Ni gör ju ingenting. Ingenting! Ni pratar om regelför-enklingar, men ingenting händer!

Hon blir inte obesvarad. Politiker, lätt ovana vid intensi-teten i en del företagares inlägg, finner sig snabbt och ver-kar trots meningsmotsättningarna trivas. Patrik Engellaupåpekar i en replik att det är svårt att förstå hur verklighe-ten kan beskrivas på två så totalt olika sätt.

Vad tycker då de företagare som kommit till samlingar-na? Michael Edvinsson, försäkringsmäklare frånJönköping, var med för första gången. – Jag tycker att det var jättekul att vara med, jag har lärtmig massor i kväll. Det behövs mer av den här typen avsamlingar. Samtidigt är det skrämmande att politiker ochföretagare kan ha så olika bild av hur verkligheten ser ut.

Tror du att riksdagsledamöterna tar intryck av det som sägsi diskussionen?– Man kan ju alltid hoppas (skratt). Allvarligt talat så tror jagdet. Även om de som sitter vid makten inte medger att de görfel i själva diskussionen så tror jag ändå att de tar med sig in-trycken till riksdagsarbetet. Ledamöter har behov att få sig-naler ”från golvet”, signaler om hur vardagen ser ut för fö-retagare. Och det får de här.

Efter två intensiva timmar är Företagarparlamentetslut. Men samtalen och diskussionerna fortsätter en brastund därefter. Företagare öga mot öga med politiker.Fortsättning följer.

Jonas Vikman

Företagarparlamentet

”Ni gör ju ingenting.Ingenting! Ni pratar omregelförenklingar, meningenting händer! ”

- nytt debattforum för företagare och politiker

Camille Forslund.

KG Abrahamsson.

FÖRETAGAROMBUDSMANNEN


Du kanske vill anmäla ett fall som behöver utredas. Ellerdu kanske bara har frågor och vill veta mer om hur Före-tagarombudsmannen arbetar. Ta kontakt med TorEkwurtzel som är ansvarig utredare. Det kostar ingentingoch du kan vara anonym.

Företagarombudsmannen, Box 5625, 114 86 StockholmTelefon: 08-545 038 10Fax: 08-611 35 62E-post: [email protected]: www.dnv.se

Tommy Adamsson,(ordf.) tidigare vd för Polarn och Pyret.Roland Armholt,skattejurist.Patrik Engellau,ordförande i Den Nya Välfärden.Camille Forslund,personalchef Keyline Städ & KonsultAB, ledamot i Svenskt Näringslivs SME-kommitté.Lars I W Jansson, vd och delägare i Wasa Express samt ledamot i Svenskt Näringslivs SME-kommitté.Nils-Eric Sandberg,redaktör.Edward Waller, auktoriserad revisor, tidigare vd för Ernst& Young.Monica Werenfels-Röttorp, konsult.

Kontakta Företagarombudsmannen

Ösby färg i Danderyd fick i vå-ras besök av kommunens mil-jö- och hälsoskyddsinspektö-rer. De hittade tre flaskor somsaknade barnsäker kork ochsju färgburkar som saknadeblindskrift. Därför påfördesföretaget 15 000 kronor i mil-jösanktionsavgift.

Miljö- och hälsoskydds-

nämnden i Danderyd sänkte se-nare böterna till 15 000 kronor. Fö-retagarombudsmannen har grans-kat ärendet och konstaterar attkommunens tolkning av miljöbal-ken är orimlig och att bötesbeloppetär för högt.

Lennart Algulin har drivit Ösbyfärg i 23 år. Det är en omtyckt fär-ghandel där handeln sker över disksom i en gammal lanthandel. I butiken finns 20 000 artiklarpå två plan. Algulin själv sitter i rullstol och har butiksper-sonal till sin hjälp.

I våras fick han ett brev från kommunen att de skulle göraen inspektion av affären. Så dagarna före besöket hade hanoch hans medarbetare fullt upp med att gå igenom hela sor-timentet för att kontrollera att allt var som det skulle.

– Det var många gånger svårt att veta hur de olika bur-karna och flaskorna skulle märkas. När inspektörerna komvar jag osäker på om vi hittat allt, säger Algulin.

De två inspektörerna var själva osäkra på reglerna och fle-ra gånger hände det att de var oense hur märkningen skullese ut. Efter att ha gått igenom hela butiken hade de hittat treflaskor som saknade barnsäker kork och sju burkar somsaknade taktiler, det vill säga en sorts blindskrift.

När de hittade burkarna frågade Lennart Algulin:– Kan jag klistra på märkena nu? Då skrattade en av in-

spektörerna och sa:– Nej, det skulle du gjort innan jag såg det.Algulin är en trevlig butiksinnehavare som har mycket

svårt för att bli arg. Men han tycker att miljösanktionsav-gifterna är fel.

– De borde ha kommit hit en gång först och förklarathur vi skulle göra. Instruktionerna var minst sagt svåraatt följa. Självklart bör någon typ av avgift utdömas till

en handlare som vägrar att finna sig i de nya reglerna.Men jag hade ju inget ont uppsåt, jag försökte ju följareglerna.

Färghandlaren anser även att beloppet var förhögt.

– Egentligen skulle jag betala 30 000 kronor. Det är all-deles för mycket för en liten firma som min.

Företagarombudsmannen har granskat ärendet och en-ligt miljöbalken finns det utrymme för att avstå från att på-föra miljösanktionsavgifter. Den regeln borde ha tillämpatsi det här fallet. Företagarombudsmannen konstaterar ävenatt beloppet är för högt.

Algulin kände stöd av Företagarombudsmannen.– Företagarombudsmannen stöttade mig. Även om jag

fick betala känns det skönt att ha någon på min sida. Det varframförallt sättet jag reagerat på, jag ville ju faktiskt följa reg-lerna.

Efter en insändare om Lennart Algulins böter har han fåttstort stöd av folk i Danderyd.

– Människor har skickat brev till mig, de har kommit inoch givit mig pengar för att hjälpa mig att betala avgifterna.De tycker att det hela är orimligt. Av hembygdsföreningenhar jag till och med fått ett kulturdiplom.

Jonas Vikman

Tor Ekwurtzel är ansvarig utre-dare på Företagsombuds- mannen.Han har bland annat en bakgrundsom kommissarie vid specialenhetenför ekobrott på Kronofogdemyndig-heten. Något som givit honom ett ge-diget kunnande i att arbeta med ochförstå statlig och kommunal byrå-krati på olika nivåer.

Vad är Företagarombudsmannen?– Företagarombudsmannen är enprivat grupp som arbetar för ett för-bättrat klimat för företagare. Vigranskar lagar och regler och hurmyndigheter bemöter och hanterarföretagarkontakter samt beslut somgäller företagare, alltså myndighet-sutövning. Till oss kan företagarevända sig som tycker sig ha blivit fel-aktigt behandlade av myndigheter,till exempel av kommuner ellerlandsting.

Hur arbetar ni?– Det börjar med att vi får uppgifterom ett fall. Det är antingen företaga-re som själva anmäler något ellerhändelser vi får kännedom om ge-nom vårt eget nätverk eller via upp-gifter i media. Först gör vi en snabbbedömning om fallet är av intresseför Företagarombudsmannen. Se-dan gör vi en utredning där vi tarfram faktai målet. När utredningenär klar fattar Företagarombudsman-nen beslut om hur fallet ska bedö-mas.

Vilken typ av fall arbetar Företagar-ombudsmannen med?

– De två vanligaste typerna är delskommuner som behandlat enskildaföretag på ett olämpligt eller felaktigtsätt, dels skattemyndigheten som görbedömningar som har en direkt ne-gativ effekt på företagandet.

Ansvarigutredare

Tor Ekwurtzel.

Färghandlare fick böta 15 000 - fel enligt Företagarombudsmannen

Lennart Algulin. FOTO: ULRIKA LIND/MITT I


Lars I W Jansson är representant för Svensk Närings-livs småföretasgarkommitté i Företagarombudsman-nen. Till vardags är han vd och delägare i Wasa Express& Åkeri AB, ett familjeföretag som hans farfar star-tade. Det äldsta åkeritillståndet som hänger på väggeni hans kontor är från 1919. Jansson har varit ledamoti Företagarombudsmannen sedan starten år 2000.

Varför är du med i Företagarombudsmannen?– Jag är sedan några år med i föreningen Svenskt Näringslivssmåföretagskommitté som bland annat jobbar för ett bätt-re företagarklimat. Där efterlyste vi en verksamhet som föl-jer upp och tillvaratar konkreta fall där företagare har an-ledning till missnöje med hur systemet fungerar. Så närPatrik Engellau och Tommy Adamsson beskrev Företagar-ombudsmannen tyckte jag att det var en lysande idé som jaggärna ville vara med och dra igång.

Ni har varit i gång i tre år nu. Hur går det?– Det går bra. Jag tycker att det är väldigt roligt att vara med.Vi har fått en bra sammansättning i styrelsen med mycketkompetenta personer. Förutom erfarna företagare, juristeroch revisorer också några av mina idoler i den offentliga de-batten, t ex Monika Werenfels-Röttorp som har tydliggjortatt rättvis konkurrens mellan privata företag och offentligaverksamheter är omöjlig, och Nils-Erik Sandberg, en out-tröttlig och knivskarp penna för marknadsekonomin.

Kan du ge något konkret exempel på en företagare som rå-kat illa ut?– Det sticker i ögonen när små misstag får drakoniska kon-sekvenser. Ett av många exempel är en företagare som be-talade in momsen i rätt tid och fyllde i rätt belopp i moms-deklarationen. Uppenbarligen försökte han inte fuska. Menhan satte beloppet i fel ruta och därför kräver nu skatte-myndigheten företaget på skattetillägg! Detta trots att hanredan hade betalt in det belopp som skulle betalas! Skatte-myndigheternas hårdhet med skattetillägg vid oavsiktligamisstag och felperiodiseringar är ett betydande problem förföretagsklimatet, speciellt för mindre företag utan skatte-och redovisningsexperter på avlöningslistan.

Hur kan Företagarombudsmannen hjälpa en företagaresom råkat ut för något trist?– Först och främst engagerar vi oss i den enskilde företaga-rens problem, vilket oftast är ett viktigt stöd. Det är alltidtungt för en företagare att ha annan uppfattning än en myn-dighet, och det är svårt att veta hur man kan agera. Men vårinsats stannar inte där utan vi pekar på systemfel som bör rät-tas till. Därmed ger vi underlag till hur förutsättningarna förföretagande kan förbättras. När vi sedan uppmärksammart ex media och riksdagsledamöter på våra fall används desom underlag i debatter, riksdagsmotioner etcetera och kanleda till ändringar i lagar och myndighetspraxis.

Har klimatet för företagande blivit bättre eller sämre?– Trenden är mot det bättre sedan flera år. Jag kan jämföramed hur det var att leva i en företagarfamilj på 70-talet då fö-

retagare i princip var en utrotningshotad art. De företagar-fientliga lagar och myndighetsattityder som infördes på dentiden förstörde företagsklimatet och gjorde Sverige till ett fat-tigare och sämre land att leva i. Det här håller långsamt påatt rättas till. Men det går så trögt, så trögt, och under tidenspringer omvärlden ifrån oss i välfärdsligan.

Varför startas det så få företag i Sverige?– För att företagarklimatet inte är tillräckligt bra. Många nyalivskraftiga riktiga företag skulle vara resultatet av ett braklimat för företagande i landet. Företagarklimatet är helasystemet av skatter, lagar, institutioner, kultur och så vidaresom tillsammans utgör jordmånen för företagande ochtillväxt. Om det finns stora brister på några punkter i detsystemet medan de andra fungerar bra, så blir tillväxten trotsdet inte bra.

Var finns de största bristerna i företagarklimatet?– Ägarskatterna, speciellt fåmansbolagsreglerna. Skatte-reglerna är förmånligare för en passiv kapitalägare (specielltom han äger från utlandet) än för en företagare som är ak-tiv i sitt företag. Arbetsrätt och bidrag: Folk blir inlåsta i jobbsom de vantrivs på och törs inte byta för att deras ekono-miska trygghet hänger ihop med anställningen och inte ärflyttbar. Arbetsgivaren tvingas ta ett alltför stort ansvar försina medarbetares hela livssituation.

Jonas Vikman

”Vi engagerar oss i företagares problem”

Lars I W Jansson om arbetet i Företagarombudsmannen

Lars I W Jansson.

”Arbetsgivaren tvingas ta ett alltförstort ansvar för sinamedarbetares helalivssituation.”

SISTA SIDAN

Fredrik Reinfeldt, snart ny moderatledare, har ägnat våren åt attresa runt i Sverige och tala med företagare för att personligen sättasig in i deras situation. Här samtalar han med Patrik Engellau.

Patrik Engellau:Vad har du dragit för slutsatser av dina möten medföretagare i landet?

Fredrik Reinfeldt:En observation som förvånat mig är att före-tagare ofta säger att de inte har några problem. Jag frågar om derassituation och de svarar att de inte har några problem.

Patrik :Va?Fredrik:De är för det mesta glada över att få besök och vill väl inte

börja med att klaga, kan jag tro. Om jag hade nöjt med detta och medkaffet och kakorna hade jag nog fått en helt felaktig bild av företa-garklimatet i Sverige. Det är faktiskt många politiker som uppriktigttror att företagarna i Sverige inte har några problem. Men när manfrågar lite mer så kommer det fram.

Arbetsrätten inget stort problemPatrik :Vad är det som kommer fram?

Fredrik:Allt möjligt. Det kan handla om 3:12-reglerna, det kanhandla om problem med arvskiften eller om dålig infrastruktur, vä-gar till exempel. Och så skatterna, förstås. Och många pratar om be-svär med arbetskraften. Jag blev lite förvånad över att klagomålenmot arbetsrätten inte var så starka och tydliga som jag kanske för-väntat mig. Däremot klagas det rätt ofta på arbetskraftens kvalitet,inte så mycket att det är fel på utbildningen, utan på attityder.

Patrik :Det har jag också märkt, sådant där som nonchalans, slarv,att inte hålla tider, sjukskriva sig fast man inte är sjuk och så vidare…

Fredrik:… och alkoholism. Mot den bakgrunden låter det förståssom ett hån när man säger att det är företagarnas fel att sjukfrånva-ron ökar. Jag tänker på Gnosjö-upproret mot att arbetsgivarna skabetala ytterligare en veckas sjuklön. Den kraftiga protesten beror noginte bara på sjuklöneveckan. Sjuklöneveckan var bara droppen. Nuhar det gått för långt, tycker Sveriges företagare.

Patrik :Samtidigt finns en sorts uppgivenhet. Det är som om företa-garna slutat tro att förändring är möjlig. Så känner jag också ibland.Svenska folket anser att företagarklimatet är dåligt, det visar våraopinionsundersökningar. Och politiker i alla partier säger att Sveri-ge bör ha ett företagarklimat i världsklass eller något ditåt. EU harbestämt att EU ska bli mer företagarvänligt. Och ändå händer in-genting!

Fredrik:Så är det. Företagarfrågorna står inte på dagordningen.I senaste valet handlade det bara om vård, skola, omsorg.

Patrik :Vad tänker du göra åt det?FredrikDet är bland annat därför jag rest runt bland företag. Vi

politiker måste ha direktkontakt med företagare. Näringslivsorga-nisationer i all ära, men de fungerar ofta som ett filter mellan företa-garna och politikerna. Politiken är fjärmad från väljarna och det sit-ter en massa tjänstemän emellan.

Patrik :Det är nog riktigt. Medborgarna har ingen kontakt med po-litiken, och det gäller även företagarna. Det känns som om det inteär lönt att besvära sig. Om du lyckas vända på det blir du säkert stat-sminister. Men då måste du också ha ett program. Vad tänker du göraåt företagarnas situation?

Fredrik: Vi måste ta fram ett färdigt program för de första 100 da-garna för en borgerlig regering. Och så måste vi ha en plan för vadsom ska komma senare.

Ta bort 3:12-reglernaPatrik :Ta något konkret exempel!

Fredrik:Tre skatteförändringar som ska komma direkt är att slo-pa 3:12-reglerna…

Patrik : Menar du verkligen slopa? En del moderater man träffar ta-lar om att ändra eller lindra?

Fredrik: Jag anser att de bör slopas. Sedan ska förmögen-hetsskatten bort och dessutom arv- och gåvoskatterna. Att ta bortde skatterna skulle bara kosta staten 11 miljarder kronor om året.Sedan behöver vi se över skattesituationen för kvalificerad ar-betskraft. Då handlar det om värnskatten och den statliga in-komstskatten. Och så en del förändringar i arbetsrätten, till exempelförlängd provanställning.

Patrik :Du talade om att företagare och andra är uppgivna inför po-litiken, vilket förstås är sant. Tror du inte att en bidragande orsak kanvara att de borgerliga partierna inte lyckas komma överens något vi-dare, i varje fall inte när det hettar till?

Fredrik: Så var det nog förut. Vi står mycket bättre rustade nu. Vihar fyra borgerliga partier som verkligen vill sänka skatterna, främ-ja företagandet och arbeta för tillväxt. Det är inte någon oenighetmellan de borgerliga partierna som är problemet. Problemet är att vihittills inte lyckats bestämma vad den politiska debatten ska hand-la om. Det är vår huvuduppgift just nu.

”Sjuklöneveckan var bara droppen. Nu har det gått för långt, tyckerSveriges företagare.”

Företagarfrågorna måste upp på dagordningen!

Fredrik Reinfeldt. FOTO: HÅKAN FLANK

sida 1.eps (page 1 of sida 1.eps)

Documents