sidan 12 förhandla · om råd och tips. 20 inblick nytt, sagt och gjort från sla. sla-bladet 3/15...

SLA-bladet 3/15 1

KUNSKAP OCH INSPIRATION TILL DIG SOM ARBETSGIVARE NR 3 • SEPTEMBER 2015

Målet är ytterligare verksamhets-

anpassade avtal SIDAN 4

SLA svarar på frågor om digital körjournal och

säsongsanställning SIDAN 19

Profilen Karl-Petter Thorwaldsson vill ha jämställda löner med

siffersatta avtal SIDAN 18

AVTAL 16 Vilken är den viktigaste frågan? SIDAN 6

Linda Heikki, HR-chef på Green Landscaping. SIDAN 12

”Det är viktigt att ha en bra relation med motparten. Det är aldrig bra om vi hamnar i konflikt.”

Förhandla med facket

SLA guidar dig rätt med tips och råd SIDAN 10

2 SLA-bladet 3/15 SLA-bladet 3/15 3

Med Avtal 16 i sikte

ALLTID I SLA-BLADET

4 Fokus I detta nummer har vi

fokus på avtal och för-handling.

4Maria Möller, förhand-lingschef på SLA:– Jag hoppas på ytterligare verksam-

hetsanpassning av avtalen men oroas av det ekonomiska läget.

8Djungel av regler kring fyrhjuling i jobbet– Det viktigaste är att känna till sitt

eget ansvar, säger Carl Axel Sundström på AV.

LADA

RAPS

SKOG

OKTAN

JORD

STEN

PLOMMON

TRAKTOR

P Å G Å N G

SLA-bladet, Box 555 25, 102 04 Stockholm Tel 08-762 72 40 [email protected]

Ansvarig utgivare Lena-Liisa Tengblad Tel 08-762 72 72 [email protected]

Redaktör Sophie Åhsberg Tel 08-762 68 36 [email protected]

www.sla-arbetsgivarna.org

Text och fotoMarianne Persson Niklas Palmklint

FormgivningIrons Design AB, www.irons.se

TryckeriTrydells tryckeri

PapperMultioffset 170 g och 100 g

På omslagetLinda Heikki Foto: Niklas Palmklint

16 Arbetsmiljö Vi reder ut djungeln av regler när du

använder fyrhjuling i jobbet.

18 Profilen Möt LO:s ordförande

Karl-Petter Thorwaldsson.

19 SLA svarar Fråga våra experter

om råd och tips.

20 Inblick Nytt, sagt och gjort

från SLA.

SLA-bladet 3/15 1

KUNSKAP OCH INSPIRATION TILL DIG SOM ARBETSGIVARENR 3 • SEPTEMBER 2015

Målet är ytterligare verksamhets-

anpassade avtal SIDAN 4

SLA svarar på frågor om digital körjournal och

säsongsanställning SIDAN 19

Profilen Karl-Petter Thorwaldsson vill ha jämställda löner med

siffersatta avtalSIDAN 18

AVTAL 16 Vilken är den viktigaste frågan?

SIDAN 6

Linda Heikki, HR-chef på Green Landscaping. SIDAN 12

”Det är viktigt att ha en bra relation med motparten. Det är aldrig bra om vi hamnar i konfl ikt.”

Förhandla med facket

SLA guidar dig rätt med tips och råd SIDAN 10

Sophie Åhsberg redaktör

[email protected] 68 36

SLA-bladet är SLA:s medlemstidning...

...som har i uppdrag att tillföra värde för dig som medlem genom att bidra med verktyg och inspira-tion. SLA (Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet) är arbetsgivarorganisationen som företräder ca 4 000 medlemsföretag med verksamhet inom skogsbruk, jordbruk, djursjukvård, golf och trädgårdsnäring.

14

Vill du tipsa, fråga, tycka till?

Hör gärna av dig!

16Förhandling om tvåskift löste efterfrågan– Det är en stor förändring för ett företag

och ingen här hade den erfarenheten, berättar Thomas Mälman, personalchef på LEV & Co.

Det närmar sig nästa års avtalsrörelse, SLA:s samtliga 29 avtal löper ut och en intensiv

period väntar för våra förhand-lare. SLA hoppas på ytterligare verksamhetsanpassade avtal då kollektivavtal ska vara en kon-kurrensfördel både för arbetsgivare och arbetstagare.

Som arbetsgivare beslutar du dagligen i en mängd frågor som påverkar ditt företag och dina anställda. Ofta går det att agera utan att först ha kontakt med facket, men ibland måste ett beslut, som t.ex. uppsägningar på grund av arbetsbrist och omplaceringar, föregås av en förhandling. I det fallet får du all rådgivning och stöd du behöver av SLA. I det här numret guidar vi dig med tips och råd för hur du förbereder dig inför en förhand-ling med facket. Vi möter även företagen LEV och Green Lands-caping som delar med sig av sina förhandlingserfarenheter.

Jag hoppas att detta nummer av tidningen bidrar till att du känner dig förberedd och trygg inför din kommande förhandling.

Lycka till och trevlig läsning!

SLA tillsammans med övriga arbets-givarförbund inom Arbio träffades den 12 aug i ett nytt trepartssamtal med våra fackliga motparter inom Industriavtalet och representanter för arbetsmarknadsdepartementet, skolverket och arbetsförmedlingen. Samtalen handlade om nyanländas integration på den svenska arbets-marknaden, och vilka förutsättningar som måste finnas på plats för att un-derlätta detta. Vi lyfte fram frågorna om matchning, validering, svenskun-dervisning och hur arbetsgivare ska kompenseras för t ex handledning. Denna frågeställning kommer nu att lyftas över från arbetsmarknadsde-partementet till arbetsförmedlingen.

Motsvarande samtal med Kommunal kommer att äga rum i september.

Läs mer om integration på sid 21.

Trepartsamtal om integration

Nytt verktyg för lönesättning i mindre företag

Svenskt Näringsliv har lanserat ett nytt web-verktyg för mindre

företag som vill arbeta aktivt med lönesättning. På www.jobbamedlonen.se finns råd, vägledning och information om företagsnära lönesätt-

ning. Verktyget är framtaget i samarbete med medlemsorgani-

sationernas lönebildningsexperter. I verktyget finns möjlighet att ta fram ett företagsanpassat underlag som

innehåller de tre viktigaste delarna: En lönestrategi som beskriver mål och syfte, definierade kriterier för hur lönen ska sättas, samt en tidsplan för löneprocessen.

Tänk på! att verktyget inte tar hän-syn till de regler som finns i just det kollektivavtal som du omfattas om. Du måste alltså kontrollera så att du alltid följer kollektivavtalets regler.

För frågor kontakta Kajsa Dahlerus på SLA.

I och med att Svensk Djursjukvård gått in i SLA, öppnar SLA ett nytt regionkontor i Östersund, där Maria Lundvall, tidigare generalsekre-terare för Svensk Djursjukvård, kommer vara stationerad. Maria är ny branschansvarig för djursjukvården på SLA och ska arbeta med frågor som är viktiga för djursjukvårds- företagens långsiktiga utveckling. Det kan handla om kompetensför-sörjningsfrågor, bevaka och besvara myndigheter i regulatoriska frågor som är av betydelse för företagen, att arbeta övergripande med branschens varumärke gentemot allmänheten och intressegrupper samt att försöka påverka ansvariga politiker så att politiska beslut som fattas gynnar djursjukvårdsföretagen och underlät-tar deras vardag.

– Jag ser verkligen fram emot att få fortsätta utveckla branschfrå-gorna och att få representera hela SLA i Östersund. Det känns både jätteroligt och lite nervöst! Som veterinär, född och uppvuxen i nära anslutning till jord och skog i Östergötland och sedan tio år tillbaka bosatt i Jämtland med fjäll, skog och en fantastisk livsmedelstradition inpå knutarna är det med stor stolthet jag

nu sätter upp SLAs skylt på ett av de gamla anrika regementshusen här i Östersund!

– Vi är väldigt glada över att Svensk Djursjukvård gått in i SLA och att vi öppnar ett nytt regionkontor i Östersund. Vi ökar därmed vår tillgänglighet och närhet till alla våra medlemsföretag i Jämtland och Härjedalen, säger Lena-Liisa Tengblad, vd SLA.

I nästa nummer... Fokuserar vi på rekry-tering inför kommande säsong 2016.

Vilken är din största rekryteringsutmaning?

Mejla in ditt svar till sophie.ahsberg@ sla-arbetsgivarna.org

Nytt regionkontor i Östersund

Marco Cubelja och Oleg Tabert på Jonas Lantz Skogsvård. Foto Fredrik Persson

Maria Lundvall är ny branschansvarig för djursjukvården på SLA.

När och hur du förhandlar med facketSom arbetsgivare behöver du ibland ta beslut som kräver förhandling med facket. Jonas Palmqvist på SLA ger dig tips och råd om vad du behöver tänka på.


P å den svenska arbetsmarknaden löper totalt bortåt 3 000 avtal ut under nästa år. För SLA:s del handlar det om närmare 30-tal treåriga avtal som ska förhandlas om. Maria Möller, förhand-

lingschef och vice vd på SLA väntar tålmodigt på att avtalsrörelsen ska starta i höst.

– Det finns rutin och ordning men charmen och också till viss del oron i det hela är att man aldrig riktigt säkert vet vilka frågor som kan blixtra till, säger Maria Möller.

Under förra avtalsrörelsen blev till exempel beredskapsfrågan för snöröjning en stötesten. I år tror Maria Möller att fokus kommer att ligga på rimliga lönenivåer. I dagsläget står parterna långt ifrån varandra.

– Det är väldigt osäkert hur det kommer att gå för den svenska ekonomin och tyvärr har vi och våra motparter inte samma uppfattning om det ekonomiska läget.

När SLA sneglar mot inflationen som ligger under noll så lutar sig fackförbunden mot Riks-bankens förväntade prognoser om två procent. Skillnaden i uppfattning kan leda till att avtalen den här gången inte blir så långa.

Majoriteten av SLA:s avtal löper ut under perio-den 31 mars till 31 juli 2016 och dessförinnan måste förhandlingarna vara klara. Under hösten träffas

därför en förtroendevald förhandlingsdelegation för att diskutera upptakten. Delegationen består av cirka åtta demokratiskt valda representanter från respektive bransch och har god insyn i företagan-dets villkor.

Alla medlemsföretag uppmanas också att skicka in förslag på vilka frågor som SLA ska driva i förhandlingarna. Förslagen diskuteras och de viktigaste frågorna väljs ut av respektive förhand-lingsdelegation till ett slutligt yrkande.

– Det är väldigt positivt, våra företag ska känna att de kan påverka processen, säger Maria Möller.

Yrkandelistan växlas sedan med motparterna och förhandlingarna startar cirka tre månader innan avtalen löper ut.

– Då börjar vi med att sätta oss tillsammans med den fackliga motparten för att diskutera omvärlden, vad som hänt sen sist. Det är viktigt att vi försöker måla samma bild, säger Maria Möller.

Efter åtskilliga förhandlingstillfällen brukar det dra ihop sig till avtal. Om parterna inte kommer överens finns risken att facket varslar om stridsåt-gärder i form av till exempel övertidsblockad eller strejk.

– Det bästa man kan önska sig är en gemensam uppfattning om behovet och läget i branschen. Att man lyssnar mer på branschen än väljer politisk agenda, säger Maria Möller.

Avtalsrörelsen 2016 är stor, under året löper fler avtal än någonsin ut. Maria Möller, förhandlingschef på SLA, hoppas på ytterligare verksamhetsanpass-ning av avtalen men oroas av det ekonomiska läget.

Målet är ytterligare verksamhetsanpassade avtal

Maila dina förslag!Var med och påverka vilka yrkandenSLA ska driva i avtalsrörelsen genom att maila dina förslag till oss. Förfrågan kommer skickas ut via mail under september.

Från yrkanden till nytt avtal

FOKUS AVTAL & FÖRHANDLING 4

Maria Möller är taggad inför hennes sjunde avtalsrörelse på SLA.

Och om hon får önska sig ytterligare något är det ökad verksamhetsanpassning av avtalen. Verksam-heterna omfattar allt från skogsbruk till träd-gårdsanläggning, trädgårdsodling, golfanläggning, djursjukvård och jordbruk med mera och villkoren för företagandet skiljer sig mellan verksamheterna och även från till exempel industrins vilkor eller kommunal verksamhet.

– Det som i en annan verksamhet kan uppfattas som en mindre försämring kan för våra företag vara helt avgörande för att man ska kunna jobba över-huvudtaget, till exempel visstidsanställningar och arbetstidsregler, säger Maria Möller.

Möjligheten till tidsbegränsade anställningar är livsviktig för SLA-företagen. I många företag varar säsongen mellan april och oktober och det finns

”Det ska vara en konkurrensfördel att ha avtal – både för arbetsgivare och arbetstagare – och då måste de vara anpassade efter branschens villkor.”

ofta inte möjlighet att helårsanställa. SLA arbetar med att hitta alternativ, som årsarbetstid där per-sonalen är anställd hela året men jobbar mer under säsongen.

– Det medför trygghet för personalen och trygg-het för arbetsgivaren som vet att det finns personal nästa år också.

Maria Möllers viktigaste budskap inför Avtal 2016 handlar därför om verksamhetsanpassade avtal. Hon hävdar att kollektivavtal måste fortsätta vara en konkurrensfördel jämfört med att inte ha avtal.

– Det är mitt eviga mantra. Det ska vara en kon-kurrensfördel att ha avtal – både för arbetsgivare och arbetstagare – och då måste de vara anpassade efter branschens villkor. SLA

• Skogsavtalet (GS) – 31 mars 2016

• Virkesmätningsavtalet (GS och Unionen) – 30 april 2016

• Golfavtalet (Kommunal) – 30 april 2016

• Trädgårdsanläggningsavtalet (Kommunal) –30 april 2016

• Trädgårdsodlingsavtalet (Kommunal) – 31 maj 2016

• Tjänstemän Skog (Unionen, SI/NV)- 31 maj 2016

• Tjänstemän Djursjukvård/ Djurparker (Unionen, SVF) – 31 maj 2016

• Tjänstemän Golf (Unionen) – 31 maj 2016

• Tjänstemän Trädgård (Unionen, NV) – 31 maj 2016

• Tjänstemän Husdjursföreningar & Hushållningssällskap (Unionen, NV, SVF, Ledarna) 31 maj 2016

• Jordbruksavtalet (Kommunal) – 30 juni 2016

• Djursjukvården (Kommunal) – 30 juni 2016

• Lantbrukstjänstemannaavtalet (SLF) – 31 juli 2016

• Ledaravtalet Skog (Ledarna) – tillsvidare

• Ledaravtalet Trädgård & Golf (Ledarna) – tillsvidare

När löper ditt avtal ut?

2Under hösten samlas förhand-lingsdelegationerna, går igenom alla yrkanden och väljer ut de viktigaste att driva i avtalsrörel-sen.

1Förfrågan om vilka yrkanden som SLA ska driva i Avtal 16 mailas ut till samt-liga medlemmar under september månad.

3Yrkanden växlas med respektive motpart senast tre månader innan avtalet löper ut

4Förhandlingar startar

5Nytt avtal tecknas


Vilken är den viktigaste frågan i Avtal 16?

FOKUS AVTAL 16 4

Rolf Carlberg, ordförande SLA:s sektion Svensk DjursjukvårdUtifrån vår sektion och bransch har vi inte två spe-cifika frågor som är absolut viktigast. Generellt hoppas jag på en lugn och ärlig avtalsrörelse med rimliga och ärliga avtal utan stridsåt-gärder.

Vilka är den/de två viktigaste frågorna för SN i Avtal 16? Den viktigaste frågan är hur vi kan återställa den konkurrenskraft vi tappat under de se-naste åren. Då kommer frågor som storleken

på lönehöjningar och hur flexibiliteten kan utvecklas högt på agendan. Vi kan inte fort-sätta att ha högre löneökningar än omvärlden utan skulle snarare behöva lägre så att andra länder kommer ifatt oss. Möjligheterna att driva verksamhet på ett effektivt sätt omfattar viktiga områden såsom hur man kan förlägga arbetstiden samt använda bemanning och visstidsanställda.

Vad har SN för förväntningar inför Avtal 16? Att parterna fokuserar på hur vi kan förbättra konkurrenskraften för svenska företag samt att det finns en samsyn i att det är arbete och sysselsättning som behövs för att få fart på ekonomin och att utmaningarna i svensk ekonomi inte kan lösas genom en ökad konsumtion. Vissa fackföreningar driver linjen att vi genom höga löneökningar ska få fart på konsumtionen och på det viset tillväxten. De glömmer då bort att vi då genom höga kostnadshöjningar riskerar att slå ut företag och underminera det näringsliv som är själva grunden för välfärden i Sverige.

Hur förbereder ni er inför avtalsrö-relsen? Vad gör ni för arbete internt inom SN och externt ut mot politiker/beslutsfattare? Vi påbörjade vårt arbete med Avtal 16 redan hösten 2014 och kom t ex överens om en hur vi ska samverka i Avtal 16. Externt har vi under våren varit aktiva i media för att t ex öka förståelsen kring hur konkurrenskraften utvecklats negativt. Ett annat exempel är att vi nu lanserar en speciell site för Avtal 16 www.arbetsmarknadsnytt.se

Våra branscher driver verksamheter inom de gröna näringarna, hur tror du att de kommer påverkas i Avtal 16? Vad tror du att de kan förvänta sig för resultat? För våra olika branscher hoppas jag att vi kan fortsätta med att anpassa avtalen till de branschspecifika olika förutsättningarna som finns. Avtal 13 var ur det perspektivet fram-gångsrikt och jag hoppas att den utvecklingen fortsätter.

Hej Christer, vice vd Svenskt Näringsliv!

FOKUS AVTAL & FÖRHANDLING 3

Mats Sandgren, ordförande i SLA:s skogs-sektion och centralstyrelseDen absolut viktigaste frågan är visstidsanställ-ningarna. De är avgörande för att våra branscher skall kunna fortsätta att verka kostnadseffektivt. Den andra viktiga frågan är att sänka tröskeln för att underlätta för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden.

Annika Bergman, ordförande SLA:s jord-brukssektionFör mig är det viktigaste att vi får ett avtal som inte innebär några större löne-ökningar, det är låg inflation och låga räntor i samhället. Många av våra medlemsföre-tag är oerhört pressade i en svår marknadskonkurrens. Sedan vill jag se att vi kan arbeta med årsarbetstid och få en friare och enklare förläggning av arbete under de perioder då det är mycket att göra. Visstidsanställning-arna är viktiga i näringar som våra, där mycket arbete sker utomhus och under odlings-säsong. Vi vet också att de gröna näringarna erbjuder ett första jobb för många ungdomar, ett riktigt jobb och det är viktigt att steget in på arbetsmarknaden inte har för höga trösklar.

Kenneth Lundin, ordförande SLA:s träd-gårdsanläggningsgrupp För vår bransch är det egent-ligen inte en fråga - att kunna fortsätta med säsongsan-ställning och tidsbegränsade anställningar är ett måste för att kunna driva företag inom våra yrken. Vi har en intensiv period under växtsäsongen och när förhållande medger markarbeten. Under den kalla perioden när det slutat växa och kylan kommit så är det få arbeten som går att utföra. Klimatet i Sverige rår vi inte över. Att ha mer flexi-bilitet i anställningsformerna skulle underlätta mycket och bidra till fler nya jobb. Utöver det så är det frågan om de som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, att ha höga ingångslöner t ex bidrar till att cementera utanför-skapet.

Teri Lee Eriksson, ordförande SLA:s träd-gårdsodlingsgruppDen viktigaste frågan är att det skapas en förståelse för de förutsättningar som behövs för att den gröna nä-ringen i Sverige skall fortleva. Branschens konkurrenssitu-ation får inte ignoreras.

Lenita Granlund, KommunalInnan vi vet vilka frågor som kommer att drivas, måste vi invänta medlemmarnas avtalsförslag. Men troligtvis kommer de allra viktigaste frågorna inom dessa bran-scher röra reallöneökningar, arbetstidsfrågor och arbets-miljö. Reallöneökningar är viktiga för att man ska kunna leva på sin lön.

Inom de gröna näringarna har en stor andel av arbets-tagarna otrygga anställning-ar, vilket har långtgående, negativa effekter för de anställdas ekonomiska verk-lighet och deras möjlighet till att planera sina liv. De höga olyckstalen och stressen inom dessa yrkesområden gör det än viktigare att foku-sera på arbetsmiljöfrågor och att arbetsgivaren ser till att ha utvilade arbetstagare och därigenom minimera risken för arbetsolyckor.

Torbjörn Olsson, Avtalsansvarig Ombuds-man, UnionenDet går idag inte att säga exakt vilken/vilka frågor som kommer att vara viktigast på respektive avtalsområde, då våra avtalskrav arbetas fram under hösten. Men dessa krav kommer bli aktuella:• Höjda reallöner och ett sif-

fersatt utrymme för årliga löneökningar för alla.

• Flexpension på alla avtals-områden.

• Stärkta möjligheter till återhämtning och ökad tydlighet kring tillgänglig-het.

• Systematiska åtgärder för att minska löneskillnader mellan kvinnor och män

Tommy Andersson, GS-facketFör GS-fackets del är frågor-na lite för tidigt ställda då vi är mitt uppe i vår interna process inför avtalsrörelsen 2016. Med anledning av det blir svaren på era frågor till stor del av personlig karaktär.

Naturligtvis är kravet på fortsatt reallöneutveckling och trygghet i anställningen bland de viktigaste kraven som kommer från våra med-lemmar. För GS-fackets del ser vi också att arbetet med att verka för ökad jämställd-het inom branschen är nöd-vändig. I denna fråga är det svårt att direkt avtalsreglera bort ojämställdhet, det krävs istället ett gediget och målmedvetet partsamarbete för att åstadkomma positiva förändringar med ökad jäm-ställdhet inom skogsbrukets alla delar.

SLA-bladet ställde frågan till våra ordförande i SLA:s sektionsstyrelser och grupper, samt till representanter för våra motparter för att ta reda på vad nästa avtalsrörelse kommer handla om.


M ed ICA Sverige som största kund har LEV & Co fullt upp. Varje år sorteras, tvättas och packas 20 000 ton potatis i företagets anläggning på Ytterby gård, vackert belägen i

Kvismaredalen. – Vi har höga krav på oss, i och med att det

handlar om ICA:s egna märkesvara. Sortimentet ska finnas på hyllorna och får inte ta slut, säger vd Olav Eriksson.

Med allt större efterfrågan blev det under förra året trångt i anläggningen, det gick till slut inte att ta in mer extrapersonal. Packmaskinerna måste användas fler timmar och tanken på tvåskift föddes.

– Det är en stor förändring för ett företag och ingen här hade den erfarenheten. Så min företräd- are tog kontakt med SLA och lade fram funde-ringarna, berättar Thomas Mälman. Han kom in som konsult i starten av omställningen och arbetar sedan 1 juni som personalchef.

Med tvåskift i sikte kom vinterns stora diskussion att handla om förändrade arbetstider. För-handlaren Henrik Persson från SLA ryckte in och berättade bland annat om vilka rättigheter arbetsgivaren har vid arbetstidsförändringar och hur långt i förväg personalen ska informeras.

Slutligen kom den dag då planerna på tvåskift skulle läggas fram, först för de fackliga företräda-rna och därefter för personalen. De anställda är medlemmar i Kommunal och företaget stöder deras avtal.

– Det är klart att det blev olika reaktioner, att jobba kväll är inte alltid direkt positivt. Det är en förändring som påverkar hela familjen och det måste finnas tid att lösa till exempel barnomsorgen. Men totalt sett gick det bra, säger Olav Eriksson.

Många timmar gick under vintern åt till infor-mation, både muntlig och skriftlig. Under infor-mationsträffarna svarade SLA och Kommunal på

SLA-bladet 2/15 9

Potatis, potatis och ännu mera potatis. Företaget LEV & Co i Odensbacken utan-för Örebro löste ökad efterfrågan med att lägga om till tvåskift i potatispackeriet.

Förhandling om tvåskift löste efterfrågan

Bygger ut. Olav Eriksson, vd på företaget LEV & Co, känner av ökad efterfrågan på potatis.


frågor och de anställda fick möjlighet att ventilera sina tankar och komma med synpunkter. Själva förhandlingstillfället tog 5-6 timmar i anspråk och enligt Olav Eriksson möttes parterna utan bekymmer.

Sedan mitten av mars rullar nu tvåskiftet på. Första skiftet börjar klockan sex och arbetar till klockan tre, nästa skift börjar kvart i tre och jobbar till klockan två på natten. Under den överlappande kvarten samlas personalen ofta till information.

– Det har varit jätteskönt att ha SLA och Henrik Perssons kunskap i ryggen, eftersom det hela tiden kommer följdfrågor, säger Thomas Mälman.

Den nya organisationen med arbetsledning för tvåskift, nya tider och rutiner trimmas fortfarande in och mindre förhandlingar sker löpande. Behovet av mer personal har så här långt lösts med hjälp av bemanningsföretag.

– Vi vill ju på sikt att så många som möjligt ska vara anställda men det är inte så lätt att hitta rätt personer. Arbetet kräver ett tekniskt tänkande, det är dyra maskiner som ska fungera, konstaterar Olav Eriksson.

De anställda arbetar enligt ett tvåveckorsschema med dagskift fem dagar under första veckan och kvällsskift fyra kvällar andra veckan. Ersättningen regleras enligt avtalet, med skifttillägg.

Just nu har även nästa fas i företagets utveckling påbörjats. Det kommer på sikt att krävas förhand-ling om schemaläggning av almanackans röda dagar, så kallad arbetstidsförläggning.

– I år infaller till exempel julafton på en torsdag,

det är den dag i veckan vi har som mest att göra. Och det måste finnas potatis i hyllorna under helg-dagarna som följer. Jag kan garantera att vi kommer att ha arbete, säger Olav Eriksson.

En första kontakt har nu tagits med SLA för att reda ut vad schemaläggning av röda dagar kan inne-bära för företaget och för personalen.

Så här i skiftet mellan sommar och höst, innan den svenskodlade matpotatisen kommit ur jorden, packar och säljer LEV importpotatis från bland annat Cypern, Spanien och Portugal. Det är viktigt att det inte är tomt i butikernas hyllor, då väljer kunderna något annat än potatis till middagsmaten. Snart är det dock svensk potatis som gäller, totalt sett är 70 procent av LEV:s packade potatis odlad i landet.

De senaste åren har efterfrågan på ekologisk potatis ökat med stormsteg och företaget rustar sig nu för framtiden. Under hösten byggs kyllager, tvätthall och sorteringskapacitet ut med 3300 kvadratmeter för att göra vinterns arbete enklare, det blir en stor investering på 15 miljoner kronor. I det nya utrymmet ska enbart den ekologiska potatisen hanteras, det är viktigt att hålla isär partierna.

– Det mesta inom frukt och grönt ligger i dag i Helsingborg. Vi får vara väldigt glada över att vi har en kund som vill köpa mer och att det finns intresse för ett packeri som ger arbetstillfällen här i Mellan-sverige, säger Olav Eriksson. SLA

L.E.V & CO– Lindell Eriksson Vegetables & Co

FÖRETAGET bildades 2000 och ligger i Odensbacken utanför Örebro. Här arbetar 34 personer med att sortera, tvätta och packa potatis till främst ICA Sverige. Potatisen köps in från hela världen men främst från svenska odlare. Den packas i ICA-emballage och skickas till centraler i Borlänge, Kalhäll och Hel-singborg för att därefter distribueras ut till ICA-butikerna.

ÄGARE: Olav Eriksson, Dan Segelström, Anders Sjölinder med respektive familjer.

”I år infaller julafton på en torsdag. Det är den dag i veckan som vi har mest att göra.”

Nya tider. LEV:s personalchef Thomas Mälman och företagets vd Olav Eriksson har förhandlat fram en övergång till tvåskift i potatispackeriet.

På väg. Linas Malzinskas (tv) och Artur Stankowski (th) packar påsar med potatis-sorten Amandine i returbackar.


Den stora tygklädda anteck-ningsboken följer Linda Heikki dygnet om. En nattlig tanke kan vara värd att notera, en ned-kastad skiss kanske underlättar

vägen till överenskommelse.– Men det viktigaste är att komma väl för-

beredd och att vara påläst rent arbetsrättsligt, konstaterar Linda Heikki.

Green Landscaping arbetar med stadens gröna utemiljöer och har anläggningar från Malmö i söder till Bollnäs i norr.

Med 600 anställda, tre bolag varav två med kollektivavtal och ett stort antal underle-verantörer är avtalsbuketten yvig. SLA-av-talet med Kommunal utgör huvudavtalet på arbetarsidan, på tjänstesidan finns SLA-avtal med Unionen, Ledarna och Naturvetarna. Dessutom finns hängavtal med Byggnads och Fastigo.

Till 90 procent utgörs motparten av Kommu- nal, med trädgårdsavtalet och anläggnings-avtalet som bas. Förhandlingarna sker alltid lokalt men med regionala ombudsmän från Kommunal.

– Jag har alltid hanterat många avtal, men det är svårt om man inte är van. Särskilt för cheferna, som ju alltid ska vara med i för-handlingen, säger Linda Heikki.

Green Landscaping sköter även vinterun-derhåll, t ex snöröjning. Ett väl fungerande beredskapsavtal är viktigt för både arbetsgivaren och den som tar hand om flingorna när de väl faller. Om de faller.

– Snöröjning, halkbekämpning och

sandning förhandlas regionalt och är väldigt kundstyrt. Till exempel ser behovet i Bollnäs ut på ett annat sätt än i Malmö.

Förhandlingarna är komplicerade - med-arbetarna ska vara beredda att rycka ut, men ingen vet när snön faller eller när halkan slår till. Det finns regler om veckovila och dygns-vila att följa, krav på kompetens för att kunna köra maskinerna, ansvar för arbetsmiljö och mycket annat som ska falla på plats.

– Beredskapsavtalen tar tid, kanske 3-4 veckor från det att vi börjar till att vi avslutar förhandlingen. Det är femte året vi förhand-lar och processen går bättre och bättre för varje år. Det är två världar som ska mötas. Det viktiga för oss är att alla medarbetare vet vad de får för ersättning, att det finns ett avtal och att vi och Kommunal är överens om dess innehåll, säger Linda Heikki.

Hon konstaterar lugnt att Green Land- scaping har arbetat fram en bra rutin för förhandling. Lärdomarna kommer från den gången de brände sig och fick vite för att inte ha förhandlat om skånska underentreprenö-rer enligt MBL 38.

– Där fick vi en läxa och det var kanske inte helt fel. Nu kom vi till slut överens på ett bra sätt, vitet omsattes till kompetenshöjande åtgärder för vår personal.

För första gången har Green Landscaping nu skrivit tvåårsavtal för beredskap, i Stock-holm och Östergötland. Fördelen med ett längre avtal är att tid frigörs till annat under året än att enbart komma överens.

– Nackdelen är att kundavtalen inte alltid

löper över två år och då vet vi inte vad vi har för intäkter för den perioden. Det är första året för både oss och Kommunal som vi förhandlat för två år och vi får utvärdera resultatet.

Linda Heikki ser fram emot Avtal 2016, det finns intressanta områden att arbeta med. Och hon går in i förhandlingarna med erfarenhet och lugn.

– Det är viktigt att ha en bra relation med motparten. Det är aldrig bra om vi hamnar i konflikt med varandra. Det som är bra för företaget är bra även för våra anställda. SLA

Var alltid förberedd – annars kan vitet kosta

Med kollektivavtalet i näven och den svarta antecknings-boken under armen är Linda Heikki rustad för förhandling. Som HR-chef på företaget Green Landscaping förbereder hon sig noga inför mötet med facket.

• Var lyhörd. Den som inte lyssnar ordentligt riskerar att gå miste om viktig information. • Ha tålamod. Tänk på att motparten inte varit med under de långa förberedelserna utan måste ges tid att förstå frågan.• Var prestigelös. Det viktiga är att hitta den bästa gemensamma lösningen, inte att hinna först över mållinjen.• Ta med ansvarig chef. Ansvarig chef skall alltid vara med. HR är med för sin expertis skull.• Ajournera vid behov. Ta två minuters eller några dagars paus för diskussion. Man behöver prata ihop sig med kollegan under en förhandling och inte stressa fram en lösning.

Lindas fem bästa förhandlingstips:

• Centrala beredskapsavtal för snöröjning-en. Små och stora entreprenörer måste ha samma ersättningsmål. Det finns annars stor risk för felaktig konkurrens. • Möjlighet att komma överens vid nyttjan-de av alternativ lönemodell. Ett partsge-mensamt material där de grundläggande principer för individuell lönesättning skall framgå.• Tydligare språk i avtalet, ett enkelt språk ger mindre utrymme för feltolkningar.

Lindas önskelista inför Avtal 2016:

Läs vidare om SLA:s förhandlings- tips på nästa

sida 4

Tillförsikt. HR-chef Linda Heikki tar med sig erfarenhet och lugn till förhandlings-bordet. Och sin svarta anteckningsbok.


I korthet innebär reglerna att företaget är skyldigt att avvakta med vissa beslut, tills facket haft möjlighet att ge synpunkter på den tänkta åtgärden. Medbestämmandelagen fråntar inte arbetsgivaren bestämmanderätten,

men genom reglerna om förhandlingsskyldighet, möjliggör lagen för den fackliga organisationen att påverka arbetsgivarens ståndpunkt.

Skyldighet att förhandla innan beslut om vikti-gare förändring Före beslut om viktigare förändringar ska arbets-givaren förhandla med de fackföreningar som företaget har kollektivavtal med. Förändringen kan gälla företagets verksamhet i stort eller en enskild medarbetare. Exempel på viktigare förändringar av verksamheten är omorganisationer, personal-minskningar, investeringar i ny utrustning eller tillsättning av chefer och arbetsledare. Föränd-

Arbetsgivare beslutar dagligen i en mängd frågor som påverkar företag och anställda. Ofta går det att agera utan att först ha kontakt med facket, men ibland måste ett beslut, som t.ex. uppsäg-ningar på grund av arbetsbrist och om placeringar, föregås av en förhandling. Det är därför viktigt att känna till något om de bestämmelser i med-bestämmandelagen, som reglerar arbetstagarnas inflytande.

ringar för den enskilde arbetstagaren kan gälla nya arbetsuppgifter.

Arbetsgivaren är ibland förhandlingsskyldig också mot arbetstagarorganisationer som företaget inte har kollektivavtal med. Sådan skyldighet före-ligger när arbetsgivaren ska förändra arbets- eller anställningsförhållandena för en enstaka anställd, och denne är medlem i ett fack utan kollektivav-tal. Om arbetstagaren t.ex. ska omplaceras och är medlem i Seko, som SLA-företag vanligen inte har kollektivavtal med, så är företaget följaktligen skyl-digt att förhandla med Seko.

Förhandlingsskyldighet innan du anlitar ”F-skattare” eller bemanningsföretagEn arbetsgivare som vill anlita någon som inte är anställd för att utföra arbete i verksamheten, är enligt MBL skyldig att förhandla med den fackliga organisation som har kollektivavtal för arbetet. De vanligaste fallen är att arbetsgivaren vill lägga ut arbeten på entreprenad eller hyra eller låna in arbetskraft.

Det är arbetsgivaren som ska ta initiativ till för-handlingen, och den måste vara slutförd innan be-slutet att anlita den utomstående arbetskraften. Det går alltså inte skriva avtal med en entreprenör eller ett bemanningsföretag innan förhandlingen med den fackliga organisationen är avklarad. En arbets-givare som ingår ett sådant avtal utan att förhandla, riskerar betydande skadestånd. Om omfattningen på entreprenaden eller bemanningen ändras eller om operatören byts ut, så måste arbetsgivaren kalla till ny förhandling.

Hur går en förhandling till?Den part som vill förhandla ska göra framställning hos motparten om förhandling. Om motparten begär det, ska förhandlingsframställningen vara skriftlig och ange den fråga man vill förhandla om. SLA har mallar för förhandlingsframställningar på hemsidan. Finns det ingen facklig förtroendeman på företaget, så måste arbetsgivaren begära för-handling hos den lokala fackavdelningen.

Vid lokal förhandling är en part skyldig att förhandla inom två veckor efter det att den andra parten påkallat förhandling. Det är inte tillåtet att vägra att förhandla. Om företaget nekar en facklig organisation att förhandla, så kan det medföra ska-deståndsskyldighet. Dock finns inget som hindrar att parterna blir överens om att skjuta på förhand-

lingen. Förhandlingen bör protokollföras och oftast är det arbetsgivaren som skriver protokollet.

Även om parterna många gånger blir överens i förhandlingar, så är du inte skyldig att bli enig eller kompromissa med din motpart. Däremot räcker det inte att bara komma till förhandlingen utan att bidra till att det kommer ut ett resultat av mötet. Du ska medverka till att förhandlingen förs framåt genom att motivera din ståndpunkt och gå in i sak-lig överläggning om förhandlingsfrågan. Konkret kan det innebära att du vid t.ex. en förhandling om arbetsbristuppsägningar beskriver den ekono-miska bakgrunden till att företaget måste säga upp anställda. Vid en förhandling om omplacering av en anställd som inte klarar av sitt arbete, redogör då för bristerna i arbetet.SLA

Förbered förhandlingen noga. Bra förberedelser gör det lättare att improvisera.

Se till att du har tid för en långdra-gen förhandling. Tidsbrist gör dig till en sämre förhandlare.

Om du känner dig osäker går det att ta en paus eller ajournera förhand-lingen och fortsätta vid ett senare tillfälle.

Det är viktigt att ha en bra relation med facket. Visa gärna att du är mån om att förhandlingen ska ge-nomföras på ett professionellt sätt. Ibland är det bra att ha en telefon-kontakt med motparten innan förhandlingen. Parterna kan då ut- byta information som gör att för-handlingen kan genomföras fortare.

Skriv gärna protokollet själv. Då är du säker på att protokollet korrekt återger vad som är sagt vid förhandlingen.

Var noga med att klargöra om en förhandling är avslutad eller inte när ni skiljs åt. Det får juridisk betydelse om förhandlingen är ajournerad eller avslutad.

Särskild bestämmelse för skogsavtalet:I skogsavtalet finns en bestämmelse som ersätter 38 § MBL. Skogsföretag ska årligen tillställa GS-facket en för-teckning över de entreprenörer som redan anlitas eller som avses komma att anlitas under året. Vid förändring eller utökning av entreprenadverk-samheten ska arbetsgivaren, senast två veckor innan detta sker, informe-ra om den tilltänkta förändringen. I sådana fall ska arbetsgivaren snarast informera facket. Om GS-facket begär förhandling med anledning av informationen, ska arbetsgivaren avvakta med den tilltänkta åtgärden tills förhandlingsskyldigheten har fullgjorts.

MBL ger också den fackliga organisationen möjlighet att i vissa fall lägga in veto mot arbetsgivarens avsikt att anlita utomstående. Det är dock sällsynt förekommande, och förutsätter att åtgärden riskerar medföra att lag eller kollektivavtal åsidosätts eller strider mot vad som är allmänt godtaget inom avtalsom-rådet. För att facket ska kunna ta ställning till om rätten till veto ska användas, måste arbetsgivaren lämna information om entreprenören/ut- hyraren och om de förhållanden som dennes anställda arbetar under.

Att tänka på inför din nästa förhandling

Jonas Palmqvistjonas.palmqvist@ sla-arbetsgivarna.org040-35 26 14

Vid frågor, kontakta:

När och hur du förhandlar med facket – tips och råd från SLA


Djungel av regler kring fyrhjuling i jobbet

LADA

RAPS

SKOG

OKTAN

JORD

STEN

PLOMMON

TRAKTOR

A R B E T S M I L J Ö

F yrhjulingar som används inom jord- och skogsbruk kan tillhöra fem olika fordonsslag: Moped, terränghjuling, motorcykel, traktor och motorredskap. Inget av dem har identiska regler för

sådant som kan vara aktuellt i jobbet. För en arbets-givare räcker det inte heller att plugga in vad som gäller för exempelvis körning på väg, passagerare, förarbehörighet och krav på skyddshjälm för de oli-ka fordonsslagen. Reglerna är bara baskraven som alla måste följa. En arbetsgivare ska tänka större.

– Det viktigaste är att känna till sitt eget ansvar i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Analysera vilka risker som finns i ditt företag och om fyr- hjulingen är rätt fordon för det jobb som ska göras, säger Carl Axel Sundström, handläggare för mobila maskiner på Arbetsmiljöverkets huvudkontor.

Ett exempel på skillnader mellan trafikregler och arbetsmiljöarbete är det här med hjälm. Enligt trafikförordningen är det krav på skyddshjälm för dem som kör moped och motorcykel. I det systematiska arbetsmiljöarbetet ska arbetsgivaren identifiera risker och göra åtgärder för att minimera riskerna.

– Arbetsgivaren borde i det arbetet komma fram till att det är lämpligt och rimligt med hjälm på alla som kör fyrhjuling på företaget. Om det sker en olycka kan arbetsgivaren ställas till svars efteråt

Att kunna de allmänna reglerna är bra men det räcker inte. Arbetsgivare som låter anställda köra fyrhjuling i jobbet har mer att tänka på än den som kör privat.

Camilla BacklundArbetsmiljö[email protected] 08-762 72 29

Vid frågor, kontakta:

”Det viktigaste är att känna till sitt eget ansvar i det systematiska arbetsmiljöarbetet”Carl Axel Sundström, handläggare för mobila maskiner på Arbetsmiljöverkets huvudkontor.

om det framkommer att den som körde borde ha haft hjälm med tanke på riskerna, säger Carl Axel Sundström.

Förarbehörighet är ett exempel på skillnader mellan vad körkortslagen kräver allmänt och vad Arbetsmiljöverket kräver av arbetsgivare. Enligt pa-ragraf 16 i Arbetsmiljöverkets författningssamling 2006:4 ska en arbetsgivare, som låter en arbetsta-gare eller inhyrd arbetskraft använda arbetsutrust-ning med särskilda risker, ha dokumentation över dennes praktiska och teoretiska kunskaper med avseende på säker användning av utrustningen.

– Det finns inte något specifikt krav på vilken kurs det ska vara eller uppnått betyg, men om en arbetstagare exempelvis ska hantera en fyrhjuling med släp i terräng behöver hon eller han ha gått en kurs eller fått annan utbildning som täcker in det, säger Carl Axel Sundström.

Arbetsgivaren är dessutom skyldig att bedöma om arbetstagaren är lämplig att utföra uppgiften.

– Man kan ha utbildning men vara olämplig av andra skäl, till exempel att man inte brukar bry sig om de regler som gäller, säger Carl Axel Sundström.

Regler för fordonsutrustning styrs i första hand av EU- förordningar, som medlemsstaterna är skyldiga att tillämpa. Därför är det svårt för Sverige att ha särkrav som gäller nationellt, förklarar både

Carl Axel Sundström och Olof Stenlund, utredare på Transportstyrelsen.

– Det är bara arbetsmiljöinspektörer som kan kräva exempelvis skyddsbåge i specifika fall med specifika omständigheter, säger Carl Axel Sundström.

– Det som skulle krävas för ett allmänt krav på skyddsbåge är en ändring i EU:s ramförordning för typgodkännanden. Jag känner inte till att det är några sådana regler på gång, säger Olof Stenlund.

Hjälmkrav är lättare att införa eftersom det reg-leras i trafikförordningen. Frågan ligger just nu på regeringens bord.

– Regeringen har haft en promemoria ute på remiss under våren och där ingår bland annat ett förslag på hjälmkrav på terrängskoter, det vill säga snöskoter och terränghjuling. Om förslaget antas, kan vi ha nya hjälmbestämmelser från den 1 januari 2016, säger Olof Stenlund. SLA

Samarbete ska minska olyckor

En arbetsgivare måste veta att en arbetstagare har tillräckliga teoretiska och praktiska kunska-per om fyrhjulskörning för att kunna köra säkert. Kunskapen ska vara dokumenterad antingen digitalt eller på papper.

”Vi kan ha nya hjälm- bestämmelser från den 1 januari 2016”Olof Stenlund, utredare på Transportstyrelsen.

Trafikverket samverkar med 14 andra organisationer i ett strategisamarbete för ökad säkerhet på fyrhjulingar. Sex insatsområden är prioriterade: Infor-mation, personlig skyddsutrustning, eCall (nödlarmsystem), skyddssystem, hastighet och utbildning. Bakgrunden till strategisamarbetet är det ökade intresset för fyrhjulingar. Det säljs i dag fler fyrhjulingar (registrerade som motorcyklar och terränghjulingar) än tvåhjuliga motorcyklar. Det registreras cirka 10 000 fyrhjulingar per år och det finns över 100 000 fyrhjulingar i bruk i Sverige.

Källa: Jörgen Persson, strategisamarbetets kontaktperson på Trafikverket

Det är Transportstyrelsen som hanterar regler som gäller allmänt för fordon och förarbehörighet vid körning med fyrhjuling. Arbetsmiljö-verket ansvarar för de krav som gäller specifikt för arbetsgivare.

Foto

: Han

s Er

ik B

lidst

am

KG

K M

otor

SLA-bladet 3/15 19

LADA

RAPS

SKOG

OKTAN

JORD

STEN

PLOMMON

TRAKTOR

P R O F I L E N

Karl-Petter Thorwaldsson:

Vill ha jämställda löner i siffersatta

avtal

Vad har LO för översiktliga mål med Avtal 16? – De långsiktiga mål som LO´s styrelse enhälligt fattade

beslut om i mars i år innebär att halvera lönegapet mellan kvinnliga och manliga arbetare fram till 2028.

Hur ser du på det ekonomiska läget i Sverige just nu, och vad får det för konsekvenser för den stundande avtalsrörelsen?

– Våra ekonomer följer hela tiden den ekonomiska utveck-lingen. I sin senaste konjunkturrapport såg de ganska positivt på en eventuell vändning i Europas ekonomiska utveckling. Det kan förhoppningsvis innebära att sju magra år i svensk ekonomi nu följs av en starkare utveckling.

Vad tror du om nivån, det s k Märket? – Det är viktigt att lönekostnadsmärket sätts efter Riks-

bankens inflationsmål och den lånsiktiga produktivitetsök-ningstakten. Vad det mer exakt kommer att innebära återkomm- er vi till senare. Det är dock oroande att många arbetsgivar- företrädare förordar ett uppbrott från inflationsmålet som styr-åra i dessa sammanhang. Frågan om dessa arbetsgivarföreträdare då också menar att facket i en situation med inflation över målet ska söka kompensation för det. Jag tror faktiskt inte det.

Vilken anser du vara avtalsrörelsens viktigaste fråga?– Att fack och arbetsgivare förmår att komma i gång med

att åtgärda viktiga frågor som mer jämställda löner i siffersatta avtal. Vi måste kunna visa att vi klarar att åtgärda viktiga pro-blem själva och att det inte behövs en ökad politisk inblandning angående löner och anställningsskydd. Vi behöver också visa att förändringar ska ske i siffersatta transparenta avtals- konstruktioner.

Hur ser du på behoven av varierad arbetstid i säsongs- betonade branscher? Alltså att arbetstiden förläggs olika över året, det vi kallar årsarbetstid. Det möjliggör tillsvidareanställning för fler.

– Det är en fråga för parterna inom respektive bransch. Det är viktigt att parterna i varje bransch hittar arbetstids- regleringar som balanserar verksamhetens krav och de anställ-das krav på bland annat förutsägbara arbetstider som möjliggör ett fungerande privatliv.

Inom de gröna näringarna är möjligheten till säsongsan-ställningar ett absolut måste för att kunna driva verksam-heten. Våra medlemmar är därför oroade över regeringens och fackens önskan om att begränsa de tidsbegränsade anställningsformerna. Hur ska de lösa sin bemanning?

– Vår utgångspunkt är inte att avskaffa alla former av viss-tidsanställningar. Men vi vill att visstidsanställningar endast ska förekomma då det finns objektiva skäl. Ett sådant objektivt skäl kan naturligtvis vara att verksamheten bara bedrivs under en viss del av året. Vi vill däremot få stopp på missbruket av visstidsanställningar och då särskilt tendensen att stycka upp anställningar till att omfatta endast enstaka dagar.

Hur kom det sig att du engagerade dig fackligt? – Jag började jobba som metallarbetare 1983, på en arbets-

plats som till och med låste in sina anställda – det blev naturligt att organisera sig och börja jobba för att förbättra arbetsplatsen. Efter ett mediadrev mot arbetsplatsen låstes dörrarna upp!

LADA

RAPS

SKOG

OKTAN

JORD

STEN

PLOMMON

TRAKTOR

S L A S V A R A R

FRÅGA VÅRA EXPERTER!Ställ dina frågor direkt till våra experter, ring jouren på 08-762 72 40 eller mejla till [email protected].

Vad gäller vid säsongsanställningarnas avslut? Vi har tre säsongsanställda som slutar 25 sep, 30 sep och 30 nov. Finns det något särskilt som jag som arbets-givare behöver göra eller löper anställningarna bara ut? Jag behöver förlänga den första anställningen med ca 2 veckor pga. av att vi inte är färdiga.

Får jag installera digital körjournal?På vårt företag funderar vi på att införa en digital kör-journal i samband med att vi köper in nya företagsbilar. Orsaken är att vi vill underlätta administrationen med körjournalerna och säkerställa att rapporteringen sker på ett korrekt sätt. Kan jag som arbetsgivare installera digital körjournal med GPS-sändare i företagets bilar som våra anställda kör till och från jobbet?

?

!

Kajsa DahlerusFörhandlarekajsa.dahlerus@ sla-arbetsgivarna.org08-762 72 20

KARL-PETTER THORWALDSSON ordförande LO

VARIFRÅN KOMMER DU? Kosta i Småland

VAD VAR DITT FÖRSTA JOBB? Lagade snöbollar på Glasbruket i Kosta. Lönen var 15,92 i timmen.

ÅLDER: 50 år.

FAMILJ: Sambo med Carina.

BOR: Bostadsrätt på Södermalm i Stockholm . och lantställe i Sörmland.

INTRESSEN: Läser mycket. Varannan bok av lust och varannan för bildning.

HUSDJUR: Biodlare vid lantställe i Sörmland.

GILLAR: Gillar friluftsliv och trädgårdsarbete. Självförsörjande på grönsaker mellan 1 maj och 1 december.

?

!

Lars-Olov SöderbergFö[email protected] 57 60

Ann-Soffie PerrinFörhandlare ann-soffie.perrin@ sla-arbetsgivarna.org 036-30 32 20

18 SLA-bladet 3/15Foto: Kristian Pohl

Svar: Digital körjournal är ett bra verktyg för att säkerställa en korrekt rapportering av körda mil för ett arbetsfordon, inte minst ur ett skatteperspektiv. För att införa systemet måste du som arbetsgivare innan installation och införande MBL-förhandla med den kollektivavtalsbärande fackliga organisationen. Innan du kallar till en förhandling behöver du förbereda dig och fundera på en rad saker som ni kan gå igenom under förhandlingen för att bestämma spelreglerna. Du bör t ex fundera på; hur du vill att systemet ska fungera, vad informationen ska användas till, hur länge får och ska informationen sparas och vem som får hantera och ta del av informationen. Du bör tänka igenom detta noggrant eftersom det endast är till dessa specificerade ändamål som informatio-nen får användas. Generellt sett kan man säga att syftet med en digital körjournal primärt sett är att rapportera informa-tion om hur ett fordon har körts i och utom tjänsten. Det kan också finnas en positiv arbetsmiljöaspekt och säkerhetssyfte där du som arbetsgivare till exempel vid en förmodad olycka eller skada av en anställd ute i fält kan se var bilen befinner sig. Efter MBL-förhandling med den fackliga motparten bör du också informera de anställda om att digital körjournal nu kommer att införas och på vilket sätt den kommer att påverka de anställda samt vad informationen ska användas till.

Tänk på att om du avser att spara körjournalen under längre perioder kan detta stöta på problem med Personuppgiftslagen, beroende på hur uppgifterna sparas. Personuppgiftslagen är en skyddslagstiftning för lagring av personuppgifter. Avser du att starta någon form av register eller sökbart system så kontakta gärna oss på SLA så går vi igenom regelverket med dig.

Ann-Soffie Perrin

Svar: En säsongsanställning är beroende av naturens/säsong-ens växlingar. Arbetsuppgifterna tar slut pg av att säsongen tar slut– grönsaker växer inte på vintern, inget gräs växer osv. Säsongsanställningar ges på arbetsuppgifter som är beroende av naturens växlingar.

En säsongsanställning beräknas hålla på så länge som säsongen är. Ändras säsongen pga. naturens växlingar kan den beräknade anställningstiden ändras. Praxis är att säsongen kan förlängas/förkortas med 2 veckor. Då arbetsgivaren inser att säsongen kommer att ändras ska den anställde meddelas. I en säsongsanställning som förväntas pågå minst tre månader ska arbetsgivaren meddela den anställde minst en vecka innan sä-songen tar slut. Du som arbetsgivare kan erbjuda längre än två veckors förlängning, I vissa fall kan de anställda i så fall tacka nej. Det kan finnas företrädesrätter i turordningen för anställda att ta hänsyn till. En säsongsanställning bör inte vara mer än 9 månader av årets tolv, eftersom det då kan ligga svårigheter att bevisa att det faktiskt rör sig om en anställning som är beroende av säsongens växlingar och inte en tillsvidareanställning.

En säsongsanställd arbetstagare som arbetat mer än samman- lagt 6 månader de senaste 2 åren och som inte kommer få an-ställning nästa säsong ska få ett besked från arbetsgivaren om detta minst en månad innan den nya säsongen börjar. Tänk också på att även säsongsanställda arbetstagare har företrädes-rätt till ny anställning om de arbetat hos arbetsgivaren minst 6 månader de senaste två åren. Efter 12 månaders sammanlagd anställning under 3 år föreligger också företrädesrätt till andra anställningsformer.

Jag vill också passa på att upplysa om att det finns i vissa avtal, företrädesvis arbetaravtalen, en möjlighet att bryta säsongsan-ställningar i förtid med 14 dagars uppsägningstid. Mer infor-mation om det finns i respektive kollektivavtal och blanketter för detta finns på vår hemsida, www.sla-arbetsgivarna.org

Kajsa Dahlerus

LADA

RAPS

SKOG

OKTAN

JORD

STEN

PLOMMON

TRAKTOR

I N B L I C KNytt, sagt och gjort från SLA

SLA-bladet 3/15 21 20 SLA-bladet 3/15

Kartlägg kompetenser redan på asylboendetSLA deltog under onsdagen i ett seminarium i Almedalen, där indu-strins integrationserbjudande presenterades genom rapporten ”Industrins integrationserbju-dande – så kan industrin bidra till bättre integration”.

– Vi behöver kartlägga folks kompetenser mycket snabbare än vad vi gör idag. Redan på asylbo-endet borde detta ske. Idag kan det ta flera år innan nyanlända kommer i arbete, förklarade Tina Ghasemi, riksdagsledamot (M).

Sverige står inför utmaningen att säkra företagens framtida kompetensförsörjning. Särskilt gäller frågan en matchning för att kunna hitta rätt kompetenser för företagen samt integrera fler grupper på arbetsmark-naden. Detta är ett sätt att säkra konkurrens-kraften för svensk industri och som skapar ett samhälle med mindre utanförskap.

Rapporten ”Industrins integrationser-bjudande: Så kan industrin bidra till bättre integration”, som presenterades under se-minariet, lyfter fram industrins erbjudande, en strategi med fokus på fyra områden som industrin kan bidra till vad gäller integratio-nen och möjliggörandet av fler jobb.

Industrins erbjudande består av följande punkter:• Industrin kan erbjuda fler jobb de närmaste åren, då det råder stort behov av personal• Industrin kan erbjuda jobb i hela landet, inte enbart i storstäder• Industrin kan erbjuda olika typer av jobb, från tämligen okvalificerade till mycket kvalificerade• Industrin har redan, och fortsätter att ta olika egna initiativ i syfte att kunna anställa t ex nyanlända. Ett sådant exempel är valide-ringssystem.

Men industrin klarar inte detta själv, utan

politiken, myndigheter, fackföreningar m fl har också ett ansvar. För att industrin ska kunna fullfölja sitt erbjudande som det är tänkt förutsätts att det finns en ny strategi för matchning. Matchningsstrategin skulle kunna sammanfattas i följande punkter:• Arbetsförmedlingens roll i matchningen måste reformeras och tydliggöras• SFI måste bli adekvat för alla som omfattas och uppdraget måste ses över• Anställningsvillkoren mm (LAS) måste ses över• Arbetskraftskostnaden måste bli lägre, t ex är arbetsgivaravgifterna i Sverige högst i Europa

Rapporten har tagits fram av SLA i sam-arbete med TMF, Trä- och Möbelföretagen, IKEM – Innovations- och kemiindustrierna och Ratio, näringslivets forskningsinstitut. SLA:s medlemmar har även medverkat i rapporten genom att svara på en enkät om hur de arbetar med integration i sina företag. Flera av företagen är idag beroende av ut-ländsk arbetskraft som blir säsongsanställda på företagen, då det är svårt att hitta arbets-kraften i Sverige.

– Våra näringar erbjuder flera olika typer av enklare jobb och som inte kräver att man pratar flytande svenska. Det skulle natur-

ligtvis vara positivt om företagen kunde anställa människor som redan finns i Sverige, men problemet är att vi inte hittar dessa människor som finns i landet och som skulle kunna tänka sig att ta de här jobben, sa Lena-Liisa Tengblad, vd SLA.

Att kompetensförsörjningsbehovet och integration för industrin är ett angeläget och stundande problem råder det ingen tvekan om. Och utmaningen med integrationen ska verkligen inte underskattas enligt Nils Karlsson, vd på Ratio.

– Det handlar om stora volymer som be-höver komma i arbete. 800 stycken som fått chansen via Yrkesintroduktionsavtalet räcker inte utan vi talar 3-400 000 som kommer hit under 4-5 år och med olika yrkeskompeten-ser. Det här kräver nya grepp där arbetslivet och politiker tillsammans måste hjälpa till och hitta lösningar. Det är egentligen ett integrationsavtal vi talar om.

– Det här är ingen ”quick-fix” utan kräver samarbete och samverkan mellan många inblandade parter, menade Lena-Liisa och bekräftade bilden om att det är ett långsiktigt arbete, i ett akut läge, som krävs.

Industrin idag är i starkt behov av kom petensförsörjning och det behövs dels en öppnare arbetsmarknad men även en ny strategi för matchning för att förbättra inte-grationen, och för att kunna hantera den situation vi befinner oss i.

Samma dag som seminariet ägde rum kom justitieminister Morgan Johanssons besked om att tillsätta en utredning kring arbets-kraftsinvandring i vilken utredaren bl a ska titta på att eventuellt göra anställningserbju-dandet juridiskt bindande.

Lena-Liisa Tengblad poängterade det problematiska med ett sådant förslag. Mig-rationsverkets har långa handläggningstider, och för SLA:s medlemmar som driver så starkt säsongsbetonade verksamheter, är de långa handläggningstiderna i kombination med att företagen aldrig med exakthet kan säga när ett arbete kan påbörjas och avslutas ett stort problem. SLA

Foto

: Fre

drik

Per

sson

Nijazeta Pasic, arbetar på Svegro.

Mer än mjölk i sommarens mediadebatterLEDAREN

”Skapa en fungerande matchning på arbets-marknaden!”

Lena-Liisa Tengblad [email protected] 72 72

Nu har vi snart lämnat sommaren bak-om oss, och som vanligt har sommar-stiltjen i nyhetsflödet lämnat utrymme för debatter och skandalungar.

I år har det har varit tre ämnen som speciellt berört våra näringar:

Den största och mest intensiva debatten har naturligtvis varit frågan om mjölkpriserna, det är i första hand en branschfråga som hanteras väl av bl.a LRF. Men jag kan dock inte undvika att poängtera att det inte går att ha dyra särregler för våra svenska mjölkbönder, som de inte kompense-ras för, och samtidigt förvänta oss att de skall klara konkurrensen med ett världsmarknadspris som baseras på helt andra förutsättningar. Jag hoppas att denna debatt kommer att leda till att politiken å det snaraste tar ett ordentligt ansvar för frågan.

De två andra frågorna som också berör våra medlemsföretag och som varit aktuella i media under sommaren är dels det misslyckade försöket att skapa skandal kring villkoren för utländska jordgubbplockare, dels den stora och brännande frågan kring integration och arbete för flyktingar och invandrare.

För att börja med den första så gjordes det ett inte särskilt underbyggt försök att skapa skandal kring villkoren för jordgubbsplockare. Ansla-get baserades på ett svagt underlag, och varken bransch eller anställda kunde känna igen sig i den beskrivning som gavs. Det kan säkert finnas exempel där allt inte fungerat optimalt, men det är ett fenomen som förekommer inom alla branscher, och skandalen kom av sig när det visade sig att företagen är bra arbetsgivare.

Den andra frågan, om integration av nyanlända har debatterats och diskuterats på ledarsidor och i artiklar under hela sommaren. Vi blandar

ihop flyktingar med tiggare, och arbetskraftsin-vandring med gästforskare och det bidrar också till att debatten ibland blir onyanserad och t o m obegriplig. När det gäller frågan om att komma in på arbetsmarknaden så vill jag vilja bredda frågan till att också omfatta unga och långtidsarbetslösa. Dessa grupper har dock lämnats utanför debatten i sommar.

Inom det gröna näringslivet finns det jobb, men under andra former och med andra villkor än inom andra branscher. Vi behöver personal med varierande kompetensnivå och erfarenhet. Många nyanställda går självfallet att finna på konven-tionella sätt, genom allt från platsannonser till kontakter, men för den stora gruppen nyanlända måste vi hitta ett bättre sätt att nå ut. Det finns en lösning, och det kräver politikens engagemang; Skapa en fungerande matchning på arbetsmark-naden!

Matchningsproblematiken är inte primärt en partsfråga, det är politikens ansvar. Sen lever vi ändå i ett slags trepartssymbios, politiken, arbets-givarna och fackföreningarna, som innebär att alla måste ta sitt ansvar om vi ska komma tillrätta med integrationsproblematiken.

Om politikerna tar ansvar för en fungerande matchningsprocess och skapar förutsättningar för arbetsgivarna att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden, t ex genom att fortsatt ha lägre arbetsgivaravgifter för unga, arbetsgivarna tar sitt ansvar när de kan hitta personal som de kan anställa till gällande villkor och enligt gällande kollektivavtal och fackföreningarna tar sitt ansvar genom att anpassa sina krav så att det ökar möjlig-heterna att anställa unga, oerfarna eller till Sverige nyanlända människor så kommer vi att nå långt. Låt oss gemensamt göra detta!

K A L E N D A R I E TUtbildning i arbetsmiljö, arbetsrätt och kollektivavtal, MalmöDatum: 2015-09-22, 10:00 – 2015-09-24, 16:00Plats: Malmö, Svenskt Näringsliv, Jörgen Kocksgatan 1 BPris: 2 750 kronor per deltagare och dag

UGL – utveckling av grupp och ledareDatum: 2015-09-28, 10:00 – 2015-10-02, 15:00Plats: Skeviks Gård på VärmdöPris: 15 000 kr

Kurs i förhandlingsteknikDatum: 2015-09-29, 10:00 – 2015-09-30, 16:00Plats: Näringslivets Hus, Storgatan 19 i StockholmPris: 7 500 kr exkl. moms

Ny som ledareDatum: 2015-10-06, 10:00 – 2015-10-07, 16:00Plats: StockholmPris: 7 500 kr

Kontakta våra förhandlare:

SLA-bladet 3/15 23 22 SLA-bladet 3/15

LADA

RAPS

SKOG

OKTAN

JORD

STEN

PLOMMON

TRAKTOR

I N B L I C KNytt, sagt och gjort från SLA Boktipset!

Lust att leda sig själv och andraOm ledarskap på ett praktiskt och personligt sätt, anpassat för de gröna näringarnas små, ofta ägarledda företag. Boken är skriven av Annika Bergman, ordförande i SLA:s jordbrukssektion och finns att köpa på hennes hemsida: www.agromind.se

Maria MöllerVice VD, fö[email protected] 72 23

Kajsa [email protected] 72 20

Maud Petri Rådströ[email protected] 72 38

Lisa [email protected] 72 12

Lena [email protected] 26 10

Jonas [email protected] 26 14

Ann-Soffie [email protected] 036-30 32 20

Henrik [email protected] 57 61

Lars-Olov Sö[email protected] 57 60

Björn [email protected] 82 87

De svenska jord-, skogs- och trädgårdsföre-tagen lever med en rad utmaningar. Bristande lönsamhet, stort investeringsbehov och brist på rätt kompetens är några av dem. Utifrån de globala och nationella trender som vi kan se idag finns dock goda framtidsutsikter för nä-ringarna. Den nya rapporten visar vilka varor och tjänster som kan komma att efterfrågas år 2030, och vilka möjligheter dessa innebär för svenska företagare.

Martin Eriksson från Macklean presente-rade rapporten ”Framtiden ser ljus ut” som sammanställts av dels ett antal workshops med näringslivs- och branschföreträdare

där man diskuterat framtidsscenarier för branschen med fokus på år 2030, och dels genomgång av ett stort antal forsknings- rapporter mm.

Några av de generella punkter som togs upp var att:• ett nytt klimat ger nya möjligheter och förutsättningar.• efterfrågan på mat kommer öka med en större befolkning, globalt.• produktion av fågel och fisk kommer öka, särskilt stora möjligheter ser man för vatten-bruket att byggas ut.

• Sverige 2030: samhällsklyftorna ökar, vi har lägre köpkraft, vi blir äldre och jobbar längre.• Vilka möjligheter finns för jord- och skogs-bruk 2030?

Hållbarhet kommer att vara norm 2030, vilket innebär att företagare inte kommer kunna få ut ett mervärde för en hållbar produkt, utan tvärtom inte få sälja dina produkter om de inte är hållbara. Smartare produkter, i t ex nya material, kommer kräva samarbete, både över produktionsgrenar, verksamhetsområden och länder. Detta kommer också medföra att det finns helt andra kompetenskrav för jobb i grönt närings- liv 2030 – de företag som fattar detta och förnyar sig kommer överleva, andra slås ut.

Skogen har stor potential till 2030 med många nya material och råvaror som kommer ersätta gamla. Skogens funktion som kolsänka, även som sågat trä i t ex bostadshus, är fenomenal. Och med ny teknik kommer man kunna bygga höga hus i trä, uppåt 20 våning-ar, som fungerar som kolsänka samtidigt som nya träd, och därmed nya kolsänkor, växer upp.

Skogsråvara bedöms också ha en stor möj-lighet att användas som bioenergi till flyget. Det är enklare att vända sig till flygtrafiken än privatbilister, eftersom man då bara måste leverera bränsle till 10 stationer (istället för 2 500).

Hur kan politiken bidra till att skapa nya jobb och nya företag i hela Sverige?Unga politiker och företagare som fått ta del av rapporten möttes i en panel för att disku-tera vilken politik som krävs för en positiv utveckling av det gröna näringslivet. Samtliga i panelen var överens om att regelverken är viktiga – långsiktiga regler behövs för att få fler att vilja driva företag. Det fanns förståelse för att långsiktighet är viktigt för att kunna planlägga sitt företags verksamhet, så att det överlever. Regelförenklingar och utökad sam-

SÅ MÖTER DET GRÖNA NÄRINGSLIVET DEN GLOBALA EFTERFRÅGAN PÅ MAT OCH SKOGSRÅVAROR ÅR 2030

Tisdagen den 30 juni arrangerade SLA och LRF ett seminarium med frågeställningen ”hur ska Sverige möta den globala efterfrågan på mat och skogsråvaror år 2030”? En ny studie med utgångspunkt i globala och svenska trender visar att framtiden för svenskt jord- och skogs-bruk ser ljus ut – om samhället tar tillvara de möjligheter som finns. Men vilken politik behövs för att skapa jobb och tillväxt inom det gröna näringslivet i framtiden?

verkan på lokal och regional nivå lyftes fram som nödvändiga steg.

– Det är viktigt att vi bygger en fram-tidstro och visar att det här är en framtids-bransch att göra karriär inom, sa Johan Hultberg, och poängterade att vi inte bara kan prata om jord- och skogsbruk när det är svarta rubriker, utan även om bran-schernas alla möjligheter.

I diskussionen om vad som kommer krävas för att få fram framtidens kompe-tenser lyftes matchning och stärkta band mellan utbildning och näringsliv. Kristina Yngwe, riksdagsledamot för Centerpartiet, poängterade att det måste till en bättre matchning. Hon ville också ta bort arbets-givaravgiften för den första som anställs (under två års tid) för att ge incitament till arbetsgivare att våga anställa.

Niklas Säwén, SSU, tyckte inte att de sänkta arbetsgivaravgifterna gett önskat

resultat, utan att man istället borde satsa på fler utbildningsplatser och infrastruk-tur.

– Vi borde även utöka naturbrukspro-grammet med särskild högskolebehörig-het igen, avslutade Niklas Säwén.

Klara Lidman från Grön Ungdom var inne på samma spår som sin kollega Lorentz Tovatt på ett tidigare seminarium, med att lyfta förslag på grön skatteväx-ling där gifter och skadliga substanser beskattas hårdare och att man istället kan ta bort, eller i alla fall sänka, arbetsgivar-avgifterna.

Slutligen kan tilläggas att paneldelta-garna var rörande överens om att det är viktigt att öppna de gröna näringarna för yrkesbytare!

Seminariet arrangerades av SLA och LRF som tillsammans driver kommunika-tionsprojektet Grön Attraktion. SLA

Lena-Liisa Tengblad, SLA, Helena Johnsson, LRF och Anders Källström, LRF samarbetar i projektet Grön Attraktionskraft.

Inom kort finns möjlighet att betala medlemsavgiften till SLA och Svenskt Näringsliv via elektronisk faktura. För er som medlems- företag innebär det att ni kan välja format på fakturan, som skickas till er två gånger per år.

Det går att välja på dessa tre format:• E-faktura: innebär att fakturan ställs ut, tas

emot och behandlas elektroniskt. Om ni redan idag använder e-faktura så kommer ni att få en förfrågan om anslutning.

• PDF-faktura: innebär att ni får fakturan och specifikation skickad till angiven e-post-adress i PDF-format.

• Pappersfaktura: innebär att fakturan skickas som idag via post. Dock så kommer fakturan fortsättningsvis tryckas i svart/vitt.

I slutet av augusti fick ni ett mail från Svenskt Näringsliv där ni kan anmäla er för elektronisk faktura. Görs ingen anmälan får ni pappersfaktura som tidigare.

Betala medlemsavgiften med e-faktura

Posttidning B

Skogs- och LantarbetsgivareförbundetBox 555 25 102 04 Stockholm

sidan 12 förhandla · om råd och tips. 20 inblick nytt, sagt och gjort från sla. sla-bladet 3/15...

Documents