sjuksköterskors attityder till att vårda personer med...

Namn: Aurora Martins och Linda Sandström

Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap

Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKGV51, HT2017

Nivå: Grundnivå

Handledare: Mervi Lehtinen

Examinator: Henrik Lerner

Sjuksköterskors attityder till att vårda personer med psykisk

sjukdom i den somatiska vården

En litteraturöversikt

Nurses attitudes to care for people with mental illness in the somatic

care

A literature review

Sammanfattning

Bakgrund: Personer med psykisk sjukdom känner ett utanförskap i samhället där

negativa attityder, stigma samt diskriminering har identifierats som viktiga

faktorer. Samtidigt finns det en korrelation mellan försämrad hälsa och

psykisk sjukdom, vilket innebär att sjuksköterskor verksamma inom den

somatiska vården kommer i frekvent kontakt med personer som har en

psykisk sjukdom. Sjuksköterskor har därför ett ansvar att främja personer

med psykisk sjukdoms hälsa även i den somatiska vården.

Syfte: Undersöka sjuksköterskors attityder till att vårda personer med psykisk

sjukdom i den somatiska vården

Metod: En litteraturöversikt baserad på Fribergs (2017) metod. Databaserna

CINAHL Complete och PubMed genomsöktes för artikelsökning. Totalt tio

vårdvetenskapliga artiklar valdes till denna litteraturöversikt. I analysen av

artiklarna uppkom likheter samt skillnader som tematiserades och

kategoriserades.

Resultat: Negativa attityder till att vårda personer med psykisk sjukdom var vanligt

bland sjuksköterskor på somatiska avdelningar, men det fanns även

sjuksköterskor med positiva attityder. Det framkom två huvudteman med två

respektive fyra underteman. Sjuksköterskors positiva attityder till att vårda

personer med psykisk sjukdom, med underteman: vilja att hjälpa och

självsäkerhet. Andra huvudtemat var; Sjuksköterskors negativa attityder till

att vårda personer med psykisk sjukdom, med underteman: stigmatiserande

attityder, motvillighet, osäkerhet och utsatthet.

Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån de faktorer som framträdde i resultatet och

påverkade sjuksköterskornas attityder.

Nyckelord: Attityder, Psykisk sjukdom, Sjuksköterskor, Somatisk vård

Abstract

Background: People with mental illness experience alienation and social exclusion in the

society where negative attitudes, stigma and discrimination have been

identified as important factors. At the same time, there is a correlation

between deterioration of health and mental illness, which means that nurses

working in somatic care is frequent in contact with people with mental

illness. Therefore, nurses have a responsibility to promote the health of

people that have a mental illness and are hospitalized in the somatic care.

Aim: To investigate the attitudes of nurses towards care for people with mental

illness in the somatic care.

Method: Literature review by Friberg´s (2017) method. The search for the articles

was conducted in CINAHL Complete database and PubMed database. A

total of ten medical science articles were selected for this literature review.

Similarities and differences emerged in the analysis of the articles and were

thematized and categorized

Results: Negative attitudes towards caring for people with mental illness were

common among nurses in the somatic care, but there were also nurses with

positive attitudes. There were two main themes with two and four

subordinates respectively. Nurses' positive attitudes towards caring for

people with mental illness, with subordinates: wanting to help and self-

confidence. The second main theme was; Nurses’ negative attitudes towards

caring for people with mental illness, with subordinates: stigmatizing

attitudes, reluctance, uncertainty and exposure.

Discussion: The result was mainly discussed based on the negative attitudes of nurses to

care for people with mental illness linked to the factors that appeared in the

results.

Keywords: Attitudes, Mental Illness, Nurses, Somatic Care

Innehållsförteckning

INLEDNING .................................................................................................................................................... 1

BAKGRUND ................................................................................................................................................... 1

FRÅN MENTALSJUKHUS TILL VÅRDCENTRAL ............................................................................................. 1

STIGMATISERING ................................................................................................................................... 3

ÖKAD HÄLSORISK HOS PERSONER MED PSYKISK SJUKDOM ....................................................................... 3

SJUKSKÖTERSKANS ROLL ...................................................................................................................... 4

PERSONER MED PSYKISK SJUKDOMS UPPLEVELSER AV DEN SOMATISKA VÅRDEN ...................................... 4

DEFINITIONER AV BEGREPP .................................................................................................................... 5

Psykisk sjukdom ............................................................................................................................. 5

Attityder ........................................................................................................................................... 5

Stigma ............................................................................................................................................. 6

PROBLEMFORMULERING ........................................................................................................................ 6

SYFTE ............................................................................................................................................................ 7

TEORETISK UTGÅNGSPUNKT .................................................................................................................. 7

METOD ........................................................................................................................................................... 8

DATAINSAMLING .................................................................................................................................... 8

URVAL .................................................................................................................................................. 9

ANALYS ................................................................................................................................................. 9

FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ................................................................................................ 9

RESULTAT .................................................................................................................................................. 10

SJUKSKÖTERSKORS POSITIVA ATTITYDER TILL ATT VÅRDA PERSONER MED PSYKISK SJUKDOM ................. 10

Vilja att hjälpa ................................................................................................................................ 10

Självsäkerhet ................................................................................................................................ 11

SJUKSKÖTERSKORS NEGATIVA ATTITYDER TILL ATT VÅRDA PERSONER MED PSYKISK SJUKDOM ................ 11

Stigmatiserande attityder .............................................................................................................. 11

Motvillighet .................................................................................................................................... 12

Osäkerhet ..................................................................................................................................... 13

Utsatthet ........................................................................................................................................ 14

DISKUSSION ................................................................................................................................................... 15

METODDISKUSSION.............................................................................................................................. 15

RESULTATDISKUSSION ......................................................................................................................... 17

Stigmatisering av personer med psykisk sjukdom ........................................................................ 17

Sjuksköterskors syn på sin yrkesroll och vårdrelationen .............................................................. 18

Utbildning och kunskap ................................................................................................................. 19

Tidigare erfarenheter .................................................................................................................... 20

Vårdmiljön ..................................................................................................................................... 20

Sammanfattning ....................................................................................................................................................... 21

KLINISKA IMPLIKATIONER ...................................................................................................................... 21

FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ................................................................................................... 22

SLUTSATS ....................................................................................................................................................... 22

REFERENSFÖRTECKNING ................................................................................................................................ 24

BILAGA 1. SÖKMATRIS ............................................................................................................................ 29

BILAGA 2. MATRIS ÖVER URVAL AV ARTIKLAR TILL RESULTAT ....................................................................... 32

1 (39)

Inledning

Enligt World Health Organization (WHO, 2017) lider omkring 430 miljoner människor

världen över av en eller flera psykiska sjukdomar. En jämförelserapport utfärdad av

Socialstyrelsen (2014) i Sverige påvisade att personer med psykisk sjukdom i större

utsträckning dör i åtgärdbara sjukdomar. I samma rapport uppmärksammades även skillnader

och orättvisor i den somatiska vården för personer med psykisk sjukdom. Det finns många

fördomar i dagens samhälle och en av dem är att personer med psykisk sjukdom skulle vara

“våldsamma galningar” vilket också medför att personer med psykisk sjukdom känner ett

utanförskap (Ottosson, 2005). Detta synsätt får oss osökt att tänka på vår verksamhetsförlagda

placering på en hematologisk avdelning där en person med en schizofrenidiagnos blev

placerad i ett enkelrum på grund av att hen ansågs vara “farlig”. Bedömningen gjordes enbart

genom att läsa personens journal innan personalen träffat hen. Liknande incidenter har

inträffat på samtliga verksamhetsförlagda placeringar vilket har väckt ett intresse hos

författarna att vilja undersöka vad sjuksköterskor i den somatiska vården har för attityder till

att vårda personer med psykisk sjukdom.

Bakgrund

Dagens forskning tyder på att människor med psykisk sjukdom känner ett utanförskap i

samhället där negativa attityder, stigma och diskriminering har identifierats som viktiga

faktorer (Högberg, Magnusson, Lützén & Ewalds-Kvist, 2012). Socialstyrelsen (2014) i

Sverige rapporterade att personer med en psykisk sjukdom har större behov av somatisk vård i

jämförelse med andra grupper i samhället, vilket innebär att sjuksköterskor verksamma inom

den somatiska vården ofta möter personer med någon typ av psykisk sjukdom (Wynaden,

O’Connell, McGowan & Popescu, 2000). Foldemo (2010) belyser vikten av ett gott

bemötande av sjuksköterskan som är grundläggande för att skapa en god vårdrelation och

kunna verka hälsofrämjande.

Från mentalsjukhus till vårdcentral

Historiskt sett har personer med psykisk sjukdom vårdats på institutioner som mentalsjukhus

och slutenvårdsanstalter av sjukvårdspersonal med specialistutbildning (Foldemo, 2010). På

1970-talet avskaffades institutionaliseringen och det skapades alternativ till

institutionsvården. Utvecklingen skedde genom en förnyelse av behandlingsinsatser, en

omorganisation inom öppen- och slutenvården samt en avveckling av mentalsjukhusen. Det

2 (39)

tillkom även nya professioner som till exempel kuratorer och psykologer. Det ekonomiska

ansvaret som tidigare legat på staten låg nu istället på landstingen vilket visade sig vara en

kostsam lösning. År 1995 antogs psykiatrireformen vilket även innebar ett klargörande av att

ansvaret för personer med psykisk sjukdom skulle komma att ligga på hemkommunerna.

Denna förändring innebar ett ökat ansvar för sjuksköterskorna inom den somatiska vården

som i större utsträckning fick träffa personer med psykisk sjukdom. Ett av målen med

psykiatrireformen var att minska hospitaliseringen av personer med psykisk sjukdom och att

integrera vården av dessa med vården av andra sjukdomar (Ottosson, 2005).

Psykiatrireformen tillkom även för att stärka ställningen för personer med psykisk sjukdom i

samhället och för att skapa en bättre välfärd för dem och deras anhöriga. Förändringen ledde

till att personer med psykisk sjukdom sågs ute i samhället på ett annat sätt än tidigare, vilket

inte alltid uppskattades av övriga personer i samhället (Högberg et al., 2012).

Den psykiatriska vården har genom tiderna fått negativ publicitet då samhället fått ta del av

händelser kring patienter som är våldsamma och självdestruktiva (Ottosson, 2005). En tro om

att psykisk sjukdom yttrar sig aggressivt har bidragit till de negativa föreställningarna. I en

svensk studie av Högberg et al. (2012) där syftet var att undersöka svenskars attityder till

psykisk sjukdom, visade resultatet att en stor del av Sveriges befolkning ansåg att personer

med en psykisk sjukdom var farliga och oförutsägbara. Studien visade även att det fanns

invånare som motsatte sig att bo bredvid en person med psykisk sjukdom och att de heller inte

ville att personen uppsöker vård i invånarnas närområde. Negativa attityder fanns i större

utsträckning hos personer med en lägre levnadsstandard, lägre utbildningsnivå och en högre

ålder. Personer med högre utbildning hade en mer positiv attityd till personer med psykisk

sjukdom. Kvinnor i åldern 31-50 år som hade erfarenhet av psykisk sjukdom motsatte sig

mindre till att ha personer med psykisk sjukdom nära sig i sin vardag. Högberg et al. (2012)

menar att brist på kunskap formar dessa samhällsattityder till psykisk sjukdom och trots att

människor får mer kunskap om psykisk sjukdom, är negativa attityder fortfarande ett tydligt

problem. En liknande studie utfördes i Storbritannien som likaledes visade på negativa

attityder hos befolkningen, där personer med psykisk sjukdom uppfattades som farliga och

oförutsägbara vilket skapade rädsla och osäkerhet (Crisp, Gelder, Meltzer, Rix & Rowland,

2000).

3 (39)

Stigmatisering

Negativa attityder leder ofta till stigma och diskriminering, vilket har identifierats som viktiga

hinder för integrationen av personer med psykisk sjukdom i samhället (Björkman, Angelman

& Jönsson, 2008). I en studie av Angermeyer, Beck, Dietrich och Holzinger (2004) visade

resultatet att personer med psykisk sjukdom ofta upplever stigmatisering i form av negativa

attityder från samhället, närstående och vårdpersonal. Stigmatiseringen kring psykisk

sjukdom leder ofta till isolering och till ett undvikande av att söka vård inom den somatiska

vården för att det finns en rädsla av att inte bli tagen på allvar (Högberg et al., 2012).

Stigmatiseringen kan även uppstå i synen på sig själv i form av självstigmatisering.

Självstigmatisering liknas av Yanos, Roe, Markus och Lysaker (2008) vid en process där en

individ förlorar eller ifrågasätter sin tidigare identitet och ersätter den med en stigmatiserande

syn på sig själv. Angermeyer et al. (2004) studie visade att självstigmatiseringen stod

oförändrad i förhållande till ökad eller reducerad stigmatisering utifrån och att det som var av

betydelse för självstigmatiseringen var självuppfattningen. Björkman (2011) menar att

personer med psykisk sjukdom har ett antal hinder de måste lära sig att leva med och ett av

dem är att lära sig hantera allmänhetens missförstånd angående psykisk sjukdom.

Ökad hälsorisk hos personer med psykisk sjukdom

I Sverige riskerar 30 procent av befolkningen att utveckla en psykisk sjukdom (Skärsäter,

2010). Forskning och rapporter har visat på att det finns ett tydligt samband mellan psykisk

sjukdom och somatisk sjukdom, där personer med en psykisk sjukdom har en ökad hälsorisk

som är relaterad till bland annat diabetes, övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar (Lester,

Tritter & Sorohanet, 2005; Socialstyrelsen, 2014). Socialstyrelsen (2011) rapporterade att

personer med psykisk sjukdom löper större risk att dö i en av dessa sjukdomar gentemot den

övriga befolkning. Skärsäter (2010) menar att människor med en psykisk sjukdom bosatta i

Norden riskerar att dö i förtid, och de olika psykiska sjukdomarna kan komma att förkorta

livet med 25-30 år. För en man med en schizofrenidiagnos är risken att dö i förtid åtta gånger

högre än resten av befolkningen (Skärsäter, 2014). Sedan år 2005 ses en förbättring i

överlevnaden gällande hjärtinfarkt och stroke för befolkningen i stort, förutom hos personer

med psykisk sjukdom (Socialstyrelsen, 2010). Socialstyrelsen menar att landstingen behöver

arbeta proaktivt för att minska denna ojämlikhet.

4 (39)

Sjuksköterskans roll

Sjuksköterskors primära fokus är att främja hälsa, oavsett ansvarsområde. En del av

ansvarsområdet är även att påverka samhällsutvecklingen samt förmedla kunskap om hur

människors olika villkor påverkar hälsan (Willman, 2009). Sjuksköterskor i den somatiska

vården möter frekvent personer med en psykisk sjukdom (Lester et al., 2005). Det betyder att

sjuksköterskans förhållningssätt till psykisk sjukdom har en stor betydelse för patientgruppen.

Enligt Svensk sjuksköterskeförenings (2017) kompetensbeskrivning ska sjuksköterskors

förhållningssätt vara professionellt, respektfullt och bygga på en humanistisk människosyn,

oavsett vilka patienter de möter. International Council of Nurses (ICN, 2014) menar att

sjuksköterskan utövar sitt yrke genom att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa

och lindra lidande. ICN har även formulerat en etisk kod för sjuksköterskans profession.

Koden innebär att omvårdnaden ska ges respektfullt, oberoende av ålder, hudfärg, tro,

kulturell eller etnisk bakgrund, nationalitet, funktionsnedsättning eller sjukdom samt sexuell

läggning. I kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor redogörs det även för hur

sjuksköterskan självständigt ansvarar för kliniska beslut med syfte att öka möjligheterna för

patienter att förbättra, bibehålla eller återfå hälsa, hantera sjukdom, hälsoproblem eller

funktionsnedsättning för att uppnå välbefinnande och livskvalitet (Svensk

sjuksköterskeförening, 2017).

Personer med psykisk sjukdoms upplevelser av den somatiska vården

Personer med psykisk sjukdom vittnar om dåliga erfarenheter av den somatiska vården

(Lester et al., 2005). De upplever att sjuksköterskor tenderar att behandla och vårda dem

annorlunda än andra patienter. I studien av Lester et al. (2005) visade resultatet att personer

med en psykisk sjukdom i den somatiska vården saknade optimism från sin sjuksköterska när

det kom till den psykiska hälsan. Deltagarna menade att sjukvårdspersonalen uppfattade

psykisk sjukdom som en livslång sjukdom, medan deltagarna underströk vikten av att vara

optimistisk och att aldrig ge upp hoppet om att någon gång bli frisk. Deltagarna i intervjun

framhöll vikten av kontinuitet i vården och att det saknades kunskap hos sjuksköterskan om

psykiska sjukdomar. I en studie av Liggins och Hatcher (2005) upplevde personer med

psykisk sjukdom att att de inte fick samma uppmärksamhet av sjuksköterskorna som de andra

patienterna. Deltagarna i studien upplevde även att deras fysiska symtom inte togs på allvar

när personalen läst i journalen att de hade en psykiatrisk diagnos och de menade att vetskapen

om diagnosen påverkade sjuksköterskans förhållningssätt. Lilja och Hellzén (2010) beskriver

5 (39)

att personer med psykisk sjukdom ofta upplever att de inte blir bemötta på ett medmänskligt

sätt av sjukvårdspersonalen. Personer med en psykisk sjukdom upplevde att sjuksköterskor

ansåg att de hade en sjukdom som endast behövde läkemedel och detta skapade ofta ett

vårdlidande.

Definitioner av begrepp

Psykisk sjukdom

Psykisk sjukdom kan uppstå på grund av störningar i hjärnans struktur och funktion (Ottosson

& Ottosson, 2007). De psykiska sjukdomar som inkluderats i föreliggande litteraturöversikt

listas alla i klassifikationssystemet DSM-IV, som står för Diagnostic and Statistical Manual

of Mental Disorders version fyra (Socialstyrelsen, u.å.a). DSM-IV används inom psykiatrin

för att diagnostisera psykiska sjukdomar, och Socialstyrelsen har framställt ett system där

DSM-IV kopplas ihop med svenska ICD-10 koder, som är ett statistiskt klassifikationssystem

för att gruppera diagnoser (Socialstyrelsen, u.å.b). Förstämningstillstånd, ångesttillstånd,

psykossjukdomar, personlighetsstörningar, schizofreni och bipolär sjukdom klassas alla inom

DSM-IV (Allgulander, 2015).

Attityder

Socialpsykologin redogör för attitydbegreppet med hjälp av tre komponenter (Bunkholdt,

2004). Den första komponenten är en tankekomponent. Den handlar om idéer och

föreställningar en människa har om en speciell situation, individ eller objekt utifrån inhämtad

kunskap. Tankekomponenten är den kognitiva delen av attityden och handlar om vilka

inställningar man har. Den andra komponenten är en känslokomponent. Den hänger samman

med de känslor som finns till objektet ifråga och kan även kallas den affektiva delen av

komponenten. Den tredje och sista komponenten är en handlingskomponent som syftar till ett

faktiskt handlande gentemot en individ, situation eller objekt. Människan visar då sin

inställning i ett beteende riktat mot personen eller objektet. Tankar och känslor behöver inte

nödvändigtvis komma till uttryck i den beteendemässiga komponenten, då människor ibland

håller tillbaka sina attityder av rädsla för andras reaktioner. Orsaker till negativa attityder

bygger ofta på tidigare erfarenheter, otillräcklig eller felaktig information och uppkommer

ofta som ett försvar om en person känner sig hotad, eller för att anpassa sig. Vidare menar

Bunkholdt (2004) att negativa attityder till andra människor ofta har en struktur bestående av

en stark känslokomponent och en svag tankekomponent. En attityd baserad på kunskap

6 (39)

domineras av tankekomponenten vilket innebär att få känslor är inblandade. De har en större

benägenhet att förändras när vi får ny kunskap om personen eller objektet. Attityder som

istället präglas av känslokomponenten anses vara svårast att förändra. När det finns en önskan

om attitydförändringar så krävs det ny eller ökad kunskap om orsaken till attityden.

Vetskapen om vilka komponenter som är starkast i en attityd är betydelsefull om en

attitydförändring är önskvärd.

Stigma

Termen stigma uppkom för att konstatera skillnader i människors status (Goffman, 2014).

Människor som ansågs ha icke- normativa egenskaper eller kroppsliga attribut blev utstötta

och förväntningarna och handlingarna som skapades kring dessa personer kallas för

stigmatisering. Link och Phelan (2001) har gjort studier kring begreppet stigma och menar att

stigma förekommer när fyra komponenter samexisterar. Den första komponenten är

särskiljandet på människor. Den andra komponenten är kulturella övertygelser som

förknippar dessa personer med mindre önskvärda egenskaper, vilket resulterar i negativa

stereotyper. Den tredje komponenten innebär att man särskiljer dessa människor från den

övriga gruppen och istället placerar dessa i kategorier. Den sista komponenten innebär att

dessa människor upplever en diskriminering. Det som särskiljer negativa attityder och stigma

åt är den fjärde komponenten som innebär att mottagaren av de negativa attityderna upplever

en diskriminering som innebär förlorad status och en känsla av ojämlikhet.

Problemformulering

Forskning visar på att det finns en korrelation mellan psykisk sjukdom och en ökad hälsorisk.

Detta innebär att sjuksköterskor inom den somatiska vården alltmer frekvent vårdar personer

med en psykisk sjukdom. Historisk sett har personer med psykisk sjukdom blivit offer för

stigmatisering och diskriminering i samhället och så ser det ut än idag. Sjuksköterskor ska ge

vård i enlighet med ICN:s etiska kod men personer med psykisk sjukdom vittnar om ett

vårdlidande. En framställning av sjuksköterskors attityder till personer med psykisk sjukdom i

den somatiska vården, positiva som negativa behövs för att avgöra var det brister i vårdandet

och vad som fungerar. Detta för att på sikt kunna minska stigmatiseringen och förbättra

vården för denna patientgrupp.

7 (39)

Syfte

Syftet var att undersöka sjuksköterskors attityder till att vårda personer med psykisk sjukdom

i den somatiska vården

Teoretisk utgångspunkt

Psykisk sjukdom kan vara något som en människa måste leva med resten av sitt liv. Detta är

något som Joyce Travelbee (1971) uppmärksammar i sin omvårdnadsteori. Travelbee väljer

att inte använda ordet patient då det anses vara en stereotyp syn på den sjuke personen. Synen

på den sjuke personen är att alla sjukdomstillstånd inte är botbara och att en god omvårdnad

måste kunna ges även om hälsa inte är målet, lidandet anses vara en oundviklig del av att vara

människa. Teorin bygger på samspelet och interaktionen mellan sjuksköterskan och den sjuke

personen samt på vilka konsekvenser en vårdrelation kan få. Travelbee menar att

vårdrelationen är grundläggande för en god omvårdnad och detta uppnås enbart genom att

etablera en äkta mellanmänsklig relation. Det är endast genom en äkta mellanmänsklig

relation som omvårdnadens mål och syfte kan uppnås. För att kunna bygga upp den äkta

mellanmänskliga relationen måste sjuksköterskan gå utanför sin yrkesroll och visa sitt riktiga

jag med personliga behov och känslor. Den mellanmänskliga relationen uppkommer inte från

tomma intet, utan byggs på dag för dag när sjuksköterskan interagerar med den sjuka

personen och byggs upp under fem faser; Det första mötet, framväxt av identiteter, empati,

sympati samt ömsesidig förståelse och kontakt. Sjuksköterskans första möte med den sjuka

personen är avgörande för hur vårdandet upplevs av den sjuka personen. Det är vid det första

mötet som sjuksköterskan observerar den sjuka personen och bygger upp slutsatser och

värderar fördomar. Travelbee menar att sjuksköterskan alltid måste vara medveten om hur

stereotypa uppfattningar präglar intrycken av den sjuka individen, då det påverkar hur

sjuksköterskan beter sig mot den sjuka personen. Fördomarna som uppkommer under första

mötet bygger ofta på om den sjuka personen eller situationen liknar eller påminner

sjuksköterskan om någon, eller något, från hens tidigare erfarenheter. Interaktionsfaserna

måste följa på varandra med den mellanmänskliga relationen som ett mål. För att komma

vidare i nästa fas så är det av största vikt att sjuksköterskan ser den unika personen framför

sig. Om sjuksköterskan är färgad av tidigare upplevelser och inte ser den unika personen

kommer nästa fas aldrig uppnås och en vårdrelation utvecklas aldrig. Författarna till

föreliggande litteraturöversikt har anammat Travelbees syn på patienten som hon kallar den

sjuke personen, författarna har därför valt att använda begreppet personer med psykisk

8 (39)

sjukdom genomgående i hela arbetet. Denna litteraturöversikts resultat har analyserats och

diskuterats utifrån Travelbees teori med det mellanmänskliga perspektivet i fokus.

Metod

Datainsamling

Denna uppsats har utarbetats som en litteraturstudie baserad på Fribergs (2017) utformning av

en litteraturöversikt. En litteraturöversikt enligt Fribergs metod innebär att författarna läser

och kritiskt granskar redan publicerad forskning inom det valda vårdvetenskapliga

ämnesområdet. På detta sätt finns det möjligheter att nå en bredare förståelse kring det valda

ämnet och brister i forskningen kan belysas. Friberg menar att en litteraturöversikt ger en

överblick över tidigare forskning och det aktuella kunskapsläget. Författarna har utfört en

litteraturöversikt av de vetenskapliga artiklarna i databaserna PubMed och CINAHL

Complete. Författarna valde databaserna CINAHL Complete och PubMed då de är världens

mest omfattande databaser avsedda för omvårdnad och vetenskaplig forskning (Östlund,

2012). Begränsningarna full text, peer reviewed, engelska språket, all adults och årtalen 2000-

2017 valdes för databasen CINAHL Complete. I databasen PubMed valdes begränsningarna

full text, engelska språket, 19+ år och årtalen 2000-2017. I PubMed fanns ingen begränsning

för peer reviewed. Författarna valde full text för att få tillgång till hela artikeln, Peer reviewed

för att författarna ville säkerställa att artikeln var vetenskapligt granskad och All adults för att

författarna ville att personerna med psykisk sjukdom i artiklarna skulle vara över 18 år.

Sökord som var relevanta för vårt syfte var: Nurses och registered nurses; Attitudes,

perceptions, experiences; Somatic care och general hospital; Mental illness, mental health och

mental disorder; Psychiatric patients, patients och towards. Sökvägen redovisas i bilaga 1.

Dessa ord söktes genom fritextsökning. För att få fram ett bra litteraturval använde sig

författarna av en boolesk söklogik (Friberg, 2017). Detta innebar att författarna valde att

experimentera med en sammansättning av de utvalda sökorden med de två operatorerna AND

och OR. För att få träffar på sökordens alla olika böjningar använde författarna en sökteknisk

funktion kallad trunkering. Detta resulterade i att databaserna sökte efter ordets alla olika

böjningsformer. I enlighet med Friberg (2017) använde sig författarna av

helikopterperspektivet för att få en helhetsbild. På så sätt ges en god överblick över vilken typ

av studier som är vanligast inom det valda uppsatsämnet och därefter kan ytterligare

avgränsningar i den fortsatta sökningen ske. Genom att granska vetenskapliga artiklars

referenslistor hittade författarna ytterligare tre artiklar till resultatet.

9 (39)

Urval

Resultatartiklarna valdes ut genom att författarna till föreliggande litteraturöversikt läste

igenom titlarna på de artiklar som framkom i sökningarna. Abstrakt lästes på de artiklar som

hade titlar som passade in på föreliggande litteraturöversikts syfte. Vidare läste författarna

artiklar i fulltext som hade abstrakt som ansågs svara på föreliggande litteraturöversikts syfte.

Tillslut fann författarna tio artiklar, fyra kvantitativa och sex kvalitativa (se bilaga 2).

Analys

Analysmetoden som författarna använde för att analysera de valda artiklarna står beskriven i

Friberg (2017). Analysmetoden utfördes i tre olika steg. Alla valda artiklar lästes först flera

gånger för att få en uppfattning om vad de handlade om. Författarna valde att granska och läsa

artiklarna enskilt för att sedan gå igenom dem tillsammans för att få en större förståelse och

kunskap kring ämnet. För att säkerställa att författarna hade uppfattat artiklarna på samma sätt

diskuterades innehållet. Steg två utfördes för att upptäcka likheter och skillnader. I varje

enskild artikels resultat kunde man urskönja teman, som författarna valde att kategorisera.

Kategoriseringen av attityderna gjorde det överskådligt för författarna att urskilja likheter och

skillnader. Likheterna och skillnaderna analyserades med hänsyn till tillvägagångssätt och

resultatinnehåll. I steg tre delades materialet in i likheter och skillnader för att identifiera

teman som studiernas resultat sedan redovisas under. Författarna kunde i samtliga artiklar

hitta likheter och skillnader och urskilde två huvudteman med två respektive fyra subteman.

Forskningsetiska överväganden

Forskningsetiska överväganden och förhållningssätt har beaktats genom att författarna till

föreliggande litteraturöversikt haft som krav att granskningen och redovisningen av de valda

artiklarnas metod och resultat var korrekt och inte exkluderade eller ändrade fakta. Författarna

hade och valde att ha en öppen sinnesinställning och fokuserade på att svara på syftet oavsett

förförståelse. Det var viktigt för författarna att presentera och sammanfatta resultatet av

artiklarna textnära. Vilket är betydande för att få en fullständig förståelse av artiklarnas

innehåll (Kjellström, 2012) Författarna hade ett krav på att artiklarna skulle vara peer

reviewed för att säkerställa att artiklarna var vetenskapliga och av hög kvalitet. Om en

vetenskaplig studie har utförts för att tillföra ny kunskap krävs det att en etisk kommitté

godkänt att författarna fick utföra studien, då det exempelvis handlar om personer,

10 (39)

personuppgifter eller biologiskt material (SFS 2003:460). Ett reflekterande och kritiskt

förhållningssätt till samtliga artiklar har genomsyrats under arbetets gång

Resultat

Genom en analys av de inkluderade studierna identifierades i enlighet med författarnas syfte

två huvudteman; Sjuksköterskors positiva attityder till att vårda personer med psykisk

sjukdom med subteman: Vilja att hjälpa och självsäkerhet. Det andra huvudtemat var;

Sjuksköterskors negativa attityder till att vårda personer med psykisk sjukdom med subteman:

Stigmatiserande attityder, motvillighet, osäkerhet och utsatthet.

Sjuksköterskors positiva attityder till att vårda personer med psykisk sjukdom

Vilja att hjälpa

Sjuksköterskorna som hade en positiv attityd till att vårda personer med psykisk sjukdom

hade en icke- dömande attityd och en vilja att hjälpa personer med psykisk sjukdom (Reed &

Fitzgerald, 2005). Sjuksköterskorna ansåg att deras sjuksköterskeroll innefattade vårdande

från ett holistiskt perspektiv och att det var omöjligt att separera kropp ifrån själ (MacNeela,

Scott, Treacy, Hyde & O’Mahony, 2012; Reed & Fitzgerald, 2005; Sharrock & Happell,

2006). I artiklarna av MacNeela et al. (2012), Ndetei, Khasakhala, Mutiso & Mbwayo (2011),

Reed och Fitzgerald (2005) samt Sharrock och Happell (2006) menade sjuksköterskorna att

personer med psykisk sjukdom skulle vårdas, och hade rätt att vårdas, på ett allmänsjukhus.

Sjuksköterskorna ansåg att detta bidrog till att psykisk sjukdom blev mer accepterat i

samhället, vilket reducerade stigmat kring sjukdomen. Många sjuksköterskor hävdade att

personer med psykisk sjukdom var sårbara och utsatta och därför behövde extra stöd av

sjukvården (McNeela et al., 2012). De positiva attityderna bidrog till en möjlighet att utveckla

en god vårdrelation till personen med psykisk sjukdom (Reed & Fitzgerald, 2005). En god

vårdrelation resulterade i att sjuksköterskorna fick god återkoppling och information av

personer med psykisk sjukdom som resulterade i mer kunskap och motiverade

sjuksköterskorna till att fortsätta utveckla sina färdigheter till att vårda personer med psykisk

sjukdom.

11 (39)

Självsäkerhet

De sjuksköterskor som ansåg att deras tidigare sjuksköterskeutbildning la en stor vikt på

psykiatri och verksamhetsförlagda utbildningar hade en mer positiv attityd till att vårda

personer med psykisk sjukdom. Sjuksköterskorna menade att kunskapen och förståelsen för

personer med psykisk sjukdom bidrog till att de kände sig självsäkra (Sharrock & Happell,

2006). En ökad kunskap och tillgång till utbildning ansågs stödja arbetet med personer med

psykisk sjukdom och minska känslor som rädsla, osäkerhet och otillräcklighet (Mavundla,

2000; Poggenpoel, Myburgh & Morare, 2011; Reed & Fitzgerald, 2005). Vikten av utbildning

inom det psykiatriska området för sjuksköterskor sågs som en faktor till sjuksköterskornas

positiva attityder (Mavundla, 2000; Poggenpoel et al., 2011; Reed & Fitzgerald, 2005;

Sharrock & Happell, 2006; Švedienė, Jankauskienė, Kušleikaitė & Razbadauskas, 2009;

Zolnierek & Clingerman, 2012). Flertalet studier visade även på att nyexaminerade

sjuksköterskor med lite yrkeserfarenhet var till största delen positiva till att vårda personer

med psykisk sjukdom (Sharrock & Happell, 2006; Lethoba, Netswera & Rankhumise, 2006),

vilket resulterade i att de kände sig säkra på att de kunde skapa en ömsesidig relation

(Lethoba et al., 2009).

Sjuksköterskors negativa attityder till att vårda personer med psykisk sjukdom

Stigmatiserande attityder

Resultatet i föreliggande litteraturöversikt visade på att en del sjuksköterskor stigmatiserade

personer med psykisk sjukdom (Ndetei et al., 2011; Reed & Fitzgerald, 2005). Många

sjuksköterskor kände en rädsla över att vårda personer med psykisk sjukdom (MacNeela et

al., 2012; Mavundla, 2000; Poggenpoel Poggenpoel, M., Myburgh, C. P. H., & Morare, M. N.

(2011). et al., 2011; Reed & Fitzgerald, 2005; Zolnierek & Clingerman, 2012). Rädslan

berodde på att sjuksköterskorna ansåg att personer med psykisk sjukdom var farliga

(MacNeela et al., 2012; Poggenpoel et al., 2011; Reed & Fitzgerald, 2005; Zolnierek &

Clingerman, 2012), aggressiva (MacNeela et al., 2012; Mavundla, 2000; Poggenpoel et al.,

2011), våldsamma (Mavundla, 2000; Poggenpoel et al., 2011; Reed & Fitzgerald, 2005;

Zolnierek & Clingerman, 2012) och oförutsägbara (Mavundla, 2000; Poggenpoel et al., 2011;

Reed & Fitzgerald, 2005; Zolnierek & Clingerman, 2012; Lethoba et al., 2006).

Sjuksköterskor upplevde att de kände sig hotade av personer med psykisk sjukdom då de inte

kunde förutse deras beteende, detta resulterade i en känsla av brist på kontroll (Reed &

12 (39)

Fitzgerald, 2005). Sjuksköterskorna kände att de var tvungna att vara vaksamma och ha en

varsam inställning till personer med psykisk sjukdom (Zolnierek & Clingerman, 2012). En del

sjuksköterskor associerade psykisk sjukdom med besvärligt beteende (Reed & Fitzgerald,

2005), och vissa sjuksköterskor marginaliserade och undvek personer med psykisk sjukdom

(Sharrock & Happell, 2006). I studien av Lethoba et al. (2006) menade hälften av

sjuksköterskorna att personer med psykisk sjukdom hade ett behov av att vara i centrum och

tillfällen då de exempelvis talade med sig själva gjorde de enbart för att få uppmärksamhet.

Det fanns även en önskan att distansera sig från personer med psykisk sjukdom när de var

inneliggande på sjukhuset de arbetade på (Sharrock & Happell, 2006; Švedienė et al., 2009),

men även utanför sjukhuset (Aydin, Yigit, Inandi & Kirpinar, 2003). I artikeln av Aydin et al.

(2003) framkom det att sjuksköterskorna hade negativa attityder mot personer med psykisk

sjukdom även utanför sjukhusmiljön, de negativa attityderna gällde främst personer med en

schizofrenidiagnos. Aydin et al. menade att sjuksköterskorna skulle känna sig besvärade om

de arbetade på samma arbetsplats som en person med psykisk sjukdom. Resultatet visade

även att majoriteten av sjuksköterskorna inte kunde tänka sig att hyra ut ett hus till en person

med psykisk sjukdom eller ha hen som granne. Samtliga sjuksköterskor i studien hade

invändningar mot ett giftermål mellan ett syskon och en person med psykisk sjukdom.

Uppemot 50 procent av sjuksköterskorna kunde inte tänka sig att sitta bredvid en person med

psykisk sjukdom på en buss. Sjuksköterskorna hade även svårt att tänka sig vara vän med en

person med psykisk sjukdom då större delen av sjuksköterskorna antog att de skulle bli

påverkade negativt, psykiskt och fysiskt.

Motvillighet

En stor del av sjuksköterskorna hade attityden att vårdandet av personer med psykisk sjukdom

inte ingick i deras yrkesroll (Mavundla, 2000; Ndetei, Khasakhala, Mutiso, Mbwayo., 2011;

Poggenpoel et al., 2011; Reed & Fitzgerald, 2005). Sjuksköterskorna ansåg att personer med

psykisk sjukdom istället skulle vårdas på en mer lämplig psykiatrisk avdelning av

specialiserad personal (Mavundla, 2000; Ndetei et al., 2011; Poggenpoel et al., 2011;

Švedienė et al., 2009). En del sjuksköterskor prioriterade den fysiska omvårdnaden utan

hänsyn till det uppmärksammade behovet av psykiatrisk omvårdnad (Poggenpoel et al., 2011;

Sharrock & Happell, 2006; Zolnierek & Clingerman, 2012). Sjuksköterskorna valde ofta att

utföra arbetsuppgifterna för personer med psykisk sjukdom sist (Zolnierek & Clingerman,

2012). Det fanns även sjuksköterskor som försökte undvika att interagera med personer med

psykisk sjukdom vilket omöjliggjorde en god vårdrelation (Poggenpoel et al., 2011; Reed &

13 (39)

Fitzgerald, 2005; Sharrock & Happell, 2006; Švedienė et al., 2009). Personer med psykisk

sjukdom ansågs vara en börda och ett hinder i sjuksköterskornas arbete och många

sjuksköterskor var missnöjda över att behöva vårda personer med psykisk sjukdom

(Mavundla, 2000; Poggenpoel et al., 2011) och skulle välja bort dem om sjuksköterskorna

hade ett val (Reed & Fitzgerald, 2005). Omvårdnaden av personer med psykisk sjukdom

ansågs vara väldigt tidskrävande och gick ut över sjuksköterskornas arbetsuppgifter och de

andra patienterna på avdelningen (Mavundla, 2000; Poggenpoel et al., 2011; Zolnierek &

Clingerman, 2012). Detta bidrog till en känsla av frustration inför att vårda personer med

psykisk sjukdom (Lethoba et al., 2006; Mavundla, 2000).

Osäkerhet

Flertalet sjuksköterskor ansåg att deras utbildning brast i att förmedla kunskap, vilket innebar

att de upplevde att de inte hade kompetensen att vårda personer med psykisk sjukdom

(Mavundla, 2000; Poggenpoel et al., 2011; Reed & Fitzgerald, 2005; Sharrock & Happell,

2006; Zolnierek & Clingerman, 2012). Sjuksköterskorna menade att utbildningen bara lärde

ut det grundläggande kring psykisk sjukdom och att det var för lite för att förbereda dem för

sitt kommande yrkesliv (Mavundla, 2000; Sharrock & Happell, 2005; Zolnierek &

Clingerman, 2012). I brist på utbildning förlitade sjuksköterskorna sig på tidigare erfarenheter

(Mavundla, 2000; Poggenpoel et al., 2011; Reed & Fitzgerald, 2005). Vid negativa tidigare

erfarenheter resulterade det i att sjuksköterskorna hade en negativ inställning till att vårda en

person med psykisk sjukdom vilket bidrog till en negativ självuppfattning hos

sjuksköterskorna. Bristen på kunskap och färdigheter av att vårda personer med psykisk

sjukdom var det som gav upphov till sjuksköterskornas negativa attityder (Mavundla, 2000).

En del sjuksköterskor kände att de inte var bekväma med att vårda personer med psykisk

sjukdom även fast det fanns en vilja att hjälpa, på grund av att sjuksköterskorna inte kände att

de hade tillräckligt med kunskap att hantera situationen (Mavundla, 2000; Sharrock &

Happell, 2006; Švedienė et al., 2009). Det fanns även en rädsla för att kunna orsaka mer skada

än nytta genom att säga fel saker (Poggenpoel et al., 2011; Reed & Fitzgerald, 2005; Sharrock

& Happell, 2006; Zolnierek & Clingerman, 2012). De negativa känslorna som grundade sig i

otillräckliga kunskaper resulterade i att sjuksköterskor undvek personer med psykisk sjukdom

och mer djupgående samtal (Mavundla, 2000; Reed & Fitzgerald, 2005). Sjuksköterskorna

menade att det fanns ett behov av ökad utbildning i att vårda personer med psykisk sjukdom

för att bidra till deras positiva attityder och överkomma deras känsla av osäkerhet (Reed &

Fitzgerald, 2005; Švedienė et al., 2009).

14 (39)

Utsatthet

Sjuksköterskor som ansåg att personer med psykisk sjukdom var komplexa och svåra att

hantera ansåg även att vårdmiljön var en fara när de vårdade personer med psykisk sjukdom

(Mavundla, 2000; Poggenpoel et al., 2011; Švedienė et al., 2009). Flertalet av artiklarna

visade på att sjuksköterskorna på de somatiska avdelningarna ansåg att den största vikten i

vårdandet skulle ligga på det fysiska tillståndet och att vårdmiljön var uppbyggd därefter

(Mavundla, 2000; Reed & Fitzgerald, 2005; Sharrock & Happell, 2006; Zolnierek &

Clingerman, 2012). Sjuksköterskorna menade att lokalerna på de somatiska avdelningarna

inte var anpassade för vård av personer med psykisk sjukdom (Švedienė et al., 2009), då

patienterna hade tillgång till tillhyggen (Reed & Fitzgerald, 2005). Lokalernas dåliga

utformning ansågs bidra till sjuksköterskornas känslor av rädsla och sårbarhet då

sjuksköterskorna ofta kände att de var tvungna att övervaka personer med psykisk sjukdom

(MacNeela et al., 2012; Mavundla, 2000; Poggenpoel et al., 2011; Zolnierek & Clingerman,

2012). Faktumet att patientrummen var avskilda från sjuksköterskeexpeditionen ansågs

begränsa sjuksköterskornas observation över personerna med psykisk sjukdom och tillgång

till assistans (Sharrock & Happell, 2006). Ofta kände sjuksköterskor att de inte fick den hjälp

eller det stöd som de ville ha från annan personal eller från ledningen (Mavundla, 2000;

Poggenpoel et al., 2011; Reed & Fitzgerald, 2005; Sharrock & Happell, 2006). En hektisk

vårdmiljö, bestämda scheman och rutiner, brist på personal och överbeläggningar bidrog till

att sjuksköterskorna kände sig rädda och otillräckliga inför att vårda personer med psykisk

sjukdom (Mavundla, 2000; Poggenpoel et al., 2011; Sharrock & Happell, 2006; Zolnierek &

Clingerman, 2012). Sena kvällar innebar ofta färre personal och svårare att få förstärkning vid

behov och detta resulterade i att sjuksköterskorna kände sig sårbara för sin egen, och andra

patienters, säkerhet (Reed & Fitzgerald, 2005; Švedienė et al., 2009). Klagomål till ledningen

från sjuksköterskor som kände sig utsatta när de arbetade sent togs inte på allvar, vilket bidrog

till ökad rädsla hos sjuksköterskorna när de skulle vårda personer med psykisk sjukdom (Reed

& Fitzgerald, 2005). Ibland kunde sjuksköterskor frångå avdelningens rutiner för att ge vård

till en person med psykisk sjukdom (Mavundla, 2000; Zolnierek & Clingerman, 2012).

Flertalet sjuksköterskor ansåg att det inte fanns tillräckligt med lärohjälp kring psykisk

sjukdom på deras arbetsplatser och många sjuksköterskor fick ta vägledning från äldre

kollegor istället (Sharrock & Happell, 2006)

15 (39)

Diskussion

Vi kommer att diskutera vald metod följt av en resultatdiskussion som integrerats med

arbetets teoretiska utgångspunkt.

Metoddiskussion

I föreliggande litteraturöversikt valde författarna att använda sig av databaserna CINAHL

Complete och PubMed som tillhör de största databaserna för vårdvetenskapliga artiklar.

Initialt gjordes sökningar även i databasen PsycINFO, dock hittades inga användbara artiklar

som inte redan hade hittats i CINAHL Complete och PubMed. Faktumet att dessa två

databaser var de enda som användes kan ha påverkat den föreliggande litteraturöversiktens

resultat då urvalet av sökresultaten blir begränsade. På databasen PubMed fanns det ingen

begränsning för peer reviewed artiklar. Författarna kontaktade därför personalen på Ersta

Sköndal Bräcke högskolas bibliotek som förklarade och försäkrade att artiklarna i PubMed

med största säkerhet var peer reviewed. Sökord som var relevanta för föreliggande

litteraturöversikts syfte var: Nurses och registered nurses, då det var sjuksköterskornas

attityder författarna ville studera; Attitudes, då det är en direkt översättning till ordet attityder,

och experiences och perceptions; Somatic care och general hospital, då författarna ville

fokusera på just det området; Mental illness, mental health och mental disorder, då författarna

ville studera psykiska sjukdomar; Psychiatric patients, patients och towards (Se bilaga 1). Vid

en sökning i PubMed valdes begränsningen 19+ år bort, då det upptäcktes att relevanta

artiklar med det åldersspannet försvann från sökningen.

Alla titlar lästes av författarna för att inte missa relevanta artiklar. Författarna upplevde att

det var ett problem att hitta väsentliga artiklar eftersom det oftast inte framgick i abstrakt om

det var grundutbildade sjuksköterskor, undersköterskor eller specialistsjuksköterskor som de

beskrev. En svaghet som författarna upptäckte var att artiklarnas titlar ofta var missvisande i

relation till innehållet och syftet, detta innebar att författarna kan ha gått miste om relevanta

artiklar. Artiklar som inte passade författarnas syfte exkluderades, vilket medförde att artiklar

som handlade om psychiatric nurses eller mental health nurses togs bort då undersökningen

hade utförts på en psykiatrisk avdelning. I ett stort antal artiklar räknades vårdbiträden och

undersköterskor in i begreppet nursing staff vilket gjorde att de artiklarna inte kunde

användas. Författarna valde enbart artiklar på engelska för att det skulle kunna gå att förstå

dem och för att utbudet skulle bli större.

16 (39)

De artiklar som ansågs relevanta lästes i fulltext. Ett kriterium för artiklarna var att de

skulle vara fritt tillgängliga i databaserna, om inte artikelförfattaren kunde skicka ett exemplar

vid förfrågan av en köpartikel. Författarna hittade en köpartikel som verkade relevant för

författarnas syfte, men då artikelförfattaren inte kunde nås kunde heller inte artikeln användas.

För att öka antalet resultatartiklar valde författarna att öka sökningen till att även titta i

referenslistorna på valda artiklar. Resultatet av denna sökning gav tre artiklar som ansågs

svara på syftet (se bilaga 1). Författarna till föreliggande litteraturöversikt förmodar att dessa

tre inte kom med i sökningsresultatet då titlarna inte korrekt speglade syftet, Aydin et al.

(2003) samt Ndetei et al. (2011) inkluderade inte sökordet nurse i titeln och Sharrock och

Happell (2006) saknade samtliga sökord, förutom nurse.

Sex av artiklarna var kvalitativa artiklar och fyra kvantitativa. Författarna till föreliggande

studie hade som syfte att undersöka attityder, vilket gjorde att främst kvalitativa artiklar

ansågs relevanta. Segesten (2012) menar att kvalitativa studier skapar en djupare förståelse

kring de valda fenomen, som berör patienters upplevelse, livssituation, erfarenhet och/eller

behov. De fyra kvantitativa artiklarna ansågs tillföra kvalitet till resultatet då de bidrog till en

större förståelse för attityd problematikens bredd. I artikeln av Aydin et al. (2003) och Ndetei

et al. (2011) undersöktes attityderna hos flera yrkesgrupper, men då de tydligt skiljde de olika

yrkesgrupperna åt i resultatet var det möjligt att enbart analysera sjuksköterskornas svar.

Artiklarnas innehåll analyserades av båda författarna vilket anses vara en styrka då

feltolkningar lättare kan undvikas. De valda resultatartiklarna var inte skrivna på författarnas

modersmål vilket var en nackdel och kan leda till missförstånd och feltolkningar. För att öka

förståelsen av texterna användes Google translate och lexikon som redskap vid översättningar.

Ingen av de inkluderade artiklarna var utförda i Skandinavien, vilket kan betyda att resultatet

nödvändigtvis inte går att applicera på den svenska sjukvården. Däremot finns det studier som

har undersökt attityderna hos all vårdpersonal, sjuksköterskor inkluderat, i både Sverige och

Finland. Resultaten på dessa studier visade att det aktuella läget bland sjukvårdspersonalens

attityder inte skiljer sig från resultatet i föreliggande litteraturöversikt (Björkman et al., 2008;

Ihalainen-Tamlander, Vähäniemi, Löyttyniemi, Souminen & Välimäki, 2016). De valda

artiklarna till resultatet kom från följande länder: USA, Australien, Irland, Kenya, Litauen,

Nigeria, Sydafrika och Turkiet. Faktumet att studierna var utförda i länder med stora

kulturella skillnader kan ha påverkat resultatet då synen på psykisk sjukdom ser olika ut

världen över. Dock anser författarna att samtliga artiklar visade samstämmiga resultat och

därför presumerar författarna att resultatet är överförbart att gälla i ytterligare länder. Initialt

hade författarna ett krav på att samtliga artiklar skulle vara granskade av en etisk kommitté.

17 (39)

Dock hittades en artikel av Aydin et al. (2203) som till synes inte var etiskt granskad,

metoden grundades på en primärstudie som inte gick att söka fram men då studien ansågs

vara av hög kvalitet valde författarna att ha kvar den. Artikeln av Zolnierek och Clingerman

(2012) var en fallstudie där enbart en sjuksköterska deltog. Det kan tyckas vara en

begränsning men författarna ansåg att artikeln gick in på djupet hos deltagaren och artikeln

ansågs vara överförbar till den kontext som studerats i övriga artiklar.

Författarna till föreliggande litteraturöversikt upplevde ett gott samarbete där båda bidrog

med samma engagemang under hela arbetets gång. Vid tveksamheter kunde diskussioner

föras sinsemellan utan några konflikter.

Resultatdiskussion

Resultatet i föreliggande litteraturöversikt visade att sjuksköterskornas attityder till att vårda

personer med psykisk sjukdom beskrevs i relation till varierande faktorer kring vårdandet. En

attityd är komplex och kan tolkas utifrån beteenden och berättelser. Attityder uttrycks

vanligen i ett sammanhang och är ofta ett resultat av en tidigare händelse (Bunkholdt, 2004).

Författarna till föreliggande litteraturöversikt hade för avsikt att initialt beskriva attityderna

separat men på grund av attitydernas komplexitet tematiserades attityderna och de fick därför

verka i sina sammanhang med föreliggande faktorer. Resultaten visade generellt fler negativa

attityder hos sjuksköterskor till att vårda personer med psykisk sjukdom. Bunkholdt (2004)

menar att orsaker till negativa attityder ofta bygger på otillräcklig eller felaktig information

och uppkommer som ett försvar om en person känner sig hotad. Föreliggande

litteraturöversikts syfte var att undersöka sjuksköterskors attityder till att vårda personer med

psykisk sjukdom i den somatiska vården och resulterade i en insikt i hur viktigt det är att se

sammanhanget som sjuksköterskan uttrycker sina attityder i. När man ser attityderna i sitt

sammanhang går det att fastställa orsaken till attityden, vilket är betydelsefullt för en

attitydförändring (Bunkholdt, 2004).

Stigmatisering av personer med psykisk sjukdom

I bakgrunden på den föreliggande litteraturöversikten presenterades attityder som det svenska

och brittiska samhället hade gentemot personer med psykisk sjukdom. En stor del av det

svenska samhällets negativa attityder som presenterades i Högberg et al. (2012) återfanns hos

sjuksköterskorna på de olika somatiska avdelningarna i föreliggande litteraturöversikts

resultat. Sjuksköterskorna hade inte enbart för lite kunskap eller erfarenheter utan

18 (39)

stigmatiserade även personer med psykisk sjukdom. I en studie av González-Torres, Oraa,

Arístegui, Fernández-Rivas och Guimon (2007) belyses upplevelser av stigmatisering inom

den somatiska vården för personer med psykisk sjukdom. Deltagarna i studien upplevde att de

blivit anklagade för att vara lata samt överdramatiska och att de inte blev betrodda i deras

somatiska symtom när de sökte vård. De ansåg att de blev bemötta med bristande förståelse.

Personerna med psykisk sjukdoms upplevelser av att inte bli betrodda stärks även i den

amerikanska studien av McDonald, Frakes, Apostolidis, Armstrong, Goldblatt och Bernardo

(2003). Sjuksköterskorna tenderade att vara mindre benägna att handla på plötsliga symtom

för att sjuksköterskorna inte tog personerna med psykisk sjukdom på allvar. Gonzaléz-Torres

et al. (2007) samt Ottosson (2005) menar att fördomar och stigman anses hållas levande tack

vare media, som ofta skapar en orättvis och orealistisk bild av personer med psykisk sjukdom.

Stigmatiserande attityder går att jämställa med fördomsfulla attityder som ofta är bildade av

två komponenter, en stark känslokomponent tillsammans med en svag tankekomponent.

Kunskapen är ofta otillräcklig i fördomsfulla attityder och det finns ett stort känslomässigt

engagemang till attitydobjektet, vilket kan försvåra en attitydförändring (Bunkholdt, 2004).

Vidare menar Travelbee (1971) att sjuksköterskan måste vara införstådd om sina stereotypa

uppfattningar och hur de kan påverka intrycket av den sjuka personen under första mötet

tillsammans för att kunna bygga en vårdrelation. Författarna till föreliggande litteraturöversikt

tolkar det som att stigmatiserande attityder främst bygger på felaktig information och att de

stigmatiserande attityderna kan ändras om ny kunskap inhämtas.

Sjuksköterskors syn på sin yrkesroll och vårdrelationen

Resultatet av föreliggande litteraturöversikt visade på att en del sjuksköterskor ansåg att deras

yrkesroll inte omfattade vårdandet av personer med psykisk sjukdom, vilket resulterade i att

sjuksköterskorna antingen undvek att vårda dessa personer eller prioriterade dem sist.

Sjuksköterskor som ansåg att den somatiska vården inkluderade vårdandet av personer med

psykisk sjukdom hade överlag en positiv attityd, då de menade att sjuksköterskeyrket handlar

om att vårda hela människan. Detta synsätt ansågs vara en förutsättning för skapandet av en

god vårdrelation. Författarna till föreliggande litteraturstudie tolkar att det finns ett samband

mellan sjuksköterskornas syn på sin yrkesroll och vårdrelationen. Författarnas tolkning styrks

i en studie av Jesemi, Valizadeh, Zamanzadeh och Keogh (2017) som beskriver att ett

holistiskt synsätt hos sjuksköterskor bidrar till en god vårdrelation till den sjuka personen. Ett

holistiskt synsätt ledde till att sjuksköterskor kände sig dugliga, hjälpsamma och gav dem

19 (39)

kraft och motivation att utföra bättre vård och skapa en bättre vårdrelation med den sjuka

personen. Travelbee (1971) beskriver också vikten av ett holistiskt synsätt hos sjuksköterskan

för skapandet av en mellanmänsklig relation med den sjuka personen för att på sikt kunna

forma en god vårdrelation. Engman (2003) menar vidare att ett bemötande och en vårdrelation

färgas av attityder. Precis som en god vårdrelation kan lindra patientens lidande, kan en

negativ vårdrelation skapa ett vårdlidande. Vidare anser författarna till föreliggande

litteraturöversikt att sjuksköterskor bör vara medvetna om att vården av personer med psykisk

sjukdom ingår i sjuksköterskans roll. Enligt lagar och stadgar är sjuksköterskans

ansvarsområde hela människan, vilket även gäller internationellt. År 1991 utarbetade Förenta

nationerna (FN, 1991) en resolution som innebär att varje människa med psykisk sjukdom har

samma rätt till somatisk vård som de människor utan psykisk sjukdom.

Utbildning och kunskap

Resultatet i denna litteraturöversikt visade på att utbildning och kunskap var två centrala delar

som påverkade sjuksköterskornas attityder i att vårda personer med psykisk sjukdom.

Sjuksköterskorna ansåg att ökad kunskap skulle leda till en ökad självsäkerhet vilket även

ansågs minska känslor som rädsla, osäkerhet och otillräcklighet. Sharrock och Happell (2006)

såg ett samband mellan de sjuksköterskor vars utbildning la stor vikt på psykiatrin med

verksamhetsförlagda utbildningar och de som visade en positiva attityd till att vårda personer

med psykisk sjukdom och att negativa. De sjuksköterskor som upplevde att de inte hade

tillräcklig adekvat kunskap för att vårda personer med psykisk sjukdom hade i större

utsträckning mer negativa attityder. Dessa negativa attityder utmynnade i att en del

sjuksköterskor undvek personer med psykisk sjukdom och mer djupgående samtal.

Författarna till denna litteraturöversikt tolkar att bristen på utbildning skapar en osäkerhet och

bidrar till negativa attityder hos sjuksköterskor som leder till att vårdrelationen blir lidande.

Författarna tolkar att utbildning tillsammans med personliga uppfattningar skapar positiva

attityder. Travelbee (1971) nämner detta i sin teori och menar att när sjuksköterskan har gått

klart sin högskoleutbildning och påbörjat sin profession, har sjuksköterskan i uppgift att

uppmärksamma sina egna uppfattningar om den sjuka personen och därmed bryta

kategoriseringen och fördomarna. Travelbee menar att kunskap är den främsta anledningen

till en mellanmänsklig relation och en god vårdrelation. Även Bunkholdt (2004) menar på att

attityder som är baserade på kunskap eller felaktig information har en större benägenhet att

förändras när ny kunskap fås om personen eller objektet.

20 (39)

Tidigare erfarenheter

Sjuksköterskors tidigare erfarenheter av att vårda personer med psykisk sjukdom visade sig

spela in i samtliga attityder som framkom i resultatet i denna litteraturöversikt. Tidigare

negativa erfarenheter av att vårda personer med psykisk sjukdom bidrog till rädsla och en

negativ inställning. Det fanns sjuksköterskor som hade mer positiva erfarenheter av att vårda

personer med psykisk sjukdom vilket bidrog till positiva attityder. I Sharrock och Happells

(2006) samt i Ndetei et al. (2011) studie hade nyexaminerade sjuksköterskor till största delen

positiva attityder till att vårda personer med psykisk sjukdom. Författarna till föreliggande

litteraturöversikt ställer sig frågandes till om detta berodde på att de nyexaminerade

sjuksköterskorna inte hade någon tidigare negativ erfarenhet eller om det berodde på

utbildningens utformning. Travelbee (1971) menar att sjuksköterskors fördomar och

förutfattade meningar uppkommer när de ställs inför en situation eller en person som

påminner om något de upplevt tidigare. Detta speglar sig ofta i sjuksköterskornas attityder

mot den sjuka personen och riskerar att påverka deras vårdrelation negativt, då det innebär att

de inte kan uppleva den mellanmänsklig relation med varandra. Travelbee (1971) menar

vidare att fördomar vanligen har sitt ursprung i tidigare erfarenheter, men det gäller att

sjuksköterskan ser den unika personen framför sig för att uppnå den mellanmänskliga

relationen, och om detta inte görs kan en vårdlidande skapas hos den sjuka personen.

Författarna till föreliggande litteraturöversikt tolkar att tidigare erfarenheter är starkt

förknippat med tankekomponenten som resulterar i känslokomponenten och visar sig i

handlingskomponenten, då sjuksköterskan handlar utifrån en känsla baserad på kunskap

inhämtad från en tidigare erfarenhet (Bunkholdt, 2004).

Vårdmiljön

Resultatet i föreliggande litteraturöversikt visade att flertalet sjuksköterskor ansåg att den

fysiska vårdmiljön på de somatiska avdelningarna inte var lämpliga för vård av personer med

psykisk sjukdom. Den dåliga utformningen bidrog till negativa attityder inför vårdandet av

personer med psykisk sjukdom och känslor som rädsla och sårbarhet var några av de affektiva

känslor som uppkom. Däremot tolkar författarna till föreliggande litteraturöversikt att den

fysiska vårdmiljön inte var det yttersta problemet för sjuksköterskorna. Rädslorna kring

vårdmiljön handlade om att sjuksköterskorna kände sig otrygga när de vårdade personer med

psykisk sjukdom, då de ansågs farliga och aggressiva, och kunde när som helst använda sig

21 (39)

utav de tillhyggen som finns överallt i den somatiska vårdmiljön. Sjuksköterskorna i studien

av Poggenpoel et al. (2011) trodde att en adekvat utbildning skulle kunna hjälpa dem att

övervinna sina rädslor angående vårdmiljön. I en studie av Hardy (2012) hade en grupp

sjuksköterskor som tidigare upplevt rädsla i mötet med personer med psykisk sjukdom fått gå

en kurs i psykiatri om psykisk sjukdom. Efter kursen ansåg sjuksköterskorna att deras

kunskaper hade förbättrats och att de kände sig säkrare att möta personer med psykisk

sjukdom. Författarna till föreliggande litteraturöversikt menar att även om sjuksköterskornas

upplevelse av vårdmiljön är högst verklig så kanske denna attityd kan förändras med mer

kunskap om personer med psykisk sjukdom.

Sammanfattning

Författarna till föreliggande litteraturöversikt tolkar att det finns ett samband mellan de olika

huvudfynden. En sjuksköterskeutbildning som inkluderar en adekvat psykiatrisk undervisning

tillsammans med en verksamhetsförlagd utbildning ger en ökad självkänsla och en positiv

attityd som öppnar upp för en gott vårdande till personer med psykisk sjukdom. Denna

koppling styrks i en studie av Charleston och Happell (2005) som menar att den psykiatriska

praktiken var helt avgörande för sjuksköterskestudenternas positiva attityder mot personer

med psykisk sjukdom. Vidare tolkar författarna till föreliggande litteraturöversikt att ett gott

vårdande innebär en holistisk syn på sin roll som sjuksköterska vilket skapar möjligheter till

en god vårdrelation, vilket Travelbee (1971) beskriver är målet med sjuksköterskornas arbete

och ansvar. Travelbee belyser även att det är sjuksköterskornas synsätt på personen som är

sjuk som avgör hur vårdandet kommer att genomföras i praktiken. Samtliga negativa attityder

resulterade i en bristande vårdrelation och forskning visar sedan tidigare att personer med

psykisk sjukdom upplever ett vårdlidande när det finns brister i vårdrelationen. Författarna till

föreliggande litteraturöversikt anser att resultatet av litteraturöversikten ökar förståelsen till

varför personer med psykisk sjukdom upplever ett vårdlidande

Kliniska implikationer

Författarna till föreliggande litteraturöversikt tolkar att sjuksköterskorna läser in en subjektiv

förförståelse i hur den individuella personen kommer att vara på grund av en stereotyp bild av

personer med psykisk sjukdom. Detta resulterar i att personer med psykisk sjukdom ofta

upplever stigmatisering. För att sjuksköterskor ska kunna arbeta aktivt med att motverka

stigmatiseringen av personer med psykisk sjukdom och verka för en attitydförändring har det

22 (39)

visat sig att det krävs en adekvat undervisning inom psykiatri i sjuksköterskeutbildningarna.

Detta innebär att författarna vill se att sjuksköterskeutbildningar tillhandahåller en mer

omfattande psykiatrikurs samt att det kontinuerligt sker fortbildningar inom området psykiatri

på arbetsplatser för redan verksamma sjuksköterskor. Vetskapen om vilka komponenter som

är starkast i en attityd är också betydelsefull för att det ska kunna ske en attitydförändring

(Bunkholdt, 2004). Sjuksköterskor bör därför aktivt arbeta i grupp på arbetsplatser med

självreflektion för att rannsaka sina fördomar och medvetandegöra dessa. Detta skulle kunna

bidra till en ökad förståelse för värdet av sjuksköterskornas attityder samt hur dessa påverkar

vårdandet av personer med psykisk sjukdom. Författarna till föreliggande litteraturöversikt

påstår att detta skulle stödja sjuksköterskorna i att skapa en god vårdrelation och på så vis

minska vårdlidandet för personer med psykisk sjukdom.

Förslag till fortsatt forskning

I ett tidigt stadie upptäcktes det svårigheter att hitta aktuell forskning inom författarnas valda

uppsatsområde. Majoriteten av de befintliga studierna fokuserar istället på vårdpersonal

verksamma inom psykiatrin och deras attityder till personer med psykisk sjukdom. För att öka

kunskapen kring ämnet och medvetenheten hos blivande och verksamma sjuksköterskor anser

författarna att det behövs mer forskning som visar på enbart sjuksköterskors attityder till att

vårda personer med psykisk sjukdom inom den somatiska vården. Författarna anser att det

även behövs mer aktuell forskning som tar upp de anhörigas perspektiv, då den forskning som

finns nu involverar vårdandet av deras anhöriga med psykisk sjukdom inom psykiatrin och

inte inom den somatiska vården. Fortsatt forskning inom dessa områden bör leda till en ökad

medvetenhet och kunskap för sjuksköterskestudenter och verksamma sjuksköterskor som

bidrar till att personer med psykisk sjukdom inte behöver uppleva diskriminering eller

stigmatisering i vårdmötet.

Slutsats

Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskors attityder till att

vårda personer med psykisk sjukdom i den somatiska vården. Genom en sammanställning av

de faktorer som påverkar sjuksköterskors negativa och positiva attityder har författarna

kunnat redogöra för vilka attityderna är och vad som främjar en god vård eller skapar ett

vårdlidande. Sjuksköterskorna med en positiv attityd till att vårda personer med psykisk

sjukdom hade en vilja att hjälpa, de upplevde även en självsäkerhet i sitt yrke som ofta

23 (39)

grundade sig i en adekvat utbildning inom psykiatri. De sjuksköterskor som hade en negativ

attityd till att vårda personer med psykisk sjukdom upplevde vanligen en osäkerhet inför

vårdandet och en motvillighet att vårda personer med psykisk sjukdom. Stigmatiserande

attityder var något som också återfanns hos sjuksköterskorna. Författarna ansåg att den

främsta orsaken till stigmatiserande attityder var okunskap, vilket grundar sig i en bristande

sjuksköterskeutbildning, och trots de lagar och riktlinjer som finns för sjuksköterskans

profession speglade deras attityder även samhällets stigmatiserande och negativa attityder till

personer med psykisk sjukdom. Med denna litteraturöversikt hoppas författarna kunna bidra

till en ökad insikt i att allmänsjuksköterskans yrkesroll även innefattar vårdandet av personer

med psykisk sjukdom. Det innebär att sjuksköterskeutbildningen bör tillhandahålla en mer

adekvat utbildning inom psykiatri samtidigt som sjuksköterskor måste inse sitt individuella

ansvar av att aktivt arbeta självkritiskt för att medvetandegöra stigmatiserande attityder, för

att på sikt kunna motarbeta dessa.

24 (39)

Referensförteckning

*= Artiklar till resultatet

Allgulander, C. (2015). Introduktion till klinisk psykiatri. Lund: Studentlitteratur.

Angermeyer, M. C., Beck, M., Dietrich, S., & Holzinger, A. (2004). The stigma of mental

illness: patients' anticipations and experiences. International Journal of Social

Psychiatry, 50(2), 153-162. Hämtad från databasen Academic OneFile.

*Aydin, N., Yigit, A., Inandi, T., & Kirpinar, I. (2003). Attitudes of hospital staff toward

mentally ill patients in a teaching hospital, Turkey. International Journal of Social

psychiatry, 49(1), 17-26. Hämtad från databasen CINAHL Complete.

Bunkholdt, V. (2004). Psykologi: En introduktion för sjuksköterskor, socialarbetare och övrig

vårdpersonal (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Björkman, T., Angelman, T., & Jönsson, M. (2008). Attitudes towards people with mental

illness: a cross-sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care.

Scandinavian Journal of Caring science, 22(2), 170-178. Hämtad från databasen

CINAHL Complete.

Björkman, T. (2011). Stigma och psykisk sjukdom: Hur stigma kan upplevas och motverkas. I

I. Ljungquist & H. Jenner (Red.), Psykiatri för baspersonal: Kunskap för en

evidensbaserad praktik (2. uppl., s. 74-85). Stockholm: Gothia förlag.

Charleston, R., & Happell, B. (2005). Coping with uncertainty within the preceptorship

experience: the perceptions of nursing students. Journal of Psychiatric and Mental

Health Nursing, 12(3), 303–309.

doi:http://dx.doi.org.esh.idm.oclc.org/10.1111/j.1365-2850.2005.00837.x

Crisp, A. H., Gelder, M. G., Rix, S., Meltzer, H. I., & Rowland, O. J. (2000). Stigmatisation

of people with mental illness. The British Journal of Psychiatry, 177(1), 4-7.

doi:10.1192/bjp.177.1.4

Engman, T. (2003). Bemötande vid psykisk ohälsa. Stockholm: Riksförbundet för social och

mental hälsa.

Foldemo, A. (2010). Mötet med individer med psykisk ohälsa i olika öppenvårdsformer. I I.

Skärsäter (Red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa: På grundläggande nivå (s. 325-336).

Lund: Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017). Tankeprocessen under examensarbetet. I F. Friberg (Red.), Dags för

uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 37-48). Lund:

Studentlitteratur.

http://dx.doi.org.esh.idm.oclc.org/10.1111/j.1365-2850.2005.00837.x

25 (39)

Förenta Nationerna. (1991). The protection of persons with mental illness and the

improvement of mental health care. Hämtad 20 november, 2017, från United Nations,

http://www.un.org/documents/ga/res/46/a46r119.htm

Goffman, E. (2014). Stigma: Den avvikandes roll och identitet (4. uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Gonzaléz-Torres, M. A., Oraa, R., Arístegui, M., Fernández-Rivas, A., & Guimon, J. (2007).

Stigma and discrimination towards people with schizophrenia and their family

members: A qualitative study with focus groups. Social Psychiatry and Psychiatric

Epidemiology, 42(1), 14-23. doi:10.1007/s00127-006-0126-3

Hardy, S. (2012). Training practice nurses to improve the physical health of patients with

severe mental illness: Effects on beliefs and attitudes. International Journal of Mental

Health Nursing, 21(3), 259-265. doi:http://dx.doi.org.esh.idm.oclc.org/10.1111/j.1447-

0349.2011.00800.x

Högberg, T., Magnusson, A., Lützén, K., & Ewalds-Kvist, B. (2012). Swedish attitudes

towards persons with mental illness. Nordic Journal of Psychiatry, 66(2), 86-96.

doi:10.3109/08039488.2011.596947

Ihalainen-Tamlander, N., Vähäniemi, A., Löyttyniemi, E., Suominen, T., & Välimäki, M.

(2016). Stigmatizing attitudes in nurses towards people with mental illness: a cross-

sectional study in primary settings in Finland. Journal of Psychiatric & Mental Health

Nursing, 23(6/7), 427-437. doi:http://dx.doi.org.esh.idm.oclc.org/10.1111/jpm.12319

International Council of Nurses. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad den 22

oktober, 2017, från www.swenurse.se

Jesemi, M., Valizadeh, L., Zamanzadeh, V., & Keogh, B. (2017). A Concept Analysis of

Holistic Care by Hybrid Model. Indian Journal of Palliative Care, 23(1), 71-80.

doi:http://dx.doi.org.esh.idm.oclc.org/10.4103/0973-1075.197960

Kjellström, S.(2012). Forskningsetik. M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod

(s.69- 90). Lund: Studentlitteratur.

Lester, H. E., Tritter, J. Q., & Sorohan, H. (2005). Patients´and health professionals´views on

primary care for people with serious mental illness: Focus group study. British

Medical Journal, 330(7500), 1122-1126. doi:10.1136/bmj.38440.418426.8F

*Lethoba, K. G., Netswera, F. G., Rankhumise, E. (2006). How professional nurses in a

general hospital setting perceive mentally ill patients. Curationis, 29(4), 4-11. Hämtad

från databasen CINAHL Complete.

Liggins, J., & Hatcher, S. (2005). Stigma toward the mentally ill in the general hospital: a

qualitative study. General Hospital Psychiatry, 27(5), 359-364.

doi:10.1016/j.genhosppsych.2005.05.006







http://dx.doi.org.esh.idm.oclc.org/10.1111/jpm.12319

http://dx.doi.org.esh.idm.oclc.org/10.4103/0973-1075.197960

https://doi.org/10.1016/j.genhosppsych.2005.05.006

https://doi.org/10.1016/j.genhosppsych.2005.05.006

26 (39)

Lilja, L., & Hellzén, O. (2010). Vårdares attityder och stigmatisering. I I. Skärsäter (Red.),

Omvårdnad vid psykisk ohälsa: På grundläggande nivå (2. uppl., s. 383-396). Lund:

Studentlitteratur.

Link, B. G., & Phelan, J. C. (2001). Conceptualizing stigma. Annual Review of Sociology,

27(1), 363-85. Hämtad från databasen JSTOR Journals.

*MacNeela, P., Scott, P. A., Treacy, M., Hyde, A., & O'Mahony, R. (2012). A risk to himself:

Attitudes toward psychiatric patients and choice of psychosocial strategies among

nurses in medical-surgical units. Research In Nursing & Health, 35(2), 200-213.

doi:10.1002/nur.21466

*Mavundla, T. R. (2000). Professional nurses' perception of nursing mentally ill people in a

general hospital setting. Journal of advanced nursing, 32(6), 1569-78. Hämtad från

databasen PubMed.

McDonald. D. D., Frakes, M., Apostolidis, B., Armstrong, B., Goldblatt, S., & Bernardo, D.

(2003). Effect of a psychiatric diagnosis on nursing care for non-psychiatric problems.

Research in Nursing and Health, 26(3), 225–232. doi:10.1002/nur.10080

*Ndetei, D. M., Khasakhala, L. I., Mutiso, V., & Mbwayo, A. W. (2011). Knowledge, attitude

and practice (KAP) of mental illness among staff in general medical facilities in

Kenya: practice and policy implications. African Journal of Psychiatry, 14(3), 225-

235. doi:http://dx.doi.org/10.4314/ajpsy.v14i3.6

Ottosson, J.-O. (2005). Psykiatrisk etik. Stockholm: Liber.

Ottosson, H., & Ottosson, J.-O. (2007). Psykiatriboken. Stockholm: Liber.

*Poggenpoel, M., Myburgh, C. P. H., & Morare, M. N. (2011). Registered nurses' experiences

of interaction with patients with mental health challenges in medical wards in

Johannesburg. Journal of Nursing Management, 19(7), 950-958. doi:10.1111/j.1365-

2834.2011.01300.x.

*Reed, F., & Fitzgerald, L. (2005). The mixed attitudes of nurse's to caring for people with

mental illness in a rural general hospital. International Journal Of Mental Health Nursing,

14(4), 249-257. doi:10.1111/j.1440-0979.2005.00389.x

Segesten, K. (2012). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.),

Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2. uppl., s. 97-

100). Lund: Studentlitteratur.

*Sharrock, J., & Happell, B. (2006). Competence in providing mental health care: A

grounded theory analysis of nurses' experiences. Australian Journal of Advanced

Nursing, 24(2), 9-15. Hämtad från databasen Academic OneFile.

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 24 oktober,

2016, från Riksdagen, http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460

https://doi.org/10.1002/nur.10080

https://doi.org/10.1002/nur.10080

http://dx.doi.org/10.4314/ajpsy.v14i3.6

http://dx.doi.org/10.4314/ajpsy.v14i3.6

https://doi.org/10.1111/j.1440-0979.2005.00389.x

https://doi.org/10.1111/j.1440-0979.2005.00389.x

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460




27 (39)

Skärsäter, I. (2010). Inledning. I I. Skärsäter (Red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa: På

grundläggande nivå (s. 17-21). Lund: Studentlitteratur.

Skärsäter, I. (2014). Psykisk ohälsa. I A.-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens

grunder: Hälsa och ohälsa (2. uppl., s. 611-638). Lund: Studentlitteratur.

Socialstyrelsen. (u.å.a). Diagnoskoder (ICD-10): Psykiatrikoder. Hämtad 22 december, 2017,

från Socialstyrelsen,

http://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/diagnoskodericd-

10/psykiatrikoder

Socialstyrelsen. (2010). Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård: Ett steg på vägen. Hämtad

12 december, 2017, från Socialstyrelsen,

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18050/2010-6-6.pdf

Socialstyrelsen. (2011). Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom: Diabetes

Hämtad 12 december, 2017, från Socialstyrelsen,


Socialstyrelsen. (2014). Öppna jämförelser 2014 Jämlik vård: Somatisk vård vid samtidig

psykisk sjukdom. Hämtad 24 oktober, 2017, från Socialstyrelsen,


*Švedienė, L., Jankauskienė, L., Kušleikaitė, M., & Razbadauskas, A. (2009). Competence of

general practice nurses caring for patients with mental health problems in the somatic

departments. Medicina, 45(10), 822-829. Hämtad från databasen PubMed.

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-

svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-

publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf

Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing (2nd ed.). Philadelphia: Davis.

World Health Organization. (2017). Mental disorder. Hämtad 24 oktober, 2017, från World

Health Organization, http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs396/en/

Willman, A. (2009). Hälsa och välbefinnande. I A.-K. Edberg & H. Wijk (Red.),

Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (2. uppl., s. 27- 42). Lund:

Studentlitteratur.

Wynaden, D., O'Connell, B., McGowan, S., & Popescu, A. (2000). The educational needs of

nurses in the area of mental health. The Australian Electronic Journal of Nursing

Education, 6(1), 104-123. Från

http://www.scu.edu.au/schools/nhcp/aejne/archive/vol6-1/wynadend.html

*Zolnierek, C. D., & Clingerman, E. M. (2012). A Medical–Surgical Nurse’s Perceptions of

Caring for a Person With Severe Mental Illness. Journal Of The American Psychiatric

Nurses Association, 18(4), 226-235. doi:10.1177/1078390312446223

http://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/diagnoskodericd-10/psykiatrikoder

http://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/diagnoskodericd-10/psykiatrikoder









https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf






http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs381/en/










28 (39)

Yanos, P. T., Roe, D., Markus, K., & Lysaker, P. H. (2008). Pathways between internalised

stigma and outcomes related to recovery in schizophrenia spectrum disorders.

Psychiatric Services, 59(12), 1437-1442. doi:10.1176/ps.2008.59.12.1437

Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning

för litteraturbaserade examensarbeten (2. uppl., s. 57-79). Lund: Studentlitteratur.

https://doi.org/10.1176/ps.2008.59.12.1437

https://doi.org/10.1176/ps.2008.59.12.1437

29 (39)

Bilaga 1. Sökmatris

Databas Sökord Antal träffar Begränsningar Antal lästa

abstrakt

Antal lästa

artiklar

Valda artiklar till

resultatet, se

bilaga 2

CINAHL Complete Nurses AND

Attitudes AND

Mental illness

212 Full text, Peer

reviewed, English,

All adults, 2000-

2017

20 4 2

CINAHL Complete Registered nurses

AND (Attitudes OR

Experiences) AND

Patient* AND

(Mental illness OR

Mental disorder OR

Mental health)

65 Full text, Peer

reviewed, English,

All adults, 2000-

2017

9 6 1

CINAHL Complete Nurses AND

(Attitudes OR

Experiences) AND

Toward* AND

Psychiatric patients

93 Full text, Peer

reviewed, English,

All adults, 2000-

2017

12 6 1

PubMed Nurses AND

Perception AND

146 Full text, English,

19+years, 2000-

15 6 1

30 (39)

(Mental illness OR

Mental disorder)

2017

PubMed Nurses AND

Attitudes AND

(Mental illness OR

Mental disorder)

AND General

hospital


2000-2017

20 8 1

PubMed Nurses AND

Attitudes AND

(Mental health OR

Mental disorder)

AND Somatic care


19+years, 2000-

2017

2 2 1

Artiklar från referenslistor

*Aydin, N., Yigit, A., Inandi, T., & Kirpinar, I. (2003). Attitudes of hospital staff toward mentally ill patients in a teaching hospital, Turkey.

Hämtad från referenslistan i Ndetei D.M., Khasakhala L.I., Mutiso V., et al. (2011). Knowledge, attitude and practice (KAP) of mental illness

among staff in general medical facilities in Kenya: practice and policy implications.

*Ndetei D.M., Khasakhala L.I., Mutiso V., et al. (2011). Knowledge, attitude and practice (KAP) of mental illness among staff in general

medical facilities in Kenya: practice and policy implications. Hämtad från referenslistan i Ihalainen-Tamlander, N., Vähäniemi, A., Löyttyniemi,

31 (39)

E., Suominen, T., & Välimäki, M. (2016). Stigmatizing attitudes in nurses towards people with mental illness: a cross-sectional study in primary

settings in Finland.

*Sharrock, J., & Happell, B. (2006). Competence in providing mental healthcare: A grounded theory analysis of nurses’ experiences. Hämtad

från referenslistan i Zolnierek, C. D., & Clingerman, E. M. (2012). A Medical–Surgical Nurse’s Perceptions of Caring for a Person With Severe

Mental Illness.

32 (39)

Bilaga 2. Matris över urval av artiklar till resultat

Författare Titel År, Land, Tidskrift Syfte Metod, Urval,

Datainsamling, Analys

Resultat

Aydin, N., Yigit, A.,

Inandi, T., & Kirpinar,

I.

Attitudes of hospital

staff toward mentally ill

patients in a teaching

hospital.

2003, Turkiet,

International Journal of

Social Psychiatry.

Undersöka och jämföra

attityder och kunskap

hos sjukhuspersonal

gentemot patienter med

schizofreni och

depression.

Metod: Kvantitativ

studie med jämförande

design.

Urval: Slumpmässig

urvalsmetod användes.

40 st akademiker, 40st

läkare, 40st

sjuksköterskor, 40st

sjukhusanställda.

Datainsamling:

Enkätstudie.

Analys: Statistisk

dataanalys.

Sjuksköterskorna

uppvisade

stigmatiserande

attityder till personer

med psykisk sjukdom.

Trots att

sjuksköterskorna ansågs

ha en tillräcklig adekvat

utbildning inom

psykiatri hade de

överlag en negativ

attityd till personer med

psykisk sjukdom.

Lethoba, K. G.,

Netswera, F. G., &

Rankhumise, E.

How professional

nurses in a general

hospital setting perceive

mentally ill patients.

2006, Sydafrika,

Curationis.

Beskriva

sjuksköterskors

uppfattningar till att

vårda personer med

Metod: Kvantitativ

studie med deskriptiv

analys.

Urval: Randomiserat

Majoriteten av

sjuksköterskorna hade

en positiv attityd till att

vårda personer med

33 (39)

psykiskt sjukdom på ett

allmänsjukhus.

urval, 124

sjuksköterskor från ett

sjukhus.

Datainsamling:

Frågeformulär. Analys:

Statistisk dataanalys.

psykisk sjukdom. Trots

att många av

sjuksköterskorna hade

en negativ och

stereotyp bild av

personerna med psykisk

sjukdom.

MacNeela, P., Scott, P.

A., Treacy, M., Hyde,

A., & O´Mahony, R.

A Risk to Himself:

Attitudes Toward

Psychiatric Patients and

Choice of Psychosocial

Strategies Among

Nurses in Medical–

Surgical Units

2012, Irland, Research

in Nursing & Health.

Undersöka vilka

attityder sjuksköterskor

har om personer som

har vårdats i psykiatrin

och hur attityderna

påverkar

sjuksköterskorna vid

bedömningar i

omvårdnaden.

Metod: Kvalitativ

studie med multi-

metod design.

Urval: 13 kvinnliga

sjuksköterskor från

medicinsk eller

kirurgisk avdelning.

Datainsamling:

Semistrukturerade

intervjuer.

Analys:

Kvalitativ

innehållsanalys.

Sjuksköterskorna hade

en stigmatiserad bild av

personer med psykisk

sjukdom. Två olika

attityder hittades hos

sjuksköterskorna.

Den mest övervägande

attityden var att

patienten ansågs vara

en risk för sig själv och

andra på avdelningen.

Den andra attityden var

att personern med

psykisk sjukdom ansågs

vara sårbar och

hjälplös.

34 (39)

Mavundla, T. R. Professional nurses’

perception of nursing

mentally ill people in a

general hospital setting.

2000, Sydafrika,

Journal of Advanced

Nursing.

Undersöka och beskriva

sjuksköterskors

uppfattningar av att

vårda personer med

psykisk sjukdom på ett

allmänsjukhus i

Durban.

Metod:

Kvalitativ studie med

explorativ, deskriptiv

och kontext design.

Urval: Strategiskt

urval, 12 sjuksköterskor

från ett sjukhus.

Datainsamling:

Semistrukturerade

intervjuer. Analys:

Induktiv analys.

Sjuksköterskornas

attityder till att vårda


sjukdom var

övergripande negativa

och påverkade den

intellektuella,

emotionella och sociala

miljön för

sjuksköterskorna.

Ndetei, D. M.,

Khasakhala, L. I.,

Mutiso, V., & Mbwayo,

A. W.

Knowledge, attitude

and practice of mental

illness among staff in

general medical

facilities in Kenya:

practice and policy

implications.

2011, Kenya, African

Journal of Psychiatry

Att fastställa kunskaper,

attityder och

föreställningar bland

personalen om psykisk

sjukdom på ett allmänt

sjukhus.

Metod: Kvantitativ

tvärsnittsstudie. Urval:

Bekvämlighetsurval.

684 deltagare varav 327

sjuksköterskor.

Datainsamling:

Djupgående intervjuer

med ett strukturerat

frågeformulär. Analys:


Sjuksköterskor under

30 år var de som hade

mest positiva attityder

till personer med

psykisk sjukdom. De

äldre sjuksköterskorna

hade sämre attityd.

Större delen av

sjuksköterskorna ansåg

att personer med

psykisk sjukdom borde

vårdas på ett

35 (39)

allmänsjukhus. Medan

resterande ansåg att


sjukdom hörde hemma i

psykiatrin.

Poggenpoel, M.,

Myburgh, C. P. H., &

Morare, M. N.

Registered nurses

experiences of

interaction with patients

with mental health

challenges in in medical

wards in Johannesburg.

2011, Sydafrika,

Journal of nursing

Management.

Att utforska och

beskriva

sjuksköterskors

interagerande med


sjukdom på en

medicinsk avdelning i

Johannesburg.

Metod: Kvalitativ

studie med

fenomenologisk design.

Urval: Strategiskt

urval, 8 st

sjuksköterskor som

arbetade på fyra olika

medicinska

avdelningar.

Datainsamling:

Djupintervjuer.

Analys:

Tesch´s analysmetod

utifrån en grundad teori.

Sjuksköterskorna

upplevde rädsla och

frustration vid

vårdandet av personer

med psykisk sjukdom.

Sjuksköterskorna

uppfattade personer

med psykisk sjukdom

som svåra och icke

samarbetsvilliga vilket

resulterade i att

sjuksköterskorna inte

kunde upprätta en

vårdrelation.

Reed, F., & Fitzgerald,

L.

The mixed attitudes of

nurse's to caring for

people with mental

2005, Australien,

International Journal of

Mental Health Nursing.

Undersöka

sjuksköterskors

attityder i vården av

Metod: Kvalitativ

deskriptiv studie.

Urval: Stratifierat


både negativa och

positiva attityder som

36 (39)

illness in a rural general

hospital.

personer med psykiskt

sjukdom och undersöka

faktorer som påverkar

omvårdnaden.

slumpmässigt urval, 10

sjuksköterskor från två

olika avdelningar.

Datainsamling:

Semistrukturerade

intervjuer.

Analys: Kvalitativ

innehållsanalys.

påverkade förmågan att

ge god vård. Negativa

attityder gällde främst

patienter med

schizofreni. En del av

sjuksköterskorna

uttryckte en vilja att ge

god vård men ansåg att

de behöver mer

utbildning och stöd för

att lyckas. Bland

resterande deltagare

fanns det en ovilja att

vårda personer med

psykisk sjukdom.

Sharrock, J., & Happell,

B

Competence in

providing mental health

care: A grounded

theory analysis of

nurses' experiences.

2006, Australien,

Australian Journal of

Advanced Nursing.

Utforska och beskriva

den subjektiva

upplevelsen av att vårda


sjukdom bland

sjuksköterskor inom

kirurgi och medicin

Metod: Kvalitativ

studie med empirisk

design.

Urval: Strategiskt och

teoretiskt urval med 4

sjuksköterskor från

kirurgi och


en övervägande positiv

attityd till personer med

psykisk sjukdom. Den

psykiska omvårdnaden

sågs som en del av

sjuksköterskeyrket där

37 (39)

avdelningar. medicinavdelningar.

Datainsamling:

Semistrukturerade

individuella intervjuer.

Analys: Analyserades

utifrån grundad teori.

det var viktigt att ha ett

holistiskt synsätt.

Däremot upplevde

deltagarna det stressigt

att vårda personer med

psykisk sjukdom då

arbetsmiljön fokuserade

på de fysiska

uppgifterna.

Švedienė, L.,

Jankauskienė, L.,

Kušleikaitė, M., &

Razbadauskas, A.

Competence of general

practice nurses caring

for patients with mental

health problems in the

somatic departments.

2009, Litauen,

Medicina.

Undersöka

kompetensen hos

allmänsjuksköterskor i

vårdandet av patienter

med psykiska

sjukdomar inom den

somatiska vården.

Metod: Kvantitativ

metod med beskrivande

och jämförande design.

Urval: Strategiskt urval

av 128 st sjuksköterskor

med minst ett års

erfarenhet.

Datainsamling:

Anonymt

frågeformulär. Analys:


Hälften av

sjuksköterskorna ansåg

att personer med

psykisk sjukdom borde

vårdas av specialister

inom psykiatrin.

Sjuksköterskorna

menade även att de

skulle ha en mer positiv

attityd till att vårda


sjukdom om de erhöll

mer kunskap.

Zolnierek, C. D., & Medical-Surgical 2012, USA, Journal of Att utforska vilken Metod: En kvalitativ Sjuksköterskan hade till

38 (39)

Clingerman, E. M. Nurse´s Perceptions of

Caring for a Person

With Severe Mental

Illness.

the American

Psychiatric Nurses

Association.

uppfattningar

sjuksköterskor inom

kirurgi och medicin har

angående att vårda

personer med en

psykisk sjukdom.

fallstudie med

deskriptiv design.

Urval: Subjektiv

bekvämlighetsurval. En

kvinnlig sjuksköterska,

26 år gammal med 4 års

yrkeserfarenhet.

Datainsamling:

Semistrukturerad

intervju.

Analys: Induktiv

innehållsanalys.

största del en negativ

attityd till att vårda


sjukdom.

Sjuksköterskan

upplevde att hon var

tvungen att oroa sig

konstant för sin egen

och andras säkerhet.

Sjuksköterskan kände

sig även oförberedd och

att det fanns en brist på

kunskap att tillgodose

vård till personer med

psykisk sjukdom.

sjuksköterskors attityder till att vårda personer med...

Documents