Skolinformatör– en introduktion till ditt uppdrag

1

Skolinformatör– en introduktion till ditt uppdrag

Foto:Marie Ullnert, 2, 10, 18Dragan Mitrovic, 13Johan Främst, 14, 22Stephan Bozic, 17

2

3

Förord

Materialet du håller i din hand är tänkt för dig som ska ha hand om skolinformationen/skolorganisationen inom din avdelning.

Det riktar främst in sig på de delar du kan tänka på och var du kan hitta olika material som kan vara bra för din infor-mation. Din avdelning kanske redan har ett koncept som är bra? Då kan detta materialet hjälpa till att utveckla informa-tionen.

Lycka till i ditt förtroendeuppdrag!

Stockholm december 2008

4

Innehåll

Bakgrund till skolinformationen .............................. 5

Hur ska vi informera .............................................. 6

Vad vill eleverna veta ............................................. 8

Tips på material, länkar osv. .................................. 11

Var fi nns skolorna? Vilka program fi nns? ................... 12

Bidragssystemet ................................................. 15

Utbildning för skolinformatörer ............................... 15

Hur börjar ni? ..................................................... 19

Skolinformatörer har rätt till ledighet ...................... 23

Slutligen en checklista ......................................... 23

5

Bakgrund till skolinformationen

SkolinformationSkolinformationen är kanske den viktigaste fackliga ung-domsverksamheten. I första hand bör LO-förbunden infor-mera ”sina elever”, men det är viktigt att vi hjälper var-andra. Alla elever, oavsett gymnasieprogram, ska besökas minst en gång per år. Tvärfackligt samarbete säkerställer att vi inte missar elever på grund av att ett förbund inte är aktivt just där. Vi ska även försöka värva dem som stude-randemedlemmar (se bilaga vad som ingår i studerande-medlemskapet).

Varför är det viktigt med skolinformation för IF Metall?Allt för många elever får ingen information om facket i sko-lan. - Det står knappt något om facket i läroböckerna och lärarna har inte alltid tillräcklig kunskap om facket och arbetsrätt.

Ungdomar väljer att bara vara med i a-kassan eftersom de inte vet värdet av facket. - Att de inte vet värdet av facket beror på att ingen har förkla-rat värdet för dem. Då är det lätt att bara vara med i a-kas-san för värdet av den är väldigt tydligt.

Många ungdomar blir utnyttjade på arbetsplatsen.- Tyvärr fi nns det arbetsgivare som utnyttjar sina anställda. Vet inte ungdomarna vad som gäller på arbetsmarknaden via lagar och avtal är det lätt att tro på det arbetsgivaren säger. De fl esta arbetsgivare är inte ute efter att lura ungdomar, men alla arbetsgivare vet inte heller vad det är för regler som gäller.

Ungdomar kommer ut i arbetslivet senare.- Jämför vi nu med för 30 år sedan ser det ganska olika ut. De allra fl esta går i gymnasiet jämfört med att börja arbeta efter nian. En hel del går också ett par år på högskola innan de kommer ut i arbete.

6

Hur ska vi informera?

LO gjorde en undersökning om skolinformation där eleverna fi ck svara på hur en perfekt information skulle gå till. Elev-erna önskade sig följande:

HumorHumor är bra och viktigt för att informationen ska bli rolig och intressant. Behåll allvaret trots humorn, informationen får inte bli ”fl ummig”.

Beskrivning av verkliga fallDu känner säkert till fall som hänt på din arbetsplats eller på din avdelning som kan beskriva att facket har hjälpt till eller om någon som jobbat svart och blivit lurad. Tänk på att inte hänga ut personer, du kan berätta att det har hänt, men inte vem eller var.

Inte svåra ordFörsök förenkla så mycket som möjligt, använd inte svåra termer, det är viktigare att eleverna förstår innebörden av orden än själva orden. Tänk på att förklara ord som är svåra, till exempel kollektivavtal.

Framkalla känslorInformatören får inte vara långtråkig och ”mässande”. Försök att prata om saker som angår eleverna och försök få med dem i diskussionerna.

Action – det måste hända någotHa med eleverna i diskussionen och ställ mycket frågor till dem. Informationen kan utgå från dem och vilka erfarenheter de har. Fråga om de haft sommarjobb och spinn vidare på det.

Är det en längre information kanske ni kan köra ett rollspel, till exempel ett förhandlingsrollspel där eleven får vara för-troendevald och informatören är arbetsgivare.

7

ProffsigtHär är det viktigt att den ena är en erfaren skolinformatör, eftersom två helt nya kan verka osäkra och har lättare att tappa tråden i informationen. Båda behöver inte kunna allt, men det är bra om båda kan det mesta tillsammans.

Anpassat till rätt ålderMöt eleverna på deras nivå. Kanske är det bra om informa-törerna är unga och har lokalkännedom. Prata hellre om arbetslivet och sommarjobb än vikten av avtalspension och AGB-försäkringen.

Som ungdomsansvarig bör du ha grundkunskap i den fack-liga verksamheten och löpande följa förbundets ungdomsar-bete.

Försök i möjligaste mån att sträva efter en personlig kon-takt, detta ger långt mycket bättre resultat. Brevutskick är enklare, men ger inte lika stor utdelning. Ring – ett samtal betyder så mycket!

8

Vad vill eleverna veta?

Detta är de vanligaste frågorna som kommer upp på en skol-information och de frågorna som ställs till fackets hjälptele-fon:

LönHär är det bra att prata om att det är avtalet som reglerar lön och varför vi tycker det är viktigt med löner som inte regleras via lagen. Be gärna eleverna återkomma om de ska sommarjobba och undrar över sina löner. Det är bra om ni hinner prata om riskerna vid svartjobb, provisionsjobb och provjobb utan lön!

ArbetstiderBeroende på hur gamla eleverna är kan det vara bra att ta upp om och hur de får jobba. Vilka arbetstider ska de ha? Hur lång natt- och helgvila ska eleverna ha? Hur länge får de jobba på natten?

A-kassanA-kassereglerna ändras allteftersom. Be alltid eleverna kontakta a-kassan om de har ytterligare frågor, men berätta gärna övergripande om a-kassan och varför den fi nns.

Skillnad på anställningsformerMånga av våra avtal har bara två anställningsformer, dvs. visstids- och tillsvidareanställning. Tänk på att även gå igenom de andra formerna och att eleverna ska se upp med timanställningar på IF Metallarbetsplatser.

Fackets rollUndersökningar visar att så mycket som 35 procent av ung-domar som inte är med i facket, inte är med på grund av att de aldrig fått frågan eller att de inte ser nyttan med facket. Därför är det viktigt att vi pratar om nyttan med facket redan i skolan.

9

Lagen om anställningsskyddVad betyder LAS? Får arbetsgivaren anställa och avskeda hur som helst. Berätta lite övergripande om vad lagen inne-bär.

ArbetsmiljöBerätta lite om vad arbetsmiljö är, att lagen också gäller i skolan. Kolla med eleverna om någon vill bli elevskyddsom-bud.

10

– Det är viktigt att förklara för ungdomarna vad facket är, säger Angelica Teiffel skolinformatör IF Metall Göteborg.

11

Tips på material, länkar osv.

Stå inte och läs innantill hela informationen, men det fi nns en del material du kan ha som grund eller inspireras av.

Tryckt materialIF Metall:Fackets idé – från skola till arbete11 goda råd – om sommarjobbetDags för arbetsliv – om anställningGratis medlemskap – när du pluggar på gymnasietVi är med! – en tidning gjord för elever som tar upp kort om tips, medlemskap, svartarbete och skolinformation.Medlemsansökningsblanketter – för att kunna värva dem. På blanketten fi nns en ruta som kryssas i för dem som ska bli studerandemedlemmar.

LO:Skolinformatörspärm – informationsmaterial för klass 1–3 i gymnasiet.Jobbafoldern – en folder med det ungdomar behöver tänka på inför sommarjobbet och arbetet. Finns i två storlekar.

Filmer: Bröd, potäter och bredband, handlar om vad facket gör och vilka som är facket. Filmen följer två unga förtroendevalda som jobbar fackligt på sina arbetsplatser. Filmen går att beställa via IF Metalls medlemsportal eller ladda ned på hemsidan.

Jobbkoll – fi lmen, TCO har gjort en fi lm med Felix Herngren som sig själv, en dold kamera och nio ovetande ungdomar som tror att de är på en anställningsintervju. Filmen går att beställa och titta på via www.jobbkoll.se.

Radetzki, Janne Josefsson intervjuar en professor i national-ekonomi som har minst sagt radikala åsikter för att få bukt med arbetslöshet. Filmen har ett politiskt budskap och är cirka 25 minuter lång. Filmen går att köpa från SVT eller se via hemsidan på SVT:s arkiv.

12

Länkar: Hitta ditt LO-distrikt, klicka på kontakt – LO-distriktwww.lo.se

Giveaways:Kolla med din avdelning om de har några så kallade give-aways med IF Metall-tryck som du kan ge eleverna eller om det är möjligt att beställa. Exempel på giveaways är: t-tröjor, vattenfl askor, nyckelringar, kolor, keystrappers, kepsar osv.

Var fi nns skolorna? Vilka program fi nns?

Vilka program ska IF Metall informera på? Grundregeln är att eleverna ska gå ett program med sådan inriktning att de efter gymnasiet hamnar på en arbetsplats inom IF Metalls område. Industriprogrammet och fordonsprogrammet är för de fl esta ganska givet. Är du osäker på vilka områden som fi nns kontakta din avdelning.

Vilka kommuner har vilka skolor och program?www.skolverket.se/sb/d/244

Vilka program fi nns?www.gymnasieguiden.se

13

14

– Det är ingen annan som informerar om facket åt oss. Det är viktigt att ungdomarna vet sina rättigheter och skyldigheter på arbetsplatsen, säger Peter Jörgensen skolinformatör IF Metall Mellersta Älvsborg.

15

Bidragssystemet

I vårt bidragssystem för studier fi nns även skolinformation med. Numera bygger bidraget på hur många elever som informerats. Det är därför viktigt att ni har med en lista där eleverna kan fylla i sina namn. Avdelningen behöver ha dessa uppgifter när information är genomförd. Bidraget är olika stort beroende på om det är en 40 minuters informa-tion eller en på två heldagar. Fråga din studieorganisatör på avdelningen om du har några frågor.

Utbildning för skolinformatörer

Kom ihåg att alltid ansöka till kurser via din studieorgani-satör. Du kan också anmäla dig via medlemsportalen. Ansök om ledighet från jobbet i god tid, minst två veckor innan kurstillfället.

Grundutbildningar:

MedlemsutbildningGrundkurs om facket. Det är bra om du själv vet grunderna om IF Metall innan du informerar eleverna.

FörtroendevaldKursen går igenom grunderna i förtroendeuppdrag samt går igenom lite mer om lagar och avtal.

Skolinformatörsutbildning, LODet är LO-distrikten som har utbildningen för skolinfor-matörer. Utbildningens praktiska genomförande varierar beroende på vilket distrikt du tillhör, så vill du veta vad den innehåller kan du ta kontakt med ditt distrikt.

Facket och politiken, LOEn kurs där du får veta mer om hur facket och politiken hänger ihop. Det kan vara bra då det ofta kommer frågor som är politiska i samband med fackliga informationer.

16

Påbyggnadutbildningar

Informera och agitera, LOKursen beskriver hur du för ut information och vad du ska tänka på när du ska tala inför en grupp.

Pedagogisk grundutbildning, LOGrunder i pedagogik. Du får lära dig att förmedla ditt bud-skap, strategier och tekniker för lärprocesser.

Högre utbildning

Skolorganisatörsutbildning, LODenna utbildning är till för den som ska organisera skolin-formationen och ha hand om skolinformatörerna på avdel-ningen.

17

18

- Eleverna är ofta intresserade av att diskutera om löner, svartjobb och skatter, säger Angelica Teiffel skolinformatör IF Metall Göteborg.

19

Hur börjar ni?

Ta reda på vilka skolor/program som fi nns i era kommunerTa reda på vilka kommuner som ingår i din avdelning. Där-efter vilka skolor och program som fi nns i kommunerna. Via www.skolverket.se/sb/d/244 och www.gymnasieguiden.se kan du se både programvis och kommunvis.

Ta reda på vilka skolinformatörer som fi nns i avdelningenHör med avdelningen om det fi nns skolinformatörer i avdel-ningen. Ibland fi nns det äldre som slutat att informera, men som kanske skulle kunna rycka in om det blir kris. Gör en lista på aktiva informatörer och en lista med de som skulle kunna rycka in om det behövs, men som inte vill informera i första hand.

Kolla om det fi nns fl er som vill informeraPå kurser, seminarier och andra sammankomster kan du passa på att fråga om någon mer tycker det låter intressant att prata om facket i skolor. Det är en fördel med unga skol-informatörer, åtminstone om den ena är ung. Det är bra om den nya informatören kan få gå med erfarna i början.

Var minst två vid varje klassrumspresentationDet är till fördel på fl era sätt om ni som informerar alltid är två. Det gör att informationen inte behöver bli inställd om någon är sjuk. En annan fördel är att det fi nns någon som kan ta vid om den ena tappar tråden eller om något oförut-sett händer.

Kontakt med lärare och rektorerVem du ska ta kontakt med på skolan kan variera. Det är rektorn som har huvudansvaret för skolan, men oftast är det lärarna som får bestämma över sin lektionstid. Var väl förbe-redd när du ringer så att du kan argumentera för ditt besök. De fl esta skolor är positiva till facklig information, speciellt för de praktiska programmen, men tyvärr är inte alla intres-serade av facklig skolinformation.

20

Utbilda informatörernaGlöm inte att utbilda de som vill bli nya skolinformatörer. Kanske ”gamla” informatörer som inte gått en kurs också skulle behöva en utbildning. Nya idéer är alltid bra.

Komma in på skolorI läroplanen för gymnasieskolan står bland annat:”Utvecklingen i yrkeslivet innebär bl.a. att det behövs gräns-överskridanden mellan olika yrkesområden och att krav ställs på medvetenhet om såväl egen som andras kompetens. Detta ställer i sin tur krav på skolans arbetsformer och ar-betsorganisation.

Undervisningen skall ge ett historiskt perspektiv, som bl.a. låter eleverna utveckla beredskapen inför framtiden, förstå-elsen för kunskapers relativitet och förmågan till dynamiskt tänkande.

Skolan kan inte själv förmedla alla de kunskaper som elev-erna kommer att behöva. Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Därvid skall skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som fi nns i det om-givande samhället och som eleverna har från bl.a. arbetsli-vet. Den värld eleven möter i skolan och det arbete eleven deltar i skall förbereda för livet efter skolan.”

Du kan också kolla i skolplanen. Den fi nns oftast på kommu-nens hemsida. Där kan det till exempel stå att skolan ska ha utbyte med organisationer och föreningar.

Lämpligt att gå igenomVad ni ska gå igenom på er skolinformation kan variera beroende på vilken årskurs, hur lång information ni ska ha och vilket program ni informerar. Ett tips är att se över vad ni vill få ut i klassen. Vilken information är viktig för dem att veta?

21

Är det en klass som går första året i gymnasiet kan det vara lämpligt att ta upp vad som är viktigt att tänka på inför sommarjobb och APU/praktik. Glöm inte att berätta att de alltid kan kontakta facket om de har frågor. Antingen kan de kontakta någon av IF Metalls avdelningar eller LO:s hjälp-telefon. Fråga eleverna om de vill bli medlemmar.

På informationen för de som går sista året bör ni förbereda eleverna inför arbetslivet och värdet av många medlemmar på arbetsplatsen.

Flera avdelningar har skolinformation i två dagar i någon årskurs. Informationen blir då som en kortare medlemsut-bildning.

Tänk på att lämna visst utrymme för frågor. En del klasser frågar massor under hela informationen, en del elever sitter tysta.

22

– Responsen från ungdomarna, när de tänker till och förstår vad facket är, det är en skön känsla, säger Peter Jörgensen skolinformatör IF Metall Mellersta Älvsborg.

23

Skolinformatörer har rätt till ledighet

Som skolinformatör går du under förtroendemannalagen (FML) och har rätt att vara skolinformatör under arbetstid. Det är ingen ledighet som arbetsgivaren betalar, utan det är beställaren av skolinformation som betalar förlorad arbets-förtjänst, dvs. avdelningen eller LO.

Arbetar du till exempel skift är det bra att veta att du har viss rätt till ledighet för nattvila och måltider. Hör med din avdelning vad som gäller om du arbetar skift.

Slutligen en checklista

Tid – hur lång tid tar er information, inklusive elever som ska komma på plats och tid för eventuella frågor.

Plats – var ska ni vara? Är det bra att vara på skolan? Om det är en längre information kanske ni ska hålla till på an-nat ställe. Går det att ta sig dit?

Antal elever ni ska träffaSka ni ha med material att dela ut? Funkar alla redovis-ningsmetoder oavsett elevantal? Kolla med skolan innan hur många elever det blir. Det är skillnad på att ha information för åtta elever jämfört med 80 stycken.

Utrustning i lokalenHur ser lokalen ut som ni ska vara i? Finns det overhead, dvd-spelare, video etc. Fönster i lokalen kan vara bra att ha om ni ska ha längre pass eller om det är många elever. Finns whiteboard + pennor?

Vilka som var därEn lista på närvarande elever och vilka som var informa-törer.

24

Anteckningar

________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________

Olof Palmes gata 11105 52 StockholmTelefon: 08-786 80 00www.ifmetall.se

Det fackliga arbetet måste bedrivas nära medlemmarna. Det ska vara lätt att få kontakt med och hjälp av sin fackliga representant. Varje medlem ska känna sig välkommen.