säkra din kommunikation : rakeldagen 2017 · från vardag till kris på sjukhuset sidorna 4–5...

SÄKRA DIN KOMMUNIKATIONRa

keld

agen

20

17

Varje år åker Sjöräddningssällskapet ut på över 9 000 uppdrag. Femton minuter efter att larmet gått ska sjöräddarna vara på plats i båten och sätta kurs mot alltifrån olycks- och sjukdomsfall på öar och vid kust, till bränder i terräng och i byggnader.

Samma metodik förenklar samverkan SIDORNA 10–11

Direktkontakt i farlig verksamhet SIDAN 8

Från vardag till kris på sjukhuset SIDORNA 4–5

Rustade för elbortfall SIDAN 3

71 200 grundabonnemang i Rakel. Myndigheter har 50 700, kommuner har 10 500, landsting har 8 000 och kommersiella och övriga aktörer har 2 000.

2SÄKRA DIN KOMMUNIKATIONRAKELDAGEN 2017

Formgivning: Advant Produktionsbyrå

Tryck: Danagård LiTHO

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)651 81 Karlstad Tel 0771-240 240 www.msb.se

Publ.nr: MSB1126 - oktober 2017

Om Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)MSB:s uppgift är att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. Vi bidrar till att samhället förebygger händelser och att vi är beredda när de inträffar. När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger vi stöd. Vi ska också se till att sam-hället lär sig av det inträffade.

MSB arbetar• genom kunskapsuppbyggnad,

stöd, utbildning, övning, reglering, tillsyn och eget operativt arbete

• i nära samverkan med kom-muner, landsting, myndigheter, företag och organisationer

• för att uppnå ökad trygghet och säkerhet på alla samhällsnivåer – från lokalt till globalt.

MSB ansvarar för RakelStaten äger Rakelsystemets infrastruktur. MSB ansvarar för utbyggnad, drift, förvaltning och utveckling av Rakel. Rakel är vårt nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. Det har byggts ut i hela Sverige för att stärka samhällets krishante-ringsförmåga och underlätta den dagliga kommunikationen hos organisationer som arbetar med allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar.

ATT SAMVERKA MED tal över radio är fortfarande ett överlägset sätt att kommunicera vid en incident när det är många inblandade och bråttom att rädda liv och egendom. Den positiva effekten av säker och snabb talkommunikation är självklar och ofta avgörande för insatsens utfall.

Rakel är nu ett moget system, det fungerar bra och det finns en struktur för samverkan. Antalet användare ökar fortfarande, och för varje ny användare ökar vi vår gemensamma förmåga att hantera samhällsstörningar.

DET GÅR BRA för Rakel nu men hur kan vi bli bättre? Passa på att se vad våra partner och leverantörer kan göra för er. Kanske får du någon idé från ett seminarium eller träffar någon som inspirerar dig att hitta nya sätt att utveckla er användning av Rakel.

I den här tidningen finns några exempel på organisationer som använder Rakel med framgång, ta det som en utmaning att bli lika bra.

HÅKAN BROODEnhetschef för marknadsföring och kommunikation på Rakel och ledningssystem, MSB

Hur bra kan det bli?

Rakel

Vill du beställa fler exemplar av den här tidningen? Beställ den på [email protected]

Gör Rakel till en del av ditt dagliga arbeteAlla som använder Rakel ska kunna hantera radiokommunikation på rätt sätt. Läs mer om detta i Kort om att kommunicera i Rakel.

Träna Rakel i vardagenI foldern Träna Rakel i vardagen hittar du förslag på hur man tränar Rakelkom-munikation regelbundet och blir en tryggare användare.

Läs foldrarna på msb.se/utbilda_rakel eller beställ dem via [email protected]

Lästips!

Träna Rakel i vardagenoch bli en säkrare användare

Om ni använder Rakel i vardagen

underlättar ni användningen under

kris. Här är förslag på hur man

tränar Rakelkommunikation

regelbundet och blir en tryggare

användare.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)651 81 Karlstad Tel 0771-240 240 www.msb.sePubl.nr: MSB1027 - september 2016

Kort om att kommunicera i Rakel

Rakel

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)651 81 Karlstad Tel 0771-240 240 www.msb.sePubl.nr: MSB1130 - september 2017

Till dig som har fått en Rakelmobil att använda vid samhällsstörningar

Du är en viktig del av samhällsskydd och beredskap

Du har fått en Rakelmobil (radioterminal) för att du har en roll vid hantering av samhällsstörningar.

För att hanteringen ska fungera måste alla som använder Rakel kunna kommunicera i radio på rätt sätt.

Därför är det viktigt att hitta sätt att göra Rakel till en naturlig del av ditt dagliga arbete.

Att prata i radio är enkeltFör dig som inte tidigare pratat i en radioterminal kan det kännas ovant och lite obehagligt. Vem hör vad jag säger? Hur pratar jag?

Kort och koncistEn fördel med Rakel är att du lär dig att uttrycka dig enkelt och direkt.

När du trycker på PTT-knappen så håller du den intryckt, säger det du ska, och släpper knappen. Du har 60 sekunder på dig att prata sen bryts det automatiskt.

”Tänk – tryck – tala”

Radio vs mobilDet finns många olika radioterminaler från olika leverantörer. Det finns kraftigare robusta modeller som används av yrkes-grupper som polis, räddningstjänst och ambulans och smidigare modeller som passar de som arbetar i kontorsmiljö.

Bra saker med radio:• Du har direktuppkoppling på mindre än en sekund när du

trycker in PTT-knappen. Med mobilen måste du vänta på att bli uppkopplad.

• Du kan prata i gruppsamtal med ett enkelt knapptryck med kollegor lokalt, regionalt, nationellt och för vissa även över gränsen i Norge.

• När många kommunicerar samtidigt, som vid en stor folksamling, blir inte Rakel överbelastat när det används på rätt sätt.

• Du kan ha en nödlarmsknapp som kan kopplas till din arbetsgrupp eller larmcentralen om du hamnar i knipa.

PPT-knapp

Vissa radioterminalerär fast monterade på väggar eller i fordon.

Handhållen radioterminal

SÄKRA DIN KOMMUNIKATIONRAKELDAGEN 2017 3

Ett elavbrott till följd av en storm eller kraftig blåst kan slå ut både mobilmaster och det fasta telefonnätet. I en sådan situation är Rakel det enda kommuni-kationssystemet som fung-erar idag, berättar Christer Andersson från Skellefteå Kraft som använder Rakel sedan tre år.

FÖR SKELLEFTEÅ KRAFT var det ett na-turligt steg att ansluta sig efter-som den äldre teknik de tidigare förlitat sig på vid driftsstörningar hade tagits ur bruk. Dessutom ville myndigheten Svenska kraftnät, för att säkra elförsörjningen runt om i Sverige, att alla de större regionsbolagen skulle ansluta sig. På Skellefteå Kraft används Rakel ofta.

– Eftersom vi är helt hänvisade till Rakel vid en störning är det viktigt att vi vänjer oss vid utrust-ningen. Därför använder vi den parallellt med annan utrustning även i vardagen, säger säkerhets-chef Christer Andersson.

YTTERLIGARE EN ANLEDNING till att Rakel används i det dagliga arbe-tet är att det är ett så snabbt sys-tem. Du behöver inte vänta på att telefonsignaler ska gå fram och att mottagen ska svara. I stället väljer du en talgrupp och pratar. Då nås alla mottagare i den valda talgruppen direkt.

Skellefteå Kraft har egna tal-grupper, men ingår även i natio - nella talgrupper med fler använ-dare. Vid till exempel en linje-byggnad ingår alla i arbetsgruppen

i samma talgrupp. Den som arbetar på driftcentralen behöver inte ha allas nummer och koll på vem som jobbar just den aktuella da-gen, i stället kan meddelande gå ut via Rakel och alla som är i tjänst i talgruppen nås direkt. De natio-nella talgrupperna använder man vid samverkan kring större drift-störningar.

Christer Andersson tycker att Rakel fungerar mycket bra och re-kommenderar andra elbolag att ansluta sig. Men ett råd är att man paral-lellt med ut-byggnaden av Rakelenheter-na ska satsa på att även bygga ut och anpassa driftcentralen.

– En effektiv kommunikations-central ska integrera Rakel med andra system och fungera lite som ett flygledartorn. Här ska det gå att överblicka och hantera all

verksamhet i det lokala elnätet, säger Christer Andersson.

SKELLEFTEÅ KRAFT ANVÄNDER sig inte bara av handenheterna och tal-grupperna i Rakel, utan även av så kallad telematik för säker data-överföring. Arbetet med att bygga ut Rakels telematikanvändning pågår för fullt på sju vattenkraft-stationer och målsättningen är att alla de större kraftstationerna ska vara utrustade med telematik inom ett par år.

När man driftsatte systemet drabbades man av en störning under testperioden och då fung-erade telematiken som den skulle. All nödvändig data överfördes till kommunikationscentralen och man kunde ha full koll på vatten-nivåer och annat utan att behöva skicka personal till kraftstationen vilket man behövt göra utan Rakel.

Text: Lena Malmsten-Bäverstam, Expertinfo Foto: Jenny Fahlgren

Fredrik Lundström är elmontör på Energiservice Skellefteå och använder Rakel i det dagliga arbetet.

Rakel integreras i driftcentralen för att få överblick

Christer Andersson


Kommunikationssystemet Rakel fyller en viktig funk-tion i det dagliga arbetet och är en hörnsten i Söder-tälje sjukhus katastrof- och krisberedskap. Flera funk-tioner på sjukhuset har i princip helt övergått till att kommunicera via Rakel.

AMBULANSERNA FÅR SINA larm från SOS Alarm genom Rakel och kom-municerar både med andra blå-ljusaktörer och med sjukhusets akutmottagning via Rakel.

Ordningsvakterna tycker att Ra-kel fungerar bättre än deras tra-ditionella kommunikationsradio och är nöjda med både täckning och ljudkvalitet. Dygnet runt, sju dagar i veckan patrulleras sjuk-huset av ordningsvakter som bär på varsin Rakelenhet. Med dem kan de enkelt komma i kontakt med till exempel räddningstjänsten. Även driftpersonal använder Ra-kel. Via Rakel kan de snabbt bli nådda om det inträffar en allvar-lig händelse av något slag: om till exempel ordningsvakterna upp-märksammar ett vattenläckage ska de kunna nå driftpersonalen utan dröjsmål. Och liksom ord-ningsvakterna kan driften behöva komma i snabb kontakt med rädd-ningstjänsten.

ALLA SOM ARBETAR med Rakel på Södertälje sjukhus får regelbun-det genomgå en Rakelutbildning anpassad efter just deras behov. Utbildningen är extra viktig för de så kallade sällananvändarna, det vill säga de som enbart använder Rakel vid vissa typer av händelser. Det är sjukhusets beredskapssam-ordnare Malin som samordnar ut-bildningarna.

– På akutmottagningen används Rakel dagligen, berättar Malin. Den ansvariga ledningssjuksköter-skan bär alltid en handenhet och larmsjuksköterskan bevakar den fasta enheten. Att svara på anrop har blivit en rutin och fungerar som det ska. Det är sällan någon behöver göra egna anrop och det är bland annat därför det är så viktigt att vi har våra Rakelutbild-ningar med jämna mellanrum. Sjukhuset har flera olika interna talgrupper, men är också anslutna till externa talgrupper. Vid varje fast Rakelenhet på sjukhuset finns en enkel manual som berättar hur man gör olika anrop och vilka kortnummer som går till olika tal-grupper. Man har också tagit fram fickmanualer som hör till de lösa handenheterna.

I SJUKHUSETS LEDNINGSCENTRAL finns både en fast Rakelenhet och en handenhet. Det är härifrån kata-strofledningsgruppen ska leda arbetet om det uppstår en medi-cinsk katastrof: det vill säga en så pass allvarlig händelse att be-lastningen blir så hög att normala kvalitetskrav inte längre kan upp-rätthållas. Gruppen träffas regel-

bundet och en gång per år övar de på olika katastrofteman. Både Malin och sjukhusets säkerhets-chef Melina sitter med i katastrof-ledningsgruppen.

MELINA ANSER ATT det finns många anledningar för ett sjukhus att använda Rakel. Men den viktigaste tycker hon är möjligheten att snabbt nå ut till många samtidigt, med samma information.

– Vid någon form av säkerhets-relaterad händelse, till exempel vid en brand eller annan stör-ning som påverkar den allmänna ordningen på sjukhuset, kan jag som säkerhetschef och ordnings-vakterna nå ut med ett larm och information till alla Rakelanvän-dare på sjukhuset samtidigt. Det ökar säkerheten och minskar ris-ken för tidsfördröjning och des-information. Rakel är ett säkert och krypterat system och går inte att avlyssna. Det gör att jag känner mig trygg när jag kommunicerar via Rakel, säger Melina.

MELINA SER FLERA nya användnings-områden för Rakel i framtiden. Redan idag är det till exempel tekniskt möjligt att styra ambu-lansportarna med Rakel. Söder-tälje kommun använder Rakel och sjukhuset ingår i kommunens krisberedskapsgrupp. Här ser Melina att en gemensam talgrupp skulle vara till nytta.

– Även en talgrupp med polisen vore bra. Här skulle polisen kunna

Från daglig drift och ordning till katastrofberedskap

Att svara på anrop har blivit

en rutin och fungerar som det ska.

En talgrupp med polisen vore bra

vid oroligheter på stan.

FAKTA

På Södertälje sjukhus har man använt sig av Rakel sedan 2010 efter ett beslut i Stockholms läns landsting. Idag används Rakel av många funktioner på sjukhuset, för både intern och extern samverkan.


anropa sjukhuset vid exempelvis oroligheter ute på stan när det kan tänkas att flera människor beger sig till sjukhuset samtidigt. Då skulle personalen bättre kunna använda de säkerhetsrutiner som finns för att bemöta dessa männ-iskor, säger Melina.

Internt tror både Malin och Melina att sjukhusets vaktmäs-teri, skulle ha nytta av Rakel. Både Malin och Melina tycker att Rakel fungerar utmärkt. När sys-

temet var nytt uppstod en del pro-blem, men det handlade främst om handhavandeproblem som ut-bildning och träning har löst. För de sjukhus som tvekar att börja med Rakel uppmanar Malin och Melina dem att genast sätta igång:

– Använd! Vi ser nyttan med Rakel!

Text: Lena Malmsten-Bäverstam, Expertinfo Foto: Thomas Henrikson

Ordningsvakterna Jonatan och Mattias använder Rakel i sitt dagliga arbete på sjukhuset. Eva, ledningssjuksköterska på akutmottagningen tar emot anrop från Tjänsteman i beredskap.

”Vid brandlarms- och reservkraftsprov har Rakel en mycket viktig funktion”, berättar Thomas, driftledare.

Malin och Melina tycker att Rakel fungerar utmärkt och uppmanar de sjukhus som tvekar att börja använda systemet genast.

Vid varje fast Rakelenhet på

sjukhuset finns en enkel manual som berättar hur man gör olika anrop och vilka kortnummer som går till olika talgrupper.


Hos MSB och hos många av Rakels användarorganisa-tioner pågår arbetet med att förbereda för framtidens teknik. Samtidigt utvecklas och förstärks Rakelsystemet.

– RAKELS ANVÄNDARE omfattas av den pågående digitaliseringen i samhäl-let precis som alla andra, konsta-terar Minna Nyman, verksamhets-chef för Rakel och ledningssystem på MSB. Det behövs verktyg för att jobba mer effektivt, vara mobila och ha kontoret på fickan samt lösa uppgifter direkt på plats.

Den tekniska utvecklingen er-bjuder nya arbetssätt. MSB anser att det finns behov av att komplet-tera Rakel med bredbandstjänster för att både kunna skicka och ta emot data, som till exempel bilder, filmer, kartor och använda data-bastjänster. Att som idag använda mobila bredbandstjänster från kommersiella operatörer är inte

tillräckligt säkert och tillförlitligt. – Vi lever i en tid som präglas

av ett förändrat säkerhetspolitiskt läge som gör det allt mer angeläget att kommunicera effektivt och sä-kert. Det visar inte minst händel-ser som de på Drottninggatan den 7 april och påverkans operationer, där myndigheter och mediaföre-tag utsätts för data intrång och sabotage.

– Vi behöver säkra och robusta kommunikationslösningar som möter behoven i hela hotskalan; från olyckor, via krishantering, till höjd beredskap och krig. I den totalförsvarsplanering som nu ge-nomförs är därför robust, säker och skyddad kommunikation en av grundförutsättningarna.

ARBETET MED ATT säkra framtida tal- och datakommunikation måste förberedas nu. MSB förordar en kommunikationslösning som steg-vis och på kort sikt ska komplette-ra Rakel. På längre sikt, när kom-munikationslösningen är på plats

och är lika bra eller bättre än Rakel kan tekniken bytas ut. Statlig kon-troll och rådighet är viktigt efter-som säker informationshantering är ett nationellt säkerhetsintresse.

Minna Nyman konstaterar att de nyhetsrubriker som vinklas mot att Rakel är på väg att läggas ned inte stämmer.

– Rakel är det absolut bästa kommunikationssystemet för ak-törer inom allmän ordning, säker-het och hälsa vi har idag – sett till täckning, tillgänglighet, robust-het. Det finns idag inget system som kan ersätta Rakel i dessa hän-seenden.

– Rakel kommer att vara det system som används för verksam-hetskritisk talkommunikation under lång tid framöver. Vi för-stärker och utvecklar Rakel under de kommande åren med satsning-ar på mer än en miljard kronor. Vi bygger ut täckning, reservkraft och transmission och uppgraderar Rakels mjukvara, för att ge några exempel.

Rakel förstärks och utvecklas för minst en miljard

Det skickas 11 miljoner SDS per dygn i Rakel.

VISSTE DU ATT!

BIOBRÄNSLESOL VINDVATTEN

Rakels basstationer använder el från förnyelsebara energikällor som...

Rakel och Nødnett är de första nationella TETRA-kommunikationssystem i världen som kopplats ihop.


Rakel är en vital del av totalförsvaretVi på MSB får många frågor om vad det innebär att Rakel ska användas i det ci-vila försvaret, en del av totalförsvaret. Rakel är idag ett av de främsta kom-munikationsverktygen för civil-militär samverkan. Försvaret använder Rakel för samverkan men även under stöd-insatser för samordning av berörda aktörer. Det är det gemensamma kom-munikationssystem som uppfyller kra-ven på robusthet och det finns riktlin-jer för hur samverkan skall ske mellan försvarsmakten och civila myndighe-ter och organisationer.

Idag har Rakel fler än 70.000 använ-dare i 550 organisationer. Det är allas ansvar, som har en roll i att förvalta eller använda Rakel, att se till att Rakel är ett stöd i det civila försvaret. Det gäller även alla leverantörer.

Följ de nationella riktlinjerna för samverkan. Läs de regler som finns för att hantera utrustning i anslutnings-villkoren. Träna och öva med alla i er organisation.

• Vid täckningsproblem, håll radion högt och förändra din position. Använd en monofon, då kan du prata och lyssna samtidigt som du håller radion högt upp med den andra handen.

• Lär dig din organisations talgruppsindexering (kortnummer), det förenklar talgruppsbyten.

• Lär dig hur DMO-läget fungerar. I DMO fungerar din radio utan att vara uppkopplad i nätet.

• Testa hur lång räckvidden är i olika miljöer.

• Använd radion i vardagen och skapa en radiokultur på din arbetsplats, ni är ett team. Uppmuntra och hjälp de som har svårt med tekniken.

• Tänk till innan du scannar talgrupper. Behöver jag lyssna eller belastar jag kapaciteten i onödan.

FAKTA

• Civilt försvar handlar om hela sam-hällets inneboende robusthet, mot-ståndskraft och förmåga att hantera allvarliga kriser upp till ett väpnat angrepp. Målet för det civila försvaret är att värna civilbefolkningen, säker-ställa de viktigaste samhällsfunktion-erna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

• Totalförsvar består av militärt försvar och civilt försvar. Vid höjd beredskap kan delar av eller hela totalförsvaret mobiliseras. Totalförsvar är den verk-samhet som behövs för att förbereda Sverige för krig.

Tips för bättre RakelanvändningAlla har ett ansvar.

Ny version av RakelguidenRakelguiden ger en överblick över vilka företag som levererar applikationer, konsulttjänster, utbildningar och utrustning för Rakelkommunikation.

Guiden hittar du på msb.se/rakel/rakelguiden

Tips!

TMO

DMOKällareGarage

Där du annars inte har täckning, exempelvis i ett garage eller i djupaste skogen kan du använda dig av fordonsterminalen och funktionen gateway.


Raffinaderier, flygplatser, stålverk och företag och or-ganisationer som hanterar kemiskt avfall har rätt att ansluta sig till och använda Rakel för sin samverkan och kommunikation med fram-för allt räddningstjänsten.

ASTRAZENECA LAGRAR OCH hanterar farliga kemikalier och är därför klassade som en Sevesoanlägg-ning. Det innebär att verksam-heten omfattas av den så kallade Sevesolagstiftningen där det ställs stora krav på säkerhet och bered-skap för att förebygga och begrän-sa följderna av allvarliga kemika-lieolyckor.

De som använder Rakel i sin dag-liga verksamhet på Astra Zeneca är personal som hanterar farliga kemi kalier, de som jobbar med brandskyddet och anläggningens väktare. Alla dessa grupper bär på varsin handenhet. På anläggningen

finns en bered-skapscentral som är be-mannad dyg-net runt. Här finns den fasta Rakel enheten.

– Eftersom en olycka hos oss skulle kun-na innebära en stor fara både lokalt för anläggningen och för omkring-boende allmänhet jobbar vi alltid aktivt med beredskap och säker-het. I det arbetet har vi stor hjälp av Rakel som är ett effektivt och stör-ningsfritt kommunikationssystem, säger AstraZenecas säkerhetschef Lennart K. Andersson.

DEN STORA FÖRDELEN med Rakel är direktkontakten med räddnings-tjänsten och andra blåljusaktörer, berättar Lennart K. Andersson. AstraZenecas Rakelenheter har alla talgrupper som möjliggör samverkan med aktuell rädd-ningstjänst. Tack vare det kan man nå ut med rätt information direkt. För att räddningstjänsten

ska veta vad som väntar dem och vilka resurser de behöver tillkalla är det till exempel viktigt att kunna förmedla exakt var en olycka in-träffat och vilka kemikalier som eventuellt är inblandade.

– Det kan säkert också vara skönt för dem att få veta redan från början att det ”bara” handlar om en vanlig brand i ett förråd eller liknande. Jag kan tänka mig att adrenalinnivån är ganska hög om man tror att det kan röra sig om en kemikaliebrand, säger Len-nart K. Andersson.

HITTILLS HAR ANLÄGGNINGEN varit för-skonad från någon större incident men AstraZeneca genomför regel-bundet beredskapsövningar både internt och tillsammans med räddningstjänsten. Under dessa övningar kommunicerar man en-bart via Rakel och de blir därför även övningar i att hantera Rakel-enheterna på rätt sätt.

Text: Lena Malmsten-Bäverstam, Expertinfo Foto: AstraZeneca

Direktkontakt med räddningstjänsten minskar oron vid incidenter

Lennart K. Andersson

AstraZenecas tillverkningsenhet i Södertälje har sedan ett antal år valt att ansluta sig till Rakel för att stärka sin krisberedskap. Anläggningen är en av världens största tablettfabriker med tillverkning av 10 miljarder tabletter per år.


Den 1 mars 2017 tog svensk-norsk gränssam-verkan ett stort kliv framåt. Då invigdes norsk-svenska ISI (Norway–Sweden Inter System Interface). Det är en kommunikationstjänst i Rakel och Nødnett som gör att svenska och norska samhällsviktiga aktörer kan kommunicera lättare och säkrare över gränsen.

ISI-TJÄNSTEN TESTADES I praktiken på skärtorsdagen 2017 under norr-männens traditionella firande i svenska Strömstad och norska Halden.

– Svenska och norska poliser pa-trullerar ju tillsammans på båda orterna den här dagen. I år kunde vi höra båda centralernas kommu-nikation direkt i våra egna termi-naler, och inte vara beroende av att en kollega berättade vad som sas. Det gav ett utmärkt sammanhang under insatsen, och underlättade arbetet mycket, säger Reine Lam-kiewicz, sambandsansvarig vid polismyndigheten region Väst.

REINE UPPLEVER ATT tekniken i stort sett är på plats, medan det åter-står finjusteringar när det gäller metodiken. En viktig fråga är vil-ket språk som ska användas vid gemensamma insatser. Fackspråk från olika länder och inom olika yrkesgrupper kan ställa till pro-blem, framför allt om man står i en stökig miljö som kräver upp-märksamhet och koncentration.

– I vårt fall är det ju många som förstår norska respektive svenska.

Vid minsta misstanke om att det kan uppstå missförstånd är det dock säkrast att gå över till enkel engelska. Det får inte finnas någon prestige som gör att någon inte vå-gar erkänna att man inte förstår. Det är något som vi får jobba med under utbildningarna, säger Reine.

LÄNGS DEN LÅNGA gränsen mellan Norge och Sverige har samhällsvik-tiga aktörer länge samarbetat på olika sätt vid olyckor, polisinsatser och naturkatastrofer. Anita Galin var projektledare för ISI-projektet på MSB och hon betonar att det i första hand handlar om säkerhet.

– Oavsett vilken sida gränsen så måste hjälpen fram fort. Den drabbade struntar i vilket land den kommer från, säger Anita.

Text: Anki Mattson, Språkkonsulterna Foto: Thomas Henrikson

Samverkan över gränsen gör att vi förstår varandra

Samverkan mellan svensk och norsk sjukvård, räddningstjänst och polis när Rakel och Nødnett sammankopplades i Meråker-Storlien 2016.

FAKTA

ISI är en europeisk standard för att koppla samman TETRA-nät, i det här fallet ett svenskt och ett norskt. Den tekniska utvecklingen har utgått från befintlig teknik som har anpas-sats efter användarnas konkreta behov och önskemål. Tekniken gör det möjligt för användarna i de båda näten att kommunicera med varandra var som helst i landet, inte bara nära gränsen.

De terminaler som ska användas vid gränsöverskridande samverkan programmeras med särskilda NOSE-talgrupper. De måste också ha en särskild programvara installerad (AIM).

Alla terminaler som ska använda NOSE-talgrupperna måste ha ett särskilt abonnemang. Varje organi-sation ansöker om abonnemang för sina terminaler.


I alla väder ska Sjörädd-ningssällskapet stå rusta-de att rycka ut. I takt med att antalet uppdrag som utförs i samverkan med andra aktörer blir fler ökar även behovet av effektiv kommunikation. Med Rakel kan Sjöräddnings-sällskapet snabbt och effektivt kommunicera, både inom organisationen och med räddningsaktörer på land.

VARJE ÅR ÅKER Sjöräddningssäll-skapet ut på över 9 000 uppdrag. Femton minuter efter att larmet gått ska sjöräddarna vara på plats i båten och sätta kurs mot allti-från olycks- och sjukdomsfall på öar och vid kust, till bränder i terräng och i byggnader. Varia-tionen på uppdragen är stor och Sjöräddningssällskapet utför även sjö ambulanstransporter, är rustade för miljöräddning och hjälper polisen vid sökandet efter för-svunna personer.

– För oss är det mycket viktigt att ha tillgång till Rakel. Utan Rakel hade vi inte kunnat stödja samhället på det vis vi gör, säger Klas Johansson som är räddnings-tjänstansvarig på Sjöräddnings-sällskapet.

VARJE SJÖRÄDDNINGSBÅT ÄR utrustad med Rakel och en Rakelterminal följer i många fall även med jour-havande skeppare. Med 19 egna samverkanstalgrupper som SOS Alarm, Kustbevakningen och Poli-sen administrerar kan sjöräddar-nas talgrupper snabbt gruppkom-bineras med till exempel RAPS för samverkan med räddningstjänst, ambulans, polis och SOS Alarm.

– Det är samma metodik över hela landet vilket gör att det blir ett väldigt enkelt sätt för oss att kom-municera, säger Klas Johansson.

NÄR SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPET ÅKER på ett larm kan besättningen redan under framkörningstiden hålla sig uppdaterad om situationen på till exempel en olycksplats, och på så vis vara mer förberedd vid an-komst.

– Tack vare Rakel har vi också möjlighet att positionera våra en-heter så att SOS Alarm, Polisens ledningscentraler och de kommu-nala räddningstjänster som har egna kommunikationscentraler ser oss i sina kartor. Så har det inte varit tidigare, och det har innebu-rit en stor effektivitet, säger Klas Johansson.

IDAG FINNS DET cirka 2 000 sjöräd-dare i Sverige, knutna till 70 sjö-räddningsstationer från Ystad i sö-der till Piteå i norr. Även om Klas Johansson anser att Rakel är mer logiskt och enklare att använda än tidigare kommunikationssystem ligger det en utmaning i att utbil-da alla i Rakel, eftersom behoven varierar med uppdragen.

– De stationer som har uppdrag där man samverkar med land-resurser, har svävare eller flera en-heter på stationen, är mer flitiga användare av Rakel än de stationer

som i princip aldrig samverkar med landresurser, säger han.

KLAS JOHANSSON BERÄTTAR att Sjö-räddningssällskapet tidigt tog fram två typer av utbildningar. Först utbildades ett antal sjöräd-dare med rätt kompetens att kunna installera och driftsätta Rakelterminaler på befintliga sjöräddningsbåtar. Sedan tog Sjö-räddningssällskapets leverantör av Rakelutrustning fram en in-struktörsutbildning där de utbil-dade nästan en sjöräddare per sta-tion i användandet av Rakel.

– Detta har sedan förändrats genom åren då vi uppdaterat programvaran med funktioner som passar oss bättre, säger Klas Johansson.

EN SJÖRÄDDARE HAR också tagit fram en enkel Rakelhandbok som be-skriver terminaler och handhavan-de inom Sjöräddningssällskapet.

– Vi har använt MSB:s riktlinjer som bas och har lagt mycket kraft och tanke för att göra handboken så enkel som möjligt, säger Klas Johansson.

Handboken har fått positiv re-spons och har varit ett välkommet redskap bland sjöräddarna runt om i landet.

Text: Marie Persson Foto: Per-Åke Blomgren

Enkelt att kommunicera med fler aktörer

För oss är det mycket viktigt att

ha tillgång till Rakel. Utan Rakel hade vi inte kunnat stödja samhället på det vis vi gör.

Tack vare Rakel har vi också

möjlighet att positionera våra enheter.


Sjöräddningsstationen på Dalarö övar tillsammans med Sjöfartsverkets räddningshelikopter.

FAKTA

Sjöräddningssällskapet startades av eldsjälar år 1907. Alla räddnings-båtar har frivillig besättning som är beredd att ställa upp dygnet runt, året om. Sjöräddningssällskapet står för 70 procent av sjöräddning-en i Sverige. Hela verksamheten bygger på gåvor, medlemskap och ideella insatser. KÄLLA: SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPET

Har du frågor om Rakel?

Kurt Andersson

Berith Elgbro

Kirsi Ahonen

Urban Rönnqvist Carin Malmberg

Birgitta Åberg

Lars Berzell

Lina Bassus

Rakels kundansvariga svarar på frågor om abonnemang, tjänster och villkor. Varje kundansvarig ansvarar för ett visst län eller bransch. Ring MSB:s växel 0771-240 240 för att prata med din kundansvariga.

Rakel kundstöd tar emot felanmälningar, beställningar, aktiverar och avaktiverar Rakelmobiler och besvarar frågor. Telefon: 020-250 250 E-post: [email protected]

Vid fakturafrågor pratar du med säljkoordinator Lina Bassus. Telefon: 020-250 250 E-post: [email protected]

För mer information besök msb.se/rakel

SGSISwedish Government Secure Intranet

• SGSI ger svenska myndigheter tillgång till EU:s skyddade nät TESTA.

• SGSI är en säker och krypterad förbindelse.

• SGSI fungerar oberoende av internet.

WISWebbaserat informationssystem

• WIS 3.0 och Nationella riktlinjer lanseras i slutet på 2017.

• Rakeldriftinformation kommer att finnas tillgänglig i nya WIS appen som lanseras i slutet på 2017.

• Nyheter om WIS kan du följa på msb.se/wis-nyheter.

Lär dig mer om MSB:s säkra kommunikationstjänster

VMAViktigt Meddelande till Allmänheten

• VMA är ett varningssystem som används vid bland annat olyckor och allvarliga händelser.

• VMA innefattar information i radio och TV samt i vissa fall utomhusvarnings-systemet ”Hesa Fredrik”.

• För styrning och övervakning av utom-husvarningssystemet används Rakel. Staten, genom MSB, äger systemet men kommuner ansvarar för drift och underhåll.

säkra din kommunikation : rakeldagen 2017 · från vardag till kris på sjukhuset sidorna 4–5...

Documents