slutrapport: förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom ... · 6 regeringsuppdrag utifrån...

Slutrapport:

Förstärkt barn- och föräldraperspektiv

inom missbruks- och beroendevården

i Jönköpings län

Ett utvecklingsprojekt via Sveriges kommuner och landsting

Kunskap till praktik 2012-2014

FoU-ledare Inger Axelsson, FoUrum, Regionförbundet Jönköpings län

Illustration: SKL

2 Slutrapport: Förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruks- och beroendevården i Jönköpings län

Förord I mars 2012 tillträdde undertecknad tjänsten som FoU-ledare för utvecklingsarbetet med

”Att stärka barn och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården” i

Jönköpings län. Projektet har varit en nationell satsning överenskommen mellan regeringen

och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut

(numera Folkhälso-myndigheten) har samtidigt på uppdrag av regeringen ålagts att utveckla

insatser för barn som anhöriga. Socialstyrelsens huvuduppdrag är att genomföra

lagstiftningen inom hälso- och sjukvården; att beakta barns behov av information, råd och

stöd, 2g § HSL, det vill säga barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller psykisk

funktionsnedsättning. Det sker i samverkan med Statens folkhälsoinstitut och SKL. Den

samlade satsningen utgår från mål 2 och 3 i ANDT-strategin som regeringen beslutade om

den 22 december 2010 och som riksdagen antog den 30 mars 2011.

Processledarna för Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i hela landet har medverkat till

genomförandet av en nationell kartläggning av föräldrar i missbruk- och beroendevården

och deras barn. Därefter har en fördjupningsutbildning i hur man tillvaratar och stärker barn-

och föräldraperspektivet introducerats och erbjudits personal som möter föräldrar med

missbruksproblematik. Under utvecklingsarbetets gång framkom ganska omgående att man

också behövde stimulera till ökat samarbete mellan dem som arbetar inom socialtjänstens

vuxenenheter och personal inom barn och unga. Flertalet talade om det man beskriver som

”stuprörsorganisationer” och att flera utövare inom såväl myndighet som vårdgivare kan

vara inblandade i en familj och/eller att en familj är aktuell på flera enheter inom

socialtjänsten, utan att handläggare inom olika sektioner känner till varandra. Att se över och

revidera rutiner, riktlinjer och policys för verksamheterna blev en viktig uppgift för varje

enhet under projektets fortskridande.

Under utbildningstillfällena har funnits möjlighet att diskutera och reflektera tillsammans

med samarbetspartners från andra enheter och vårdgivare, något som har uppskattats

mycket. Kanske har den viktigaste förändringen och insikterna skapats där? I ökad förståelse

för varandras tjänsteutövnings uppdrag, möjligheter och begränsningar och i ökad insikt om

hur viktigt det är med samarbete och samverkan 1. Den förändringsprocessen är något

svårare att mäta men framkommer i de synpunkter och reflektioner deltagare under

fördjupningsutbildningar lämnat. Emellertid går det att fastställa hur många deltagare som

medverkat under projektets gång samt går att undersöka vilka konkreta rutinförbättringar

verksamheter gjort. Ändå hoppas undertecknad också kunna redovisa en del av all den

inspiration och det engagemang alla deltagare bistått med under utbildningstillfällena. Det

har varit ett mycket givande och engagerande projekt undertecknad har haft förmånen att

vara FoU-ledare för.

1 Barnen i fokus, exempel på förutsättningar för ett framgångsrikt stöd till barn och unga, Sveriges kommuner

och landsting, 2012


Innehåll Sammanfattning ....................................................................................................................... 4

Introduktion.............................................................................................................................. 5

Bakgrund till projektet ......................................................................................................... 5

Projektets syfte och metod ................................................................................................... 5

Genomförande av projektet...................................................................................................... 7

Kartläggning ........................................................................................................................ 7

Resultat .................................................................................................................................. 11

Sammanställning av synpunkter efter fördjupningsutbildningar 2013 - 2014.................. 11

Vad man vill förbättra på hemmaplan ............................................................................... 14

Lägesbeskrivning från verksamhetsansvariga inom kommunen ....................................... 15

Lägesbeskrivning av utvecklingsledare inom Vetlanda kommun ..................................... 17

Slutsatser ................................................................................................................................ 18

Diskussion .............................................................................................................................. 20

Referenser och källor ............................................................................................................. 22

Bilaga ..................................................................................................................................... 24

Ekonomisk redovisning ..................................................................................................... 24


Sammanfattning

Regeringen kom 25 augusti 2011 överens med Sveriges kommuner och landsting, SKL, om

ett utvecklingsarbete inom missbruks- och beroendevården i syfte att öka kännedomen om

de barn som växer upp i familjer med missbruk och att förstärka barn- och

föräldraperspektivet 2. Utvecklingsarbetet planerades att pågå under tre år, 2012-2014, och

för att genomföra utvecklingsarbetet utfördes under 2012 en nationell kartläggning för att få

kunskap om förälder som får vård för sitt missbruk och beroende och deras barn 3 . En

fördjupningsutbildning i ”Att stärka barn och föräldraperspektivet inom missbruk- och

beroendevården” togs fram med hjälp av en expertgrupp inom ramen för Kunskap till

praktik (KtP) som var ett pågående utvecklingsarbete sedan 2008 inom SKL 4. Från och med

22 dec 2014 överförs viss information från KtP till SKL, se skl.se -> Social omsorg, stöd ->

Missbruk och beroende5. Det innebär att en del av de hänvisningar som finns i denna rapport

finns att söka på nämnda sida istället.

Tidigt i utvecklingsarbetet stod det klart att man behövde stimulera samverkan mellan dem

som jobbar inom missbruk respektive dem som jobbar inom barn och familj i familjer med

missbruk. I Jönköpings län har kommunernas utvecklingsplattform FoUrum via FoU-ledare

för föräldrastöd samt barn och unga förmedlat stöd och stimulansmedel från SKL till

Vetlanda kommun för att utveckla en samverkansmodell.

FoU-ledare för föräldrastöd i Jönköpings län har sammanställt resultat av deltagares

reflektioner och förbättringsområden efter genomförda utbildningar. I samarbete med FoU-

ledare inom missbruks- samt barn och unga-området på FoUrum har diskussion förts samt

reflektioner och prioriteringsområden utpekats tillsammans med chefsnätverken för

områdena. Vetlanda kommuns pågående utvecklingsarbete av en samverkansmodell har

presenterats för chefsnätverken av Vetlanda kommuns utvecklingsledare samt andra

samarbetspartners och även under nationell konferens.

Resultatet visar att personal som deltagit under fördjupningsutbildningen ”Förstärkt barn-

och föräldraperspektiv” i Jönköpings län är överens om att för att tillvarata barn- och

föräldraperspektivet på den egna arbetsplatsen är det allra viktigast att förbättra samarbetet

inom socialtjänsten, såväl inom myndighetsutövningen som mellan IFO, Individ och

familjeomsorgen, och kommunens öppenvård samt samarbetet med andra vårdutövare,

skolan, Mödravårdscentralen, MVC, och Barnavårdscentralen, BVC. Man lyfter också och

betonar att för att det samarbetet ska lyckas och utvecklingsarbetet fortsätta på arbetsplatsen

behöver chefer och ledningsgrupper vara delaktiga och driva samarbetet samt även

ansvariga politiker involveras. Chefsnätverk inom kommunens missbruksvård samt

chefsnätverk för barn och unga har också enats om en framtida samverkansfokus.

2 SKL; Utveckling av ett förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruks- och beroendevården (2011),

Genomförandeplan för ett regionalt utvecklingsarbete 2011 – 2014. 3 http://kunskaptillpraktik.skl.se/nyhetsarkiv/nyheter-2013/nationell-kartlaggning

4 http://kunskaptillpraktik.skl.se/var_verksamhet_kunskap_till_praktik_2

5 http://skl.se/socialomsorgstod/missbrukochberoende.1165.html

http://kunskaptillpraktik.skl.se/nyhetsarkiv/nyheter-2013/nationell-kartlaggning


Introduktion

Bakgrund till projektet

Socialstyrelsen fick 2011 i uppdrag av regeringen att i samråd med Statens folkhälsoinstitut

och Sveriges kommuner och landsting, SKL, integrera och stimulera ett nationellt

utvecklingsarbete för att ge barn som växer upp i familjer med svårigheter adekvat stöd 6.

Med svårigheter anges barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom, psykisk

funktionsnedsättning, allvarlig somatisk sjukdom, att förälder oväntat avlider eller familjer

där det förekommer våld. I uppdraget konstateras att flera av ovan nämnda svårigheter inte

sällan sammanfaller. Personer med missbruk/beroendeproblematik till alkohol och/eller

narkotika har oftare än andra även psykiska sjukdomar och personlighetsstörningar. Det

omvända är inte heller ovanligt, dvs. personer som någon gång har haft en psykiatrisk

diagnos har oftare än andra haft missbruksproblem. Missbruk hos föräldrarna är en påtaglig

riskfaktor för barnmisshandel. I konflikt med barnet under påverkan av alkohol eller droger

utgör det en betydande risk av 60 % 7 samt ökar också risken för att barn ska bevittna våld

8.

Gällande de barn som växer upp i familjer med missbruk kom regeringen 25 augusti 2011

överens med SKL om att utvidga stödet till att förstärka barn- och föräldraperspektivet i

missbruks- och beroendevården inom ramen för Kunskap till praktik. Utvecklingsarbetet

planerades att pågå under tre år, 2012 – 2014. Målgruppen var i första hand personal inom

missbruk och beroendevården, vårdgivare verksamma inom hälso- och sjukvård,

socialtjänst, frivilligorganisationer och andra berörda organisationer som i sitt arbete möter

föräldrar med missbruk/beroende.

Målet för satsningen är att barn i utsatta familjer ska erbjudas ändamålsenligt stöd och att

deras föräldrar ska få stöd i föräldraskapet. Hösten 2011 träffades en överenskommelse med

regionala FoU-verksamheter och i början av år 2012 tillsätts processledare i länen för att

leda utvecklingsarbetet i respektive län. FoU-ledare för Jönköpings län tillsattes för en 50 %

tjänst under tre år och uppdraget påbörjades 1 mars 2012.

Projektets syfte och metod

Kartläggning

Projektet inleddes med en nationell kartläggning av föräldrar inom missbruk- och

beroendevården och deras barn. Kartläggningen syftade till att på länsnivå få kunskap om

hur många föräldrar som fanns inom missbruk/beroendevården samt hur många barn de har,

6 Regeringsuppdrag utifrån ANDT-strategin 2011 – 2014, 30/9 2011.

7 Barn som anhöriga, Konsekvenser och behov när föräldrar har allvarliga svårigheter eller avlider,

socialstyrelsen 2013 8 Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården; 2007 Janson S. Långberg

B & Svensson B.

Våld mot barn 2006/2007: Allmänna barnhuset, Karlstads universitet; 2007, SOU 2009:68 S

Socialstyrelsen. Föräldraskap och missbruk, Att ta upp frågor om föräldraskap i missbruk och

beroendevården; 2012.


deras ålder och kön. Berörda föräldrar fick frågor om hur de upplevde föräldraskapet samt

stöd till barnen.

Fördjupningsutbildning

År 2013, initierades och implementerades fördjupningsutbildningen ”Att stärka barn- och

föräldraperspektivet inom missbruk- och beroendevården”. Fördjupningsutbildningen

syftade till rutinförbättringar för att beakta barnperspektivet samt barns lagliga rättigheter.

Målgruppen för satsningen var länets personal inom missbruk- och beroendevård och målet

var att införa aktuell evidensbaserad kunskap i länets samtliga socialtjänster samt

Landstingets motsvarande verksamhet 9.

Samverkansmodell

Under 2013 - 2014 erbjöd SKL stimulansmedel för att stödja kommuner att utveckla modell

för samverkan mellan dem som jobbar inom missbruk respektive barn och familj, i familjer

med missbruk 10. Jönköpings län deltar genom att stödja Vetlanda kommun i arbetet med att

utveckla samverkansmodell. Tid för presentation av Vetlandas utvecklingsarbete med

samarbetsmodell för länets chefer inom missbruk samt barn och unga bestämdes till hösten

2014 och hölls på Kungsporten i Huskvarna den 21 oktober. Medverkade under dagen

gjorde också projektchefer från SKL, område missbruk och barn och unga. Dagen inleddes

med en föreställning av och med Anette Lindbäck, ”Är du riktigt nykter?” 11. Under

eftermiddagen arbetade chefsnätverken med olika frågeställningar samt att välja olika

prioriteringsområden. Ett av dem var att fortsätta ha gemensamt samverkansfokus.

9 http://www.kunskapsguiden.se/missbruk/teman/kunskap/Sidor/default.aspx

10 http://kunskaptillpraktik.skl.se/utvecklingsomraden/samverkan

11http://kunskaptillpraktik.skl.se/nyhetsarkiv/nyheter-2013/ar-du-nykter

http://www.kunskapsguiden.se/missbruk/teman/kunskap/Sidor/default.aspx

http://kunskaptillpraktik.skl.se/utvecklingsomraden/samverkan


Genomförande av projektet

Kartläggning

För att genomföra kartläggningen av föräldrar i vård för sitt missbruk/beroende inleddes

projektet genom att kartlägga aktuella vårdenheter i länet. För att räknas som

missbruk/beroendevård skulle enheterna uppfylla kriterier såsom tydligt fokuserad

behandling av missbruk/beroende, vården bedrivas inom en terapeutisk kontext, med en

terapeutisk intention samt av personal med terapeutisk kompetens. Under våren 2012 tog

FoU-ledare för föräldrastöd kontakt med varje vårdenhet samt verksamhetschefer blev

inbjudna till information om projektet, kartläggningen, kartläggningens syfte, mål och hur

den skulle genomföras. Till hjälp för genomförandet utsåg ansvarig chef en till två av

personalen, vilka kallades resurspersoner. Resurspersonerna bjöds in till information om

deras roll under kartläggningen och hur den skulle genomföras. De fick också

informationsmaterial till verksamheten.

Kartläggningen genomfördes under sista veckan i september 2012. Berörda föräldrar

besvarade en enkät om sitt föräldraskap. De blev också tillfrågade om de blivit erbjudna

föräldrastödjande insatser. Ansvarig för kartläggningen var Mikaela Starke, docent vid

Göteborgs universitet och sammanställningen av kartläggningen redovisades i maj 2013 och

finns tillgänglig på SKL:s hemsida, Kunskap till praktik 12.

I Jönköpings län presenterades resultatet av den nationella och resultatet för Jönköpings län

av kartläggningen13

under en inspirationsdag i maj 2013. Inbjudna var verksamma inom

missbruk- och beroendevården samt barn och unga samt andra som möter föräldrar med

missbruk och deras barn. Cirka 130 personer deltog under dagen som även innehöll

presentation av Vetlanda kommuns påbörjade utvecklingsarbete avseende

samverkansmodell. Maskrosbarn14

deltog med egna berättelser om hur det är att växa upp i

familjer med svårigheter. Från Landstinget deltog projektledare för Barn som anhöriga och

utbildare för att Föra barnen på tal.

Kort sammandrag av resultat av kartläggningen

Under berörd vecka när kartläggningen genomfördes i september år 2012 fanns det

nationellt 2 397 föräldrar med barn under 18 år som var i vård för missbruk. Tillsammans

hade de 3 749 minderåriga barn. 56 % av föräldrarna uppgav att de vill prata om sitt

föräldraskap och att bara 24 % av barnen som lever i familjer där en person är i vård för

missbruk får eget stöd. I Jönköpings län befann sig 102 föräldrar i vård för sitt missbruk

under berörd vecka. Tillsammans hade de 197 minderåriga barn. De berörda föräldrarna i

12

http://kunskaptillpraktik.skl.se/nyhetsarkiv/nationell-kartlaggning 13

http://www.regionjonkoping.se/BinaryLoader.axd?OwnerID=169d3a4a-2e6d-4649-b339-

5d28280b7f5f&OwnerType=0&PropertyName=EmbeddedFile_8f80f9fd-eca4-4f5f-8720-

b7cef1ad868a&FileName=J%c3%b6nk%c3%b6ping+l%c3%a4n+kartl%c3%a4ggningen.pdf&Attachment=Tr

ue

14

http://www.maskrosbarn.org/

http://kunskaptillpraktik.skl.se/nyhetsarkiv/nationell-kartlaggning

http://www.regionjonkoping.se/BinaryLoader.axd?OwnerID=169d3a4a-2e6d-4649-b339-5d28280b7f5f&OwnerType=0&PropertyName=EmbeddedFile_8f80f9fd-eca4-4f5f-8720-b7cef1ad868a&FileName=J%c3%b6nk%c3%b6ping+l%c3%a4n+kartl%c3%a4ggningen.pdf&Attachment=True





Jönköpings län uppgav att 33 % av barnen fick stöd av personal från någon verksamhet. 64

% uppgav att de själva hade stöd i sitt föräldraskap av eget barn under 18 år. 53 % sa att de

ville prata med någon om barnets behov och lika många uppgav att de också ville få

information och kunskap om barnets behov. Så många som 67 % vill tala om det egna

föräldraskapet. Över hälften, 59 %, uppger att de talat om sitt föräldraskap flera gånger med

behandlare från den aktuella verksamheten och 32 % uttrycker att de talat om föräldraskapet

någon gång eller några enstaka gånger.

Fördjupad analys av kartläggningen

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, genomför på uppdrag av SKL

fördjupade analyser som baseras på de drygt 3 749 minderåriga barnen till de 2 397

föräldrarna som var i vård för missbruk sista veckan i september 2012. Analysen visar bland

annat att 29 % av barnen hade minst ett problem; flickor 27 % och pojkar 31 %. Problemen

ökade tydligt med åldern upp till 11 år. Barnen med mest problem var äldst i syskonskaran,

sannolikt unga omsorgsgivare. Även placerade barn och barn till föräldrar med narkotika

och blandmissbruk utmärktes av att ha fler egna problem än andra barn i undersökningen.

En liten grupp barn (4,7 %) hade 40 % av alla redovisade problem 15

. CAN har även gjort en

fördjupad analys av föräldrarnas erfarenheter och upplevelse av föräldraskapet 16

. I den

analysen konstateras att majoriteten av föräldrarna får olika former av stöd i sitt föräldraskap

av exempelvis vårdgivare inom socialtjänsten, barn-/vuxenpsykiatrin och skola. Flertalet (76

%) uppger också att de får stöd i föräldraskapet av den behandlande enheten man befann sig

i när enkäten besvarades. Författarna fann ett tydligt samband mellan stödet till föräldrarna

och hur föräldrarna upplevde att vardagen fungerar. Detta samvarierade i sin tur med hur

relationen förälder-barn fungerade och hur barnen mår. Författarna anser att det behövs mer

studier för att kunna peka på orsakssamband till barnens situation men menar samtidigt att

sambanden man fann visar att barnens och föräldrarnas situation hänger intimt samman och

därför talar för att missbruks- och beroendevården ska tillägna sig ett familjeperspektiv.

Fördjupningsutbildning

Från och med januari 2013 erbjöds alla verksamheter som deltagit i kartläggningen från

länets missbruksvård, deltagande i fördjupningsutbildningen ”Förstärkt barn- och

föräldraperspektiv”. Under 2013 – 2014 har sex fördjupningsutbildningar erbjudits och

genomförts i Jönköpings län med sammanlagt nästan 100 deltagare. Främst har deltagare

varit kommunanställda och ett mindre antal har varit landstingsanställda, personal från HVB

(Hem för vård och boende) och skola. Utbildningarna har erbjudits från såväl FoUrums

lokaler i Jönköping som lokalt i kommunerna. Under utbildningstillfällena har det vid olika

tillfällen deltagit representanter från olika verksamheter exempelvis behandlare från

barngrupper som möter barn som växer upp i familjer med svårigheter,

kriminalvårdsinspektör i Jönköping som berättat om hur de tillvaratar barnperspektivet och

en mamma med egen erfarenhet av missbruk. Modern tillsammans med sina barn har

15

Föräldrar i missbruks- och beroendevård och deras barn. Rapport 143, CAN − Håkan Leifman, Jonas

Raninen och Mia Sundelin. 16

Föräldrar i missbruks-och beroendevården – en kartläggning av hur deras föräldraskap fungerar. Rapport

147, CAN – Håkan Leifman, Jonas Raninen.


sedermera blivit inspelade på kortare film av Nka - Nationellt kompetenscentrum anhöriga,

Barn som anhöriga, se barn och unga berättar ”Bästa priset, en nykter mamma”,

http://www.anhoriga.se/nkaplay/barn-som-anhorig/barn-och-unga-berattar/.

Fördjupningsutbildningarna löper under flera dagar och är verksamhetsanknutna såtillvida

att deltagare informerar sig om de rutiner och policys som finns på arbetsplatsen samt

funderar över och formulerar rutinförbättringar. Varje deltagare fyller i sina synpunkter och

reflektioner efter utbildningen. Man noterar förbättringsområden och formulerar mål på

längre sikt. Efter varje genomfört utbildningstillfälle sammanställs materialet och delges

deltagare under utbildningen och berörd chef/er. I denna slutrapport redovisas

sammanställning av alla genomförda utbildningsomgångar (se bilaga 1). För att få svar på de

förbättringsmål som genomförts och/eller är under pågående arbete har FoU-ledare för

föräldrastöd bett ansvariga chefer skriftligt svara på frågor om utvecklingsarbetet på

hemmaplan. Svaren är även delgivna SKL och finns sammanfattade i Förstärkt barn- och

föräldraperspektiv i missbruk- och beroendevården17, delrapport 2014-09-30 (Åsa Furen-

Thulin, sektionschef Vård och socialtjänst och Gunborg Brännström, projektchef Kunskap

till praktik, Vård och omsorg). Verksamhetschefernas svar redovisas i resultatdelen.

Vetlanda kommun har genomfört två fördjupningsutbildningar, en under hösten 2013 samt

en under våren 2014 med stort antal deltagande, cirka ett 80-tal personer. Utvecklingsledare

i Vetlanda kommun har ansvarat för utbildningsdagarna samt redovisat resultat. Vetlanda

kommuns resultat redovisas i resultatdelen. I andra kommuner har materialet från ”Förstärkt

barn- och föräldraperspektiv” använts på olika sätt. En del av de mindre kommunerna har

exempelvis använt sig av filmerna med föreläsningar som diskussionsunderlag under träffar

med kollegor. Sedan april 2014 finns filmerna tillgängliga via Kunskapsguiden 18.

Vidare utvecklingsarbete

Resurspersonerna samlades till en uppföljningsträff hösten 2013. Under träffen medverkade

utbildare i ”Föra barnen på tal”, tillika samordnare för barnombuden, länssjukhuset Ryhov.

Även barnombud från Sävsjö kommun berättade om sin barnombudsroll inom kommunens

verksamhet. I övrigt lyftes pågående utvecklingsarbete med rutinförbättringar och att beakta

barns rättigheter. Utvecklingsledare från Vetlanda kommun medverkade och berättade om

arbetet med att utveckla samverkansmodell inom Vetlanda socialtjänst.

I december 2013 arrangerades en nationell konferens i Stockholm i samarbete mellan SKL,

Nka, Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut. FoU-ledare för föräldrastöd i Jönköpings

län, utvecklingsledare i Vetlanda kommun, medverkade under ett seminarium tillsammans

med projektchef för det nationella utvecklingsarbetet KtP/föräldrastöd 19

. Under seminariet

berättades om projektarbetet på nationell nivå, länsnivå och i kommunen. I samarbete med

Statens folkhälsoinstitut, Länsstyrelsen, Landstinget och Regionförbundet FoUrum i

17

Förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruks- och beroendevården

Delrapport 2014- 09- 30 , Åsa Furen-Thulin och Gunborg Brännström 18

http://www.kunskapsguiden.se/missbruk/teman/kunskap/Sidor/KTP-filmer.aspx 19

http://kunskaptillpraktik.skl.se/utvecklingsomraden/foraldrastod/om-satsningen

http://www.anhoriga.se/nkaplay/barn-som-anhorig/barn-och-unga-berattar/

http://www.kunskapsguiden.se/missbruk/teman/kunskap/Sidor/KTP-filmer.aspx



Jönköpings län, hölls samma månad en konferensdag om föräldrastöd då också Förstärkt

föräldrastöds-projektet presenterades. Konferensen var i ett led i Regeringens nationella

strategi för ett utvecklat föräldrastöd, ”En vinst för alla” (2009), vars mål är att föräldrastöd

ska erbjudas alla föräldrar under barnets hela uppväxt20

. FoU-ledare för föräldrastöd i

Jönköpings län och nationell projektchef, medverkade även under konferensen ”Barnet och

ruset” 2013, Sandefjord, Norge, och redogjorde för det pågående utvecklingsarbetet i

Sverige, resultatet av kartläggningen samt arbetet med att implementera satsningen på

länsnivå.

Under hösten 2013 bildades i Jönköping en referensgrupp, BRON, i syfte att undersöka vad

man inom Jönköpings län skulle kunna göra för att stödja barn vars föräldrar är

frihetsberövade eller aktuella inom Frivården. Med i referensguppen finns representanter

från Jönköpings kommun, Gislaveds kommun, Rädda barnen, psykiatrin, häktet,

fritidsförvaltningen, skolsköterska, häktespräst, Barndialogen, Frivården samt FoUrum via

FoU-ledare för föräldrastöd. Gruppen avses finnas fram till det finns en ideellt styrd

verksamhet inledningsvis i Jönköpings kommun. Därefter räknar man med att en

referensgupp av professionella finns som stöd för en verksamhet under uppbyggnad.

20

http://www.regeringen.se/sb/d/10057/a/118980


Resultat

Resultatet redovisas under tre rubriceringar; en rubricering avser resultat efter

fördjupningsutbildningarna, sammanställning av synpunkter. Den andra rubriceringen avser

lägesbeskrivning från kommunernas verksamhetschefer och tredje Vetlanda kommuns

utvecklingsarbete och lägesbeskrivning som besvarats av utvecklingsledare i Vetlanda

kommun.

Sammanställning av synpunkter efter fördjupningsutbildningar

2013 - 2014

I vilken utsträckning gav dig filmade föreläsningar ökade kunskaper?

Deltagande under fördjupningsutbildningen anser att filmerna tar upp relevanta ämnen och

föreläsare med dignitet. Man uppfattar dock inte kunskaperna som nya, utan känner igen det

mesta från sin grundutbildning men uppger att man uppskattar sammansättningen av

filmerna och de uppslag de ger för vidare diskussion. Diskussionerna i grupperna anses vara

det som ger mest, att de var intressanta och gav nya infallsvinklar. Inte minst för att stärka

barn- och föräldraperspektivet på arbetsplatsen och att det styrker insikten om hur viktigt det

är att man jobbar för att stärka relationen mellan föräldrar och barn.

Vad tyckte du om diskussionsfrågorna kopplade till föreläsningarna?

De deltagande uppskattade framförallt att diskutera med andra professioner, både inom IFO

samt med andra vårdutövare. Man uppskattade också att frågorna var ställda så att varje

deltagare fick fundera över den egna verksamheten. Detta gjorde att man fick diskutera och

reflektera hur olika professioner arbetar, vilka roller man har, hinder och möjligheter. De

utmynnade i andra diskussioner vilket var bra för att få förståelse för varandras uppdrag.

Någon uttryckte att: ”man behöver ta med sig diskussionen tillbaka till arbetsplatsen och

diskutera dessa frågor mer på hemmaplan” Kritiken bestod i att många frågor återkom

vilket gjorde att man lätt fastnade i likartade frågeställningar och att man hade behövt

cirkulera i grupperna oftare. Man ger också uttryck för att man saknar andra

yrkesverksamma inom exempelvis skolan, mödrahälsovården samt barnhälsovården. Flera

önskar också att det skulle varit fler chefer som medverkat under utbildningsdagarna.

Vilken är den viktigaste kunskapen för dig i din yrkesutövning

fördjupningsutbildningen förmedlat?

De ord som förekommer oftast i svaren är orden ”samarbete” och ”samverkan” och

”kunskapen om varandras yrkesroller”. Man betonar igen att utbildningen har ökat

förståelsen för ”andra professioners perspektiv och vilka förutsättningar/svårigheter de har”.

Något man också lyfter är att man måste börja ”våga fråga”. Man konstaterar att många

föräldrar som är i vård eller söker hjälp på annat sätt vill ha frågan om föräldraskapet och

barnen men att man inom professionen tidigare förbisett eller inte vågat ställa frågan. Man är

också självkritisk och svarar att samarbetet mellan olika enheter, särskilt vuxenenheter och

barn och unga-enheter inte fungerar särskilt bra. För att åtgärda det nämner man ökad

kommunikation och förståelse samt att se över rutiner. ”Att vuxensidan behöver jobba in

barn- och föräldraperspektivet aktivt och utveckla rutiner för samarbete/samverkan med


barnhandläggare”. ”Det behövs större samarbete mellan arbetsgrupper inom socialtjänsten

och att man vågar lyfta frågan om missbruk och psykisk ohälsa mer i utredningar och

behandlingsarbete samt vikten av barnperspektivet”. Man anser också att föräldrarna

behöver mer stöd, både för sin egen skull och för barnens skull, när de är i vård och under

utredningstiden, inte minst papporna. Flera påpekar att det är viktigt att ”inte glömma bort

papporna”, inte minst för barnens skull, samt att ”utbildningen har satt fingret på brister på

samarbete mellan sektionerna”.

Hur tycker du att diskussionerna i grupp varit?

Diskussionerna i grupp är det som deltagare framhåller som den främsta behållningen i

fördjupningsutbildningen. Man har tyckt det varit lärorikt och intressant att möta blandade

professioner och från andra kommuner. Att mötas i samtal mellan myndighetsutövare och

vårdutövare, myndighetsutövare från olika sektioner och kommuner, vårdutövare från olika

vårdenheter, detta betonar man är det som är det bestående värdet av

fördjupningsutbildningen.

Man önskar också att alla åsikter sammanfattas av FoU-ledare för föräldrastöd och delges

till berörda chefer och alla som deltagit under kursen för att sprida och öka kunskapen samt

att berörda chefer får information om de behov man lyft under kursen. Det man saknat under

en del kurser är deltagare från barn- och unga-sektioner. Man hade velat ställa frågor direkt

till utredande handläggare och diskutera exempel på hur man kan ta upp frågor om

föräldraskap i stödjande syfte samt har funderingar över vad som händer efter att en anmälan

om oro för ett barn är gjord? Under fördjupningsutbildningen ingår filmade föreläsningar

om hur man kan ställa frågor till föräldrar om föräldraskapet och om barnen. Det finns också

filmade föreläsningar om BBIC (Barns behov i centrum) samt processen från det en anmälan

om oro inkommer och de olika alternativ det kan leda till. Kursdeltagare lyfter att man vill

diskutera fiktiva fall och/eller specifika frågeställningar med handläggare från barn och unga

för att ytterligare öka förståelsen för deras bedömningar, skyldigheter, lagstiftning m.m. De

utbildningstillfällen där det funnits representanter från både vuxensidan och barn och unga-

sidan uppskattar man och uttrycker att det ökat förståelsen för var och ens arbetssituation.

Där har man istället påtalat behovet av att andra samarbetspartners skulle medverkat såsom

chefer, skolpersonal, barnomsorgspersonal, MVC och BVC.

Hur tycker du att era funderingar och synpunkter tagits tillvara i diskussion med hela

gruppen?

Även efter denna fråga framhåller deltagare igen hur viktigt och lärorikt det varit att få

diskutera med varandra, först i mindre grupper och sen genom att dela diskussionerna med

varandra. ”Ibland känns frågorna för stora för att ha i en liten grupp” . Man uttrycker att

det är en bra utbildning där man fått träffa andra och höra hur deras verksamhet fungerar.

Man anser även att utbildningen skulle vara bra på hemmaplan tillsammans med kollegor

från den egna arbetsplatsen. De arbetsplatsförlagda utbildningstillfällena har varit

uppskattade tack vare att man kan diskutera det gemensamma utvecklingsarbetet direkt med

varandra, såsom gemensamma rutiner, samarbete och IT-stöd. Då har man å´ andra sidan

saknat en del andra samarbetspartners som inte rymmer inom den egna arbetsplatsen. FoU-


ledare för föräldrastöd i Jönköpings län kan konstatera att frågor om samarbete och

samverkan snabbt vidgas till att inbegripa fler förvaltningar, hälso- och sjukvård och flera

yrkeskategorier.

Anser du att uppgiften att se över och påbörja implementering av rutiner avseende

att tillvarata barn- och föräldraperspektivet på din arbetsplats är relevant?

Nedanstående bild talar för sig själv. En klar majoritet av deltagarna under

fördjupningsutbildningen har ansett att behovet av att tillvarata barn- och

föräldraperspektivet på arbetsplatsen har varit högst relevant.

Diagram 1. Anser man att se över och påbörja implementering av barn- och föräldrastöd på

arbetsplatsen är relevant?

Övriga synpunkter

I Jönköpings län har FoU-ledare för föräldrastöd delat upp fördjupningsutbildningen i två

tillfällen och genom det har det skapats en tidsperiod mellan studietillfällena där varje

deltagare tagit med frågeställningar till den egna arbetsplatsen om rutiner, praxis mm man

arbetar efter. Detta har deltagande tyckt varit nyttigt. ”Bra att man under tiden för

utbildningen ”tvingas” att börja arbeta kring barn- och föräldraperspektivet i sin

verksamhet.”

Under sista utbildningstillfället har man suttit ner och satt upp mål och planerat tillsammans

med kollegor, om man varit flera deltagande från samma arbetsplats, eller tillsammans med

andra samarbetspartners. Detta har också uppskattats. ”Intressanta diskussioner, bra med en

så blandad grupp gällande erfarenheter/rutiner. Viktigt och bra att ha fått tid till att lyfta

detta och diskutera/tänka mycket.” Några har önskat ännu mer tid för att tillsammans

fundera över fortsättningen: ”Det kunde varit lite mer tid för att planera hur man ska gå

vidare på hemmaplan.”

0102030405060

1 = ej relevant, 6 = mycket relevant

1 = ej relevant,6 = mycketrelevant


Kritiken som framkommer är antingen att kursen är upplagd på för många dagar

(inledningsvis fyra heldagar, efter önskemål senare tre heldagar) och att det är svårt att vara

borta från arbetsplatsen under så många tillfällen. Samtidigt önskar sig många mer tid för

diskussion och mer tid för planering, vilket gör att det varit svårt att hitta en bra jämvikt

mellan två motsägande önskemål.

Vad man vill förbättra på hemmaplan

Flerparten av de deltagande under fördjupningsutbildningen har gjort ett grannlaga

undersökningsarbete när det gäller att öka sin kännedom om den egna arbetsplatsens behov,

möjligheter och begränsningar. Man kan i huvudsak dela upp deltagarnas förbättringsförslag

i tre huvudområden. Det första området handlar om rutiner och om vad de innehåller eller

inte innehåller. Det andra området handlar om samverkan och samarbete och vad som

saknas eller kan förbättras. Det tredje området handlar om vad man skulle önska att utveckla

och/eller förbättra i framtiden för de familjer som söker hjälp/vård alternativt blir aktuella

via orosanmälningar. De tre områdena redovisas var för sig.

Rutiner

Avseende rutiner framkommer förbättringsförslag av rutiner samt att de behöver göras mer

lättillgängliga eller uppdateras. Andra uttrycker att rutinerna behöver synkroniseras med

andra sektioners rutiner samt göras kända för annan personal än just den egna avdelningen.

En del beskriver rutinhanteringen när rapporter inkommer från exempelvis polis och anser

att ansvarsfördelningen behöver tydliggöras. Flera talar om att kvalitéts-system behöver ses

över för att se till att de stämmer bättre överens med varandra. Man påvisar också behovet

av att förbättra rutiner för uppföljning, då personalomsättningen tidvis är ganska stor vilket

försvårar rutin för regelmässig uppföljning. Överlag finns det dock nedskrivna rutiner och

handlingsplaner. Det man påtalar saknas i dem är ibland föräldraperspektivet, ibland

barnperspektivet. Några tycker också att det behövs tydligare rutiner inom barn och unga när

anmälan om oro gällande missbruk hos föräldern ska anmälas till vuxensektionen. Det

motsatta, att vuxensektionen har rutiner för att göra orosanmälan gällande barnen finns

enligt deltagarna.

När det gäller rutiner kommer också frågan om formulär och check-listor upp. En del

verksamheter har det i sina verksamheter, exempelvis familjeformulär, som ska ligga i och

följa akten. Man har också rutiner för att se till att familjeformuläret ligger med i akten redan

från början. En del socialkontor har system för att kartlägga antal barn man har kännedom

om på vuxen- och familjeenheten. Andra säger sig behöver skapa sådana system. I samband

med detta nämner man också rutinförbättringar för att man alltid ska ställa frågan om

föräldraskapet, antal barn, när de är födda osv. Något en del verksamheter också nämner är

att man behöver se över besöksrum och uppdatera information till besökare och allmänhet

om vad verksamheten erbjuder.

Samarbete och samverkan

Mycket samtal och diskussion förs kring hur man kan förbättra samarbetet mellan sektioner,

mellan myndighet och vårdutövare inom sektionen, mellan landsting och kommun. Alla är


överens om att det så kallade stuprörsorganiserandet, att fler och fler tjänster och uppdrag

kräver specialkompetens samt att man mer och mer delar upp ansvar och organiserar

avdelningar för olika områden, försvårar samarbetet. En del kommuner har redan eller

planerar att bilda mottagningsgrupper, med handläggare från både missbruk samt barn och

unga, för att ta emot familjer med flera behov. Men man nämner också att

myndighetsutövare och öppenvård behöver tillfällen att sitta ner tillsammans och samtala

samt komma överens om hur man kan samverka. Man ger också förslag på hur man skulle

kunna initiera sådana möten via gemensamma utbildningar, studiebesök, bjuda in någon som

berättar om någon verksamhet som berör båda parter eller gemensamma samarbetspartners,

att man någon gång har gemensamma personalmöten, att man diskuterar fiktiva fall. Man

anser det också viktigt att chefer på olika enheter har ett gott samarbete.

Utvecklingsområden

Flera nämner att gemensam utbildning är något man vill gå vidare med för att åstadkomma

förbättring. ”Att stärka barn och föräldraperspektivet inom missbruk och beroendevården”

nämns i sammanhanget men också att ”Att föra barnen på tal”. En del verksamheter har

barnombud på arbetsplatsen andra talar om att någon/några borde ha uppdraget. Flera talar

också om behovet att utveckla barngrupper samt starta eller utveckla föräldragrupper. Man

säger sig behöva se över hur stödet ser ut idag och vilka som ger barnen eller föräldrarna

stöd. Flera uttrycker också behovet att utvärdera efter att man erbjudit gruppverksamhet eller

annat stöd. Men flertalet menar också att detta är en fråga för chefer och ledningsgrupper

och nämndsansvariga politiker. Det är stora skillnader i storlek på kommuner och vad man

rimligtvis kan erbjuda. Det är dock ingen skillnad i engagemang och idéer om

utvecklingsmöjligheter hos de deltagande under fördjupningsutbildningen. Viljan är stor

avseende att på sikt genomföra förbättringar för att erbjuda råd, stöd och ibland fler

alternativ för de familjer som blir aktuella inom missbruk- och beroendevården samt deras

barn.

Lägesbeskrivning från verksamhetsansvariga inom kommunen

I Jönköpings kommun har man barnombud i varje verksamhet med regelbundna träffar där

områdeschef, sektionschef samt representant från barn och unga ingår. Barnombuden

förmedlar nyheter ut i verksamheten genom att de har en stående punkt på arbetsplatsträffar.

Man har utvecklat något man kallar reflektionskort för att underlätta samtalen gällande

barnen. Man frågar efter anhöriga och barn i samband med utredningar och under

behandling samt tar hänsyn till barnperspektivet. Barnperspektivet finns med i målarbetet

och lyfts under arbetsplatsträffar och metoddagar. Man använder ett familjeformulär som

följer ärendet och därmed finns i alla verksamheter. Man för även statistik.

I de medelstora kommunerna har en del genomfört eller haft flera av sin personal på

utbildning i ”Förstärkt barn- och föräldraperspektiv”. Det har initierat ett större samarbete

mellan dem som jobbar med vuxna samt dem som jobbar med barn och ungdom. Man avser

även att erbjuda eller förbättra stödet såväl till föräldrar som till barn, både individuellt och

med gruppverksamhet. I Eksjö kommun har man tydliggjort samverkan runt föräldrar och

barn inom verksamheten så att information når målgruppen på ett bättre sätt. Man ser även


behov av att tydliggöra rutiner för samarbete mellan dem som jobbar med barn respektive

vuxna i öppenvård med ett tydligare familjefokus, för att inte missa de barn och ungdomar

man redan möter. Sävsjö kommun har barnombud och man har jobbat fram förslag på

rutiner och förbättringsområden för att öka samarbetet. I Värnamo kommun har man inom

IFO bildat en arbetsgrupp som bjöd in en första grupp med deltagare från varje enhet som

gick fördjupningsutbildningen. Deltagare i fördjupningsutbildningen har i sin tur tagit fram

förslag för att tydliggöra rutiner samt för att öka samarbete och fortsätta arbeta med

samverkan.

I de mindre kommunerna beskriver man en integrerad verksamhet där handläggare inom

myndighet samt personal inom öppenvård träffas regelbundet. I Anebys öppenvård arbetar

all personal med både barn, familjer och enskilda vuxna som har ett missbruk. Man har alltid

ett barnperspektiv i alla ärenden där det finns barn i familjen. I Mullsjö uttrycker man att

även om barnperspektivet alltid funnits anser man att man mer målmedvetet kallar in

berörda handläggare i bland annat familjeärenden för förhandsbedömning, än vad man

gjorde tidigare. I Gnosjö kommun genomförde man fördjupningsutbildningen i samarbete

med kuratorer från skolorna. Man utsåg också ansvariga som i dialog med ansvarig chef ska

fortsätta se över och definiera rutinförbättringar samt fortsätta samarbetet mellan

verksamheterna. I de kommuner det finns flera verksamheter pågår ett arbete med att ta fram

gemensamma rutiner. Oftast berör det de verksamheter som erbjuder öppenvård till vuxna

med missbruk samt öppenvård för barn och ungdomar med missbruk.

Föräldrastöd och stöd till barnen

Jönköpings kommun erbjuder såväl föräldrastöd, anhörigstöd och stöd till barn i egen

verksamhet för ändamålet. Föräldrar och barn får stöd genom barngruppsverksamheten

Musslan. I Jönköping finns även frälsningsarméns barngruppsverksamhet Vårsol som riktar

sin verksamhet till hela länet. I Värnamo kommun har man familjebehandlare inom Barn-

och familjesektionen som är en insats (via beslut) för att stärka och utveckla föräldrarollen.

Man erbjuder också föräldrastödsprogrammet KOMET. Man har utbildade behandlare i FFT

– Funktionell familjeterapi, som är familjeterapeutisk metod när ett barn eller en ungdom

uppvisar relationsförsvårande beteenden för att hjälpa ungdomar/barn i riskzon och deras

föräldrar. I Värnamo finns också Hela människans barngruppsverksamhet ”Hjärta för barn”

vilket är en barn- och tonårsverksamhet för barn med krångel i familjen.

Eksjö kommun erbjuder föräldrastödsutbildning KOMET samt individuellt föräldrastöd via

insatsbeslut. Man har gått ut med information till verksamheter och professioner som möter

barn och familjer om att starta barngrupp. Helst ville man startat barngrupp under hösten

2014 men inser att man måste arbeta lite längre tid för att nå ut med information. I Eksjö

finns ett samarbete med en frivilligorganisation som erbjuder barngruppsverksamhet,

Livbojen. Gislaveds kommun har önskemål och planerar att få igång egen gruppverksamhet

för barn till hösten 2015. Man samarbetar med Medverkan familjefrid i GGVV (Gislaved,

Gnosjö, Vaggeryd, Värnamo) som bedriver barngrupper. Man har även viss kontakt med

Hela Människan i Gislaved som bedriver barngrupper. Flera kommuner svarar att man

erbjuder individuellt stöd antingen via behandlare inom öppenvården eller via insatsbeslut


som barn och familj erbjuder. Mindre kommuner köper in tjänsten via närliggande större

kommun.

Lägesbeskrivning av utvecklingsledare inom Vetlanda kommun

Utvecklingsledare i Vetlanda kommun rapporterar i juli 2014 att Vetlanda kommun har

satsat på ett långsiktigt arbete för att genom intern och extern samverkan, bedriva ett

effektivt arbete för att upptäcka och stötta barn till personer med riskbruk, missbruk och

beroende. Som grund för detta arbete har man valt att genomföra SKL:s

fördjupningsutbildning ”Förstärkt barn- och föräldraperspektiv” och involverat chefer och

personal inom socialförvaltningen samverkanspartners. Genom denna satsning har man

påbörjat vissa förändringar vilket man märker i diskussioner genom att personalen har en

bättre samsyn och förståelse för varandras arbete och att man har blivit bättre på att utnyttja

varandras olika kompetenser. Samverkan mellan de som jobbar med barn- och familj och de

som jobbar med de vuxna har ökat. Personalen, både inom familjesektionen och

vuxensektionen, har blivit mer uppmärksam på missbruk och dess konsekvenser för barnen

och på föräldraskapet.

Parallellt med utbildningarna har en arbetsgrupp träffats för att tydliggöra ansvaret och

användandet av drogtester inom socialförvaltningen. Utgångspunkt har varit ”Att stärka

barn- och föräldraperspektivet” och att föräldrarna är viktiga för barnen oavsett om de bor

tillsammans eller inte. Man har frågat sig: hur kan vi tänka nytt – ny samverkansmodell? I

dessa diskussioner har nedanstående frågor lyfts och diskuterats:

1. Hur skulle vi tillsammans kunna bli bättre på att säkerställa en bra och trygg

uppväxtmiljö för barn där vi fått in en anmälan eller har en pågående utredning

där det finns en misstanke om eller ett känt missbruk. Vad kan vi göra mer eller

istället för ”krav” på drogtester?

2. Hur skulle vi tillsammans kunna bli bättre på att säkerställa ett bra och tryggt

umgänge för barnen där det finns en misstanke om eller ett känt missbruk.

3. Vem ska erbjuda stöd till föräldrarna i sitt föräldraskap utifrån den kunskap vi

har om hur ett riskbruk, missbruk, beroende/psykisk ohälsa påverkar barnen.

4. Hur ska vi tillvarata varandras resurser och kompetens på bästa sätt?

Vem ska erbjuda stöd till barnen utifrån den situation de lever i? Hur minskar/tar

vi bort deras skuld/oro/ansvar?

5. Hur får vi Landstinget mer delaktiga?

Utifrån dessa diskussioner har ett förslag till matris tagits fram där man bemödat sig att

definiera ansvar och utförande. Materialet är ett arbetsmaterial som vävts in i arbetet med att

ta fram en samverkansmodell och presenterades under chefsnätverksdagen på Kungsporten

oktober 2014. Vetlanda socialförvaltningen använder uppföljningssystemet LOKE inom

familjesektionen och vuxensektionen där man kan följa barnen, familjen och den vuxnes

förändring. Alternativa stödinsatser har ännu inte utökats men kommer troligtvis att

övervägas i samband med att arbetet med samverkansmodellen intensifieras under hösten.


Slutsatser

Under kartläggningsveckan i september 2012 av Föräldrar inom missbruk- och

beroendevården och deras barn, befann sig i Jönköpings län 102 föräldrar i vård för sitt

missbruk och hade tillsammans 197 minderåriga barn. I den fördjupade studien genomförd

av CAN, del 2, rapport 143, framkommer att 25 % av barnen i Jönköpings län har särskilt

stöd samt att 17 % av föräldrarna önskade stöd till barnen. Över hälften, 53 % av

föräldrarna, uppgav att de själva önskade tala med någon om barnens behov samt få

information och kunskap om barnens behov. Två av tre, 67 %, uppgav att de ville tala om

det egna föräldraskapet och 59 % sa att de också gjorde det flera gånger med någon

behandlare inom den aktuella verksamheten där de mottog vård för sitt missbruk/beroende.

Oroväckande är att så många som 64 % av föräldrarna uppgav sig ha stöd i sitt föräldraskap

av eget barn under 18 år. I CAN:s fördjupade studier, del 2, rapport 143, framkommer att

äldsta barnet i syskonskaran har störst problem vilket man tror beror på att de är unga

omsorgsgivare. Även placerade barn och barn till föräldrar med blandmissbruk har mer

problem än andra barn i studien. I den fördjupande studien framkommer att föräldrar i

kartläggningen från 2012 i Jönköpings län uppgav att ca 25 % av barnen får stödinsatser och

att ca 17 % av föräldrarna uppgivit att de önskar mer stöd till barnen. I relation till vad

föräldrar uttrycker att de önskar till sina barn är stödinsatserna tämligen väl tillgodosedda. I

förhållande till vad vi vet om konsekvenser för barn som växer upp i familjer i svårigheter

och/eller är placerade på grund av egna bekymmer eller att deras föräldrar befinner sig i

svårigheter, är möjligen stödet förhållandevis litet. Hos personal och chefer inom

kommunernas verksamheter i Jönköpings län där man möter familjer med svårigheter finns

en uttalad viljeinriktning att öka stödet genom att variera utbudet till barn och föräldrar mera

och även genom att upplysa om att stödinsatser finns att tillgå. Man tänker sig också att

genom ökat samarbete och samverkan ska inte föräldrar och deras barn kunna falla igenom

samhällets omsorg utan att ha blivit uppmärksammade och tillfrågade om önskemål om

hjälp.

Personal som deltagit under fördjupningsutbildningen ”Förstärkt barn- och

föräldraperspektiv” i Jönköpings län är överens om att se över och påbörja implementering

av rutiner för att tillvarata barn- och föräldraperspektivet på den egna arbetsplatsen är högst

relevant. Det man anser är allra viktigast för att åstadkomma denna kvalitetsutveckling är att

förbättra samarbetet inom socialtjänsten, såväl inom myndighetsutövningen som mellan IFO

och kommunens öppenvård samt samarbetet med andra vårdutövare, skolan, MVC och

BVC. Man lyfter också och betonar att för att fortsätta utvecklingsarbetet behöver chefer

och ledningsgrupper samarbeta och vara delaktiga och aktivt driva samverkansfrågor och

även ansvariga politiker involveras.

Vetlanda kommun har under 2013 – 2014 arbetat på att ta fram en samverkansmodell i syfte

att ta vara på barn- och föräldraperspektivet för att säkerställa en bra och trygg uppväxtmiljö

för barn där det finns en oro om eller ett känt missbruk. Arbetet med att ta fram en

samverkansmodell, processen och resultat av det pågående utvecklingsarbetet, har under


resans gång beskrivets och diskuterats med länets vårdenheter och chefsnätverk. Chefer

inom kommunens missbruksvård samt chefer för barn och unga i Jönköpings län har också

enats om ett fortsatt framtida samverkansfokus.


Diskussion

Målet med satsningen av det nationella utvecklingsarbetet att stärka barn- och

föräldraperspektivet inom missbruk- och beroendevården är att barn i utsatta familjer ska

erbjudas ändamålsenligt stöd och att deras föräldrar ska få stöd i föräldraskapet. För att

genomföra det har regeringen träffat en överenskommelse med SKL om att stödja länen

genom att tillsätta processledare i alla län under tre års tid. Utvecklingsarbetet har innehållet

en kartläggning av föräldrar i vård för sitt missbruk och beroende och deras barn, en

fördjupningsutbildning för att införa aktuell evidensbaserad kunskap i aktuella verksamheter

samt att stödja kommuner att påbörja arbetet med att ta fram en modell för samverkan inom

socialtjänsten mellan dem som arbetar med missbruk respektive barn och unga i familjer

med missbruk. FoU-ledare för föräldrastöd i Jönköpings län har utöver stöd från SKL och

FoUrum haft delaktighet i arbetet av resurspersoner och berört chefsnätverk.

Vad har inneburit svårigheter och vad har inneburit möjligheter under utvecklingsarbetet?

Vad kunde har gjorts annorlunda eller vad borde ha gjorts som inte har gjorts? FoU-ledare

för föräldrastöd i Jönköpings län har haft samarbete med projektansvarig för Barn som

anhöriga i Jönköpings län samt samordnare för barnombud i länet. Vi har träffats för att

diskutera gemensamma nämnare där våra respektive utvecklingsområden möts, vi har bjudit

in varandra till olika träffar, nätverk, sammanträden för att presentera respektive projekt. Då

Landstinget i Jönköpings län tidigare har genomfört ett projekt som kallades ”Alla barn är

allas barn” framställdas relativt tidigt i utvecklingsarbetet att Landstinget inte skulle utbilda

utbildare i Förstärkt barn- och föräldraperspektiv. I och med uppdraget att genomföra

lagstiftningen inom hälso- och sjukvården; att beakta barns behov av information, råd och

stöd, 2g § HSL, använde Landstinget redan familjeformulär, hade rutiner för orosanmälan

vid misstanke om att ett barn far illa samt finns i Jönköpings kommun ett etablerat

samarbete mellan landsting och kommun. Barnombud i länet träffas under gemensamma

träffar samt får kompetensutveckling. För dem inom Landstinget som velat gå

fördjupningsutbildningen har det funnit möjlighet att anmäla sitt intresse på gemensam sida

mellan regionförbundet och Landstinget där utbildningsdatum funnits publicerade. Några

har anmält sig och gått fördjupningsutbildningen, företrädesvis de som i sitt uppdrag har

varit barnombud för arbetsplatsen.

FoU-ledare för föräldrastöd fick tidigt i utvecklingsarbetet kontakt med en mamma med

egna erfarenheter av missbruk samt att hennes barn fått hjälp via barngrupp. Hon har deltagit

under fördjupningsutbildningen med sin berättelse och reflektioner samt filmen som finns

inspelad med hennes barns berättelse har visats och spridits. Det har varit en stor tillgång.

Då just denna mamma har ett heltidsarbete att sköta hade nog inte det varit aktuellt att hon

själv skulle deltagit aktivt genom att själv gå fördjupningsutbildningen men kanske skulle

brukarrådet inbjudits för att gå fördjupningsutbildningen? Det de kunde bistått med i

diskussionerna kunde ha givit personal annan insikt om hur det är att vara förälder och söka

hjälp. En förklaring till detta är att vid tiden då fördjupningsutbildningen introducerades

hade brukarrådet i Jönköping ingen aktiv medlem där föräldraskapet låg nära i tid.


Brukarrådet i Jönköpings län har utvecklats och byggts upp under samma tid som

utvecklingsarbetet med Förstärkt barn- och föräldraperspektiv pågått.

FoU-ledare för föräldrastöd i Jönköpings län ser att den fortsatta möjligheten framkommer i

personalens egna samtal, reflektioner, diskussioner, frågeställningar och viljan att se både

det som är bra och det som behöver förbättras. Det är mycket klokt, uttalat omsorgstagande

och vilja att mötas, förändra och förbättra samarbeten som har mötts och blötts under

utbildningstillfällena. Utveckling och förändringsarbete tar tid, en tid som flera av

personalen säger att de ofta saknar, särskilt i utsatta arbeten med många akuta ärenden,

personalomsättningar, andra utbildningar, kompetensutveckling och omorganisationer. Men

man ser behovet och man önskar vidga ett individperspektiv till ett familjeperspektiv och där

kan upphovet till ett familjeperspektiv finnas.

Fortsatt utveckling

Att samarbete är viktigt och att det behövs samverkansfokus är såväl personal som chefer

inom berörda verksamheter eniga om men det är också ett arbete man behöver organisera,

strukturera och förverkliga lokalt på varje arbetsplats. En samverkansmodell finns under

utveckling i Vetlanda kommun vilket också är ett stöd för övriga kommuner.

I kommunerna finns också möjligheter att fortsätta att arrangera fördjupningsutbildningen

”Förstärkt barn- och föräldraperspektiv” via de deltagare som tidigare gått utbildningen.

Både Nässjö kommun och Jönköpings kommun har långt framskridna planer på hur de på

bästa sätt ska genomföra utbildningen med samarbetspartners och försäkra sig om att

nyanställda får del av den. I Nässjö kommun finns utbildare och i Jönköpings kommun talar

man om att starta en utbildargrupp.

För att ytterligare bistå kommunerna i länet via FoUrum betecknas ett behov av att erbjuda

fortsatt stöd för att stärka barnperspektivet och hur man samtalar med barn som lever i

familjer med svårigheter. Stiftelsen Allmänna Barnhuset har tagit fram en modell för att

samtala med barn, BRA-modellen21

. BRA- modellen har barnets rättigheter som

utgångspunkt och bygger på barnets delaktighet. Det är ett direkt stöd till barn och indirekt

stöd till föräldrar och ska ses som ett komplement till den information och det stöd föräldrar

ger sina barn. Särskilt betonas de rättigheter barnet har till information, råd och stöd, fritid,

lek och vila samt att uttrycka sina åsikter och bli lyssnad på. För att kunna erbjuda länets

personal som möter barn i familjer med svårigheter i BRA-modellen behövs det utbildas

utbildare i BRA-modellen som därefter kontinuerligt erbjuder utbildning. FoU-ledare för

föräldrastöd och FoU-ledare inom missbruk samt barn och unga ser också ett fortsatt behov

av att stödja utvecklingen av ett familjeperspektiv inom socialtjänsten samt behov av

uppföljning och forskning av resultat för berörda familjer.

21

http://www.allmannabarnhuset.se/projekt/pagaende-projekt/bra-barns-ratt-som-anhoriga/


Referenser och källor

Barnen i fokus, exempel på förutsättningar för ett framgångsrikt stöd till barn och unga,

Sveriges kommuner och landsting, 2012.

Barn som anhöriga. Konsekvenser och behov när föräldrar har allvarliga svårigheter eller

avlider, Socialstyrelsen, 2013.

Leifman, H., Raninen, J. & Sundelin, M. Föräldrar i missbruks- och beroendevård och

deras barn. Rapport 143, CAN.

Leifman, H. & Raninen, J. Föräldrar i missbruks-och beroendevården – en kartläggning av

hur deras föräldraskap fungerar. Rapport 147, CAN.

Furén-Thulin, Å. & Brännström, G. (2014). Förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom

missbruks- och beroendevården. Delrapport 2014-09-30.

Regeringsuppdrag utifrån ANDT-strategin 2011 – 2014, 30/9 2011.

Janson, S., Långberg, B. & Svensson, B. (2007). Nationella riktlinjer för missbruks- och

beroendevården. Socialstyrelsen.

Våld mot barn 2006/2007: Allmänna Barnhuset och Karlstads universitet; 2007, SOU

2009:68 S.

Föräldraskap och missbruk. Att ta upp frågor om föräldraskap i missbruk och

beroendevården; Socialstyrelsen, 2012.

skl.se -> Social omsorg, stöd -> Missbruk och beroende;

http://skl.se/socialomsorgstod/missbrukochberoende.1165.html

SKL; Utveckling av ett förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruks- och

beroendevården (2011), Genomförandeplan för ett regionalt utvecklingsarbete 2011 – 2014.


http://kunskaptillpraktik.skl.se/var_verksamhet_kunskap_till_praktik_2





http://kunskaptillpraktik.skl.se/var_verksamhet_kunskap_till_praktik_2










http://www.regionjonkoping.se/BinaryLoader.axd?OwnerID=169d3a4a-2e6d-4649-b339-

5d28280b7f5f&OwnerType=0&PropertyName=EmbeddedFile_8f80f9fd-eca4-4f5f-8720-

b7cef1ad868a&FileName=J%c3%b6nk%c3%b6ping+l%c3%a4n+kartl%c3%a4ggningen.pd

f&Attachment=True

http://kunskaptillpraktik.skl.se/nyhetsarkiv/nyheter-2013/ar-du-nykter











Bilaga

Sammanställning efter fördjupningsutbildningar i ”Förstärkt barn- och föräldraperspektiv

inom missbruk- och beroendevården” under 2013 – 2014 i Jönköpings län

Ekonomisk redovisning

FoUrum har av SKL årsvis, 2012 – 2014, rekvirerat medel om 325 000 kr/år för att

finansiera en utvecklingsledare på 50 % för att driva utvecklingsarbetet med att stärka barn-

och föräldraperspektivet i Jönköpings län.

För åren 2013 – 2014 har FoUrum rekvirerat stimulansmedel med 50 000 kr/år att stödja

arbete med samverkan inom socialtjänsten mellan dem som arbetar med vuxna samt barn

och unga i familjer med missbruk. 25 000 kr/år har Vetlanda kommun tagit del av i sitt

arbete med att ta fram en samverkansmodell. 25 000 kr/år har använts till länets kommuner

under en inspirationsdag om föräldrastöd samt en samordnad dag för chefsnätverk inom

missbruk samt barn och unga.

Ekonomisk redovisning har skett till SKL varje år.

Sammanställning efter fördjupningsutbildningar i

Förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruk- och beroendevården

under 2013 – 2014 i Jönköpings län

Fördjupningsutbildning: Att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruk- och beroendevården

• Antal genomförda utbildningar: 6

• Antal deltagare: 94

• Antal deltagare som lämnat synpunkter om fördjupningsutbildning: 89

• Antal kommuner i länet: 13

• Antal kommuner som haft deltagare i fördjupningsutbildning: 13

Inom vilken verksamhet arbetar deltagare i kursen? (Totalt antal: 94 deltagare)

0

10

20

30

40

Ko

mm

un

/vu

xen

Kom/beroen

de…

Landst/beroen

…

Ko

m/B

oU

Lan

dst

/psy

k

Pri

vat

HV

B

Sko

la

Öve

rgripan

de…

Ekonomihan

dlä…

Kommun

Landsting

Annan

Vada arbetar man som?

0

5

10

15

20

25

Yrke

Yrke

Antal år i yrket?

0

5

10

15

20

25

30

35

Saknassvar

< än 1 år 1 - 5 år 6 - 10 år > än 10år

Antal

Antal

Ökade de filmade föreläsningarna deltagarnas kunskaper?

05

1015202530354045

1 = inte alls, 6 = Mycket

1 = inte alls, 6 =Mycket

Vad ansåg man om diskussionsfrågorna?

05

1015202530354045

1= inte alls bra 6= mycket bra

1= inte alls bra6= mycket bra

Hur har diskussionerna i grupp varit?

0

5

10

15

20

25

30

1= inte alls bra 6= mycket bra

1= inte alls bra6= mycket bra

Hur har deltagarnas synpunkter tagits tillvara i diskussion med hela gruppen?

0

5

10

15

20

25

30

35

1 = inte alls, 6 = mycket bra

1 = inte alls, 6 =mycket bra

Anser man att se över och påbörja implementering av barn- och föräldraperspektiv på arbetsplatsen är

relevant?

0

10

20

30

40

50

60

1 = ej relevant, 6 = mycket relevant

1 = ej relevant, 6 =mycket relevant

Önskar man mer stöd/hjälp för att utveckla Förstärkt barn- och föräldraperspektiv på sin arbetsplats och i

så fall av vem/vilka?

05

1015202530354045

Självvalda svar.

Antal

FoU-ledare I Jönköpings län: Inger Axelsson

[email protected]

slutrapport: förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom ... · 6 regeringsuppdrag utifrån...

Documents