Vårt perspektivRadio Valo är kanalen som ser till att funktionhindrade både syns och hörs. Sid 4–5

A K T U A L I T E T S M A G A S I N E T

0315

2

TEXT: EMIL EHNSTRÖM

Går du i högstadiet ska du inte vara annorlunda. Du ska vara precis som alla an dra. Du ska inte göra något som sticker ut och du ska må bra. Hur ska vi nå ut till unga innan det är försent? Det är otroligt svårt att se vad som bubblar under ytan.

Det känns som att vi lever i ett samhälle där man inte ska visa sig sårbar eller vara i behov av hjälp. Man ska inte behöva hjälp av andra. Då har man misslyckats i livet.

På onsdag ordnas det nationella evene­manget för mental hälsa, Mieli 2015 i Åbo. Arrangören är Föreningen för mental hälsa i Finland. Temat för i år är förnuft och känsla.

Föreningen har gjort ett förslag till nästa regeringsprogram, lämpligt med tan­ke på riksdagsvalet. Förslaget innehåller ett program för psykiskt välbefinnande, en totalreform av mentalvårdslagstiftningen

och ett självmordsförebyggande program. Vi behöver ett program för psykiskt välbe­finnande men det är inte bara på en politisk nivå vi behöver förändring.

Det måste ske en attitydförändring bland oss finländare. Det ska vara okej att vara sjuk. Det ska vara okej att vara i behov av hjälp. Det ska vara okej att söka hjälp. Men hur mycket förnuft och känsla hittar vi bland de politiker som ska leda Finland efter riksdags­valet? Hur många av dem tar upp de ungas mentala hälsa som en sak det ska satsas på under de följande fyra åren?

I april har vi riksdagsval och makten att påverka. Håll ungas välmående i bak­huvudet när du går till valurnan. En stor del av ungdomarna saknar rösträtt så det är de­sto viktigare att vi som kan rösta verkligen gör det. Och ger en röst åt någon som tycker att vi ska satsa på våra ungdomar. Så att de kan må bättre.

Välmående till valfråga

SLAGKRAFTIGT SAGTJag slutar aldrig att förvånas över hur lång tid det tog för mig att inse att jag är deprimerad.

RIN HAMBURG, FRILANSJOURNA LIST, THE GUARDIAN 21.1 2015

Störningar i den psykiska hälsan för­orsakar enbart i förlorade arbetsin­satser på årsbasis total kostnader på cirka 10 miljarder euro. MENTALHÄLSOPOLITISKA DELEGATIONENS FÖRSLAG TILL NÄS-TA REGERINGSPROGRAM 4.11.2014.

När man börjar undersöka orsaken till smärtan hittar man depression. KRISTIAN WAHLBECK, UTVECKLINGSCHEF FÖR FÖR-ENINGEN FÖR MENTAL HÄLSA I FINLAND 23.1.2015

26 561 patienter fick psykiatrisk specialvård år 2013. RAPPORT: DEN PSYKIATRISKA SPECIALISERADE SJUKVÅRDEN 2013 AV INSTITUTET FÖR HÄLSA OCH VÄLFÄRD.

DATUM: 11 februari 2015 ANSVARIG UTGIVARE: Lars Lunsten CHEFREDAKTÖR: Edit Lindblad PRODUCENT: Malin Öhman REPORTRAR: Anna Björkqvist, Emil Ehnström, Jonas Forsbacka, Otto Ekman

PÄRMBILD: Lina Rautio LAYOUT: Linnea de la Chapelle, Hedda Halinen, Saga Mannila UTGIVARE: Svenska social­ och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet

mielenterveystalo.fi En nätbaserad tjänst där man kan finna stöd för psykiskt illamående.

3

Stödtjänster för att hjälpa barn och unga som lider av psykisk ohälsa finns i Finland, men de utvecklas inte. Alla som behöver vård får inte den och pro­blemen upptäcks ofta i ett sent skede.

TEXT: JONAS FORSBACKA ILLUSTRATION: LILIAN TIKKANEN

Jenny Renqvist lider av psykisk o hälsa och har tagit del av den finska menta l ­vården. Hennes problem har inte alltid tagits på allvar.

– En gång när jag var intagen för vård sade mina läkare åt mig att jag, som går i skola och har anhöriga som bryr sig, bor­de ”skärpa mig”. Men jag har också positiva erfarenheter då vården verkligen har hjälpt mig, säger Renqvist.

Renqvist har en blogg där hon skriver om sina problem och tankarna kring dem. Hon har fått bra respons av sina läsare.

– Många som kontaktat mig har sagt att de uppskattar att jag öppet skriver om mina problem. Andra som inte vågar skriva får sina historier berättade på det sättet. Vi som mår dåligt är inte ensamma om det.

Renqvist har tillsammans med en vän startat en stödtjänst, ”starka tillsammans”, på bloggen. Ifall man har problem, behöver hjälp eller bara vill prata kan man kontak­ta dem.

– Vi vill sänka trösklarna för folk att våga ta kontakt och be om hjälp. För att ta bort tabustämpeln från psykisk ohälsa måste vi våga prata om det. Det gör jag i min blogg.

Hur vården borde utvecklas är en ekono­misk fråga. Sparåtgärder gör att man skär ner på olika områden i samhället. Det här påverkar också barnen och de unga.

– När kommunerna vill spara pengar och politikerna inte tydligt visar att de vill foku­sera på barnfrågor blir det felprioriteringar. Det ska kunna göras konsekvensanalyser på varje beslut som tas. Vi borde börja tänka mer barnvänligt både på lokal och nationell nivå, säger Pia Sundell, verksamhetsledare vid Barnavårdsföreningen.

Sundell upplever att alltför få politiker tydligt visar att de vill förbättra situationen för barn och unga som mår dåligt.

– Stödtjänster finns inom bland annat grundskoleutbildningen, dagvården, eftis­verksamheten och fritidsverksamheten. Men nu utvecklar man bara sparåtgärder. Vi mås­te hela tiden fortsätta jobba vidare, säger hon.

Enligt en undersökning av Institutet för hälsa och välfärd har nästan var tredje tonårsflicka i skolan sökt hjälp för ångest. Enligt samma undersökning har var tionde tonårspojke sökt hjälp. Det är alltså mer säll­synt att pojkar som mår dåligt söker hjälp i jämförelse med flickor.

Gun Andersson, avdelningschef vid Folk­hälsans förbund, säger att det är viktigt att se sin omgivning.

– Många unga blir tysta och ensamma när de mår dåligt. Men också de som är bråki­ga och spelar tuffa, som mår dåligt men inte söker om hjälp, är ju i behov av vård. Det är väldigt viktigt att se de som behöver bli sedda, säger Andersson.

Jenny Renqvist bloggar på adressen: jennyrenqvist.blogspot.fi.

Unga kommer inte i repris

4

F E A T U R E

En avslappnad eftermiddags­stämning råder i den ljusa och trivsamma Esbovillan som för tillfället inhyser Radio Valos studio. Men trots lugnet råder effektivitet. Ännu ska stöket från en nyligen av­klarad flytt från Kånala plockas un­dan och materialet till ett inslag om finska mästerskapen i handikapp­biljard ska klippas klart.

– Syftet är att personer med funk­tionshinder ska få synas, säger Onni Pohjanpalo, producent och regissör för Radio Valo.

Enligt Pohjanpalo finns det fort­farande stödverksamhet som inte låter funktionshindrade vara en del av samhället.

– De sitter på sina stödcentrum el­ler i sina taxibilar och kommer inte i direkt kontakt med det omgivan­de samhället. Men då vi arbetar med

Funktionshindrade hamnar ofta i skuggan i samhället, men Radio Valo ger dem en chans att få sina röster hörda. TEXT: OTTO EKMAN · BILD: LINA RAUTIO

Radio Valohörs och påverkar

5

F E A T U R E

medier är vi mitt i samhället hela ti­den. Vi vill höras, synas och påverka.

Radio Valo är en webbradio kanal som upprätthålls av Helsingfors­föreningen Lyhty ry, som ordnar korttidsboende och workshops för personer med funktionsnedsättning­ar. Assistenterna hjälper de funktions­hindrade att själva producera material som läggs ut på hemsidan och sänds ut i etern genom samarbete med radiokanalerna Radio Helsinki och Bassoradio.

Pohjanpalo berättar att liknande koncept också förekommer utom­lands, bland annat i Norge och Dan­mark. Men han framhäver att gänget bakom Radio Valo har kommit fram till idén på egen hand och inte kopie­rat ett utländskt format. Idén föddes någon gång kring 2010 då punkbandet

Pertti Kurikan Nimipäivät slog ige­nom. Bandets medlemmar, som an­vänder sig av Lyhtys tjänster, fick blodad tand av medieuppmärksam­heten. I lördags tog sig bandet vidare till finalen i Tävlingen för ny musik.

I dag har Radio Valo kring tio fast anställda medarbetare som fung­erar som studiovärdar, reportrar och foto grafer. Programmen lyfter fram olika aspekter av samhället ur de funktions hindrades perspektiv. Med­arbetarna låter sig inte bindas av allt för snäva riktlinjer då det kommer till innehållet

– Vi styrs av vårt intresse och yttrandefriheten. Det känns som att vi verkligen når ut till folk, inte bara laddar upp filer på nätet för vårt eget nöjes skull, säger Pohjanpalo.

Inka Timgren och Jani Nordström

är båda reportrar på Radio Valo och Nordström fungerar dessutom som kameraman. Timgren har jobbat sedan augusti medan Nordström va­rit med ända sedan starten.

– Vi jobbar oftast från nio till fyra. Ibland gör vi kvälls­ eller veckoslut­sturer också, berättar Timgren.

Nordström berättar att han nästa dag ska åka på resa till Tammerfors för att jobba med ett inslag till Yles temasatsning Kehitysvammaisilta.

Just nu jobbar Radio Valos redaktion med att utveckla en studio­sändning som ska sändas live varje torsdag. Timgren är lite nervös, men trots det positivt inställd till projektet.

– Det har varit jätteroligt att göra det här tillsammans, säger hon och får entusiastiskt medhåll av de andra.

Antti Alajääski är inte det mins ta nervös inför att sända live.

Inka Timgren är glad över att få vara med i projektet.

Radio Valo är en multimedial redaktion. Här filmar Jani Nordström Alajääs ki och assistenten Max Malmberg.

Vi styrs av vårt intresse och yttrande­friheten. Det känns som att vi verkligen når ut till folkONNI POHJANPALO

6

Efter tjugo aktiva år är Teater linjen vid Västra Nylands folkhögskola fortfarande lockande för unga teater­intresserade. Jubileumsåret till ära blir det en uppsättning av Peer Gynt.

TEXT: ANNA BJÖRKQVIST BILD: LEO SARLING

Skratten ljuder i VNF:s vita byggnad. Runt bordet sitter teaterstuderande och vän­tar på att lektionen ska börja. En rödkindad lärare stiger in genom dörren och alla beger sig mot den spegelbeklädda salen.

– Vi brukar vanligtvis öva i Tryckeriteatern, men i dag är vi här, säger Tom ”Wasker” Lindblom, lärare för Teaterlinjen. Det är dansarna som har tagit över Tryckeri­teaterns scen för sina övningar.

I år är det tjugo år sedan Miki Pöysti startade den ettåriga teaterutbildningen. Sedan dess har det skett förändringar i utbildningens struktur, men linjen har alltid lockat del tagare.

– Varje ny linjelärare sätter sin egen prä­gel på utbildningen, säger Lindblom som är inne på sitt andra år som linjelärare för Te­aterlinjen.

Ellen Beukelman och Evelina Kulp stude­rar vid Teaterlinjen.

– Vi har haft en hel del att göra. Vi har fått producera egna pjäser, säger Kulp.

Beukelman nickar och räknar upp olika skådespel som de på några få dagar har satt upp till Tryckisaftnar, teaterkvällar som stu­denterna ordnar på Tryckeriteatern.

– Roligt men intensivt, säger Beukelman och får medhåll av de andra studerandena.

I mars visar Teaterlinjen den norska klas­sikern Peer Gynt. Lindblom berättar att de använder originalmanuset, men att de har

”Vi har blivit en helhet”

7

K A J ser inga hinderI vår vinner den öster bott­niska humorgruppen KAJ ny mark och åker på turné i södra Finland och på Åland.

TEXT: JONAS FORSBACKA

Humorgruppen som består av trion Jakob Norrgård, Kevin Holmström och Axel Åhman får i vår se hur deras före­ställningar tas emot utanför Österbotten. – Låten ”Jåo nåo e ja jåo YOLO ja nåo” nådde ut och vi fick en bredare mål­grupp. Nu hoppas vi att publiken i södra Finland är lika nyfikna på oss som vi är på dem, säger Jakob Norrgård.

Under turnén kommer publiken att få se både gammalt och nyskrivet materi­al. Föreställningarna består av låtar från deras två skivor, låtar och sketcher från årets julkalender som gick på Svens ka Yle, samt skämt från tidigare före­ställningar. Gruppen har också skrivit nytt material för deras nya publik.

KAJ:s humorföreställningar driver med olika österbottniska stereotyper. De både sjunger och pratar på bred Vörå­dialekt. Huruvida det upplevs som roligt eller inte utanför hemknutarna återstår att se.

– Jag ser inte dialekten som något hinder. Vill man så förstår man oss, säger Norrgård.

Han tror också att deras humor går hem på de flesta ställen.

– Vi kan driva med vad som helst, men börjar alltid med oss själva. Det är nog inte så stor skillnad mellan att göra föreställningar i Österbotten, södra Finland eller på Åland, säger Norrgård.

En del föreställningar är slutsålda men fortfarande finns det platser kvar.

Gruppen kommer att uppträda i Mariehamn, Borgå, Grankulla, Åbo, Kimito, Helsingfors och Ekenäs. Efter fö­reställningarna i södern fortsätter turnén i Närpes, Jakobstad och Vasa.

plockat ut de delar som stämmer in på deras tolkning av pjäsen.

– Vi har valt att koncentrera oss mera på de narcissistiska delarna, säger han.

Klassikern har krävt mycket arbete av studenterna.

– Vi har blivit som en stor helhet, då vi hela tiden jobbar med varandra, säger Kulp.

Beukelman säger att det hade varit svårt om de inte hade haft en så bra klass.

– Det är verkligen grupparbete i potens, trots att gänget består av stora personlig­heter, säger Lindblom och glada rop och skratt bryter ut i gruppen.

Lilli Sukula-Lindblom är också lärare för Teaterlinjen. Hon säger att de trots de minskade resurserna ändå försöker hålla standarden på utbildningen hög.

Hon drar i år en ny utbildning, ”Open Minds Go Stage!”, en ettårig utbildning som riktar sig till unga personer med special­behov. Gruppen har under hösten medverkat på Tryckisaftnarna och ska i april presente­ra en fotoutställning om drömmar. Student­erna berättar entusiastiskt om sina dröm­yrken som är allt från polis till ballerina.

– Det är min mest kreativa grupp, säger Sukula­Lindblom.

Scenkonstgruppen ”Open Minds Go Stage” tar en paus i kaffe-rummet. Gruppen job bar med olika konstformer, och i vår skall de presentera en fotoutställning.

”Vi har blivit en helhet”

8

Ida KronholmRadioreporter

Jonas ForsbackaTidningsreporter

Trendiga nyheterSnapchat är bekant för de flesta som ett bilddelningsprogram men har nu lanserat en nyhetstjänst Snapchat Discover. Tjän sten består av olika medier, bland annat CNN, Daily Mail. Vice News, MTV, Cosmopolitan och National Geographic.

Varför ska vi då intressera oss för det som publiceras i denna informations kanal, speciellt då de flesta huvudnyheterna är USA­ centrerade? Jag tycker att det är ett fint sätt att snabbt bli informerad om vad som pågår. Dessutom är den snyggt gjort, några svep och man får en överblick om vad som är huvud­ämnena i USA. Förhoppningsvis lanseras det snart något liknande för europeiska medier, där man själv kan välja vilka medier man föl­jer. Vi får bara hoppas att utbudet ökar inom en snar framtid. Om inte annat kan man se detta som ett sätt att få unga människor att konsumera nyheter på ett trendigt sätt.

Men problemet för mediebolagen kvarstår, hur ska de få betalt för innehållet då Snapchat inte tillåter reklam?

Tv-terapiDet är svårt att behandla självskade­beteende och ätstörningar utan att göra bort sig fullständigt. Tv­ serien My Mad Fat Di-ary har lyckats med det här och den tredje säsongen kommer ut snart.

Serien följer Rae Earl, en sexton årig, rolig och musikgalen tjej som väger 105 kilogram. När vi möter henne har hon precis bli­vit utskriven från det sjukhus där hon varit inlagd på grund av att hon skadat sig själv så mycket att hon nästan dog. Nu anses hon inte vara en fara för sig själv längre och måste möta verkligheten med mobbning, vänner och kärlekshistorier.

Paketeringen är lätt att avfärda – en ton­årsserie där flickor blir kära i pojkar– men innehållet är en fullträff. Det går inte att skämta bort Rae och hennes ångest inför sig själv, mat, omgivningens blickar och de egna tankarna. Inte heller går det att avfärda det magiska i att för en gångs skull få se en norm­brytande kroppstyp bli åtrådd och älskad på tv. Två säsonger gav mig mer än ett år i terapi. Alltihop finns lagom lagligt på Youtube.

Semla blev wrap Inför fastlagstisdagen den 17 febru­ari har våra nyskapande grannar i Sveri­ge nu tagit fram ett alternativ till fastlags­bullen som traditionellt sett brukar serve­ras på den ”vita tisdagen”. Alternativet är semmel wrapen.

Det nya bakverket uppfanns av kondi­torn Mattias Ljungberg på Tössebageriet i Stockholm. Bakverket är en hybrid av en traditionell fastlagsbulle, i Sverige kallad semla, och en wrap.

Så här gör du fastlagswrapen själv: Baka en vanlig vetedeg. Kavla ut den och gör den rund. Grädda degen på låg värme, cirka tre till fem minuter beroende på ugnens effektivitet. Degen ska gå att rulla ut och vika utan att den spricker. Bred ut degen och spritsa degplattan med grädde, sylt eller mandelmassa enligt behag. Vik sedan ihop degen med innehållet till en wrap.

Källa till receptet: Mitt Kök - Expressen.se

Axel NurmioWebbreporter