Kultur och religion med öppna sinnen

Dolda men inte bortglömda:

vetenskapens kvinnorReformer sätter Soc&kom

i omvälvning

Höjdaröster

Användes i exemplet, är ljusare än Smockas färg.

Smockas egna gråfärg.1/2016

2

Åsikter jämställs med fakta. Politiska krafter

försöker mistänkliggöra den oberoende journalistiken. Men nu har det gått t.om. längre än så. Sanningen har inte längre ens någon betydelse. Vilken

journalistik eller källkritik rår på det.

Hur mediekritisk får man vara?Man loggar in på Twitter eller Facebook och ser vad de man följer skriver och delar och tar den informationen för givet. Utan att kritiskt tänka på varifrån de ursprungligen fått informationen. Varför skulle man söka upp bakgrundsinformation när det är nå-gon man litar på som säger någonting?

Enligt Tidningarnas Förbunds undersökning är finländska ungdomar mycket mediekritiska. Endast en fem-tedel av de 500 unga som deltog i undersök-ningen litade på innehållet i sociala medi-er. Att lita på och att bli påverkad av är två olika saker. Det är fullt förståeligt att unga inte litar på vad de läser, men läser de någonsin något som de litar på? Läser de endast artik-lar med en nypa salt i bakfickan?

Det enda mediet som fler än hälften av unga i Finland litar på är TV, enligt undersökning-en. Ändå ser ungdomar i dagens läge inte på TV. I de flesta fall lä-ser de inte tidningar. Det är via YouTube och Facebook de flesta får tag på sin information. Det finns bra och legitima nyhetskällor även där, men att hitta dem är inte lätt.

I och med flyktingkrisen förra året blev medier som sprider hat och propaganda allt populärare. Falska nyheter som produceras sprids som eld på sociala medier och därmed blir det svårare att sålla igenom innehållet. Myndigheter i Sverige som undanhåller information och rapporteringen i Köln vid årsskiftet hjälper inte direkt mediers rykte som pålitlig informationskälla.

Vad ska medier då göra för att förstärka sitt rykte? Buzzfeed, som de flesta säkert skulle anse som den mest opålitliga och tramsi-ga källan för information, har kanske hittat lösningen på den frå-gan. De kammar in pengar på kattvideor och listor på vilken kän-dis som lagt på mest vikt sen förra året, och investerar pengarna

i etablerade grävande journalister som producerar djupgående texter om viktiga ämnen. Deras lösning på hur man

förbättrar ryktet är kanske inte lika realistisk för traditionella mediehus att ta i bruk, men det

finns hopp för journalistiken.Enligt Heidi Avellan, politisk

chefredaktör på Sydsvenska dagbla-det, är det största hotet journalis-tiken står inför idag, att folk inte längre vill tillhöra en bildad all-mänhet.

Det verkar stämma, att folk inte längre är intresserade av att tillhöra en bildad allmänhet.

Washington Post hade en blogg vars uppgift var att skjuta ner

felaktiga artiklar, men den lades ner efter att de märkte att folk inte

bryr sig om en nyhet är fabricerad eller inte. Nyheter delas oavsett om de är äkta

eller oäkta. Ser man en hemsk artikel med en massa rasistiska konnotationer delar man den för att

visa vännerna hur vidriga åsikter man stöter på. Ska man sluta ögonen varje gång man ser något man inte

håller med om, eller ska man dela det för att visa hur fel det är?

TEXT MAX RANTAKANGAS

PLOCK

OPINION

Att ifrågasätta saker är en viktig egenskap som

internetanvändare. Det är bra att kunna läsa kritiskt och inte svälja

allt med hull och hår. Jonas Jungar i Svenska Yle

31.1.2016Hanna Romppainen till HS

2.2.2016

Det är viktigt att komma

ihåg att också seriösa nyheter har valts ut av någon och att de är vinklade. All rapportering är

opinionsbildande.

Vilma Luoma-aho till Hbl2.2.2016

3

Skolnätsreform skapar stormStora förändringar kan ske inom läroan-stalterna i Helsingfors. Cygnaeus skola stänger och i stället inrättas en enhetssko-la på Unionsgatan. I samma veva grun-das en skandinavisk skola på Busholmen.

En gemensam grundskola planeras för lågstadieelever i huvudstadsregionen. Cyg-naeus skolan stängs och Norsens nyreno-verade byggnad ska istället fungera som ett utrymme för årskurserna 0-9.

Björn Månsson, stadsfullmäktigegruppens ordförande för Svenska folkpartiet, anser att Cygnaeus skolan bör bevaras.

– Det är synd att splittra en gammal skola. Ett alternativ skulle vara att ha års-kurserna 0-4 i Cygnaeus och behålla den som en svensk skola.

Kronohagens lågstadieskola är en av läro-anstalterna som drabbas av det nya för-slaget. Eleverna från årskurs 5 och uppåt flyttas till Norsens grundskola. Resten av klasserna förblir i Kronohagens byggnad.

Föräldern Sara Nordlund-Laurent ser både fördelar och nackdelar angående situationen.

– Det finns fina sidor med Kronoha-gen. Området har en byskola och känns tryggt för mitt barn som går på årskurs 2. Å andra sidan är det för trångt i lågstadie-byggnaden. Därför känns förändringarna acceptabla.

I Kronohagens fall flyttar klasslärar-na tillsammans med eleverna. Dessutom hamnar barnen i årskurserna 5 och 6 att bli

ungdomar lite tidigare, vilket många för-äldrar ser som ett problem.

– Alla förändringar är alltid besvärliga. Men pedagogiken utvecklas och skolorna måste hänga med. Försök att tänka i nya termer, säger Månsson.

Nytt för familjerna är också att de själva får bestämma i vilket område barnet ska gå i skola. Syftet är att utöka valmöjligheter och att få ett lämpligt antal elever i skolor-na. Däremot fattar Utbildningsverket och rektorerna det slutgiltiga beslutet.

Läget diskuteras av utbildningsnämndens svenska skolsektion på torsdag.

TEXT LEILA ARNAU TOVIC

BESVÄRLIGT? Enligt Utbildnings-verkets planer ska Kronohagens elever flytta till Norsen. Kronoha-gens lågstadieskola skulle endast användas upp till årskurs 4 eller 5.

FOKUS

FRED

RIK

PALM

ÉN

4

I ett litet bibliotek vid judiska församling-en berättar Yaron Nadbornik om räds-lan för religioner.

– Attityden mot religioner har blivit mycket sämre. Förmågan att tolka och för-stå religioner har minskat dramatiskt un-der dom senaste 20 åren, säger Nadbornik.

För att förebygga fördomar borde un-dervisningen i skolorna bli bättre. Enligt Nadbornik borde man i stället för att lyfta fram religionernas historia fokusera på hur man ska möta andra kulturer och religio-ner. Att diskutera filosofin och tankesättet kring olika religioner kunde minska okun-skapen och därmed även fördomarna.

Den första veckan i februari ordnas Har-moniveckan för religioner och livsåskåd-ningar. Det är ett globalt evenemang som FN:s generalförsamling beslutade om i ok-tober 2010. Program och seminarier ord-nas för att stöda främjandet av interreligiös växelverkan i positiv anda. Nadbornik del-tar själv i evenemanget. Han berättar om attityden gentemot olika religioner och hur vi kunde förebygga fördomar.

Nadbornik tycker att religionerna till viss del har sig själva att skylla. Att sälja en absolut sanning till den som inte tror är säl-lan hållbart. Ingen människa som lever nu har träffat Gud, därför kan man inte veta och marknadsföra absoluta sanningen.

Själv brukar Nadbornik inte diskutera sin religion med andra eftersom det är nå-gonting väldigt privat. Han tycker att det är både dålig stil och smak att tvinga nå-gon annan att tro som en själv.

– Det är helt rätt och acceptabelt att inte tro på Gud, jag tycker också att det är bra att tro på Gud – allt är helt okej.

Är vi rädda för religioner? I dag tolkas religion ofta som något negativt och den som kallar sig religiös kan möta en del kritik. Yaron Nadbornik, som är ordförande för judiska församlingen i Helsingfors, tror att de negativa åsikterna kan bero dels på religionernas sätt att marknadsföra sig och dels på okunskap. TEXT LOUISE HÄGGSTRÖMFOTO EMILIA WIK

FOKUS

OVAN: Yaron Nadbornik är ordförande för den judiska för-samlingen i Helsingfors.

NEDAN: Synagogan i Kampen i Helsingfors.

5

Läkemedelsrester som ham-nar i miljön orsakar många stora problem. Bland annat kan hormoner i vattendra-gen orsaka hormonstörning-ar hos hanfiskar som femini-seras. Antibiotika i miljön kan leda till att antibiotikaresisten-ta bakteriestammar utvecklas. Miljöproblemen som orsakas av läkemedelsrester har disku-terats mycket i Norden.

Människor blir alltmer mil-jömedvetna, men eftersom lä-kemedelsbolag inte får ge ut information om en viss med-icin till enskilda konsumen-ter blir det svårare för indivi-

den att göra miljövänliga val när det gäller läkemedel. Fast-än få ställer frågor om ” gröna läkemedel” skulle ändå över 70 procent av människorna som deltog i undersökningen vara villiga att betala lite mera för det miljövänligare alternativet till ett läkemedel.

Bengt Mattson som är hållbar-hetschef på Pfizer och även jobbar för Läkemedelsindus-triföreningen uppmanar kon-sumenterna att ställa frågor om ”gröna läkemedel” till sina läkare.

Mattson poängterar att

det ändå i många länder inte är möjligt att själv välja vil-ken medicin man vill ha. En-ligt honom är det också van-ligt att anställda inom hälso-vården tror att patienterna inte bryr sig om hur läkemedlen på-verkar miljön, utan bara vill bli friska.

– Om människor aldrig ställer frågor om varifrån läke-medlen kommer, hur utsläp-pen påverkar miljön eller om ett läkemedel är grönt så tror ingen att det finns ett intresse för miljövänligare mediciner, säger Mattson.

Intresse för miljövänligare läkemedel finnsDet finns ett intresse för ”gröna läkemedel” bland konsumenterna, visar en undersökning som gjorts på Karolinska Institutet i Stockholm. Få ber eller frågar ändå om sådana när de går till apoteket. TEXT & FOTO MARIA TARVASAHOGRAFIK EMELIE MELIN

FOKUS

HÅLLBARHET. Bengt Mattson uppmanar konsumenterna att ställa frågor om ”gröna läke-medel” till sina läkare.

6

En av reformerna rör utbildningen. Hög-skolan kommer år 2017 ha endast två sök-mål. Till skillnad från de sex sökmålen som finns nu kommer man söka in till en kandidatexamen i socialt arbete, och en i de övriga ämnena. Efter en allmän ingång i studierna kommer man sedan få speciali-sera sig och välja huvudämne.

– För de som är osäkra på vad de vill studera kommer vår högskola bli ett bra alternativ, säger rektor Mirjam Kalland.

Utbildningsreformen är inte ett resul-tat av sparkraven, men Kalland medger att

det kommer kunna sparas in på undervis-ningsresurser då ämnena samarbetar mera och liknande kurser slås samman. Ett nytt system med tutorlärare planeras. Detta innebär att lärarna kommer ha en större roll i handledning av studenterna.

Universitetets förvaltning ska centralise-ras till en enhet. Styrelsen tar på måndag-en ställning till hur Soc&koms förvaltning berörs av reformen. Under våren kommer runt 600 anställda förlora sina jobb på uni-versitetet, och de som drabbas hårdast är

förvaltningspersonalen. – Jag ser inte logiken i att skära ner

så mycket på operativa förvaltningspos-ter i stället för att titta på ledningens poster, säger studiehandledaren Sofia Heikel-Virkkunen.

I sitt jobb har hon daglig kontakt med studenterna på skolan. Hon hoppas per-sonligen att studiebyrån hålls inom sko-lan för de svenska studenternas skull, och att den inte slås samman med Helsingfors universitets studiebyrå. Nästa vecka ledig-anslås de flesta förvaltningstjänsterna. De som är anställda just nu måste ansöka om sina jobb på nytt.

– Det känns osäkert att inte veta om jag kommer att jobba här om två månader, säger Anna Storgårds som jobbar med internationella studieärenden på skolan.

Båda hoppas att de kommer få jobba vidare på skolan.

Förvaltningen i fara, utbildningen i förändringRegeringens sparkrav slår hårt mot Helsingfors universitet. Vid Svenska social- och kommunal-högskolan pågår nu flertalet förändringar som kommer påverka utbildning, personal och sist men inte minst - studenterna.TEXT JENNIFER SNÅRBACKA

LILI

AN T

IKKA

NEN

Vi strävar efter att de studerande inte ska

påverkas.

UNIVERSITETET

7

För fem år sedan sade Nokia upp flera tu-sen anställda. Då gav staten, Europeiska globaliseringsfonden och Nokia ett stöd-paket till de avskedade. När Helsingfors universitet (HU) beslöt att säga upp hund-ratals anställda förra veckan, var inget stödpaket planerat. Men diskussionen är i gång.

Soc&koms förvaltningschef Rita Wick-holm är förundrad över var stödet befinner sig. Enligt Wickholm är uppsägningarna vid HU tillräckligt stora för att ett stöd från sta-ten och EU:s sida ska beviljas. Oron vid för-valtningssektorn inom HU växer också, när de snart tvingas ansöka om sina jobb igen.

Behov för stödpaket

HU:s rektor Jukka Kola frågar varför dis-kussionen över ett stödpaket inte finns. Kola vill inte säga att ett stödpaket defi-nitivt borde finnas, men upprepar att han saknar en diskussion från statens sida. HU kommer att erbjuda allt som är möjligt enligt lagstiftning för de uppsagda.

Outi Viljamaa som är rådgivande tjänsteman vid Arbets- och näringsministe-riet säger att en undersökning och diskus-sion om ett möjligt stödpaket är på gång. För att stödet beviljas ska vissa villkor upp-fyllas. Ett av villkoren är att minst 500 per-soner ska bli av med sina jobb, enligt en ledare i Hufvudstadsbladet (2.2) ser det ut som 600 poster läggs ner. För att den eu-ropeiska globaliseringsfonden ska bevil-ja stöd ska uppsägningarna bero på den globala finansiella och ekonomiska krisen eller strukturella förändringar i världshan-deln, t.ex. när ett stort företag lägger ner el-ler flyttar produktionen till ett land utanför EU. Viljamaa säger att Europeiska globali-seringsfonden inte enbart är tillgänglig för den privata sektorn, utan kan också använ-das av den offentliga sektorn.

MAX RANTAKANGAS

Förvaltningen i fara, utbildningen i förändringI år har det tagits tio procent av Soc&koms budget som följd av sparkrav. Rektor Kalland kritiserar regeringen för nedskär-ningarna på universitetet. Hon betonar ändå att Soc&kom i uppsägningsfrågan strävar efter att utnyttja pensionering av undervisningspersonal så långt som möj-ligt. Hon nämner att de använder tidig are överskott som buffert, vilket hon tror kan dämpa stöten.

– Vi strävar efter att de studerande inte ska påverkas, säger Kalland.

Niklas Backlund studerar statskunskap för tredje året på Soc&kom. Han är också studie- och arbetslivsansvarig i studentor-ganisationen StudOrgs styrelse. Han be-farar att förvaltningsreformen kan leda till att studietakten blir långsammare för studenterna.

– Hela reformen präglas av osäkerhet,

HU kommer att erbjuda allt som är möjligt enligt lagstiftning för de uppsagda.KRITISERAR. Soc&koms rektor

Mirjam Kalland är kritisk mot ned-skärningarna inom universitetet. Sparåtgärderna påverkar även hög-skolans förvaltning men detaljerna ska ännu diskuteras.

ingen vet hur det kommer gå, säger Backlund. Enligt Backlund är ämnesföreningar-

na viktiga för studenterna. Han tror inte att utbildningsreformen är ett direkt hot mot ämnesföreningarna, men säger att i och med att man väljer ämne senare kom-mer man också välja ämnesförening sena-re. Det här kommer enligt honom skapa större konkurrens bland ämnesförening-arna.

I ledningsgrupperna för de nya kandidat-programmen anser Backlund att studeran-de inte getts tillräckligt stor möjlighet att påverka. Backlund kommer troligen själv att ingå i ledningsgruppen för det ena kan-didatprogrammet, men han tycker att en studentrepresentant är för lite.

– Det är väl till oss studerande som utbildningen ska riktas, menar Backlund.

Reformer på flera områden

Utbildningsreformen:

• påbörjades hösten 2014, träder i kraft 2017

• lika många antas

• tutorlärare införs

Förvaltningsreformen:

• HU vill centralisera förvaltningen

• nya tjänstebenäm-ningar

Sparkraven kräver uppsägningar

8

Trädgården – där alla får växa Exaudio är en ambitiös projektkör för finlandssvenska kvinnoröster. Deras nyaste föreställning Trädgården hade premiär i Helsingfors i lördags. Föreställningen speglar Fredrika Runebergs liv och gärningar genom klar sång och vackra ramsor.TEXT & FOTO MIA PALMGREN

RECENSION

or, skrev flera böcker och var moder till åtta barn. Det vi kommer ihåg henne för är kanske Runebergstårtan, säger Lina Teir.

Kronqvist tror att det säkert finns flera dolda kvinnor som man skulle kunna lyfta fram genom konst, men de valde trots allt att fokusera på just Fredrika och att sam-tidigt kunna lyfta fram kvinnliga kompo-sitörer som inte fått så stor synlighet för-ut i vår musikhistoria.

Trädgården kommer troligen inte vara kö-rens sista projekt och kommer även att spelas i Åbo nästa vecka. Kronqvist och Teir verkar vara en effektiv duo som gär-na arbetar tillsammans. De anser att det svåraste är att logistiskt koordinera ihop allting och alla, men verkar trots allt vara värt besväret. Personligen kan jag varmt rekommendera Trädgården – oberoende om du är man eller kvinna.

Kvinnorna i kören vill med föreställning-en lyfta fram människans villkor och rät-tigheter att växa, med ett djupt fokus på speciellt kvinnan. De sjunger inte bara för Fredrika, utan även för alla andra kvinnor där ute, som behöver en påminnelse om att även de kan höja rösten och tala om sin situation. Något som verkligen strålar ige-nom under föreställningen är hur alla kvin-nor på scenen sjunger med för allt de har, och att detta verkligen är någonting som är väldigt betydelsefullt för dem.

Som kvinna väckte föreställningen mycket känslor inom mig och orden träf-fade mig flera gånger rakt i hjärtat. Den dramaturgiska helheten fungerade väldigt bra och kvinnornas lite varierande röster skapade en klingande bra dynamik. Det att ämnet var så nära kvinnorna själva, gjorde att stämningen var förtrollande och åskå-darna satt för det mesta knäpptysta. Dock hördes en hel del fnissande under förställ-ningen, som orsakades av små roliga detal-

jer inbakade i dramaturgin. Det fanns en fungerande balans mellan allvar och lustig-het. Ljusarbetet med mycket skuggor och en bred variation på svalt och varmt ljus bidrog även till att skapa denna känslolad-dade upplevelse.

Projektet att lyfta fram Fredrika Runeberg började i princip från två olika håll, både Lina Teir, som ansvarar för manus och regi, och dirigenten Hanna Kronqvist hade funderat på ämnet och slumpen för-de dem samman. Orsaken till att Teir blev intresserad av att lyfta fram just Fredrika var främst det att hon efter ett besök hem-ma hos paret Runeberg i Borgå, helt en-kelt på ett känslomässigt plan kände igen sig hos Fredrika.

– Fredrika berörde mig. Jag ville där-för föra hennes talan och kände att det är orättvist att hon blivit så bortglömd trots allt hon gjort. Hon talade sju språk, starta-de en hattfabrik, startade en skola för flick-

FREDRIKA. Kören består i dag av ca 20 kvinnor med Hanna Kronqvist som dirigent.

9

Den här veckan firar vi Runebergsdagen. Den är en av flera dagar i vår kalender som fått namn efter en känd man. Kända kvinnor är betydligt mer sällsynta i vår kalender. Räknar vi inte med Jesus mor (eller våra egna mammor) är Minna Canth den enda kvinna som fått ge namn åt en dag.

TEXT EMELIE MELINGRAFIK LILIAN TIKKANEN

Var är kvinnornasbakelser?

I TIDEN

MINNESDAGAR:

5.2 Runebergsdagen

19.3 Minna Canth-dagen

9.4 Mikael Agricola-dagen

12.5 Snellmansdagen

6.7 Eino Leino-dagen

10.10 Alexis Kivi-dagen

6.11 Gustav Adolfs-dagen (Svenska dagen)

8.12 Sibeliusdagen

10

1906-1972 1920-1958 1842-1929 1918-1985 1900-1979

Maria Goeppert-MayerPolen

Fysiker

Rosalind FranklinStorbritannien

Biofysiker

Rosina HeikelFinlandLäkare

Ulla HambergFinland

Biokemist

Cecilia Payne-GaposchkinStorbritannien

Fysiker

Ada Lovelace1815-1852StorbritannienMatematiker

KUNSKAP

11

I samar-bete med en av sina elever fick Franklin fram den bästa bild

någon hittills

hade fått av dna:s struktur.

Till en början var det inte ens tillåtet för kvinnor att studera på akademisk nivå och att få möjlighet att göra forskningsprojekt var näst intill omöjligt. Ifall någon lyckades tog oftast en kändare vetenskapsman åt sig äran för upptäckten. Här lyfts tre historiska vetenskapskvinnor fram i rampljuset. TEXT METTE BERGH

BILDER SMITHSONIAN INSTITU TION, JEWISH CHRONICLE ARCHIVE/HERITAGE-IMAGES,HISTORISKA ARKIVBILDER

Första programmeraren

Ada Lovelace, dotter till poeten Lord Byron, bodde med sin mam-ma, Anne Isabella Noel-Byron, hela sin uppväxt. Mamman ville inte att hon skulle få faderns insta-bila temperament och därför under-visades Ada Lovelace i matematik, så att hon inte skulle bli poet.

Lovelace hade stor talang inom det matematiska tänkandet och ge-nom sina studier träffade hon som 17-åring matematikern Charles Babbage. Han delade med sig av sina planer om att skapa en kalkyle-ringsmaskin till Lovelace.

Senare översatte hon en arti-kel ur en italiensk tidning angåen-de Babbages maskiner. I översätt-ningen lade hon till sina egna an-teckningar och funderingar angåen-de ämnet.

Den slutliga versionen blev tre gånger längre än den ursprungliga artikeln och tack vare hennes an-teckningar kunde användbara koder skapas. Dessa koder kunde hantera bokstäver och symboler med hjälp av siffror. Detta ses som det första dataprogrammet eftersom dagens program använder likadana koder.

Nordens första kvinnliga läkare

Rosina Heikel föddes i en fin-landssvensk familj med två stycken bröder. Heikel drömde tidigt om att bli läkare. Men kvinnor fick inte stu-dera på akademisk nivå, vilket ledde till en snårig väg till yrket.

Hon inledde sina studier med en gymnastikkurs vid gymnastiska centralinstitutet i Stockholm och en barnmorskekurs i Helsingfors. Hon kompletterade sina anatomi- och fysiologikunskaper i Stockholm, bland genom att själv köpa lik för obduktion. I Helsingfors fick hon tillåtelse att gå på fysiologiföreläs-ningar och kejsaren gav senare tillå-telse att officiellt vara inskriven vid universitetet.

Heikel fick ett begränsat till-stånd att arbeta som läkare. Hon fick endast ta emot kvinnor och barn. Hon arbetade i Vasa och fick senare anställning som Helsingfors stadsgynekolog blev distriktsläka-re för barn- och kvinnosjukdomar.

Heikel förespråkade utbildning för kvinnor och stod mot laglig pro-stitution. Hon var med och grunda-de Konkordiaförbundet och Kvin-nosaksförbundet Unionen.

Dna-strukturens upptäckare

Rosalind Franklin insåg redan som 15-åring att vetenskapen lock-ade henne. Hon skrev sin doktors-avhandling om sten- och träkol.

Efter doktorsexamen arbeta-de hon med röntgenkristallografi, en teknik som används för att be-stämma kristallers tredimensionella struktur. Hon utvecklade metoden för att analysera biologiska moleky-lers struktur tillsammans med andra forskare vid King’s College.

Franklins relation till laborato-riets vice chef, Maurice Wilkins, blev aldrig riktigt bra. De hade oli-ka uppfattningar om arbetsuppgif-terna. I samarbete med en av sina elever fick Franklin fram den bästa bild någon hittills hade fått av dna:s struktur. Utan lov berättade sedan Wilkins om upptäckten för två an-dra forskare. Trion skrev sedan en avhandling på ämnet, vilket senare ledde till att de fick nobelpris för upptäckten.

Franklin sökte ett annat jobb och blev ansvarig för en forskar-grupp vid Birkbeck College. Grup-pen forskade i virus och skapade grunden till strukturell virologi.

12

I dag är Saara Cantell 47 år och känner att hon har hittat sin plats i yrkeslivet som regissör och manus-författare.

– Allt går bara man har rätt in-ställning. Men med tanke på olika omständigheter i mina yngre dagar, har jag ändå varit lyckligt lottad, sä-ger Cantell.

Efter två år vid Helsingfors universitet fortsatte hon på nuva-rande Konstindustriella högskolan vid Aalto universitet. Där studera-de Cantell manus och regi. Idag in-flueras hon av litteratur och musik. Men den stora passionen är ändå människor.

– Individer är otroligt spännan-de. Fördelen med teamwork är att man får bolla idéer och inspireras av andra. Alla har upplevt olika sa-ker i livet, vilket gör att ingen är en annan lik.

Yrket som regissör är krävan-de. En stor nackdel är att man mås-te stadigt kämpa för pengar, snabbt och effektivt. I dag jobbar Cantell som frilansare.

– Mitt jobb är givande på alla sätt och vis. Däremot har yrket änd-rats i och med tidens lopp. Inspel-ningsdagarna har minskat radikalt och då lider kvaliteten. Detta påver-kar både verket och skådespelarna.

I sina verk behandlar Cantell bland annat gränsen mellan sanning och lögn. Men hon är inte begrän-sad till ett enda ämne.

– Alla har vi frågor som vi brin-ner extra för. Hur man hittar sin identitet är ett annat tema som jag gärna fokuserar på.

”Djävulens jungfru” är Can-tells sjunde långfilm och har premi-är i höst. Den utspelar sig på Åland år 1666 och behandlar ämnen som kärlek, passion och häxjakt.

– Jag trivs med mitt arbe-te. Några fräscha idéer har jag på gång, men ärligt talat hoppas jag att få kunna pusta ut en stund.

Saara Cantell visste redan som ung att hon vill jobba med regi och manus. Som 13-åring gjorde hon kortfilmer med sin mammas kamera och då väcktes det stora intresset för skapandet.TEXT LEILA ARNAU TOVICFOTO OLLI HIETANEN

Alla har vi frågor som vi brinner

extra för.

PORTRÄTT

Datum: 3 februari 2016Utgivare: Svenska social- och kommunal-högskolan vid Helsingfors universitetChefredaktör: Carl-Gustav Lindén

Journalistisk chef: Emelie MelinProducent: Sofia StrömgårdReportrar: Leila Arnautovic, Mette Bergh, Jennifer Snårbacka, Max Rantakangas,

Louise Häggström, Maria Tarvasaho, Mia PalmgrenLayout: Hanna Riska, Lilian Tikkanen, Jemima Backman

Regissören

Läs mer på smocka.fi!