Biblioteksperspektivet

för e-böckerSödertörns högskola

8 december 2011

Elisabet Fornellvirtuella enheten, Stockholms stadsbibliotek

När kommer boomen?

• Intresse

•Mediebärare

• Aktörer

• Vettiga format, epub 3 etc

•Rimlig svårighetsgrad

Förutsättningar

E-medier på bibliotek

•Forskningsbibliotek (universitet, högskolor etc)

•Folkbibliotek

•(Specialbibliotek)

Kan man låna e-böcker?

•Rent tekniskt lånar man inte

•Egentligen en kopia

•Gör det biblioteken till fildelare?

•Tekniska begränsningar som ger tex 28 dagar ”lånetid”, tillgång

Forskningsbibliotek• 75% av mediebudget digitala medier - främst e-tidskrifter, men

även e-böcker

• främst utländskt

•< 1000 svenska kursböcker

• dålig sök-> hittas inte

• ingen bra affärsmodell

• lärosätets eget material?

• open access (främst artiklar, en del böcker)

Folkbibliotek: aktörer•Elib - ägs av Bonnier, Norstedts,

Piratförlaget och Natur och Kultur

•Publit - samarbetar med Elib

•Förlagett - mediejukeboxen

•Ebrary

•Ebsco

•Overdrive?

Utlåningsmodeller

•Elib-modellen (utlåningsmodellen)

•Overdrive -förvärvsmodellen

•Big deals - prenumerationsmodellen

•Låntagarmodellen

•Spotifymodellen

Elib-modellen•Nästan alla svenska

bibliotek+några nordiska

•Obegränsat antal utlån

• Kostnad (för biblioteket) per utlån ca 20 kr

• Komplicerat ladda ner

• Biblioteken kan inte förutse kostnader

Overdrive/förvärvsmodellen• Som fysisk utlåning

• En licens/titel och låntagare i taget

•Man får köa för digitala böcker

• Aktörer: Overdrive, Ebsco, MyiLibrary, Ebrary

Big deals /prenumerationsm

odell• Årlig avgift för biblioteket - baserat på antal låntagare

• Tillgång till hela beståndet

• Låna till flera samtidigt

• Bra för kurslitteratur

• Ebrary, MyiLibrary Ebsco

Låntagarmodellen• Anglosaxisk modell

•Databas med boktitlar

• Låntagare väljer titel->biblioteket väljer köp eller kortlån

• Begränsat antal lån

• Ebrary MyiLibrary EBL Ebsco Overdrive

Spotifymodellen•Ny spansk modell -

juni 2011.

• Strömmande

•Gratis med reklam

• Betalversion utan reklam

• Appar för IOS och Android

Andra länder: USA

• Kommit längst med e-böcker

•Utlån via Overdrive och förvärvsmodellen precis som fysiska

• Amazon i samarbete med Overdrive lån till Kindle. 11000 bibliotek

Andra länder: Storbritannien

•Också kommit långt inom e-böcker (Kobo erbjuder 2,2 miljoner köp-titlar)

• 25% av kommunerna lånar ut

• Vanligast med låntagarmodellen

Andra länder: Danmark

•Ny modell testas sedan oktober 2011

• eReolen (=e-bokhyllan)

• Kostar biblioteken14-18DKK/lån

•Ungefär som Elib

Stockholms stadsbibliotek, SSB

• 2001 försöksprojekt med Elib och Nacka

• 20 kr/utlån

• Samma modell fortfarande, börjar bli ohållbar

E-utlåningen 2001-2011

Men...

Utlåningen på SSB 2010

1,3%!

 

Zlataneffekten

Problemområden

•På folkbiblioteken

•På forskningsbiblioteken

•Bokutgivningen i allmänhet

Folkbibliotek: problem

•Utbudet, bara 1,3% av SSB som ebok

•Kostnader: +100% sedan 2010

•Karens (från förlagen)

•31% undanhålls

•DRM, begränsningar och tillgänglighet

•Inget urval, köps i paket

•Fria e-böcker hanteras inte alls

Folkbibliotek: problem forts.

• Aktörerna står emot varandra

• Biblioteken missnöjda med dagens lösning, vill ha mer flexibla lösningar

• Biblioteken vill erbjuda e-böcker med alla möjlighter

• Förlagen vill har fler begränsande Overdrive-lösningar

• Förlagen vill inte att folk vänjer sig vid att läsa e-böcker gratis via biblioteken

Forskningsbiblioteken: problem

•Olika plattformar, olika villkor: svårt hitta lösningar för nedladdning, utskrifter

•Stora summor för avtal e-resurser, samtidigt stor mängd tryckta böcker

•Inga strategier för svensk kurslitteratur

•Hur hantera fria medier?

•Hur lagra lärosätets eget material?

Bokutgivningen

•Få svenska titlar

•Liten efterfrågan, små marginaler -> liten produktion

•Nya romaner ges ut men inte äldre litteratur, den så kallade backlisten

Få titlar

•10, 5 miljoner svensktalande och 4000 e-bokstitlar

•400 miljoner engelsktalande, 1 miljard engelskläsande och 2,2 miljoner ebokstitlar

Vad gör vi åt det här?

•Utvecklar det digitala biblioteket

•Publicerar egna titlar

•Bidrar till opinionsbildning

Digitalisering•Förlag - nya böcker

•Forskningsbibliotek

•Folkbibliotek, bara SSB

•Projekt Runeberg, Projekt Gutenberg

•Litteraturbanken

•Google book search

SSB:s egen utgivning

Egen e-boksproduktion

•Samarbete med Publit

•Skanning: 1000 kronor

•OCR-bearbetning, Epubformatering: 3500 kronor

Utlåningsformat

Epub vanligast, men

•Topp i oktober för e-böcker i pdf

•Tranströmereffekten

•25 tryckta ex, 23 beställda

•133 fysiska lån, 344 e-lån

Opinionsbildning

•Public service: uppdrag att vara en arena för demokrati och medborgardeltagande

•Vad händer om man inte kan nå e-böckerna hos oss för att förlagen inte vill?

•För tryckta svenska böcker finns pliktleveranslagar: alla ska till KB

•Lagförslag om pliktleverans av e-material

Framtiden?•Vad betyder detta för biblioteken?

Ingen vet

•Medielandskapet förändras raskt för alla: tidningar, tv, radio, bokbranschen, bibliotek

•Flera utredningar på gång, bland annat litteraturutredningen

•E-boksutredningen klar i oktober 2011

E-boksutredningen

•Många frågor att lösa

•Saknas struktur för utveckling av e-boken

•Tekniken fortfarande ny, men det löser sig

•Tillgången till titlar problem

•Hur ska biblioteken tillgängliggöra fria e-böcker

•KOns

E-boksutredningen tror

•Konsumenterna driver på ökat utbud

•Telecom-företag ger sig in på marknaden

•Ökad efterfrågan - > mer intressant digitalisera äldre material

•Omfördelning av resurser från tryckt till e-

•Nya läromedel i skolan, online och e-

•Man hittar strategier för att hantera fria e-

E-boksutredningen

om struktur•Kritisk massa av titlar (backlist) viktigt

•Nya flexibla affärsmodeller behövs

•Standardformat och standardläsare behövs

•Bibliotekens roll ÄR viktig och måste utformas (jfr bidrag till subventionerade tidskriftslicenser 1998-2002)

E-boksutredningenom struktur forts.

•Folkbiblioteken behöver struktureras om och hitta ny roll

•Specialbibliotekens unika samlingar behöver digitaliseras

•Utvecklingen av e-läromedel måste följas

Kungliga biblioteket

•Numera nytt uppdrag även folkbibliotek

•Kan skapa förutsättningar för möten

•Kan bidra med kompetens inom konsortiebildning

•Kan stimulera digitalisering

•Kan tillhandahålla samlad katalo över e-

•Kan främja och samordna open access publicering

• E-boksutredningenhttp://www.kb.se/Dokument/Aktuellt/Eboksutredningen.pdff

• Pelle Snickarshttp://www.svd.se/kultur/understrecket/biblioteken-sitter-fast-i-en-ravsax_6488902.svd

• http://www.kb.se/plikt/Eplikt/

• http://www.nytimes.com/2011/03/15/business/media/15libraries.html?_r=3&emc=eta1

• Biblioteksbladet sidan 25http://www.biblioteksforeningen.org.test.levonline.com/bbl/bbl2010/Biblioteksbladet_nr10_2010.pdf

• http://www.dn.se/kultur-noje/staden-slapper-myrdals-verk

• Svensk bokhandeln nr 4, 2011. Ett uppslag finns att läsa på nätet:  http://www.mypaper.se/show/svb/show.asp?pid=345339750266619&page=18

• http://www.publit.se/cms/2010/12/17/e-bocker-pa-biblioteken-en-mojlig-dromlosning/

• http://www.svb.se/nyheter/bibliotek-satsar-p%C3%A5-digitala-b%C3%B6cker

• http://www.svd.se/kultur/litteratur/zlatanfebern-tar-alla-pengar_6683528.svd

• Rasmus Fleischer Boken och Biblioteket (i två volymer)

• http://www.svd.se/naringsliv/de-vill-fa-oss-att-lasa-digitalt_6486238.svd

Läsa mer

elisabet.fornell@stockholm.se#geckolisa

biblioteket.sebloggar.biblioteket.se/digitalabiblioteket

Tack!