sos businessmag 2012

SOSBUSINESSMAG.#1/12

Barnens bokslut

MARKETING-GURUN CHARLES HANDY FILOSOFERAR ANDERS DAHLVIG: NÄRINGSLIVET HAR ETT STORT ANSVAR DIPLOMATEN MED CSR-UPPDRAG | KUNDERNA KRÄVER SOCIALA INITIATIV | ABBA FÖRENAS I STÖD TILL NY BARNBY

Stödet ökar från företagen – men än fi nns mycket kvar att göra

_SOS-BusinessMag_BOK.indb 1 2012-03-21 16.20

sid 2 SOS BUSINESS MAG. #1–2012

FOTOGRAFENS VAL

JAIPUR, INDIEN

Pojken med guldsmyckena

Han är mycket stolt över sitt arbete. Pojken ler hela tiden och visar mig ivrigt armbandet han löder på. Han kommer

från Bangladesh och arbetar som guldsmed i Indien. Tillsammans med tjugo andra pojkar och unga män arbetar han fjorton timmar per dygn med att tillverka guldsmycken. De jobbar, äter och sover i samma rum och får cirka 150 kronor i månaden. Arbetskraft från Bangladesh är billigare än från Indien och om någon

på tur. Jag är där för att göra ett reportage om guld-handeln och är inte beredd på att se sådana arbets-förhållanden. Pojken ber om min autograf och när jag sedan ber om hans, tåras hans ögon av glädje.

Karin SkoogKarin Skoog är fotograf med inriktning på

dokumentärfoto och resereportage. I sitt jobb reser hon världen över men har sin bas i Stockholm.

Hon är utbildad bildjournalist och arbetar för bland annat Allt om resor, Dagens industri, Politiken,

Gourmet och M-magasin.

”



Innehåll04 GENERALSEKRETERARE ANNA RYOTT”Attrahera kunder och kompetens med CSR-arbete.”

08 CSR 2.0 – KONSUMENTMAKTENSusanne Helgeson och Ingrid Sommar: Vår köphets har gått överstyr!

16 GURUN INOM MARKNADSEKONOMICharles Handy känner förändringens vindar

22 YNGST PÅ UDDiplomaten Lisa Emelia Svensson sprider svenska företags CSR-modeller utomlands

26 BULLERBY I ASTRID LINDGRENS ANDA

gemensamma krafter

32 KRÖNIKA: STAFFAN LANDIN”Barn ska inte behöva dö 2012”

34 FOTOGRAFEN MED VÄRLDSSAMVETEMattias Klum greps av Rwandas öde

42 STYRELSEPROFFSET ANDERS DAHLVIG”Företag borde ha höga sociala ambitioner”

44 ZOLTAN ACS UTMANAR MILJARDÄRER”Man måste återvinna välståndet”

48 SOS PARTNERS har ordet!UTGIVARE: SOS BARNBYAR 2012

KONTAKT: [email protected]

HEMSIDA: WWW.SOS-BARNBYAR.SE

PRODUKTION: SPOON

KUNDANSVARIG: GABRIELLA WIIALA REDAKTÖRER: MARIE BLOMGREN,ÅSA LOVELL ART DIRECTOR: EVA ENGLUND

TRYCK: ÅKESSONS TRYCKERI, EMMABODA PAPPER: AMBER GRAPHIC

OMSLAG: MAJA BRAND

Som företagare vet du hur viktigt det är att arbeta långsiktigt. Det gör vi också. Stöd SOS Barnbyar, kontakta

[email protected] eller [email protected] eller läs mer på sos-barnbyar.se/foretag.

08 34 5104



FO

TO

: B

ER

NO

HJÄ

LM

RU

D

Det är när företag är mogna att berätta hur de

bidrar till att göra världen lite bättre som vi alla

ser effekt på sista raden, skriver

SOS Barnbyars generalsekreterare Anna Ryott.

Viktigaste vinsten

Anna Ryott på besök i Floating village utanför Siem Reap i Kambodja.



I FÖRRA NUMRET AV BUSINESS MAGgjorde vi ett upprop för att göra de mest utsatta barnens, de glömda barnens, röst hörda. Vi ville uppmärksamma att tusentals barn varje dag dör av anledningar som går att förebygga. Vi vände oss till företag som är intresserade av att arbeta med hållbar utveckling och det var många som lyssnade på vårt upprop. Under förra året ökade våra intäkter från företag med 47 procent. Ett

skillnad. Men det är långt kvar. De framsteg som gjorts de senaste åren vad gäller att uppnå millenniemålen kommer inte alla människor till del. De allra fattigaste släpar efter. Som vanligt är det barnen som drabbas hårdast och det går långsamt att förbättra överlevnad och nutrition till de fattigaste och mest utsatta barnen. Och trots att man vet hur viktigt det är att stärka kvinnors ställning och vilken betydelse det har för att förbättra levnadsvillkoren för familjer så går även det arbetet långsamt. Vi måste därför fortsätta att samla de goda krafterna inom näringslivet, bland politiker och i det civila samhället. Så länge organisationer som vår behövs, behöver vi er hjälp.

Vi brukar kallas för icke-vinstdrivande organisationer. Begreppet är egentligen märkligt. För precis som vilket företag som hels vill vi att varje investerad krona ska ge så hög avkastning som möjligt. För varje krona vi får in kan vi förbättra

SOS Barnbyars globala generalsekretera-

och jag tycker uttrycket sammanfattar vår verksamhet på ett väldigt bra sätt. Vinsten för oss, det som har betydelse på sista raden, är barn som har fått ett hem, trygghet och en framtid.

Här ser jag också en naturlig skär-

ningspunkt där företag, som både vill göra vinst och ta ett långsiktigt ansvar, och en organisation som vår möts och strävar mot samma mål.

Under året som gått har jag sett många exempel på detta. Många företag har bestämt sig för att göra världen lite bättre genom att stödja vårt arbete med både pengar och engagemang. Flera företag har också gått ut och berättat om vad de har gjort – och framför allt att det är lönsamt. Själv har jag sett så många konkreta bevis på att socialt ansvar har positiv effekt på varumärket, i konkur-rensen om de bästa medarbetarna och i konkurrensen om kunderna. Att företag som upplevt de här vinsterna delar med sig av sina erfarenheter till andra i olika sammanhang är en viktig hjälp för oss.

VID VÅRT SEMINARIUM i Almedalen

företagspartner med för att berätta om sitt samarbete med SOS Barnbyar och vad de själva fått ut av det. Ett exempel

förra året har låtit sin kompetens inom vatten och sanitet komma till använd-ning i våra projekt i Benin. Företaget har gått in som en långsiktig partner och ser satsningen både som ett kitt i företags-kulturen, argument vid rekrytering och för att stärka varumärket.

Nätbokhandeln Adlibris berättade att deras kunder med ett klick har kunnat köpa ett bokmärke till stöd för SOS Barnbyar. Ett otroligt enkelt sätt som, förutom att den genererade en miljon kronor till vår verksamhet, gett vinster för Adlibris. Företaget säljer även andra produkter till förmån för oss och enga-gemanget har stärkt relationerna med både kunder och medarbetare.

Vi har många partner som vi har jobb-

ANNA RYOTT, general sekreterare SOS Barnbyar


sid 6 SOS BUSINESS MAG. #1–2012sid 6 SOS BUSINESS MAG. #1–2012

at länge med och som har testat olika sätt att engagera sig. De har erfarenheter som är otroligt värdefulla för företag som vill bidra men som ännu inte kommit i gång och kanske inte riktigt vet hur de ska göra. Reaktionerna efter Almedalen, liksom på vårt CSR-magasin SOS Bu-siness Mag., som vi lanserade i höstas, samt andra tillfällen där företag bjudit

en törst efter erfarenhetsutbyte när det gäller CSR.

JAG HAR OCKSÅ UPPLEVT -rerande exempel under året när våra part-ner har aktiverat sig på nya sätt, bland

-

i Centralafrikanska republiken, i samar-bete med bland andra Saltkråkan, Astrid Lindgrens Värld och Micki Leksaker.

Dagens Industri hörde av sig och ville hjälpa till att skapa uppmärksamhet och samla in pengar till oss veckorna före jul, via di.se. Jag imponeras av att en affärssajt tar ett sådant initiativ. Både att de agerar och tar ett mer långsiktigt ansvar.

Det är viktigt för oss att tillsammans

med företag som vill stöda oss, hitta ett sätt som stämmer överens med deras af-färsidé. Jag är stolt över att vi på det vi-set har positionerat oss som en partner i CSR-frågor. Vi har inte bara möjligheten att göra skillnad utan kunskapen om vad företag kan göra och hur de kan göra det.

Framgångsrikt och lönsamt CSR-arbe-

Längst ner på trappan hittar vi CSR som hygienfaktor. Då handlar det om att minimera risker för att undvika att bli ertappade med barnarbete eller miljö-

förståelse för mekanismer som sätts i gång av konsumenters och medarbetares

-steget ser man på CSR ur ett möjlighets-perspektiv och ett lönsamhetsperspektiv. Då funkar det inte att lägga ett litet väl-görenhetsprojekt ovanpå den ordinarie verksamheten utan engagemanget måste förankras i såväl affärsidé som företags-kultur. Det ska vara självklart för alla vad som görs och varför.

När man kommit så här långt i sitt CSR-arbete är det dags att ta ett kliv till nästa trappsteg och tala om för affärs-partners och konsumenter vad man gör.

Annas minnen från 2011horn i 30 år och situationen har under många årtionden varit en katastrof, med svält, undernäring, föräldralösa barn och otillräcklig hälso- och sjukvård. Givarviljanvar fantastisk, bara från Max

hjälpte oss också genom att ar-

månader. Eftersom vi redan fanns på plats på Afrikas horn kunde vi också effektivt nå fram med

hjälpen. Jag hoppas verkligen att vi kan öka kunskapen om de tysta katastrofer som pågår hela

långsiktigt och förebyggande.

NYA BARNBYARUnder förra året beslutade vi att

barnbyar. I Kratie och Kampot i Kambodja, Lugansk i Ukraina och Bossangoa ”Bullerbyn” i Centralafrikanska republiken.

JULKLAPPAREtt paket tomt på innehåll men fullt av mening kallade vi vår julkampanj som gav ett väldigt bra

INFLYTTNINGMitt starkaste personliga minne från året som gått är förmodligen besöket i Moçambique och vår nya barnby i Chimoio. Att möta de

att de inte bara skulle få vård och skickas tillbaka ut på gatan, utan att de skulle få ett helt nytt liv, var en obeskrivlig upplevelse. Jag har träffat så många barn som lever under omänskliga förhållanden,

utan föräldrar, och kontrasten mellan de barn som de utvecklas till i våra barnbyar är helt otrolig.

KATASTROFHJÄLPAfrikas horn och den fruktansvär-da svältkatastrofen som skildra-des i media var ett uppvaknande för många mitt under sommar-semestern. För oss var det inte riktigt så. Det var en förvärring men vi har funnits på Afrikas

»Jag hoppas verkligen att vi kan öka kunskapen om de

att arbeta långsiktigt och förebyggande.«


sid 7 SOS BUSINESS MAG. #1–2012sid 7 SOS BUSINESS MAG. #1–2012

Både för att inspirera andra och för att konsumenterna vill veta. När man lyckas integrera de här tre stegen i sin affärsstrate-gi kan man ta klivet till översta trappsteget för att få effekt på lönsamheten.

Vi tar mer än gärna på oss uppgiften att hjälpa företag att klättra upp för trappan.

UNDER ÅRET HAR DET BEVISATS att

gör för att bidra till en bättre värld, inte minst genom den respons några av våra partner har fått. Comfort har genom sitt engagemang i Benin på kort tid fått upp-märksamhet i medierna som, om de hade köpt motsvarande utrymme i annonser, skulle ha kostat mer än den summa de investerat i samarbetet med oss.

Hamburgerkedjan Max är ett annat exempel. I samband med svältkatastrof-en på Afrikas horn bestämde de sig för att matcha varje insamlad krona på sina restauranger med ytterligare tre kronor. När det här pågick läste jag kommen-tarer på Facebook från människor som meddelade att de aldrig skulle köpa hamburgare någon annanstans. Sådan reklam går inte att köpa.

Sociala medier är överhuvudtaget

en utmärkt kanal för att kommunicera kring sitt sociala engagemang. Många företag har en Facebooksida för att de känner att de måste, men utan att rik-tigt veta vad de ska ha den till. Varför inte använda den för att berätta att vd:n ska åka och inspektera produktionen i Bangladesh, och samtidigt besöka barnbyn som företaget skänker pengar till?

Varje röst som hjälper oss att berätta, varje företagsledare som går ut och ta-lar om att de valt att samarbeta med oss och varför, har enormt stor betydelse. Dels för att öka intresset och kunskapen bland andra företag att vara med och göra skillnad, dels för att öka sina egna möjligheter att räkna hem investeringen genom att stärka sitt varumärke bland konsumenterna och attrahera den bästa kompetensen.

samarbeta med oss desto bättre, för det betyder förhoppningsvis nya investe-ringar i vårt arbete.

Jag tror att vi bara har skrapat på ytan av vad vi tillsammans kan åstadkomma och jag hoppas att ni vill vara med oss så länge vår organisation behövs.

resultat. Paketet, som såldes för

hem, innehöll en berättelse från lilla Izabel om hur hon har fått ett nytt liv i en barnby i Moçambique.

lyckade samarbeten med Ro-debjer, som designade mamma och barn-t-shirtar för oss och Lite Kalabalik, som designade ett armband.

FRAMTRÄDANDENAlmedalen var ett viktigt forum

reaktioner på vårt CSR-semi-narium. Inte minst för att våra företagspartner delade med sig

av sina erfarenheter av lönsamt CSR-arbete.

Vid Veckans Affärers SocialCapitalist Award var vår glo-bala generalsekreterare RichardPichler inbjuden talare. Här lanse-rade vi också vårt CSR-magasin,SOS Business Mag. som har tagits väldigt väl emot. Många har uppskattat att få tips och inspira-tion kring CSR-arbete.

I november höll jag i semi-nariet Barnets bästa i företags-investeringen vid World Child and Youth Forum som hölls på Slottet.Comforts vd Håkan Hedberg var också med och berättade om vårt samarbete.

Anna i Almedalen tillsammans med Håkan Hedberg, vd Comfort.

FO

TO

: C

OM

FO

RT



ILL

US

TR

AT

ION:

JEN

NIE

AR

VE

NÄ

S Dags att handla klokt



KONSUMENTANSVAR

problemen under mattan, samtidigt som problemen växer. Enligt Naturvårds-verkets rapport sker exempelvis 25–30 procent av utsläppen från produktionen av de artiklar vi konsumerar i Sverige utomlands. Hur kan vi då göra bättre val när det gäller allt som rör vår förbruk-

ning av konsumtions-varor? Jo, det krävs lite engagemang och intresse för att ta reda på den nöd-vändiga informationen, menar författarna.

– Jag vill påstå att en stor del av ansvaret ligger på oss konsumenter, vi kan göra jättemycket ifråga om klokare köp beslut. Men då måste också företagen ge oss rätt information om sina produkter, vara trans-parenta och lägga korten

på bordet. Att vara etisk, transparent och ha ett CSR-arbete som en naturlig, hållbart långsiktig del av verksamheten kommer att bli en allt större konkurrens-fördel för företagen, hoppas Susanne som efterlyser en större medvetenhet hos både konsumenter och producenter.

I dag vill vi veta allt om hur vår mat

VI HAR ALLA EN DEL AV ANSVARET ATT SE TILL ATT VÅRA KÖPVANOR GÅR ÅT RÄTT HÅLL. Men hur stor makt har vi som konsumenter och på vilket sätt kan vi använda den? Designjournalisterna Susanne Helgeson och Ingrid Sommar har grävt djupt i ämnet de senaste åren. Med ambitionen att få oss att tänka till och söka skillnaden mellan bra och dålig kvalitet har de skrivit boken ”Köp dig fri! Om design, överlevnad och konsum-tion”. Boken har just landat i butikerna och handlar om hur våra köpbeslut på-verkar vår överlevnad på jorden – vilka produkter vi köper är lika livsavgörande som vad vi äter och hur vi bor, menar

deras uppfattning.– Under de senaste åren har våra

ning till att i större utsträckning handla om skeendena bakom – till exempel ekonomi, produktion och konsumtion, säger Susanne Helgeson.

Hon tycker det är intressant att se hur vi konsumenter agerar. Hur vi talar oss varma för en hållbar utveckling för att

i rad utan att koldioxidkompensera. – Det är sällan vi ser hela bilden och

konsekvenserna av vårt beteende. Och i dag handlar det inte längre om slit och släng utan köp och släng. Vi hinner inte längre slita ut något innan vi köper nytt. Det är helt absurt!

Det som tas upp i den allmänna debat-ten är främst maten, där både produk-tionsförhållanden och alternativ ventile-

» Det är sällan vi ser hela bilden och konse-kvenserna av vårt beteende. I dag handlar det inte längre om slit och släng utan köp och släng. Vi hinner inte längre slita ut något innan vi köper nytt. Det är helt absurt!«

I dag vill vi ha koll. Vi vet allt om hur vår mat tillverkas och vad den innehåller, vi sopsorterar och köper elbilar. Men hur bra pejl har vi på våra prylar? Boken ”Köp dig fri!” lär oss hur vi kan ta ett större ansvar som konsumenter. TEXT MARIE BLOMGREN

Designjournalisterna Ingrid Sommar och Susanne Helgeson vill väcka debatt kring köp hysterin med sin bok om konsumtion.

SusanneHelgeson

IngridSommar



tillverkas – var, när och hur? Efterfrågan på den typen av information blir bara större och större. Det Susanne och Ingrid vill med sin bok är att öka vår medve-tenhet när det gäller alla konsumtions-varor vi anser oss behöva för att leva det liv vi lever.

-artiklar om design i ett nytt ljus. Då handlade det om att se värdet av design för företagen – nu gäller det snarare om att se designproblematiken ur konsu-menternas perspektiv. Att formulera nya kriterier för kvalitet som bygger på etik, inte bara på yta, säger Ingrid Som-mar och hennes medförfattare fyller i:

– Världen är global i dag, då krävs en ny helhetssyn. Varför ska arbetare i asiatiska fabriker ha så mycket sämre förhållanden än svenska? När vi till exempel köper alla dessa leksaker till jul så är det viktigt att lyfta blicken och se hur konsumtion och produktion hänger

kronor i en lågprisbutik kanske den inte är tillverkad på ett bra sätt? Allt billigt är inte dåligt, men vi behöver veta mer om produkterna vi köper.

FÖRFATTARNA MENAR att Sverige har en speciellt känslig relation till lågprisvaruhandel. Vi är uppfödda med Ikea och H&M, stolta över dessa världsföretag, vana vid att allt ska vara billigt och tidseffektivt. Vi sitter i bilen i ett par mil för att komma till varuhusen och köpa allt till låga priser. Då tänker vi inte på om ”sjukt billigt” och bra etik verkligen går att förena.

– Våra kläder tillverkade av billig bom-ull är ett jättestort problem, säger Ingrid.

– Vi har exempelvis rätt att få veta hur bomullen är odlad. Jag vill veta om den

kommer från världens tredje exportör -

menderar ut hundratusentals invånare, varav många barn, att arbeta under slav-liknande förhållanden på bomullsfälten. Eller om den kommer från små koopera-tiv i Västafrika där fattiga småbönder ser bomullen som sitt framtidshopp.

Det handlar bland annat om hundra-tusentals fall av förgiftningar varje år på grund av de stora mängder be-kämpningsmedel som används inom konventionell bomullsodling, liksom om barnarbete och ödeläggelse av stora naturområden. Det är egentligen ett högt pris på de kläder som vi i Sverige vant oss vid att kunna shoppa billigt.

– Dessutom är själva sättet vi handlar på absurt, detta att köpa mängder av billiga saker som snabbt ska kasseras. I stället för att köpa färre, bättre – och ofta dyrare – saker som fyller en funk-tion så fyller vi våra hem med snabbt utbytbara statusmarkörer som bara visar hur trendängsliga vi är, tycker Susanne.

SJÄLVA PRAKTISERAR Ingrid och Susanne medveten konsumtion då de både säljer och köper möbler i andra hand, på nätet och på auktion. Susanne shoppar också kläder second hand, både till sig själv och till barnen.

– Våra garderober utgör ett slags eget kretslopp där allt urvuxet och det man tröttnat på antingen säljs eller ges bort om det är helt.

– Det viktiga är att vi börjar tänka i de här banorna, funderar över vad som är kvalitet. Men där skulle det också

fördomar om vad som är bra eller dåliga material. Naturmaterial är exempelvis inte alltid bra, plast kan vara bättre. Allt beror på hur produkternas hela kretslopp ser ut, säger Ingrid.

-toppar talar nu om ”kapitalism 4.0”, en kapitalism som styrs mer av humana och etiska värderingar. Detsamma borde gälla även för hur vi konsumerar, avslu-tar de.

Fem tips ur boken Köp dig fri!

Köp hellre färre bra saker än många dåliga. Och en dyr

grej blir ofta billigast eftersom den tenderar att hålla längre.

Kräv bättre information om det du köper! Att saker och ting används så länge som möjligt är

alltid bra. Därför är alla former av second hand tveklöst rekommen-dabelt – klädbibliotek, vintage-auktioner, kvartersloppis.

Naturmaterial är inte alltid det bästa. Konventionellt

odlad bomull är farlig både för miljö och människa. Sök hellre det ekologiska alternativet eller ett annat material.

Tänk efter före ett köp; ”vill jag egentligen ha detta,

ett bättre alternativ?”

1

2

3

4

5

»I stället för att köpa färre, bättre – och ofta dyrare – saker som fyller en funktion så fyller vi

våra hem med snabbt utbytbara statusmarkörersom bara visar hur trendängsliga vi är.«



Kort om HemtexHemtex är Nordens ledande detaljhandelskedja för hemtextilier som

Norge, Finland och Estland. Företagets huvudkontor ligger i Borås, med lokala inköpskontor i Shanghai/Kina och Dhaka/Bangladesh. 70 procent av företagets produktion sker i Kina, Bangladesh och Indien.

återkommer Ted Bergström till hur viktigt det är att företag tar ett socialt ansvar och engagerar sig i hållbarhetsfrågor. Han ser den ökande medvetenheten hos konsumenterna som en samhälls-trend som kommit för att stanna.

– Tittar man på kundernas köpbeteenden i dag så är etik, miljö och socialt ansvarstagandebetydande för köpbesluten. Det är inte längre bara plånbokensom räknas. Det goda samvetet är minst lika viktigt som priset, säger Ted Bergström.

Ted menar att medveten-hetstrenden gör det viktigt för företagen att bygga upp ett förtroende hos sina kunder. Den som handlar på Hemtex

HEMTEX HAR BESTÄMT SIG.Man vill vara ett ansvarstagande företag. Ett företag som bryr sig. Som kunden kan lita på. Därför satsar man stenhårt på hållbar-hetsfrågor med miljö och etik i centrum. Som en naturlig förläng-ning av dessa tankegångar stöder Hemtex sedan drygt ett år SOSBarnbyars familjestärkande arbete i Sylhet i nordöstra Bangladesh.

– Eftersom vi har stora delar av vår produktion i Bangladesh kändes det helt rätt att engagera oss i ett projekt som gynnar just detta område. Vi ville göra mer än att skapa arbetstillfällen och schysta arbetsförhållanden, och även göra gott för regionen på lång sikt, säger Ted Bergström, marknadschef på Hemtex.

Hemtex engagemang innebär dels att SOS Barnbyars familje-stärkande arbete i Bangladesh sponsras med en fast årlig summa. Därtill tillfaller intäkterna från utvalda produkter – bland annat morgonrockar, armband

SOS Barnbyar. Dessa pengar ger möjlighet att hjälpa till i ett hårt utsatt Sylhet, där fattigdomen är utbredd och barn tvingas arbeta i stället för att gå i skolan. I många familjer är familjebanden dess-utom försvagade av den extrema

HEMTEX SKYLTAR MED GOTT SAMVETEFaktorer som etik och miljö påverkar i allt högre grad kundens köpbeslut, och det goda samvetet är viktigt. På Hemtex har man förstått vikten av hållbarhetstänk och socialt ansvarstagande för att vinna kundenslångsiktiga förtroende. TEXT JOHAN ÅBERG

fattigdomen, hemgiftssystemet,polygamin och de höga födelse-talen – vilket gör att barn i utsatta familjer riskerar att överges och hamna på gatan.

Tack vare samarbete får dessa barn i stället chansen till utbild-ning. Ungdomar får arbetsträning inom de yrken där arbetskraft behövs. Matpaket delas ut för att motverka hunger och näringsbrist. De vuxna utbildas om hälsa, hy-gien och barns rättigheter. Famil-jer bistås med räntefria mikrolån och medicinsk hjälp. Sammanlagt har över 500 barn i 150 familjer fått hjälp till en bättre tillvaro.

– Det känns självklart jättebra. Vi har inte själva varit på plats och hälsat på ännu, men vi planerar en resa snart. Däremot får vi kon-tinuerliga rapporter, med både bil-der och berättelser, om hur arbetet fortskrider, säger Ted Bergström som tycker att den kontinuerliga återkopplingen från SOS Barnbyar är en styrka i samarbetet.

– Återkoppling är jätteviktigt för att skapa ett engagemang internt. Naturligtvis är den här typen av projekt väldigt bra för att skapa stolthet bland våra butiksmedar-betare. Därför är uppföljningen väldigt värdefull för oss och våra medarbetare.

Gång på gång under intervjun

ska således kunna lita på att de produkter som Hemtex säljer är schysta. Därför jobbar Hemtex stenhårt med hållbarhetsfrågor i alla led och ställer hårda krav på sina leverantörer i allt från arbetsförhållanden, uppförande-koder och säkerhetsföreskriftertill kemikalieutsläpp, djurhållning och vattenrening.

– Men vi gör det naturligtvis inte bara för våra kunders skull. Det handlar även om att vi vill vara goda samhällsmedborgare och ta vårt ansvar. Ett annat skäl är att media allt oftare granskar inköpsbranschens kanaler och då är det skönt att veta att man har rent mjöl i påsen så att man slip-per obehagliga överraskningar.

FO

TO

: S

AM

IRS

OU

DA

H

Ted Bergström, vd för Hemtex, vill ha rent mjöl i påsen.

KONSUMENTANSVAR



STÖD TILL FAMILJERLOCKADE KUNDERNA

vad vi arbetar med, säger Nina Lindvall.

Rodebjer har designat ett t-shirtset där hela förtjänsten från försäljningen går till SOS Barn-byars program Strong Families i Ukraina. T-shirten pryds av en exklusivt framtagen teckning föreställande ett kvinnoan-sikte och två barnansikten. Den

framtagen av Planeta Design, och rymmer en stor och en liten tröja.

Samtidigt som pengar kom utsatta familjer till hjälp, så blev PR-värdet på samarbetet mellan Rodebjer och SOS Barnbyar högt. ca 2 miljoner läsare nåddes i tryckt media, plus att bloggar

t-shirten.Ni sålde slut på vissa storlekar

(storlek M–L) redan före jul!

DET ÄR INTE första gången märket Rodebjer engagerar sig för ett välgörande ändamål. Tidi-gare har två projekt genomförts tillsammans med Bröstcancer-fonden, ett rosa band och ett plagg. Därför satt inte svaret långt inne när SOS Barnbyar ställde frågan om ett samarbete.

– Det här projektet tydliggör och stärker den värme och omtanke

ende i Rodebjer som varumärke. Det är en ära att få vara en del av detta, säger Carin Rodebjer som startade märket för snart elva år sedan, och nu-

Det t-shirtset som Rodebjer skapade till förmån för SOS Barnbyar drog snabbt in pengar till projektet Strong Families i Ukraina. Kombinationen design och välgörenhet visade sig locka kunderna. TEXT MARIE BLOMGREN

mera bor och verkar i New York.Rodebjers VD Nina Lindvall är

också stolt över initiativet.– Våra pengar får gå till att

stärka kvinnor i Ukraina genom att ge dem möjlighet att

utbilda sig och skapa en egen ekonomi så att de sedan kan ta hand om sig och sin familj. Rode-bjers vision är att klä och

inspirera starka kvin-nor. Det var en na-turlig matchning mellan projektet i Ukraina och vårt varumärke. Sen tycker vi på Rodebjer att det är viktigt med ett samhällsansvar, vi kan alla göra

en skillnad oavsett

kunder?– Det är väldigt kul att det har

gått så bra. Responsen har varit

säger Carin.Ändamålet Strong Families

riktar sig till utsatta familjer i Ukraina och då främst till en-samstående kvinnor med barn. Många är unga och sårbara och deras barn löper stor risk att överges eller bli föräldralösa på grund av fattigdom, missbruk eller sjukdom.

– Det är fantastiskt att Rode-bjer stöder vårt arbete i Ukraina, säger Anna Ryott, generalsekre-terare, SOS Barnbyar. Pengarna kommer att gå till att ge utsatta och fattiga familjer stöd så att barnen kan få en trygg och kärleksfull uppväxt.

FO

TO

: M

AM

A

FOTO: NICHO SÖDLING

KONSUMENTANSVAR

SOS Barnbyar har under året haft ett framgångsrikt samarbete med tidningen Mama som sålt t-shirtsetet via sin hemsida. Chefredaktör Anna Zethreus åkte även på en reportage-resa till Ukraina tillsammans med Anna Ryott för att lyfta upp Projektet Strong Families i tidningen.



Med etablerad verksamhet i Somalia, Kenya och Etiopien kunde SOS Barnbyar snabbt

komma igång att hjälpa människor på fl ykt undan torkan. Sedan i juli har SOS Barn byar

hjälpt 90 000 människor varje månad.

ÅRET SOM GÅTT KATASTROFHJÄLP

FO

TO

: JE

NS

HO

NO

RÉ SOS Barnbyar

har 13 pågående

världen som hjälper drygt 1,1 miljoner människor. På Afri-kas Horn fortgår insatserna trots att regnet nu kommit.

I OKTOBER BÖRJADE DET ÄNTLIGEN ATT REGNA I SOMALIA, DET LAND SOM DRAB-BATS VÄRST AV TORKAN PÅ AFRIKAS HORN. Regnet gav bönderna nytt hopp och

vända hem. Men situationen är fortfarande allvarlig och hjälpinsatserna fortgår.

Sedan hjälparbetet startade i juli har SOS

varje månad. Genom bidrag på totalt 5,5 mil-joner kronor har svenska företag hjälpt oss

vatten och andra förnödenheter, samt att med

att säkra en mer långsiktig utveckling för dem.SOS Barnbyar bistår i katastrofsituationer

när de uppstår i barnbyarnas närsamhäl-len, det vill säga i 133 länder världen över. Katastrofhjälpen omfattar både direkta och mer långsiktiga insatser – allt från att erbjuda vård till att medverka till samhällets återupp-byggnad.

SOS Barnbyar kan erbjuda sjukvårdsper-sonal och socialarbetare samt livsmedel, läkemedel och andra förnödenheter. I krigs-situationer hjälper organisationen både barn och vuxna att bearbeta sina trauman.



FOTOGRAFENS VAL



HANOI,VIETNAM

Plötsligt börjar han gråta

Hopplösheten ligger som ett fuktigt täcke i rum-met, gråten har fastnat i min hals och känns som en hård klump. Den kommer varken ut eller

försvinner så länge jag är kvar på barnhemmet. Det är nästan knäpptyst i rummet, men plötsligt börjar ett av barnen att gråta förtvivlat. Helst av allt vill jag ta upp honom och ta med mig honom hem, men när jag sträcker mig mot honom är vår besökstid precis över. Klumpen i halsen och jag går ut ur rummet.

På det här statliga barnhemmet i Hanoi bor 20 barn. I ett rum på andra våningen bor de allra yngsta, tio stycken pluttar där den yngsta bara är två månader. Deras liv utspelar sig i det här rummet, till väldigt stor del nedbäddade i sina gungstolar. Några av dem kommer enligt statistiken bli bortadopterade, men de

Maja BrandMaja Brand är frilansfotograf baserad i Stockholm med inriktning på dokumentärfoto. Hon är utbildad på Nordens Fotoskola och jobbar bland annat för Greenpeace, SOS Barnbyar, och Dagens Arbete.

”



Filosofen– Charles Handy vill sprida välståndet

Framtidens företagsledare och entreprenörer måste tänka både affärsmässigt och humanistiskt, säger Charles Handy.

Han är författare, filosof och management-guru och rankas som en av världens främsta tänkare.

SOS Business Mags Niklas Eriksson fick en exklusiv intervju – och ett par tankeställare.

TEXT NIKLAS ERIKSSON FOTO ELISABETH HANDY

FO

TO

: E

LIS

AB

ET

HH

AN

DY



beskrivs inte sällan som Storbritanniens ledande management-guru.

Själv föredrar han att kallas ”soci-

på förändringar i samhällsstrukturer och mentalitet, och föreslår vägar att gå. Och de vägarna, understryker han, måste bottna i både en strikt affärsmäs-sig analys och ett upprätthållande av humanistiska ideal.

här. Den globala ekonomin är inget nollsummespel. I stället för att tänka oss världen utanför Europa och Nordame-rika som potentiella konkurrenter, ska vi

sprida, snarare än ombalansera välstånd.

KANSKE SAMMANFATTAS Charles Han-dys grundinställning i de här frågorna – företagsvärldens sociala ansvar och

Myself and other more important mat-ters från 2006. Alla affärsmän, menar han, bör i någon bemärkelse ”vara

Vad betyder det? Och hur ofta, skulle du säga, är de det?

-na så mycket pengar det bara går ... Jag

spara så mycket du kan, ge så mycket du kan.” Filosofen ifrågasätter allt och letar efter sanningen bakom siffrorna. Jag tror inte att affärsmän, eller -kvinnor, funde-rar allt för mycket på konsekvenserna av vad de gör. Eller varför de gör det. De påstår till exempel ofta att de jobbar för ”ägarnas intressen”. Men ägarna är i dag inte de som i egentlig mening äger företaget, de är investerare. Många av dem vet inte ens vad företaget gör – det kanske rör sig om en pensionsförval-tare eller ett försäkringsbolag, eller ett tekniskt orienterat mäklarhus som köper bolagets aktier enkom för att de tror att priset kommer att stiga. De har, kort

– JAG HAR LÄNGE FÖRESPRÅKAT VAD JAG KALLAR EN ”HARD NOSED PHILANTROPHY”, säger Charles Handy och slår sig ned i en sådan där brun-murrig lagom obekväm sittmöbel som

fortsätter han. Men man kan också kalla det ”goda affärer”, för det är vad det är. Folk som använder sina pengar till att investera i små företag i tredje världen gör enligt mig den största nyttan. Det är mycket mer effektivt än att pumpa in massa kapital i regeringar. Det är inte statsapparater som gör folk rikare, det är företag som skapar välstånd; då ska vi hjälpa dem. Jag beundrar särskilt de som har tjänat stora mängder pengar – till ex-empel afrikanska affärsmän som lyckats i väst – och sedan stoppar tillbaka dem i lokalt företagande.

För nästan fem decennier sedan var Charles Handy med och grundade Storbritanniens första handelshögskola, London Business School, där han snabbt blev en ledande expert inom företags-psykologi. Då hade han redan bockat

-siker – och ett par, enligt honom själv, ”djupt uttråkande” år som marknadschef

började han ana djupgående föränd-ringar inom arbetsliv, organisation och företagshierarkier, profetior som då inte

som snart skulle besannas.Nästan fyllda 50 kom han på att han

även ”kunde skriva böcker”. Resulta-

-mans med sin hustru och skickliga

generation sociala entreprenörer. I dag har han en given plats på den

FILANTROPI



sagt, inget sant engagemang i företaget.Det är förstås omöjligt att prata om

hur företag kan bidra till en bättre och mer resursbalanserad värld, utan att ta hänsyn till den enorma förtroendekris och folkliga vrede som breder ut sig

som inte arbetar på Wall Street eller kon-trollerar stora börsnoterade företag. Just denna morgon pryds samtliga brittiska morgontidningar av bilder på Stephen Hester, vd för Royal Bank of Scotland, som efter att detaljer om dennes bonus-ersättningar läckt ut snabbt blev landets mest avskydde man.

Charles Handy menar att det har utvecklats en ”glashuskultur”:

– När jag föreläser brukar jag visa en bild på två företagshögkvarter. Stora skyskrapor som trots att de är byggda i glas inte går att se in igenom. Man vet inte vilka det är som sitter där, man vet inte vad de vill. Namnet är ofta mystiskt, ett par generiska bokstäver – typ HSBC – som är framtagna för att inte betyda något på något språk. Så man kan förstå varför den vanliga medborgare som står och tittar upp mot de här glastornen känner att det är något som är märkligt,

Charles Handy och nämner framgångar-

symtomatisk. I en central scen förklarar Matt Damons berättarröst hur en av de högsta cheferna på Lehman Brothers hade en egen hiss till 32:a våningen som säkerställde att han inte bara slapp träffa ”vanligt folk” utan till och med sina kol-

– Det är det här jag menar med att

Charles Handy. Han eller hon måste tänka på just de här frågorna. Vad är det för verksamhet vi har egentligen? För vem? Och hur uppfattas den av samhäl-

men ytterst handlar det om att affärssko-lorna har misslyckats.

DET KAN KANSKE LÅTA MÄRKLIGT,men Charles Handy är djupt optimistisk inför framtiden. Hans senaste verk om

-serar han ett viktigt ideologiskt skifte.

-prenörer är skolade i en kritiskt orien-terad campusmiljö. Man lever, menar Handy, mindre isolerat från samhället i övrigt och problematiserar sin roll i högre utsträckning. Det här är personer som inte bara hittat nya sätt att skapa

– När vi skrev den här boken var en vanlig kommentar från de intervjuade att det är mycket svårare att göra av med pengar än att tjäna in dem. För när man väl har dem, var ska de hamna? De hade inte gjort den rätta researchen. Mest in-tressanta var de som sade: ”Det vi kan är att leda verksamheter, så det är det vi ska göra nu också. Vi tänker inte ge bort våra pengar till någon och hoppas att de kom-mer till nytta, utan vi vill skapa något eget, där vi ser konkreta resultat och kan påverka i grunden. Vi är entreprenörer – nu blir vi sociala entreprenörer.”

allt två starka skäl till den här förändring-en – liksom till att själva boken kom till. Dels hade det uppstått en ny ekonomisk klass i Storbritannien; för första gången sedan den viktorianska eran fanns det gott om folk med ”serious money”. Som soci-

tog vägen. Dels hade det skett en föränd-ring i utbildningsnivå och mentalitet.

– Låt mig ta ett exempel: I slutet av

»När vi skrev den här boken var en vanlig kommentar från de intervjuade att det är mycket svårare att göra av med pengar än att tjäna in dem. För när man väl har dem, var ska de hamna?«

FILANTROPI



FO

TO

: E

LIS

AB

ET

HH

AN

DY

Charles HandyFÖDD: 1932 i småstaden Clane, väster om Dublin. BOR: Sedan länge i London tillsammans med sin hustru Elizabeth.AKADEMISK BAKGRUND:

ekonomi.SPECIALITETER: Företags-

MERITER: Är hedersdoktor, eller motsvarande, vid 13 engelska universitet och är ett av de brittiska standardnamnen på den prestigefyllda Thin-kers 50-listan (som högst har hans placering varit nummer 2 i världen).BÖCKER I URVAL:

New Alchemists (1999).



vilka det var som drev brittiska före-tag. Antalet revisorer var svindlande

som jobbade som revisorer. Sett ur det perspektivet har vi haft en revolution! Från att ”räknenissar” styrt företagen, är det i dag högutbildat folk med kritiskt tänkande – i synnerhet inom den yngre generationen. De positiva följdverk-ningar det kan komma att få, både på konkret hjälparbete och hela synen på företagets roll i samhället, tror jag är betydande.

TRENDEN I DAG ÄR TYDLIG. Det pri-vata engagemanget blir en alltmer central

i Storbritannien. Ett talande exempel -

tion, världens i dag största transparent drivna privata stiftelse. Den skapades

och har bara de senaste fem åren vuxit enormt. 2006 donerade ikonen Warren Buffet Berkshire Hathaway-aktier värda motsvarande 30 miljarder dollar. Några år senare lanserades den uppmärksam-

som uppmanar de mest förmögna att vid sin bortgång skänka minst hälften till välgörande ändamål. I skrivande stund

-ska miljardärer skrivit upp sig på listan, däribland Star Wars-regissören George Lucas, bankiren David Rockefeller och Facebooks skapare Mark Zuckerberg.

Charles Handy är positiv till initiativet, men varnar samtidigt för risken att stirra sig blind på kapitaltillströmning och några få amerikanska kändismiljardärer.

– I USA har det alltid funnits en stark

du skapat en förmögenhet, ska du dela

främst som en historisk påminnelse. Men -

uppfattning – handlar inte primärt om att ge bort pengar. Det handlar om att förbätt-ra möjligheter. En sådan som Bill Gates har redan tillräckligt med pengar för att, som han säger, ”utrota alla sjukdomar i världen”. Det som behövs är förändrade strukturer som gör att lokala företag kan växa. Jag tänker på sådant som fair trade, en fungerande mikrolånsmarknad, slopad skatt på gåvor, tydligare återinvesteringar i den egna regionen – en massa sådana små, men viktiga åtgärder som möjliggör en långsiktig spridning av välstånd.

Jag frågar Charles Handy vilka han tycker är de viktigaste och mest akuta framtidsfrågorna.

– Frågan om landsbygd kontra städer är viktig. Städer är det allra viktigaste för framtiden. Hur man organiserar megastä-der kommer att vara en avgörande social, ekonomisk och politisk fråga – och är det redan. Jag håller även med dem som säger att vi måste hitta ett mätverktyg som bättre fångar det mänskliga väl-

Du tänker på hela frågekomplexet kring att beskriva en mer ”inkluderande ekonomi”?

– Ja precis, och jag tror att det är vik-tigt att ta fram ett enhetligt mätverktyg. Inte som nu med ett par olika som mäter luddiga begrepp som ”happiness” och annat. Vi behöver ett starkare, klarare. David Cameron är en av de från politiskt håll som har uttryckt en vilja att få fram ett sådant mått, men det är tufft. Många tycker fortfarande att ekonomisk tillväxt räcker alldeles utmärkt.

– Det vi behöver är ett nytt spännande mått som visar att vi gör framsteg och får

världen har verkligen blivit en bättre plats att leva på!” Något som inger hopp.

»Frågan om landsbygd kontra städer är viktig. Städer är det allra viktigaste för framtiden. Hur man organiserar megastäder kommer att vara

en avgörande social, ekonomisk och politisk fråga – och är det redan.«

FILANTROPI



FO

TO

: M

AJA

BR

AN

D

I Vinh i Vietnam får 1356 barn en bra utbildning. Det är den största SOS-skolan i landet och en av få med grund-skola och gymnasi-um i samma skola. ISOS-skolorna integ-reras barnen från barnbyn med barn från närområdet.

En bra utbildning är en grundläggande rättighet för alla barn. Under 2011 har SOS Barnbyar sett till att 109000 barn fått gå i förskola och skola.

ÅRET SOM GÅTT UTBILDNING

UTBILDNING UTGÖR GRUNDEN FÖR ETT BARNS INTELLEKTUELLA, KÄNSLOMÄS-SIGA, SOCIALA OCH FYSISKA UTVECK-LING SAMT, INTE MINST, MÖJLIGHETER ATT TA SIG UR FATTIGDOM. Därför ligger utbildning högt upp på SOS Barnbyars prioriteringslista. Våra skolor är öppna för barnen i barnbyarna, men också för barn som ingår i de familjestärkande program-men samt andra utsatta barn och ungdomar

Statistik visar att omkring 77 miljoner barn i världen saknar tillgång till alla for-mer av utbildning. Flickor är speciellt ut-

vuxna runt om i världen som är analfabeter

är mer än två tredjedelar kvinnor, enligt statistik från Sida.

I Europa utnyttjar SOS Barnbyar lokala -

heter. Utanför Europa bygger vi ofta egna skolor, eftersom det saknas bra utbildnings-möjligheter i många länder.

SOS Barnbyars förskolor och skolor ligger i anslutning till barnbyarna och är öppna för alla barn i trakten. I slutet av 2011 hade SOS Barnbyar cirka 230 försko-

Alla SOS Barnbyars skolor är godkända utbildningsanstalter i sina respektive länder och undervisar i enlighet med de nationella riktlinjerna i varje land.



Det handlar inte om att

vara snäll. Ansvarsfullt företagande är en konkurrensfördel,

menar den svenska

CSR-ambassadören Lisa

Emelia Svensson.

TEXT JOHAN FORSSTEDT FOTO SAMUEL UNÉUS

En röst för rättvisa – och

lönsamhet

1. STOCKHOLM INTERNATIO-NAL WATER INSTITUTE, SIWI,har tillsammans med 32 företag inom textilsektorn gått ihop för att samarbeta kring vattenfrågan i de länder de har produktion. Tillsam-mans är det lättare att påverka underleverantörer och att ställa krav på bättre vattenhushållning och rening genom att byta ut miljöfarliga kemikalier.

Tre goda initiativ2. STORA ENSO har utnämnt

har i uppgift att utmana allt och alla för att hitta nya innovativa lösningar inom företaget. Grup-pen fungerar som en ”skuggled-ningsgrupp” och ska fokusera på två utvalda utmaningar – innova-tion och globalt ansvar.

3. INDUSTRY DIALOGUE – samarbete inom Telekomindustrin för att rådgöra och diskutera de utmaningar man möter när mobila nätverk ska byggas i diktatoriska länder. Tillsammans försöker företagen utveckla gemensamma principer att utgå ifrån när en regim har krav på att få avlyssna eller spåra abonnenter – eller till och med stänga dörren till internet.



– SVERIGE HAR KOMMIT LÅNGT i sitt arbete med CSR och vi har många företag

många länder som sätter arbetet högt upp på agendan och vi kan inte slå oss för bröstet hur länge som helst, vi blir om-sprungna.

Lisa Emelia Svensson vill inte låta det ske. Och som svensk CSR-ambassadör har hon möjligheten att påverka, både de svenska företagen och regeringens CSR-politik.

– Främst har jag ett ansvar att driva och samordna regeringens CSR-politik. Jag är ofta ute hos svenska företag och för en dialog om hur vi kan skapa en föränd-ring i praktiken, och få dem att förstå att ansvarsfullt företagande är en konkur-rensfördel.

Lisa Emelia Svensson verkar under UD och blev tidigare i år utnämnd till ”årets svenska supertalang” av tid-

företag som SEB, Spotify och Ernst & Young. Det visar på Lisa Emelia Svenssons målmedvetenhet men även på vilken tyngd CSR-frågan anses ha.

– CSR-arbetet växer hela tiden, det

är ett ökat tryck från så många håll. Jag tror att dagens seriösa företagsledare för-står att man måste ta hänsyn till både den globala och lokala miljön man verkar i.

DET FINNS TVÅ STORA SKÄL till att sätta CSR-frågan högt på företagets dag-ordning, enligt Lisa Emilia Svensson. Kortsiktigt handlar det om att minimera risken att använda underleverantörer som smutsar ned eller anställer barn-arbetare i andra länder. Långsiktigt hand-lar det om att CSR är ett värdeskapande arbete som ökar företagens lönsamhet.

– Drar man ned på konsumtionen av vatten och el sparar det både pengar och miljön. Mår personalen bra stannar de i företaget och man slipper utbilda ny. Sköter man sig i det lokala samhället får man en acceptans i regionen som gör

orsaker.Lisa Emelia Svenssons intresse för

rättvisa och miljö har funnits där så länge hon kan minnas. Som sjuår-ing startade hon tillsammans med en kompis tidningen ”Djurplugget” som handlade om natur och djur.

Då var det familj och släkt som läste och påverkades av hennes upprörda ar-tiklar, i dag 30 år senare är det världens ekonomiska supermakter som lyssnar på Lisa. Sverige är exempelvis det enda landet i världen som har ett samför-ståndsavtal med Kina om CSR-frågor och Lisa Emelia Svensson ledde under 2011 en svensk delegation i Kina.

– Kineserna är både välinformerade och insatta. I dokument om femårsplaner står det mycket om mänskliga rättigheter, problemet är att de inte alltid följer sina egna direktiv, säger hon och fortsätter:

– Kina är en enpartistat, med in-skränkningar i yttrandefriheten bland annat, men vi har inställningen att man inte kan slopa allt samarbete med dem.Det är viktigare att ha en dialog om varför CSR är viktigt.

HÄR KAN ÄVEN SVENSKA FÖRETAG

svenska och 1 500 svenskrelaterade fö-retag på plats, ytterligare 10 000 svenska företag bedriver handel med landet.

– Som företag måste man vara medveten om den problematik som

kan vara en del av lösningen. Man kan motverka etablerade strukturer genom att ha schysta arbetsförhållanden och inte betala mutor exempelvis.

Under året kommer en kinesisk delegation på besök för att studera hur Sverige arbetar med att främja ansvars-fullt företagande. Men Lisa Emelia Svensson har även andra stora mål under 2012, bland annat att stärka de diplomatiska relationerna kring den här frågan. Allt för att sätta den på agendan även i andra länder.

– Det är viktigt att arbeta för att stater ska skydda mänskliga rättigheter och sätta upp lagar och regler för miljöarbete och arbetsförhållanden. Samtidigt måste företagen ta ett ansvar för hur deras verksamhet påverkar miljön de verkar i – oavsett hur lagstiftningen ser ut.

Lisa Emelia Svensson vill att Sverige även i fortsättningen ska vara ett före-gångsland i CSR-frågan. Då krävs hårt jobb både från staten och de svenska företagen. Missköter sig ett svenskt

-ling till Sverige som solkar ned bilden av landet.

– Jag vill att CSR-arbetet i de svenska företagen går ännu mer från teori till

rekommendationer framtagna och det borde inte vara svårt för företagen att göra sin hemläxa. Det värsta som kan hända nu är att CSR blir en urvattnad fråga där alla har policyer men ingen riktigt följer dem.

Lisa Emelia SvenssonÅLDER: 37.GÖR: CSR-ambassadör vid enheten för internationell handelspolitik på UD.TIDIGARE ARBETSPLATSER:Exportrådet i New York, svenska ambassa-den i Washington, EU-kommissionen.UTBILDNING: Ekonomie doktor med dubbla magisterexamina från Handels-högskolan i Göteborg.



SOS BARNBYARS RICHARD PICHLERPÅ SVERIGEBESÖKVeckans Affärers Samhälls-kapitalistdagen blir mer och mer populär. I höstas anordnades eventet för femte året i rad. En av huvudtalarna var SOS Barnbyars egen internationella generalsekre-terare Richard Pichler.

Han talade om framtidens CSR-arbete och lyfte fram att lön-samhet är viktigt för ett företags utveckling, frågan är bara hur man uppnår lönsamheten. Hanpratade även om relationen mellan donationer och CSR-arbete – donationer är viktiga men det ska vara CSR som utgör grunden för företagets kultur. Tillsist redde han ut problematiken

-nisationer. Han menar att namnet är missvisande då de självklart är lönsamma och att de i stället

organisationer då det egentligen handlar om vem som får ta del av denna lönsamhet.

Källa: CSR i Praktiken

SEDAN NÅGRA ÅRför privatpersoner att skänka aktieutdel-ning på börsnoterade aktier och onoterade aktier utan att det dras kapitalskatt. Förut-

sättningen är att gå-vomottagaren är en ideell organisation med allmännyttigt ändamål – som SOS Barnbyar.

Genom att aktieutdelningengår direkt till SOS Barnbyar ökar vär-det på gåvan med 43 procent. Det

innebär att 1 000 kronor – efter skatt – i utdelning till aktieägaren i stället kan bli 1430 kronor till SOS Barnbyar, eller att 10000 kronor kan bli 14300 kronor.

bidra, och många känner en stor tillfreds-ställelse i att kunna skänka på det här sättet i stället för med beskattade medel, säger Görel Zingmark, ansvarig för stora privata givare inom SOS Barnbyar.

Hon konstaterar samtidigt att det är många som inte känner till denna möjlig-het att vara med och ”göra skillnad” för barn runt om i världen.

omfattande byggnationsprojekt med sin aktiegåva, men också många som kan ge ett mindre belopp. Oavsett storlek på gåvan kan man i alla fall som givare vara säker på att pengarna är ett mycket viktigt

Kapitalvinstskatten kan bli gåva

bidrag i SOS Barnbyars arbete för barns rätt till en kärleksfull och trygg uppväxt, säger hon.

I dag kan även aktieägare i fåmans-bolag skänka utdelning på aktier utan att betala kapitalskatt.

Tala med din bank eller rådgivare om hur du kan skänka aktieutdelning.

Mer info hittar du på www.sos-barnbyar.se. Du kan också kontakta Görel Zingmark direkt,

1. Charlotte får 100 000 i aktieutdelning. Efterskatt får hon ut 70 000 kronor som hon väljer att skänka till SOS Barnbyar. Pengarna räcker

i Kambodja.2. Charlotte väljer att skänka hela aktieut-delningen genom att göra SOS Barnbyar till mottagare. Gåvan blir då 100 000 kronor, vilket

under ett år i Kambodja.

ILL

US

TR

AT

ION:

KA

TI

ME

TS

Vi avstår lika mycket som tidigare men kan nu bidra betydligt mer.”En av SOS Barnbyars stora privata givare som skänkt aktieutdelning skattefritt.

NOTISER

”Genom att jobba med tydliga milstolpar längs vägen såg hon till att 2011 blev ett rekordår när det gäller företagsdonationer.”

samhället som kommer att påverka företag mest när det gäller CSR-frågor.

1 2

Richard Pichler med biståndsminister Gunilla Carlsson och Anna Ryott.



Barnbyarna utgör hjärtat i SOS Barnbyar. I våra mer än 500 barnbyar fick nära

80 000 barn leva i trygghet under året som gick.

ÅRET SOM GÅTT BARNBYAR

FO

TO

: B

JÖR

NL

IND

GR

EN

Under 2011 byggdes barnbyn i Chimoio,Moçambique, med hjälp av donationer från författaren Henning Mankell. 72

in och när barnbyn är färdig kommer 100 barn att få ett nytt hem.

I BARNBYN MÖTER UTSATTA OCH FÖRÄLDRALÖSA BARN OFTA TRYGGHET FÖR FÖRSTA GÅNGEN I SINA LIV. Barnenbor i barnbyn under hela sin uppväxt och förbereds för att så småningom kunna klara sig själva – precis som i vilken familj som helst.

Gemenskapen i byn ger barnen kultu-rella rötter och en känsla av samhörighet. Samtidigt är livet i barnbyn en viktig bro till samhället utanför. Viktiga uppgifter för barnbyn är dels att integrera barnen i närområdet, dels att på ett positivt sätt bidra till närmiljön. Därför är våra verksamheter öppna för barn, mödrar, utsatta familjer och

SOS Barnbyar driver i dag över 500 barnbyar i 133 länder runt om i världen. En barnbyfamilj består av sju till tio barn och en barnbymamma som bor i ett eget hus i något av barnbyns tio till 15 hus. Barnbymamman är huvudpersonen i bar-nets liv och hon ger barnen den trygghet de behöver.

De lokala myndigheterna tillsammans med SOS Barnbyar i varje land beslutar

Barnen ska inte anses klara sig i sin nuva-rande situation.

Barnbyarna utgör också navet för vår övriga verksamhet, som till exempel sko-lor, medicinkliniker och sociala center.

r



FO

TO

: IS

TO

CK

PH

OT

O

En ny Bullerbytar form ...

Med gemensamma krafter ger svenska företag ett hundratal barn i Centralafrikanska republiken ett hem och en familj. Saltkråkan, Astrid Lindgrens värld och Micki Leksaker är initiativtagare till den nya barnbyn i Bossangoa. TEXT ÅSA LOVELL



GEMENSAMMA KRAFTER



IDÉN TILL ATT FINANSIERA en tredje barnby i Centralafrikanska republiken föddes redan under invigningen av landets andra barnby, i Bouar i januari 2010. Den barnbyn byggdes till Astrid Lindgrens minne och representanter från

-rid Lindgrens Värld var på plats under invigningen.

– Även om vi redan innan dess hade sagt att vi skulle fortsätta arbeta med SOS Barnbyar gjorde upplevelsen allt så väl-digt mycket starkare. Det blir så otroligt påtagligt när man kommer till det här ex-tremt fattiga landet och ser hur människor har det och ställer det i kontrast till dem som faktiskt får hjälp av SOS Barnbyar, säger Nils Nyman, vd på Saltkråkan.

Astrid Lindgrens Världs vd Mikael Ahlerup håller med:

– När man väl var på plats i Central-afrikanska republiken och såg vilken nytta SOS Barnbyar gör långt utanför barnbyarnas gränser var det enkelt och självklart att engagera sig i ytterligare en barnby, säger han.

– Vi bestämde nästan på plats att vi skulle bygga en by till. Därefter tog det ett tag att bestämma hur det skulle gå till och vad man kunde förvänta sig av oss, tillägger Nils Nyman.

Även Micki Leksaker, som var med-

på tåget. I september 2010 träffades fö-retagens vd:ar på SOS Barnbyars kontor för att konkretisera sina planer. Resul-

för en barnby i Bossangoa, ett område som SOS Barnbyar utsett till det mest behövande i landet.

ett större ansvar än för första byn. Då var vårt engagemang kopplat till att Ast-rid skulle ha fyllt 100 år. Någon sådan

”running business”. Vi tog helt enkelt reda på vad som krävs för att det ska bli en by, säger Nils Nyman.

Den totala byggnationskostnaden för barnbyn, en förskola och grundskola samt ett socialt och medicinskt center uppgår

till knappt 27 miljoner kronor, varav Saltkråkan garanterar 7 miljoner kronor, Astrid Lindgrens Värld 4 miljoner kronor och Micki Leksaker 2 miljoner kronor.

De tre företagen har i sin tur engagerat sina samarbetspartner. Saltkråkan, som är rättighetsbolaget bakom alla Astrid Lindgrens verk och karaktärer, har invol-

– Vi försöker ta fram lösningar som ger våra licenstagare möjlighet att hitta en affär där de kan skänka en del av summan

från försäljningen till SOS Barnbyar och Bullerbyn. Vi hjälper dem med funde-ringar kring business case och vad som skulle passa för oss och dem. De är genomgående väldigt posi-tiva, säger Nils Nyman.

Diskussionerna har bland annat resulterat i att

kollektion av skor där 10 kronor per par går till Bul-lerbyn, och att Rabén och Sjögren säljer pussel med Astrid Lindgren-motiv där 5 kronor per pussel går till byggnationen.

Astrid Lindgrens Värld skänker tre kronor per besökare till projektet.

skalenligt identisk kopia av barnbyn i Bouar, med information om SOS Barnby-ars arbete i allmänhet och engagemanget i Centralafrikanska republiken i synnerhet, där besökare på plats kan anmäla intresse för att bli faddrar i SOS Barnbyar.

– I de sammanhang vi kan pratar vi också med våra samarbetspartner om vårt engagemang. Det var vi som vid bygget av förra barnbyn tog in Micki Leksaker, som nu är en av huvudaktö-rerna. Många stora företag har redan åta-ganden på andra håll, men en del avsätter ändå 50000 kronor, och varje krona är ju viktig, säger Mikael Ahlerup.

Micki Leksaker har liksom vid tidigare samarbeten med SOS Barnbyar invol-

FaktaCENTRALAFRIKANSKA

REPUBLIKEN I KORTHETÄr ett av världens fattigaste länder där sex av tio lever på mindre än två dollar om dagen.

-lorat en eller båda sina föräldrar.

Hälften av befolkningen är barn och två av tio dör innan de fyllt fem år.

Nära hälften av alla barn mel-lan fem och femton år arbetar.

Barnprostitution samt handel med barn förekommer. Barn-misshandel är förbjuden men förekommer ofta.

SOS BARNBYAR I CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKENSOS Barnbyar driver sedan 1992 en barnby i huvudstaden Bangui och sedan 2010 en barnby i Bouar, vilken byggdes till Astrid Lindgrens minne.

Vi driver även ett ungdoms-boende, två förskolor, två grundskolor, två medicinkliniker och två sociala center i landet. All verksamhet är i anslutning till barnbyarna men är även öppen för barn från närområdet.

NilsNyman

MikaelAhlerup

Jonas Aronsson



BullerbyfaktaByggstart våren 2012.

Tolv hus med plats för 120 barn.Förskola för 75 barn och

grundskola 210 elever.Medicinklinik som når minst

1500 patienter per år.Ett socialt center med två

socialarbetare som stöder utsatta familjer för att se till att barn inte överges.

GEMENSAMMA KRAFTER

verat Svensk Leksakshandel i projektet och fått i stort sett alla sina återförsäljare med på tåget.

– De sade unisont ja till förslaget. Leksakshandeln bidrar med en del av sin marginal och vi bidrar med en del av vår marginal på utvalda produkter under vissa perioder. I slutändan är det konsumenterna som hjälper till genom att köpa produkterna. Om inte konsumen-terna eller leksakshandeln vill vara med garanterar vi ändå byggnation för 2 miljo-ner kronor, säger Jonas Aronsson, vd för Micki Leksaker.

NÄR DEN FÖRRA BARNBYN i Central-afrikanska republiken skulle byggas ut-lovade Micki Leksaker 600 000 kronor. Slutsumman blev då drygt det dubbla.

– Jag är så stolt över den här bran-

bland leksakshandelns inköpare, säger Jonas Aronsson.

Enligt Nils Nyman är matchningen mellan SOS Barnbyar och Astrid Lind-gren total.

– Vi utgår i vår verksamhet oerhört mycket ifrån hur Astrid resonerade och vad hon hade för värderingar. SOS Barn-byar ligger mycket i linje med det. Astrid tog alltid ställning för de svagaste. Hon var generös med välgörenhet och förstod hur viktigt det är att ge barn en trygg uppväxt.

Samma värderingar präglar Astrid Lindgrens Värld.

– Vi måste använda vårt bolag till att göra bra saker för barn som inte har det så lätt i livet. SOS Barnbyars modell är väldigt attraktiv och tilltalande, de satsar på att bygga ett land från grunden. För oss är det oerhört viktigt med CSR-ar-bete. Jag tycker att det är en självklarhet för företag som har möjlighet att också

lyfta upp det på sin dagordning, säger Mikael Ahlerup.

Även för Micki Leksaker är stödet till SOS Barnbyar en självklarhet.

– Vi har från våra ägare ett uttalat in-tresse av att göra skillnad för några som inte är så lyckligt lottade. Den inställ-

ningen löper genom hela organisationen. Vi ser detta som ytterligare en sak att vara stolta över, säger Jonas Aronsson.

Han poängterar även de kommunika-tiva fördelarna med engagemanget.

-municera en barnby. Det handlar om ett hus, en skola, en medicinklinik, eller att tolv barn får en ny mamma och de bor i det här huset. Det är så enkelt att kom-municera. Du ser det framför dig. Vi kan visa bilder för alla som varit med på hur det byggs, när det är färdigt, mammorna med barnen som bor där. Det blir så tydligt vad vi gör och har hjälpt till att åstadkomma.

Sedan projektet Bullerbyn sjösattes i -

ling till de tre initiativtagarna anslutit

hela medicinkliniken med 5,5 miljoner.

miljon kronor, motsvarande ungefär ett -

Bygg och Badrum, som ger 100000 kro-nor, Bravida som ger 360000 och GodEl som bidrar med en del av sin vinst för

som vill vara anonym.

Den andra barnbyn i Bouar invigdes i januari 2010, redan då föddes idén om att bygga ytterligare en.

FO

TO

: S

OS

AR

KIV



I SNART 40 ÅR har den mu-sikaliska karusellen kring ABBAsatt Sverige på världskartan. Enkarusell som numera består av ett stort antal bolag, bland andra Union Songs och Polar Music som ingår i Universal-koncernen. Görel Hanser har ända sedan starten varit en del av navet som fått allt att snurra. Först som

Stikkan Ander-sons assistent, numera som chef för Music & Artist Service,vd för Briggen Teaterproduktionoch ansvarig för Benny Anders-sons skivbolag Mono Music.Tillsammans

med Mia Segolsson som ansva-rar för ABBA:s katalog på Polar Music och Martin Ingeström, vd på Union Songs, har hon initierat samarbetet med SOSBarnbyar som ett förenande kitt över bolagsgränserna. OchABBA-medlemmarna själva var inte svårövertalade.

– De tände direkt på idén. Hit-tills har de inte gjort gemensam sak särskilt ofta, även om de sä-kert är engagerade i välgörenhet var för sig. Nu kom chansen att ABBA skulle bli förknippad med SOS Barnbyar och Astrid Lind-gren och hennes familj, något se-riöst och genuint svenskt, och det kändes rätt, berättar Görel.

Både personligen och genom

MONEY, MONEY, MONEYInte ens en miljard kronor kunde få ABBA att tacka ja till en comeback. Men nu har något speciellt fått dem att förenas igen – det gemensamma stödet till SOS Barnbyar. TEXT MARIE BLOMGREN

sitt arbete har hon länge varit engagerad i olika insamlingar till SOS Barnbyar.

– Jag har ett intresse för ut-satta barns situation, det hänger nog ihop med att jag har två adopterade barn från Bolivia. På jobbet har vi ofta gjort insamlingar internt, till exempel vid tsunamin och till Afrikas Horn, och det våra anställda har skänkt har vi dubb-lerat från företagets sida. En del av de pengarna har gått till SOSBarnbyar.

Mia Segolsson, marknadschef för ABBA, blev lika gripen som Görel.

– Vi var hembjudna till AstridLindgrens våning i Stockholm där

en presentation av arbetet med Bullerbyn i Bossangoa, det var väldigt starkt. Det rådde ingen tvekan om att vi alla skulle enga-gera oss, säger Mia. Görel poängterar att de inte är något välgörenhetsbolag men de vill gärna hjälpa till.

– Vi har en nära relation till SOS Barnbyar, det är en verksamhet vi kan relatera till och vi får se fantastiska exempel på hur organisa-tionen hjälper till. Jag hoppas att jag någon gång kan få besöka huset i Bullerbyn. Möjligen skulle uppmärksamheten bli för stor om ABBA-medlemmarna åkte dit. Det

är tveksamt om det kommer att hända även om de kanske skulle vilja.

Det är alltså inte bara de fyra stjärnorna som står för bidraget. Huset i Bullerbyn i Bossangoa är

och Union Songs.– Min dröm är att alla här på

företaget ska bli personligt en-gagerade, eftersom det är ett så konkret projekt. Kanske vill några ta egna fadderbarn när de fått en djupare inblick i verksamheten. Vi kanske också kan bidra på andra sätt, säger Görel.

Lilla bilden: Martin Ingeström (Union Songs), Görel Hanser (Polar Music)och Mia Segolsson (Universal) hoppas få åka på studiebesök i Bossangoa.

FO

TO

: V

EG

AC

EC

ILIA

page 30 SOS BUSINESS MAG. #1–2012



»De tände direkt på idén. Hittills har de inte gjort gemensam sak särskilt ofta, även om de säkert är engagerade i välgörenhet var för sig. Nu kom chansen att ABBA skulle bli förknippad med SOS Barnbyar och Astrid Lindgren och hennes familj, något seriöst och genuint svenskt, och det kändes rätt.«

ABBA vill gärna dela med sig av de resurser som regnat in under åren. Nusponsrar de ett barnbyhus.

FO

TO

: P

OL

AR

MU

SIC



Barn ska inte behöva dö 2012FÖR TIO ÅR SEDAN skrev världens ledare under den mest ambitiösa och omfattande handlingsplanen för världens utveckling hittills. De så kallade millenniemålen. På 25 år, mellan åren 1990 och 2015 ska världen göra ordentliga framsteg på en rad viktiga områden.

Ett av de viktigaste målen var att minska barnadödligheten med två tredjedelar. Här ligger vi rejält efter. 1990 dog 9 procent av alla barn före fem års ålder. I dag har andelen visserligen minskat till 5,7 procent, men för att nå målet (3 procent) till år 2015 borde vi redan

alltså gått för långsamt. Och det är bara fyra år kvar.

Tittar man närmare på siffrorna -

ter att göra. Den kanske viktigaste är att

målet att minska barnadödligheten med två tredjedelar inte på något sätt är orealistiskt. Faktum är att en tredjedel av alla länder i världen har hållit tillräckligt hög takt. Vi kan se att det går, ofta under svåra förhållanden.

Det land som gjort allra störst förbättringar är Maldiverna, en liten ö-stat i Indiska oceanen med

KRÖNIKA STAFFAN LANDIN

bara 300 000 invånare. På sjut-tiotalet dog vart fjärde barn innan fem års ålder på Maldiverna, i dag överlever 99 av 100 barn sina första levnadsår. En helt fantastisk förbättring.

Snabba förbättringar är möjliga. Titta bara på de länder som under det senaste året varit i rampljuset för sitt odemokratiska och dåliga styre. Länderna på Afrikas norra kust som nyligen kastat ut sina diktatorer, Libyen, Egypten och Tunisien har i medierna beskrivits som länder där utvecklingen närmast stått stilla. Aftonbladets, Svenska Dagbladets och Dagens

-

hälsa och utveckling under dessa diktatorers styre varit.

Men bilden är inte sann. Hälsoförbättringarna för dessa länder har varit bland de snab-baste i världen. Barnadödligheten i Egypten och Tunisien har sedan 70-talet minskat rekordsnabbt, snabbare än i länder som Sydkorea och Singapore. Bara fem länder i hela världen har varit snabbare.

Så även i Libyen. Även här

-

dödligheten börjat sjunka och i dag överlever 99 barn av 100.

Vi hittar framsteg i hela världen, Laos, Kambodja, Malaysia, Kina, Bangladesh, Mongoliet, Iran, Ecua-dor, Brasilien, Nicaragua, Armenien

tal länder där barnadödligheten mins-kar tillräckligt snabbt för att nå målet. Framgångsexemplen i Afrika söder om Sahara heter Malawi, Tanzania, Namibia, Rwanda och Senegal.

Framstegen är så många och så stora att barnadödlighet år 2012 borde tillhöra historien. Ändå dör fortfarande ofattbara 21 000 barn om dagen, av orsaker som lätt kunde ha förhindrats – av lungin-

av vanlig diarré.Vi vet var problemen är störst.

En tredjedel av alla dödsfall sker i bara två länder, i Indien och Nigeria och 15 länder står för tre av fyra dödsfall. Det är ingen tvekan om att det är i Afrika söder om Sahara och i södra Asien som problemen är störst.

Vi vet också att barnadödligheten är dubbelt så hög i fattiga hushåll

som i rikare och tre gånger så hög om modern saknar utbildning jämfört med om modern har lång utbildning.

Lösningen måste vara långsiktig. Det är genom långsiktiga in veste-ringar i utbildning, hälsa och infrastruktur, stabilare samhälls-styrning och ekonomisk tillväxt som fattiga länder kan resa sig från fattigdom och förhållanden där barn riskerar livet.

-ser som kan och måste göras. Kan vi redan i dag vara med och rädda livet på barn som lever i extrem fattigdom, genom vaccinations-kampanjer, skolmatsprogram och tillgång till sjukvård och utbildning,

En rättvisare värld är en bättre värld. För alla.

Han var tidigare anställd på Gap-

med Hans Rosling för att göra

»Vi vet var problemen är störst. En tredjedel av alla dödsfall sker i bara två länder, i Indien och Nigeria «



FO

TO

: S

OS

AR

KIV

Färre än hälften av invånarna i Central-afrikanska repu-bliken har tillgång till grundläggande sjukvård. Kliniken i Bouar är ett stort lyft för närområdet där bristen på sjuk-vård varit stor. Denöppnade i december 2009 har sedan dess gett bra och nära vård till över 1 500 patienter.

Under 2011 fick sammanlagt 456 000 barn och föräldrar vård på någon av

SOS Barnbyars 72 medicinkliniker.

ÅRET SOM GÅTT SJUKVÅRD

SOS BARNBYAR BYGGER OFTA MEDICIN-KLINIKER I ANSLUTNING TILL BARNBY-ARNA. Syftet är att förbättra det allmänna hälsoläget i barnbyns närområde. Klini-kerna är självklart till för barn och personal

kommer från barnbyns närområde. Klinikerna arbetar med såväl provtag-

ning och rådgivning som handfast hjälp till hivsmittade och aidssjuka. De har dessutom specialiserat sig på mödra- och barnavård.

En av de största utmaningarna i dag är utbredningen av hiv/aids, som ställer nya och stora krav på hälsovården i framför allt södra Afrika, men i allt högre grad även i Asien och Östeuropa. SOS Barnbyar har

barn som drabbats av hiv/aids. De arbetar för att minska barnadödligheten, att stabili-sera och ge näring till undernärda barn, att ge första hjälpen vid akuta situationer och med vaccinationsprogram.



Två gorillavakter i Virunga nationalpark. 110 av deras kollegor har skjutits i tjänsten.



Rwandas revanschRwanda är ett land präglat av fattigdom, där en av världens

mest hotade djurarter fått lida för befolkningens överlevnad.

Fotografen och filmaren Mattias Klum reste dit för att dokumentera

och göra skillnad för landets bergsgorillor, men upptäckteatt människorna där var i minst lika stort behov av hjälp. TEXT ELSA LARSSON FOTO MATTIAS KLUM



RWANDA ÄR UNGEFÄR lika stort som Småland och ligger inklämt mellan De-

Uganda och Burundi i Centralafrika. Med nästan 11 miljoner invånare är det

bekant av en enda anledning – folkmor-

Rwanda på världskartan. Men på senare år har Rwanda gjort sig känt för en an-nan, också den ganska tragisk, företeelse.

I Virunga nationalpark i landets nord-västra hörn lever de utrotningshotade bergsgorillorna. Arten tillhör män-niskoaporna, som är av våra närmaste släktingar. I dagsläget räknar man med

deras existens hotas ständigt av skogsav-verkning och illegal jakt.

Dessa gorillor lever bara på två ställen, i Virungabergen och i Bwindis ogenomträngliga nationalpark i Uganda.

dessa apor som Mattias Klum kom till Rwanda på en reportageresa för snart två år sedan. Ganska snart insåg han att det

de utrotningshotade djuren. Bergsgoril-lorna och bevarandet av deras habitat har vuxit till en stor industri som stabiliserar både ekonomi och politik i regionen. Det är en viktig inkomstkälla och ger en positiv bild av området. Men långt ifrån alla ser nyttan med att spara skogspar-tierna som är gorillornas hem.

– Man kan inte förvänta sig eller kräva att människor ska kunna bevara en hotad art om de själva svälter, och i Rwanda

svårt att få tag på mat. Jag kan förstå att gorillorna känns mindre viktiga om man har fem barn hemma som hungrar ihjäl, säger Mattias.

Och hungrar, det gör många. Den höga befolkningstätheten gör att trycket på åkrar, vatten och andra resurser är enormt stort. Många av dessa fattiga människor skulle därför gärna se att även

relation alls. – Många som bor i närheten har aldrig

sett en gorilla, och därför ser de ingen

I Virunga nationalpark har de utrotnings-hotade bergsgorillorna sin hemvist.



»För att skapa en förståelse borde folket i Rwanda, och speciellt de som livnär sig på gorillorna, få komma upp i nationalparkenoch se de här fascinerande djuren.«



»Vissa barn som farit illa har ett åldrat uttryck i ögonen, som

en gammal själ i en ung kropp. Det är svårt att veta vad just

den här pojken varit med om, han höll sig i närheten av mig

men försvann sedan iväg.«



Kort omMattias Klum

ÅLDER:BOR: Utanför UppsalaFAMILJ: Frun Monika och sönerna Ansgar, 10 och Einar, 7.

AKTUELL MED: Boken Vår tid på jorden med Johan Rockström.Diverse utställningar i Sverigeoch utomlands.

FOTO: SAMUEL SVENSÄTER

SOS Barnbyar i Rwanda

I Rwanda driver SOS Barnbyar fyra barnbyar, ett ungdomsboende,fyra förskolor, fyra skolor, tre medicinkliniker, två center för vuxenutbildning samt fyra sociala center. Verksamheterna är förlagda till huvudstaden Kigali samt till Kayonza, Byumba och Gikongoro.

vits med djuren. De bryr sig om vad de kan stoppa i sin gryta och ser inte kopp-lingen. Det är ett mänskligt och univer-sellt problem. Men det är ett problem, säger Mattias.

Han berättar om en marknad som ligger vid Virungabergens fot, där några män tjänar pengar på att sälja gorillor som de täljer i trä. Gorillorna är fantasifullt gjorda, men inte särskilt lika originalet. Efter en kort rundfrågning visade det sig också att endast en av de 25 männen hade sett en bergsgorilla i verkligheten.

– För att skapa en förståelse borde folket i Rwanda, och speciellt de som livnär sig på gorillorna, få komma upp i nationalparken och se de här fascine-rande djuren. Får de se en gorillamamma med sin unge ökar antagligen förståelsen för varför skogen måste bevaras, säger Mattias.

DE MILJONTALS TRÄD som Världsnatur-fonden planterat för att ge människorna ved verkar inte räcka så länge Rwandas befolkning inte förstår poängen med att bevara skogen.

– Skulle hela skogen avverkas uppstår ännu mer problem, vattenreservoarer förstörs. Vi måste förstå att en ekologisk balans skapar en klimatologisk och social balans, säger Mattias.

Men att utbilda och förklara för folk i de fattiga byarna är inte helt enkelt. För många av människorna här, speciellt för barnen, handlar mycket om att överleva dagen. Många barn har förlorat sina föräldrar och släktingar i krig eller hiv/

Många av barnen i Rwanda bär på sorger och trauman som vi knappt kan föreställa oss. Mattias minns tydligt vad som mötte honom när han kom till byn Nyangwe för första gången.

– När man som vit person, och särskilt som vit person med en kamera, kommer till en afrikansk by blir det alltid ett väl-digt ståhej. Det kanske är månadens eller årets stora händelse och barnen kommer

Många barn jag träffar har inga föräld-rar, men de är ju precis som alla barn beroende av värme, närhet och bus. Det blir ofta en otroligt stark upplevelse, och så även här.

BLAND ALLA BARN som Mattias och hans team träffade i Nyangwe var det en pojke som utmärkte sig lite extra. En liten pojke vars ansikte etsade sig fast och som Mattias än i dag har svårt att

chansen att lära känna pojken, förstod Mattias att han hade upplevt saker som ingen bör behöva vara med om.

– Vissa barn som farit illa har ett åldrat uttryck i ögonen, som en gammal själ i en ung kropp. Det är svårt att veta vad just den här pojken varit med om, han höll sig i närheten av mig men försvann sedan iväg. Jag kunde se att han var märkbart traumatiserad, han hade kanske varit barnsoldat eller sett något väldigt obehagligt. Det var något speciellt med honom, något väldigt tungt. Jag tycker

och visar bilden på en liten pojke, med sorgsen blick och en bekymrad rynka i pannan.

Men trots det tunga och svåra som Mattias mötte, är han hoppfull inför framtiden. För även om han ser den

där också framåtanda, kraft och livslust. Han beskriver Rwanda som ett skol-boksexempel, där ekvationen som måste lösas består av att hitta lönsamhet för lokalbefolkningen – samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras.

– Forskning visar att världens lantbruksarealer räcker utmärkt för att tillgodose världens behov av mat, om de effektiviseras. Vi behöver inte exploatera mer land för att mätta befolkningen, vi behöver bara bli duktigare på att använda det vi har. I Rwanda ställs allt detta på sin spets. Kan vi få det att funka där, kan vi få det att funka var som helst. Och det tror jag att vi kan.



SOS Barnbyar Sverige 2011

Under året har SOS Barnbyar kunnat hjälpa över två miljo-ner barn och föräldrar världen över genom våra barnbyar,

skolor, sociala center och medicinkliniker, men också genomakuta insatser till länder som drabbats av naturkatastrofer. SOS Barnbyar Sverige kunde bidra till detta genom att under

2011 samla in mer pengar än någonsin.

SOS Barnbyar Sverige i korthetVerksamhetsintäkter

Tkr

Bidrag till ändamålen 2011

68,6 %

7,1 %

12,8 %

2,0 %3,2 %6,3 %

Intäktsfördelning 2011

68,3 %

3,8 % 0,8 %

24,6 %

19

9 8

94

20

9 6

62

22

0 0

20

26

3 8

66

25

5 5

64

07 08 09 1110

STADIG INTÄKTSÖKNING

SOS Barnbyar Sverige har sedan 2000 haft en årlig tillväxtökning på i genomsnitt 9 procent.

HÄRIFRÅN KOM PENGARNA

Allmänheten 68,3 %Företag och organisationer 24,6 %PostkodLotteriet 2,5 %Stiftelser 3,8 %Övriga intäkter och gåvor 0,8 %

SÅ HÄR FÖRDELADES BIDRAGEN TILL ÄNDAMÅLEN

Drift av barnbyar 68,6 %Bygga nya barnbyar 12,8 %Katastrofhjälp 7,1 %Familjestärkande program 3,2 %Bidrag till huvudkontoret* 6,3 %Information och övrigt 2,0 %

*Används bland annat för utveckling av den internationella programverksamheten, för samordning via kontinental- och regionkontor, samt för informationsöverföring mellan givar- och mottagarländer.

2,5 %

page 40 SOS BUSINESS MAG. #1–2012



BURUNDI

GHANA

MOÇAMBIQUE

SENEGAL

CAR*

UKRAINA

LETTLANDESTLAND

THAILAND

BOLIVIA

BENIN 1973 faddrar

INDIEN faddrar

CHILE

FILIPPINERNA 1 315 faddrarKAMBODJA

SYDAFRIKA

VIETNAM 1 327 faddrar

* Centralafrikanska republiken

HAITI

RYSSLAND

KINA

SWAZILAND

SOMALILAND

BANGLADESH

Hit går pengarna

och familjestärkande program

Länder som stöds

Resultat och ställningTkr 2011 2010 2009 2008 2007

Medeltal anställda 29 27 23 21 17

Förra året samlade vi in 264 mkr

9,2 mkr Så mycket samlade vi in per

anställd under 2011. SOS Barnbyar Sverige hade

under året i medeltal29 anställda.

47 %Med så mycket ökade

våra intäkter från företag under 2011.

14,6 %av våra intäkter under 2011

gick till administrations- och insamlingskostnader

i Sverige.



”Näringslivet har det största ansvaret”Goda resultat kan aldrig kompensera för dåliga värderingar. Det säger förre Ikeachefen som

vill sprida budskapet om ansvarsfullt företagande.

TEXT STINA GERHARDT FOTO ADAM HAGLUND



SOM TIDIGARE KONCERNCHEF förIkea, satt Anders Dahlvig under tio år på en av världens tyngsta poster inom detaljhandeln. Och av sina samlade er-

delar med sig av i sin bok Med uppdrag att växa. Hans budskap lyder: Det är näringslivet som har det största ansvaret, och de bästa förutsättningarna, för att skapa välstånd och för att hitta lösning-arna på världens stora utmaningar.

– Det är inget fel i att skapa värden för ägarna, men jag tycker att företag bör ha högre ambitioner än så.

Framför allt vill Anders Dahlvig framhäva att ansvarsfullt företagande inte handlar om att företag ska sänka sina

pengar och att bidra till ett bättre samhälle. -

siella fördelar, som till exempel positiv mediebevakning och goda relationer med myndigheter, vilket underlättar vid etablering. Men den viktigaste fördelen är vad företagets ambition har för effekt för att få medarbetarna att vilja göra sitt bästa, säger han.

människor vill att deras arbete ska skapa något av bestående mening och göra gott för andra. En social ambition är därför en klar konkurrensfördel också när det gäl-ler att attrahera den bästa kompetensen.

att ge plats åt nya idéer och få mer tid för familjen, men också för att dela med sig

annat genom styrelseuppdrag i ett antal bolag. Att de delar hans värderingar och har förutsättningar för ett ansvarsfullt företagande är viktigt.

– Jag har valt att engagera mig i företag som har det gemensamt. Företag med starka ägare och en tydlig social ambition.

Han håller också föreläsningar för

fått upp ögonen för vikten av samhälls- och miljöengagemang oroas han av den ökande klyftan mellan näringslivets och allmänhetens värderingar.

– Intresset för miljö- och rättvisefrågor

har ökat i samhället de senaste årtion-dena. Och därmed också förväntning-arna på näringslivet. Men företagen har

tjäna pengar och att göra gott.

inbegriper ett hänsynstagande till ägare, medarbetare, kunder, leverantörer och samhället i stort – samt på högre nivå att bidra till att minska fattigdom och mil-jöförstörelse. ”Kruxet”, som han säger, för dem som vill genomföra satsningar är att bevisa de ekonomiska resultaten.

-hetsprojekt eller humanitära insatser, som först på längre sikt ger avkastning i form av mer lojala medarbetare, kunder och samarbetspartner, ställer krav på ägarna att kunna se bortom de snabba vinsterna. I Anders Dahlvigs modell för att skapa växande och ansvarsfulla före-tag är långsiktighet ett viktigt kriterium.

– Det är förstås enklare för privatägda företag, till skillnad från företag där första prioritet är att jacka upp börskur-serna på kort sikt och där ett långsiktigt agerande inte belönas, säger han.

Men även ledarskapet tillskriver han en särskild betydelse – företagens vd:ar måste fungera som förebilder.

– De måste vara levande exempel på värderingarna i allt de gör, det är något som aldrig går att delegera bort eller kompromissa med.

Anders Dahlvig går så långt att han säger att chefer med dåliga resultat och goda värderingar bör få en andra chans, men chefer med dåliga värderingar och goda resultat bör lämna företaget.

– Det är först då man visar vilken vikt man fäster vid företagets kultur.

Han utesluter inte att regleringar är en väg till ett mer ansvarstagande näringsliv.

– Det är ibland en nödvändighet, som efter bankkrisen i USA som var ett re-sultat av ansvarslöshet. Och det kommer ständigt utspel i näringslivet som tyder på frustration, ett exempel är kvotering av kvinnor till bolagsstyrelser. Men det bästa är förstås när företagen själva sät-ter sig i förarsätet.

Kort omAnders Dahlvig

AKTUELL: Har skrivit boken Med uppdrag att växa – om ansvarsfullt företagande. (Studentlitteratur). Styrelseupp-drag för Axel Johnson, Axstores,

Group, Resurs Bank och

BAKGRUND: Koncernchef för Ikea 1999–2009, jobbade inom

ÅLDER:BOR: Helsingborg.FAMILJ: Sambo och två söner.INTRESSEN: Musik, golf, tennis, samhällsfrågor.



FEM KONKRETA LÖSNINGAR PÅ FEM VIKTIGA PROBLEM

Under Samhällskapitalistdagendiskuterades konkreta lösningar på hur företag kan medverka till att lösa några av de viktigaste samhällsproblem.

Bristande balans mellan familj och jobb – lägg

arbetsmöten på tider som gör att familjelivet blir enklare och sätt en gräns för hur mycket övertid de anställda får arbeta.

Fattigdom – se till att företagets leverantörer ger

sina anställda löner som går att leva på.

Arbetslöshet bland unga– erbjud prova på-platser

eller praktikplatser. Anställ efter attityd, inte bara efter kunskaper.

Diskriminering av invand-rare på arbetsmarknaden

– fokusera på språk och inte på etnicitet. Det som invandrare ser som sitt modersmål eller kun-skap om hemlandet kan bli ditt företags nya spetskompetens.

Korruption – kräv transpa-rens i inköpsprocesserna.

Gör det möjligt för anställda att anonymt rapportera misstankar.Läs mer: www.csripraktiken.se

1

2

3

4

5

NOTISER

”Miljardärer kan rädda världen”Den amerikanska filantropin skapades som en motvikt till klassamhällets ärvda privilegier. Det hävdar Zoltan Acs, professor vid George Mason University i USA.I SIN NYA BOK

menar Zoltan Acs att den amerikanska samhällsmodellen är uppbyggd kring entreprenörskap och

den amerikanska tradi-tionen av jämlikhet som handlar om lika möjlig-heter, inte lika utfall. För

att den ska fungera krävs att förmögenheter återinvesteras i samhället och ger andra männis-kor möjlighet att skapa framgång och välstånd.

– Filantropi är när den privata sektorn skapar allmännytta. Filantropen ger tillbaka till samhället så att någon annan kan upp-repa det han gjorde. Man måste återvinna välståndet, menar Zoltan Acs, professor vid George Mason University, USA.

Franklin, Leland Stanford, Andrew Carne-gie och John D. Rockefeller, som genom

lagt grunden till universitet som University

Chicago University, samt till andra allmän-nyttiga institutioner. De har därmed bidragit till att såväl förbättra samhället som att skapa legitimitet för marknadsekonomin. En mo-dern motsvarighet är Bill Gates.

upplevt en renässans, säger Zoltan Acs

Warren Buffet, där nära en fjärdedel av USA:s 400 miljardärer lovat att ge bort hälften av sin förmögenhet. Han fortsätter:

– Samtliga på listan har angett ungefär samma skäl till att vara med. De kan inte ge alla pengar till sina barn, för det skulle förstöra deras karaktärer, samhället hjälpte dem att skapa sitt välstånd så de vill ge tillbaka till samhället och vill hjälpa andra.

-kring 1 000 miljardärer i världen. Om 200

skulle vi kunna rädda världen.

”När man har fått så mycket pengar anser jag att man har ett ansvar för att resurserna kommer till användning. Och det är inte bra för barn att sitta och vänta på sitt föräldraarv. Det är bättre att de utvecklar sina egna förmågor.

Stina Götbrink, ny välgören-hetschef på PostkodLotteriet.Vad ser du mest fram emot med ditt nya jobb?

– Att träffa alla fantastiska för-månstagare och se hur Postkod-Lotteriets pengar gör konkret nytta.

väldigt olika, så en viktig uppgift är att hitta en mer strategisk och strukturerad metod för att sam-

arbeta med alla organisationer.

begreppet?– För oss är det viktigt att våra kunder förstår vart lottpengarnagår. Välgören-

het är ett begrepp som alla förstår och sympatiserar med. Postkod-

Lotteriets CSR-arbete är bredare än vårt stöd till förmånstagarna. Bland annat jobbar vi aktivt med att minska vår miljöpåverkan i hela företaget.Ni är SOS Barnbyars största

-nisationen?

– Jag tycker att ni tar er an samhällets mest utsatta i era barnbyar på ett beundransvärt sätt. Samtidigt har ni en bred ansats med de stödjande verk-

samheterna som skolor, kliniker, sociala center, familjeprogram med mera.

på PostkodLotteriet?– Under tolv års tid arbetade

jag som diplomat på UD. Jag var också stationerad på ambas-saderna i Luanda och Lissabon. Sedan blev jag kommunikations-konsult på Prime där jag arbetade med samhällsinformation, opini-onsbildning och lobbying.



På våra 58 yrkesskolor fick i fjol drygt 16 000 ungdomar möjligheten att utbilda sig och bryta generationer av fattigdomsmönster.

ÅRET SOM GÅTT YRKESSKOLOR

FO

TO

: B

ER

NO

HJÄ

LM

RU

D

Yrkesskolan i SiemReap i Kambodjaär ett av våra mest framgångsrika

ungdomar möjlighet till ljusare framtids-utsikter. Driften av

av Kuoni Scandi-navia – en av våra företagspartner.

SOS BARNBYARS YRKESUTBILDNINGAR ÄR BLAND ANNAT INRIKTADE PÅ YRKEN SOM BILMEKANIKER, RÖRMOKARE, SÖM-NAD OCH TEXTIL ELLER INOM HANDEL, JORDBRUK OCH IT. Ofta samarbetar yrkes-skolorna med lokala företag som erbjuder ungdomarna lärlingsplats eller anställning när de är klara med sin utbildning.

Målet med alla våra utbildningsinsatser är att medverka till att barnen utvecklas till självständiga och självförsörjande vuxna.

-lor där drygt 16 000 elever varje år får en

yrkesutbildning. Inriktningen anpassas efter lokala behov och ger ungdomar som annars kan ha svårt att komma in på arbetsmark-

vis kan de såväl försörja sig själva och sin familj som att bidra till samhällets utveck-ling.

För kvinnor ger yrkesutbildningarna dessutom en ökad självkänsla som påverkar hela familjeförhållandet. Barn till föräldrar som arbetar får en sundare uppväxt och går i större utsträckning i skolan än barn där föräldrarna eller mamman saknar arbete.


SOS BUSINESS MAG. #1–2012

FOTOGRAFENS VAL

VATICI, MOLDAVIEN

”Farmor är tryggheten

Under 2009 åkte jag på reportageresa till Moldavien, där en fjärdedel av landets fyra miljoner invånare lever under fattigdomsgränsen. Eftersom det är ont om arbete och

lönerna är låga, drivs arbetsföra vuxna utomlands för att söka jobb. Deras barn blir ofta kvar ensamma eller hos mor- och farföräldrar.

Moskva för att jobba inom byggbranschen. Barnen pratar med dem ett par gånger i veckan. Föräldrarna har lovat Mihai att vara tillbaka den 22 februari på hans 7-årsdag. De håller sitt löfte och kommer hem en dag före Mihais födelsedag.

I dag är barnens föräldrar skilda. Deras mamma bor i Ryssland och har ingen kontakt med familjen. Barnen bor kvar hos farföräldrarna och träffar sin pappa regelbundet.

Ciprian GorgaCiprian Gorga är frilansfotograf baserad i Göteborg

med inriktning på reportage och porträtt. Han är utbildad på Hög-


SOS BUSINESS MAG. #1–2012



AKELIUSEffektivitet och bra kontroll är

Akelius att välja SOS Barnbyar. Genom sin stiftelse Akelius Foun-dation skänkte han den hittills största gåvan i svenska SOSBarnbyars historia – 100 miljoner kronor till organisationens lång-siktiga arbete i Haiti.

– Jag har inte hittat någon bättre organisation än just SOSBarnbyar och jag har tittat rätt noggrant. Organisationen är bevisat effektiv med en utmärkt kontroll på vart pengarna tar vägen, säger Roger Akelius.

APOTEKETGenom att hjälpa barn att få växa upp i en trygg och kärleksfull familj skapas goda förutsättningar för ett liv med både psykisk och fysisk hälsa – helt i linje med Apo-tekets vision »ett liv i hälsa«.

– Vi stödjer SOS Barnbyar därför att de på ett konkret och direkt sätt hjälper utsatta barn. Det är viktigt för oss som ansvars-tagande företag att vi kan följa resultatet av våra sponsrings-aktiviteter, och här ser vi tydligt att hjälpen kommer fram, säger EvaFernvall, varumärkesdirektör.

ASTRAZENECASedan 2005 skänker företaget pengar till SOS Barnbyar i stället

för att köpa julklappar till med-arbetarna. Hittills har pengarna räckt till att bygga tre familjehus i Ukraina, en medicinklinik och medicinsk utrustning i Central-afrikanska republiken och en medicinklinik i Burundi samt att stå för driften.

– Det är viktigt att visa att vi drivs av viljan att göra en samhällsinsats. Vår verksamhet handlar om att främja barns och ungdomars hälsa. Därför vill vi också hjälpa barn på andra sätt, säger Anne-Charlotte Knutsson, head of Sweden Corporate Affairs.

ASTRID LINDGRENS VÄRLDAstrid Lindgrens Värld har samar-betat med SOS Barnbyar sedan

-tralafrikanska republiken, bygg-des till minne av Astrid Lindgrens 100-årsdag var Astrid Lindgrens Värld en av de drivande krafterna bakom idén. Ett nytt samarbete mellan SOS Barnbyar, Astrid Lind-grens Värld, Micki Leksaker och Saltkråkan AB påbörjades i slutet av 2010 för att bygga den andra barnbyn, Bullerbyn, i Centralafri-kanska republiken.

– SOS Barnbyar gör ett impo-

nerande arbete världen över, ett arbete som Astrid Lindgrens Värld med glädje och stolthet stödjer, säger Mikael Ahlerup, vd.

BR LEKSAKERBR Leksaker säljer mjukishun-darna Lucky och Lulu till förmån för SOS Barnbyar och barnbyn i Nanchang, Kina. Samarbetet är på nordisk basis, vilket innebär att man kan köpa Lucky och Lulu i 250 leksaksbutiker i Sverige, Dan-mark, Norge, Finland och Island.

– Jag ville hitta en organisa-tion som arbetar med att förbättra villkoren för barn och som fanns på alla våra marknader. Vi vill också gärna öronmärka pengarna så att vi kan följa hur de används. På så sätt kan vi också visa våra kunder och anställda att vår insats gör skillnad, säger Henrik Gjørup administrativ direktör för BR Leksaker.

CRAMOCramo har stöttat SOS Barnbyar

Partnerföretag. Genom sitt stöd till den nya barnbyn i Ukraina bygger Cramo engagemang bland medarbetarna. De bygger också förtroende för varumärket.

of Corporate Communications

kollega Gia Tulilahti till Kiev. Syftet

SOS Barnbyars partnerföretag

AdlibrisUnder hösten 2010 inledde Adlibris ett samarbete med SOS Barnbyar för att stödja arbetet i Siem Reap i Kambodja. Kunder som beställer böcker på Adlibris kan med ett knapptryck välja att skänka pengar till SOS

Barnbyar. De säljer även böcker där delar av intäkterna går till SOS Barnbyar. Första halvåret inbringade samarbetet en miljon kronor.

– För oss på Adlibris är det självklart att ta miljömässigt och socialt ansvar. Genom att samarbeta med SOS Barnbyar kan vi bidra till deras fantastiska arbete med att

ge föräldralösa och utsatta barn en bättre barndom. Alla medarbetare är mycket engagerade och många har valt att bli faddrar även privat, säger vd Magnus Dimert.

MagnusDimert



var att se hur pengarna används, få en inblick i verksamheten samt att få träffa mammor, barn och personal från SOS Barnbyar.

– Resan gjorde ett oerhört

landet som vi aldrig skulle ha sett annars. Det var också upplyf-tande att känna att jag arbetar för ett företag som bidrar till att göra skillnad för utsatta barn, säger Anders Collman.

COMFORTVVS-installationskedjan Comfort har nyligen ingått samarbete med SOS Barnbyar. Stödet är

praktiskt bidrag.– Vi bidrar med det som vi är

bäst på, vår samlade kunskap inom vatten och sanitetsutveckling på ett mycket konkret sätt, berättar Håkan Hedberg, vd för Comfort. I samarbete med SOS Barnbyar förser vi en by i Benin i Afrika med hälsosamt vatten genom installa-tion av anpassad reningsutrustning för alla barn i byn. Till Vitryssland och Litauen åker vi ut och bistår

inom vatten, värme och sanitet, säger Håkan Hedberg.

CYBERCOM GROUP

betydande del av verksamheten för grundskolan i Gikongoro i Rwanda sedan 2009. Företagetspartnerskap med SOS Barnbyar är ett långsiktigt samarbete med återkommande aktiviteter. Varje år utses tre CSR-ambassadörer som får besöka skolan. De arbetar sedan aktivt med CSR-frågor i företaget under ett år.

– Samtliga Cybercoms dotter-bolag runt om i världen engagerar sig gemensamt för SOS barnby i Gikongoro. Det är fantastiskt vilken stark kraft vi märker internt i detta engagemang, säger Kris-tina Cato, informationsdirektör, Cybercom Group.

FAZERFazer vill stödja SOS Barnbyars arbete för att föräldralösa och utsatta barn ska få en lycklig

barndom och växa upp i en familj med kärlek, respekt och trygghet. Stödet går till SOS barnbyn i Valmiera, Lettland där Fazer redan

ett familjehus.– Nu kan våra produkter och

tjänster bidra till att barn får en familj och mår bra. Jag kan inte tänka mig något bättre för ett familjeföretag som Fazer än att stödja SOS Barnbyar och de fa-miljer som organisationen bygger upp runt om i världen, säger Per Sandberg, vd för Fazer Bageri & Konfektyr Sverige.

GEKÅS ULLAREDGekås tecknade 2009 Partneravtal med SOS Barnbyar och har bidragit till SOS Barnbyars verksamhet i Bogra, Bangladesh, med tre miljo-ner kronor på tre år. Tre anställda ”ambassadörer” har fått besöka projekten man stödjer i Bangladesh.

– För oss på Gekås känns det särskilt stimulerande att vi tydligt kan se att vår insats gör skillnad. Då blir det också konkret för med-arbetarna och de kan känna en delaktighet i projektet. Ägarnas och ledningens utgångspunkt har också varit att vi vill hjälpa till i en region

där vi har betydande affärsrela-tioner för att på så vis göra mesta möjliga nytta för landet, säger Boris Lennerhov, vd för Gekås.

GODELGodEl skänker 100 procent av överskottet till välgörande ändamål, som till exempel SOSBarnbyar. Totalt har GodEl skänkt mer är 9,7 miljoner kronor till sina förmånstagare.

– GodEl uppskattar samarbetet med SOS Barnbyar för att det är en organisation som visar på mod, framåtanda och nytän-kande. Vi får mängder av energi och inspiration av SOS Barnbyar vilket skapar hög motivation och engagemang hos alla våra med-arbetare. SOS Barnbyar är också

hos GodEl väljer att stödja vilket visar på deras goda arbete och resultat, säger Marie Dahllöf, vd.

HEMKÖPDet enkla svaret på frågan varför Hemköp har valt att stödja SOSBarnbyar är att deras arbete är viktigt för att förbättra livet för de allra mest utsatta – barnen. Men det är också viktigt för Hemköps anställda runt omkring i Sverigeatt känna att de jobbar för ett företag som tar ansvar.

– Då vi är många anställda och har många butiker runt om i landet kan vi bidra med att göra SOS Barnbyars arbete synligare. Vi är stolta över att kunna dra vårt strå till stacken, säger HR-chefAnders Fahlgren.

HEMTEXSedan i november 2010 samarbe-tar Hemtex med SOS Barnbyar. Hemtex har en stor del av pro-duktionen i Bangladesh och valde därför att stödja SOS Barnbyars familjestärkande arbete i Sylhet.De har bland annat sålt påslakan-set där en del av intäkterna har gått till projektet.

– Vi känner oss stolta och glada som företag att kunna hjälpa till och vara med och stödja utsatta barn och familjer, säger vd Peder Larsson.

Skagen fonderSKAGEN AS, SKAGEN Fonders förvaltningsbolag, bidrar till SOS Barnbyars arbete i Östeuropa, bland annat

Stödet på fyra miljoner kronor delas lika mellan SOS Barnbyar i Norge och SOS Barnbyar i Sverige.

– Vår verksamhet är global och de anställda har många olika nationaliteter. Vi ville hitta något som förenar oss över nationsgränserna, något som engagerar alla.

Kriterierna var bland annat att projektet skulle gynna barn och ungdom, ha en global koppling och vara långsiktigt.

– Vi har ett stort förtroende för SOS Barnbyar. De gör en stor insats och vi ser att våra bidrag kommer till nytta. Det är bakgrunden till att vi nu fortsätter samarbetet, säger Jonas A Eriksson, kommunikationschef för Skagen Fonder Sverige.

Fyra gånger om året utvärderas projektet av de anställ-da och studieresor görs regelbundet av de inom företaget som är intresserade att följa med.

Jonas A Eriksson, Tomas Nordbø Middelthon, Midhat Syedoch Liv Berit Oseid, alla från SKAGEN vid invigningen av SOS Barnby i Pskov i Ryssland, september 2011.



Astrid Lindgrens minne, Bullerbyn i Bossangoa också i Centralafrikan-ska republiken.

– Vi vill göra en långsiktig in-vestering i socialt ansvarstagande som ger resultat; ett bättre liv för barn som kan växa upp till trygga vuxna och bidra till att förbättra det samhälle de lever i, säger NilsNyman, vd för Saltkråkan AB.

STADIUM-

sieringen av en grundskola och ett socialt center i Chittagong i Bangladesh som är ett av företa-gets produktionsländer. Efter att

valet naturligt på SOS Barnbyar som arbetar långsiktigt för att förverkliga FN:s Barnkonvention

APOLLO/KUONI SCANDINAVIA-

sierar sedan fem år driften av SOSBarnbyars yrkesskola i Angkor Siem Reap i Kambodja. Centret

-tet att hålla barn och ungdomar från gatan. Skolan erbjuder barn från området kring Siem Reap och från barnbyn gratis utbildning till snickare, rörmokare, plåtslagare och elektriker. Verksamheten be-kostas helt av Kuoni Scandinavia. Kajsa Moström, marknadschef, har varit på plats och sett arbetet med egna ögon.

– Tanken är att centret ska fungera som en samlingspunkt även då utbildningen är slut och att ungdomarna ska kunna vända sig dit för att få råd och hjälp. Därför var det extra roligt att be-söka skolan och kunna konstatera att i princip alla redan hade fått utbildning.

LAURIN MARITIMELaurin Maritime har sedan några år satsat alltmer på socialt och miljömässigt ansvar och kände att de ville göra en direkt och konkret insats, gärna för utsatta barn. Efter en del efterforskningar togs beslutet att stödja SOS Barnbyar, då de kände ett stort förtroende för organisationen.

– Eftersom vi är en medelstor arbetsgivare på Filippinerna och har ett långsiktigt engagemang i landet, kändes det som ett naturligt val att sponsra en barnby i Manilla. Vi har besökt barnbyn och med tillfredsställelse kunnat möta en välfungerande organisation med ett team som uppmuntrar och stärker barnen, säger Mikael Laurin, vd.

MICKI LEKSAKER– Behoven är oerhört stora, och kan vi göra skillnad för några av dessa utsatta barn så känns det

-säljare, säger Jonas Aronsson,vd för Micki Leksaker.

– Just nu jobbar vi med en stor insamling som ska gå till Astrid Lindgrens andra SOSBarnby Bullerbyn i Centralafrikan-ska republiken, det är det tredje

insamlingsprojektet vi gör, och vi

framtiden, säger Jonas Aronsson.-

draget, så sporrar vi också många att bli faddrar. Inte minst våra egna medarbetare.

SALTKRÅKAN ABSaltkråkan AB inledde sitt sam-arbete med SOS Barnbyar år

byggdes till minne av författarens 100-årsdag.

– Det här är ett projekt helt i mammas anda, sa Astrid Lindgrens dotter Karin Nyman, när familjen besökte den färdiga barnbyn i Bou-ar i Centralafrikanska republiken. Nu satsar Saltkråkan ytterligare sju miljoner kronor i en andra barnby till

Swedbank RoburI Banco Humanfonden investerar fondspararen för sin egen framtid och bidrar samtidigt till ideella organisatio-ners viktiga arbete.

– Att erbjuda möjligheten för kunderna att spara till sig själva och samtidigt göra en god gärning ser jag som

en självklar del i Swedbanks ambition att verka för ett långsiktigt hållbart samhälle, säger Michael Wolf, vd i Swedbank.

Fonden startades av Banco Fonder i

samarbetet med SOS Barnbyar. Genom åren har hela 45 miljoner kronor förmedlats

från fondspararna till SOS Barnbyar och bara i år blev summan från spararna drygt två miljoner. SOS Barnbyar är populär att stödja bland fondspararna. Organisationen ligger bland fem i topp bland totalt 71 valbara organi-

Swedbank Robur. I förvaltningen ställs särskilda krav på sociala och miljömässiga faktorer vilket innebär att före-tagen man investerar i måste ta ansvar för mänskliga rät-tigheter, arbetsvillkor och miljö. Genom aktiv dialog och fältbesök granskar Swedbank Robur kontinuerligt vilket ansvar företagen tar för sina anställda och sin omvärld.

även då utbildningen är slut och att ungdomarna ska kunna vända sig dit för att få råd och hjälp.«

Kajsa Moström, marknadschef, Apollo/Kuoni Scandinavia.

MichaelWolf

och som riktar sina insatser mot barn och kvinnor.

– Med fokus på kvinnor och barn känns valet av SOS Barnby-ar naturligt och bra. Genom vårt bidrag till barnbyn i Chittagong möjliggör vi inte bara utbildning och barnomsorg utan ger också någonting tillbaka till ett av våra produktionsländer, säger GustafÖhrn, vd för Stadium.

SVENSKA MÄKLARHUSETTack vare ett samarbetskoncept där Svenska Mäklarhuset också engagerar sina kunder och sitt nätverk har de – som ett relativt litet företag – också fått möjlighet att bidra med mycket mer än de hade klarat av själva.

– SOS Barnbyar har gett oss möjlighet att på ett konkret och mätbart sätt göra en insats ge-

av en skola i Burundi. Att vi ge-nom SOS Barnbyar kan involvera såväl medarbetare som kunder i vårt CSR-arbete är fantastiskt roligt, säger vd Niklas Spång.

SVENSKA PETROLEUMEXPLORATIONFöretaget anser att de, förutom de skatter och avgifter som de betalar till sina värdländer, också har en roll att fylla i de länder där de är verksamma. Därför har Svenska Petroleum Explorationetablerat relationer och stödjer politiskt och religiöst obundna, icke-vinstdrivande biståndsorga-nisationer på plats.

– Vi försöker att hitta projekt som, utöver de uppsatta krite-rierna, gör att det vi bidrar med faktiskt gör skillnad i det lokala samhället. Vi fokuserar på projekt för barns välmående, mödravård och projekt för rent vatten, säger Svenska Petroleum Explorationsvd Fredrik Öhrn.



Föräldrar som är självförsörjande löper mindre risk att behöva lämna bort sina barn. Det har vi tagit fasta på i vårt familjestärkande arbete. Under förra

året hjälpte vi omkring 300 000 utsatta barn.

ÅRET SOM GÅTT FAMILJESTÄRKANDE PROGRAM

FO

TO

: M

AJA

BR

AN

D

I Ukraina har vi kunnat hjälpa ett stort antal familjer genom projektet Strong Families.

MÅNGA FÖRÄLDRAR RUNT OM I VÄRL-DEN SAKNAR NÖDVÄNDIGA RESURSER FÖR ATT TA HAND OM SINA BARN. Det kan handla om allt från brist på pengar att betala mat, mediciner och skolavgifter till att sakna kraft, hälsa och framtidstro. Vi arbetar därför brett och anpassar våra insatser efter hur behoven ser ut. Men målet är detsamma – att se till att alla barn ska få växa upp i en familj och lyfta familjer ur fattigdom.

Våra familjestärkande program är riktade mot speciella målgrupper, som exempelvis ensamma mödrar, familjer som är smittade med hiv/aids eller familjer med ekonomiska

problem, ofta förknippade med missbruk, sjukdom och utanförskap.

SOS Barnbyar driver drygt 600 familje-stärkande program, som är indelade i stöd på kort, medellång och lång sikt. Målet är att de vi hjälper på sikt ska kunna klara sig själva och att vi på så vis förhindrar att barn överges. Yrkesutbildningar och mikrolån är viktiga delar för att de vi hjälper ska kunna starta egen verksamhet och försörja sig själva. Andra exempel är att se till att barnen går i skolan, att förebygga hiv/aids samt att undervisa i barnomsorg, hälso- och näringslära.


sos businessmag 2012

Documents

en ung kropp

mycket du

sger nils

sger mikael

sger ted bergstrm

sger jonas

sger charles

han hll sig