stamning: om temperament, personlighet och ”anxiety”, och ... per alm temperament,...

10
Nordisk stamningskonferens maj 2014, Uppsala Om temperament, olika situationer, m.m. 2014-05-11 [email protected] 1 1 Stamning: om temperament, personlighet och ”anxiety”, och om hur stamning varierar i olika situationer Per Alm Enheten för logopedi Inst. för Neurovetenskap Uppsala universitet 2 Skillnader i personlighet / temperament? Charles Van Riper, 1982, granskning av litteraturen, fann inget stöd för substantiella skillnader i personlighet mellan personer som stammar och de som inte stammar. Dock, förnyat intresse senaste två årtiondena. Antagande att stamning tenderar att ha ett ”temperament” som kännetecknas av: • ”sensitivity” • ”emotional hypersensitivity” • ”emotional reactivity” 3 Populäruppfattningar om stamning? T.ex. NLP = ”Neurolingvistisk programmering” Citat från svensk websida om behandling, 28 nov. 2010: Stamning är ett psykologiskt problem Eftersom det nästan alltid finns andra tillstånd där stammaren talar flytande, är talblockering inte ett fysiologiskt problem, utan ett psykologiskt. Trots att talblockeringen av stammaren upplevs som en ‘verklig’ muskulär störning utan tydlig yttre orsak, är den ett symptom.” 4 Guitar lärobok (2006, 2013, s. 6), Johnsons idé: ”criticism of speech or stressful events cause disfluenices to become chronic stuttering” 5 Guitar, lärobok Guitar, 2006: s. 67: ”As a group, stuttering children and adults have a more sensitive temperament; this sensitivity may be associated with more physical tension in laryngeal muscles.” Guitar, 2013: s. 40: ”As a group, stuttering children and adults appear to have a more sensitive temperament. This sensitivity may be associated with more physical tension in speech musculature for some individuals.” 6 Temperament • Vad är ”temperament”? Inom psykologi: den del av personligheten som antas vara konstitutionell, biologisk. Vad är ”sensitive temperament”? Syftar främst på emotionell känslighet, att reagera med starka känslor. Temperament kontra personlighet? Ingen skarp gräns, överlappande begrepp.

Upload: others

Post on 29-Aug-2019

2 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Nordisk stamningskonferens maj 2014, UppsalaOm temperament, olika situationer, m.m.

2014-05-11

[email protected] 1

1

Stamning:om temperament,

personlighet och ”anxiety”,och om hur stamning varierar

i olika situationerPer AlmEnheten för logopediInst. för NeurovetenskapUppsala universitet

2

Skillnader i personlighet /temperament?

• Charles Van Riper, 1982, granskning avlitteraturen, fann inget stöd för substantiellaskillnader i personlighet mellan personer somstammar och de som inte stammar.

• Dock, förnyat intresse senaste två årtiondena.– Antagande att stamning tenderar att ha ett

”temperament” som kännetecknas av:• ”sensitivity”• ”emotional hypersensitivity”• ”emotional reactivity”

333

Populäruppfattningar om stamning?T.ex. NLP = ”Neurolingvistisk programmering”

• Citat från svensk websida om behandling, 28 nov. 2010:“Stamning är ett psykologiskt problemEftersom det nästan alltid finns andra tillstånddär stammaren talar flytande, är talblockeringinte ett fysiologiskt problem, utan ettpsykologiskt.Trots att talblockeringen av stammaren upplevssom en ‘verklig’ muskulär störning utan tydligyttre orsak, är den ett symptom.”

4

Guitar lärobok (2006, 2013, s. 6), Johnsons idé:”criticism of speech or stressful events causedisfluenices to become chronic stuttering”

5

Guitar, lärobok• Guitar, 2006: s. 67:

”As a group, stuttering children and adultshave a more sensitive temperament;this sensitivity may be associated withmore physical tension inlaryngeal muscles.”

• Guitar, 2013: s. 40:”As a group, stuttering children and adultsappear to have a more sensitive temperament.This sensitivity may be associated withmore physical tension inspeech musculature for some individuals.”

6

Temperament

• Vad är ”temperament”?– Inom psykologi: den del av personligheten som antas

vara konstitutionell, biologisk.

• Vad är ”sensitive temperament”?– Syftar främst på emotionell känslighet,

att reagera med starka känslor.

• Temperament kontra personlighet?– Ingen skarp gräns, överlappande begrepp.

Nordisk stamningskonferens maj 2014, UppsalaOm temperament, olika situationer, m.m.

2014-05-11

[email protected] 2

7

Centralt begrepp: “anxiety”

Anxiety

ShynessFear

Vulnerability Withdrawal

Sensitivity

Neuroticism

Emotionalreactivity

Discomfort

Insecurity

Nervousness

8

Kort historik om psykologi o stamning:Stamning o psykoanalys, Sverige

• Alfhild Tamm, psykiater o psykoanalytiker 1876-1959.– Stort intresse för talrubbningar, bl.a. stamning– Utbildad hos Sigmund Freud.– Startade svenska psykoanalytiska föreningen.– Höll många föredrag om stamning.

• Ference Albert, psykolog– Doktorsavhandling om stamning från psykoanalytiskt

perspektiv 1980, som bok 1982.

9

Kort historik om psykologi o stamning:The Iowa School – Wendell Johnson

• Från 1930-talet, Univ. of Iowa,Wendell Johnson

• Kärnpunkt: Alla små barn haricke-flyt, men bara de som bliroroliga (anxious) för sitt tal utvecklarstamning.

• Mycket stort inflytande i världen från1940-talet och framåt, även idag.

• Bok ”Stamning, psyke, miljö”på svenska 1966.

10

Kort historik om psykologi o stamning:Fortsättning efter Johnson

• Edward Conture (från Iowa):– Har modifierat Johnsons teori genom att

hävda att en viktig faktor för vilka barn somutvecklar bestående stamning är att de äremotionellt reaktiva (sensitive temperament).

– Conture en av de ledande de senaste 15 årennär det gäller att hävda att personer somstammar har ett emotionellt reaktivttemperament.

11

Kort historik om psykologi o stamning:Fortsättning efter Johnson

• Patricia Zebrowski:– Arbetat med stamning vid Univ. of Iowa sedan 1988.– Stark tradition i Iowa. Zebrowski skrev 2011:

It’s safe to say that I have spent much of myprofessional life at Iowa immersed in trying to link thecontributions of Wendell Johnson [and others] to theclinical practices of the present and future. ... This ismost likely fueled by the implicit (and sometimesexplicit) expectations I have felt to carry on “the Iowatradition” of stuttering therapy, the so-called “Iowa way”.... As a young professor in the department, I very soongot the sense that being overtly iconoclastic [att varaöppet kritisk mot ikonerna] would not be a sound careerstrategy.

12

Min egen väg inompsykologi och stamning?

• Började med intresse för psykoanalys.• 1997, uppsats om stamning i Edmonton:

– “The Etiology of Stuttering:The Role of Anxiety and Mechanisms for Defensive Reactions”

• 2004, min första publicerade artikel:– ”Stuttering, emotions, and

heart rate during anticipatory anxiety”• 2007, artikel:

– ”Stuttering in adults: The acoustic startle response,temperamental traits, and biological factors

• Allt mer kritisk mot delar av temperamentsforskningen.(Mot tendens att hävda slutsatser som saknar stöd i data,eller som går emot datamaterialet.)

• 2014: publicerade granskningsartikel iJournal of Fluency Disorders om dessa frågor.

Nordisk stamningskonferens maj 2014, UppsalaOm temperament, olika situationer, m.m.

2014-05-11

[email protected] 3

13

Artikel som underlag fördenna presentation

14

Frågor att diskutera,granska forskningen

• Har barn som börjar stamma avvikandetemperamentsdrag (eller personlighet)?– Särskilt fokus på drag relaterade till anxiety.

• Har barn med hög emotionell reaktivitet ökad risk attfortsätta stamma?

• Kan stamning leda till utveckling av ”social anxiety”?• Drivs stamningens svårighetsgrad av anxiety eller vissa

temperamentsdrag?• Ger ökat talflyt minskad anxiety, och vice versa?• Hur varierar stamning i olika sociala situationer?• Om stamning varierar i sociala situationer, vad är det som

påverkar stamningen? (Känslor? Tankar?)

Har barn som börjar stamma avvikandetemperamentsdrag (eller personlighet)?

16

Granskade studier• 8 studier baserade på frågeformulär till vårdnadshavare.

– Reilly, Onslow, Packman ... (2009, 2013)– Lewis & Golberg (1997)– Wakaba (1997)– Williams (2006)– Eggers, De Nil ... (2010)– Embrechts ... (2000)– Alm & Risberg (2007)– Anderson ... Conture (2003)– Karrass ... Conture (2006)

• 4 experimentella beteendestudier.– Eggers ... 2013– Schwenk, Conture ... (2007)– Choi, Conture ... (2013)– Ntourou, Conture ... (2013)

• 1 studie av stresshormon (cortisol).– van der Merwe ... (2001)

• I min summering utgår jag från siffrorna i resultaten,inte från författarnas tolkningar.

17

Temperament, förskolebarnProspektiv studie (Reilly, Onslow, Packman, et al., 2009)

• Temperamentsdata insamlade vid 2 års ålder, för 1619 barn.• 137 stammade vid 3 års ålder.• Bedömning av blyghet vid två års ålder

(alltså i de flesta fall före stamningen började), medel:– Icke stammande: 15,7– Stammande grupp: 15.5 marginellt lägre bedömning av blyghet hos stammande gruppen (!)

18

Temperament, förskolebarn“Easy” kontra “difficult” temperament?

• 3 studier, av stammande och kontrollgrupp.– en visade mer “difficult” (Wakaba, 1997)– en visade mindre “difficult” (Lewis & Golberg, 1997)– en visade ingen gruppskillnad (Williams, 2006)

Ingen substantiell gruppskillnad.

Nordisk stamningskonferens maj 2014, UppsalaOm temperament, olika situationer, m.m.

2014-05-11

[email protected] 4

19

Temperament, förskolebarnChildren’s Behavior Questionnaire, CBQ

• Sammanslagna data:Embrechts et al. (2000); Eggers et al. (2010)

• Ålder 3-8.– Totalt 96 stammande barn + 96 icke stammande.

• Aspekter med koppling till anxiety, ingen signifikantskillnad:– Shyness (marginellt lägre i stammande grupp, p=0.67)– Sadness (marginellt lägre i stammande grupp, p=0.59)– Fear (p = 0.91)– Discomfort (p = 0.95)

20

ADHD symptom? ("subkliniskt")• Attention deficit disorder, ADHD.• According to DSM-V (American Psychiatric Association, 2013):

– divided into symptoms of inattention andsymptoms of hyperactivity and impulsivity.

– Differentiated into 3 types of ADHD:• Predominantly inattentive type• Predominantly hyperactive-impulsive type• Combined type.

• Symptoms of inattention:– do not seem to listen when spoken to– difficulties finishing tasks which are not intrinsically stimulating– failing to give attention to details.

• Symptoms of hyperactivity-impulsivity:– running around, fidgeting, talking excessively, difficulties with waiting.

21

Temperament, preschool childrenChildren’s Behavior Questionnaire, CBQ

• Aspekter möjligen kopplade till drag av ADHD:– Lägre perceptuell känslighet* p = 0.00002, d = 0.63

(Ex.: “Is quickly aware of some new items in the living room.”)– Lägre inhibitorisk kontroll* p = 0.01, d = 0.35– Nedsatt förmåga att skifta uppmärksamhet* p = 0.01, d = 0.49– Högre aktivitetsnivå* p = 0.006, d = 0.40– Högre motorisk aktivitet* p = 0.04, d = 0.39

– Högre impulsivitet (p = 0.11, d = 0.23)– Högre ilska/frustration (p = 0.12, d = 0.22)– Högre närmande (p = 0.13, d = 0.22)– Lägre fokuserad uppmärksamhet (p = 0.16, d = 0.20)

22

Temperament, förskolebarnChildren’s Behavior Questionnaire, CBQ

• Hur stor är gruppskillnaden, overlap?– Största skillnanden:Perceptuell sensitivitet, p = 0.00002,effektstorlek som Cohen’s d = 0.63

Most stuttering childrenare not different fromthe non-stutteringchildren

23

WURS: retrospektiv bedömning av dragav ADHD i barndomen (Alm & Risberg, 2007)

• The Wender Utah Rating Scale, WURS• Undersökning av vuxna.• “Bimodal” spridning i den stammande gruppen:

– Undergrupp av stammande med höga poäng för dragav ADHD.

– Dominerande drag:“att vara ouppmärksam,dagdrömmande”.

24

WURS: retrospektiv bedömning av dragav ADHD i barndomen (Alm & Risberg, 2007)

Cut-off forpossible ADHDdiagnosis

Subgroup stuttering caseshigh traits of ADHD

Histogram

Nordisk stamningskonferens maj 2014, UppsalaOm temperament, olika situationer, m.m.

2014-05-11

[email protected] 5

25

Temperament förskolebarnBehavioral Style Questionnaire, BSQ

• Anderson et al. (2003), 62 stammande + 31 kontroll• Signifikanta skillnade, stammande grupp:

1) Lägre distraherbarhet (d = 0.69) T.ex. barnet avbryter en aktivitet när någon försöker få hans/hennes

uppmärksamhet. Tecken på “inattention”.(Inga tecken på “hypervigilance”.)

2) Lägre “anpassningsförmåga” (d = 0.63)3) Lägre regelbundenhet hos biologiska funktioner (d = 0.57)

(sömn, hunger, etc.)

26

Temperament, preschool childrenKarrass et al. (2006), 65 stam, + 56 kontr.

• Stammande grupp signifikant:1) sämre reglering av uppmärksamhet (p < 0.01, d = 0.55)2) lägre reglering av känsloreaktioner (p < 0.05, d = 0.44)3) mer emotionellt reaktiva (p < 0.05, d = 0.37)

Överenstämmer med subgrupp med drag av ADHD.

• Gruppskillnad i emotionell reaktivitet, medel:0,26 steg på 6-gradig skala.

27

Experimentell studie av”inhibitory control” (Eggers et al., 2013)

• Barn 4,8 – 9,9 år.• Test av Go/NoGo knapptryckning.• 14 av 30 stammande barn hade minst en för tidig

respons, mot 2 av 30 hos de icke stammande.• Tolkas som tecken på impulsivitet hos många

stammande barn.

28

Experimentell studie(Schwenk, Conture ... 2007)

• Studie med mycket litet datamaterial.• Resultatet antyder tendens till impulsivitet och

låg ”inhibitory control” hos en del av destammande barnen.

29

Experimentell studie, förskolebarn(Choi, Conture ... 2013)

• Studie som avsåg undersöka”behavioral inhibition” (BI) hos stammande barn.

• Som mått på BI användes tiden som det tillsbarnet yttrat 6 sponta yttranden tillsammans meden okänd experimentledare.

• Ingen signifikant gruppskillnad, men de medsvårast stamning hade i snitt längre tider.– Författarna tolkar det som högre BI hos barn med svår

stamning (!)– Enklare tolkning: de med svårast stamning talar lite

mindre, och tar lite mer tid på sig...

30

Experimentell studie, förskolebarn(Ntourou, Conture ... 2013)

• Experimentell studie av negativ och positiv affektvid frustration/besvikelse och belöning.

• Stammande barn visade i snitt fler tecken pånegativ affekt vid frustration

• Men, mängden stamning påverkades inte avtecken på affekt eller av den frustrerandesituationen.

Nordisk stamningskonferens maj 2014, UppsalaOm temperament, olika situationer, m.m.

2014-05-11

[email protected] 6

31

Studie av stresshormon, cortisol(van der Merwe et al. 2011)

• 7 stammande barn, i snitt 4,1 år + 7 kontroll.• Salivcortisol: 2 prov som baseline,

1 prov efter 10 minuter konversation.• Baseline medel:

– Stammande: 9.25– Kontrollgrupp: 10,0

• Efter konversation:– Stammande: 8,4– Kontrollgrupp: 14,0 (något extremvärde)

32

Studier av förekomst av diagnosticeradADHD bland stammande barn

• Varierande siffror i olika rapporter:4 %; 5,9 %; 17 %; 18 %; 26 %.

• Felsenfield et al. (2010):– Studie av 20 445 tvillingar.– Frågor om bl.a. stamning och ADHD till föräldrar och

senare frågor om ADHD till lärare.– Resultatet pekar på att många stammande barn

uppvisar ”subkliniska” drag av ADHD (d = ca 0,48)– Författarna föreslår att stamning och drag av ADHD

kan ha gemensam grund.

33

Summering: Är stammande barn“anxious children”? Andra drag?

• Ingen av studierna har visat förhöjda drag kopplade tillanxiety (t.ex. blyghet) hos stammande förskolebarn.

• Ett stort antal studier överenstämmer med förslaget atten undergrupp av stammande barn uppvisar“subkliniska” (milda) eller kliniska drag av ADHD– Störst gruppskillnad för aspekter kopplade till uppmärksamhet,

men tendens till ökad impulsivitet och emotionell reaktivitet i dengruppen.

– Kan ha gemensam neurologisk grund med stamning,kopplat till frontalloben.

– Troligen mindre än hälften som visar drag av ADHDmajoriteten av stammande barn visar troligen inte alls drag avADHD

Har barn med hög emotionell reaktivitetökad risk att fortsätta stamma?

35

Har förskolebarn med hög emotionellreaktivitet ökad risk att fortsätta stamma?

• Majoriteten av stammande barn slutar stammaunder förskoleåldern.

• Om de som slutar stamma främst har lågreaktivitet skulle det innebära att medelvärdetför emotionell reaktivitet skulle öka medstigande ålder bland barn som stammar.

• Karrass et al. (2006): studie av emotionellreaktivitet hos barn i åldern 3 till 5 år.

36

Karrass et al. (2006):studie av emotionell reaktivitet hos barn

• 3 år: +0,16 poäng för stammande grupp• 4 år: +0,59 poäng för stammande grupp• 5 år: -0,12 poäng för stammande grupp

I äldsta gruppen har de stammande något lägrereaktivitet än kontrollgruppen.

Resultatet är inte förenligt med hypotesen attemotionell reaktivitet ökar risken för beståendestamning.

Nordisk stamningskonferens maj 2014, UppsalaOm temperament, olika situationer, m.m.

2014-05-11

[email protected] 7

Kan stamning leda till utveckling av”social anxiety”?

38

Kan stamning leda till utveckling av”social anxiety”?

• Granskning ovan har gett starkt stöd för att”social anxiety” inte är utmärkande för barn närde börjar stamma.

• Flera studier har rapporterat ökad ”social anxiety”hos stammande vuxna, bl.a.:– Craig (1990)– Alm & Risberg (2007)– Craig et al.(2003)– Ezrati & Levin (2004)– Messenger, Onslow, Packman & Menzies (2004)– Blumgart, Tran & Craig (2010)

39

Vid vilken ålder utvecklas social anxietyhos stammande? (som grupp)

• Social anxiety hos stammande tonåringar?– Ja (Blood et al., 2001; Mulcahy et al., 2008).– Ja, hos stammande tonåringar som också har andra

problem, som ADHD, dyslexi, neurologiska problem,etc. (Blood et al., 2007).

• Social anxiety hos skolbarn? Blandade resultat:– Nej (barn 9-14 år; Craig et al., 1996)– Kanske (barn 7-11 år; Oyler, 1994)– Negativ attityd till tal (från 7 år; De Nil & Brutten, 1991).

40

Drivs stamningens svårighetsgrad av anxietyeller vissa temperamentsdrag?

• Korrelation mellan stamningens svårighetsgradoch anxiety eller temperamentsdrag?– Nej, inte enligt undersökningar av Eggers et al., 2010;

Mulcahy et al., 2008; Oyler, 1994; Tumanova et al.,2011.

– Toomey & Sidman (1970): studie av effekt avförväntad el-chock på stamning, fyra personer:

• Ökning hos en person• Oförändrad hos en person• Minskning hos två personer

Effekter av behandling

Ger ökat talflyt minskad anxiety,och vice versa?

42

Effekter av behandling

• Flyt-inriktad träning, enbart, minskar anxiety?– Blandade resultat.

Ja: Craig (1990), Both et al. (2006).Nej: Gregory (1972), Ingham & Andrews (1971)

• Minskning av anxiety förbättrar talflytet, hos vuxna?– Nej, inte tydligt. (Bloodstein 1967; Blomgren et al. 2005,

Menzies et al., 2008)– Ingen effekt av benzodiazepiner (Brady, 1991)– Effekter av minskad anxiety hos stammande barn?

Nordisk stamningskonferens maj 2014, UppsalaOm temperament, olika situationer, m.m.

2014-05-11

[email protected] 8

43

Föreslagna slutsatser från granskningav data

• Studier av stamning hos förskolebarn har intevisat några drag kopplade till anxiety.

• Social anxiety utvecklas hos en del somstammar, särskilt under tonåren, som en effektav stamningen.

• Upprepade och samstämmiga rapporter omexistensen av en undergrupp av personer somstammar, med subkliniska drag av ADHD.

• Existerande data talar emot hypoteserna:– att anxiety är en central faktor som driver de

motoriska symptomen vid stamning.– att hög emotionell reaktivitet är en betydande faktor

för utveckling av bestående stamning.

Hur varierar stamning i olikasociala situationer?

45

Hur varierar stamning i olikasociala situationer?

• Förskolebarn, mer stamning om man ställer mångafrågor, avbryter, och ökar tidspress?– Yaruss (1997), 45 preschool children :

stamningen ökade från 6,7 % till 7,4 %.

46

Hur varierar stamning i olikasociala situationer?

• Mindre stamning om man talar helt ensam?Rasskazov & Rasskazov (2007), 1649 stammande:– 66 % av stammande hävdar flytande tal.– 27 % hävdar klart minskad stamning.– 2,6 % svarat att det inte är någon skillnad.”Kan räcka att tänka att någon lyssnar för att stamningen

ska komma.”

• Varierar stamning med antal personer i publiken?– Blandade resultat i studier.

• Vanligt med erfarenhet av mer stamning medauktoriteter.

47

Blir stamning värre av starka känslor?

• Bloodstein & Bernstein-Ratner (2008):– Stammande tenderar att tala bra när de upplever

mycket starka känslor, som ilska, entusiasm, menockså rädsla (fear/frygt).

– Ger exempel, två soldater i 2:a världskriget, somhävdade att de bara kunde tala flytande närsituationen var mycket farlig.

• Slutsats?– Starka känslor i sig självt verkar inte vara negativt för

stamning.

48

Vad är det som påverkar stamning isociala situationer?

Hur sammanfoga följande resultat?• Ofta mycket bättre om talar ensam, och sämre

med auktoriteter.• Ibland mycket bättre vid stark rädsla.• Barn som börjar stamma inte mer ”anxious” än

andra barn.• Minskning av anxiety hos stammande vuxna har

inte tydlig effekt på stamningen

Nordisk stamningskonferens maj 2014, UppsalaOm temperament, olika situationer, m.m.

2014-05-11

[email protected] 9

49

Skillnader mellan att tala ensamoch att kommunicera?

• Att tala med en annan person kräver enkomplex kognitiv process.

• En mental representation av den andra personen(eller de andra):– vad vet den andra personen redan?– vad tycker den andra personen om mig?– vilka intentioner har den andra personen?– vad vill jag kommunicera och vilka ord ska jag använda?– hur kommer den andra personen att reagera?– hur kommer den andra personen att reagera om jag stammar?– hur kan jag undvika att stamma?

• Dessutom: tidspress.• Mycket tänkande vid kommunikation:

är det tänkandet som stör talet, inte känslan anxiety?50

Social kognition

• Tänkande kring relationer med andra människor.– Att förstå vad andra personer tänker och vad de har

för avsikter.– Att bedöma hur andra kommer att uppfatta mina

handlingar.

• Vad påverkar stamning?– Betydelsen av situationen.– Risken för stamning (negativa minnen).– Osäkerhet kring hur man bör agera

(ger mycket tänkande, alternativa scenario)

51

Funktioner hos mediala frontalcortex(cortex mellan hemisfärerna)

• Initiering av viljemässiga rörelser och tal:– ”mid cingulate cortex” (cogACC),

supplementära motor arean (SMA)

• Top-down uppmärksamhet/attention:”mid cingulate cortex”(cogACC)

• Social kognition:Brodmann area 10+ del av cingulate cortex(Frith & Frith, 2006;Amodio & Frith, 2006;Moran et al., 2006)

(Figure by P. Alm)(Om mediala frontalcortex ochskenande tal, see Alm 2011)

52

Funktioner hos mediala frontalcortex(cortex mellan hemisfärerna)

(Figure by P. Alm)

Är det så att talet hosstammande lätt störs avaktivitet i BA10?

53

Tröskelfenomen• Om stamning är ett tröskelfenomen innebär det att små

ändringar i hjärnaktivitet kan få stora effekter på talet (icke-linjära effekter).

• Social kognition ingår i all kommunikation.Möjligt att påverkan av social kognition på stamning kommerredan i normala situationer.

54

Två delvis motsatta nätverk i hjärnan

• Mål-inriktat nätverk (handlingsinriktat, utåtriktat,fokus på motorik och kroppen)

• Inåtriktat nätverk (”default mode”),kopplat till minnen, att föreställa sig olikahändelser eller scenarion. Social kognition.

• Aktivering av det målinriktade nätverket verkarminska stamning, medan aktivering av detinåtriktade verkar öka stamningen.

Nordisk stamningskonferens maj 2014, UppsalaOm temperament, olika situationer, m.m.

2014-05-11

[email protected] 10

55

Sammanfattning,föreslagen modell / hypotes

• Det som gör att stamning ökar i socialasituationer är att den talmotoriska processen kanstöras av också helt normal social kognition, såatt man inte kommer över tröskeln för flytandetal.

• Enligt denna modell påverkar stamningsrädslastamningen genom de negativa tankar denmedför, inte direkt genom känsloaktiveringen.

56

Kliniska implikationer av hypotesen?• Ger stöd för en modifierad version av

“demands and capacities”– Poängterar betydelsen av att reducera störande

kognitiv belastning.– Att skapa klarhet och öppenhet i sociala relationer

(bl.a. om stamningen) minskar kognitiv belastning.

• Metoder för att öka mentalt fokus kan vara tillhjälp vid stamning? Till exempel:– Van Riper: "Proprioceptive monitoring"

(fokusera på upplevelsen av känslan i munnen).– Barbara Dahm: Fokusera på det (preverbala)

budskapet i det man ska säga.– Flyt-tekniker ger fokus för uppmärksamheten.

57

Vad säga till föräldrar som undrar vadstamning beror på?

Prel förslag:• Den aktuella forskningen verkar peka på att stamning

beror svårigheter att förbereda det motoriska systemetför talrörelser.

• Det här kan variera över tid och från situation till situation.Hos många barn växer det bort helt.

• Barn som börjar stamma inte är mer blyga, ängsliga elleroroliga än andra barn.

• Det är bra att vara öppen om stamningen, avdramatisera,undvika att stamningen utvecklas till talrädsla.

58

References• Amodio DM & Frith CD (2006) Meeting of minds: the medial frontal cortex and social cognition.

Nat.Rev.Neurosci. 7, 268-277.• Alm PA & Risberg J (2007) Stuttering in adults: The acoustic startle response, temperamental traits, and

biological factors. J Com Dis 40, 1-41.• Alm PA (2011) Cluttering: a neurological perspective. In: D. Ward & K. Scaler-Scott (Eds.), Cluttering : a

handbook of research, intervention, and education (pp. 3-28). Psychology Press.• Anderson JD, Pellowski MW, Conture EG, & Kelly EM (2003) Temperamental characteristics of young

children who stutter. J Speech Lang Hear Res 46, 1221-33.• Blomgren M et al. (2005) Intensive stuttering modification therapy. J Speech Lang Hear Res 48, 509-23.• Blood GW et al. (2007) Anxiety levels in adolescents who stutter. J Com Dis 40, 452-69.• Blood GW et al. (2001) Communication apprehension and self-perceived communication competence in

adolescents who stutter. J Flu Dis 26, 161-78.• Bloodstein O (1967) Interpersonal dynamics and the treatment of the stutterer. J Com Dis 1, 58-65.• Bloodstein O (1995) A handbook on stuttering. (5th ed.) San Diego: Singular.• Bosshardt HG (2006) Cognitive processing load as a determinant of stuttering: summary of a research

programme. Clin.Linguist Phon., 20, 371-385.• Brady JP (1991) The pharmacology of stuttering: a critical review.

Am J Psych 148, 1309-16.• Craig A (1990) An investigation into the relationship between

anxiety and stuttering. J Speech Hear Dis 55, 290-4.

59

References• Craig A et al. (1996) A controlled clinical trial for stuttering in persons aged 9 to 14 years. J Speech Hear

Res 39, 808-26.• Davis S, Shisca D, & Howell P (2007) Anxiety in speakers who persists and recover from stuttering. J. Com.

Dis., 40, 398-417.• Drayna, D. (2011). Possible genetic factors in cluttering. In: D Ward & K Scaler Scott, Cluttering,

Psychology Press.• Eggers K et al. (2010) Temperament dimensions in stuttering and typically developing children. J Flu Dis 35,

355-72.• Embrechts M et al. (2000) Temperament: A comparison between children who stutter and children who do

not stutter. Proceed 3rd World Congress on Fluency Disorders, Nyborg, Denmark (pp. 557-62).• Ezrati-Vinacour R & Levin I (2004) The relationship between anxiety and stuttering: a multidimensional

approach. J Flu Dis 29, 135-48.• Frith CD & Frith U (2006) The neural basis of mentalizing. Neuron 50, 531-534.• Gregory HH (1972) An assessment of the results of stuttering therapy. J Com Dis 320-34.• Ingham RJ & Andrews G (1971) The relation between anxiety reduction and treatment. J Com Dis 289-301.• Karrass J, Walden TA, Conture EG et al. (2006) Relation of emotional

reactivity and regulation to childhood stuttering. J Com Dis 39, 402-23.• Lewis KE & Golberg LL (1997) Measurements of temperament in the

identification of children who stutter. Eur J Dis Com 32, 441-8.

60

References• Menzies RG, O'Brian S, Onslow M, Packman A, St Clare T, & Block S (2008) An experimental clinical trial

of a cognitive-behavior therapy package for chronic stuttering. J Speech Lang Hear.Res., 51, 1451-64.• Messenger M, Onslow M, Packman A, & Menzies R (2004) Social anxiety in stuttering. J Flu Dis 29, 201-12.• Moran JM et al. (2006) Neuroanatomical evidence for distinct cognitive and affective components of self.

J.Cogn Neurosci. 18, 1586-1594.• Mulcahy K et al. (2008) Social anxiety and the severity and typography of stuttering in adolescents. J Flu Dis

33, 306-319.• Oyler ME (1994) Vulnerability in stuttering children. Dissertation.• Reilly S, Onslow M, Packman A, et al. (2009) Predicting stuttering onset by the age of 3 years. Pediatrics,

123, 270-277.• St. Louis KO & Schulte K (2011) Defining cluttering: the lowest common denominator. In: D Ward & K

Scaler Scott, Cluttering, Psychology Press.• Tumanova V, Zebrowski PM, et al. (2011) Articulation rate and its relationship to disfluency type, duration,

and temperament in preschool ... J Com Dis 44, 116-29.• Van Riper C (1982) The nature of stuttering. (2nd ed.) Prentice-Hall.• Wakaba YY (1997) Research on temperament of stuttering children

with early onset. 2nd world congress .., San Francisco (pp. 84-87).• Williams MJ (2006) Children who stutter: easy, difficult, or slow

to warm up? Paper ASHA Convention.