stat och skola1522604/... · 2021. 1. 26. · 1 stat och skola - en nyinstitutionell granskning av...

1

Stat och Skola

- En nyinstitutionell granskning av den

politiska debatten angående

folkskoleväsendet och dess sekularisering.

Av: Albin Andersson

Handledare: Nadezda Petrusenko

Examinator: Martin Wottle

Södertörns högskola | Ämneslärarprogrammet

Självständigt Arbete 15 hp

Historia 3 | HT 2020

2

Innehållsförteckning

1. Abstract……………………… ………………3

2. Inledning ……………………. ………………4 2.1 Bakgrund ……………………………………………………..6

2.2 Syfte & Frågeställningar……………………………………...8

2.3 Tidigare Forskning……………………………………………9

2.4 Källmaterial…………………………………………………..16

2.5 Metod…………………………………………………………17

2.6 Teori…………………………………………………………..19

3. Undersökning…………………………………21 3.1 Förklaring av kategorier……………………………………….22

3.2 Förbättring……………………………………………………..22

3.3 Sekularisering av skola………………………………………...23

3.4 Resterande sekularisering……………………………………...24

3.5 Sammanställning av förda motioner år 1895…………………...25

3.6 Sammanställning av förda motioner år 1896……………………26




3.10 Sammanställning av förda motioner år 1900…………………..30










3.20 Sammanställning av förda motioner under perioden 1895 – 1909……40

4. Resultat………………………………………….41 4.1 Förbättring………………………………………………………..41

4.2 Resterande sekularisering………………………………………...44

4.3 Sekularisering av skola…………………………………………...49

5. Diskussion …………………………………………55

6. Käll- och litteraturförteckning ……….......................61

3

Abstract:

The Swedish people’s school (folkskolan), Sweden’s first official school institution, was first

established during the year 1842. Before this point education had primarily been a local affair,

where the church traditionally had been entrusted to educate the Swedish people. The

traditional role which the church served in the sphere of education ensured that the institution

possessed a large amount of influence in the sector. This influence went largely unchallenged

with the founding of an official school system, and the church continued to dominate the

sphere of education. However, during the late part of the nineteenth century and early part of

the twentieth century, seemingly out of nowhere the traditional role which the church

possessed within the sphere of education began to be challenged by certain politicians. The

reason why this is peculiar is that the contemporary political system was dominated by

conservative politicians which seemingly had a positive relationship to the traditional

relationship between church and education.

The primary purpose of this essay is therefore to investigate the political discourse which

surrounded the school system and its secularization and the various political groups different

opinions about the relevant subjects. By charting these opinions using a qualitative content

analysis and contrasting them to each other, it can be determined if certain groups adjusted to

other opinions. This could then in conjunction with the use of a neo-institutional theory

explain how such a drastic shift in the relationship between the church and the educational

system could occur even though the parliament was dominated by conservative politicians.

Because they were incapable of acting in their own interests, because of changing external

factors.

The material used in this essay are motions put forth by Swedish members of parliament

during the period 1895 – 1909. These documents include names of the members when they

were put forth and the proposed change they are suggesting.

My results found that certain members of parliament which previously had remained positive

to the traditional relationship between the church and the educational system, started to adapt

to the changing external environment by putting forward legislation which would limit the

churches role within education as well as society at large.

4

Inledning

Vid slutet av 1800-talet var den svenska folkskolan fortfarande en ny institution, då det hade

grundats år 1842 i samband med stiftandet av folkskolestadgan. Innan detta hade ansvaret för

det svenska folkets undervisning belagts på kyrkan, som hade fullfört denna plikt genom

hemundervisning sedan 1600-talet. Kyrkans centrala roll inom det svenska

utbildningssystemet betraktades därmed som en självklarhet, en tradition som ej motsattes

genom stadgandet av den folkskolan.1

Inom ramen för den nya skolan behöll kyrkan en stor del av sin tidigare monopoliska makt

över undervisningen. De nya folkskolorna byggdes nära de existerande kyrkorna och det

stipulerades att kyrkoherden skulle besitta ordförandeposten på de nyligt införda

skolstyrelserna, ett beslut som förnyade samt bekräftade kyrkans traditionella makt inom den

nya utbildningsinstitutionen. 2

Detta förhållande utmanades inte förens i början av 1900-talet, då skolledare från andra

bakgrunder blev vanliga, till exempel lärare och rektorer. Detta kan sägas vara början på

kyrkans makts förfall inom det svenska utbildningsväsendet. Början på detta förfall kan

därmed attribueras till stiftandet av det nya centrala utbildningssystemet, men det snabba

omvälvandet av kyrkans traditionella roll inom det intresserade mig.3

Anledningen till detta var att det politiska klimatet under denna period präglades av en

konservativ karaktär, genom att det politiska systemet dominerades av konservativa politiker

p.g.a. den begränsade rösträtten. Då denna process huvudsakligen var politisk, förvånande det

mig att den kunde ske, då de konservativa politikerna behöll en positiv inställning till kyrkans

traditionella roll inom utbildning.

Därmed valde jag att undersöka den politiska debatten under perioden 1895 - 1909 för att

undersöka hur och varför detta omvälvande kunde ske. Samt att granska de olika politiska

gruppernas förhållning till folkskoleväsendet samt dess sekularisering, i syftet att undersöka

om dessa genomgår en förändring.

1 Florin, Christina. Från folkskola till grundskola 1842 – 1962. www.laranashistoria.se. 2010 S. 1–2 2 Florin, Christina. Från folkskola till grundskola 1842 – 1962. www.laranashistoria.se. 2010S. 2 3 Florin, Christina. Från folkskola till grundskola 1842 – 1962. www.laranashistoria.se. 2010S. 2

http://www.laranashistoria.se/http://www.laranashistoria.se/http://www.laranashistoria.se/

5

I samtida Sverige är konceptet av en sekulär skola en självklarhet, därmed är jag intresserad

av att undersöka en tidsperiod där det inte var det. En undersökning kring denna period kan

också belysa en viktig tidpunkt i den svenska skolans sekulariseringshistoria, samt genom

granskningen av den politiska debatten kring ämnet belysa hur politiska processer sker.

Utöver folkskolans sekularisering är jag också intresserad kring att utforska de olika politiska

gruppernas förhållande till skolan. Då skolan i vårt samtida samhälle anses att vara oerhört

viktig av majoriteten av människor, kan det vara intressant att undersöka om denna

uppfattning var annorlunda när institutionen var nyligt etablerad. Samt att undersöka om olika

politiska grupper förhöll sig annorlunda till ämnet.

6

Bakgrund

År 1842 stiftades Sveriges första folkskolestadga, införandet av denna stadga innebar att

folkskolan för första gången blev obligatorisk samt bekräftades att vara en statlig

angelägenhet. Ledningen av denna nya folkskola gick till diverse lokala skolstyrelser, som

hade i uppgift övervaka samt leda skolans arbete.4

På grund av den centrala rollen skolstyrelserna skulle komma att ha för den nya folkskolans

utformning och arbete, kom ordförandeposten på styrelserna att besitta en stor betydelse. Efter

lite debatt om ordförandefrågan, kom rollen att falla på de lokala kyrkoherdarna. Anledningen

till detta var att den samtida uppfattningen var att utbildning ansågs vara kyrkans ansvar.

Denna uppfattning grundande sig i att kristendomsämnet ansågs vara det viktigaste

kunskapsämnet, och i det faktum att prästerskapet oftast var de enda som besatt akademisk

utbildning i det dåtida landbrukssamhället.5

Utgivningen av ordförandeskapet till prästerskapet kunde därmed ses som ett bekräftande av

kyrkans traditionella roll inom det svenska folkets utbildning, ett faktum som ej förändrades

eller utmanades genom skapelsen av den nya folkskolan.6

Kyrkan skulle komma att behålla ledningen över det nya skolväsendet under det

nästkommande femtio åren, med få utmaningar till dess dominans. Det var först år 1895,

genom det årets skolkommitté, som kyrkans förhållande till skolan kom att ifrågasättas.

Grunden till detta ifrågasättande var dock ej baserat på en fientlighet emot kyrkans inflytande

över skolväsendet, då majoriteteten av kommitténs medlemmar var djupt konservativa hade

de inga verkliga invändningar mot det existerande förhållandet.7

Skolkommittén hade samlats för att lösa skoladministrationen inom storstäder, som hade

upplevt en oerhörd tillväxt genom den urbanisering som hade tagit plats inom landet. Den

generella uppfattningen inom skolkommittén var att prästerskapet ej hade kunnat anpassa

efter denna nya stadsmiljö och därmed behövdes det en lösning.8

4Tegbog, Lennart (1969). Folkskolans sekularisering 1895–1909 - Upplösningen av det administrativa sambandet mellan folkskola och kyrka i Sverige. [Doktorsavhandling] Uppsala universitet. S.17 5 Tegbog (1969). S.18 6 Tegbog (1969). S. 66 7 Tegbog (1969). S. 52 8 Tegbog (1969). S. 52

7

I slutändan kom kommitteen, vars medlemmar besatt ett konservativt förhållningssätt, fram

till att det väsentliga förhållandet mellan kyrka och skola ej skulle förändras. Prästerskapet

skulle komma att behålla de väsentliga rollerna inom skolväsendet, dock så sker det en

överraskande förändring. Trots att kyrkans ledande roll inom folkskolan till stora delar

bekräftades av kommitteen, så minskades dess inflytande över det pedagogiska uppgifterna,

som istället gavs till lärarna samt folkskoleinspektörerna.9

Trots att denna ändring var relativt obetydlig i förhållande till folkskolans helhetsbild,

markerade beslutet den första förminskningen av kyrkans makt över det svenska

utbildningsväsendet. Varför detta skedde är särskilt förundrande med tanke på

skolkommitténs disposition och det konservativa förhållningssättet som präglade det svenska

politiska klimatet under denna period. Men något som med säkerhet kan påstås är att

skolkommitténs möte 1895 var ett startskott för debatten om vem som skulle hantera

skoladministrationen, vilket kulminerade år 1909 i samband med att riksdagen godkände en

proposition som omfattade ett föreslag till överförandet av folkskolan inom storstäder ifrån

kyrkostämman till stadsfullmäktigen.10

Under denna period bestod Sveriges riksdag av två separata kammare, den första samt den

andra, där ledamöter blev valda på olika sätt. I den första kammaren skedde valen av

medlemmar indirekt genom ledamöter tillsatta genom kommunala- samt landstingsval, där

rösträtten var begränsad och gynnande de mer förmögna. Detta gjorde så att den första

kammaren blev en högborg för mer konservativa intressen och åsikter.

Inom den andra kammaren valdes dock medlemmarna genom direktval av röstberättigade

väljare, detta medför att den offentliga opinionen mer genuint skildras inom den. Rösträtten

till dessa val var dock till en viss del begränsade, men trots detta kan man se på den andra

kammaren som en förmedlare av ”folkets” åsikter.

9 Tegbog, Lennart (1969). Folkskolans sekularisering 1895–1909 - Upplösningen av det administrativa sambandet mellan folkskola och kyrka i Sverige. [Doktorsavhandling]. Uppsala universitet. S. 65 10 Tegbog (1969). S.14

8

Syfte och Frågeställningar

Syftet med denna undersökning är att undersöka om ett skifte bland de politiska gruppernas

intrasubjektiva uppfattningar, som kan definieras som en delad subjektiv uppfattning som

delas utav medlemmar av en viss grupp, kring de relevanta ämnena. Om detta är fallet

kommer därefter skälet till denna ändring undersökas, för att klargöra om det var på grund av

ändrade externa förhållanden eller på grund av en intern debatt.

För att uppnå detta syfte har jag till min hjälp formulerat följande frågeställningar:

1. Hur såg debatten kring folkskolan ut inom riksdagen under de givna åren samt hur

utvecklades den?

2. Besatt de olika politiska grupperna olika intrasubjektiva uppfattningar kring

sekulariseringen samt skolväsendet?

3. Kan en förändring av dessa intrasubjektiva uppfattningar skildras genom de förda

motionerna?

9

Tidigare forskning:

Det finns redan en betydlig mängd forskning angående den tidiga folkskolans sekularisering

samt de olika politiska gruppernas förhållning till processen, dock existerar det ej någon

forskning som kontinuerligt kartlägger gruppernas intrasubjektiva uppfattningar för att

undersöka hur och om dessa förändrades. Ytterligare har ingen av den forskning som har

behandlat ämnet utgått ifrån ett nyinstitutionellt perspektiv, därmed skulle en sådan

undersökning kunna bidra till det existerande fältet genom att förse en förklaring till hur ett

sådant drastiskt skifte av den svenska folkskolans administration kunde ske i det dåvarande

politiska klimatet.

För att åstadkomma undersökningens syfte har jag därmed använt mig av forskning som

behandlar den politiska debatten kring folkskolan samt dess sekularisering, och de politiska

gruppernas förhållningssätt till dessa ämnen. Detta i syftet att urskilja om dessa

överensstämmer med medlemmarnas uttalanden inom riksdagen, samt för att bedöma

gruppernas förhållningssätt i början av perioden.

Det första verket som jag använder mig av är avhandlingen Från katekestvång till

religionsfrihet skriven av Karl-Göran Algotsson som behandlar sambandet mellan skola och

religion utifrån den samhällsdebatt som uppstod runt förändringar av kristendomsämnet under

1900-talet. 11

I avhandlingen kartlägger Algotsson diverse olika grupper som hade skiljande åsikter om

skolans undervisning av kristendomsämnet under den period som undersöks i denna uppsats.

Bland dessa grupper inkluderas folkskollärarna som genom deras organisation SAF förhöll sig

kritiskt till dåtidens stränga katekesläsning och strävade efter en mer pedagogisk

kristendomsundervisning. Denna grupp bestod av många liberala politiker. 12

Dock så förhöll sig inte alla lärare till denna mer kritiska syn på kristendomsundervisningen,

på grund av denna oenighet inom lärarkåren om detta synsätt skapades föreningen svenska

folkskolans vänner år 1883 för att ackommodera de lärare som förhöll sig positivt till den

traditionella undervisningen.13

11 Algotsson, Karl-Göran. (1975) Från katekestvång till religionsfrihet: debatten om religionsundervisningen i skolan under 1900-talet. [Doktorsavhandling]. Uppsala universitet. S.25 12 Algotsson. (1975). S.38–40 13 Algotsson. (1975). S. 33

10

Den sista betydliga gruppen som var aktiv inom religionsundervisningsdebatten under denna

period var den socialdemokratiska rörelsen. Till skillnad från den förstnämnda gruppen,

folkskollärarna och dess organisation SAF, som endast ville reformera

kristendomsundervisningen inom folkskolan, förhöll sig den socialdemokratiska rörelsen ännu

mer kritiskt till ämnet. Istället för att reformera undervisningen ville de istället avskaffa den

traditionella kristendomsundervisningen helt och hållet, några inom denna rörelse ansåg till

och med att religionsundervisningen skulle upphöra.14

Då de grupper som Algotsson beskriver till stor del kan förbindas med politisk tillhörighet,

kan en undersökning av den politiska debatten klargöra om de förhållningssätten som

Algotsson tillskriver dessa grupper reproduceras inom ramen av riksdagen.

Det andra verket inom den tidigare forskningen är avhandlingen Folkskolans Sekularisering

1895–1909 där Lennart Bog undersöker och dokumenterar den sekulariseringsprocess som

skolväsendet gick igenom under perioden 1895 - 1909. Bog definierar i sin dokumentering

sekularisering som det administrativa skiljandet mellan kyrka och skola, och är det perspektiv

hans undersökning baseras på.

Bog delar in folkskolans sekulariseringsprocess i tre distinkta perioder, den första av dessa

perioder pågick från 1895 – 1903. Denna period präglades av en djup konservatism, vilket

medförde att det allmänna stödet för en sekularisering av skolväsendet förblev lågt. Trots

detta sker flera försök till en sådan reform, huvudsakligen av liberalpolitiker och

folkskollärare samt organisationen SAF (Sveriges Allmänna Folkskollärareförening). Dock

sker ingen väsentlig förändring i förhållandet mellan skola och kyrka under denna period på

grund av landets politiska tillstånd och som en konsekvens behöll kyrkan stora delar av sin

traditionella makt över utbildningsväsendet.15

Den andra perioden, som pågick från 1904 till första hälften av 1907, kännetecknades enligt

Bog av en intensifierande debatt kring ämnet samt ett minskande av det konservativa

inflytandet inom riksdagen p.g.a. liberalernas men också Socialdemokraternas framgång i

riksdagsvalen. Trots det minskande konservativa inflytandet, markeras

14 Algotsson, Karl-Göran. (1975) Från katekestvång till religionsfrihet: debatten om religionsundervisningen i skolan under 1900-talet. [Doktorsavhandling]. Uppsala universitet. S.35 15Tegbog, Lennart (1969). Folkskolans sekularisering 1895–1909 - Upplösningen av det administrativa sambandet mellan folkskola och kyrka i Sverige. [Doktorsavhandling]. Uppsala universitet. S. 421 - 427

11

sekulariseringsprocessen under denna period av endast några få verkliga reformer, såsom

rätten för lärare att delta i skolstyrelser. 16

Den tredje perioden, som pågick från 1907 till 1909, beskriver Bog som en avgörande period

för skolväsendets sekularisering. Perioden kännetecknades av en fortsatt framgång för både de

liberala och socialdemokratiska partierna, samt händelser som skulle komma att ge upphov

för skolväsendets fortsatta sekularisering.

Då Bog undersöker den politiska debatten utifrån ett fokus på den administrativa aspekten av

sekulariseringen av skolväsendet, skulle en undersökning vilket inkluderar sekulariseringen

av undervisningen ge en mer tydlig bild av debattens helhet. Ytterligare så granskar inte Bog

de politiska gruppernas intersubjektiva förhållningsätt till sekulariseringen, en undersökning

med ett nyinstitutionellt perspektiv skulle därmed kunna klargöra om dessa förändras under

perioden.

Det tredje verket är den akademiska artikeln ”Why no religious politics? The Secularization

of Poor Relief and Primary Education in Sweden and Denmark” där Lars Bo Kaspersen och

Johannes Lindvall undersöker den politiska rollen religiösa institutioner spelade under

sekulariseringsprocessen i både Danmark och Sverige under tidigt 1900-tal.

Genom deras undersökning försöker de påvisa att politiseringen av religion ej kunde ske inom

Sverige och Danmark på grund av flera olika samhälleliga samt historiska faktorer. Vilket

hade konsekvensen att religiösa ärenden aldrig blev en betydlig del av den politiska

debatten.17

De tillskriver avpolitiseringen av religiösa ärenden huvudsakligen till en historisk händelse

som skulle komma att ha konsekvenser för de religiösa institutionerna, skapandet av en

statskyrka under reformationen. De argumenterar att konstruktionen av denna nya religiösa

institution och det starka bandet vilket hade skapats med staten, påbörjade en oundviklig

avpolitiserande process vars konsekvens var att religion aldrig kunde bli en aktiv del av den

politiska debatten18.

16Tegbog, Lennart (1969). Folkskolans sekularisering 1895–1909 - Upplösningen av det administrativa sambandet mellan folkskola och kyrka i Sverige. [Doktorsavhandling]. Uppsala universitet. S. 427 - 432 17Kaspersen, Lars Bo. Lindvall, Johannes. 2008. Why no religious politics? The Secularization of Poor Relief

and Primary Education in Sweden and Denmark. European Journal of Sociology 49(1): 119 – 143. Doi:

10.1017/S0003975608000039. S. 139 18Kaspersen, Lars Bo. Lindvall, Johannes. (2008) S. 139

12

Kaspersen och Lindvall argumenterar att statens övertagande av kyrkans traditionella roll som

föreskrivare av välfärd och utbildning under 1900-talet kunde ske på grund av institutionernas

nära förhållande. Denna marginalisering av kyrkans traditionella roll inom sociala och

utbildningsärenden, som var två betydliga politiska frågor under tidsperioden, och statens nya

ledande roll inom dem anser Kaspersen och Lindvall vara den huvudsakliga anledningen till

att religion blev ett avpolitiserat ämne19.

Genom en granskning av den politiska debatten kring folkskoleväsendet, kan en ny analys

utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv därmed fastställa om religionens roll inom

utbildningsväsendet var en aktiv del av de olika politiska gruppernas olika intrasubjektiva

uppfattningar, eller om det är som Kaspersen och Lindvall erhåller ”avpolitiserat”.

I det fjärde verket undersöker Jakob Evertsson i sin akademiska artikel

”Folkskoleinspektionen och moderniseringen av folkskolan i Sverige 1860–1910” införandet

av en folkskoleinspektion och dess påverkan på den svenska folkskolan.

Genom en granskning av tidigare forskning samt skolinspektörernas självförda dokument,

argumenterar Evertsson att införandet av folkskoleinspektionen under det sena 1800-talet

skulle komma att ha en betydlig påverkan för folkskolans utveckling. Evertsson påstår att

moderniseringen av Sveriges utbildningsväsende främst skedde på grund av den växelverkan

som pågick mellan lokala folkskollärare och folkskoleinspektionen, en process som han

kopplar till Oliver Zimmers teori om att nationsbygge sker genom samarbete mellan en

central och lokal nivå.20

Evertsson förklarar att medlemmarna av inspektionen var bland de främsta förespråkarna för

reform av undervisning inom det svenska skolsystemet. Inspektionens ansträngningar inom

detta område ledde till att undervisningen inom folkskolan antog en mer sekulär och

medborglig inriktning, detta innebar att den traditionella katekesundervisningen minskade i

omfång då den ersättes av ett mer allmänt inriktat ämne, biblisk historia. Evertsson förklarar

ytterligare att denna förändring i undervisningen huvudsakligen kunde ske på grund av lokalt

engagerade lärare.21

19 Kaspersen, Lars Bo. Lindvall, Johannes. 2008. Why no religious politics? The Secularization of Poor Relief and Primary Education in Sweden and Denmark. European Journal of Sociology 49(1): 119 – 143. Doi:

10.1017/S0003975608000039. S. 139 20 Evertsson, Jakob. 2012. Folkskoleinspektionen och moderniseringen av folkskolan i Sverige 1860–1910.

Historisk Tidskrift: 132(4): 624–651.Diva: diva2:569974 S. 649 - 650 21Evertsson, Jakob. (2012). S. 649 - 650

http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A569974

13

Då Evertsson hävdar att folkskolans utveckling främst skedde på den lokala nivån genom

samarbetet mellan folkskoleinspektionen och lärare, anser jag att en granskning av den

politiska debatten kring skolväsendet kan fastställa om processen främst behandlades på den

lokala nivån, eller om det var p.g.a. ett aktivt intresse från riksdagens medlemmar.22

I det femte verket, avhandlingen Exit Eforus – Läroverkens sekularisering och striden om

kristendomsundervisningen, beskriver Bengt Thelin det administrativa sambandet mellan dem

svenska läroanstalterna och kyrkan vid slutet av 1800-talet, och undersöker genom en

historisk-källkritisk forskningsmetod den process genom vilket detta samband förändrades på

grund av överföringen av det administrativa arbetet till en överstyrelse.

Thelin påvisar genom sin undersökning att inrättandet av en läroverksöverstyrelse, genom ett

förslag fört inom riksdagen 1904, skulle komma att innefatta stora förändringar för det

traditionellt kyrkodominerade undervisningsinstitutionen.23

Den nya överstyrelsen, efter dess inrättande, började att utöka sitt inflytande över läroverken

till kyrkans bekostnad. Utöver den administrativa maktöverflyttningen, förklarar Thelin att

undervisningen inom läroverken också genomgick en förändring.24

På grund av att den nya överstyrelsens medlemmar besatt ett liberalt förhållningssätt,

samarbetade medlemmarna med lärare och kyrkomedlemmar som förhöll sig till den liberala

teologin, ett förhållningssätt som motsatte sig de konservativa kyrkoledarna. Genom detta

samarbete skapades en ny läroplan för läroverken, en händelse vilket medförde konsekvensen

att den traditionella katekesundervisningen avskaffades, och att den nya undervisningen intog

en liberal och etisk karaktär. Detta ansågs därmed att vara ett viktigt steg i sekulariseringen av

undervisningen i helhet.25

Thelin förklarar att den nya överstyrelsens omvälvning av det traditionella förhållandet mellan

kyrka och skola ej hade förväntats att ske genom dess skapande, och att förslaget endast gick

igenom riksdagen då de konservativa medlemmarna ej insåg de konsekvenser det skulle

komma att ha. Ytterligare förklarar Thelin att denna radikala omvälvning ej hade varit

avsikten bakom dess inrättande, utan att processen drevs på av styrelsens direktör, Ernst

22Evertsson, Jakob. (2012). Folkskoleinspektionen och moderniseringen av folkskolan i Sverige 1860–1910. Historisk Tidskrift: 132(4): 624–651.Diva: diva2:569974 649 - 650 23 Thelin, Bengt. Exit Eforus – Läroverkens sekularisering och striden om kristendomsundervisningen. [Doktorsavhandling] Stockholms universitet. (1981) S. 258 - 262 24 Thelin. (1981) S. 258 - 262 25 Thelin. (1981) S. 258 - 262

http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A569974

14

Carlson, som hade omfamnat tanken om en sekulär och centralstyrd administration för

läroverken. Då Carlson var styrelsens direktör besatt han också ett personligt intresse för att

utöka institutionens inflytande.26

Då Thelin undersöker läroverkens sekulariseringsprocess, skulle en undersökning kring

folkskolans sekulariseringsprocess kunna skildra de skillnader som existerade kring dessa

processer. Särskilt då, som Thelin uppvisar, läroverkens sekularisering ej behövde ha den

konservativa åsikten i åtanke när dessa reformer implementerades. Till skillnad från den

svenska folkskolan.

I det sista verket inom den tidigare forskningen, projektet Religiös Förändring i norra

Europa, undersöks relationsförändringen mellan stat och kyrka, genom en sammanställning

av tretton delstudier utifrån olika perspektiv. Angående den relevanta perioden för min

undersökning, berör rapporten den historiska utvecklingen av kyrkans roll inom det svenska

samhället under perioden 1862 – 2000.

Kyrkans position inom samhället förklaras att från början av perioden vara en institution som

var en integrerad del av den allmänna administrationen som besatt både en hierarkisk samt

läromässig auktoritet, men att detta tillstånd förändrades till att istället vara en institution utan

formell makt och istället ses som en tillhandahållare av tjänster utifrån människors behov.27

Den huvudsakliga anledningen bakom detta skifte beskrivs inom rapporten att vara det

gradvisa skiftet ifrån det traditionella jordbrukssamhället till ett industrisamhälle och sist till

det moderna servicesamhället. Genom skiftet ifrån ett jordbrukssamhälle till ett

industrisamhälle medfördes skapandet av en ny statlig social struktur, det svenska

folkhemmet, som kan beskrivas att vara en ekonomisk och social välfärdsorganisation.28

Kyrkans position utvecklades till att bli en del av denna nya statliga organisation och

tilldelades en tydlig roll inom ramen av det nya svenska folkhemmet. Placeringen av

institutionen inom denna ram innebar därmed att den låg under statlig kontroll, vilket

26Thelin, Bengt. Exit Eforus – Läroverkens sekularisering och striden om kristendomsundervisningen. [Doktorsavhandling] Stockholms universitet. (1981) S. 258 - 262 27 Bäckström, Anders Ninna, Beckman Edgardh och Pettersson, Per. Religiös förändring i norra Europa: en studie av Sverige: "från statskyrka till fri folkkyrka" : slutrapport. Uppsala: Diakonivetenskapliga institutet. 2004 https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:47274/FULLTEXT02.pdf S. 39 28 Bäckström. Beckman Edgarth. Pettersson. (2004) S. 28 - 29

15

förhindrade kyrkan att agera som en självständig organisation och därmed från att delta i

samhällsdebatten, något som kunde göras av kyrkliga institutioner i andra länder.29

Då rapporten benämner kyrkans position som en del av den officiella administrationen som

den huvudsakliga anledningen till att institutionen gradvis tappade sin auktoritära position

inom samhället, kan en undersökning av den tidiga politiska debatten kring sekulariseringen

klargöra om det existerade skildrade intrasubjektiva uppfattningar bland de olika politiska

aktörerna inom riksdagen kring kyrkans roll inom en institutionell ram.

29 Bäckström, Anders Ninna, Beckman Edgardh och Pettersson, Per. Religiös förändring i norra Europa: en studie av Sverige: "från statskyrka till fri folkkyrka" : slutrapport. Uppsala: Diakonivetenskapliga institutet. 2004 https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:47274/FULLTEXT02.pdf S. 39

16

Källmaterial

Materialet för min undersökning består av motioner som blev förda inom riksdagen under

perioden 1895–1909. En motion är enkelt beskrivet ett förslag till beslut som antingen kan

väckas av en person eller en grupp inom en beslutande församling, i detta fall den svenska

riksdagen. Dessa dokument besitter oftast en inledande del där motionären/motionärerna

formulerar vad det vill förändra samt varför de vill förändra det, denna del innehåller därmed

ofta argumentation som tänks rättfärdiga den föreslagna förändringen.

På grund av motionernas innehåll anser jag att granskningen av dessa dokument är särskilt

relevant i min undersökning då jag försöker skildra riksdagens debatt kring den svenska

folkskolan. Därmed kommer jag att använda mig av de motioner som fördes under perioden

1895–1909 för att bilda en helhetsbild av debatten kring de relevanta ämnena för att kunna

undersöka om det ökade stödet för skolväsendets sekularisering var ett resultat av en intern

debatt eller på grund av ändrade externa faktorer, som i fallet av min undersökning främst kan

definieras som en förändrad disposition av riksdagens medlemmar eller skiftande

samhällsförhållanden.

Urvalsprocessen som kommer att ingå i denna undersökning kommer att vara relativt simpel,

motioner som berör folkskolan eller religiösa ärenden kommer att granskas för att skildra en

bild av hur debatten kring dessa ämnen såg ut och förändrades under den givna perioden.

Ett källkritiskt problem som uppstår genom användningen av detta material är att det ej kan

skildra de politiska gruppernas enhetliga intrasubjektiva uppfattningar angående

folkskoleväsendet, då motionerna oftast blir förda av enstaka medlemmar av partierna. Dock

kan en granskning av innehållet av dokumenten skildra om olika uppfattningar kring de

relevanta ämnena skiljde beroende på medlemmens partitillhörighet.

17

Metod

Den metod som kommer att användas inom denna undersökning är en kvalitativ induktiv

innehållsanalytisk metod. Jag insåg att detta val var lämpligt när jag började granska

källmaterialet, då det omfattar en oerhört stor mängd dokument. Bergström och Boréus

beskriver den innehållsanalytiska ansatsen i sin bok Textens mening och makt. Metodbok i

samhällsvetenskaplig text och diskursanalys som en metod vilket är välanpassad till att finna

mönster i större material samt för att göra grova kategoriseringar och jämförelser30.

Då min undersökning utgår ifrån en granskning av riksdagens debatt kring folkskoleväsendet

och dess sekularisering under en lång period, för att kunna urskilja om en

institutionaliseringprocess, en process där medlemmar av de politiska grupperna som var

stödjande av sekulariseringen förhindras av ett behov efter institutionell stabilitet från att

agera utifrån sina traditionella åsikter, skedde inom riksdagen. Då de olika politiska

gruppernas inställningar till ämnet att kartläggas för att se om dessa ändrades under den

angiva perioden, ansåg jag därmed att den innehållsanalytiska metoden var ett mycket

passande val.

Den kvalitativa innehållsanalytiska metoden består huvudsakligen av tre separata faser, i den

första fasen utförs en närläsning av källmaterialet för att få en överblick av det. Därefter

kondenseras de relevanta delarna av materialet som uttrycker tankar, idéer eller

ställningstaganden genom kodning. Den andra fasen involverar en organisering av dessa

koder in i kategorier och övergripande teman samt att dessa kopplas till teorier eller tidigare

forskning. I den tredje fasen presenteras och tolkas dessa kategorier samt teman tillsammans

med textexempel.

Kodningsprocessen inom den innehållsanalytiska ansatsen kan antingen vara förbestämd,

inom den deduktiva innehållsanalysen, eller ej förbestämd, inom den induktiva

innehållsanalysen. Då jag ej är bekant med källmaterialet valde jag att använda mig av den

induktiva varianten, för att kunna vara mer flexibel i undersökningen av riksdagsdebatten.

I praktiken kommer jag att använda mig av den innehållsanalytiska metoden på följande sätt:

under den första fasen kommer jag att utföra en närläsning på alla motioner som blev förda

30Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red), 2005, Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig

text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur S. 84

18

inom riksdagen under den relevanta tidsperioden. Denna närläsning kommer ej att innebära en

granskning av alla förda motioner, utan endast den första delen av dem, den som innehåller en

beskrivning av det berörda ämnet. Om en viss motion uppfyller vissa kriterier kommer den att

markeras som relevant.

Efter denna närläsning av motionernas överskridliga beskrivning kommer jag att utföra en

ytterligare granskning av de relevanta motionernas egentliga innehåll, för att sedan kunna

sortera in de motionerna i olika kategorier eller teman. Under denna fas kommer jag också att

granska motionärernas partitillhörighet, då en sådan kategorisering är kritisk för att kunna

skilja om en institutionaliseringsprocess skedde under den undersökta perioden.

När denna sortering är klar kommer jag att presentera resultaten av min undersökning genom

att presentera de kategorier och teman som kan speglas inom riksdagsdebatten kring

folkskoleväsendet samt dess sekularisering. Under denna del kommer förhoppningsvis

undersökningen att kunna påvisa om de eventuella sekulariseringsåtgärderna som genomförs

1909 endast var ett resultat av skiftande förhållanden inom riksdagen eller om det var som ett

resultat av en skiftande konservativ förhållning till sekularisering p.g.a. en önskan att uppnå

stabilitet inom institutionen.

Jag valde den innehållsanalytiska metoden över andra kvalitativa metoder då jag insåg att min

undersökning skulle undersöka samt kartlägga de politiska gruppernas intrasubjektiva

förhållning till skolväsendet och dess sekulariseringsprocess. Till en början hade jag tänkt att

genomföra en diskursanalys, men som Eva Bolander och Andreas Fejes beskriver metoden i

boken Handbok I Kvalitativ Analys är användningen av den bäst lämpad för att undersöka till

exempel hur vi använder språk för att konstruera verkligheter om vad som är normalt eller

onormalt.31

Då mitt huvudsakliga fokus ej är att granska själva diskursen kring folkskoleväsendet, utan att

undersöka helheten av den samt de olika politiska gruppernas förhållning till den ansåg jag

användningen av en diskursanalytisk ansats ej skulle vara befrämjande till undersökningens

syfte.

31 Fejes, Andreas och Thornberg, Robert (red.) Handbok i Kvalitativ Analys (2009) Stockholm: Liber S. 81

19

Teori

Jag kommer att använda mig av den nyinstitutionella teorin under analysen av

undersökningens resultat för att granska de politiska gruppernas förhållning till

folkskoleväsendet samt dess sekularisering. Detta innebär att analysen kommer att utgå ifrån

uppfattningen om att individer inom diverse organisationer kommer att förhindras att agera

utifrån sina traditionella intressen, på grund av en strävan att uppnå stabilitet inom den egna

organisationen samt för att uppnå legitimitet i relation till omvärlden, denna process kallas för

institutionalisering.32

Teorins utgångspunkt är att organisationers tillvägagångssätt eller strukturer endast beror på

omvärldens påverkan, inte genom organisationens egna handlingar. Den tidigare benämnda

institutionaliseringsprocessen sker ovanför organisationen, detta innebär att även fast

förändringsförsök framkommer inom organisationen kommer den institutionella miljön, vilket

påverkas av omvärlden, att oundvikligen att bidra till en stabil samt mer homogen miljö.33

När jag undersöker den riksdagliga debatten kring de relevanta ämnena kommer jag främst att

undersöka den ifrån motionärernas partitillhörighet för att urskilja gruppernas förhållning till

de relevanta ämnena. För att sedan kunna redovisa för de olika gruppernas uppfattningar kring

det, samt hur dessa utvecklas under perioden 1895 – 1909. Genom att sedan applicera den

nyinstitutionella teorin för att analysera resultaten kommer undersökningen att kunna

redogöra om de traditionellt kyrkovänliga grupperna ändrade sin inställning till

sekulariseringen genom en institutionaliseringsprocess.

Jag finner att en applicering av den nyinstitutionella teorin på detta ämne kan vara särskilt

givande då den tidigare forskningen, som jag tidigare nämnt, ej har undersökt det ifrån ett

sådant perspektiv. Både Tegbog och Algotsson kartlägger i sina verk för de diverse olika

gruppernas åsikter kring ämnet, men redovisar inte i detalj för hur dessa grupper anpassar sig

efter de ändrande förhållandena som riksdagen genomgår under denna period inom svensk

historia.

32 Eriksson-Zetterqvist, Ulla. Institutionell teori – idéer, moden, förändring. (2009). Stockholm: Liber S. 108

33 Eriksson-Zetterqvist. (2009) S. 108–109

20

P.g.a. bristen av en granskning på denna viktiga del i Sveriges sekulariseringshistoria ifrån ett

nyinstitutionellt perspektiv, anser jag att en undersökning ifrån det kan klargöra för om

medlemmarna av de traditionellt kyrkovänliga grupperna anpassade sig efter de skiftande

förhållandena eller om de förhindrades att agera enligt sina egentliga intressen av en strävan

att uppnå stabilitet inom organisationen. Fokuset kommer därmed att ligga på de politiska

gruppernas intersubjektiva förhållning till skolväsendet under perioden för att undersöka om

det förändras under den angivna perioden.

Perspektivet öppnar därmed för en ökad förståelse för både politiska processer samt för hur

delaktighet inom organisationer, ett kollektiv, kan påverka det individuella. Vilket gör

användningen av det högst befrämjande till en undersökning av en politisk institution.

Inom ramen av denna undersökning kommer teorin att appliceras genom att fokusera på de

olika gruppernas intrasubjektiva uppfattningar kring de relevanta ärendena gällande

folkskoleväsendet. Dessa uppfattningar kommer kontinuerligt att granskas för att se om de

förändras under perioden 1895 – 1909. En institutionaliseringsprocess kan bedömas ha skett

om en politisk grupp genomgår en förändring i sin intrasubjektiva uppfattning som svar på

skiftande externa förhållanden, där den börjar inta samma aspekter av en traditionellt

motstående grupp.

21

Undersökning

Resultaten av den riksdagliga debatten kring de relevanta ämnena under perioden 1895–1909

kommer att redovisas genom det följande kodschemat som i slutet av denna del sedan

kommer att diskuteras:

Tabell 1. Tabellmall.

År

Partitillhörighet

-

Obunden

-

Liberal

-

Konservativ

-

Relevanta

motioner

- - -

Förbättring - - - -

Sekularisering

Av skola

-

- -

-

Resterande

Sekularisering

- - - -

22

Förklaring av kategorier:

Förbättring

Denna kategori är den mest omfattande inom undersökningen, hit sorteras motioner om de

behandlar förslag till generella förbättringar av skolväsendet. Valet till att göra denna kategori

så bred är på grund av den oerhört stora mängden på olika förslag som motionärer för i ett

syfte att förbättra folkskolan. På grund av det liknande syftet som förslagen inom denna

kategori delar, anses de därmed att tillhöra samma kategori.

Några konkreta exempel på motioner som sorteras in i denna kategori är som följande:

Förbättrad statistik gällande folkskoleväsendet34.

Avskaffande av folkskoleavgift.35

Förbättrade ålderstillägg för lärare.36

Förbättrade lönevillkor för lärare.37

Införandet av nya läroämnen.38

Utvidgning av lärarutbildningen.39

Förslag till åtgärd på grund av rådande lärarbrist.

.

34 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1895: 84. 35 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1895: 27. 36 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1896: 65. 37 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1896: 144. 38 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1896: 28. 39 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1895: 60.

23

Sekularisering av Skola

Inom denna kategori kommer motioner placeras om det behandlade förslaget skulle resultera i

en sekularisering av antingen skoladministrationen eller den religiösa undervisningen. Till

skillnad från Tegbog, som endast undersöker den administrativa aspekten av skolväsendets

sekularisering, kommer denna kategori att ej endast inkludera förslag som behandlar de

administrativa skiljandet mellan kyrka och skola, utan också motioner som föreslår

sekulariserande åtgärder angående undervisningen inom skolsystemet. Detta i syftet att bättre

urskilja de politiska gruppernas förhållning till den religionens roll inom undervisningen

respektive deras förhållning till kyrkans centrala roll inom skolans administration.

24

Resterande Sekularisering

Inom denna kategori kommer motioner som behandlar förslag till sekulariserande åtgärder

som ej berör skolväsendet att ingå. Konkreta exempel på några av de förslag som kommer att

placeras inom denna kategori är som följande:

Utökad rätt till att ingå i civiläktenskap.40

Utökade rättigheter för främmande trosbekännare.41

Rätt att utgå från den svenska statskyrkan.42

Motioner som behandlar förslag till en sekularisering av någon aspekt av resterande samhälle,

likt de listade ovanför, kommer att placeras inom denna kategori. Anledningen till skapandet

av en kategori vilket behandlar sekulariseringen av resterande samhället är att kunna granska

de olika politiska gruppernas förhållning till processen, när skolväsendet ej var involverat.

Detta i syftet att kunna undersöka om förhållandet mellan upplösningen av det administrativa

mellan skola och kyrka främst var baserat på en professionaliseringsträvan eller om det var

baserat på en önskan om en sekulär folkskola.

40 Motioner från Riksdagens Andra Kammare år 1896: 21, 22. 41 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1897: 197. 42 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1898: 15.

25

Tabell 2. Sammanställning av förda motioner under året 1895.

Källor: Statistiska Centralbyrån, Riksdagsmannavalen 1891–1893, Statistiska Centralbyrån, Riksdagsmannavalen 1894 -

1896

Motioner från Riksdagens Andra kammare år 1895: 27, 36, 84, 135, 136, 141, 180.

Motion från Riksdagens Första Kammare år 1895: 44, 50.

1895

Partitillhörighet

Obunden

Liberal

Konservativ

Mandat av 380 74 24 280

Relevanta

motioner

9 av 233

Förbättring 9 2 6 1

Sekularisering

Av Skola

- - - -

Resterande

Sekularisering

- - - -

26


Källor: Statistiska Centralbyrån, Riksdagsmannavalen 1894–1896

Motioner från Riksdagens Andra Kammare år 1896: 15, 21, 22, 28, 65, 98, 114, 197, 203, 218, 221, 232

Motion från Riksdagens Första Kammare år 1896: 51

1896

Partitillhörighet

Obunden

Liberal

Konservativ

Mandat av 380 71 57 251

Relevanta

motioner

13 av 296


Sekularisering

av skola

-

-

-

-

Resterande

Sekularisering

3 2 1 -

27

Tabell 4. Sammanställning av förda motioner under året 1897


Motioner från Riksdagens Andra Kammare år 1897: 21, 36, 93, 105, 133, 134, 137, 149, 175.

Motioner från Riksdagens Första Kammare år 1897: 6, 17, 18, 25.

1897

Partitillhörighet

Obunden

Liberal

Konservativ

Mandat av 380 70 57 252

Relevanta

motioner

13 av 226


Sekularisering

Av skola

-

- -

-

Resterande

Sekularisering

1 - 1 -

28


Källor: Statistiska Centralbyrån, Riksdagsmannavalen 1897–1899 Motioner från Riksdagens Andra Kammare år 1898: 3, 8, 15, 31, 60, 83, 164, 175.

Motion från Riksdagens Första Kammare år 1898: 19.

1898

Partitillhörighet

Obunden

Liberal

Konservativ

Mandat av 380 70 57 252

Relevanta

motioner

9 av 278


Sekularisering

Av Skola

-

- -

-

Resterande

Sekularisering

1 - 1 -

29


Källor: Statistiska Centralbyrån, Riksdagsmannavalen 1897–1899.

Motioner från Riksdagens Andra Kammare år 1899: 14, 19, 72, 77, 81, 86, 109, 112, 113, 124, 127, 144, 152,

168, 178, 188, 228


1899

Partitillhörighet

Obunden

Liberal

Konservativ

Mandat av 380 46 87 244

Relevanta

motioner

18 av 292


Sekularisering

av skola

-

- -

-

Resterande

Sekularisering

2 - 2 -

30



Motioner från Riksdagens Andra Kammare år 1900: 18, 36, 54, 86, 87, 97, 107, 118, 128.

1900

Partitillhörighet

Obunden

Liberal

Konservativ

Mandat av 380 44 87 245

Relevanta

motioner

9 av 241


Sekularisering

av skola

- -

- -

Resterande

Sekularisering

1 1 - -

31



Motioner från Riksdagens Andra Kammare år 1901: 22, 35, 45, 47, 73, 78, 154.

Motioner från Riksdagens Första Kammare år 1901: 3, 7.

1901

Partitillhörighet

Obunden

Liberal

Konservativ

Mandat av 380 44 87 246

Relevanta

motioner

9 av 229


Sekularisering

av Skola

- - - -

Resterande

Sekularisering

- - - -

32




1902

Partitillhörighet

Obunden

Liberal

Konservativ

Mandat av 380 42 104 228

Relevanta

motioner

7 av 249


Sekularisering

av Skola

- - - -

Resterande

Sekularisering

1 - 1 -

33




1903

Partitillhörighet

Obunden

Liberal

Konservativ

Mandat av 380 39 104 231

Relevanta

motioner

7 av 266


Sekularisering

av Skola

2 - 2 -

Resterande

Sekularisering

1 - 1 -

34



Motioner från Riksdagens Andra Kammare år 1904: 51, 154, 172, 177, 178, 183, 184, 189, 190, 196, 197, 198,

201, 205, 211, 212, 213, 221, 224, 227, 230, 234, 236, 240, 245, 250, 282.

Motioner från Riksdagens Första Kammare år 1904: 27, 42, 49, 50, 51, 58.

1904

Partitillhörighet

Obunden

Liberal

Konservativ

Mandat av 380 41 104 227

Relevanta

motioner

35 av 336


Sekularisering

av Skola

3 - 3 -

Resterande

Sekularisering

- - - -

35



Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1905: 3, 40, 49, 68, 86, 113, 147, 170, 173.

Motioner från Riksdagens Första Kammare år 1905: 22, 28.

.

1905

Partitillhörighet

Obunden

Liberal

Konservativ

Mandat av 380 25 107 232

Relevanta

motioner

11 av 353

Förbättring 9 - 6 3

Sekularisering

av Skola

- - -

Resterande

Sekularisering

2 - 2 -

36



Motioner från Riksdagens Andra Kammare år 1906: 9, 21, 46, 127, 134, 141.

Motioner från Riksdagens Första Kammare år 1906: 19, 24, 27, 35, 37, 70, 130, 131.

.

1906

Partitillhörighet

Obunden

Liberal

Konservativ

Mandat av 380 22 107 235

Relevanta

motioner

14 av 214


Sekularisering

av Skola

- - - -

Resterande

Sekularisering

2 1 1 -

37



Motioner från Riksdagens Andra Kammare år 1907: 41, 46, 78, 132, 171

Motioner från Riksdagens Första Kammare år 1907: 3, 4, 24, 26, 30, 31, 57.

1907

Partitillhörighet

Obunden

Liberal

Konservativ

Mandat av 380 26 107 231

Relevanta

motioner

12 av 368


Sekularisering

av Skola

- - - -

Resterande

Sekularisering

1 - - 1

38


Källor:

Statistiska Centralbyrån, Riksdagsmannavalen 1906–1908

Motioner från Riksdagens Andra Kammare år 1908: 11, 38, 49, 54, 71, 90, 102, 113, 115, 217, 224, 242, 264,

298, 302, 308, 315, 331.


Notering: Detta år kom det socialdemokratiska partiet för första gången in i

riksdagen.

1908

Partitillhörighet

Obunden

Socialdemokrat

Liberal

Konservativ

Mandat av 380 14 34 97 228

Relevanta

motioner

18 av 404

Förbättring 14 3 1 8 2

Sekularisering

av Skola

3 - 1 2

Resterande

Sekularisering

1 - - - 1

39


Källor:

Statistiska Centralbyrån, Riksdagsmannavalen 1909, 1910 och 1911

Motioner från Riksdagens Andra Kammare år 1909: 7, 9, 37, 40, 46, 65, 76, 102, 142, 143, 146, 147, 189, 206,

218, 221, 226, 237, 262

Motioner från Riksdagens Första Kammare år 1909: 8, 9, 32, 41, 65.

1909

Partitillhörighet

Obunden

Socialdemokrat

Liberal

Konservativ

Mandat av 380 17 34 97 225

Relevanta

motioner

24 av 352

Förbättring 17 2 2 10 3

Sekularisering

av Skola

3 - 1 2 -

Resterande

Sekularisering

4 1 - 1 2

40

Tabell 17. Sammanställning av förda motioner under perioden 1895 – 1909.

1895 – 1909

Partitillhörighet

Obundna

Socialdemokrat

Liberal

Konservativ

Relevanta

motioner

213 av

4338

5%

Förbättring 179 50

27,9%

3

0,16%

85

47,4 %

41

22,9%

Sekularisering

av Skola

13 0

-

2

15,3%

10

77,9%

1

7%

Resterande

Sekularisering

21 8

38%

0

-

10

47,6%

3

14,2%

41

Resultat:

Förbättring:

Inom denna kategori var avvikelsen angående förda motioner minst bland de politiska

grupperna, men uppvisar trots detta uppenbara skillnader mellan deras förhållanden och

skolväsendets förbättring. Riksdagsmedlemmar av det liberala partiet uppvisade ett aktivt

intresse för förbättringen av skolväsendet och förde flest motioner i detta syfte (47,4%).

Denna observation förstärks ytterligare av faktumet att de liberala partimedlemmarna

kontinuerligt engagerade inom förbättringsfrågan även när det inte var en aktiv del av den

riksdagliga debatten, på grund av en aktiv proposition från regeringens sida.

Trots att liberalerna var en minoritet inom andra kammaren fram tills 1908, samt att riksdagen

i helhet behöll en konservativ majoritet tack vare den begränsade rösträtten till den första

kammaren, var det den politiska gruppen som engagerade sig mest inom detta ämne. Detta

faktum är dock inte särskilt förvånansvärt p.g.a. det liberala partiets medlemskap, som

innehöll många folkskollärare, vilket medförde att ett ökat intresse för skolväsendets ärenden

existerade inom partiet.

Den intrasubjektiva förhållningen som medlemmar av det liberala partiet besatt inom denna

fråga kan bäst sammanfattas genom ett utdrag ur den liberala ledamoten Emil Hammarlunds

förslag till ökade ålderstillägg för lärare där han uttrycker sig som följande:

”En rörelse till folkbildningens förbättring går genom hela den bildade världen, och i de

länder, där folkskolan står högst, äro lärarlönerna höga, helt enkelt emedan det höjer

bildningsgraden hos dem, som skola handleda den stora mängden av landets ungdom.”43

Folkskoleväsendets roll som det svenska folkets undervisare var en väl accepterad uppfattning

inom partiet, och medlemmar engagerade sig aktivt under denna period för att

professionalisera det. Genom kontinuerligt förda förslag till förbättrade arbetsvillkor för

lärare, utvidgning av lokala undervisningsanstalter, utvidgning av lärarutbildningen och

införandet av nya läroämnen.

43 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1896: 98.

42

Till skillnad från den enhetliga uppfattningen som existerade inom det liberala partiet

angående skolväsendets förbättring, agerade medlemmarna som tillhörde de konservativa

partierna inom riksdagen ej utifrån samma intrasubjektiva linje när det gällde uppfattningen

kring förbättringen av folkskolan. Vissa konservativa riksdagsmedlemmar kan sägas dela den

liberala uppfattningen angående skolväsendets vikt i samhället, då det från konservativa

ledamöter framkommer förslag som lokala utvidgningar av lärarutbildning44 eller förbättrade

lönevillkor för lärare45. Dock kan en alternativ uppfattning skildras av medlemmarna inom det

konservativa blocket, något som bäst skildras genom ett utdrag från den konservativa

ledamoten Carl Klingspors motion, som omfattar ett förslag till en revidering av

folkskolestadgan:

I motsats mot de åsikter, som från framstående hall göras, hvilka vilja ännu mera utveckla

folkskolan och pålägga respektive lärare den huvudsakliga bördan av barnens uppfostran,

anser jag denna väg ytterst farlig och som en betänklig missriktning av folkskolans verkliga

uppgift. Folkskolan har en fullständigt olikartad uppgift emot vad som avses med de högre

läroverken och tager endast skada av att på något sätt skola efterlikna dem.46

Den uppfattning vilket Klingspor uppvisar kring utvecklingen av folkskoleväsendet skildras

flera gånger av andra konservativa medlemmar.47 Det existerade en uppfattning bland

konservativa ledamöter att folkskolans utveckling gick i fel riktning, då vissa ansåg att dess

huvudsakliga uppgift var att förbereda eleverna för praktiskt arbete, inte att bidra till deras

medborgliga bildning eller att förbereda de för fortsatta studier. Den huvudsakliga

anledningen som framgår i stödet för denna uppfattning är att majoriteten av de elever ändå

skulle utgå i praktiskt arbete, något som gjorde den fortsatta utvecklingen av väsendet

onödigt. De ansåg att detta skulle skötas av de högre läroanstalterna, som ansågs vara separata

ifrån den allmänna folkskolan.

Det konservativa engagemanget inom debatten gällande skolväsendets förbättring var också

till stora delar reaktiv, något som skildras genom att många av de förda motionerna angående

förbättringen av skolväsendet framkommer som svar till förda propositioner. Detta faktum, i

samband med att de konservativa ledamöterna förde relativt få motioner i relation till dess

44 Motion 178 1899 45 Motion 32 1909 46 Motion 6 1897 47 Motion 9 1909

43

andel av medlemmar inom riksdagen, föreslår att ämnet ej var ett särskilt aktivt intresse för

dem.

Inom den tredje mest betydliga gruppen inom riksdagen, de obundna ledamöterna, fanns det

inte heller någon enhetlig förhållning angående ämnet. Detta är ej förvånansvärt då dessa

ledamöter ej identifierade sig med några av de etablerade politiska partierna inom

institutionen. Sammanfattningsvis förde ledamöterna inom denna grupp ett flertal olika

förslag vars syfte var att förbättra skolväsendet, bland dessa förslag inkluderas förslag som

avskaffningen av den personliga skolavgiften48, förbättrade arbetsvillkor för lärare49 och

införandet av nya läroämnen50.

Då denna grupp bestod av medlemmar som ej tillhörde några av de etablerade grupperna

inom riksdagen, är det intressant att de sammanlagt förde mer förslag till förbättring av

skolväsendet, 27,9 % i jämförelse med de konservativa 22,9%. I samband med att denna

grupp bestod av relativt få medlemmar inom riksdagen, indikerar detta på att det fanns

intresse för folkskolans fortsatta utveckling bland de som ej identifierade sig med någon

specifik ideologi.

Evertssons påstående att folkskolans utveckling främst på den lokala nivån, kan genom

resultaten inom denna kategori varken påvisas eller motbevisas. Trots att det bevisligen

existerande en önskan att professionalisera och förbättra väsendet, främst bland medlemmarna

av det liberala partiet, kunde inte undersökningen besvara om de förelagda förslagen

implementerades. Dock så framgår det genom granskning av de förda motionerna inom denna

kategori att det existerade skilda uppfattningar angående detta ärende utifrån partitillhörighet,

men att dessa inte förändrades under perioden.

48 Motioner från Riksdagens Andra Kammare år 1899: 188. 49 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1909: 37. 50 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1897: 105.

44

Resterande Sekularisering

Inom denna kategori framkommer det en tydlig avvikelse mellan de politiska grupperna

gällande antalet förda motioner, medlemmar av det liberala partiet engagerade sig mest i

sekulariseringsfrågan utanför skolsystemet, då de förde 47,6% av motionerna som behandlade

ämnet. Efter liberalerna kom de obundna ledamöterna, som förde 38% av de motioner som

omfattade förslag angående sekulariserande åtgärder. Sist kom de konservativa med 14,2% av

den totala andelen av de relevanta motionerna.

Liberalernas förhållning till sekulariseringen av samhälleliga funktioner utanför skolväsendet

är till stora delar enhetlig, majoriteten av de förslag som blir förda angående ärendet av

liberala ledamöter behandlar ej genomsvepande förändringar av sambandet mellan stat och

kyrka. Den främsta frågan för de liberalerna medlemmarna inom denna kategori var att utöka

rättigheterna för främmande trosbekännare, (personer som ej tillhörde den svenska kyrkans

trosbenämning), en fråga som kontinuerligt berörs under perioden 1895–1909. Bland de

ändringar de liberala ledamöterna ville införa inom detta område var befrielserätten från

beskattning av statskyrkan det mest förda förslaget51. Liberalen Jakob Byström motiverade en

sådan reform på följande sätt:

Att det ligger en orättvisa däri, att främmande trosbekännare tvingas betala skatt till

statskyrkan, borde numera vara en självklar sak även för lagstiftarna

Yrkandet på att främmande trosbekännare må vinna frihet från att betala skatt till statskyrkan

är ock en av de frågor, som icke i längden kunna undanskjutas.52

Utöver förslaget till befrielserätten för främmande trosbekännare framkommer endast ett

ytterligare prominent förslag till reform. Rätten för svenska medborgare att lämna

statskyrkan53. Den liberala förhållningen till kyrkliga och religiösa ärenden utanför

folkskoleväsendet kan sammanfattas att vara baserad på en strävan efter en utökad personlig

religiös frihet. Detta skildras bäst genom ett stycke i den liberala ledamoten Magnus Höjers

51 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1897: 113. Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1898: 15. Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1902: 73. Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1905: 173. 52 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1897: 113. 53Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1898: 15. Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1899: 144.

45

motion angående ett förslag till en utträdesrätt, där han benämner det påtvingade

medlemskapet inom statskyrkan som ”samvetstvång”54.

Majoriteten av de liberala motionärerna uppvisar ingen explicit reformönskan angående

kyrkans position inom resterande samhälle, utan önskar endast att utöka det svenska folkets

personliga friheter. En specifik liberal ledamot bryter dock mot detta mönster. Under två

separata tillfällen föreslår David Holmgren reformer som direkt utmanar kyrkans centrala roll

inom samhället. I den första av hans två motioner angående ämnet föreslår han att en

utredning av behovet av en statskyrka skall genomföras. Han motiverar en sådan utredning

genom att nämna att offentlighetens opinion har vänt mot institutionen, samt genom att

ifrågasätta statskyrkans effektivitet i rollen som tillfredställare av folkets religiösa behov55.

I Holmgrens andra motion föreslår han att överföra civilregistrets förande till statens

funktionärer, ett förslag som han motiverar genom att förslaget skulle underlätta det för

kyrkans medlemmar att fokusera på religiösa ärenden56.’ Utöver Holmgrens motioner förs

inga motioner som explicit utmanar den kyrkliga rollen inom samhället av andra liberala

medlemmar, detta indikerar att han var en radikal medlem av partiet.

Trots att liberalerna förde flest antal motioner angående förslag till sekulariserande åtgärder,

kan deras intersubjektiva förhållande till sekularisering inom resterande samhälle ej benämnas

som kyrko- eller religionsfientlig. Ingen betydlig utmaning av institutionen sker under

perioden inom denna kategori sker. Den förbindelse som existerade mellan stat och kyrka

förblev därmed till stora delar icke utmanat av medlemmar av det liberala partiet.

54 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1899: 144. 55 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1905: 40. 56 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1906: 9.

46

Inom den näst betydliga gruppen gällande förslag till sekulariserings åtgärder, de obundna

ledamöterna, framförs de flesta motioner berörande ämnet endast av två ledamöter. Den första

av dessa, Paul Waldenström, för kontinuerligt motioner som behandlar förslag till vigsel samt

äktenskapreform57.

Den andra betydliga personen inom denna politiska grupp är ledamoten Jöns Andersson, som

under två separata tillfällen föreslår inrättandet av överklagning gällande beslut av skol- samt

kyrkoråd58.

Då ledamöterna inom denna grupp ej identifierar sig själva med någon av de etablerade

partierna inom riksdagen, går det inte att bedöma gruppens tendens i helhet. Även fast

medlemmarna inom denna gruppering förde 38% av de relevanta motionerna under den

angivna perioden, så förs majoriteten av dem endast av två personer. Detta kan tillskrivas att

reformerna de försökte genomföra baserades på ett personligt intresse hos Waldenström och

Andersson, på grund av detta påvisar undersökningen att det ej fanns ett särskilt stort intresse

för genomförandet av sekulariserande åtgärder bland medlemmarna som ej tillhörde något

politiskt parti.

57 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1896: 22. Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1900: 107. 58 Motion från Riksdagens Andra Kammare år: 1906, Motion Ak: 1905

47

De konservativa medlemmarna av riksdagen engagerade sig minst i denna fråga, då de

ansvarar för 14,2% av de motioner som behandlade förslag till sekulariserande åtgärder. En

anmärkningsvärd faktor angående det konservativa engagemanget inom detta ämne är

tidsaspekten på de förslag som förs av konservativa ledamöter. Ämnet förblir helt oberört av

konservativa ledamöter fram tills år 1907. Detta är en indikation på att det ej existerade någon

åtrå för reform av antingen det kyrkliga eller religiösa tillståndet och att den intrasubjektiva

uppfattningen inom partiet var att kyrkans roll inom samhället var något som ej skulle

utmanas eller förändras.

Av de totalt tre förda motionerna som omfattar förslag av sekulariserande åtgärder förda av

konservativa ledamöter, kan endast en av dem klassificeras som att vara förd i ett

sekulariserande syfte. Denna motion, förd av Adolf von Möller, omfattar ett förslag till

inrättandet av en överklagningsrätt angående beslut gjorda av skol- samt kyrkoråd. I sin

motivering för detta förslag nämner Möller att medlemmar på dessa råd kan utnyttja sin makt,

då det ej går att överklaga dess beslut. Eller som Möller uttrycker det själv:

Den kungl. förordningens antikverade paragrafer kunna i en fanatikers eller ett enfaldigt

kyrkoråds händer leda till beklagliga missbruk; ty må vara, att kyrkorådets ledamöter skola

vara »gudfruktige män», ingen garanti finnes, att ej denna etikett kan bäras av hycklare eller

inskränkta personer, som utan minsta ansvarspåföljd på det oförsyntaste sätt kunna inkräkta

på den personliga friheten och under religionens täckmantel använda lagparagrafen till

förföljelse på samvetsfrihetens helgade område.59

Utöver Möllers motion förs även två motioner inom denna kategori av Erik Räf, i båda av

dessa föreslår han en utvidgning av utträdesrätten ur den svenska statskyrkan. Genom en

granskning av hans motioner blir det uppenbart att dessa förslag inte är baserade i en önskan

för en sekularisering av det svenska samhället, utan att de är tänkta att tjäna som

förebyggande åtgärder:

”Jag är av alldeles motsatt åsikt och anser därför också, att man vid dess genomförande bör

taga sådant sikte på alla dess konsekvenser, att nationens avkristnande i möjligaste mån

förebygges, och att sålunda kristendomen fortfarande må bibehålla sin höga och privilegierade

59 Motion från Riksdagens Första Kammare år 1907: 3.

48

ställning i våra grundlagar och övriga lagar, så att vi icke förlora vår ställning som en s. k.

kristen stat, att de föräldrar, som utträdt ur kyrklig gemenskap med vårt folk, ej må kunna

hindra sina barn att erhålla obligatorisk kristendomsundervisning, att äkta makar må behålla

sin fullkomliga frihet att alldeles oberoende av varandra få utgå ur eller kvarstå i kyrkan o. s.

v.”60

Räf för alltså dessa förslag i en strävan att förebygga en total avskaffning av den så kallade

kristna staten, samt för att förebygga nationens ”avkristnande”. Räf baserar inte sina förslag

på en strävan efter ett sekulärt samhälle, utan utgår istället ifrån tankegången att

genomförandet av begränsade reformer skall tillfredsställa de som strävar efter mer betydlig

reform. Så att en mer radikal omvälvning av det traditionella samhället ej kan ske.

Anledningen till att dessa motioner blev förda är därmed att de skiftande politiska vindarna

började de konservativa medlemmarna bli tvungna att behandla ämnen som de traditionellt

sätt aldrig hade behövt behandla. På grund av en strävan att bevara delar av den gamla

ordningen, började stödet för begränsade reformer gällande kyrkans roll inom samhället att

öka. Något som exemplifieras av Rävs motioner förda under slutet av perioden.

Religion som ämne i den politiska debatten bevisas till stora delar att vara avpolitiserat, vilket

bekräftar Kaspersens och Lindvalls forskning på ämnet. De politiska gruppernas

intrasubjektiva uppfattningar i förhållande till religionens roll inom samhället bevisas till stora

delar att vara liknande. Den största existerande skillnaden bland grupperna inom detta ämne

berör religionens roll inom ramen för den personliga religiösa friheten. Liberala ledamöter

strävar kontinuerligt under denna period för att förbättra främmande trosbekännares

rättigheter, men utmanar utöver detta ärende varken religionens eller kyrkans roll inom

samhället. De konservativa ledamöterna berör ej ämnet tills slutet av perioden, då några

reformförsök i syftet att utöka den religiösa friheten utförs. Motivet bakom dessa är förvisso

reaktiva, men påvisar att de konservativa ledamöterna anpassar sig efter de skiftande

förhållandena, och kan därmed konstateras att vara en del av en institutionaliseringsprocess.


49

Sekularisering av skola:

Inom denna kategori framkommer den betydligaste avvikelsen mellan de olika politiska

grupperna, av de totalt 11 förda motionerna angående sekulariserande åtgärder gällande

skolväsendet, står medlemmar av det liberala partiet för 10 av dessa (77,9%). De

socialdemokratiska ledamöterna står för 2 (15,3%), och sist kommer de konservativa

ledamöterna med en förd motion (7%).

Något som blir tydligt genom granskningen av de liberala ledamöternas motioner angående

detta ämne är att syftet bakom dem är huvudsakligen att professionalisera folkskolans ledning.

Separationen av det administrativa bandet mellan folkskolan och den kyrkan är den aspekt

som ligger i fokus. Liberalernas generella förhållning till detta ärende kan bäst sammanfattas

genom några utdrag ur den liberala ledamoten Jakob Larssons motion angående ett förslag till

att anordna folkskoleväsendet som en kommunal angelägenhet:

Förhållandet mellan kyrka och skola, sådant det i huvudsak ännu ter sig, har sin historiska

förklaringsgrund däri, att skolan utgått ur kyrkans sköte. Kyrkans supremati öfver skolan har

därför på sin tid varit något lika naturligt och berättigat som moderns välde öfver den

minderåriga dottern.61

Det kan ju icke förnekas, att under folkskoleväsendets tidigare utvecklingsskeden, då inom

stora delar av landsbygden församlingens pastor ofta var den ende som på

undervisningsområdet ägde någon sakkunskap, hans personliga insats i folkbildningsarbetet

var av oskattbart gagn. Under nuvarande förhållanden förefinnes däremot ingen anledning till

antagandet, att sakkunskapen på detta område skulle vara uteslutande eller ens företrädesvis

till finnandes hos prästerskapet.62

Ju mera inom de breda samhällslagren intresset för allmänna angelägenheter växer, desto

högre anspråk måste ställas på folkundervisningen; och anspråken på folkskolan såsom bärare

av eu den allra viktigaste uppgift i den borgerliga folkupplysningens tjänst torde numera med

61 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1904: 190. 62 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1904: 190.

50

nödvändighet påkalla, att hennes ledning anpassas efter andra och vidare synpunkter än de

kyrkliga.63

Det kan istället sättas i fråga, om icke den rätt att deltaga i skolrådets överläggningar,

hvilken tillkommer särskild folkskoleinspektör, där sådan finnes anställd, borde i andra fall

tillkomma ett ombud, som distriktets lärare ägde inom sig utse. En sådan anordning innebär

säkerligen eu garanti för att pedagogisk sakkunskap finge tillfälle att göra sig gällande vid

handläggningen av folkskoleärenden inom den kommunala styrelsen.64

Främmande religionsbekännare och de, hvilka anmält sig till utträde ur statskyrkan, äro

uteslutna från deltagande i kyrkostämmas överläggningar och beslut samt således även

utestängda från varje delaktighet i ledningen av de skolor, hvilka äro avsedda för deras barn

lika väl som för statskyrkomedlemmarnas.65

Liberalernas intersubjektiva förhållning till sekulariseringen av skolväsendet baseras därmed

främst på att främja dess fortsatta utveckling, inte på ett kyrkofientligt förhållningsätt. Det

finns en uppfattning om att kyrkans traditionella roll inom folkets undervisning var en

självklarhet, men att skolan måste anpassa sig efter de förändrade samhälleliga förhållandena.

Det existerar också ett intresse att överföra ledningen av väsendet till medlemmar som besitter

”pedagogisk sakkunskap”, något som ytterligare påvisar en liberal önskan att

professionalisera folkskolans ledning.

Ytterligare skildras en åsikt att då skolväsendet är en offentlig institution, borde det därmed

representera alla medborgare. Då detta ej var möjligt genom kyrkans centrala roll inom

skolstyrelsen, då främmande trosbekännare ej besatt rätten att ingå på de lokala

kyrkostämmorna, ansågs detta att vara en orättvisa som krävde en förändring.

Utöver det liberala intresset för skiljandet mellan det administrativa bandet mellan kyrka och

skola, uppvisas inget betydligt intresse för en reform av kristendomsundervisningen bland

liberala riksdagsmedlemmar. Endast en liberal ledamot, Jakob Byström, för en motion

berörande ett förslag angående detta ärende. I denna motion föreslår Byström en reform vilket

skulle innebära att den dåvarande katekesundervisningen skulle förändras genom att ta bort

två huvudstycken, det fjärde och femte, från folkskolans läroplan. Han uppvisar en önskan för

63 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1904: 190. 64 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1904: 190. 65 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1904: 190.

51

en total borttagning av katekesundervisningen, men medger att en sådan reform är orealistisk

och nöjer sig med genomförandet av en partiell reform.

Bland de anledningar som Byström motiverar sitt förslag med inkluderas faktumet att

utbildningen anses vara svårfattad för elever och att detta leder till en överbelastning av dem.

För den specifika borttagningen av de fjärde och femte huvudstyckena benämner han det

faktum att de innehåller felaktig information som anledning.

Något vilket blir uppenbart genom en granskning av Byströms motion är att han ej för detta

förslag utifrån en önskan för verklig sekularisering av den religiösa undervisningen inom

folkskolan:

Ej sällan händer det, att den kristendomsundervisning, barnet får i skolan, blir alldeles motsatt

den, som det erhåller i det kristliga hemmet. Och hvilka svårigheter det måste förorsaka

läraren, då man i hemmet river ned vad man i skolan söker bygga upp, eller tvärtom, det kan

envar lätt förstå. Även ligger den faran i ett sådant förhållande, att om barnet får den

uppfattningen, att läraren undervisar oriktigt i ett av skolans ämnen, skall det lätt komma att

hysa misstro även till hans undervisning i andra ämnen.66

Trots att Byström för denna reform i syftet att förbättra folkets förtroende för skolväsendet,

framkommer en motsättning ifrån ledamöter inom hans eget parti. I en motion förd av de

liberala ledamöterna Robert Johansson och Gustaf Broomé, framkommer ett direkt svar till

Byströms motion.

I denna motion föreslår Johansson och Broomé att en befrielserätt från katekesundervisningen

endast skall ges till elever som ej tillhör den svenska statskyrkan. I motiveringen för detta

förslag framför de det följande utdraget:

Det ligger lika mycket i statens och statskyrkans välförstådda intresse som i de

samhällsmedlemmars, vilka hysa från den statskyrkliga bekännelsen skiljaktiga kristliga

läromeningar, att onödiga konflikter i bekännelsefrågor undvikas, i synnerhet på

barnuppfostrans område, och att befintliga anledningar till sådana konflikter skaffas ur vägen.

Det kan icke nekas, att en sådan anledning föreligger i skyldigheten för alla föräldrar, vilka icke


52

formligen utträdt ur statskyrkan, att låta sina barn deltaga i katekesundervisningen, som ju

är en undervisning i specifikt evangeliskt-luthersk bekännelse.67

För föräldrar med utpräglad kristlig ståndpunkt, men av från den evangeliskt-lutherska

i viss mån avvikande bekännelse, måste denna skyldighet kännas som en form av

religionstvång, varemot de protestera och varifrån de söka befria sig.68

De ville förebygga religiösa klyftor mellan den svenska kyrkans olika läromeningar genom att

förse en likställd kristendomsundervisning för dess medlemmar. Men medger att skyldigheten

att ingå i katekesundervisningen ej borde påtvingas på främmande trosbekännare, då detta är

en inskränkning på den personliga friheten och en form av religionstvång.

Förutom Byströms enstaka motion görs inget ytterligare försök till att reformera den religiösa

undervisningen av medlemmar av det liberala partiet. Detta i samband med att det existerade

motsägande röster inom hans eget parti föreslår att hans uppfattning kring

kristendomsundervisningen ej var en del av partiets intrasubjekti

stat och skola1522604/... · 2021. 1. 26. · 1 stat och skola - en nyinstitutionell granskning av...

Documents