BildEn samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning

STÖ

DM

ATER

IALSTÖ

DM

ATERIALBild – en sam

talsguidew

ww

.skolutveckling.se

Beställningsadress: Liber Distribution162 89 Stockholm tel: 08-690 95 76fax: 08-690 95 50e-post: skolutveckling@liber.sewww.skolutveckling.se

ISBN: 978-91-85589-48-7 Löpnummer: 2008:2 Best.nr: U08:192

Omslagsbild: Chromacome/Stockbyte/Getty ImagesGrafisk form: Mera text & form Tryck: Elanders Sverige AB, 2008

En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning

Bild

INNEhåll

Förord 5

INlEdNINg 6 Fokus på skolans kunskapsuppdrag 7 Mål att sträva mot anger inriktningen 7 Bedömning för lärande 8 Kön och prestation 8

läsarguIdE 10 den nationella utvärderingen av grundskolan Nu 03 11

1. Vad lär sIg ElEVErNa I BIldäMNEt? 12 Bildframställning dominerar 15 stor spridning i förståelsen av konst- och mediebilder 16 Bildförståelse skiljer sig åt mellan pojkar och flickor 18 Måluppfyllelse enligt lärarna 20

utgåNgspuNKtEr INFör saMtal 21 utnyttja hela ämnets vidd 21 Kreativitet och gestaltande som argument för bildämnet 22 Bildförståelse och bildanalys behöver stärkas i undervisningen 25 Estetiska ämnen som andningshål 28 Bildämnet förbinder skola och fritid 29

att saMtala oM – KapItEl 1 30

2. hur sEr uNdErVIsNINgEN ut? 31 Eleverna ger gott betyg till undervisningen och lärarna 31 Begränsat utnyttjande av bildämnets potential 32 gruppstorleken och tidsaspekten anses påverka måluppfyllelsen 33 tvåstämmig lärandemiljö vanligast 35 Brister i tillgång till/eller användning av moderna och digitala medier 37

utgåNgspuNKtEr INFör saMtal 40 Moderna medier ger bildämnet ökade möjligheter 40 Konserverande könsroller i undervisningen 41 det interdisciplinära arbetslaget höjer kvaliteten 42 En kulturskola för alla – estetiska läroprocesser och multimodalitet 44

att saMtala oM – KapItEl 2 46

3. hur BEdöMs och BEtygssätts ElEVErNa? 47 Endast vissa mål bedöms 47 undervisningens resultat i ett genusperspektiv 48

utgåNgspuNKtEr INFör saMtal 49 Estetiska ämnen och bedömning 49 Bedömningskriterier i Nu 03 50 Elever behöver veta på vilka grunder de blir bedömda 51 svårigheter att styras av mål för estetiska läroprocesser 53 Bedömning är en del av lärandet 54

att saMtala oM – KapItEl 3 57

rEFErENsEr 58 tryckta källor 58 övriga källor 60

BIld �

Förord

Dennasamtalsguidehartillkommitframföralltutifrånettbehovavattfördjupasam­taletomskolanskunskapsuppdrag.Ettsamtalsomständigtbehöverhållasvidlivmellankollegorochmedeleverochskolledare.Guidenförserdigochdinakollegormedettantalresultatfråndensenastenationellautvärderingenavgrundskolanochmednågravägledanderesonemangförattinspirerasamtalet.Vårförhoppningärattguidenledertillgemensamreflektionomdenpedagogiskagrundsynenhosenskildalärare,arbetslagochämneslag.Guidengerocksåunderlagochtillfälleattreflekteraöverhurmålenförundervisningenutformasochhurelevernasutvecklingkanföljas.Tankenärattmaterialetskafungerasomettredskapsomhjälperlärareattutforskaochutvecklaundervisningensåattelevernasresultatkanförbättras.

GuidentarsinutgångspunktidenomfattandeutvärderingensomSkolverketgenom­fördeavgrundskolansutveckling,Den nationella utvärderingen, 2003(NU03).

En nationell utvärdering är som ett flygfoto. Nyanser suddas ut. Vi ser berg och dalar, sjöar och älvar, stora samhällen och skogar. En och annan motorväg kan framträda. De små kullarna, åarna och bäckarna, småstigarna och människorna syns inte.1

Vitrorattnärmankontrasterardestorabildernamedskolansellerkommunensunikalokalalandskapkannyamerellermindrekändabilderavdenegnaverklighetenupp­täckas.Sermansammamönsteridenenskildaskolansomidenationellautvärde­ringarna?Vadärannorlunda?Finnsdetskillnadermellanolikaklasserisammaskola?Kanskolanskapaennyvisionförattfåflereleverattutvecklas?Dessaärnågraavdefrågorsomguidenvillväcka.

HuvudförfattaretilldennasamtalsguideärAndersMarnerochHansÖrtegren,forskareochlärarutbildarevidUmeåuniversitet.IframtagandetavguidenharSandraMardonesLarssonochPetraDahlströmmedverkat. KjellHedwall SandraMardonesLarssonAvdelningschef Projektledare

1)Holmberg,L.(2005).Elever i årskurs 5 läser.I:Nationellautvärderingenavgrundskolan2003(NU03).Årskurs5.Rapport251/2005,s.53.Skolverket.

� BIld

VINlEdNINg

adlärsigelevernaigrundskolan?Vadförväntasdetattdeskalärasigutifrånläroplanenochkursplanernasmål?Dessafrågormåsteständigtvaraaktuellaisamtalenomskolan,inomarbetslagochämnesgruppersamtmellanskolorochskolhuvudmän.Deprofessionellassamtalomskolanskunskapsuppdragärgrun­denförettfortsattutvecklingsarbete.Idetsammanhangethördettamaterialhemma,somenguideförsamtalet.

Enförutsättningförattskolanskakunnagenomförasittkunskapsuppdragärattdetfinnsenförståelseförsambandenmellanmål,kunskapsinnehållsamtbedömningochbetygssättning.Myndighetenförskolutvecklingvillbidratilldiskussionerpedagogeremellanomdessasamband.Sådanadiskussionerutgörenviktigochnödvändiggrundförattkunnaomsättanationellaochlokalastyr­dokumenttillenfungerandepraktik.Deärocksåenförutsättningförensålikvärdigbedömningochbetygssättningsommöjligt.

Stödmaterialetärendelimyndighetenssatsningpåkunskapsutvecklingochkunskapsbedömningochbeståravenseriesamtalsguiderförflertaletavskolansämnen.Faktastoffetärihuvudsakhämtatfråndennationellautvärderingenavgrundskolan2003(ifortsättningenkalladNU03).MensamtalsguidenärinteenkomplettredovisningavallaresultatochanalysersomNU03lettframtill.Guidentarendastuppetturvalavresultatenochslutsatserna.

2)Skolverket(2000).Lpo94.Läroplanförgrundskolan,s.8.

”Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker.” 2

BIld �

Fokus på skolans kunskapsuppdrag Iläroplanenförgrundskolan,Lpo94,ärvärdegrundencentral.Arbetetmedvärdegrundenärenständigtpågåendeprocess.Lärare,eleverochskolledningarruntomilandetharunderdesenasteårenlagtnermycketarbetepåvärde­grundsfrågorna.NU03visarattdetfinnsenhögmedvetenhetblandbådeeleverochpersonalomvärdegrunden,ävenomutvärderingenocksåvisarattdetfinnsbristeritillämpningenavvärdegrundenidendagligaskolverksamheten.

MyndighetenförskolutvecklingvillbyggavidarepåNU03genomattsättafokuspåundervisningenochbedömningenavelevernaskunskaper.Vadärdetförkunskapsinnehållsomundervisningeniskolangestaltar?Vilketlärandeutvecklarvarjeelev?Flerautvärderingar, såvälnationellasominternationella, liksomerfarenheterfrånutvecklingsarbetepåMyndighetenförskolutvecklinglyfterframbehovetavattdiskuteraundervisningensinnehållochelevernaslärande.

NU03,varsresultatdennasamtalsguideistorutsträckningbyggerpå,visarpåbristeriuppnåendetavkunskapsmålenifleraämnen,isynnerhetgällerbristernaförmåganattläsalängretexteriämnetsvenska,innehållsrelateradekunskaperidesamhällsorienterandeämnena,begreppsförståelseikemisamtkunskaperimatematik.SamtidigtvisarNU03attelevernahargodakunskaperiengelska,hargodförmågaatttalaochskrivabådesvenskaochengelskaochärbrapåattsamarbetaochlösaproblem.

Mål att sträva mot anger inriktningenIdebattenomskolanhörsoftaattviharfåttenskoladärkursplanernasmålattuppnåstyrundervisningen.Mendetsomenligtkursplanernaskastyrainrikt­ningenpåundervisningenärmålattsträvamot.Detärditundervisningenskasiktanärdetgällerattutvecklaelevernaskunskaper.Målattsträvamotsätterintehellernågragränserförelevernaskunskapsutveckling.Ienundervisningsomskastimuleraochutmanavarjeelevattbildasigochväxamedsinauppgifterblirmålattsträvamotennaturligutgångspunkt.

� BIld

Utforskande,nyfikenhetochlustattläraskautgöragrundenförundervisningen,enligtläroplanen.Ochhärstårskolaninförenutmaning!Attdeflestaelevertrivsmedskolan,sinakamraterochsinalärareärengodgrund,likasåattelevernavisarintresseochmotivationförmångaavämnena.ResultatenfrånNU03ochresonemangenidennasamtalsguidegernågrautgångspunkterförsamtalkringarbetsformerocharbetssättutifrånettnationelltperspektiv.

Bedömning för lärandeDenmål­ochresultatstyrdaskolanochdetnuvarandebetygssystemetharinne­buritenstoromställningförlärarnanärdetgällerattbedömaelevernaskun­skaper.Målstyrningensätterfokuspådenpedagogiskabedömningensomendelavlärandeprocessen.Bedömningarbörmedvetetanvändassomverktygförele­vernasutvecklingochinteenbartsomkunskapskontroller.

Lärare,eleverochföräldrarbehöverhaengemensamkommunikationomochförståelseförmål,kriterierochbedömningsgrunder.Samtaletmellandessaparter,kringvarvarjeenskildelevstårochvadhon/hankanutveckla,ärcentralt.Dethandlaromhurdenindividuellautvecklingsplanen,IUP,kananvändasisambandmedenbedömningförutveckling.Samtaletkringmål­ochbedömningsfrågorärocksånödvändigtförensårättvisochlikvärdigutbildningochbetygssättningsommöjligt.Varjeelevharrätttilllikamöjlighetertilllärandeochutvecklingsamttilllikvärdigbedömningavsinaprestationer–oavsetthurbetygssystemetärutformat,ivilkenskolaelevengårellervarilandetmanbor.

Kön och prestationSkillnadernairesultatmellanflickorochpojkarökar,pojkarnatapparalltmeriförhållandetillflickorna.DettaärinteuniktförSverigeutanärenutvecklingsomsynsihelavästvärlden–mendenärextratydligiSverigeochNorden.Iallagrundskolansämnen,medundantagavidrottochhälsa,nårflickornadehögstabetygenihögreutsträckningänvadpojkarnagör.Skillnadernaharökatifleraämnendesenasteåren.

Resultatskillnadernamellanflickorochpojkarnärdetgällerläsförmågaärtydliga.Oavsettklass,etnicitetochbostadsortläserpojkarsomgruppsämreän

BIld �

flickor.Eftersomläsförmågaärväsentligtförlärandetfinnsdetanledningattsärskiltuppmärksammapojkarnassämreläsförmåga.ResultatenfrånNU03pekarpåattskillnadernamellanpojkarochflickoristudieresultattillvissdelöverensstämmermedderasmotivationochinställningtillstudierna.Forskningomvarförpojkarunderpresterarsaknastillstordel,menenförklaringkansanno­liktsökasikönsbundnavärderingsmönsterisamhälletsomhelhet.Skolansomskavärnaomlikvärdighetochjämställdhetbehövertadettapåallvar.Detärallaeleversrättighetattkommatillsinrättiskolan.

10 BIld

läsarguIdE

Efterdenallmännainledningstextenbestårsamtalsguidenavtrekapitelsomtaruppfrågorkringmåluppfyllelse,lärande,arbetsformersamtbetygochbedömningibildämnet.KapitleninledsmedbilderfråndessaområdenmedutgångspunktiresultatenfrånNU03ochandrastudier.DärefterföljertvåunderavsnittkalladeUtgångspunkter inför samtalochAtt samtala omirespektivekapitel.

IavsnittetUtgångspunkter inför samtal,försresonemangkringbildämnetirelationtillnågraavdebärandeidéernailäro­ochkursplanenmedavseendepåmåluppfyllelse,arbetssättochbedömning.Diskussionenrelaterasäventillrele­vantforskningslitteratur.Syftetärattgeperspektivpånågraavdefrågorsomdennationellautvärderingen2003väcker.Utgångspunkter inför samtal ärtänktattfungerasominspirationskällafördiskussionerkringdefrågorsomvarjekapitelavslutasmed.Detfinnsnaturligtvisflerresonemangattföljaochflerfrågorattställaändesomguidentarupp.Enutgångspunktförytterligaresamtalochvidareläsningärdereferensersomharanvänts.

Avsiktenmedsamtalsguidenärattdenskakunnaanvändassomunderlagfördiskussionerpedagogeremellan,iarbetslagochämnesgrupper.Sådanadis­kussionerutgörenviktigochnödvändiggrundförattkunnaomsättadetsomföreskrivsinationellaochlokalastyrdokumenttillenfungerandepraktik.För­hoppningenärattfrågornasomfinnsianslutningtillvarjekapitelfungerarsomstödiarbetetmedattbyggauppengemensamsynkringvadsomavsesmedrelevantkunskapsinnehåll,kunskapskvalitetochbedömningsgrundochdäri­genombidratillutvecklingenavskolanskunskapsuppdrag.MerinformationkringkunskapssatsningenochkompletterandestödmaterialfrånMyndighetenförskolutvecklingfinnspåwebben:www.skolutveckling.se

BIld 11

Nu 03 – dEN NatIoNElla utVärdErINgEN aV gruNdsKolaN 2003

sedan 1990-talet har skillnaderna ökat i barns och ungas livsvillkor: ekonomiskt, socialt och kulturellt. skolan har fått ett förändrat huvudmannaskap, ny läroplan och det grupprelaterade betygssystemet har ersatts av ett mål- och resultatrelaterat system. arbetssätten i skolan har förändrats bland annat genom att arbetslag införts. skolan har också behövt prioritera sociala insatser alltmer. andelen elever i grundskolan, med annat modersmål än svenska, har ökat och låg 2006 på cirka 16 procent.3

det var mot bakgrund av dessa förändringar som Nu 03 genomfördes. skolverket ville kartlägga hur grundskolan utvecklats under 1990-talet, vilka behov av insatser som finns och hur väl läro- och kursplanernas mål uppfylls. Ett viktigt syfte var att göra jämförelser med resultaten av den nationella utvärderingen 1992, Nu 92.

Nu 03 genomfördes under vårterminen 2003 och omfattade år fem och nio. 6 788 elever, 1 688 lärare och 120 skolor ingick i utvärderingen av år nio, som var mer omfattande. I utvärderingen av år fem ingick 3 455 elever och 205 lärare. hela Nu 03 omfattade cirka 10 000 elever, 1 900 lärare och 197 skolor.

Eleverna i år nio fick göra kunskapsprov i tio olika ämnen samt ett prov i problemlösning. Elever och lärare besvarade också allmänna och ämnesspecifika enkäter. I år nio fick även föräldrar och rektorer besvara enkäter. genom att en del av proven var upprepningar av prov som ingick i Nu 92, var en del av resultaten jämförbara över tid.

I utvärderingen i bild användes ämnesspecifika enkäter till elever och lärare. av 46 lärare besvarade 39 enkäten. 1610 elever i år 9 besvarade den ämnesspecifika enkäten. Bortfallet var 16,9 procent. En del av elevenkäten bestod av bildförståelsefrågor där både konst- och mediebilder presenterades.I syfte att få en fördjupad kunskap om bl.a. bildframställning och elevbedömning i bildämnet genomfördes också en processtudie vid sex skolor. skolorna valdes bland de representativa delgrupper som skolverket tillhandahållit. Fyra av de sex skolorna genomförde hela processtudien.

3)EnligtSkolverketsofficiellastatistik.Vidmätningstillfället2006vardet16,3procent.

12 BIld

1. Vad lär sIg ElEVErNa I BIldäMNEt?

mmanskauttalasigomvadelevernalärsigibildämnetbörmanförstklargöravadsomutgörämnetskärnaochvadsomärsyftetmedämnet.

IkursplanernasinledandetextÄmnets syfte och roll i utbildningenvisashurämnetbidrartillattmåleniläroplanenuppfyllssamthurämnetmotiverasutifrånettsamhälls­ochmedborgarperspektiv.Bildämnetmotiverasmedenreferenstillmänniskansbildanvändninggenomhistorienochdessbetydelseiettindividuelltutvecklingsperspektiv.Bildensrollattgestaltaerfarenheterställsirelationtilldeltagandeisamhällslivetitermerav”kulturellyttrandefrihet”.Förmåganattseochattreflekteraövermiljönsbetydelsepåtalas.Ävenbildensbetydelsesomkulturmiljöochielevernasegnalivbetonas.Avslutningsvisangesattbildämnetharsåvälenestetisksomkommunikativkaraktär.

Mål att sträva motformulerarundervisningensinriktningnärdetgällerele­vernaskunskapersamtämnetskunskapskvaliteter.Strävansmålengällerpla­neringenavundervisningeniettvidareperspektiv.EnligtKursplan2000ärbildämnetssträvansmålföljande:

O

”Valet står inte mellan huruvida människor lär sig något eller inte, utan vad de lär sig av de situationer de ingår i.--- Den intressanta frågan blir att utröna varför människor engagerar sig i och motiveras av vissa läroprocesser, medan det ofta är svårt att skapa ett sådant engagemang i andra sammanhang. Men människor kan inte undvika att lära”. 4

4)Säljö,R.(2000).Lärandeipraktiken,s.28.

BIld 13

Skolanskallisinundervisningibildsträvaefteratteleven:5

• utvecklar sitt kunnande för att främja lust och vilja att på ett personligt sätt framställa bilder med hjälp av hantverksbaserade metoder och tekniker samt metoder inom dator- och videoteknik,

• blir medveten om bilden som språk och dess roll och användning i skilda sammanhang och kulturer samt utvecklar förmåga att kommunicera med hjälp av egna och andras bilder,

• utvecklar förmågan att analysera och samtala om bilder och förståelse av att bilden bär betydelser, skapar mening och har ett innehåll utöver det föreställande,

• tillägnar sig såväl en bild- och kulturhistorisk allmänbildning som kunskaper om arkitekturens och formgivningens betydelse för den egna miljön,

• blir förtrogen med kulturverksamhet inom bildens område samt dess professionella yrkesutövare.

UnderkursplanensrubrikÄmnets karaktär och uppbyggnadbeskrivsämnetskärnaochspecifikaegenskaper.Därkopplasseendettillettkultur­ochmedieperspektiv.Bildspråketsrikedomvaddetgälleruttrycksformerochberättarformerbetonas.Bildensväxanderolliinformationssamhälletochibarnsochungaskonstruktionavidentiteterunderstryks.Ettvidgattextbegreppbelysermångfaldenavochrela­tionenmellanolikamedier.Ävenbildensomspråkbetonas.Bildämnetsägshahuvudansvarförelevernasbildspråkligautvecklingsamtidigtsomallaämnenharettansvarförattökamedvetenhetenomdenvisuellavärldenochbilden.

5)Skolverket,(2000).Kursplanerochbetygskriteriers.9

14 BIld

Imålattuppnåförår9framgårattelevenskall:6

• ha förmåga att se och framställa bilder och former med hjälp av traditionella och moderna metoder och tekniker,

• kunna använda egna och andras bilder i bestämda syften,

• kunna analysera och kritiskt granska konstbilder, bilder för reklam och propaganda, nyheter och information i form av tredimensionell gestaltning, stillbilder och rörliga bilder,

• ha kännedom om och kunna beskriva bilder från skilda tider och kulturer, känna till några framträdande bildkonstnärer samt vara orienterad om aktuella verksamheter inom bildområdet.

Iovanståendeskrivningaruttrycksdenminiminivåavkunskapersomallaeleverförväntasuppnåiår9.Utmaningarförlärarnaibildienmålstyrdskolaäratttolkaochomsättakursplanensmålienpedagogiskverksamhet,genomattplanera,genomföra,utvärderaochutvecklabildundervisningen.

NärdetgällerbedömningbeskrivsiavsnittetBedömningens inriktningkun­skaperochkunskapskvalitetersomskabedömas,oavsettbetygssteg.Deutgörbrygganmellankursplanochbetygskriterier.Avsnittetärocksåettstödförattkonkretiseradekunskapskvalitetersomskaliggasomgrundförbedömningenaveleven.Betygskriteriernapresenterarvilkakunskaperellerkvalitetsnivåersomkrävsfördeolikabetygen.Dehögrebetygeninnefattarävenkravenfördelägre.

Bedömningengällerelevensförmågaattframställa,tolkaochanvändabilder.Dessaaspekteravämnetkopplastillgradenavsjälvständighetochförmåganattfinnakreativalösningarsamtförmåganattkommuniceraibildiettvidaresocialtsammanhang.Elevensdrivanderolliskapandeprocesserskabeaktasisamarbeteochikollektivaläroprocesser.Bedömningenskaocksåbeaktakännedomomkulturiettvidareochsåvälhistorisktsomsamtidaperspektiv.Dessutomskabeaktashurelevenreflekteraröverkulturochestetikbegreppochsinegenrollsommedskapareavidentitet,kulturochkunskap.

6)ibids.11.

BIld 1�

Bedömningenavelevernasmåluppfyllelseärintimtkoppladtillvadsomtasuppiundervisningend.v.s.undervisningensinnehålloch/ellerämnesområdensomprioriteras.Medkursplanensombakgrundredovisasochdiskuterasvadsomkomframidennationellautvärderingen,NU03.

Bildframställning dominerarEnfaktorsomkanpåverkahurundervisningentarsiguttryckärlärarenssynpåbildämnet.Innehålletiundervisningenprioriterasberoendepåomlärarenanserattbildämnetiförstahandäretthantverksliknandeämneellerettkommunikativtämne.Attgeutrymmeförteknikträningkanvaraviktigtmeddenförstaämnes­uppfattningen.Attägnatidtillattgenomförakommunikativaprojektellerana­lyseravsändare,mottagare,budskapochkommunikativitetkanvaraettprioriteratinslagiundervisningenhosläraremedenämnesuppfattningsomhuvudsakligenserbildsomettkommunikationsämne.

Iutvärderingenframkomattbildframställningenligtlärarnastårförhuvud­delenavundervisningstiden.Övrigamomentbehandlasimindreomfattning.Setabellnedan.

Tabell 1 andel tid fördelat på olika moment i bild i Nu 1992 och Nu 2003, lärares bedömning. andel i procent.7

Moment 1��2 2003

Bildframställning 57 60

Bildanalys 11 12

Bildkommunikation 13 12

Estetisk orientering 10 10

Bild och miljö 9 6

7)Ur:Marner,Örtegren&Segerholm(2005).Nationellautvärderingenavgrundskolan2003(NU03)Bild.ÄmnesrapporttillRapport253,Skolverket,s.73.

1� BIld

DennauppskattadefördelningavtidtillolikabildmomentstämmerväldigtvälmedhurlärarnasvaradeiNU92.Ibådautvärderingarna,1992och2003,ärbild-framställningdenklartdominerandeaktiviteten.

ILgr 62ochLgr 69kalladesämnetteckningochinnehöllbl.a.momentavsåkallatfrittskapande.ILgr 80ändradesnamnettillbildochintroduceradebildensochbildmediernasfunktionisamhälletmedolikabildtekniker.ÄmnetomfattadeiLgr 80femhuvudmoment:bildframställning, bildanalys, bildkommunikation, estetisk orienteringsamtbild och miljö.Enligtdåvarandemålskrivningarskulleelevenutvecklasinförmågaattsjälvständigtskapabilder,kommuniceramedbildersamttolkaochkritisktgranskabilder.Elevernaskulleblimedvetnaom”bildensomspråk”vidsidanomatttala,läsaochskriva.

De”nya”inslagiämnet,somuttrycksibådeLgr80ochLpo94,somt.ex.bildanalysochbildkommunikation,tycksinteträngainiundervisningenidenutsträckningsomnuvarandekursplansersomönskvärt.Undervisningenibild­ämnettyckshellerintehaförändratsisittinnehållsåmycketsedandenförrautvärderingen,NU92,genomfördes.

Elevernaangerattdeframföralltlärsigbildframställningunderbildlektio­nerna.Resultatetärväntateftersomdeihögutsträckningägnatsigåtjustbild­framställning(förhand)iämnet.Detärtydligtattämnetstraditionvaddetgällerskapandeverksamhetochbildframställningfortfarandeärstark.

Dettaavspeglarsigävenihurämnetuppfattasavläraresomsvararpådenfrågasomhandlaromvadsomärviktigtattbedömaielevernasbildarbete.Detframgårattreflektionochkännedomomkonst,populärkulturochkulturtraditionervärderasrelativtlågtavläraresomgrundförbedömning.

stor spridning i förståelsen av konst- och mediebilderMedanledningavattdetkommunikativainslagetärframskrivetikursplanenibildharNU03försöktfångatvåaspekteravbildkommunikation,nämligenförståelseavkonst­ochmediebilder.Resultatetvisarattmöjlighetentillanalyserochintressantabildsamtalärstoromlärarenupptäckerochutnyttjardennapotential.

BIld 1�

Närdetgällerkonstförståelsefickelevernaseettantalkonstverkochväljamellanfyrapåståendenkringbilderna.PåståendenakategoriseradessedanutifrånfemolikaförståelsestadiersomMichaelJ.Parsonsharutvecklat.8Parsonskognitivtbaseradestadieteoriomutvecklingavestetiskförståelsebyggerpåhurmanserpåkonstochsigsjälvirelationtilldenestetiskadimensionen.Defemolikaför­ståelsestadiernaär:1 Favoritism, 2 Realism och skönhet, 3 Expressivitet, 4 Stil och formoch5 Autonomi.

Iundersökningenomkonstförståelsenanvändesendaststadierna2,3och4meddetunderförståddaantagandetatteleveriår9befinnersiginågotavdessastadier,imerdiffusamellanlägenelleralternerarmellanstadiernaisinkonstförståelse.

Istadium2,Realism och skönhet,skabildenhelstrepresenteranågotrealistiskt.Attraktivaellervackramotivföredras.Idettastadiumförknippasdetvackrameddetmoralisktgoda.Detsomärfultärocksåont.Detfinnsingenmedkänslaochinlevelseienbildmedettmotivmanintetyckerom.Idettastadiumfinnsenkonsensusomvärldensomuppfattassomdeträtta.Densomtyckerannorlundakanviinteriktigtförstå,denneärheltenkeltkonstig.

Äktheteniuttrycketellertankenärviktigistadium3,Expressivitet.Styrkaniengagemanget,kreativitet,originalitet,djupetikänslanärvadvisökerienbild.Detkangällakonstnärensuttryck,menocksåbetraktarensengagemang.Dettastadiumärindividuelltimotsatstilldetandrastadiet.Upplevelsenavverketgeren”elektriskledning”mellankonstnärochbetraktare–eninsiktsom”kännsikroppen”.

Istadium4,Stil och form,blirmanmedvetenomattmötetmedettkonstverkärettsocialtfenomen.Genomjämförelsermellanverkblirmanmedvetenomismer,stilarochepokerochomtraditioneninomkonstensområde.Färg­ochformaspekterblirsärskiltviktiga.Genombesökpåmuseerochgallerierochgenomstudierlärmankännakonstvärldenochverketsplatsiden.Stilblirviktigthär,ettverksstilvaritidigarestadierointressant.9

8)LäsmeromParsonsstadieteoriiMarner,A.(1994).MichaelJ.Parsons,HowWeUnderstandArt,ACognitiveDevelopmentalAccountofAesteticExperience–ensammanfattning.

9)ibid

1� BIld

ElevernassvariNU03visarenstorspridningnärdetgällerkonstförståelseiår9vilketutgörenutmaningförbildlärarevaddetgällerattarbetamedochutveckladedidaktiskahur, vadochvarförfrågornaiundervisningen.Stadium2,realism och skönhet,ärintedominerade.Expressivitet(stadium3)ärvanligtförekommandeliksomförsöktillförståelseutifrånkonstvärldensbegrepp(Stil och form,stadium4).

INU03komdetdessutomframattnärdetgällermediebildernafinnsdetenrelativthögmedvetenhetombildochomrelationenmellansändareochmottagareienkommunikativsituation.10Synenpåbildsomneutralinformationochsomliknar”verklighet”förekommer,menärallsintedominerande.Egnaställningstagandentillbilderfinnsockså,ochdjupareanalyserärinteovanliga.

Enslutsatsavundersökningenbeträffandeförståelseavmediebilderärattaktuellabilderochbekantskapmedbilderkanfördjupaettkänslomässigtenga­gemang.Förståelsenavmediebilderiår9gerocksåengodgrundförbildanalysochbildsamtalibildundervisningen.Bildanalysochbildtolkningärettoutnyttjatområdetrotsattdetfinnsimålsomelevernaskallhauppnåttislutetavniondeskolåret.Eleverstolkningavbildochbekantskapmedkonstvärldenochmedie­världenkanbidratillattökaförståelsenförbildsomettkommunikativtämne.

Demålattuppnåsomfokuserarpåbildanalys,konsthistoriam.m.ärenligtlärarnaocksådedärelevernaharlägstmåluppfyllelse(setabell2)vilketbekräf­tarresultatenovan.Enintensifieradundervisningmedinriktningpåvisning,upplevelse,analysochtolkningavbildkansannoliktminskaspridningeniför­ståelsenochsamladenpåhögreförståelsenivåer.

Bildförståelse skiljer sig åt mellan pojkar och flickorEnligtutvärderingentyckspojkaruppvisaenmerneutralochenklarehållningiförhållandetillbildensåvälnärdetgällerförståelseavkonstsommediebilder.Dehävdaroftareänflickorattannonseninformerarsnarareängörreklamochseroftareförståelseavkonstitermeravrealismochskönhet.Pojkarundvikerenga­

10)Elevernasförståelseavmediebilderanalyseradesutifråntreaspekter:neutralitet,kommunikativitet,analysochfördjupning.

BIld 1�

gemangochexpressivitetochplacerarsigmersällanienkommunikativpositioniförhållandetillbildenellerverket.Deserbildensåattsäga”utifrån”,utanattupplevaden.

Vaddetgällerkonstsåföredrarflickorexpressivitetochengagemangihögreutsträckningänpojkar.Fördjupadesocialaellerestetiskauppfattningaravbild,somgällerbildensinnehållellerdessuppbyggnad,framförsoftareavflickoränpojkar.Förattförstärkainsatsernanärdetgällerpojkarnaärsåledesenviktiguppgiftförbildlärarenattgöravälavvägdavalavbilderochkonstverksomökarpojkarnasintresseochförståelseförkonstochmediebilder.

Tabell 2 andel lärare i procent fördelade på olika svarsalternativ avseende hur stor andel av eleverna som uppnått olika uppnåendemål för år 9, fallande ordning. andel i procent 11

Mål att uppnå De allra flesta

Mer än hälften

Mindre än hälften

Endast ett fåtal

Eleverna har förmåga att se och framställa bilder och former med hjälp av traditionella och moderna metoder och tekniker

56 39 5

Eleverna kan använda egna och andras bilder i särskilda syften 31 51 15 3

Eleverna kan analysera och kritiskt granska konstbilder, reklambilder, propagandabilder, nyheter och information i form av 3-dimensionell gestaltning, stillbilder och rörliga bilder

13 56 26 5

Eleverna känner till några framträdande bildkonstnärer och är orienterade om aktuella verksamheter inom bildområdet

15 41 28 10

Eleverna har kännedom om och kan beskriva bilder från skilda tider och kulturer 10 26 54 10

11)Ur:Marner,Örtegren&Segerholm(2005).Nationellautvärderingenavgrundskolan2003(NU03)Bild.ÄmnesrapporttillRapport253,Skolverket,s.112.

20 BIld

Måluppfyllelse enligt lärarnaFörattstuderamåluppfyllelseniämnetundersöktesiNU03elevernaspresta­tionergenomattfrågalärarnaomelevernauppnåttkursplanensmålsomvarjeelevskahauppnåttibildislutetavdetniondeskolåret.

Bästmåluppfyllelseharmåletattelevernaskakunnaseochframställabildermedolikatekniker.Dettastämmervälöverensmedbetoningenpådensortensinnehålliundervisningensomutvärderingenkonstaterat.Trotsdettabedömerendast56procentavdesvarandeattdeflestaeleveruppnårdetmålet.Detmålelevernauppnårnästbäst,enligtdesvarande,ärattelevernakananvändaegnaochandrasbilderförbestämdasyften.Enligtendrygtredjedelavlärarnauppnårmeränhälftenavelevernamåletsomrörbildanalys.Sämreställtärdetmedmål­uppfyllelsenattelevernaskahakännedomomolikasortersbilder,konstnärerochverksamheterinombildområdetochattdeskahakännedomomochkunnabeskrivabilderfrånskildatiderochkulturer.

Jämförmandessamåttpåmåluppfyllelse(tabell2)medandelentidfördelatpåolikaundervisningsmoment(tabell1sid.15),finnsstorsamstämmighet.Detmanägnatmesttidtilliundervisningenbedömshahögregradavmåluppfyllelseenligtdessalärare.Dettaresultatskulletydapåattundervisningsinsatsernaharhafteffekt.Dentämligenmagramåluppfyllelseniövrigttyderpåattdetfinnsområdensombehöverutvecklasiundervisningenförattnyttjaheladenpotentialsomämneterbjuder.

Attfleraavmåleninteuppnåsihögreutsträckningkanberopåattmålensammantagetärföromfattandeförattdeskakunnainrymmasinomdentidsomfinnsavsattitimplanenförbildämnet.Bristpåmåluppfyllelsekanocksåberopåattbildlärarnasjälvatolkarmålformuleringarnasåattdekräverförmycketavelevernaförattdeskabedömaattdeuppnåttmålen.Vadbetydertillexempeluttrycketatteleverna”harförmågaattseochframställabilderochformer…/”ikursplanen?Närärförmågantillräckligförattelevernaskabedömashauppnåttmålet?Bristandemåluppfyllelsekanocksåberopåbristeriundervisningenellerattförutsättningarnaärsådåligaattelevernatrotsgodaundervisningsinsatserfrånlärarnaändåinteuppnårmålen.

BIld 21

utnyttja hela ämnets viddTabell1antyderattbildämnetinteförändratssåmycketmellanNU92ochNU03.Ärbildämnetettsamtidabildämne?INU03valdeknappthälftenavlärarnaattkarakteriseraämnetsomettestetiskt­praktisktämne,ilinjemedenämnes­indelningsomintelängreäraktuellistyrdokumenten.BenämningenförekomiLgr62ochLgr69.Knappthälftenvaldeattkarakteriseraämnetsomettkom­munikativtämne,ienlighetmednuvarandestyrdokument.Någrafålärarevaldeattseämnetsomettfrittskapandeämneellerettövningsämne.Deolikaämnes­konceptionerna,dvs.sättetattuppfattaämnet,kanalltsåvariera.

Forskningharkommitframtillattenäldreämneskonceptioninteentydigtersättsavenmermoderninomämnetbild.12Fleraämneskonceptionerverkarparallellt.Samtidigtsomnyaläroplanermodifierarämnetbreddasdet,vilketledertillstoffträngselochurvalsproblemsamtspänningarmellanämnesföreträdaremedolikakonceptioner.Likvälharämnetistyrdokumentenoftavarititaktmedtidenellerföresintid.13Däremotharutvecklingenibildämnetirealitetenvaritlångsamjämförtmedandraskolämnen.Dettyderpåattämnetivissutsträckningvilarpåbeprövaderfarenhet(traditioner)snarareänpåstyrdokumenten,trotsattlärarnaiNU03uppfattardemsomstyrande.

Utvärderingenvisarattfleralärareverkar,avolikaanledningar,främsttafastapåkursplanensförstamålattuppnå:eleven skall ha förmåga att se och framställa bilder och former med hjälp av traditionella och moderna metoder och tekniker.Förattutvecklakunskaperibildämnetbehöverelevernatillägnasighelaämnetsvidd.

Målattsträvamotuttryckerdeninriktningundervisningenskahanärdetgällerattutvecklaelevernaskunskaper.Tankenärattdessamålskaliggatillgrundnärlärarnaplanerarsinundervisningochsätterdärförintenågongränsförelevenskunskapsutveckling.Dettamåsteskegenomattdeltaiverksamheter

utgåNgspuNKtEr INFör saMtal

12)Petterson,S.ochÅsén,G.(1989).Bildundervisningochdetpedagogiskarummet.SeävenÅsén(1992),(1999),(2006).

13)Åsén,G.(1997).Ettämneföresintid.Teckning.Stockholm.Universitetsförlaget.

22 BIld

därolikaformeravbildkunskaperärsynliga.Lärarenbehöverfunderaöver,intebaraverktygen,utanhurskolarbetetorganiseras.Attbrytatraditionernaocharrangeraenundervisningsominnehållerbådebildanalys, bildsamtalochbild-kommunikationärviktigtförattelevernaskautvecklasochförattaktivtkunnadeltaisamhällslivet.

Elevernauttryckerielevenkätenattdetiämnetfinnsplatsföregnainitiativ,attdetärfrittochskapande.Framställningenavbilderärenligtelevernacentral,såvälvaddetgällerdetsomgörsinomämnetsomvaddelärtsig.Dettyderpåattelevernaharengenuinskapandeenergiochattdeanvändersigavdenisinbildframställning,menatttyngdpunkteniderasföreställningomämnetliggerpådetsändandesubjektetsnarareänpådenkommunikativaakten.Bildarbetetblirenaffärmellanelevensuppfinningsförmågaochidéerochdehantverksbaseradematerialochmetodersomanvändsiarbetet.

Ibilddiskussionenkaniblandiakttasenmotsättningmellanskapandeibildochbildanalysellermellankonstochkommunikation,somsannoliktbottnariolikaämneskonceptioner.Argumentetärattskapandeavkonstinteharmedkommunikationattgöraochattbildkommunikationinteharmedskapandeattgöra.Enfördjupadreflektionochsamtalmellankollegoromettframlyftkommunikationsbegreppskullekunnaupphävadennamotsättning,ochpådet sättetnåbättrebalansmellandeprioriteringarav innehåll somgörs iundervisningen.

Istället förattsåtydligtpoängteraskapandeförmågainomkriterier förbildarbete,kandeteftersträvasattfästafokusvidelevernaskommunikativaförmåga.Fördelenmedattutgåfrånkommunikationsbegreppetibildämnetärbl.a.attdetintegrerarsåvälförmågaattskapaochgestaltasomattuppleva,kritisktgranskaochspridavisuellagestaltningar.Utanettkommunikativtperspektivkaninteidénomskolansomenkulturellmötesplatsförverkligas.

Kreativitet och gestaltande som argument för bildämnetElevernaserenligtNU03bildämnetsomettmycketroligtochintressantämne.Samtidigtvisarelevernaattdeintetillmäterämnetsåstorviktjämförtmedvissaandraämnen.Iettöppetsvarielevenkätenuttryckteenelev:”Att det blir som en paus i arbetet och man tänker inte hela tiden på skolan utan man kan flyta ut med

BIld 23

tanken lite längre”.Enförklaringtilldettakanvaraattbildämnetupplevssomettämnesomhörfritidentill,ochintesomettskolämnesomärviktigtellernyttigtförvidarestudierellerförframtidayrkesval.Intehellerföräldrarnafinnerämnetviktigt.

Ettvanligtargumentförämnetärattdetärviktigtförelevenspersonligautveck­lingochlivskvalitetattkunnaskapaibild.Förattiställetlyftafråganomnyttanmedämnetkandetvaraavviktattvidsidanavsådanaargumentocksåanvändaandratyperavargument,t.ex.demokratiargumentetochtillväxtargumentet.

Demokratiargumentethävdarattdemokratiochyttrandefrihethörnaturligtihopmedettestetisktperspektivochskolansessomenkulturellmötesplatsochendemokratiskoffentlighetförallabarnochungdomar.ForskarnaAulin­GråhamnochThaveniusharbetonatdettaargumentochharmedenfinformu­leringpoängteratviktenavatt förenaskapandeochpresentation:”det är i gestaltandet vi blir offentliga och synliga”.14

Ytterligareentypavbredareargumentskullekunnakallas tillväxtargumentet.Idenpost­industriellasituationentarautomatisering,robotarochoutsourcingöverdelaravsåväldentraditionellaarbetarklassenssomserviceyrkenastidigarefunktioner.Behovetavkreativitethardärförökatisamhälletitaktmedattdele­geringochsjälvstyrandeenheterharökatiyrkeslivet.

Dennyaekonominsessomenkreativitetensekonomi,därkreativitetlyftsframsomdenanställdesviktigastebidrag.15Denkreativaklassenäridagstörreändentraditionellaarbetarklassen,menardenamerikanskeforskarenRichardFlorida.16Deninnefattarinteendast,somförväntatvore,forskareochingenjörer,utanocksåaktörerikonstvärldenividbemärkelsesåsomkulturarbetare,designers,mjukvaruprogrammerareochopinionsbildareetc.Mankanintehahigh­techutankonstochmusik.Kulturarbetaren,somtidigarevaritmarginaliserad,harnuenrollattspelairegionensekonomi.Floridaspoängärattenkreativmiljöärenförutsättningförekonomiskframgång.NärdetgällerskolananserFloridaatt

14)Aulin­Gråhamn,L.&Thavenius,J.(2003).Kulturochestetikiskolan.s.12.15)RichardFloridaärenamerikanskforskareiregionalekonomiskutveckling.IsinbokDenkreativa

klassensframväxt(2006)serhanennyklassväxafram,denkreativaklassen,ochiförlängningendetkreativasamhället.SeFlorida(2005).Denkreativaklassensframväxt.Göteborg.

16)ibid

24 BIld

denfortfarandeärkvariindustrialismen.Omskolanskaförberedaförframtidenochdetkreativasamhälletsåmåstekreativitetfåettstörreutrymmeiskolan.17

Estetiskaskolämnenhartraditionelltsvårtatttydliggöranyttanmedämnena.Mångatycksuppfattanyttaiskolanliktydigtmedattläraelevernamatematik,engelskaochsvenska.KanskekanettyttrandefrihetsperspektivochFloridasarbetslivsperspektivpåkreativitetgeargumentförbildämnetsbetydelseiettvidaresammanhang,inteminstgentemotföräldrarsomoftaintarettnyttoperspektivpåsinabarnslärandeiskolan.

Enstörretonviktpåbildsomettkommunikativtämnekanlyftaframämnetsnyttaförsåvälframtidalivsomyrkesliv.Kommunikationblirenalltmerväsent­ligkompetensochdensombehärskarbildenskommunikativakraftblirocksåframtidensskickligakommunikatörer.Digitalbildhanteringkandessutomsessomenmedborgerligkompetens.18

Bilderharävenbetydelseförläs­ochskrivutvecklingen.DettadiskuterasiCarinJonssonsavhandlingLäsningens och skrivandets bilder. En analys av villkor och möjligheter för barns läs- och skrivutveckling.Hennesundersökningvisarattdetfinnsvagakunskaperombildensdidaktiskafunktioniskriv­ochläsundervisningenblandpedagogerna.Äveni läsforskningensaknasstörreuppmärksamhetombildenspotential.”Jag utgår från att barns arbete med att exempelvis teckna, måla och skriva är att handla liksom att handla är att tänka, – att göra tankar – tankar som i sin tur kan bemötas och diskuteras”.19

BildenskaenligtCarinJonssonintesessomenövergåendefunktioniskriv­processen,ellersomettkomplementärtoch/ellerillustrativtmediumisamband

17)SemeromFloridastänkandeiMarner(2005bochc)ochiFlorida,R.(2005).TheFlightoftheCreativeClass,NewYork:HarperBusiness.SeävenFlorida,R.(2006).Denkreativaklassensframväxt.Göteborg.

18)Digitalkompetensärenavåttanyckelkompetenserförlivslångtlärandesombl.a.EuropaparlamentetochEuropeiskaUnionenkommitöverensomieneuropeiskreferensram.Digitalkompetensinnebär,enligtderasdefinition,ensäkerochkritiskanvändningavinformationssamhälletstekniksåväliarbetslivetsompåfritidenochviktigtförkommunikationsändamål.DennakompetenskrävergrundläggandeIKT­färdigheter.Ävenkulturellmedvetenhetochkulturellauttrycksformerbetraktassomnyckelkompetenser.Detavserbådeförmåganattförståochkunnauppskattakonstnärligaverkochföreställningarochattkunnaskapaegnakonstnärligauttryckgenomolikamedier.

19)Jonsson,C.(2008),Bildernasbetydelseisambandmedläs­ochskrivlärande,I:Grundskoletidningen nr 1s.24–31.Stockholm:Fortbildningsförlaget,s.26.

BIld 2�

medskriventext.MedstödiVygotskijochDeweysteorierbetonarhonbetydelsenavattbarnet/elevenerbjudsmöjlighetertillmångsidigabildrepresentationerföratttolkaintryck,uppfattameningochlära.Bilderväckertankarochdetsomgenererasärocksåhandling.

Bildförståelse och bildanalys behöver stärkas i undervisningenSättetsomtillämpades iNU03förattundersökaelevernasmåluppfyllelsevisarattkonst­ochbildförståelseövningargerstoramöjligheterattfåtillståndintressantabildsamtalsåvälomkonstsomnärdetgällermediebilder.Arbetemedsamtidabildmedierochbildersomväckereleversintresse,tycksvaraengodutgångspunktförbildupplevelseocharbetemedbildanalys.EttexempelärbildenavFadimehärnedan.

Bild 1 gravsättningen av Fadime sahindal.

Peter Hoelstad/Pressens bild. Ur: Marner, Örtegren & Segerholm (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU 03) Bild. Ämnesrapport till Rapport 253, Skolverket, s. 99.

2� BIld

FlickaomGravsättningenavFadime:

Det är en bild av Fadime som mördades av sin far förra året. Bilden står på hennes grav, det regnar och färgen på bilden har runnit, det ser ut som hon gråter, i bildens framkant ser man några blommor, som jag tycker visar tecken på att hon var omtyckt och saknad. Bakom bilden på Fadime står en stor kall buske. Man kan tänka sig att det på något sätt symboliserar allt det onda och kalla hon utsatts för. (På något sätt påminns man av Jesus törnekrona).20

Mediernasbilderkanoftatolkasmedsåväldjupsomengagemangaveleverigrundskolan.

Omelevernasvararattdeintetyckerombilden(sebild2)därförattmotivetärotäcktkanskedeförväxlarbildochverklighet.Omdedäremotanserattbildenärbradärförattdenvisarattfåglarkandöavmiljöförstöringkandelättareskiljapåbildochverklighet.

Ettannatexempelärmontagetavtextochbilddärbildarbetekanföravidaretilldiskussionochreflektionsåvälnärdetgällerbildkompositionsomsamhälls­ochvärdegrundsfrågor.

Bild 2 reportagebild av död oljeskadad fågel.

EPA Photo: DPA Ulrich Perrey/Pressens bild. Ur: Marner, Örtegren & Segerholm (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU 03) Bild. Ämnes-rapport till Rapport 253, Skolverket, s. 104.

20)Skolverket(2005):Nationellautvärderingenavgrundskolan2003.Ämnesrapporttillrapport253.s.121

BIld 2�

Närdetgällerkonstförståelsekanlärarepreciseramålenförår9såattParsonsexpressivitetsstadium(sesid.17)förväntasuppnåsavdeallraflesta.Förattuppnådettakrävsmuseibesök,bildsamtalkringkonstbilder,diskussionerkringvadkonstkanvaraochettfördjupatstudiumochanvändningavförebilderisambandmedbildframställning.

Lärarekanutnyttjamuseerswebbplatserochbesökautställningarförattvidgadetkommunikativainslagetiundervisningen.

FörattanalyseraelevernasförståelseavmediebilderanvändesiNU03trekate­gorinivåer:

Neutralitet/referentialitet:Bildenansesvisauppnågot”verkligt”,någotsomfunnitsellerfinnsiverkligheten.Elevenanserattbildeninformerarneutraltochuppfattarintebildenskommunikativitetmellansändareochmottagare.Elevenuppfattarinteskillnadenmellanbildochreferens.(Medreferensavsesdenverklighet,detmotiv,somavbildas.)

Kommunikativitet:Enmerkomplexuppfattningavbildenbetonarkommunikativitetibetydelsenattsändarensavsiktochbetraktarensengagemangbeaktassomtvåolikaperspektiv.Elevenkanocksåskiljapåsjälvabildensåsomdengestaltasochdessreferens.

Analys och fördjupning:Enänmerkomplexuppfattningomenmediebildkangällapreciseringavenbildsinnehållellerkonstruktionellerinnehållaenfördjupadsocialellerkonstnärliganalys.

Attkunnauppfattaskillnadeniperspektivmellansändarensavsikterochmot­tagarenstolkningärgrundenfördenkritiskagranskningsomärkärnanibild­ämnets”bildanalytiska”uppnåendemål:Eleven skall kunna analysera och kritiskt granska konstbilder, bilder för reklam och propaganda, nyheter och information i form av tredimensionell gestaltning, stillbilder och rörliga bilder.21Måluppfyllelsenavdettamålärdock,enligtlärarna,lågvilketframgåravtabell2,sid19.Bildanalysochettaktivtbildarbetemedaktuellamediebildersomelevernaharlättattförhållasigtillkanläggaengrundförenförståelseavviktenavtolkningochkritiskgranskningsomframskrivsikursplanen.Härkanmanöppnaämnet

21)Skolverket,(2000).Kursplanerochbetygskriterier.s.11.

2� BIld

förarbetemedochsamtalkringvärdegrundsfrågor.Myckettyderpåattvärdeninomungdomsgruppernainteendastformulerasispråket,utanibetydligtflermedierochinomungdomskulturen.Härharämnetbildenviktigrollattspelaeftersombildharmöjlighetattgöradetfrämmandenära.

Studieravvarumärken,reklam,hemsidorochavstadsrummetsförhållandetillkommersielltochoffentligtutrymmelederexempelvistilldiskussionerkringvärdensomrörmakt,genusochetnicitet.Analysavförflutentidsbilderärocksåintressantaeftersomdekanliggasomettrasterförläroplanensmålomattelevernagenometthistorisktperspektivkanutvecklaenberedskapinförfram­tidensamtutvecklasinförmågatilldynamiskttänkande.

Estetiska ämnen som andningshålMonikaLindgrenharisinforskning22belystdesättatttalaochtänkaomdeteste­tiskasomhonfunnitisamtalochintervjuermedskolledareochklass­ochämnes­läraresomundervisaris.k.estetiskaämnen.Honfinnerattestetiskaämnenoftasessomandningshålunderenkompaktskoldagimeningenattdeskakompenseraförtillkortakommandeniteoretiskaämnen.Huvudsakenäratthakul.Atthakulförknippasintenödvändigtvismeddekunskaperelevernaväntasförvärvainomämnena.

Elevröst:”Att det blir som en paus i arbetet och man tänker inte hela tiden på skolan utan man kan flyta ut med tanken lite längre”.

Estetiskaverksamheterförväntasiblandstärkaeleverslärandeinomandraämnensom,t.ex.språkochmatematik.DettakallasMozarteffektochdetkanbeskrivassomdeninstrumentellatransfereffektensomuppstårnärestetiskaämnenharenpositivinverkanpåinlärningenavandra,oftateoretiskaämnen.Närdetgällerläraressättatttänkaomsinlärarrollidenestetiskaverksamhetenseslärareniblandsomvuxensnarareänsomlärare,vilketföljaktligeninnebärattelevensessomettbarnsnarareänsomelev.Lärarenidenestetiskaverksamhetenläggeroftafokuspådetterapeutiskaomsorgsperspektivetsnarareändetdidaktiskaperspektivet.

22)Lindgren,M.(2006).Attskapaordningfördetestetiskaiskolan.

BIld 2�

Rollensomämnesexpertmotverkasiblandavskolledningensomsnararevillattlärarnaharenallmänpedagogiskkompetens.

EnslutsatssomkanhärledasavLindgrensforskningärattestetiskverksamhetfården”teoretiska”skolanatt fungerabättregenomattsomkompensationsänkakraveniestetiskaverksamhetermedhjälpavandningshålunderdelaravskoldagen.Utmaningenförlärarenochskolanärattfokuserapåämnetsmålochidedidaktiskaövervägandenautformaläroprocesseriämnetsommöjliggörattmålenförverkligas.Inombildämnetrymshuvudansvaretförelevensbildspråkligautvecklingsamtidigtsomallaämnenharettansvarförattskapaenmedvetenhetomdenvisuellavärlden,bildersolikafunktioneriskolaochsamhällesamtbildarbetetsbetydelseföreleverslärande.23

Bildämnet förbinder skola och fritidElevernaserbildämnetsomettmycketroligtochintressantämne.Samtidigtvisarelevernaattdeintetillmäterämnetsåstorviktjämförtmedvissaandraämnen.Enförklaringtilldettakanvaraattbildämnetupplevssomettämnesomhörfritidentill,ochintesomettskolämnesomärviktigtellernyttigtförvidarestudierellerframtidayrkesval.Intehellerföräldrarnafinnerämnetviktigt.Attbetydligtfleränhälftenavelevernaangerattdesjälvaframställerbilderpåfritiden”ibland”eller”ofta”antyderattämnetbottnariettgenuintintresse.

Hälftenavelevernauppgersigläradetmestaelleralltgenomskolarbetetoch30procentuppgerlärasigdetdekanibildlikamycketvidsidanavskolarbetetsomgenomarbetetiskolan.Dettakantolkassomattmångaeleveruppfattarbildsomettområdedärdetfinnsmycketattläraisåvälskolasomunderfritidsaktiviteter.Ungdomarleverienvisuellkulturutanförskolanochförmedsigpopulär­ochmediekulturellakunskaperocherfarenheterutifråninibildsalenochtillbild­ämnet.24Ämnetförbindersåledesskolaochfritidochutgörenbryggamellanungdomarslivsvärldochskolansidentitetsskapande.Dendidaktiskautmaningenärattbarnochungdomarsfritidsengagemangiskolankanutvecklastillenbild­kommunikativkompetenssomöverbryggarskola,fritidochnärsamhälle.

23)Skolverket(2000).Kursplanerochbetygskriterier.s.10.24)Kress,G.&vanLeeuwen,T.(2001).MultimodalDiscourse.TheModesandMediaof

ContemporaryCommunications.

att saMtala oM Kapitel 1

Fler frågor?

Huvudfrågan rör vilka kunskaper elever har i bildämnet och vad som kan behöva förbättras.

1. Hur ser du på bildämnets status generellt i skolor och specifikt på din skola? Vilka föreställningar om ämnet uttrycker sig på din skola? Vad behöver man göra för att förändra bilden av estetiska ämnen som andningshål?

2. I avsnittet utgångspunkter för samtal diskuteras flera argument för bildämnet. Hur skulle du/ni beskriva nyttan med bildundervisningen för andra lärare, elever och föräldrar?

3. Vilka kunskaps- och målområden fokuseras på din/er undervisning utifrån den uppdelning som visas i tabell 1 och på vilket sätt kan dina/era prioriteringar relateras till vilken uppfattning som är dominerande?

4. I guiden tas elevernas svaga måluppfyllelse upp angående bildanalys och bildkommunikation. Stämmer detta med dina erfarenheter och iakttagelser på din eller andra skolor? Vad är det som gör att dessa aspekter inte framträder i bildundervisningen enligt din/er uppfattning? Vilka hinder finns och hur kan de övervinnas?

�. Undervisning i konst- och bildförståelse är ett område som behöver tydliggöras. Hur skulle det arbetet kunna utvecklas på din/er skola och hur kan man konkret gå tillväga?

�. Hur hanterar du/ni mål att sträva mot och mål att uppnå i planeringen av undervisningen? Hur kan målen gestaltas på lokal nivå, så att de blir tydliga för eleverna, utan att utarmas till sitt innehåll?

BIld 31

2. hur sEr uNdErVIsNINgEN ut?

Eleverna ger gott betyg till undervisningen och lärarnaärarenundervisarbraellermycketbraansermerän80procentaveleverna,vilketärettgottbetyg.Lärarenuppfattasäventropåelevensförmågaattlärasigistoromfattning,ochansesengagerandeochskapaintresseavca75procentaveleverna.Pojkarochflickorbehandlaslikaavlärarenochlärarenansesvarabrapåattförklara.Över80procentavelevernaanserattdetstämmermycketellerganskabraattdegörsittbästaochtaransvarförsittarbeteiämnet.

Blandlärarrösteranser59procentavdesvarandeattdetärentrevligochposi­tivstämningunderbildlektionernaoch36procentattdetärsåiblandunderlektionerna.Ingenavdesvarandeinstämmeriattdetsällanelleraldrigärtrevligt/positivt.Närdetgällerordningochljudnivåsåtycksdetiblandvaraliteoroligtenligtlärarna,56procentharuppgivitattdetiblandärsåunderlektionerna.

Elevröst:

”Det kan bli ganska pratigt på timmarna och det är ganska slappt”

”Vi kan konstatera att det i de flesta skolor sker ett arbete som vi vill beteckna som tvåstämmigt. Lärare och elever har en god kontakt och arbetet utvecklas i dialog. Färre skolor verkar i en flerstämmig arbetssituation, där elevernas egna initiativ mer utgör drivkraften i arbetets uppläggning. Möjligheterna att kunna individualisera arbetet är begränsat av de stora elevgrupper som läraren möter”. 25

25)Marner,Örtegren&Segerholm(2005).Nationellautvärderingenavgrundskolan2003(NU03)Bild.ÄmnesrapporttillRapport253,Skolverket,s.135.

L

32 BIld

Nästan90procentavelevernaanserielevenkätenattdetvarjelektionelleriblandärentrevlig,positivstämningibild.Samstämmigheteniläraresocheleverssynpådenpositivastämningenärhög.Knappthälftenavelevernaanserattdetiblandförekommerstörandeoljudochdåligordning.

Elevröster:

”Man får lära sig allt inom bild, inte bara rita”.

”Att man i princip får arbeta med vilken teknik man vill”.

Istortförefallerovanståendeelevrösterfrånelevernasöppnasvarbekräftaattbildämnetupplevssomrelativtfritt,roligtochintressant.

Inombild,somihöggradärettlaborativtämne,ökarsannolikhetenatteleverstörsavvarandragenombrussomuppståriverkstadsmiljöerbl.a.isambandmedmaterialhantering.Undervisningenibildskeroftastistoraundervisningsgrupperdärelevernaarbetarvarförsigmeduppgifter,vilketförstärkersvårigheternaattfåtillståndenlugnarbetsmiljö.Dendidaktiskautmaningenärattsomlärarekombinerakreativaläroprocesser,meddekravpåvalfrihetochflexibilitetsomdetinnebärsamtenlugnarbetsmiljö.

Begränsat utnyttjande av bildämnets potentialVanligenbedrivsundervisningensåattelevernaarbetarvarförsigmedmerellermindreomfattandearbeten.Grupparbetenförekommerilägregradänindivi­duellaarbeten.

Enstorandelavlärarnamenarattdetärvanligtattdediskuterartillsammansmedeleverna,antingenvidvarjelektionstillfälleelleribland.Servitillelevernasuppfattningaromarbetsformernasåskiljerdesigfrånlärarnas.Elevernaanserattdemersällandiskuterartillsammansmedlärarna.Attlärarenpratarochställerfrågorochenskildaeleversvararskersällanellermycketsällan/aldrigenligt70procentaveleverna.Entolkningavdessamotstridigauppfattningarkanvaraattmedanlärarenansersigdiskuteramedeleverofta,såkandockenenskildelev,pågrundavdetstoraantaleteleveriklassensomlärarenfördiskussionermed,anseattsamtalmedlärarenskersällan.

BIld 33

26)Alexandersson,M.(2000).Deestetiskaarbetsprocessernaiskolan.SeävenFolkestad,G.&Lindgren,M.(2003).Tidenochskolansmusikaliskaochestetiskaverksamhet.

Samarbetemedandraämnenskeriganskabegränsadutsträckning,mendetförekommerdockmedolikaämnesgrupper,somestetiskaämnen,SO­ämnen,NO­ämnenosv.LärarnaharienkäteniNU03svaratattdetärförlitesamarbete,80procentharuppgivitattdevillarbetamerämnesövergripande.Meränhälftenavdesvarandesägerdessutomattdearbetaraktivtförattfåtillståndsamarbetemedandralärare/ämnen,samtattandralärareverkarviljasamarbetameddem(61procent).Drygthälftenavlärarnaiundersökningentycksocksåmenaattsamarbeteiformavtematiskundervisninggerbildämnetmerutrymme.

Ambivalensennärdetgällertematisktsamarbetekanhaattgöramedämnetsminskadeomfattningiår7–9.Minskadtidkaninnebäraattmediespecifikaaspekteravämnetsombildlärarnaanserviktigakangåförlorade.Bildläraretycksocksåfungerasom”hjälpredor”itematisktarbeteochforskarehardessutompekatpåattlärareiestetiskaämnenvanligenkommerinisamarbetsprocesseralltförsentochattderasspeciellaprofilinteärfulltkompatibelmedmålenförandraämnen.26Samverkanmellanämnenochbildämnetsrollbehöverutveck­las,menintepåbekostnadaveleversmediespecifikakompetensochintehellerpåbekostnadavämnetsmålutansåattelevernaskunskaperisamtligadesam­verkandeämnenafördjupas.

gruppstorleken och tidsaspekten anses påverka måluppfyllelsenFörstoraelevgrupperbrukarangessomenavdevanligasteorsakernatillbristandemåluppfyllelse(tabell3).I lärarenkätenombadslärarnaangegenomsnittliggruppstorlekiår7,8och9.Knappt80procentharangivitatt25–30eleverärgenomsnittligstorlekiår9.Sammantagetförefalleralltsåelevgruppernavaraförstora,motbakgrundavämnetslaborativakaraktär.

Detärinteendaststorlekenpåelevgruppersomgerspecifikaförutsättningarförvadsomärmöjligtattgöraibildundervisningen.Attmötaettstortantalele­verbegränsarrimligtvisocksåmöjligheternaförlärarent.ex.atthaöverblicköver

34 BIld

hurvarochenutvecklas.Medelvärdetförheltidsarbetandebildlärareblevattdeundervisar310eleverpervecka.Maximaltantaleleversomuppgavsvar500ele­verpervecka.Omantaleteleverattundervisaperveckaförenbildläraremedfulltjänstärsåstortsåkanmanförutsättaattlärarenintehinnerindividualiseraundervisningenellerupprätthållaendialogiskrelationmedallaelever.

Jämförmandentid,somlärarnaiNU03uppgerattdeharschemalagdtidibildiår7–9,meddeförhållandensområddevidgenomförandetavNU92,såharsituationenförändratsfrånettmedelvärdepå67minutertillcirka55minuter/vecka.Underår7–9harundervisningstidensammantagetalltsåminskatmedknappt40minuterjämförtmedLgr 80sstadieveckotid.Lektionsbortfallärinteinräknat.

FörlitetidtillbilditimplanenidentifieradesiNU03somdennästviktigastefaktornochstortantalundervisningsgrupperansågsvaradentredjeviktigastefaktorn.Minstbetydelsebedömsbristandesamförståndmellanämnenha.Andrabetydelsefullaförklaringartillotillfredsställanderesultatuppgesvarabristandeekonomiskaresurserochfelilokalerochutrustning.

Tabell 3 andel lärare fördelat på olika faktorer av betydelse för bristande resultat.* 27

Faktor Andel i procent

För stora undervisningsgrupper 95

För lite bild i timplanen 82

stort antal undervisningsgrupper 77

Bristande ekonomiska resurser 74

Brister i lokaler, utrustning mm 72

Bristande lärarkompetens 56

alltför tidskrävande förberedelser 54

Bristande kunskap om bildämnet hos skolledningen 51

För många avbrott i undervisningen 51

samförstånd mellan ämnen saknas 46

*Svarsalternativen “Mycket stor” och “Ganska stor” har slagits samman.

27)Ur:Marner,Örtegren&Segerholm(2005).Nationellautvärderingenavgrundskolan2003(NU03)Bild,ÄmnesrapporttillRapport2532005,Stockholm:Skolverket,s.115.

BIld 3�

Defaktorersomärsärskiltviktiganärdetgällerattuppnåbraresultatiämnetsomlärarnapekarpåäriförstahand(ifallandeordning):lärarensegenambi­tion,småundervisningsgrupper,ändamålsenligaochvälutrustadelokalersamtpositivaelever.Mindrebetydelsefullt,menändåviktigt,ärenpositivattitydfrånskolledningen,brasamförståndmellanlärareochämnensamtmeränenbild­lärarevidskolan.

Återkandetkonstaterasattstorlekenpåundervisningsgruppernabedömshaenavgörandebetydelseförresultaten.Dessalärareläggerocksåmycketstorviktvidsigsjälva(lärarensambitionochentusiasm)irelationtillattuppnåbraresultat.Lärarnasegnaförklaringartillbristanderesultatinriktasalltsåmotför­utsättningsaspekter,bådestatligaochorganisatoriska.Förklaringartillpositivaresultattillskrivsindividuellafaktoreriformavlärarnasochelevernasinställningtillämnet.

tvåstämmig lärandemiljö vanligastMedentvåstämmiglärandemiljöavsesattelevernauppfattarattlärarenharettstortinflytandeövervadsomskagöras,menelevernafårsjälvavaramedomattbestämmahurdetskagöras,ochharmöjligheterattväljablandolikaalternativ.Enflerstämmiglärandemiljöinnebärutöverdetdessutomattelevenoftauppfattaratthon/hansjälvharettväsentligtinflytandeövervalavvadsomskautföras,hurdetskautföras,såvälisamrådmedandraeleversommedläraren.Enarbetsformdäreleveruppleverattlärarenbestämmervadsomskagörasochhurdetskagöras,utanattelevernaberedsnågonstörremöjlighetattföraframsynpunkterärenenstämmiglärandemiljö.

DetframgåriNU03attentvåstämmigarbetsmiljökaraktäriserarmerpartenavundervisningenibildämnet.Detärtydligtattundervisningenskeridialogmellanlärareocheleverirelativtstoromfattning.Detärdockintesärskiltvanligtmedutpräglatflerstämmigaarbetsmiljöer,vilketkanvaraorsakatavdealltförstoraelevgrupperna.

Ienkätenriktadtilllärareombadsdeattgöraenbedömningavsittegetinfly­tandeiundervisningen.Enstormajoritet(74procent)anserattdevanligenstårförövergripandeidéerominnehåll(arbetsområden/teman),varefterelevernasjälvabestämmerhurdeskagörainomdenramen.Enfemtedel(20procent)uppgerattde

3� BIld

somläraresåvälstårförinnehållsligaidéersombestämmervadelevernaskagöra.Femprocentanserattdeutövarmycketlitetinflytandeochmenarattdetoftastgårtillsåattelevenharenegenidéochsjälvbestämmervadhon/hanskagöra.

Elevernaharocksåinflytandeöverarbetstaktocharbetssätt.Dettycksfinnasettsamspelmellanlärareochelever.Idetsamspeletstårlärarnaförerbjudandenochelevernaförattväljautifråndetsomlärarenpresenterar.Relativtovanligtärdetattelevernaharinflytandeöverhelainitieringenavettnyttinnehållellerennyarbetsuppgift.Elevernabekräftaristortlärarnasuppfattningattdetoftastärlärarensomstårförramarnaochelevensomkanväljainomdessaramar.EnligtNU03liggerbildämnetitoppblandämnenavaddetgällermöjlighetenattpåverkasåvälinnehållsomarbetssättiundervisningen.Detärmedandraordvälförsörjtmedelevernasinflytandeocksåenligteleverna.

Eleversomuppgeratt lärarenbestämmervadsomskagöras,utanattgeelevernanågotstörreutrymmeföregetval,ärmindrenöjdamedundervisningenochmedbildämnetäneleversomantingenuppgerattdesjälvaharstortinfly­tandepåvalavarbete,ellerattdetskerisamrådmedlärare.

Elevröst:

”Man får jobba mycket självständigt. Man lär sig att utrycka sig i bilder, förstå bilder och det tycker jag är viktigt”

ResultatetfrånNU03ärintesärskiltförvånande,mendetärvärtattläggamärketillatteleversomsjälvauppgersighastortinflytandeihuvudsakinteärmernöjdamedundervisningenändesombestämmerisamrådmedläraren.Tittarmannärmarepågruppernaframgårdetattblanddeeleversomsjälvabestämmer,finnsentydligarepolariseringmellanpositivaochnegativaomdömenomunder­visningenänidengruppsomanserattlärarenbestämmer,elleridengruppdärlärareochelevbestämmertillsammans.

Forskarnatolkardetpåföljandesätt:omenflerstämmigarbetsformskakunnagenomföras,fordrasentydlighetochenkonsekvensibildundervisningensomivissafallsaknasidenarbetsformdärenbartelevenharinitiativet.Isämstafallpräglasdåämnetsorganiseringförmycketavfrittskapandeochlåt­gå­pedagogik,vadsomkankallasenomvändenstämmighet.Dåarbetarvarochenavelevernaindividuellt,utankontaktmedvarandravaddetgällerarbetetochutantydlig

BIld 3�

lärarinsats.Varjeelevdikterarsinaegnavillkorutansamröremedlärareellerkamrater.Detkansket.ex.närbildundervisningenpräglasavs.k.frittskapandeellernärläraresaknas,närlärarengåriniundervisningmedkortvarselochintehinnerupprättaendialogiskundervisningssituationellerdärfleralärareavlöservarandraunderenkortperiod.Detkaninnebäraattelevennästanheltpåegenhandochutanvägledningarbetarmeddetdeförtillfälletvillgöra.

Attbildundervisningenintepräglasheltavflerstämmighetärettproblemsomkanrelaterastillgruppstorlekeniklasserna.Dågruppstorlekenoftaärpåca25–30elever,ärdetsannoliktfåläraresomlyckasindividualiseraundervisningenidenutsträckningattelevenuppfattarsittegetinflytandesomdetnormerande.Entolkningärattmångalärareanpassarkartanefterterrängen,ochdärmedavstårfrånenhögregradavindividualiseringänvadgruppstorlekenmedger.

Inombildämnetfinnsriskenattflerstämmighetinteägerrumomarbetetärheltindividualiserat.Detäridialogenmellanlärareochelevochmellaneleversomflerstämmighetuppstår.Ävenomlärarenienhögtindividualiseradarbetsformgervarjeelevstortutrymme,finnsintealltidmöjligheterfrånlärarenssidaattknytaantillallaenskildaeleversarbeten.Förattenflerstämmigundervisningskakunnaägarumkrävsengruppstorleksommedgeraktivkommunikationmellanlärarenochvarjeenskildelevochmellaneleverna.Individualiseringisigäringendirektmåttstockpågodaresultat.Detfinnsdockskälatttroattflerstämmigheteninomämnetkanfördjupasgenomattkommunikationtillförssomettmerkraftfulltdidaktisktinstrument.

Brister i tillgång till/eller användning av moderna och digitala medier Enkompetensibildframställningsomnämnssomväsentligikursplanensmålattsträvamotochmålattuppnåärattkunnaframställabildermedmodernamediersamtdigitalbildframställning.Dessatyperavbildframställningförekommerdockimycketlågutsträckningjämförtmedattframställabilderförhand.Avelevsvarenframgårattbildframställningförhandförekommer”ofta”.Kameror,videoutrustningochdatoreranvänds”sällan”eller”aldrig”.

Lärarnasuttaladebehovavkompetensutvecklingsamtbristeriutrustninginomdetdigitalaområdetkantillstordelförklaraavsaknadenpådennainriktning

3� BIld

ibildframställning.Menmedtankepåattkamerorochvideoutrustningtycksfinnaspåfleraskolorärdetändåliteförvånandeattdessateknikerinteharvunnitstörreinstegibildundervisningen.

ElevernaiNU03tillfrågadesomdehartillgångtilltekniskochdigitalut­rustningförbildanvändning,t.ex.system­,video­ochdigitalkamerorunderlektionerna.Detär20–40procentavelevernasomuppgersiganvändaovannämndautrustning.Påenspecifikfrågaomdatoranvändninguppger80procentavelevernasiganvändadatornsällanelleraldrigibildundervisningen.Oftastönskarbetydligtflerändesomanvänderutrustningenattfåtillgångtillattanvändaden.Iämnetsvenskaanvändsdatornflitigt,meninteibild,enligteleverna.Trotsattbådaämnenaenligtkursplanernaframstårsomkommunikativaämnen,visardetsigibildsfall,attdatoranvändningännuinteärettintegreratinslagibildundervisningen.

Dettakantolkassomattutrustningenärbristfälligochunderdimensioneradi förhållandetillelevernasönskemålomatt fåanvändaden.Bildhanteringmeddatorkräverspeciellabildprogramsamtmerkraftfulladatoreränvidord­behandling.Enförklaringtillutfalletkanvaraatttillgångtillmerkraftfulladato­rermedbildhanteringsprogramvidundersökningensgenomförandevarsällsyntapåskolorna.Enannantolkningkanvaraattlärareimångafallännuintekanhandledaelevernaianvändandet,eftersomdeintehaftmöjlighetattfortbildasiginomområdet.Lärarnastydligaönskemålomfortbildningit.ex.digitalbildhanteringkantydapådetta.Ytterligareentolkningavskillnadenmellanutrustningensanvändningochelevernasönskemålomattanvändadenkanvaraattdestoraelevgruppernaibildläggerlogistiskahinderivägenföranvändandetavdigitalochannanmerkomplexellertekniskutrustningförbildframställning.

Avelevsvarenframkommerattpojkaranvänderapparaturochutrustning(foto,film,datorosv.)ibildämnetmeränflickorna.Pojkariallmänhetanvänderdatormeränflickorävenihemmetellerannorstädes.Förattkommuniceraochskrivaochivisstbildarbeteanvänderdockflickornadatornjämbördigtellermeränpojkarna.Detärinteförvånandemotbakgrundavdentraditionellakopplingenmellanmanlighetochteknikitermeravkontroll,makt,gränsöverskridandeochfascination.28Avutfalletkanslutsatsendrasattflickornaärintresseradeavatt

28)Croon,A.&Palmquist,L.(2001).Virtualiseringochdensocialakonstruktionenavkönochteknik.

BIld 3�

användadatoreromdetärmeningsfulltfördemochomgränssnittochmjukvaraupplevssomanvändarvänligt.

Sammanfattningsvisnärdetgällerbildhanteringochkönfinnsettintressehossåvälpojkarsomflickorförökadanvändningavtekniskutrustningvidbildanvändning.GradenavappliceringaravarbetemedapparaturochdatorstödibildundervisningärdockfortfaranderelativtliteniNU03.Digitaliseringenutvecklasikedjor,därdetenadigitalaverktygetiförlängningenförutsätterocksådetandra.Därförbördetpåpekasattlärareibildinstitutionernauppgavsighadigitalakamerorsnarareänsystemkameror,vilkettyderpåattdigitaliseringenharpåbörjatsochsannoliktkommerattfortsätta.Detkanantasattsituationenförändratssedan2003.EnundersökningiNorge,ITUMonitor29visadeatt89procentavelevernaår7–9år2003iKunstoghåntverksfagetinteanvänderIKT(informations­ochkommunikationsteknik)iundervisningen.Siffranhadedocksjunkittill55procentår2005.30

29)Kløvstad&Kristiansen,(2003).ITUMonitor.Skolensdigitaletillstand2003.30)Erstad,O.,m.fl.(2005).ITUMonitor.Påveimotdigitalkompetanse.

Moderna medier ger bildämnet ökade möjligheterEnavfördelarnamedattarbetamedtekniskutrustningochdigitalbildhanteringärattkommunikativitetenkanökaiämnet.Internet ibildsaleninnebärattvärldenöppnasföreleverna.Enaktuellfrågeställningkansnabbtbelysasmedettmusklick.Allvärldensbilderochkonstenshistoriafinnsdirekttillgängligaförbetraktande,diskussionochbearbetning.Digitalabilderkansåvällagrasitidensomspridasirummetpåettannatsättänunikabildergjordaförhand.Dekanoftapåettenkeltsättmångfaldigasochnåfler,t.ex.påInternet.

Digitalkompetensochutrustningärdockännuintesåvanligtinomämnet.Lärarnaefterfrågarfortbildninginomdetdigitalaområdet.Enåtgärdhärärenriktadochfördjupadfortbildningavlärarnaidigitalbildhanteringsamtensamtidiguppdateringavhård­ochmjukvara.Samtidigtkanmanantaattdestoraelevgruppernaibildläggerhinderivägenföranvändandetavtekniskochdigitalutrustningförbildframställning.Bildämnetslaborativakaraktärkräveradekvatagruppstorlekar.

Ettexempelkangesfrånenskoladärdetidagfinnsåttadatoreribildsalen,ettstortantalförattvaraenbildsaliengrundskola.Elevernagenomförolikatyperavlaborationerochprojektsamtidigtibildsalen,varavvissaeleveranvänderdigitalutrustning.Dessalaborationeräribörjanavterminenvaldaavelevernautifrånen”bank”avlaborationersomfinnstillgängligibildsalen.Detfinnsalltsåenpositivrelationmellanökadanvändningavdigitalamedierochmerindividuellaochflexiblaarbetssätt,dvs.flerstämmighet.Flerstämmigheteniundervisningenärocksåsynligiatteleverna,sombefinnersigpåolikanivånärdetgällerhanteringavdatorprogram,kaninstrueravarandra,närintebildlärarenhinnerellerkan.

Endatorsal,därenhelklasskanarbetadigitalt,hardocksinabegränsningar,enligtenbildläraresomintervjuats,eftersomdenförväntasbetjänahelaskolan.Denkortatidenklasskanbokadatorsalengynnarinteanvändningenavdigitalamedieribildämneteftersomdenförutsätterattdessamedierärnågotsomskaförekommaendastvidvissatillfällenunderettläsårochintesomennaturligdelavdendagligaundervisningen.

utgåNgspuNKtEr INFör saMtal

BIld 41

Mankanibildproducerahemsidordäreleverkanvisaegnakulturprodukterellerpresenterasigsjälva,framställaochvisaPowerpoint­presentationermedkombinationeravbildochtext.Därigenomkanföräldrarochandraaktörerinärsamhälletblimerdelaktigaiverksamheten.Kamraterkanstuderaelevernashemsidor.Föräldrarochanhörigakandeltaiprojekt,besökautställningarochtadelavpresentationer.Ämnetblirpåsåsättmersynligtiettvidaresammanhangochkanuppfattassomnyttigare,ocksåavföräldrarochanhöriga,eftersomdigitalkommunikationalltmerpräglardagensinformationstätasamhälle.Någotsomåterspeglasikursplanenskriterierdärelevernaskavaraorienterade/kännatill/hagodkännedomomaktuellaverksamheterinombild­ochkulturområdet.

FörattfrämjaanvändningenavinformationsteknikharMyndighetenförskolutvecklingtagitframettwebbaseratstudiematerial,PIM,”praktisk IT- och mediekompetens”somriktarsigtillallapedagogerochfinnspåhttp://www.pim.skolutveckling.se/.

Påpekasbörocksåattenskolamedsinhemsidaharettkraftfulltorganförattskapaenskolkultur.Hemsidanbehöverinteendastanvändasföraktuellinformationkringverksamheten.Omelevernasverksamhetmerfullständigtpresenteraspåhemsidankanelevervisaföräldrar,släktochkamratervadsomhänderiskolan.Skolankanläggautprojekt,bilder,filmerochandradokument.I förlängningenskapasenplats somf.d.eleverkananvända förattefteråtåskådliggörasinskoltid.Kopplattillalumniverksamhetkanensådanhemsidavaraettkraftfulltverktygförattökaskolansattraktionskraftientidnärskolorkonkurrerarmedvarandraomeleverna.Pådettasättkanfritid,närsamhälle,kul­turochskolaknytasihopikulturmötendärestetiskaämnenspelarenviktigroll.

Konserverande könsroller i undervisningenHälftenavlärarnaiNU03ärinteuppmärksammapågenusperspektivetnärdetgällereleversmotivationochintresseförämnet.Attsåärfalletantyderattmanbörsättaettsärskiltfokuspågenusfrågornaiämnet.

Flickorärmermotiveradeänpojkarochfårbättreresultat ibild.Pojkararbetaristörreutsträckningänflickoriskolanmeddigitalamedieribild,menutrymmetförattarbetameddettaiskolanärbegränsat.Såvälpojkarsomflickorharuppgivitettintresseförattarbetamermedmodernaochdigitalabildmedier

42 BIld

iämnet.Iskolanbörmandärför,riktaämnetmerjämställttillbådakönen,ochinteminstförattfångaupppojkarnasintressenochökaderasmotivationiämnetgenomattgemerutrymmeförattbearbetabilderochkommuniceramedbilderidigitalamiljöer.Detskullesannoliktinteinnebäraattflickornasintresseförämnetsvalnade,eftersomocksådeärintresseradeavattanvändamodernteknikihögreutsträckningännu.Digitalamedierärnågotsomsåvälläraresompojkarochflickorgärnasermeraviskolansbildundervisning.Genomattvidgarepertoarenochökamåluppfyllelsenblirundervisningenmergenusanpassadochtilltalarbådepojkarochflickor.Mendetförutsätterdockdelsdenfortbildningsomlärarnaefterlyser,delsökadinvesteringiutrustninginomområdet.

Identidigarenämndabildsalen,somharåttadatorer,ärsamtligadatorerkönsmärkta,påsåsättattfyradatorerfåranvändasavflickornaochfyraavpojkarna.Ibörjanavdennaordninganvändesflickornasdatorermersparsamt,medanpojkarnasanvändeshelatiden.Idaganvändsalladatorerkontinuerligt.Dettaantyderattdetärflickornasdatoranvändningsomintensifierats,utanattpojkarnafåttståtillbaka.Ettsådantarrangemangkanbidratillettmerjämställtklimatibildsalensamtidigtsomallaelever,oavsettkön,gesmöjlighetattutvecklasinabildkompetenserimodernaochdigitalamedier.

det interdisciplinära arbetslaget höjer kvalitetenBildlärareärambivalentaisinuppfattningomviktenavsamverkanmellanämnenochomsinrollidennasamverkan.Samverkaniskolanharattgöramedrelationenmellanlärareochmellanämneniarbetslagen.Sombildlärarekanmanbehövareflekteraövervilkenrollmanhariarbetslagetochvilkenrollämnethariskolan.

Förattundvikatendensernatillavprofessionaliseringavdeestetiskaämnenaiskolan,somsynliggjortsavMonicaLindgren,kanmananknytatillvårdenssättatttänkaomvårdteam(Socialstyrelsen2000)närdetgällerspecialist­ellergeneralistperspektiv.Inomvårdentalarmanomvårdteamochiskolantalarmanomarbetslagnärdetgällersamverkanochintegreringmellanyrkenochämnen.

Dettransdisciplinäraarbetslagetärilinjemedavprofessionaliseringstenden­seniskolanochMonicaLindgrensiakttagelseriskolan.Generalisterinomtrans­disciplinäraarbetslagkanallaersättavarandra.Närmant.ex.talaromattalla

BIld 43

31)Socialstyrelsen2000

ämneniskolanärestetiska,ellerattallalärareocksåärlärareisvenskaellerattmankanövamatematikiallaämnensåtänkermanitransdisciplinäratermer.ItransdisciplinärateamärdetenligtSocialstyrelsen31tveksamtomverksamhetensmålkanuppnås.Detfinnsvidareproblemmedkompetenshöjningen,eftersomallaiteametförväntaskunnalikamycket.

Iettmultidisciplinärtarbetslagverkarämneslärarnaparallellt,utankontaktmedvarandraochutansamordning,menmedenstarkledare.Ivårdenärdetendelavenmedicinardiskurs.Iskolanmotsvarasorganisationenavtraditionellhögstadie­ellergymnasieundervisning.Varjelärarearbetarförsig,arbetslagetärsvagtochrektorärenstarkledare.Lärarnasyrkesmålgårföreverksamhetsmålen.

Detinterdisciplinäraarbetslagetärentredjevariantsomärunderuppbygg­nadivården,somharfleralegitimeradekategorieravyrkensomvarochettkräverrespekt.Ettinterdisciplinärtarbetslagiskolaninnehållerolikatyperavlärarkompetensochämneskompetensochtillfredsställersåvälskolansverk­samhetsomlärarensyrkesmål.Denspecifikakompetensenkanbibehållas,samtidigtsomövergripandeverksamhetsmålärifokus.Arbetslagetblirlärandeiochmedattolikakompetenserkaninteragera.

Dettyckssomominterdisciplinärsamverkanskullekunnamotverkatenden­sernatilldenavprofessionaliseringavläraryrketsomhotaromallmänpedagogiskkompetens,helhetssynochtransdisciplinäraarbetslagosynliggörämneslärarensmediespecifikakompetens.Närmediespecifik/ämnesspecifikkompetenssättsifrågagenomobehörigalärarekankravpåinterdisciplinärbemanningvararelevant.Näromsorgsperspektivetochden terapeutiske läraren lyfts framalltförkraftfulltkaninterdisciplinärsamverkansäkrasåvälläraressomeleverskompetens.

Ombildlärarenkännersigrespekteradförsinspecifikakompetenssåkandetblilättareattgåinisamarbetsprojekt.Ettinterdisciplinärtarbetslagkannåenhögrekvalitetpåundervisningenochlättarenåmålensamtkunnaanvändavarandraförfortbildning.Ocksåommansätterverksamhetsmålenicentrum,dvs.anserelevenslärandevaraavstorvikt,såtycksdeninterdisciplinäravarian­tenvaraattföredra.

44 BIld

En kulturskola för alla – estetiska läroprocesser och multimodalitetDetvidgadetextbegreppetsomomtalasidagenskursplanärenviktigbyggsteniargumentationenförmångfald,kulturochestetiskaämnensombildigrund­skolan.

SkolundervisningenbaserasenligtKresstillövervägandedelpåskriftspråks­kulturtrotsattdetmång­ochinterkulturellasamhälletochmediernapräglasavettbredarespektrumavmultimodalitet,dvs.avolikatyperavmedier.32Förattfåstörrebreddilärandeformerochihögreutsträckningbidratillattgeelevermöjlighetattväljaolikaformerförlärandekanenmedvetensträvaniskolanvaraattkunnaväljaolikatyperavmedierförolikatyperavinnehållochbetydelse.

Bildämnetsochbildlärarensrolliskolan,utöverdetmediespecifikabildansvaret,kanvaraattdrivautvecklingenavskolansomenplatsförkulturmöten.Attskolanbliren”kulturskolaföralla”avserisynnerhetattskolanseleverbefinnersigimultimodalaochflerstämmigarelationer.Detinnebärattproduktionochreceptionavkulturblircentraltilärandetochsomägerrumsåvälinomsomutanförskolan,samtikontaktmednärsamhälleochkulturinstitutioner.

IdagfinnsenligtNU03,lärarenkätenibild,enmediestudiotillgängligenligt25procentavdebildläraresombesvaratenkäten.Mediestudionanvändsoftaavflerämnenänjustbild.Enmediestudio,tillsammansmedslöjd­,bild­ochmusiksalar,kanblidenmateriellaresurssomläggergrundenförettarbetemedämnesövergripandeprojektarbetensomsyftartillettkreativtarbetssättiskolan.Förattmediestudiorskafungeramerkraftfulltkrävssannoliktinvesteringarihård­ochmjukvarasamtvissföreståndarresurssomocksåärenpedagogiskresursiuppbyggnadenavämnesövergripandeprojektarbeten.

Imediestudiorbörfinnasdigitalaresurserförbildochtexthantering,multi­media,ljud,grafiskformochrörligbild,färgskrivareocksåistörreformat,digitalaprojektorersamtkamerorförutlåningtillprojekten.Dessamediestudiorskakunnafungerasomverkstäderförkunskapsproduktioninomfleraolikamedier.Produktionavhemsidor,skoltidningar,utställningar, filmer,redovisningarmedbildochtextikombinationm.m.skulledärigenomkunnabliettvanligt

32)Kress,G.&vanLeeuwen,T.(2001).MultimodalDiscourse.TheModesandMediaofContemporaryCommunications.

BIld 4�

inslagiskolarbetet.Kanarbetsformernautvecklassåattflerstämmighetkanåstadkommasochdärsåvälindividenssomklassensintressentillvaratas?

Detscenariosomovanskissasärenframkomligvägommaninomskolansramvillverkaförreellamöjlighetertillattgenomföraprojektochestetiskaläroprocesser.Inulägetfordrasdocklärarmotivationochensatsningpåfort­bildningförfrämstlärareideestetiskaämnenaförattvarakvalificeradeattan­svaraförverksamhetenienmediestudioförflereleveränideegnaämnena.Sam­tidigtsommanserövermediestudionsresurserbörmanocksåseöverskolansmöjligapresentationsytor,såattdearbetensomgenomförskanvisaspålämpligtsättinteendastiklassrummet.

Omlärarnaideestetiskaämnenafungerarsommediepedagogerkandetinne­bäraattintebaraenpåkostadmediestudiokanmotiverasutanävenattlärarnafårenfortlöpandekompetensutveckling.Atttillgodoselärarnasindividuellabehovsamtidigtsomarbetslagenskompetensstärksutgörenutmaningförskolledarna.

Detbörvaraenklarsträvanattarbetetskabaseraspåettkommunikativtför­hållningssätt,därelevernauppmanasattspridaresultatenavsittlärandesåvälinnanförsomutanförskolan.Verksamhetenbördärförvaralänkadtillsamarbeteocksåmedverksamheterutanförskolansväggar,t.ex.motkulturinstitutioner,företagochtillelevernasfritidsaktiviteter.Ennärmarekopplingmellanskolämnetbildochnärsamhälletärenvägattgå.Detkanskegenomatteleverundersökerochdokumenterarvisuellafenomeninärsamhälletochgenomförkulturprojekt,somsedanpresenterasinärsamhälletellerpåenhemsida.

Skolansomkreativmiljöbörinnefattasåvälproduktions­sompresentationsytor.Kontaktermedkommunenbörocksåtassåattlämpligapresentationsytor,äveninärsamhället,kankommatillstånd,temporärtellerfast.Detäriförlängningenmöjligtattsamnyttjamediestudioochpresentationsytormeddenverksamhetsomskerinomdenicke­obligatoriskamusikskolanellerkulturskolansomdrivsutanförskoltid.

att saMtala oM Kapitel 2

Dina frågor

Huvudfrågan rör hur kunskaper i bildämnet bäst ska kunna förkovras, och vilken betydelse arbetsformer och uppläggning av undervisningen kan ha.

1. Forskningen visar att outtalade föreställningar om ämnets kärna styr uppläggningen av undervisningen och att ämnets karaktär och traditioner inverkar på vilka arbetsformer som används i undervisningen. Vilka arbetsformer styr din/er undervisning och hur relaterar du dessa till din uppfattning om ämnets kärna?

2. Diskutera vilka arbetsformer som kan användas och utvecklas så att flerstämmighet åstadkommes där såväl individens som klassens intressen tillvaratas.

3. På vilket sätt kan förhållandet mellan pojkars och flickors lärande i moderna och digitala medier utjämnas utan att det drabbar flickorna negativt?

4. Hur kan arbetet med den visuella kulturen som finns på din ort och på din skola ske för att möjliggöra att kunskaper inom bildområdet kan tillvaratas även utanför bildsalen?

�. Hur kan fördelningen av process, produkt och presentation se ut i bildundervisningen utslaget över den tid ämnet tilldelas?

�. Vad som påverkar elevernas lärande diskuteras antingen som frågor som beror på undervisningens kvalitet eller som brister i elevernas sociala eller kognitiva förmågor. Utifrån vilket perspektiv diskuterar du/ni samt vilken betydelse har de olika synsätten för ditt/ert arbete och förväntningar på eleverna?

BIld 4�

3. hur BEdöMs och BEtygssätts ElEVErNa?

Endast vissa mål bedöms idigareredovisadesbildlärarnassynpåelevernasmåluppfyllelseirelationtilluppnåendemålen(sid.19).Högstmåluppfyllelseblandelevernahadedetmålsomhandlaromattkunnaseochframställabildermedolikatekniker.Lägremåluppfyllelsehademålenattelevernaskahakännedomomolikasortersbilder,konstnärerochverksamheterinombildområdetochattdeskahakännedomomochkanbeskrivabilderfrånskildatiderochkulturer.

Förattstuderamåluppfyllelsenkanmanäventittapåbetygen.Ibildämnetvardetca3,5procentavelevernaiundersökningsgruppensomsaknadebetyg,41procenthadebetygetGodkänt,38procenthadeVälgodkäntoch17procenthadeMycketvälgodkänt.Slutbetygetibild(setabell4,sid.48)ärintesamstämmigtmeddesvarlärarnauppgivitpåfråganommåluppfyllelsenavuppnåendemålenilärarenkäten(setabell2,sid19).54procentavlärarnasvaradeattmindreänhälf­tenavelevernainteuppnåttmåletattha kännedom omoch kan beskriva bilder från skilda tider och kulturer.EnstörreandeleleverharbristeriuppnåendemålenänandelenelevermedbetygetGodkänt,VälgodkäntellerMycketvälgodkänt.

AttdetfinnsenskillnadmellanbetygetochelevernasmåluppfyllelsekanberopåattlärarnaintetyckskrävaattelevernanårsamtligauppnåendemålförattfåbetygetGodkänt.CirkatreprocentavelevernauppnåddeenligtbetygeninteGodkänt,menlärarnasbedömningavmåluppfyllelsevisarattbetydligtflerinteuppnårmålen(sesid.19).Bästmåluppfyllelseochmesttidtillförfogande

”Att uppleva, värdera och bedöma är viktiga delar i en fullbordad kommunikativ process. Den innefattar inte endast själva den skapande akten”. 33

T

33)Marner,Örtegren&Segerholm(2005).Nationellautvärderingenavgrundskolan2003(NU03)Bild.ÄmnesrapporttillRapport253,Skolverket,s.147.

4� BIld

harbildframställning.Detverkaralltsåfinnasenmålhierarkiinomämnettrotsattuppnåendemålenikursplaneninteärhierarkisktordnade.Redannärlärarnaplanerarsinundervisningmåstedetaställningtillhurochvaddetärsomskabedömassåattgenomförandetavundervisningenochbedömningtydligtlänkassamman.

undervisningens resultat i ett genusperspektivDetfinnsenmarkantskillnadmellanpojkarsochflickorsslutbetygigrundskolan,tillflickornasfördel,inteminstibildämnet.Avflickornaharca27procentMycketvälgodkäntjämförtmedpojkarnas8procent(setabellnedan).Avflickornahar45procentVälgodkäntjämförtmedpojkarnas31procent.NärdetgällerbetygetGodkänt,såhar26procentavflickornafåttdetbetygetoch56procentavpojkarna.Iövrigaämnenärkönsskillnadernaocksåmärkbara,meninteidengradsomibildämnet.Bildär,tillsammansmedhem­ochkonsumentkunskap,detämnesomuppvisarstörstbetygsskillnadertillflickornasfördel,uttrycktiandelMycketvälgodkänt.

Tabellenovanillustrerarskillnadenmellanpojkarsochflickorsbetygsomtydli­gastsynsibildämnet.Jämförmanmedt.ex.slöjdochsvenskaärtendensenden­samma,mendenäränmerutmärkandeibild.Islöjdt.ex.ärskillnadenmermar­ginell,sannoliktberoendepåattdetvåslöjdarterna,textil­ochträ­ochmetall­slöjd,ocksåärtraditionelltkönsuppdelade.Slutsatsenärattbildämnetidesspraktikupplevssommerangelägetförflickoränförpojkar.

Tabell 4 slutbetyg i år 9 i bild, 2003 fördelad efter kön. tabellen är ej viktad. 34

Kön Ej uppnått målen Godkänd Väl godkänd Mycket väl

godkänd Total

pojke 4,7 56, 0 31, 4 7, 9 100

Flicka 2, 4 25, 9 45, 1 26, 6 100

total 3, 5 41, 1 38, 2 17, 2 100

34)ibid.s.114

BIld 4�

Estetiska ämnen och bedömningSynenpåutvärderingärrelativtkontroversiellinomestetiskaämnenochrörsiginomettbrettspektrumavsynpunkterochtyckande.Motståndtillattbedömaochutvärderaestetiskundervisningkanförekomma.EnligtStake35sermångaamerikanskaklasslärarekonstsomenkänslornasdomänochsomenmotsatstillkognition.Synenpåkonstsomoändligochomätbarochiavsaknadavkriterierärinkompatibelmedskolansständigabedömningochutvärdering.Innehålletideestetiskaämnenasesavmångasomnågotsomintekanlärasochintehellerkanutvärderas,därförfinnshelleringakriterierförlärandeochutveckling.

Implicit in what teachers said is the belief that creativity and expressiveness are natural and undirected. The artist´s inner world is the only factor leading the activity. Most teachers did not refer to art as hard work, perseverance, and struggle, nor to the role of learning skills and experimenting with materials and ideas. These views fit with the lack of evaluation I observed in classrooms.

Art education administrators should be aware of the consequences of this disavowal of cognitive skills. If there are no cognitive criteria, then it follows that there can be no intellectual progress, no learning.36

Dorn37hävdarkrasstattvadsomintetillåtsutvärderasiskolorkaninteenssägasexisteramedanEisner38påpekarattförhållandetmellanundervisningiestetiskaämnen(handiskuterarfrämstArt)ochbedömningochutvärderingärspänt.Förutsägbarhet,rationalitetochprecision,sombetonasitestverksamhetmedpsykometriskametoder,ärintekompatibeltmedestetiskaläroprocesser.Man

utgåNgspuNKtEr INFör saMtal

35)Stake,R.m.fl.(1991).CustomandCherishing.TheArtsinElemenrarySchools.StudiesofU.Selementaryschoolsportrayingtheordinaryproblemsofteachersteaching,drama,danceandthevisualarts1987–1990.

36)Bresler,L.(1991).WashingtonandPaireElementarySchools,Danville,Illinois.37)Dorn,Ch.M.(1999).MindinArt:CognitiveFoundationsinArtEducation.38)Eisner,E.W.(1996).OverviewofEvaluationandAssesment:ConceptionsinSearchofParctice.

�0 BIld

sökerietttestettkorrektsvar,medanmaniestetiskverksamhetsökergestaltahelheter,konfigurationerochpersonligaerfarenheter.Eisnergerdockisinartikelnågraargumentförbedömning/utvärderinginomeste­tiskaämnen.Utbildarebehöverkunnautvärderaresultatetavsinaansträngningarförattskyddaeleverfrånundermåligundervisningochillautformadekursplaner.Föräldrarochallmänhetbehöverförvissasomattskolantarprofessionelltansvarfördeekonomiskamedeldeanvänder.Vidareinnebäravsaknadavutvärdering/bedömningettintellektuelltvakuumsomförhindrarpedagogiskutveckling.

Bedömningskriterier i Nu 03DenprocesstudiesomgenomfördespåettantalskoloriNU03,gavmöjlighetattstuderaavvägningarmellankriterierochprövadessairelationtillkonkretaarbetsuppgifter.Processtudiengavvissvärdefulltilläggsinformationtillfråganombedömning.Detövervägandeintrycketefteratthatagitdelavportföljer,processloggar,elevenkätersamtlärarnasbedömningarärattdetöverlagärgodkvalitetpåbildframställningeniskolorna.

Elevernauttryckerdockattdemycketsällanarbetarpåettsättsompåminneromdetdegörnärdeombedsdokumenteraiprocessloggar.Det,liksominnehålletifrämsttexternaiprocessloggarna,visarattelevernaviddeundersöktaskolornainteärvanavidattresonerakringarbetsprocesserochresultatibild.Detstärkertankenomattdetfinnsettbehovavattlyftaframreflektionsperspektivetsåväliuppnåendemålsomidenfaktiskaundervisningssituationen.Ensynpunktärattomloggböckerskaanvändassomettlediattförstärkaeleversochläraresför­mågaattseochbedömaarbetsprocessen,kandetvarakloktattelevensnararebeskriverintentioner,idéerochtankarkringarbetet,änattgerenabeskrivningaravvadsomgjorts.

Isambandmedlärarnasomdömenomelevernasprestationerunderprocess­studientillämpadesLindströmskriterier.39Följandesjukriterier,treprodukt­ochfyraprocesskriterierprövades(inomparentesangesdeförenkladekriteriersomelevernatogdelav):

39)Lindström,L.(1999).Portföljvärderingaveleversskapandeibild.Skolverket.Stockholm.Liber

BIld �1

Produktkriterier:1.Förverkligande av intentionen med bilden(Måluppfyllelse),2.Färg, form och komposition(Bildensformspråk),3.Hantverksskicklighet (Hant­verk).

Processkriterier:4.Undersökande arbete(Envishetochtålamod),5.Uppfin-ningsförmåga (Fantasiochdjärvhet),6.Förmåga att utnyttja förebilder(Kunnaläraavandra),7.Förmåga till självvärdering(Självkännedom).

Tilldessatillkommerettåttondekriterie:Sammanfattande omdöme.Tillvarjekriteriumföljernivåbeskrivningarsomordnarfyranivåerkvalitativtinomvarjeenskiltkriterium.

Kriteriernauppfattadesavlärarnasomrelevanta,menförtidskrävandeattappliceravidbedömningavsamtligaeleversarbeten.ForskarnaiNU03drogiprocesstudienslutsatsenattLindströmskriterierförefallerfungerarättvälsombedömningsgrund.Problemetmedkriteriernaärdockattantaleteleversomundervisasperveckaochgruppstorlekarnairelationtillantaletkriterierochantaletgenomfördaarbetenochprojektperterminförsvårarmöjligheternatillenfördjupadindividuellbedömning,somomfattarettbeaktandeavsamtligakriteriervidolikatillfällenpertermin.

Lindströmskriterierskulleåenasidankunnakomprimerasochåandrasidankompletterasmedpresentationsaspekter.Kriteriernabörihuvudsaktäckatrevariabler:process-, produkt-,ochpresentationsvariabler.Servitillbedömningenkantrekriterierskiljasut:ettprocesskriteriumsomsammanfattarskapande­processen,ettproduktkriteriumsomsammanfattardetfärdigaarbetetochettpresentationskriteriumsomsammanfattarpresentation,analys,tolkningsamtspridningavarbetet.Dessatrekriterierfogassammantillettomdömeavläraren.Beroendepåhurmåletmedarbetetformulerats,hurmålskrivningenfästerviktvidhurarbetetgenomförts,samtefterviktningavpresentationsaspekternaimålskrivningen,fastställsomdömet.

Elever behöver veta på vilka grunder de blir bedömda NU03visarattbild,musik,hem­ochkonsumentkunskapochslöjd,ärdeämnensomharhögstandelelever(ca40procent)sominteansersigfåvetavadsomkrävsförettvisstbetyg.

�2 BIld

Förattstärkaeleverskunskapombedömningiämnetkanbildlärarenietttemaellerprojektsjälvformulerakriterierochnivåerattuppnåidetspecifikapro­jektet.Pådetsättetblirdetvidgenomförandettydligarevadmåletärochvadbedömningenfokuserarpå.

Lindströmgernågraanvisningartillhurnivåbeskrivningarnakanutformas.40

Beskrivningarnabörvarasåpassgenerellasåattsambandetmedövergripandemålframgår.Nivåersomgällerendastettvisstprojektblirmerkonkretaochlättareatttillämpa,menskymmerlättettvidareperspektivocheleversochlära­reshandlingsutrymme.Deskavidarevarabeskrivandeförspecifikkvalitativkompetenspårespektivenivå,dethandlarinteomendastmerellermindreikvantitativbemärkelseellerenenkelvärderingitermeravbättre/sämre.Nivånskaocksåbeskrivasiparallellatermer,inomsammakriterium.Detärintebraattföraindelaravettannatkriteriumellerandrabedömningsgrunderpåenannannivåochnivåernaskavarkenvaraförmångaellerförfå.Trekanräckautifråndenkvalitativaskillnadsomärönskvärdattuppmärksammamellandeolikanivåerna.Detviktigaärintefinfördelningen,utansnararedeolikadimensionerna.

Bedömningochutvärderingärviktigakvalitetssäkrandeelementinombild­ämnet,somavtraditionintebeaktatdessaaspekteravundervisningen.Upp­märksamhetpågenomförandetavundervisningirelationtillmålochbedömningavuppnåendemål,kanvaraettsättförlärarenattdjuparereflekteraöverämnets,sinegenochelevernasroll.Utvecklandetavkriterierochnivåbedömninggerenmöjlighetförelevernasomdeltarienundervisningssituationattsamordnasinaförväntningarochförtydligasinaintentionermedundervisningen.

Lindströmskriterierkantillsammansmedpresentationsorienteradekriterier,utgöraenbrautgångspunktförengodrelationmellanmål,undervisningochbedömningdärarbetemedmedierinkluderas.T.ex.kriteriethantverksskicklighetinnefattarbådearbetemedbildförhandochkompetensidigitalbildhantering.Förattbildämnetskablimeravettkommunikationsämnebehövermanbetona,iuppnåendemålochkriterier,bådeprocessenochdenkommunikativaförmågan.Denivåersomtidigarediskuteratsnärdetgällerkonstförståelseochförståelseav

40)Lindström,L.(2002).Produktochprocessvärderingiskapandeverksamhet.I:Attbedömaellerdöma.Skolverket.Stockholm.

BIld �3

mediebilderkanvaraettsättattbedömaeleversbildanalysochsynpunkterpåisambandmedkonst­ochbildsamtal.

Bedömningensrelationtillhelalärandeprocessenbörbetonasochejendasttillbetygen.Införsettmerflerstämmigtperspektivocksåibedömningenvidgasdentillattvaraenständigtåterkommandeaktivitetmellaneleverochmellanlärareochelev.Bedömningenblirdärmedendelidenkommunikativaprocessen,därvarjeelevfårmöjlighetattsåvälgesomfåsynpunkter,ocksåavandraelever,påsittarbete.Ävenlärarenkanfåsynpunkterpåsittarbete.Påsåviskanbedömningavdramatiserasochbliendelavdendialogicitetochinteraktivitetsomidealtpräglarkreativamiljöer.Enförstärktsatsningpåattsynliggörarelationenmellankriterier,uppnåendemålochbetygärviktigtförbedömningen.

IbokenStudio Thinking – The Real Benefits of Visual Arts Education41,somhandlaromdefärdighetersomövas ibildämnet iUSA,diskuterasettantalfärdighetersomtränasvidframställningavbl.a.bilder.Dessafärdigheterpå­minnermycketomdekriteriersomLindströmdiskuterat.Härrelaterasfär­digheternamertillobservationersomforskarnaiakttaravdetlärandesomskeriexcellentaskolmiljöer.Arbetetgårhärutpåattsystematisktdokumenteraunder­visningeninombildområdetochattsärskiljavilketspecifiktlärandesomsker.

svårigheter att styras av mål för estetiska läroprocesserEnfördeestetiskaämnenaviktigtreflektionvadgällermål,genomförandeochbedömningärattenalltförensidiginriktningmotmålattuppnåikursplanernakanfånegativakonsekvenserförenallsidigutvecklingaveleverna.DethävdasiSkolverketslägesbedömning.EnligtFolkestad&Lindgren42ärdenuppfattningenföreträddäveniderasintervjuer,somärendelavforskningenkringSkolautantimplan:

Lärare i musik och bild ser problem med det rationella tänkandet kring kunskap som målformuleringen för med sig och menar att uppnåendemålen får en starkare betydelse då regleringen av tiden är borttagen. /…/ I det goda mötet kan

41)Hetland,L.m.fl.(2007).StudioThinking–TherealbenefitsofVisualArtsEducation42)Folkestad&Lindgren(2003).Tidenochskolansmusikaliskaochestetiskaverksamhet.

Musikhögskolan.Göteborgsuniversitet.

�4 BIld

en konstnärlig process äga rum, vilket gynnar unga människors identitetsskapande. Det är också utifrån dessa utgångspunkter som lärarna i bild och musik arbetar, vilket i högre utsträckning kan relateras till strävansmål i läroplanen och kursplanerna.43

Ettsättattförståcitatetärattdetäravviktförlärarenattintedefinieraalltförsnävamålsåattgenomförandetavundervisningenstandardiserasisåhögut­sträckningattlärarensochelevenskreativitetblirlidandeochattsträvanefterlikvärdighetblirensträvanefterlikhet.Kravpåenmerlikvärdigbedömningavelevernasprestationerfårinteledatillattestetiskaläroprocesserochattgenom­föraprojektundvikstillförmånförträninginförmätbaraochicke­autentiskaprov.Ensådantankefigurkankanskehjälpatillattförståskillnadeniutfalletnärdetgällersynenpåmåluppfyllelseochdebetygsomelevernahar fått.Blandlärareiestetiskaämnenkandetalltsåfinnasenskepsistillkursplanernasdefinitivakaraktärnärdetgälleruppnåendemålenirelationtillkvaliteterideestetiskaämnenasläroprocesser.Dettaborgarförattlärarnakantjänapåattutnyttjasträvansmålenförattstärkaprocessensbetydelseibildämnet.

Bedömning är en del av lärandetLindström44menarattmanövertidrörtsigfrånbedömningavkunskaperochfärdigheteririktningmotenbedömningavförståelse,förmågor,kreativitetochkommunikation.Frånatthavaritennormbaseradochkontrollerandebe­dömningavprodukterharbedömningidagtonviktenpåenkriteriebaseradbedömningavprocesserisyfteattbefrämjaochdiagnostiseralärande.Förrägdeenbedömningrumvidettskriftligtprovvidetttillfälleochsummeradesienpoängsatssomresulteradeiettbetyg.Detärexempelpåsummativbedömning,detvillsägabedömningenharsummeratvadelevenkanvidettvissttillfälle.Alltoftarestuderasvidbedömningsnarareframstegsamtstarkaochsvagasidoriettsammanhålletundervisningsperspektiv.Dettakallasformativbedömning,somhandlaromattföljaelevernasläroprocessochstimuleralärandet.Formativ

43)ibidsid.3744)Lindström,L.(2003).Hurbedömermanestetiskaläroprocesser?

BIld ��

bedömningskullekunnabeskrivassom”bedömningförlärande”ochsummativ bedömningsom”bedömningavlärande”.

Förrbedömdelärarenenväldigt.Inuvarandesystembetonasattlärareochelever,ävenföräldrar,harförståelseochenfungerandekommunikationkringvilkakravsomställs.Detäreftersträvansvärtattlärareochelevertillsammansbedömerdetlärandesomägerrum.Frånatttidigarehavarittvåseparerademoment,vävsidenformativabedömningen,undervisningochbedömningihop.Detbehövsettgemensamtbedömningsspråksombyggerpådekvalitativanivåernaavele­vernaskunnande.Dettaärenförutsättningförattåstadkommaenmerlikvärdigbedömningochbetygssättning.Förelevenvisarbedömningenvadsomärviktigakunskaperinomettområdemenocksåpåvilkaolikasättelevenkanvisasinakunskaper.Underlagetsombedömskanseolikaut;portföljer,loggar,gestaltningar,utåtriktadverksamhetetc.IAtt visa vad mankanskriverLisaBjörklund:

Vill vi att alla elever ska kunna undersöka, analysera, resonera och tolka måste vår bedömning spegla detta. Även hur resultatet av en bedömning presenteras har stor betydelse. Om ett resultat presenteras i form av en ensam siffra eller bokstav så kan det vara långt ifrån en strävan att beskriva elevers prestationer i termer av vad de kan och det är också långt ifrån komplexiteten hos det som är avsett att bedömas. Andra sätt att presentera resultat från en bedömning är alltså eftersträvansvärt. Här kan beskrivningar av en elevs kunnande fylla en viktig funktion. Det är då angeläget att olika aspekter hos ämnet belyses.45

Lindström46diskuterartidsaspektenibildskapandeiettprocessuelltperspektiv.Detvoreönskvärtattbedömaeleversskapandeprocessersåvälsomprodukteravderasskapande.Ensådanfördjupadbeskrivningavdenskapandeförmågansutveck­lingkräverisåfalleninfallsvinkelibedömningensomförmårsynliggöraeleverskreativitetiettmermångdimensionelltochtidsmässigtvidareperspektivförattsynliggöraintentionenochhelaprocessenavskisserochmodifikationerpåvägmotenfärdigbild.Dettakansket.ex.genomskisser,utkast,reflektioneriloggböcker,förebildersomverkatinspirerande,samtdetavslutanderesultatet/verket.

45)Björklund,L.(2004).Pedagogiskbedömning–stödsdeniämnesprovetI:Visavadmankan.Skolverket.s.116.

46)Lindström,L.(1999).Portföljvärderingaveleversskapandeibild.

�� BIld

Enbildlärarekännervältilldesvårighetervidbildsamtalkringeleversbildersomföreliggeriettklimatdäridéeromfrittskapandedominerarochdärdenskapadebildensessomenindividuell,originellochpersonliginrebildsomuttryckerkänslor.Svårighetenvidbedömningenärattdendåoftaintelängregällerdenaktuellabilden,utaniställetdenpersonsomframställtbilden.Dettaförsvårarkritikochbedömning,såväligruppsommellanelevochelevochmellanlärareochelev.Härkankriteriervaratillhjälpsomunderlagvidsåvälbildsamtalsomvidbedömning.

Undervisningensförloppkanillustrerassomenutbildningstriadsominne­fattar(1)utbildningsmålochkursplan(2)genomförandeavutbildningochläro­processersamt(3)examination,bedömningochutvärdering.

Detredelarnaståriettförhållandetillvarandrapåsåsättattommanmodifierarendelsåbördetpåverkadeandradelarna.Ettsådanthelhetsperspektivkanienanalyst.ex.ledatilluppfattningenattgenomförandetavenkursintestämmermedmålen,ellerattenexaminationinteskerpåvissaavkursensdelar,utanendastpåandra(t.ex.merlättexaminerade)delar.

Enutvärdering/examinationkanvidareinnebäraattkursensläroprocessermåstemodifieras.Dettahelhetsperspektivkanocksåsynliggörautvärderingochbe­dömningsomettnaturligtochviktigtkvalitetssäkrandeinslagiundervisningen,snarareänsomenbartettsättattrangordnaelever/studenter/kurser/skolor.Hel­hetsperspektivetsynliggörbedömningochutvärderingpåsåsättattdetintelängreliggersomettdoltinslag,utanförkursen.Iställetrelaterasdettillmålochundervisningochkanaktualiserassåvälinnansomunderochefterkursensavslutande. Uppmärksamhetpåutbildningstriaden,attsegenomförandetirelationtillmålochbedömningavuppnåendemålen,kanvaraettsättförlärarenattdjuparereflekteraöverämnets,sinegenochelevernasroll.Utvecklandetavkriterierochnivåbedömningkanförtydligaverksamhetenibildundervisningen.

Utbildningsmål och kursplan

Genomförande av utbildning och läroprocesser Examination, bedömning och utvärdering

Bild 3 utbildningstriaden

att saMtala oM Kapitel 3

Fler frågor?

Huvudfrågan rör vilka bedömningsformer som bäst gagnar elevens kunskapsutveckling i bildämnet och hur det hänger ihop med vad som ska läras och hur lärandet går till.

1. Några forskare hävdar att det inte är fruktbar att bedöma elevernas prestationer i bild genom tester eller prov. Eisner, däremot hävdar motsatsen. Hur förs diskussionen på din eller andra skolor du har jobbat på?

2. Hur kan underlag för bedömning byggas in i specifika uppgifter inom bildämnet, så att elevernas förståelse för syfte och vad som krävs för prestationer tydliggörs?

3. Hur kan underlag för bedömning generellt förbättras och kommuniceras med eleverna?

4. På vilka sätt kan utvecklandet av ett professionellt bedömningsspråk ske i skolan i allmänhet och inom bildämnet i synnerhet?

�. I vilken mån bör eleverna själva aktivt värdera sina insatser och hur kan detta i så fall uppmuntras och utvecklas metoder för? Hur kan arbete med portofolio utvecklas?

�. Hur kan formativ bedömning (individuella utvecklingsplaner, etappredovisningar) och summativ bedömning (betyg, skriftliga omdömen) samverka och aktivt bidra till elevens lärande?

�. Lindströms kriterier uppfattades av lärarna i NU 03 som relevanta men tidskrävande. På vilket sätt ser du att dessa kriterier kan användas i din/er undervisning som bedömningsgrund för ditt och dina elevers arbete?

�� BIld

rEFErENsEr

tryckta källor

Aulin­Gråhamn,L.&Thavenius,J.(2003),Kultur och estetik i skolan,Rapporteromutbildning9/2003,Malmö:Malmöhögskola,Lärarutbildningen.

Bresler,L.(1991),”WashingtonandPraireElementarySchools,Danville,Illinois”.I:Stake,R.Bresler,Mabry,L.(1991),Custom and Cherishing. The Arts in Elementary Schools. Studies of U.S. elementary schools portraying the ordinary problems of teachers teaching, drama, dance and the visual arts 1987–1990.NationalArtsEducationResearchCenterUniversityofIllinois.

Björklund,L.(2004),”Pedagogiskbedömning–stödsdeniämnesprovet?”I:Att visa vad man kan.Skolverket.

Croon,A.&Palmquist,L.(2001),”Virtualiseringochdensocialakonstruk­tionenavkönochteknik”.I:KallinWestin,L.ochPalmquist,L.Från siffror till surfning Könsperspektiv på informationsteknik,Lund:Studentlitteratur.

Dorn,Ch.M.(1999),Mind in art: Cognitive Foundations in Art Education.Mahwah,NewJersey,London:LawrenceErlbaum.

Eisner,E.W.(1996),”OverviewofEvaluationandAssessment:ConceptionsinSearchofPractise”I:Boughton,D.Eisner,E.W.,&Ligtvoet,J.(eds.),Evaluating and Assessing the Visual Arts in Education,NewYorkLondon:TeachersCollegePress.

Erstad,O.,Kløvstad,V.,Kristiansen,T.&Søby,M.(2005),ITU Monitor. På vei mot digital kompetanse.Oslo:Universitetsforlaget.

Florida,R.(2005),The Flight of the Creative Class,NewYork:HarperBusiness.

Florida,R.(2006),Den kreativa klassens framväxt,Göteborg:Daidalos.

Jonsson,C.(2008)”Bildernasbetydelseisambandmedläs­ochskrivlärande”I:Grundskoletidningen nr 1s.24–31Stockholm:Fortbildningsförlaget.

Göranzon,B.(1990),Det praktiska intellektet,Stockholm:Carlssons.

BIld ��

Hetland,L.,etal(2007),Studio Thinking – The real benefits of Visual Arts Education,TeachersCollegePress,London.

Kløvstad,V.&Kristiansen,T.(2003),ITU Monitor. Skolens digitale tillstand 2003.Rapport1.Oslo:Universitetsforlaget.

Kress,G.(2000),“Representation,lärandeochsubjektivitet:ettsocialsemiotisktperspektiv,”I:Bjerg,J.(ed.),Pedagogik – en grundbok,Stockholm:Liber.

Kress,G.&vanLeeuwen,T.(2001),Multimodal Discourse. The Modes and Media of Contemporary Communication,London:Arnold.

Lindgren,M.(2006),Att skapa ordning för det estetiska i skolan,Göteborg:GöteborgsuniversitetKonstnärligafakulteten.

Lindström,L.(2002),Produkt och processvärdering i skapande verksamhet, Att bedöma eller döma,Stockholm:Skolverket.

Lindström,L.,Ulriksson,L.ochElsner,C.(1999),Portföljvärdering av elevers skapande i bild,(US98),Skolverket,Stockholm,Liber.

Marner,A.&Örtegren,H.(2003),En kulturskola för alla – estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv.Forskningifokusnr.16,Stockholm:MyndighetenförskolutvecklingLiberochpåhttp://www.educ.umu.se/~marner/recent%20works.htm(2006­10­14)

Marner,A.,Örtegren,H.&Segerholm,C.(2005).Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU 03) Bild, Ämnesrapport till Rapport 253/2005,Stockholm:Skolverketochpåhttp://www.educ.umu.se/~marner/recent%20works.htm(2006­10­14)

Parsons,M.J.(1990),How We Understand Art. A Cognitive Developmental Account of Aestetic Experience,Cambridge:CambridgeUniversityPress.

Petterson,S.ochÅsén,G.(1989),Bildundervisningen och det pedagogiska rummet,Stockholm:Högskolanförlärarutbildning,Institutionenförpedagogik.

Skolverket(2000),Lpo 94. Läroplan för grundskolan.Stockholm:Skolverket.

Skolverket(2000)Grundskolan. Kursplaner och betygskriterier.Stockholm:Skolverket.

�0 BIld

Skolverket(2002),Skolverkets lägesbedömning av barnomsorg, skola och vuxenutbildning.Stockholm:Skolverket.

Skolverket(2004),Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU 03), Huvudrapport – bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd,Skolverketsrapport253,Stockholm.

Socialstyrelsen(2000),Om rehabiliteringsprocessen – innebörd och tillämpning.(2000:04)Stimulansbidragförhabiliteringochrehabilitering,Stockholm:Socialstyrelsen.

Stake,R.,Bresler,L.ochMabry,L.(1991),Custom and Cherishing. The Arts in Elementary Schools. Studies of U.S. elementary schools portraying the ordinary problems of teachers teaching, drama, dance and the visual arts 1987–1990.NationalArtsEducationResearchCenterUniversityofIllinois.

Säljö,R.(2000),Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv.Stockholm:Prisma.

Åsén,G.(1992),”Frånlineartritningtillbild”I:Lind,U.,Hasselberg,K.ochKühlhorn,B­M.(red.),Tidsbilder. Perspektiv på skola och bildskapande under 150 år,Stockholm:SkolverketUtbildningsradion.

Åsén,G.(1997),”Ettämneföresintid:Teckning”I:BørreJohnsen,Egil,Lorentzen,Svein,Selander,StaffanochSkyum­Nielsen,Peder,Kunskapens texter. Jakten på den goda läroboken,Stockholm:Universitetsförlaget.

Åsén,G.(1999),”Införmillenieskiftet:Rösterombildämnetochbildundervisningen200år”I:Bild i skolan4/1999.

övriga källor

Alexandersson,M.(2000),De estetiska arbetsprocesserna i skolan.Skolverket:Dnr98:1734.SeminariuminomramenförprojektetKulturförlustochlärande,6april,2000.

Folkestad,G.&Lindgren,M.(2003),Tiden och skolans musikaliska och estetiska verksamhet,Musikhögskolan,Göteborgsuniversitet.

BIld �1

Jonsson,Carin(2006),Läsningens och skrivandets bilder. En analys av villkor och möjligheter för barns läs- och skrivutveckling,Umeå:NaPaNationellaforskarskolaniPedagogisktArbete,Fakultetenförlärarutbildninghttp://www.diva­portal.org/umu/abstract.xsql?dbid=862

Lindström,L.(2003),Hur bedömer man estetiska läroprocesser?,PaperframförtvidNationellkongressförEstetiskaprogrammet,Göteborg28–30mars2003,Stockholm:Lärarhögskolan.

Marner,A.(1994),Michael J Parsons How We Understand Art, A Cognitive Developmental Account of Aestetic Experience— en sammanfattning.http://www.educ.umu.se/~marner/artiklar/Parsons%20genomgang%202.htm

Marner,Anders(2005b),”Detkreativasamhället–teknik,talang,tolerans”I:Bild i skolan 4/05.http://www.educ.umu.se/~marner/recent%20works.htm(2006­10­14)

Marner,A.(2005c),”Teknik,talang,tolerans.Enkreativklassienkreativmiljöförutsättningenförmodernastäderstillväxt”I:Västerbottens-Kuriren, kulturs. 312005­10­04ochpåhttp://www.educ.umu.se/~marner/recent%20works.htm(2006­10­14)

Marner,A.(2005),Möten och medieringar. Estetiska ämnen och läroprocesser i ett semiotiskt och socio-kulturellt perspektiv.MonografierTidskriftförlärarutbildningochforskning,Umeå:Umeåuniversitetochpåhttp://www.educ.umu.se/~marner/recent%20works.htm(20061014)

”Skola”,skolutvecklingsnätverket”Kreativa”,http://skola.forum24.se/skola­about61.html(2007­10­15)

Skolverketsstyrdokumentförgrundskolan.http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0304&infotyp=23&skolform=11&id=3869&extraId=2087(2007­10­15).

Socialstyrelsen(2000),Om rehabiliteringsprocessen – innebörd och tillämpning. (2000:04)Stimulansbidragförhabiliteringochrehabilitering,Stockholm,Socialstyrelsen.

�2 BIld

Åsén,G.(2006),”Varförbildiskolan?–enhistorisktillbakablickpåargumentförettmarginaliseratskolämne”I:Lundgren,UlfP,Uttryck, intryck, avtryck. Lärande, estetiska uttrycksformer och forskning.Vetenskapsrådetsrapportserie4:2006,Stockholm,Uppsala:Vetenskapsrådet,Uppsalauniversitet.www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/Rapport%204.2006.pdf

Bild – en samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning

Vad kan vi lära av bilderna från nationella utvärderingen av grundskolan, NU 03? Denna samtalsguide i bild erbjuder lärare i arbetslag och ämneslag ett konkret verk­tyg för att reflektera över och samtala om undervisningens innehåll, arbetssätt och bedömning. Den innehåller viktiga slutsatser från NU 03 med efterföljande utgångspunkter och diskussionsfrågor att lyfta i skolans olika samtalsarenor eller för egen kompetensutveckling.

Vad behöver vi vidareutveckla i de olika ämnena och vad kan vi i arbetslag och ämneslag lära av varandra för ytterligare framsteg i elevernas lärande? NU 03 har gett ett rikt material som kan ligga till grund för grundskolors och kommuners utveck­lingsarbete.

Förhoppningen är att detta stödmaterial kan bidra till skolornas arbete med att fördjupa det professionella samtalet om skolans kunskapsuppdrag. Det handlar om att skapa en gemensam syn på hur läro­ och kursplanens mål bör gestaltas i undervisningen och därmed bygga upp en gemensam aktionsplattform för att skapa likvärdiga villkor för lärandet inom skolan och mellan skolor.

www.skolutveckling.se