stockholms läns sjukvårdsområde - sll.se · 4.6 samlad bedömning av räkenskaper 30 5...

ÅRSRAPPORT 2017

Stockholms läns sjukvårdsområde

2018-04-10 RK 2017-0026

Landstingsrevisorerna

Box 22230

104 22 Stockholm

Telefon: 08-737 25 00

E-post: [email protected]

Säte: Stockholm

Org.nr: 23 21 00 - 0016

www.sll.se/rev

Besök oss: Hantverkargatan 25 B. T-bana Rådhuset

Styrelsen Stockholms läns sjukvårdsområde

ÅRSRAPPORT 2017 Stockholms läns sjukvårdsområde Revisorerna i revisorsgrupp II beslutade 2018-04-10 att överlämna rapporten till styrelsen för Stockholms läns sjukvårdsområde för yttrande senast 2018-09-28.

Paragrafen förklarades omedelbart justerad.

Hans-Erik Salomonsson

Ordförande Christina Holmqvist

Sekreterare

LANDSTINGSREVISORERNA REVISIONSKONTORET

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING DATUM 2018-03-278

Sammanfattning – Stockholms läns sjukvårds-

område (SLSO)

I den årliga revisionen prövas om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och

från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande

samt om den interna styrningen och kontrollen är tillräcklig.

Bedömning för år 2017

Tillfredsstäl-

lande

Inte helt

tillfredsställande

Otillfreds-

ställande

Ekonomiskt och verksamhetsmässigt

resultat

X

Tillräcklig Inte helt

tillräcklig

Otillräcklig

Intern styrning och kontroll X

Rättvisande Inte rättvisande

Räkenskaper X

Ekonomiskt- och verksamhetsmässigt resultat

Det ekonomiska resultatet uppgår till 104 mnkr, vilket är 4 mnkr högre än fastställt

resultatkrav. Revisionen konstaterar att fullmäktiges mål om en ekonomi i balans

därmed uppnåtts. Resultatutfallet varierar dock kraftigt mellan verksamhetsområ-

dena och en majoritet av SLSO:s resultatenheter når inte ekonomi i balans medan

hjälpmedelsverksamheterna står för merparten av årets resultat. För att minska be-

roendet av hjälpmedelsverksamheterna och nå ekonomi i balans i vårdverksamhet-

erna bedömer revisionen att styrelsen behöver vidta långsiktiga åtgärder.

Fullmäktiges mål avseende säker vård och vård i rätt tid uppnås i huvudsak. SLSO är

dock långt ifrån att uppnå fullmäktiges målnivåer för förnyelsebart bränsle i trans-

porter. I likhet med 2016 konstaterar revisionen att producerade vårdvolymer totalt

sett har varit lägre än budgeterat. Produktionen inom geriatriken och primärvården

har även minskat jämfört med föregående år. Personalbrist inom flera yrkeskatego-

rier utgör en delförklaring till produktionsminskningen. Revisionen menar att det är

viktigt att styrelsen fortsätter att arbeta med att säkerställa måluppfyllelse framförallt

gällande produktion och bemanning inom den geriatriska vården och husläkarverk-

samheten, men även gällande bemanningen inom psykiatrin. Det verksamhetsmäss-

iga resultatet bedöms i huvudsak vara tillfredsställande, men revisionen konstaterar

att det finns områden som styrelsen behöver stärka.

Sammantaget bedöms det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet, utifrån

genomförd granskning, som i huvudsak tillfredsställande. Bedömningen är oföränd-

rad jämfört med 2016.

RK 2017-0026



Intern styrning och kontroll

Revisionen bedömer att styrelsen på en övergripande nivå kontinuerligt följer upp

ekonomi och verksamhet, men att ekonomi- och verksamhetsstyrningen behöver ut-

vecklas. Detta för att säkerställa ekonomisk bärkraftighet och produktion inom de

enskilda verksamheterna och minska beroendet av hjälpmedelsverksamheterna, vil-

ket revisionen påtalat sedan 2015. Den ekonomiska uppföljningen av hjälpmedels-

verksamheterna och den interna kontrollen i hanteringen av hjälpmedelslagret är

inte tillräcklig. Ansvar, roller och processer behöver stärkas för att minska risken för

fel i den finansiella rapporteringen. Vidare har styrelsens arbetsformer och ärende-

hantering inte fullt ut följt kommunallagen. Styrelsen har vidtagit åtgärder när det

gäller arbetsformer under början av 2018, vilket bör ge förutsättningar för en stärkt

intern styrning och kontroll inom området.

Den interna styrningen och kontrollen bedöms, utifrån genomförd granskning, vara

inte helt tillräcklig. Bedömningen innebär en försämring jämfört med 2016.

Räkenskaper

Årsbokslutet är i allt väsentligt upprättat enligt god redovisningssed, enligt landsting-

ets anvisningar och bedöms ge en rättvisande bild av årets resultat och ställning.

Osäkerheter föreligger dock rörande hjälpmedelsverksamheternas räkenskaper.

Räkenskaperna bedöms i allt väsentligt vara rättvisande.



Innehåll

1 Årlig granskning 1

2 Ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat 2

2.1 Ekonomiskt resultat 2

2.2 Verksamhetsmässigt resultat 6

2.3 Samlad bedömning av ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat 14

3 Intern styrning och kontroll 15

3.1 Ekonomi- och verksamhetsstyrning 16

3.2 Hjälpmedelslager 18

3.3 Arbetsformer och ärendehantering 19

3.4 Tillgänglighet och vård i rätt tid i husläkarverksamheten 21

3.5 Informationssäkerhet i mobila lösningar för åtkomst till TakeCare 24

3.6 Fast vårdkontakt och fast läkarkontakt 25

3.7 Avrapporterade granskningar i delrapport 26

3.8 Granskningar utan väsentliga iakttagelser 27

3.9 Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer 27

3.10 Samlad bedömning av intern styrning och kontroll 27

4 Räkenskaper 28

4.1 Årsbokslutet inklusive årsrapport (förvaltningsberättelse) 29

4.2 Redovisning av hjälpmedelslager 29

4.3 Redovisning av omställningskostnader 29

4.4 Externfinansierade projekt 30

4.5 Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer 30

4.6 Samlad bedömning av räkenskaper 30

5 Styrelsens yttrande över delrapport 2017 30

Bilaga 1 Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer

Bilaga 2 Bedömningsmål och bedömningskriterier

Bilaga 3 Yttrande över delrapport 2017

RK 2017-0026



1

1 Årlig granskning

I den årliga revisionen prövas om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från

ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande samt

om den interna styrningen och kontrollen är tillräcklig. Den årliga revisionen omfat-

tar granskning och bedömning inom följande områden:

• Ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat

• Intern styrning och kontroll

• Räkenskaper

Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) ansvarar enligt de specifika ägardirektiven

för produktion av landstingsägd primärvård, psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri,

beroendevård, geriatrik, avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) samt handikapp- och

habiliteringsverksamhet inklusive hjälpmedelsverksamhet. Styrelsen har huvudan-

svaret för landstingets forskning och utbildning i allmänmedicin, psykiatri, barn- och

ungdomspsykiatri, beroendevård samt handikapp- och habiliteringsverksamhet.

SLSO ska i samråd med ägaren och Karolinska institutet (KI) utveckla nationellt och

internationellt konkurrenskraftiga centra inom forskning och sjukvård. I enlighet

med planen för framtidens hälso- och sjukvård (FHS) ska SLSO även ansvara för so-

matisk specialistvård som är nödvändig eller lämplig att flytta från akutsjukhus samt

ansvara för utvecklig av nya vårdformer kopplat till detta. SLSO omfattar ca 130

självständiga resultatenheter med decentraliserat resultat- och verksamhetsansvar.

Revisionen har utförts enligt kommunallagen, landstingets regler och anvisningar

samt god revisionssed för kommunal verksamhet. Revisionen har utgått från revis-

ionsplanen som fastställts av revisorsgrupperna och revisorskollegiet.

I granskningen har revisorerna biträtts av landstingets revisionskontor. Gransk-

ningen har genomförts av granskningsansvarig Annika Nyman, Ylva Westander, m.fl.

vid revisionskontoret. I den finansiella revisionen har revisionskontoret anlitat kon-

sulter från Ernst & Young AB där Johan Perols varit huvudansvarig för gransk-

ningen.



2

2 Ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat

I detta avsnitt görs en bedömning av om styrelsen uppnått fullmäktiges mål och ge-

nomfört givna uppdrag samt följt de beslut, riktlinjer och föreskrifter som gäller för

verksamheten. Bedömningen omfattar även om verksamhetens resultat och resurser

står i ett rimligt förhållande till varandra. Bedömningsmålen och bedömningskriteri-

erna framgår av bilaga 2.

2.1 Ekonomiskt resultat

Budget

2017

Bokslut

2017

Bokslut

2016

Resultaträkning (mnkr)

Verksamhetens intäkter 10 641 10 618 10 301

Verksamhetens kostnader inkl. av-

skrivningar och finansnetto

-10 541 -10 514 -10 174

Varav omställningskostnader - 66 - 48 - 26

Årets resultat 100 104 127

Balansomslutning (mnkr) 2 173 2 186 2 207

Årsarbetare (antal) 10 984 11 089 11 248

Årets resultat uppgår till 104 mnkr, vilket är 4 mnkr högre än fastställt resultatkrav.

Resultatet är 16 mnkr lägre än 2016 års utfall. Resultatutfallet inom de olika verk-

samhetsområdena varierar kraftigt (se vidare 2.1.3).

Årets investeringar uppgår till 62 mnkr, att jämföra med fullmäktiges budget på 72,6

mnkr. Av gjorda investeringar är ca 22 mnkr hänförliga till ombyggnationer och ny-

anskaffningar av inventarier med anledning av FHS-anpassningen.

2.1.1 Jämförelse med budget 2017

Intäkterna uppgår till 10 618 mnkr, vilket är 23 mnkr (0,2 procent) lägre än budgete-

rat. Den enskilt största avvikelsen utgörs av intäkter för sålda primärtjänster som är

123 mnkr lägre än budgeterat. Detta beror framförallt på en lägre öppen- och sluten-

vårdsproduktion inom psykiatrin och geriatriken, men även lägre produktion inom

vårdvalsområdena ASiH1, husläkarverksamhet och primärvårdsrehabilitering. Övriga

intäkter överstiger budget med 53 mnkr bland annat beroende på att ett antal externa

projekt som inte varit aktiva har avslutats under året varpå kvarstående medel mnkr

har resultatförts (se även avsnitt 4.3). Även försäljning av övriga tjänster överstiger

budget med 46 mnkr huvudsakligen beroende på att intäkter från den hjälpmedels-

verksamhet2 som tillkom under 2016, varit högre än förutsett. Avvikelsen i övrigt för-

klaras av högre bidrag för FoUU och övrig anslagsstyrd verksamhet än budgeterat, 18

1 Avancerad Sjukvård i Hemmet 2 Uppdrag kring medicinskteknisk apparatur i hemmet respektive hörselhjälpmedel övertogs av SLSO under 2016.



3

mnkr, lägre intäkter från patientavgifter, -7 mnkr, och lägre intäkter för omställning

till FHS, -13 mnkr (se vidare nedan).

Verksamhetens kostnader, exkl. avskrivningar och finansiella poster, uppgår till

10 433 mnkr, vilket är 36 mnkr (ca 0,3 procent) lägre än budgeterat. Bemannings-

kostnader överstiger budget med 29 mnkr vilket innebär att den ovan nämnda pro-

duktionsavvikelsen inte motsvaras av en proportionell kostnadsminskning. Detta be-

ror på att en icke-budgeterad inhyrning av personal på 221 kr har skett, vilket översti-

ger den lägre kostnaden för egen personal på 192 mnkr. Psykiatrin står för den

största delen av inhyrningen (145 mnkr) följt av primärvården (60 mnkr) och geria-

triken (12 mnkr).

Köpta verksamhetsanknutna tjänster överstiger budgeten med 34 mnkr framförallt

beroende på högre kostnader för provtagning inom beroendevården och för röntgen-

undersökningar vid Akademiskt specialistcentrum3. Psykiatrins kostnader för köpt

sluten vård vid HVB-hem har minskat vilket är huvudförklaringen till att kostnader

för köpta sjukvårdstjänster är 33 mnkr lägre än budget. Övriga kostnader avviker 92

mnkr, varav en mindre del förklaras av lägre kostnader för licenser och telefoni och

därutöver av att posten används som samlingspost vid budgetering. Budgetavvikel-

sen i övrigt utgörs av lägre kostnader för läkemedel, 3 mnkr, högre kostnader för

material, -16 mnkr och lägre övriga kostnader, 92 mnkr.

Landstingsfullmäktige har i budget 2016 beviljat SLSO omställningsbidrag för FHS

på totalt 243 mnkr för åren 2015–2019, varav 66 mnkr för 2017.4 Av budgeterade

medel har SLSO utnyttjat 53 mnkr 2017, främst för kostnader för omflyttningar till

följd av ombyggnationer vid Huddinge, Nacka och S:t Görans sjukhus samt för finan-

siering av arbetet inom SLSO:s eget programkontor. Totalt sett har SLSO utnyttjat 99

mnkr av de 176 mnkr som beviljats för perioden 2015–2017. Att en mindre del av be-

viljade omställningsmedel har utnyttjats tidigare år beror på förändringar och förse-

ningar i planeringen av vård utanför akutsjukhusen, vilket begränsat SLSO möjlighet

att påbörja omställningen. Bland annat har geriatrikens flytt från Danderyd till Sol-

lentuna sjukhus försenats. (Se även avsnitt 4.2).

Avvikelser i förhållande till budget har i huvudsak analyserats och kommenterats på

ett tillfredställande sätt i styrelsens årsrapport.

2.1.2 Jämförelse med 2016 års utfall

Jämfört med 2016 har intäkterna ökat med 317 mnkr (3,1 procent), vilket framför allt

beror på ökade intäkter från sålda primärtjänster på 146 mnkr och ökad försäljning

av övriga tjänster på 138 mnkr. Förklaringen ligger i huvudsak i uppräkningar av er-

sättningar i vårdavtal inom psykiatri, husläkarverksamhet och habilitering och i en

ökad omsättning för medicinteknisk apparatur i hemmet som tillkom under 2016.

Övriga intäkter har ökat med 41 mnkr vilket delvis förklaras av den ovan nämnda

upplösningen av inaktiva projekt på 20 mnkr. Skillnaden mot föregående års utfall

förklaras i övrigt av en minskning av erhållna bidrag på 41 mnkr med anledning av

3 Centrum för reumatologi, neurologi och cancerrehabilitering. 4 LS 2016-0257. SLL Mål och budget 2017.



4

färre uppdrag till centrumbildningarna och färre ST-läkare i tjänst inom primärvår-

den samt minskade intäkter från patientersättningar på 3 mnkr på grund av besöks-

minskningar. Omställningsbidragets nämnda ökning jämfört med föregående år upp-

går till 24 mnkr.

Verksamhetens kostnader har jämfört med 2016 ökat med 341 mnkr (3,4 procent),

vilket i huvudsak beror på högre bemanningskostnader för egen personal på 148

mnkr med anledning av lönejusteringar. Antalet helårsarbeten har minskat jämfört

med föregående år i yrkesgrupperna läkare och sjuksköterskor, vilket bidragit till en

ökad inhyrning på 21 mnkr (10 procent) jämfört med föregående år. Den största ab-

soluta ökningen har skett inom psykiatrin som ökat inhyrningen med 13 mnkr, me-

dan geriatriken ökat sin inhyrning mest procentuellt sett. Kostnadsökningstakten för

inhyrning inom SLSO har dock minskat jämfört med föregående år då inhyrningen

ökade med 40 procent jämfört med 2015. Kostnader för material har ökat med 123

mnkr framförallt kopplat till den utökade hjälpmedelsverksamheten. Läkemedels-

kostnader liksom köpta verksamhetsanknutna tjänster har ökat med 24 mnkr respek-

tive 20 mnkr. Anledningen är utökad verksamhet inom Centrum för reumatologi, där

kostsamma läkemedel förekommer samt ökade kostnader för medicinsk service inom

beroendevården och Akademiskt specialistcentrum. Skillnaden mot föregående års

utfall förklaras i övrigt av lägre kostnader för köpta primära sjukvårdstjänster, 13

mnkr, lägre övriga kostnader, 8 mnkr, och ökade lokal- och fastighetskostnader, 3

mnkr.

Kostnadsökningstakt

2017

2016

2015

2014

2013

Kostnadsökning

Exkl. avskrivningar o finansnetto 3,2% 2,5 % 2,2 % 3,5 % 3,6 %

SLSO har över åren 2013–2017 haft en genomsnittlig årlig kostnadsökningstakt på

2,8 procent5. Kostnadsökningstakten mellan 2016 och 2017 var 3,2 procent. Det in-

nebär att SLSO för innevarande år och över en flerårsperiod ligger under den kost-

nadsökningstakt på 3,3 procent som fullmäktige i budget 2017 anger att landstingets

verksamheter framöver behöver begränsas till. Orsaken till årets ökning jämfört med

föregående år är bland annat övertagandet av specialiserad vård från Karolinska Uni-

versitetssjukhuset och utökningen av hjälpmedelsverksamhet.

2.1.3 Resultat per verksamhetsområde

SLSO:s verksamheter organiseras under fyra olika verksamhetsområden – psykiatri,

primärvård, habilitering och hjälpmedel samt GNASK6. Under senare delen av 2017

har utformandet av ett femte verksamhetsområde, FoUU, påbörjats. Redovisningen

per verksamhetsområde nedan följer dock den tidigare strukturen.

5 Geometriskt medelvärde. 6 Geriatrik, Närakuter, ASiH, Somatisk specialistvård och Kostenheten



5

Resultat per verksamhetsområde

(mnkr)7

2017 2016 2015

VO Psykiatri

VO Primärvård

VO GNASK

VO Habilitering och hjälpmedel

Övrigt: Verksamhetsstöd, FoUU, m.m.

52,9

-41,7

-7,6

100,3

0,4

69,4

1,4

-9,3

87,6

-21,7

87,5

5,3

30,5

80,1

0,5

Totalt SLSO 104,3 127,5 203,9

Verksamhetsområde psykiatri redovisar ett resultat på ca 53 mnkr, vilket är ca 16

mnkr lägre än föregående år. Samtliga vuxenpsykiatriska resultatenheter, undantaget

rättspsykiatrisk verksamhet, har försämrat sitt resultat jämfört med föregående år

och de vuxenpsykiatriska enheterna gör som helhet ett resultat på 4 mnkr. Det lägre

resultatet förklaras av att den vuxenpsykiatriska verksamheten inte har nått plane-

rade besöksvolymer och att kostnaderna för inhyrning av personal till slutenvården

ökat ytterligare. De största underskotten görs inom Psykiatricentrum Södertälje och

Psykiatri Sydväst. Den barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten gör ett över-

skott om 44 mnkr, vilket innebär en förbättring av resultatet jämfört med föregående

år.

Verksamhetsområde primärvård har kraftigt försämrat sitt resultat jämfört med före-

gående år och redovisar ett negativt resultat på ca 42 mnkr. Stora underskott görs i

husläkarverksamheten, men även i uppdragen kring rehabilitering och logopedi. För-

klaringen är att intäkterna har minskat såväl inom husläkarverksamheten som inom

rehabilitering och logopedi. Detta är ett resultat av en minskning av antalet läkarbe-

sök inom husläkarverksamheten och en minskning av ersättningsnivån inom rehabi-

litering och logopedi vilket inte motsvarats av kostnadsanpassningar.

Huvuddelen av omsättningen inom verksamhetsområde GNASK utgörs av de geria-

triska verksamheterna och ASiH. Verksamhetsområdet gör ett negativt resultat på

knappt 8 mnkr. Vakanta sjukskötersketjänster inom den geriatriska verksamheten

har lett till ökad inhyrning och stängda vårdplatser med lägre ersättning som följd.

Minskat remissinflöde har inneburit att ASiH-enheterna inte nått förväntad produkt-

ion. Åtgärder har vidtagits genom sammanslagning av två ASiH-enheter.

Verksamhetsområdet habilitering och hjälpmedel redovisar ett resultat på ca 100

mnkr, motsvarande ca 8 procent av omsättningen, vilket är en ökning jämfört med

föregående års resultat med ca 12 mnkr. Av resultatet står hjälpmedelsverksamhet-

erna för mer än 80 mnkr. Hjälpmedelsverksamheterna står därmed för över 80 pro-

cent av SLSO:s samlade resultat 2017, vilket är en större andel än tidigare år. De upp-

drag som tillkom under 2016 har inneburit att intäkter från hjälpmedelsverksamhet-

erna ökat med ca 25 procent under året.

7 Revisionens sammanställning baserad på ekonomisk redovisning från SLSO.



6

Fullmäktiges mål om ekonomi i balans har i styrelsens budget brutits ner i mål om

att 80 procent av resultatenheterna ska ha en ekonomi i balans8. SLSO redovisar ett

utfall per årsbokslutet som ligger långt från styrelsens mål. Under 2017 har 45 pro-

cent av resultatenheterna uppnått ekonomi i balans, vilket är en försämring jämfört

med föregående år då 64 procent av enheterna nådde en ekonomi i balans. 19 procent

av resultatenheterna (24 st) har ett negativt resultat som är lika med eller överstiger

5 procent av omsättningen. De uppdragsområden som uppvisar lägst andel resulta-

tenheter med ekonomi i balans är rehabiliterings- och logopediverksamheter (13 pro-

cent eller 1 av 8), geriatriken (29 procent eller 2 av 7) och husläkarverksamheten (33

procent eller 22 av 66). (Se även avsnitt 3.1).

2.1.4 Bedömning av ekonomiskt resultat

Revisionen bedömer att fullmäktiges mål om ekonomi i balans har uppnåtts i och

med att resultatet överstiger resultatkravet. Styrelsens ekonomiska resultat bedöms, i

likhet med 2016, vara tillfredsställande. Såväl årets kostnadsökningstakt som den ge-

nomsnittliga årliga kostnadsökningstakten för den senaste fyraårsperioden ligger un-

der de nivåer som fullmäktige angett som målnivåer för perioden 2016–2019 totalt

för landstingets verksamheter.

Resultatutfallet varierar dock kraftigt mellan verksamhetsområdena. Hjälpmedels-

verksamheterna visar, liksom tidigare år, stora överskott vilka bidrar till ca 80 pro-

cent av årets resultat. För att uppnå ekonomi i balans inom vårdverksamheterna där

flertalet enheter visar ekonomiska underskott behöver styrelsen vidta långsiktiga åt-

gärder.

2.2 Verksamhetsmässigt resultat

Nedan redovisas måluppfyllelsen för ett urval av dels fullmäktiges, dels styrelsens

mål och uppdrag.

2.2.1 Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården

Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i

hälso- och sjukvården

Mål

2017

Bokslut

2017

Bokslut

2016

Klarat

målet

Landstingsfullmäktiges mål

Vård i rätt tid (vårdgarantin)

Andel patienter som får kontakt med

primärvården samma dag som hen ringer

≥ 83 % 90 % 85 % Ja

Andel patienter som får vård inom 5 dagar

hos husläkare

≥ 83 % 92 %9 90 % Ja

Andel patienter som får nybesök

inom 30 dagar

Allmänpsykiatri ≥ 83 % 84 % 75 % Ja

Beroendecentrum ≥ 83 % 85 % 91 % Ja

8 Ekonomi i balans beräknas utifrån enhetens direkta intäkter och kostnader samt del av re-sultatkravet.



7

Barn- och ungdomspsykiatri ≥ 83 % 89 % 94 % Ja

Geriatrik ≥ 83 % 76 % 80 % Nej

Habilitering ≥ 83 % 85 % 87 % Ja

Andel patienter som får utredning inom 90

dagar

Dyslexi (primärvård) ≥ 83 % 100 % -

Neuropsykiatrisk utredning

(vuxenpsykiatri)

≥ 83 % 62 % 49 % Nej

Neuropsykiatrisk utredning

(barn- och ungdomspsykiatri)

≥ 83 % 91 % 91 % Ja

Minnesutredning (geriatrik) ≥ 83 % 100 % - Ja

Säker vård

Förekomsten (prevalensen) av

vårdrelaterade infektioner

≤ 8,3 % 4,1 % 3,7 % Ja

30 dagars återinläggningsfrekvens inom

slutenvården för personer 65 år och äldre

(geriatrik)

≤ 15 % 15 % 14 % Ja

Hög effektivitet

Andel husläkarmottagningar som bedriver

ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete

≥ 70 % 82 % 85 % Ja

Följsamhet till kloka listan (utan tilläggs-

lista)

≥ 84 % 86 % 87 % Ja

Styrelsens egna mål:

Resultatenheter som uppnår

tillgänglighet enligt vårdavtalet

85 % 54 % 55 % Nej

Antibiotikaförskrivning (SLSO:s uttagna

recept/1000 listade)

<159 142 158 Ja

Resultatenheter som upprättar en patient-

säkerhetsberättelse/handlingsplan

100 % 96 % 100 % Nej

Webbtidbokningar 10 % 2 % 1 % Nej

Andel patienter som rekommenderar

verksamheten till andra

Psykiatri 85 % 94 % - Ja

Geriatrik 85 % 90 % - Ja

Fullmäktiges mål om vård i rätt tid avser andel patienter som får vård inom vårdga-

rantins gränser. De delar av vårdgarantin som är relevant för SLSO är att patienten

ska få kontakt med husläkare samma dag som hen ringer dit, erbjudas tid hos huslä-

kare inom fem dagar, få tid hos specialist inom 30 dagar samt tid till dyslexi-, de-

mens- och neuropsykiatrisk utredning och behandling inom 90 dagar. Enligt full-

mäktiges budget ska uppfyllelsegraden av vårdgarantin vara minst 83 procent i

landstinget.

Av vårdgarantimålen är det bara målet om vård inom fem dagar hos husläkare som

redovisas separat i styrelsens årsrapport. Målet om kontakt med husläkarmottagning



8

inom en dag samt målet om tid hos specialist inom 30 dagar ingår i SLSO:s mål om

resultatenheter som uppnår tillgänglighet enligt vårdavtalet. De indikatorer som in-

går detta mål skiljer sig mellan olika verksamheter. För primärvården ingår kontakt

inom samma dag, uttryckt som telefontillgänglighet, och hembesök till nyfödda. För

vuxenpsykiatrin ingår tillgänglighet till besök inom 30 dagar samt, för allmänpsykia-

trin, telefontillgänglighet. För geriatriken ingår tillgänglighet till besök inom 30 da-

gar och för barn- och ungdomspsykiatri ingår tillgänglighet till besök inom 30 dagar

samt åtgärd inom 30 dagar.

SLSO uppfyller fullmäktiges mål om vård hos specialist inom 30 dagar inom samtliga

områden utom geriatriken. Geriatriken har haft en svår bemanningssituation under

året vilket medfört stängda vårdplatser. Vuxenpsykiatrin totalt når målnivån, men

inom en av vuxenpsykiatrins fem resultatenheter är det bara 34 procent av patien-

terna som får tid för första besök inom 30 dagar. En bidragande orsak är att denna

enhet infört rutin att kalla alla patienter som gjort en vårdbegäran till bedömning.

Primärvården når fullmäktiges mål om vård inom vårdgarantins gränser såväl för

kontakt samma dag som tid till första besök.

Revisionen har tidigare kommenterat att SLSO inte rapporterat tillgänglighet till ut-

redningar i årsrapport eller kvalitetsbokslut. I årsbokslutet 2017 redovisas inte heller

ovanstående statistik över tillgänglighet till specialistbesök inom 30 dagar. I budget

och verksamhetsplan för 2018 finns dock målnivåer både för andel patienter som får

tid till för första besök hos specialistläkare inom 30 dagar och för andel patienter som

får tid för behandling inom 90 dagar. SLSO har tidigare uppgett att det är svårt att

definiera när en behandling inleds inom för SLSO aktuella vårdområden. Ett arbete

pågår nu enligt uppgift med att definiera hur begreppet behandling ska avgränsas.

Fullmäktiges mål om återinläggning av äldre patienter avser samtliga vårdgrenar,

men mäts inom SLSO bara inom geriatriken. Detta beror enligt SLSO på att självvald

inläggning inom bl.a. psykiatrin ökar, vilket innebär att måttet inte är lämpligt att an-

vända där.

Fullmäktiges mål om andel husläkarmottagningar som bedriver ett aktivt sjukdoms-

förebyggande arbete uppfylls10. Fullmäktige har även satt ett mål om andel som anger

att de skulle rekommendera sin husläkarmottagning till andra. Detta mål finns även

med i SLSO:s budget och verksamhetsplan, men resultatet av 2017 års mätning av

patienternas synpunkter i primärvården i den nationella patientenkäten hade vid till-

fället för styrelsens årsrapport inte redovisats.

SLSO:s mål om resultatenheter som upprättar en patientsäkerhetsberättelse/hand-

lingsplan nås inte men är nära måluppfyllelse.

10 Målet avser andel husläkarmottagningar där besöken för rådgivning (enligt Socialstyrel-

sens riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder) uppgår till minst tre procent av de totala sköterskebesöken på mottagningen.



9

SLSO:s mål om andel besök som bokas via webben nås inte. Möjlighet finns att boka

besök via webben inom de verksamheter där detta enligt SLSO är lämpligt, men pati-

enternas benägenhet att boka tider via webben är låg.

Bedömning

Revisionen bedömer att fullmäktiges mål avseende säker vård och vård i rätt tid i hu-

vudsak har uppnåtts. Fullmäktiges mål om vård i rätt tid, uttryckt som vård inom

vårdgarantins gränser, uppnås för såväl första kontakt med husläkarmottagning som

till första besök hos specialist vid samtliga vårdgrenar utom geriatriken. En vuxen-

psykiatrisk enhet redovisar dock en mycket låg tillgänglighet till första besök. Målni-

vån nås även för dyslexi- och demensutredning samt neuropsykiatrisk utredning för

barn.

Revisionen noterar att SLSO gör en mycket komprimerad redovisning av tillgänglig-

het enligt vårdgarantin i styrelsens årsrapport, där varken tid för första kontakt med

husläkarmottagning, tid till första besök hos specialist eller tid till behandling inom

de olika vårdområdena framgår. En delförklaring ligger i hur styrelsen valt att mäta

måluppfyllelse för tillgänglighet i ett aggregerat mått för samtliga resultatenheter un-

der 2017. Målet har omformulerats inför 2018. Revisionen avser att följa rapporte-

ring och utveckling av tillgängligheten inom geriatrik och psykiatri under 2018.

Måluppfyllelsen avseende förbättrad tillgänglighet och kvalitet har i huvudsak analy-

serats och kommenterats på ett tillfredsställande sätt i årsrapporten, men revisonen

bedömer att styrelsen kan utveckla redovisningen av väntetider för att tydligare redo-

göra för de olika vårdgrenarnas följsamhet till landstingsfullmäktiges krav på uppfyl-

lande av vårdgarantin.

2.2.2 Uppdrag från fullmäktige

Vid ingången av 2017 fanns sammanlagt fem uppdrag till SLSO från fullmäktige som

inte åtgärdats fullt ut. Tre av dessa uppdrag har enligt SLSO:s bedömning genomförts

under året; upphandling av hyresgästanpassningar av vårdlokaler vid Torsplan,11 im-

plementering av landstingets investeringsstrategi12 och att vid beslut som påverkar

hälso- och sjukvården göra konsekvensanalyser av effekter på kompetensförsörjning

och utbildning13. Uppdraget till nämnder och styrelser att utarbeta styrdokument för

säkerhet i enlighet med landstingets riktlinjer 14 har delvis genomförts. SLSO avvak-

tar tillämpningsanvisningar från landstingsstyrelsens förvaltning för att färdigställa

arbetet. Arbete pågår kontinuerligt med uppdraget gällande omställningen till FHS15.

2.2.3 Produktion

Totalt sett över samtliga vårdgrenar har SLSO producerat 2,3 procent färre öppen-

vårdsbesök (ca 125 000) och 3,1 procent färre slutenvårdstillfällen (ca 1 200) än bud-

geterat. Antalet öppenvårdsbesök har minskat med 0,9 procent (ca 49 000) jämfört

11 LS 2015-0039 12 LS 1308-1033, LS 1407-0854 13 LS 2016-1482 14 LS 2015-0093, LS 1407-0877 15 LS 1403-0399



10

med föregående år och antal slutenvårdstillfällen har minskat med 0,5 procent (ca

200).

Geriatrik, avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) och palliativ vård

Produktionen inom geriatrisk vård har varit 14,5 procent (ca 1 670 vårdtillfällen)

lägre än budget för slutenvård och 24,8 procent (ca 2 040 besök) lägre än budget för

öppenvård. Avvikelsen från budgeten i öppenvården förklaras framförallt av en ök-

ning av vakanta sjukskötersketjänster vilket påverkat såväl öppen- som slutenvårds-

produktionen. Den planerade flytten av den geriatriska vården på Danderyds sjukhus

har inneburit större personalomsättning och vakanser, men även inom Stockholms-

geriatriken har antalet vakanser ökat kraftigt. I jämförelse med föregående år ligger

både sluten- och öppenvårdsproduktionen lägre än föregående år med en minskning

på 12,5 procent (ca 1 390 vårdtillfällen) respektive 10,8 procent (ca 750 besök). Sett

över en femårsperiod har geriatriken haft en konstant årlig minskning av öppen-

vårdsbesök. Åtgärder har vidtagits vilka inkluderar kompetensväxling, överföring av

vård mellan enheter och förstärkt uppföljning. DRG16-produktionen har utfallit 20

procent lägre än budget och 13 procent lägre än föregående år.

Antal vårddygn inom ASiH har ökat med 3,4 procent (ca 7 750 vårddygn) jämfört

med föregående år. Inför 2017 budgeterades en ökning inom ASiH med ca 15 procent

för att uppnå ekonomi i balans, men förväntad produktion har inte uppnåtts. Avvi-

kelsen mot budget uppgår till 9,4 procent (ca 24 870 vårddygn) och förklaras av va-

kanta sjukskötersketjänster, ett minskat remissinflöde och ökad konkurrens från pri-

vata aktörer. Produktionen inom den palliativa vården är i linje med föregående år

och något högre än budget.

Psykiatrisk specialistvård

Under 2016 skedde en minskning av produktionen inom den specialiserade psykia-

trin och inför 2017 har budgeten justerats nedåt. Åtgärder har vidtagits för att öka

produktionen och totalt sett har den specialiserade psykiatrins öppenvårdsprodukt-

ion ökat med 1,5 procent (ca 16 900 besök) och slutenvårdsproduktionen med 4,3

procent (ca 1 190 vårdtillfällen) jämfört med föregående år. Öppenvårdsprodukt-

ionen når dock inte budgeterade volymer då den är 1,2 procent (ca 14 030 vårdtill-

fällen) lägre än budget. Slutenvårdsproduktionen är 1,6 procent (ca 450 vårdtill-

fällen) högre än budget.

Primärvård

Inför 2017 budgeterades ett något lägre antal besök inom primärvårdsverksamheten

med anledning av en försäljning av en vårdcentral och nedläggning av tre hälsomot-

tagningar. En annan orsak var att den förändrade ersättningsmodellen för husläkar-

verksamhet medfört en minskning i antal läkarbesök under 2016. Budgeterade voly-

mer har dock inte uppnåtts under 2017. Produktionen har utfallit 2,9 procent

(115 797 besök) lägre än budget och 3 procent (120 534 besök) lägre än föregående år.

Minskningen är störst inom husläkarverksamheten där läkarbesöken är 7,9 procent

16 Diagnosrelaterade grupper – gruppering av vårdkontakter med likartad diagnos och re-sursförbrukning.



11

(115 000 besök17) färre än föregående år. En minskning av antalet läkare i tjänst och

ökad sjukfrånvaro anges som en delförklaring. En minskning av antalet besök har

också skett inom primärvårdsrehabiliteringen där det varit hög personalomsättning

under året. Inom verksamhetsområde primärvård har en modell för åtgärdsprogram

och uppföljning tagits fram för resultatenheter med större negativa ekonomiska re-

sultat vilken även innehåller uppföljning och åtgärder gällande produktionen.

Habilitering och hälsa samt övrig specialistvård

Inom habilitering och hälsa har produktionen utfallit något lägre än budget men 7,4

procent (ca 11 000 besök) högre än föregående år. Akademiskt specialistcentrum

startade våren 2016 och har sedan dess expanderat kraftigt i takt med utökade be-

ställningar och tillkommande verksamheter. Totalt sett ligger verksamhetens pro-

duktion 5,5 procent (ca 6 000 besök) över budget. Centrum för reumatologi, som in-

går i verksamhetsområdet, har ökat mer än förväntat medan det nystartade centrum

för neurologi och diabetes producerat under budget då utflyttningen av patienter från

Karolinska Solna inte skett i förväntad utsträckning.

Vårdplatser

Antalet vårdplatser inom geriatriken har minskat med 11,9 procent (36 vårdplatser)

jämfört med föregående år, med anledning av personalbrist och stängda vårdplatser.

Antalet vårdplatser inom den specialiserade psykiatrin har ökat något (7 vårdplatser)

jämfört med föregående år, beroende på en utökning av antal platser inom allmän-

psykiatrin.

Produktivitetsutveckling

Produktiviteten har enligt styrelsens beräkningar minskat med 0,8 procent inom hela

SLSO:s verksamhet, vilket är hänförligt till den minskade produktionen och ökade

kostnader inom primärvården. Geriatrik och ASiH visar en positiv produktivitetsut-

veckling med anledning av de ökade volymerna inom ASiH och även den speciali-

serade psykiatrin visar en liten positiv produktivitetsutveckling.

Styrelsen har i budget 2017 formulerat målet att 75 procent av resultatenheterna ska

ha en positiv produktivitetsutveckling. Andelen resultatenheter som uppnått en posi-

tiv produktivitetsutveckling 2017 är 38 procent. Detta innebär att utfallet är långt

från målet och även att en försämring skett jämfört med föregående år då 47 procent

av resultatenheterna uppvisade en positiv produktivitetsutveckling.

Bedömning

Revisionen konstaterar att styrelsens budget för produktion av vård inte uppfylls.

SLSO har under 2017 producerat påtagligt färre såväl öppenvårdsbesök som sluten-

vårdstillfällen inom den geriatriska vården än budgeterat och jämfört med föregå-

ende år. Det har även skett en minskning av besök inom primärvården, vilket ger stor

effekt på den totala produktionen inom SLSO. Totalt sett över samtliga vårdgrenar

har SLSO producerat färre antal besök och färre vårdtillfällen än budgeterat samt

17 Av denna minskning avser 17 000 besök den nya närakuten i Solna som redovisas under ett annat verksamhetsområde i årsbokslut 2017.



12

jämfört med föregående år. Produktiviteten har även försämrats, med anledning av

den minskade produktionen inom primärvården.

2.2.4 Tryggad kompetensförsörjning

Fullmäktiges övergripande mål är att landstinget ska vara en attraktiv och konkur-

renskraftig arbetsgivare, vilket följs upp genom en årlig medarbetarenkät. SLSO:s ut-

fall för medarbetarindex har ökat från 76 till 78 sedan 2016 och ledarskapsindex har

ökat från 77 till 79 sedan 2016. Båda indexen når landstingets målnivå. SLSO:s egna

mål om att 75 procent av resultatenheterna ska nå ett medarbetarindex respektive ett

ledarindex på 75 nås dock inte. 67 procent av resultatenheterna har ett medarbetar-

index på minst 75 (68 procent 2016) och 73 procent av resultatenheterna har ett le-

darindex på minst 75 (56 procent 2016).

SLSO har haft svårigheter att rekrytera framförallt psykiatriker, specialistläkare i all-

mänmedicin och sjuksköterskor. Både yrkesgrupperna läkare och sjuksköterskor har

minskat i antal anställda och i helårsarbeten. Detta har hanterats genom inhyrning

av personal, övertids- och fyllnadstjänstgöring samt timanställda. Kostnaderna för

inhyrd personal har ökat med 10 procent jämfört med föregående år. På grund av den

stora bristen på sjuksköterskor har antalet undersköterskor och skötare ökat under

året. Psykiatrin står för den största andel av inhyrningen, följt av primärvården och

geriatriken. Inom primärvården har framförallt läkarnas närvarotid inom husläkar-

verksamheten minskat jämfört med föregående år. Kompetensförsörjningsaktiviteter

finns beskrivna i en kompetensförsörjningsplan, som dock inte är tidsatt eller visar

status för åtgärderna. (Se avsnitt 3.1). 800 av SLSO:s medarbetare använder lands-

tingets verktyg för kompetensplanering, KOLL, vilket är samma antal som föregå-

ende år. Detta kan jämföras med SLSO:s mål för året; 3 500 medarbetare. Enligt

uppgift pågår planering för införande av ProCompetence och KOLL i samtlig vård-

verksamhet med start 2018.

Inom SLSO mäts inte personalomsättning utan s.k. kvarstannandegrad. Lägst kvar-

stannandegrad bland omvårdnads- och medicinsk personal har gruppen icke-specia-

liserade läkare (43 procent). Gruppen sjuksköterskor (distriktsköterskor, barnmors-

kor, psykiatrisjuksköterskor, barnsjuksköterskor samt övriga sjuksköterskor) har en

kvarstannandegrad på mellan 77 och 87 procent. Sett till SLSO:s olika vårdgrenar är

kvarstannandegraden lägst inom hjälpmedelsverksamheterna (68 procent) och upp-

går som mest till 85 procent.

Sjukfrånvaron uppgår till 21,8 dagar i genomsnitt per medarbetare och år, vilket är

en förbättring jämfört med 2016 (22,8 dagar), men fortfarande högre än SLSO:s mål

(19 dagar). Högst är sjukfrånvaron i gruppen kuratorer (29,9 dagar), medicinska sek-

reterare (29,5 dagar) och undersköterskor (26,1 dagar). SLSO har arbetat med sjuk-

frånvaron framför allt genom rehabiliteringsplaner med åtgärder för återgång i ar-

bete för långtidssjukskrivna.

SLSO:s styrelse har satt ett mål om att 100 procent av resultatenheterna ska ha im-

plementerat en arbetsmiljöpolicy och ha aktiviteter i en handlingsplan för att främja

god social, organisatorisk och fysisk arbetsmiljö. Målet har nåtts.



13

Implementering av behovsstyrd schemaplanering av läkare, vardagar klockan 7–21,

beräknas kunna påbörjas efter sommaren och vara infört till årsskiftet.

Bedömning

Revisionen konstaterar att vakanser återfinns inom flera yrkesgrupper och verksam-

hetsområden vilket lett till att inhyrningen av personal ökat ytterligare under året.

Revisionen menar att det är viktigt att styrelsen fortsätter att arbeta med att säker-

ställa bemanningen, framförallt inom den psykiatriska och geriatriska vården samt

husläkarverksamheten.

SLSO uppfyller fullmäktiges mål för ledarskaps- och medarbetarskapsindex 2017 och

åtgärder har vidtagits för att minska sjukfrånvaro, vilket har gett effekt.

2.2.5 Hållbar tillväxt och utveckling

Landstingsfullmäktige har satt mål för effektivt miljöarbete, socialt ansvarstagande

och säkra processer.

Effektivt miljöarbete

Enligt fullmäktiges mål ska andelen förnyelsebart bränsle i landstingsfinansierad

verksamhet vara minst 80 procent år 2017. Styrelsen har satt ett eget mål till 35 pro-

cent förnyelsebart bränsle då SLSO:s möjlighet att nå fullmäktiges nivåer har be-

dömts små. Andelen förnyelsebart bränsle inom SLSO har under senare år legat

kring 25–30 procent. Revisionen har tidigare konstaterat att ledningen mer aktivt

bör styra och följa upp miljömålen för att säkerställa att resultatenheterna lever upp

till målen kring förnyelsebart bränsle. Under 2016 vidtogs ett antal åtgärder för en

stärkt styrning och uppföljning av fordonshantering och drivmedelsanvändning. Åt-

gärderna har inte haft avsedd effekt då resultatet för 2017 uppgår till 20 procent.

Detta beror enligt SLSO dels på att inte tillräckligt stor andel av de tillgängliga bi-

larna går att tanka med förnybart drivmedel, dels på att de bilar som kan tankas med

förnybart drivmedel inte görs det i tillräcklig omfattning. SLSO jobbar för måluppfyl-

lelse bl.a. genom att se till att alla bilar som nu leasas går att tanka med förnybart

bränsle.

Landstingsfullmäktiges mål om ekologiska livsmedel har SLSO brutit ned till ett mål

om 75 procent ekologisk/t mjölk, kaffe, te och frukt till medarbetare och ett mål om

35 procent ekologiska livsmedel i patientmåltider (räknat som andel av den totala

kostnaden som avser ekologiska livsmedel). Eftersom statistik saknas över andel in-

köpt ekologisk frukt finns ingen redovisning av utfallet totalt sett, men vad gäller

kaffe och te nås målet. Nära 40 procent av kostnaden för patientmåltider avser ekolo-

giska livsmedel och målet nås därmed.

SLSO har också ett mål om att mängden kasserade läkemedel relaterat till mängden

som rekvireras ska minska. 2017 utgör basår vilket innebär att ingen målnivå finns. I

årsrapporten ges exempel på lokala aktiviteter som vidtagits för att målet ska nås.

Socialt ansvarstagande

Enligt landstingsfullmäktige ska minst 25 procent av styrelserna och nämnderna ha

metoder och verktyg för ett arbeta med socialt ansvarstagande. SLSO har inget eget



14

mål inom området men bedömer att metoder och verktyg delvis har införts. All sta-

tistik som tas fram finns uppdelad på kön, men en metod för att analysera statistiken

systematiskt är ännu inte fullt utvecklad. Webbutbildningar i normkritiskt tänkande,

undanröjande av hinder för personer med funktionsnedsättningar, om etnisk diskri-

minering, bemötande samt i frågor om kön och sexualitet är obligatoriska för alla

medarbetare. Vad gäller minoritetsspråk finns delar av SLSO:s externa webbsida på

finska. Vad gäller arbete utifrån barnkonventionen har SLSO tagit fram en rutin för

hur barn som närstående ska tas om hand. Arbete för tillgänglighet sker bland annat

genom dialogseminarier om personer med funktionsnedsättning, genom samver-

kansråd med intresseorganisationer och genom praktikplatser för personer med

funktionsnedsättning.

Säkra processer

Landstingsfullmäktige har satt upp mål om andel av styrelserna och nämnderna som

har metoder och verktyg för systematiskt arbete med informationssäkerhet respek-

tive säkerhet. SLSO har genomfört egenkontroll av regelefterlevnad och arbetet med

informationssäkerhet respektive säkerhet under 2017. SLSO:s policy och riktlinjer för

informationssäkerhetsarbete utgår från landstingets övergripande policy på området

och SLSO:s handlingsplan för informationssäkerhet ingår i ledningssystemet. Enligt

budget 2017 skulle SLSO utarbeta egna riktlinjer och anvisningar för förvaltningens

säkerhetsarbete. Ett sådant arbete har påbörjats.

Bedömning

Revisionen bedömer att styrelsen behöver stärka sin styrning för att uppnå landsting-

ets målnivå för förnyelsebart bränsle. SLSO är förutom trafiknämnden den största

användaren av fordon i landstinget. Åtgärder har vidtagits för att systematisera arbe-

tet med att nå målen om förnyelsebart bränsle, men SLSO är fortfarande mycket

långt ifrån att nå fullmäktiges mål och huvuddelen av det förbrukade bränslet i

SLSO:s verksamhet är fortfarande inte förnyelsebart. Andelen har dessutom minskat

jämfört med föregående år. I landstingets nya miljöprogram 2017–2021 kommer

målnivåerna höjas successivt för att nå 95 procent förnyelsebart bränsle 2021.

Revisionen bedömer att SLSO delvis har infört metoder och verktyg för arbete med

socialt ansvarstagande och säkra processer. Arbete kvarstår med att ta fram egna

styrdokument kopplade till landstingets riktlinjer för säkerhet, där SLSO avvaktar

centrala tillämpningsanvisningar från landstinget.

Rekommendationer:

• Styrelsen bör stärka sin styrning och uppföljning av användningen av förnyelse-

bara drivmedel för att säkerställa uppfyllelsen av målet i landstingets miljöpro-

gram

2.3 Samlad bedömning av ekonomiskt och verksamhetsmässigt

resultat

Årets resultat uppgår till 104 mnkr, vilket är 4 mnkr högre än fastställt resultatkrav.

Revisionen konstaterar att fullmäktiges mål om en ekonomi i balans därmed upp-

nåtts.



15

Verksamhetsområdet primärvård har kraftigt försämrat sitt ekonomiska resultat

jämfört med föregående år, framförallt beroende på stora underskott i husläkarverk-

samheten, men även verksamhetsområde GNASK som redovisar fortsatta under-

skott. En majoritet av SLSO:s resultatenheter når inte ekonomi i balans medan hjälp-

medelsverksamheterna tillsammans står för merparten av årets resultat trots sin

marginella del av SLSO:s omsättning. För att minska beroendet av hjälpmedelsverk-

samheternas resultat och nå ekonomi i balans i vårdverksamheterna bedömer revis-

ionen att styrelsen behöver vidta långsiktiga åtgärder.

Revisionen konstaterar att SLSO:s produktionsmål i likhet med 2016 inte har upp-

nåtts och att produktiviteten har minskat jämfört med föregående år. En produkt-

ionsminskning har skett i den geriatriska verksamheten och i primärvården jämfört

med föregående år. Dessa verksamheter, inklusive flera andra, når inte heller budge-

terade volymer. Personalbrist inom flera yrkeskategorier har lett till ökade kostnader

för inhyrning och utgör en delförklaring till en lägre produktion inom framförallt pri-

märvården och den geriatriska vården. Revisionen menar att det är viktigt att styrel-

sen fortsätter att arbeta med att säkerställa bemanningen, framförallt inom den psy-

kiatriska och geriatriska vården samt husläkarverksamheten.

Revisionen bedömer att fullmäktiges mål avseende säker vård och vård i rätt tid i hu-

vudsak uppnås. Målnivån för besökstillgänglighet uppnås dock inte inom geriatriken

och för neuropsykiatrisk utredning för vuxna.

SLSO är långt ifrån att nå målnivåerna för förnyelsebart bränsle i fullmäktiges miljö-

program 2017–2021 och andelen förnyelsebart bränsle har också minskat jämfört

med föregående år. Revisionen bedömer därför att styrelsen behöver stärka sin styr-

ning för att uppnå landstingets målnivåer.

Måluppfyllelsen har i huvudsak analyserats och kommenterats på ett tillfredsstäl-

lande sätt i styrelsens årsrapport. Styrelsens verksamhetsmässiga resultat bedöms i

huvudsak vara tillfredsställande men det finns avvikelser. Revisionen menar att det

är viktigt att styrelsen fortsätter att arbeta med att säkerställa måluppfyllelse fram-

förallt gällande produktion och bemanning inom den geriatriska vården och hus-

läkarverksamheten, men även gällande bemanningen inom psykiatrin.

Revisionen instämmer i styrelsens bedömning av det ekonomiska och verksamhets-

mässiga resultatet och konstaterar att det beskrivits på ett i huvudsak tillfredsstäl-

lande sätt i årsrapporten.

Sammantaget bedöms det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet, utifrån

genomförd granskning, som i huvudsak tillfredsställande.

3 Intern styrning och kontroll

I detta avsnitt görs en bedömning av hur styrelsen tar ansvar för att det finns en in-

tern styrning och kontroll som leder till måluppfyllelse och regelefterlevnad. Bedöm-

ningsmålen och bedömningskriterierna framgår av bilaga 2.



16

3.1 Ekonomi- och verksamhetsstyrning

Styrelsen har i delrapporten för 2017 prognostiserat årets resultat till 100 mnkr. Ut-

fallet blev 4 mnkr högre än prognosen i delårsrapporten, vilket är nära det prognosti-

cerade resultatet.

SLSO har en ledningsmodell med självständiga resultatenheter i enlighet med full-

mäktiges beslutade ägardirektiv. Varje verksamhetschef vid de ca 130 resultatenhet-

erna ansvarar för att åtagandet i vårdavtal uppfylls inom de ekonomiska ramarna i

resultatenhetens budget. Organisatoriskt sorterar resultatenheterna under fyra verk-

samhetsområden18 med verksamhetsområdeschefer underställda sjukvårdsdirektö-

ren. Ansvarsförhållanden regleras i delegationsordning och chefskontrakt.

SLSO:s modell för styrning och uppföljning är huvudsakligen densamma som tidi-

gare år. Styrelsen har fastställt en detaljerad budget utifrån fullmäktiges ramar för re-

sultat och investeringar. Styrelsen har i budgeten i huvudsak brutit ner de av full-

mäktiges mål som berör verksamheten i egna uppföljningsbara strategier, mål och

indikatorer. Utifrån budgeten har verksamhetsområdena upprättat verksamhetsplan

och resultatenheterna upprättat handlingsplaner.

Vid styrelsemöten har sjukvårdsområdets ekonomi och prestationer samt övriga

verksamhetsförändringar behandlats. Information om ekonomi, produktion, till-

gänglighet och sjukfrånvaro vid resultatenheter och på verksamhetsområdesnivå ag-

gregeras och följs regelbundet upp av SLSO:s ledning. Fortfarande är den ekono-

miska uppföljningen mer utvecklad än uppföljningen av miljö, kvalitet och patientsä-

kerhet. Ekonomistyrningen på ledningsnivå har ett starkt fokus på resultatuppfölj-

ning och kostnadsutveckling och i mindre utsträckning på uppföljning mot budget.

På resultatenhetsnivå utgör dock verksamheternas interna budget ett centralt verktyg

i ekonomistyrningen.

Resultatenheter som har eller befaras få negativa ekonomiska resultat och/eller har

vikande produktion har upprättat åtgärdsplaner. Utformning av planerna och former

för uppföljning är inte standardiserad för SLSO utan bestäms av varje verksamhets-

område individuellt. Beslut om att upprätta åtgärdsplan och ansvar för att uppfölj-

ning sker ligger på respektive verksamhetsområdeschef. Resultatet av verksamhets-

områdenas åtgärder återrapporteras vid månadsvisa verksamhetsuppföljningar med

sjukvårdsdirektör och i förvaltningens ledningsgruppsmöten. Styrelsen tar inte expli-

cit del av åtgärdsplanerna och i vilken mån åtgärderna realiserats, utan endast indi-

rekt i rapportering av verksamhetsområdenas resultat i månads- och årsrapporter.

Granskningen visar att arbetet med åtgärdsplaner och former för uppföljning skiljer

sig mellan verksamhetsområdena, där arbetet är mer systematiserat vid vissa verk-

samhetsområden. Revisionen noterar att planerade åtgärder inte gett den avsedda ef-

fekten att öka andelen resultatenheter som når ekonomi i balans under året och sty-

relsens produktionsmål uppnås inte. Andelen resultatenheter som visar negativa re-

sultat har istället ökat totalt sett jämfört med föregående år, där resultatenheter med

negativa resultat återfinns främst inom primärvården och geriatriken (se avsnitt

18 Vid slutet av 2017 har ett ytterligare verksamhetsområde etablerats; FoUU



17

2.1.3). Beroendet av hjälpmedelsverksamheternas resultat har därför ökat ytterligare

(se avsnitt 2.1). Denna verksamhet står 2016 för ca 7 procent av SLSO:s omsättning

men för mer än 80 procent av årets resultat. Åtgärder har vidtagits inom såväl verk-

samhetsområde geriatrik som primärvård för att öka systematiken i det interna arbe-

tet med åtgärdsplaner, men först under slutet av året.

Trots ambitionen om en restriktiv hållning kring inhyrning av personal och införande

av ett dispensförfarande, där beslut tas av verksamhetsområdeschef, har kostnaderna

för inhyrning ökat med 10 procent jämfört med föregående år. Ledningen har be-

dömt att inhyrning varit nödvändig för att inte äventyra patientsäkerheten. I de fall

verksamheterna behöver hyra in personal sker det idag genom dispensförfarande

inom SLSO. Från central nivå vid SLSO betonas respektive verksamhets ansvar för

att komma till rätta med rekryteringssvårigheterna. En central kompetensförsörj-

ningsplan finns. De aktiviteter som beskrivs där är dock inte tidsatta och det framgår

inte heller konsekvent vilken status de har, dvs. hur långt genomförandet kommit.

Kompetensinventering har inte utförts systematiskt inom samtliga verksamheter.

Kompetensinventering inom geriatriken och psykiatrin gjorde senast år 2013 och

2014 och inom habilitering och hälsa år 2015. (Se även avsnitt 2.2.4).

Årets granskning visar även att det finns brister i SLSO:s styrning och uppföljning av

ekonomi inom hjälpmedelsverksamheterna. Iakttagelserna redovisas närmre under

avsnitt 3.2.

Bedömning

Revisionen bedömer att styrelsen på övergripande nivå kontinuerligt följer upp eko-

nomi och verksamhet. Åtgärder har vidtagits för att stärka det ekonomiska resultatet

och produktionen vid resultatenheter med negativa resultat men åtgärderna har inte

gett avsedd effekt. Antalet enheter som inte klarar det ekonomiska resultatkravet har

ökat under 2017, styrelsens produktionsmål uppnås inte och produktiviteten har

minskat. Revisionen konstaterar att åtgärder inte beslutas av styrelsen och att ekono-

mistyrning utifrån åtgärdsplaner har varierat mellan och inom de olika verksamhets-

områdena. Inom vissa verksamhetsområden har en mer aktiv styrning tagit form

först i slutet av året. Revisionen bedömer därför att ekonomi- och verksamhetsstyr-

ningen inte varit helt tillräcklig och behöver stärkas i syfte att nå ekonomisk bärkraf-

tighet och ökad produktion inom de enskilda verksamhetsområdena. Styrelsen måste

minska beroendet av hjälpmedelsverksamheternas resultat vilket revisionen påtalat

sedan 2015.

Revisionen bedömer att styrelsens styrning och uppföljning av systematisk kompe-

tensplanering kan stärkas, där en kompetensförsörjningsplan med tydliga mål och

regelbunden uppföljning skulle kunna utgöra ett viktigt verktyg. Det råder brist på

personal inom flera områden och det saknas en tydlig och tidsatt plan som redogör

för vilka åtgärder som SLSO vidtagit för att komma till rätta med bristen.



18

Rekommendationer:

• Styrelsen behöver stärka ekonomistyrningen i syfte att nå ekonomisk bärkraftighet

inom de enskilda verksamhetsområdena och minska beroendet av hjälpmedels-

verksamheternas resultat.

3.2 Hjälpmedelslager

SLSO redovisar per den 31 december 2017 ett lager bestående av hjälpmedelsartiklar

med ett redovisat värde på 356 mnkr (352 mnkr 2016). Revisionen har stickprovsvis

granskat priskontroll av redovisade hjälpmedelsartiklar, medverkan vid inventering

av hjälpmedelslagret samt avstämning mellan lagersystem och ekonomisystem.

Årets granskning visar brister i SLSO:s uppföljning av hjälpmedelsverksamheternas

finansiella rapportering, där bokslutsprocessen och ansvarsfördelningen i samband

med ekonomisk uppföljning och rapportering inom verksamhetsområdet är otydlig.

Under året har personalomsättningen ökat bland nyckelpersoner arbetat med ekono-

misk uppföljning och rapportering i hjälpmedelsverksamheterna. SLSO har initierat

ett arbete för att stärka och tydliggöra roller och ansvar samt säkra kompetensför-

sörjningen.

Granskningen har visat att för hjälpmedelsverksamheternas väsentliga outredda dif-

ferenser (ca 5 mnkr) förekommer mellan bokföringen i ekonomisystemet Raindance

och lagersystemet Sesam avseende redovisade hjälpmedelsartiklar. Vid årsbokslutet

är identifierade differenser under utredning av SLSO och revisionen har i sin gransk-

ning inte erhållit verifierande underlag och analyser rörande balanskonton. Därav

har det inte kunnat verifieras om justeringar mellan lagersystemet och huvudboken

är nödvändiga.

Differenser finns även mellan balanskonton för leverantörsfakturor i Raindance och

registreringar i Sesam, med anledning av att stängningstidpunkterna i systemen skil-

jer sig åt. Per balansdagen uppgår saldot på berörda balanskonton i huvudboken till

22,1 mnkr vilket kan jämföras med motsvarande belopp i Sesam där saldot uppgår

till 11,8 mnkr. Enligt uppgift från SLSO är berörda balanskonton under utredning.

Inom verksamheten finns det ca 200 lagerplatser för de fysiska hjälpmedlen. I dags-

läget finns det begränsad kännedom om var samtliga lagerplatser fysiskt är placerade

samt om någon inventering faktiskt sker av samtliga lagerplatser. Någon central upp-

följning sker således inte. SLSO:s inventeringsinstruktioner, senast uppdaterade

2015, ger inte någon beskrivning av vilka moment som ska genomföras vid varje in-

venteringstillfälle. Vidare saknar inventeringsinstruktionen en vägledning om hur

eventuella differenser ska hanteras.

I granskningen framkom även att hörselhjälpmedel bokförda till 4,6 mnkr inte finns

registrerade i lagersystemet till följd av att de inte lades upp korrekt vid övertagandet

som skedde under oktober 2016. Detta har medfört att bokföringen/lagerlistan för

dessa hörselhjälpmedel istället hanteras manuellt.



19

Bedömning

Revisionen bedömer att den ekonomiska uppföljningen av hjälpmedelsverksamhet-

erna och den interna kontrollen av hjälpmedelslagret inte är tillräcklig. Det har inne-

burit att det förekommer brister gällande redovisning av lagret bestående av hjälp-

medel och det föreligger risk för fel som är väsentliga i förhållande till hjälpmedels-

lagrets omslutning (se avsnitt 4.2). Rutiner och ansvarsfördelningen i samband med

ekonomisk uppföljning och rapportering inom verksamhetsområdet behöver stärkas.

Revisionen bedömer även att den manuella hanteringen av delar av lagret begränsar

möjligheten till uppföljning och kontroll och ökar risken för fel i redovisningen. Vi-

dare saknas en ansvarsstruktur gällande lagerplatserna som tydliggör ansvaret för att

inventering genomförs och inventeringsinstruktionen behöver uppdateras och för-

tydligas. Revisionens tidigare bedömning om att delar av SLSO:s hjälpmedelslager

bör klassificeras som anläggningstillgångar kvarstår. Revisionen kommer under 2018

följa upp det interna arbete som initierats inom SLSO för att förstärka bokslutspro-

cessen, inklusive den löpande månadsvis avstämning, rörande hjälpmedelsverksam-

heterna.

Rekommendationer:

• Styrelsen bör se till att det finns en tydlig ansvarsfördelning, roller och processer

för den löpande ekonomiska uppföljningen av hjälpmedelsverksamheterna för att

säkerställa en korrekt finansiell rapportering.

• Ledningen bör

o säkerställa att verifierande specifikationer bifogas bokslutsdokumentationen för

balanskonton kopplade till hjälpmedelslagret.

o förtydliga rutinerna gällande inventering av hjälpmedelslager så att det tydligt

framgår vilka moment som ska genomföras och hur eventuella differenser ska

hanteras.

o säkerställa kontrollen över var verksamhetens lagerplatser för hjälpmedelsartik-

lar är lokaliserade.

3.3 Arbetsformer och ärendehantering

Revisionen avrapporterade i delårsrapporten 201719 en granskning av om styrelsens

arbetsformer följer kommunallagen och landstingets styrande dokument. Bedöm-

ningen sammanfattas nedan som grund för den samlade bedömningen av styrelsens

ansvar för intern styrning och kontroll.

3.3.1 Bolagsliknande former

Enligt landstingets ägarpolicy20 är SLSO, liksom Karolinska universitetssjukhus, en

förvaltning som drivs under bolagsliknande former. Det finns inget lagstöd för denna

19 Landstingsrevisionens delrapport 2017, Stockholms läns sjukvårdsområde 20 LS 1011-0949. Ägarpolicy och bolagsstyrningsprinciper.



20

organisationsform. I juridisk mening är styrelserna därför nämnder vars uppgift, roll

och ansvar i grunden regleras av kommunallagen, inte av aktiebolagslagen.

Att förvaltningarna drivs under bolagsliknande former har till exempel inneburit att

styrelserna endast har kortfattade reglementen, men i övrigt styrs i huvudsak på

samma sätt som bolagen, dvs. genom ägarpolicy samt generella och specifika ägardi-

rektiv. Landstingsstyrelsen beskrivs i styrdokumenten som Karolinskas respektive

SLSO:s ägare. Enligt kommunallagen kan en nämnd/styrelse inte äga en annan

nämnd, eller bestämma över en annan nämnd. Den nya kommunallagen (fr.o.m. 1 ja-

nuari 2018) ger dock vissa möjligheter för fullmäktige att reglera att landstingsstyrel-

sen får rätt att bestämma över andra nämnder, men endast när det gäller enskilda

ärenden.

Tillämpningen av s.k. bolagsliknande former har också inneburit att flera begrepp

från aktiebolagslagen används i de centrala styrdokumenten, exempelvis begreppet

ledning. Begreppet ledning är problematiskt eftersom ansvaret för verksamheten en-

ligt kommunallagen endast gäller nämnden (styrelsen i detta fall) som har ett kollek-

tivt ansvar för verksamheten. Förvaltningschefen (i detta fall direktören) har däre-

mot inget ansvar enligt kommunallagen till skillnad från en VD i ett bolag som har ett

ansvar som denna ska ansvarsprövas för.

Landstingsstyrelsen uppger i yttrande över delårsrapport 201721 att en översyn av

styrande dokument, både reglementen beslutade av fullmäktige och delegationsord-

ning beslutad av nämnd, ska göras under 2018 för att säkerställa att de är i enlighet

med revisorernas rekommendation, samtidigt som affärsmässigheten i verksamheten

säkerställs. I yttrande från styrelsen i SLSO22 framgår att de instämmer i revisorernas

uppfattning gällande reglemente och ägardirektiv. De påpekar emellertid också att de

förutsätter att denna fråga hanteras av landstingsstyrelsen.

3.3.2 Styrelsens ansvar för arbetsformer och ärendehantering

Revisionens granskning visar att aktiebolagslagens regler för hur bolag ska styras

delvis används internt i styrningen för SLSO. Även om landstingets centrala styrning

utgår från att SLSO ska bedrivas under bolagsliknande former har styrelsen ett eget

ansvar att styra sin verksamhet i enlighet med gällande lagstiftning.

Exempelvis har revisionen rekommenderat att arbets- och delegationsordning bör

ändras så att det framgår att styrelsen beslutar i ärenden som avser verksamhetens

mål, inriktning, omfattning eller kvalitet och inte i ärenden av principiell art eftersom

sådana beslut enligt kommunallagen är förbehållet fullmäktige. Gällande styrelsens

delegation till sjukvårdsdirektören, exempelvis beslut om upphandling, bör den vara

så preciserad att det framgår att beslut inte rör verksamhetens, mål, inriktning, kvali-

tet m.m. som enligt kommunallagen inte kan delegeras. Den beslutsrätt som förs

över bör vidare beakta delegeringsreglerna i kommunallagen så att det inte används

begrepp för en kommunal nämnd som exempelvis ”löpande förvaltning” och ”firma”.

21 LS 2017-1357. Yttrande över landstingsrevisorernas delrapport för landstingsstyrelsen. 22 SLSO, 2017-12-07. Yttrande över landstingsrevisorernas delrapport 2017 för Stockholms läns sjukvårdsområde.



21

Styrelsen har vid möte den 13 februari 2018 beslutat om ny arbetsordning för styrel-

sen och delegationsordning för sjukvårdsdirektören, där landstingsrevisionens re-

kommendationer har tagits i beaktande i omarbetningen.

Revisionen har även rekommenderat att sjukvårdsdirektörens vidaredelegation och

fördelning av verkställighetsbeslut bör förtydligas, främst med begränsningar i be-

lopp och tid, men även gällande möjligheten till vidaredelegation. Det bör också sä-

kerställas att alla delegationsbeslut har stöd i styrelsens delegationsordning och att

flera delegater inte kan fatta beslut i samma ärende. Styrelsen har vid möte den 13

februari 2018 beslutat om ny riktlinje för delegation och verkställighet (vidaredele-

gation), där landstingsrevisionens rekommendationer har tagits i beaktande i omar-

betningen.

Bedömning

Revisionen menar att landstingsstyrelsen har ansvar för att ge nämnder förutsätt-

ningar att följa kommunallagen. Det gäller inte minst när landstinget utövar sin verk-

samhet i en organisationsform som inte regleras av lag. Landstingsstyrelsen har

också i sitt yttrande framfört att en översyn av styrande dokument ska göras för att

säkerställa att de är i enlighet med revisorernas rekommendation.

För 2017 bedömer revisionen styrelsens interna styrning, uppföljning och kontroll av

arbetsformer samt ärendehantering som inte helt tillräcklig. Revisionen bedömer att

revisionens rekommendationer i huvudsak har åtgärdats av SLSO:s styrelse i början

av 2018 genom omarbetning och beslut om ny arbets- och delegationsordning samt

riktlinje för vidaredelegation, vilket bör ge förutsättningar för en stärkt intern styr-

ning och kontroll under 2018.

3.4 Tillgänglighet och vård i rätt tid i husläkarverksamheten

Fullmäktiges mål om förbättrad tillgänglighet i hälso- och sjukvården innebär att

vård ska ges i rätt tid och inom vårdgarantins gränser. Revisionen har granskat om

SLSO:s styrning och uppföljning av tillgänglighet skapar förutsättningar för vård i

rätt tid i primärvårdens verksamheter. Med rätt tid avses här kontakt med husläkar-

mottagning och tid för besök inom vårdgarantins gränser.

För primärvården innebär vårdgarantin i landstinget att en person som söker hjälp

för ett hälsoproblem ska få kontakt med husläkarmottagning samma dag. Om vård-

personalen bedömer att besök hos läkare eller annan vårdpersonal är nödvändig ska

tid ges inom fem dagar. Nationell uppföljning av väntetider och uppfyllande av vård-

garantin utförs av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Landstingets vårdgaranti

för besök har snävare tidsgränser än den nationella vårdgarantin, där gränsen är sju

dagar. I SLSO:s avtal med beställaren ställs också mer långtgående krav på besva-

rande av telefonsamtal än landstingets vårdgarantikrav inom samma dag. Kraven är

också kopplade till viten.23

23Mottagningar med direktsvar med köfunktion ska besvaras inom 1,5 minuter, med köfunkt-ion inom 10 minuter och med återuppringning inom 90 minuter.



22

SLSO:s styrelse har i budget och styrkort brutit ner fullmäktiges övergripande mål

om tillgänglighet till ett eget mål. Mål om uppfyllande av vårdgarantins krav på tele-

fon- och besökstillgänglighet återfinns även i styrkort för verksamhetsområde pri-

märvård och i resultatenheternas individuella styrkort. Resultatenheternas och verk-

samhetsområdets styrkort följs upp löpande i primärvårdens ledningsgrupp och

verksamhetsområdets styrkort även i SLSO:s ledningsgrupp.

Sedan 2015 har SLSO tillämpat en egenutvecklad automatiserad väntetidsmätning av

besökstillgänglighet vilket möjliggör löpande uppföljning. Tidigare mätningar utgjor-

des av den nationella manuella mätning som administreras via SKL två gånger årli-

gen. Under 2018 avser beställaren införa krav på månadsvis väntetidsmätning för

samtliga vårdgivare med avtal om husläkarverksamhet. SLSO har utvecklat digitala

verktyg vilka möjliggör för verksamheterna och centrala stödfunktioner att via intra-

nätet följa resultatet av den automatiserade väntetidsmätningen löpande och på en

mer nedbruten nivå. Fortfarande används dock också manuella utskick av besökssta-

tistik från SLSO centralt till verksamheterna.

Nära samtliga av SLSO:s husläkarmottagningar använder sig av tjänsten Tele-q för

att hantera telefonsamtal och köfunktion. Via tjänsten finns möjlighet för respektive

verksamhet att följa statistik över telefontillgängligheten löpande. Beställarens,

SKL:s samt ledningens och styrelsens uppföljning av telefontillgänglighet sker dock

genom en mätning som beställaren gör, baserad på ett antal kontrolluppringningar

till husläkarmottagningarna. Den statistik som genereras av Tele-q används bara av

verksamheterna själva i det löpande förbättringsarbetet och inte i den centrala upp-

följningen.

Gällande mätningen av besökstillgänglighet framkommer i granskningen att kvali-

teten i hög grad är beroende av korrekt registrering av besöket samt rätt användande

av bokningsunderlag i journalsystemet TakeCare. År 2015 när mätningen infördes

noterades en försämring av rapporterad besökstillgänglighet med tio procentenheter

i jämförelse med året innan, vilket delvis kan ha berott på brister i registreringen. Ett

antal utbildningsinsatser har därför genomförts vid SLSO för kassapersonal, bok-

ningsansvariga och verksamhetschefer. Löpande kontroller av registreringarna sker

centralt och korrigeringar görs i kontakt med verksamheterna. Rapporteringsverkty-

gen möjliggör också att kontroll av statistiken utförs av verksamheterna själva.

Kvalitetssäkrings-momenten är dock inte formaliserade i rutin eller liknande.

SLSO har under 2016 och 2017 genomfört ett antal workshops kring hanteringen av

Tele-q och hur telefontillgängligheten kan förbättras genom rätt bemanning. Särskilt

stöd har även erbjudits enheter med låg telefontillgänglighet, vilket gett positiv ef-

fekt. För helåret 2017 uppnår 79 procent av resultatenheterna avtalens krav på tele-

fontillgänglighet att jämföra med 66 procent föregående år. Den genomsnittliga tele-

fontillgängligheten var 90 procent, vilket kan jämföras med fullmäktiges mål på 83

procent.

Besökstillgängligheten för SLSO som helhet helåret 2017 var 92 procent och det har

inte funnits behov av att vidta åtgärder för att förbättra besökstillgänglighet enligt

vårdgarantikraven vid enskilda enheter. Andra aktiviteter har dock påbörjats vid



23

SLSO för att öka tillgängligheten kopplat till fullmäktiges ambitioner inför 2018 om

ökade öppettider och fler tidbokningar digitalt via webbplats. Från februari 2018

kommer SLSO:s husläkarmottagningar utöka öppettiderna med fem timmar och en

mobilapplikation har tagits fram för att boka fysiskt besök eller videobesök. Gransk-

ningen visar att det finns en oro hos verksamheterna att webbokningarna kommer att

belasta verksamheten med onödiga besök, eftersom de inte föregås av en medicinsk

bedömning av vårdpersonal. En uppföljning av diagnosutfallen i besök bokade via

webb eller mobilapplikation planeras att genomföras vid SLSO under 2018.

Enligt överenskommelse med SKL ingår webbtidbokningar som patienten gjort inom

femdagarsgränsen i mätningen av besökstillgänglighet, men inte bokningar som

gjorts senare. Dessa klassas som patientvald väntan och ingår enligt SKL:s definit-

ioner inte i mätningen. Webbtidbokningarna påverkar därmed utfallet positivt i re-

lation till vårdgarantikravet.

Vårdgarantikraven gäller där bedömningen visat att behov finns av besök hos läkare

eller annan vårdgivarkategori, exempelvis sjuksköterska. SKL:s mätningar av vårdga-

rantin omfattar idag bara tid till läkarbesök och inte heller landstinget eller SLSO gör

egna mätningar av tid till besök till annan yrkeskategori. Den förändring av ersätt-

ningsmodellen för husläkarverksamheten som genomfördes år 2016, med ökad andel

kapiteringsersättning, har medgivit ett större handlingsutrymme för vårdgivarna att

styra besök till andra yrkeskategorier än läkare där så är motiverat. Detta kan öka

tillgängligheten till primärvården som helhet och främja besök på rätt vårdnivå. Un-

der 2017 har vårdgivare inom SLSO arbetat för att i större utsträckning styra mot

sjuksköterskebesök, vilka också har ökat under året. Antalet besök hos läkare har

dock minskat mer än ökningen av sjuksköterskebesök. Enligt primärvårdsledningen

vidtas åtgärder för att öka andelen läkarbesök under 2018.

Bedömning

Revisionen bedömer att SLSO:s styrning och uppföljning av tillgänglighet skapar för-

utsättningar för vård i rätt tid enligt de krav som ställs i vårdgarantin för kontakt

med husläkarverksamhet. Vårdgarantins och fullmäktiges krav på vård i rätt tid har

brutits ner i mål för primärvårdens verksamheter och verksamheten har kännedom

om målen. Åtgärder har vidtagits för att förbättra telefontillgängligheten, vilka gett

resultat. Det finns en strukturerad uppföljning av vårdgarantins krav för verksam-

heten som helhet liksom för de individuella verksamheterna.

SLSO har utvecklat system och underlag för uppföljning av telefon- och besökstill-

gänglighet under de senaste åren, vilket bland annat inneburit att statistiken i större

utsträckning kan användas för löpande förbättringsarbete i verksamheterna. In-

samlingen av grunddata för besökstillgänglighet har automatiserats och baseras nu

på ett större underlag, vilket bör ge större tillförlitlighet, men revisionen noterar

också att kvalitetssäkring av statistiken är nödvändig eftersom den är beroende av

korrekta registreringar. Revisionen bedömer vidare att SLSO bör följa effekterna av

en ökad andel digitala bokningar liksom ökad andel sjuksköterskebesök för att säker-

ställa att vård ges på rätt vårdnivå i rätt tid.



24

Rekommendationer:

• Ledningen bör följa effekterna vid en ökad andel digitala bokningar liksom ökad

andel sjuksköterskebesök inom husläkarverksamheten för att säkerställa att vård

ges på rätt vårdnivå i rätt tid.

3.5 Informationssäkerhet i mobila lösningar för åtkomst till

TakeCare

Inom SLSO finns mobila vårdteam, främst inom verksamhetsområde ASiH. Under

2017 har SLSO drivit ett projekt där mobila vårdteam ges åtkomst till journalsyste-

met TakeCare, via mobila läsplattor. Detta kan innebära en ökad risk för att kontrol-

len över känslig patientinformation minskar. Revisionen har mot den bakgrunden

genomfört en granskning av SLSO:s rutiner och riktlinjer för att säkerställa skydd

och säkerhet i hanteringen av patientinformation i mobila vårdteam.

Mobil åtkomst sker genom en läsplatta med en ansluten kortläsare för eTjänstekort.

Utan eTjänstekort är inte åtkomst till TakeCare möjlig, vilket är samma tekniska lös-

ning som gäller vid SLSO för fasta terminaler med åtkomst till journalsystemet

TakeCare. Uppföljning av loggar i läsplattorna rörande olika personers aktivitet i

TakeCare är möjlig, på samma sätt som gäller vid andra terminaler. Samma styrdo-

kument gäller för mobila läsplattor som för övriga terminaler med åtkomst till jour-

nalsystemet TakeCare. Läsplattorna är utformade så att ingen journalinformation

finns lagrad lokalt på respektive läsplatta. All information speglas direkt från

TakeCare, varför en fungerande uppkoppling krävs via nätet. Journalanteckningar

kan endast skrivas in då läsplattan är uppkopplad mot TakeCare.

Det finns inga centrala instruktioner för om respektive läsplatta är personlig eller till-

hör ett visst team, dvs. har flera användare. I granskningen framgår även att läsplat-

torna i dagsläget inte är spärrade för nedladdning av externa programvaror, vilket är

fallet för stationära och bärbara persondatorer inom SLSO. En spärr för nedladd-

ningar har dock diskuterats.

Bedömning:

Revisionen bedömer att SLSO har tillräckliga rutiner och riktlinjer för att säkerställa

skydd och säkerhet i hanteringen av mobila läsplattor med koppling till journalsyste-

met TakeCare. Användandet är helt kopplat till respektive användares eTjänstekort,

vilket skapar förutsättningar för att skydda patientuppgifter från otillbörlig åtkomst.

Revisionen bedömer dock att samtliga av de läsplattor som används inom mobila

vårdteam bör vara automatiskt spärrade för nedladdning av ytterligare programva-

ror. Detta för att inte riskera att program för att exempelvis kopiera eller spara pati-

entuppgifter installeras i enheterna.

Rekommendation:

• Ledningen bör säkerställa att läsplattor som används vid mobila vårdteam har

automatiska spärrar för nedladdning av externa programvaror, för att minska ris-

ken att patientuppgifter sparas eller sprids via enheterna.



25

3.6 Fast vårdkontakt och fast läkarkontakt

Enligt patientlagen ska fast vårdkontakt utses för patienten om hen begär det eller

om det är nödvändigt för att tillgodose hens behov av trygghet, kontinuitet, samord-

ning och säkerhet. Vårdkontakten ska bistå patienten i att samordna vårdens insatser

m.m. Av förarbetena till lagen framgår att den fasta vårdkontakten ska vara en tydligt

utpekad person. Enligt lagen ska patienten också få möjlighet att välja en fast läkar-

kontakt inom primärvården. Revisionen har därför granskat om styrelsen för SLSO

säkerställer att patienter i primärvården får tillgång till fast vårdkontakt och fast

läkarkontakt i enlighet med patientlagens intentioner.

Under 2017 har SLSO inte haft några mål eller gjort någon uppföljning av hur fast

läkarkontakt respektive vårdkontakt tillämpas. Enligt SLSO:s budget för 2018 ska pa-

tienter över 75 år erbjudas fast läkarkontakt inom primärvården. Enligt verksamhets-

plan och styrkort för primärvården 2018 är det däremot fast vårdkontakt som ska er-

bjudas. Uppföljning ska göras månatligen, också av andel patienter som är listade på

namngiven läkare. Enligt styrkortet ska primärvården under 2018 utveckla metoder

för att mäta kontinuitet, till exempel genom listning på namngiven läkare.

SLSO har en skriftlig riktlinje för fast vårdkontakt. Riktlinjen anger att lokala rutiner

ska tas fram av primärvården. Rutinen ska, i enlighet med patientlagens krav på in-

formation, beskriva hur patienten och närstående ska informeras om fast vårdkon-

takt. Det är enligt riktlinjen särskilt viktigt att överväga att utse en fast vårdkontakt

för patienten om vårdenheten drabbas av uttalade svårigheter att utföra sitt uppdrag,

t.ex. om bemanningen är allvarligt försvagad. Hösten 2017 togs en mall för rutin fram

efter det att primärvårdsledningen konstaterat att ett stort antal husläkarmottag-

ningar saknade rutiner. Mallen har spridits till verksamhetscheferna genom ett flertal

olika kanaler. Motsvarande riktlinje eller mall för rutin finns inte vad gäller fast

läkarkontakt.

Granskningen visar att begreppet fast läkarkontakt, uttryckt som patienternas möj-

lighet till listning hos en namngiven läkare, är känt i verksamheten. I granskningen

framkommer dock att det vid vissa husläkarmottagningar finns svårigheter för pati-

enten att lista sig hos namngiven läkare, exempelvis på grund av läkarbrist eller in-

terna motsättningar mot personlig listning. Fast vårdkontakt är inte tillämpat i lika

stor utsträckning som fast läkarkontakt. Begreppet är också mindre känt i verksam-

heterna. Primärvårdsledningen och chefläkare beskriver att det finns en osäkerhet

inför vad begreppet fast vårdkontakt innebär och en sammanblandning av fast vård-

kontakt och fast läkarkontakt. Exempel finns på tillämpning av fast vårdkontakt i

form av en funktion istället för namngiven person. Primärvårdsledningen har utökat

informationen till patienten om rätten till fast vårdkontakt på husläkarmottagningar-

nas hemsidor och planerar för ytterligare informationsinsatser.

Bedömning

Fast läkarkontakt och fast vårdkontakt syftar till att skapa kontinuitet och samord-

ning i den enskilde patientens vård. Styrelsen har tidigare inte styrt mot detta genom

mål i budgeten och förvaltningen har inte heller gjort det genom sin verksamhets-



26

plan. Revisionen menar att det är positivt att en stärkt styrning kommer att ske un-

der 2018 genom formuleringarna i styrelsens budget respektive verksamhetsplan och

styrkort för primärvården 2018. Samtidigt noterar revisionen att det finns en risk för

otydlighet i styrningen då budgeten slår fast att gruppen 75 år och äldre ska erbjudas

fast läkarkontakt, medan styrkortet för primärvården slår fast att samma grupp ska

erbjudas fast vårdkontakt.

Patienternas möjlighet att få fast läkarkontakt genom listning varierar mellan huslä-

karmottagningarna. Revisionen bedömer att det därmed finns risk att patientlagens

krav inte tillgodoses fullt ut inom samtliga husläkarmottagningar. Revisionen bedö-

mer vidare att SLSO inte tillämpar fast vårdkontakt fullt ut i vården av patienter i den

utsträckning lagstiftningen avser. Information till patienten om fast vårdkontakt

finns på hemsidor och i skriftligt material, men rutiner för att informera patienten på

ett strukturerat sätt har saknats vid ett stort antal enheter. Revisionen noterar att åt-

gärder nyligen har vidtagits, men att de ännu inte fått full effekt.

3.7 Avrapporterade granskningar i delrapport

Delar av årets granskning har tidigare avrapporterats i delrapport för styrelsen. Ne-

dan sammanfattas väsentliga iakttagelser från denna rapport.

Kontroll av legitimationer

Revisionen har granskat om landstingsstyrelsen samt respektive vårdgivare24 säker-

ställer att anställda läkare, sjuksköterskor samt tandläkare och tandhygienister har

giltig legitimation för att utöva yrket. Revisionen bedömer att ledningen regelbundet

bör följa upp att rutinen för kontroll av anställdas legitimationer fungerar samt se till

att det finns en rutin för kontroll av legitimation hos inhyrd personal.

Riskanalys och intern kontrollplan 2017

I revisionens delårsrapport rekommenderas ledningen att säkerställa att de risker

som föreslås ingå i styrelsens internkontrollplan är de mest prioriterade utifrån ut-

förd risk- och väsentlighetsanalys. Under hösten har den interna kontrollplanen där-

för reviderats och de väsentligaste riskerna förts in. Revideringen har också inneburit

att återrapporteringen till styrelsen blivit tydligare, då den koncentrerats till de risker

som är mest prioriterade.

Primärvårdsintäkter

Utöver listningsersättning och besöksersättning erhålls bl.a. åtgärdsersättning

(KVÅ), i enlighet med avtal, för vissa typer av åtgärder inom primärvården. Gransk-

ning visar att risk finns att utförd vård registreras på felaktig KVÅ-kod vilket kan leda

till att extra ersättningen inte erhålls fullt ut. Det finns möjlighet att generera kon-

trollrapporter ur berörda verksamhetssystem där differenserna framgår, men enligt

uppgift finns det i dagsläget ingen central uppföljning att denna funktion används på

24 Karolinska Universitetssjukhus, Södertälje sjukhus AB, Södersjukhuset AB, Danderyds sjukhus AB, Stockholms läns sjukvårdsområde, Folktandvården AB, St Eriks ögonsjukhus AB. Se delrapport/delrapporterings-PM för resultat hos respektive styrelse.



27

resultatenhetsnivå. Revisionen bedömer att det finns förbättringsmöjligheter avse-

ende uppföljning av KVÅ-registreringar i journal- och kassasystem för att säkerställa

korrekt fakturering av intäkter.

Löneprocessen

Revisionen bedömer att den interna kontrollen avseende hantering av löner kan för-

stärkas ytterligare främst avseende attest av lönelistor av behörig personal, månatliga

stickprovskontroller av ändringar i fasta data i lönesystemet Heroma samt doku-

mentation av genomgång av signallistor i samband med lönekörningen. Gransk-

ningen visar bl.a. att kontroller av ändringar i lönesystemet Heroma inte utförts lö-

pande enligt gällande rutin samt att personer som avslutat sin anställning fortsatt er-

hålla lön och där personer som registrerats i systemet har erhållit lön innan anställ-

ningen påbörjats.

3.8 Granskningar utan väsentliga iakttagelser

Revisionen har även genomfört granskningar av ledningsnära kostnader och repre-

sentation, inköpsprocessen och utbetalningar, materiella anläggningstillgångar samt

kassa- och kontanthantering. Inga nya väsentliga iakttagelser har noterats i dessa

granskningar, men däremot sådana som styrker tidigare lämnade rekommendat-

ioner. Flera av tidigare lämnade rekommendationer kvarstår därmed (se avsnitt 3.9).

3.9 Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer

I tidigare revisionsrapporter har framförts ett antal rekommendationer avseende den

interna styrningen och kontrollen. I bilaga 1 framgår hur rekommendationerna har

hanterats. Ett flertal rekommendationer till ledningen gällande ekonomistyrningen

kvarstår sedan tidigare år. Bland dessa märks rekommendationerna om att säker-

ställa en rutin för att bifoga verifierande underlag till manuella bokföringsordrar

samt att säkerställa att samtliga utanordningslistor för utbetalning av lön kontrolle-

ras och attesteras. Revisionens rekommendation om att upprätta interna riktlinjer

för hanteringen av omställningsprojekt har delvis åtgärdats, liksom rekommendat-

ionen om att stärka uppföljningen av externfinansierade projekt.

3.10 Samlad bedömning av intern styrning och kontroll

Revisionen bedömer att styrelsen på övergripande nivå kontinuerligt följer upp eko-

nomi och verksamhet, men att ekonomi- och verksamhetsstyrningen behöver stär-

kas. Revisionen noterar att beroendet av hjälpmedelsverksamheternas resultat har

ökat. Åtgärder har vidtagits för att stärka vårdverksamheternas ekonomiska resultat

och produktionen, men har inte haft gett avsedd effekt. Därmed har antalet enheter

som inte klarar resultatkravet ökat under 2017 och styrelsens produktionsmål upp-

nås inte. Revisionen bedömer därför att ekonomi- och verksamhetsstyrningen inte

varit helt tillräcklig. Styrelsen behöver stärka sin styrning och uppföljning av åtgärder

för att säkerställa ekonomisk bärkraftighet och produktionen inom de enskilda verk-

samhetsområdena och minska beroendet av hjälpmedelsverksamheternas resultat

vilket revisionen påtalat sedan 2015.



28

Revisionen bedömer vidare ekonomistyrningen inom verksamhetsområde hjälpme-

del som otillräcklig. Granskningen visar på brister i den ekonomiska uppföljningen

av hjälpmedelsverksamheterna, beroende på otydlighet i ansvar och roller i boksluts-

processen och vid ekonomisk rapportering inom detta område. Styrelsen behöver sä-

kerställa den interna kontrollen av hanteringen av hjälpmedelslagret samt säkerställa

att det finns en tydlig ansvarsfördelning och processer för den löpande ekonomiska

uppföljningen av hjälpmedelsverksamheterna. Detta för att minska risken för fel i

den ekonomiska rapporteringen. Granskningen av hjälpmedelsverksamheterna visar

också att ledningen behöver införa rutiner för att säkerställa kännedom om lagerplat-

ser, för inventeringen av hjälpmedelslager och för att verifierande underlag ska bifo-

gas bokslutsdokumentation.

För 2017 bedömer revisionen styrelsens interna styrning, uppföljning och kontroll av

arbetsformer samt ärendehantering som inte helt tillräcklig. Revisionen bedömer att

revisionens rekommendationer i huvudsak har åtgärdats av SLSO:s styrelse i början

av 2018 genom omarbetning och beslut om ny arbets- och delegationsordning samt

riktlinje för vidaredelegation, vilket bör ge förutsättningar för en stärkt intern styr-

ning och kontroll under 2018.

Revisionen bedömer att styrelsens styrning och uppföljning av systematisk kompe-

tensplanering kan stärkas och att kompetensförsörjningsplanen kan utvecklas.

Ledningen bör stärka sin interna kontroll av löneprocessen, primärvårdsintäkter, in-

formationssäkerhet i mobila lösningar, kontroll av legitimationer samt uppföljning av

tillgänglighet i primärvården. Resultatet av dessa granskningar bedöms dock inte

vara av sådan karaktär att de påverkar den slutliga bedömningen av styrelsens in-

terna styrning och kontroll. Ett antal rekommendationer till ledningen avseende eko-

nomistyrningen kvarstår från tidigare år och behöver åtgärdas, främst gällande bok-

slutsprocessen och löneprocessen.

Med anledning av ovanstående gör revisionen en annan bedömning av styrelsens in-

terna styrning och kontroll för 2017 jämfört med 2016, då detta granskningsområde

bedömdes vara tillräckligt.

Den interna styrningen och kontrollen bedöms, utifrån genomförd granskning, sam-

mantaget vara inte helt tillräcklig. Bedömningen baseras främst på bristerna i ekono-

mistyrningen vid hjälpmedelsverksamheterna, behovet av ökad styrning för att nå

ekonomi i balans och produktionmål i vårdverksamheterna samt noterade brister i

arbetsformer och ärendehantering under 2017.

4 Räkenskaper

I detta avsnitt görs en bedömning av om styrelsens redovisning är upprättad i enlig-

het med lagstiftning och god redovisningssed så att räkenskaperna ger en rättvisande

bild av resultat och ställning. Bedömningsmålen och bedömningskriterierna framgår

av bilaga 2.



29

4.1 Årsbokslutet inklusive årsrapport (förvaltningsberättelse)

Granskningen har omfattat SLSO:s årsrapport med tillhörande bilagor. Resultat- och

balansräkning har granskats samt stämts av mot underliggande dokumentation.

SLSO:s årsrapport följer de instruktioner som gäller inom landstinget med avseende

på upprättande av årsbokslut. Inga avvikelser av väsentlighet för SLSO:s samlade rä-

kenskaper har noterats, men det finns för hjälpmedelsverksamheten väsentliga diffe-

renser i hjälpmedelsverksamhetens balanskonton. Med anledning av SLSO:s storlek

bedömer revisionen att balansräkning och kassaflödesanalys bör följa den kommu-

nala redovisningslagens uppställningsformer, något som idag dock inte är ett krav i

landstingets mallar.

Årsbokslutet är i allt väsentligt upprättad enligt lagen om kommunal redovisning,

god redovisningssed, enligt landstingets anvisningar och bedöms ge en rättvisande

bild av årets resultat och ställning.

4.2 Redovisning av hjälpmedelslager

Under året har för hjälpmedelsverksamheterna väsentliga avstämningsdifferenser

mellan lagersystem och huvudbok noterats (se avsnitt 3.5). Avvikelserna rör dels dif-

ferenser mellan redovisningen av hjälpmedelslager i ekonomisystemet Raindance

och i lagersystemet Sesam, dels differenser mellan balanskonton för leverantörsfak-

turor i Raindance och registreringar Sesam. I samband med granskningen har verifi-

erande underlag inte kunnat tillhandahållas, varför exakta belopp för noterade diffe-

renser inte kan fastställas. Enligt preliminära bedömningar är lagerredovisningen i

Raindance uppskattningsvis ca 5 mnkr lägre än i Sesam och redovisningen av leve-

rantörsskulder i ekonomisystemet ca 10 mnkr högre än i lagersystemet. SLSO har i

samband med upprättandet av årsbokslutet initierat en intern utredning i syfte att

stärka kvaliteten rörande den finansiella rapporteringen. Noterade differenser är inte

väsentliga för SLSO:s balansomslutning som helhet.

4.3 Redovisning av omställningskostnader

Under 2015 till 2018 uppstår betydande kostnader för vårdens omstrukturering som

en följd av genomförandet av Framtidsplanen för hälso- och sjukvården. Omställ-

ningskostnaderna beräknas för hela landstinget uppgå till totalt 3 500 mnkr och ska

enligt fullmäktiges beslut täckas genom ianspråktagande av reserverade medel i eget

kapital och kommer därmed på central nivå inte att belasta resultatet. Styrelsen har i

budgeten för 2017 kompenserats genom ett omställningsbidrag på 66 mnkr för att

täcka planerade omställningskostnader. De redovisade omställningskostnaderna

uppgår till 53 mnkr.

Kostnader avseende omställningsåtgärder avser främst dubbla lokalhyror till följd av

tomställda lokaler i samband med ombyggnationer, lönekostnader för anställda på

projektkontoret samt avskrivningar för möbler och installationer. En större del av

omställningskostnaderna avser personalkostnader (16 mnkr). Tidsredovisning har

inte upprättats vilket innebär att personalkostnaderna baseras på uppskattad ned-

lagd tid. Det kan inte uteslutas att det förekommit omställningsåtgärder inom verk-



30

samheten som inte finansierats med omställningsbidrag. Revisionens tidigare re-

kommendation till ledningen att utarbeta och kommunicera interna riktlinjer för att

säkerställa att projektaktiviteter av omställningskaraktär fångas upp och finansieras

genom omställningsbidraget kvarstår. Upparbetade kostnader under 2017 bedöms

vara rörelsegilla och redovisade i enlighet med landstingets instruktioner.

4.4 Externfinansierade projekt

Per 31 december 2017 finns det 158 stycken (283 st 2016) projekt där de oförbrukade

medlen uppgår till totalt 176 mnkr (181 mnkr 2016) vilka redovisas som en förutbe-

tald intäkt. Revisionen har noterat att 36 stycken projekt (76 st 2016), vars oförbru-

kade medel uppgår till 19 mkr, har varit stillastående sedan årsbokslutet per 31 de-

cember 2016.

I samband med upprättandet av årsbokslutet har SLSO intäktsfört tidigare erhållna

projektmedel på ca 20 mnkr i enlighet med tidigare rekommendation från revis-

ionen. Enligt SLSO:s interna riktlinjer kan intäktsföring ske om ingen aktivitet note-

rats på projektet under en tvåårsperiod. Då vissa av berörda projekt är mycket gamla

har underliggande avtal inte kunnat presenteras. I granskningen har det därmed inte

kunnat verifieras att det inte föreligger återbetalningsskyldighet till finansiären av ej

förbrukade medel, baserat på de underlag som presenterats. Vissa centraliserade

kontrollmoment finns för externfinansierade projekt, vilket är positivt. Dock noteras

att det föreligger en decentraliserad organisation, där enhetsansvariga har ett stort

ansvar att kontrollera ändamålsenligheten i de projekt som bedrivs och att säker-

ställa avtalsföljsamhet.

Bedömning

Revisionen bedömer att ledningen, där det är möjligt, bör inhämta skriftligt godkän-

nande från finansiären att återbetalningsskyldighet inte föreligger innan intäkts-

föring sker av stillastående projekt

4.5 Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer

I tidigare revisionsrapporter har framförts ett antal rekommendationer avseende rä-

kenskaper. I bilaga 1 framgår hur rekommendationerna har hanterats.

4.6 Samlad bedömning av räkenskaper

Årsbokslutet är i allt väsentligt upprättad enligt lagen om kommunal redovisning,

god redovisningssed, enligt landstingets anvisningar och bedöms ge en rättvisande

bild av årets resultat och ställning. Osäkerheter föreligger dock rörande hjälpmedels-

verksamhetens räkenskaper.

Räkenskaperna bedöms i allt väsentligt vara rättvisande.

5 Styrelsens yttrande över delrapport 2017

Styrelsen har 2017-12-07 lämnat yttrande över delrapporten för 2017. Styrelsen har i

yttrandet kommenterat revisionens synpunkter utan avvikande mening.

Gransk-ningsår

Åtgärdat KommentarRekommendation

Del-vis

Ja Nej

Sammanställning och uppföljning av lämnade rekommendationer avseende

tidigare år och innevarande år: Stockholms läns sjukvårdsområde, Årsrapport

2017

BILAGA 1 1(3)

LANDSTINGSREVISORERNA

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Ansvar och befogenheter

2017 Delår ID: 1055

Styrelsen bör i samverkan med landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige att revidera reglementet för SLSO så att verksamhet och arbetsformer regleras i enlighet med kommunallagen

LS har i yttrande uppgett att de kommer att göra en översyn av styrande dokument, både reglementen beslutade av fullmäktige samt delegationsordning beslutad av nämnd under 2018 för att säkerställa att de tydligt är i enlighet med revisorernas rekommendation. I yttrande från styrelsen i SLSO framgår att de instämmer i revisorernas uppfattning gällande reglemente och ägardirektiv. De påpekar emellertid också att de förutsätter att denna fråga hanteras av landstingsstyrelsen. Följs upp i samband med delårsgranskningen 2018.

X

2017 Delår ID: 1056

Styrelsens styrdokument bör formuleras så att det framgår att styrelsen beslutar i ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet och inte i ärenden av principiell art eftersom sådana beslut enligt kommunallagen är förbehållet fullmäktige

Styrelsen har reviderat arbetsordning 2018-02-13 så att det nu framgår att styrelsen beslutar i frågor som rör verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet, inte i ärenden av principiell beskaffenhet som är förbehållet fullmäktige. Även delegationsordning för sjukvårdsdirektören har reviderats i enlighet med revisionens rekommendationer. I ny text som tillkommit i delegationsordningen används dock begreppet principiell beskaffenhet för att exemplifiera ärenden som faller under styrelsens ansvar. Enligt revisionens bedömning är frågor av principiell art förbehållen fullmäktige och skrivningen bör därför ändras. Följs upp i samband med delårsgranskningen 2018.

X

2017 Delår ID: 1057

Styrelsen bör säkerställa att:- beslutsrätten förs över enligt delegeringsreglerna i kommunallagen och att det inte används begrepp för en kommunal nämnd som exempelvis ”löpande förvaltning”- den delegation som ges när det t.ex. gäller upphandling är så preserad att styrelsen fortfarande kan behålla ledningen, kontrollen och ansvaret för verksamheten

Styrelsen har reviderat instruktion och delegationsordning för sjukvårdsdirektören 2018-02-13. Den nya delegationsordningen innehåller inte begreppen löpande förvaltning, firma och mottagande av delegering. Detsamma gäller för beslutad vidaredelegationsordning 2018-02-13.

Gällande precisering av delegationsrätt har i ny delegationsordning för sjukvårdsdirektören 2018-02-13 tillkommit en skrivning om att beslutsrätten för sådant som rör verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet ligger kvar hos styrelsen. Revisionen kommer granska stickprov på delegerade uppdrag under 2018 för att se om risk kvarstår för att besluten rör verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. Följs upp i samband med delårsgranskningen 2018.

X

Gransk-ningsår


Del-vis

Ja Nej



2017

BILAGA 1 2(3)



Informationssäkerhet

2012 (Projekt 5/2012) ID: 203

SLSO bör kontinuerligt följa upp att samtliga anställda genomgått utbildning gällande informationssäkerhet.

Arbete pågår, men ej klara än. Lärtorget kan inte leverera uppföljning. Införande av Compliance-portalen kan underlätta uppföljning men inte förrän merparten av verksamheterna är inne i systemet. Följs upp i samband med delårsgranskningen 2018.

X

Samverkan i beroendevården

2016 Årsrapp ID: 921

Styrelsen behöver i samverkan med stadsdelsnämnderna i Stockholms stad gemensamt se över och stärka vårdkedjan, speciellt för de individer som erbjuds fortsatt behandling vid de lokala beroendemottagningarna. Länkningen i gränssnittet mellan slutenvård respektive öppenvård och socialtjänst kräver särskild uppmärksamhet. I detta arbete bör även individer som kommit akut till avgiftning och tidigare är okända för öppenvården beaktas.

Uppföljningen bör samordnas med stadsrevisionen. Följs upp i samband med delårsgranskningen 2018.

Samverkan i missbruks-/beroendevården

2016 (Projekt 10/2016) ID: 954

Stockholms läns sjukvårdsområde och socialnämnden i Stockholms stad bör i samverkan med stadsdelsnämnderna gemensamt utveckla en skriftlig rutin för informationsöverföring från beroendevårdens slutenvård till socialtjänsten och öppenvården, i syfte att förbättra vårdflödet.


2016 (Projekt 10/2016) ID: 956

Stockholms läns sjukvårdsområde och socialnämnden i Stockholms stad be-höver i samverkan med stadsdelsnämnderna gemensamt se över när, i vårdprocessen för personer med missbruk/beroende, samordnad individuell vårdplanering (SIP) bör genomföras att öka tillämpningen i enlighet med gällande lagstiftning.


Skydd mot oegentligheter

2013 (Projekt 4/2013) ID: 495

SLSO bör förtydliga rutiner för att säkerställa dels att kontroller mot befintliga avtal är möjliga såväl vid beställning som efter leverans, dels att informationen i leverantörsregistret är korrekt genom att införa löpande och systematisk registervård.

Som ett komplement till SLL:s avtalskatalog finns samtliga av SLSO upphandlade avtal i en avtalsmodul som nås via SLSO:s intranät.

Implementering av rutiner för löpande respektive årlig registervård pågår, bl.a. en ny applikation som samkör information från fakturasystemet, inköpssystemet och avtalskatalogerna.

SLSO har riktlinjer och rutiner för avtalsuppföljning av de leverantörer som SLSO själva upphandlat. Följs upp i

X

Gransk-ningsår


Del-vis

Ja Nej



2017

BILAGA 1 3(3)



Skydd mot oegentligheter

2013 (Projekt 4/2013) ID: 496

SLSO bör löpande följa upp och kontrollera otillåtna bisysslor samt inköp från anställdas bolag.

Rutin för löpande uppföljning, exempelvis genom registeranalys saknas. Landstingsövergripande beslut har fattats om att anställda ska kunna registrera eventuella bisysslor i Heroma. Detta kommer att göra det enklare för arbetsgivaren att följa upp bisysslor. Någon plan för när det kommer att vara möjligt för anställda att deklarera bisysslor i Heroma finns dock inte. Följs upp i samband med delårsgranskningen 2018.

X

1

BEDÖMNINGSMÅL OCH BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR 2017

Ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat Nämnden/styrelsen har uppnått fullmäktiges mål samt följt de beslut, riktlinjer och föreskrifter som gäller för verksamheten. Verksamhetens resultat och resurser står i ett rimligt förhållande till varandra.

Bedömningsmål: 1. Nämnden/styrelsen har uppnått fullmäktiges resultatkrav och övriga ekonomiska mål.

2. Nämnden/styrelsen har uppnått fullmäktiges mål för verksamheten och genomfört tilldelade

uppdrag.

3. Nämndens/styrelsens verksamhet har bedrivits i enlighet med för verksamheten gällande lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m.

Bedömningskriterier: Tillfredsställande Bedömningsmålen bedöms i allt väsentligt vara uppfyllda. Avvikelser kan förekomma. Inte helt tillfredsställande Bedömningsmålen bedöms delvis vara uppfyllda. Det finns större och/eller flera avvikelser. Otillfredsställande Bedömningsmålen bedöms inte vara uppfyllda. Det finns allvarliga avvikelser som måste åtgärdas snarast. Kommentar: Avvikelserna är så stora att frågan om anmärkning eller avstyrkt ansvarsfrihet bör prövas.

Intern styrning och kontroll Nämnden/styrelsen ansvarar för att det finns en intern styrning och kontroll som med rimlig grad av säkerhet leder till måluppfyllelse, effektiv verksamhet och regelefterlevnad.

Bedömningsmål: 1. Nämnden/styrelsen har fastställt en organisation med tydlig fördelning av ansvar och

befogenheter.

2. Nämnden/styrelsen har i budget/verksamhetsplan fastställt ekonomiska och verksamhetsmässiga mål i linje med fullmäktiges mål och övriga uppdrag. Målen är mätbara/uppföljningsbara.

3. Nämnden/styrelsen har riktlinjer och rutiner för väsentliga områden för att säkerställa att verksamhetens uppdrag och mål uppnås samt att lagar, föreskrifter m.m. följs.

4. Nämnden/styrelsen har genomfört en riskanalys som identifierar, värderar och prioriterar väsentliga risker. Nämnden/ styrelsen har i en internkontrollplan fastställt vilka åtgärder/ kontroller som ska hantera prioriterade risker.

5. Nämnden/styrelsen följer kontinuerligt och systematiskt upp ekonomi och verksamhet, såväl för verksamhet i egen regi som för sådan som uppdragits åt annan att utföra, analyserar väsentliga avvikelser samt vidtar åtgärder vid behov.

6. Nämnden/styrelsen har ett informations- och kommunikationssystem som stödjer styrning, kontroll och uppföljning av verksamheten.

7. Nämndens/styrelsens rapportering ger en rättvisande och tillförlitlig information om ekonomi

och verksamhet.

Bedömningskriterier Tillräcklig Bedömningsmålen bedöms i allt väsentligt vara uppfyllda. Avvikelser kan förekomma. Inte helt tillräcklig Bedömningsmålen bedöms delvis vara uppfyllda. Det finns större och/eller flera avvikelser.

2

Otillräcklig Bedömningsmålen bedöms inte vara uppfyllda. Det finns allvarliga avvikelser som måste åtgärdas snarast. Kommentar: Avvikelserna är så stora att frågan om anmärkning eller avstyrkt ansvarsfrihet bör prövas.

Räkenskaper Nämndens/styrelsens redovisning är upprättad i enlighet med lagstiftning och god redovisningssed så att räkenskaperna ger en rättvisande bild av resultat och ställning och kan ligga till grund för styrning, ledning, uppföljning och kontroll av den verksamhet som bedrivs.

Bedömningsmål: 1. Nämndens/styrelsens räkenskaper är upprättade i enlighet med den kommunala

redovisningslagen, god redovisningssed samt landstingets regler och anvisningar.

2. Nämndens/styrelsens delårsrapport och årsbokslut/årsredovisning ger en rättvisande bild av resultat och ställning.

Bedömningskriterier: Rättvisande Räkenskaperna uppfyller i allt väsentligt bedömningsmålen. Avvikelser kan förekomma. Eventuella värderings-, klassificerings- och/eller upplysningsfel är inte av sådan karaktär att de väsentligen påverkar bilden av nämndens/styrelsens resultat och ställning. Inte rättvisande Räkenskaperna innehåller allvarliga avvikelser i förhållande till bedömningsmålen. Kommentar: Avvikelserna är så stora att frågan om anmärkning eller avstyrkt ansvarsfrihet bör prövas.

Postadress: Box 22230, 104 22 Stockholm

Besöksadress: Hantverkargatan 25 b (T-bana Rådhuset)

Telefon: 08-737 25 00

E-post: [email protected]

Hemsida: www.sll.se/rev

Org.nr: 232100-0016

Vad gör Landstingsrevisorerna?

Landstingsrevisorerna granskar den verksamhet som bedrivs av

landstingets nämnder och bolagsstyrelser. Revisionsuppdraget är det

största inom kommunal verksamhet.

Att vara revisor är ett förtroendeuppdrag vars syfte är att med oberoende,

saklighet och integritet främja, granska och bedöma verksamheten. Den

övergripande uppgiften för revisorerna är att granska hur nämnder och

styrelser tar sitt ansvar. De förtroendevalda revisorerna är fullmäktiges

och ytterst medborgarnas instrument för den demokratiska kontrollen.

De har därmed en viktig funktion i den lokala självstyrelsen.

Ledamöter i nämnder och styrelser ansvarar inför fullmäktige för hur de

själva, anställda och uppdragstagare genomför verksamheten. I ansvaret

ingår att genomföra en ändamålsenlig verksamhet utifrån fullmäktiges mål,

beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten, på ett

ekonomiskt tillfredsställande sätt och med en tillräcklig intern kontroll samt

att upprätta rättvisande räkenskaper.

I årsrapporter för nämnder och styrelser sammanfattar revisionskontoret

den granskning som genomförts under det gångna året. Verksamhets-

revisionen redovisas löpande i projektrapporter. Publikationerna finns på

Landstingsrevisorernas hemsida www.sll.se/rev. De kan också beställas från re-

visionskontoret. Det går även att prenumerera på Landstingsrevisorernas

nyhetsbrev Nytt från landstingsrevisionen genom att anmäla intresse via

e-postmeddelande till [email protected].

http://www.sll/

stockholms läns sjukvårdsområde - sll.se · 4.6 samlad bedömning av räkenskaper 30 5...

Documents