strategisk plan 2019-2022 med verksamhetsplan och budget 2020€¦ · sida 3 av 54 kil på rätt...

KIL.SE

BESLUTAD I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2019-11-28

STRATEGISK PLAN 2019-2022 VERKSAMHETSPLANMED BUDGET 2020

Sida 2 av 54

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 2

Kil på rätt spår 2

Så styr vi Kils kommun .................................................................................................. 4

Strategisk styrning - Kil på rätt spår 2022 ...................................................................... 5

De strategiska målen ..................................................................................................... 6

Svensk ekonomi på väg mot lågkonjunktur 2020 9

Nyckeltal för den svenska ekonomin............................................................................ 11

Förutsättningar för Kils kommun 11

Demografi .................................................................................................................... 11

Intäkter från skatter, generella bidrag och utjämning ................................................... 12

Förväntad finansiell utveckling 2018-2022 ................................................................... 12

Andra ekonomiska utmaningar nu och i framtiden ....................................................... 13

Kil på rätt spår - vad, vill, bör och måste vi göra 14

Jobba aktivt för att skapa möjligheter för ökade intäkter genom ökad befolkningen ..... 14

Påtala behovet av ökad statlig finansiering av välfärden .............................................. 14

Samarbete och samordning ......................................................................................... 14

Digitalt först!................................................................................................................. 15

Aktivt ledarskap ........................................................................................................... 15

Budget 2020 och plan 2021-22 16

Investeringar och finansiering ...................................................................................... 16

Finansiella mål för 2020 ............................................................................................... 16

Finansiella sammanställningar 17

Verksamhetsplan och budget 2020 23

1 Politisk verksamhet ................................................................................................... 24

2 Fysisk och teknisk planering ..................................................................................... 26

3 Näringsliv och turism ................................................................................................ 27

4 Gator och vägar, parker och skog ............................................................................. 29

5 Miljö och hälsa .......................................................................................................... 30

6 Fritid och kultur ......................................................................................................... 31

7 Förskola .................................................................................................................... 33

8 Grundskola ............................................................................................................... 35

9 Gymnasieskola ......................................................................................................... 37

10 Vuxenutbildning ...................................................................................................... 38

11 Äldreomsorg ........................................................................................................... 39

12 LSS ....................................................................................................................... 42

13 Socialpsykiatri ......................................................................................................... 44

14 Individ- och familjeomsorg ...................................................................................... 45

15 Flyktingmottagning .................................................................................................. 48

16 Arbetsmarknadsåtgärder ........................................................................................ 48

17 Vatten och avlopp samt slamtömning ..................................................................... 50

18 Lednings- och verksamhetsstödjande funktioner .................................................... 51

19 Räddningstjänst och samhällsskydd ....................................................................... 53

20 Färdtjänst ................................................................................................................ 54

Sida 3 av 54

Kil på rätt spår 2020-2022 Det kan se dystert ut när vi tar del av prognoser om ansträngd ekonomisk

utveckling och oviss utvecklingen nationellt och globalt. Vi behöver ta signalerna på

allvar och förbereda alternativ trots att förutsättningarna i Kil är goda i jämförelse

med många kommuner. Vi har ett varierat näringsliv med 1250 företag, ett starkt

föreningsliv och en positiv befolkningstillväxt. Vi har viktiga vägar och järnvägar

som går genom vår kommun och i anslutning till dem resecenter i Kil och i Fagerås.

PÅGÅENDE OCH FRAMTIDA UTVECKLING

2020 är det nya trygghetsboendet med 29 lägenheter i centrala Kil

inflyttningsklart. Den nya Vikstaskolan, med plats för 500 elever, ska vara klar

hösten 2022. Under planperioden ska vi börja bygga ett nytt särskilt boende på

Sannerud. Vi ska också, i dialog med Kilsborna, ta fram en ny översiktsplan som

visar inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön i hela

kommunen. Tittar vi på landsbygdsutveckling så vet vi nu hur många

landsbygdsbor tänker om trygghetsboende. Därför har vi tillsammans med

representanter från Fagerås och Högboda börjat diskutera olika möjligheter.

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

Vi behöver öka vår befolkning i lagom takt och påverka en ökad statlig finansiering

av välfärden. Vi behöver bli ännu bättre på samarbete och samordning och vi

behöver använda modern teknik på sätt som ökar kundnyttan samtidigt som

verksamheterna kan jobba smartare. Vi behöver stötta och stärka företagsamheten

och underlätta möjligheter till egen försörjning. I Kil gäller arbetslinjen för alla som

är arbetsföra. Vägen dit kan vara utbildning, praktik och arbete, var för sig eller i

olika kombinationer. Samhället är något vi bygger tillsammans. Så många som

möjligt ska känna sig behövda och få förståelse för att vi alla bidrar till

samhällsbygget och dess utveckling på olika sätt.

Det vi vill åstadkomma kräver aktivt arbete och finansiering men är viktigt för den

hållbara utvecklingen av Kils kommun och för att vi ska nå de övergripande målen

och så småningom vår vision. Steg ett är att uppfylla det som står i den här

verksamhetsplanen. Vi ser fram emot ett verksamhetsår med ständiga

förbättringar, bra resultat och kundens bästa i fokus.

Anders Johansson (S) Georg Forsberg (C)

Sida 4 av 54

SÅ STYR VI KILS KOMMUN

Kils kommuns sätt att styra är baserat på modellen ”balanserad styrning”.

Kils kommun styrs genom visionen samt strategiska mål inom perspektiven

Ekonomi, Medborgare, Medarbetare, Miljö och Utveckling. Vi har strategier för hur

vi ska nå de strategiska målen. För att mäta uppfyllelsen av de strategiska målen

har vi indikatorer. För varje indikator sätts ett operativt mål. Genom

handlingsplaner beskriver vi vad vi ska göra för att nå de operativa målen.

NÅGRA CENTRALA BEGREPP

Vision uttrycker vår vision om framtiden.

Perspektiv är viktiga fokusområden.

Strategiska mål, om vi når visionen, var kommer vi då att befinna oss inom

respektive fokusområde? De strategiska målen har ett tidsperspektiv på 1-5 år.

Strategier är de kritiska framgångsfaktorerna för att nå de strategiska målen.

Indikatorer är måtten som indikerar vår strategiska styrning, det vill säga hur vi

vet om de strategiska målen är på väg att uppfyllas. Till varje mått knyts ett mål,

som kan beskrivas som operativt, och är det som ska uppnås inom 0-1 år.

Handlingsplaner beskriver hur planerna ser ut för att nå respektive operativt

mål för indikatorerna.

Sida 5 av 54

VAD MÅLSÄTTER OCH MÄTER VI I DE OLIKA PERSPEKTIVEN?

I perspektivet ekonomi mäter vi hur kommunens finanser har utvecklats. Det är

mått på kommunens finansiella ställning och lönsamhet, till exempel soliditet och

resultat.

I perspektivet medborgare mäter vi hur vi uppfattas av våra kunder. Kundnöjdhet

och marknadsandel är exempel på mått.

I perspektivet medarbetare mäter vi hur attraktiv kommunen är som arbetsplats.

Exempel på mål och mått är hur medarbetarna trivs, och hur de uppfattar sin

arbetsmiljö. Ofta mäts det genom medarbetarundersökning och sjukfrånvaro.

I perspektivet miljö beskriver och mäter vi på vilket sätt kommunens utvecklas

hållbart. Det kan vara ekologiska och sociala mål, till exempel att vi ska handla

närproducerat och ekologiskt.

I perspektivet utveckling beskriver och mäter vi på vilket sätt vi vill att kommunen

ska utvecklas. Det kan vara konkreta tillväxtmål, som antal invånare.

STRATEGISK STYRNING - KIL PÅ RÄTT SPÅR 2022

VISIONEN

DEN TRYGGA MÖTESPLATSEN, EN KRAFTKÄLLA FÖR UTVECKLING OCH VÄLMÅENDE

• Hela världen ligger inom räckhåll och från övriga världen är det nära till oss

• Den goda gemenskapen mellan människorna i alla åldrar är omvittnad och

ger trygghet i vardagen

• Goda möjligheter att må bra och leva ett hälsosamt liv

• Framgångsrika företag utgör grunden för sysselsättningen inom kommunen

DEN FAMILJEVÄNLIGA OCH OMHÄNDERTAGANDE KOMMUNEN MED VALFRIHET

• Den mest familjevänliga kommunen i regionen

• Det bästa boendealternativet för alla åldrar

• Engagerande föreningar med ett rikt utbud för en meningsfull fritid

• Samhällsplaneringen är inriktad på hållbar utveckling och utgår från

människans behov

Sida 6 av 54

DE STRATEGISKA MÅLEN

DET EKONOMISKA PERSPEKTIVET

En ordnad ekonomi är en förutsättning för välfärd och kommunal verksamhet.

Det ekonomiska perspektivet är överordnat övriga perspektiv.

STRATEGISKT MÅL

• Soliditeten har ökat.

STRATEGIER FÖR ATT NÅ MÅLET

• Vi har ett årligt ekonomiskt överskott som skapar utrymme för finansiering

av reinvesteringar.

• Högsta möjliga kostnadstäckning via taxor och avgifter.

• All möjlig samordning som innebär kostnadsbesparingar och bibehållen

kvalitet ska genomföras.

INDIKATORER

• Soliditet (soliditeten ska vid 2019 års utgång uppgå till minst 41,2 %

exklusive samtliga pensionsförpliktelser och 10,6 % inklusive samtliga

pensionsförpliktelser)

• Ekonomiskt resultat (det ekonomiska resultatet ska uppgå till minst 1,7 %

av skattenettot, dock lägst 11,9 mkr)

• Andel i procent av reinvesteringar som finansierats med egna medel

(reinvesteringar ska till 100 % finansieras med egna medel)

• Avgiftsfinansieringsgrad i olika verksamheter

MEDBORGARPERSPEKTIVET

Kils kommun är en trygg och attraktiv kommun att leva och bo i.

STRATEGISKA MÅL

• Kunder och medborgare är nöjda med den kommunala servicen.

• Vi har Karlstadsregionens bästa företagsklimat.

• Vi har underlättat för egenförsörjning.

STRATEGIER FÖR ATT NÅ MÅLEN

• Dialogen med kunderna är aktiv och de får ett gott bemötande.

• Medborgarna vet vilken service och kvalitet de kan förvänta sig.

• De strategiska målen och kommunens värdegrund är kända för allmänheten.

• Vi erbjuder barnomsorg på kvällar, nätter och helger.

• Vi arbetar aktivt med integration och mot utanförskap.

Sida 7 av 54

• Medborgare och kunder inbjuds till det årliga nationaldagsfirandet.

• Vi har förskolor och skolor kvar på landsbygden.

INDIKATORER

• Medborgarundersökning - medborgarnas nöjdhet med den kommunala

servicen

• Medborgarundersökning - medborgarnas nöjdhet med inflytande

• Medborgarundersökning - kommunen som plats att leva och bo i

• Kundundersökningar i olika verksamheter

• Marknadsandel i skola och förskola

• Svenskt Näringsliv - ranking företagsklimat

MEDARBETARPERSPEKTIVET

Kils kommun ska vara en attraktiv arbetsplats som ger medarbetare möjlighet att

utveckla sig själva och verksamheten.

STRATEGISKT MÅL

• Medarbetarna är stolta över att arbeta i Kils kommun.


• Sjukfrånvaron bland kommunens anställda är lägre än riksgenomsnittet.

• Medarbetarna i Kil förstår sitt uppdrag och är goda ambassadörer.

• Ledarskapet i Kil bygger på tillit.

• Vi erbjuder attraktiva anställningsvillkor.

• Medarbetarna erbjuds önskad sysselsättningsgrad.

• Vi arbetar med delaktighet utifrån förändringskonceptet lean.

INDIKATORER

• Sjukfrånvaro

• Medarbetarundersökning - medarbetarnas uppfattning om kommunen som

arbetsplats

MILJÖPERSPEKTIVET

Samhällsplaneringen ska vara inriktad på hållbar utveckling för miljö och

kommande generationer.

STRATEGISKA MÅL

• Kil har inbjudande utemiljöer (ren-hälsosam-skräpfri miljö)

• Kils kommun prioriterar närproducerat, och ekologiskt, i möjligaste mån

• Kils kommun har ett utbyggt nät av gång- och cykelvägar.

Sida 8 av 54


• Vi handlar närproducerat, ekologiskt och miljövänligt.

• Vi har en inbjudande utemiljö med en ren och skräpfri miljö

INDIKATORER

• Andel ekologiska livsmedel

• Andel närproducerade livsmedel

UTVECKLINGSPERSPEKTIVET

Kil växer i en takt som är hållbar utifrån ekonomiska, sociala och miljömässiga

förutsättningar. Befolkningen har ökat liksom antalet arbetstillfällen och antalet

besökare.

STRATEGISKA MÅL

• Befolkningen har ökat.

• Antalet företag är fler.

• Antalet besökare i kommunen har ökat.


• I nära samarbete med civilsamhället skapar vi förutsättningar för

delaktighet.

• Aktiv dialog med besöksnäringen i kommunen.

• Kil har god tillgång på planlagd mark för bostäder och verksamheter.

• Vi bygger en ny modern skola i Kils tätort.

• Vi skapar nya bostäder för äldre i Kils tätort, och på landsbygden.

• Vi erbjuder mångfald genom att öka antalet alternativa utförare av

kommunal verksamhet, i första hand intraprenader.

• Kommunalskatten är oförändrad under mandatperioden.

INDIKATORER

• Antal invånare

• Antal företag eller arbetstillfällen

• Antal sålda tomter

• Antal färdigställda planer för bostäder och verksamheter

Sida 9 av 54

Svensk ekonomi på väg mot

lågkonjunktur 2020 Denna bedömning för samhällsekonomin är hämtad från cirkulär 19:40 från

Sveriges kommuner och landsting (SKL), som publicerades 2019-10-01.

Under 2019 har konjunkturen i Sverige klart och tydligt dämpats. I enlighet med

SKL:s tidigare prognoser beräknas svensk BNP-tillväxt under återstoden av 2019

bromsa ytterligare. Redan nu syns den lägre produktionstillväxten sätta avtryck i

sysselsättningen: både antalet sysselsatta och antalet arbetade timmar visar under

det första halvåret på en mindre nedgång.

Även 2020 beräknas svensk BNP-tillväxt bli låg, inte minst på basis av svaga

utsikter för svensk export. Global BNP-tillväxt 2020 tror SKL blir den lägsta på 11

år. Handelskonflikter och en rad geopolitiska orosmoment antas fortsatt hämma

global handel, vilket bidrar till en dämpning för svensk exportmarknad. Som en

följd av den låga tillväxten i Sverige faller resursutnyttjandet ytterligare: den

fleråriga uppgången på arbetsmarknaden förbyts till en tillbakagång;

sysselsättningen minskar och arbetslösheten stiger 2020.

Ny AKU-statistik1 visar nu på en oväntad nedgång i sysselsättningen under

sommaren. Vi vill poängtera att vår konjunkturprognos baseras på antagande om

en rekyl i kommande månaders utfall, med åter högre sysselsättningsgrad och en

lägre andel arbetslösa. Bakgrunden till denna bedömning är att försvagningen

enligt AKU är remarkabelt snabb och inte rimmar väl med övrig ekonomisk

statistik. Vi antar därmed att statistiken tillfälligtvis överdriver försvagningen på

arbetsmarknaden. Skulle antagandet visa sig vara felaktigt, lär vår

arbetsmarknadsprognos behöva revideras, med en tidigare (och eventuellt större)

nedgång i sysselsättningen som sannolik följd.

Mot slutet av 2020 beräknas sysselsättningen, mätt som antalet arbetade timmar,

understiga potentiell sysselsättning. Resursutnyttjandet är därmed så svagt att

arbetsmarknadskonjunkturen indikerar lågkonjunktur. Andelen arbetslösa

beräknas vid denna tidpunkt uppgå till 7,3 procent, vilket även det beskriver ett

läge av mild lågkonjunktur2.

Liksom i tidigare prognoser antas inte de senaste årens högkonjunktur följas av

någon vidare snabb uppgång i löne- eller prisökningstakten, varken i år eller nästa

1 Arbetskraftsundersökningarna utgör SCB:s viktigaste statistik för arbetsmarknaden och definierar bland annat det officiella ”arbetslöshetstalet”, det vill säga andelen arbetslösa i arbetskraften. 2 Eftersom en så hög andel arbetslösa överstiger jämviktsarbetslösheten, enligt vår bedömning. Jämviktsarbetslösheten uppskattar vi till 6,9 procent av arbetskraften.

Sida 10 av 54

år. KPIF-inflationen3 beräknas ligga kvar inom intervallet 1,5–2,0 procent 2020

och i genomsnitt ligga nära Riksbankens mål om 2 procent både 2020 och 2021.

Inflationen bedöms därmed inte vika påtagligt, när konjunkturen gradvis

försvagas. Detta bedöms möjliggöra en räntehöjning från Riksbanken under 20204.

Lägre marknadsräntor än vad SKL tidigare beräknat, på basis av det senaste årets

nedgång för obligationsräntorna samt lägre styrräntor, medför att KPI-inflationen

fortsättningsvis ligger nära KPIF-inflationen, både i år och 2020. Inte förrän 2021

antas stigande bostadsräntor mer tydligt bidra till en uppgång för KPI-inflationen.

Den uppgång i löneökningstakten som kunnat skönjas under de senaste två åren

antas fortgå avtalsåret 2020, men accelerationen är historiskt sett liten. På längre

sikt antar SKL i kalkylen trendmässiga löneökningar större än vad som har gällt

sedan finanskrisen, men samtidigt lägre än vad som gällde före finanskrisen.

Antagandet hänger samman med den återhämtning i produktivitetstillväxten i det

svenska näringslivet som beräknas ske framöver.

Flera av de osäkerhetsfaktorer som det senaste året har präglat makroutsikterna

kvarstår. Inte nödvändigtvis behöver ”risker idag” realiseras i ”sämsta tänkbara

utfall imorgon”. Men vi håller det för troligt att stämningsläget bland hushåll och

företag också 2020 kommer att hämmas av ovisshet kopplat till dessa makro- eller

geopolitiska riskfaktorer. Exempelvis antas handelskonflikten mellan USA och

Kina fortsätta, utan någon tydlig ”lösning”. Tillsammans med det faktum att

utrymmet för finans- och penningpolitiska stimulanser på flera håll bedöms vara

begränsat utgör riskfaktorerna grunden för SKL:s prognos om en fortsatt försvagad

global konjunktur. Därtill beräknas en tydlig konjunkturavmattning ske i USA

någon gång under loppet av 2019 och 2020, vilket sätter stort globalt avtryck.

Medan åren 2019–2020 utgör en konjunkturprognos utgör perioden 2021–2023

en kalkyl. För kalkylåren antar vi ett balanserat resursutnyttjande – sysselsättning

och arbetslöshet bestäms då utifrån befolkningen och en arbetsmarknad i balans.

Förloppet under kalkylperioden blir därmed konjunkturneutralt. År 2021 utgör ett

slags mellanår. Då antas i scenariot den ”mild lågkonjunkturen” från utgången av

2020 bestå. Detta grundar sig i bedömningen att en omedelbar återgång till

”normalkonjunktur” är en mindre trolig konjunkturdynamik. Antagandet om en

mild lågkonjunktur 2021 ska också förstås som ett uttryck för risken för en än

svagare utveckling 2020 (än i prognosen). Att arbetsmarknaden 2021–2022 rör sig

från ”lågkonjunktur” till ”normalkonjunktur”, medför att antalet arbetade timmar

2022 ökar snabbare än den underliggande sysselsättningspotentialen (potentiella

timmar, vilka beräknas utifrån demografin).

3 KPI med fast ränta 4 SKL antar en höjning mot slutet av 2020. En fortsatt normalisering av reporäntan antas ske under kalkylåren

Sida 11 av 54

TABELL 1. NYCKELTAL FÖR DEN SVENSKA EKONOMIN

2018 2019 2020 2021 2022 2023

BNP 2,4 1,2 1,1 1,7 1,7 1,8

Sysselsättning, timmar* 2,4 1,0 -0,5 -0,1 0,8 0,4

Relativ arbetslöshet, procent 6,3 6,7 7,1 7,1 6,9 6,9

Timlön, Nationalräkenskaperna 2,2 2,9 3,1 3,2 3,3 3,3

Timlön, Konjunkturlönestatistiken

2,5 2,7 3,1 3,2 3,3 3,3

Inflation, KPIF 2,1 1,7 1,8 1,8 1,9 2,0

Inflation, KPI 2,0 1,8 1,9 2,1 2,5 2,6

Förutsättningar för Kils kommun

DEMOGRAFI

Kommunen har med hjälp av företaget Statisticon tagit fram en prognos över

befolkningsutvecklingen i olika åldersgrupper fram till år 2028. Prognosen tar inte

hänsyn till hur befolkningen förväntas fördela sig geografiskt inom kommunen.

Ålder/År 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028

1-5 736 761 761 767 774 781 776 781 785 786 787

6-9 598 600 627 620 623 628 643 647 650 656 647

10-12 422 415 413 446 452 469 467 468 473 470 485

6-12 1 020 1 016 1 040 1 066 1 075 1 096 1 110 1 115 1 123 1 126 1 132

13-15 431 460 446 429 424 421 453 458 473 471 471

16-18 384 381 395 428 453 439 426 422 420 446 451

19-24 638 629 637 615 615 628 642 655 649 646 652

25-44 2 709 2 714 2 735 2 755 2 786 2 830 2 861 2 862 2 888 2 900 2 915

45-64 3 018 2 997 2 964 2 944 2 920 2 878 2 869 2 881 2 848 2 842 2 818

65-79 2 168 2 164 2 182 2 189 2 200 2 190 2 144 2 099 2 075 2 017 1 992

+80 711 747 768 785 797 825 892 944 989 1 044 1 083

Totalt 11 962 11 996 12 058 12 110 12 177 12 224 12 308 12 354 12 386 12 415 12 439

Den totala befolkningen beräknas öka under perioden fram till 2028 och vi kan

konstatera att den prognostiserade befolkningen 2019 redan överträffats. Hur väl

utvecklingen framåt kommer att slå in beror på hur väl bostadsbyggnadsplanerna

slår in och vilka effekter en stundande lågkonjunktur får.

Enligt prognosen förväntas en måttlig ökning av barn i förskoleålder, det samma

gäller barn och ungdomar i grundskoleålder. Här finns dock variationer mellan

åldersgrupperna 6-12 år respektive 13-15 år. Sammantaget innebär prognosen att vi

inte kan förvänta oss någon dramatiskt ökning av efterfrågan på förskola och

Sida 12 av 54

grundskola. Ungdomar i åldersgruppen 16-18 år beräknas däremot öka relativt

mycket fram till 2022 då den minskar.

Åldersgruppen 80 år och äldre kommer att öka kraftigt den kommande

tioårsperioden. Det kommer i likhet med riket i stort att innebära en ökad

efterfrågan på äldreomsorg.

INTÄKTER FRÅN SKATTER, GENERELLA BIDRAG OCH

UTJÄMNING

Enligt prognos från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beräknas intäkter

från skatter, generella bidrag och utjämning att se ut på följande sätt fram till 2022.

Utfall 2018

Prognos 2019

Prognos 2020

Prognos 2021

Prognos 2022

Skatteintäkter 533,3 537,0 545,3 562,9 584,8

Generella statsbidrag och utjämning

169,9 182,5 192,8 188,5 188,5

Totala intäkter 703,2 719,5 738,1 751,4 773,3

Procentuell ökning 2,3 %5 2,6 % 1,8 % 2,9 %

Prisutveckling, kostnader 3 % 2,8 %

Prisutveckling, intäkter 1,8 % 1,9 %

Som framgår av tabellen ovan är den förväntade ökningstakten av skatter och

bidrag förhållandevis låg de närmaste åren. Detta ska jämföras med ökningstakten

för verksamhetens kostnader som beräknas uppgå till ca 3 % för 2021 och 2,8 % för

2022.

FÖRVÄNTAD FINANSIELL UTVECKLING 2018-2022

Av följande tabell framgår finansiella nyckeltal om vi fortsätter bedriva den

verksamhet vi gör idag med förväntade volym- och kostnadsökningar, planerade

investeringar och beräknade skatteintäkter. Utgångspunkten är att det

prognostiserade resultatet 2019 uppnås.

Nyckeltal Utfall 2018

Budget 2019

Prognos 2019

Budget 2020

Budget 2021

Budget 2022

Soliditet 42 % 42 % 44 % 43 % 40 % 38 %

Resultat, andel av skattenetto

1,2 % 1,7 % 3,3 % 2,1 % 0,3 % -0,7 %

Årets resultat, mkr 8,5 11,9 24,1 15,5 2,6 -5,2

Kassaflöde, mkr -23,3 -16,2 9,4 -53,2 -61,0 -30,0

Självfinansiering av investeringar

47 % 35 % 47 %

5 Ökningstakten mellan 2018 och 2019 påverkas av en skatteväxling med -48 öre per skkr 2019.

Sida 13 av 54

Som framgår av tabellen kommer det ekonomiska resultat att bli svagt 2021 och

minus 5 miljoner från och med 2022. För att uppnå oförändrad soliditet under

planperioden krävs ett resultat på 2,5 % per år. För att öka soliditeten krävs ännu

högre resultatnivåer eller lägre investeringsnivå.

Med ovan redovisad resultatnivå kommer kommunen inte att uppnå målet om att

soliditeten ska öka, från och med 2022 inte heller det lagstadgade balanskravet

som innebär att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna.

ANDRA EKONOMISKA UTMANINGAR NU OCH I FRAMTIDEN

Kommunen är mitt inne i en period av stora investeringar. Byggnationen av nya

Vikstaskolan har just påbörjats. Vi kommer att få en ny modern skola med

kapacitet att möta ett ökat elevantal. Skolan innebär en investering om ca 190

miljoner och kommer att medföra ökade driftkostnader med ca 8 miljoner per år

när den står färdig hösten 2022.

Vissa förskolor är lokaliserade i lägenheter och villor och som inte är byggda för

ändamålet. Den tekniska statusen på skolor är också oklar. Vi behöver utreda

behovet av både förskolor och skolor utifrån framtida demografi, ändamålsenlighet

och teknisk status. Det kan inte uteslutas att det kommer att innebära ytterligare

investeringar i lokaler.

Kommunen kommer via Kils Trygga Hem att uppföra ett nytt äldreboende med 100

platser. Investeringen utförs av Kils Trygga Hem med upplåning mot kommunal

borgen. Kommunen kommer att hyra äldreboendet av föreningen. Kommunens

nettokostnad beräknas öka med ca 1,5 miljoner per år när det nya boendet står

klart.

Vi lägger förhållandevis små resurser på underhåll av fastigheter. I budget 2020

avsätts 65 kronor per kvadratmeter för periodiskt underhåll. Detta kan jämföras

med t ex Kils Trygga hem som avsätter 100 kronor per kvadratmeter och år. För att

hamna på samma nivå behöver vi med befintligt fastighetsbestånd om ca 50 000

kvadratmeter avsätta ytterligare ca 1,8 miljoner per år.

VA-ledningarna är av undermålig kvalitet och är i vissa fall felkopplade. Det

orsakar vattenläckage och skador samt onödig belastning på avloppsreningsverket.

Det kommer att behövas stora investeringar för att rusta upp VA-nätet.

Sida 14 av 54

Kil på rätt spår - vad, vill, bör och

måste vi göra För att förverkliga den politiska visionen och utvecklingsmålen och samtidigt

anpassa oss till ökad konkurrens och tillvarata teknisk utveckling finns ett antal

aktiviteter som vi vill, bör och måste genomföra.

JOBBA AKTIVT FÖR ATT SKAPA MÖJLIGHETER FÖR ÖKADE

INTÄKTER GENOM ATT ÖKA BEFOLKNINGEN

Enligt strategiska planen för 2019-2022 ska kommunens befolkning ha ökat 2022.

Kommunen har goda möjligheter att uppnå målet genom att skapa möjlighet för

nya bostäder i områden där det redan finns infrastruktur i form av VA, gator och

vägar.

I området Lövenstrand finns ett 40-tal planerade men ännu osålda tomter. Om de

bebyggs med villor och varje villa bebos av tre personer finns en potentiell

befolkningsökning med ca 120 personer som genererar skatte- och bidragsintäkter

och bidrar till ökad handel och fler arbetstillfällen. Detta förutsätter aktiva

åtgärder för marknadsföring av kommunen genomförs.

Det finns möjlighet att bygga flerfamiljshus i Kils centrum för att tillgodose behovet

hos de ca 700 personer som idag står i kö för en bostad hos Kilsbostäder och Kils

Trygga Hem. Varje lägenhet kan beräknas generera ca 1,7 personer. Varje invånare

genererar i genomsnitt ca 60 000 kronor per år.

PÅTALA BEHOVET AV ÖKAD STATLIG FINANSIERING AV

VÄLFÄRDEN

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har påtalat kommunsektorns behov av

statligt tillskott för att finansiera välfärden. Statsbidrag som är generella och som

utifrån den kommunala självstyrelsen fritt kan disponeras utifrån varje kommuns

specifika behov. Det kan inte nog påminnas om detta faktum.

Statens egna besparingskrav ger effekter för kommunerna, inte minst utanför

storstäderna. Omdaningen av arbetsförmedlingen är en förändring som riskerar att

övervältra ansvar och kostnader på kommunerna. Det behöver i och för sig inte

vara negativt att kommunerna tar ansvar för dem som står längst från

arbetsmarknaden, men då bör det ske med beaktande av finansieringsprincipen.

SAMARBETE OCH SAMORDNING

Kils kommun är en förhållandevis liten organisation. I många stycken för liten för

att kunna skapa utvecklingskraft för att möta framtidens utmaningar. Ett exempel

som intresseorganisationen Svensk Vatten pekar på är behovet av större VA-

Sida 15 av 54

organisationer för att öka kompetensen och möjliggöra kostnadseffektivare

verksamhet för att VA-taxan inte ska skjuta i höjden. Ett annat område är

verksamhetsutveckling med stöd av tillgänglig teknik, där det också krävs

spetskompetens och där det finns möjligheter att uppnå samordningsvinster.

Ett annat område är samordning inom fastighetsområdet, för att skapa både

resurssnål lokalanvändning och effektiv förvaltning. En utredning pågår för att

skapa en samordnad fastighetsförvaltning i kommunkoncernen med start 2020.

Samarbete och samordning börjar på lägsta organisatoriska nivå och behöver ske

inom kommunen och inom den kommunala koncernen. Dessutom bör vi söka

samverkan med andra kommuner.

DIGITALT FÖRST!

Kommunen har mycket kvar att göra när det gäller utveckling av arbetsprocesser

och att använda digitala lösningar. Det gäller såväl e-tjänster som medborgarna

kan nyttja varje timme året runt, som våra egna administrativa system. Mycket

manuellt arbete utförs där det idag finns effektiva lösningar som ger snabbare och

bättre information som ökar kvaliteten i beslutsunderlag och verksamhetsstyrning.

Den digitala transformationen innebär att vi måste skapa utrymme för nya

kompetenser samtidigt som ändrade arbetssätt innebär att behovet av andra

kompetenser kommer att försvinna. Denna kompetensväxling är en naturlig del av

utvecklingen.

AKTIVT LEDARSKAP

För att anpassa verksamheten till omvärldens krav och ändrade behov samt

tillvarata möjligheter som bland annat ny teknik ger oss krävs ett modigt, kreativt

och aktivt ledarskap i såväl politik som förvaltning.

Sida 16 av 54

Budget 2020 och plan 2021-22 För att uppnå ett resultat på 2,5 % krävs ökade intäkter/minskade kostnader

motsvarande ca 16 miljoner 2021 och ytterligare ca 8 miljoner 2022.

Om resultat förbättras så att vi når ett resultat på 2,5 % för 2021 och 2022 kommer

som framgår av följande tabell soliditeten att vara i stort sett oförändrad under

planperioden och kassaflödet förbättras och självfinansieringsgraden av

investeringar ökar 2021 och 2022.

Nyckeltal Utfall 2018

Budget 2019

Prognos 2019

Budget 2020

Plan 2021

Plan

2022

Soliditet 42 % 42 % 44 % 43 % 42 % 43 %

Resultat, andel av skattenetto

1,2 % 1,7 % 3,3 % 2,1 % 2,5 % 2,5 %

Årets resultat, mkr 8,5 11,9 24,1 15,5 18,7 19,5

Kassaflöde, mkr -23,3 -16,2 9,4 -53,2 -44,9 -5,3

Självfinansiering av investeringar

47 % 52 % 90 %

Arbetet med resultatförbättrande åtgärder behöver påbörjas omgående för att

effekten ska kunna uppnås 2021.

INVESTERINGAR OCH FINANSIERING

Kommunfullmäktige fastställde investeringsplanen för 2020-2022 den 18 juni

2019. Dessutom har fullmäktige beslutat att anslå totalt 190 miljoner för

byggnation av en ny skola vid Viksta.

Sammanlagt uppgår periodens investeringar till drygt 260 miljoner, fördelat på 101

miljoner 2020, ca 93 miljoner 2021 och ca 57 miljoner 2022.

Kommunen har för närvarande en låneskuld på 280 miljoner, vilket även

innefattar vidareutlåning till bolagen. Bolagen beräknas amortera minst 5 mkr per

år på sin låneskuld. Bedömningen är att det behövs en låneram på 350 miljoner för

2020. Upplåningsbehovet för 2021-22 är beroende på vilken resultatnivå som

uppnås de aktuella åren.

FINANSIELLA MÅL FÖR 2020

För 2020 gäller följande finansiella mål:

• Årets resultat uppgår till 2,1 % av skattenettot, dock lägst 15,5 miljoner

• Självfinansieringsgraden av investeringar uppgår till lägst 47 %

• Låneramen för upplåning uppgår till högst 350 miljoner

Sida 17 av 54

Finansiella sammanställningar På efterföljande sidor beskrivs driftredovisning för 2020, investeringsplan för

perioden 2020-22 samt resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys för

åren 2018-2022. De belopp som redovisas i planen för 2021-22 förutsätter att vi

når ett resultat på 2,5 % av skatter och bidrag åren 2021-2022.

• Driftredovisning 2020

• Investeringsbudget och -plan 2020-2022

• Resultaträkning 2018-2022

• Balansräkning 2018-2022

• Kassaflödesanalys 2018-2022

Sida 18 av 54

Driftredovisning (budget) 2020 Tkr

Intäkter

Skatteintäkter, 21,87 kr/skkr 547 021

Slutavräkning -1 683

Generella statsbidrag och utjämning 190 472

Mellankommunal kostnadsutjämning 664

Välfärdsmiljarder, enligt flyktingvariabler 1 493

Skattenetto 737 967

Verksamhetsområdenas kostnader -718 979

Pensioner (KPA 2018-12) -13 330

Reavinst Sannerudshemmet 1 400

Intäkt intern ränta 12 000

Fastighetsskatt/-avgift -420

Strategisk reserv -2 300

Skolutredning -500

Verksamhetens nettokostnader -722 129

Verksamhetens resultat 15 838

Finansiella intäkter

Finansiella intäkter 1 622

Utdelning från kommunala bolag 3 000

Återbäring Kommuninvest 500

Borgensavgifter/räntetillägg 1 700

Finansiella kostnader

Finansiella kostnader på lån -6 449

Finansiell kostnad på pensionsskuld -711

Finansnetto -338

Årets resultat 15 500

Resultat i % av skattenetto 2,1 %

Sida 19 av 54

Investeringsbudget och -plan 2020-2022 (tkr)

Projekt/benämning

Total utgift

projekt Budget

2019 Budget

2020 Plan 2021

Plan 2022

Ledningsrätter, förrättning Lantmäteriet 700 700

Digitalisering, nytt ekonomisystem 2 500

Digitalisering, välfärdsteknik 1 000 1 000 1 000

Kök, utrustning 300 500 500

Lövenstrand, gång- och cykelvägar 1 250

Sannerudsskolan, ombyggnad tak sporthall 700

Asfaltering gator 3 600 3 600 3 600

Mon, vattentornets tak 500

Lövenstrand, utvecklingsåtgärder 500

Storgatan torget-stora rondellen 5 000

Förskolor 12 000

Pumpstation Matcentrum, Fagerås 2 000

Pumpstationer 1 500 1 500

Dagvattenutlopp 750 750 750

Dagvattenseparering, projektering & åtgärder 300 1 000 1 000

Projektering och åtgärder ledningsnätet 1 000 1 000 1 000

Ishall 13 000 1 500 1 500 3 500

Fryksta vattenverk pumpar och ledningsarbeten 1 500

Dalliden, byte golv sporthall 400

Industrispår, åtgärder 450

Högboda, nytt vattenverk 5 500

VA, Skogsvägen 500

Vikstaskolan, entreprenad 153 900 5 400 79 000 60 000 9 500

Vikstaskolan, projektledning mm 8 000 4 000 2 000 2 000

Vikstaskolan, konstnärlig utsmyckning 1 800 1 800

Vikstaskolan, inventarier 5 000 5 000

Vikstaskolan, idrottshall 21 300 21 300

Utemiljö skolor/förskolor 250 500 500

Rensgaller reningsverket Kil 2 000

Gångstråk bibliotekstorget - gröna torget, färdigställande 800

Kök, köttbullsmaskin 100

Summa investeringar 9 400 101 000 93 450 56 650

Sida 20 av 54

Resultaträkning 2018-2022 (mkr)

Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan

2018 2019 2019 2020 2021 2022

Verksamhetens intäkter 172,3 152,0 152,0 178,8 182,0 185,5

Verksamhetens kostnader -839,1 -825,6 -820,9 -872,3 -886,6 -909,7

Avskrivningar -24,8 -25,9 -25,8 -28,7 -25,8 -28,9

Jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -691,6 -699,5 -694,7 -722,2 -730,4 -753,1

Skatteintäkter 533,3 536,9 537,0 545,3 562,9 584,8

Generella statsbidrag och utjämning 169,9 179,3 182,5 192,8 188,5 188,5

VERKSAMHETENS RESULTAT 11,6 16,7 24,8 15,9 21,0 20,2

Finansiella intäkter 5,0 3,0 6,4 6,5 2,9 2,7

Finansiella kostnader -8,1 -7,8 -7,1 -6,9 -5,2 -3,4

RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER 8,5 11,9 24,1 15,5 18,7 19,5

Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

ÅRETS RESULTAT 8,5 11,9 24,1 15,5 18,7 19,5

Sida 21 av 54

Balansräkning 2018-2022 (mkr)

Utfall 2018

Budget 2019

Prognos 2019

Budget 2020

Plan 2021

Plan 2022

Immateriella anläggningstillgångar 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2

Fastigheter o inventarier 557,1 581,2 560,3 551,6 550,5 550,3

Vikstaskolan 2019-2022 0,0 0,0 9,4 90,4 159,2 187,1

Materiella anläggningstillgångar 557,1 581,2 569,7 642,0 709,7 737,4

Aktier o andelar 58,0 58,0 58,5 58,5 58,5 58,5

Bostadsrätter 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4

Räntebärande långfristiga fordringar 71,4 71,4 66,9 62,4 57,9 53,4

Övriga långfristiga fordringar 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1

Finansiella anläggningstillgångar 129,9 129,9 125,9 121,4 116,9 112,4

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 688,2 712,3 696,8 764,6 827,8 851,0

Bidrag till statlig infrastruktur 10,8 10,8 10,2 9,6 9 8,4

BIDRAG T STATLIG INFRASTRUKTUR 10,8 10,8 10,2 9,6 9,0 8,4

Förråd m.m. 7,9 7,9 7,9 7,9 7,9 7,9

Övriga kortfristiga fordringar 65,8 65,8 65,8 65,8 65,8 65,8

Kassa och bank 12,1 12,1 12,1 12,1 12,1 12,1

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 85,8 85,8 85,8 85,8 85,8 85,8

SUMMA TILLGÅNGAR 784,8 808,9 792,8 860,0 922,6 945,2

Årets resultat 8,5 11,9 24,1 15,5 18,7 19,5

Övrigt eget kapital 318,4 326,9 326,9 351,0 366,5 385,2

EGET KAPITAL 326,9 338,8 351,0 366,5 385,2 404,7

Pensionsavsättning 20,8 20,8 23,7 27,8 32,4 35,8

AVSÄTTNINGAR 24,8 20,8 23,7 27,8 32,4 35,8

Långfristiga lån 0,0 16,2 -13,9 34,8 75,2 76,0

Befintlig upplåning 280,2 280,2 280,2 280,2 280,2 280,2

Övriga långfrist. skulder 13,5 13,5 12,4 11,3 10,2 9,1

Långfristiga skulder 293,7 309,9 278,7 326,3 365,6 365,3

Övriga kortfristiga skulder 139,4 139,4 139,4 139,4 139,4 139,4

Kortfristiga skulder 139,4 139,4 139,4 139,4 139,4 139,4

SKULDER 433,1 449,3 418,1 465,7 505,0 504,7

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 784,8 808,9 792,8 860,0 922,6 945,2

Sida 22 av 54

Kassaflödesanalys 2018-2022 (mkr) Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan 2018 2019 2019 2020 2021 2022

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Årets resultat 8,5 11,9 24,1 15,5 18,7 19,5

Justering för avskrivningar 24,8 25,9 25,8 28,7 25,8 28,9

Just. för förändr pensionsavsättn 0,3 0,0 2,9 4,1 4,6 3,4

Just. för förändr av övriga avsättn -3,0 -4,0 -4,0 0,0 0,0 0,0

Upplösning av bidrag till statlig infrastruktur 0,6 0,0 0,6 0,6 0,6 0,6

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 31,2 33,8 49,4 48,9 49,7 52,4

Minskn/ökn förråd m.m. 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Minskn/ökn övriga kortfr. fordr. -3,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Ökn/minskn övriga långfr. skulder -12,8 0,0 -1,1 -1,1 -1,1 -1,1

Ökn/minskn övriga kortf skulder 8,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Kassaflöde från den löpande verksamheten 25,0 33,8 48,3 47,8 48,6 51,3

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Investering i immateriella anl.tillg. -0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Investering i fastigh o inventarier -47,9 -50,0 -29,0 -20,0 -24,7 -25,8

Fsg av fastigheter och inventarier 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Investering Vikstaskolan 0,0 0,0 -9,4 -81,0 -68,8 -30,8

Investering i aktier o andelar -5,1 0,0 -0,5 0,0 0,0 0,0

Kassaflöde från investeringsverksamheten -48,3 -50,0 -38,9 -101,0 -93,5 -56,6

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Minskning ränteb. långfr. fordr. 15,0 0,0 4,5 4,5 4,5 4,5

Nyupptagna långfristiga lån 0,0 16,2 0,0 48,7 40,4 0,8

Amortering långfristiga lån 0,0 0,0 -13,9 0,0 0,0 0,0

Nyupptagen befintlig upplåning 10,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 25,2 16,2 -9,4 53,2 44,9 5,3

Årets kassaflöde 1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Likvida medel vid årets början 10,2 12,1 12,1 12,1 12,1 12,1

Likvida medel vid årets slut 12,1 12,1 12,1 12,1 12,1 12,1

Sida 23 av 54

Verksamhetsplan och budget 2020 Verksamhetsplanen är politikens styrdokument för vad Kils kommun ska

åstadkomma under aktuellt år. Planen är indelad i verksamhetsområden och

innehåller bland annat mål, uppdrag, resurser och framtida inriktningar.

Sida 24 av 54

1 POLITISK VERKSAMHET

VERKSAMHETSBESKRIVNING

Verksamhetsområdet består av kommunfullmäktige och dess beredningar,

kommunstyrelsen och dess utskott, myndighetsnämnden, samverkansnämnden,

valnämnden, kommunrevisionen, överförmyndarnämnden och andra

gemensamma nämnder som inte ingår i Kils kommuns organisation, samt

kommunalförbund.

Kils kommun samverkar med andra kommuner om överförmyndarverksamhet och

medfinansierar verksamheten.

I den politiska verksamheten ingår sammanträden, workshops och

kompetensutveckling. I området ingår också förvaltningsstöd till politiken och

partistöd till de lokala politiska partierna.

Verksamhetsområdet styrs av kommunallagen.

VERKSAMHETENS OMFATTNING

Fullmäktige, kommunstyrelsen och utskotten samt myndighetsnämnden

sammanträder normalt 11 gånger per år och utöver det vid behov.

• Kommunfullmäktige har 41 ledamöter och 24 ersättare.

• Valberedningen har 7 ledamöter och 7 ersättare.

• Äldreberedningen har 7 ledamöter.

• Kommunrevisionen har 5 revisorer.

• Kommunstyrelsen har 15 ledamöter och 30 ersättare.

• Kommunstyrelsens verksamhetsutskott har 7 ledamöter och 7 ersättare.

• Kommunstyrelsens tillväxtutskott har 7 ledamöter och 7 ersättare.

• Kommunstyrelsens beredningsutskott har 5 ledamöter och 5 ersättare.

• Kommunstyrelsens myndighetsutskott har 5 ledamöter och 5 ersättare.

• Myndighetsnämnden har 7 ledamöter och 7 ersättare.

• Samverkansnämnden har 6 ledamöter och 6 ersättare (varav hälften från

Kils kommun) och sammanträder ca fyra gånger per år.

• Valnämnden har 5 ledamöter och 5 ersättare och sammanträder 3-4 gånger i

samband med val.

UPPDRAG (POLITIK)

Utvärdera hur politikerrollen i Kil har förändrats i den nya politiska

organisationen rörande trivsel och styrningsförmåga. Redovisning

december 2020.

Sida 25 av 54

RIKTLINJER

• Kil ska engagera sig i Agenda 2030 och sätta upp lokala mål som ger

möjligheter för Kil att bidra till att Sverige når målen 2030.

RESURSER

EKONOMI (TKR)

Bokslut

2018 Budget

2019

Prognos 2019 Budget 2020

Netto Netto Netto Intäkt Kostnad Netto

Nämnd- och styrelse-verksamhet 3 812 4 482

4 593 0 5 470 5 470

Partistöd 540 350 350 0 350 350

Revision 919 923 923 0 930 930

Övrig politisk verksamhet 2 471 2 021

1 893 0 2 092 2 092

Överförmyndar-verksamhet 1 742 1 918

1 554 0 1 540 1 540

Samverkansnämnd 0 3

3 3 6 3

Valnämnd 67 21 52 0 0 0

Administration valnämnd 63 109

151 0 0 0

Myndighetsnämnd 195 206 206 0 237 237

Anslag 9 808 10 033 9 724 3 10 625 10 622

FÖRÄNDRINGAR

Den ökade budgeten för nämnd- och styrelseverksamhet 2020 beror på nya

arvodesbestämmelser och kostnader för äldreberedningen.

Valnämnden beräknas inte ha några kostnader 2020, eftersom inga val är

planerade detta år.

FRAMTIDA INRIKTNING (POLITIK)

• Starta fler fullmäktigeberedningar, t.ex. demokratiberedning, framtidens

skola, utveckla centrumhandeln.

Sida 26 av 54

2 FYSISK OCH TEKNISK PLANERING


Verksamhetsområdet består av bygglov, tillsyn, strandskydd, primärkarta,

adressregister och VA-karta.

Området innehåller också samhällsplanering av den långsiktiga utvecklingen av

kommunen. Det sker bland annat genom översiktsplan (ÖP), fördjupade

översiktsplaner (FÖP), detaljplaner, riktlinjer för bostadsförsörjningen och andra

strategiska planer för användningen av mark och vatten.

Inom verksamheten finns även geografiskt informationssystem (GIS), som bland

annat har till uppgift att skapa, revidera och analysera geografiska data efter

användarnas behov.

Området regleras av framförallt av plan- och bygglagen och miljöbalken.


Den avgiftsfinansierade bygglovsverksamheten består normalt av cirka 300 beslut

enligt plan- och bygglagen, varav 150 beslut rör bygglov (nybyggnad, tillbyggnad,

övriga bygglov).

Kommunfullmäktige ska minst en gång under mandatperioden pröva om

översiktsplanen är aktuell.

MÅL (POLITIK)

• Minst 50 % av bygglovsansökningarna ska från och med halvårsskiftet 2020

ske via e-tjänst.

RIKTLINJER (POLITIK)

• Översiktsplanen ska tas fram i dialog med kranskommunerna inom Karlstad

business region (KBR).

• Samverka med andra kommuner när det gäller myndighetsutövning.

• Stimulera utveckling av landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-

områden), för ökad befolkning.

• Detaljplanerna ska anpassas för att underlätta installation av

solenergilösningar.

• Antalet medfinansierade projekt ska öka inom fysisk och teknisk planering.

UPPDRAG (POLITIK)

• Översiktsplanen ska vara klar 2020.

• Tomterna på Lövenstrand ska vara sålda under 2020.

• Erbjuda e-tjänst för bygglovsansökan från och med halvårsskiftet 2020.

Sida 27 av 54

RESURSER

EKONOMI (TKR)

Bokslut

2018 Budget

2019



Planverksamhet 2 127 330 940 270 1 325 1 055

Bygglovsverksamhet 843 725 329 1 473 2 205 732

GIS- och mätnings-verksamhet 769 216

1 064 325 1 247 922

Anslag 3 738 1 271 2 334 2 068 4 777 2 709

FÖRÄNDRINGAR

För att klara ambitionsnivån när det gäller intäkter för GIS, måste nu gällande

avgifter för GIS till kommunala bolag och VA (beslutade för 20 år sedan) anpassas

och revideras till dagens kostnader. Underlag för användning av GIS kommer att

vara avgörande för beräkning av årsavgiften.

INDIKATORER (POLITIK)

• Antal osålda tomter.

• Antal tillgängliga kvadratmeter mark för industriändamål (markreserven i

övrigt).

• Handläggningstider för bygglov.

• Antal färdigställda planer.

• Andel ansökningar av bygglov via e-tjänst.

3 NÄRINGSLIV OCH TURISM


Verksamhetsområdets syfte är att underlätta för näringsliv och besöksnäring i

kommunen. Området består även av turismfrågor. I turismfrågor samverkar Kil

med Karlstad, Forshaga, Grums och Hammarö.

Verksamheten inom området är ett frivilligt åtagande för kommunen.


• Företagsbesök (planerade officiella besök): Ungefär 10 besök per år.

• Näringslivschefs besök hos enskilt företag: I genomsnitt 1 per vecka.

• Utbildningar och Informationsmöten: I genomsnitt 10 per år.

• Information via e-post till företag: Ca 25 per år.

• Fysiskt nyhetsbrev: 4 gånger per år.

Sida 28 av 54


• God planberedskap för företagsetableringar i Kils kommun.

• Beakta möjligheter för företagsetablering utmed riksväg 61 och E45 i arbetet

med översiktsplan.

UPPDRAG (POLITIK)

• Redovisa sålda ej etablerade industritomter.

• Kommunicera vikten av ett bra lokalt företagsklimat.

• Detaljplan för Dikartorp ska vara klar 2020.

• Redovisning av sålda, ej etablerade industritomter ska ske vid

kommunstyrelsens sammanträden i mars och oktober.

RESURSER

EKONOMI (TKR)

Bokslut

2018 Budget

2019 Prognos

2019 Budget 2020


Näringsliv 1 946 2 282 1 826 2 376 2 376

Turism 59 170 170 88 88

Anslag 2 005 2 452 1 996 0 2 464 2 464


• Enkät om näringslivsklimat.

• Antal företag och anställda.

Sida 29 av 54

4 GATOR OCH VÄGAR, PARKER OCH SKOG


Verksamhetsområdet innehåller drift och underhåll av kommunala gator och vägar

samt enskilda vägar med statsbidrag. I området ingår också parkverksamhet och

grönytor, utemiljön i skolor och förskolor, drift och skötsel av kommunens

industrispår samt skogsförvaltning.


• Ca 10 mil kommunala gator och vägar samt 20 mil enskilda vägar med

statsbidrag.

• Cirka 732 hektar skog.

MÅL (POLITIK)

• Högre nöjdhet med gator och vägar i nästa medborgarundersökning.

• Asfaltering ska årligen ske på minst 2,5 % av kommunens gator.

UPPDRAG (POLITIK)

• Ta reda på vad Kilsborna är missnöjda med när det gäller gator och vägar i

Kils kommun.

RESURSER

EKONOMI (TKR)

Bokslut

2018 Budget

2019



Allmänna vägar 15 388 14 570 15 612 2 108 17 873 15 765

Enskilda vägar 5 064 3 481 3 175 2 198 4 082 1 884

Industrispår -171 68 -32 329 238 -91

Trafikbelysning 2 993 3 367 3 314 0 3 423 3 423

Trafiksäkerhet 60 161 81 30 177 147

Gemensamma kostnader 1 762 -616

1 545 0 1 386 1 386

Parker 6 047 6 253 5 323 455 6 437 5 982

Skog och arrenden 342 119 246 1 840 2 016 176

Kapitalkostnader Fryksdalsbanan 839 827

536 0 814 814

Anslag 32 325 28 230 29 800 6 960 36 446 29 486

Sida 30 av 54

FÖRÄNDRINGAR

Ökningen av budgeten för allmänna vägar är en anpassning till nuvarande

förhållanden.

Budgeten för enskilda vägar är anpassad till det statsbidrag som vi får för dem.

Statsbidraget ska täcka 60 % av totalkostnaden för enskilda vägar.

När det gäller gemensamma kostnader 2019 har vi inte kunnat anpassa

verksamheten till budgetramen.


• Medborgarundersökning (gator och vägar).

• Kostnad per meter väg/gata.

5 MILJÖ OCH HÄLSA


Verksamhetsområdet består till större delen av myndighetsutövning enligt

miljöbalken och livsmedelslagstiftningen. Inom verksamhetsområdet finns också

tillsyn och tillstånd enligt alkohollagen, lagen om tobak och liknande produkter och

lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. Naturvårdsarbete och

vattenvårdsarbete ingår i verksamhetsområdet.

I kommunen finns tre naturreservat; Ravinerna vid Apertin, Kilsravinerna och

Rennstadssnipan. Kils kommun ansvarar för skötseln av Kilsravinerna och

Länsstyrelsen för de båda andra reservaten.

Kommunen medfinansierar Region Värmlands arbete med friskvård.


• Den avgiftsfinansierade livsmedelsverksamheten innehåller normalt

kontroll/tillsyn av ca 100 livsmedelsverksamheter.

• Den avgiftsfinansierade verksamheten utifrån miljöbalken kopplas till cirka

100 registrerade miljöfarliga verksamheter, 1600 enskilda avlopp, ca 100

anmälningar, ca 60 lantbruksverksamheter och ca 80 hälsoskyddsobjekt

(skolor, förskolor, äldreboende, hygienlokaler m.m.).


• Myndighetsutövningen i Kil ska bygga på en dialogbaserad tillstånds- och

tillsynshandläggning likt ”Rättviksmodellen”.

• Kostnader och kvalitet för myndighetsutövning i Kils kommun ska vara

jämförbara med kranskommunerna.

• Samverkan med andra kommuner när det gäller myndighetsutövning.

Sida 31 av 54

RESURSER

EKONOMI (TKR)

Bokslut

2018 Budget

2019



Administration myndighetsutövning 265 282

343 343

Miljö- och hälsoskydd 1 027 1 055 850 850 1 856 1 006

Livsmedelstillsyn 81 145 315 315 426 111

Miljö, hälsa och hållbar utveckling 103 535 431 431 854 423

Alkohol- och tobakstillstånd 137 184 100 100 286 186

Anslag 1 612 2 201 1 997 1 696 3 765 2 069


• Antalet besök och kontroller som kommunens företrädare genomför.

• Kostnader för myndighetsutövning.

• Antalet nöjda kunder.

6 FRITID OCH KULTUR


Verksamhetsområdet består bland annat av bibliotek, kulturskola, föreningsliv,

ungdomsgård, allmän kultur, evenemang och anläggningar för kultur och fritid.

Biblioteksverksamheten regleras av bibliotekslagen och är obligatorisk. I övrigt är

verksamheten frivilligt.


I verksamheten finns ett huvudbibliotek med två filialer. Biblioteken har öppet 45

timmar per vecka med personal, 99 timmar per vecka totalt.

Kommunen betalade år 2019 ut drift- och administrationsbidrag till 27 föreningar,

LOK under vårterminen till 20 föreningar och under höstterminen till 19

föreningar.

Övriga fritidsbidrag uppgick till 11 utbetalda bidrag och övriga kulturbidrag till 13.

Totalt 9 studieförbund fick bidrag.

Totalt 26 olika lovaktiviteter genomfördes och 4 föreningar deltog i idrottsskola.

Sida 32 av 54

Totalt 9 föreningar fick lönebidrag/ledsagarbidrag/ledarutbildningsbidrag.

Exempel på evenemang som vi genomför årligen är lovaktiviteter, kulturdagar och

Kil hela veckan.

Exempel på anläggningar inom verksamheten är kommunala idrottsanläggningar,

sporthallar, ishall, ridhus, Fryksta station, kulturhuset KilArena och Hannäs

hästcenter.

UPPDRAG (POLITIK)

• Reglera föreningars och kommunens ansvar när det gäller lokalavtal mellan

förening och kommun.

• Utred ungdomsgårdens lokalisering

RESURSER

EKONOMI (TKR)

Bokslut

2018 Budget

2019



Allmän fritids-verksamhet 4 733 4 499

4 281 4 306 4 306

Stöd till studieorganisationer 213 210

210 210 210

Allmän kultur-verksamhet 1 493 2 678

1 090 100 2 358 2 258

Bibliotek 4 987 5 297 5 166 40 5 351 5 311

Kulturskola 5 018 5 221 4 916 1 203 6 151 4 948

Idrotts- och fritids-anläggningar 9 549 9 922

10 664 445 10 560 10 115

Fritidsgårdar 494 716 517 480 480

Anslag 26 487 28 543 26 843 1 788 29 416 27 628

FÖRÄNDRINGAR

Evenemang inom allmän kulturverksamhet minskas med 550 tkr genom en

förändring av utbudet.

Inom kulturskolan förändras utbudet inom media, bild och film 2020, ca 200 tkr.

Föreningsbidrag (allmän fritidsverksamhet) minskas med 250 tkr.

Inom fritidsgårdar har budgeten 2020 anpassats till nuvarande nivå på

verksamheten.

Sida 33 av 54

Nettokostnaden inom fritid och kultur minskar med ca 450 tkr 2020, genom att vi

tar i anspråk statsbidrag som vi har fått och där vi fullgjort våra skyldigheter och

det finns pengar kvar.


• Antal utlånade böcker per invånare.

• Antal besökande till ungdomsgården.

• Öppettider vid ungdomsgården.

• Kostnaden för kulturskolan i kronor per invånare och per inskriven elev.

• Antal personer som aktiveras med hjälp av kommunalt föreningsstöd

fördelat på <20 år och >20 år.

• Medborgarundersökning.

7 FÖRSKOLA


Verksamhetsområdet består av förskola och är reglerat i skollagen.


Förskolans verksamhet består av nio förskolor, tre på landsbygden och sex stycken

centralt i Kil. På en av dessa förskolor bedriver kommunen omsorg på kvällar,

nätter och helger.

Under en månad på sommaren hålls endast en av förskolorna öppen.

Kommunen bedriver en öppen förskola i samverkan med Region Värmland.

Antal förskolebarn 1-5 år beräknas 2020 totalt 711 stycken, varav 588 i förskolor

kommunal regi och 123 i förskolor i privat regi.

MÅL (POLITIK)

• 90 % av vårdnadshavarna ska vara nöjda med sin kommunala förskolas

verksamhet.

• Kils kommun erbjuder förskoleplats inom tre månader.


• Anpassa verksamheten utifrån de behov som finns.

• Barnomsorg på obekväm arbetstid ska vara kvar.

• Erbjuda barnomsorg i nära anslutning där vi har landsbygdsskolorna

etablerade.

Sida 34 av 54

UPPDRAG (POLITIK)

• Ta fram en modell för fördelning av resurser inom förskolan.

• Följ upp barnomsorg på obekväm arbetstid, och redovisa omfattning och

frekvens samt vad vi får för pengarna.

• Utred vad som driver kostnader i förskolans lokaler. I Värmland är vi femte

dyraste kommun när det gäller kostnader för lokaler inom förskolan.

RESURSER

EKONOMI (TKR)

Bokslut

2018 Budget

2019



Öppen förskola 470 435 451 475 475

Förskoleverksamhet 78 531 77 835 79 793 9 496 92 655 83 159

Pedagogisk omsorg 1 645 1 909 898 0

Anslag 80 645 80 179 81 142 9 496 93 130 83 634

FÖRÄNDRINGAR

Den ökade budgeten inom förskolan 2020 beror på uppräknad barnpeng för att

anpassa budgeten så att den innehåller verkliga kostnader, det vill säga kostnader

för vikarier, som inte tidigare funnits med i budgeten.

Kostnaden för en sommaröppen förskola, 400 tkr, har tidigare inte varit

budgeterad.

NYCKELTAL

Bokslut 2018

Budget 2019 Budget 2020

Brutto Netto

Antal förskolebarn 697 735 711 711

Kostnad/barn (tkr) 112,7 105,9 130,3 117,0

Antal barn dagbarnvårdare 17 20 0 0

Kostnad/barn (tkr) 96,7 95,4 0 0


• Kostnad per inskrivet barn.

• Utbud och efterfrågan på förskoleplatser (beläggningsgrad).

• Enkät till vårdnadshavare.

• Medborgarundersökning (förskola).

• Marknadsandel egen och privat regi.

Sida 35 av 54

8 GRUNDSKOLA


Verksamhetsområdet har förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem.

Verksamheten regleras i skollagen.


• Inom verksamheten finns sju F-6-skolor och en 7-9-skola samt en särskola

för årskurserna 1-6 och en särskola för årskurserna 7-9.

MÅL (POLITIK)

• Meritvärdena för elever i årskurs nio ska öka årligen.

• Behörigheten till gymnasiet ska öka årligen.


• Landsbygdsskolorna ska vara kvar.

• Förvaltningen ska systematiskt utvärdera elever och lärares arbetsmiljö samt

vidta relevanta åtgärder och förbättra upptäckta brister.

• Säkerställ trygg stadieövergång i kommunens grundskolor.

UPPDRAG (POLITIK)

• Genomför åtgärder för ökat föräldra- och vuxenengagemang i skolan.

• Utred det framtida lokalbehovet för förskolor, skolor och skolmåltider.

Beredningsutskottet ska utforma utredningsdirektiv.

• Utred möjligheter och kostnader för fritidsklubb (för lite äldre barn efter

skoltid) samt möjliga samordningsvinster med ungdomsgård.

RESURSER

EKONOMI (TKR)

Bokslut

2018 Budget

2019



Fritidshem 13 191 12 227 12 807 5 116 20 496 15 380

Förskoleklass/Grundskola 139 802 147 744 148 408 2 354 156 053 153 699

Grundsärskola 7 980 8 225 8 339 7 825 7 825

Anslag 160 973 168 195 169 554 7 470 184 374 176 904

FÖRÄNDRINGAR

Budgetökningen inom fritidshem beror på fler barn i verkligheten än vad vi

kalkylerade med 2019.

Sida 36 av 54

Den ökade budgeten för grundskolan 2020 beror bland annat på att fler elever

väljer skola i annan regi 2020, vilket innebär att våra kostnader ökar med närmare

1,5 mkr och en merkostnad för lokaler vid Vikstaskolan under byggtiden, 1,2 mkr

2020.

Andra budgetökningar beror på timplansförändringar i högstadiet och moderna

språk 1,2 mkr samt höjda kostpriser.

NYCKELTAL

Bokslut

2018 Budget

2019 Budget 2020

Brutto Netto

Antal fritidshemsbarn 573 521 578 578

Kostnad/barn (tkr) 23,0 23,5 35,5 26,6

Antal förskoleklass-elever 155 156 156 156

Kostnad/elev (tkr) 26,0 44,1 27,6 27,6

Antal grundskole- elever 1 275 1 333 1 329 1 329

Kostnad/elev (tkr) 106,5 105,7 114,2 112,4

Antal grundsärskole-elever 21 20 22 22

Kostnad/elev (tkr) 380,0 411,2 355,7 355,7


• Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, %.

• Elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, %.

• Elever i åk 9, meritvärde genomsnitt (17 ämnen).

• Elever i åk 6 med lägst betyget E i svenska (inklusive svenska a), %.

• Elever i åk 6 med lägst betyget E i engelska, %.

• Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, %.

• Läs och skrivkunskaper i åk 3.

• Enkät till elever i åk 5.

• Enkät till elever i åk 9.

• Marknadsandel egen kommun, annan kommun, friskolor.

• Enkät fritidshem

• Medborgarundersökning (grundskola).

Sida 37 av 54

9 GYMNASIESKOLA


Verksamhetsområdet består av gymnasieskola och gymnasiesärskola. Kommunen

bedriver inte egen verksamhet inom området, utan köper platser från andra

kommuner eller fristående skolor.

Inom verksamhetsområdet finns också kommunens aktivitetsansvar för ungdomar

som är folkbokförda i kommunen och som har fullgjort sin skolplikt, men som inte

har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program

i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning.

Verksamheten regleras av skollagen.


Under 2020 beräknas antalet elever vara ca 420 i gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan.

MÅL (POLITIK)

• Kilselevers avhopp från gymnasiet ska årligen minska till och med 2022,

jämfört med 2018 års nivå.


• Eleverna som vi skickar från Kil till gymnasiet är väl förberedda.

RESURSER

EKONOMI (TKR)

Bokslut

2018 Budget

2019



Gymnasieskola 44 582 47 250 45 822 1 200 47 952 46 752

Gymnasiesärskola 965 3 500 3 301 4 320 4 320

Kommunalt aktivitetsansvar 14 50

50 50 50

Anslag 45 561 50 800 49 172 1 200 52 322 51 122

Sida 38 av 54

NYCKELTAL

Bokslut

2018 Budget

2019 Budget 2020

Brutto Netto

Antal elever 419 417 422 422

Kostnad/elev (tkr) 108,7 121,7 123,9 121,0


• Betyg.

• Antalet elever som hoppar av gymnasiet.

• Medborgarundersökning (gymnasieskola).

10 VUXENUTBILDNING


Den obligatoriska delen av verksamhetsområdet är grundläggande

vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och

Svenska för invandrare (SFI). Särskild utbildning för vuxna sker genom samarbete

med Karlstad.

Verksamheten tillhandahåller även grundläggande Svenska som andraspråk (SAS),

gymnasiekurser på distans, yrkesutbildningar som yrkesvux till undersköterska och

Vux lärlingsutbildning till barnskötare.

Verksamheten regleras av skollagen.


• I verksamheten finns ca 250 studerande.

• Under 2019 förväntas vuxenutbildningen producera motsvarande ca 70 000

gymnasiepoäng.

MÅL (POLITIK)

• SFI-utbildningen ska leda till jobb, studier eller praktik.


• Förbättra anställningsbarheten genom riktad kompetensutveckling.

UPPDRAG (POLITIK)

• Underlätta kompetensförsörjningen genom bristyrkesutbildning.

• Vuxenutbildningen ska ingå som en del i Kilsmodellen.

Sida 39 av 54

RESURSER

EKONOMI (TKR)

Bokslut

2018 Budget

2019



Grundläggande vuxenutbildning 195 169

169 5 252 247

Gymnasial vuxen-utbildning 157 750

-1 252 3 597 1 672 -1 925

Särvux -35 50 50 50 50

Svenska för invandrare 235 1 129

528 892 1 952 1 060

Anslag 552 2 098 -505 4 494 3 926 -568

FÖRÄNDRINGAR

Nettokostnaden inom vuxenutbildningen minskar med ca 2,6 mkr 2020, genom att

vi tar i anspråk statsbidrag som vi har fått och där vi fullgjort våra skyldigheter och

det finns pengar kvar.


• Andel studerande som fullföljer påbörjad utbildning.

• Genomförda utbildningar inom bristyrken.

• Andel SFI-utbildade som nått jobb, studier eller praktik.

11 ÄLDREOMSORG


Verksamhetsområdet består av särskilt boende, korttidsboende, hemtjänst och

hemsjukvård (i ordinärt boende), dagverksamhet, öppen verksamhet samt

bostadsanpassning. Inom området finns också biståndsbedömning,

kommunrehabilitering och arbetsterapi.

Verksamheten regleras av socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen samt

lagen om bostadsanpassningsbidrag.


Kommunen har en kapacitet om 85 platser på särskilt boende, bedömd efterfrågan

2020 är 76 platser. Vi har 10 platser på korttidsboende.

Sida 40 av 54

År 2020 bedömer vi att behovet av hemtjänst är ca 161 000 timmar. Det innebär en

ökning jämfört med 2019 med 2,8 %. På boendet Smeden bedriver kommunen en

öppen verksamhet.

På det särskilda boendet Sannerud finns dagverksamhet.


• Utveckla, pröva och utvärdera arbetssätt inom äldreomsorgen för att skapa

ökad flexibilitet.

RESURSER

EKONOMI (TKR)

Bokslut

2018 Budget

2019



Administration SoL/HSL 6 204 7 358

5 709 1 234 8 174 6 940

Hemtjänst, ordinärt boende 68 052 73 808

72 963 4 751 82 616 77 865

Korttidsboende 6 372 6 864 7 094 675 7 731 7 056

Dagverksamhet 851 518 493 65 625 560

Särskilt boende 54 496 52 680 52 332 10 683 63 733 53 050

Öppen verksamhet äldreomsorg 1 767 945

745 528 1 570 1 042

Bostadsanpassning 1 180 1 226 1 226 1 229 1 229

Övriga insatser ordinärt boende 6 346 7 428

7 757 10 7 788 7 778

Anslag 145 269 150 825 148 320 17 946 173 466 155 520

FÖRÄNDRINGAR

Nettokostnaden inom administration SoL/HSL minskar med ca 1,0 mkr 2020,

genom att vi tar i anspråk statsbidrag som vi har fått och där vi fullgjort våra

skyldigheter och det finns pengar kvar.

Budgetökningen inom hemtjänst, ordinärt boende 2020 beror främst på ökad

hemtjänstvolym (1,7 mkr), nytt avtal sjuksköterskor natt (70 tkr) och ökade

bilkostnader (165 tkr). Per den 1 maj 2019 minskade vi antalet platser inom särskilt

boende, därav den marginella kostnadsökningen.

Sida 41 av 54

NYCKELTAL

Bokslut

2018 Budget

2019 Budget 2020

Brutto Netto

Timmar hemtjänst6 172 143 174 000 160 863 160 863

Kostnad/timme (kr) 395 413 514 484

Boendedygn 29 031 28 518 27 185 27 185

Kostnad/dygn (kr) 1 877 1 847 2 344 1 951

Korttidsboende 2 884 3 577 3 577 3 577

Kostnad/dygn (kr) 2 209 1 919 2 161 1 973


• Beläggning på olika boendealternativ.

• Kundenkätsresultat äldreomsorg.

• Medborgarundersökning (äldreomsorg).

6 Redovisade siffror för 2018 och 2019 beträffande hemtjänst är inte rättvisande. Statistiken har setts över under 2019 och är korrekt från och med 1 juni 2019.

Sida 42 av 54

12 LSS


Verksamhetsområdet innehåller biståndsbedömning och insatser enligt lagen om

stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) samt insatser enligt

socialförsäkringsbalken (SFB) (personlig assistans).

Insatser är bostäder med särskild service för vuxna (gruppbostäder och

servicebostäder), korttidsvistelse, korttidstillsyn, daglig verksamhet,

kontaktperson, ledsagarservice och avlösarservice


Det finns 29 beslut om personlig assistans i kommunen. Beslut från

försäkringskassan får brukare med mer än 20 timmar grundläggande behov i

veckan. Beslut från kommunen får brukare med mindre än 20 timmar

grundläggande behov i veckan. Kommunen står alltid för kostnaden för de 20

första timmarna samt sjuklöner. Av de 29 som är beviljad personlig assistans har

15 personer har valt kommunen som utförare och 14 personer privata utförare.

Antalet timmar uppskattas till 123 000 timmar 2020.

Det finns 6 bostäder med särskild service för vuxna varav 3 gruppbostäder

(Gästgivaregatan, Klövervägen och Linden) och 3 servicebostäder (Östra

Torggatan, Träningsboendet och Hagagatan). Sammanlagt finns 38 lägenheter.

Idag verkställs 35 boendebeslut.

Insatserna korttidsvistelse för barn och ungdomar samt korttidstillsyn för barn

över tolv år verkställs både i kommunens egen regi (Svanen) och i familjehem.

Antal dygn i korttidsvistelse är ca 50.

Daglig verksamhet enligt LSS består av dagcenter Ravinen, Grön omsorg samt

extern sysselsättning. Totalt finns det 55 kunder på daglig verksamhet enligt LSS.

Det finns 36 beslut om kontaktperson och 306 beviljade timmar inom

ledsagarservice.

För närvarande finns inga beslut på bostad med särskild service för barn och unga

samt avlösarservice.

MÅL (POLITIK)

• Korta handläggningstiderna inom LSS årligen till och med 2022, jämfört

med 2016 års nivå.

UPPDRAG (POLITIK)

• Inför kundundersökning om bemötande och kvalitet.

Sida 43 av 54

• Se över verksamheten inom Grön omsorg genom att få till platsrotation med

flera olika kunder inom Grön omsorg.

RESURSER

EKONOMI (TKR)

Bokslut

2018 Budget

2019



Administration LSS/SFB 3 543 3 752

3 868 573 4 222 3 649

Bostad särskild service vuxna 24 067 23 483

24 337 2 732 28 156 25 424

Personlig assistans LSS/SFB 16 611 16 165

17 579 27 574 45 680 18 106

Daglig verksamhet LSS 6 494 7 124 6 888 494 7 680 7 186

Kontaktperson 758 864 864 0 846 846

Korttidsvistelse 2 346 2 756 3 131 630 3 142 2 512

Avlösarservice 0 0 0 0 0 0

Ledsagarservice 562 654 531 0 633 633

Anslag 54 381 54 798 57 198 32 003 90 359 58 356

FÖRÄNDRINGAR

Budgetökningen inom LSS beror på ökade lokalkostnader, då vi har flyttat

verksamhet inom boende särskild service vuxna till nya lokaler. Vi har sagt upp

avtalet för de gamla lokalerna men får en tillfällig merkostnad under 2020.

Budgetökningen beror också på nya ärenden inom personlig assistans.

NYCKELTAL

Bokslut

2018 Budget

2019 Budget 2020

Brutto Netto

Antal boende vuxna 34 35 35 35

Kostnad/boende (tkr) 708 671 805 726

Antal timmar personlig assistens 113 592 112 793 122 578 122 578


Antal beslut daglig verksamhet 55 55 55 55

Kostnad/beslut (tkr) 118 130 140 131

Timmar ledsagarservice 3 336 3 270 3 942 3 942


Sida 44 av 54


• Handläggningstider.

• Kundenkät funktionsstöd.

13 SOCIALPSYKIATRI


Verksamhetsområdet verkställer insatser enligt socialtjänstlagen (SoL).

Insatser är särskilt boende för personer med psykisk funktionsnedsättning samt

boendestöd och kontaktperson, Det finns också en öppen verksamhet

(sysselsättning socialpsykiatri).


Det särskilda boendet för personer med psykisk funktionsnedsättning har 6

lägenheter. Två externa boendebeslut verkställs. Totalt finns det idag 9 personer

med särskilt boende.

Boendestöd utförs till 36 personer.

Det finns 16 beslut på kontaktpersoner enligt SoL.

Det finns en öppen verksamhet, sysselsättning socialpsykiatri, som är

samlokaliserad med arbetsmarknadsenheten (AME) på Återbruket. I verksamheten

deltar ca 18 deltagare.

UPPDRAG (POLITIK)

• Inför Kilsmodellen.

RESURSER

EKONOMI (TKR)

Bokslut 2018

Budget 2019



Psykiatrisk öppenvård 2 847 3 532

3 494 303 3 340 3 037

Psykiatrisk slutenvård 5 773 6 131

6 769 750 7 285 6 535

Anslag 8 620 9 663 10 263 1 053 10 625 9 572

Sida 45 av 54

FÖRÄNDRINGAR

Nettokostnaden inom socialpsykiatrin (öppenvård) minskar med ca 0,3 mkr 2020,

genom att vi tar i anspråk statsbidrag som vi har fått och där vi fullgjort våra

skyldigheter och det finns pengar kvar.

En ny placering inom socialpsykiatri (slutenvård) får helårseffekt 2020.


• Kundenkät funktionsstöd.

14 INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG


Verksamhetsområdet omfattar individ- och familjeomsorg, som innehåller

utredning, handläggning och insatser avseende barn, unga och vuxna samt

ekonomiskt bistånd och förmedlingsmedel.

Inom verksamhetsområdet bedrivs förebyggande arbete tillsammans med andra

aktörer, t.ex. skolan, kyrkan och regionen, exempelvis vid familjecentralen och

ungdomsmottagningen, samt fältverksamhet.

Inom verksamhetsområdet finns också öppenvård, som innehåller

hemmaplanslösningar samt öppen verksamhet för personer i missbruk,

utanförskap, psykisk ohälsa m.m. Öppenvården erbjuder också insatser i familjer

med social problematik och fungerar som kontaktpersoner vid vissa

familjerättsärenden.

Till verksamhetsområdet hör även budget- och skuldrådgivning.

Verksamhetsområdet styrs av socialtjänstlagen, föräldrabalken, lagen med

särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen om vård av missbrukare i vissa fall.


• Totalt finns 155 hushåll med ekonomiskt bistånd, vilket innebär 274

personer inklusive barn.

• Dygn institutionsvård barn/ungdom: 2 190

• Dygn institutionsvård vuxna: 1 095

• Skyddat boende: 488

• Budget- och skuldrådgivning arbetar med 50-60 personer.

MÅL (POLITIK)

• Fler Kilsbor ska nå egen försörjning jämfört med föregående år.

UPPDRAG (POLITIK)

• Inför Kilsmodellen.

Sida 46 av 54

• Individ- och familjeomsorgen i Kil ska aktivt delta i samarbetet med övriga

Värmlandskommuner för att skapa kostnadseffektiva hemmaplanslösningar

i regionen.

Sida 47 av 54

RESURSER

EKONOMI (TKR)

Bokslut 2018

Budget 2019



Gemensamt IFO 43 3 012

0 62 3 654 3 592

Vuxna med missbruksproblem 3 303 1 972

2 973 60 4 822 4 762

Barn- och ungdomsvård 21 909 22 150

23 718 565 21 702 21 137

Övriga insatser vuxna 2 288 816

3 120 176 683 507

Budget- och skuldrådgivning 0 499

499 0 538 538

Ekonomiskt bistånd 14 862 14 779 15 570 586 14 767 14 181

Familjerätt och familjerådgivning 754 850

830 0 857 857

Anslag 43 159 44 079 46 711 1 449 47 023 45 574

FÖRÄNDRINGAR

Budgeten för vuxna med missbruksproblem är uppräknad med 2,8 mkr till följd av

fler placeringar.

Budgeten för barn- ungdomsvård är minskad med 1 mkr till följd av ökad satsning

på hemmaplanslösningar.

Budgeten för institutionsplaceringar och ekonomiskt bistånd har i utgångsläget

anpassats till befintlig kostnadsnivå. Därefter har anpassning gjorts för minskat

ekonomiskt bistånd till följd av Kilsmodellen, 2 700 tkr (1 350 tkr halvårseffekt år

2020).


• Resultatet av Kilsmodellen.

• Andel personer med långvarigt försörjningsstöd.

• Utbetalt försörjningsstöd, kronor per invånare.

FRAMTIDA INRIKTNING (POLITIK)

• Kil är den kommun i Värmland som har lägst antal personer i

försörjningsstöd.

Sida 48 av 54

15 FLYKTINGMOTTAGNING


Verksamhetsområdet etablerar kommunplacerade flyktingar (vuxna och familjer)

med uppehållstillstånd samt stödboende för ensamkommande barn och unga.


Den senaste siffran för antal anvisningar från Migrationsverket är 10 vuxna

personer.

Det finns ca 25 vuxna och ca 25 barn i etableringen.

I stödboende för ensamkommande barn och unga finns det totalt 9 ungdomar. Av

dessa 8 med tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd och en ungdom som är

kvar i asylprocess.

RESURSER

EKONOMI (TKR)

Bokslut 2018

Budget 2019



Övrig flykting-verksamhet -544 476

-1 099 2 132 2 355 223

Ensamkommande barn 5 033 517

-528 4 054 4 137 83

Anslag 4 490 993 -1 627 6 186 6 492 306

FÖRÄNDRINGAR

Budget 2020 har anpassats till minskade volymer inom flyktingverksamheten.

16 ARBETSMARKNADSÅTGÄRDER


Verksamhetsområdet innehåller Ungdomscenter, Vuxencenter och Jobbcenter.

Verksamheten bedrivs i ESF-projekt och FINSAM-projekt (Fryksdalens

samordningsförbund) samt genom samverkan via avtal och överenskommelser

med Arbetsförmedlingen.

Verksamheten inom området är frivillig.

Sida 49 av 54


Under 2020 beräknas det finnas ca 80 personer i verksamheten. Ökningen beror

på att vi inför Kilsmodellen.

Under 2019 erbjöd vi feriearbete till 112 ungdomar som fyllde 17 år under året. Av

dessa tackade 64 ungdomar ja till plats. År 2020 beräknas 131 ungdomar erbjudas

feriearbete.

MÅL (POLITIK)

• Fler Kilsbor ska nå egen försörjning jämfört med föregående år.


• Kommunen och bolagens verksamheter ska erbjuda praktikplatser som har

utsedda handledare.

• Arbetsmarknadsfunktionen ska aktivt delta i utveckling av Kilsmodellen.

RESURSER

EKONOMI (TKR)

Bokslut 2018

Budget 2019



Lönebidrag till föreningar 12 80

25 0 0 0

Ferieplatser 668 692 449 0 540 540

FINSAM 259 260 252 0 258 258

Arbetsmarknads-åtgärder 4 434 3 065

4 807 3 669 8 624 4 955

Anslag 5 373 4 098 5 534 3 669 9 422 5 753

FÖRÄNDRINGAR

Kilsmodellen kommer att påverka kostnaden för arbetsmarknadsenheten.


• Andel personer med långvarigt försörjningsstöd.

Sida 50 av 54

17 VATTEN OCH AVLOPP SAMT SLAMTÖMNING


Verksamhetsområdet ansvarar för kommunens vattenverk, reningsverk, vatten-

och avloppsledningar, vattentorn, pumpstationer, tryckstegringar samt

slamtömning.


Vattenverk finns i Fryksta, Högboda och Nilsby. Vattenverket i Fryksta levererar

dricksvatten till Kil, Fagerås, Gunnita och Tolita samhälle. Vattenverket i Högboda

förser cirka 125 personer med dricksvatten. Det minsta av kommunens tre

vattenverk finns i Nilsby, där cirka 30 personer är anslutna.

VA-ledningsnätet omfattar ca elva mil vattenledningar, åtta mil dagvatten och elva

mil avloppsledningar. Vidare finns 32 pumpstationer för avlopp, två tryck-

stegringar, två vattentorn för dricksvatten och 2 270 ventiler i centrala Kil, Hannäs

inräknat.

RESURSER

EKONOMI

Verksamheten är helt avgiftsfinansierad.

Bokslut

2018 Budget

2019



VA 0 0 0 27 331 27 331 0

Slamtömning 0 0 0 1 914 1 914 0

Totalt VO 0 0 0 29 245 29 245 0

Sida 51 av 54

18 LEDNINGS- OCH VERKSAMHETSSTÖDJANDE FUNKTIONER


Verksamhetsområdet ansvarar för förvaltningsledning samt ledningsstöd till politik

och verksamhet. Ledningsstödet har funktioner för ekonomi, upphandling, HR,

kommunikation, utveckling, ärendehantering och utredning.

Verksamhetsområdet omfattar IT-drift, IT-utveckling och IT-stöd.

Verksamheten administrerar allmänna val och val till Europaparlamentet.

Inom verksamheten finns måltidsverksamhet för skola, vård och omsorg, samt

verksamhetslokaler för kommunala verksamheter (främst skola).

Ledningsstödet regleras bland annat av lagen om kommunal bokföring och

redovisning, offentlighets- och sekretesslagen, kommunallagen och arkivlagen.


Stödet till politik och verksamhet består bland annat av upphandlingar,

fakturahantering, ekonomiska uppföljningar och prognoser, delårs- och

årsredovisning, löneutbetalningar, rehabiliteringsstöd, fackliga förhandlingar,

månadsrapporter, pressmeddelanden, medie- och kommunikationsstöd,

marknadsföring, registrering och diarieföring, kallelser och protokoll, utredningar,

samordning av frågor och svar, statistikinlämning, besvarande av enkäter,

arkivering, systemförvaltning och -utveckling samt e-tjänsteutveckling.

Omfattningen av leveransen av IT-tjänster är bland annat drift av ca 65

verksamhetssystem, drift av gemensamma grundtjänster (till exempel identitet,

lagring, e-post och internet), ca 235 accesspunkter som ger WiFi-tillgänglighet, ca

1 300 datorer, ca 680 ipads och ca 2 300 Chromebooks för elever.

Antalet portioner till äldreomsorgens särskilda boenden beräknas till 31 390

heldygnsportioner för 2020. Antalet serveringsdagar är 365.

Antalet portioner till grundskola, förskola och fritids beräknas till cirka 597 000 för

2020. Antalet serveringsdagar är 228 för förskola och fritidshem (undantag

Monsbacke och Dalliden som har 248 serveringsdagar) samt 177 för grundskola.

Antal portioner till daglig verksamhet beräknas till 3 760 år 2020.

Ytan för verksamhetslokaler 2020 uppgår till cirka 50 000 kvm.

UPPDRAG (POLITIK)

• Säkerställ kompetensförsörjningen inom koncernen Kils kommun.

• Förvaltningen återrapporterar till beredningsutskottet hur förvaltningen

ligger till i aktuella uppdrag.

Sida 52 av 54

RESURSER

EKONOMI (TKR)

Bokslut

2018 Budget

2019



Måltidsverksamhet 844 0 406 23 808 23 808 0

Verksamhetslokaler 7 183 5 720 6 560 53 024 60 647 7 623

Ledningsstöd 29 316 23 524 22 824 1 641 26 034 24 393

Förvaltningsledning 0 5 807 5 807 0 6 098 6 098

Övriga kommun-gemensamma kostnader 6 058 7 822

7 459 45 7 385 7 340

IT-chef 0 536 536 536 1 072 536

Digitalisering 14 1 000 0 0 0 0

Anslag 44 224 44 629 43 592 79 054 125 044 45 990

FÖRÄNDRINGAR

Budgetökningen för verksamhetslokaler beror bland annat på en ökad budget för

fastighetsunderhåll, genom att underhållskostnaden per kvm återställs till 2018 års

nivå, och lokalvård samt ökade kapitalkostnader.

Den ökade budgeten för ledningsstöd beror bland annat på dubbla licenskostnader

för ekonomisystem samt att förvaltningen nu tydliggör den fackliga tiden, som

tidigare har belastat verksamheten.

Anslaget för digitalisering utgår.

Kostenhetens kostnader ökar med 4,6 %, vilket motsvarar ca 1,1 mkr, i budget

2020.


• Personalomsättning – orsaker till varför personalen slutar och redovisningen

av omsättningsantal och procent per yrkesgrupp.

• Sjukfrånvaro per verksamhet i procent

• Andelen korttids-/långtidssjukfrånvaro av totalen

• Antal invånare.

• Agenda 2030, globala målen för hållbar utveckling (kolada).

Sida 53 av 54

19 RÄDDNINGSTJÄNST OCH SAMHÄLLSSKYDD


Verksamhetsområdet innehåller räddningstjänst, säkerhetssamordning,

samhällsskydd och gemensam krishantering.

Räddningstjänsten finns i Kommunalförbundet Karlstadsregionens

räddningstjänstförbund, där Kils kommun är medlem.

Inom säkerhetssamordning, samhällsskydd och gemensam krishantering finns

avtal med kommunalförbundet.

Verksamheten regleras bland annat av lagen om skydd mot olyckor, lagen om

kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i

fredstid och höjd beredskap, lagen om totalförsvar och höjd beredskap och lagen

om totalförsvarsplikt.


Kils kommuns representanter i räddningstjänstens direktion ska arbeta för ett

utökat och kostnadseffektivt samarbete för större händelser som till exempel

skogsbränder.

RESURSER

EKONOMI (TKR)

Bokslut

2018 Budget

2019



Räddningstjänst 9 079 9 261 9 261 0 9 445 9 445

Samhällsskydd 182 452 152 733 1 102 369

Anslag 9 261 9 713 9 413 733 10 547 9 814

Sida 54 av 54

20 FÄRDTJÄNST


Verksamhetsområdet innehåller färdtjänst och riksfärdtjänst och utförs av

Värmlandstrafik.

Området regleras av lagen om färdtjänst och lagen om riksfärdtjänst.


Kils kommuns representanter i Värmlandsrådet ska arbeta för att samordna

behovsstyrd kollektivtrafik i Kil med övrig kollektivtrafik.

RESURSER

EKONOMI (TKR)

Bokslut

2018 Budget

2019



Färdtjänst 1 910 1 811 1 796 118 1 965 1 847

Riksfärdtjänst 168 172 171 11 188 177

Anslag 2 078 1 983 1 967 129 2 153 2 024

strategisk plan 2019-2022 med verksamhetsplan och budget 2020€¦ · sida 3 av 54 kil på rätt...

Documents