INOM EXAMENSARBETE TEKNIK,GRUNDNIVÅ, 15 HP

, STOCKHOLM SVERIGE 2019

Studenter och begränsad skärmtidUppbrutet lås bryter inte mobilvanor

LOVISA CARLBERG

JESPER LUNDQVIST

KTHSKOLAN FÖR ELEKTROTEKNIK OCH DATAVETENSKAP

Studenter och begränsad skärmtid - Uppbrutet lås bryter  inte mobilvanor 

Students and limited screen time - Broken locks do not break habits

Lovisa Carlberg 

KTH Royal Institute of Technology 

Stockholm, Sweden 

lovcarl@kth.se

Jesper Lundqvist 

KTH Royal Institute of Technology 

Stockholm, Sweden 

jeslundq@kth.se 

ABSTRACT

The purpose of this report is to examine the effectiveness of the built-in tool for reducing screen time in Apple’s iOS on students. The problem statement we’ve looked at is “How are students phone habits affected by letting Apple’s Screen Time lock apps?”.

We have carried out an experiment where participants set limits to their own total screen time during one week. Afterwards, we have collected data with surveys and interviews examining their app usage.

The results show that many students want to lower their screen time, especially within social media, however, the tools we looked at are not effective to change these habits. Many of the participants unlocked their apps despite wanting to decrease their screen time.

Many participants expressed that there is good and bad screen time, where productivity and communication is good, and social media is bad. Therefore, many participants said they would rather only limit social media instead of limiting all their screen time.

SAMMANFATTNING

Syftet med denna rapport är att undersöka effektiviteten av de inbyggda verktygen för att minska skärmtid i Apples iOS för studenter. Frågeställningen vi har undersökt är “Hur förändras studenters mobilvanor genom att låta Apples Skärmtid låsa appar? ”.

Vi har genomfört en undersökning där våra deltagare har fått sätta egna begränsningar på sin totala appanvändning under en vecka. Därefter har vi samlat in data med enkäter och intervjuer kring deras appanvändning.

Resultatet har visat på att många studenter vill minska sin skärmtid, speciellt inom sociala medier, men verktygen vi undersökt är inte effektiva nog för att ändra dessa vanor. Många av deltagarna låste upp sina appar trots att de ville minska sin skärmtid.

Deltagarna menade på att det finns bra och dålig skärmtid, där produktivitet och kommunikation är bra och sociala medier är dåligt. Därför ville många av deltagarna hellre bara begränsa sociala medier istället för att begränsa all skärmtid.

Nyckelord

Screen time; moderation; limits; iOS; students; social media

1. INLEDNING

Att begränsa sin egen skärmtid är ett ämne som vuxit markant de senaste åren. Under 2018 lanserade både Apple och Google verktyg för iOS och Android för att hantera skärmtiden på

telefonen. Apple inkluderade Skärmtid i iOS 12[1] och Google inkluderade Digital Wellbeing i Android 9 Pie[2]. Apples Skärmtid hade syftet att ge användarna inblick i och kontroll över hur de spenderar sin tid på sin iPhone. Eftersom båda författarna till denna rapport är iPhoneanvändare och använt oss utav Skärmtid tidigare valde vi att undersöka hur effektiv denna funktion egentligen var och hur pass medvetna studenter är om tiden de spenderar på sin telefon.

Skärmtid är integrerat i operativsystemet och kan därför nås via telefonens inställningar. Användaren kan själv välja vilka funktioner som ska vara påslagna beroende på sin egen ambitionsnivå och behov. Den huvudsakliga funktionen är Veckorapporten (se figur 1) som ger användaren en överblick över sin användning. I rapporten kan användaren ta del av sin totala snittid, snittiden i specifika appar, antal gånger användaren plockat upp telefonen och vilka appar som sänder flest notiser. Varje del i överblicken presenteras med siffror och grafer för dagens användning eller en summering av de senaste 7 dagarna. Varje vecka skickar även Skärmtid en notis att en Veckorapport finns tillgänglig samt en procentsats över hur den totala tiden spenderat på telefonen har förändrats från den föregående veckan.

Figur 1. Skärmbild av en del av skärmtidsrapporten.

Funktionen Appbegränsningar finns för de som behöver lite extra hjälp med att begränsa sin tid. Användaren kan då bestämma en maxtid som de vill spendera totalt, inom en viss kategori av appar eller en specifik app. När det sedan är 5 minuter kvar av den

utsatta tiden får användaren en notis med en påminnelse. Överskrider användaren tiden visas det en vit skärm med ett timglas i den låsta appen vilket gör den oanvändbar (figur 2), men det finns en blå knapp som ger användaren möjligheten att ignorera “låset” i 15 minuter eller resten av dagen genom ett knapptryck (figur 3).

Figur 2. Skärmbild av en app när den har överskridit sin maxgräns.

Figur 3. Skärmbild av alternativen för att förlänga maxgränsen i en

app.

Appbegränsningar går att modifiera på ett sätt som gör att den blir användbar för föräldrar som vill ha kontroll över sina barns tid framför skärmar, detta för att undvika stillasittande och smartphoneberoende. Apple har därför goda anledningar att införa den här typen av funktioner eftersom detta beteende och beroende börjar bli allt mer vanligt bland unga[3], men även bland vuxna. En studie från University of Pennsylvania, No More FOMO: Limiting Social Media Decreases Loneliness and Depression[4] , visar på att minskad tid på sociala medier kan leda till att minska ensamhet och depression, så därför finns det behov hos användarna att den här typen av funktion finns även ur ett socialt och psykologiskt perspektiv.

Men det finns också forskning som menar på att unga vuxna får mycket positivt från deras skärmar. Sociala medier såsom Facebook leder till en större känsla av socialt stöd[5] och ökar även antalet sociala interaktioner i verkligheten hos studenter[6].

Som nämnt tidigare har Google en liknande satsning som kallas Digital Wellbeing. Digital Wellbeing är integrerat i ett flertal av Googles produkter som exempelvis Android, Gmail, och YouTube. Precis som med Apples Skärmtid presenterar appen användningen av olika appar och sammanställer även den totala skärmtiden. I Googles egna appar som Gmail och YouTube har de tagit fram funktioner för att minska antalet notiser och bara visa det som anses viktigt. Företaget menar på att teknik ska förbättra livet, inte distrahera från det, och Digital Wellbeing är en del av deras arbete kring detta.

1.1 Problemformulering

1.1.1 Hypotes Frågan som vi vill undersöka är Hur förändras studenters mobilvanor genom att låta Apples Skärmtid låsa appar? Enligt Apple är Skärmtid gjort för att kunna hantera användarnas skärmtid[1], så vår hypotes är att appbegränsningarna kommer få studenterna att minska sin skärmtid. Vi vill undersöka effektiviteten hos funktionen att låsa appar på studenternas iPhones och vilken påverkan låset har i deras vardag. Eftersom användarna har möjligheten att stänga av låset kan det innebära att effektiviteten av verktyget försämras. Motivation kan därför spela en stor roll.

1.1.2 Avgränsningar Eftersom att det finns en del forskning om att begränsa skärmtid hos barn har vi valt att fokusera på universitetsstudenter istället. Det är möjligt att få ett annorlunda resultat ifall vi fokuserade på barn och tonåringar då vi tror att deras mobilanvändning och studievanor kan se annorlunda ut. Det finns även en del olika appar och hjälpmedel med liknande syfte som Skärmtid, men vi vill fokusera på den inbyggda tjänsten som till skillnad från externa appar och tjänster inom området förebygger appanvändande mer aktivt. Vi vill framförallt fokusera på hur effektiviteten hos låset ser ut då det är minimal friktion när användaren väljer att låsa upp tillgången till appen igen.

Skärmtid kan även aktivera låsfunktionen under vissa förutbestämda tider på dygnet, men vi tänker bortse från denna funktion och endast inrikta oss på att deltagarna ska hålla sig inom den dagliga maxtiden.

2. RELATERAD FORSKNING

Det finns en hel del tidigare forskning som behandlar just tid framför skärmar och vilka konsekvenser som finns kring detta samt vad begränsningar kan göra för människors välmående och sociala liv.

2.1.1 Ständigt uppkopplad och dess konsekvenser I artikeln Virtually addicted: why general practice must now confront screen dependency [3] tas hälsoriskerna som kommer med att barn idag spenderar majoriteten av sin vakna tid framför skärmar upp. Att interagera med flera olika typer av skärmar hör idag till människans vardagliga beteende, men har i sin tur lett till att vi blir mer stillasittande än vad vi är fysiskt byggda för. Artikeln nämner bland annat att det finns tydliga samband mellan patologisk internetanvändning och depression samt ADHD-symptom. Författaren Sigman konstaterar att i slutändan hänger det på uppfostran huruvida deras barn kommer utveckla ett beroende eller ej i och med att det är föräldrarna som kan och måste sätta gränser.

Sigman nämner i sin artikel att data- och TV-spel är en av de större orsakerna till att barn utvecklar ett beroende, men att sociala medier är ytterligare en underhållningsform som kan hålla sina användare klistrade framför skärmar. I The Welfare Effects of Social Media [7] undersöktes 2844 Facebookanvändare som under en månad stängde sig ute från sina konton. Författarna kom till slutsatsen att avstängningen ledde till ökad subjektivt välmående. Det ledde även till minskad användning av andra sociala medier och ökad tid i offlineaktiviteter som TV-tittande. Efter studien så var det dessutom många användare som minskade sin användning av Facebook jämfört med innan.

Relaterad forskning har gjorts i Unplugged: Exploring the costs and benefits of constant connection [8] som bland annat undersöker attityder kring att begränsa skärmtid. Forskningen visar på att yngre människor ofta är mer negativt inställda till att begränsa sin skärmtid. Rapporten diskuterar skillnader mellan åldrar och vad det finns för olika fördelar och nackdelar med att begränsa skärmtid. Författarna menar på att olika personer kan uppleva olika känslor till att dra ner på skärmtid. Försöksdeltagarna sa att de fick ökade möjligheter att prata med vänner och familj med både minskad och ökad skärmtid. Studien visar dessutom på att det är lättare att begränsa skärmtid om man gjort det förr. Eftersom studien inte har gjort ett experiment utan bara samlat in enkätsvar så föreslår rapporten att framtida forskning kan testa hur människor reagerar till att koppla bort sig från sina skärmar, något som denna studie har gjort.

2.1.2 Begränsad tid framför skärmen Det har även bedrivits forskning där deltagarna fått begränsa sin skärmtid. I Undesigning the Internet: An exploratory study of reducing everyday Internet connectivity [9] så undersöker författarna hur minskad internetanvändning påverkar det vardagliga livet och ifall nedkoppling från internet ens är möjligt. På vissa sätt är denna studie lik den som detta arbete handlar om, men artikeln drar inte några slutsatser kring effektiviteten kring metoder för att minska användning, något som detta arbete gjort. Studien i artikeln gjordes också på en begränsad grupp på bara 10 personer vilket minskar träffsäkerheten av resultatet från artikeln.

Studier har också gjorts på specifika appar där ett exempel är appen AppDetox genom studien AppDetox: helping users with mobile app addiction [10]. Till skillnad från Undesigning the Internet gjordes denna studie på en betydligt större testgrupp på 11700 användare. Studien undersöker hur användare använder sig av självsatta begränsningar av appar. Resultatet av studien visar på att sociala medier är den kategori av appar som användare oftast sätter begränsningar på. Författarna föreslår att framtida forskning kan kolla på anledningar varför användare väljer sina begränsningar och varför de bryter mot dem, vilket är något vi undersökt.

Mer forskning kring begränsning av skärmtid och speciellt notiser har gjorts i Productive, Anxious, Lonely - 24 Hours Without Push Notifications [11]. Studien styrker slutsatsen att avstängda notiser kan öka produktivitet och minska distraktioner. En negativ aspekt som tas upp i rapporten är att deltagarna i studien upplevde mer ångest och kände sig mer utanför deras sociala grupper. Likt The Welfare Effects of Social Media [7] visade studien på att användarnas vanor påverkades efter studien trots att de inte var tvungna att minska sin användning. I detta fall så visades det att deltagarna följde deras uppsatta planer 2 år senare, vilket styrker slutsatsen i tidigare forskning kring att försöksdeltagarna ofta fortsätter deras planer även efter studiens slut.

Tidigare forskning menar dock på att unga vuxna kan ha en negativ inställning till att begränsa deras skärmtid. Studien The effects of ambient media: What unplugging reveals about being plugged in [12] som gjordes på 891 universitetsstudenter över hela världen där deltagarna skulle hålla sig borta från alla former av medier i 24 timmar lyckades enbart hälften fullfölja experimentet. Känslorna som deltagarna hade var att de kände sig oroliga under tiden. Artikeln menar på att detta kan bero på att deras sociala liv är beroende av sociala medier.

3. METOD

Vi designade vår undersökning för att kunna testa applåsningfunktionen i Skärmtid. Vi begränsade oss genom att bara använda oss utav försökspersoner som läser kursen DM1578 Programintegrerande kurs på civilingenjörsprogrammet medieteknik på KTH som har en iPhone med iOS 12 eller senare. Vi blev från början tilldelade 29 försökspersoner, 55% män och 45% kvinnor. 79% av deltagarna var i åldrarna 18 till 25 och resterande var mellan 25 till 30 år. Antalet försöksdeltagare varierande under de olika delarna av studien, eftersom det senare framkom att några var med i andra studier som skulle påverkat vårt testresultat. Vi valde därför att ta bort dessa från vår studie, men behöll deras resultat där de fortfarande var relevanta utan att det skulle påverka slutresultatet.

Undersökningen pågick under 2 veckor i mars/april 2019, där deltagarna fick använda sina telefoner som vanligt den första veckan, och den andra veckan fick de själva sätta på sina appbegränsningar. Under veckorna fick deltagarna fylla i enkäter och efter de två aktiva veckorna hade vi även intervjuer med alla deltagare.

3.1 Undersökningsperioden

3.1.1 Inledande enkät Strax efter vi hade fått tillgång till vår försöksgrupp mejlade vi ut ett Google Formulär som hade syftet att ge oss lite mer bakgrund 1

kring våra försöksdeltagares mobilanvändning uppdelat i olika kategorier. Beroende på vad varje individ svarade på vissa frågor leddes hen vidare till en annan del av formuläret. Enkäten började även med grundläggande frågor som ålder och könsidentitet och sedan fick samtliga svara på allmänna frågor kring deras mobilanvändning. De fick även gissa på hur mycket tid de trodde att de lade ned på telefonen samt hur mycket de maximalt skulle vilja lägga. Alla deltagare skulle fylla i formuläret innan första veckan med Skärmtid påslaget började.

I samma mejl skickades även instruktioner för vecka 1 ut.

3.1.2 Vecka 1 Deltagarna blev instruerade att sätta på Skärmtid och se till att Appbegränsningar var avslaget. De skulle sedan använda sina telefoner som vanligt. På söndagen fick användarna sin Veckorapport och samma dag skickade vi ut ett mejl som innehöll ett Google Formulär som de skulle fylla i innan dagens slut. I mejlet fanns även instruktioner över vad som skulle ske nästkommande vecka. Efter att de följt instruktionerna skulle de skicka in skärmdumpar på sin Veckorapport och deras begränsningar samt svara på frågor som behandlade den gångna veckan och reflektera över sin uppnådda tid.

3.1.3 Vecka 2 Försöksdeltagarna fick instruktionerna att de den här veckan skulle sätta på Appbegränsningar och själva välja en maximal tid som de skulle vilja lägga på telefonen. Begränsningen sattes på alla appar, vilket innebar att ingen kategorisering gjordes.

Under veckan bokades de avslutande individuella intervjuerna in. På söndagen fick försöksdeltagarna sin andra Veckorapport som de sedan skickade skärmdumpar på i ett Google Formulär som vi

1 Ett onlineverktyg skapat av Google där användaren kan skapa egenutformade formulär och enkäter

skickade ut samma dag. I samma formulär fick de även svara på frågor och reflektera över hur veckan med Appbegränsningar gått.

3.1.4 Avslutande intervjuer Efter att de två veckorna med Skärmtid aktiverat var över hölls semistrukturerade individuella intervjuer i olika lokaler på KTH Campus. Frågorna behandlade först Skärmtid och sedan Appbegränsningar samt hur dessa påverkade försöksdeltagarnas studier och välmående. De fick även möjlighet att reflektera över om de skulle vilja göra några förändringar i användargränssnittet eller om de skulle vilja bli presenterade annan data. Frågorna som ställdes under intervjuerna finns i bilaga A.

Syftet med intervjuerna var att fånga upp de tankar och åsikter som en enkät inte kan göra. Dessutom hade vi möjligheten att ställa följdfrågor för att förstå helheten i deras mobilanvändning och få utförligare svar. Vi kunde få fram huruvida de anser att det är dåligt för dem med hög skärmtid eller om de anser ha goda anledningar till det. Vi gjorde detta för att kunna få ut mer bakgrund kring varför en del deltagare har hög skärmtid, vilket behövdes ta hänsyn till vid analysen av Veckorapporten.

4. RESULTAT

Vi har valt att kategorisera våra resultat efter vilken del av undersökningen de uppstod i. Vår kvantitativa data samlades framförallt in genom våra enkäter, men också under intervjuerna. Vi har gjort en tematisk analys av den kvalitativa datan som kom fram under de individuella intervjuerna då vi lyckades finna vissa trender i deltagarnas åsikter och upplevelser.

4.1 Inledande enkät

Totalt 29 studenter från civilingenjörsprogrammet i medieteknik på KTH fick fylla i den inledande enkäten. Av dessa var det 5 stycken som vi exkluderade efter enkäten eftersom de deltog i andra studier som kunde påverka vårt resultat eller tillhörde vår handledningsgrupp.

De fick gradera påståenden ställda av oss där skalan löd 1 = ‘Håller inte alls med’ till 5 = ‘Håller med helt’, de kunde även svara ‘Vet ej’. Det var 29 stycken som svarade på denna enkät. Resultaten finns i tabell 1.

Påstående Median Medelvärde

Antal

‘Vet ej’

Jag tycker att jag spenderar för mycket tid på min telefon 3 3.34 0

Jag vill minska tiden jag spenderar på min telefon 4 3.38 0

Jag blir distraherad av min telefon när jag pluggar 4 3.38 0

Jag blir stressad när jag inte har min telefon i närheten 3 3.10 0

Jag lämnar aldrig hemmet utan min telefon 5 4.46 1

Jag interagerar alltid direkt med mina notifikationer 2 2.48 0

Jag använder alltid min telefon när jag åker kollektivtrafik 4 4.14 1

Tabell 1. Svar angående deltagarnas attityd till deras mobilanvändning.

Sedan fick de svara hur mycket tid de trodde att de lade ned på sin telefon dagligen samt hur mycket de maximalt skulle vilja lägga ned. Resultat finns i tabell 2.

Fråga

Median i

antal timmar

Medelvärde i

antal timmar

Hur mycket tid tror att du använder din telefon per dag? 3 3.23

Hur mycket tid skulle du max vilja lägga på att använda telefonen per dag? 2 2.11

Tabell 2. Svar angående deltagarnas skärmtid.

Därefter ville vi veta vilka som var bekanta med Skärmtid sedan tidigare och hur deras användning sett ut gentemot funktionen. Av de som svarade på denna enkät hade 22 stycken använt sig av Skärmtid innan och 7 stycken hade inte det.

Av dessa 22 hade 20 stycken använt sig av Veckorapporten, 5 stycken hade använt sig av Appbegränsningar varav 3 hade kategoriserat dessa samt 6 stycken hade använt sig av Skärmfri tid tidigare.

Återigen fick försöksdeltagarna som använt sig av Skärmtid tidigare gradera vissa påståenden från 1 = ‘Stämmer inte alls’ till 5 = ‘Stämmer helt’, de kunde även välja ‘Vet ej’. Resultaten finns i tabell 3.

Påstående Median Medelvärde

Antal

'Vet ej'

Skärmtid får mig att använda telefonen mindre 2 2.48 1

Jag skulle rekommendera Skärmtid till mina vänner 3 2.95 1

Jag skulle sakna Skärmtid om det togs bort från telefonen 2 2.33 1

Om inte Skärmtid fanns hade jag använt andra liknande appar 1 1.68 0

Tabell 3. Svar angående Skärmtid i iOS.

De som inte använt Skärmtid innan fick möjlighet att svara på varför de inte använt sig utav funktionen. De fick möjligheten att både kryssa i påståenden skrivna av oss, men också skriva fri text. Svaren var då blandade; två valde att kryssa i alternativet “Känner inget behov” och övriga svarade med fri text. Exempel på svar kunde vara “Visste inte att det fanns” samt “Vill inte bli skrämd av hur mycket tid jag lägger på telefonen, för antar att det är mycket”.

Vi valde sedan att undersöka om deltagarna använt sig av nedladdningsbara appar som mäter skärmtiden. På den frågan fick vi ut att 9 av 29 hade gjort det och den populäraste appen var Moment. Av de 20 som inte hade laddat ner en sådan app så svarade majoriteten att de inte hade något behov. Tre stycken nämnde att de inte gjort det eftersom Skärmtid fanns redan inbyggt.

Deltagarna fick sedan svara på ifall de använt sig av nedladdningsbara appar som låser eller begränsar ens användning av appar. 26 av 29 hade inte gjort det och likaså här hade majoriteten inget behov.

4.2 Enkät efter vecka 1

Efter att de endast haft Skärmtid påslaget under en vecka var det dags för försöksdeltagarna att skicka in sina Veckorapporter samt svara på några påståenden och de kunde även ge kommentarer kring sitt resultat efter veckans gång. De fick även skicka in skärmdumpar på deras Appbegränsningar som de skulle ha påslaget nästkommande vecka. Det var 29 stycken som svarade på denna enkät. Det var från dessa skärmdumpar som vi kunde utläsa vilken maxtid de valt på sina begränsningar.

De fick gradera sin uppfattning gentemot två påståenden som vi gav dem. Skalan gick från 1 = ‘Stämmer inte alls’ till 5 = ‘Stämmer helt’, de kunde även svara ‘Vet ej’. Resultaten finns i tabell 4.

Påstående Median Medelvärde

Antal

'Vet ej'

Jag blev förvånad över resultatet i Veckorapporten 2 1,93 0

Jag använde min telefon mer än vad jag trodde 2 2,34 0

Tabell 4. Svar angående reaktioner till veckorapporten.

De kommentarer som gavs var blandade. Inte alla deltagare valde att ge en kommentar, men de flesta som gav en tyckte bland annat att deras resultat stämde överens med deras vanliga snittid och att de hade sedan tidigare bra koll på hur de låg till.

“Har använt mig av skärmtid innan så vet vad jag brukar ligga på! Tycker dock att jag använder mobilen för mycket, även om jag är medveten om det!” - P23 2

“Hade ingen realistisk uppfattning när jag svarade på era frågor förra gången. Nu tycker jag att mina 3 timmar per dag är jättemycket!” - P19

I och med att försöksdeltagarna sedan innan fått gissa sin snittid till att nu ha en uppmätt sådan kunde vi kalkylera hur mycket deras gissningar skiljde sig från deras faktiska tid. Figur 4 och tabell 5 illustrerar dessa skillnader (gissad tid minus faktisk tid).

Figur 4. Antal deltagare fördelade på det tidsintervall som representerar skillnaden i deltagarnas gissade tid och faktiska tid.

2 Se tabell 7 för ID:n.

Skillnad (snitt) 0,45

Skillnad (median) 0,26

Skillnad (standardavvikelse) 1,01

Tabell 5. Snitt, median och standardavvikelse för skillnaden mellan gissad tid och faktiskt tid i timmar.

Denna grupp är enbart de som fortsatte med undersökningen efter vecka 1.

4.3 Enkät efter vecka 2

Efter att försöksdeltagarna hade haft Appbegränsningar påslaget för alla appar i en vecka var det dags att skicka Veckorapporten samt gradera fyra påståenden från oss. De skulle även reflektera kort över hur veckan med Appbegränsningar hade gått.

De fick gradera följande påståenden där skalan gick från 1 = ‘Stämmer inte alls’ till 5 = ‘Stämmer helt’, de kunde även svara ‘Vet ej’. Resultaten finns i tabell 6.

Påstående Median Medelvärde

Antal

'Vet ej'

Appbegränsningar fick mig att använda telefonen mindre 2 2.41 3

När apparna låste sig låste jag inte upp dem igen 1.5 2.41 4

Jag överskred min utsatta maxtid varje dag 2.5 2.75 2

Jag kommer fortsätta ha Appbegränsningar på 2 2.29 5

Tabell 6. Svar angående appbegränsningsfunktionen.

Reflektionerna i denna enkät kom sedan att användas som stöd när det kom till de individuella intervjuerna. Ett flertal nämnde att de låst upp direkt när låset kommit igång och sedan använt telefonen som vanligt. Det framkom även att låset hade känts som ett störningsmoment när deltagarna valt att använda telefonen till något de ansett som produktivt.

4.4 Intervjuer

4.4.1 Sociala medier och kategorier Alla deltagare fick reflektera kring sin skärmtidsrapport som de fick under den första veckan av undersökningen. 71% av deltagarna ansåg att kategorin “Sociala Medier” stack ut och hade en negativ inställning till kategorin.

“Jag ser inget som är mer hjärndött än att kolla igenom ett likadant flöde tre gånger, det finns ingen poäng i det” - P19

Många uttryckte också att de ansåg att det finns bra och dålig skärmtid, exempelvis såg många positivt på skärmtid när det gäller produktivitet och kommunikation trots att de såg negativt på sociala medier.

“Om större delen av tiden till exempel är att lyssna på musik eller göra saker som hjälper mig, eller att jag kan fixa mina bankärenden snabbt på telefonen, då tycker jag inte det gör någonting. [...] Men hade det varit så här: Du har suttit på Facebook i 5 år av ditt liv, eller på Instagram i 5 år av ditt liv, då hade jag nog fått ganska mycket ångest.” - P2

“Jag vill ha mindre av sociala medier. Det känns bara väldigt onödigt. Så ville jag liksom ha högre av det produktiva...” - P13

Av de som hade negativ inställning till sociala medier uttryckte sig 29.4% att de var positivt inställda till deras skärmtid i kommunikationsappar som Messenger och Snapchat. Detta trots att dessa appar som räknas som sociala medier enligt Skärmtidsfunktionen. Totalt var det 37.5% av alla deltagare som uttryckte detta.

“Det är rätt drygt att vara avskild från omvärlden från kl 11 på morgonen när applåset har gått igenom, så att man inte kan få SMS, eller Snapchats, eller Messenger. De var nog prio på att låsa upp. Det tog längre tid tills jag öppnade upp onödiga appar så som YouTube.” - P4

4.4.2 Motivation Under intervjuerna följde vi upp kring deltagarnas reaktioner när de såg Veckorapporten för vecka 1. Av de 24 deltagarna som intervjuades hade 6 stycken en negativ inställning gentemot sitt resultat och endast en person var positivt överraskad. Övriga ställde sig likgiltiga eftersom de ansåg sig redan medvetna om sin användning.

Det var 54% av alla deltagare som kände att de ville minska sin skärmtid efter de sett sin rapport. I tabell 7 har vi samlat deltagarnas egna appbegränsningar och jämfört det med deras vilja att minska.

Den mest ambitiösa deltagaren ville alltså sänka sin skärmtid med 53%. Endast 2 av 9 deltagare som satt sina gränser högre än deras nuvarande mobilanvändning ville minska sin skärmtid.

När vi berättat hur stor del av deras liv de kommer spendera på sina telefoner ifall de fortsätter i samma takt var det många som uttryckte chock. Enbart 21% av deltagarna var likgiltiga i deras reaktion och resterande 79% beskrev detta som något negativt.

“Det känns ju väldigt chockerande egentligen. Det känns ju inte som att det är så mycket dagligen när man tar upp mobilen lite då och då, men när man adderar upp det som du säger så är det ganska sjukt egentligen.” - P20

Ingen som var likgiltig kände att de behövde minska sin skärmtid efter de sett rapporten efter den första veckan medan 68.4% av de som var negativa kände det.

4.4.3 Utökad statistik Under intervjuerna ställde vi frågan om deltagarna ville se mer statistik kring deras skärmtid. De flesta (60%) var nöjda, men resterande deltagare hade några önskemål kring skärmtidsrapporten. Några av dessa var:

“Man kan väl inte byta veckor, eller hur? Man kan bara se de 7 senaste... Man kan inte gå tillbak och se veckan innan eller så. Det tycker jag är lite synd, det hade jag gärna velat se.” - P14

“Det kanske kunnat vara att sätta [skärmtiden] i relation till någonting. ‘Så här lång tid tar det att göra det här’ [...] Det kan vara svårt att få en uppfattning om vad man kan hinna med på en viss tid.” - P20

Ett vanligt önskemål var att se skärmtiden fördelat över dygnet. Detta finns redan, men dessa deltagare var inte medvetna om denna funktion. Ett annat önskemål som togs upp som redan finns i skärmtidsrapporten var att visa antalet väckningar.

4.4.4 Appbegränsningar Den andra veckan fick deltagarna använda sina telefoner med appbegränsningar. Efter att ha läst deras skärmtidsrapporter har vi valt att exkludera 4 deltagare från resultaten. Tre av dessa hade en felaktig rapport efter den andra veckan (P22, P23, P24). Deras rapporter var mellan 0 och 30 minuter, trots att de själva visste att de hade använt telefonerna betydligt mer. Den fjärde deltagaren (P21) hade en orimligt hög gräns (23 timmar) så vi ansåg att vi inte kunde använda resultatet för denna person för att utvärdera begränsningsfunktionen.

Totalt lyckades 45% av deltagarna att minska sin skärmtid. Av de deltagare som ville minska sin skärmtid (55% av den nya gruppen) lyckades 55% minska sin skärmtid med appbegränsningarna. Av de som inte kände ett behov att minska sin skärmtid lyckades 33% att minska sin skärmtid med begränsningarna de själva satt. Se tabell 7.

I snitt så ökade alla deltagares skärmtid med 6.4%.

ID Könsidentitet Ålder

Begränsning

jämfört med

skärmtid

vecka 1 (%)

Ville minska

efter

rapporten

(ja/nej)

Procent

ökning från

vecka 1 till

vecka 2

P1 Kvinna 18-25 år 62,16% Ja 73,87%

P2 Kvinna 25-30 år 5,88% Nej 64,71%

P3 Man 18-25 år 3,45% Nej 43,10%

P4 Man 18-25 år −31,43% Nej 32,57%

P5 Man 25-30 år 40,63% Ja 23,44%

P6 Man 25-30 år 87,50% Nej 18,75%

P7 Kvinna 18-25 år −24,24% Ja 15,66%

P8 Kvinna 18-25 år −14,29% Nej 10,29%

P9 Man 18-25 år −4,76% Nej 5,56%

P10 Man 25-30 år −7,98% Ja 2,45%

P11 Man 18-25 år −3,38% Ja 0,00%

P12 Man 18-25 år 1,69% Nej −3,05%

P13 Man 18-25 år −53,13% Nej −4,69%

P14 Kvinna 18-25 år −25,93% Ja −12,35%

P15 Kvinna 18-25 år −37,82% Ja −12,44%

P16 Kvinna 18-25 år −38,14% Ja −14,78%

P17 Man 18-25 år −53,13% Ja −15,63%

P18 Man 18-25 år 0,00% Nej −26,76%

P19 Man 18-25 år −35,83% Ja −28,88%

P20 Man 18-25 år −41,46% Ja −42,93%

P21 Man 18-25 år 607,69% - -

P22 Kvinna 18-25 år 15,38% - -

P23 Kvinna 18-25 år −15,19% - -

P24 Kvinna 18-25 år −26,57% - - Tabell 7. Data från intervjuer. Sorterat efter ökning i skärmtid från vecka 1

till vecka 2.

4.4.5 Ett enkelt och ignorerat lås Vi har delat upp deltagarna i tre kategorier efter deras attityd till applåsen. Vissa av deltagarna slutade att använda sin telefon när låset dök upp, andra låste upp vissa appar, och vissa struntade i låsen helt och hållet. Av alla 20 deltagare var det 4 som respekterade sina lås, 9 som låste upp vissa appar, och 7 som struntade i låsen.

P20 respekterade sitt lås och menade på att hotet av låsen fick honom att lägga ner telefonen.

“Det begränsade ganska mycket tyckte jag. Det var mycket psykiskt. Det var att man ville inte riktigt slösa på tiden man hade på mobilen varje dag. Så det var så här att man tog upp den, så bara ‘Nej vänta jag har ju bara två timmar’, och så lade man ner den igen.” - P20

P9 däremot kände ingen stress eller hot av att låset kunde aktiveras. När vi frågade om han upplevde mer eller mindre stress av låset svarade han:

“Om det var så att man skulle bli helt utelåst från att inte använda, men nu kan jag ju liksom ta bort om jag behöver använda mer.” - P9

Deltagare P8 respekterade däremot inte sina lås och låste upp appar när hon ville det.

“Om jag kände att jag behövde kolla någonting på Instagram så gick jag in och låste upp den.” - P8

Totalt överskred 75% av deltagarna sina appbegränsningar, vilket innebär att de måste låst upp sina lås. Av de som respekterade låsen var det ingen som överskred sin maxtid. Av de som låste upp vissa appar var det 8 av 9 som överskred. För de som struntade i låsen helt och hållet så överskred alla sin maxtid.

4.4.6 De mest upplåsta apparna Under intervjuerna frågade vi även deltagarna vilka appar de låste upp. Som nämnt tidigare var många av deltagarna positiva till en viss typ av skärmtid, så då hade de inte några problem med att låsa upp vissa appar. När vi frågade vilka appar de låste upp var det främst produktivitets-, kommunikation-, transport- och skolappar.

Produktivitetsappar (exempelvis mail, kalender och Google Drive) låstes upp av 10 av 20 deltagare. Deltagarna ansåg att denna typ av appar inte är dålig skärmtid och att det därför inte var några problem att låsa upp apparna.

“Det var någon dag som jag hade suttit en hel föreläsning på mobilen och då stängdes den av efter det. Jag stängde inte av allt då, då stängde jag väl av typ kalendern i en kvart. [...] Men inte på Instagram eller några andra sociala medier.” - P15

Kommunikationsappar (exempelvis Messenger och Snapchat) låstes upp av 9 av 20 deltagare. Detta var på grund av att deltagarna ansåg att dessa appar är sociala och bidrar inte till negativ skärmtid. Några sa även att de låste upp dessa appar ifall appen låste sig när de var mitt i en konversation med någon annan. Kategorierna i appbegränsningarna räknar dessa appar som sociala medier, men våra deltagare ansåg att apparna var annorlunda från sociala medier med flöden så som exempelvis Facebook och Instagram.

“Tiden hade gått lite väl fort. Jag visste att jag hade konversationer som pågick i de apparna, och kände att jag var tvungen att hålla koll på det ändå.” - P16

Många låste även upp transportappar (exempelvis SL, SJ, Google Maps och GPS). 7 av 20 deltagarna uttryckte detta på intervjuerna. Anledningen var för att de krävde dessa appar för att ta sig hem eller dit de skulle.

“Jag tror att jag stängde av den på SL-appen ett antal gånger också för att kunna kolla tider och tidtabeller. Men det var ju mest såna appar som jag använder hela tiden.” - P23

“Jag kör fram och tillbaka från Nyköping varje helg och då har jag GPS på och det drar ju mycket skärmtid, även om jag inte kollar så mycket på mobilen.” - P9

Övriga appar som låstes upp av deltagarna tillhörde kategorierna sociala medier, nöje, spel och musik.

4.4.7 I framtiden 50% av alla deltagare var positiva till att fortsätta använda appbegränsningar i framtiden. Av de som var positiva till att fortsätta lyckades 58% att sänka sin skärmtid under undersökningen. De som inte ville fortsätta hade en framgång på 25%. P11 kände av hotet från att låset skulle gå igång och tyckte att det gjorde honom mer medveten om hur han använder sin telefon.

“Man tänker till så jag kommer fortsätta ha på det.” - P11

P4 tänkte inte fortsätta att ha begränsningarna påslagna på alla appar.

“Jag tyckte det mest bara blev ett störningsmoment i vardagen att alltid behöva låsa upp apparna.” - P4

Av de som inte ville fortsätta använda appbegränsningar frågade vi vad som skulle få dem att använda det. Många svarade då att de gärna kategoriserat begränsningarna. 8 av de 15 som svarade på denna fråga hade gärna sett kategoriseringar. Några övriga önskemål som togs upp var:

“...att man kan se någonstans hur lång tid det är kvar på den tiden man har. Eller att man kan ställa in att man vill ha en påminnelse kanske en timme innan tiden har gått ut istället för vad det nu är… en kvart eller 5 minuter.” - P7

“Om man får en notifikation, så här: ‘Nu har du använt en timme, och du har bara en timme kvar på din telefon, använd den klokt’. Eller liksom någonting så att man blir lite påmind, för det är lätt att tiden rinner iväg när man är på telefonen så helt plötsligt ‘shit, nu har jag ingen tid kvar’.” - P15

“Jag tror att det är mycket ens egen självmotivation som är key. Jag vet inte, om man skulle tävla med kompisar eller något sånt?” - P3

“Det hade varit jävligt kul om det hade varit någon sorts straff att låsa upp det. Säg att varenda gång man låste upp det så var man tvungen att skänka 5 kronor till välgörenhet, då hade man inte låst upp någonting.” - P4

P13 nämnde även att man inte endast ska kunna trycka två enkla knapptryck utan att man istället kanske skulle behöva spela ett kort spel eller göra en utmaning, exempelvis lösa ett mattetal eller pussel. När det kommer till Skärmtidsrapporten tyckte flera att det hade varit intressant med mer data som löper över en längre tid än 7 dagar eller vilka tider på dygnet en spenderar mest tid på telefonen.

5. DISKUSSION

Syftet med vår studie var att undersöka om Apples skärmtid kunde påverka studenters mobilvanor genom att låsa appar. Vi kommer därför diskutera hur behovet kring Skärmtid såg ut och jämföra hur det påverkar låsets effektivitet samt hur attityderna kring olika appar spelar roll. Vi kommer även diskutera huruvida vår metod var optimal för att undersöka vår frågeställning.

5.1 Behovets storlek och efterfrågan

Redan under den inledande enkäten kunde vi se att deltagarna hade en vilja att minska sin skärmtid samt att de fann sin telefon distraherande när de studerar. Däremot var det få som tidigare hade agerat för att förebygga hög skärmtid, vare sig det handlade om att ladda ned appar från en extern leverantör eller använda sig av den inbyggda funktionen Appbegränsningar. Att Appbegränsningar ens existerade var det för många okänt utan de var mer bekanta med Veckorapporten.

Vidare var det en klar majoritet som svarade att de “Känner inget behov” på frågorna som rörde varför de ej använt sig av tjänster som mätte skärmtid eller begränsade tillgången till appar. Detta trots att de tidigare uttryckt sig vilja minska sin skärmtid. Det finns alltså en skillnad mellan viljan att minska skärmtid och motivationen att minska skärmtid. Tidigare forskning[8] menar att yngre människor är mer negativt inställda till att begränsa sin skärmtid, men vi kan se att våra deltagare ej uttryckligen ställde sig emot dessa begränsningar. Däremot visade inte våra deltagare en klar efterfrågan att använda dem heller trots att de ansåg sig själva ha en hög skärmtid som de ville minska. Deltagare P23 var medveten om sin skärmtid tack vare att hon använt sig av Veckorapporten tidigare. Hon ansåg sig även ha en hög skärmtid, men anledningen till att hon inte tagit hjälp utav Appbegränsningar var att hon “inte vågat prova ”. När vi frågade under intervjun om hon ville minska sin skärmtid svarade hon:

“Ja, spontant kände jag nog det. Det skulle jag nog säga. Men hur vet jag inte, för det är svårt. Det mesta jag gör är ju en vana. Men det skulle nog vara bra att minska ner på det. Lite i alla fall. Mycket slösurfande bara typ.” - P23

Det var inte bara P23 som var medveten om sin skärmtid. Efter vecka 1 fick deltagarna reflektera över sin uppnådda snittid och vi jämförde även med den tid som de trodde sig ha som snittid. Vi kan se i figur 4 hur en majoritet håller sig ± 35 minuter från sin gissade tid, vilket innebär att de är medvetna kring hur pass mycket tid de vanligtvis spenderar på sin telefon. Exempel på reflektioner som skickades in då var;

“Jag vet hur mycket jag använder min telefon, så jag blev inte förvånad!” - P7

I och med att våra deltagare hade så pass bra koll på sin dagliga snittid kan vi tolka det som att det även innebär att de har utvecklat en vana kring sin mobilanvändning. De har en rutin kring hur de brukar sin telefon i sin vardag och därför kan det vara en utmaning att bryta den. Som vi kan se i How are habits formed: Modelling habit formation in the real world[13] är det svårt att ändra vanor, så därför vill vi vill titta på om Appbegränsningar är nog effektivt för att påverka deltagarnas mobilvanor och vad mer som kan krävas för att lyckas.

5.2 Låsets effektivitet

Trots att försöksdeltagarna var bekanta med Skärmtid var det få som hade använt sig av Appbegränsningar tidigare. Vi lät dem själva bestämma sin maxtid, men vi gav dem kravet att tiden

skulle gälla för alla appar eftersom vi ville se ett resultat över deras totala mobilanvändning. Vi ville inte endast undersöka om låset lyckades minska skärmtiden utan även försöka få insikt i om det kan ändra deltagarnas beteende gentemot sin telefon. Lite mindre än hälften lyckades minska sin dagliga snittid efter att begränsningarna var påslagna, men så gott som samtliga utsattes för låsskärmen med timglaset (figur 2). När deltagarna fick motivera varför de valde sin maxtid som de gjorde ville de flesta minska, men försöka lägga det på en rimlig nivå. Det visade sig vara svårt för dem att hålla sig inom sitt mål eftersom det endast var en person som lyckades hålla sig borta från låset helt och valt en lägre gräns än sin ursprungliga dagliga snittid.

Eftersom låset är utformat som så att två enkla knapptryck (se figur 1 och 2) gör att användaren återigen får tillgång till appen gör att friktionen är minimal när det kommer till att vilja hålla sig inom sin utsatta maxtid. Är en inte tillräckligt motiverad sedan innan är det lätt att förbise låset och fortsätta använda sin telefon som vanligt. P17 beskrev låsets funktion som följande;

“Det beror väl lite på hur stor självdisciplin man har eller så. Men om man verkligen vill minska sin skärmtid då kanske den fungerar för då kanske man tar den lite mer seriöst. Men om det är mest så här att ‘Ja, jag skulle vilja minska min skärmtid’, men man sätter inte in sig 100 procent så känns det inte som att den gör jättemycket.”

Detta innebär att vi kan komma närmare svaret på vår ursprungliga fråga; om Skärmtid kan förändra studenters mobilvanor med hjälp utav att låsa appar? Det visade sig vara svårt eftersom låset blev så pass ignorerat. Vi kunde se en trend att det fanns de som höll sig till att endast låsa upp 15 minuter åt gången, men ansåg sedan att låset var “irriterande” så att de ignorerade det resten av dagen istället.

“Jag började rätt duktigt ändå och försökte med femton minuter när jag behövde göra någonting. Det var svårt att hålla den där gränsen. Jag störde mig enormt mycket på att alltid behöva låsa upp den. [...] Så då slutade det med att det blev hela dagen på det det mesta tror jag.” - P4

I slutändan visade det sig att motivation till förändring är det som kommer vara mest effektivt. 55% av de som ville minska sin skärmtid lyckades medan bara 33% av de som inte ville minska lyckades. Enligt Fishers exakta test är detta däremot inte signifikant vid p < 0.05 (med värdet 0.6699).

Vi bad även deltagarna med bristande motivation om förslag på hur de skulle vilja designa om eller förbättra appen för att den skulle bli mer attraktiv och effektiv för dem. Förslagen som gavs var bland annat mer presenterad data kring mobilanvändningen och att låset bör vara svårare att ignorera. Det stämmer överens med det faktum att så pass många låste upp apparna dagligen och att sänkningen av skärmtiden inte var så markant. Vi tror att ett svårare lås kan få fler att hålla sig till sina begränsningar, både genom “hotet” av att låset kan slås på och att det faktiska låset skapar så pass hög friktion att användaren undviker att låsa upp det. Ett svårare lås kan också lyckas få fler omotiverade att hålla sig borta från att låsa upp, vilket skulle göra att motivationen inte blir en lika stor faktor.

5.3 Bra och dålig skärmtid

I och med att så många valde att ignorera låset kan man fråga sig vad det var som drev dem till att göra så. Vi valde därför att fråga våra deltagare vad det var för typer av appar som de låste upp mest frekvent. När vi gjorde det så myntades begreppet “Bra och dålig skärmtid”. Låste en upp produktivitetsappar som Google Drive, kalender eller anteckningar så spelade det ingen roll att det räknades in under sin dagliga skärmtid eftersom det är verktyg som används i studenternas vardag. Dessa appar ansågs produktiva, således är sådan skärmtid “bra skärmtid”.

Motsatsen till produktivitetsapparna var sociala medier. 71% av våra deltagare hade en negativ inställning till sociala medier. Detta trots att bara 54% av deltagarna ville minska sin skärmtid. Detta tyder alltså på att deltagarna hellre vill minska sin tid på sociala medier än deras generella skärmtid. Sociala medier var en återkommande punkt som de flesta ansåg som ett negativt beteende, “dålig skärmtid”.

Det var däremot flera deltagare som ansåg att sociala medier inte var dålig skärmtid om man samtidigt befann sig under transport. Exempelvis använde P6 sin telefon primärt under sina transportsträckor;

“När jag sitter och surfar är det när jag sitter på tunnelbanan, och då är frågan; vad skulle jag göra annars? Jag hade inte dragit upp kurslitteraturen och läst, det är så osannolikt. Så då hade jag suttit och glott ut genom fönstret iallafall.”

P12 berättade att han pendlar dagligen i totalt 3 timmar och kände då följande kring sin skärmtidsrapport;

“Jag pendlar ganska mycket som det är så jag vet att jag sitter ganska mycket den tiden, så jag var nog inte så jätteförvånad faktiskt även om det är ganska mycket tid. [...] Jag sitter på telefonen för att jag vet att jag inte har något bättre för mig egentligen.“

P22 beskrev sitt mobilanvändande som följande;

“Jag tycker inte jag spenderar onödig tid på mobilen eftersom jag gör det när jag reser och sitter på tunnelbanan. [...] Jag känner att det jag gör är vettigt; kommunicerar med vänner och läser nyheter. Kollar kalendern också!”

Att transportera sig långa sträckor hör till dessa studenters dagliga rutin och därför har de troligtvis utvecklat vanan att underhålla sig med sin telefon under dessa resor. Återigen kan detta vara en vana som är svår att bryta om en inte har tillräckligt stor motivation. Låset kommer alltså inte ha hög effektivitet hos dessa deltagare då de inte ser negativt på hur de brukar sin telefon i denna vardagliga aktivitet.

5.4 Framtida användning

Vi avslutade våra intervjuer med att fråga ifall de skulle fortsätta använda sig utav Appbegränsningar. Resultatet visade sig vara likt det som kom fram i studien AppDetox: helping users with mobile app addiction [10]; att de var framförallt positiva att begränsa sociala medier, men inte nödvändigtvis skärmtid överlag. När vi informerade dem om att det är möjligt att kategorisera sina lås, var det flera som ställde sig positiva till att prova det, trots att de svarat nej på frågan om de skulle fortsätta med att ha låset aktiverat. P13 skulle fortsätta ha Appbegränsningar med motiveringen;

“För mig gäller att bara låsen är på på [appar] jag anser är slöseri med tid och inte produktiva [appar]. För då kommer jag nog stänga av Skärmtid helt och hållet om det är ett störande moment [på appar] som jag anser produktiva. [...] För att anpassa det till min situation så skulle jag låsa sociala medier och spelappar och låta produktiva vara öppna.”

Det innebär alltså att våra deltagares vilja att fortsätta använda funktionen efter studiens slut liknar slutsatserna i The Welfare Effects of Social Media [7], däremot gäller det endast med kravet att kategorisera apparna. Det var endast ett fåtal som kunde tänka sig att fortsätta med begränsningar på samtliga appar.

5.5 Metoddiskussion

Vi valde att utföra tre enkäter och en avslutande intervju för att få en bredd av data, både kvantitativ och kvalitativ. Våra farhågor kring att välja intervjuer var att det skulle ta mycket tid och att det skulle vara en utmaning att lyckas planera in ett bra intervjuschema med så många deltagare. Nu i efterhand tror vi att det var rätt beslut eftersom vi kunde få fram den kvalitativa datan som vi eftersökte. Däremot hade vi under själva intervjutillfällena kunnat bättre utnyttjat möjligheten att ställa följdfrågor. När vi analyserade de inspelade intervjuerna märkte vi att vi vid ett flertal gånger hade fått ut mer värdefull information genom att fråga “varför”. Många intervjuer kom att följa manuset för mycket vilket gjorde att vi lika gärna kunnat använda en enkät. Orsaken till att det blev så kan ha varit att vi hade många intervjuer efter varandra under långa pass och vår koncentration hölls därför inte på en jämn nivå över alla dagarna.

Exempelvis hade vi gärna velat fråga mer om hur de kände inför att använda Appbegränsningar och fler frågor som fördjupar sig på deras inställning kring sociala medier.

Vårt resultat kan också ha påverkats av att det inte var frivilligt för deltagarna att vara med i studien. Det kan innebära att vissa av deltagarna inte tagit studien på fullt allvar vilken kan ha negativ påverkan på resultaten vi fått. Men eftersom att vi fick en bra spridning på motivationsnivå hos våra deltagare gjorde det att vi kunde få in olika perspektiv på hur effektiviteten hos låset var. Hade det istället varit en grupp av individer som gått in i undersökningen med inställningen att de ville minska sin skärmtid så hade deltagarna troligtvis lyckats mycket bättre med att minska sin skärmtid och bryta sina vanor.

Vidare tror vi även att valet av undersökningens längd spelar roll. En vecka är en ganska kort tid för att undersöka hur vanor kan förändras så för det bästa resultatet hade studien behövt pågå en längre tid. Tidigare forskning menar på att det tar i snitt 66 dagar att ändra en vana[13]. Däremot hade det kanske inte spelat någon roll eftersom det visade sig att flera personer utvecklade vanan att låsa upp appar när de låste sig under vår korta testperiod. I det här sammanhanget hade det dock inte varit rimligt att ha en undersökning under en längre tid. Det hade krävts betydligt mer arbete från alla deltagare vilket vi inte kan förvänta oss av studenter som behöver delta som en del av en kurs.

Deltagarna i vår studie fick själva sätta gränser på deras mobilanvändning vilket innebar att vissa satte väldigt höga gränser medan andra satte väldigt låga gränser. Detta kunde ha förbättrats med en förutbestämd formel för deltagarna så att begränsningarna blev mer förutsägbara. Men eftersom att de fick välja själva hade vi möjligheten att undersöka deras ambitionsnivå och motivation att sänka deras skärmtid. Vi ställde dessutom en

fråga under intervjun om hur deras tankar gick när de bestämde sina egna gränser.

5.6 Framtida forskning

Det var flera som nämnde att de skulle vilja kunna begränsa vissa specifika appar utan att behöva kategorisera dem. Efter att alla intervjuerna var gjorda upptäckte vi att den möjligheten fanns, men det upplevdes från våra sida väldigt svårtillgängligt att hitta den funktionen. Detta är något som framtida forskning kan fokusera på; användarvänligheten och användarupplevelsen i Skärmtid.

Framtida forskning kan dessutom undersöka vidare kring kategorisering av applåsen, alltså huruvida applåsen fungerar för att minska skärmtid i bara sociala medier eller ifall applås på sociala medier leder till en minskad skärmtid generellt. I denna studie har vi bara låtit deltagarna låsa alla appar, och det ledde till att deltagarna i snitt ökade sin skärmtid. Skulle detta resultat bli annorlunda ifall undersökningen koncentrerade sig på att minska sociala medier?

6. SLUTSATS

Frågeställningen vi har försökt besvara är “Hur förändras studenters mobilvanor genom att låta Apples Skärmtid låsa appar?”. Genom vår undersökning har vi sett att det finns två stora faktorer som är avgörande till att lyckas förändra vanor med ett applås. Vi kan se att både designen av låset och svårigheten att låsa upp spelar roll men även huruvida studenterna var motiverade att hålla sig inom sina satta gränser.

Studenter som var motiverade att minska sin skärmtid lyckades bättre än de som inte kände sig motiverade. Därför kan vi säga att motivation är en stor faktor till att minska skärmtiden med appbegränsningar. Men även de som var motiverade var det ändå många som inte lyckades. I gruppen som ville sänka sin skärmtid misslyckades ändå 45.5% att göra det med appbegränsningarna.

Då friktionen att stänga av låsen var minimal var det många som låste upp appar under studien. Vissa deltagare ansåg att det inte var dåligt med hög skärmtid i vissa typer av appar och ignorerade därför låsen när de dök upp. Men trots att dessa deltagare bara låste upp vissa enstaka appar kan vi se att nästan alla av dessa överskred sina totala appbegränsningar. Därför kan vi säga att det krävs att inte fuska med vissa appar för att kunna minska den totala skärmtiden. Vi tror däremot att mer forskning kan göras på att bara begränsa sociala medier med dessa verktyg då många av våra deltagare uttryckte att de hellre vill minska deras tid på den typen av appar.

För att lyckas att ändra mobilvanor med ett applås krävs det att användaren är motiverad eller att låset är svårt att ta sig förbi. Då nästan hälften av deltagarna som var motiverade inte lyckades att minska sin skärmtid kan vi dra slutsatsen att applåset inte är effektivt för att ändra vanor.

7. TACK TILL

Vi skulle vilja tacka alla våra försöksdeltagare som varit en del ut av vår studie samt vår handledare och handledningsgrupp för stödet under detta kandidatexamensarbete.

8. REFERENSER

[1] Anon. 2018. iOS 12 introduces new features to reduce interruptions and manage Screen Time. (June 2018). Retrieved May 1, 2019 from https://www.apple.com/newsroom/2018/06/ios-12-introduces-new-features-to-reduce-interruptions-and-manage-screen-time/

[2] Sameer Samat. 2018. Android 9 Pie: Powered by AI for a smarter, simpler experience that adapts to you. (August 2018). Retrieved May 1, 2019 from https://www.blog.google/products/android/introducing-android-9-pie/

[3] Aric Sigman. 2014. Editorials: Virtually addicted: Why general practice must now confront screen dependency. British Journal of General Practice . https://doi.org/10.3399/bjgp14X682597

[4] Hunt, M., Marx, R., Lipson, C. and Young, J. No More FOMO: Limiting Social Media Decreases Loneliness and Depression. Journal of Social and Clinical Psychology 37, 10 (2018), 751-768.

[5] Wade C. Jacobsen and Renata Forste. 2011. The Wired Generation: Academic and Social Outcomes of Electronic Media Use Among University Students. Cyberpsychology, Behavior, and Social Networking 14, 5 (May 2011), 275–280. DOI:http://dx.doi.org/10.1089/cyber.2010.0135

[6] Adriana M. Manago, Tamara Taylor, and Patricia M. Greenfield. 2012. Me and my 400 friends: The anatomy of college students Facebook networks, their communication patterns, and well-being. Developmental Psychology 48, 2 (March 2012), 369–380. DOI:http://dx.doi.org/10.1037/a0026338

[7] Gentzkow, Nancy Baym, Moira Burke, Annie Franco, Alex Leavitt, and Todd Rogers. 2019. The Welfare Effects of Social Media. Retrieved from https://sites.google.com/site/allcott/research .

[8] Virginia Thomas, Margarita Azmitia, and Steve Whittaker. 2016. Unplugged: Exploring the costs and benefits of constant connection. Computers in Human Behavior. https://doi.org/10.1016/j.chb.2016.05.078

[9] Kelly Widdicks, Tina Ringenson, Daniel Pargman, Vishnupriya Kuppusamy, and Patricia Lago. Undesigning the Internet: An exploratory study of reducing everyday Internet connectivity .

[10] Markus Löchtefeld, Matthias Böhmer, and Lyubomir Ganev. 2013. AppDetox: helping users with mobile app addiction. In Proceedings of the 12th international conference on mobile and ubiquitous multimedia. ACM, 4322.

[11] Martin Pielot and Luz Rello. 2016. Productive, Anxious, Lonely - 24 Hours Without Push Notifications. https://doi.org/10.1145/3098279.3098526

[12] Jessica Roberts and Michael Koliska. 2014. The effects of ambient media: What unplugging reveals about being plugged in. First Monday 19, 8 (2014). DOI:http://dx.doi.org/10.5210/fm.v19i8.5220 ¨

[13] Phillippa Lally, Cornelia H.M.Van Jaarsveld, Henry W.W. Potts, and Jane Wardle. 2009. How are habits formed: Modelling habit formation in the real world. European Journal of Social Psychology 40, 6 (2009), 998–1009. DOI:http://dx.doi.org/10.1002/ejsp.674

   

BILAGOR

A. Intervjufrågor

Allmänt

● Har det gått bra för dig under veckorna?

Rapporten

● Vad var din reaktion när du fick se din skärmtid efter första veckan? Var du överraskad? Likgiltig?

● Hur kände du kring din skärmtid i de olika kategorierna? (ex. sociala medier, underhållning, produktivitet)

● Var det tydligt hur mycket tid du spenderar på de olika apparna?

● Är det någon mer statistik du ville se kring din skärmtid?

● Hur medveten var du kring din skärmtid innan du såg din skärmtidsrapport?

● Efter du sett rapporten, kände du då att du ville minska din skärmtid? Hur mycket?

● Du spenderar X timmar per dag på din telefon, vilket innebär att du kommer totalt spendera (X antal timmar * 3.33) år framför din telefon. Hur känner du kring det?

Appbegränsningar

● Vad var dina tankar när du satt dina appbegränsningar? Varför blev de som de blev?

● Hur kände du att appbegränsningarna påverkade din mobilanvändning under veckan?

● Hur påverkade appbegränsningarna dina studier under veckan?

● Upplevde du att appbegränsningarna påverkade din stressnivå? Var du mer eller mindre stressad av begränsningarna?

● Stängde du någonsin av ett applås? Varför? Varför inte? Vilken app var det?

● Om du stängde av applåset, för hur lång tid låste du upp?

● Tycker du att appbegränsningsfunktionen fungerar som tänkt?

● Kommer du att fortsätta ha Appbegränsningar påslaget?

● Om nej, varför inte?

● Vad skulle få dig att fortsätta ha det påslaget?

TRITA-EECS-EX-2019:272

www.kth.se