sunetten nr 2 2000

SUNET

SUNETTENInformation om universitetsdatornätet SUNET. Nr 2 maj 2000

Bredbands-upplevelser

Har du slagit till?Eller går du fort-farande i bredbands-tankar? Att skaffa sigbredband verkar bådevara svårt och tids-krävande...

Häromdagen kom ett erbju-dande till mitt radhus. Det varVillägarna som utlovade en upp-levd hastighet på 500 Kb/s.

Undrar vad för slags upple-velse det är? Kan de leva upp tillden upplevelsen?

500 Kb/s under 95 pro-cent av tiden utlovade man också– 95 procent av tiden låter jubra, men...

Fem procent av alla timmarunder en månad, det blir fak-tiskt 36 timmar!

Och om de felande fem pro-centen har det dåliga omdömetatt infinna sig på kvällstid, närde flesta kopplar av genom attkopplar upp sig – då blir en drygtimmes stillestånd per kväll!

Skulle det gå så illa, är detnog missnöjet brett. Inte ban-det.

Talet om upplevd hastighetlåter i mina öron diffust ochosäkert. Den osäkerhetskänslanfår mig t o m att minnas en bil-annons från 60-talet.

– Ni fryser inte, det kännsbara så, var budskapet.

Den upplevelsen trodde intemånga på, men visst kundeSAAB Ana? LF

Propositionmed ambitioner

Först blev den försenad,sedan blev den ännu merförsenad – men IT-propo-sitionen kom till sist...

Gissningsvis tillät signäringsminister BjörnRosengren då att pustaut... därmed inte sagt atthan också kunde andas ut.

Bredbandsdebatten lärvara på dagordningen ettbra tag till.

I den IT-proposition som offent-liggjordes i slutet av mars prioriterastre områden:

• IT-tillgängligheten• IT-tilliten• IT-kompetensen

Optimistiska IT-debattörer hoppa-des att IT-propositionen skulle ge60 miljarder kronor till en rikstäck-

ande bredbandsnät – men så mycketpengar bidde det inte.

Det blev 8,3 miljarder – med enförhoppning att markandens aktö-rer ska skjuta till lika mycket.

Om den visionen blir verklighethamnar IT-satsningen på en nivårunt 17 miljarder kronor fördelatöver en fyraårsperiod.

Lägg därtill att statligt stöd skakunna ges till till regionala nät ochanslutningar till bredband i glesbygd.

IT-propositionen ger Svenskakraftnät i uppdrag att på marknads-mässiga grunder bygga ett stomnät– näringsministerns nysvenska ord!Att nå till landets alla kommunerberäknas kosta 2,5 miljarder kr

Du som vill läsa mer om IT-propo-sitionen kan gå till:•http://naring.regeringen.se/

fragor/it/index.htm•http://naring.regeringen.se/

fragor/it/pressm.htm

2

SUNETTENMaj 2000

Sunetten är ett nyhetsbladsom vänder sig till nyttjarnaav det svenska universitets-datornätet SUNET.

Nästa nummer beräknaskomma ut i juni 2000.

Ansvarig utgivare:Hans Wallberg, utvecklings-ansvarig för SUNET ochdatachef vid Umeå univer-sitets datacentral UMDAC.

Redaktör:Lennart Forsberg, SUNET-informatör som också ärplacerad vid UMDAC.

Adress:SunettenUMDAC901 87 UMEÅ

Telefon:090 - 786 69 69

Telefax:090 - 786 67 62

E-post:[email protected]

Webbplats:http://www.sunet.se

Tryck:Detta nummer av Sunettentrycks på UTAB Affärstrycki Umeå. Upplagan är förnärvarande 6.800 exemplar.

Originalen har produceratspå en PowerPC med pro-grammet PageMaker

Ej signerade artiklar svararredaktören för.

SUNET vidareutvecklar.Numera finns det t o men utvecklingsgrupp.

Tanken är att utveck-lingsgruppen ska bevakaoch precisera de områdendär särskilda utvecklings-insatser behövs.

Gruppen ska ävenbedöma värdet av deprojektförslag och idéersom flyter in till SUNET.

Den nyligen tillsatta utvecklings-gruppen har följande sammansätt-ning:• Börje Josefsson,

Luleå tekniska universitet• Sven Tafvelin, Chalmers• Birgitta Olander,

Lunds universitet• Mona Hillman Pinheiro,

Vardagsmakt– Gruppen kommer att komplette-ras – med en eller ett par personer.Kanske blir det någon med erfaren-het av avancerade tillämpningar,kanske någon nätbyggare med erfa-renhet av stora nät, spekulerar BörjeJosefsson, som själv har rollen somordförande i gruppen.

Tillsammans representerargruppens ledamöter ett brett spek-trum av kunnnade kring nätets olikamöjligheter.

Börje är även ledamot i dentekniska referensgrupp som SUNEThar.

Förtroendevald i SUNET-sam-manhang är också Sven Tafvelin.Han sitter i SUNET-styrelsen ochkan i utvecklings-gruppen sägas re-presentera nät-forskningen. Hansitter även i Nordu-net2.

Birgitta Olan-der har sin var-dagliga gärning

förlagd till Lunds universitet. Där ärhon engagerad i mycket som rörbiblioteks- och informationsveten-skap.

Mona Hillman Pinheiro har haft– och har fortfarande – många poli-tiska engagemang. Hennes intresseför skol- och demokratifrågor, av-speglar sig också i vardagen påVardagsmakt AB.

VerksamhetsplanenSom utgångspunkt för utvecklings-gruppens arbete ligger den verksam-hetsplan som SUNET-styrelsen fast-ställt.

Mycket av det som föreslås avutvecklingsgruppen kommer att skei nära samarbete med den den tek-niska referensgruppen.

– Det handlar om att göraprojektidéer till projekt. Och dåhandlar det även om att finna lämp-liga personer som kan leda varjeenskilt projekt, förklarar Börje.

Han ser många olika intresse-områden framför sig – en del handlarom forskning, andra om utbildning.

Behovet av Internet-utbildningi den reguljära högskoleutbild-ningen är stort.

– En kvalicerad utbildning, kanpå sikt få positiva konsekvenser förforskarutbildningen och forsknin-gen, menar Börje.

Han påpekar även att de somägnar sig åt nätverksforskning måsteges tillgång till ett nät som tillåtertestning av ny teknik utan att var-dagstrafiken störs.

Börje ser inte heller några oö-verstigliga hinder att i projektformsamarbeta med olika företag.

– Alla våra vi-sioner kanske inteförverkligas – menambitionen att nåuppsatta mål kom-mer att ge oss vär-defull visdom un-der resans gång, av-slutar han. LF

SUNET har formeratsin utvecklingsgrupp

3

Vid alla högskolor ochuniversitet har SUNETutsett kontaktpersonermed olika ansvarsområden.

För att fungera bramåste förteckningen medkontaktpersoner alltidvara uppdaterad.

Men tyvärr är detibland svårt att leva upptill det självklara...

På den tid då SUNET gav ut entryckt katalog med e-postadresser,fanns det också ett utsökt tillfälle attkorrigera och komplettera hög-skolornas kontaktpersonuppgifter.

På korrekturstadiet fick de an-svariga – bokstavligt talat – svart påvitt på vad som skulle uppgraderas.

Nu har den tryckta katalogengått i graven. Nu finns inga korrek-tur att granska ... och de uppdate-ringar som borde göras, blir iblandbortglömda.

Tyvärr är det så. Men det ska blibättre! Det ska gå att komma åtkontaktpersonuppgifterna som finnspå SUNET:s webbplats. Sådanauppgifter måste man kunna lita på.

TeknikenkätI en förhoppning att åstadkommatillförlitligare kontaktperson-

uppgifter har den tekniska referens-gruppen genomfört en teknikenkät(http://kokbok.sunet.se/enkat/)

Personuppgifterna som lämnatsi den enkäten är endast avsedda attanvändas av dem som leder ochsköter driften av SUNET.

I skuggan av den senaste tidensspammarattacker är det av störstavikt att ha en fungerande kontakt-personförteckning.

Tanken är även att uppgifterliknande de som levererats i teknik-enkäten, ska utgöra grunden i en nywebbaserad förteckning över hög-skolornas alla kontaktpersoner.

Det arbetet pågår – men listanblir inte offentlig förrän alla berördagett sitt godkännande.

Att revideringsarbetet pågår hardu – som på senare tid försökt klickadig fram till SUNET:s kontakt-personer – redan upptäckt.

I dagsläget är det bara styrel-sens och tekniska referensgruppensledamöter som är åtkomliga frånwww.sunet.se.

Teknikenkätunderlättar kontakter

Säkerhetenska prioriteras

SUNET har tagit intryck avintrången i de datorer som se-dan blev verktyg i den digitalakampen för att sänka populärawebbplatser som CNN ochYahoo.

– Även om några SUNET-an-slutna datorer inte nyttjades iattackerna mot CNN och Yahoo, såvet vi att svenska högskoledatorerhar utnyttjats i mindre spektakulärasammanhang, säger styrelseordför-anden Anders Flodström.

Det gör att säkerhetsarbetetinom SUNET kommer att ges ännuhögre prioritet.

Tidigare har SUNET i avtaletmed KTH öronmärkt 0,2 personårför säkerhetsarbetet. Nu räknar sty-

relsen med att avsätta 1 till 1,5personår per år för säkerhetsarbeteoch incidenthantering.

Var i högskole-Sverige denSUNET-satsningen kommer attförläggas är i dagsläget inte klart.En intresseförfrågan har sänts uttill högskolor och universitet.

– Det måste finnas personellaresurser med erfarenhet av inci-denthantering på den högskola viväljer, konstaterar Anders Flod-ström.

Med rättatt stänga av

Vid sitt senaste sammanträde saSUNET-styrelsen ja till att geKTHNOC möjlighet att – un-der vissa förutsättningar –stänga av förbindelsen till enansluten organisation.

Vid allvarliga säkerhetspro-blem kan det finnas behov av ensnabb bortkoppling. Dels föratt skydda den anslutna organi-sationen från attacker utifrån,dels för att skydda resten avInternet från attacker inifrånorganisationens nätverk.

Styrelsen har mot den bak-grunden gett KTHNOC be-fogenhet att stänga av förbin-delsen när de bedömer attsådana fara föreligger.

Eventuell avstängning fårdock endast ske under förut-sättning att det inte varit möjligtatt få tag på berörd organisa-tions kontaktpersoner (de sä-kerhetsansvariga, de driftan-svariga eller ledningen för orga-nisationen). Avstängning kanockså ske om organisationentrots kontakter inte lyckats stop-pa attackerna.

Om möjligt ska SUNET:ssamordnings- och utvecklings-ansvarige eller SUNET-styrel-sens sekreterare kontaktas föreeventuell avstängning.

4

hel del andra inrätt-ningar, som detockså skrivs en delom i tidningarna.2000-delegatio-nen hade t ex sittkrypin på sammavåningsplan.

– Folk som hörav sig till oss blir oftaförvånade – de tror attIT-kommissionen är betyd-ligt större än vad den i själva verketär, berättar Bo Beckeström när hanoch jag och Anne Marie EklundLöwinder språkas vid i det kombi-nerade fika- och sammanträdesrum-met.

IT-kommissionen har idag ettsekretariat med en kanslichef, enassistent och sex projektledare. Läggdärtill kommissionens åtta förtro-endevalda ledamöter.

– Det är en slimmad organisa-tion och ingen krånglande byråkrati,säger Bo.

– Om folk tror att vi är större änvad vi i är, kan det väl bara tolkas påett sätt – att vi är ganska produktivaav oss, att det händer en hel del,flikar Anne-Marie in.

Till 2003Dagens IT-kommission har ett man-dat som sträcker sig till den 30 juni2003, då en slutrapport ska lämnastill regeringen.

– Det är regeringen somtillsatt oss. Vi är deras råd-

givare i IT-frågor. Viska bevaka och analy-sera hur modern ITpåverkar samhället. Idet perspektivet finnsdet utrymme för visio-ner – men vi håller

också ett öga på riskernamed den moderna tekni-

ken, säger Anne- Marie.Den nuvarande IT-kommission

är den fjärde i ordningen. Carl Bildttillsatte den första, när han var stats-minister.

– Är det inte ett problem, närkommissioner kommer och går allteftersom det politiska huvudman-naskapet skiftar, undrar Sunetten.

– Inte för oss som jobbar påkansliet, vi känner trygghet... det ärju bara ledamöterna som byts ut –eller drabbas om man så vill, konsta-terar Anne-Marie.

Sekretariatet av idag har rekry-terat sin personal från flera olikasamhällssektorer – även om det intevarit en uttalad strategi, så har detblivit så.

– Vi har bara utnyttjat våra vän-ner, skrattar Anne-Marie, som självkommer från Statskontoret.

Och är det någon arbetsplatssom släppt till mer arbetskraft änandra till kommissionen, så är detjust Statskontoret.

– IT-kommissionen är enperfekt arbetsplats för osssom kan konsten att ut-nyttja våra vänner!

Anne-Marie EklundLöwinder ger inte sken avatt sitta i ett maktcentrum,när jag gör mitt första be-sök på kansliet på Hant-verkargatan.

– Kommissionens leda-möter får inte en krona iersättning för sina insat-ser, förtydligar hon.

IT-kommissionen.I mitt huvud är det ett ord somandas handlingskraft och pondus.

När jag vandrar Hantverkar-gatan fram för mitt allra första besökpå kansliet, tror jag mig vara på vägtill en kommission så stor att detfinns en hänvisningsskylt utåt trot-toaren. Men icke!

Jag går in i en portgång utan atthitta tillstymmelse till kommission.Jag hittar bara en målare!

Med penseln i hand pekar hanpå en annan portgång i samma hus.

Jodå, där finns det en skylt! Denberättar att regeringens kommit-téer håller till bakom dörrarna.

Till den skaran räknas uppen-barligen IT-kommissionen – och en

– En perfekt platsför oss som kan utnyttja våra vänner

IT-kommissionens ledamöterIT-kommissionen har för närva-rande följande sammansättning:

• Björn Rosengren,näringsminister, ordfö[email protected]• Birgitta Frejhagen,VD, [email protected]

• Lisbeth Gustafssondirektör, [email protected]• Lars Ilshammardoktorand, Örebro [email protected]• Helejna Larssonprojektledare, [email protected]

• Marie Persson BjörkmanSveriges Tekniska Attaché[email protected]• Peter Seipelprofessor, Stockholms [email protected]• Rolf SkoglundVD, ID [email protected]• Hans WallbergSamordningsansvarig, [email protected]

5

UR STÖD-CENTRUMS

ARKIV

Där jobbade förut Jan Berner,nu projektledare på IT-kom-misionen, med infrastrukturfrågorpå sitt bord – i samarbete med Anne-Marie.

Från Statskontoret kom på sintid också den förrförre kanslichefenAnne-Marie Nilsson.

På den posten sitter idag Chris-ter Marking.

ObservatorierOrdförande i IT-kommisionen ärnäringsminister Björn Rosengren.

– I den rollen får han av kom-missionens ledamöter – och av andraexperter – veta vad som är teknolo-giskt möjligt och önskvärt. Medstatsrådskavajen på får han – ochhans medarbetare på näringsdepar-tementet fundera på vad som sedanär politiskt genomförbart, berättarAnne-Marie.

Merparten av arbetet i IT-kom-missionen bedrivs i projektform ellervia ett antal s k observatorier. Varjeobservatorium fungerar som ett nät-verk med landets samlade kompe-tens inom varje sakområde.

– Det började med det IT-rätts-liga observatoriet. Ganska snart upp-täckte vi att det var en effektiv ar-betsform som passar mångaIT-områden, förklarar Bo.

Ordförandeposten i varje obser-vatorium innehas av någon ledamoti kommissionen. SUNET:s HansWallberg har till och med två ord-förandeposter.

IT-kommissionen arrangerarockså en hel del hearingar och semi-narier. En del – men inte alla – kanplaneras långt i förväg.

– Allt som händer på nätet kanman inte förutse. Ibland kan enaktualitet t o m tvinga fram ettblixtseminarium. Så var det t ex närvi för några veckor sedan tog upp de

Akademikerpå många håll

Högskole-Sverige är repre-senterat på många olika sätt iIT-kommissionens arbete.

I själva kommissionenhar tre ledamöter univer-sitetsanknytning, i observa-torierna sitter många flerakademiker.

I det IT-rättsliga obser-vatoriet – med Per Seipel frånStockholms universitet somordförande – sitter bl a Chris-tina Hultmark, Handels-högskolan i Göteborg ochHåkan Hydén, Lunds uni-versitet.

I observatoriet för IT ochtillväxt sitter bl a GunnarEliasson och Jan Odhnofffrån KTH samt Jon Sigurds-son från Handelshögskolan iStockholm.

I observatoriet för infra-struktur – med HansWallberg från Umeå univer-sitet som ordförande – sitterbl a SUNET-ordförandenoch KTH-rektorn AndersFlodström.

I observatoriet för IT ochsäkerhet – med Hans Wall-berg som ordförande – sitterbl a Maria Magnusson frånUmeå universitet.

I observatoriet för IT.lärande, kunskap och kom-petens sitter bl a BoDahlbom, Göteborgs univer-sitet, Per-Erik Elfström,Linköpings universitet ochIngela Josefson, Södertörnshögskola.

allt vanligare auktionerna på nätet,förklarar Anne-Marie.

När hon och Bo försöker sig påatt ge struktur åt alla de sysslor somIT-kommissionen ägnar sig åt, växerdet fram en slags organisatoriskmatta där många intresseområdenvävs in i varandra – se nedanståendeskiss.

– Vi har tagit oss an ett stortområde och visst kan man säga att vilyckats ganska hyfsat med våra upp-drag. Ska man vara kritisk är det väli första hand miljön och kulturensom inte fått den uppmärksamhetde förtjänar, säger Anne-Marie –och Bo nickar instämmande.

Man får nästan en känsla av attnågonting är på gång, när de berät-tar.

De citerar bl a några visdoms-ord från ledamoten i det IT-rättsligaobservatoriet, B G Wennersten:

– Det finns en formel för hurman når sina mål, har han sagt. Denformeln kan skrivas: Missnöje xFörändringsvilja ≈ Uppsatta mål.

När det gäller kultur och miljöär knappast någon av dessa storhe-ter lika med noll!?

Rent matematiskt finns det nogmöjligheter att någonting händer,konstaterar Sunetten, efter det triv-samma besöket i regeringens kom-mittélokaler på Hantverkargatan.

LF

Lag och rätt

Infrastruktur

Informationssäkerhet

Till

växt

Dem

okra

ti

Livs

lång

t lär

ande

Säk

erhe

t

Guldlänken

Från IT-kommissionens webb-plats, www.itkommisasaionen.se,hittar vi en länk till Guldlänken2000, www.guldlanken.nu/index2.html.

Guldlänken är en belöningtill den organisation eller myn-

dighet som utnyttjat interaktivatjänster och Internet på ett inno-vativt och föredömligt sätt.

I år delas Guldlänken ut i tvåklasser – den ena rör service , denandra utökad demokrati.

Guldlänken delas i år ut avstatsrådet Britta Lejon – den 25maj vet vi vilka som kommer attbelönas.

6

Hur mångasöker upp SUNET?

”60 miljonerkronor

SUNET finansieras som bekantinte bara med medel frånutbildningsdepartementet. En-skilda högskolor och universitetbidrar också med stora sum-mor. Innevarande år handlar detom 60 miljoner kronor förde-lade enligt nedan:

Chalmers 3 347 619Göteborgs univ 5 744 097Handelshögskolan 518 670Högskolan Dalarna 589 912Högskolan i Borås 479 370Högskolan i Gävle 530 378Högskolan i Halmstad 417 892Högskolan i Jönköping 552 474Högskolan i Kalmar 653 104Högskolan iKarlskrona/Ronneby 501 357Högskolan i Skövde 385 266Högskolan iTrollhättan/Uddevalla 271 896Högskolan Kristianstad 444 874Högskolan på Gotland 146 175Idrottshögskolan 93 028Inst för rymdfysik 137 386Karlstads universitet 838 614Karolinska institutet 4 955 623KTH 4 151 254Linköpings univ 3 496 726Luleå tekniska univ 1 535 109Lunds univ 7 115 001Lärarhögskolan, Sthlm 694 354Malmö högskola 997 120Mitthögskolan 1 208 654Mälardalens högskola 835 373SLU 3 451 823Stockholms univ 3 965 673Södertörns högskola 606 488Umeå univ 3 781 912Uppsala univ 5 946 921Växjö univ 688 063Örebro univ 917 794SUMMA 60 000 000

Jag ska skriva enuppsats om sök-motorer. Hur

många användare omdagen har SUNET?

Svar: För det första är www.sunet.seingen sökmotor utan snarare enwebbplats med en samling länkartill ett antal tjänster.

När vi gjorde ett stickprov hä-rom dagen visade att vi – just dendagen – hade haft mer än 110.000besökare

SUNETTENSFRÅGELÅDA

”Hej! Jag håller påatt göra ett arbeteom Carl Larsson.

Jag skulle vilja veta hurCarl Larsson arbetade närhan målade?

Svar: Hur gärna vi än vill kan vi intesvara på alla frågor.

Vi gör vårt bästa, när det gälleratt svara på frågor som har meddatornät att göra – men när detgäller att surfa sig fram till detalje-rad sakkunskap inom olika spe-cialområden har SUNET inga le-diga resurser att tillgå.

”Skulle man kunnafå ett shellkontodär man kan lägga

in en irc bot? Och vadkostar det?

Svar: Svaret är nej! SUNET är ettuniversitetsdatornät avsett för hög-skolor och universitet, enskildaindivider kan inte ansluta sig.

Läsarnareagerar

Efter frågorna i förra numret avSunetten fått några e-postmedde-landen med synpunkter.

Apropå det här med ICQ medMac och hanteringen av vårasvenska tecken, påpekar en läsareatt Gerrys ICQ nu gör det möjligtatt få windowstecknen rätt över-satta.

– Inställningen görs för varjeidentitet i din kontaktlista, heterdet i mailet.

Den senaste versionen av pro-grammet finns på http://www.chicoweb.com/~gerryicq/

Skrivaren påpekar att ”riktiga”ICQ också ska ha kommit med enny betaversion som sägs klara över-sättningen av svenska tecken.

En annan läsare ger klarhet idet här med USB och SCSI.

– SCSI ersätts inte av USB,som däremot ersätter den lång-samma seriella kontakten utåt ochockså generellt införs på windows-maskiner. SCSI-ersättaren heterhos Apple FireWire och är snabbungefär som ”gamla” SCSI

– Mycket mer kan sägas omdessa ting – finns det ingen påSunetten som kan ämnet, undrarläsaren.

Sunetten tar synpunkterna tillsig och lovar ta vara på sin ny-vunna visdom.

7

LDAP-workshopger bättre kataloger

I slutet av april arrangeradeSUNET en LDAP-workshop iUmeå.

Förhoppningen är att hög-skolornas elektroniska kataloger,efter workshopen, ska fungerabättre och alltid vara uppgrade-rade.

Det är på LDAP som deelektroniska katalogerna bygger.Tidigare har SUNET vid sidanom den elektroniska katalogenockså gett ut en tryckt katalogmed e-postadresser.

Men sedan den tryckta kata-logen slutat komma ut, har detvarit lite si och så med upp-graderingen av den elektroniskakatalogen.

Efter LDAP-workshopenkommer det förhoppningsvis attbli en förbättring.

– Vi har haft en entusiastiskskara deltagare, berättar RolandHedberg och Leif Johanssonsom höll i workshopen.

På grund av den datorkrä-vande övningen var deltagar-antalet begränsat till 25 – max endeltagare per högskola!

Nästa träffblir i VisbyI början av april anordnades denandra Trefpunkten i tekniska refe-rensgruppens regi.

Evenemanget samarrangeradesmed SUSEC och ägde rum vid Mitt-högskolan i Sundsvall. Som sig börnär SUSEC är i farten handlademycket om säkerhet.

IT-propositionens innehåll ochIT-kommissionens verksamhet pre-senterades också.

Det var Anne-Marie EklundLöwinder som höll i den presenta-tionen – och hon fick ett och annatmothugg från åhörarna

Anne-Marie hann knappt börjatala om visionen om 5 Mbit/s tillalla hushåll, förrän en fråga dök uppi SCA-salen:

– Är det inte bara ett nyttgigantiskt Televerk ni försökerskapa!?

Den för många lite överraskandefrågan, överraskade inte Anne-Ma-rie.

– Om du lyssnar ett tag till, såfår du svaret på din fråga – men omdu absolut vill ha ett svar nu.. då ärsvaret: Nej!

Med Anne-Maries mjuka tale-konst och hennes djupa kunskaper iämnet blev den fortsatta föreställ-ningen mycket lärorik.

Visby väntarNästa Trefpunkt är redan inplanerad.Högskolan på Gotland tar emotden 20 och 21 september.

Detaljprogrammet återkommervi till.

Björntjänst?Ett statsråd uti Kabinettetsa: Fiber det är enda sättet.Om kampen för bredband,tar kål på nåt ledband,så knäar jag fram på skelettet.

LF

Trots entusiasmen fanns detändå några högskolor som Ro-land saknade.

– Visst hade jag trott att storabjässar som Karolinska institutetoch Linköpings universitet, skulleskicka folk till workshopen. Atten del av de mindre högskolornainte kom har jag lättare att förstå– även om inte det heller är bra.

– Vad kommer att hända närdeltagarna återvänder hem?

– Förhoppningsvis har delta-garna gjort så mycket underworkshopen att de relativt lättkan fortsätta hemma. Vi har åt-minstone försökt göra tröskeln sålåg som möjligt – så att det skallvara möjligt att åstadkomma nå-got även när vardagen överfallerdem.

– Blir det någon fortsättning?– Jo, i form av diskussioner på

en mailinglista och så ska enwebbplats konstrueras.

Du som vill hålla dig upp-daterad om allt som händer ikataloghänseende bör ocksåkänna till Rolands egen webbsida:http://www.catalogix.ac.se

LockandetilldragelserDen tekniska referensgruppensseminarier lockar många deltagare.I början av maj var Windows 2000på tapeten. Trots mycket kort varselsamlade träffen ett 90-tal deltagare!

8

BPOSTTIDNING

SUNET/UMDACS - 901 87 UMEÅ

Jag är passé.Vid snart fyllda 53

har jag inte mycket iIT-branschen att göra.Det har jag läst i tid-ningen. Hur jag änvänder och vrider påsiffrorna i mina år ärjag lika passé.

Redan vid 35 harman gjort sitt i IT-branschen.

Det har jag läst i flera IT-bladoch de har naturligtvis rätt.

Jag som – trots ett rikt ochstundom stressigt arbetsliv – ald-rig någonsin har varit utbränd,jag har givetvis ingenting attkomma med...

Trött har jag varit. Och ut-arbetad. Till och med sliten –men aldrig utbränd!

Jag har aldrig känt mig somLars Weiss. Det var han somförst blev utbränd och sedanville bli chef på Sveriges Televi-sion. Fast på den tjänsten blevhan visst rökt...

Och jag har aldrig känt migsom de äppelkindade 23-åringarsom stundom får klaga sin nöd itelevisionens nyhetsprogram.

– Vi har haft så kul på jobbetatt jag bara inte har kunnat gåhem, sa nyligen en av landetsutbrända 23-åringar.

Hon – för det var en hon –såg ut att leva fast förvissad omatt Sveriges välstånd vilar på

bredband. Hon såg i alla fall inteut att känna till ett mer etablerattalesätt.

– Sveriges välstånd vilar påmedar!

Vem minns idag de som förrdrog fram timret till våra älvar?De är ju de som lagt grunden tilldagens välstånd!

Många av dem slet ut sig, enoch annan jobbade ihjäl sig –men jag har aldrig hört talas omutbrända skogsarbetare...

Sak samma kan sägas omdem som filéar fisk genom livet,de som sliter i snabbköpskassanoch de som bäddar sängarna ivåra hotellrum.

När hör man att de är ut-brända? Aldrig.

Och varför inte ägna BjörnRosengren en tanke! Han harbollat med försvaret, storindu-strin, sovjetstaten, norrmännenoch så har han gått på en ochannan IT-propp – men inte ärhan utbränd inte! Snarare het.Trots att hanär 58 år!

Kanske har den trendmässigautbrändheten inte alls med ålderatt göra – tänk om det är en gene-rationsfråga!

Tanken slog mig när jagmötte en gymnastiklärare somville byta jobb. Jorå, han var över50 år, men långt ifrån utbränd:

– Jag är bara less på alla ung-domar som tror sig ha astma, närde blir andfådda!

Ungdomar som vet så liteom sin egen kropp, löper natur-ligtvis stor risk att bli utbrända –tror de. Lennart Forsberg

Små ochstora ord

Var så god! Ett är ettaxplock med visdomsordfrån webben:

Svenska Akademiens Ordbokhttp://g3.spraakdata.gu.se/saob/Svenska akademiens Ordbok – frånA till Stå – finns på webben. SvenskaAkademiens Ordlista finns än sålänge bara på CD.

Ordböckerhttp://www.uwasa.fi/comm/termino/Här ligger en relativt fullständigförteckning över olika ordböckersom finns tillgängliga online.

First Personhttp://www.netLibrary.comVladimir Putins memoarer ”FirstPerson” finns nu på nätet.

Shakespearehttp://daphne.palomar.edu/shakespeare/http://www.rsc.org.uk/Även Shakespeare – i varje fall hansvänner – har tagit webben till hjälpför att sprida litterär visdom.

Albert Einsteinhttp://www.westegg.com/einstein/Även Einstein är relativt välkänd pånätetAlbert Einstein Online

Vincent van Goghhttp://www.vangoghgallery.com/Målande betraktelser!

Populära bokmärkenhttp://www.hotlinks.com/news/top100.htmlHotlinks presenterar sin lista på depopuläraste webbplatserna.

SUNET

SUNETTENInformation om universitetsdatornätet SUNET. Nr 3 juni 2000

Hur långt räckerett halvt löfte?

En teknisk tillämpningpresenterades på ettseminarium i SUNET-regi.

– Vilken kapacitetkräver en din tillämp-ning, undrade någon.

– Ett halvt bredband!

Bredbandsdebatten fortsätter –somliga definierar begreppetmed fysikaliska fakta, andra hål-ler sig till halvsanningar.

De flesta förståsigpåarna ver-kar ändå ense om att ett bred-band bör klara av 2 Mbit/s ellervara ännu snabbare.

Då behöver man inte varamatteprofessor för att räkna utvad ett halvt bredband är.

Betydligt svårare är det attförklara varför en och annanstor operatör talar om hastighe-ter på 500 kbit/s som om detvore bredband.

– Det kanske inte är bred-band, men det är vad våra kunderuppfattar som bredband, bru-kar operatörerna försvara sig.

En sådan förklaring är inteens en halvsanning!

Det förstår man om man frå-gar om 500 kbit/s är att betrak-ta som en av dem garanteradhastighet.

Då brukar talet om bred-band förvandlas till ett ansträngtsmilband.

Det ska man inte skratta åt.Hela bredband är mycket

roligare. LF

Hårda kravpå Internetförbindelser

Alla talar om bredband –men av talet att döma kandet vara stor skillnad påbredband och bredband.

Förhoppningsvis kanden nyligen presenteradeInternet-specifikationenskapa rättning i ledet.

– Alla stora operatörerhar deltagit i arbetet medspecikationen. Därför trorjag att den kommer attefterlevas, säger projekt-ledaren Jan Berner påIT-kommissionen.Idag är det många operatörer i lan-det som säljer Internettjänster. Enhel del av dem specificerar inte vadInternet-tjänsten omfattar.

– Det är ju så mycket som kanvariera. Prestanda, tillgänglighet,

driftfunktioner och användarstöd,är exempel bland många, förklararJan.

Det kan också vara svårt att vär-dera den information som ges avolika operatörer.

– Specifikationen är tänkt attfungera som underlag vid anskaff-ning av Internettjänster, oavsett omdet är ett företag, kommun, ellerfastighetsägare som skall göra upp-handlingen av Internettjänsten,förklarar Jan.

I specifikationen beskrivs deolika komponenter som bör ingå iuppringd respektive fast anslutningtill en Internetoperatör. Det rör sigom anvisningar på en mycket detal-jerad nivå.

– Specifikationen skall därför sessom en vägledning vid upphandlingoch inte i sig som en kravspecifi-kation, förklarar Jan.

Forts nästa sida

2

SUNETTENJuni 2000


Nästa nummer beräknaskomma ut i september 2000.




Telefon:090 - 786 69 69

Telefax:090 - 786 67 62






I stora drag är specifikationenen mycket grundlig genomgång avallt som krävs för att skapa ett urteknisk synpunkt fungerande Inter-net.

– Det rör sig om flera hundrastrukturerade påståenden som mankan svara ja eller nej på – utom i defall då svaren formuleras i milli-sekunder.

Den samlade svarsmängden geren god bild av den Internetkvalitetsom levereras. Så här kan påståen-dena se ut:

• Erbjuds 10 Mbit/s Ethernet överelektriskt, 10Base2, AUI-gränssnitt,10BaseT-gränsnitt eller optiskt Foil-gränsnitt?• Skickar operatören över prefix/mask för alla destinationer som förtillfället är nåbara i Internet?• Ange medelavståndet till root-name-servrar i millisekunder enligtmätmetod i 09.30.

De tre exemplen visar att det bakomden trivsamma tillvaron på nätet,döljer sig en komplexitet som van-liga användare sällan känner till. Medden nu offentliggjorda specifika-tionen kan de ändå tvinga fram klarabesked från hugade operatörer somvill leverera Internet-access.

Specifikationen kan också an-vändas av operatörerna själva, när devill mäta kvaliteten på sina tjänster.

Operatörernas tekniska exper-ter har för övrigt kunnat följa arbetetmed specifikationen under resansgång – merparten av innehållet ärPeter Löthberg upphovsman till.

– För vissa operatörer kan endel av specifikationens krav vara svåraatt leva upp till – men det faktum attalla står bakom den, stärker givetvisspecifikationens status, avslutar Jan.

Här kan du läsa specifikationen:http.//www.itkommissionen.se/obs/obs_spec.html

IT-kommissionens vision...

Ett utdrag ur specifikationens inne-hållsförteckning ger en hum omomfattningen och detaljrikedomen.

Om man anpassar Internet-specifikationen till den verklig-het som skisseras i IT-kommis-sionens vision om 5 Mbit/still alla hushåll får man enkravspecifikation som inne-håller många skall-krav,bland annat dessa:

Nivå 2-protokoll:10 Mbit/s Ethernet

Routingprotokoll multicast:IGMP

Prestanda i nät och accesspunkt:Minst 5 Mbit/s

Genomströmningi Nordamerika: 1000 kbit/s

Round trip delay mellan två abon-nentanslutningar: Högst 50 ms

Medelavstånd tillrootname servrar: 1000 ms

Maximalt antal förloradepaket inom eget nät: 0,25 %

Otillgänglighet mellan tvåabonnenter: Högst 33 min/månaden

Otillgänglighet på paketförmed-ling till internationell knutpunkt:Högst 200 min/månaden

Inkopplingstid vid övergångtill reservväg: Max 10 sekunder

Abonnentstöd under ochutanför kontorstid skall finnas

Övervakning av mottagnafelaktiga paket skall finnas

Rutiner för att hanterasäkerhetsincidenter skall finnas

3

Världensdomäner...

Domänfrågorna diskute-ras inte bara i Sverige.Flera andra länder harredan förenklat registre-ringen – Italien är ettsådant exempel.

Vid den nyligen avslutade Terena-konferensen i Portugal berättadeStefano Trumpy om hur det gicknär deras domänregelsystem mjuka-des upp.

Hans berättelse hade drag avtotalt kaos!

Med Italiens landsdomän .it ärkaoset lätt att förstå. All världens it-entusiaster blir naturligtvis hänfördaav .it

En titt på webbplatsen förInternet Domain Survey (http://

Domänfråganär ute på remiss Många är

engagerade

Domännamnen i sig är ingetsom bekymrar svenska högsko-lor och universitet – många ficksina domäner långt innan an-sökningsförfarande infördes.

Det personella engage-manget är desto större. Detbörjade när Björn Eriksen fickansvaret för landsdomänen .seDet ansvaret följde med ho-nom när han tog anställning påKTH inom den s k SUNET-gruppen.

Björn Eriksen är fortfarandekvar på KTH – numera sitterhan även i NDR, Nämnden förDomännamnsRegler i Sverigesom utformar dagens regelverk.

I samma grupp sitter Chris-ter Holgersson, i SUNET-sam-manhang har han säte i den tek-niska referensgruppen.

NDR agerar på uppdrag avStiftelsen för Internetinfra-struktur, II-stiftelsen. I den ärSUNET:s Hans Wallberg le-damot och Olle Thylandersekreterare.

Domänengagemanget tarsig också andra uttryck.

I en dator på KTH – somhar Lars-Johan Limans vakandeögon över sig – lagras allt sombehövs för att det svenskadomännamnsystemet ska fun-gera!

SUNET anser – i enig-het med domännamns-utredningen – att domän-namnsreglerna bör libera-liseras.

SUNET samtyckerfördenskull inte med utred-ningens alla förslag.

I korta drag föreslår domännamns-utredningen (SOU 2000:30) omatt:

•Ett nytt system med klara ochenkla regler utan förprovning införs•Uppdraget att hantera det svenskadomännamnssystemet formaliserasgenom avtal mellan regeringen ochuppdragstagaren (IIS)•Regeringen utser två ordinariestyrelseledamöter samt en supple-ant i IIS styrelse.

Utredningen är för närvarande utepå remiss – och SUNET är en av deutsedda remissinstanserna.

Remissen fanns på dagord-ningen vid SUNET-styrelsenssammanträde i slutet av maj.

Ett och annat positivt ord sas dåom förslaget att slopa den nuva-rande förprövningen – entusiasmenvar dock måttlig om förprövningenistället ersätts med en minst likakrånglig efterprövning.

Utredningen föreslår också attett registrerat domännamn skall varatekniskt operativt. SUNET sympa-tiserar med den tanken, men trorinte att en sådan åtgärd hindrarnågon från att registrera ett domän-namn och sedan sälja det vidare.

– Att en server svarar när domän-namnet anropas, säger ju inget omhur domännamnet används, sägerSUNET också.

Precis som utredningen anserSUNET att driftsäkerheten är hög –men förutsättningar finns att denkan bli ännu högre.

Enligt vad SUNET erfar har II-stiftelsen långt framskridna planeratt skapa ett nytt system för speglingav DNS-informationen och ett för-tydligande kring ansvaret för origi-naldatabasen, driften av DNS-servrarna och den logiska driften.

SUNET anser också att densvenska modell som nu tillämpas –med domännamnsansvaret lagt påen allmännyttig stiftelse – har fung-erat väl.

I den stiftelsen har staten sedanlänge erbjudits plats – utan att ta tillvara på den möjligheten till infly-tande.

När nu domännamnsutrednin-gen är slutförd borde det varanaturligt för staten att ta till vara påerbjudandet, konstaterar SUNET.

Remisstiden på domännamns-utredningen går ut den 23 juni.

www.isc.org/ds/) ger följandeaxplock från räkningen i januari2000 – då den italienska nyord-ningen inte hade slagit igenom.

.com 24.863.331

.jp 2.636.541

.uk 1.901.812

.de 1.702.486

.it 658.307

.fi 631.248

.se 594.627

.nu 8.991

4

ett tekniskt perspektiv utan även uren mer samhällspraktisk synvinkel.

Han satt för några år sedan iAG12, den grupp som förr formadedomänreglerna i Sverige.

Och han har en egen domäninregistrerad – .paf, vad annars!? Hanswebbplats finns på http://paf.se

– Jag har inget emot svenskatecken – och jag tycker om kinesiskatecken också! Men för att de skafungera på nätet måste det dels fin-nas en teknisk lösning, dels en – ochendast en! – överenskommelse omhur sådana tecken ska hanteras.

PAF menar att själva tecken-problematiken är en fråga som IETFbör kunna skapa enighet kring. IETFstår för Internet Engineering Task

Han är ett barfotabarnsom går fort och talarännu fortare.

Håret har han i en häst-svans, en och annan tyckersig i honom se sinnebildenav en Internetguru.

– Mitt strumplösa till-stånd är ingen gimmick,det är mina fötter sommår bra av det, konstate-rar han kort.

Han heter Patrik menkallas mestadels bara PAF.

PAF och jag har stämt träff på Tele2i Kista. Vi sitter mitt i det jättelikadatorlandskap som förr var Philipsmonteringsfabrik.

Patrik pratar inte bara med mig.Han slänger också i väg ett ochannat ord till alla dem som passerarförbi. Och så har han sin mobiltele-fon i ständig beredskap.

– En 8850 köpt för egna pengar,men snart kommer Nokia med en8890, säger han nästan urskuldande.

Det är en journalist på Compu-ter Sweden han vill ha telefonkon-takt med. Han är upprörd över enartikel om svenska tecken i .nu-domänens webbadresser.

Domänproblematiken har all-tid intresserat honom – inte bara ur

– Först ska det fungera,sedan kan vi snacka om svenska tecken!

Webbsidan berättar vem han är...Patrik Fältström har sin webbplatspå http://paf.se.

Om man vill ta sig dit ochutan att tänka sig för råkar skrivahttp://www.paf.se, får man ettpåpekande på sin bildskärmensom säger att man inte ska gissasina webbadresser, man ska vetavar man ska ta vägen.

På PAF.s webbsidor har även”fun” en given plats.

Men allt som är ”fun” behöverman ju inte innebär att man drabbasav skrattparoxysmer.

Vad sägs om ”The SRV recordfor DNS. Have a look at the spe-cification in RFC 2052, and then usethis library I have written in C”.

Leendet ligger närmare tillhands om man klickar sig tillPAF:s rekommendation: http://www.dilbert.com/comics/dilbert/

Mindre skämtsam är den elek-troniska skriften Nytt På Nätet.Utgivare är ISOC-SE med PAFsom pådrivande redaktör.

Den kan du få med e-posteneller läsa på webben från: http://www.isoc-se.a.se/natnytt

Force och där sitter PAF i centralposition. Han är s k area director förområdet Applications.

Den positionen ger honomockså en plats i IESG, InternetEngineering Steering Group – sombär det totala ansvaret för utveck-lingen av standarder på Internet.

– De finns många protokoll somanvänder sig av domännamn. Deprotokollen kan behöva justerasinnan en nymodigheter som svenska– eller kinesiska – tecken tas i bruk iwebbadresserna. Eftersom det ärIETF som har hand om de berördaprotokollen känns det naturligt förmig att IETF också tar sig an tecken-hanteringen, förklarar PAF.

Trots att det idag inte finnsnågon internationell överenskom-melse om hur främmande teckenska hanteras, finns det redan företagsom säljer domännamn med svenskatecken.

– Vad jag vet finns det åtmins-tone sju sådana företag.

Positiv tillnya domänreglerOm PAF ser bekyumrad ut när hanhör talas om svenska tecken i webb-adresserna, blir han desto gladarenär han berättar om de nya domän-registreringsregler som trätt i kraft iSverige:

– De är bra, till och med mycketbra. Med de reviderade regler som

PAF

5

UR STÖD-CENTRUMS

ARKIV

Även Plåtspelar roll...

PAF är inte den ende Inter-net-experten i landet, Plåtkan också. Han heter enligt kyrkobok-föringen Peter Löthberg.

Ett skrivfel gjorde engång att P Löthberg blevPlåtberg, som sedan blev Plåt.

Hans Internetkunnandeär så gediget att han i slutet avmaj som förste mottagare till-delades Årets Telekompris.

– Det sägs att du är enidealistisk Internet-romanti-ker, sa UlfWickbomvid utfråg-ningen efterprisutdel-ningen.– Jag vetinte det, deflesta tyckernog att jag är en arrogantskitstövel, sa Plåt.

Vad han än är, så har hanåstadkommit en del – bl a förSUNET, KTHNOC, Swip-net, NORDUnet, Ebone ochSprintlink.

Med den envises uthål-lighet och sin starka tro påtekniskt fulländade lösningar,har han åstadkommit mer förInternet än mången annan ivärlden!

Från sitt trångbodda –för att inte säga röriga – kyffehar han skaffat sig ett värld-omfattande renommé idatornätskretsar. Peters e-postadress, [email protected], ärvida känd.

Betydligt färre vet varförbokstäverna ”roll” hamnadei adressen.

Det började på KTH närPeter tillfrågades vilken e-postadress han ville ha…

– Det spelar väl ingenroll, sa Peter.

Men det gör han – merän de flesta. LF

började gälla den 1 april har vi ska-pat större frihet. Låt oss nu leva medde reglerna ett tag – de måste få enchans att visa vad de duger till innanvi börjar diskutera några nya nymo-digheter, säger PAF.

De fyra nya underdomäner somskapats under .se har hans fulla stöd:

• .tm för varumärken• .parti för politiska partier• .press för periodiska tidskrifter• .org för ideella föreningar

I sitt arbete inom IETF kommerhan också i kontakt med domän-namnsproblematiken,

– Ett enhetligt internationelltsystem för registrering av domän-namn är något som Internet-entusiaster över hela världen vill ha,konstaterar han och fortsätter:

– Men IETF är knappast detperfekta stället att skapa standarderpå. Därtill är det allt för mångaröster som gör sig hörda... för att etteffektivt IETF-arbete ska komma igång krävs det allra först ett braförslag, som sedan kan verifieras itekniska termer. Först efter den pro-cessen vet vi om ett lanserat förslagfungerar i själva verkligheten, kon-staterar PAF.

Kampen mot spammenInom IETF pågår också aktivitetersom försöker få bukt med spam-mandet – den oönskade e-postensom sprids till miljoner människorvia nätet.

Det händer en hel del inom detIETF-område som PAF ansvarar för.

Med den nya marknadsförings-lagen i Sverige – som trädde i kraft1 maj – kan företag skicka hur myckete-postreklam som helst... till vemsom helst. Det är en underdrift attpåstå att den lagen bekymrar PAF.

– Det är verkligen hål i huvudet,säger PAF. Tråkigt nog har Sverigevalt en annan lösning än flertaletEU-lånder.

Med den nya lagen är det me-ningen att konsumenterna ska kunnasäga nej tack till e-postreklam frånde företag som skickar sådan.

– Men det går inte att skapa ettnej-tack-register! Rent praktisktskulle det innebära att varje opera-tör börjar med att lägga in 20-30miljoner e-postadresser i registret –med en ökning på fem miljoner omdagen!

PAF skakar på huvudet.

I utvecklingsgruppenPAF utstrålar engagemang. Det äringen tvekan om att han trivs i sinroll som Internetexpert, även närhan talar om saker ocjh ting sombekymrar.

– Man kan nog säga att jagförsöker agera som ett slags klistermellan nätet och tillämpningarnapå nätet. När ett problem är lösthoppar jag mer än gärna över tillnästa.

– Med dina internationella kon-takter och ditt arbete i IETF, finnsdet väl en risk – eller chans? – attnågot företag större än Tele2 köperditt kunnande, säger Sunetten.

– Det kan väl hända. Jag har juvarit på Bunyip i Montreal, men nuär det Tele2 som gäller, säger PAF –och jag tycker mig se ett underfun-digt leende på hans läppar.

Några dagar efter vårt möte fårleendet sin förklaring – av en hän-delse får jag veta att PAF ska börjajobba åt Cisco!

Vem vet – kanske han gör detnär detta läses!?

När detta läses har PAF ocksåskaffat sig ett annat förtroendeupp-drag – han sitter nämligen med iSUNET:s utvecklingsgrupp!

– Det ska bli kul – fast jag vet juinte vad det innebär! Det var någraår sedan jag var på KTH... menmycket av arbetet som pågår inomIETF kan också anpassas till SUNET-stuk, avslutar han. LF

6

Är det skillnadpå Yahoo och Hotmail?

”Trafiken tätnaröver Atlanten

NORDUnet fortsätter att upp-gradera sina atlantförbindelser.För närvarande finns fyra linjerpå vardera 155 Mbit/s – innanårets slut räknar NORDUnetmed att ha kapaciteten ska varadubbelst så stor – 8 linjer påvardera 155 Mbit/s.

Trots den kraftfulla ök-ningen håller sig NORDUnetändå inom sina budgetramar.De allt lägre priserna på interna-tionella förbindelser gör sats-ningen möjlig.

SUNET:s trafiktätnar ocksåTrafiken längs SUNET-förbin-delserna tätnar också – även omdet än så länge inte finns någraakuta uppgraderingsbehov.

Du som vill studera trafik-flödet närmare kan gå till http://stats.noc.kth.se/stats/

Väl där klickar du på ”loadmap” för att få en sammanfat-tande bild av belastningen.

Arkivetlämnar SLU?Eldsjälen vid SUNET:s filarkiv,Johan Hofvander, ska byta jobb.

Mitt i sommaren, den 17juli, lämnar han ftp.sunet.se föratt gå till näringslivet.

I skrivande stund är det osä-kert vad det innebär för filarki-vets framtid.

NORDUnet iHelsingforsÅrets NORDUnet-konferensäger rum i Helsingsfors den 28-30 september. För mer infor-mation, ta en titt på: http://www.csc.fi/nordunet2000

Jag har skaffat migen Hotmail- och enYahoo-adress. Hot-

mailadressen ger mig mass-vis med skräppost, menmed Yahoo slipper jag alltsånt. Hur kommer det sig?

SUNETTENSFRÅGELÅDA

”Jag retar mig på allaHotmail- och Yahoo-adresser, som inte

säger någonting om vemman är eller varifrån mankommer. Fyller de verkli-gen någon funktion?

Svar: Visst fyller de en funktion!.Annars skulle inte så många skaffasig sådana.

Med webbaserade mailsystemsom Hotmail och Yahoo kan du läsadin post varhelst i världen du befin-ner dig – det är väl praktiskt!

Sådana adresser kan också varabra att använda när man vill pre-numera på en diskussionslista utanatt ha tid och lust att läsa varje med-delande.

Genom att lägga dessa inlägg iHotmail och Yahoo, störs inte denordinarie tjänsteposten – och brev-lådan blir inte heller överfull omman skulle råka vara borta någradagar.

Med Yahoo och Spamguardraderas också alla massutskick efter30 dagar – postlådansvämmar aldrigöver...

Svar: Det är ingen lätt fråga att geett tvärsäkert svar på.

När du skaffade dig din Hot-mail-adress kanske du fyllde i någrakryss som berättade om dina intres-sen? Det kan ha öppnade vägen förmånga reklamkanaler.

Vad du än gjort så finns det i allafall några olika möjligheter att värjasig från den oönskad skräpposten.

I Hotmail kan du blockera deadresser som sänt skräppost, så attdu inte får nya påhälsningar frånsamma adressat.

Det är bara att klicka på BlockSender(s).

Du kan även koppla på en s kInbox Protector. Den håller dinegen postlåda fri skräp, det hamnaristället i en särskild postlådan för s kBulk Mail.

Inbox Protector kan du skaffadig från webbadressen: http://www.hotmail.msn.com/cgi-bin/protect

Yahoo fungerar ungefär påsamma sätt. Genom att gå till Alter-nativ (eller Options om du inte har

lagt in den svenska versionen) kandu blockera uppemot 100 oönskadeadresser.

Yahoo har även en Spamguardsom hänvisar alla massutskick till ensärskilt postlåda.

Där ligger de orörda i 30 dagarinnan de försvinner för gott.

7

Visst finnsnätverksforskning!?

Behovet av forskning kring nätoch nätverksfrågor påtalas ofta.Därmed inte sagt att IT-forsk-ningen är obefintlig.

Bara vid Uppsala universitethar det under vårterminen ägtrum två disputaioner med IT-anknytning.

I februari disputerade ThomasKallstenius på en avhandlingom stabiliteten och tillförlitlig-heten i fiberoptiska system.

Livslängdskraven på kompo-nenterna i fiberoptiska system äridag över 20 år.

Kallstenius har i sin avhand-ling undersökt den känsligastekomponenten, den fiberoptiskasändaren, som består av en laser-diod gjord av det halvledandematerialet indiumfosfid.

Med avancerade mätningarhar han lyckats relatera försäm-ringar i laserdiodens optiska ochelektriska egeneskaper vid åld-rande, till förändringar i denatomära strukturen.

Kallstenius har kommit framtill att materialets försämringberor på s k punktdefekter.

Forskning ommobilt InternetLuleå tekniska universitet ska, i sam-arbete med näringslivet, etablera ettnytt forskningscenter med ambitio-nen att bli världsledande när detgäller forskning inom mobiltInternet.

Det nya centret ska heta Mäki-talo Research Center, som en hyll-ning till en av mobiltelefonins för-grundsgestalter, norrbottningenÖsten Mäkitalo.

Distansarbetethar inte ökatTrots den snabba utvecklingen avInternet under 90-talet har distans-arbetet inte ökat i någon nämn-värd utsträckning.

Det hävdar Lennart Sturessonvid Tema Teknik i sin avhandling.Förtjänsterna med distansarbete harofta överdrivits liksom förhoppning-arna om en snabb tillväxt, hävdarhan bland annat.

90 procenthar Internet90 procent av Sveriges akademiker iåldern 25-44 år har tillgång tillInternet. Det visar en undersök-ning gjord av doktoranden PeterAndersson vid Tema Teknik i Lin-köping. Undersökningen bygger påen enkät till 1465 personer i åld-rarna 15 till 80 år.

F-postEn säkerhetsnörd i Alaskamot havet en dag börjar traska.På en lapp sen han skrevlitet love-letter-brev.Det guppar nu kring i en flaska.

LF

Ny IT-högskolatill GöteborgEn ny tvärvetenskaplig IT-högskolakan bli verklighet i Göteborg. Re-dan 2001 finns det förhoppningaratt den nya högskolan ska vara igång.

IT-högskolan, som givetvis ock-så ska ägna sig åt avancerad nätforsk-ning, är den största gemensammasatsning som Chalmers och Göte-borgs universitet genomför.

Ansvarig för IT-projektet ärchalmersprofessorn Hans Björns-son, som för närvarande undervisarvid Stanford i USA.

Det betyder att enstaka fel-aktiga atomer i det atomära gittretpåverkar materialet negativt.

Kallstenius avhandling be-döms vara av stor industriell vikt.Den är direkt tillämpbar på till-verkning av fiberoptiska system.

I maj disputerade Jacob Carl-ström på en avhandling rörandemöjligheten att nyttja bredbands-näten effektivare.

Nyckeln till högre utnytt-jande är sättet att välja väg frånavsändare till mottagare. JacobCarlströms avhandling presente-rar vägvalsmetoder som självaväljer den bästa vägen. Genomatt sprida ut datatrafiken på rättsätt minskas risken för blockeringmed upp till 45 procent i överlast-situationer. En förutsättning föratt kunna använda de nya vägvals-metoderna är att väg är fixeradoch att en viss bandbredd är re-serverad för varje ny dataöver-föring. Så är fallet i telenätet,men inte på dagens Internet.

När – och om – den dagenkommer blir Jacob Carlströmserfarenheter mycket värdefulla.

8

BPOSTTIDNING


Opererar operatören?Eller är det en operatrissom gör det?

Det är inte lätt attveta. Det är ju så mångafackuttryck som opere-rar i branschen – blandalla operativsystem.

Hur har du det själv med dinaoperatörer? Är du en gammalteknikfreak minns du säkert dentid man talade om PTT.

Det var några år sedan. Bok-stäverna står för Post, Telefonioch Telegrafi – inte ett ord omInternet! Och att klämma in ettI bland de bokstäverna är noginte så lämpligt.

Då är det lättare att sägaISP, Internet Service Provider.Det säger dagens teknikfreakar– alla vi andra tycker att opera-törer duger gott, även när vi intetycker gott om våra operatörer.

Minns du vårens gigantiskareklamkampanj? Längs min vägtill jobbet stod budskapen tätt.

Stortavlorna var röda ochdesignen gav ett somrigt, blom-migt intryck.

Då hade jag ingen aning omatt en operatör var i farten. Jagförstod inte ens vad det offen-siva företaget sysslade med – jagkunde bara läsa företagsnamnetpå reklamplakaten:

TELLA!Men jag kunde inte läsa!

Det förstod jag när telefon-räkningen kom, den kom som

Lite av varjefrån webben

Var så god! Här finns ettlitet axplock med länkartill olika webbplatser.

Korsordhttp://www.oneacross.com/För dig som tycker om korsord!

Svenska namnhttp://www.scb.se/befovalfard/sakomraden/namn/namn.aspVåra vanligaste svenska namn enligtSCB:s statistik.

The Exploratoriumhttp://www.exploratorium.edu/650 utställningar om vetenskap ochkonst.

Siffror om surfarehttp://www.sifointeractive.com/index2.htmlSIFO-siffror om våra surfvanor.

Dinosaurierhttp://www.amph.org/expeditions/fightingdinoshttp://www.fmnh.org/sueWebbplatser för dig som vill lära digmer om dinosaurierna.

ABC om EUhttp://europa.eu.int/abc-sv.htmFör dig som vill veta mer om EU

Tate Modernhttp://www.tate.org.uk/modernStorbritanniens nya konstmuseumfinns även tillgängligt online.

Clintons sista dagarhttp://www.adcritic.com/content//president-clinton-final-days.htmlPresident Clintons sex minuter långaoch humoristiska video finns här.

vanligt från Telia. Företaget somefter den spruckna norgeaffärenutan min vetskap skaffat sig ensomrigt blommig logotyp, somnormalt skumögda 53-åringar harsvårt att se finessen med

I:et ser ju ut som ett L. Teliaser ut som Tella.

Men vad spelar det förr rollatt jag inte kan läsa. Huvudsakenär att Telia kan räkna – och Teliaär en operatör som behärskar sinaräkneoperationer.

Telia upptäckte t o m när jagbetalade en telefonräkning tvågånger – pengarna kom tillbaksinnan jag hann tänka tanken atträkna med bråk.

Lika smidiga har inte minaandra operatörskontakter varit.

För några veckor sedan för-sökte jag säga upp mitt Algonet-abonnemang hos Telenordia.

Jag försökte med e-post, mendet accepterade inte Telenordia.Så jag faxade! Men något fax kominte till Telenordia... så jag faxadeigen – och kompletterade mednågra frågor via e-post.

Men Telenordia höll tyst. Jagfick inget svar på faxet och ingetsvar på e-posten.

Däremot fick jag en ny fak-tura på abonnemanget – nu medlagstadgad påminnelseavgift.

Mina försök att få Telenordiapå andra tankar lyckades inte. Detvar förstås ett streck i räkningen –fast något streck i räkningengjorde inte Telenordia.

Den är numera betald. Tele-nordia har fått betalt för gammalpost. Lennart Forsberg

SUNET

SUNETTENInformation om universitetsdatornätet SUNET. Nr 4 okt 2000

20-talets router

Ska man bygga nätbehövs det router.Alla vet att maskinelltrafik kräver det.

Betydligt färre vetatt det fanns routerredan på 20-talet.

För några veckor sedan föll minögon på en tidningsartikel somberättade att ett nät skulle byg-gas i Norrland. Ett nät för maski-nell trafik, närmare bestämt.

Det stod att läsa i UmeåNya Tidning, i det nummer somkom ut den 3 juni 1923!!!

Redan då var infrastrukturenpå tapeten, särskilt för dem sombodde i glesbygden – i de trakterdär inga privata intressen var star-ka nog att skapa en hållbar infra-struktur.

Allting beskrevs som om voredet en modern satsning på band-bredd. Det som stod i tidningenpå 20-talet antydde infrastruktu-rella lösningar som duger även på2000-talet.

Skillnaden är bara den att detsom på 20-talet kallades privataintressen, numera kallas för mark-nadskrafter.

Och så var det ju inte band-bredd man talade om på 20-talet,det var vägbredd!

Det handlade om ett 25-talrouter för maskinell trafik. Routersom även kallades linjer. Det rördesig alltså om vägar, som skullebyggas mellan de större orternalängs järnvägen! Förhoppnings-vis gick arbetet – inte bara järn-vägen – på räls. LF

SUNET får råd

Nu är det klart – SUNETfår en ny administrativhuvudman från och medden 1 januari 2001.

Då lämnar Högskole-verket över sina SUNET-sysslor till det nybildadeVetenskapsrådet, som skavara i gång i anslutningtill årsskiftet.

Det är den nya organisationen förforskningens finansiering som bäd-dar för nyordningen

Från årsskiftet försvinner fleraav de etablerade forskningsrådensom självständiga enheter.

Medicinska forskninghsrådet,naturvetenskapliga forskningsrådet,teknikvetenskapliga forsknings-rådet, humanistisk-samhällsveten-skapliga forskningsrådet och

forskningsrådsnämnden ersätts avdet nybildade Vetenskapsrådet.

Det blir ett råd som får mycketatt säga till om – det handlar omuppemot 500 miljoner kronor somska fördelas till olika verksamheter.Det handlar om stöd till forskningöver ämnesgränserna, stöd till speci-ellt framstående grupper, stöd tilldybra vetenskaplig utrustning ochstöd till nationella anlägg-nningar.

Vetenskapsrådet blir också ad-ministrativ huvudman för SUNET.Universitetsdatornätets nuvarandetjänsteman på Högskoleverket, OlleThylander, byter m a o arbetsgivare.

Det nya Vetenskapsrådet kommeratt ledas av en styrelse som utses avregeringen. Rådets dagliga verksam-het leds av en generaldirektör.

Till den posten har regingenutsett Pär Omling, tidigare huvud-sekreterare i teknikvetenskapligaforskningsrådet.

2

SUNETTENOktober 2000


Nästa nummer beräknaskomma ut i november 2000.




Telefon:090 - 786 69 69

Telefax:090 - 786 67 62






SUNET-svar på Internet-remiss

Post-och telestyrelsensrapport ”Drift av Interneti Sverige” har varit ute påremiss – SUNET tillhördem som svarat.

SUNET-styrelsen tror inte på tan-ken att ge PTS en nyckelroll närdet gäller drift av namnservrar.

– PTS roll bör vara att förvissasig om att de ansvariga aktörernagör vad som rimligen kan begärasför att garantera en stabil drift avInternet.

SUNET förordar att ansvaretför namnserversystemet fortsät-ter att ligga under Stiftelsen förInternet Infrastruktur, II-stiftel-

sen, och det bolag som skapatsför ändamålet, IKU.

SUNET påpekar även attInternets funktionalitet i stor ut-sträckning beror på vad som finnsi ändsystemen.

– Det spelar ingen roll hur bravi driver DNS för .se om användar-na har dåligt konfigurerade systemoch lokala nät, säger SUNET.

De populära .nu-domänernauppskattas inte av PTS – och inteav SUNET.

Om de slutar fungera kom-mer många svenska användare attdrabbas, konstaterar SUNET,som menar att datorer i samhäl-leliga system bör finnas under.se-domänen

Nu närmar signästa uppgradering

Än kan SUNET hanteratrafiken i nätet utan pro-blem – 155 Mbit/s räckerett tag till för merpartenav högskolorna.

Inom ramen för den nugällande upphandlingenmed Banverket finns juockså en option på upp-gradering till 622 Mbit/s.

– Men redan i slutet avnästa år kommer säkertnågra högskolor att närmasig det övre taket, för-modar Hans Wallberg.

Än har ingen formell grupp tillsattsmed uppgift att fundera på nästagenerations SUNET – men visstbörjar det bli dags!?

– Ja. Ser vi tillbaka på tidigareuppgraderingar, så tar det omkringtvå år att uppgradera SUNET, erin-rar sig Hans.

Själv har han ingen förutfattadmening om hur framtidens SUNETkommer att se ut.

– Det händer så mycket. Kraft-fulla nät blir allt billigare. Nästagenerations SUNET blir säkert bil-ligare än det nät vi har idag, spekule-rar han.

Hans är också noga med attpåpeka att andra krafter än pris-lappen påverkar valet av nät.

– Kvaliteten är viktig. Vi skaalltid vara bättre än det svenskatelefonnätet, säger han – dagen förevårt samtal har ett kabelbrott för-hindrat honom att meddela sig medsin arbetsplats i Umeå!

När han säger det, har han svårtatt dölja sin förvåning. Han menaratt telefonnäten skulle kunna byg-gas lika säkert som datornäten.

Gladare blir Hans när han berät-tar att många Internet-aktörer serSUNET som en förebild.

– En del har t o m lagt karbon-papper på SUNET:s tekniska lös-ningar, skrattar han.

3

Arkivettill IT-stödIT-stöd vid Uppsala uni-versitet tar inte bara handom IRT-frågorna. De haräven tagit över SUNET:sfilarkiv, som lämnade SLUden 1 september.

Driften ligger alltså redanpå IT-stöd, även om datorernafortfarande står kvar på SLU.

Det definitiva flyttlasset gårinte iväg förrän en ny fiberkabelmellan Stockholm och Uppsalaär klar att tas i drift.

Det lär dröja ytterligare nå-gon månad – grävandet pågår!

Efter att ha passerat ett stråkmed kulturmark kring Arlandalär grävandet nu gå i rask fart.

Uppsalaför säkerhets skull 28 kronor

metern!

Tekniska referensgruppensteknikerträff i Visby, Tref-PUNKT, samlade ett 80-tal del-tagare från hela landet.

Med TrefPUNKT villSUNET informera högskolor-nas tekniker om aktuell verk-samhet. Inom ramen för Tref-PUNKT förekommer också erfa-renhetsutbyte mellan högsko-lorna.

Bland talarna i år fannsChrister Ohlsson från SvenskaKraftnät. Han berättade om re-geringsuppdraget att ge landetsalla kommunhuvudorter fiber-förbindelser med kablar somhängs upp i kraftledningsstol-parna.

Christers framträdande an-dades kunskap och trygghet.På frågan vad det kostar attskaffa fiber via Svenska Kraftnätkom svaret blixtsnabbt:

– 28 kronor metern!Då kunde man nåstan höra

hur alla möjliga följdfrågor för-svann ut i cyberrymden!

Mer information frånTrefPUNKT finns att studerapå: http://kokbok.sunet.se/trefpunkt/000920/

Där finns även informationom hur telestrategigruppen vidLunds universitet arbetar.

I Visby var det Jan Engvaldsom berättade hur lundensarnaförbereder sig för en framtidaövergång till IP-telefoni.

Gissningsvis får vi höra merom de planerna vid nästaTrefPUNKT!? Den arrangerasnämligen i Lund.

Reservera den 22-23 marsför teknikerträffen i Skåne.

Nu satsar SUNET ännumer på säkerhet.

Som ett led i säker-hetsarbetet har IT-stödvid Uppsala universitetutsetts till IRT-samord-nare för svenska högsko-lor och universitet.

IRT står för Internet Response Team– sådana team finns det vid de flestahögskolor och universitet.

Det är till IRT man vänder sigvid misstanke om intrång eller an-dra oegentligheter på nätet.

IRT- teamen har oftast sina e-postadresser uppbyggda efter dengemensamma principen:[email protected]

Det övergripande ansvaret församordningen av högskolornasIRT-verksamhet hamnade på IT-stöd vid Uppsala universitet efter enrekommendation från SUNET-sty-relsens utvärderingsgrupp. FörutomUppsala universitet uttryckte fyraandra lärosäten önskemål att få upp-draget.

Som huvudansvarig för dennystartade IRT-samordningen harIT-stöd utsett Torbjörn Wictorin.Vid sidan om Torbjörn kommerytterligare två personer att arbetamed IRT-frågor.

Tillsammans ska de tre på IT-stöd samordna incidenthanteringenoch förmedla incidentrapporter tillberörda parter.

Arbetet vid IT-stöd sker inte påen isolerad ö, uppgiften kräver ocksåkontakter med NORDUnet ochmånga andra Internet-operatörer.

Uppgiften förutsätter också ettintensivt samarbete med SUNET:sdriftgrupp på KTH.

I formella termer kommer IRT-samordnarna i Uppsala att avgerapporter till SUNET:s styrelse ochtekniska referensgrupp.

Detaljerna i uppdraget kommerinom kort att regleras i ett avtalmellan Uppsala universitet ochSUNET

Kanske en CERT?I dagsläget – innan verksamhetenkommit igång – är det svårt attspekulera i vad IRT-samordningenkan komma att utvecklas till.

Tankar har framförts att inomSUNET starta en svensk CERT –där bokstäverna står för ComputerEmergency Response Team.

Sådana grupperingar har deflesta länder som håller sig frammei Internet-sammanhang.

De handlar då inte bara om attsamordna IRT-verksamheten utanatt mer aktivt övervaka datasäker-heten på Internet.

talare att multicasttekniken ännuinte var redo att nyttjas i störreskala.

Multicast är en teknik för nät-baserade möte. Med ”multi” menasatt många ska kunda sända ljud ochbild till många – till skillnad frånbroadcasting, som innebär att ensändare skickar sina budskap tillmånga mottagare.

En och annan har tidigare knor-rat på SUNET för att multicast inteär i drift vid alla högskolor ochuniversitet – de som var på NORDU-net-konferensen vet att likartadeproblem finns över hela världen – isjälva verket är det kanske så attlärosätena i Sverige ligger mycket

– Snart är våra mobiltele-foner redo att – med godbandbredd – ta sig an alltvad Internet har att er-bjuda, sa Nokias represen-tant på NORDUnet-konferensen i Helsingfors.

– Dagens mobiltelefon-teknik är inte redo förInternet – i varje fall inteom man vill ha mer kapaci-tet än vad ett modem kanerbjuda, kontrade forskarenfrån Tekniska högskolan iHelsingfors.

Årets NORDUnet-konferens i Hel-singfors bjöd på många visdomsord– att upptäcka att talare under sam-ma rubrik kan ha vitt skilda verklig-hetsuppfattningar förmedlar ocksåen slags visdom.

Den insikten blev allra tydligastunder föreläsningarna om mobiltelefoni. Det faktum att Nokias re-presentant lämnade föreläsnings-salen innan forskaren från Tekniskahögskolan tog till orda, fick me-ningsskiljaktigheterna att framträdaännu tydligare.

Kring andra ämnen rådde be-tydligt större enighet – riktigt storvar enigheten om multicast. Underdagarna i Helsingfors sa talare efter

Nordisk konferensmed många visdomsord

NORDUnet ska uppgraderas...NORDUnets drift sköts av KTH.I ett stjärnformat nät förbinds Oslo,Köpenhamn och Helsingfors meden kapacitet på 310 Mbit/s. För-bindelsen till Reykjavik har kapa-citeten 45 Mbit/s.

Trafiken över Atlanten harkapaciteten 777 Mbit/s – varav155 Mbit/s är reserverat för

sen uppgraderades förbindelsenStockholm- Köpenhamn till 2,5Gbit/s.

Under nästa år räknar styrel-sen för NORDUnet med att helaryggradsnätet – Reykjavik undan-taget – ska ha en kapacitet på 2,5Gbit/s.

Om planerna går i lås kom-mer även trafiken till Europa ochöver Atlanten att då ha tillgångtill lika god kapacitet.

längre fram än de flesta när detgäller multicast.

AptitretareHuvuddelen av konferensen ägna-des åt de goda exemplens projekt.

Att höra representanter frånskilda länder tala sig varma för sinaallra bästa verksamheter blev någotav en aptitretare för många.

Mer än en konferensdeltagarehöjde på ögonbrynen över detsvenska regeringsinitiativet att hängafiberkablar i kraftledningsstolparna.

I slutet av nästa år har SvenskaKraftnät slutfört det uppdraget – dåska alla huvudorter i våra kommu-ner vara anslutna.

Därefter återstår det stora – ochmer osäkra – språnget som ska ge desvenska hushållen tillgång till 5Mbit/s.

SUNET:s motsvarighet i Hol-land, SurfNet, väckte också åhörar-nas intresse – för att inte säga avund-sjuka!

Under namnet GigaPort harman i Holland startat en uppgrade-ringsprocess som ger bandbredden20 Gbit/s under 2002.

Det kostar givetvis pengar ochde pengarna finns inte på utbild-ningsdepartementet – för att kunnaförverkliga GigaPort-projektetetstår det holländska näringslivs-departementet för 80 procent avkostnaderna!

forskningsändamål via en knutpunkti Chicago.

Den nuvarande kapaciteten äringet som styrelsen för NORDUnetsitter nöjd med – planerandet för

framtiden pågår för fullt.I anslutning till konferen-

4

Paa

vo A

hone

n/C

SC

David Williams, CERN, var med påNORDUnet-konferensen i Helsingfors

Lars Backström från Helsingforsuniversitet lyssnar andäktigt. UR STÖD-

CENTRUMS

ARKIV

För någrafå dollar...

NORDUnet är idag ett ak-tiebolag med kontor utanförKöpenhamn. Aktieägare ärde administrativa huvud-männen för respektive landsuniversitetsdatornät.

Att hålla igång verksam-heten kostar NORDUnet enoch annan slant – 170 miljo-ner danska kronor närmarebestämt.

90 procent av den sum-man tar NORDUnet in frånde nordiska ländernas univer-sitetsdatornät. USA bidrarmed mindre än 2 procent avkostnaderna.

Förbindelsen över Atlan-ten är den allra tyngsta ut-giftsposten för NORDUnet,den slukar 60 procent av helabudgeten.

Om man så vill kan mansäga att de som sitter på an-dra sidan Atlanten får ganskamycket för sina knappa 2 pro-cent

Trafiken från USA tillNorden stiger år från år.

Tar man ett genomsnittöver de senaste åren liggerökningen på 103 procent perår.

Trafiken åt det andrahållet – från Norden till USA– är också intensiv. Det po-pulära filarkivet som SUNEThar i Uppsala lockar mångaamerikaner att hämta sina fi-ler från andra sidan Atlanten.

LF

Nya kunskapskällorUnder konferensen i Helsingforsberättades det om många tillämp-ningar, där nätet i sig blev till en nykunskapskälla med många annor-lunda inlärningsituationener.

Leif Laaksonen på CSC i Hel-singfors formulerade sig så här:

– Först var datorn ett kalkyl-verktyg, sedan blev datorn enkunskapskälla. Idag är datorn i för-sta hand ett hjälpmedel för attkommunicera.

Bland föreläsarna fanns ocksåMaxine D Brown från University ofIllinois i Chicago.

Hon berättade om iGrid 2000,som visades under sommarens storaInternet-konferens i Yokohama,INET 2000.

I iGrid 2000 fick forskare frånflera länder samarbeta för att lösakomplicerade datoriserade uppgif-ter inom vitt skilda fält.

Totalt handlade det om 24 olikatillämpningsövningar från fjortonolika länder.

För att lösa uppgifterna hadedeltagarna tillgång till höghastig-hetsnät och kraftfulla datorer place-rade runt om i världen.

Teleskop och mikroskop– Med iGrid 2000 har vi uppmärk-sammat behovet av en genomtänktgrid-struktur. Vi har också skaffatoss erfarenheter som är värdefullaför all slags forskning – det rymsmycket mellan teleskop och mikro-

skop, sa Maxine och berättade attiGrid 2000 spänner över ett fältsom bl a berör ingenjörsvetenskap,konst och arkitektur, distans- un-dervisning och kommunikations-vetenskap.

Mer information omiGrid2000 finns att studera på:http://www.startap.net/igrid2000

Inte bara i utbildningenVideosändningar på nätet brukarofta nämnas som en riktigt stor bred-bandsslukare – och visst är så!

Video – som ibland kallas strea-ming video och ibland video-on-demand – används ofta i undervis-ningssyfte, men videosändningar pånätet kan användas till mycket an-nat också.

Det fick vi klart för oss när EgonVerharen berättade om verksamhe-ten inom SURFnet-TV.

Holländarna arbetar för attskapa en vetenskapskanal anpassadför Internet – men man ägnar sigockså åt popmusikens topplistor ochen hel del annan information somfår holländarna att surfa till SURF-net.Se även: http://www.surfnet-tv.nl

Sneglar på NordenBland föreläsarna i Helsingfors fannsäven snabbprataren Bill St-Arnaud.Han är en av pionjärerna bakom dets k Canarie-programmet, som ärkanadanesarnas motsvarighet tillUSA:s Internet2 – eller om man såvill, till de nordiska ländernasNordunet2.

Bill talade bl a om något somhan kallade optisk BGP – då var detinte bara Sunettens redaktör somhade svårt att hänga med i svän-garna.

Som tur var kunde han ocksåkonsten att tala klarspråk – och attvara artig. Så här lät det när hanpresenterade sina Internet-visioner.

– Det är så roligt att komma påbesök till de nordiska länderna. Härhänder det så mycket, här finns detsakkunskap. Ni ska veta att vikanadicker – istället för att snegla påvad våra grannar i söder har för sig– mycket hellre håller oss väl under-rättade om vad ni sysslar med, vadni gör för att utveckla Internet, saBill St-Arnoud bland annat.

LF

5

Paa

vo A

hone

n/C

SC

6

Är det en sytråd?Vilken fart har bredbandet?

”Internetdagarpå Norra Latin

II-stiftelsen anordnar ett späckatprogram under sina Internet-dagar på Norra Latin, den 24-25oktober. Med tre samtidiga ses-sioner lär det bli svårt att väljabland alla visdomsord.

Registrering on-line kangöras från http://www.iis.se

Terenai TurkietNästa stora europeiska nätverks-konferens har förlagts till enturkisk badort.

Terena 2001 arrangeras iAntalya den 14 till 17 maj.

Mer detaljer om konferen-sen finns att studera på: http://www.terena.nl/tnc2001

En smula görmånga kilonEtt tangentbord utsätts förmånga påtryckningar – och enhel del födoämnen!

Popcorn, chips, brödsmu-lor, kaffe och Cola, Corn Flakesoch andra matrester brukar för-svinna mellan tangenterna.

Time Magazine påstår sigtill och med veta hur mycketsom ryms i springorna.

Världens alla tangentbordsamlar tillsammans på sig 318kg småsmulor per år, meddelarmagasinet.

Det är inte småpotatis.

Va har ni för fartpå makapären?Är det en sytråd?

Ni skryter om er band-bredd, men jag får intemer än 55k på er pärlådatill server.

SUNETTENSFRÅGELÅDA”

Jag har hört attSUNET ska haett avtal som ger

anställda tillgång tillInternet i sina hem viamodem – gäller det av-talet fortfarande?

Svar: Avtalet om uppringd Internet-förbindelse för anställda finnsfortfarande – och det kommer attförlängas i ytterligare ett halvår!

Finns det då behov av ytterli-gare en förlängning av avtalet blirdet – av upphandlingstekniska skäl– en ny upphandlingsprocess av enlikartad tjänst.

Hittills har 4.000 högskole-anställda skaffat sig Internet till sinabostäder via avtalet med Telenordia.

Priset för ett abonnemang är39 kr per kvartal, exklusive moms.

Detaljer om avtalet finns på:http://basun.sunet.se/html_docs/levavtanst.html

Svar: De som arbetar med pärenkan uppenbarligen hålla låda.

Pären kan också kallas potatisoch potatis kallas ibland knölar...

En del av synpunkterna somkommer till SUNET är knöligare änandra.

Suckar om bristande bandbreddkommer ofta från studenter somtycker sig vara chanslösa när de äg-nar sig åt interaktiva dataspel övernätet.

Man får ibland intrycket att deinte vet att SUNET är ett nät förforsknings- och utbildningsända-mål.

Kanske vet de inte heller att ettnät som uppträder segt och lång-samt inte alltid beror på brister isjälva ryggradsnätet.

Trögheten kan också bero påvad som finns – eller inte finns – iändpunkterna.

Det lokala nätet och husnätetkan många gånger upplevas som enbesvärande flaskhals – särskilt förför dem som vill spela interaktivaspel.

300 miljoner...Antalet Internet-användare blirfler och fler. Statistik från obero-ende källor hävdar att det i årfinns mer än 300 miljoner män-niskor som nyttjar nätet.

Med tanke på att det fanns100 miljoner användare i slutet

av 1997 är det en hyfsad öknings-takt. I dagsläget sägs det attInternet fördubblas var hundradedag.

Många av de som nyttjar nätethar tillgång till fler än en dator.

The Internet Industry Alma-nac hävdar att antalet datorer ivärlden numera kan räknas till flerän 580 miljoner.

7

SUNET-reglernahar kompletterats

SUNET har kompletterat sinaregler för nätanslutning och nät-användning med mer teknisktinriktade regler. De talar i detaljom hur en SUNET-organisa-tion ska göra för att försvåra ochförhindra missbruk och attacker.

Organisationer anslutna tillSUNET ska ha rutiner som upp-täcker att anslutna datorer inteär eller har varit utsatta för in-trång. Det gäller bl a installa-tioner av verktyg för distribu-erade denial-of-service-attacker.Se mer information här: http://staff.washington.edu/dittrich/misc/ddos/

Filter ska naturligtvis finnasför att försvåra användning avfalska IP-adresser på anslutna nät.

Anslutna organisationer skaäven stänga av directed broadcasti samtliga nät. Se mer på:http://users.quadrunner.com/chuegen/smurf.cgi.

SUNET-organisationer skaockså stänga av s k öppen mail-relay-funktion i samtliga datoreroch ta bort MX-records sompekar på sunic.sunet.se, efter-som sunic inte längre kommeratt agera secondary mail server.

Miljonas BirgerssonEn friskus i Bredbandsbolagetgör PR för firman och jaget.Det skrivs spaltmetervisom hans fiber och fleeceoch börsen skrivs upp utav draget.

LF

Nu har vifått SPIRITSUNET har som bekant tillsatt enutvecklingsgrupp med uppgift attvaska fram projektideer och försökaförverkliga det bästa idéerna i kun-skapsgivande projekt.

Utvecklingsgruppen har fåttnamnet SPIRIT – SUNET:s Pro-jektIdéer Rörande IT.

Ordförande i SPIRIT är BörjeJosefsson, Luleå tekniska universi-tet. Övriga ledamöter är Sven Tafve-lin, Chalmers, Patrik Fältström,Cisco, Birgitta Olander, Lunds uni-versitet och Mona Hillman- Pinheiro,Vardagsmakt.

SPIRIT må stå i startgroparna,men redan nu pågår det en hel del.Några exempel:

Nätmötesprojektet. Nätet som ettmedel att mötas i – och hålla möteni – är ännu inte fullt utvecklat. Tek-niken med s k multicast fungerarbättre och bättre, utan att varafärdigutvecklat. Mer om SUNET:snätmötesprojket finns på:http://www.cdt.luth.se/~johnny/projects/sunetmeetings/reports/report2000sep26.html

Forskningsnät. Internet är inte baraett arbets- och kontaktverktyg, Inter-net och IT är även ett forsknings-område.

För att forskarna – med sinahöghastighetsexperiment – inte skastöra den dagliga trafiken längsryggradsnätet, har tanken väckts attvid sidan om SUNET skapa ett test-nät med hög kapacitet.

Ett första möte i frågan hölls islutet av september på Arlanda. SvenTafvelin på Chalmers vet mera,[email protected]

Testlabb. SUNET har även ett test-labb på KTH. Hittills har det ihuvudsak använts för tester av hård-varor, men tester av med lastdelningkan även genomföras. Bengt Gördénpå KTH vet mera, [email protected]

LANGarna. En grupp inom tek-niska referensgruppen tittar närmarepå nästa generations lokala nätverk,LAN. Gruppen kallar sig LANGarna(LAN+NG) och räknar med att pre-sentera en rapport i december.

SUNET-organisationernabör dock ha mer än en e-post-server och två DNS-servrar i drift– som är rätt konfigurerade! Allrahelst ska minst en DNS-serverfinnas på annat nät än SUNET.

Organisationerna ska ävenkonfigurera om de datorer somanvänder sunic.sunet.se somresolver eftersom sunic inte längrekommer att agera resolver.Ingadatorer får använda sunic somnameserver.

SUNET-organisationernaska även ha namngivna kontakt-personer tillgängliga. Om möjligtbör de vara nåbara dygnet runt.

Det ska även finnas minst ene-postadress till nätverksansvari-ga som är användbar även omSUNET- anslutningen inte skullefungera.

Vid grova avsteg från reg-lerna kan avstängning av organi-sationens nät bli aktuell.

SUNETs driftgrupp vidKTH, KTHNOC, har befogen-het att stänga av förbindelsen tillen ansluten organisation.

Reglerna i sin helhet finnspå: http://kokbok.sunet.se/regler/

8

BPOSTTIDNING


Musarm har jagaldrig haft – menhäromveckan var detväldigt nära...

Efter några timmarpå Networks ute i Älv-sjö fick jag tydliga kän-ningar av... mässarm.

I kön till Networks stod mångamedelålders män – alla med enförväntan i blicken, som vore debarn på väg till nöjesfältet.

Fast på Networks fick manförstås inga åkband runt arm-leden – man fick inte ens bred-band! Däremot fick man ett avEricsson sponsrat halsband medpersonnnummer och streckkodoch annan information som da-torer tycker om.

Det tog tid att mata in allapersonuppgifter – tillåter person-uppgiftslagen det!? – men Net-works hade gubevars ett tiotalparallella insläpp. Synd bara attalla stod näst intill stilla.

När marknaden visar uppsina marknadskrafter kan maninte alltid räkna med high speed.

Trots väntetiden hördes in-get knorrande i kön. Knorrarnatalade hellre om parkeringsav-gifterna utanför mässområdet.

– Märkligt att parkerings-vakterna inte tar kort, suckademannen bakom mig.

Han sade det med ett sådanttonfall att jag förmodar att han –i den händelse han skulle hamna

Stort och småttpå webben

Var så god! På webbensamsas det vederhäftigamed det vedervärdiga.

Antarktishttp://www.antdiv.gov.au/stations/mawson/index.htmlKalla fakta – snart så är det vinter!

Tråkmånsarhttp://www.dullmen.com/Allt är inte roligt...

Metallicahttp://www.metallica.com/news/2000/napfaq.htmlMetallica och Napster har fort-farande en del att tala om

Napsterhttp://cagle.slate.msn.com/news/napsterEn hel serie bilder som tillåter siglocka fram ett och annat skratt.

TV-sänt med presidenth t t p : / / w w w . m b c n e t . o r g /debateweb/Om tillvaron bakom och framförkameran när amerikanska president-kansidater debatterar.

Van Morrisonhttp://www.harbour.sfu.ca/~hayward/van/van.htmlGuldgruva för Van Morrisonsfan club.

Bilarhttp://www.classiccar.com/En slags biljett till biljättar.

Lära för livethttp://www.ed.gov/pubs/survivalguide/Överlevnadsguide för lärare.

i kyrkan – även vill betala kollek-ten med plastkort.

Inne på Networks behövdesinga sådana. Där var det mestagratis.

Först föll blicken på en pist-maskin, storlek XXXXL. Den varinte gratis!

Jag fattade inte ens att detvar en pistmaskin, men av allaskidspetsar i montern drog jagden slutsatsen. Bredband hadeden i alla fall, riktigt breda band...

Det fanns andra långsöktaassociationer – men vad en klätt-tervägg har på en datormässa attgöra fattar jag fortfarande inte.Borde det inte ha varit en brand-vägg?

Networks bjussade på mycket,var det inte föreläsningar så vardet kaffe, fruktdryck och andraläckerheter förpackade i elegantaoch marknadskraftiga serve-ringskärl.

När man tog åt sig av allt detgoda började mässarmen ge sigtill känna. Det går inte att samti-digt dingla omkring medtrycksaker och mingla omkringmed datorfolk. Att äta Ericssonssorbet och samtidigt ta åt sig avchipsmarknadens erbjudandenblev för mycket för min mässarm.

I det läget begränsade jagmitt intresse till att enbart gå tillde täta folksamlingarna.

Där fanns inte en enda nät-verksexpert, där fanns inte ens endator! Det fanns bara direktsändatv-bilder från Sydney. De var guldvärda. Lennart Forsberg

SUNET

SUNETTENInformation om universitetsdatornätet SUNET. Nr 5 nov 2000

Från e-posttill ilpost

När politiker talar omInternet lyssnar jour-nalisterna.

En del höjs till sky-arna, andra politikerblir till allmänt åtlöje.

Carl Bildt blev IT-guru när hanskickade e-post till Bill Clinton.Långt senare gjorde han reklamför ett e-handelsföretag som nugått i konkurs – men ingen bryrsig. Är man guru så är man.

Ines Uusmann har inte haftsamma massmediala framgång.När den f d kommunikations-ministern sa att surfandet var enfluga, blev hon Uselmann medIT-folket.

Även riktigt stora politikerhar fått höra ett och annat. NärAl Gore antydde att det var hansom skapade Internet, tog han iså det sprack.

– Om Al Gore har skapat In-ternet, så har Dan Quayle gjortstavningskontrollen, sas det.

Att nätet – oavsett upphovs-män – kan ha stor politisk be-tydelse, fick vi klart för oss förnågra veckor sedan. Då besökteUSA:s utrikesminister, MadeleineAlbright, Nordkoreas statschefKim Jung Il.

– Du kan ringa närhelst duvill, sa Albright.

– Kan jag få din e-postadress,svarade Kim Jung Il.

För honom hade e-postenmera av ilpost över sig,Kim Jung Il-post. LF

SUNETbreddar och fördjupar

Nu är SUNET redo förnästa steg – om något årkan det steget ge svenskahögskolor och universitetett Gigasunet!

Det var vid SUNET-styrelsens senaste sam-manträde som konturernapå ett Gigasunet tog form.

Vid sammanträdet på Arlanda fast-ställdes bl a verksamhetsplanen för2001. I den förutspår styrelsen attSUNET under nästa år uppgraderasså att samtliga universitet och hög-skolor kan nås med 2,5 Gbit/s –styrelsen räknar även med att någonSUNET-linje behöver uppgraderastill 10 Gbit/s.

I slutet av 2002 säger verksam-hetsplanen att hela nätet ha kapa-citeten 10 Gbit/s.

SUNET-styrelsen nöjer sig intebara med verksamhetsplanen – detfinns djärvare planer än så!

Vid senaste sammanträdet ven-tilerades även SUNET:s tankar påett test- och experimentnät för nät-forskare.

Styrelsen ser framför sig ett expe-rimentnät som inte enbart fungerarsom en resurs för högskolor och uni-versitet, det ska även skapa förutsätt-ningar för samarbete med nätkun-niga företag och organisationer.

Tillsammans med de akademiskaforskarna ska de ges chansen att ut-veckla ny kunskap på ett experiment-nät med mycket hög kapacitet.

SUNET har även förhoppningaratt – med test- och experimentnätetsom katalysator – bygga upp ettmänskligt nätverk mellan de perso-ner som idag ägnar sig åt nätforsk-ningens olika specialområden.

Forts nästa sida

2

SUNETTENNov 2000

Sunetten är ett nyhetsblad somvänder sig till nyttjarna av detsvenska universitetsdatornätetSUNET.

Nästa nummer beräknaskomma ut i december 2000.




Telefon:090 - 786 69 69

Telefax:090 - 786 67 62






För att kunna göra det behövsett väl utrustat experimentnät, somtål att laboreras med.

Den ordinarie datortrafiken påproduktionsnätet får naturligtvis inteutsättas för störningar – längsproduktionsnätet finns inget utrym-me för avbrott och störningar orsa-kade av nätforskarnas kunskaps-törstande experimentlusta.

Tre faserNär SUNET skissat på sitt framtidaexperimentnät har man givetvissneglat på utvecklingen utomlands.

Liknande initiativ i USA, Ka-nada och Holland har granskats extranoga.

I Holland har man från statligthåll redan startat ett forsknings- ochutvecklingsprojekt med namnetGIGA- Port. Satsningen drog igångför två år sedan och det till en kost-nad på omkring 550 miljoner sven-ska kronor. Som ett resultat av densatsningen anses det holländska aka-demiska forskningsnätet numeravara ett av de ledande i Europa.

Hur tänker sig då SUNET attett svenskt experimentnät ska byg-gas upp?

I dagsläget är inga detaljer klara,det finns inte heller någon exakttidsplan – bara en indelning i treolika faser:

Fas 1. Den mest belastade SUNET-förbindelsen går idag mellan Stock-holm och Uppsala. Att uppgraderadenna till 2,5 Gbit/s är av högstaprioritet. Behovet är så akut att ar-betet redan påbörjats – planeraddriftstart före årsskiftet 2000/2001.

Fas 2. Kuststräckan Luleå-Umeå-Uppsala-Stockholm-Linköping-Karlskrona-Lund-Göteborg bör se-dan förstärkas. En utbyggnad av ka-paciteten längs den sträckan till 2,5

Gbit/s bör vara driftsatt redan un-der första halvåret 2001.

Fas 3. Den sista fasen omfattar öv-riga högskolor, samt utbyggnad avredundanta förbindelser i hela nä-tet. Då sker också en utbyggnad till10 Gbit/s – några får en direktuppgradering till 10 Gbit/s, andrafår gå omvägen via 2,5 Gbit/s. Detberor på att den utrustning som be-hövs knappast finns tillgänglig förräni slutet av 2001.

Om SUNET:s planer går i lås –om visionen blir verklighet – finnsförhoppningar att fas 3 ska varagenomförd i december 2002.

Kostar pengarSatsningen på ett test- och experi-mentnät i SUNET-regi kostarnaturligtvis en hel del.

Det är inte bara byggandet avnätet som kostar, att hålla det i driftkräver också ekonomiska uppoffrin-gar.

I de allra första kostnadsberäk-ningarna landade kalkylen i trakternaav 1 miljard kronor!

Sådana summor finns varkeninom SUNET:s eller högskolornasbudgetramar.

För SUNET-styrelsen handlardet därför – i det första skedet – omatt försöka skapa realiserbara eko-nomiska förutsättningar.

– Det blir tufft, men jag tyckerdet ska bli roligt – mycket roligt, sastyrelseordförande Anders Flod-ström när det var dags att gå vidaretill nästa punkt på dagordningen.

Sedan fortsatte han:– Men vi måste hålla våra ögon

och öron öppna. Det känns som omvi är på väg att skapa ett Fomel 1-nätLyckas vi med det måste mångahögskolor förbättra sina lokala nät –det går ju inte att köra Formel 1 ochradiobil samtidigt!

Hösten 2000 är det många som vill ha ett väl utbyggt fibernät i Sverige.

3

Mångamissuppfattningar om bredband

Det talas om bredbandsom aldrig förr. Men allasom talar om bredband,tycks inte alltid tala omsamma sak.

För att reda ut begrep-pen har vi bett Hans Wall-berg – som har utvecklings-ansvaret inom SUNET –att reda ut begreppen.

När Hans förklarar vad det handlarom, gör han det utifrån fem vanligamissuppfattningar.

1Bredband ärnågot välspecificerat

Nej, det finns ingen vedertagen defi-nition! Bredband är en missbrukadmarknadsföringsterm.

De flesta hävdar att det är enInternetanslutning med högre ka-pacitet än ett uppringt modem. Oftastår det för en fast anslutning – somgör att man kan vara ständigt upp-kopplad utan att det kostar mera.

Bredband förknippas också medhög överföringskapacitet – det hand-lar om antalet bitar per sekund somkan överföras. Hastigheten räknas iMbit/s (miljoner bitar per sekund)eller kbit/s (tusen bitar per sekund).

Ett uppringt modem klarar upptill 56 kbit/s (0,056 Mbit/s).

En del företag säger att de leve-rerar bredband när kunden får enEthernetanslutning med kapacite-ten 10 eller 100 Mbit/s. Säljarentalar sällan om att hundratals kunderdå kan dela på förbindelsen till Inter-net med kapaciteten 256 kbit/s.

Varje användare får då tillgångtill mindre än 3 kbit/ – bara enbråkdel av vad ett modem klarar av.

Ethernetanslutningen definierarendast hur snabbt databitarna ram-lar in i datorn. Den säger inget omden verkliga överföringskapaciteten.

Andra leverantörer erbjuder olikaöverföringskapacitet till och frånkunden. Det går snabbare till kun-

den än från kunden. Då är det omöj-ligt att delta i videokonferenser! Detgår inte heller att hos sig ha en servermed information som andra Internet-användare kan komma åt.

I IT-kommissions ”Framtid-säker IT-infrastruktur för Sverige”definieras bredband som en fast Inter-net-anslutning med en verklig ka-pacitet på 5 Mbit/s.

Då handlar det om samma över-föringskapacitet till och från använda-ren – information mellan två använ-dare ska förmedlas med 5 Mbit/s.

2Man gräver ner bredbandNej, man gräver inte ner bredband.Det är fiberoptiska kablar som grävsner. De innehåller tunna glasfiber-trådar som används för att överförainformation mellan datorer.

En kabel består av många glas-fibrer och varje glasfiber kan överföramånga miljoner Mbit/s.

Längs de större vägarna i landetläggs det nu fiberkablar i rör somliknar vattenledningar. Dessutom harSvenska kraftnät regeringens upp-drag att hänga upp fiberkablar i hög-spänningsledningarna.

Fiberoptiska kablar behövs omalla invånare ska kunna få fast Inter-netanslutning med hög kapacitet.”Bredband till alla” kräver ett fin-maskigt fiberoptiskt nät i hela landet.

3Det finns speciella bredbandstjänsterNej, bredbandstjänster betyder ing-enting – däremot finns det tjänstersom kräver hög överföringskapaci-tet. Alla är överens om att Internet-tekniken kommer att användas förall elektronisk kommu-nikation – inte bara före-post och surfandeutan även för telefoni,distribution av radiooch TV m m. Det blirmöjligt när alla har fastanslutning med hög ka-pacitet till Internet.

4Man vet vad man får när manskaffar bredbandsanslutning

Nej, i de flesta fall lovar bredbands-leverantörerna inte något mätbart.De lovar bara att efter bästa förmågatillhandahålla en fast anslutning.

Ofta hamnar kunden bakom nå-got som leverantören kallar en bred-bandsportal, som i praktiken låserkunderna till leverantörens egna s kinnehållstjänster.

Vissa leverantörer talar om upp-levd kapacitet, andra säger att an-slutningen har Ethernet-kapacitet.Det är ovanligt att någon vågar talarom överföringskapacitet till andradelar av Internet.

För att ändra på det måste kun-derna tvinga leverantören att preci-sera vad de levererar – och att hållavad de lovar.

I det arbetet har kunderna nyttaav IT-kommissionens och Statskon-torets dokument ”Generell speci-fikation av Internet-tjänst”, sehttp://www.itkommissionen.se

Där ställs konkreta och hårdakrav på leverantörerna!

Tillgängligheten ska t ex varamycket hög – minst 99,95 %!

5 ADSL är bredbandNej, ADSL betyder inte att det är enfungerande fast Internet-anslutning.ADSL är ett sätt att skicka informa-tion på telefontrådar från telefon-stationen till abonnenten. Vid kortaavstånd och bra kvalitet på trådarnakan överföringskapaciteten nå upptill 8 Mbit/s till abonnenten och512 kbit/s åt andra hållet. I mångafall blir överföringskapaciteten av-sevärt lägre. Och även om det är

flera Mbit/s till abonnen-ten så säger det inget omöverfö- ringskapaciteten tillresten av Internet.

Det kan ändå vara så attmånga kunder delar på enbegränsad Internet-förbin-delse.

Hans Wallberg

4

Många siffrortalar för Sverige

Svenska hem är väl rus-tade med datorer. Enligten undersökning frånSIKA, Statens Institut förkommunikationsanalys,finns det en dator i 67procent av landets hushåll.

Den siffran placerarSverige i europatoppen!

Möjligheten att köpa sin dator viajobbet samt Internets utbredning,sägs vara faktorer som bidragit tilldet stora antalet datorer i landet.

Med många datorer i de svenskahemmen borde Sverige även liggabra till när det gäller användning avInternet.

Enligt det irländska analysföre-taget NUA:s senaste redovisningligger Sverige på andra plats i Eu-ropa. I förhållande till folkmängdenär det bara islänningarna som harbättre Internet-täckning.

I runda tal har 52 procent avislänningarna tillgång till nätet, iSverige ligger motsvarande siffra på51 procent.

Ett strå vassare är USA – enligtNUA har nästan 54 procent av ame-rikanerna tillgång till Internet, räk-

nat i absoluta tal handlar det om148 miljoner personer.

I hela världen har 378 miljonermänniskor tillgång till Internet, häv-dar NUA.

Mellan 12 och 79Andelen svenskar som nyttjar nätetblir ännu större om man begränsarsig till åldersgruppen 12-79 år.

Det har MMXI Nordic gjort(http://www.mmxinordic.com/).Resultatet av deras undersökningvisar att 3.923.000 svenskar i denåldersgruppen använde sig av Inter-

net någon gång under oktober må-nad i år. Uttryckt i procent blir det55,2 procent av hela åldersgruppen.

Vad används då nätet till?Statistiken visar att de stora IT-

portalerna finns bland de webb-platser som får många besök. Blanddem som har mer än en miljonsvenska besökare per månad finnsMSN/Hotmail och Microsoft – därfinns även Tele2, Telenordia ochTelia. Kvällstidningen Aftonbladetfinns även med på tiobästalistan.

Aftonbladet är även den webb-plats som svenska surfare ägnar mesttid åt – nästan en och en halv timmei månaden.

Lite längre ner på listan överpopulära webbplatser – på tjugo-fjärde plats – hittar vi SUNET.Förmodligen är det filarkivet ochwebbkatalogen som i stor utsträck-ning bidrar till den placeringen.

Många chattarAftonbladets popularitet beror noginte enbart på nyhetsutbudet – tid-ningen har även en flitigt nyttjadchattjänst.

Statistiken visar att en tredjedelav de svenska surfarna regelbundetbesöker webbplatser som erbjuderchattjänster.

bilder fanns påwebben i början av detta år.

dagar sägs den genomsnitt-liga webbsidan kunna behållasin aktualitet.

inregistreradedomännan fanns det i hela värl-den i slutet av 1999.

nya domännamnregistreras varje vecka i världen.

nya webbsidorläggs ut på webben varje dygn.

webbsidor,fanns på nätet i början av året.

bokstäver är det maximalaantalet tecken i ett domännamn.63

12.844.877

1.570.000.000

428.000

3.180.000

353.000.000

44

16.900.000 kineser har till-gång till Internet, hälften av demär under 25 år.

är året då prognos-makarna säger att antalet Internet-användare kommer att vara merän 1 miljard.

2003

13 länder i världen har inte regi-strerat en enda domän under sinlandsdomän.

procent av världens Internet-användare säger sig ha nytta ellerglädje av sk spam-post.

3

5

Tio-i-topplistan över de populärastesvenska webbplatserna underoktober är gjord av CyberAtlas. Island 144.000 52,11

Sverige 4,5 milj 50,72Norge 2,2 milj 49,57Finland 2,27 milj 43.93Danmark 2,3 milj 43,1Holland 6,8 milj 42,79Schweiz 2,4 milj 33,05England 19,47 milj 32,72Österrike 2,6 milj 31,98Belgien 2,7 milj 26,36Irland 941.000 24,78Tyskland 18 milj 21,74Slovenien 460.000 23Estland 309.000 21,59Italien 11,6 milj 20,13Luxemburg 86.000 19,66Frankrike 9 milj 15,26Slovakien 700.000 12,94Grekland 1,33 milj 12,42Spanien 4,6 milj 11,5Cypern 80.000 10,55Malta 40.000 10,21Lettland 234.000 9,73Andorra 5.000 7,48Polen 2,8 milj 7,25Färöarna 3.000 6,62Ungern 650.000 6,38Ryssland 9,2 milj 6,3Litauen 225.000 6,2Tjeckien 350.000 3,4Turkiet 2 milj 3,05Rumänien 600.000 2,68Bulgarien 200.000 2,57Kroatien 100.000 2,14Makedonien 30.000 1,47Ukraina 200.000 0,41Moldavien 15.000 0,34Vitryssland 10.000 0,1Bosnien 3.500 0,09Albanien 2.500 0,07

Land Antal ProcentInternet- av in-användare vånarna

Europatoppen

I all Internet-statistik som finnsatt studera på nätet, hävdar sigSverige väl.

Enligt det irländska konsultoch analysföretaget NUA är deti Europa bara Island som har flerInternet-användare i relation tillfolkmängden.

Mer detaljerad statistik finnspå: http://www.nua.ie/surveys

Vi svenskar chattar alltså förhål-landevis ofta, men vi är inte hellerfrämmande för att handla.

Siffrorna från MMXI Nordicvisar att 44 procent av de svenskasurfarna besökte shoppingsajterunder september i år.

Flest besökare hade bidlet.se,amazon.com och bol.com (som ti-digare hette bokus.com).

Vi svenskar verkar dessutomhandla mycket mer på nätet än an-dra europeer.

En undersökning från JupiterMedia Metrix visar svenskarna pånätet i genomsnitt e-handlar för i892 dollar. Fransmännen nöjer sigmed 445.

Jupiter Media Metrix menar attskillnaden i e-handelsvanor är di-rekt jämförbar med Internets ut-bredning i respektive land.I Sverigeär 51 procent av befolkningen on-line, fransmännen kommer bara uppi 16 procent.

Utbildningen utmärker sigDet svenska utbildningsväsendet stårsig mycket gott i den internationellaelektroniska konkurrensen.

78 procent av svenska elever iåldern 12-24 år har tillgång till Inter-net via datorer sina skolor, enligt enundersökning gjord av Angus ReadGroup.

På världslistans andra plats ham-nar Kanada med sina 74 procent.

Sverige och Kanada omnämnssom de enda länder som aktivt arbe-tar för att ansluta samtliga skolor tillInternet.

Angus Read Group har ävennoterat att de som studerar vid hög-skolor och universitet har det välförspänt i Sverige.

Nio av tio studenter har till-gång till Internet, heter det.

Angus Read Group menar attSverige, Kanada och USA i det avse-endet står i en klass för sig.

Många modemMed tanke på den intensiva bred-bandsintresset ilandet är det kanskeinte så förvånande att Sverige häv-dar sig väl i den internationellastatistiken.

Fast så mycket bredband har viinte!

En undersökning gjord av Post-och telestyrelsen slår fast att uppe-mot 90 procent av alla Internet-användare fortfarande använder mo-dem för att ta sig ut på nätet.

Den siffran gläder knappastnågra andra än teleoperatörerna –de håvar nämligen in 1,6 miljarderkronor i samtalsvgifter från surfa-rna.

Post- och telestyrelsen gör be-dömningen att antalet uppringdaabonnemnag kommer att minskaförst under åren 2001 och 2002.

I det avseendet skiljer sig inteSverige från andra Internet-inten-siva länder.

Enligt det irländska analys-företaget NUA använde sig 95 pro-cent av världens Internet-användareav modem 1999.

NUA räknar med att den siffranska vara nere i till 55 procent omfem år.

Om de flesta som tar sig ut påInternet fortfarande gör det viamodem, så är siffran för dem somdagligen arbetar med nätet precisden omvända.

Mer än 90 procent av dem somutvecklar nätet och designar webb-sidor gör via bredbandsförbindelsermed mycket hög kvalitet.

Vill man vara lite elak av sig kanman med andra ord hävda att desom utvecklar nätets tjänster intehar en aning om den vardagsverk-lighet som den familjen Svenssonbefinner sig i.

Någon gång efter 2004 räknarNUA med att bredbandsförbindel-serna till Internet ska vara fler än an-talet uppringda modem. LF

6

Kort och gotteller långt och långsökt?

”Är det sant somdet sägs, att manman numera får

registrera hur långadomännamn som helst?

SUNETTENSFRÅGELÅDASvar: Du kan skaffa dig ett långtdomännamn – men inte ett som ärhur långt som helst.

Förr gick gränsen vid 26 tecken,numera (från den 1 januari 2000)sätter tekniken stopp vid 63 tecken.

Nymodigheten har gjort att enhel del kommersiella intressen pånätet, tycks tävla om att skaffa sigriktigt långa domäner och krångliga

Nätet sombildarkiv

Sökmotorerna utvecklas helatiden, ibland kommer det nyafunktioner som är svåra attupptäcka om man handskasslentrianmässigt med dem.

Häromdagen upptäckteSunetten att man kan söka ef-ter bilder med hjälp avAltaVista.

Bilderna visas först upp iminiatyrformat innan man be-stämmer sig för vilken bild manska ta från nätet.

Sunettten sökte på ordet”sunet” och fick då inte bara sebilder med anknytning till da-tornätet.• sunet.jpeg går till SunetStrydoms webbsida, han läserfotografi i Port Elizabeth, Syd-afrika.• sunet.jpeg heter även enbild på Suunet Werma, som lärvara en av Indiens mest kändamodeskapare!

En och annan oväntad bilddök även upp när vi sökte pådet viset – bl a en bild påBeatles, den var länkad tillSUNET:s populära filarkiv.

Alla gillar inte långa domännamn och krångliga adresser– utom möjligen invånarna i en by i Wales:http://llanfairpwllgwyngyllgogerychwyrndrobwllllantysiliogogogoch.wales.comhttp://llanfairpwllgwyngyllgogerychwyrndrobwllllantysiliogogogoch.co.uk/Du som vill veta hur byns namn uttalas kan gå till: http://basun.sunet.se/sunetten/llanfai2.au

Vid en jämförelse med adressen till byn i Wales förefaller andra skapelser lite väl långsökta och en aning korta:http://www.suomenpeliautomaattihistoriallinenseura.fi/http://www.really-long-and-descriptive-domain-name.com/http://www.register-your-domain-name-with-more-than-26-characters.com/http://www.tax.taxadvice.taxation.irs.taxservices.taxrepresentation.taxpayerhelp.internalrevenueservice.audit.taxes.com

adresser – huruvida den affärsidénär särskilt genial lär en och annantvivla på... i varje fall de som försöktknacka ner de webbadresser somanges i nedanstående bildtext.

Det är mycket svårt, i varje fallmycket svårare än att hitta rätt tillextremt korta adresser – som t ex:

http://www.ruhttp://3.amInte utan att man undrar hur

den kortaste webbadressen ser ut iSverige!? Och hur lång är denlängsta? Hör av er ni som vet!

Sunetten vet bara att domänensymbolics.com brukar omnämnassom världens första domän, regist-rerad den 15 mars 1985.

Fast om sanningen ska fram finnsdet registreringar av äldre slag – iSverige! Den 7 april 1983 registre-rades enea.se. Bland högskolornaregistrerades luth.se den 3 maj 1984,därefter kom chalmers.se och lth.sesom båda registrerades den 17 ja-nuari 1985. Det var noder i det somkallades DECNET på 80-talet.

I strikt formella termer blev de intedomäner förrän Sverige fick lands-domänen .se på våren 1986.

7

Nästa årsverksamhetplan

Lösa förbindelserEn IT-fantast i Koreasa: Nätet kan göra oss snea.Varför har Pyongyangen så urusel slang?Är kabeln i stan från nån rea?

LF

Proffs påbredbandFörst klev Ulf ”Lill-Pröjsarn” Nils-son in på arenan. Den gamle hockey-hjälten gör sitt bästa för att breddamarknaden för Bredbandsbolaget.

Nu har en annan Nilsson tagitklivet in på samma arena – utan attvara släkt med Lill-Pröjsarn skullehan kunna kallas Stor-Pröjsarn!

Det handlar om hockeyfanta-sten Percy Nilsson i Malmö.

Sunetten vet berätta att det ärhans grävmaskiner som nu läggerner massvis med optiska kablar runtom i landet. Genom att köpa uppden ena grävmaskinfirman efter denandra hinner Percy med sina upp-drag – och pengarna hinner hansäkert också håva in.

Detta har Sunetten fått hörafrån en vanligtvis väl underrättadkälla – en s k grävande journalist.

Vi kan,sa ICANNEfter en långt utdragen process harICANN, Internet Corporation forAssigned Names and Numbers, tillsist kunnat enas om vilka s k topp-domäner som ska introduceras.

Det blir:• .aero

• .biz

• .coop

• .info

• .museum

• .name

• .pro

Ledningen för ICANN kommerunder resten av året att arbeta medde avtal som ska reglera registrings-myndigheternas ansvar.

(Societe Internationale deAeronautiques)

(JVTeam,LLC)

(National CooperativeBusiness Association)

(Afilas, LLC)

(Museum DomainManagement Association)

(Global Name Registry)

(RegistryPro LTD)

Nästa år händer det mycket inomSUNET – en titt i den av styrel-sen tagna verksamhetsplanen visaratt det finns en mängd intres-santa uppgifter att ta sig an.

SUNET:s huvuduppgift är –som alltid – att ge högskolornaett produktionsnät som svararmot deras behov.

Under nästa år hoppasSUNET också att landets nätfors-kare ska få de nätresurser de be-höver. Internet-kompetensen skabåde breddas och fördjupas.

För att göra det måsteSUNET börja bygga ut sitt nu-varande nät till ett Gigasunet.

Parallellt med produktions-nätet planeras även ett experiment-nät med hög kapacitet.

I delmålen för 2001 angerverksamhetsplanen dessutom:

• att uppföljningen av tillgänglig-het, prestanda och trafikvolymer iSUNET ska förfinas.

• att säkerheten i system anslutnatill SUNET ska förbättras.

• att SUNET ska fortsätta med-verka i pilotanvändningen av säkerDNS (DNSSEC).

• att erfarenheterna från pilot-projektet i Umeå rörande säkerautentisering och identifiering skatas till vara.

• att SUNET ska fortsätta upp-muntra medverkan i NORDU-net2-projektet och samarbetet medInternet2-konsortiet.

• att högskolorna ska uppmunt-ras driva egna katalogservrar,främst LDAP-servrar, med e-postadresser och publika nycklar.

• att filarkivet i Uppsala ska fort-sätta drivas med förbättrad anslut-ningskapacitet.

• att det s k nätmötesprojektetska fullföljas.

• att SUNET ska stödja projektsom handlar om IP-telefoni.

• att tekniska referensgruppensökade satsning på egna utbild-ningsaktiviteter ska fortsätta.

• att högskolornas nätteknikerska fortsätta erbjudas utbildning.Just nu planeras LDAP-utbildningoch seminarier kring nätsäkerhet.

Verksamhetsplanen i sin helhetfinns på http://www.sunet.se

8

BPOSTTIDNING


– Jag har fått ADSL.– Va!!! Hur känns det?– Det går ganska fort.– Vad ledsen jag blir...– Ledsen? Jag är glad!– Skoja inte, jag vet vaddet handlar om.– ??– Maj Fant hade ju det!?

Att hålla reda på livets alla bok-stavskombinationer är inte lätt.När man blandar samman ADSLoch ALS kan det bli riktigt roligtatt lyssna på samtalen vid buss-hållplatsen.

Om sanningen ska fram finnsförrvirringen och förväxlingenmycket närmare än så.

– Jag kan själv, som småbarn brukar säga.

Redan för tio år sedan – närjag var ny på datacentralen – lätdet som om alla talade om Inter-net.

Först efter något år insåg jagatt en del av dem i själva verkettalade om Ethernet.

Dagens nykomlingar kanockså bli förvirrade. Ett och an-nat företag hjälper till att blandaihop begreppen. Du har väl hörttalas om Enternet?

För egen del har jag underdet senaste året låtit mig förr-virras av regelbundna e-postbrevfrån webbplatsen www.mobil.nu

Eftersom mitt intresse förMobil Oil är mindre än mini-malt, har alla mobilbrev hamnati papperskorgen – olästa.


Var så god! Här bjudsett litet axplock med län-kar till webbplatser fylldamed kunskap:

Översättarehttp://www.paralink.com/translation/http://translator.go.com/Det finns flera webbplatser som er-bjuder översättningsservice på nätet.

Study Webhttp://www.studyweb.com/Massor med länkar för kunskaps-törstande.

Skrivmaskinerhttp://xavier.xu.edu/~polt/typewriters.htmlNostalgi för för dig som minns attdet före ordebhandlingens tidevarvfanns någonting som hette Halda.

Vad är klockan?http://www.worldtimeserver.com/Vad är klockan – varsomhelst i värl-den?

Wireless Webhttp://www.sciam.com/2000/1000issue/1000quicksummary.htmlScientific American om det sladd-lösa tillståndet.

Rekord på rekordhttp://www.guinnessworldrecords.comGuiness rekordbok vaknar till livnär julruschen närmar sig.

Gutenbergs bibelhttp://www.gutenbergdigital.de/Nu har den klassiska trycksaken gåttoch blivit digital.

Men så en dag fumlade minafingrar över tangentbordet, så attett av mobilbreven öppnades.

Det handlade inte alls omolja, det handlade om mobil-telefoner! Så går det när man trorsig veta mer än man vet.

Jag blev telefonlurad.Det är jag nog inte ensam

om. En och annan på Chalmershar säkert också blivit grundlurad.

Där är det många som gåromkring och tror att Chalmers ären teknisk högskola – det troddejag själv fram till den dag då minaögon föll på denna dagstidnings-annons:

– Jag är inte bara högskola, jag äroljebrännare också.

Fast en sådan reklamtext skaman nog inte lita på – annonsenpublicerades 1954! Oljebränna-ren har förmodligen sett sina bästadagar.

Det har inte SUNET. ÄvenSUNet har framtidsdrömmar. Pre-cis som SuNet.

Det är det interna nätet påStanford University som heterSUNet. Och i Florida finns enInternet-leverantör som kallar sigSuNet. Och så har vi SUNET!

Det är nästan så att man fårlust att skriva en bok om alladessa förväxlingsmöjligheter – omdet inte blir en bok av planerna,kan det kanske bli Novell!?

Lennart Forsberg

SUNET

SUNETTENInformation om universitetsdatornätet SUNET. Nr 6 dec 2000

MobileftertankeTelia får inte vara i fred.Man kan nästan säga attTelia är på krigsstigen.

Och så ska det kan-ske vara – för i tider då”mobil” för tanken tilltelefoni och Internet,erinrar sig en och annanatt ”mobil” även kanbetyda ”krigsrustad”.

Nu mobiliserar Telia allt sittkunnande och alla sina advoka-ter i jakten på Den Stora Licensen.

Framtidens teknik är revolu-tionerande – men inte så revolu-tionerande att Telias garde kanjämföra sig med det mobilgardesom höll ordning i Paris underfebruarirevolutionen 1848?

Vad än Telias kampanda re-sulterar i, tycks det bli dyrt. Densom ska bygga ett 3G-nät kom-mer inte långt med lösöre.

Fast visst vore det passande?För lösöre kan ju även kallasmobilier – husgeråd och möbleroch sånt.

Kanske kan man t o m kallamobilen för lösöre!?

Alexander Calders skapelserhade inte ett skvatt med telefoneratt göra.

Han formade trådar och tunnplåt till konstverk som rörde sigfritt för vinden. Det var mobilerdet!

Sådan konst uppskattas knap-past av Telia – en och annanförbryllad svensk tycker nog atthela Telia Mobile verkar hängalöst. LF

Ska Danmarklämna NORDUnet?

Danmark vill inte längredelta i samarbetet meddet akademiska dator-nätet NORDUnet.

Danskarna sa upp sittavtal i slutet av november– det ger dem möjlighetatt lämna NORDUnetfrån den 1 december 2002.

Det ligger ekonomiska orsakerbakom Danmarks beslut.

Den danska regeringen – i prak-tiken handlar det om undervisnings-ministeriet – anser att det går att fåbilligare internationell nätverks-kapacitet via de kommersiella Inter-netoperatörerna.

Att danskarna nu sagt upp sittNORDUnet-avtal innebär inte nöd-vändigtvis att de kommer att lämnaNORDUnet. Uppsägningen gerdem dock möjlighet att göra det.

Danmarks uppsägning kom intesom någon större överraskning fördem som har insyn i NORDUnet-arbetet.

Representanter för den danskaregeringen har under några årdeklararerat sitt missnöje med detsätt som NORDUnet-kostnadernafördelats mellan de samarbetandeländerna.

Andra fördelningsprinciper änden nu rådande har även föreslagits– men nymodigheterna har inte ta-gits emot med någon störreentusiasm i NORDUnet-styrelsen.

Danskt bolagEn intressant detalj i sammanhangetär att NORDUnet drivs som ettdanskt aktiebolag. NORDUnetskansli ligger också i Danmark – medPeter Villemoes som styrelsens verk-ställande tjänsteman.

Forts nästa sida

2

Det är fram-för allt de

internationellaförbindelsernasom kostar – och

NORDUnet upp-rätthåller inte bara förbin-delser mellan de nordiska

länderna.NORDUnet

har även förbin-delser ut mot

Europa ochöver Atlanten.

Men trotsatt de interna-tionella för-

bindelserna kostar en hel del, finnsdet ljusglim´tar att glädja sig åt.

Under hela 90-talet har deninternationella bandbredden blivitbilligare.

I relation till kapaciteten ut-tryckt i megabit per sekund handlardet om en minskning på 43 pro-cent per år.

FramtidenFör närvarande har NORDUnetsnordiska förbindelser kapaciteten310 Mbit/s – enda undantaget ärlinjen till Island som nyligen upp-graderats till 45 Mbit/s.

NORDUnet planerar även förframtiden.

Just nu testas en förbindelse på2.5 Gbit/s mellan KTH i Stock-holm och danska Lyngby.

Testerna – som görs i samar-bete med Telia – är ett led i deförberedelser som inom ett halvårska ge hela NORDUnet 2,5 Gbit/s.

Det lär då bli världens förstaförbindelse mellan två forsknings-nät som har så hög kapacitet.

Så visst händer det en hel delinom NORDUnet!

Mer information om NORDU-nets verksamhet finns att studera påhttp://www.nordu.net

SUNETTENDec 2000


Nästa nummer beräknaskomma ut i februari 2001.




Telefon:090 - 786 69 69

Telefax:090 - 786 67 62






Det ligger näratill hands att funderapå vad som händer omDanmark går sinegen väg?

I dagsläget finns ingensom vet. Talar mandem som är allra mestengagerade i NORDU-net-arbetet låter det som om de –trots uppsägningen – innerst innetror att Danmark kommer att blikvar i gemenskapen

Några planer på att förändraNORDUnets organisation finns ialla fall för närvarande inte.

Och några planer från de andrasamarbetande länderna – Sverige,Norge, Finland och Island – attlämna NORDUnet finns det inteheller.

KostnadernaKostnaderna för NORDUnet – ochfördelningen mellan länderna – förår 2000 såg ut så här.:

• Sverige 124 miljoner danska kr• Norge 111 miljoner danska kr• Finland 48 miljoner danska kr• Danmark 43 miljoner danska kr• Island 2 miljoner danska kr

Sverige står idag för 37 procent avNORDUnets budget. Danmark, somhar sagt upp sitt NORDUnet-avtal,står för 11 procent.

F3 I 1 N1 L1 A 1 N1 D1

N1 O2 R1 G2 E1

S1 V3 E1 R1 I 1 G2 E1

S1 L 1 A1 N1I 1 D1

U4

N3

E1

T1

D1 A1 M2

A1

R1

K2

Sverige 37 %

Norge 34 %

Finland 15 %

Island 1 %

Danmark 11 %

TREFpunkti mars i LundDen tekniska referensgruppensnästa teknikerträff arrangeras iLund den 22 och 23 mars.

Det är den tredje TREF-punk-ten som då arrangeras. Och precissom vid de senaste två TREF-punkterna kommer även SUSECatt ha ett program då.

För mer information, studera:http://www.sunet.se

3

INET 2001i Stockholm

Ifjol hade Yokohama den äran,för något år sedan samlades man iKuala Lumpur. Nästa år är detdags för Stockholm – INET 2001arrangeras mellan den 4 och 9juni.

INET är namnet på InternetSociety´s årliga sammankomst.

När Stockholm hälsar välkom-men är de två första dagarnareserverade för tekniska sessioner.

Den egentliga konferenesen börjaronsdagen den 6 juni.

Huvudtemat för årets konfe-rens är ”Mobilitet och Internet”.

Trådlösa tekniker, WAP ochImode kommer naturligtvis att fin-nas på dagordningen.

Tankegångar kring hur Internetkrymper avstånden, kommer säkertatt föras på tal.

Kommer vi att resa mindre närInternet blir mobilt, eller ger detmobila Internet oss möjlighet attresa ännu mer?

Knepiga frågor har förhopp-ningsvis glasklara svar.

Programmet under INET2001 vill belysa tre olika IT-per-spektiv. Det handlar om tekno-login, användarperspektivet ochden samhälleliga styrningen.

Evenemanget – med tillhö-rande utställningar – kommer atthållas i Älvsjömässans lokaler.

Mer information om INET2001 finns att få på webbadressen:http://www.isoc.org/inet2001/

Heja Norge,ni blev tvåa!

Den 5 december tog SUNETsteget in i Gigabitåldern.

Då togs den nya förbindel-sen mellan Stockholm och Upp-sala i bruk.

Den uppgraderade linjen harkapaciteten 2,5 Gigabit/s och äri första hand dimensionerad förkunna hantera trafiken till ochfrån det flitigt nyttjade filarkivetvid Uppsala universitet.

Arbetet med den nya förbin-delsen har pågått under hösten.Allt har gått planenligt – barapassagen vid Arlanda och någrakulturmarker närmare Uppsalaorsakade smärre förseningar.

Förbindelsen är testad un-der nära nog maximal belastning.Personal från Uppsala och Stock-holm har testkört i hastigheterupp emot 2,3 Gigabit/s.

Även i våra nordiska grann-länder uppgraderas det.

Den 11 december fick för-bindelsen mellan Oslo och Trond-heim kapaciteten 2,5 Gbit/s.

Norrmännen blev med an-dra ord tvåa i den nordiska lands-kampen om att först passera giga-bitvallen.

Knutpunkteni Malmö i drift

Arbetet med att skapa ettsäkert och effektivt Inter-net i Sverige pågår konti-nuerligt.

I höst har ytterligareen knutpunkt, den iMalmö, tagits i drift.

Malmö-knutpunkten är placerad iPost & Telestyrelsens bergrum.

De internationella fiberförbin-delserna som är dragna genomÖresundsbron lämnar också av sintrafik i det bergrummet.

Många kommersiella Internet-operatörer har också sin utrustningplacerad där.

Det finns med andra ord fog föratt tala om en centralt placerad knut-punkt.

NetnodDet operativa arbetet med knut-punkterna sköts som vanligt viaaktiebolaget Netnod – som i sin turägs av Stiftelens för telematikensutveckling.

Inom ramen för Netnods verk-samhet samarbetar SUNET medlandets rikstäckande Internet-ope-ratörer.

Vid knutpunkten i Göteborghar det också hänt en del.

Bland annat har Sveriges Prov-nings- & Forskningsinstitut, SP,driftsatt en NTP-server där.

Den innehåller flera rubidiumuroch har en direkt koppling till dennationella tidsskalan.

SP ansvarar nämligen för tidoch frekvens i Sverige. Den nationel-la tidsskalan upprätthålls med hjälpav tre atomur.

De jämförs kontinuerligt medvarandra för att upptäcka eventuellainstabiliteter hos något ur.

Atomurens tid jämförs sedanmed den internationella atomtids-skalan via Internationella byrån förmått och vikt utanför Paris – tagärna en titt på http://www.sp.se/pne/ElMet/sv/t&f.htm

Runt om i världen är det intealls vanligt med tidsservrar som ärkopplade till den nationalla tids-skalan – med den nu driftsatta tids-servern har Sverigeen särställning.

Nästa år kom-mer ytterligaretidsservrar att in-stalleras vid deövriga knutpunk-terna.

Stockholm

Malmö

Göteborg

Fyra knutpunkter är för närvarande i drift

4

Bredbandsutredningstimulerar bredbandsutbredning

Bredbands-miljonernaBredbandsutredningen har förde-lat 1.750 miljoner kronor som stödtill landets kommuner för att byg-ga ortsammanbindande nät.

Fördelningen grundar sig påen modell som ger bidrag tillkommuner i avsaknad av kom-mersiella nätintressen.

Merparten av miljonerna somutredningen fördelar har med an-dra ord hamnat i glesbygden.

Därmed inte sagt att storstads-områdena blir helt lottlösa.

Kommunerna i Stockholms länföreslås få 72,4 miljoner kronor. Avde pengarna går 15,4 miljoner kro-nor till Värmdö – det är mer än vadjämtländska Bräcke kan räkna med.

Bräcke kommun får nöja sigmed 15.3 miljoner kronor.

Bland stockholmskommunernafår Norrtälje allra mest – 24,6 miljo-ner kronor.

Sådana summor kommer inte såmånga kommuner upp i. Men någrakommer upp i mera!

Örnsköldsvik kan räkna med28,3 miljoner kronor, Skellefteåfår 33 miljoner kronor.

Allra mest vill Bredbands-utredningen ge till Kiruna – 33,5miljoner kronor.

Utredaren Peter Roslund -som till vardags är kommunalrådi Piteå – får nöja sig med 11.9miljoner till sin kommun.

Ungefär lika mycket tilldelasKarlskrona – 11,2 miljoner kro-nor. Därifrån kommer utrednin-gens huvudsekreterare, Per Eriks-son.

– Vi har haft verklighetenpå vårt bord. IT-kommis-sionen har visionerna påsitt. Och så ska det vara.

Ordföranden i bred-bandsutredningen, kom-munalrådet Peter Roslundfrån Piteå, låter norrländsktlugn när jag påpekar atten och annan IT-visionärhar kritiserat utredningen.

– Kritik är bra, den för utvecklingenframåt. Men kom ihåg att vi gjort enutredning utifrån vissa förutsättnin-gar. Visioner blir inte alltid förverk-ligade på en gång, men allt som för-verkligas ska givetvis passa visionernasom hand i handske, säger Peter.

Bredbandsutredningen är ingetenmansverk.

Till sin hjälp har Peter Roslund,förutom personal från näringsde-partementet, även haft Per Eriksson,mer känd som avgående rektor vidBlekinge tekniska högskola.

I bredbandsutredningen före-slås att de 2.050 miljoner kronorsom staten redan anslagit till ettortsammanbindande nät, ska förde-las på orter i landet som har färre än3.000 invånare.

– Utan att vara någon utred-ningsräv, vågar jag påstå att det ärett ovanligt uppdrag vi tagit oss an.

Utredarna föreslår att 1.750 mil-joner kronor går direkt till kommu-nerna. Resten, 250 miljoner kro-nor, får länsstyrelserna ta hand om,bl a för att kunna justera uppenbarasnedfördelningar förorsakade av denteoretiska fördelningsmodell somanvänts.

– Tro bara inte att det plötsligtregnar pengar över kommunerna.För att ta del av bredbandssatsnin-gen ställer vi också krav, säger Peter.

För att överhuvudtaget kommaifråga måste kommunerna ha etteget IT-infrastrukturprogram.

– Men de som saknar programkan få bidrag på upp till 200.000 kro-

nor för att göra ett sådant, skjuterPeter in.

Kommunerna förväntas ocksåbidra med finansieringen av nätet.

– Staten ger bara ett bidrag, vitotalfinansierar inte nätbyggandet.

Bredbandsutredningens förslagförutsätter en kommunal insats påupp till 400 kronor per invånare.

– Det är en blygsam begäran,säger Peter och fortsätter:

– Kom också ihåg att det inteblir något bredbandsbidrag alls tillde kommuner, där det kostar min-dre än 400 kronor per invånare attbygga ett ortsammanhängande nät.

Prioriterade orterI utredarnas uppdrag ingick ävenatt göra en förteckning över priorite-rade orter. Den prioriteringen gjor-des i samarbete med länen och innanman visste hur mycket pengar somfanns till hands.

Enligt den gjorda prioriteringenär 2.136 orter aktuella för den före-slagna satsningen.

Länen, med sin lokalkännedom,har givetvis prioriterat på skilda sätt.Halland har t ex prioriterat varendaort – vilket väl knappast kan kallasprioritering!?

Norrbottningarna har nöjt sigmed att peka ut drygt hälften av allamindre orter i länet.

Peter Roslund

5

Fysikpristill IT-pionjärer

1909 fick radioröretsskapare Nobelpriset.1956 belönades upphovs-männen bakom transistorn.

I år fick informations-tekniken sitt tredje Nobel–pris. Nu uppmärksamma-des pionjärerna bakomden integrerade kretsenoch bredbandstekniken.

Tre äldre herrar delade på Nobelsfysikpris. Halva priset gick till JackKilby från Texas Instruments i Dal-las, Texas. Det var hans insatserbakom den integrerade kretsen sombelönades.

Den andra halvan av priset dela-des mellan Herbert Kroemer, föddi Tyskland men verksam i SantaBarbara, Kalifornien, och ZhoresAlferov från S.t Petersburg. De fickpriset ”för utvecklingen av halvledar-strukturer för höghastighets- ochoptoelektronik”.

Förutom högtidligheterna i an-slutning till prisutdelningen passadepristagarna också på att besöka någrasvenska universitet.

Jack Kilby och Zhores Alferovföreläste bl a vid IT-universitetet iKista.

Kilby skapade sin integreradekrets 1958 – den innehöll bara femkomponenter. Eftersom han arbe-tade med elektronik för hörapparatervar det lilla formatet viktigt för ho-nom.

Ovetande om vad Kilby höll påmed skapade även Robert Noyce enintegrerad krets ungefär samtidigt.

Trots sinnrikheten blev de för-sta kretsarna inga storsäljare – de varför alldeles för dyra.

Först när det amerikanska rymd-programmet insåg kretsarnasförtjänster började de göras i storaupplagor och till ett rimligare pris.

Sedan har det hänt mycket.Robert Noyce var bl a med ochgrundade Intel. Det var också Gor-

don Moore – hans lag lär fortfa-rande gälla!

”Moores lag” från 60-talet sä-ger att kapaciteten hos ett chip för-dubblas var tolvte månad, senare re-viderade Moore sin förutsägelse tillatt gälla var artonde månad.

Om Noyce och Kilby var ovetandeom varandras forskning, så var ocksåhalvledarpristagarna det.

Zhores Alferov från Ioffe-insti-tutet i S.t Petersburg och HerbertKroemer från USA visste inte omvarandra på 50-talet.

– Men kunskapen är gränslös,konstaterade Alferov, när han ta-lade i Kista.

Idag har deras gemensammakunskap gett oss de fysikaliska grun-derna som modern mobiltelefonioch bredbandteknik behöver.

När Alferov besökte Kista be-rättade han inte bara om sin forsk-ning utan även om Ioffe-institutetoch alla de framstående vetenskaps-män som verkat där.

Ett och annat exempel illustre-rade de problem som kan uppstånär öst möter väst.

När Alferov var på sin förstastora vetenskapliga konferens frå-gade han en kollega från väst omhan kände till några ryska veten-skapsmän. Han nämnde namn efternamn, men kollegan från väst kändeinte till någon av dem.

Till slut kunde han inte låta bliatt fråga:– Känner ni till Alferov?– Nja... jorå, sa mannen från väst.

Då hade han lyckats läsa namn-brickan på Alferovs rockslag!

Nobelspristagen avslutade sintrivsamma föreläsning med orden:

– Den här sammanfattningenhar stått sig i tjugo år – och den stårsig än!

I dagens speediga IT-tillvarofinns det uppenbarligen kunskapersom vilar på mycket stabil grund.Det känns tryggt att veta.

– Det innebär inte att Hallandhar någon fördel gentemot de lands-ändar, hävdar Peter.

Prioriteringen kommer dock attstyra vilka orter som får ta del avbredbandssatsningen i början avfyraårsperioden och vilka som fårvänta till slutet.

Peter Roslund tror för egen delatt bredbandspengarna kommer atträcka till betydligt fler än de nuprioriterade orterna.

– Någonstans mellan 65 och100 procent av alla mindre orter,hoppas jag på.

Kanalisation och delegationBredbandsutredningen har ävenkartlagt all tillgänglig kanalisation.Resultatet av kartläggningen visaratt det i Sverige finns kanaliseradetomrör i storleksordningen 1.800till 2.700 kilometer – tomrör somväntar på bredband.

Utredarna hoppas även att endelegation för IT-infrastrukturfrågorska inrättas, de kallar den DIT.

Den ska bl a arbeta med kom-petens- och samverkansfrågor.

– Brist på kompetent personalriskerar annars att bli en flaskhals förden framtida utvecklingen på IT-infrastrukturområdet, heter det iutredningen.

Uppskattningsvis behövs detuppemot 100 miljoner kronor perår för att Sverige ska kunna behållasin topposition inom området.

Blandat mottagandeBredbandsutredningen har fått ettblandat mottagande – vissa kom-muner har varit överväldigade, andrasäger att bidraget är för litet.

Infrastrukturexperter har ocksåhöjt rösten. En av dem är PeterLöthberg, STUPI. Lika kärnfulltsom tvärsäkert har han sagt:

– Vad som står i bredbands-utredningen är: Kära kommuner.Ring till Telia och beställ en sladd!

Om den åsikten delas av andrafår vi snart veta.

Bredbandsutredningen ska utpå remiss – bland de 114 som fårsäga sin mening finns även SUNET.

Senast den 30 mars 2001 skaremissvaren lämnas in. Därefter hop-pas regeringen på ett riksdagsbeslutunder våren 2001. LF LF

6

Det är skillnad påAltaVista och AltaVista

”Jag hörde att densom söker på ordet”swedish” med

AltaVista får en massaporrbilder på skärmen,är det så illa?

SUNETTENSFRÅGELÅDASvar: Det är inte sant – men det varsant under några veckor i decem-ber. Men bara för dem som dåanvände sig av brittiska AltaVista.

Då var det inte sökmotorn Alta-Vista som listade webbadresser tillolika porrsajter, det var en annonsbeställd av Berth Miltons svenskaporrimperium som visade sig närman sökte på allt vad ”swedish”heter.

Sökningar på ”Swedish design”,”Swedish Volvo” eller ”SwedishUniversity Computer Network”tvingade fram samma annons.

Det upprörde inte bara surfar-na, även AltaVista i Storbritannienupprördes – de plockade raskt bortden tvivelaktiga annonsen.

I eftertankens kranka blekhetkan man ställa sig många frågor.

• Är det verkligen tillåtet attannonsera på det viset?Ja, visst är det tillåtet. Specialdesti-nerad annonsering förekommer oftapå webben. Skillnaden är bara denatt du som söker på ”långfärds-skridskor” inte blir upprörd när dufår upp en annons för skridskor.

Skrattari manegen

Kan man hävda att det är renarama cirkusen på Skolverket?

Kanske inte – däremot kanman hävda att cirkusbrödernaBronett och Skolverket harbörjat samarbeta.

Det samarbetet har fåtten egen webbplats: http://www.skrattetshistoria.com

Så småningom ska det ge-mensamma projektet sätta sinaspår under Cirkus Scotts tält-kupol.Då får man gärna skratta.Projektet ska man ta på fullasteallvar.

Apropåskratt...Sunetten har även noterat attBlandaren – som ofta tänkerpå smilbanden – även har äg-nat bredbanden en tanke.

Ur höstens Gåsblandare ci-terar vi:

– Hur inviger man nyabredbandet mellan Stockholmoch Södertälje?

– Man klipper av det.

Allvarligt talatAtt göra webbsidor sägs varalätt – att göra dem rätt är intelika enkelt.

Inte ens du som användersmidiga HTML-verktyg – demå heta Dreamweaver ellerPageMill eller något annat –kan vara säker på att slutresul-tatet uppfyller högt ställda kravpå god HTML-sed.

Du som vill veta hur detstår till med HTML-seden pådina egna webbsidor kan kolladet från webbadressen:http://validator.w3.org/

Gör gärna det

Men när man – som Berth Mil-ton – försöka göra allt ”swedish” tillpornografi blir annonseringen intealls specialdestinerad. Så syndfullaär inte svenskarna. Den svenska mo-dellen har inga likheter med Miltonsmodeller.

• Varför ska man använda sig avengelska AltaVista när det finnsen svensk version?Det har med tycke och smak attgöra. Har man börjat använda ensökmotor, är det lätt gjort att fort-sätta med den av gammal vana.

Ger man sig tid att kolla andrasökmotorer ska man dock upptäckaatt det till och med är skillnad påAltaVista och AltaVista!

Du som går till brittiska Alta-Vista, http://www.uk.altavista.com,och söker på ”swedish” får följandetopp-tre-länkar:1. SwedNet – för arbetssökande2. Svenska vallhundar3. Svenska Backgammon-klubbar

En likadan sökning från svenska Alta-vista, http://www.se.altavista.com,gör följande resultat:1. SNUS, Swedish Network

User's Society2. Svenska Skärmflygförbundet3. Swedish Institute of Space

Physics, Institutet för rymdfysik.

Altavista ursprungliga webbplats,http://www.altavista.com, ger enannan rangordning:1. SUNET2. Swedish Institute

of Computer Science3. INETMEDIA

Det är en händelse som ser ut somen tanke att det från SUNET:s webb-plats, http://www.sunet.se, finnsen direktlänk dit!

Men det finns ju även andrasökmotorer än AltaVista – Google,t ex: http://www.google.com.

Den är säkert förtjänstfull trotsatt den vid sökning på ”swedish”bara placerar SUNET som tvåa.Först rankas CNN Sverige.

7

Testlabbetär nu i drift

BredbandsbidragetEn utredningsman ifrån Pitemed fiberstrukturen har slite.Hans miljoner ska gåtill de orterna små,som tackar med orden: För lite!

LF

http://naring.regeringen.se/propositioner_mm/sou/index.htm

Ännuen lirareIdrottare håller sig framme i IT-branschen. Och det är inte barahockeyspelare som kan. I förraSunetten skrev vi om Ulf ”Lill-Pröjsarn” Nilsson och Percy Nilsson,nu kan vi dra en lans för WigarBartoldson – den gamla fotbolls-hjälten i Elfsborg som numera ärVD på Pulsen – som förr hetteBorås Data och lär vara ett av lan-dets äldsta IT-företag

Wigar Bartholdson har utsettstill årets IT-entreprenör i kategorinbästa ekonomiska resultat.

De siffror som hans företag re-dovisar skulle Wigar aldrig hakommit upp till om han nappat pådet schweiziska proffsanbud han engång fick.

VirustoppenDet brittiska mjukvaruföretagetSophos har specialiserat sig påantivirusprogram.

Med utgångspunkt från antalettelefonsamtal till företagets help-desk, har Sophos i höst publiceratvirusens värstinglista. Här är den:

Kakworm - 17% av samtalenLoveLetter - 14.5% av samtalenApology-B - 8.9% av samtalenMarker - 6.5% av samtalenPretty - 5.6% av samtalenStages-A - 3.5% av samtalenNavidad - 3.4% av samtalenSka-Happy99 - 2.3% av samtalenWM97/Thus -2.1% av samtalenXM97/Jini - 2.0% av samtalen

Saknas gör 34,2 % av samtalen somfördelar sig över 2.000 andra virus.

SUNET:s testlabb på KTH är nuuppsatt och i drift.

Labbet är öppet för allaSUNET-organisationer som villgöra tester som handlar omrouting, nätverk och konfigura-tioner.

Det är uppbyggt som om detvore en del av SUNET och det ärtillgängligt närhelst KTHNOCinte nyttjar det.

För att förstå den tekniskabeskrivning av labbet behöverman utan tvekan en viss tekniskkompetens.

Hör bara:”Ett lärosäte motsvaras av en

Catalyst 5505 med 2 st rsm-mo-duler, (hb-1 samt hb-2), ett 24portars 10/100 Ethernet, samtett 2-portars Gigabit Ethernet.Catalysten befinner sig i AS64537och peerar med AS64536 sommotsvarar SUNET-delen med 2st Cisco 7507 (barley-1 samtbarley-2) standarduppsättningsom är kopplad till GSR CORE-routrarna (HOPS-1 samtHOPS-2) via POS 155 Mbps-länkar som går via BanverketsADM med working/protectaps.bottleneck motsvarar den

externa peeringen och peerar medAS1653 och får full routing denvägen via ett FastEthernet ”.

Hänger du med?I så fall ska du veta att den

fullständiga beskrivningen avlabbet är betydligt längre än ovan-stående citat.

Du som vill veta mer om vadsom gäller gör klokt i att kontaktaKTHNOC. Det görs enklast mede-post till adressen:[email protected].

Tala om vad ni vill åstad-komma och skickas gärna enrapport om ert labbande tillsamma adress.

TeknikenkätenHar din högskola fyllt i teknik-enkäten? Ta en titt på http://kokbok.sunet.se/enkat/who.cgioch kolla om ni finns med i för-teckningen.

Finns ni inte det – då är dethög tid för de nätansvariga påhögskolan att fylla i de uppgiftersom efterfrågas

Uppgifterna behövs för attkunna garantera hög säkerhet ochgod kvalitet längs universitets-datornätet.

8

BPOSTTIDNING


– Ta semester och åktill Hawaii.

Att vara redaktörär att få goda råd. Vissatips är hetare än andra.Ibland uppmanas manatt dra dit pepparnväxer.

Vi redaktörer skriver rätt mycket,ibland skriver vi rätt mycket fel.

Moderna tiders informa-tionsspridare – de som Dataterm-gruppen kallar webbmästare –är nog mera felfria?

De gör också fel – men meden snabb ändring i HTML-ko-den återställs ordningen.

Därför finns det inga tyrck-fel på webben att roa sig åt.

Jag minns att jag skrattadegott när personaltidningen vidLunds universitet påstod att gym-nastikens fader hette Per HenrikLink.

Ännu mer skrattade jag nären byst av marmor avtäcktes nå-gonstans i Sverige.

Tidningen som skildradehändelsen berättade om en bystav mormor.

Dagen därpå kom rättelsen:Det var givetvis ingen byst avmormor som avtäcktes, det varen byst av farmor.

Det kan man kalla error –om man kan kalla sig webb-mästare. Men den här episodenhar några år på nacken. Det fannsinte ens typografer på den tiden,bara konstförvanter.


Var så god! Här bjudsett litet axplock med län-kar till webbplatser frånnär och fjärran:

EUhttp://www.europa.eu.int.com/world/index_en.htmKommissionens nya Europa-portal.

Astrid Lindgrenhttp://www.astridlindgren.se

Länsstyrelsernahttp://lst.sehttp://lst.se/landskap.htmFakta om län och landskap.

Undervisande forskarehttp:/instruct1.cit.cornell.edu/courses/taresourcesCornell University ger tips till fors-kare som tycker om undervisning.

För vetgirigahttp://www.findoutwhy.orgNational Science Foundation hartillsammans med Discover Magazineoch Disney skapat en webbplats förvetgiriga ungdomar.

John Lennonhttp://www.bbc.co.uk/hi/english/entertainment/newsid_1060000/1060424.stmhttp://abcnews.go.com/onair/lennonhttp://www.nytimes.com/2000/12/07/arts/07NOTE.htmlhttp://www.thenation.com/doc.mhtml?i=20001218&s=wienerhttp://www.dotmusic.com/news/December2000/news16825.asphttp://freshair.npr.org

Då fanns varken stavnings-kontroll eller digitaliserade var-ningsrop.

Sådana fiffigheter skulle jagha behövt långt innan jag fickmin första Macintosh.

Då fanns inga webbmästareheller – men för en natt fick jagkänna mig som en postmästare!

Som redaktör för personal-tidningen vid Umeå universitethade jag noterat att landets kvinn-liga forskare drev kampanjen:”Gråt inte – forska”.

I samma veva presenteradesen forskningsrapport som slog fastatt gråtandet var nyttigt. Man blevlycklig och levde längre, sas det.

Det fick mig att leverera entvivelaktig vits på temat ”Gråt –inte torska”.

Men det blev inte som jagtänkt mig – jag torskade rejält!

I den tryckta tidningen upp-manade jag universitetets kvinnor:”Gråt – inte forska!”

Då var goda råd dyra.Universitetets rektor tyckte att

jag kunde åka till Hawaii – menjag åkte till postterminalen!

Där satt jag med en kulspets-penna i hand och ändrade boksta-ven f till ett t i 3.000 personal-tidningar. Det var gjort på en natt.

Med den erfarenheten sitterjag nu och skrattar åt rösträk-ningsrabaldret i USA. Jag hadegärna erbjudit mig jobbet somräknare!

Fast jag nöjer mig med attsurfa till Hawaii – med webbenkan jag ta mig till Florida också.

Lennart Forsberg

sunetten nr 2 2000

Documents