HandlingTjugoåriga Raša Abdulahovic lever med sin far i ett ruffigthus i nordvästra Skåne. En lite sömning ort där mångaarbetar på den lokala grönsaksfabriken. Så också Rašasom har jobbat där sedan hon var sexton. Hon är den flin-kaste vid bandet och populär bland arbetskamraterna.Pappan är sjuklig men lyckas inte, kanske på grund avspråksvårigheter, bli sjukskriven. I stället reser han, trotsvacklande hälsa, till Norge för tillfälliga jobb. När Rašavinkar av honom är hon plågsamt medveten om att ocksåhennes jobb är hotat. De anställda har redan varslats.Det hjälper inte att Raša är en av fabrikens flitigaste och

har arbetat i flera år. Tillsammans med flera andra sägs

hon snart upp. Beskedet blir en katastrof för Raša vars lönär grundbulten i familjens överlevnad. Men hon kan inteheller acceptera en tillvaro utan sysselsättning. När pap-pan ringer från Norge låtsas hon som om allt är som detska. Att hon har fått behålla jobbet.Efter den första chocken, då hon lämnar fabriken i

panik, tar hon sig samman och infinner sig på arbetsför-medlingen. Där ska hon och de forna arbetskamraternanu göras anställningsbara. De får se peppande filmer omÖresundsregionens oändliga framtidsmöjligheter, lär sigskriva tjusiga cv:n och övar sig på att söka arbete genomolika rollspel. Raša är inte den som vilar på sina lagrar utan gör sitt

bästa för att hitta ett jobb på egen hand. Hon frågar runtpå alla ställen hon kan tänka sig och börjar på eget initia-tiv packa varor åt kunderna i en matvarubutik. Hon tarockså på sig uppgiften att gå runt med en lista för attsamla underskrifter till upprop om att få dit ett tivoli. Detmest lönsamma extraknäcket verkar emellertid vara sprit-langning till yngre kompisar.Pappan kommer snart tillbaka eftersom han inte klarat

av arbetstempot i Norge. Hans smärtor blir allt värre ochde gör ett nytt försök att få en sjukskrivning men läkarenförblir kallsinnig.När Raša får reda på att alla i arbetssökargruppen utom

hon har kallats till en anställningsintervju misstänker honatt det beror på hennes ”arabiskt klingande” efternamn.Hon tågar då in på kontoret på firman som säljer brandut-

Äta sova dö

Äta sova dö är en film om arbetets betydelse i våra livoch för vår identitet. Den driftiga Raša ger dagens"arbetslinje" ett ansikte men belyser också de svårig-heter människor på avfolkade ställen och med sämreförutsättningar kan ha att skapa den framtid de dröm-mer om. Trots svärtan är det en lågmält humoristiskfilm med en kaxig, levnadsglad och revanschlysten ungkvinna i centrum.

Rekommenderad från åk 9 & gymnasiet

EN FILMHANDLEDNING AV

LOUISE LAGERSTRÖM

Foto: Z

oltan Sa

ri

scen. Raša inser att hon kommer att vara på fel lista. Meninnan turen kommer till henne får hon panik och lämnarspringande fabriken i sina arbetskläder. Hon följer lands-vägen ända hem.

• När Raša förlorar arbetet rasar hennes tillvaro samman.Försök att konkretisera vad arbetet betyder för henne ochför hennes självkänsla? Vad är hennes styrka på arbetsp-latsen? Hur ser hennes roll ut bland arbetskamraterna?

• "Vad jobbar du med?" Det är en av de första frågor sompoppar upp när vi ska bekanta oss nya människor. Varförtror ni att det är så? Vad betyder arbetet för oss, för våridentitet och vår status? Vilka arbeten stoltserar man medoch vilka berättar man inte lika gärna om? Om arbetet ärså viktigt som det förefaller i debatten; vad är det som görarbetet värdefullt? Att man bidrar med en arbetsinsats församhället, att det är roligt, utvecklande, ger bra betalt,arbetskamrater eller liknande? Vad förväntar ni er av erajobb? Vad värderar ni högst i en framtida karriär? Trygg-het, flexibilitet, status eller ekonomi?

• Moderaterna myntade tillsammans med sina allianspar-tier begreppet arbetslinjen inför valet 2006. Ett mantrasom i hög grad fortfarande dominerar debatten. Man lan-serade det egna partiet som ”det nya arbetarpartiet”. Hurtänker ni kring dessa begrepp? Vad anser ni att det inne-bär?

Filmens fokus ligger på vad som händer när man förlorarsitt arbete. Arbetsförmedlingen och deras roll i denarbetslöses tillvaro ges särskilt utrymme. De uppsagdaskall coachas, matchas och boosta sina självförtroendenför att bli attraktiva på arbetsmarknaden. Deltagarna spe-lar rollspel som arbetsgivare respektive arbetssökande därden som söker anställning ska framhäva sina positivasidor. Allt handlar om inställning, får de lära sig. Även pri-vata företag jobbar inom denna jobbcoachsektor och man

rustning, deklarerar att hon är intresserad av jobbet ochövertalar arbetsgivaren att få provjobba. Hon tiger om atthon inte har något körkort. Efter några övningsturer med vänner sätter hon sig

bakom ratten och kör ut till kunderna på den skånskalandsbygden. Det dröjer dock inte länge innan hon bliravslöjad och tvingas lämna både bilnyckel och jobb. Tack var Rašas ansträngningar kommer slutligen tivolit

till byn och hon slår ihjäl några timmar med karusell ochprickskytte. Hon beger sig hem till vännen Nicki somnumera arbetar på sin släktings slakteri. Deras vänskaphar förändrats sedan sist.På kvällen samlas folk från trakten på den lokala pizze-

rian och dryftar problemen kring livet, arbetet och döden.Även om jobben inte finns kvar stärks människorna avsammanhållningen. Raša dansar, gråter lite, kramar omsina vänner och funderar över sin framtid.

Jobblinjen – arbeta för att leva, leva för att arbetaFör Raša är arbetet allt. Inte bara därför att familjen ärberoende av hennes inkomst. Raša älskar också sinarbetsplats. Är flitigast, snabbast och den som får lära uppnykomlingar vid bandet på grönsaksfabriken. Hennesarbete inger stolthet och ger gemenskap och hon njuter avatt vara fikarummets centralgestalt. När detta rycks bortfrån henne förlorar hon först fotfästet men lyckas snarthitta kraften att försöka hitta en ny sysselsättning.

När arbetarna samlas till möte om de kommande ratio-naliseringarna är stämningen tung och ödesmättad.Arbetsledarna torkar skuldmedvetna svetten ur pannan,fackets representanter försöker utan större inlevelse låtatröstande medan vd:n förklarar att kommande uppsäg-ningar är ett måste för företagets framtida överlevnad.

När förhandlingarna avslutats och namnen på de avske-dade kungjorts förs arbetarna en efter en bort för attmeddelas sin framtid i en gastkramande evighetslång

kan nästan se arbetslösheten som en marknad i sig. Hurtänker ni kring detta? Vad tror ni behövs från samhälletnär man hamnar i ett läge som Rašas?

• De förre detta fabriksarbetarna uppmanas av arbetsför-medlaren att inte se sig som arbetslösa, utan som perso-ner mellan två jobb. Deltagarna gör sitt bästa för att gaskaupp sig. Men hur marknadsför man sig själv? Raša avrådsfrån att sätta en smiley i cv:t. Det kan tolkas som om honförsöker göra sig märkvärdig. Hur beskriver filmen dearbetslösa grönsaksarbetarnas situation i scenerna påarbetsförmedlingen? Hur skildras deras ansträngningaratt bli anställbara?

• "Man ska framhäva vad man är bra på." Raša berättaratt hon kan väga upp 175 gram ruccola med bara handenoch packa tolv påsar machésallad på 4,5 sekunder. Enannan kvinna berättar att hon behärskar ett stort antalspråk. Men dessa kunskaper räcker inte idag där allt flerindustriella arbeten eller uppgifter som inte kräver akade-misk utbildning rationaliseras bort och i många fall för-läggs till länder med billigare arbetskraft. Vad är egentli-gen kompetens? Är det ett begrepp som är möjligt attbeskriva?

• En tydlig tendens är också att arbeten inom traditionellproduktion försvinner medan det är den så kalladetjänstesektorn som växer. Vilka arbeten tror ni kommeratt finnas i vårt land i framtiden?

• De arbetssökande ska inte bara ägna sig åt att sökajobb. De får dessutom i hemläxa att utveckla en hobby.Det är nämligen inte bara vad man har för färdigheter påjobbet som räknas. Man bör också kunna uppvisa enmeningsfull fritid. Hur reagerar de olika deltagarna i fil-men på denna uppmaning? Hur tänker ni kring de kravsom ställs på arbetslösa i dag? Vad är det som man säljerförutom sin kunskap? Personlighet? Image? Vad tror nisjälva fäller utslaget när många konkurrerar om jobben?

• Ett begrepp som också har myntats av alliansen är ”attbefinna sig i utanförskap”. Värderingen av detta handlarinte bara om att man inte förmår försörja sig utan attman också är utanför en slags normaltillvaro i samhället.Fundera vidare kring arbetet som en inkluderande faktoroch på vilket sätt detta stigmatiserar de som inte lyckas fåett arbete? Vad tänker ni själva, instinktivt, om någon sominte arbetar?

KlyftorI grönsaksfabriken arbetar människor från världens allahörn. Raša är från forna Jugoslavien, någon är från Irak,en annan från Thailand. Det råder god stämning ocharbetsgemenskap vid bandet och en gemytlig jargong vidfikabordet. En förutsättning för att arbetet ska flyta. Mennär varslen är ett faktum utmanas både vänskapen ochlojaliteten. Diskussionerna innan det står klart vilka somfår gå präglas av en ny ton. Raša tycker att irakiernaborde få sluta eftersom de har varit kortast tid i Sverige. Äta sova dö speglar ett samhälle där kulturer och natio-

naliteter möts, dels i ett mindre samhälle, dels i det

mikrokosmos som grönsaksfabriken utgör. Fabrikenbeskrivs också som samhällets egentliga mittpunkt och viförstår att krisen får stora effekter i hela byn. Det är alltsåen kris som verkar på flera plan. Men framförallt ser vihur arbetsplatsens samhörighet och gemenskap upphör iett slag. Plötsligt har man inte råd att vara generös. Det ärmitt eller någon annans jobb som står på spel.

• Raša hinner för en stund bli lättad över att det är vän-nen Nicki, och inte hon, som får sparken. Senare är dethon som lite avundsjukt konstaterar att han lyckats få ettarbete. Vad händer när konkurrensen om jobben blirstörre? "Det är inte alltid rättvist vem som får sluta", sägervd:n, hur menar hon då?

• Raša och några andra som mist jobbet diskuterar lägetöver en öl på pizzerian. Några menar att arbetsgivarenbehåller de utländska arbetarna eftersom de accepterarlägre lön och inte är fackligt anslutna som de svenska,med sina krav på att arbetsrätten ska följas. Fackombudet,som själv fått sparken, menar att det inte är sant menerkänner att han ersatts av en person med invandrarbak-grund. Hur skildrar filmen hur kampen om jobben påver-kar människorna och deras syn på invandrare? Vilkarädslor finns hos dem? Hur blottläggs hierarkin mellanarbetskamraterna när krisen slår till?

Filmen visar konkret upp de klyftor som uppstår mellanarbetarna men blir också till en spegling av de klyftor somväxer i samhället i stort. Klyftan mellan arbetare ocharbetsgivare, mellan svenskar och invandrare och mellanstad och land. Det kan nästan ses som symbolik att manpackar det som förr kallades senapskål, men som nu blivittrendig rucolasallad, i askar som företrädesvis körs ivägoch säljs till storstadens medelklass. Alltmedan det egnalilla samhället utarmas och avfolkas. Ett exempel på de övergripande sociala skiktningarna är

när rutinerade Raša får lära upp en jämnårig flicka sombara ska jobba några veckor för att få ihop till en resa.Arbetet i fabriken är inget hon behöver för att överlevaeller hon skulle kunna tänka sig att fortsätta med.Medelklassens barn jobbar på sin höjd extra medan jobbetför Raša handlar om livet och snart finns inte ens jobbetkvar.

• Klass har inte på länge varit ett stort debattämne i Sve-rige och efterkrigstidens samhällsutveckling, som prägla-des av en långt driven fördelningspolitik, gjorde Sverigetill ett av de mest jämlika samhällena i Europa. Men attjämlikhet inte är en konstant tillstånd visar all tillgängligstatistik. Sedan flera år växer de ekonomiska klyftorna.Vilka tecken ser vi på detta i filmen? Hur upplever ni attde sociala och ekonomiska klyftorna blir allt tydligare idagens Sverige? Vad är klass enligt er? Vad är skillnadenmellan social, ekonomisk eller kulturell tillhörighet ochklass? Utifrån vilka kriterier definieras olika grupper isamhället?

• Men filmen visar också på en stark känsla av samman-hållning och gemenskap mellan personerna i filmen. Deförenas i sin utsatthet och förmår ha roligt, festa ochskämta om eländet. Inte ens fabrikens vd eller arbetsför-

medlarna utmålas negativt. De är människor lika bak-bundna av ett system som alla vi andra. Vilka prov ser vipå att det finns en grundmurad solidaritet, medmänsklig-het och respekt på den lilla orten?

Makten över sitt liv”Ta vara på den chans ni fått, ni har hela framtiden för ernu.” Arbetsförmedlaren försöker gjuta optimism i dearbetslösa med en reklamfilm om Öresundsregionen. Englättig bild av det ’"ständigt lockande Skåne" med sinutmärkande framtidsanda. ”Vi rustar dig för att möta detnya arbetslivet.” Frågan är dock om Raša och hennes vän-ners liv existerar i samma verklighet som filmens.

Äta sova dö handlar i grunden om vilken makt vi har ochkan ha över våra egna liv. Raša är ambitiös och driftigmen hennes förutsättningar kommer ändå att begränsahenne. Det skulle vara omöjligt att flytta till Malmö ochlämna pappan som är beroende av henne både ekono-miskt och känslomässigt. Hon har inget körkort vilketstänger henne ute från ett av de få arbeten som står tillbuds. Hon har ingen högre utbildning och arbetet påfabriken är det enda hon har erfarenhet av.

• Det är arbetsgivarna som bestämmer villkoren, menaren arbetsförmedlare sedan Raša ljugit om körkortet. Fun-dera över vilka begränsningar som finns i hennes liv? Vadtycker ni hon skall göra för att komma förbi dem?

Filmen blir också en genomlysning av arbetslivets villkoroch arbetsmarknadens strukturer. På fabriken finns facketmed mandat att förhandla om avgångar och löner men detvisar sig att de knappast har någon makt att påverka. Själv

försöker Raša övertala vd:n att behålla henne eftersomhon är en av de bästa. Men vad som avgör om man fårstanna eller ej framstår som ett lotteri som ingen har kon-troll över.

• Svensk arbetsmarknad har omfattande lagar som regle-rar arbetsförhållanden på arbetsplatsen och anställda kanengagera sig fackligt för att få hjälp i arbetsrättsfrågor.Men filmen antyder att facket inte längre har något verk-ligt inflytande. Kanske har ni själva provat på att arbetaunder somrar eller lov. Vad vet ni om era rättigheter somanställda och vad de olika fackförbunden kan bistå mednär man ansluter sig? Vad är ett fackförbunds grundidé?

• Raša vägrar att se sig själv som ett offer. Hon har ett inredriv långt utöver det vanliga och accepterar inte att gåsysslolös. Därför tar hon tag i saken och försöker få arbetevarhelst det kan finnas. Vilka arbeten skapar hon åt sigsjälv? Vilka egenskaper och överlevnadsstrategier har honsom gör att vi kan se henne som en överlevare som kom-mer att klara sig bra trots allt?

• Vi möter också andra i filmen som berättar om sina för-hoppningar och besvikelser. Rašas vän Nicki säger att hanskulle vilja bli veterinär men blir påmind om att det kräverhögskoleutbildning. Ett ödets ironi är att det är ett slakterihan hamnar på. En kvinna i gruppen berättar att hon bli-vit utförsäkrad efter en lång tid med sjukdomar och oroasvarje dag för hur hon ska klara ekonomin och sin familjsväl och ve. Kan man alltid skapa den framtid man självdrömmer om? Vilken makt har vi som enskilda individer.

Far och dotterSkildringar av relationer mellan far och dotter tillhör intedet vanligaste på bioduken. Framför allt inte ett så starktoch ömsint som det i Äta sova dö. Raša och hennes pappahar bara varandra. Han tar hand om hemmet och harmiddagen klar när hon kommer hem från fabriken. Honhjälper honom att fylla i papper från Försäkringskassan,följer honom till vårdcentralen och försöker tala medläkaren när pappans knackiga svenska inte räcker till föratt förklara att han har smärtor och är sliten. De harockså roligt tillsammans, med en lika hård som hjärtligjargong. Pappan ser till att dottern får de bästa köttbi-tarna och nya kläder när det behövs medan Raša masse-rar hans trötta kropp och hämtar värmeflaska när han haront.

• Förhållandet mellan far och dotter är innerligt skildratoch visar hur de två stretar för att livet ska fungera. Hurskildras deras relation? Vilket ansvar tar de för varandra?Vad undviker de att berätta för varandra?

• Pappan är givetvis stolt och tacksam för att Raša arbetaroch tjänar pengar men lider också av sina egna tillkorta-kommanden. Han tjänar inte tillräckligt med pengar ochkroppen sviker honom. Hur uttrycker han sin besvikelseöver att inte känna sig som en "riktig" man och familje-försörjare? I vilka situationer uppstår konflikterna mellanfar och dotter? På vilket sätt blir pappan ett hinder förRaša och hennes möjligheter att utvecklas?

I en realistisk filmtraditionDet lilla samhället i Äta sova dö framstår som en bortg-lömd fläck på kartan där före detta affärer står som rui-ner från ett förgånget välstånd och det mesta – förutomen pizzeria, en öde livsmedelsaffär och en färghandel –verkar bortrationaliserat eller igenbommat.

Ungdomarna hänger vid grillkiosken eller på platsersom ekar övergivna och tomma. I grönsaksfabriken hardock banden hittills rullat. Men globalisering och effekti-

visering når även hit och det som var en varm och tryggarbetsplats blir en grottekvarn där människor kommer attoffras hur mycket de än sliter. Förbrukade och utspottade isysslolöshet.

Vädret i filmen är genomgående bistert, kallt och med devindpinade skånska slätterna som fond. Man har en ständigkänsla av att frysa som förstärks av den havererade värmeni Rašas hus. Landskapet ter sig kargt och ogästvänligt menRaša och hennes vän Nicki finner en tillflykt till omgivning-arna och höjderna omkring samhället. I de scener somutspelar sig i skogen intill eller vid en nedlagd temaparkmed enorma dinosaurier finns en mer poetisk ton ochandrum för karaktärerna som för en stund också får varalite barnsliga.

• Regissören Gabriela Pichler är själv uppvuxen i nord-västra Skåne med en självklar kännedom om miljöer ochpersoner. Filmens karaktärer är sådana hon mött eller kän-ner igen och spelas av oprövade skådespelarförmågor. Såäven Nermina Lukač som Raša. Vad tycker ni filmen för-medlar med den här autenticiteten? Vilka detaljer och spe-cifika miljöer ger filmen trovärdighet?

• Scenen när Raša känner på sig att hon står näst i tur attavskedas är en både stämningsmässigt gastkramande ocheffektivt berättad scen. Maskinerna överröstar allt så ingendialog hörs. Allt sker med blickar och gester. Hur upplevdeni den scenen? Varför är den så effektiv?

KlassperspektivÄta sova dö sällar sig till en realistisk filmtradition medanor från den fyrtiotalets italienska neorealism med filmersom Vittorio De Sicas Cykeltjuven och Roberto RossellinisRom öppen stad. Eller sextiotalets franska nya våg där De400 slagen av François Truffaut och Jean-Luc Godards Tillsista andetaget var epokgörande med sin utgångspunkt ivardagen, verklighetens miljöer och ett nästan dokumentärtskildrande. I brittisk film uppstod i slutet av femtiotalet en besläktad

rörelse som kallades "Free Cinema" som hade en ny social-realistisk inriktning. Den blomstrade under sextiotalet medregissörer som Lindsay Anderson och Tony Richardson ochkom att kallas diskbänksrealism. Ken Loach och Mike Leighhar fortsatt den här traditionen av socialrealistiska filmerom arbetarklassen in i våra dagar.De belgiska bröderna Jean-Pierre och Luc Dardenne är

två andra nutida skildrare av Europas "baksida". De hargjort sig kända genom filmer som Ett löfte, Barnet och,senast, Pojken med cykeln. Äta sova dö har av många jäm-förts med deras prisbelönta Rosetta och deras trovärdigasätt att skildra socialt utsatta personer och den miljö debefinner sig i. Samt en liknande utgångspunkt, med en ungkvinnas kamp för sitt arbete i centrum. Fabrikens atmosfär,den närgångna kameran och den krassa skildringen avsjälva arbetet och vardagslivet som om man verkligen vardär förenar de bägge filmerna. Liksom kritiken av detmoderna tillväxtbaserade samhällets och marknadslibera-lismen. Däremot har kvinnorna helt olika sätt att tacklasina öden och Äta sova dö är en avsevärt mer positiv film.Fram tills nyligen har arbetarskildringarna knappt synts

till i svensk spelfilm sedan sextiotalet. Bo Widerbergs Kvar-teret korpen och Ådalen 31 hör till klassikerna liksom JanTroells Här har du ditt liv. Med Äta sova dö sägs GabriellaPichler ha väckt liv både i svensk arbetarfilm och i berättel-ser med klassperspektiv. Hon har dessutom belönats medWiderbergstipendiet, ytterligare ett bevis för att hon verkari hans anda. Själv har hon sagt att det egentligen är märk-ligt att det kallas klassperspektiv bara för att det skildrararbetarklassen. Enligt henne har hon alltid tyckt att filmerhandlar om klass. Men då det varit vit medelklass blir detaldrig ifrågasatt utan betraktas som norm.

• Pichler har grävt där hon står och berättar sin historiautifrån egna erfarenheter. Vad menas egentligen medklasskildring och klassperspektiv och på vilket sätt antar fil-men detta? Är det en värld ni kan känna igen?

• Vem som tillhör arbetarklassen har förändrats över tid,vilket också har gjort avtryck på filmduken. Den finländskaarbetsinvandringen skildras i Svinalängorna. I Snabba cashförsöker en ung man ta sig in i överklassen via gangstervärl-den. Och i Sebbe blir den sociala utsattheten livsfarlig fören tonåring och hans ensamstående mor. I Äta sova dö ärdet ett nytt Sverige med en avfolkad landsort och med män-niskor från hela världen som beskrivs. På vilket sätt visarÄta sova dö den arbetarklass som finns i dag? Hur tänker nier att bilden av den vanlige "arbetaren" har förändrats?

• En film om arbetare som blir arbetslösa och det samhällesom inte längre har ett skyddsnät har givetvis också politisksprängkraft. Pichlers film har på initiativ av Socialdemokra-ternas arbetsmarknadspolitiske talesperson Ylva Johanssonvisats i Riksdagen. Både som en väckarklocka för politiker

och för att ge ansikte och själ åt människor som reducerastill siffror och statistik. På vilket sätt blir Äta sova dö ocksåett politiskt inlägg? Och om man vänder på det; hur åter-speglas den politik som bedrivs i dag i det som sker i fil-men?

Några svenska filmer med klassperspektivKvarteret Korpen av Bo Widerberg (1963)Här har du ditt liv av Jan Troell (1966)Ådalen 31 av Bo Widerberg (1969)Sebbe av Babak Najafi (2010)Svinalängorna av Pernilla August (2010)Till det som är vackert av Lisa Langseth (2011)Snabba cash av Daniel Espinosa (2010)Till det som är vackert av Lisa Langseth (2011)Play av Ruben Östlund (2011)Snabba cash II av Babak Najafi (2012)

BoktipsNina Björk, Lyckliga i alla sina dagar: om pengars och män-niskors värde (Wahlström & Widstrand, 2012)

Sverige 2012

Producent: China Åhlander

Manus & regi: Gabriella Pichlerr

Klippning: Johan Lundborg & Gabriela Pichler

Foto: Johan Lundborg

Musik: Andreas Svensson & Jonas Isaksson

Medverkande

Raša – Nermina LukačPappa - Milan Dragišic

Nicki – Jonathan Lampinen

Peter – Peter Fält

Rosa - Ružica Pichler

Tekniska uppgifter

Längd: 104 minuter

Censur: Barntillåten

Svensk premiär: 5 oktober 2012

Distribution

TriArt Film AB, Tegnérgatan 23, 11 40 Stockholm, telefon 08-703 25 13,

info@triart.se, www.triart.se

Filminstitutet kan inte garantera att filmen finns i distribution efter den

har slutat visas på ordinarie biografrepertoar. Via länken

www.sfi.se/filmdistribution kan ni lära mer om hur ni hittar och bokar

film.

Redaktion: Andreas Hoffsten & Malena Janson, Film & samhälle,

Svenska Filminstitutet, december 2012

Produktionsuppgifter